Riksdagen beslutar att skatten på vin med en alkoholhalt mellan 8,5 och 15,0 volymprocent skall vara 9 kr per liter, från den 1 januari 2003 och för vin med annan alkoholhalt beräknas skatten utifrån detta.
Riksdagen beslutar att skatten på öl med en alkoholhalt överstigande 2,8 volymprocent skall tas ut per liter med 85 öre för varje volymprocent, från den 1 januari 2003.
Riksdagen beslutar att skatten på etylalkohol skall vara 375 kr per liter från den 1 januari 2003.
Riksdagen beslutar om motsvarande ändringar i lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel och i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import m.m.
Från och med den 1 januari 2003 ökar mängden alkoholhaltiga drycker som får föras in från andra EU-länder. Det kommer då att vara tillåtet att föra in fem liter starksprit, sex liter starkvin, 52 liter vin och 64 liter öl. Dessa kvoter ökar sedan ytterligare från och med 2004, då Sverige övergår till samma införselregler för alkohol som gäller för övriga EU-länder.
Ökningen av införselkvoterna kommer att få ytterligare konsekvenser för inköpsmönstret av alkohol. Det är rimligt att anta att mer och mer alkohol kommer att inhandlas utanför Sverige, vilket kommer att minska skatteintäkterna från alkoholvaror. Enligt prop. 2002/03:1 beräknas alkoholskatterna de kommande åren att minska. Detta föranleder dock inte några åtgärder. I vårpropositionen år 2002 framfördes att minskningen av intäkterna kan motverkas med en justering nedåt av skattesatsen på alkohol. Detta resonemang finns inte med i budgetpropositionen, vilket är att beklaga. Enkelt uttryckt verkar regeringen inte vilja göra något åt att skatteintäkterna på alkohol flyttar från Sverige till andra länder.
Uppgifter finns om att ungefär hälften av all sprit svenskarna konsumerar inte finns med i den vanliga alkoholstatistiken. Den kan vara illegalt tillverkad, smugglad eller lagligt införd av privatpersoner. Mellan 1996 och 2001 ökade införseln av alkoholvaror med 60 procent, till motsvarande 1,8 liter ren alkohol per person. Enligt uppgift från SoRAD, Centre for social research on alcohol and drugs vid Stockholms universitet, står resandeinförseln för 20 procent av den totala alkoholkonsumtionen i Sverige under 2001. Resandeinförseln av alkohol till Sverige sker främst från två länder, Danmark och Tyskland, med 33 respektive 30 procent av den totala införseln. Privatinförseln fortsätter också att öka, och enligt SoRAD beräknas den totala införseln ha ökat med 11 procent under perioden januari–augusti i år. Under denna period beräknas exempelvis 48 110 000 liter öl ha införts i landet.
Orsaken till denna ökande gränshandel är att de svenska alkoholskatterna är mycket höga i jämförelse med andra länder i EU.
|
Land |
Sprit (40 %) skatt i kr/liter |
Vin (11 %) skatt i kr/liter |
Öl (5 %) skatt i kr/liter |
|
Sverige |
200,56 |
22,08 |
7,35 |
|
Danmark |
136,83 |
8,77 |
4,30 |
|
Tyskland |
48,21 |
0,00 |
0,91 |
Danmark har dessutom aviserat att man tänker sänka alkoholskatterna på 40-procentig sprit till 80 kronor per liter från och med 2004. Detta sker för att stävja den gränshandel som finns mellan Danmark och Tyskland.
Den stora prisskillnaden mellan svart respektive beskattad alkohol dövar mångas samveten. Alltför många svenskar tycker dessvärre inte längre att det är ett särskilt märkvärdigt brott att köpa svartsprit. Detta kan få förödande effekter för den allmänna samhällsmoralen och för skattemoralen i synnerhet. Man kan redan i dag se hur smuggelligor etablerat sig, framför allt i södra Sverige.
Ovanpå detta slås arbetstillfällen ut i bryggeribranschen. Det är otillständigt att det svenska skattesystemet medverkar till att slå undan benen för den svenska bryggerinäringen, till förmån för laglig och olaglig införsel.
Vi anser att denna utveckling är oförsvarbar. De svenska alkoholskatterna måste därför sänkas. Vårt förslag är att genomföra en sänkning av de svenska alkoholskatterna mot den nuvarande danska nivån. Enligt vår bedömning är en sådan sänkning statsfinansiellt neutral. Som stöd för detta antagande kan nämnas att den norska statens alkoholskatteintäkter inte minskade när skatten på starkvin sänktes kraftigt. Försäljningen i Norge ökade då på bekostnad av gränshandeln med Sverige.
Självklart finns det ett samband mellan prisnivå på alkohol och den totala konsumtionen. Men det som styr alkoholkonsumtionen är också attityder. De senaste åren har den totala alkoholkonsumtionen stigit, en effekt av såväl ökad försäljning på Systembolaget som privatinförsel och smuggling. Det finns anledning att vara vaksam på de konsekvenser för folkhälsan som en ökad konsumtion av alkohol medför. Vi moderater hävdar dock att det bästa sättet att få ett bättre förhållningssätt till alkohol är genom ökad upplysning och information. Speciellt viktigt är detta för att påverka ungdomars attityder till alkohol. En skattesänkning på alkohol behöver inte vara ett hot mot detta utan skall ses som första steget i en mer verklighetsanknuten alkoholpolitik.
|
Stockholm den 17 oktober 2002 |
|
|
Lennart Hedquist (m) |
|
|
Anne-Marie Pålsson (m) |
Ulf Sjösten (m) |
|
Cecilia Widegren (m) |
Anna Lilliehöök (m) |
|
Per Bill (m) |