Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ytterligare insatser för ökat bostadsbyggande och minskad bostadssegregation.
Bostäder har blivit en bristvara på många håll i landet, men framför allt i storstäderna. Ingen ska behöva tacka nej till en utbildning eller ett jobb för att man saknar bostad. Vi vill föra en rättvis, miljöriktig och hållbar bostadspolitik. En förutsättning för att kunna känna trygghet i livet är att man har en fast punkt i tillvaron. Boendet är en grundläggande del av välfärden och påverkar starkt våra möjligheter att leva ett gott, rikt och tryggt liv. I bostaden vistas vi en stor del av vår tid. Där möter vi nära och kära, delar sorg och glädje, äter, sover och umgås med varandra.
Vi har ett gemensamt ansvar för att motverka bostadsbristen i landet. Det är riksdag och regering som har det övergripande ansvaret för en rättvis, hållbar och miljöriktig bostadspolitik. Men övergripande beslut måste omsättas och förverkligas lokalt. Många människor har idag varken möjlighet att välja boendeform eller bostadsområde . Fastighetsägare i storstadsområdena har ett klart övertag med sina möjligheter att välja och vraka bland de bostadssökande, vilket ofta utestänger invandrare, ungdomar, arbetslösa och människor med svag ekonomi och/eller ibland med sociala problem. Bostadssegregationen har under 90-talet förstärkts och klassklyftorna har ökat och detta tar sig uttryck i våra bostadsområden, hur och var man bor .
Kommunerna har ett viktigt ansvar, här måste de allmännyttiga bostadsbolagen spela en aktiv roll och ta sitt samhällsansvar. Många kommuner gör redan detta och för många människor är den kommunala hyresrätten idag det enda alternativet. Enligt LO:s välfärdsprojekt – LO-barnen och boendet – kan barns boende analyseras utifrån klass och utifrån familjetyp och båda visar upp segregation i boendet. Föräldrars födelseland och barn till ensamstående är klart överrepresenterade i hyresrätt.
Med en mångfald av upplåtelseformer och en blandad bebyggelse måste fler kunna välja det boende som passar den egna situationen bäst. En stor utmaning inför framtiden är att skapa ett socialt och etniskt integrerat samhälle för oss alla.
Regeringen/staten har här en viktig uppgift att genom samhället utveckla stöd som gör det möjligt för fler att investera i ett eget hem, i en bostadsrätt, oavsett var i landet man väljer att slå sig ner. Ett sätt vore att underlätta lånemöjligheter, och/eller underlätta för dem som vill bygga sitt eget hem. Att staten/regeringen tar initiativ till att stimulera till bosparande för att ge ytterligare valmöjligheter i boendet är också ett sätt för fler att kvalificera sig för en bokredit.
För att stimulera ett ökat bostadsbyggande har den socialdemokratiska regeringen inrättat ett investeringsbidrag för byggande av fler hyresrätter och studentbostäder. I budgeten aviseras sänkt byggmoms till hus byggda med investeringsbidrag. Detta ger möjlighet att bygga bra och billiga bostäder. Målet måste vara att en heltidsarbetande ska klara sin boendekostnad utan socialbidrag. Bor gör vi hela livet, bostaden är en viktig del av människors liv.
Vi anser att bostadsbidragen är ett viktigt komplement för att många grupper med låg betalningsförmåga ska kunna behålla en rimlig bostadsstandard.
Bostadsbidraget utgör ett viktigt och träffsäkert bidrag till hushåll med låga inkomster och stor försörjningsbörda. Det har därmed stor betydelse för barns och ungdomars uppväxtvillkor genom att barnfamiljer kan efterfråga en bostad som motsvarar en förhållandevis god bostadsstandard.
Bostäder ska inte bara byggas för människor utan också med människor. Det gäller i alla boendeformer. Den nya boendeformen, kooperativa hyresrätter, är ett bra alternativ för dem som vill ha ett ökat ansvar över sitt boende. Möjligheten till gemensamma samlingslokaler, träffpunkter och uteplatser är en viktig del av det vi kallar för ett bra boende. Alla har rätt till trygghet och kvalitet i boendet. Därför vill vi fortsätta att förbättra boendemiljöer i eftersatta områden, bland annat genom att renovera och bygga om miljonprogrammets bostadsområden. Tillgängligheten till våra bostadsområden måste bli god även för dem som är rullstolsbundna eller har andra funktionshinder. I hus med fler än två våningar bör det normalt finnas hiss. Det är också viktigt att boendepolitiken utformas så att de alltfler äldre i utökad utsträckning ges möjlighet att bo kvar i den egna bostaden. Det är krav som måste ställas både på nyproduktion och vid ombyggnad av bostäder. Det handlar om att hushåll med eller utan barn, ungdomar och funktionshindrade skall kunna välja bostad efter sina behov och inte styras av tillgång på bostäder. Det handlar om att den alltmer växande gruppen äldre förbereds för morgondagens boende, att samhällsplaneringen utgår från att tillvara den resurs som finns i denna åldrande befolkning och då främst inom stadsplaneringen.
|
Stockholm den 22 oktober 2002 |
|
|
Inger Segelström (s) |
|
|
Ronny Olander (s) |
Lena Sandlin-Hedman (s) |
|
Lennart Nilsson (s) |
Ulla Wester (s) |
|
Reynoldh Furustrand (s) |
Christin Nilsson (s) |
|
Ola Rask (s) |
Eva Arvidsson (s) |
|
Hans Stenberg (s) |
Carina Adolfsson Elgestam (s) |
|
Claes-Göran Brandin (s) |
Carina Ohlsson (s) |
|
Anders Karlsson (s) |
Anne Ludvigsson (s) |