Riksdagen beslutar att 22 § LAS, vad gäller turordningsregler vid uppsägning, skall ändras till den lydelse som gällde före den 1 januari 2001.
Lagen om anställningsskydd (LAS) innehåller bl.a. bestämmelser som är tillämpliga vid uppsägning på grund av arbetsbrist. § 22 LAS innefattar turordningsregler, d.v.s. bestämmelser som ska tillämpas vid uppsägning på grund av arbetsbrist i fall då det gäller att välja mellan olika arbetstagare. 1974, då LAS trädde i kraft, lagstadgades att arbetstagarnas plats i turordningen bestäms med utgångspunkt i varje arbetstagares sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren. Längre anställningstid ger företräde till fortsatt anställning, d.v.s. sist in – först ut. De ovan kort beskrivna reglerna har haft samma utformning sedan lagens ikraftträdande, förutom under 1994 sedan den borgerliga fyrpartiregeringens förslag om undantagsregel vunnit gehör i riksdagen.
Undantagsregeln innebar att arbetsgivaren hade rätt att från turordningen i varje turordningskrets undanta två personer som enligt arbetsgivarens bedömning var av särskild betydelse för den fortsatta driften. Hösten 1994 ändrade riksdagen tillbaka till den tidigare lydelsen i § 22 LAS efter initiativ av den socialdemokratiska regeringen.
1 januari 2001 ändrades § 22 LAS igen sedan de borgerliga partierna och Miljöpartiet fått majoritet i riksdagen för en ändring. Således innebär nuvarande turordningsregler i § 22 LAS att innan turordningen fastställs får en arbetsgivare med högst tio arbetstagare oavsett antalet turordningskretsar undanta högst två arbetstagare som enligt arbetsgivarens bedömning är av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten. Den eller de arbetstagare som undantas har företräde till fortsatt anställning.
Det bör erinras om att LAS är just en skyddslag med syfte att skydda den svagare parten. Det är således inte rimligt med nuvarande lagstiftning då den ökar risken för godtycke vid bedömningar. Kravet på saklig grund vid uppsägning urholkas genom nuvarande undantagsregel. Ensidiga arbetsgivarbeslut minskar rättssäkerheten för den enskilde och missgynnar oftast den svagare parten.
Noteras bör också att nuvarande ordning rubbar maktbalansen mellan arbetsmarknadens parter vid förhandlingar och då till arbetsgivarens fördel.
Påpekas bör också att det är väl etablerat på arbetsmarknaden att vid förhandlingar om uppsägningar göra avvikelser från turordningen när det bedöms vara den bästa lösningen. Parterna har då gjort bedömningen gemensamt vilket också ökar värdet av överenskommelsen och ger bättre förutsättningar för fortsatt verksamhet på arbetsplatsen.
Jag anser således att § 22 LAS vad gäller turordningsregler vid uppsägningen ska ändras till den tidigare lydelse som gällde före 1 januari 2001.
|
Stockholm den 17 oktober 2002 |
|
|
Catherine Persson (s) |