Motion till riksdagen
2002/03:Bo233
av Owe Hellberg m.fl. (v)

Miljö- och energideklaration av bostäder


1 Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om miljö- och energideklarationer av bostäder.

2 Inledning

Bostaden och den byggda miljön är en viktig del av människors liv och påverkar både människors hälsa och den yttre miljön. För att vi i Sverige ska leva upp till de internationella åtagande vi gjort i bland annat Riodokumentet och Kyotodeklarationen krävs en rad åtgärder. Inom bostadssektorn rör det sig om en rad regelförändringar om allt från krav på resurshushållning till hur vi ska ta vara på de växtnäringsämnen som omsätts i våra bostäder.

Ett viktigt led i detta arbete är att ge konsumenterna ett tydligt redskap i valet av bostad ur miljö- och energisynpunkt. Miljömärkning och miljöinformation på andra varor i samhället har visat sig ha stor effekt för konsumenternas val av produkter. Det ter sig underligt att när vi som konsumenter skall köpa t.ex. diskmedel får en tydlig varudeklaration och oftast också en miljömärkning, medan när vi ska göra ett av våra största val, nämligen val av bostad, inte får någon information om material och miljöpåverkan.

3 Miljö- och energideklaration av bostäder

En miljö- och energideklaration för boendet är nödvändig för att konsumenterna skall få ett större inflytande och för att tvinga fram förändringar i bostadsbeståndet. 40 % av all energi används för uppvärmning av inomhusluft och varmvatten. Det är fullt möjligt att minska elanvändningen i svenska hus och på sikt minska det totala energianvändandet. Om vi på allvar menar att detta är önskvärt måste vi ge konsumenterna en möjlighet att vara aktiva i sina energival. En tydlig energideklaration skulle ge konsumenterna ett utmärkt redskap att vara aktivt delaktiga i en nödvändig energibesparing. Allergi och överkänslighet har fördubblats varje decennium sedan 1960-talet, och en stor del av denna ökning kan tillskrivas våra allt sämre inomhusmiljöer.

Det är även ur denna synpunkt nödvändigt att konsumenterna får en tydlig miljömärkning för att kunna göra aktiva val. Både avseende nybyggnation och bebyggd miljö har miljö- och energideklarationen en viktig funktion. För nybyggnationen sker deklarationen redan från början och tvingar därmed byggherrarna till att visa en produkt som får konsumenternas godkännande. I den redan bebyggda miljön tvingas fastighetsägarna till att göra en miljöinventering och fel och brister uppmärksammas.

Det får till effekt att åtgärder för att förbättra miljön blir nödvändiga och att nödvändiga ombyggnader kommer till stånd. Ur ett energi- och kretsloppsperspektiv är det också betydelsefullt att man omfattar byggnadens totala livslängd vid deklarationen av nya byggnader och vid större renoveringar.

I ett sådant perspektiv skall man ta hänsyn till miljöpåverkan vid framställningen av byggmaterial, vid underhållsbehovet av materialet, den beräknade livslängden av byggmaterialet och graden av återvinningsbarhet.

Boverket presenterade 1998 en rapport om deklaration av bostäder som visar på en rad olika metoder och aspekter på energi- och miljödeklaration. Boverket har sedan dess genomfört en försöksverksamhet med bostadsdeklarationer tillsammans med flera fastighetsägare, bland andra Drott, Uppsalahem och Svenska Bostäder.

Dessa bostadsbolag har upplevt bostadsdeklarationen som en god möjlighet att strukturera uppgifter om företagens fastigheter och ger en god information beträffande fastigheternas miljötillstånd. Deklarationen omfattar också förskolor och skolor. Dessa kräver mer tid och är mer omfattande än en fastighetsdeklaration. Att se på byggnader ur brukarens perspektiv är det stora värdet med deklarationen. Hyresgäströrelsen och fastighetsägarna har tillsammans utvecklat ett eget system för bostadsdeklarationen, med benämningen MIBB, miljöinventering i befintlig bebyggelse. Nackdelen med detta system är att deklarationen blir husägarens handling och därmed inte offentlig.

Det skulle dock vara möjligt, om man vill, att ta fram avkodade uppgifter för att t.ex. ta reda på hur många bostäder inom ett område som har direktverkande el. Ju fler som gör en bostadsdeklaration, desto fler användningsområden kan den få. Oavsett vilket system som kommer att användas, så bör den vara obligatorisk och vara en offentlig handling. En miljö- och energideklaration bör också väga in allergi- och överkänslighetsaspekter, buller m.m.

På bostadsutskottets initiativ gjorde riksdagen ett tillkännagivande om deklaration av bostäder redan hösten 1995. I samband med arbetet med miljökvalitetsmålet för god bebyggd miljö och delmålet om inomhusmiljön ska nu en särskild utredare ta fram ett förslag till deklaration som redovisar uppgifter om radon, ventilation och eventuellt energianvändningen.

Vänsterpartiet står bakom utredningens uppdrag, men anser som tidigare uttryckts i motionen att deklarationen skall vara obligatorisk och på sikt ta med fler uppgifter än de nu föreslagna. Ett system med obligatoriska energi- och kvalitetsdeklarationer bör kunna vara i bruk senast 2006.

Det ovan anförda om miljö- och energideklarationer av bostäder bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 20 oktober 2002

Owe Hellberg (v)

Kjell-Erik Karlsson (v)

Sten Lundström (v)

Sven-Erik Sjöstrand (v)

Karin Svensson Smith (v)

Karin Thorborg (v)