Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om språkstöd till arbetslösa invandrare.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att stödja möjligheterna för studieförbunden att öka sina insatser för kompletterande svenskundervisning för invandrare.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att staten som arbetsgivare bör genomföra ett antal försök med svenskundervisning för statligt anställd personal med utländsk bakgrund.
1Yrkande 2 hänvisat till KrU.
De närmaste åren kommer insatser för att öka invandrares möjligheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden att stå i fokus. Den förbättrade arbetsmarknaden har också underlättat för många invandrare att få jobb. Behovet av kunnigt folk är stort i många branscher och alltfler arbetsgivare ser värdet i de breda erfarenheter, inte minst språkligt och kulturellt, som många invandrare bär med sig.
De flesta invandrare som får ett jobb har godkända kunskaper i ”Svenska för invandrare” (sfi), men det finns också goda exempel på att människor fått jobb utifrån sin kompetens men utan att ha ett sfi-intyg. De invandrare som får ett jobb bedöms ha tillräckliga kunskaper i svenska för att klara sina arbetsuppgifter. Arbetet betyder samtidigt att den enskilde får chans att förbättra sin svenska och motivation för att utveckla den. Detta gäller särskilt de invandrare som inom ramen för olika projekt eller särskilda studier vid sidan om jobbet får möjlighet till en mer systematisk träning i svenska språket.
Den enskildes kunskaper i svenska språket och möjligheter att utveckla dem kan komma att ha avgörande betydelse för hans eller hennes möjligheter att utvecklas i jobbet och komma vidare på nya arbetsuppgifter. Kunskaperna i svenska har också stor betydelse i samband med uppsägningar och strukturförändringar på arbetsmarknaden. Den som stärkt sina svenskkunskaper har större möjligheter att komma vidare på andra arbetsuppgifter. Den som har ett jobb och gör bra insatser på det kan ändå komma att ha en svag ställning på arbetsmarknaden den dag jobbet försvinner.
Bland de invandrare som nu står utanför arbetsmarknaden finns både de som klarat sina sfi-prov och har en ganska god grund i svenska och en grupp som av olika skäl inte fått grundläggande svenskkunskaper. Det har alltför ofta lett till ett utanförskap som gör att de efter många år i arbetslöshet har svaga svenskkunskaper och att möjligheterna att återkomma på arbetsmarknaden därför är små.
Den som både bär på år av arbetslöshet och bristande svenskkunskaper har ofta stora svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden.
Vi anser att frågan om svenska som ett redskap för delaktighet i samhälle och arbetsliv i vårt land är så viktig att den inte får begränsas till att omfatta den introduktion i språket som sfi innebär. Människor som behöver språkstöd måste kunna få tillgång till det under hela sitt arbetsliv, och den som står utanför arbetsmarknaden måste få förnyade möjligheter till grundläggande svenskundervisning. Det handlar om möjligheter till både mycket kvalificerad undervisning i språket för vissa yrkesgrupper och grundläggande svenskundervisning.
Med stöd av mål 3-pengar från EU har vissa försök med språkstöd till invandrare genomförts. Erfarenheterna är i allt väsentligt mycket goda. Vi anser därför att det finns skäl att bredda möjligheterna till språkstöd för invandrare som inte längre är aktuella för sfi-undervisning.
Det kan handla om att det som en förebyggande insats inom ramen för arbetsmarknadspolitiken öppnas möjligheter till kompetensutveckling i svenska, men också om särskilda insatser i studieförbundens regi. Vi anser vidare att staten bör gå före i att erbjuda anställda med utländsk bakgrund möjligheter att fördjupa och utveckla sina svenskkunskaper, detta inte minst mot bakgrund av att många statliga jobb ställer krav på stor språklig stringens. Vidare finns stora behov av att erbjuda arbetslösa med svaga svenskkunskaper möjligheter att tillsammans med andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder utveckla sin svenska.
|
Stockholm den 11 oktober 2002 |
|
|
Inger Lundberg (s) |
|
|
Nils-Göran Holmqvist (s) |
Helena Zakariasén (s) |
|
Lennart Axelsson (s) |
Matilda Ernkrans (s) |