1 Innehållsförteckning 10
2 Förslag till riksdagsbeslut 11
3 Inledning 12
4 Budgetförslag för år 2003 12
4.1 21:1 Bostadsbidrag 12
4.2 31:1 Boverket 13
4.3 31:2 Räntebidrag m.m. 13
4.4 31:5 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador 13
4.5 31:6 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder 13
4.6 31:7 Bidrag för anordnande av bostäder för studenter 14
4.7 31:9 Lantmäteriverket 14
4.8 31:11 Bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk
hållbarhet 14
4.9 31:12 Investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbostäder 14
4.10 31:13 Statens bostadsnämnd 15
4.11 31:14 Omstrukturering av kommunala bostadsbolag 15
4.12 32:1 Länsstyrelserna m.m. 15
4.13 34:1 Stöd till lokala investeringsprogram 16
4.14 34:2 Statens institut för ekologisk hållbarhet 16
4.15 Förslag till förändring i lagen (2002:102) om allmännyttiga
bostadsföretag 16
4.16 Statliga kreditgarantier 16
4.17 Kreditgarantier för kooperativa hyresrätter 17
Riksdagen anvisar till utgiftsområde 18, politikområde 21:1 Bostadsbidrag för budgetåret 2003, 3 552 000 000 kr.
Riksdagen beslutar att anslaget 31:2 Räntebidrag skall göras om till ett tidsbegränsat bidrag i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen anvisar till utgiftsområde 18, politikområde 31:2 Räntebidrag för budgetåret 2003, 1 400 000 000 kr.
Riksdagen anvisar till utgiftsområde 18, politikområde 31:5 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador för år 2003, 20 000 000 kr.
Riksdagen beslutar att anslaget för radon i bostäder uteslutande skall användas till informationsverksamhet.
Riksdagen anvisar till utgiftsområde 18, politikområde 31:6 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder för år 2003, 1 000 000 kr.
Riksdagen anvisar till utgiftsområde 18, politikområde 31:7 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter för år 2003, 0 kr.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Lantmäteriverkets verksamhet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om anslaget 31:11 Bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet.
Riksdagen anvisar till utgiftsområde 18, politikområde 31:11 Bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet för år 2003, 20 000 000 kr.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om anslaget 31:12 Investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbostäder.
Riksdagen anvisar till utgiftsområde 18, politikområde 31:12 Investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbostäder för år 2003, 500 000 000 kr.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om anslaget 31:13 Statens bostadsnämnd.
Riksdagen anvisar till utgiftsområde 18, politikområde 31:13 Statens bostadsnämnd för år 2003, 4 965 000 kr.
Riksdagen anvisar till utgiftsområde 18, politikområde 31:14 Omstrukturering av kommunala bostadsbolag för år 2003, 0 kr.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nyckeltal för verksamheten hos länsstyrelserna.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 18, politikområde 32:1 Länsstyrelserna för år 2003, 2 010 166 000 kr.
Riksdagen anvisar till utgiftsområde 18, politikområde 34:1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet för år 2003, 231 153 000 kr.
Riksdagen anvisar till utgiftsområde 18, politikområde 34:2 Statens institut för ekologisk hållbarhet för år 2003, 3 509 000 kr.
Riksdagen avslår regeringens förslag att under 2003 ställa ut kreditgarantier för lån till kommunala bostadsföretag till ett belopp om högst 3 000 000 000 kr.
Riksdagen avslår regeringens förslag att regeringen under 2003 bemyndigas att ställa ut kreditgarantier för lån som kooperativa hyresrättsföreningar tar upp för nybyggnation m.m.
I den bostadspolitiska kommittémotionen beskriver vi hur bostadspolitiken bör ge bostadsmarknaden förutsättningar och möjligheter att förändras och förbättras. Vi presenterar ett bostadspolitiskt program för framtiden och med individen i fokus. Mångfald, valfrihet och integration är våra utgångspunkter.
Våra förslag till ramar för utgiftsområdet framgår av tabellen nedan. Därefter kommenterar vi förändringarna var för sig.
Bostadsbidragen är i praktiken inte ett bidrag som hör samman med bostadspolitiken. Vi anser att bostadsbidragen bör samordnas inom socialpolitiken med syfte att skapa bättre helhetssyn på stödsystemen. Då kan också möjligheter skapas att växla bidrag mot sänkta skatter. Intill dess att en sådan omläggning sker anser vi att bostadsbidragen enbart skall riktas till barnfamiljer och därmed föreslår vi att bostadsbidragen till ungdomar under 29 år utan barn avvecklas.
Med ökad avreglering och mer inslag av efterfrågestyrd bostadsmarknad kan anslaget reduceras från år 2003. En översyn av Boverkets verksamhet bör göras inför kommande budgetår. Därvid bör Boverkets engagemang med den ideella föreningen Svensk Bostadsmässa avvecklas. Staten och Boverket skall inte riskera skattebetalarnas pengar på detta sätt.
Räntebidrag och andra subventioner har bidragit till att driva upp boendekostnaderna för vårt boende. Systemet med eviga räntebidrag bör avvecklas successivt, samtidigt som fastighetsskatten avvecklas.
Vi förordar ett system med ett räntebidrag på 30 procent under tio år. Därefter minskas räntebidraget successivt med två procentenheter per år, till dess att fastigheten inte längre är berättigad till räntebidrag. Systemet skall gälla från och med 2003.
Fonden för fukt- och mögelskador beviljar bidrag för avhjälpande av fukt- och mögelskador i småhus byggda före 1989 och kom till i syfte att avhjälpa skador orsakade av så kallade ”fuskbyggen” från år 1974 och senare. Mot bakgrund av att fukt- och mögelskador av det slag som fonden omfattar oftast har hunnit visa sig inom en tioårsperiod, menar vi att det är dags att avveckla fonden.
Reglerna för självrisk har emellertid lett till att många småhus inte har kunnat beviljas stöd eftersom självrisken har blivit alltför hög. Därför finns det fortfarande ett stort antal hus som i dag står med oavhjälpta fukt- och mögelskador. Vi vill att ägarna till dessa småhus ges möjlighet att på nytt söka stöd ur fonden och att den därför bör finnas kvar ytterligare något år. Vi föreslår en successiv avveckling av fonden. Anslaget bör vara avvecklat till år 2006.
Bidraget får, med regeringens förslag, så liten omfattning att något stöd i realiteten ej kommer att lämnas. Nya forskningsrön visar även att sanering i radonhus kan öka halterna av radon i stället för att ta bort eller minska dem. Vi anser att bidraget skall avskaffas och ersättas av ett anslag uteslutande inriktat på informationsverksamhet om radon.
Vårt mål är att byggandet av studentbostäder skall möjliggöras utan subventioner. För att det skall bli möjligt måste flera politiska förändringar genomföras. Det måste bli lättare att bygga billigt. Skatten på byggande och boende måste sänkas. Ökad konkurrens på bygg- och byggmaterielmarknaden måste till. Planprocessen måste snabbas upp och blir därmed billigare och mer effektiv. Investeringsbidrag för anordnande av studentbostäder tas bort 2003.
Bostadsbristen för studenter avhjälps genom att del av stadigvarande bostad skall få hyras ut utan att uthyraren behöver betala skatt på inkomsten. Dessutom bör en inventering av statliga fastigheter, som enkelt kan göras om till studentbostäder, genomföras.
Vi konstaterar att det pågående arbetet med att åtgärda verkets strukturella och ekonomiska problem ger resultat och att anslaget för nästa år bör fastställas i enlighet med regeringens förslag. Genom att marknadsanpassa delar av verksamheten bör anslaget kunna minskas från år 2004. Större likheter med andra aktörer på marknaden bör eftersträvas. Spelregler för att utveckla affärsmässigheten måste tas fram. GIS är i stor utsträckning till gagn för näringslivet. Statens anslag bör reformeras till att motsvara ett anslag som står för vilka beställningar staten lägger. Ett så kallat beställningsanslag bör utvecklas.
Vårt mål är att bostäder skall byggas och underhållas på marknadsmässiga villkor. Subventioner urholkar systemet och orsakar negativa effekter på konkurrens och produktion. Anslaget tas bort i sin helhet. Bidrag avseende redan beviljade projekt skall dock anslås.
Investeringsbidrag är kortsiktiga, kostnadsdrivande och konkurrenshämmande. Vi vill ändra förutsättningarna för byggande bl. a. genom sänkt skattetryck, ett friare hyressättningssystem och förenklade regler så att nyproduktion av hyresrätter möjliggörs utan skattemedel. Anslaget tas bort i sin helhet. Bidrag avseende redan beviljade projekt skall dock anslås.
Det kan inte helt uteslutas att staten skall ta ansvar för problem som uppstått på grund av svårligen förutsedda förändringar i befolkningsunderlaget och tidigare bedriven subventionspolitik. Riktlinjerna för statens och kommunernas ansvar skall i sådana fall vara mycket klara och väl avgränsade. Då detta krav inte på långt när är uppfyllt kan vi inte biträda regeringens förslag om att inrätta en myndighet med uppgift att ge fortsatt statligt stöd till en omstrukturering av kommunala bostadsföretag.
Vi vill i stället låta en tillfällig delegation fortsätta Bostadsdelegationens arbete. Dock bör villkoren för detta arbete ha mycket klara och tydliga riktlinjer. Den tillfälliga delegationen skall kunna ge statligt stöd för att trygga den kommunala kärnverksamheten. I de fall då rivning är enda utvägen kan statligt stöd till sådan åtgärd utgå. Den tillfälliga delegationen finansieras via Finansdepartementets anslag. Statens bostadsnämnd avskaffas under 2003. Det anslag vi föreslår skall endast användas för kostnader för denna avveckling.
Kommuner skall inte ägna sig åt näringsverksamhet. När den tillfälliga delegationens arbete är avslutat i en kommun, skall kommunen inte längre ha bostadsföretag i sin ägo. Det bör vara en absolut förutsättning för det statliga stödet. Riktlinjerna för statens och kommunernas ansvar skall, när stöd beviljas, vara mycket klara och väl avgränsade. Alla former av stöd skall redovisas öppet så att det tydligt framgår hur hyressättningen påverkas.
Statligt stöd till kommuner som har dragit på sig ekonomiska problem på grund av sin hantering av det kommunägda bostadsbeståndet får inte utformas så att det snedvrider konkurrensen på bostads- och lokalmarknaderna.
Utgångspunkten måste vara att stödet går till kommuner som uttömt sina resurser genom att ta ansvar för bostadsbolaget, men ändå har kvarvarande problem. Omstruktureringar av kommunala bostadsbolag skall ske på marknadsmässiga grunder. Olika intressenter skall kunna förvärva delar av eller hela kommunala bostadsföretag i kris.
Finansieringen av stödet flyttas till utgiftsområde 25, Allmänna bidrag till kommuner.
Förslag i denna motion och andra av oss väckta motioner under motionsperioden minskar totalt sett länsstyrelsernas administration av bidrag och bör därmed leda till ett minskat anslagsbehov. Inom andra områden föreslås fler avregleringar som även de leder till lägre arbetsbörda för länsstyrelserna.
Nyckeltalen bör utvecklas, så att det går att mäta effektiviteten mellan de olika länsstyrelsernas avdelningar. Exempelvis skall en miljöavdelning kunna mätas i antal anställda, medellön, kostnad per invånare etc. Därigenom skall man kunna göra jämförelser mellan de olika verksamheterna på de olika länsstyrelserna. Detta bör ges regeringen till känna. De regionalpolitiska medel som finns inbakade i anslaget till Länsstyrelserna kvarstår tills försöken fullgjorts.
Regeringens stöd till lokala investeringsprogram har inte fallit väl ut. De förväntade miljöeffekterna har många gånger överskattats, liksom sysselsättningseffekterna. Stöden har heller ingen tydlig profil och används till en rad olika ändamål utan att lämna utrymme för nytänkande och innovationer. Även regeringen har nu insett detta och avskaffar anslaget. Inga nya projekt skall beviljas bidrag.
Inrättandet av ett institut för ekologisk hållbarhet har tidigare avvisats från vår sida. Vi konstaterar att institutets främsta uppgift fortfarande synes vara att ge kommunerna tips och råd om hur bidrag skall sökas. Institutet bör därför avvecklas under nästa år. Det anslag vi föreslår skall endast användas för kostnader för denna avveckling.
Vi har tidigare yrkat avslag till den lagstiftning som innebär att kommuner måste inhämta tillstånd för att överlåta hela eller delar av kommunens bostadsföretag. Lagstiftningen utgör ytterligare ett exempel på bristande respekt för den lokala demokratin och den grundlagsstadgade kommunala självstyrelsen. Följden blir att många nödvändiga omstruktureringar av bostadsföretag uteblir. Lagen (2002:102) om allmännyttiga bostadsföretag bör avskaffas. Om lagen ändå är kvar bör de förändringar som föreslås i budgetpropositionen för 2003 genomföras.
Kreditgarantier utgör ett stort ekonomiskt risktagande för staten och skattebetalarna. Kreditgarantier riskerar att på sikt förstöra statens ekonomi. Vi vill minimera risktagandet genom att säga nej till regeringens förslag om kreditgarantier för lån till kommunala bostadsföretag.
Regeringen begär bemyndigande att ställa kreditgarantier för lån som kooperativa hyresrättsföreningar tar upp. Vi vill inte lämna ett sådant bemyndigande till regeringen. Det bör inte införas kreditgarantier specifikt för upplåtelseformen kooperativ hyresrätt. Samma förutsättningar måste gälla oavsett upplåtelseform.
|
Stockholm den 22 oktober 2002 |
|
|
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) |
|
|
Margareta Pålsson (m) |
Peter Danielsson (m) |
|
Anne Marie Brodén (m) |
Gunnar Axén (m) |
|
Göran Lindblad (m) |