Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en revision av äldre vattendomar i allmänhet och med stöd i 1933 års regleringsdom av Dellensjöarna i synnerhet.
Många av de vattendomar som fastställdes under 1900-talets första hälft måste idag revideras. Ett belysande exempel är 1933 års vattendom över Dellensjöarna, dess tillflöde Svåga älv och dess utlopp i havet Dellångersån i norra Hälsingland.
Domen fastställdes för att reglera planerad vattenkraftsexploatering. Regleringen syftade till att säkerställa vattenbruk av skilda slag samt flottningen tillgång på vatten, vilket innebär att domen inte anger någon övre dämningsgräns utan bara en nedre.
Idag när flottningsepoken gått i graven för mer än 35 år sedan och inga vattendrivna sågar finns längre och fisket inte ens har karaktären av hushållsbehov så har en nedre dämningsgräns endast ett estetiskt värde, medan en övre har stor betydelse för en allt mer växande bebyggelse, för småbåtshamnar, för vägar, broar och vattentäkter. Inte minst accentuerades detta under översvämningarna 1995, 1998, 2000 och 2001.
Dellensjöarnas enorma buffringsförmåga att lagra vatten räckte inte till, vilket visar att domen från 1933 inte tagit svåra översvämningar i beräkning och förbisett möjligheten att ta bort trösklar i utloppssystemet.
Många vattendrag lider av samma slags problem, vilka kan avhjälpas genom vattendomsrevisioner exempelvis med stöd av miljöbalken.
|
Stockholm den 17 oktober 2002 |
|
|
Kenth Högström (s) |