Utrikesutskottets betänkande
2002/03:UU2
Internationellt bistånd
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas regeringens
budgetförslag avseende utgiftsområde 7
Internationellt bistånd samt motioner väckta under
den allmänna motionstiden 2002/03, vilka hänför sig
till biståndets nivå i förhållande till BNI och
fördelningen av anslag.
Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens
förslag till nivå för biståndsramen i relation till
beräknad BNI för 2003. Utskottet menar att
återgången till enprocentsnivån är en viktig
symbolfråga, och av det skälet bör den prioriteras.
Utskottet anser att en höjning av biståndet till 1 %
av BNI bör genomföras under mandatperioden, om det
statsfinansiella läget så medger.
Propositionens förslag till fördelning mellan
anslagen inom utgiftsområde 7 Internationellt
bistånd tillstyrks av utskottet. Vidare tillstyrks
propositionens förslag till utfästelser och
åtaganden inom det multi- och bilaterala
utvecklingssamarbetet. I betänkandet tillstyrker
utskottet vidare att regeringen bemyndigas att
ikläda staten betalningsansvar i form av statlig
garantigivning inom det internationella
utvecklingssamarbetet.
Propositionens yrkanden om bemyndiganden att
ikläda staten betalningsansvar i form av
statsgarantier för finansiellt stöd till länder i
Central- och Östeuropa och för
exportkreditgarantigivning för vissa länder i
Central- och Östeuropa tillstyrks av utskottet. Även
ett yrkande att göra utfästelser inom anslaget
Samarbete med Central- och Östeuropa som innebär
förpliktelse efter budgetåret 2003 tillstyrks av
utskottet.
Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet regeringens
förslag. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.
I ärendet finns 2 reservationer och 3 särskilda
yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Anslagen för 2003 under utgiftsområde 7
Internationellt bistånd m.m.
Riksdagen anvisar, med de anslagsvillkor som
utskottet angivit, för budgetåret 2003 anslag inom
utgiftsområde 7 Internationellt bistånd i enlighet
med utskottets förslag i efterföljande
specifikation. Därmed bifaller riksdagen proposition
2002/03:1, volym 4, utgiftsområde 7 Internationellt
bistånd, punkterna 1 och 6, samt avslår motionerna
2002/03:U211 yrkandena 1 och 2, 2002/03:U237 yrkande
19, 2002/03:U284 yrkandena 21 och 30-32,
2002/03:U293 yrkande 2, 2002/03:U294 yrkandena 9,
11, 12 och 23, 2002/03:U295 yrkandena 10, 11 och 22,
2002/03:U302 yrkandena 1-3, 2002/03:U303 yrkandena 1
och 2, 2002/03:U313 yrkande 29, 2002/03:U322 yrkande
6 samt 2002/03:Fi232 yrkande 13.
Reservation 1 (m)
2. Ändring i Sidas regleringsbrev
Riksdagen avslår motion 2002/03:U287 yrkande 5.
Reservation 2 (fp, v, c, mp)
3. Åtaganden och garantier under budgetåret
2003
Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1, volym 4,
utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, punkterna 2
och 3.
4. Utfästelser under budgetåret 2003 för
Öst-och Centraleuropa
Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1, volym 4,
utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, punkt 4.
5. Avsättning för förlustrisker och
exportkreditgarantier
Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1, volym
4, utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, punkt 5.
Stockholm den 14 november 2002
På utrikesutskottets vägnar
Urban Ahlin
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Urban
Ahlin (s), Berndt Ekholm (s), Carl B Hamilton (fp),
Carina Hägg (s), Birgitta Ahlqvist (s), Lars Ohly
(v), Kent Härstedt (s), Göran Lindblad (m), Anders
Sundström (s), Cecilia Nilsson Wigström (fp), Agne
Hansson (c), Ewa Björling (m), Veronica Palm (s),
Lotta N Hedström (mp), Rosita Runegrund (kd) och
Ronny Olander (s).
Specifikation avseende förslag till beslut om
anslag inom utgiftsområde 7 Internationellt
bistånd
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens
förslag till anslagsfördelning. Moderata
samlingspartiets förslag redovisas separat.
Företrädare för Folkpartiet liberalerna,
Kristdemokraterna och Centerpartiet redovisar sina
ställningstaganden i särskilda yttranden.
Tusental kronor
--------------------------------------------------------------------
Politikområde Utskottets (m)
Anslag förslag
--------------------------------------------------------------------
8:1 Biståndsverksamhet (res.) 15 886 13 741
126 126
--------------------------------------------------------------------
8:2 Styrelsen för internationellt 492 740
utvecklingssamarbete (Sida) (ram)
--------------------------------------------------------------------
8:3 Nordiska Afrikainstitutet (ram) 11 437
--------------------------------------------------------------------
9:1 Samarbete med Central- och Östeuropa (res.) 749 000 799 000
--------------------------------------------------------------------
9:2 Avsättning för förlustrisker vad avser 1 000
garantier för finansiellt stöd och
exportkreditgarantier (res.)
--------------------------------------------------------------------
Summa 17 140 14 540
för 303 126
utgiftsområdet
--------------------------------------------------------------------
2002/03
UU2
Redogörelse för ärendet
Internationellt bistånd
Utgiftsområdet Internationellt bistånd omfattar
politikområdena 8 Internationellt utvecklingssamarbete
respektive 9 Samarbete med Central- och Östeuropa.
Förvaltningsmyndigheter inom utgiftsområdet är Styrelsen för
internationellt utvecklingssamarbete (Sida) och Nordiska
Afrikainstitutet (NAI).
Propositionens huvudsakliga innehåll
Politikområde 8 Internationellt utvecklingssamarbete består
av tre anslag, Biståndsverksamhet samt förvaltningsanslagen
för Sida respektive Nordiska Afrikainstitutet.
Politikområdets resurser beräknas utifrån biståndsramen. Från
biståndsramen görs avräkningar för sådana kostnader inom
andra utgiftsområden, vilka klassificeras som bistånd.
Politikområde 9 Samarbete med Central- och Östeuropa består
av utvecklingssamarbete med Central- och Östeuropa, som
främst bedrivs genom Sida och Svenska institutet, samt
avsättningar för förlustrisker vad avser garantier för
finansiellt stöd och exportkreditgarantier.
Politikens omfattning - mål och inriktning
Propositionen (avsnitt 3.1)
I propositionen framhålls att fattigdomsbekämpningen är en global utmaning
och en fråga om en människosyn som betonar alla människors
lika värde. Ansvaret för att skapa rättvisa och gynnsamma
förutsättningar för att höja levnadsnivån för de fattiga
vilar främst på regeringarna i de fattiga länderna och
utvecklingssamarbetets roll är att stödja länderna i detta
arbete. I en värld av globalisering och allt starkare
ömsesidiga beroenden måste allas trygghet och välfärd främjas
om konflikter präglade av våld skall kunna undvikas. För att
respekten för de mänskliga rättigheterna skall kunna bli
verklighet fordras att staterna tar sina internationella
åtaganden på allvar. Det kräver att den nationella politikens
olika delområden samverkar för att bidra till minskad
fattigdom, hållbar utveckling, fred och rättvisa.
Vidare framhålls i propositionen att det råder
internationell samsyn att försöka omvandla politisk retorik
till konkret handling. Den stora uppslutningen kring de
internationella utvecklingsmålen, som har bekräftats i FN:s
Millenniedeklaration, antagen i september 2000, ger en styrka
och färdriktning för de gemensamma åtagandena att minska
fattigdomen i världen. I de internationella utvecklingsmålen
konkretiseras sju åtaganden som skall uppnås under perioden
1990-2015, nämligen att halvera den andel människor som lever
i extrem fattigdom (mätt som inkomst under en US-dollar per
dag), att alla barn skall gå i grundskola, att öka
jämställdheten, att förbättra kvinnans möjligheter genom att
lika många flickor som pojkar får utbildning redan 2005, att
minska spädbarns- och barnadödligheten med två tredjedelar,
att minska mödradödligheten med tre fjärdedelar, att erbjuda
tillgång till reproduktiv hälsovård för alla samt att vända
den negativa miljöutvecklingen genom att ge stöd till
strategier för hållbar utveckling.
Fattigdomen måste förstås ur den fattiges perspektiv och
skall ses i termer av att ge kvinnor, män och barn möjlighet
att leva ett värdigt liv. Fattigdomsminskning skall vara
ledstjärnan för allt arbete inom biståndets område och även
beaktas inom angränsande politikområden. I propositionen
framhålls att det pågår ett arbete med att sammanjämka
Millenniedeklarationen och de internationella
utvecklingsmålen och att Sverige kommer att öka sina
ansträngningar i det internationella utvecklingssamarbetet
och öka koncentrationen på det övergripande målet att höja de
fattiga folkens levnadsnivå.
I propositionen konstateras vidare att den svenska
biståndsbudgeten ökar. Biståndsramen år 2003 föreslås uppgå
till 18 946 miljoner kronor, dvs. 0,81 % av beräknad
bruttonationalinkomst (BNI). För år 2004 höjs ramen till
0,86 % av BNI plus 200 miljoner kronor och beräknas då uppgå
till 21 356 miljoner kronor. Ambitionen är att biståndet
skall uppgå till 1 % av BNI så snart det statsfinansiella
läget så medger. En ambition är dessutom att en andel
motsvarande 0,25 % av BNI skall nå de minst utvecklade
länderna år 2010. Samtidigt måste samarbetslandets möjlighet
att använda dessa medel på ett effektivt sätt beaktas.
Det övergripande målet för det svenska
utvecklingssamarbetet är att höja de fattiga folkens
levnadsnivå. Riksdagen har fastställt följande sex delmål,
vilka skall bidra till uppfyllandet av det övergripande
målet:
- resurstillväxt,
- ekonomisk och social utjämning,
- ekonomisk och politisk självständighet,
- demokratisk samhällsutveckling,
- framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om miljön
och
- jämställdhet mellan kvinnor och män.
Utvecklingens olika dimensioner har fångats i de svenska
delmålen. Global utveckling kräver samverkande ansträngningar
från många aktörer och ett resultatinriktat svenskt bidrag
kräver engagemang inom flera områden än det konventionella
biståndet. Dessa frågeställningar fångas och beskrivs i
betänkandet En rättvisare värld utan fattigdom som i mars
2002 överlämnades av den parlamentariska utredningen för en
samlad svensk politik för global utveckling (Globkom).
Betänkandet kommer att ligga till grund för en
utvecklingsproposition som föreläggs riksdagen under 2003.
Europeiska unionen är en av världens största finansiärer av
utvecklingssamarbete, och Sveriges stöd till
fattigdomsbekämpning i bred bemärkelse sker också i ökad
utsträckning via den gemensamma budgeten. De institutionella
reformer som presenterades i januari 2001 har gjort EG-
kommissionens bistånd mer resultatinriktat men fortfarande
återstår mycket att göra. Ett svenskt engagemang i EG-
biståndets prioriteringar och arbetsmetoder är väsentligt
därför att det ger en betydande hävstångseffekt också på
globala utvecklingssträvanden.
I konferensen om utvecklingsfinansiering i Monterrey i
Mexico i mars 2002 antogs en deklaration, som omfattar alla
de dimensioner som krävs för att få till stånd en långsiktigt
hållbar utveckling. Deklarationen lyfter fram de många
aktörerna i utvecklingsarbetet och det faktum att alla spelar
en viktig roll, särskilt underströks utvecklingsländernas
erkännande av det egna ansvaret för att nå en hållbar
utveckling. Deklarationen pekar på de stora
finansieringsbehoven och finansieringsflödena, där både
offentliga och privata flöden måste öka och komplettera
varandra. Enighet uppnåddes i substans redan före konferensen
och det innebar att mötet kunde fokusera på själva
genomförandet, och processen ledde till att såväl EU som USA
åtog sig att öka sitt offentliga bistånd. EU utfäste sig att
nå upp till 0,39 % av unionens BNI per 2006. USA lovade också
ökat bistånd, och sammantaget innebär det att den nedåtgående
trenden för det internationella biståndet kan brytas. Sverige
bidrar till detta genom att biståndsbudgeten ökar.
Avräkningar från biståndsramen
Avräkningarna från biståndsramen ökar år 2003 i förhållande
till föregående år, vilket beror på en ökad tillströmning av
asylsökande från utvecklingsländer. För 2003 uppgår denna
avräkning till 1 466 miljoner.
Från biståndsramen avräknas vidare kostnader för det
svenska bidraget till den del av EU:s gemensamma bistånd som
finansieras över Europeiska kommissionens reguljära budget.
För 2003 uppgår avräkningen till 798 miljoner kronor, vilket
beräknats som biståndets andel av den totala EG-budgeten
multiplicerat med Sveriges medlemsavgift. Avräkningen för
administrativa kostnader m.m. består främst av
Utrikesdepartementets administration av utvecklingssamarbetet
samt den del av FN-bidrag som utbetalas från andra
utgiftsområden och som klassificeras som bistånd.
Avräkningsbeloppet uppgår år 2003 till 292 miljoner kronor.
Fördelningen inom utgiftsområdet
Biståndsramen år 2003 uppgår till 18 946 miljoner kronor,
vilket motsvarar 0,81 % av prognostiserad beräknad
bruttonationalinkomst (BNI) för 2003. Det föreslagna beloppet
för politikområde 8 (se nedan) är i förhållande till
biståndsramen minskat med avräkningar.
För budgetåret 2003 föreslår regeringen i budgetpropositionen
yrkande 6 att anslagen under utgiftsområde 7 Internationellt
bistånd fördelas enligt följande uppställning:
Tusental kronor
-----------------------------------------------------------
Anslag Anslagstyp
Regeringens
förslag
-----------------------------------------------------------
8:1 Biståndsverksamhet (res.) 15 886
126
-----------------------------------------------------------
8:2 Styrelsen för internationellt (ram) 492 740
utvecklingssamarbete (Sida)
-----------------------------------------------------------
8:3 Nordiska Afrikainstitutet (ram) 11 437
-----------------------------------------------------------
9:1 Samarbete med Central- och Östeuropa (res.) 749 000
-----------------------------------------------------------
9:2 Avsättning för förlustrisker vad (res.) 1 000
avser garantier för finansiellt stöd och
exportkreditgarantier
-----------------------------------------------------------
Summa 17 140
303
-----------------------------------------------------------
Motionerna
Biståndsramen och enprocentsmålet
I motion 2002/03:U284 (kd) konstateras att behoven av utvecklingsinsatser
är mycket
stora, och därför behövs ett kraftigt internationellt bistånd. Behoven
överstiger vida de insatser som görs av i-länderna. För att stödja
biståndsviljan är det lämpligt att fastställa en biståndsprocentnivå som
gäller såväl i låg- som högkonjunkturer. Motionärerna anser att Sverige
bör ta ett större ansvar och att vi i statsbudgeten avsätter 1 % av
Sveriges BNI. Dessutom är det viktigt att underlätta för frivilliga
bidrag från den svenska befolkningen, vilket bl.a. skulle kunna göras
genom att införa avdragsrätt för gåvor och bistånd. I motionärernas
budgetförslag föreslås att biståndsramen för de kommande två åren skall
höjas med totalt 1,1 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag. I
yrkande 30 krävs en snabbare återgång till 1 % av BNI i internationellt
bistånd. I yrkande 31 krävs ökade medel till det bilaterala
utvecklingssamarbetet med 500 miljoner kronor. Till anslagsposten
Ekonomiska reformer, där skuldavskrivningar ingår, föreslår motionärerna
ytterligare 200 miljoner kronor. Humanitärt bistånd prioriteras genom
ett extra anslag på 100 miljoner. För att lyfta fram frågor om Mänskliga
rättigheter och demokrati, föreslås att en ny delpost upprättas om 200
miljoner. I yrkande 32 krävs förändringar i förhållande till regeringens
förslag under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt redovisning
i bifogade tabellbilaga (tabell 2).
I motion 2002/03:U294 (fp) yrkande 11 föreslås att biståndet höjs med
totalt mer än 1 700 miljoner kronor i förhållande till regeringens
förslag för åren 2003-2004. Motionärernas förslag innebär att den totala
biståndsramen uppgår till 0,85 % av BNI för år 2003 respektive 0,90 % av
BNI för år 2004. Med den föreslagna ökningstakten kommer enprocentsmålet
att vara återställt under mandatperioden och en snabbare återgång till
enprocentsmålet sker och uppnås senast år 2006.
Även i motion 2002/03:U294 (fp) yrkande 23 och i motion 2002/03:Fi232
(fp) yrkande 13 krävs förändringar i förhållande till regeringens
förslag under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt
uppställning i bifogade tabellbilaga (tabell 1).
I motion 2002/03:U295 (m) yrkande 22 krävs förändringar i förhållande
till regeringens förslag under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
enligt uppställning i bifogade tabellbilaga (tabell 2).
I motion 2002/03:U302 (c) krävs att biståndet höjs för att år 2005
uppgå till 1 % av BNI. I yrkande 1 krävs förändringar i förhållande till
regeringens förslag under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt
uppställning i bifogade tabellbilaga (tabell 1) och i yrkande 2 krävs en
ökning av anslagsposten Multilateralt utvecklingssamarbete och i yrkande
3 krävs ökningar av anslag inom anslagsposten Bilateralt
utvecklingssamarbete enligt förslag i bifogade tabellbilaga (tabell 2).
Även i motion 2002/03:U313 (c) yrkande 29 krävs att Sverige senast 2005
skall ha uppnått enprocentsmålet.
I motion 2002/03:U303 (m) framhålls att det svenska biståndssamarbetet bör
koncentreras
till de länder där det mest effektivt kan bidra till att utrota
fattigdomen. Sveriges biståndsinsatser bör därför fokuseras på Afrika
söder om Sahara. Målet för biståndet bör relateras till vad man vill
åstadkomma. Att ange biståndsmålet som andel av BNI lägger tyngdpunkten
på hur mycket som spenderas i stället för på resultatet. I yrkande 1
krävs förändringar i förhållande till regeringens förslag. Totalt
föreslås att anslaget 8:1 Biståndsverksamhet för budgetåret 2003 uppgår
till 13 741 126 000 kr.
Skuldavskrivningar
I motion 2002/03:U284 (kd) konstateras att skuldbördan kraftigt
begränsar
utvecklingsländernas möjlighet att utvecklas. I yrkande 21 krävs att
ytterligare 200 miljoner kronor avsätts för satsningar på
skuldavskrivningar utöver regeringens förslag.
I motion 2002/03:U293 (v) konstaterar motionärerna att FN:s toppmöte i
Johannesburg kan ses som ett misslyckande i arbetet med att uppnå en
hållbar utveckling. Detta har stor betydelse för hur Sverige bör arbeta
vidare både nationellt och internationellt med hållbar utveckling. I
yrkande 2 konstateras att det finns ett starkt behov av ökade
skuldavskrivningar. Sverige bör gå längre än de internationella
initiativ som finns i dag. HIPC-initiativet anser motionärerna vara helt
otillräckligt och dessutom olämpligt då det ofta ställer krav på
strukturanpassningsprogram.
Även i motion 2002/03:U294 (fp) yrkande 12 krävs att större satsningar
bör göras på de skuldavskrivningar som gynnar de fattiga människorna i
de fattigaste länderna. Det är viktigt att konstatera att all
skuldavskrivning inte är gynnsam utan kan leda till slöseri.
Skuldavskrivningar måste förses med villkor för ekonomiska och
demokratiska reformer. Motionärerna anser emellertid att skulder inte
bör avskrivas till icke demokratiska länder som är ovilliga att
genomföra demokratiska och ekonomiska reformer. De föreslår att
ytterligare 500 miljoner kronor avsätts till satsningar på ekonomiska
reformer och skuldavskrivningar utöver regeringens förslag.
I motion 2002/03:U295 (m) yrkande 10 framhålls vikten av att öka
stödet för skuldavskrivningar, men att avskrivningarna inte får ske på
ett sådant sätt att misshushållning och korruption främjas. I yrkande 11
framhålls att villkoret för skuldavskrivning skall kunna utformas så att
man inom relativt få år faktiskt får till stånd en allmän hälsovård och
utbildning för varje barn och ungdom och dessutom helst också utbildning
för vuxna analfabeter. Även i motion 2002/03:U322 (m) yrkande 6 framförs
liknande krav på utformningen av skuldavskrivningar.
Samarbetet med Central- och Östeuropa
I motion 2002/03:U237 (m) yrkande 19 konstateras att de nya demokratierna kring
Östersjön
och i övriga Central- och Östeuropa måste betraktas på samma sätt som
våra västliga grannländer. Redan år 2004 kommer de att bli medlemmar i
Nato och EU och förmodligen på en generation nå västeuropeisk
levnadsstandard. Motionärerna framhåller att bistånd inte är det
naturliga tillståndet, det är i stället fråga om stöd under en
övergångsperiod. Handel, investeringar, politisk samverkan och utbyten
på alla områden är det långsiktigt naturliga. I motionen krävs att
anslaget för samarbetet med Central- och Östeuropa för år 2003 ökas med
50 000 000 kr mer än regeringens förslag eller således 799 000 000 kr.
Samma yrkande förs fram i motion 2002/03:U303 (m) yrkande 2.
Enskilda organisationer
I motion 2002/03:U294 (fp) framhålls att den solida biståndsvilja som finns
bland de
människor som arbetar inom olika enskilda organisationer måste tas till
vara och på olika sätt stödjas och uppmuntras. De stora
biståndsorganisationerna har haft en särställning bland de enskilda
organisationerna i det att de blivit s.k. ramorganisationer. Gruppen av
ramorganisationer måste kunna förändras, och fler organisationer bör
kunna tillkomma. Motionärerna kräver i yrkande 9 att ytterligare 116
miljoner kronor tillförs delposten Enskilda organisationer.
Biståndsförvaltning
I motion 2002/03:U211 (m) krävs en uppstramning av Sveriges biståndspolitik så
att dess
trovärdighet inte går förlorad genom fler slöseri-, bedrägeri- och
korruptionsskandaler i det bilaterala biståndet. Mottagarländernas
respekt för demokrati och mänskliga rättigheter måste uppmärksammas
tydligare vid biståndsgivningen. Sverige bör kanalisera sitt
internationella bistånd via ett begränsat antal multinationella organ. I
yrkande 1 krävs att Sveriges bilaterala bistånd avvecklas, och i yrkande
2 krävs en nedläggning av Sida.
I motion 2002/03:U287 (mp, s, fp, v, c) yrkande 5 krävs
att Sverige i samband med biståndsgivning skall ta upp en
diskussion med berört land kring mänskliga rättigheter,
och då även HBT-personers grundläggande rättigheter, i
den anda som FN:s konvention om de mänskliga
rättigheterna står för. Sidas regleringsbrev bör ändras i
denna riktning så att man vid biståndsgivning tar
särskild hänsyn till HBT-personers rättigheter.
Utskottets överväganden
Utskottet konstaterar att till grund för regeringens förslag ligger
politiska prioriteringar kombinerade med hänsyn till tidigare gjorda
åtaganden samt befintliga reservationer på de olika delposterna. Motiven
till regeringens förslag redovisas i budgetpropositionen. Regeringen
kan, om behov uppstår under året, omfördela mellan posterna. Likaså kan
Sida i mindre utsträckning omfördela mellan de bilaterala delposterna.
Biståndets framtida inriktning kan komma att förändras som ett
resultat av det betänkande som den parlamentariska utredningen om
Sveriges politik för global utveckling, Globkom, har lagt fram och den
proposition som regeringen förväntas lägga fram på grundval av
utredningens förslag.
Utskottet har vid flera tillfällen framhållit att kunskapen om och
stödet för enprocentsmålet är väl befäst i riksdagen och i den allmänna
opinionen. Samtidigt är återgången till enprocentsnivån också en viktig
symbolfråga, varför utskottet, även av det skälet, ansett att det bör
prioriteras. Utskottet anser mot denna bakgrund att en höjning av
biståndet till 1 % av BNI bör genomföras under mandatperioden, om det
statsfinansiella läget så medger.
Utskottet understryker också vikten av att minska de fattiga ländernas
skuldbörda och att skuldavskrivning måste ske på ett sådant sätt att det
främjar utveckling och därmed fattigdomsbekämpning. En av de
grundläggande tankarna bakom HIPC-initiativet (Heavily Indebted Poor
Countries) är att ge de fattiga och skuldtyngda länderna en möjlighet
att permanent ta sig ur sin ohållbara skuldsituation. Skuldhållbarhet är
en funktion av sund ekonomisk politik, koncessionella resurser,
direktinvesteringar, utveckling av exportmarknader, fattigdomsbekämpning
och skuldhanteringskapacitet. Länderna har härvidlag ett stort eget
ansvar för hur deras framtida skuld utvecklas, och biståndets roll är
att stödja denna process.
Kostnaderna för initiativets genomförande är så omfattande att
insatser från Sverige och andra likasinnade givare inte räcker till för
att finansiera initiativet. Därför måste även de stora länderna axla sin
del av finansieringsbördan. Regeringen har därför varit drivande i
arbetet med att lägga fast en finansieringsprocess för HIPC-initiativet.
Riksdagen beslutade i juni 2001 om ett nytt program för samarbetet med
Central- och Östeuropa för perioden 2002-2003. Programmet baseras på
regeringens proposition 2000/01:119 Europa i omvandling - Sveriges
utvecklingssamarbete med Central- och Östeuropa. Enligt detta program
styrs samarbetet av tre riktlinjer: att främja EU-anpassningen i
kandidatländerna, samt vad avser Ryssland, Ukraina och Vitryssland, att
främja systemförändringar och integration i europeiska
samarbetsstrukturer och att främja relationerna med Sverige samt att
låta ett jämställdhetsperspektiv prägla samarbetet. Med
samarbetsländernas behov som utgångspunkt skall insatserna inriktas på
sådana områden där Sverige har erkänd och efterfrågad kompetens. Svenska
intressen skall tillgodoses såväl i utformningen av programmet som i
dess genomförande, och den svenska resursbasen skall utnyttjas.
Utskottet konstaterar att Sveriges bistånd till ungefär två
tredjedelar kanaliseras i form av bilateralt bistånd. Utskottet menar
vidare att det svenska biståndet bygger på ett nära samarbete mellan det
svenska samhället - staten och kommuner, enskilda organisationer,
universitet och högskolor, näringsliv - och deras motparter i u-länder.
Att lägga ned denna bilaterala verksamhet och omdirigera resurserna till
multilaterala organisationer skulle få långtgående negativa konsekvenser
för detta samarbete, som i sig utgör basen för Sveriges
biståndsengagemang och biståndsopinion.
Utskottet framhåller att frivilliga organisationer gör viktiga
insatser i det svenska utvecklingssamarbetet. Det s.k. projektbidraget
är en av grundvalarna i samarbetet med de svenska enskilda
organisationerna. Det innebär att organisationerna själva driver och
genomför en verksamhet som Sida ger bidrag till. Målsättningen är att
genom stöd till enskilda organisationers utvecklingssamarbete främja
utveckling av ett livskraftigt och demokratiskt civilt samhälle och
stärka de lokala samarbetsorganisationerna. Detta görs genom att den
svenska organisationen betonar kunskapsuppbyggnad och
kompetensutveckling hos sina lokala samarbetspartner. Huvudregeln är att
organisationen står för minst 20 % av det totala beloppet som egeninsats
för ett projekt eller program. I dag förmedlas projektbidragen via 15
ramorganisationer som själva tar hand om alla ansökningar från sina
underorganisationer och presenterar dessa för Sida för beslut.
Utskottet är av den bestämda uppfattningen att förtryck,
diskriminering eller bestraffning av människor på grund av deras
sexuella läggning strider mot de mänskliga rättigheterna. Skydd för
privatliv och personlig säkerhet samt förbud mot diskriminering på grund
av bl.a. kön, social härkomst eller ställning i övrigt finns stadgat i
bl.a. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och i den
internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.
De principer och värderingar som ligger till grund för dessa
internationella instrument genomsyrar också det svenska
utvecklingssamarbetet. Inom svenskt biståndssamarbete accepteras inte
argument som hänvisar till kulturell, religiös eller liknande specifika
förhållanden för att rättfärdiga kränkningar av mänskliga rättigheter.
Utskottet förutsätter att regeringen på lämpligt sätt för vidare detta
synsätt, och därför är någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida
inte erforderlig.
Utskottet anser regeringens förslag rörande utgiftsområde 7
Internationellt bistånd (propositionens yrkanden 1-6) vara väl avvägda
och tillstyrker därför regeringens förslag. I konsekvens härmed menar
utskottet att motionerna 2002/03:U211 (m) yrkandena 1 och 2,
2002/03:U237 (m) yrkande 19, 2002/03:U284 (kd) yrkandena 21 och 30-32,
2002/03:U287 (mp, s, fp, v, c) yrkande 5, 2002/03:U293 (v) yrkande 2,
2002/03:U294 (fp) yrkandena 9, 11, 12 och 23, 2002/03:U295 (m) yrkandena
10, 11 och 22, 2002/03:U302 (c) yrkandena 1-3, 2002/03:U303 (m)
yrkandena 1 och 2, 2002/03:U313 (c) yrkande 29, 2002/03:U322 (m) yrkande
6 samt 2002/03:Fi232 (fp) yrkande 13 bör avstyrkas.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes
vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Anslagen för 2003 under utgiftsområde 7
Internationellt bistånd m.m. (punkt 1)
(m)
av Göran Lindblad och Ewa Björling (båda m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1
borde ha följande lydelse:
1. Riksdagen anvisar, med de anslagsvillkor som
utskottet angivit, för budgetåret 2003 anslag
inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd i
enlighet med Moderata samlingspartiets förslag
i efterföljande specifikation. Riksdagen
bifaller därmed delvis proposition 2002/03:1,
volym 4 utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
punkt 6 samt bifaller motionerna 2002/03:U237
yrkande 19, 2002/03:U295 yrkandena 10, 11 och
22, 2002/03:U303 yrkandena 1 och 2,
2002/03:U322 yrkande 6 och avslår proposition
2002/03:1, volym 4 utgiftsområde 7
Internationellt bistånd punkterna 1 och 6
(delvis) samt motionerna 2002/03:U211 yrkandena
1 och 2, 2002/03:U284 yrkandena 21 och 30-32,
2002/03:U293 yrkande 2, 2002/03:U294 yrkandena
9, 11, 12 och 23, 2002/03:U302 yrkandena 1-3,
2002/03:U313 yrkande 29 och 2002/03:Fi232
yrkande 13.
Ställningstagande
Vi anser att de nya demokratierna kring
Östersjön och i övriga Central- och Östeuropa
måste betraktas på samma sätt som våra västliga
grannländer. Redan år 2004 kommer de att bli
medlemmar i Nato och EU och förmodligen kommer
de på en generation att nå västeuropeisk
levnadsstandard. Bistånd är inte det naturliga
tillståndet, det är i stället fråga om stöd
under en övergångsperiod. Handel,
investeringar, politisk samverkan och utbyten
på alla områden är det långsiktigt naturliga.
Stödet till Polen har i det närmaste upphört
och insatserna i Estland är också nära att
fasas ut. I Lettland och Litauen har övergången
till grannlandssamarbete inletts. Fokus i det
svenska stödet flyttas nu österut, från
Östersjöns östra strandstater till nordvästra
Ryssland samt till demokratiska krafter i
Vitryssland. Då flera länder beräknas vara EU-
medlemmar år 2004 görs en översyn av
stödinsatserna fr.o.m. detta år. Vi anslår för
utgiftsområde 7 anslag 9:1 Samarbete med
Central- och Östeuropa för budgetåret 2003
50 000 000 kr mer än regeringen eller således
799 000 000 kr.
Det senaste decenniet har vi upplevt den
snabbaste fattigdomsavvecklingen hittills i
mänsklighetens historia. Det beror på en snabb
ekonomisk tillväxt främst i Asien men även i
ett antal övriga u-länder. Ett land kan på bara
en generation gå från absolut fattigdom till
ett relativt välstånd, och även kraftigt
vanstyrda länder kan på ganska få år få till
stånd en kraftig tillväxt. Det största
utvecklingsproblemet finns bland Afrikas 38
låginkomstländer, som alla ligger söder om
Sahara och som har en tiondel av jordens
befolkning. I flera av dessa ökar fattigdomen
och sjukdomarna, och särskilt hiv/aids-epidemin
har i många länder lett till dramatiskt
förkortad medellivslängd. Vi anser att det
viktigaste nu är att fokusera på
fattigdomsutrotningen i Afrika, där problemen
är störst, och vi föreslår därför en
omfördelning av anslagen för utgiftsområde 7
Internationellt bistånd i enlighet med de
prioriteringar och förslag till förändringar
som anges i motionen (tabell 2).
Skuldsättningen i de fattigaste länderna är
orimlig. Oftast bottnar skulderna i lån som
gavs redan på 1970-talet från västerländska
regeringar, internationella institutioner eller
det tidigare Sovjetunionen. Nu utgör skulderna
en kvarnsten runt halsen för nya regimers
utvecklingsambitioner. Om långivande
statsmakter och internationella organisationer
betedde sig mer som kommersiella långivare och
skrev av låneförlusterna skulle både u-länderna
och långivarna tjäna på detta. Huvuddelen av
dessa lån borde skrivas av direkt, eftersom den
stora majoriteten av de s.k. HIPC-länderna
(Highly Indebted Poor Countries) inte klarar av
att fullfölja sina åtaganden. En
skuldavskrivning får inte ske på ett sådant
sätt att misshushållning och korruption främjas
eller att krig finansieras. Avskrivningar skall
därför villkoras med en utvecklingsvänlig
politik inriktad på välståndets grundläggande
förutsättningar: rättsstat, demokrati,
marknadsekonomi och utbildning. För att
garantera en utvecklingsorienterad politik kan
man i ett initialt skede tänka sig en
övergångsperiod med ränte- och
amorteringsfrihet.
Frigjorda resurser skall i första hand
villkoras till grundläggande utbildning och
hälsovård. Ny statsupplåning bör endast ske för
infrastrukturprojekt som inte kan
marknadsfinansieras.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi framför. Vårt
förslag lämnas med anledning av motionerna
2002/03:U237 (m) yrkande 19, 2002/03:U295 (m)
yrkandena 10, 11 och 22, 2002/03:U303 (m)
yrkandena 1 och 2 samt 2002/03:U322 (m) yrkande
6.
2. Ändring i Sidas regleringsbrev (punkt 2)
(fp, v, c och mp)
av Carl B Hamilton och Cecilia Nilsson
Wigström (båda fp),
Lars Ohly (v), Agne Hansson (c) och Lotta N
Hedström (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:U287 yrkande
5.
Ställningstagande
Vi anser att Sverige i samband med
biståndsgivning skall ta upp en diskussion med
berört land kring mänskliga rättigheter, och då
även HBT-personers grundläggande rättigheter, i
den anda som FN:s konvention om de mänskliga
rättigheterna står för. Sidas regleringsbrev
bör ändras i denna riktning så att man vid
biståndsgivning tar särskild hänsyn till HBT-
personers rättigheter.
Det bör också i Sidas regleringsbrev
framhållas att behovet av särskilda
kapacitetshöjande insatser riktade till HBT-
personers egna organisationer är stort och bör
prioriteras exempelvis såväl genom det
bilaterala MR-stödet som genom stödet till
utvecklingssamarbeten genom enskilda
organisationer, och det bör också tydligt i
Sidas regleringsbrev framgå att det ligger ett
stort ansvar på Sida att tydligt implementera
HBT-perspektiven i policydokument som Sida
använder för styrning av sin verksamhet. Detta
bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi framför. Vårt
förslag lämnas med anledning av motion
2002/03:U287 (v, c, fp, mp) yrkande 5.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges
inom parentes vilken punkt i utskottets förslag
till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Anslagen för 2003 under utgiftsområde 7
Internationellt bistånd (punkterna 1 och
3) (fp)
av Carl B Hamilton och Cecilia Nilsson
Wigström (båda fp).
Vi anser att fokus i svensk biståndspolitik och
debatt bör ligga på hur man långsiktigt gör
biståndet så effektivt och ändamålsenligt som
möjligt. Biståndets kvalitet är av avgörande
betydelse för mottagaren men också för givaren.
Biståndets effektivitet och lämplighet har flera
gånger kunnat ifrågasättas och kritiken mot
biståndsverksamheten har stundtals varit
berättigat hård. Likafullt är fortsatt ambitiöst
bistånd till utvecklingsländerna nödvändigt. Även
om partnerskapstanken är viktig får den inte leda
till att Sverige söker behandla t.ex. en diktatur
som en jämbördig partner då detta skänker en
legitimitet åt makthavare som inte bör stödjas. Vi
har påpekat att Sverige i större utsträckning bör
välja även andra kanaler för biståndet än de som
har anknytning till u-ländernas regeringar. Det
kan bl.a. handla om frivilligorganisationer som är
verksamma i mottagarlandet.
Möjligheterna att ge bistånd till uppbyggnad
av politiska partier och uppbyggnad av
partisystem var länge begränsade i Sverige till
skillnad från exempelvis Tyskland. En
försöksverksamhet av stöd genom partinära
organisationer har genomförts och utvärderats
och visar att denna sorts bistånd har givit
mycket positiva effekter. Genom att stärka
politiska partier har hela
demokratiseringsprocessen tagit stora steg
framåt och ny kompetens inom ett viktigt område
har byggts upp.
Enskilda människor och enskilda
organisationer utgör själva basen för
biståndsviljan. Utredningar som gjorts rörande
biståndet visar också att internationellt
solidaritetsarbete genom enskilda
organisationer är effektivt och ofta vilar på
stor erfarenhet. Korta beslutsvägar och
obyråkratiskt sätt att arbeta gör att hjälpen
genom frivilligorganisationer är
kostnadseffektiv och når fram. Arbetet sker
ofta i små lokalt förankrade projekt, med en
mycket nära kontakt mellan de engagerade
människorna i Sverige och deras
samarbetspartner.
Informationsarbetet hos enskilda
organisationer i Sverige utgör en allt större
del av deras verksamhet. Genom seminarier,
debatter, utbyte mellan utvecklingsländerna och
Sverige väcker man intresset och ökar
medvetenheten hos inte minst den yngre
generationen för globala frågor. De stora
biståndsorganisationerna har haft en
särställning bland de enskilda organisationerna
i det att de blivit s.k. ramorganisationer.
Gruppen av ramorganisationer bör successivt
kunna ändras och nya organisationer bör kunna
tillkomma. Folkpartiet vill anslå 116 miljoner
kronor ytterligare till delposten Enskilda
organisationer utöver regeringens förslag.
Förutom att gå i spetsen för ökad frihandel
skall Sverige också gå i täten för ett
omfattande bistånd för att stärka de strukturer
som gör att också de fattigaste får del av
tillväxtens frukter. Fortfarande står
hundratals miljoner människor helt vid sidan av
och har aldrig kommit med i
globaliseringsprocesserna. Vi anser att Sverige
skall vara ett föredöme i EU och gå i spetsen
för en generös biståndspolitik. Folkpartiet
vill därför se en kraftfull satsning på bistånd
de kommande åren. Vi föreslår att biståndet
höjs totalt med mer än 1 700 miljoner kronor
utöver regeringens förslag åren 2003-2004. Vårt
förslag innebär att den totala biståndsramen
uppgår till 0,85 % av BNI för år 2003
respektive 0,90 % av BNI för år 2004. Med vår
föreslagna ökningstakt kommer enprocentsmålet
att vara återställt under mandatperioden.
Större satsningar bör även göras på de
skuldavskrivningar som gynnar de fattiga
människorna i de fattigaste länderna. Det är
viktigt att notera att all skuldavskrivning
inte är gynnsam utan kan leda till slöseri,
t.ex. i fall när en korrupt regim får nya
möjligheter att berika sig själv genom förnyad
upplåning utomlands. Det är orimligt att sådana
svårt skuldsatta u-länder som ändrat kurs och
är på rätt väg i sin utveckling tvingas stå
under fortsatta krav att betala av dessa lån.
Det internationella initiativet för de
fattigaste och mest skuldtyngda länderna, det
s.k. HIPC-initiativet (Heavily Indebted Poor
Countries), bör drivas vidare. Huvuddelen av
lånen borde skrivas av direkt, eftersom den
stora majoriteten av HIPC-länderna inte klarar
av att fullfölja sina åtaganden.
Skuldavskrivningar måste dock förses med
villkor avseende ekonomiska och demokratiska
reformer. Vi föreslår att ytterligare 500
miljoner kronor anslås till satsningar på
ekonomiska reformer och skuldavskrivningar
utöver regeringens förslag.
2. Anslagen för 2003 under utgiftsområde 7
Internationellt bistånd (punkterna 1,
3-4) (kd)
av Rosita Runegrund (kd).
Kristdemokraterna har i parti- och
kommittémotioner förordat en annan inriktning
av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken
än den regeringen och dess stödpartier
föreslår. Kristdemokraternas budgetalternativ
tar sikte på att långsiktigt förbättra Sveriges
tillväxtförutsättningar genom strukturella
reformer för minskad ohälsa, förbättrad
lönebildning och strategiska skattesänkningar
på arbete och sparande. Därigenom skapas
förutsättningar för att sysselsättningen skall
kunna öka i en sådan utsträckning att välfärden
tryggas för alla.
Det handlar bl.a. om arbetsmarknaden som
måste göras mer flexibel och där den kraftigt
ökande sjukfrånvaron måste mötas med en
förbättrad arbetsmiljö och rehabilitering. Det
handlar om skatterna på arbete och företagande
som måste sänkas och på sikt anpassas till
omvärldens betydligt lägre skattetryck. Det
handlar också om det svenska konkurrenstrycket
som måste förbättras. Vidare måste den
offentliga sektorn förnyas för att bättre möta
konsumenternas/brukarnas behov och bättre
tillvarata personalens kompetens och idéer.
Dessutom måste valfriheten inom
familjepolitiken öka, rättsväsendet
återupprättas, pensionärernas ekonomiska
situation stärkas och infrastrukturen
förbättras.
Målet med våra reformer på dessa områden är
att skapa förutsättningar för en uthållig
tillväxt på åtminstone 3 % över en
konjunkturcykel, där sysselsättningen kan öka
utan att inflationen tar fart, där den
enskildes valfrihet, personliga ansvar och
välfärd kan öka utan politisk detaljstyrning,
där den offentliga sektorn kan vitaliseras och
möta ökande behov utan att jagas av krympande
skattebaser och där statens finanser blir
mindre konjunkturkänsliga.
Jag anser att FN skall uppmanar sina
medlemsländer att avsätta minst 0,7 % av
bruttonationalprodukten (BNP) till bistånd. Det
är inte orimligt att hävda att ett stort antal
länder kan klara sig med 99,3 % av sina totala
inkomster. Statistiken visar emellertid att
genomsnittet av i-länders bistånd 1997 enbart
uppgick till 0,25 % av BNI, dessutom har
överföringen av resurser från i-länder till u-
länder minskat under senare år. Sverige har
under lång tid haft en hög biståndsprofil och
framstått som ett föredöme för andra länder.
1968 beslutade en enig riksdag att det svenska
biståndet skulle uppgå till 1 % av vårt lands
BNP. Det nuvarande målet har bara uppnåtts två
gånger. Båda gångerna med icke-socialistiska
regeringar och senast 1992, då rekordnivån
1,03 % uppnåddes. Den nuvarande regeringens
biståndspolitik innebar att utbetalningar för
biståndet 1999 knappt översteg "skammens gräns"
på 0,7 % av BNI.
Jag anser att biståndet i största möjliga mån
bör styras av behovet i omvärlden. I dag är
behoven för utvecklingsinsatser enorma, och
därför behövs ett kraftigt internationellt
bistånd. Behoven överstiger vida de insatser
som görs av i-länderna. FN rekommenderar att
0,7 % av BNI går till biståndsinsatser, och vi
anser att Sverige bör ta ett större ansvar och
kunna avvara 1 % av Sveriges BNI. Dessutom är
det viktigt att underlätta för frivilliga
bidrag från den svenska befolkningen, vilket
bl.a. skulle kunna göras genom att införa
avdragsrätt för gåvor och bistånd. Genom ett
generöst bistånd kan Sverige vara ett föredöme
för andra länder och därigenom ge
förutsättningar för att resurser skapas som
innebär att antalet fattiga minskar. I vårt
budgetförslag föreslår vi därför att
biståndsramen för de kommande två åren höjs med
totalt 1,1 miljarder kronor jämfört med
regeringens förslag.
Riksdagsmajoriteten bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister har nu genom förslag till ramar
för de olika utgiftsområdena samt beräkningen
av statens inkomster ställt sig bakom en annan
inriktning av politiken i det första
rambeslutet om statsbudgeten. Därför redovisar
vi i detta särskilda yttrande den del av vår
politik som rör utgiftsområde 7 Internationellt
bistånd och som vi skulle ha yrkat bifall till
om vårt förslag till ramar hade vunnit
riksdagens bifall i den första beslutsomgången.
För många utvecklingsländer utgör skuldbördan
ett enormt problem som kraftigt begränsar och
ibland omöjliggör deras möjligheter att
utvecklas. I många av de fattigaste länderna
överskrider enbart räntekostnaderna för lånen
intäkterna från länders export. Utlandsskulden
för de fattigaste länderna är både i absoluta
tal och som andel av BNP och export avsevärt
större i dag än för 10 eller 20 år sedan. För
att de värst skuldsatta länderna skall ta sig
ur skuldkrisen krävs att de för en konsekvent
ekonomisk politik som kan främja utveckling och
tillväxt. För att skriva av skulderna måste
villkor och krav ställas på en sund ekonomisk
politik, en demokratisk utveckling och respekt
för mänskliga rättigheter.
Vi anser att skuldavskrivningar är nödvändiga
för att dessa länder skall ha en möjlighet till
ekonomisk tillväxt. Vi kräver att Sverige bör
vara ett föredöme i det internationella
samfundet och leda den globala opinionen för
skuldavskrivningar. Vi föreslår ökade medel för
det bilaterala utvecklingssamarbetet. Till
anslagsposten Ekonomiska reformer, där
skuldavskrivningar ingår, tillskjuter vi
ytterligare 200 miljoner kronor för att Sverige
skall föregå med gott exempel och leda den
internationella opinionen. Därutöver
prioriteras Humanitärt bistånd genom ett extra
anslag på 100 miljoner utöver regeringens
budget. Det senaste året har ett flertal
katastrofer i vår omvärld visat på betydelsen
av förbättrade förberedelser av det humanitära
biståndet. För att lyfta frågor om Mänskliga
rättigheter och demokrati, föreslår vi att en
ny delpost upprättas med samma namn. För detta
anslår vi 200 miljoner utöver det som
regeringen redan lägger på bistånd för
mänskliga rättigheter och demokrati.
Bistånd till Central- och Östeuropa
Inom kort har förhoppningsvis 12 nya länder i
centrala och östra Europa blivit EU-medlemmar.
Det är helt nödvändigt att det utvidgade EU
tänker igenom sin relation till länderna öster
om den utvidgade unionen, och vi menar att EU
måste visa en öppen attityd mot sin omvärld.
Vi anser att det är utmärkt att regeringen
höjer anslaget till samarbetet med Central- och
Östeuropa. Samtidigt måste vi framhålla att de
anslagna 749 miljonerna för 1993 är mycket lågt
tilltagna med hänsyn till den flora av
målsättningar som framgår av
budgetpropositionen. Behovet av svenskt stöd
till kandidatländerna minskar successivt,
samtidigt ökar behovet av insatser i t.ex.
Ryssland, Ukraina och Vitryssland. Vi menar att
dessa länders behov motiverar ett ytterligare
utvidgat utvecklingssamarbete från Sveriges
sida. Regeringen bör ge högsta prioritet åt
vissa allvarliga MR-brott, inte minst
människosmuggling och sexuell exploatering. Här
kan Sverige bl.a. bedriva opinionsarbete som
tar sin utgångspunkt i jämställdhet och
uppvärdering av kvinnors situation. Även
gränsbevakning och kamp mot den organiserade
brottsligheten bör få status som eget
huvudområde i samarbetet.
I samarbetet med särskilt Vitryssland är det
viktigt att Sverige använder sig av frivilliga
biståndsorganisationers kompetens och
kontaktnät. För människorna som lever på Balkan
är det viktigt att få signaler från övriga
världen som visar att vi bryr oss om deras
situation och att vi är intresserade av att
hjälpa dem till en dräglig livssituation.
Balkan är i högsta grad EU:s problem och vi bör
ge hjälp och stöd till de krafter på Balkan som
eftersträvar försoning, verklig demokrati och
som verkar för respekt för de mänskliga
rättigheterna. Omvärldens bistånd till
Balkanländerna koncentreras till stor del på
återuppbyggnad av infrastruktur, hus och vägar.
Vi menar att ett helt avgörande led i
återuppbyggnaden av det konfliktförödda Balkan
är satsningar på immateriella frågor som
institutionsuppbyggnad, mänskliga rättigheter
och demokrati. Det handlar inte minst om
utbildningssatsningar på viktiga områden, som
samhällsadministratörer, jurister, poliser och
lärare. För att skapa förståelse och försoning
krävs att all utbildningsverksamhet präglas av
respekten för de mänskliga rättigheterna och
för rättsstatens principer.
Sverige borde utröna vilka möjligheter som
finns för en internationell konferens kring
transnationell brottslighet kopplad till
Balkan, till vilken företrädare för
polisväsende, åklagar- och domstolsväsende,
underrättelse- och säkerhetsorganisationer,
företrädare för den akademiska världen samt
journalister bjuds in. Ett viktigt syfte med en
sådan konferens bör vara att, med utgångspunkt
i en toppmötesdeklaration, utarbeta konkreta
riktlinjer för hur det praktiska arbetet skall
genomföras och samordnas.
Den internationella konferensen bör föregås
av genomförandet av en brett upplagd studie som
syftar till att kartlägga den organiserade
brottsligheten på Balkan och dess förgreningar
i Europa och i världen samt komma med förslag
till konkreta åtgärder för brottsbekämpning och
samordning av denna. En sådan studie kan till
exempel genomföras under huvudmannaskap av
någon av de svenska underrättelse- och
säkerhetsorganisationerna, men med deltagande
av motsvarande organisationer från övriga EU-
länder.
3. Anslagen för 2003 under utgiftsområde 7
Internationellt bistånd (punkt 1) (c)
av Agne Hansson (c).
En generös biståndspolitik kan försvaras både
av moraliska och egoistiska skäl. I längden är
det omöjligt att försvara de enorma och växande
klyftor världen ser i dag. För västvärlden är
det både en rättvisefråga och en
säkerhetsfråga. Grogrunden för stöd till
terrororganisationer och fundamentalism ligger
i fattigdomen och utanförskapet. Sverige ger
redan i dag ett förhållandevis generöst
bistånd, inte minst i jämförelse med många
andra länder. Dock uppnås ännu inte det mål om
1 % av BNI i bistånd som Sverige satt upp.
Enligt Centerpartiets uppfattning är det
angeläget att målet nås och att ökningen nu
sker i en snabb och jämn takt. Vi föreslår en
omfördelning av anslagen för utgiftsområde 7
Internationellt bistånd i enlighet med de
prioriteringar och förslag till förändringar
som anges i motionen (tabell 2) så att Sverige
senast 2005 skall ha uppnått enprocentsmålet.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
I propositionen 2002/03:1 utgiftsområde 7
Internationellt bistånd föreslår regeringen att
riksdagen
1. fastställer biståndsramen för
internationellt utvecklingssamarbete till
0,81 procent av vid budgeteringstillfället
beräknad bruttonationalinkomst (BNI) för
2003,
2. bemyndigar regeringen att under år 2003 för
reservationsanslaget 8:1 Biståndsverksamhet
göra ekonomiska åtaganden som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på
högst 22 883 000 000 kronor efter år 2003
(avsnitt 3.8.1 Bemyndigande om ekonomiska
åtaganden),
3. bemyndigar regeringen att under år 2003 för
reservationsanslaget 8:1 Biståndsverksamhet
ställa ut garantier som inklusive tidigare
ställda garantier uppgår till ett belopp om
högst 12 000 000 000 kronor (avsnitt 3.8.1
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden),
4. bemyndigar regeringen att under år 2003 för
reservationsanslaget 9:1 Samarbete med
Central- och Östeuropa göra ekonomiska
åtaganden som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst 900 000
000 kronor efter år 2003 (avsnitt 4.8.1
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden),
5. bemyndigar regeringen att under år 2003 för
reservationsanslaget 9:2 Avsättning för
förlustrisker vad avser garantier för
finansiellt stöd och exportkreditgarantier
ställa ut garantier för finansiellt stöd till
länder i Central- och Östeuropa som inklusive
tidigare ställda garantier uppgår till ett
belopp om högst 950 000 000 kronor (avsnitt
4.8.2 Regeringens överväganden),
6. för budgetåret 2003 anvisar anslagen under
utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
enligt följande uppställning:
Belopp i 1 000-tal kronor
-----------------------------------------------------------
Anslag Anslagstyp
Regeringens
förslag
-----------------------------------------------------------
8:1 Biståndsverksamhet (res.) 15 886
126
-----------------------------------------------------------
8:2 Styrelsen för internationellt (ram) 492 740
utvecklingssamarbete (Sida)
-----------------------------------------------------------
8:3 Nordiska Afrikainstitutet (ram) 11 437
-----------------------------------------------------------
9:1 Samarbete med Central- och Östeuropa (res.) 749 000
-----------------------------------------------------------
9:2 Avsättning för förlustrisker vad (res.) 1 000
avser garantier för finansiellt stöd och
exportkreditgarantier
-----------------------------------------------------------
Summa 17 140
303
-----------------------------------------------------------
Motioner från allmänna motionstiden
2002/03:U211 av Inger René (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att avveckla Sveriges
bilaterala bistånd.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att lägga ned Sida.
2002/03:U237 av Göran Lennmarker m.fl. (m):
19. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 7 anslag 9:1
Samarbete med Central- och Östeuropa för budgetåret
2003 50 000 000 kr mer än regeringen eller således 799
000 000 kr.
2002/03:U284 av Alf Svensson m.fl. (kd):
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att öka satsningarna i det
internationella samfundet för skuldavskrivningar för
de allra fattigaste länderna.
30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att snabbare återgå till 1 %
av BNI i internationellt bistånd.
31. Riksdagen beslutar om underindelningen av anslag 1.2
Bilateralt utvecklingssamarbete under utgiftsområde 7
Internationellt bistånd i enlighet med vad som anförs
i motionen (tabell 4).
32. Riksdagen anvisar med följande ändringar i
förhållande till regeringens förslag anslagen under
utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt
uppställning:
Belopp i tusental kronor
--------------------------------------------------------
Anslag Regeringens
Förändring
förslag
--------------------------------------------------------
8:1 Biståndsverksamhet 15 886 +500 000
126
--------------------------------------------------------
Summa 17 140 +500 000
303
--------------------------------------------------------
2002/03:U287 av Ulf Holm m.fl. (mp, s, fp, v, c):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Sidas regleringsbrev.
2002/03:U293 av Gudrun Schyman m.fl. (v):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om skuldavskrivning.
2002/03:U294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om betydelsen av bistånd förmedlat via
enskilda organisationer.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en återgång till enprocentsmålet senast
2006.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av större satsningar på
skuldavskrivningar och ekonomiska reformer.
23. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 7
Internationellt bistånd enligt uppställning:
Belopp i miljontal kronor
-----------------------------------------------------------
Anslag Regeringens
Anslagsförändring
förslag
-----------------------------------------------------------
8:1 Biståndsverksamhet 15 886 +936
-----------------------------------------------------------
Summa 16 390 +936
-----------------------------------------------------------
2002/03:U295 av Göran Lennmarker m.fl. (m):
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att skuldavskrivningar inte får ske på ett sådant sätt att
misshushållning och korruption främjas.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att frigjorda resurser från skuldavskrivningar i första hand
skall användas till grundläggande utbildning och hälsovård.
22. Riksdagen beslutar om budgetförändringar avseende budgetområde 7
Internationellt bistånd enligt vad som anförs i motionen.
2002/03:U302 av Agne Hansson m.fl. (c):
1. Riksdagen beslutar med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anslagen under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt
följande uppställning:
Belopp i tusental kronor
-------------------------------------------------------
Anslag Regeringens
Anslagsförändring
förslag
-------------------------------------------------------
8:1 Biståndsverksamhet 15 886 126 +500 000
-------------------------------------------------------
8:2 Styrelsen för internationellt 492 740 -9 000
utvecklingssamarbete (Sida)
-------------------------------------------------------
Summa 17 140 303 +491 000
-------------------------------------------------------
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om ökningar av an
slag inom
anslagsposten 3.5.1 Multilateralt utvecklingssamarbete.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om
ökningar av anslag inom anslagsposten 3.5.2 Bilateralt utvecklingssamarbete.
2002/03:U303 av Göran Lennmarker m.fl. (m):
1. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 7 anslag 8:1 Biståndsverksamhet
för
budgetåret 2003 13 741 126 000 kr.
2. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 7 anslag 9:1 Samarbete med Central-
och
Östeuropa för budgetåret 2003 50 000 000 kr mer än regeringen eller således
799
000 000 kr.
2002/03:U313 av Agne Hansson m.fl. (c):
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs
om att enprocentsmålet skall uppnås senast 2005.
2002/03:U322 av Bo Lundgren m.fl. (m):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om
skuldavskrivningar.
2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
13. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen under utgiftsområde 7
Internationellt bistånd enligt uppställningen i tabell 9.
Bilaga 2
Tabell 1. Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslagsfördelning
för
utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
-------------------------------------------------------------------------------
Anslag AnslagstypRegeringens(m) (fp) (kd) (c)
förslag
-------------------------------------------------------------------------------
8:1 Biståndsverksamhet (res.) 15 886 -2 145 +936 +500 000 +500
126 000 000 000
-------------------------------------------------------------------------------
8:2 Styrelsen för internationellt (ram) 492 740 -9 000
utvecklingssamarbete (Sida)
-------------------------------------------------------------------------------
8:3 Nordiska Afrikainstitutet (ram) 11 437
-------------------------------------------------------------------------------
9:1 Samarbete med Central- och Östeuropa (res.) 749 000 +50 000
-------------------------------------------------------------------------------
9:2 Avsättning för förlustrisker vad (res.)
avser garantier för finansiellt stöd och 1 000
exportkreditgarantier
-------------------------------------------------------------------------------
Summa 17 140 -2 095 +936 +500 000 +491
303 000[1] 000 000
-------------------------------------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[1]: I moderaternas motion överensstämmer inte
anslagsuppdelningen med propositionens förslag.
Moderata samlingspartiet anser att det år 2004
bör ske en total skuldavskrivning för de högt
skuldsatta låginkomstländerna.
Tabell 2. Anslag utgiftsområde 7
Internationellt bistånd - 2003
tusental kronor
-------------------------------------------------------------------
| | 2003 | 2003 | 2003| 2003| 2003
|
-------------------------------------------------------------------
| | Reg | (m) | (fp)| (kd)| (c)|
-------------------------------------------------------------------
|8:1 Biståndsverksamhet | 15 886| -2 145|936| 500|
500 |
| | 126 | 500 | 000 | 000 | 000|
-------------------------------------------------------------------
|8.1.1 Multilateralt | 5 105 000|-1 020|| | |
| | | 500 | | | |
-------------------------------------------------------------------
|FN:s ekonomisk och social | 2 012 000|-496 500|| | |
|verksamhet | | | | | |
-------------------------------------------------------------------
|UNDP | 550 000| -450 000|| |
50 |
| | | | | | 000|
-------------------------------------------------------------------
|UNCDF | 50 000| | | | |
-------------------------------------------------------------------
|Unicef | 300 000| -100 000|10 000||
30 |
| | | | | | 000|
-------------------------------------------------------------------
|Unifem | 14 000| | 10 000| |
20 |
| | | | | | 000|
-------------------------------------------------------------------
|UNFPA | 185 000| | 50 000| | |
-------------------------------------------------------------------
|WFP | 210 000| | 10 000| |
10 |
| | | | | | 000|
-------------------------------------------------------------------
|UNHCR | 400 000| 30 000|50 000| |
40 |
| | | | | | 000|
-------------------------------------------------------------------
|UNRWA | 175 000| | 10 000| | |
-------------------------------------------------------------------
|Narkotikainsatser genom FN | 50 500| 5 000| | | |
-------------------------------------------------------------------
|Habitat | 8 000| | | | |
-------------------------------------------------------------------
|UNAIDS | 60 000| 22 000|50 000| |
50 |
| | | | | | 000|
-------------------------------------------------------------------
|Unido | 9 500| -3500| | | |
-------------------------------------------------------------------
|WHO | | | 10 000| | |
-------------------------------------------------------------------
|Internationella | 1 749 000|-204 000|| | |
|finansieringsinstitut | | | | | |
-------------------------------------------------------------------
|Världsbanksgruppen | 861 000| | | | |
-------------------------------------------------------------------
|Regionala utv. banker | 472 000| | | | |
-------------------------------------------------------------------
|Övriga utvecklingsbanker | 416 000| | | | |
|och fonder | | | | | |
-------------------------------------------------------------------
|Övrigt multilateralt | 865 000| -320 000|35 000|| |
|samarbete | | | | | |
-------------------------------------------------------------------
|Miljöinsatser | 219 000| -75 500|30 000|| |
-------------------------------------------------------------------
|Konfliktförebyggande | 170 000| -80 000|35 000|| |
|insatser | | | | | |
-------------------------------------------------------------------
|Övriga multilaterala | 431 000| -154 500|| | |
|insatser | | | | | |
-------------------------------------------------------------------
|Multilateral | 45 000| -10 000|| | 5
000 |
|handelsrelaterad | | | | | |
|biståndsverksamhet | | | | | |
-------------------------------------------------------------------
|Europeiska | 479 000| | | | |
|utvecklingsfonden | | | | | |
-------------------------------------------------------------------
|8:1.2 Bilateralt | 10 680| -1 125| | | |
| | 000 | 000 | | | |
-------------------------------------------------------------------
|Afrika | 2 720 000|| | |
200 |
| | | | | | 000|
-------------------------------------------------------------------
|Nya Afrikaanslag (m) | | 2 565| | | |
| | | 000 | | | |
-------------------------------------------------------------------
|Förberedelse inför total | | | | | |
|skuldavskrivning år 2004 | | 150 000|| | |
-------------------------------------------------------------------
|Snabb fattigdomsavveckling | | 2 000| | | |
|i Afrika | | 000 | | | |
-------------------------------------------------------------------
|Konflikthantering i Afrika | | 400 000|| | |
-------------------------------------------------------------------
|Utvecklingsenhet i Afrika | | 15 000| | | |
-------------------------------------------------------------------
|Asien | 1 670 000|-1 265|-500| | |
| | | 000 | 000 | | |
-------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------
| |2003 | 2003 |2003 |2003 |2003|
--------------------------------------------------------------
| |Reg | (m) |(fp) |(kd) |(c) |
--------------------------------------------------------------
|Latinamerika |810 000|-585 000|20 000| | |
--------------------------------------------------------------
|Europa |830 000| | | | |
--------------------------------------------------------------
|Globala | 1 330 | -1 150 | | | 10|
|utvecklingsprogram | 000 | 000 | | | 000|
--------------------------------------------------------------
|U-krediter |500 000| | | | |
--------------------------------------------------------------
|Enskilda organisationer |940 000| 60 000 | 116 | | 135|
| | | | 000 | | 000|
--------------------------------------------------------------
|Humanitärt och | | | | | |
|konfliktförebyggande | 1 100 | | | 100 | 100|
|bistånd | 000 | | | 000 | 000|
--------------------------------------------------------------
|Ekonomiska reformer |720 000|-720 000| 500 | 200 | 75|
| | | | 000 | 000 | 000|
--------------------------------------------------------------
|Information |60 000 |-60 000 | | | |
--------------------------------------------------------------
|Nytt anslag | | 30 | 500 |200 000[4]||
| | | 000[2] |000[3]| | |
--------------------------------------------------------------
|8:1.3 Övrigt |101 126| | | | |
--------------------------------------------------------------
|8:2 SIDA |492 740| | | | -9|
| | | | | | 000|
--------------------------------------------------------------
|8:3 Nordiska |11 437 | | | | |
|Afrikainstitutet | | | | | |
--------------------------------------------------------------
|B. Central- och |750 000| 50 000 | | | |
|Östeuropa | | | | | |
--------------------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[2]: Nytt anslag - oberoende utvärderingsenhet (m).
[3]: Nytt anslag - mänskliga rättigheter (fp).
[4]: Nytt anslag - särskilda insatser för demokrati och MR (fp).