Riksdagen beslutar om ändring av 12 kap. jordabalken i enlighet med vad i motionen anförs.
Det svenska systemet för hyressättning – en reglering som bygger på hyreslagens bruksvärdesregel, de kommunägda bostadsföretagens dominerande ställning och det kollektiva förhandlingssystemet i hyresförhandlingslagen – fungerar inte.
På flertalet orter i landet hålls hyrorna uppe på nivåer långt över marknadshyra. Här minskar man hellre utbudet av hyreslägenheter genom rivningar än sänker hyran. I storstäderna och på universitetsorterna är bilden den motsatta. Där leder regleringarna i stället till att hyrorna för attraktiva hyreslägenheter generellt ligger under vad folk är beredda att betala och under hyresnivån i förorterna. Detta leder till stora inlåsningseffekter så att lediga lägenheter överhuvudtaget inte kommer ut på marknaden. I stället ökar den ekonomiska brottsligheten med svart kontraktshandel.
Den nuvarande ordningen bidrar till att stoppa nyproduktionen av hyresfastigheter. Det är framför allt två omständigheter som bidrar till att bostadsbyggandet i stället inriktas mot bostadsrätt.
Den ena omständigheten är den s k Billströmfaktorn. Eftersom de kommunala bostadsföretagen är hyresnormerande måste varje byggherre räkna med risken att hans investeringskalkyl kan rubbas i efterhand, därför att det fattas politiska beslut om hyressättningen i det kommunala bostadsföretaget på orten.
Den andra omständigheten är att det visserligen står parterna fritt att avtala om inflyttningshyran men att detta är en frihet som bara finns på pappret. Redan sex månader efter inflyttning har hyresgästen rätt att ifrågasätta den avtalade inflyttningshyran och få den prövad mot bruksvärdesregeln i 55 § hyreslagen.
Trots att problemen med hyressättningen har ökat under hela 1990-talet så har regeringen inte vidtagit några åtgärder. Inte ett enda förslag till reformering av hyreslagstiftningen har sett dagens ljus under de åtta år som har gått.
Tyvärr finns det ingenting som tyder på att regeringen kommer att bli mer aktiv under den kommande mandatperioden. Därför bör riksdagen hjälpa regeringen på traven. Det skulle riksdagen kunna göra genom att åtminstone genomföra det beslut om fyraåriga marknadshyror i nyproduktionen som fattades vid den senaste socialdemokratiska partikongressen.
I sitt yttrande Rätt till en god bostad över de bostadspolitiska motionerna till partikongressen anförde Socialdemokraternas partistyrelse bl.a. följande.
Parterna på hyresmarknaden bör ges ett ökat ansvar och möjlighet att genomföra en flexibel hyressättning som tar hänsyn till de olika villkor som gäller på de olika bostadsmarknaderna. För att garantera stabilitet och trygghet ska en förhandlad inflyttningshyra i nyproduktionen inte kunna omförhandlas inom fyra år.
Om de socialdemokratiska riksdagsledamöterna står bakom sitt kongressbeslut finns det nu förutsättningar för att i bred parlamentarisk enighet införa de socialdemokratiska fyraåriga marknadshyrorna i nyproduktionen.
Det får ankomma på bostadsutskottet att utforma de erforderliga justeringarna av lagtexten i 12 kap. 55 c § jordabalken (hyreslagen).
|
Stockholm den 21 oktober 2002 |
|
|
Mikael Odenberg (m) |
Stefan Attefall (kd) |