Riksdagen beslutar att 9 kap. 19 § bostadsrättslagen (1991:614) skall ges följande lydelse: En bostadsrättsförenings beslut att förvärva ett hus för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt skall fattas på en föreningsstämma. Beslutet är giltigt, om hyresgästerna i mer än hälften av de uthyrda lägenheter som omfattas av förvärvet har gått med på beslutet. Dessa hyresgäster skall vara medlemmar i bostadsrättsföreningen och, vad gäller bostadshyresgäster, folkbokförda på fastigheten. Vid beräkningen av antalet lägenheter tillämpas 1 kap. 5 § andra stycket. Protokollet från föreningsstämman skall innehålla uppgift om hur rösterna har beräknats och hållas tillgängligt för hyresgästerna och ägaren av huset.
Riksdagen beslutar att 3 § andra stycket 2 lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt skall ges följande lydelse: att hyresgästerna i mer än hälften av de uthyrda lägenheterna skriftligen har förklarat sig intresserade av ombildningen, samt att dessa hyresgäster är medlemmar i föreningen och – om de är bostadshyresgäster och anmälan avser ombildning till bostadsrätt – även är folkbokförda på fastigheten, och
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hyresvärdars och bostadsrättsföreningars obligatoriska informationsansvar.
Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om ökad insyn för bostadsrättsföreningens styrelse i hyressättningen vid andrahandsuthyrning.
Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om bostadsrättsmäklares informationsansvar samt ekonomiska ansvar.
Riksdagen begär att regeringen gör en översyn rörande utbildning av särskilda hyres- eller bostadsrättsmäklare.
De förslag till ändringar som föreslås i propositionen angående olika bostadsrättsfrågor går i rätt riktning: Lagtexten blir tydligare då den klart utpekar vad som är bostadsrättsinnehavarens respektive bostadsrättsföreningens styrelseansvar. Det finns däremot några förändringar och förbättringar som måste göras på området.
Vad gäller ombildning från hyresrätt till bostadsrätt föreslår vi att enkel majoritet ska gälla, dvs. mer än hälften av de boende ska godkänna ombildningen. Det är en boendeform som bör stimuleras av bostadssociala skäl och eftersom den erbjuder ökat ansvar och engagemang bland de boende. Bostadsrätten bygger på enskilt ägande i föreningsform med gemensamt ansvarstagande i demokratiska former.
Våren 1999 beslutade riksdagens vänstermajoritet om restriktioner som försvårade ägandet i bostadsrättsform. Tidigare räckte det med att en enkel majoritet av hyresgästerna anmälde sitt intresse för ombildning. Efter ikraftträdandet av de nya reglerna i ombildningslagen krävs en kvalificerad majoritet. De nya reglerna innebär att valfriheten i boendet inskränks. Hyresgäster som vill äga sin bostad hindras från detta på ett omotiverat sätt.
I attraktiva områden är det sällan svårt att få en kvalificerad majoritet av hyresgästerna att anmäla intresse för ombildning. I områden som är mindre attraktiva och där fastigheterna innehåller många lägenheter, kan det däremot vara svårt att få minst två tredjedelar av hyresgästerna intresserade. De skärpta reglerna minskar valfriheten i boendet i mindre attraktiva områden. Därför finns det starka skäl att riva upp beslutet om skärpningar i reglerna för ombildning och intresseanmälan och återgå till tidigare regler i lagstiftningen.
Riksdagen bör besluta att 9 kap. 19 § bostadsrättslagen (1991:614) ska ges följande lydelse: En bostadsrättsförenings beslut att förvärva ett hus för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt skall fattas på en föreningsstämma. Beslutet är giltigt om hyresgästerna i mer än hälften av de uthyrda lägenheter som omfattas av förvärvet har gått med på beslutet. Dessa hyresgäster skall vara medlemmar i bostadsrättsföreningen och, vad gäller bostadshyresgäster, folkbokförda på fastigheten. Vid beräkningen av antalet lägenheter tillämpas 1 kap. 5 § andra stycket. Protokollet från föreningsstämman skall innehålla uppgift om hur rösterna har beräknats och hållas tillgängligt för hyresgästerna och ägaren av huset.
Riksdagen bör besluta att 3 § andra stycket 2 lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt skall ges följande lydelse:
att hyresgästerna i mer än hälften av de uthyrda lägenheterna skriftligen har förklarat sig intresserade av ombildningen, samt att dessa hyresgäster är medlemmar i föreningen och – om de är bostadshyresgäster och anmälan avser ombildning till bostadsrätt – även är folkbokförda på fastigheten och
Alla boende måste få ta del av information och upplysas om sin rättighet att avge sin röst vid ombildning. Vi kräver att hyresvärden eller bostadsrättsföreningen åläggs skyldighet att se till att information når de boende. Den hyresvärd eller bostadsrättsförening som inte uppfyller sitt informationsansvar bör sanktioneras. Vad som ovan anförts om hyresvärdars och bostadsrättsföreningars obligatoriska informationsansvar bör ges regeringen till känna.
Något som inte tas upp i propositionen är problemet med att bostadsrätter inköps för att sedan hyras ut i andra hand för ockerpriser. Problemet har blivit allt vanligare i den akuta bostadsbrist som råder på bostadsmarknaden. Oskälig hyra måste stävjas, det driver upp priserna för alla bostadsrätter och småhus. Bostadsrättsföreningens styrelse bör därför ha ökad insyn i hyressättningen vid andrahandsuthyrning så att inte kostnaden för boendet blir oskälig. Regeringen bör återkomma med lagförslag på området. Vad som ovan anförts om ökad insyn i hyressättningen vid andrahandsuthyrning bör ges regeringen till känna.
En belysning av bostadsrättsmäklares, som inte är auktoriserad fastighetsmäklare, informationsansvar är något som saknas i propositionen. Informationsansvaret måste finnas gentemot både köpare och säljare. Auktoriserade fastighetsmäklare har dessutom idag ett försäkringstvång för att kunna garantera att husköp och försäljning sker på ett för alla ekonomiskt godtagbart sätt.
Frågan om utbildning för bostadsrättsmäklare, som enbart förmedlar hyresrätter samt bostadsrätter, har tidigare diskuterats och det finns skäl att återkomma till detta. En översyn bör göras så att utbildningskrav ställs även på dessa mäklare, för att förmedling av dessa bostäder ska kunna ske på ett tryggt sätt och för att fullt ansvar ska kunna utkrävas av dessa mäklare.
Regeringen bör återkomma med förslag vad gäller bostadsrättsmäklares informationsansvar samt ekonomiska ansvar. En översyn bör även göras rörande utbildning av särskilda hyres-/bostadsrättsmäklare. Detta bör ges regeringen till känna.
I propositionen saknas även belysning av problemet med skillnaden i att bo i en äkta respektive en s.k. oäkta bostadsrättsförening. Det finns idag en betydande skillnad mellan att inneha en bostad i en oäkta bostadsrättsförening och att inneha en vanlig bostadsrätt. Skillnaden består främst i att den som säljer eller köper en bostad i ett oäkta bostadsföretag inte kan få sin reavinstbeskattning uppskjuten vid byte till annan bostad, dvs. när man köper eller säljer sin bostad. Bostadsrättsinnehavaren drabbas av en hårdare reavinstbeskattning än en person som har en vanlig bostadsrätt.
För bostadsrättsföreningar som ligger på gränsen mellan att betraktas som äkta eller oäkta kan beskattningen dessutom variera år från år. Kritik är befogad att rikta mot detta förhållande eftersom resultatet vare sig är stabilt eller förutsebart. Det tycks även finnas en dubbelbeskattningsrisk inbyggd i systemet. Problemen blir väldigt kännbara för de personer som inte varit medvetna om dessa skattebestämmelser när de köpt bostaden och de kommer som en överraskning vid försäljning av bostaden.
Det finns all anledning till en översyn av såväl skatteförfarandet som informationsansvaret för bostadsrättsmäklare vid försäljning av en bostadsrätt i en oäkta bostadsrättsförening. Regeringen bör återkomma med förslag vad gäller oäkta bostadsrättsförening. Vad som ovan anförts om oäkta bostadsrättsförening bör ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 6 november 2002 |
|
|
Rigmor Stenmark (c) |
|
|
Jörgen Johansson (c) |
Lena Ek (c) |
|
Sven Bergström (c) |
Roger Karlsson (c) |
|
Åsa Torstensson (c) |