Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om mindre, ömsesidiga försäkringsbolags möjligheter till undantag från tillämpning av försäkringsrörelselagen.
I propositionen föreslås ändrade solvensregler för försäkringsbolag genom nya bestämmelser för vilken lägsta nivå försäkringsbolagens buffertkapital kan ha. Syftet är att stärka försäkringstagarnas skydd. Genom ändringarna genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv (2002/12/EG och 2002/13/EG) om ändring av rådets ursprungliga solvensliv- och solvensskadedirektiv från 1973.
Kristdemokraterna ställer sig i huvudsak bakom den föreslagna anpassningen till de nya EG-direktiven. Vi har dock invändningar mot utformningen av vissa undantagsbestämmeler för mindre försäkringsbolag. Socialdemokraternas förslag kommer med stor sannolikhet att tvinga fram ett flertal sammanslagningar av mindre försäkringsbolag som i dagsläget endast har en lokal förankring. Detta leder i sin tur till försämrad konkurrens på försäkringsmarknaden.
Enligt uppgift från Försäkringskasseförbundet är 283 av totalt 448 försäkringsbolag i Sverige lokala bolag. Så många som 249 av dessa bolag klassas som mindre bolag. Dessa fyller en viktig funktion i de bygder där de verkar och är viktiga för upprätthållandet av konkurrenstrycket på skadeförsäkringsmarknaden. De har inga ambitioner att agera på den europeiska marknaden utan vänder sig till sitt eget närområde.
När försäkringsrörelsedirektiven implementerades i svensk lag vid EU-inträdet valde den socialdemokratiska regeringen en pragmatisk lösning för små försäkringsbolag. Denna lösning innebar att regeringen kunde slopa den otidsenliga och i praktiken fiktiva möjligheten för ömsesidiga bolag till uttaxering på konsumentförsäkring (prop. 1998/99:87 Ändrade försäkringsrörelseregler).
När regeringen nu väljer att införliva de ursprungliga reglerna för undantag från direktiven på ett mer bokstavstroget sätt innebär den slopade uttaxeringsmöjligheten att små ömsesidiga skadeförsäkringsbolag i praktiken inte kan få undantag från försäkringsrörelselagen. Detta kommer genom de drastiskt höjda kapitalkraven att tvinga fram många fusioner på marknaden, vilket i sin tur påverkar den lokala närvaron.
Den allmänna trenden i utvecklingen av solvensregler på den europeiska marknaden är att en reglering skall vara ändamålsenlig och anpassad efter de risker som finns i rörelsen. Vi kan konstatera att när det gäller små ömsesidigt bedrivna skadeförsäkringsbolag blir försäkringsrörelselagen tillämplig i sin helhet utan möjlighet till undantag. Försäkringsrörelselagen har utformats som ett komplett regelverk för mycket stora försäkringsbolag och innehåller regler, t.ex. på redovisningsområdet, som inte är lämpade för små lokala bolag.
Vi noterar att regeringen själv konstaterar (sid 48–49) att ”det faktum att ett krav på uttaxering nu införs för att undantag skall vara möjligt, att möjligheten att använda sig av uttaxering från och med den 1 januari 2000 inskränkts i svensk rätt samt att kravet på garantibelopp i enlighet med med det ovan anförda skärps, kan leda till problem för små ömsesidiga försäkringsbolag som i sina bolagsordningar till följd av ändringarna i försäkringsrörelselagen per den 1 januari 2000 tagit bort möjligheten att uttaxera.”
Den av regeringen föreslagna möjligheten för ömsesidiga försäkringsbolag att efter ansökan hos Finansinspektionen få garantibeloppet nedsatt med upp till en fjärdedel är dock enligt vår mening inte tillräckligt för att möjliggöra dessa bolags fortlevnad. Detta eftersom garantibeloppet för tre kategorier bolag höjs från 200 000, 300 000 eller 400 000 euro till 2 eller 3 miljoner euro. För den fjärde kategorin bolag höjs garantibeloppet från 1,4 miljoner euro till 3 miljoner euro. Därmed kommer en eventuell nedsättning med en fjärdedel fortfarande att innebära en kraftig höjning av garantibeloppet jämfört med dagens regler.
Mot denna bakgrund bör den lösning som föreslås i propositionen i denna del avvisas och regeringen få i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett förslag som inte leder till att små bolags möjligheter att driva försäkringsrörelse försvinner. Detta torde exempelvis kunna ske genom att kravet på uttaxering begränsas till att gälla undantag från solvensreglerna.
Elanders Gotab, Stockholm 2003
|
Stockholm den 2 april 2003 |
|
|
Mats Odell (kd) |
|
|
Olle Sandahl (kd) |
Stefan Attefall (kd) |
|
Annelie Enochson (kd) |
Lars Gustafsson (kd) |
|
Per Landgren (kd) |
Maria Larsson (kd) |
|
Lars Lindén (kd) |