Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av ägardirektiven till Akademiska Hus så att uppdraget omfattar byggande av studentbostäder i anslutning till campusområden.
Flertalet av våra högskoleorter har brist på studentbostäder. Vid varje termins start har tusentals studenter inte kunnat lösa boendefrågan. Kötiden till en bostad kan uppgå till ett år och i vissa fall ännu längre tid. Bristen på studentbostäder riskerar att försämra möjligheten för många studenter att klara av sina studieambitioner. Situationen innebär till och med att en del studenter får avstå sin studieplats på grund av svårigheter att få ett boende.
Staten har under de senaste åren kraftigt ökat antalet högskoleplatser. Utbyggnaden av antalet högskoleplatser har emellertid inte sin motsvarighet i byggandet av antalet studentbostäder. Kommunerna har det övergripande ansvaret för bostadsförsörjningen, men vid utbyggnaden av högskolan är det rimligt att staten tar ansvar även i bostadsfrågan.
De senaste tio åren har antalet studenter ökat från 200 000 till 330 000. Det finns cirka 62 000 studentbostäder i landet. Det innebär att det går cirka fem studenter på varje studentbostad.
Bostäder för studenter är av central betydelse för den akademiska studiemiljöns attraktivitet. Bostaden är till stor del den huvudsakliga arbetsplatsen för många studenter. Behoven varierar mellan olika studenter beroende på livssituation och preferenser. För en del är studentbostaden det första egna boendet. Andra studenter har familj med barn och därmed särskilda önskemål kring sitt boende. Gemensamt för de flesta studenter är den begränsade ekonomin. En student som lever på studiemedel kan inte betala en hyra på mer än 2 500–3 000 kr per månad.
En målsättning för rekryteringen till högskolan bör vara att ge alla möjlighet att studera oavsett social och ekonomisk situation. Bristen på studentbostäder riskerar att skapa social snedrekrytering till den högre utbildningen. Blivande studenter med begränsad ekonomi och studieovana är särskilt utsatta. Det är därför särskilt angeläget att staten tar ansvar för att skapa goda studiemiljöer som inkluderar goda bostäder med rimliga hyror.
Staten har genom riksdagsbeslut delvis tagit sitt ansvar genom införande av investeringsbidrag till byggande av studentbostäder. Detta är en åtgärd som vi ställer oss bakom. Tyvärr är åtgärden otillräcklig och bidraget till att bygga studentbostäder borde samordnas med investeringsbidraget för byggande av hyresrätter. I dag är åtgärden otillräcklig och därför borde staten öka sitt åtagande.
Akademiska Hus är en koncern som ägs till 100 % av staten. Koncernen har som uppgift att ”erbjuda universitet och högskolor attraktiva studie- och forskningsmiljöer”. Hittills har det endast handlat om att bygga och förvalta lokaler för högskolornas verksamhet.
Akademiska Hus hade år 2000 ett fritt eget kapital som uppgick till 1 259,9 miljoner kr. Koncernen ger vinstutdelning till ägaren motsvarande den 5-åriga statsobligationsräntan plus 2,5 procentenheter. År 2000 var vinsten drygt 650 miljoner kr, varav 200 miljoner utbetalades som vinst till staten.
Staten bör utnyttja samtliga tillgängliga verktyg för att åstadkomma fler studentbostäder. Ägardirektiven till Akademiska Hus bör ändras så att uppdraget omfattar byggande och förvaltning av bostäder för studenter och forskare. Det huvudsakliga uppdraget bör vara att bygga bostäder med rimliga hyror i anslutning till universitetens och högskolornas campusområden.
Riksdagen bör begära att regeringen lägger fram förslag till ändring av ägardirektiven till Akademiska Hus i enlighet med det ovan anförda.
|
Stockholm den 19 oktober 2002 |
|
|
Sten Lundström (v) |
Owe Hellberg (v) |