Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om koloniträdgårdsverksamhet som en tillgång i arbetet med att öka kontakterna mellan invandrade och svenskar i samhället.
Intresset bland allmänheten för trädgårdsodling ökar för varje år. Men det är inte alla trädgårdsintresserade som har en egen villa eller radhusträdgård eller tillgång till fritidshus med trädgård. Bland dem som bor i flerbostadshus på större orter, dvs. närmare hälften av befolkningen, är det många som saknar ekonomiska möjligheter att flytta till en bostad med tillhörande trädgård. För dessa är det viktigt att det i stället finns möjlighet att till rimlig kostnad arrendera en kolonilott, med eller utan kolonistuga. Koloniträdgårdar i eller i närhet av tätorterna ger möjlighet till odling av köksväxter, potatis, frukt, bär och blommor – både som fritidsnöje och för det egna hushållets behov.
Kolonisterna har trädgårdsintresset gemensamt och får lätt kontakt med varandra på sitt område. Som regel har de dessutom gemensamt ansvar för koloniområdet genom den lokala koloniföreningen som de är medlemmar i. Många koloniföreningar har ett ganska vitalt föreningsliv med bl.a. en omfattande studieverksamhet. Man kan säga att en koloniförening fungerar som ett lokalsamhälle som det är lätt att bli delaktig i.
Många invandrade kommer från miljöer med en egen odlingstradition och har intresse av att även i sitt nya land kunna odla trädgårdsprodukter för sitt eget hushåll. Det stora flertalet bor i flerbostadshus och söker sig därför till koloniområden för att få möjlighet att odla. Många har med sig ett odlingskunnande som på koloniområdet möts med intresse och respekt även av dem som har vuxit upp i vårt land. Här möter invandrarna också den svenska förenings- och folkrörelsetraditionen. En del av dem blir för första gången i livet delaktiga i demokratiska beslutsprocesser för självförvaltning och konfliktlösning, när de blir medlemmar i den lokala koloniföreningen. Där kommer också den svenska synen på miljöfrågor till uttryck, i form av ekologiska odlingsmetoder, kompostering m.m.
Koloniträdgårdsverksamhet är således ett beprövat sätt att underlätta kontakter mellan svenskar och invandrade. Att anlägga koloniområden och starta koloniföreningar är därför något som bör vara ett naturligt inslag i projekt som syftar till att göra invandrartäta bostadsområden mer attraktiva eller kretsloppsanpassade. Även i andra sammanhang kan kolonilotter, med eller utan stugor, vara en tillgång som bör uppmärksammas. Detta bör beaktas såväl vid samhällsbyggande för ekologisk hållbarhet, som vid utformningen av stöd till integrationsarbetet. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 20 oktober 2002 |
|
|
Kjell-Erik Karlsson (v) |
Sven-Erik Sjöstrand (v) |