Staten skall inte vara ägare av företag som bedriver affärsmässig verksamhet, särskilt inte om det handlar om verksamheter på konkurrensutsatta marknader. Det skapar dels osunda konkurrensvillkor, vilket skadar marknaden som helhet, dels är det ofta skadligt för det berörda bolaget då exemplen är många på att staten är mindre lämpad som företagsägare. Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) och fastighetsbolaget Vasakronan utgör inga undantag.
Båda bolagen har till största delen lämnat sina tidigare respektive huvudverksamheter, och agerar numera som vanliga aktörer i konkurrens med privata aktörer. I SBAB:s fall handlade det om att hantera de statliga bolån som finansierades över statsbudgeten. Den verksamheten har upphört sedan många år, och SBAB har därefter successivt ökad sin utlåning till villor och bostadsrätter. Vasakronan sålde för några år sedan det sista innehavet av offentliga specialfastigheter av s.k. ändamålskaraktär, och mindre än hälften av hyresgästerna utgörs numera av statliga myndigheter.
Privatiseringar av dessa bolag vore dessutom också bra för staten, som kunde använda försäljningslikviden till att – om inte annat – nedbringa statsskulden.
Riksdagen begär att regeringen privatiserar Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen begär att regeringen privatiserar Vasakronan i enlighet med vad som anförs i motionen.
Under 1990-talets förra hälft genomfördes på den borgerliga regeringens initiativ en spridning av ägandet i Stadshypotek. Motivet var framför allt att detta bolåneinstituts offentliga prägel bidrog till en lägre finansieringskostnad, vilket snedvred konkurrensvillkoren på marknaden. Stadshypotek ingår nu i Svenska Handelsbanken-koncernen.
Parallellt med denna avveckling av ett offentligt engagemang på bolånemarknaden har staten emellertid byggt upp ett nytt institut med samma inriktning. Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) startades 1985 för att hantera de statliga bolån som finansierades över statsbudgeten. Sådan långivning upphörde 1992. Året dessförinnan hade SBAB getts möjlighet att lämna fastighetskrediter i konkurrens på den öppna marknaden.
Från 1996 bedriver SBAB utlåning inte bara till flerbostadshus utan också till småhus och bostadsrätter. I dagsläget uppgår SBAB:s marknadsandel vad gäller utlåning till villor och bostadsrätter till 7,5 procent, nästan en fördubbling sedan mitten av 1990-talet. Ökningen av marknadsandelarna har skett via en omfattande och kostsam reklamkampanj. Ett sätt var att erbjuda lägre ränta de tre första månaderna om lånet tecknas via Internet, vilket stred mot Finansinspektionens regelverk, som säger att man inte skall sälja krediter med lockpris. Ett annat exempel var den klart jippobetonade reklamkampanjen, den s.k. sandwichkampanjen, som varit mycket kostsam.
Det finns därmed ingenting som i dag motiverar att staten skall äga SBAB. Det är vår uppfattning att staten inte bör bedriva en verksamhet som andra kan sköta lika bra eller bättre. SBAB bör därför privatiseras.
Under den borgerliga regeringstiden i början av 1990-talet ombildades Byggnadsstyrelsen, som dittills haft monopol på att tillhandahålla lokaler för statlig verksamhet. De fastigheter som bedömdes ha ett värde på den allmänna hyresmarknaden tillfördes det nystartade Vasakronan AB. Avsikten var att detta företag skulle syssla med förvaltning av främst kontorsfastigheter på kommersiell bas. Under sin dåvarande ledning genomförde Vasakronan AB en snabb anpassning till marknadens villkor.
I dag är företaget ett stort fastighetsbolag med inriktning på kommersiella lokaler, främst kontor. Fastigheterna är främst belägna i Stockholm, Göteborg, Linköping och Öresundsregionen. Beståndet omfattar ca 200 fastigheter.
Den sista offentliga specialfastigheten av s.k. ändamålskaraktär avyttrades under 1998. Vasakronans fastighetsbestånd är numera fullt konkurrensutsatt, och andelen statliga myndigheter bland hyresgästerna är nu nere på 42 procent. År 1998 förvärvade Vasakronan praktiskt taget hela SEB:s bestånd av rörelsefastigheter, 44 enheter till ett pris av drygt 4,2 miljarder kronor. Det ter sig egendomligt att staten, när nu Socialdemokraterna övergett planerna på att socialisera bankväsendet, investerar i det nät av bank- och kontorslokaler som utnyttjas av Wallenbergssfärens husbank.
Föregående år har Vasakronan förvärvat Förenade Livs tre kontorshus vid Hötorget i Stockholm. Dessutom har bolaget köpt kontorsfastigheten Kista Science Tower av NCC, och Skanskas kontorsfastighet vid Lilla Bommen i Göteborg. Tidigare har Vasakronan köpt företagsparken Infracity utefter motorvägen mellan Stockholm och Arlanda. Utöver kontor och butiker finns där Scandic Crown Hotel i tjugo våningar.
Frågan inställer sig onekligen, varför staten ägnar resurser åt sådan verksamhet i stället för att syssla med eftersatta angelägenheter som ingen annan kan sköta lika bra eller bättre. Ett uttalande av statssekreterare Curt Malmberg på Finansdepartementet i tidningen Affärsvärlden (2001-01-17) apropå just Vasakronan talar sitt tydliga språk: ”Det är klart att vi ibland skulle önska att vi kunde lägga ner mer tid på våra bolag.”
Det vore således utan tvekan bra också för Vasakronan med en privatisering. Privata ägare kan förmodligen lägga ned den tid som krävs för att driva företaget. En börsnotering av dess aktier skulle också möjliggöra ett aktivt deltagande i den omstrukturering av fastighetsmarknaden som nu inletts.
|
Stockholm den 20 oktober 2002 |
|
|
Fredrik Reinfeldt (m) |
|
|
Tomas Högström (m) |
Cecilia Widegren (m) |
|
Ulf Sjösten (m) |
Lennart Hedquist (m) |
|
Gunnar Axén (m) |