Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en strategi för ökad hälsa i arbetslivet.
I budgetpropositionen presenteras en strategi för ökad hälsa i arbetslivet vars utgångspunkt är det 11-punktsprogram mot ohälsa som presenterades i föregående års budgetproposition.
Det är ett nödvändigt initiativ för att komma tillrätta med ökade kostnader för sjukskrivningar, men det övergripande syftet måste utgöras av oron och omsorgen om människors ökade ohälsa och otrygghet i arbetslivet.
Målet att halvera den arbetsrelaterade ohälsan före 2008 samt införande av krav på obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron är bra utgångspunkter för arbetet. Mål och sätt att mäta måluppfyllelse är nödvändiga styrinstrument. Det är viktigt att ta fram könsuppdelad statistik om antalet sjukskrivningar och åtgärder fördelade mellan kvinnor och män. Även personalomsättning, ersättningsrekrytering, upplärningskostnader och åtgärdsplaner bör redovisas. Vi är övertygade om att den personalekonomiska redovisningen i sig skulle utgöra en viktig läroprocess för arbetsgivarna. De skulle förhoppningsvis uppnå en helhetssyn, som de idag saknar.
Vi välkomnar förslaget om ökade resurser till socialförsäkringsadministrationen. Förslaget om partiell sjukskrivning som norm är också ett välbehövligt förslag. Att tillföra mer medel till Arbetsmiljöverket för förbättrad tillsyn är nödvändigt, men samtidigt måste verket också få ett utökat lagstöd för ingripande och sanktioner mot arbetsplatser som utgör en fara på både kort och lång sikt för anställdas hälsa.
Frågan om ohälsa löses dock inte enkom med förslag av teknisk karaktär såsom en egen kontaktperson för långtidssjukskrivna eller större möjlighet till utbildning för sjukskrivna. Vi räknar med kraftfulla satsningar på varje individs rehabilitering. Här menar vi att arbetsgivarna idag inte lever upp till sina skyldigheter. Få har insett de humanitära och ekonomiska vinsterna med rehabilitering. Särskilda åtgärder för att stödja kvinnodominerade typer av arbeten krävs. Statistiken talar sitt tydliga språk; sjukfrånvaro orsakad av arbetet och lång sjukskrivningstid är vanligare bland kvinnor än män. För kvinnor inom stat, kommuner, landsting, handel, service och i Försäkringskassan har antalet sjukskrivningar ökat anmärkningsvärt under en femårsperiod. Utvecklingen med skenande sjukskrivningstal kan aldrig hejdas utan ett ökat arbetsgivaransvar för arbetsmiljön.
Ett program för att utveckla ledarskapet hos våra arbetsgivare bör tas fram. Arbetsgivarna måste börja stötta cheferna så att de kan bedriva ett modernt ledarskap. Vi behöver chefer som vägleder människor snarare än att de beordrar. För att nå dit måste cheferna ges verktyg för att kunna jobba utifrån synsättet att arbetsmiljö, lokal samverkan och medbestämmande, arbetsrotation, lönesystem och kompetensutveckling är delar av en helhet. Det kommer att bli mycket svårt att på allvar ta itu med de psykosociala orsakerna bakom stress och utbrändhet om vi inte gör den satsningen.
Strategin är ett bra första steg, men mer måste till för att åstadkomma en kraftig förbättring av arbetsmiljön i både offentlig och privat sektor!
|
Stockholm den 22 oktober 2002 |
||
|
Lena Sandlin-Hedman (s) |
Gunilla Carlsson (s) i Hisings Backa |
|