Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utvärdering av dagens system för utarbetandet av gränsvärden och att regeringen skall återkomma med förslag till hur säkrare gränsvärden skall framarbetas.
Det finns en utbedd uppfattning om att de fysiska och kemiska arbetsmiljöproblemen mer eller mindre undanröjts. Att kemiska hälsorisker fortfarande är stora problem visar problemen med isocyanater och exemplet Hallandsåsen. Landsorganisationen (LO) anser att förbättrade fysiska/kemiska arbetsmiljöproblem är det önskemål som kommer i andra hand efter önskemålet om minskad arbetsbelastning och stress.
Kemiska hälsorisker är komplicerade och svårbedömda. Varje ämne har sina speciella risker och bör bedömas utifrån specifika kunskaper om just det ämnet. Enligt uppgift används ca 60 000 ämnen dagligen i samhället. Av dessa brukar ca 50 000 betraktas som ”vanliga” kemikalier, dvs. allt från ättiksyra och natronlut till bekämpningsmedel, läkemedel och speciella laboratoriekemikalier.
Globalt tillkommer det varje år omkring 300 000 nya föroreningar till de ca 6 miljoner ämnen som finns registrerade.
Enligt den senaste tillgängliga statistiken beräknas kemiska hälsorisker orsaka ca 6 000 yrkessjukdomar per år. Denna statistik ska dock tolkas med försiktighet. Det finns många skäl för detta. Rapporteringen av arbetsskador är för närvarande mycket bristfällig. Dessutom vet vi att kemiska hälsorisker är lömska, eftersom de oftast inte kan uppfattas av våra sinnen och ibland ger hälsoeffekter med lång latenstid. De kemiska riskfaktorerna kan därför ha en större betydelse än vad vi tror just nu. Skador kan förhindras endast genom fortsatt övervakning och åtgärder mot de risker som upptäcks.
När det gäller skadeverkningar skiljer man på omedelbara och långsiktiga effekter. Akuta effekter är de som uppstår i anslutning till exponeringen. Det kan vara irritation i öga, näsa, hals, skador på huden och vissa lungskador. Förgiftningar som visar sig snabbt räknas också dit.
Kroniska effekter är de som uppträder lång tid efter exponeringstillfället. Exempel på dessa skador kan vara njurskada efter kadmiumexponering, fosterskada och kemiskt relaterad cancer.
Speciellt känsligt för kemisk påverkan är nervsystemet. Skadorna kan både drabba det centrala nervsystemet, hjärnan och ryggmärgen, och det perifera, dvs. det som leder impulser till och från det centrala nervsystemet.
Kemisk påverkan kan också orsaka eller bidraga till tumöruppkomst. Enligt cancerutredningar saknas förklaringar till ca 30 % av all cancer. Ett problem med att fastställa sjukdomens orsaker är att den ofta uppstår på grund av flera olika samverkande faktorer
Kemisk påverkan kan också i vissa fall orsaka fosterskador. Men det kan vara svårt att bevisa att orsaken är kemisk påverkan. En vanlig grund till fosterskador är ärftliga faktorer, vissa virusinfektioner och andra sjukdomar hos modern. Många läkemedel och kemikalier kan ligga bakom fosterskador. Det är svårt att bevisa när en individ drabbas och då arbetsgivaren vägrar att acceptera sambandet med farlig arbetsmiljö. Detta även om vetenskapliga bevis finns för att så är fallet. Därför krävs det en kontinuerlig komplettering och anpassning av den hygieniska gränsvärdelistan. Särskilt bör risker på grund av kombinationseffekter och reproduktionsrisker tas upp i högre grad. Kraven på företagens förhandsgranskning och varuinformation angående kemiska produkter bör även förbättras för att undvika skador och hälsorisker.
Teknikutveckling måste även i högre grad än i dag inriktas på att minska risker för ohälsa och skador. Krav i lagstiftning och föreskrifter är en positiv drivkraft för detta och inte ett hinder. På arbetsplatser krävs förbättrad varuinformation om kemiska produkter. Ofullständiga eller felaktiga sådana ska leda till sanktionsavgifter på samma sätt som i dag gäller för den yttre miljön.
Hygieniska gränsvärden är endast undantagsvis satta med hänsyn till misstanke om risk för fosterskador. Risken är störst under de första 90 dygnen, delvis innan kvinnan är medveten om att hon är gravid. Därför är det viktigt att vidtaga åtgärder där fertila kvinnor arbetar.
Det hygieniska gränsvärdet anger ungefär var gränsen för riskabla mängder går. Men det kan alltid finnas människor som är känsligare än andra och som får obehag vid nivåer långt under gränsvärdet. Skadeverkningar av de flesta kemiska ämnena är dessutom ofullständigt utredda, speciellt ämnenas långsiktiga verkan. Ett gränsvärde brukar ändras när forskarna gör nya upptäckter och bedömningar och när nya vetenskapliga fakta tillkommer.
Det hygieniska gränsvärdet är ett uttryck för vad samhället anser vara acceptabelt. Det är ingen gräns mellan farligt och ofarligt. När det fastställs gör man det utifrån flera olika utgångspunkter. Bland annat tar man hänsyn till tekniska och ekonomiska faktorer – och det är här den politiska bedömningen gör sig gällande.
Den svenska arbetsmiljöforskningen och de framgångar som vi gjort finns till stora delar tillvaratagna i EU:s nuvarande regelsystem. Den svenska framförhållningen har dock försvunnit under senare år på grund av ekonomiska svårigheter och minskad prioritering för arbetsmiljöområdet. Det blir allt vanligare att EU:s direktiv vid införandet ger regelskärpningar i svenska författningar.
Sverige har genom direktivet om kemiska ämnen (98/24/EG) skyldighet att införa gränsvärden för ämnen som har gränsvärde inom EU. Inom EU finns både bindande och vägledande gränsvärden. Det fåtal ämnen som har bindande gränsvärden inom EU har vi i Sverige inte några problem att klara. Vägledande EG-gränsvärden finns i dag för ca 75 ämnen. Kommissionen arbetar kontinuerligt med att fastställa nya vägledande (indikativa) gränsvärden. Dessa gränsvärden är helt baserade på vetenskapligt underlag och dessa vägledande gränsvärden kan bli relativt låga på grund av frånvaron av tekniska och ekonomiska avvägningar.
Kemiska hälsorisker är alltjämt ett stort problem i samhället. Även om samhället lärt sig att hantera en del av riskerna är kunskapen om många av våra kemikalier fortfarande otillräcklig. Försiktighetsprincipen vad gäller kemikalier bör därför gälla i alla situationer. Om det finns risk för att ett kemiskt ämne innebär fosterskador bör ämnet förbjudas och ersättas med säkrare alternativ. I produktionen och i samband med exponering bör försiktighet krävas, speciellt när kunskapen om ämnets egenskaper är bristfällig, eller om ämnet kan förorsaka cancer på längre sikt.
Det är också viktigt att arbetsorganisationerna i Europa ges mycket bättre möjligheter att medverka i utformningen av de gemensamma säkerhetsreglerna som sker via standardiseringsarbetet. Sverige bör också öka sina ansträngningar till att EU vidtar åtgärder för att förmå medlemsländerna att förbättra marknadskontrollen. Vi tror också att det är viktigt att det vidtas åtgärder för att förbättra efterlevnaden i medlemsländerna när det gäller införandet och tillämpningen av de gemensamma reglerna på arbetsmiljöområdet.
För att få bättre och säkrare gränsvärdenivåer bör samhället vid bedömningen av gränsvärden gå ifrån de tekniska och ekonomiska avvägningarna. Gränsvärden bör vara baserade på vetenskapliga underlag där de medicinska underlagen och risken för både långsiktiga och kortsiktiga besvär övervägs.
Riksdagen bör därför föreslå att regeringen utvärderar effekterna av nuvarande system för utarbetande av gränsvärden och kommer med förslag hur säkrare gränsvärdenivåer ska utarbetas. Denna utvärdering ska också innehålla ett tydligt genderperspektiv. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
|
Stockholm den 20 oktober 2002 |
|
|
Sven-Erik Sjöstrand (v) |
|
|
Ulla Hoffmann (v) |
Kjell-Erik Karlsson (v) |