Riksdagen beslutar om ändring av lagen om offentlig upphandling med anledning av det beslut som fattades i EG-domstolen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige inom EU skall verka för att miljöaspekten skall vägas in i grundvalskriterierna vid offentlig upphandling.
Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om att riksdagen vid upphandlingar ställer krav på att produkterna är rättvisemärkta.
Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om att riksdagen vid upphandlingar skall välja miljömärkta produkter.
Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om att riksdagen vid upphandlingar skall ställa krav på att skogs- och träbaserade produkter kommer från skog som är FSC-certifierad.
Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om att ett miljöledningssystem bör införas för att miljöanpassa verksamheten i riksdagen.
Stat, landsting, kommuner och övriga offentliga organ i Sverige upphandlar för mellan 300 och 400 miljarder kronor om året. Det motsvarar närmare en fjärdedel av BNP. Det innebär att offentlig sektor är en betydande kund som kan påverka tillverkare och leverantörer att anpassa varor och tjänster till miljökrav, kvalitetskrav och andra krav på ekologisk hållbarhet. Genom att ställa miljökrav bidrar man alltså till utvecklingen av miljömässigt hållbara varor och tjänster med god kvalitet.
Det har i flera år diskuterats hur miljökrav och andra krav på ekologisk hållbarhet kan ställas vid offentlig upphandling. Det handlar både om vilka miljökrav som är motiverade för miljöns skull och om vilka miljökrav som är förenliga med lagen om offentlig upphandling. Det stora problemet har hittills varit att miljökrav enligt EU:s regler ansetts strida mot principen om att företag inte får diskrimineras.
Sverige har haft som utgångspunkt att offentlig upphandling är ett viktigt led i omställningen till ett hållbart samhälle. För att hantera de ramar som EU:s regler sätter vid utformning av de kriterier som styr vid upphandling ändrades LOU (Lagen om offentlig upphandling) som trädde i kraft den 1 juli 2002, till följande:
att i de tekniska specifikationerna hänvisa till kriterier för miljömärkning (dessa skall dock vara naturvetenskapligt grundade),
som särskilda kontraktsklausuler ställa krav på anpassade miljötransporter,
som särskilda kontraktsklausuler ställa krav på att leverantören har ett miljöledningssystem.
Genom förändringarna i lagen ökar möjligheterna att tillämpa försiktighetsprincipen, produktvalsprincipen och kriterierna för miljömärkning. Däremot öppnar lagen fortfarande inte upp för möjligheten att motivera miljökrav som samhällsnytta.
Enligt ett beslut från EG-domstolen under hösten 2002 får numer även miljön och samhällsnyttan vara avgörande kriterier vid offentlig upphandling, vilket talar för en revidering av den svenska lagen. Lägsta kostnad för den som gör upphandlingen är inte längre avgörande.
Enligt domstolsbeslutet får miljökriterier beaktas under förutsättning att de
har samband med kontraktets föremål
inte ger myndigheten en obegränsad valfrihet
anges i kontraktshandlingar eller meddelande om upphandling
är förenliga med EG-rätten, särskilt principen om att företag inte får diskrimineras.
Den stora skillnaden från tidigare är att ställda miljökrav inte strider mot principen om att företag inte får diskrimineras. Efter denna dom förväntas EU-kommissionen och ministerrådet revidera den tidigare synen som inte velat acceptera samhällsnytta som urvalskriterium vid valet av leverantör. I samband med översynen av EU:s upphandlingsdirektiv förväntas förändringar som innebär att miljökrav inte innebär snedvriden konkurrens. Sverige har liksom EU:s parlament arbetat för ungefär den väg som EG-domstolen anvisat. Förändringar av den svenska lagen om offentlig upphandling är dock nödvändig med anledning av den nya domen. Vänsterpartiet anser att lagen om offentlig upphandling bör revideras med anledning av det beslut som fattades i EG-domstolen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
På EU-nivå pågår för tillfället en översyn av den europeiska lagstiftning som reglerar offentlig upphandling. Även Europarådet har enats kring och antagit en gemensam ståndpunkt i denna fråga. Med tanke på det domslut som kom från EG-domstolen under oktober månad är dock behovet av ytterligare en revidering av den europeiska lagstiftningen nödvändig.
Amsterdamfördragets bestämmelser om medbeslutande är tillämpliga, vilket innebär att ministerrådet där medlemsländernas regeringar är representerade och EU:s parlament gemensamt ska besluta om nya regler. Sverige har därför stor möjlighet att påverka hur den nya lagen ska utformas. Det är vid översynen viktigt att Sverige har en offensiv hållning och verkar för att det nya förslaget innebär att beslutet från EG-domstolen tillämpas. Detta betyder att klara definitioner krävs om att miljöhänsyn ska vägas in.
I direktivet som styr den offentliga upphandlingen inom EU i dag finns definierat:
Kontraktstilldelning måste ske på objektiva kriterier som garanterar öppenhet, icke diskriminering och likabehandling. Således bör endast två tilldelningskriterier förekomma, dvs. ”lägsta pris” och ”ekonomiskt mest fördelaktiga anbud”.
Vänsterpartiet anser att Sverige inom EU ska verka för att miljöaspekten ska vägas in i grundvalskriterierna vid offentlig upphandling då begreppet ”ekonomiskt mest fördelaktigt” även bör ta hänsyn till försiktighetsprincipen, hänsyn till framtida generationer samt konkreta miljöeffekter. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Enligt beslut som fattades i Johannesburg under världstoppmötet om hållbar utveckling är statliga upphandlingar en viktig del i omställning till hållbar utveckling. Offentlig sektor är en betydande kund som kan påverka tillverkare och leverantörer att anpassa varor och tjänster till miljökrav, kvalitetskrav och andra krav på ekologisk hållbarhet. Genom att ställa miljökrav bidrar man alltså till utvecklingen av miljömässigt hållbara varor och tjänster med god kvalitet. Miljöarbetet och arbetet med att främja en global social utveckling inom riksdagens förvaltning och fastigheter är inte enbart ett ansvar riksdagen har i arbetet med att gå före. Det har även ett nationellt och internationellt värde.
Rättvisemärkningen innebär att social, ekonomisk och demokratisk utveckling gynnas i områden där rättvisemärkt producerade livsmedel framställs. Genom att befrämja en handel där människan och lokalsamhällets utveckling sätts i centrum kan fattigdom och social utslagning undvikas. Vänsterpartiet anser att riksdagen vid upphandlingar ska ställa krav på att produkterna är rättvisemärkta. Detta bör riksdagen som sin mening ge riksdagsstyrelsen till känna.
För att bidra till att bibehålla Sveriges goda internationella renommé i miljöarbete är det angeläget att riksdagens miljöarbete förstärks och påskyndas.Vänsterpartiet anser att riksdagen vid upphandlingar ska välja miljömärkta produkter. Detta bör riksdagen som sin mening ge riksdagsstyrelsen till känna.
Vid miljöanpassad offentlig upphandling är det lätt att fokusera på miljökrav vad gäller mat eller produkter. Men att ställa krav på andra produkter försummas. Till exempel bör krav ställas på skogsprodukter. Detta är särskilt viktigt i arbetet med att hindra illegal avverkning av tropisk skog. Men krav på att de produkter som kommer från skogsbruket ska komma från uthålligt brukade skogar med ett skötselprogram som tar hänsyn till ekologi, att landets lagar följs och att ILO-konventionerna avseende mänskliga och fackliga rättigheter respekteras, är krav som ofta missas. Att vid upphandling enbart köpa produkter som är certifierade enligt FSC garanterar att ekologisk och social hänsyn tas. Sverige har inte kommit långt i arbetet med att ställa krav på skogsprodukter. Ett föregångsland är Storbritannien där regeringen beslutat att enbart köpa virke som kommer från skog som är certifierad enligt FSC. Vänsterpartiet anser att riksdagen ska ställa krav på att de skogs- och träbaserade produkter som upphandlas kommer från skog som är FSC-certifierad. Detta bör riksdagen som sin mening ge riksdagsstyrelsen till känna.
För att ytterligare miljöanpassa verksamheten på riksdagen anser Vänsterpartiet att ett miljöledningssystem bör införas. I detta ledningssystem kan också t.ex. en mer strikt miljöanpassad resepolicy för ledamöter och anställda ingå. Detta bör riksdagen som sin mening ge riksdagsstyrelsen till känna.
|
Stockholm den 17 oktober 2002 |
|
|
Karin Svensson Smith (v) |
|
|
Owe Hellberg (v) |
Kjell-Erik Karlsson (v) |
|
Sten Lundström (v) |
Sven-Erik Sjöstrand (v) |
|
Karin Thorborg (v) |