Sverige behöver en ny inriktning. Varje svensk måste ha rätt att få bestämma över sitt eget liv och sin egen vardag. Centerpartiet vill att alla ska ges möjlighet till eget ansvar och förutsättningar att påverka och bidra till den gemensamma utvecklingen. I dagens Sverige dominerar de statliga systemen över den enskildes intressen, och de politiska besluten saknar underifrånperspektiv. Centerpartiet verkar för en förskjutning av den politiska brännpunkten – från den statliga maktapparaten till den enskilda människans livskvalitet och självbestämmande.
Statens och den ekonomiska politikens uppdrag är att utforma hållbara förutsättningar för ekonomisk, social och miljödriven tillväxt. Därför kan vi inte acceptera att de sociala och regionala klyftorna hela tiden ökar. I syfte att vända denna utveckling har Centerpartiet valt att formulera fyra reformområden där våra insatser är koncentrerade och inom vilka vi upplever de största politiska utmaningarna i framtiden: företagande, hälsa, självbestämmande och miljö.
Tillväxt genom företagande. I en internationell lågkonjunktur, och när de ekonomiska prognoserna domineras av stor osäkerhet, är det extra viktigt att skapa långsiktigt hållbara ekonomiska förutsättningar för den nationella ekonomin. Sveriges finanser präglas fortfarande av stor konjunkturkänslighet. Statens kassor fylls på vid goda tider, för att vid lågkonjunktur tömmas på hela innehållet. I dessa lägen tvingas Sverige ofta till ny statlig upplåning. Centerpartiet vidhåller kraven om ett överskottsmål på 2 procent över en konjunkturcykel och att statsskulden på sikt arbetas bort.
Centerpartiet ser ett ökat företagande som den enda utvägen för att få bukt med den känsliga samhällsekonomin. Det är de svenska företagen och företagarna som ser till att den gemensamma kakan blir större. Trots detta är den socialdemokratiska regeringens insatser för att stimulera företagsamheten ytterst blygsamma. Ett livskraftigt företagsklimat är villkoret för att vi ska kunna upprätthålla och förbättra välfärden: vården, skolan och omsorgen. Med sina insatser vill Centerpartiet underlätta för de personer som väljer att starta och driva företag samt öka kvinnors företagande.
Vi föreslår slopad arvs- och gåvoskatt för makar och bröstarvingar för att underlätta generationsskiften i småföretagen. För att skapa gynnsammare förutsättningar för entreprenörer avsätts medel som möjliggör avdrag för riskkapital och starta-eget-sparande. Centerpartiet presenterar ett nytt system för sjuklöneansvar där småföretagens kostnader för arbetsgivarinträde kraftigt kompenseras. Vi föreslår förenklade regelverk och större anslag till utbildning och forskning. Vi möjliggör för tillväxt i hela landet genom ökade satsningar på vägar och kommunikationer.
Tillväxt genom hälsa. Bättre hälsa kan åstadkommas genom att öka den enskildes makt över sin ekonomi och sitt arbetsliv. Livskvalitet och hälsa är inte bara en vinst för enskilda individer, utan också för hela samhället. Det stora antalet sjukskrivningar och den utbredda ohälsan leder till att för få individer tillåts bidra till välfärd och tillväxt. Centerpartiet har liksom många andra bedömare konstaterat att de höga sjuktalen inte bara orsakas av fysisk och psykisk ohälsa, utan också inbegriper arbetslöshet och sociala problem. Vi föreslår därför en samordning av sjuk-, arbetsskade- och arbetslöshetsförsäkringssystemen till en samlad arbetslivsförsäkring med gemensam administration och harmoniserade villkor för förmåner och åtgärder.
Centerpartiet presenterar en rad satsningar på rehabilitering för att minska sjukskrivningarna. En rehabiliteringsgaranti innebär att rehabiliterande insatser ska inledas senast efter sex veckor. Vi förelår att den enskilde ska ha rätt till en s k rehabiliteringslots, som samordnar individens insatser och lotsar den enskilde mellan de olika rehabaktörerna. För att man ska få förlängd sjukskrivning efter fyra veckors sjukdom föreslår vi krav på intyg från två läkare. Genom en finansiell samordning av medlen till hälso- och sjukvård vill vi öka resurserna för aktiv rehabilitering. Historisk beräkning av den sjukpenninggrundande inkomsten förstärker den enskildes incitament att så snart som möjligt återgå till arbetet. Vi föreslår också rätt till ett års tjänstledighet för att pröva nytt jobb.
Tillväxt och självbestämmande. Politiken ska verka för ett samhälle som både erbjuder frihet, trygghet och individuella val. Centerpartiet anslår medel för att öka den polisiära närvaron i hela landet. En ny familjepolitik ökar familjernas möjlighet att bestämma över sin vardag. Anslagen till familjerna ökas genom höjda barnbidrag och höjd grundnivå i föräldraförsäkringen. Vi utökar rätten till föräldraledighet då barnen är små. Höjt tak i föräldraförsäkringen till 11 basbelopp möjliggör för män att i större utsträckning ta ut föräldraledighet och ökar därmed förutsättningarna för ett jämställt och barnvänligt familjeliv.
Boendekostnaderna sänks genom sänkt fastighets- och förmögenhetsskatt. Vi förstärker människors privatekonomi genom en inkomstskattereform som sänker skatten för låg- och medelinkomsttagare. Inkomstskattereformen innebär även en förstärkt skattebas för kommunerna, vilket minskar behoven av statsbidrag och förstärker kommunernas självstyre och självbestämmande.
Biståndsmålet på 1 procent ska återupprättas. Sverige och andra rika länder har en skyldighet att bidra till en utveckling som ger människor i alla delar av världen självbestämmande och ekonomisk utveckling.
Tillväxt och miljö. Centerpartiet vill inte skilja miljöpolitiken från andra politikområden, utan anser att den bör uppfattas bl a som ett viktigt medel för att åstadkomma långsiktig ekonomisk tillväxt och utveckling. Genom den ekonomiska politiken kan ekonomiska styrmedel bli ett kraftfullt komplement till lagstiftningen, t ex handel med utsläppsrättigheter och gröna certifikat. Teknik- och affärsutveckling på miljöområdet måste uppmuntras bättre. Det finns ännu outforskade möjligheter att kombinera snabb miljödriven tillväxt med en hållbar ekologisk utveckling. Centerpartiet vill att Sverige ska stå i fronten inom utveckling och export av miljöteknik och föreslår att företag som tar miljöansvar erbjuds goda villkor.
I hela landet ska människor ges lika villkor för ett bra boende, oavsett vilken bostadsform eller bostadsort man väljer. Vi vill garantera tillgången till en mångfald av boendealternativ. Människor ska ges större möjlighet att bestämma över sin boendeform och boendemiljö. Rimliga boendekostnader och ett hållbart ekologiskt tänkande är viktiga målsättningar för bostadspolitiken. Centerpartiets politik stimulerar företagande och tillväxt i hela landet samt bra kommunikationer mellan stad och land. På detta sätt görs det möjligt att bo där man vill.
En budget i balans. Centerpartiets budgetmotion är ett tydligt alternativ till regeringens kortsiktiga insatser för omfördelning av pengar mellan olika system. I vårt alternativ görs en rad tydliga åtgärder och prioriteringar för tillväxt genom företagande, förbättrad hälsa, individers självbestämmande och miljödriven tillväxt.
Centerpartiet är starkt kritiskt till det sätt på vilket regeringen hanterar budgetlagens intentioner. Vi ifrågasätter manipulationen med budgettaken genom nettobudgetering, utgifter som skjuts över årsskiften och överflyttning av utgifter till inkomstminskningar. I propositionen visar regeringen prov på ytterligare metoder för att kunna lyfta offentliga utgifter ur budgeten genom att lägga överskott från statliga i bolag i ett konto i riksgälden.
Staten har ålagt landets kommuner och landsting balanskrav, vilket innebär att de måste kompensera för underskott inom två år. Detta har visat sig nyttigt för att strama upp den kommunala ekonomin. Enligt samma princip förespråkar Centerpartiet skärpta krav på staten och föreslår att balanskrav även bör införas för statens finanser.
I syfte att bedriva en sund budgetpolitik tar Centerpartiet ansvar redan från tilläggsbudget och låter flera av våra besparingsreformer börja gälla från 1 juli 2003. Det råder stor osäkerhet i de ekonomiska bedömningarna av statens finanser för 2005 och 2006. För att kunna redovisa de långsiktiga effekterna av våra reformer väljer Centerpartiet att presentera prognoser om våra politiska prioriteringar även för dessa år.
1 Sammanfattning 1
2 Innehållsförteckning 4
4 Förslag till riksdagsbeslut 5
5 Den ekonomiska politikens inriktning 6
5.1 En osäker tid behöver ekonomisk stabilitet 6
5.1.1 Bortslösat överskott 7
5.1.2 Akut reformbehov 7
5.1.3 EMU 8
5.2 Tillväxt genom företagande 9
5.2.1 Tillväxtpaket 9
5.2.2 Arbete ska löna sig 12
5.2.3 Tre spår till arbete 13
5.2.4 Utbildning och forskning 14
5.2.5 Starka regioner för ökad tillväxt 15
5.2.6 Kommunikationer 15
5.2.7 IT 16
5.3 Tillväxt genom hälsa 17
5.3.1 Ohälsans orsaker 17
5.3.2 Ett paket mot ohälsan 19
5.4 Tillväxt och självbestämmande 21
5.4.1 Inkomstskattereformen 21
5.4.2 Familjepolitik 22
5.4.3 Äldre 22
5.4.4 Rättstrygghet 23
5.4.5 Demokrati och självbestämmande 24
5.4.6 Kommunernas ekonomi 24
5.4.7 Reformer för ökad jämställdhet 25
5.5 Tillväxt och miljö 27
5.5.1 Miljödriven tillväxt 27
5.5.2 Miljöteknik 27
5.5.3 Miljödrivet företagande 28
5.5.4 Boendemiljö och byggande 28
5.5.5 Skatt på boende 29
6 En budget för tillväxt och självbestämmande 30
6.1.1 Balanskrav 32
7 Skattepolitikens inriktning 35
8 Tilläggsbudget 37
8.1.1 Appendix UO 1–26, 2004–2006 41
Tabellförteckning
Tabell 1. Fastighetsskatt 30
Tabell 2. Samlad effekt av Centerpartiets anslag relativt regeringens 33
Tabell 3. Sparande i offentlig sektor med Centerpartiets budgetpolitik 34
Tabell 4. Skatter för tillväxt 36
Tabell 5. Samlad effekt av Centerpartiets förslag till TB 2003 relativt regeringens 40
Riksdagen beslutar godkänna de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som Centerpartiet förordar (avsnitt 5).
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett balanskrav på statens finanser.
Riksdagen beslutar godkänna de riktlinjer för budgetpolitiken som Centerpartiet förordar (avsnitt 6).
Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet till 818 miljarder kronor 2004 (avsnitt 6).
Riksdagen godkänner som planeringsförutsättningar den preliminära beräkningen av utgiftstaken för 2005 och 2006 (avsnitt 6).
Riksdagen beslutar godkänna de riktlinjer för skattepolitiken som Centerpartiet förordar (avsnitt 7).
Riksdagen avslår regeringens förslag om riktlinjerna för en förstärkning av det tillfälliga sysselsättningsstödet till kommuner och landsting 2003 och att anslaget förlängs till 2004.
Riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön.
Riksdagen avslår regeringens förslag om bemyndigande att under 2003, för det under utgiftsområde 23 uppförda anslaget 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m. besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 195 miljoner kronor under 2004 och 195 miljoner kronor under 2005.
Riksdagen avslår den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 24 uppförda anslaget 38:20 Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m.
Riksdagen beslutar godkänna ändrade ramar för utgiftsområden och anslag i enlighet med specifikation i avsnitt 8.
I den ekonomiska politiken vill Centerpartiet åstadkomma förutsättningar för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar tillväxt. Hälsa, företagande, miljö och självbestämmande är de områden där Centerpartiet ser sina främsta politiska utmaningar i framtiden. Vi vill utforma stabila och långsiktiga förutsättningar för den ekonomiska politiken och den enskilda människans välbefinnande och hälsa. Den statliga politikens fokus måste förskjutas från att bara beröra de stora systemen till att handla om den enskilda individens verklighet och drivkrafter. Genom en kombination av teknisk utveckling, goda förutsättningar för utbildning och forskning liksom en positiv syn på företagande och företagare skapas förutsättningar för välfärd och god tillväxt.
Utgångspunkten för en hållbar ekonomisk utveckling måste vara den enskilda individens möjlighet till inflytande och självbestämmande. Alla, oavsett kön, ålder eller etnisk tillhörighet, skall ges möjlighet att växa som människor, både som enskilda individer och i samverkan med andra. Alla ska ges möjlighet till eget ansvar, förutsättningar att påverka och att bidra till den gemensamma utvecklingen. Politikens uppgift är att skapa förutsättningar för ett samhälle som både erbjuder frihet och trygghet och som tillåter individuella val.
Den internationella riskbilden har under senare tid sakta börjat bli mer obalanserad: Irakkrigets efterspel, oron över oljepriserna, den ekonomiska stagnationen i USA samt risken för terrorism och epidemier. Dessa och andra faktorer försvårar tolkningen av den ekonomiska bilden – både i Sverige och internationellt. Mot bakgrund av den stora ovissheten i de ekonomiska prognoserna är Centerpartiets inriktning, till skillnad från regeringens, att verka för en politik som klarar både upp- och nedgångar i den internationella konjunkturen.
Ekonomisk stabilitet är en viktig förutsättning för att skapa framtidstro och optimism hos människor och företag över hela landet. Centerpartiets övertygelse är att varje generation ska göra rätt för sig. Vi har inte rätt att gå med underskott och vältra över kostnaderna på våra barn. Sunda statsfinanser är avgörande för viljan att investera och driva företag. Centerpartiet vill att överskottsmålet på 2 procent över en konjunkturcykel ska upprätthållas och att det underliggande underskottet i statsbudgeten ska arbetas bort.
Den svenska samhällsekonomin är känslig för störningar av flera skäl. Den präglas av en hög andel transfereringar, stor offentlig sektor och för låg sysselsättningsgrad. Tillsammans gör dessa faktorer att skattepengarna strömmar in till staten i goda tider för att alltför snabbt omvandlas till ett utflöde vid lågkonjunktur. De skenande ohälsotalen har varit och är fortfarande den främsta orsaken till att de offentliga transfereringarna sedan ett antal år har ökat snabbare än BNP. Under 2002 ökade transfereringarna till hushållen med 15 miljarder, och prognoser för 2003 och 2004 visar att de fortsätter att stiga.
Sjukskrivningar, förtidspensioneringar, minskat antal nystartade företag samt socialdemokratins motstånd mot ökad arbetskraftsinvandring bidrar till att hålla sysselsättningsgraden tillbaka. Nedslående siffror visar att det totala antalet anställda minskade med 8 300 personer under 2002. Den offentliga sektorns omfång är ett stort bekymmer för Sverige. Under 2002 ökade den offentliga sektorn med 1,1 procent samtidigt som antalet anställda inom den privata sektorn minskade med 0,9 procent. Centerpartiet vill ta krafttag mot ohälsan, öka andelen anställda i den privata sektorn och förbättra förutsättningarna för att få fler i arbete. Först då kan utgifterna för transfereringar begränsas och den svenska ekonomins stabilitet förbättras.
Orsaker till den starka uppgången i svensk ekonomi under 1990-talet är de strukturreformer som genomfördes av den borgerliga regeringen och en framgångsrik statsfinansiell sanering i samarbete med Centerpartiet under åren 1995–1997. Detta ledde till låga räntor och låg inflation. Efter 1997 har Socialdemokraterna emellertid visat ett tydligt ointresse för att förvalta resultatet av de goda åren och fortsätta arbetet med strukturella reformer.
Konjunkturinstitutets beräkningar visar att staten under perioden 1995–1998 lyckades dra in 126 miljarder i form av ökade intäkter och minskade utgifter. Under perioden 1998–2004 går utvecklingen i rakt motsatt riktning. Staten minskade sina skatteintäkter och ökade utgifterna med totalt 168 miljarder. Det är anmärkningsvärt att både budgetförstärkningarna under konsolideringsprogrammet 1995–1998 och reformerna under perioden 1998–2004 motsvarar 7,5 procent av BNP. Programmen är därmed lika stora och regeringen har således slösat bort hela besparingsresultatet. Den aktuella ekonomiska situationen kräver kraftiga besparingar, och de grupper som drabbades hårt i 1990-talets ekonomiska sanering tvingas återigen betala p g a regeringens ansvarslösa agerande. Denna utveckling är oacceptabel.
Förutsättningarna för den ekonomiska politiken har kraftigt förändrats under de två senaste decennierna. Liksom flertalet andra EU-länder står Sverige inför en demografisk utveckling där allt färre ska försörja en alltmer åldrande befolkning. En förlegad offentlig verksamhet kan inte längre leva upp till de krav som ställs i ett modernt välfärdssamhälle. Sverige behöver en förnyelse av det sociala skyddsnätet och en översyn av det offentligas uppdrag. Att åstadkomma en uthållig tillväxt är avgörande för att klara pensionsavgångar och välfärdsåtaganden de kommande decennierna.
Omvandlingen måste ske genom att långsiktigt minska skattetrycket och utgifternas andel av BNP. Centerpartiet anser att skattesänkningar främst bör inriktas på låg- och medelinkomsttagare samt småföretagare. En analys av de skattesänkningar som genomfördes av den socialdemokratiska regeringen under föregående mandatperiod visar att dessa främst kom grupper med höga inkomster till del. Centerpartiet hävdar att detta är fel väg att gå. Ökad trygghet för fler nås genom att flera människor kan leva på sin lön, vilket i sin tur stimulerar såväl sysselsättning som konsumtion.
Om vi ska ha en chans till återhämtning måste framtidens satsningar ligga på tillväxt genom företagande. Vi måste också reformera det välfärdssamhälle som började byggas för sjuttio år sedan till de behov som finns i dagens samhälle. Det behövs åtgärder i det korta perspektivet som ger långsiktigt goda strukturella förutsättningar för tillväxt och stabila välfärdsvillkor.
Den svenska ekonomins styrka under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet går delvis att förklara med övergången till en självständig riksbank med räntevapen och inflationsmål som sina främsta verktyg. 2001 och 2002 års konjunkturavmattning visade betydelsen av en flytande växelkurs. En lägre värdering av kronan har gjort att konkurrenskraften för svenska företag ändå varit god. Den långsiktiga intentionen måste dock vara att stärka den svenska kronan genom låginflationspolitik och stabilitet i de offentliga finanserna.
Centerpartiet anser att räntan är det viktigaste och snabbaste instrumentet för att justera ekonomin. Vår självständiga riksbank har på ett bra sätt klarat detta de senaste åren. Den hittills framgångsrika prisstabiliteten tjänar både företag och löntagare på. Vid ett eventuellt EMU-inträde överlämnas beslutsmakten över räntan till Europeiska centralbanken (ECB). Detta innebär en uppenbar risk då ECB har till uppgift att sätta en räntenivå som ska passa hela euroområdet. Då EMU-länderna är ekonomiskt olika och befinner sig i skiftande konjunkturella faser kan ECB:s räntevapen bli ett alltför trubbigt styrmedel.
Hittills har valutasamarbetet inom EMU inte visat några tecken på att strukturella reformer skulle gå snabbare – snarare tvärtom. Sverige bedöms på flera punkter ha kommit längre än de stora euroländerna Tyskland och Frankrike. Eurområdet har stora problem med tillväxt och arbetslöshet. Under hela 1990-talet har Sverige haft en lägre inflation än Tyskland. Tillväxten i valutaunionen under 2002 nådde endast upp till 0,9 procent, medan Sveriges tillväxt stannade vid 1,9 procent 2002. Den senaste arbetslöshetsmätningen i euroområdet visar 8,7 procent, vilket ska jämföras med Sveriges 4,4 procent.
Sverige har halkat efter i köpkraftsligan, och att permanenta denna position genom att gå med i EMU, med en för lågt värderad valuta, är inte en långsiktigt bra lösning. Kronan måste stärkas genom ökad effektivitet, minskade offentliga utgifter och bättre förutsättningar för företagen. Ett nej till EMU ger oss tid och utrymme att driva igenom de långsiktiga ekonomiska förändringar som Sverige så väl behöver.
Vår vision
Sverige behöver fler entreprenörer och fler småföretag. Det är i dessa dynamiska miljöer jobben skapas och det är där tillväxten tar fart. Industrialismens era och det ekonomiska system vi just lämnat fokuserade på naturtillgångar, råvaror, storskalig produktion, landmassa och centrala lösningar. Den bild många har av småföretagare är präglad av den gamla världsekonomin, men småföretagare av idag finns inte bara inom tillverkningsindustrin. Tjänsteföretagens antal ökar och många spännande kluster byggs underifrån med olika ingående företag.
Centerpartiet anser att förutsättningen för tillväxt är att människors skaparkraft och vilja att förverkliga drömmar tas tillvara. Därför vill vi att varje människa ska ges F-skattsedel från födseln. Det vore ett sätt att tydliggöra att det är människor som skapar tillväxt, inte strukturer och system i sig själva. Samhället, med dagis, skola, och universitet, skulle då få inrikta sig på att lära eleverna ett nytt tänkande, nämligen att från myndighetsdagen kunna utnyttja sin F-skattsedel. Den traditionella socialdemokratiska hägringen om att det bara är ”anställningen” som är det överhängande målet behöver fasas ut.
Tillväxt är ingen bonus som kommer in på kontot i slutet av månaden. Tillväxt är det vi skapar genom att släppa loss företagsamheten och livskraften bland människorna i Sverige.
Ekonomiska förutsättningar
Vi vill stimulera sparandet och premiera eget risktagande, med målet och syftet att alla ska ha möjlighet att själva ta fram startkapital till det egna företaget. Avgörandet om man ska starta företag ska ligga hos företagaren, inte hos statliga myndigheter. Många företagare vittnar om svårigheterna att få riskkapital, speciellt om du är kvinna, bor i glesbygd eller är invandrare. Förutom en ökning av tillgängligt statligt riskkapital kan också lokala kreditgarantiföreningar vara ett framgångsrikt sätt att underlätta riskkapitalbildningen för främst små företag.
Nej till uttökat arbetsgivarinträde
Vi avvisar regeringens förslag med förlängt arbetsgivarinträde enligt regeringens förslag, och föreslår istället en sjuklönemodell där arbetsgivarinträdet kopplas till antalet anställda med ett tak på 30 dagar. För ett företag med 5 anställda betyder det 5 dagars arbetsgivarinträde per anställd. De sociala avgifterna sätts till en nivå som motsvarar ett arbetsgivarinträde på 30 dagar, vilket innebär en bonus till småföretag. Centerpartiets sjuklöneförslag minskar trycket på utgiftstaken med 2,5 miljarder, men företagen kompenseras med sänkta arbetsgivaravgifter på samma summa.
Såddkapital
Speciellt viktig är tillgången på såddkapital, dvs de medel som en uppfinnare eller entreprenör kan söka för att utvärdera eller pröva ett koncept eller idé för att utveckla en produkt innan företaget etablerats. Det kan även omfatta forskningsprojekt med kommersiell potential. Trots att såddprojekt alltså är riskabla till sin natur visar en kartläggning av Nutek/Almi och SCB att överlevnadsgraden är sex–sju av tio under de första sex–sju åren. Undersökningen visar att omsättningen och antalet anställda ökar sakta under ett par år för att sedan ta fart. Av sammanlagt 471 undersökta företag under åren 1994–2001 hade dessa ökat antalet anställda med 2 231 personer. Kostnaden per skapat arbetstillfälle var 106 000 kronor. Centerpartiet anser att mer pengar ska anslås till såddkapital, som bevisligen leder till ett ökat företagande och fler jobb. Dyra AMS-åtgärder som bara fungerar som konstgjord andning bör däremot avvecklas.
Informellt kapital
Den världsomfattande forskarrapporten ”Global Entrepreneurship Monitor 2002” som mäter nivåer av entreprenöriell aktivitet och deras koppling till tillväxt pekade tydligt på vikten av informellt kapital, d v s familjemedlemmars eller s k företagsänglars betydelse för entreprenörskap. Sverige har en förhållandevis låg andel informellt kapital mätt mot det tillgängliga riskkapitalet. Precis som Centerpartiet anser att människor själva ska kunna spara pengar för att starta företag ska de också kunna behålla de pengar de tjänar för att kunna investera i andra företag. Erfarna företagare har goda förutsättningar att bedöma affärsidéer och därför ska de stimuleras till att investera sina förtjänster i nya företag. Det bör alltså vara skattemässigt fördelaktigt att vara en tillväxtens mecenat i Sverige. Centerpartiet inför därför riskkapitalavdrag.
Trygghetssystem även för företagare
Målsättningen måste vara att företagare ska kunna tjäna pengar på eget arbete och ha rimliga arbetsvillkor. Lagstiftningen verkar bygga på uppfattningen att företagare inte kan bli sjuka och absolut inte vill bli föräldrar. Särskilt drabbar diskrimineringen i föräldraförsäkringen kvinnor som startar och driver företag. Centerpartiet anser att socialförsäkringarna ska ses över så att samma regler i fråga om kvalifikation och ersättningsregler gäller för småföretagare som för anställda i sjukförsäkring och föräldraförsäkring. Småföretagare bör också ges tillträde till a-kassan om företaget är helt eller delvis vilande.
Mångfald
I debatten om entreprenörskap och företagsamhet vill Centerpartiet synliggöra företagaren som person. Genom att fokusera på företagaren får vi en realistisk bild av hur företagandets vardag ser ut samtidigt som vi synliggör att det är människan och inte systemen som skapar tillväxt. Centerpartiet anser att t.ex. bankers och myndigheters riktade rådgivning till människor med invandrarbakgrund måste bli bättre, t.ex. genom ökad information på olika språk. Vidare kan det bli aktuellt med en vidgning av diskrimineringslagstiftningen, så att förbudet mot etnisk diskriminering också omfattar företag som drivs och ägs av personer med invandrarbakgrund.
Kvinnors företagande
Forskare i företagsekonomi och entreprenörskap vid Handelshögskolan i Stockholm har konstaterat att normen för en företagare fortfarande är en ”svensk man”. Det är nästan bara manligt företagande som uppmärksammas i medierna och den manliga normen styr entreprenörskapet. Andelen företag i Sverige som startas av kvinnor är också låg, ca 29 procent (Nutek). Andelen kvinnliga företagare är lågt i Sverige även i ett internationellt perspektiv. Centerpartiet vill se ett jämställt företagande och föreslår beprövade och framgångsrika insatser som affärsrådgivare för kvinnor, resurscentrum för kvinnor och att allt företagsstöd och tillväxtskapande arbete, t.ex. regelförenklingsarbetet, ska ha ett tydligt genusperspektiv.
Det är diskriminerande att de största hindren för eget företagande finns inom de områden där kvinnor har de flesta jobben – inom offentlig sektor. Möjligheten för många att pröva på företagande genom t.ex. egenanställning förhindras av ålderdomliga regler för F-skattsedel som gör att ansökan för t.ex. sjuksköterskor ofta avslås.
Offentlig upphandling
Centerpartiet ser positivt på offentlig verksamhet i annan regi, och uppmuntrar ökad samverkan i kommunerna mellan det offentliga, det privata och det civila samhället. Välfärdsentreprenörer ska befrämjas. Offentliga organ måste bli bättre på att nyttja lokala småföretag, t.ex. genom att låta den lokala handlaren leverera maten till det lokala ålderdomshemmet. Kommunala bolag ska inte tillåtas snedvrida konkurrens genom att utnyttja sin ställning gentemot privata aktörer.
Skatten och kapitalet
Alltför länge har småföretagare diskriminerats i skattelagstiftningen och trygghetssystemen. Passivt ägande av aktier har gynnats framför att med eget arbete få företag att växa. Regeringens val av lösning på problematiken med de s.k. pomperipossaeffekterna av de s.k. 3:12-reglerna är långt ifrån tillräckligt. Vår grundläggande kritik mot hur fåmansföretag beskattas kvarstår, och regeringens förslag undanröjer bara de allra värsta effekterna av 3:12-reglerna. Ska företag kunna växa av egen kraft måste det också vara möjligt att driva dem under lång tid. Arbetande kapital i företagen ska hållas intakt vid generationsskiften genom slopad arvs- och gåvoskatt mellan makar och bröstarvingar. Förmögenhetsskatten avvecklas, i ett första steg genom avskaffad sambeskattning. Kvinnor utför år 2003 fortfarande största delen av allt arbete i hemmet. För att öka andelen kvinnliga entreprenörer behövs inte bara mer jämställdhet i hemarbetet utan också en reform som gör det möjligt att köpa hushållsnära tjänster och därmed öppnar både för nya arbetstillfällen och för att ge kvinnor kontroll över sin vardag.
Byråkrati
Centerpartiet driver likabehandlingsprincipen vad gäller myndigheters kontakter visavi företagare. Företagarens tid visas respekt genom att samma svarstid som ges till företagen också gäller omvänt, dvs tio dagar för företagen är tio dagar för myndigheten. Människor startar företag för att förverkliga en idé, inte för att de är begeistrade av byråkrati och oändligt uppgiftslämnande. Krånglet är särskilt dyrt för småföretagare, och kostnaden uppgår för de minsta företagen till 30 000 kronor per anställd. Den kommande mandatperioden anser Centerpartiet att antalet regler och blanketter för småföretag ska minska med 25 procent.
Krafttag för konkurrenskraft
I och med att konkurrensen ökar förändras även förutsättningarna för företagaren. Genom att söka likvärdiga konkurrensvillkor med övriga EU kan ytterligare tillväxt och därmed även välfärd uppnås i Sverige. Den globala ekonomin ställer krav på en högre grad av konkurrensneutralitet i de skatter och regelverk som omger företagande. Det gäller bl a utformningen av skatter, arbetsgivaravgifter och ytterligare avregleringar av befintliga monopol.
Integration och arbetskraftsinvandring
Den demografiska prognosen för Sverige talar sitt tydliga språk: vi kommer snart att ha arbetskraftsbrist, framför allt inom offentlig sektor. Centerpartiet verkar för att Sverige snarast bör undersöka hur vi öppnar för vidgad arbetskraftsinvandring, både för att bedriva verksamhet som anställd och som egenföretagare. Arbetskraftsinvandrarna under 1950-, 60- och 70-talen bidrog till att stärka såväl inkomstutvecklingen i landet som den kulturella mångfalden och dynamiken. Föreställningen att invandring per se innebär kostnader för samhället är konstruerad och i många fall ett resultat av undermålig integrationspolitik. En invandringspolitik från 1980-talet och framåt som byggde på ineffektiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder och som dessutom hindrade människor att arbeta i väntan på uppehållstillstånd gjorde att flertalet förlorade kompetens och passiviserades. Trots att det under större delen av 1980-talet var högkonjunktur och arbetskraftsbrist, var det under detta årtionde som de stora skillnaderna i sysselsättning mellan invandrade och infödda svenskar började ta fart. Tidigare hade invandrarna i genomsnitt en högre sysselsättningsgrad än infödda. Centerpartiet anser att tillträde till arbetsmarknaden bör ske så snabbt som möjligt för att den enskilda individen ska kunna skapa sociala kontaktnät och öka sitt självbestämmande. Betyg och tidigare kompetenser ska därför också valideras i ett tidigt skede.
Att ha ett arbete är viktigt inte bara för att ha en inkomst. Det är minst lika viktigt för människors självkänsla och självförtroende. Regeringens arbetsmarknadspolitik har brutalt misslyckats. I vårbudgeten konstaterar regeringen själv att sysselsättningsmålet, att andelen reguljärt sysselsatta av befolkningen i åldern 20 till 64 år ska vara 80 procent 2004, inte kommer att nås. Detta trots att vi under en lång tid nu har haft en gynnsam utveckling. Det hjälper föga att skriva vackert om att ”full sysselsättning står överst på regeringens dagordning” (2003 års vårproposition) när regeringen fokuserar mer på statistikexercis och åtgärdsprogram i stället för att se till att skapa förutsättningar för fler människor att komma ut i riktiga arbeten.
Tillgång till kompetent arbetskraft kopplad till en ökad produktivitet är en ekonomisk grundbult för ökad tillväxt. Som vi utvecklat ovan anser vi att ett ökat entreprenörskap och ökat företagande är vägen dit. En viktig del blir då att arbete ska löna sig. Centerpartiet förslår en sänkning av ersättningsnivån i a-kassan till 78 procent kombinerad med historisk beräkning av inkomsten. Detta ger besparingar på totalt 7 miljarder kronor under perioden.
Det är dags för grundläggande reformer av arbetsmarknadspolitiken. Centerpartiet vill bl a införa tre spår till arbete:
Rätt till grundläggande utbildning – Alla arbetslösa som har en kort utbildning sedan tidigare ska erbjudas en kompletterande utbildning motsvarande gymnasienivå.
Kvalificerade yrkesutbildningar – Den förda arbetsmarknadspolitiken måste ändras från stora utbildningsprogram till alltmer av kvalificerade yrkesutbildningar.
Övergångsarbetsmarknader för långtidsarbetslösa – En form av anställningsstöd där den arbetslöse, genom s k regionalt partnerskap, skapar kontakter med den lokala arbetsmarknaden.
Decentraliserad arbetsmarknadspolitik
Svensk arbetsmarknadspolitik behöver inte mer av centralisering. Snarare ska makt och resurser alltmer decentraliseras till länsarbetsnämnder, arbetsförmedlingar och ytterst till varje person som är arbetslös. En majoritet av tillsättningen av lediga tjänster på arbetsmarknaden sker idag genom informella informationskanaler, vilket visar att det behövs en stark lokal kännedom om efterfrågan på arbetsmarknaden. Den kritik som Centerpartiet har riktat mot den centraliserade arbetsmarknadspolitiken, som dagens system utgör, blir till stora delar bekräftade i den granskning som Riksdagens revisorer genomfört av AMS och länsarbetsnämnderna. Granskningen visar att AMS har stora brister i sin verksamhet.
Vi vill därför minska Arbetsmarknadsverket och Arbetsmarknadsstyrelsen till förmån för ett mer decentraliserat system där beslut och resurser läggs där kunskapen om de lokala förhållandena finns. Det behövs en central myndighet för att bl a samla in statistik, göra kvalitetsbedömningar, ha tillsynsansvar, förmedla omställningspengar och auktorisera aktörer. I övrigt bör så mycket som möjligt beslutas på en lägre nivå och dessutom vara mer individanpassat än det är idag.
En viktig faktor bakom ekonomisk tillväxt är investeringar i utbildning på alla nivåer i samhället. Kunskap är i sig en stark drivkraft för förnyelse och utveckling, att prioritera utbildningsfrågorna är en viktig del av vår gemensamma välfärd och betyder mycket för den enskilda människan. Centerpartiet har medvetet satsat på utbildningsfrågorna från förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning till högre utbildning och forskning, i ett livslångt lärande.
Regeringens skrivningar i vårbudgeten om att ”skolan tillhör välfärdens kärna” låter bra. Tyvärr kan vi konstatera att det efter nio års socialdemokratiskt styre fortfarande behöver göras stora insatser för att stärka grunden för vidare utbildning och livslångt lärande. Det räcker inte att bara pytsa ut lite pengar här och där om regeringen inte har några idéer om hur problemen ska lösas eller inte ser en helhet i utbildningssystemet. Resurser utan politik åstadkommer inte resultat.
Grundskola och gymnasium
Centerpartiets skolpolitik utgår från att vi inte kan fortsätta att lasta över grundskolans problem på gymnasieskolan. För att skolan ska kunna utföra sitt uppdrag behövs mer resurser, men framför allt vill vi genomföra tre reformer: rätt till kunskaper, lokal makt och fler lärare. Vi vill också genomföra en särskild satsning på program för läs- och skrivutveckling samt en satsning på kunskapskontrakt.
Målet om en gymnasiekompetens som omfattar alla måste kompletteras med fler vägar för att nå målet, t.ex. lärlingsutbildning. Kärnämnena kan anpassas till den praktiska utbildningens ämnesområde och fack för att stimulera motivationen att lära. Gymnasieskolan bör, mot bakgrund av de många avhopp som sker i dag, kompletteras med en utbildningsgaranti som ger elever rätt att slutföra gymnasieutbildningen upp till 25 års ålder.
Högre utbildning och forskning
Tillgängligheten till högre utbildning och forskning är avgörande för samhällets utveckling och tillväxt och för att bevara regioners konkurrenskraft. Centerpartiets politik för högre utbildning och forskning utgår från att den enskilda studenten ska stå i fokus. Alla människor som uppfyller kraven ska ges lika rätt och möjlighet att delta i högre utbildning. Goda sociala och ekonomiska villkor är förutsättningar för att studenterna skall kunna tillgodogöra sig sina studier på bästa sätt. Den utbyggnad av den högre utbildningen över hela landet som Centerpartiet medverkat till är en viktig åtgärd för att motverka de regionala klyftor som finns i Sverige idag. Det är viktigt att öka den del av resurserna som går direkt till högskolorna och universiteten, bl a för att öka andelen forskarstyrd forskning.
Vuxenutbildning
Vi kan konstatera att med regeringens politik kommer färre människor att kunna komplettera sin utbildning på grundskole- och gymnasienivå. Detta är konsekvensen av den besparing som bl a genomförs på rekryteringsbidraget. Både för individen och samhällsekonomin i stort handlar det om ett viktigt vägval inför framtiden.
KY-utbildningar har visat sig fylla ett stort behov då de är mycket effektiva och positiva för både den enskilda människan och den lokala tillväxten. Ur tillväxtsynpunkt är det viktigt att flaskhalsar som uppstår i företagen på grund av brist på kompetent arbetskraft åtgärdas så fort som möjligt. En nära arbetslivsanknuten utbildning med tydliga praktikinslag och med ett utbildningsinnehåll som svarar mot företagens behov av kompetens är därför oerhört betydelsefull. För att öka tillväxten och stimulera företagens utveckling krävs utbildningsinsatser av det slag som en kvalificerad yrkesutbildning ger.
Tillväxtpolitik innefattar en aktiv regionalpolitik som i sin tur består av både en storstadspolitik och en landsbygdspolitik. Kort sagt, en politik som tar sin utgångspunkt i att olika förutsättningar kräver olika lösningar. Växtkraft skapas bäst underifrån. När många människor är med och bygger samhället underifrån kan den lokala utvecklingen ta fart. En stabil och långsiktig tillväxt som möjliggör reformer och satsningar på höjd levnadsstandard kan bara skapas när hela landet får vara med och bidra. Synen på regionalpolitiken som en bidragsbastion är därför förlegad och osann.
För att skapa livskraft och tillväxt i hela Sverige måste det finnas vissa grundförutsättningar: bra utbildning, decentraliserad forskning, väl utbyggd infrastruktur, närhet till sjukvård och en servicegaranti. I ett första skede ska vägar, post och telefoni omfattas av servicegarantin. Invånarna kompenseras ifall den statliga grundservicen uteblir. Potentialen för tillväxt finns i hela landet, men utfallet är ofta beroende på tillgången till goda kommunikationer, något som både storstäder och landsbygd kan vittna om. För att kompensera de människor som inte har tillgång till offentliga kommunikationer inför vi ett reseavdrag på 20 kronor per mil.
Sverige är rikt på skog och många andra naturresurser vilka kan vidareutvecklas. Satsning på småskalig livsmedelsproduktion, naturturism, upplevelseindustri och förbättringar för fiskenäringen ger resurser och möjlighet för livskraftiga företag. I utvecklingen mot ett ekologiskt hållbart samhälle har de gröna näringarna en nyckelroll. Ett rättvist skatteutjämningssystem garanterar att den offentliga sektorn håller hög kvalitet i hela landet. Lokal utveckling måste komma underifrån. Den regionala och lokala makten måste därför stärkas. Förbättringar av den kommunala demokratin gör att fler kan påverka utvecklingen på sin ort. Hur utvecklingsresurser ska användas ska avgöras regionalt och lokalt. Kultur är en viktig kraft för att skapa utveckling. KUL-miljoner till unga, samlingslokaler och folkbildning skapar livskraft och livskvalitet.
En av grundförutsättningarna för att kunna få tillväxt och livskraft i hela landet är väl fungerande kommunikationer och en väl utvecklad och underhållen infrastruktur. Behovet av kommunikationer ser dock olika ut. På landsbygden är bilen ofta det enda alternativet för att ta sig fram, och där behöver vägarna på många håll förbättras avsevärt. De dåliga vägarna försämrar förutsättningarna för tillväxt genom att de kostar stora summor pengar för människor och näringsliv. Ett mycket tydligt exempel på effekterna av de dåliga vägarna är att den för Sverige så viktiga skogsindustrin inte får fram råvaror till sina anläggningar. I städerna behövs främst investeringar och nysatsningar inom kollektivtrafiken. En förbättrad kollektivtrafik är det bästa sättet att locka fler resenärer och samtidigt minska utsläppen. Undersökningar i bl a Kalmar har visat att kollektivtrafiken har större betydelse för kvinnors rörlighet än för mäns när det gäller att pendla till jobb, studier m.m. Det betyder att en förbättrad kollektivtrafik ökar kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden.
En miljödriven tillväxt på området är i allra högsta grad nödvändig. Ett sätt att minska transportsektorns miljöbelastning vore att utöka kombitrafiken, t.ex. att överföra mer gods från väg till sjöfart och järnväg. Utöver bra järnvägar att köra tågen på, måste också frågan om hur tågtrafiken organiseras ses över. SJ AB:s prekära finansiella situation måste lösas, men samtidigt är det angeläget att söka nya grepp för en stegvis ökad konkurrensutsättning av tågtrafiken och en bättre styrning av SJ. Detta utan att skattebetalarna behöver stå för detta tillskott, oavsett om det sker direkt via statsbudgeten eller via den lösning som regeringen nu valt med att vinstgivande statliga företag ska tillskjuta medel till statliga förlustbolag. På sikt vore ett breddat ägande det bästa sättet att föra in nytt kapital i SJ:s verksamhet. Eftersom en så pass akut situation har tillåtits uppkomma som den föreliggande, anser Centerpartiet att SJ bör ta ett lån på de aktuella 1,855 miljarderna. Räntekostnaderna belastar då utg.omr. 22 Kommunikationer och uppgår enligt aktuell femårsränta à 5,3 % till 98 miljoner årligen. För tilläggsbudget år 2003 uppgår kostnaden till 25 miljoner.
I flera år har Sverige kunnat kallas världens främsta IT-nation. Tyvärr har regeringen ständigt underskattat behovet av offentligt engagemang för informations- teknikens utveckling, vilket lett till att såväl offentliga investeringar i forskning och infrastruktur som lagstiftning och reglering hamnat på efterkälken.
IT-frågornas hantering de senaste åren illustrerar väl regeringens bristande ambitioner. I huvudsak genomför regeringen EG-direktiv utan att tydligt ange en egen färdriktning och egna ambitioner för svensk IT-politik. I stället läggs en av få myndigheter som aktivt verkat för att utveckla IT-politiken, IT-observatoriet, ned. Resultatet tillkännager sig som den i Sverige bristande förmågan att produktifiera och kommersialisera forskningsresultat.
Centerpartiet välkomnar tankarna på 24-timmarsmyndigheter där medborgarna oavsett var i landet de befinner sig kan ta del av myndighetsinformation eller sköta sina myndighetsärenden, som t.ex. att deklarera. Centerpartiet ser informationstekniken som en av de stora möjligheterna till att skapa förutsättningar för nya jobb och boende i hela landet. Informationssamhället får dock inte gå emot sitt syfte och diskriminera genom otillgänglighet för t.ex. invandrare, äldre, unga eller handikappade. För att garantera likvärdiga förutsättningar för att ta del av informationssamhället bör staten ta ansvar för en heltäckande digital infrastruktur bestående av optisk fiber. Inom denna struktur ska det sedan råda fri konkurrens mellan operatörer och tjänsteleverantörer ut till kund.
Tillgång till moderna mobilkommunikationer i hela landet är avgörande för tillväxt och utveckling. Det är nu viktigt att de operatörer som fått koncession på 3G i Sverige lever upp till tidigare gjorda åtaganden, vad gäller både kapacitet i näten och täckning i hela landet. De problem som drabbat branschen får inte tas till intäkt för att svika löften till stora delar av landet om mobil datakommunikation.
Sjukfrånvaron har under de senaste sex åren ökat dramatiskt och framstår i dag som ett av de största hindren för Sveriges ekonomiska utveckling. Brist på anställningsbar arbetskraft och frånvaron i den befintliga arbetsstyrkan håller tillbaka produktionen i näringslivet och sänker kvaliteten i de offentliga välfärdstjänsterna. Samtidigt äter kostnaderna upp utrymmet för skattesänkningar och reformer.
För första kvartalet 2003 utbetalades 10,8 miljarder kronor som sjukpenning, vilket är en ökning med omkring 5 procent sedan motsvarande period 2002. Under samma period ökade kostnaderna för aktivitets- och sjukersättning (förtidspension) med nästan 13 procent till 12,3 miljarder. Den trendmässiga ökningen av de statliga transfereringskostnaderna för ohälsan motsvarar således fortfarande mellan 7 och 8 miljarder kronor per år, eller 8 procent. Jämfört med tidigare år har ökningstakten i framför allt sjukskrivningskostnaderna avtagit något, men något trendbrott har inte uppnåtts. Förtidspensioneringarna ökar alltjämt i en förfärande takt.
Den ovan beskrivna utvecklingen kan och måste brytas. Det räcker inte med en stabilisering av kostnaderna. Vi måste ner på en betydligt lägre nivå vad gäller såväl sjukskrivningarna som antalet förtidspensionerade. För att det ska uppnås krävs en kraftsamling av helt andra mått än den regeringen lyckats åstadkomma.
En framgångsrik kamp mot ohälsan skulle kunna medföra ett tillskott i antalet arbetade timmar på upp till 10 procent (vid en halvering av sjukskrivningarna och förtidspensioneringarna) och således en motsvarande tillväxtpotential. Det förutsätter dock en näringspolitik som ger förutsättningar för fler jobb.
I den debatt som under de senaste åren förts om de växande sjukskrivningskostnaderna har förhållandena i arbetslivet satts i fokus. Förvisso är dessa en viktig del men orsakerna till ohälsa och sjukskrivning är lika säkert mer sammansatta, en bild som bl.a. bekräftas av Riksförsäkringsverkets studier och Familjemedicinska institutets s.k. audit-undersökning. För att nå framgång i arbetet med att minska sjukskrivningarna krävs en strategi som angriper samtliga dessa orsaker. I korthet rör det sig bl.a. om
påfrestningar i arbetslivet,
arbetslöshet,
sociala problem såsom alkohol- och narkotikamissbruk,
sjukdom som inte är relaterad till arbetslivet,
påfrestningar i privatlivet (hemarbete, stress, relationsproblem m.m.) och
överutnyttjande.
Påfrestningar i arbetslivet
Det råder inget tvivel om att arbetsmiljön har en mycket stor roll i hur vi mår, men samtidigt måste det poängteras att ett ensidigt fokus på arbetsmiljön och arbetsgivaren utan beaktande av individernas eget ansvar kan leda fel. Regeringens förslag att utöka arbetsgivarnas sjuklöneansvar med en vecka innebär en indirekt skattehöjning för näringslivet eftersom ingen kompensation ges för de höjda kostnaderna. Mycket tyder på att arbetsgivaransvaret kommer att utvidgas ytterligare i höst.
Centerpartiet motsätter sig regeringsförslagen och anser att arbetsgivaransvaret mycket tydligare bör ta hänsyn till företagens storlek och bör motsvaras av full kompensation i form av sänkta arbetsgivaravgifter. Centerpartiet anser även att de mindre företagen helt ska undantas från skyldigheten att genomföra en rehabiliteringsutredning vid längre sjukskrivningsfall.
Den höga sjukfrånvaron i offentlig sektor tyder på att kommuner och landsting har strukturellt betingade personalledningsproblem. En ökad andel av alternativa utförare samt en större decentralisering av makt i arbetsorganisationen skulle kunna bidra till sänkt sjukfrånvaro.
Arbetslöshet och sjukskrivning
Sambanden mellan arbetslöshet och sjukskrivningar talar för en ökad samordning mellan dessa försäkringssystem och deras administration. Genom sammanslagning av de centrala myndigheterna skulle betydande synergivinster kunna göras. På det lokala planet skulle kvaliteten i insatserna mot såväl sjukskrivning som arbetslöshet kunna förbättras genom en samordning av de två administrativa strukturernas kompetens.
Centerpartiet föreslår en sänkt ersättningsnivå i arbetslöshets- och sjukförsäkringen till 78 procent kombinerad med historiskt beräknat inkomstunderlag. Samtidigt som incitamenten för arbete förstärks förbereder vi en samordnad arbetslivsförsäkring.
Den viktigaste åtgärden mot arbetslöshetsbetingade sjukskrivningar är dock en politik som skapar förutsättningar för företagande, tillväxt och flera jobb – i hela landet.
Sociala problem och ohälsa
I Sverige finns uppskattningsvis 200 000–300 000 personer med allvarliga alkoholproblem och mer än 20 000 narkotikamissbrukare. Personer med sociala problem av olika slag får ofta svårigheter att uppfylla sina arbetsuppgifter och fungera väl i arbetsplatsens sociala kontext, vilket resulterar i sjukfrånvaro. Dessa personer skulle få bättre hjälp hos socialtjänsten än hos försäkringskassan. Det är viktigt att problemen registreras och behandling erbjuds. Här behövs ökad samverkan mellan försäkringsmyndigheterna och socialtjänsten. En restriktiv alkoholpolitik är också ett viktigt instrument för att reglera socialt betingad sjukfrånvaro.
Sjukdom som inte är relaterad till arbetslivet
Köer till vården medför onödigt lidande för individerna. Samtidigt medför de onödigt långa sjukskrivningar och därmed sammanhängande kostnader för transfereringar och bortfallen produktion. En nationell vårdgaranti i enlighet med Centerpartiets förslag skulle bidra till att minska dessa problem.
Påfrestningar i privatlivet
Det är viktigt att samhället utformas så att individer och familjer ges bättre möjlighet att påverka sin vardag. Om människor kan leva på sin lön och har möjlighet att gå ner i arbetstid när barnen är små kommer det också att bidra till minskade sjukskrivningar även om det är omöjligt att bedöma omfattningen. På så sätt minskar Centerpartiets skatte- och familjepolitik risken för ”privatlivsrelaterad” sjukfrånvaro.
Överutnyttjande
I alla bidragssystem förekommer mer eller mindre medvetet felaktigt utnyttjande – så rimligen också i sjukförsäkringssystemet. Omfattningen av sådana missförhållanden påverkas av värderingarna bland medborgarna i samspel med hur generösa systemen är och hur omfattande kontrollen är. Den svenska sjukförsäkringen präglas av generösa ersättningar och låg kontroll.
Överutnyttjandet kan handla om att attityderna till vad som är giltig grund för sjukskrivning förskjuts och att individer, utan att veta det, felutnyttjar systemet. Det kan också handla om rent fusk. Den exakta omfattningen är svår att beräkna, men ska inte överskattas. Särskilt med tanke på att fusk torde vara vanligast vid kortare sjukskrivningar och dessa står för en relativt liten del av de samlade kostnaderna. Det är dock mycket viktigt att minimera förekomsten av felutnyttjande eftersom de kan bidra till att gränserna ytterligare tänjs ut.
För att effektivt minska ohälsan, sjukskrivningarna och förtidspensioneringarna måste hela denna problematik adresseras. Det ställer krav på en ökad bredd i arbetssättet. Finansiell samordning är ett sätt att nå denna bredd genom att olika myndigheter (t.ex. arbetsförmedlingen, försäkringskassan, socialtjänsten m.fl.) då kan kopplas samman med individen i centrum. Centerpartiet gör också bedömningen att en samordning av socialförsäkringssystemen med sikte på en samordnad arbetslivsförsäkring med gemensam myndighetsstruktur kan vara ett sätt att nå denna bredd.
Rehabiliteringsarbetet
Rehabiliteringsinsatsers effektivitet är beroende av att de kan sättas in relativt tidigt (se t.ex. RFV:s årsredovisning). Redan efter några veckor börjar den sjukskrivne mentalt ställa in sig på varaktig sjukfrånvaro. Kvalitativa rehabiliteringsåtgärder innebär vid sidan av den direkta rehabeffekten att denna mentala omställning motverkas.
Mycket av det rehabiliteringsarbete som utförs idag är av god kvalitet. Problemet är att resurserna inte på långt när är tillräckliga för att möta rehabiliteringsbehoven. Brister i organisationen medför också att tillgången till rehabilitering är godtycklig och i hög grad beroende av den sjukskrivnes egna initiativ. Mångfalden av aktörer försvårar för den sjukskrivne och minskar motivationen.
10 punkter för minskad ohälsa:
Finansiell samordning. Medel reserverade för sjukförsäkringen omvandlas till aktiva åtgärder i ett samarbete mellan försäkringskassan och andra myndigheter såsom primär- och sjukvården, arbetsförmedlingen och kommunernas socialtjänst. Erfarenhet från nittiotalets försök med Finsam visar att denna typ av insatser ger mycket god utväxling i form av minskade sjukskrivningstider och därmed förknippade kostnader. Finansiell samordning är grunden för Centerpartiets förslag till rehabiliteringsgaranti och nationell vårdgaranti.
Rehabiliteringsgaranti. Efter fyra veckors sjukskrivning ska försäkringskassan/arbetslivskontoret i samarbete med den enskilde, arbetsgivaren och primärvården börja utarbeta en rehabiliteringsplan som i preliminär form ska vara färdig redan efter sex veckors sjukskrivning så att rehabåtgärder då – om det är medicinskt möjligt – ska kunna inledas. Samarbetsvilja i rehabiliteringsprocessen från den långtidssjukskrivnes sida ska vara ett villkor för att han eller hon ska få behålla sin sjukpenning.
Rehabiliteringslots. Den enskilde ska ha rätt till en kontaktperson som samordnar rehabinsatserna och lotsar den enskilde mellan de olika aktörer som kan vara inblandade i rehabplanen.
Nationell vårdgaranti
Ett välavvägt arbetsgivaransvar. Centerpartiets modell bygger på att antalet anställda avgör arbetsgivarens sjuklöneansvar upp till maximalt 30 dagar för trettio anställda. Likformig nedsättning av arbetsgivaravgifterna ger en viss överkompensation åt småföretagare.
Tvåläkarintyg. För förlängd sjukskrivning efter fyra veckor krävs intyg från två läkare.
Förändrad beräkning av sjukpenninggrundande inkomst. SGI ska beräknas på genomsnittsinkomsten under de senaste 24 månaderna före sjukskrivningsperiodens inledning. Det medför en rättvisare sjukpenning, men innebär också en viss justering nedåt av den genomsnittliga ersättningsnivån, vilket något förstärker den enskildes incitament att eftersträva återgång i arbete.
Sänkt ersättningsnivå. Stärker incitamentet att återgå i arbete och minskar därmed risken för överutnyttjande vid kortare sjukskrivningar.
Rätt till ett års tjänstledighet för att pröva nytt jobb. Denna åtgärd är viktig för öka människors benägenhet att lämna arbetsplatser där de inte mår bra.
Utred en samordnad arbetslivsförsäkring istället för dagens sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar. Slå samman myndighetsstrukturerna såväl centralt som lokalt för att ta ett bättre helhetsgrepp och ge individerna mer adekvat hjälp tillbaka i arbete.
Få länder taxerar sina medborgare så kraftigt som Sverige. Det samlade arbetsutbudet minskar och människor upplever att utbildning inte lönar sig. Resultatet är entydigt: den svenska tillväxten minskar och vi blir alla fattigare. De som idag tjänar minst drabbas hårt genom höga kommunalskatter och låga grundavdrag. Många socialbidragstagare skulle klara sin egen försörjning om det inte vore för de höga skatterna.
Ett annat problem är de s.k. fattigdomsfällorna som låginkomsttagare ofta möter. De nuvarande skatte- och bidragssystemen leder ofta i praktiken till att en inkomstökning elimineras p g a hög kommunalskatt och nedtrappade bidrag, varför det blir mycket svårt för den enskilde att förbättra sin egen ekonomiska situation.
Det är vår fulla övertygelse att människor mår bäst när de känner att de kan försörja sig själva och ha fullt inflytande över sina egna liv. Centerpartiets förslag till reformering av inkomstskatten är utformat precis för att uppnå detta. Låginkomsttagare kommer att få kvar en betydligt större del av sin inkomst samtidigt som skadliga fattigdomsfällor elimineras.
Reformen ger en skatterabatt på 10 000 kronor årligen för alla, vilken ska ersätta dagens grundavdrag. I praktiken ger det ungefär samma effekt som ett grundavdrag på drygt 31 000 kronor med dagens genomsnittliga kommunalskatt. Eftersom skatterabatten utgår lika för alla försvinner den negativa marginaleffekt som finns i dagens skattesystem då grundavdraget trappas av.
En särskild skatterabatt för förvärvsinkomster på 10 procent av inkomsten upp till 108 000 kronor, vilket ger en maximal förvärvsrabatt på 10 800 kronor. Denna börjar trappas ned vid en inkomst på 180 000 kronor, för att vid en årsinkomst på 288 000 kronor och däröver uppgå till 5 400 kronor.
Reformen ska införas stegvis där skatterabatten för åren 2004 och 2005 ska uppgå till 9 000 kronor och 10 000 kr år 2006. Fullt utbyggd kommer reformen att minska den offentliga sektorns skatteintäkter med 22,3 miljarder kronor. Reformen är fullt finansierad i vårt budgetalternativ.
Insikten att dagens familjer ser olika ut är ett bärande element i Centerpartiets familjepolitiska syn, men det förändrar inte vårt klara ställningstagande för att stärka familjerna. För Centerpartiet är alla familjer lika värdefulla oavsett om det är en eller två föräldrar och oavsett vilken könssammansättning de har. Vi vill ha en politik som inser familjebandens stora betydelse för individernas välbefinnande, och vill ge dem bästa möjliga förutsättningar att växa och utvecklas efter egna förutsättningar. Dessa mål uppnås bäst genom att familjernas självbestämmande stärks och den statliga och kommunala styrningen av familjerna träder tillbaka.
För att öka föräldrars möjlighet att tillbringa mer tid med sina barn bör barnbidraget under år 1 till 6 fördubblas till 1 900 kronor. Samtidigt bör föräldrar få lagstiftad rätt till tjänstledighet upp till halvtid under barnens förskoleår.
En ökad jämställdhet i familjeansvaret stärker familjebanden, ökar kvaliteten i barnens uppväxt och är dessutom en förutsättning för en ökad jämställdhet på arbetsmarknaden. Föräldraförsäkringen måste vara en försäkring som är attraktiv att utnyttja fullt ut såväl vid låga som vid höga inkomster och för både kvinnor och män. Därför vill Centerpartiet både höja golvet för att säkra en grundtrygghet för alla nyblivna föräldrar, och höja taket för att ge fler föräldrar ett bättre inkomstskydd under föräldraledigheten.
Centerpartiet motsätter sig dock en så kallad individualiserad föräldraförsäkring eftersom rätten till ledighet inte i första hand är en rättighet för föräldrarna utan en rättighet för barnen.
Regeringen har redan svikit sina löften om maxtaxan. Om denna utveckling fortsätter riskerar slutresultatet att bli en omfördelning från familjer med låga inkomster – vars taxor endast i liten grad har sänkts – till höginkomsttagarfamiljer.
Centerpartiets skattepolitik gör det möjligt för fler äldre att klara sig på sin pension och bidrar därför till ett ökat självbestämmande. Vårt skatteförslag är särskilt gynnsamt för pensionärer med låga och normala pensioner.
Äldreomsorgen är ett kommunalt ansvar. För att kommunerna ska kunna hantera detta ansvar på ett bra sätt i ett läge när andelen äldre kommer att öka kraftigt krävs att staten slutar att lägga på kommunerna nya ofinansierade åtaganden eller begränsningar av handlingsfriheten. Maxtaxorna i äldreomsorgen har medfört att kommunerna för att kompensera för bortfallet av intäkter försöker etablera nya typer av avgifter. I slutändan kan resultatet bli en omfördelning från pensionärer med låga pensioner till pensionärer med höga pensioner, som tjänar mest på maxtaxan.
Fonderingen av medel till framtidens pensioner är inte och ska inte fungera som ett supplement till statens budget. Regeringens bristande respekt för pensionsfonderna riskerar att underminera förtroendet för pensionssystemet och innebär att bördan för den demografiska utvecklingen läggs än tyngre på framtidens skattebetalare.
Trygghet till liv och egendom samt rätt till en rättssäker behandling är en omistlig grund för ett demokratiskt och humanistiskt samhälle. Brottsliga handlingar som misshandel, rån och mord är sådana mänskliga kränkningar som måste tas på största allvar.
Försämringen av det svenska rättsväsendet är mycket allvarlig från flera synpunkter. Värst är naturligtvis en ökad brottslighet och det lidande den medför. Rädslan sprider sig i samhället när man inte kan lita på att polisen hinner fram i tid när allvarliga våldsbrott begås eller ett rån sker. Det är därför Centerpartiet anser att en stärkt rättstrygghet hör till de viktigaste reformområdena under de kommande åren.
Utredningar av allvarliga brott som inbrott och personrån avskrivs närmast rutinmässigt, och polisens handläggningstider blir ofta alldeles för utsträckta. Väntetiderna till domstolarna är för långa. Under sådana förhållanden är risken uppenbar att människor börjar ifrågasätta nyttan av att vända sig till rättsväsendet.
Personalbrist och otillräckliga resurser gör att polisen inte har möjlighet att försvara medborgare och företagare mot rättskränkningar. Det finns en tydlig social och regional klyvning i polisnärvaron. Den är skrämmande låg i många delar av landet, vilket leder till långa utryckningstider och gör att människor på landsbygden ofta känner sig väldigt utsatta. Men även i en del av storstädernas förortsområden är polisnärvaron otillräcklig, vilket skapar stor otrygghet. För att vända denna allvarliga utveckling måste framför allt polisen och kriminalvården tillföras ytterligare resurser.
Målen att öka rättsväsendets förmåga och effektivitet, när det gäller att förebygga och bekämpa brott av olika slag, kräver att polisens närvaro utökas i hela landet så att det finns tillgång till polis alla dygnets timmar i varje kommun. Vi vill öka antalet poliser med 2 000 fram till år 2005 med ett mål om 20 000 poliser inom de två kommande mandatperioderna. En ny polisskola krävs omedelbart för att klara personalrekry- teringen.
De civilanställda är väsentliga för att polisens arbetsuppgifter skall kunna renodlas, och deras antal inom polisen bör öka. Närpolisen är nödvändig och möjliggör att polisens arbete i högre grad kan utformas efter lokala behov och förutsättningar. En fungerande närpolisverksamhet är en av de viktigaste åtgärderna i kampen mot våldsbrottsligheten, främst mot ungdoms- och gängvåldet. Närpolisreformen skall därför också förverkligas i praktiken.
Kriminalvårdens viktigaste uppgift är att internerna inte återfaller i brott utan ges förutsättningar att skapa sig ett laglydigt liv efter frigivningen. Arbete, utbildning, arbetsträning och social färdighetsträning skall därför erbjudas de intagna. Det måste även ges möjlighet att utveckla det personliga ansvaret. Programverksamheten skall därför prioriteras. Att behandlingsinstanserna för psykiskt sjuka, sexualförbrytare och drogmissbrukare upprätthålls på en hög nivå är av utomordentligt stor vikt. Tillgången till drogfria fängelseavdelningar måste säkras.
För att klara dessa uppgifter behövs ytterligare 1,3 miljarder till polisorganisationen och kriminalvården under perioden.
Centerpartiets strävan är att stärka människors självbestämmande. Med detta menar vi människors möjlighet att råda över sig själva, enskilt och gemensamt. En förutsättning för det ansvarstagandet är dock att man anförtros ansvaret. Samhället måste därför byggas underifrån, med början i människors frivilliga samverkan på lokal nivå. Det är där, i den lokala gemenskapen, som huvudansvaret för såväl trygghet som det dagliga livet ska ligga. Beslutsmakten ska delegeras uppåt endast då den lokala nivån inte förmår hantera frågan själv, vidare till kommuner, landsting eller region och riksdag.
Centerpartiet förordar därför en mindre men starkare stat, en stat som försöker vara mindre allomfattande, men som står stark i sina kärnuppgifter. Centerpartiet jobbar för ett samhälle där människor är med och formar alternativen och tar ansvar för det gemen- samma – ett samhälle där människor både får och förväntas vara medborgare.
En fungerande demokrati handlar om att alla människor ska vara delaktiga och ansvariga för gemensamma angelägenheter. För att en demokrati med ett brett deltagande ska vara möjlig måste det finnas utrymme för politiskt beslutsfattande på lokal och regional nivå. Våra förslag innebär en radikal decentralisering av samhällets funktioner, från stat till region, från region till kommun, från kommun till människor i samverkan, till familjer och individer. Den decentraliseringspolitik som vi förespråkar bygger på tanken om ett starkt självbestämmande på varje samhällsnivå. Därför tar Centerpartiet strid för det alltmer urholkade kommunala självstyret.
För att omvandla Sverige till ett decentraliserat samhälle vill vi bl a utarbeta en grundlag som utgår från att makten kommer underifrån, ge alla län som så önskar möjlighet att bilda regioner med direktvalt regionparlament, avskaffa spärrarna i personvalet till såväl kommun och landsting/region som riksdag, införa skilda valdagar samt stärka den kommunala vetorätten.
Det kommunala självstyret och självbestämmandet är viktigt och måste förstärkas. Statliga pekpinnar i form av riktade statsbidrag försvårar kommunernas arbete. Det är därför av stor vikt att kommunerna i högre utsträckning själva tillåts besluta över sina avgifter och utgifter. Vården, skolan och omsorgen omfattar tre fjärdedelar av kommunernas samlade kostnader. Samhällets förväntningar på god kvalitet och ett utbud som täcker allas önskemål är stora. För att bibehålla nuvarande ambitionsnivå fordras alternativa finansieringskällor. Detta kan ske genom att staten tillför kommunerna nya skattebaser. Centerpartiets inkomstskattereform ska ses som ett första steg i denna riktning.
Obalanserna i kommunernas ekonomier har ökat under 2002. Kommunförbundets rapporter visar att 100 av landets kommuner, d v s en tredjedel, visade underskott under 2002. Prognoser för 2003 och 2005 visar på stora kostnadsökningar för kommunerna. Kostnadsutvecklingen beror på statligt beslutade satsningar, pris- och löneökningar samt att skatteunderlaget idag är för litet. Ökad sjukfrånvaro och svag utveckling av konjunkturen innebär att den reala tillväxten av underlaget minskar framöver.
Centerpartiet anser att det är viktigt att balanskraven på kommunerna vidhålls. De är nödvändiga för att klara välfärden och en god ekonomisk hushållning. Staten måste emellertid ge kommunerna rimliga förutsättningar att klara detta. Grundläggande för detta är förändringar i tre steg: finansieringsprincipens tillämpning efter de överenskommelser som parterna gör, slopande av nominella bidragssystem genom att indexera dem mellan åren samt slopande av specialdestinerade statsbidrag. En sådan inriktning ger kommunerna den långsiktighet i den ekonomiska planeringen som är nödvändig.
En väl fungerande kommunal skatteutjämning bidrar till att en grundläggande service kan komma hela landet till del. Alla i hela landet ska få likvärdig tillgång till skola, vård och omsorg. Systemet ska således utjämna såväl skillnader i skattekraft som strukturella skillnader. Dagens utformning av utjämningssystemet fungerar generellt sett bra. Dock behöver delar ses över för att ta bort vissa ”skönhetsfläckar”. Nuvarande system kan leda till effekter som kan upplevas motverka tillväxt och förnyelse. Centerpartiet verkar för ett system som ger människor likvärdiga möjligheter och tillväxt över hela landet. För att minska kommunernas beroende av transfereringar bör vissa faktorer i skatteutjämningssystemet föras över till den statliga regionalpolitiken. Centerpartiets förslag till ny inkomstskattereform med en skatterabatt gör att kommunernas skattebas förstärks kraftigt och minskar trycket på skatteutjämningssystemet.
Även om jämställdheten i Sverige är bättre än i många andra länder återstår mycket att göra. Trots fagra formuleringar konstaterade Kvinnomaktutredningen i augusti förra året att inte mycket hänt på fyra år, och att utvecklingen på vissa områden t o m gått tillbaka. Kvinnors löner är fortfarande endast 82 procent av männens. I reala termer har löneklyftan ökat med 1 000 kronor på fem år.
Det kan konstateras att ledningsgrupperna i de statliga bolagen till 36 procent består av kvinnor, vilket kan jämföras med 6 procent i börsbolagen. Forskare i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm menar att den relativt goda kvinnorepresentationen är ett bevis på att ägarnas krav har stor betydelse. Vidare menar de att man måste fråga sig hur villkoren ser ut för kvinnor i hela organisationen – i vilken grad det finns diskriminering. Centerpartiet anser att staten mycket tydligare måste ta sitt ansvar vad gäller en jämn könsfördelning i statliga bolagsstyrelser och för att motarbeta diskriminering på alla nivåer i statliga bolag.
Många av de börsbolagsstyrelser som nu yrvaket letar efter kvinnliga styrelseledamöter passar på att samtidigt utöka styrelsen, summa summarum ökar inte andelen kvinnor som är ledamöter mer än symboliskt. Hushållsarbete har blivit mer jämställt, men på grund av att det totala hushållsarbetet gått ned, inte för att arbetsfördelningen blivit mer jämställd.
Centerpartiets politik syftar till att stärka enskilda människor och åstadkomma självbestämmande för kvinnor och män både i vardagen och i politiken. De reformer vi presenterar i denna budget har en tydlig jämställdhetsprofil:
Sänkta inkomstskatter för vanliga inkomster
Den inkomstskattereform Centerpartiet föreslår gynnar i större utsträckning kvinnor eftersom de är överrepresenterade i gruppen med vanliga och låga inkomster. Ökad makt över plånboken ger större självbestämmande över hela livssituationen.
Förnyad familjepolitik
Fortfarande tar kvinnor ut huvuddelen av såväl SGI-dagar som lägstanivådagar. Den höjda grundnivån till 200 kronor för SGI-dagarna och den höjda ersättningen till 90 kronor under garantidagarna förbättrar för kvinnor med små ekonomiska marginaler som är hemma med barnen. Ett höjt tak till 11 basbelopp underlättar för många män att ta ut föräldrapenning och bidrar till ökad jämställdhet i hemmen såväl som på arbetsmarknaden.
Särskilda satsningar på kvinnors företagande
Centerpartiets förslag om att underlätta sparande till eget företagande genom skattelättnader kommer att underlätta för många kvinnors företagande, utan behov av stort riskkapital. Allt tillväxtskapande arbete, t.ex. regelförenklingsarbetet, ska ha ett tydligt jämställdhetsperspektiv för att öka den mycket låga andelen kvinnliga företagare. Insatser ska ske inom området affärsrådgivare och resurscentrum för kvinnor. Centerpartiet vill också fästa vikt vid gällande normer vad gäller könsroller och företagande så att fördomar och socialt konstruerade ”sanningar” om ”manligt” och ”kvinnligt” kan försvinna.
Större satsningar på rättsväsendet
Ökade resurser till polisen innebär större polisiär närvaro. I förening med utbildning och attitydpåverkan i fråga om brott mot kvinnor bidrar detta till större trygghet i vardagen. En nollvision sätts upp för våld mot kvinnor och flickor.
Satsningar på rehabilitering och återgång till arbetslivet
Kvinnor har i dag ungefär dubbelt så många sjukdagar som män. Centerpartiets förslag om vårdgaranti och rehabiliteringsgaranti innebär att fler kommer att kunna återvända snabbare till samhället och därmed känna ökad livskvalitet.
Krafttag mot lönediskrimineringen
Centerpartiet har tidigare föreslagit att lönediskrimineringsmål ska flyttas från Arbetsdomstolen till allmän domstol, och vi vidhåller denna uppfattning. På så sätt flyttas besluten från parterna, som främst vill bevaka kollektivavtalen, till en oberoende juridisk granskning. I förening med att tillåta grupptalan i lönediskrimineringsmål och höjda skadestånd ger det ett kraftfullt politiskt verktyg för att komma till rätta med osakliga löneskillnader.
En hållbar utveckling är grunden för all utveckling. Miljöpolitiken får inte särskiljas från andra politikområden, utan måste ses som ett medel att åstadkomma långsiktig ekonomisk tillväxt och utveckling. Den ekonomiska politiken skall utnyttjas i större utsträckning än idag till att låta miljöförstöring få ett verkligt pris. Centerpartiet räknar med att ekonomiska styrmedel kommer att bli ett än mer kraftfullt komplement till lagstiftningen, i strävan efter en hållbar utveckling.
Centerpartiet har en tydlig vision om ett hållbart samhälle och ett hållbart företagande. Vi är övertygade om att dessa visioner är förenliga och att de till och med är en förut- sättning för varandra. Liksom dagens företagare behöver en långsiktig vision om hållbarhet, behöver även samhället ha en sådan. De politiska besluten och styrmedlen som används måste präglas av långsiktighet och ett stort förtroende för marknadsekonomin. Den hållbara utvecklingen kan endast nås med en stark tillväxt och ett hållbart företagande!
En långsiktig tillväxt förutsätter nytänkande. Då man inser att exempelvis ett bekämpningsmedel inom skogsbruket är cancerogent, når man ingen hållbarhet i att enbart söka en ersättningskemikalie och hoppas på att denna inte har några okända miljöeffekter (vilket den med största säkerhet också kommer att ha). Under de senaste decennierna har vi i västvärlden alltför ofta stirrat oss blinda på kortsiktiga ekonomiska prognoser. När vi nu måste finna nya lösningar på problem, har vi svårt att gå till botten med problemet och se verkligt långsiktigt. Ett exempel på när företag lyckas finna långsiktigt hållbara produkter och tjänster är då man funderar över funktionen som efterfrågas. På samma sätt är en politik som efterfrågar hållbar tillväxt en framgångsrik politik.
Miljötekniken är framtidens teknik. Självfallet är det inom miljötekniken som Sverige måste återta sina positioner på världsmarknaden och det är i den uthålliga tekniken som den verkliga tillväxten skapas. I ett miljöanpassat Sverige, där teknikframsteg som främjar miljön gynnas, finns förutsättningar för att svensk miljöteknik kan bli vårt främsta exportvapen och bidragande till den långsiktiga ekonomiska tillväxten.
I vår startar USA sin tredje stora tekniksatsning i modern tid, efter rymdprogrammet och IT-samhället, genom att satsa på forskning, utveckling och ingenjörskunskap runt alternativa bränslen. Detta, om något, borde kunna vara en tydlig ”garanti” för att miljötekniken hör framtiden till. Sverige bör ha likvärdiga ambitioner på området, t.ex. bör en bortre parentes för fossildrivna bränslen införas i Sverige.
Centerpartiet anser att Sverige ska ha världens bästa villkor för företag som tar miljöansvar. Då måste vi också ha ett företagsvänligt klimat som främjar innovationer och företagande där nya och miljömässigt sett bättre produkter kan framställas. Genom hårda miljökrav vid offentlig upphandling kan staten, kommunerna och landstingen bidra till att skapa marknader för nya miljöanpassade produkter och tjänster skapas. Samhället bör också bidra med kompetent arbetskraft, för att svenska företag skall kunna ta miljöhänsyn. Undervisning i hållbarhet och miljö skall vara en självklarhet såväl i skolan som inom den högre utbildningen. Att ta hänsyn till miljön måste sitta i ryggmärgen, och det gör det sällan efter en övergripande kompetensutvecklingsdag.
Spelreglerna ska främja öppenhet och initiativkraft och ge möjligheter att fasa ut miljöfarliga produkter, så att svenska företag kan ta täten på den nationella och globala marknaden. Det innebär också att inriktningen av svenska exportsatsningar bör ändras så att svenska företag och svensk forskning kan dra nytta av den mycket stora internationella marknad som växer fram.
Ekologiskt byggande
I utvecklingen mot ett kretsloppsanpassat samhälle är det hög tid att på bred front introducera ekologiskt riktiga metoder i byggandet. Statens stöd för teknisk utveckling på byggområdet måste utformas så att större byggprojekt i ekologisk byggteknik kan genomföras. Ett nationellt handlingsprogram för kretsloppsanpassat byggande måste snarast utarbetas samtidigt som det nationella miljöarbetet utifrån Agenda 21 måste intensifieras i landets kommuner.
Byggande ger ökad tillväxt
Ökat byggande genererar fler arbetstillfällen och gör det möjligt för människor att flytta till de orter där företagandet etablerar sig och expanderar. Idag är byggandet lågt och alla dessa positiva effekter uteblir. Många orter avfolkas medan trycket på bostads- marknaden i storstadsregioner ökar. Regeringens stimulansåtgärder har inte lyckats vända den negativa trenden på bostadsmarknaden. De konstant höga kostnaderna för boende och byggande kräver flera kraftfulla åtgärder för att sjunka.
Konkurrensen och momsen
En anledning till höga boendekostnader är den oligopolliknande struktur som finns inom byggsektorn. Konkurrenslagarna måste åberopas i större utsträckning för att komma åt kartellerna och minska byggkostnaderna. En snabb bedömning av nuläget visar att det behövs skarpare tillämpning av befintlig lagstiftning.
Bostadsbyggandet var helt momsbefriat fram till 1971, då regeringen införde byggmoms på 12,5 procent. I och med 1990-talets skattereform fördubblades momsen till 25 procent. Varken byggbranschen eller hyresgäströrelsen trodde att det investeringsbidrag som istället infördes kunde kompensera momshöjningen. Därför uppmanar vi regeringen att göra en generell utvärdering av den höjning av momsen på byggande som infördes i och med 1990 års skattereform.
Ett reformerat bruksvärdessystem
Bruksvärdessystemet måste reformeras så att hyreshus lättare kan produceras och förvaltas. Det bör fungera som det var tänkt när det infördes – ett system byggt på avtalsfrihet och med ett starkt besittningsskydd. Centerpartiet har sedan länge före- språkat att nyproduktion ska undantas från bruksvärdessystemet. För fastighetsägaren innebär hyresgästens möjlighet att pröva hyresnivån efter sex månader en stor osäkerhet eftersom inflyttningshyran, som framstått som nödvändig för nyproduktionen, kan komma att sänkas. Därför bör de hyresavtal som tecknas vid nyproduktion inte kunna omprövas i efterhand.
Hyresgästernas Riksförbund, Sveriges Fastighetsägare och SABO har presenterat ett liknande förslag för nybyggda fastigheter. Regeringen har nu tillsatt en utredning som ska överväga hyressättningsreglerna för lägenheter i nybyggda hus samt undersöka hur hyrorna i det befintliga lägenhetsbeståndet bättre kan anpassas efter bruksvärdet.
I många fastigheter är hyrorna låga i förhållande till bruksvärdet och vad det kostar att förvalta fastigheten. En successiv bruksvärdesanpassning av hyrorna i det befintliga beståndet enligt parternas förslag är nödvändig. Begränsade årliga hyreshöjningar under en övergångstid för underprissatta lägenheter skulle kombinera ett tryggt system för de boende med skapandet av mer rättvisa hyror.
Under en lång period subventionerades byggandet, men efter 1990 års skatteomläggning har bostadssektorn istället blivit en stor intäktsbas för staten, vilket medfört en kraftig minskning i byggandet. Fastighetsskattens utformning leder till oacceptabla konsekven- ser, då människor tvingas flytta från sina hem eftersom taxeringsvärdena har stigit kraftigt. Detta har särskilt drabbat fastboende i skärgårdsmiljöer.
Centerpartiet föreslår en rad åtgärder för att åtgärda detta problem.
Centerpartiet föreslår att taxeringsvärdena ska bestämmas genom en medianvärdesmodell där extremvärden ej räknas med, ett taxeringsförfarande som kommer att ge i genomsnitt 10 % lägre taxeringsvärden.
Vidare föreslår vi ett tak på tomtvärdet på 300 000 kr för att undvika den spiraleffekt som uppkommer i attraktiva områden när själva tomtmarken får höga taxeringsvärden och därmed driver upp det totala taxeringsvärdet.
Genom att endast halva taxeringsvärdet tas upp i förmögenhetsredovisningen minskas ytterligare orimliga beskattningar
Slopad sambeskattning på förmögenheter. Sambeskattningen av inkomster avskaffades redan 1971 av rättvise- och jämställdhetsskäl. Av samma skäl vill vi gå vidare och avskaffa denna otidsenliga skatteavart.
Vi sänker uttagsprocenten för fastighetsskatt på småhus till 0,9 procent år 2005 och år 2006 sänker vi ytterligare till 0,75 procent.
Miljöinvesteringar i fastigheter leder idag ofta till höjda taxeringsvärden och därmed bestraffning i form av högre fastighetsskatt. Detta bör åtgärdas.
Dessa reformer motverkar orättvisorna i dagens system, och människor kommer inte längre att tvingas från sina hem p g a höga förmögenhets- och fastighetsskatter.
För att finansiera detta höjer vi reavinstbeskattningen på fastigheter från nuvarande 20 procent till 30 procent. Principen är att skatten på själva ägandet ska minskas för att istället tas ut vid själva försäljningen av fastigheten.
Vårt samlade förslag för fastighetsskatterna finns i tabellen nedan.
|
Fastighetsskatter |
2004 |
2005 |
2006 |
|
Sänkt fastighetsskatt |
–0,2 |
–4,1 |
–5,1 |
|
Slopad sambeskattning |
–0,9 |
–1,2 |
–1,2 |
|
Endast halva taxeringsvärdet i förmögenhetsbeskattning |
–0,8 |
–1 |
–1,1 |
|
Höjd reavinstbeskattning, 20->30% |
4 |
4 |
|
|
Summa |
–1,9 |
–2,3 |
–3,4 |
Riksdagen bör besluta att godkänna ovanstående riktlinjer för den ekonomiska politiken.
Den åldrande befolkningen är den enskilt största utmaningen för den ekonomiska politiken. Att åstadkomma en uthållig tillväxt är avgörande för att klara pensionsavgångar och välfärdsåtaganden de kommande decennierna. En ekonomi byggd på människors självbestämmande, där det lönar sig att arbeta och höja sin lön och där människors fria val tillgodoses och respekteras, ger de bästa förutsättningarna för höjd livskvalitet och för en varaktig tillväxt. I detta avsnitt presenteras de reformer och förslag till finansiering som Centerpartiet vill genomföra för att skapa tillväxt genom företagande och öka individens självbestämmande.
Företagen utgör motorn i den svenska ekonomin. Tillväxt genom företagande är därmed förutsättningen om vi ska kunna upprätthålla och förbättra välfärden: vården, skolan och omsorgen. Centerpartiet vill på sikt skapa 300 000 nya jobb i småföretag eller hos nya entreprenörer. Genom slopad arvs- och gåvoskatt för makar och bröstarvingar underlättas generationsskiften i småföretagen. Vi avsätter även medel för skatteavdrag för starta-eget-sparande, möjlighet till riskkapitalavdrag och skattelättnader för insatser för övergångsarbetsmarknader. Inom ramen för Centerpartiets förslag om ny modell för arbetsgivares sjuklöneansvar kompenseras småföretag genom en reducering av de sociala avgifterna. För 2004 avsätter vi totalt 5,5 miljarder kronor för insatser som gör det enklare att starta och driva små företag i Sverige. Motsvarande siffror för 2005 och 2006 är 6,3 miljarder kronor respektive 6,6 miljarder kronor.
Vi satsar totalt 8,2 miljarder kronor på rehabiliteringsåtgärder för att komma till rätta med ohälsan. Vi beräknar därmed att kostnaderna för sjukpenning, förtidspensioner och arbetsskador minskar. Vi föreslår ett nytt system för sjuklöneansvar redan från tilläggsbudget, där arbetsgivarinträdet är anpassat efter antalet anställda med ett tak på 30 dagar och de sociala avgifterna sätts på en nivå som motsvarar ett arbetsgivarinträde på 30 dagar. Från tilläggsbudget föreslås även en sänkning av ersättningsnivån i sjukersättningen till 78 procent kombinerad med historiskt beräknad SGI. Den totala besparingen på området ekonomisk trygghet vid sjukdom är 6,8 miljarder kronor 2004, 11,9 miljarder kronor 2005 och 16,5 miljarder kronor 2006.
På arbetsmarknadsområdet ligger våra besparingar främst på effektivisering av administration, höjd egenfinansiering av a-kassa liksom en sänkning av ersättningsnivån i a-kassan till 78 procent kombinerad med historisk beräkning av inkomsten. Vi räknar med att spara totalt 12,8 miljarder kronor 2004, 13 miljarder kronor 2005 och 13,3 miljarder kronor 2006.
Centerpartiets målsättning är att återupprätta biståndsmålet på 1 procent. Vi avsätter totalt 1,8 miljarder mer till internationellt bistånd.
Vägnätet bör upprustas överlag för att nå en lägsta godtagbar standard och ytterligare investeringar bör göras i ett hållbart transportsystem. Centerpartiet satsar totalt 2,55 miljarder kronor mer på underhåll och vägar under perioden.
Den grundläggande servicen ska garanteras. Ett viktigt mål för Centerpartiet är därför att öka den polisiära närvaron i hela landet genom att successivt öka antalet polistjänster till 20 000. För att trygga rättssäkerheten ges ökade resurser till polisväsendet på totalt 1,3 miljarder kronor mer under perioden.
En ny familjepolitik ökar familjernas möjlighet att själva bestämma över sin vardag. Vi ökar anslagen till familjerna genom en höjning av barnbidragen, höjd grundnivå i föräldraförsäkringen till 200 kr samt höjt tak i föräldraförsäkringen till 11 basbelopp. Detta finansieras delvis genom historisk beräkning av SGI. Centerpartiet anslår totalt 9 miljarder kronor mer till ekonomisk trygghet för familjer under perioden.
Fram till 2006 avser vi att genomföra en inkomstskattereform som sänker skatt och marginaleffekter för framför allt låg- och medelinkomsttagare. För sänkta inkomstskatter avsätter vi 33,8 miljarder kronor 2004, 34,9 miljarder kronor 2005 och 41,9 miljarder kronor 2006.
Kostnaden för boende sänks genom sänkt fastighets- och förmögenhetsskatt med totalt 9,4 miljarder kronor respektive 3,3 miljarder kronor. Vi föreslår även att endast halva taxeringsvärdet förmögenhetsbeskattas, vilket innebär en skattesänkning på totalt 2,9 miljarder kronor. Dessa skattesänkningar finansieras delvis genom höjd reavinstbeskattning från 20 till 30 procent.
Centerpartiets satsningar och besparingar innebär att statens utgifter minskar med totalt 44 miljarder kronor 2004, 53 miljarder kronor 2005 och 59 miljarder kronor 2006. Vi avser att sänka skatter med sammanlagt 38 miljarder kronor 2004, 43 miljarder kronor 2005 och 52 miljarder kronor 2006. Vi når målen om 2 procents överskott för respektive år och klarar en fortsatt amortering av statsskulden.
Vårbudgetpropositionen befäster bilden av att regeringen bryter mot budgetlagens intentioner i ivern att behålla makten och skönmåla verkligheten. Centerpartiet har kritiserat regeringen för tricksande med budgettaken, genom nettobudgetering (myndigheters anslag sänks och ersätts med avgifter som tas in, vilket inte belastar budgettaken), utgifter som skjuts över årsskiften (som jordbruksstödet) och överflyttning av utgifter till inkomstminskningar (utan att göra motsvarande justering av utgiftstaken). Regeringen har nu upptäckt ytterligare en metod för att slippa hantera offentliga utgifter under budgettaket, nämligen att lägga överskott från statliga bolag i ett konto i riksgälden.
På ett mer principiellt plan hyser Centerpartiet stora betänkligheter inför regeringens sätt att hantera statens finanser. Genom att utnyttja det samlade överskottsmålet för offentlig sektor har regeringen och dess stödpartier medvetet budgeterat för underskott i statens finanser, också i högkonjunkturer, varvid det stora överskottet i pensionssystemet kommit att täcka hålen i de statliga fickorna. Även om detta är möjligt inom ramen för budgetlagen, står det knappast i överensstämmelse med de intentioner som fanns då lagen antogs i riksdagen.
Staten har ålagt landets kommuner och landsting ett balanskrav, vilket innebär att de måste kompensera för ett underskott i den egna budgeten, inklusive pensionsåtaganden, inom två år. Kravet har visat sig vara nyttigt för att strama upp den kommunala ekonomin och kommer, även om det leder till kortsiktiga svårigheter, att förbättra kommuners och landstings möjligheter att ge en god service åt sina invånare. Centerpartiet finner det dock märkligt att staten genom balanskravet ställer högre krav på kommuner och landsting, där lokalt folkvalda bär ansvaret, än på sin egen budgetprocess.
Sammantaget drar Centerpartiet slutsatsen av balanskravet och av regeringens tricksande med budgettaken att det är hög tid att ytterligare skärpa kraven på statens finanser. Regeringen bör därför skyndsamt låta utreda och återkomma till riksdagen med förslag om hur ett balanskrav, i huvudsak motsvarande kravet på kommuner och landsting, på statens budget kan utformas. Detta bör ges regeringen till känna.
Nedanstående tabell utgör en sammanställning av de beräknade effekterna på statsbudgeten av förslag och reformer som vi presenterar i denna motion.
Tabell 2. Samlad effekt av Centerpartiets anslag relativt regeringens
|
Miljoner kronor |
2004 |
2005 |
2006 |
|
|
UO 1 |
Rikets styrelse |
-900 |
-880 |
-890 |
|
UO 2 |
Samhällsekonomi och finansförvaltning |
-220 |
-250 |
-220 |
|
UO 3 |
Skatteförvaltning och uppbörd |
-60 |
-80 |
-100 |
|
UO 4 |
Rättsväsendet |
600 |
400 |
300 |
|
UO 5 |
Utrikesförvaltning och internationell samverkan |
-15 |
-12 |
-14 |
|
UO 6 |
Försvar samt beredskap mot sårbarhet |
0 |
0 |
0 |
|
UO 7 |
Internationellt bistånd |
500 |
650 |
680 |
|
UO 8 |
Invandrare och flyktingar |
20 |
25 |
27 |
|
UO 9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
380 |
382 |
-110 |
|
UO 10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp |
-6 822 |
-11 882 |
-16 472 |
|
UO 11 |
Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
-1 800 |
-1 200 |
-1 000 |
|
UO 12 |
Ekonomisk trygghet för familj och barn |
1 720 |
3 180 |
4 130 |
|
UO 13 |
Arbetsmarknad |
-12 825 |
-13 025 |
-13 325 |
|
UO 14 |
Arbetsliv |
-230 |
-240 |
-250 |
|
UO 15 |
Studiestöd |
0 |
0 |
0 |
|
UO 16 |
Utbildning och universitetsforskning |
-2 646 |
-3 646 |
-4 646 |
|
UO 17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
92 |
110 |
160 |
|
UO 18 |
Samhällsplanering, bostadsförs. och byggande |
-2 213 |
-1 800 |
-1 800 |
|
UO 19 |
Regional utjämning och utveckling |
142 |
143 |
144 |
|
UO 20 |
Allmän miljö- och naturvård |
425 |
400 |
405 |
|
UO 21 |
Energi |
0 |
0 |
0 |
|
UO 22 |
Kommunikationer |
598 |
848 |
1 098 |
|
UO 23 |
Jord- och skogsbruk, fiske m.m. |
210 |
210 |
210 |
|
UO 24 |
Näringsliv |
-130 |
-140 |
-147 |
|
UO 25 |
Allmänna bidrag till kommunerna |
-19 040 |
-19 170 |
-18 260 |
|
UO 26 |
Statsskuldräntor m.m. |
-1 087 |
-4 172 |
-6 875 |
|
UO 27 |
Avgiften till Europeiska gemenskapen |
0 |
0 |
0 |
|
Minskning av anslagsbehållningar |
-1 000 |
-3 000 |
-2 600 |
|
|
Summa utgiftsområden |
-44 399 |
-53 247 |
-59 653 |
|
|
Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor |
-43 214 |
-48 077 |
-52 680 |
|
|
Ålderspensionssyst. vid sidan av statsbudgeten |
0 |
0 |
0 |
|
|
Takbegränsande utgifter |
-43 214 |
-48 077 |
-52 680 |
|
|
Budgeteringsmarginal |
5 214 |
-925 |
-4 222 |
|
|
Utgiftstak för staten |
818 000 |
840 000 |
870 000 |
|
Tabell 3. Sparande i offentlig sektor med Centerpartiets budgetpolitik
|
Miljarder kronor |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
|
Finansiellt sparande enligt vårpropositionen |
10 |
24 |
37 |
59 |
|
Utgiftsminskningar, netto exkl.räntor |
0,53 |
43 |
49 |
53 |
|
Ränteeffekt av större privatiseringar än regeringen |
1 |
4 |
7 |
|
|
Skattesänkningar |
-37,8 |
-43,37 |
-51,78 |
|
|
Samlad effekt av Centerpartiets förslag |
0,53 |
6,60 |
9,88 |
7,87 |
|
Centerpartiets finansiella sparande |
10,53 |
30,60 |
46,88 |
66,87 |
|
Målsatt sparande om 2 % |
48,52 |
50,64 |
53,04 |
55,46 |
|
Centerpartiets finansiella sparande i % av BNP |
0,4 |
1,2 |
1,8 |
2,4 |
Riksdagen bör besluta att godkänna ovanstående riktlinjer för budgetpolitiken.
Ur ett teoretiskt perspektiv är alla skatter skadliga för samhällsekonomin. Samtidigt behöver vi dem för att finansiera våra offentliga utgifter. Våra skatter ska vara utformade så att de blir betraktade som rättvisa.
Utgångspunkten för Centerpartiets skattepolitik är ett skattesystem så att människor ska kunna växa och förverkliga sina drömmar. Skatterna ska inte hindra människor från att själva bestämma över sina liv. Skatterna ska inte hämma möjligheterna att driva företag med lönsamhet, varken i storstadsregionerna eller i övriga landet. Skadliga skatter ska avskaffas eller reformeras. Genom livskraftiga företag kan vi upprätthålla en god tillväxt och därmed ge bra levnadsvillkor.
Skattetrycket mätt i procent av av BNP i Sverige ligger betydligt högre än andra jämförbara länder. Andra nordiska och nordeuropeiska välfärdsländers skattetryck ligger mellan 40 och 50 %, väsentligen under den svenska nivån. Det finns åtskilliga vetenskapliga studier som har slagit fast samband mellan låg tillväxt och höga skattenivåer. På längre sikt måste skattetrycket sänkas. Genom att ta bort skadliga skatter och stimulera nyföretagande ökar vi tillväxten i Sverige.
I nedanstående tabell visas en sammanställning av den beräknade nettoeffekten för statsbudgeten av Centerpartiets skatteförslag de närmaste åren.
Tabell 4. Skatter för tillväxt
|
2004 |
2005 |
2006 |
|
|
Inkomstskatterna |
-33,8 |
-34,9 |
-41,9 |
|
Slopad avdragsrätt, fackföreningsavgifter |
3,5 |
3,5 |
3,5 |
|
Skatterabatt, höjda a-kasseavgifter |
-2,22 |
-2,24 |
-2,3 |
|
Skattereduktion, hushållsnära tjänster |
|||
|
Höjt reseavdrag till 20 kr/mil |
-0,2 |
-0,2 |
-0,2 |
|
Sänkt fastighetsskatt |
-0,2 |
-4,1 |
-5,1 |
|
Slopad sambeskattning |
-0,9 |
-1,2 |
-1,2 |
|
Endast halva taxeringsvärdet i förmögenhetsbeskattning |
-0,8 |
-1 |
-1,1 |
|
Höjd reavinstbeskattning, 20->30 % |
4 |
4 |
|
|
Skattelättnad övergångsarbetsmarknader |
-0,75 |
-1,25 |
-1,5 |
|
Effekt på arbetsgivaravgifter för sjuklöneförslag |
-2,5 |
-2,5 |
-2,5 |
|
Slopad arvs- och gåvoskatt skatteklass 1 |
-1,9 |
-2 |
-2 |
|
Statlig del, starta eget-spar |
-0,1 |
-0,2 |
-0,2 |
|
Riskkapitalavdrag |
-0,2 |
-0,4 |
-0,4 |
|
Nej till tillfälligt sysselsättningsstöd kommunsektor |
3 |
||
|
Dieselskatt – 1 kr/liter |
-0,85 |
-0,85 |
-0,85 |
|
Slopad skatt på handelsgödsel |
-0,32 |
-0,32 |
-0,32 |
|
Energiskatt – 1 000 kronorsgräns |
-0,08 |
-0,08 |
-0,08 |
|
Höjd skatt på lågpriscigaretter |
0,12 |
0,12 |
0,12 |
|
Återställning av tidskriftsmoms |
0,4 |
0,4 |
0,4 |
|
Skattebefrielse biodrivmedel |
-0,15 |
-0,15 |
|
|
Summa |
-37,8 |
-43,37 |
-51,78 |
Riksdagen bör besluta att anta ovanstående riktlinjer för skattepolitiken.
UO 1 Rikets styrelse
Utgifterna ökar betydligt mer än vad som är motiverat. Framför allt har kostnaderna för Regeringskansliet ökat. Centerpartiet eftersträvar decentralism och mindre av centrala påbud. Vi drar ned 150 mnkr innevarande år på detta område.
UO 4 Rättsväsendet
Det är glädjande att regeringen i sin tilläggsbudget rättar till vissa av sina felaktigheter från höstens budget, även om dessa brister borde ha upptäckts betydligt tidigare. Kriminalvården tillskjuts 200 miljoner kronor, exakt det belopp som Centerpartiet krävde redan i höstas. Regeringen anslår även ytterligare medel till åklagarorganisationen där Centerpartiet tillförde medel redan i höstas.
För att finansiera upphandlingskostnaderna för ett nytt radiokommunikationssystem har regeringen valt att minska polisorganisationens anslag med 1 950 000 kronor.
Centerpartiet anser att polisens strama budget inte tillåter detta. Vi för därför tillbaka 2 miljoner kronor till polisorganisationen under år 2003.
UO 7 Internationellt bistånd
Regeringen väljer att flytta 400 mnkr för bistånd från år 2003 till 2004. Avsikten med denna procedur, utöver att det skulle röra sig om sedvanlig kreativ bokföring från regeringens sida, förefaller något oklar. Centerpartiet anser att solidaritet för människor i svåra situationer i världen är mycket viktig. Kontinuitet och tydliga spelregler är viktiga för biståndsverksamhet, och följaktligen utbetalar vi det beslutade anslaget för år 2003.
UO 8 Invandrare och flyktingar
Centerpartiet föreslår att den s k storstadssatsningen, pengar som pytsas ut med tydligt ovanifrånperspektiv, avvecklas eftersom resultaten inte står i proportion till de investerade medlen.
UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Regeringen vill införa den tredje sjuklöneveckan för företag redan i år, vilket Centerpartiet avvisar. Vi inför vårt förslag till sjuklön särskilt anpassat för mindre företag redan i år. Vi avvisar även regeringens omräkningsfaktor för SGI.
Förslaget finns beskrivet i avsnitt 5.2.1 och ger i år en nettobesparing på 366 mnkr (UO 10: 1 616 mnkr–1 250 mnkr från tilläggsbudgetens inkomstsida).
UO 12 Ekonomisk trygghet för familj och barn
Centerpartiet utlovade i valrörelsen höjda tak i föräldraförsäkringen till 11 basbelopp. Till skillnad från regeringen håller vi våra vallöften. Samtidigt inför vi vårt förslag till historisk SGI. Nettoeffekten beräknas bli en kostnad på 155 mnkr.
UO 18 Samhällsplanering, bostadsförs. och byggande
Centerpartiet gick emot inrättandet av Statens bostadsnämnd. Det som hänt i bl a Kristinehamn har ytterligare stärkt vår uppfattning. Kommuner som har köpare till rivningsbostäder får ett bättre bud av staten för rivning än för att ge förutsättningar för lokal tillväxt och självbestämmande. Statens bostadsnämnd ska avskaffas. Härigenom sparar Centerpartiet 155 mnkr.
UO 20 Allmän miljö- och naturvård
Regeringen drar ner anslaget för marksanering med 150 miljoner kronor med den informativa motiveringen att trycket på statsbudgeten ska minskas. Centerpartiet anser att miljöfrågan är viktig och att satsningen ska fortsätta.
UO 22 Kommunikationer
Trots att Sveriges vägnät är i mycket dåligt skick drar regeringen ned på detta anslag. Infrastrukturen har stor betydelse för ett fungerande näringsliv och ekonomisk tillväxt. Centerpartiet avvisar därför regeringens besparing på över 400 mnkr på landets kommunikationer och återför de pengarna till UO 22. Centerpartiet bedömer att SJ AB:s prekära finansiella situation i nuläget bör lösas genom ett lån på de aktuella 1,855 miljarderna. Enligt aktuell 5-årsränta à 5,3 procent uppgår kostnaden till 25 miljoner på tilläggsbudget år 2003. Se även 5.2.5. för ytterligare resonemang om SJ:s ekonomiska status.
UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske m.m.
Svenska jordbrukare har svårt att konkurrera med kollegor i andra EU-länder. Skatten på handelsgödsel skulle enligt höstens budgetproposition återföras till jordbruks- näringen, men dras enligt vårpropositionen in. Vi anser att svenska jordbrukare ska få konkurrera på lika villkor och återför denna skatteintäkt åt näringen.
Utöver detta dras även så kallade rådgivningspengar för miljöförbättrande åtgärder in. Vi anser att pengarna ska satsas som ett viktigt led i att ställa om jordbruket i en mer miljövänlig inriktning. Vi satsar således 204 mnkr mer än regeringen för dessa ändamål.
UO 24 Näringsliv
Regeringen minskar anslaget för den s k Östersjömiljarden med 50 mnkr. Eftersom Centerpartiet ogillar ineffektiva satsningar välkomnar vi detta, men vi yrkar på att hela satsningen dras tillbaka, och anslaget minskas således med ytterligare 150 mnkr.
UO 25 Allmänna bidrag till kommunerna
Anslaget på 575 mnkr är en konsekvens av den s.k. finansieringsprincipen. Våra förslag påverkar kommunernas ekonomi och vi kompenserar dem genom detta anslag.
Tilläggsbudgetens inkomstsida
Vår modell för sjuklöneansvar kompenserar arbetsgivare med sänkta arbetsgivaravgifter med 1 250 mnkr.
Genom ett ändrat EG-direktiv är det möjligt att ta ut högre skatt på cigaretter som säljs till ett lägre pris än detaljhandelspriset i den mest efterfrågade priskategorin. Av folkhälsoskäl höjer vi skatten på dessa, vilket ger 60 mnkr, en skattehöjning motsvarande ca 2 kr per paket för dessa lågpriscigaretter.
Det föreslagna investeringsbidraget på 130 mnkr dras tillbaka eftersom vi anser att ytterligare bidrag inte kommer att lösa krisen inom byggsektorn.
Vi avvisar det extra sysselsättningsstödet för kommunerna eftersom kommunerna behöver långsiktiga spelregler. Att ge kommunerna tillfälliga stöd löser inga problem. Vårt förslag till reformering av inkomstskattesystemet stärker kommunernas ekonomi genom att kommunernas skattebas blir större. Kommunerna får extra kostnader p g a den tredje sjuklöneveckan, vilket regeringen inte kompenserar för, och förslaget om det extra sysselsättningsbidraget räcker inte som kompensation. I vårt förslag till sjuklön kompenserar vi kommunerna fullt ut genom utgiftsområde 25.
Centerpartiet avvisar regeringens nya försök att undkomma budgettakens begränsningar på den egna spendersamheten. Vi föreslår alltså att riksdagen avslår regeringens förslag om att flytta medel mellan statliga bolag utanför statsbudgeten och därmed också de förslag regeringen lagt om tillskott av likvida medel till SJ och Teracom enligt samma modell. Under avsnitt 5.2.5. redogör vi för vår modell till lösning av SJ AB:s problem. Vad gäller tilläggsbudget 2003 föreslår Centerpartiet riksdagen att avslå den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 24 uppförda anslaget 38:20 Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. Detta bör ges regeringen till känna.
Tabell 5. Samlad effekt av Centerpartiets förslag till TB 2003 relativt regeringens
|
Utgiftsområden |
Anslagsförändring |
||
|
tilläggsbudget |
C-differens |
||
|
Miljoner kronor |
|||
|
UO 1 |
Rikets styrelse |
14,23 |
-150 |
|
UO 2 |
Samhällsekonomi och finansförvaltning |
14,25 |
|
|
UO 3 |
Skatteförvaltning och uppbörd |
1,57 |
|
|
UO 4 |
Rättsväsendet |
198,05 |
1,95 |
|
UO 6 |
Försvar samt beredskap mot sårbarhet |
-1,95 |
|
|
UO 7 |
Internationellt bistånd |
-74,98 |
400 |
|
UO 8 |
Invandrare och flyktingar |
227,8 |
-40 |
|
UO 9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
574 |
|
|
UO 10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp |
-858 |
-1 616 |
|
UO 12 |
Ekonomisk trygghet för familj och barn |
-470 |
-155 |
|
UO 13 |
Arbetsmarknad |
-550 |
|
|
UO 14 |
Arbetsliv |
7,25 |
|
|
UO 17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
5,23 |
|
|
UO 18 |
Samhällsplanering, bostadsförs. och byggande |
-144,5 |
-155 |
|
UO 19 |
Regional utjämning och utveckling |
-2,5 |
|
|
UO 20 |
Allmän miljö- och naturvård |
-150 |
150 |
|
UO 22 |
Kommunikationer |
-500,65 |
433 |
|
UO 23 |
Jord- och skogsbruk, fiske m.m. |
-194 |
204 |
|
UO 24 |
Näringsliv |
-107,6 |
-150 |
|
UO 25 |
Allmänna bidrag till kommunerna |
2 531,68 |
575 |
|
Summa anslagsförändring på TB |
519,87 |
-502,05 |
|
|
Inkomstsidan |
|||||
|
Sjuklön |
-1 250 |
||||
|
Nej till sysselsättningsbidrag till kommunerna |
740 |
||||
|
Nej till investeringsbidrag för nybyggnation av bostäl ler |
130 |
||||
|
Höjning av skatten på lågpriscigaretter |
60 |
||||
|
tTotaltTTotal |
-320 |
||||
|
Nettoeffekt av |
|||||
|
Centerpartiets förslag |
-182,05 |
||||
Riksdagen bör besluta att anta ovanstående ramar för utgiftsområden och anslag.
UO 1 Rikets styrelse
|
2004 |
2005 |
2006 |
||||
|
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
|
|
UO 1 |
7 874 |
–900 |
7 843 |
–880 |
8 243 |
–890 |
Enligt uppgift i vårpropositionen har den procentuella utgiften för rikets styrelse stadigt ökat de senaste åren. År 1997 utgjorde detta anslag 3,9 procent, innevarande år beräknas det uppgå till 7,9 procent. Regeringen aviserar också fortsatta ökningar inom området, till 8,2 procent för år 2006. Denna utveckling accentuerades med anledning av EU-ordförandeårets extrakostnader. Regeringen har inte kunnat motivera motiven för att anslagen kvarstår på denna nivå. Centerpartiet anser att centralstyrning hämmar självbestämmande och utveckling, varför makten ska decentraliseras och reglerna minskas. Därmed kan även regeringsmaktens budget reduceras.
Vår budgetmotion drar med anledning av ovanstående ned kostnaderna för rikets styrelse med 2,67 miljarder kronor under perioden.
UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
|
2004 |
2005 |
2006 |
||||
|
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
|
|
UO 2 |
9 748 |
–200 |
10 095 |
–250 |
10 067 |
–220 |
Centerpartiet föreslår besparingar inom myndigheters administration med 200 miljoner kronor 2004, 250 miljoner kronor 2005 och 220 miljoner kronor 2006. Centerpartiet föreslår därmed en besparing för utgiftsområde 2 om totalt 670 miljoner kronor under perioden.
UO 3 Skatt, tull och exekution
|
2004 |
2005 |
2006 |
||||
|
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
|
|
UO 3 |
8 551 |
–60 |
8 771 |
–80 |
8 947 |
–100 |
Centerpartiets förslag om fastighetstaxering är betydligt enklare att administrera varför Riksskatteverket kan spara. I övrigt är det generellt sparbeting på myndigheter.
UO 4 Rättsväsendet
|
2004 |
2005 |
2006 |
||||
|
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
|
|
UO 4 |
25 824 |
600 |
26 214 |
400 |
26 807 |
300 |
Polisen har den ledande funktionen i arbetet för att motverka våldstendenser i samhället. En viktig förutsättning för detta är att det finns tillgång till polis under dygnets alla timmar i varje kommun, och i de stora städerna i varje stadsdel. Det behövs fler närpoliser, så att polisens arbete i högre grad kan utformas efter lokala förutsättningar. För att detta skall bli möjligt krävs det en fjärde polishögskola samt fler civilanställda inom polisen.
Vår budgetmotion tillför med anledning av ovanstående ytterligare 1,3 miljarder kronor till polisen för perioden.
UO 5 Internationell samverkan
|
2004 |
2005 |
2006 |
||||
|
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
|
|
UO 5 |
1 285 |
–15 |
1 282 |
–12 |
1 287 |
–14 |
Inom ramen för internationell samverkan finns förutom Sveriges medlemsavgifter till organisationer såsom FN, OSSE och Nordiska rådet även poster för information om Sverige i utlandet, nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor samt övriga utrikespolitiska frågor. För Centerpartiet är det viktigt att stödja forskning om nedrustning och säkerhetspolitik. Trots att utgiftsområdet är viktigt väljer Centerpartiet att minska på anslagen de kommande tre åren. Det är främst myndighetsbesparingar som åsyftas, men även besparingar inom de utgiftsposter vilka inte är föremål för internationella avtal finns med.
UO 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet
|
2004 |
2005 |
2006 |
||||
|
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
|
|
UO 6 |
44 447 |
0 |
45 598 |
0 |
46 591 |
0 |
Inför senaste försvarsbeslutet träffade Centerpartiet en överenskommelse med Socialdemokraterna. Därför lägger inte Centerpartiet några ändringar till budgeten.
UO7 Internationellt bistånd
|
2004 |
2005 |
2006 |
||||
|
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
|
|
UO 7 |
19 936 |
+500 |
20 920 |
+650 |
21 933 |
+680 |
Centerpartiet har en lång tradition av internationellt arbete. Partiet har under lång tid arbetat för att de sämst ställda i världen ska få bättre livsvillkor. Även om Sverige idag har ett ekonomiskt svårt läge väljer Centerpartiet att fortsättningsvis satsa på biståndet och lägger ökade anslag för de kommande tre åren. Förutom ökningen inom detta ut- giftsområde satsar Centerpartiet även på miljöbistånd, som finns inom utgiftsområde 20.
UO 8 Migration och invandring
|
2004 |
2005 |
2006 |
||||
|
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
|
|
UO 8 |
7 041 |
20 |
7 220 |
25 |
7 236 |
27 |
Trenden med ett ökande antal asylsökande till Sverige visar ännu inget tecken på att avta. Centerpartiet föreslår ytterligare 20 miljoner till utgiftsområdet för att möjliggöra ett fortsatt offensivt arbete för att korta prövningstiderna.
Det är också angeläget att stärka asylsökandes möjlighet att få arbeta. Centerpartiet vill undersöka möjligheten att – eventuellt i samarbete med befintliga bemanningsbolag – bilda arbetspooler av asylsökande. Från dessa kan företag och kommuner köpa tjänster.
En ökad arbetskraftsinvandring skulle vara välgörande för Sveriges samhällsekonomi. Likväl kommer även en sådan invandring att påföra Migrationsverket vissa ökade kostnader. Centerpartiet föreslår att den s.k. storstadssatsningen avvecklas eftersom resultaten inte står i proportion till de investerade medlen.
UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.
|
2004 |
2005 |
2006 |
||||
|
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
|
|
UO 9 |
37 286 |
380 |
38 481 |
382 |
39 903 |
–110 |
Vården och omsorgen skall utgå från människors behov och utövas i enlighet med den enskildes önskemål och aktiva val. Centerpartiet har medverkat till att vården och omsorgen nu får ytterligare resurser.
I Centerpartiets budgetförslag redovisas utöver regeringens förslag 1 miljard kronor under en tvåårsperiod för att introducera en nationell vårdgaranti. För 2004 anslår vi 500 miljoner kronor för att snabbt reducera köerna. Samma belopp föreslås för 2005. Genom denna satsning bör den s k puckeln ha arbetats av och en vårdgaranti upprätthållas inom ramarna för landstingens ordinarie skatteinkomster samt statsbidrag.
Centerpartiet vill satsa på ett nationellt hälsonät som, enkelt uttryckt, knyter samman alla vårdcentraler, äldreboenden, stora och små sjukhus och privatkliniker. Ett hälsonät gör det möjligt för alla som jobbar inom hälso- och sjukvården att kommunicera med varandra för konsultation och utbildning. Ett nationellt hälsonät förbättrar möjligheten till vård i hemmen samtidigt som den internationella arenan blir en kontinuerlig kontaktyta för professionen. Vi avsätter 25 miljoner kronor för år 2004 för projektets initierande, utbildning och organisationsutveckling (nytt anslag).
Vi föreslår besparingar inom administrationen med 64 miljoner kronor (anslag 13:6, 14:4, 14:5).
UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
|
2004 |
2005 |
2006 |
||||
|
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
|
|
UO 10 |
124 964 |
–6 822 |
131 633 |
–11 882 |
136 755 |
–16 472 |
Centerpartiet tar ett helhetsgrepp mot ohälsan genom att kombinera en nationell vårdgaranti och en rehabiliteringsgaranti, delvis finansierade genom finansiell samordning, ett arbetsgivaransvar som är avpassat efter antalet anställda samt åtgärder för ökad kontroll och modifierade ekonomiska incitament i sjukförsäkringen. Vi vill genomföra en särskild satsning på att få ner sjukskrivningarna i kommuner och landsting. Vi anslår också medel för att genomföra Rehabiliteringsutredningens förslag.
För att minska kostnaderna för sjukförsäkringen föreslår Centerpartiet att ersättningsnivåerna sänks till 78 procent. Det sänker omedelbart kostnaderna samtidigt som incitamenten till rehabilitering och återgång i arbete förstärks något.
Vi föreslår att SGI ska beräknas utifrån genomsnittsinkomsten för de senaste 24 månaderna vilket ger rakare rör mellan förmån och insats. Det minskar också risken för inlåsningseffekter bland sjukskrivna arbetslösa.
Uo 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
|
2004 |
2005 |
2006 |
||||
|
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
|
|
UO 11 |
51 396 |
–1 800 |
50 162 |
–1 200 |
49 440 |
–1 000 |
Centerpartiets inkomstskatteförslag medför stora lättnader för pensionärer med låga och normala inkomster. Genom att öka medborgarnas möjligheter att leva på sin egen inkomst kan bidragsberoendet minska. Centerpartiet sänker därför det maximala hyresbelopp för vilket man får fullt (80 procent) bostadstillägg från 5 000 kronor per månad till 4 000 kronor per månad.
UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
|
2004 |
2005 |
2006 |
||||
|
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
|
|
UO 12 |
54 131 |
1 720 |
55 864 |
3 180 |
57 131 |
4 130 |
För att öka barnfamiljernas självbestämmande föreslår Centerpartiet successivt höjda barnbidrag under ramperioden till dess att barnbidragen under åren 1 till 6 uppgår till 1 900 kronor per månad, dvs. har fördubblats.
För att förbättra jämställdheten och göra det mer attraktivt för både kvinnor och män att utnyttja sin rätt till föräldraledighet föreslår Centerpartiet att golvet i föräldraförsäkringen höjs till 200 kronor per dag samt att taket höjs till 11 basbelopp.
Vi föreslår att SGI ska beräknas utifrån genomsnittsinkomsten för de senaste 24 månaderna i analogi med det system vi föreslår för sjukförsäkringen. Det minskar effekterna av tillfälliga inkomstförändringar under tiden före förlossningen.
UO 13 Arbetsmarknad
|
2004 |
2005 |
2006 |
||||
|
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
|
|
UO 13 |
59 774 |
–12 825 |
56 283 |
–13 025 |
55 493 |
–13 325 |
Regeringens sysselsättningsmål kommer inte att uppnås till 2004 och alltför många människor befinner sig idag i arbetsmarknadsåtgärder, sjukskrivna eller förtids- pensionerade. Därför behövs en förnyelse av arbetsmarknadspolitiken. Vi vill minska Arbetsmarknadsverket och Arbetsmarknadsstyrelsen till förmån för ett mer decentraliserat system där beslut och resurser läggs där kunskapen om de lokala förhållandena finns. Centerpartiet gör också bedömningen att en samordning av socialförsäkringssystemen, med sikte på en samordnad arbetslivsförsäkring med gemensam myndighetsstruktur, kan vara ett sätt att angripa den vikande sysselsättningen.
Centerpartiet förslår en sänkning av ersättningsnivån i a-kassan till 78 procent kombinerad med historisk beräkning av inkomsten. Detta ger besparingar på totalt 7 miljarder kronor under perioden.
Centerpartiet gör en satsning på övergångsarbetsmarknader så att den som är arbetslös ska få kontakt med arbetsgivare. Den arbetslöse får då pröva arbeten på olika arbetsplatser och arbetsgivaren kompenseras med sänkt arbetsgivaravgift för någon av sina anställda. En satsning på övergångsarbetsmarknader leder till att inköpen och kostnaderna för arbetsmarknadsutbildningar kan minskas, vilket är positivt eftersom dessa visat sig tämligen ineffektiva för att få fler i jobb.
UO 14 Arbetsliv
|
2004 |
2005 |
2006 |
||||
|
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
|
|
UO 14 |
1 084 |
–230 |
1 113 |
–240 |
1 133 |
–250 |
Anslagssparande på Arbetslivsinstitutet.
UO 15 Studiestöd
|
2004 |
2005 |
2006 |
||||
|
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
|
|
UO 15 |
21 315 |
0 |
22 188 |
0 |
23 218 |
0 |
UO 16 Utbildning och universitetsforskning
|
2004 |
2005 |
2006 |
||||
|
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
|
|
UO 16 |
44 096 |
-2 646 |
45 895 |
-3 646 |
47 173 |
-4 646 |
Investeringar i utbildning på alla nivåer, från förskola, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning och kvalificerad yrkesutbildning till högre utbildning och forskning, är en viktig faktor bakom ekonomisk tillväxt. Tyvärr kan vi konstatera att det, trots nio års socialdemokratiskt styre, fortfarande behöver göras stora insatser för att stärka grunden för vidare utbildning och livslångt lärande.
Centerpartiet överför medel för regeringens skolsatsning från utgiftsområde 16 till utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna. På detta sätt får kommunerna pengar till satsningar de själva kan bedöma efter lokala förutsättningar. Det finns många områden inom utbildning och universitetsforskning som är i behov av satsningar.
Centerpartiet vill öka antalet platser för den kvalificerade yrkesutbildningen för att tillgodose näringslivets efterfrågan på utbildad arbetskraft. Vid en ökning av antalet utbildningsplatser vill vi understryka vikten av att en hög kvalitet på utbildningarna bibehålls. Vi vill också genomföra en satsning för att stärka kompetensen och öka insatserna mot läs- och skrivsvårigheter/dyslexi samt dyskalkyli. Utbildningen till förskollärare har varit underdimensionerad de senaste åren och nya utbildningsplatser behövs.
Centerpartiet har varit pådrivande för att bygga ut den högre utbildningen runt om i landet. Det viktigaste är nu att följa upp den utbyggnaden med resurser som säkrar kvaliteten och stärker forskningen. Vi tillför därför medel till forskning.
Vi kan konstatera att med regeringens politik kommer färre människor att kunna komplettera sin utbildning på grundskole- och gymnasienivå. Detta är konsekvensen av den besparing på genomförs på rekryteringsbidraget. Vi tillför medel till detta.
UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
|
2004 |
2005 |
2006 |
||||
|
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
|
|
UO 17 |
8 828 |
92 |
8 938 |
110 |
9 132 |
160 |
Centerpartiets kulturpolitik ska verka för ett rikt kulturliv för alla människor oavsett social eller ekonomisk status. Kulturen ska stå för kontinuitet och nyskapande samt vara en kritisk röst i samhällsdebatten. Den är också en del av samhällets demokratiska samtal. I ett samhälle där stress och ohälsa ökar är det viktigt att kulturen ges utrymme. Kulturen kan spela en viktig roll i ett folkhälsoarbete, inte minst i rehabilitering av långtidssjukskrivna.
Det är viktigt att undersöka om den kultur som idag finansieras med statliga medel verkligen kommer alla till del. Länsteatrarnas och länsmuseernas ekonomiska situation bör också ses över. Det behövs mer pengar till dessa institutioner för att de ska klara sitt uppdrag att föra ut kulturen i landet. Ungdomar och deras rätt till kultur är viktigt. Centerpartiet fortsätter sin satsning på ung kultur. Ungdomar måste själva få utveckla och utforma sin kultur utan inblandning av vuxna. Därför satsas återigen pengar på KUL-bidraget de kommande åren. KUL-bidraget är en del i ungdomsatsningen även om Ungdomsstyrelsen, Kulturrådet och folkbildningsrådet kan arbeta än hårdare och målinriktat med att få ungdomar aktiva i kulturell verksamhet. En annan viktig fråga är rättvisa skatteregler för ideella ungdoms- och kulturorganisationer.
UO 18 Samhällsplanering, bostadsförs. och byggande
|
2004 |
2005 |
2006 |
||||
|
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
|
|
UO 18 |
8 891 |
–2 213 |
9 254 |
–1 800 |
9 564 |
–1 800 |
Regeringen fortsätter sin bostadspolitiska strategi med att införa specialdestinerade bidrag, som orsakar än mer snedvridning och osäkerhet, vilket leder till nya problem och bidrag. Det senaste tillskottet är förslaget om ett bidrag för att främja byggandet av mindre hyresbostäder och studentbostäder. Detta kommer inte heller att leda till ökat byggande i någon särskilt stor omfattning. Bidraget bör därför inte införas.
Statens bostadsnämnd är ett exempel på centralistisk klåfingrighet. Den behövs inte och ska därför avvecklas. Det innebär också att vi säger nej till regeringens förslag om att ge Statens bostadsnämnd utrymme att göra åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 150 mnkr. Vi undantar 30 mnkr av dessa för att fullfölja ingångna avtal.
Genom Centerpartiets förslag till sänkning av inkomstskatten för människor med låga inkomster minskar många familjers behov av bostadsbidrag. Sammantaget ger detta människor större ekonomiskt självbestämmande. Vår budgetmotion drar med anledning av ovanstående ned kostnaderna för utgiftsområde 18 med 2 213 miljoner kronor under perioden.
UO 19 Regional utjämning och utveckling
|
2004 |
2005 |
2006 |
||||
|
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
|
|
UO 19 |
3 609 |
142 |
3 010 |
143 |
3 011 |
144 |
Centerpartiet anser att ett ökat regionalt ansvar ska införas vad gäller de regionala utvecklingsresurserna. Det gäller t.ex. regionala riskkapitalfonder, stöd till klusterbildningar, program för småskalig livsmedelsproduktion och utvecklandet av landsbygdsturismen. Till detta anslår vi 429 miljoner mer än regeringen under perioden.
UO 20 Allmän miljö- och naturvård
|
2004 |
2005 |
2006 |
||||
|
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
|
|
UO 20 |
3 806 |
425 |
3 632 |
400 |
3 657 |
405 |
Inom utgiftsområde 20 ligger politikområdet miljöpolitik samt en del av politikområdet forskningspolitik. Utgiftsområdet utgör enbart knappt en halv procent av statens utgifter.
Genom att i vår budgetmotion öka anslagen till UO 20 vill vi åtminstone säkra en fortsatt utveckling av de åtgärder som dämpar miljöeffekterna, t.ex. marksanering. Alla Sveriges miljöproblem löses inte inom nationens gränser, varför anslagen till miljöbistånd är av stor prioritet.
UO 21 Energi
|
2004 |
2005 |
2006 |
||||
|
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
|
|
UO 21 |
1 307 |
0 |
467 |
0 |
476 |
0 |
I enlighet med energiöverenskommelsen mellan regeringen, Vänsterpartiet och Centerpartiet läggs stor tyngd vid en övergång till förnybar energi samt energieffektivisering. För att dessa två nödvändiga och angelägna mål ska nås krävs aktiva satsningar på forskning, teknikutveckling, samhällsinformation och sjösättning av befintliga energisnåla system. Vi anslår samma summa medel på utgiftsområdet som regeringen och emotser handlingar som lever upp till energiöverenskommelsen och tagna riksdagsbeslut.
UO 22 Kommunikationer
|
2004 |
2005 |
2006 |
||||
|
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
|
|
UO 22 |
28 116 |
598 |
29 786 |
848 |
30 286 |
1 098 |
Det är ett statligt ansvar att garantera infrastrukturen, både den traditionella och den digitala, i hela landet. Genom framkomliga och säkra vägar året runt, goda kollektivtrafikförbindelser och ett utbyggt bredbandsnät borgar vi för tillväxt, livskvalitet och självbestämmande i hela landet. Trots att vägar på många håll är det enda realistiska fysiska kommunikationsmedlet för människor och gods så håller de svenska vägarna ofta en undermålig status. Centerpartiet prioriterar upprustning av det nedslitna och hårt åtgångna vägnätet liksom tjälsäkring av det finmaskiga vägnätet. En stor del av landets vägar är enskilda. Dessa vägar, liksom de mindre allmänna vägarna, är otroligt viktiga för fast- och fritidsboende, turister, det rörliga friluftslivet, företag och hela näringsgrenar. Centerpartiet anser att de enskilda vägarna måste garanteras sådana resurser att de har en hög och god standard. Vi anslår 2,55 miljarder mer än regeringen under perioden.
SJ AB:s prekära finansiella situation måste lösas. Centerpartiet avvisar den lösning som regeringen valt att vinstgivande statliga företag ska tillskjuta medel till statliga förlustbolag. På sikt vore ett breddat ägande det bästa sättet att föra in nytt kapital i SJ:s verksamhet. Eftersom en så pass akut situation har tillåtits uppkomma, anser Centerpartiet att SJ bör ta ett lån på de aktuella 1,855 miljarderna. Räntekostnaderna uppgår enligt aktuell femårsränta à 5,3 procent till 98 miljoner årligen.
UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske m.m.
|
2004 |
2005 |
2006 |
||||
|
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
|
|
UO 23 |
14 167 |
210 |
14 352 |
210 |
14 302 |
210 |
Avgörande för svenskt jordbruks ekonomiska förutsättningar är hur regeringen agerar på EU-nivå och hur mycket pengar som den ”plockar hem” till svenskt jordbruk. Svenska regeringens misslyckande i dessa förhandlingar bör kritiseras. Om regeringen hade visat ett större intresse för svenskt jordbruk skulle den ha engagerat sig mer i att få tillbaka av de pengar som vi stoppar in i ”EU-apparaten”.
Trots ett ökat budgeterat anslag de kommande åren anser Centerpartiet att mer pengar måste till för att möjliggöra de areella näringarnas fortlevnad. De kommande åren kommer att innebära stora omställningar för jordbruket i och med EU:s jordbruksreform. Även skogsbruket och fisket måste få stöd i tider då samhällets miljöproblem påverkar företagarens möjligheter till lönsamhet i sitt företag.
UO 24 Näringsliv
|
2004 |
2005 |
2006 |
||||
|
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
|
|
UO 24 |
3 362 |
–130 |
3 517 |
–140 |
3 552 |
–147 |
Utgiftsområdet är närmast att beteckna som ett stort anslag till diverse statliga myndigheter som är satta att förverkliga regeringens prestigeprojekt, t.ex. dåligt redovisade satsningar i Östersjöregionen. ”Näringsliv” är i princip så långt man kan komma från utgiftsområde 24. Centerpartiet föreslår myndighetsbesparingar och neddragningar av förvaltningskostnader till ett värde av 417 miljoner kronor under perioden.
UO 25 Allmänna bidrag till kommunerna
|
2004 |
2005 |
2006 |
||||
|
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
|
|
UO 25 |
73 068 |
–19 040 |
72 971 |
–19 170 |
72 995 |
–18 260 |
Centerpartiet avsätter 2 miljarder kronor för extra resurser i skolan 2004, 3 miljarder kronor 2005 och 4 miljarder kronor 2006. Vi föreslår, till skillnad från regeringen, att dessa medel levereras direkt till kommunerna genom det allmänna bidraget.
Centerpartiets inkomstskatteförslag har stor effekt på kommunernas ekonomi. Förslaget innebär att grundavdraget slopas för att istället ersättas med en statlig skatterabatt som ökar kommunsektorns skatteintäkter. Kommunens intäkter ökar med 21,8 miljarder kronor 2003, 21 miljarder kronor 2004 och 19,6 miljarder kronor 2006.
Effekterna av inkomstskattereformen regleras tillsammans med kompensation för de övriga reformer som påverkar kommunernas inkomster. Den totala effekten av Centerpartiets förslag blir att 54 miljarder kronor avsätts till utg.omr. 25 2004, 53,8 miljarder kronor 2005 och 54,8 miljarder kronor 2006.
UO 26 Statsskuldsräntor m.m.
|
2004 |
2005 |
2006 |
||||
|
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
|
|
UO 26 |
45 560 |
–1 087 |
48 323 |
–4 172 |
54 642 |
–6 875 |
Staten bör inte äga företag. Centerpartiet föreslår utförsäljning av statlig egendom och statliga företag för 30 mdkr för år 2004 och 50 mdkr år 2005 och 2006. Intäkterna ska gå till att betala av på statsskulden vilket kommer att ge besparingar i enlighet med tabellen ovan, givet regeringens antagande om den 5-åriga räntan på 5,30 procent.
Elanders Gotab, Stockholm 2003
|
Stockholm den 5 maj 2003 |
|
|
Maud Olofsson (c) |
|
|
Agne Hansson (c) |
Åsa Torstensson (c) |
|
Kenneth Johansson (c) |
Margareta Andersson (c) |
|
Lena Ek (c) |
Eskil Erlandsson (c) |