Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en skärpning av reglerna för placering av kraftledningar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tydligare bestämmelser vid ansökan om förlängning av nätkoncession.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sanktionsmöjligheter mot nätföretag som inte lämnar ansökan inom fastställd tid.1
1Yrkandena 2 och 3 hänvisade till NU.
Det har länge funnits misstankar om att långvarig exponering av elektromagnetisk strålning ger upphov till cancer. Det har också forskats ganska länge på detta område. Det föreligger nu ett stort antal epidemiologiska studier av eventuella samband mellan exponering av magnetfält och cancer. I vissa undersökningar har man sett att bland de exponerade människorna finns det några fler fall av leukemi och cancer i hjärnan än bland dem som exponerats endast obetydligt. Det finns också undersökningar som inte visar någon ökad risk. Det är alltså motsägelsefulla resultat, oklarheter och frågetecken. Forskningen fortsätter och eftersom det verkar som om flera olika faktorer samverkar, kan det dröja flera år innan vi har säkra svar.
Eftersom ett samband inte kan uteslutas har svenska myndigheter enats om att försiktighetsprincipen skall gälla.
Den innebär:
Om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas.
På många platser i Sverige har kommuner tillåtit byggnation intill kraftledningar, i synnerhet under den expansion som var på sjuttiotalet. I dag bor flera familjer, och det finns ett antal skolor och daghem, i omedelbar närhet av kraftledningar.
För att undvika att det på nytt sker samma misstag är en skärpning av reglerna för nya kraftledningars placering nödvändig. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
För de redan befintliga kraftledningarna är inte faran mindre. Om försiktighetsprincipen bör gälla för nyanläggningar måste den logiska följden vara att den också skall gälla för de befintliga. Att flytta eller gräva ner en befintlig ledning blir en extra kostnad för nätinnehavaren. I de fall en förändring måste ske före koncessionens utgång är det också rimligt att kommunerna eller andra som berörs står för en del av ersättningen. Är det däremot efter koncessionens utgång måste det vara nätföretaget som skall stå för kostnaden. Nätinnehavaren har ju fått koncession för en viss tid, i regel trettio år. Med det måste ju också menas att man då gör en grundlig omprövning av ärendet och att försiktighetsprincipen skall vara vägledande. Nätföretaget har ju då haft trettio år på sig att betala och kanske göra vinst på sin investering.
Förlängning av nätkoncession är att betrakta som en nyetablering enligt de bestämmelser som gäller i dag. Ändå tolkas lagen inte alltid så. Här behövs alltså en skärpning av bestämmelserna så att inga tveksamheter uppstår angående tolkningen. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Det finns ett krav på nätföretagen att de skall lämna in sin ansökan om ny koncession två år innan den gällande går ut. Om man kontrollerar detta visar det sig att bestämmelsen ofta inte efterlevs. I dag är praxis sådan att om nätföretaget bara lämnar in en preliminär ansökan utan t.ex. miljökonsekvensbeskrivning en vecka innan så får man fortsätta använda kraftledningen. Eftersom det inte finns någon sanktionsmöjlighet verkar en del nätföretag inte bry sig särskilt om denna regel.
För att regeln skall ha effekt måste riksdagen besluta om lämpliga sanktioner för dem som åsidosätter gällande bestämmelser. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
|
Stockholm den 16 oktober 2002 |
|
|
Gunilla Wahlén (v) |