Riksdagen begär att regeringen utreder om personer inom i motionen anförda områden skattemässigt kommer att behandlas olika i förhållande till dem som faller inom ramen för andelsbyten för vilka det nu föreslås en lagändring.
Riksdagen begär att regeringen utreder konsekvenserna av den i motionen refererade regeringsrättsdomen.
I propositionen föreslås att bestämmelserna för fysiska personer om framskjuten beskattning vid vissa andelsbyten utvidgas till att även omfatta andelar som inte är marknadsnoterade samt byten av kvalificerade andelar och andelar som blir kvalificerade hos säljaren.
Det föreslås också att reglerna om framskjuten beskattning i vissa fall på begäran skall tillämpas retroaktivt.
De föreslagna regelförändringarna omfattar endast de fall som faller under uppskovsreglerna i samband med andelsbyten.
Det har visat sig att det finns flera andra typfall som inte omfattas av de begärda regelförändringarna men som ger samma beskattningskonsekvenser.
I huvudsak kan man urskilja tre typfall:
En anställd i Proforma har konvertibla skuldebrev. När Info Subway (numera Ccore) köper upp bolaget får den anställde, för sina konvertibla skuldebrev, betalt i aktier i Info Subway/Ccore. Värdet på erhållna aktier uppgår vid bytestillfället till ca 3,3 miljoner kronor. Uppskov med realisationsvinst medges inte vid byte till konvertibla skuldebrevsaktier. Skatten blir ca 1 miljon kronor. Året därpå säljer den numera f.d. anställde (nedskärningar inom IT-branschen) sina aktier i Ccore för 16 000 kronor. Förlusten är ca 3 miljoner kronor. Den anställde har a-kassa och kan endast utnyttja ca 70 000 kronor av skattereduktionen för underskott av kapital. Personen begär förtidsåterbetalning men har fortfarande ca 930 000 kronor från ”vinsten” föregående år att betala (1 000 000 – 70 000).
En anställd i IT‑bolaget ”Lilla Sverige” har teckningsoptioner i bolaget. IT‑bolaget ”Stora USA” köper upp det lilla, svenska IT‑bolaget och den anställde får betalt för sina teckningsoptioner i aktier i bolaget ”Stora USA”. Aktierna är belagda med försäljningsförbud i ett år. Värdet på erhållna aktier uppgår vid bytestillfället till ca 1 miljon kronor. Eftersom uppskov med realisationsvinst inte medges vid byte teckningsoptioner mot aktier blir skatten ca 300 000 kronor. Året därpå kan aktierna för första gången säljas, försäljningsintäkten blir ca 10 000 kronor och förlusten ca 1 miljon kronor. Förlusten kvoteras till 70 % = 700 000 kronor. 100 000 kronor ger en skattereduktion på 30 % eller 30 000 kronor, resterande 600 000 kronor ger en skattereduktion på 21 % eller 126 000 kronor – totalt 156 000 kronor. Personen begär förtidsåterbetalning men har fortfarande ca 144 000 kronor från ”vinsten” föregående år att betala (300 000 – 156 000).
Vid byte av aktier i onoterat bolag mot aktier i ett annat onoterat bolag blir andelsbyteslagen inte tillämplig p.g.a. att kontantandelen är för stor. Mottagna aktier är belagda med försäljningsförbud i 2,5 år. Skatten på vinsten blir högre än kontantlikviden. Kontantregeln innebär att andelsbyteslagen inte blir tillämplig om kontantandelen överstiger 10 % av aktiernas nominella värde. EU:s lagstiftning medger att även dessa fall skulle kunna inräknas i de förändringar som riksdagen begärt från regeringen. Regeringsrättens dom den 12 mars 2002 (nr 2373-2001) angående kontantbegränsningen visar på en oacceptabel lucka i systemet. Parterna hade i detta fall en annan avtalsformulering än den gängse, men förutsättningarna och transaktionen var desamma. I domen skriver regeringsrätten att ”ett avgränsat andelsbyte på så sätt att överlåtna andelar bytts mot andelar i det köpande bolaget och den andra hälften avyttrats mot kontant betalning har inte ansetts utgöra hinder mot uppskov avseende de andelar som bytts”. Frågan om att få uppskov har enligt andelsbyteslagen utan hinder av kontantbegränsningsregeln genom regeringsrättens dom reducerats till en semantisk balansgång vid avtalsskrivandet. Om den kontanta ersättningen utgör en del av och ingår i den totala ersättningen kan uppskov inte erhållas. Om å andra sidan avtalet stadgar att en del av de sålda aktierna motsvarar kontantersättningen och en del motsvarar aktietilldelningen, kan uppskov erhållas. Regeringsrätten har funnit att en bedömning av kontantbegränsningsregeln skall göras för varje avyttrad aktie, inte för samtliga aktier som avyttras vid ett försäljningstillfälle. Regeringsrätten pekar också på otydligheter i förarbetena till den aktuella lagstiftningen. Vi anser att denna fråga behövs redas ut.
|
Stockholm den 27 november 2002 |
|
|
Per Rosengren (v) |