Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs om lokala omställningsavtal vid större förändringar inom näringslivet.
Varslen ökar och därmed osäkerheten för flera tusen anställda runt om i vårt land. Strukturomvandlingen växlar mellan branscher och under tid. Det är inte bara löntagare som drabbas, det medför en stor utsatthet för många orter och kommuner. Kommuner eller orter med en stor dominerande arbetsplats är i dag sårbara; ett företag kan vara avgörande för kommunens framtid och dess välfärd.
Socialdemokraterna har hela tiden strävat efter att stärka löntagarna på arbetsmarknaden genom möjligheter till förkovring av nya kunskaper för att möta förändrade eller nya jobb under rimliga ekonomiska villkor. Fortfarande återstår många hinder på vägen mot målet om det goda arbetet för alla.
Vi har alltid haft och har en öppen inställning till förändringar som görs inom näringslivet. Den globala, skarpa konkurrensen mellan många företag kräver ständiga förbättringar av både metoder och produkter. Men tyvärr finns det negativa exempel på förändringar, nedläggelser och flyttar som är svåra att förstå utifrån företagsskäl eller andra skäl.
Orter som Bengtsfors, Degerfors samt Gislaved kan vara sådana exempel på den globala ekonomins avigsidor. Trots fungerande produktion och marknad som ger avkastning till ägarna läggs företagen eller stora delar av dem ned.
Detta klargör behovet av att, om möjligt, öka löntagarnas trygghet, stärka fackens roll och samhällets inflytande vid strukturomvandlingar i näringslivet.
Lokala omställningsavtal kan vara ett sätt att hantera problemen. Genom att upprätta ett omställningsavtal mellan facket, arbetsgivaren, staten och kommunen ges bättre möjligheter till en helhetssyn som inte existerar idag. Idag behöver företagen enbart informera om att de tänker lägga stora varsel.
Att i lag reglera företagens skyldighet att föra dialog med övriga parter i samhället är nödvändigt för kommuners och regioners utveckling. Det ömsesidiga beroendet mellan näringsliv och samhällets välfärdstjänster kräver mer av gemensam information för en, för alla parter, bra utveckling. Information om företagens förutsättningar, framtida kompetensbehov och utvecklingsmöjligheter men även ortens eller kommunens framtidsutsikter och behov är grundläggande i många fall för planering och resursutnyttjande. Ambitionen måste vara att i så god tid som möjligt kunna förbereda och planera för större förändringar. I många kommuner finns redan i dag upprättade kontaktnät, formella och informella, mellan kommuner, fack och företag, men de kan utvecklas till det bättre.
För att detta ska fungera måste alla ta ansvar och skapa gemensamma resurser som ska tas i bruk vid större förändringar. Med resurser avses bl a tid för genomförande av omställningar för såväl individen som samhället men även en gemensam finansiering där näringslivet tar sin del av ansvaret.
|
Stockholm den 18 oktober 2002 |
|
|
Raimo Pärssinen (s) |
Per-Olof Svensson (s) |