Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om uppgiftsskyldighet för vakanser och obligatorisk platsanmälan.
Riksdagen beslutar att upphäva lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om finansieringsprincipens tillämpning.
De svenska företagens totala regelbörda är enorm. En svensk företagare har i dag ungefär fyratusen regler på 20 000 trycksidor att hålla rätt på. Trots upprepade socialdemokratiska deklarationer om regelförenklingar ökar regelmassan med ca 5 procent per år. Studier av företagens administrationskostnader för regleringar uppskattas till ca 30 000 kronor per anställd och år för de mindre företagen (1–19 anställda) – se diagram 1. Det är alltså inte fråga om några små belopp. På aggregerad nivå visar studier i EU och USA att företagens kostnader för regeladministration kan uppskattas till 3–4 procent av BNP. Siffran är knappast lägre för Sveriges del, vilket innebär att regeladministrationen kostar ca 90 miljarder kronor om året!
Diagram 1 Företagens kostnader per anställd
och år för regeladministration
Källa: OECD
En del av regeldjungeln som tar mycket tid för många företagare att ta sig igenom är allt uppgiftslämnande. En del i detta uppgiftslämnande är i sin tur alla de uppgifter som företagen måste lämna till den offentliga statistiken. Enligt lagen (2001:99) om den officiella statistiken, 7 §, ska näringsidkare samt kommuner och landsting för den officiella statistiken lämna uppgifter om:
1. namn och person- eller organisationsnummer för den som bedriver verksamheten,
2. produktion av varor och tillhandahållande av tjänster,
3. förbrukning av varor och anlitande av tjänster,
4. antalet anställda samt deras sysselsättning, löner och yrken,
5. lagerhållning,
6. investeringar,
7. beställningar, köp, försäljningar och leveranser av varor och tjänster,
8. priser för varor och tjänster,
9. intäkter och kostnader,
10. import och export,
11. energiåtgång,
12. tillgångar och skulder,
13. sparande samt kapital-, kredit- och valutaförhållanden,
14. omfattning av upplåtelse av nyttjanderätt,
15. miljöskyddskostnader.
Enligt 8 § samma lag ska därtill näringsidkare som driver jordbruk, skogsbruk eller trädgårdsodling eller håller djur förutom de uppgifter som anges i 7 § lämna uppgifter om
1. registerbeteckning, areal, markanvändning samt ägar- och arrendeförhållanden i fråga om den fastighet eller del av fastighet där verksamheten bedrivs,
2. sysselsättning och tillträdesår för de personer som ingår i verksamheten,
3. djurhållning.
Till denna redan digra lista (och alla andra regler) vill den socialdemokratiska regeringen lägga ytterligare en uppgift, nämligen en lagstadgad skyldighet att lämna uppgift om vakanser. Bakgrunden kan te sig vällovlig ur ett centralistiskt statsperspektiv, men förslaget förvärrar det redan skriande behovet av regelförenkling. Således motverkar förslaget också det uttalade mål som regeringen själv har när det gäller regelförenkling.
Kristdemokraterna har sedan 1997, när den s.k. Småföretagsdelegationen lade fram sin första rapport, ställt sig bakom kravet att arbetsgivarnas skyldighet att anmäla lediga platser till arbetsförmedlingen, den s.k. obligatoriska platsanmälan, bör slopas. Förslaget i nu föreliggande proposition har ett liknande syfte som den redan obligatoriska platsanmälan. Uppgift om vakanser är dock ett bättre sätt att mäta genuina bristsituationer på arbetsmarknaden än den platsanmälan som arbetsgivaren är skyldig (lag 1976:157) att göra till arbetsförmedlingen. Detta eftersom lediga platser inte nödvändigtvis avspeglar arbetskraftsbrist. Arbetskraftsbrist föreligger ju först om arbetsgivaren inte hinner rekrytera en person i så god tid att personen kan börja den dag arbetsgivaren önskar. Därtill är det många företag som trots regeln inte lämnar uppgift till arbetsförmedlingen.
För att inte utöka företagens administrativa börda ytterligare, men samtidigt få en bättre statistik vad gäller vakanser, anser vi att det nya uppgiftslämnandet gällande vakanser kan införas endast om den s.k. obligatoriska platsanmälan samtidigt slopas. Därigenom blir det frivilligt för de företag som så önskar att anmäla lediga platser till den offentliga arbetsförmedlingen. Denna syn delas också av Näringslivets nämnd för regelgranskning.
I detta sammanhang vill vi också påpeka att Kristdemokraterna i en rad andra motioner har krävt mer långtgående regelförenklingar. Bland annat anser vi att en generell s.k. solnedgångsparagraf (Sunset laws) bör införas som t.ex. kan innebära att regler som inte aktivt har använts på fem år bör fasas ut ur lagsamlingen om inte beslut tas om motsatsen. Man kan också från början bestämma att vissa regler ska upphöra att gälla efter ett visst antal år. Fördelen med en sådan process är att regleringar måste omprövas med jämna mellanrum. Inget kan fortsätta av gammal vana.
Förslaget att utöka uppgiftslämnandet med antalet vakanser kommer att öka den tid företagen, kommunerna och landstingen måste lägga på administration. Statliga beslut som innebär nya eller minskade kostnader för kommunsektorn ska enligt den s.k. finansieringsprincipen regleras mot kommunsektorn genom det generella statsbidraget.
Den socialdemokratiska regeringen gör en enligt vår mening mycket tveksam tolkning av denna princip när den åberopar att finansieringsprincipen ”inte omfattar statliga beslut om åtgärder som inte direkt tar sikte på, men som ändå får direkta ekonomiska effekter för kommunsektorn”. Den nu föreslagna lagändringen syftar ju just till att få även kommuner och landsting att sammanställa och lämna uppgifter om vakanser. Detta kommer, som både Kommunförbundet och Landstingsförbundet har påpekat, att innebära ett ytterst tidskrävande arbete eftersom det måste sammanställas manuellt. Den ringa tidsåtgång som SCB har antagit för detta arbete är därmed inte relevant.
Att det i detta sammanhang är fråga om mindre belopp är inte heller något rimligt skäl att frångå finansieringsprincipen. Socialdemokraterna har ju själva, så sent som i budgetpropositionen för 2003, dragit in 2 respektive 1 miljoner kronor från kommunerna och landstingen med hänvisning till att dessa kommer att slippa kostnader för kommunkontosystemet (prop. 2002/03:1, vol. 2, utgiftsområde 25).
Genom det av oss föreslagna slopandet av den obligatoriska platsanmälan kommer enligt vår bedömning emellertid inte kommunsektorns kostnader att öka när kravet på att redovisa vakanser införs. Detsamma gäller för företagen.
Elanders Gotab, Stockholm 2003
|
Stockholm den 27 mars 2003 |
|
|
Mats Odell (kd) |
|
|
Olle Sandahl (kd) |
Stefan Attefall (kd) |
|
Annelie Enochson (kd) |
Lars Gustafsson (kd) |
|
Per Landgren (kd) |
Maria Larsson (kd) |
|
Lars Lindén (kd) |