Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kostnaderna för arbetsmiljöarbetet.
Arbetsgivarnas huvudansvar för arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet är grundläggande i arbetsmiljölagen. Det betyder att arbetsgivarna också har kostnadsansvaret för verksamheten inklusive arbetsmiljöutbildningen. Att produktionen ska bära kostnaderna för arbetsmiljöarbetet har varit grundläggande för hela den svenska arbetsmiljölagstiftningen.
När det gäller bevakningen av arbetsmiljön i små företag utan skyddskommittéer med 1–49 anställda är bilden en annan. De fackliga organisationernas medlemmar tvingas betala mångmiljonbelopp årligen via fackföreningsavgiften för denna bevakning. Överkostnader som de fackliga organisationerna betalat för den regionala skyddsombudsverksamheten under perioden 1991–2001 uppgår till sammanlagt 389 989 387 kr. En ordning som står i strid med grunderna för nuvarande lagstiftning.
Man kan också ställa sig frågan om detta inte bryter mot EU:s arbetsmiljödirektiv (89/391/EEG) när det gäller underfinansiering av regionala skyddsombuds verksamheten. Det är EG-direktivet av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (89/391/EEG).
Oberoende av formerna för ett lands uppbyggnad av arbetsmiljöbevakning av småföretagen kan inte avsikten ha varit att arbetstagarna själva via sin fackföreningsavgift ska betala för denna verksamhet. En parallell tolkning och tillämpning av ”Artikel 6, Arbetsgivarens allmänna skyldigheter” bör vara utgångspunkten för den fortsatta finansieringen.
I EG-direktivets punkt 5 anförs följande: ”Åtgärder som rör säkerhet, hygien och hälsa i arbetet får under inga förhållanden medföra några kostnader för arbetstagarna”. EG-direktivet är som det framgår av ovanstående mycket rakt och tydligt på denna punkt.
Med hänsyn till den finansieringsform som valts för den regionala skyddsombudsverksamheten och bevakningen av de små företagen och det förebyggande arbetsmiljöarbetet är det naturligen staten som är ansvarig för att verksamheten inte medför några kostnader för arbetstagarna. Det betyder att Sverige med nuvarande ordning sannolikt bryter mot EU:s arbetsmiljölagstiftning. De fackliga organisationernas ”överkostnader” innebär i praktiken att dessa kostnader för arbetsmiljön betalas av arbetstagarna via medlemsavgifterna. Ett förhållande som inte är tillåtet enligt EU:s regler.
|
Stockholm den 21 oktober 2002 |
|
|
Ann-Marie Fagerström (s) |