Verksamheten inom Europarådet andra halvåret 2001och under år 2002

Sammanfattning


I   betänkandet  behandlar   utskottet   regeringens
skrivelse  2002/03:81  Redogörelse  för verksamheten
inom   Europarådets   ministerkommitté  m.m.   andra
halvåret 2001 och under  år 2002 samt redogörelserna
till  riksdagen 2001/02:ER1  respektive  2002/03:ER1
från   Sveriges    delegation    vid    Europarådets
parlamentariska församling.
I  betänkandet  behandlas även en motion  som  har
väckts med anledning  av skrivelsen samt ytterligare
en   motion  som  har  väckts   med   anledning   av
redogörelse  2002/03:ER1.  Motionsyrkandena  tar upp
Europadomstolens fortsatt svåra arbetssituation samt
frågor om människohandel och diskriminering på grund
av sexuell läggning.
Utskottet     föreslår    att    skrivelsen    och
redogörelserna läggs  till  handlingarna. Motionerna
avstyrks.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut



1.      Europadomstolens resurser

Riksdagen avslår motion 2002/03:U2.

2.      Frågor om människohandel

Riksdagen avslår motion  2002/03:U4 yrkandena 1
och 2.

3.      Diskriminering på grund av sexuell
läggning

Riksdagen avslår motion 2002/03:U4 yrkande 3.

4.      Regeringens skrivelse 2002/03:81
Redogörelse för verksamheten inom
Europarådets ministerkommitté m.m. andra
halvåret 2001 och under år 2002

Riksdagen    lägger    skrivelse     2002/03:81
Redogörelse  för  verksamheten  inom Europarådets
ministerkommitté  m.m.  andra halvåret  2001  och
under år 2002 till handlingarna.

5.      Redogörelser till riksdagen
2001/02:ER1 och 2002/03:ER1 Från Sveriges
delegation vid Euoparådets parlamentariska
församling

Riksdagen lägger redogörelserna 2001/02:ER1 och
2002/03:ER1   Från   Sveriges    delegation   vid
Euoparådets   parlamentariska   församling   till
handlingarna.

Stockholm den 6 maj 2003


På utrikesutskottets vägnar


Urban Ahlin

Följande ledamöter har deltagit i  beslutet: Urban
Ahlin (s), Göran Lennmarker (m), Berndt  Ekholm (s),
Carl  B  Hamilton  (fp),  Carina  Hägg (s), Birgitta
Ahlqvist (s), Holger Gustafsson (kd),  Kent Härstedt
(s), Göran Lindblad (m), Cecilia Wigström (fp), Agne
Hansson  (c),  Kenneth G Forslund (s), Ewa  Björling
(m), Lotta N Hedström  (mp),  Yilmaz  Kerimo (s) och
Kaj Nordquist (s).

2002/03

UU11


Redogörelse för ärendet


Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I  skrivelsen  lämnar regeringen en redogörelse  för
verksamheten  inom   Europarådets   ministerkommitté
andra halvåret 2001 och under år 2002  vilken  också
omfattar    samarbetsprogrammen    för   demokratisk
utveckling   och  Europarådssekretariatets   budget.
Utöver ministerkommitténs verksamhet redovisas också
frågor   rörande    Europakonventionen    och   dess
övervakningsorgan,    arbetet    inom    ramen   för
verksamhetsprogrammen,  mänskliga  rättigheter   och
demokratifrågor,  sociala  frågor,  kulturfrågor och
kulturell  mångfald samt samarbetet inom  ramen  för
partsavtalen.


Det huvudsakliga innehållet i
redogörelserna från Sveriges
delegation vid Europarådets
parlamentariska församling


I redogörelserna  redovisar  Sveriges delegation vid
Europarådets parlamentariska församling Europarådets
roll    i    det    europeiska    samarbetet,    den
parlamentariska församlingens verksamhet  under 2001
och  2002 samt den svenska representationen.  Vidare
redovisas huvudområdena för församlingens verksamhet
vilka är granskning av hur medlemsländerna uppfyller
sina åtaganden,  politiska  frågor, juridiska frågor
och mänskliga rättigheter, ekonomi  och  utveckling,
sociala  frågor,  hälso- och familjefrågor,  kultur,
vetenskap   och   utbildning,    befolknings-    och
flyktingfrågor, jordbruk och miljö samt jämställdhet
mellan  kvinnor  och  män.  Till  redogörelserna har
fogats en förteckning över församlingens beslut.

Utskottets överväganden


Utskottet konstaterar att Europarådet har en central
uppgift när det gäller att främja respekten  för  de
mänskliga  rättigheterna, demokrati och rättsstatens
principer och därmed också för att förebygga väpnade
konflikter.   Det   är  utskottets  uppfattning  att
Europarådet,  med sin  breda  medlemskrets  och  sin
omfattande erfarenhet,  med  sina normer och med sin
demokratiska värdegemenskap, även  framdeles  har en
viktig roll att spela för en fredlig utveckling.  De
krav  på  respekt för de mänskliga rättigheterna som
ställs på Europarådets medlemsländer utgör också ett
konstruktivt stöd till uppbyggnaden av demokrati och
rättsstat i  länderna  i  Central- och Östeuropa, på
Balkan samt i södra Kaukasien.
Europarådet står fortsatt  inför stora utmaningar.
Inom de närmaste åren är det utvidgningen  av EU och
Nato  som  särskilt  kommer att påverka utvecklingen
inom Europarådet. Europarådets  roll  och verksamhet
måste därför anpassas. Det innebär behov av reformer
och   i  vissa  fall  ökad  resurstilldelning.   Vid
avvägningen  av  behoven  för  de olika sektorer där
Europarådet  är  verksamt  bör Sveriges  inställning
vara  att kärnverksamheten, dvs.  främjandet  av  de
mänskliga rättigheterna, demokrati samt rättsstatens
principer, skall prioriteras.
Utskottet  delar  synen  på Europadomstolens stora
betydelse för skyddet av de  mänskliga rättigheterna
och behovet av reformer och ökade  resurser  för att
effektivisera  domstolens arbete som det uttrycks  i
motion      2002/03:U2.      Den      reform      av
övervakningssystemet   som   beskrivits  i  tidigare
skrivelser   har   hittills  inte  lett   till   det
eftersträvade   resultatet,   nämligen   att   korta
handläggningstiderna     för    klagomålen    enligt
Europakonventionen.   Trots    det   stora   antalet
meddelade domar och beslut har målbalansen  fortsatt
att växa kontinuerligt eftersom Europadomstolen inte
hinner pröva klagomålen i den takt de kommer  in.  I
slutet  av  2002  hade  Europadomstolen  över 30 000
oavgjorda  klagomål.  Under  2001  och  2002  mottog
domstolen  drygt  60  000  nya  klagomål.  En viktig
anledning      till      den     kraftigt     ökande
måltillströmningen är att  Europakonventionen blivit
alltmer  känd  i framför allt  de  senast  tillkomna
medlemsstaterna  efter  Sovjetunionens  fall.  Flest
klagomål  mot  sig  har  Turkiet,  Ryssland,  Polen,
Ukraina och Rumänien.
I  regeringens  skrivelse  redogörs för det arbete
som redan bedrivs på olika nivåer  inom  Europarådet
för   att   komma   till   rätta  med  den  kritiska
situationen  och garantera domstolens  effektivitet.
Enligt   regeringen    har    vissa    förbättringar
åstadkommits efter att en arbetsgrupp inom domstolen
under ledning av den svenska domaren Elisabeth  Palm
presenterade  sin  slutrapport  i  januari 2002. Det
pågående    reformarbetet    kommer    också     att
intensifieras   under   våren   2003.   Vidare   har
Styrkommittén  för  mänskliga  rättigheter, CDDH, på
ministerkommitténs uppdrag, den  17 april i år, lagt
fram  ett  paket  med  konkreta  och  sammanhängande
förslag,  både  vad  gäller åtgärder som kan  vidtas
utan dröjsmål och vad  gäller  konventionsändringar.
Uppgiften utfördes av en arbetsgrupp under CDDH, den
s.k.   reflektionsgruppen  (CDDH-GDR),   där   bl.a.
Sverige  ingår.  Arbetet i CDDH under andra halvåret
2001  och under år  2002  handlade  i  hög  grad  om
domstolsreformen.     CDDH:s    nyligen    framlagda
åtgärdsförslag    kommer    att     behandlas    vid
ministerkommitténs möte i Strasbourg den 14-15 maj i
år.
Reformarbetet  handlar  dels  om  att Europarådets
ministerkommitté skall utarbeta rekommendationer, av
vilka    flera    syftar    till    att    integrera
Europakonventionen     mer     i     de     inhemska
rättsordningarna   och  därmed  minska  behovet  hos
enskilda att klaga till Europadomstolen. Dels är det
fråga   om   en  del  ändringar   när   det   gäller
förfarandereglerna  i  själva  konventionen.  Enligt
uppgifter  från  Regeringskansliet har Sverige under
förhandlingarna  hittills   ställt  sig  bakom  (och
delvis initierat) dessa förslag.
Utskottet    anser   att   detta   arbete    måste
uppmärksammas  i   än  högre  grad  och  ges  högsta
prioritet   för   att  skynda   på   de   nödvändiga
förändringarna. Medlemsstaterna  är  också  tämligen
ense om att det inte räcker med enbart ändringar  av
domstolens  arbetsmetoder  och dess rättegångsregler
utan    att    det    också   krävs   ändringar    i
Europakonventionen för  att komma till rätta med den
problematiska situationen.  Vad som kan bli aktuellt
är   ändringar   i   de  processuella   reglerna   i
konventionen.  Att  begränsa  de  redan  existerande
rättigheterna som tillkommer  individen  är det inte
fråga om.
Men  reformarbetet  innebär  också ett behov  av
förstärkta finansiella resurser, och Sverige tillhör
de  länder  som  gärna hade sett en viss  ökning  av
Europarådets  budget.   Utskottet   förutsätter  att
Sverige  fortsatt och aktivt driver den  linjen  som
medlem i  Europarådets budgetkommitté för perioden 1
januari 2002-31 december 2004.

Utskottet  noterar  att  efter  händelserna  den  11
september  2001  tillsattes  en  ny  specialistgrupp
under  CDDH  (DH-S-TER)  som  fick  i  uppdrag   att
utarbeta riktlinjer om mänskliga rättigheter sett  i
perspektivet  av  kampen  mot  terrorismen.  Arbetet
slutfördes  snabbt  och riktlinjerna kunde antas  av
ministerkommittén redan den 11 juli 2002. Syftet med
riktlinjerna är att de skall tjäna som en påminnelse
om  att  kampen  mot  terrorismen   måste   ske  med
upprätthållande    av   respekten   för   demokrati,
mänskliga rättigheter  och  rättsstatens  principer.
Meningen är att de skall ges en så vid spridning som
möjligt  i medlemsstaterna. I Sverige har de  gjorts
tillgängliga      både      för      polis-      och
åklagarmyndigheterna och för domstolarna.

Utskottet  delar regeringens uppfattning att behovet
av EU-samordning  i de utrikespolitiska frågorna har
ökat i takt med att  Europarådet har utvidgats och i
och med EU:s utvidgning.  Sverige  vill också främja
samarbetet   mellan  EU  och  Europarådet   avseende
konfliktförebyggande verksamhet och krishantering.

Utskottet vill  även  uppmärksamma  att  det under
hösten 2001 inrättades en arbetsgrupp under CDDH med
företrädare   för   sju   medlemsstater,   däribland
Sverige,  som  hade  till  uppgift  att  studera  de
juridiska  och  tekniska  förutsättningarna  för  en
anslutning   av   EG/EU   till   Europakonventionen.
Gruppens      slutrapport     överlämnades      till
ministerkommittén   under  2002.  Arbetsgruppen  har
bl.a.  kommit  fram  till   att  vissa  ändringar  i
Europakonventionen  skulle  bli  nödvändiga  vid  en
anslutning. Slutrapporten har gjorts tillgänglig för
den  arbetsgrupp inom EU:s framtidskonvent  som  har
behandlat anslutningsfrågan ur EU:s synvinkel.

Beträffande  Folkpartiets yrkanden om människohandel
i  motion U4 (yrkandena  1  och  2)  vill  utskottet
betona  att  det  är  ytterst angeläget Sverige inom
Europarådet och andra internationella organisationer
samt  även  i  bilaterala   sammanhang   verkar  för
kraftfulla  åtgärder  i  kampen  mot alla former  av
människohandel  och  att de bakomliggande  orsakerna
till denna handel uppmärksammas. Utskottet välkomnar
därför den nya svenska  strategi  för  bekämpning av
människohandel      inom     det     internationella
utvecklingssamarbetet  som  regeringen  presenterade
den 30 april i år. Strategin inriktar sig  främst på
handel med kvinnor och barn och syftar till  att  ge
de   svenska   ansträngningarna  en  mer  långsiktig
inriktning. Fokus  ligger  på  de  vanligaste  eller
värsta   formerna   av   exploatering  som  sexuellt
utnyttjande, arbetskraftsexploatering  och  skadligt
barnarbete.

Inom    Europarådet    har    Styrkommittén    för
jämställdhetsfrågor, CDEG, diskuterat möjligheten av
en     eventuell     europeisk     konvention    mot
människohandel. Frågan är för närvarande  remitterad
till   den   straffrättsliga   styrkommittén   CDPC.
Utskottet  vill uppmana regeringen att verka för  en
sådan konvention,  under  förutsättning  att  den ej
försvagar befintliga FN-konventioner. I sammanhanget
kan  vidare nämnas att beträffande uppföljningen  av
rekommendationen   om   handel   med  människor  för
sexuella   ändamål   har   kommittén   bl.a.   annat
informerats  om  att  projekt genomförts i  sydöstra
Europa inom ramen för "Task  Force on Trafficking in
Human Beings of the Stability  Pact  for  South East
Europé"  med  syfte  att  bygga  upp lagstiftning  i
regionen    som    kriminaliserar    människohandel.
Utskottet ser detta arbete som angeläget.
I  samma  motion (yrkande 3) tar motionärerna  upp
frågan om att  Sverige  bör  verka  för att European
Commission  against  Racism  and Intolerance  (ECRI)
utvidgar  sitt mandat till att  omfatta  arbete  mot
diskriminering på grund av sexuell läggning.
Vid  "2nd  Council  of  Europe  Round  Table  with
National   Human  Rights  Institutions/4th  European
Meeting  of  National  Institutions"  i  Dublin  och
Belfast  2002 antogs  en  resolution  som  uppmanade
Europarådets  ministerkommitté  att,  i enlighet med
vad också den parlamentariska församlingen  beslutat
rekommendera,    utvidga   mandatet   för   European
Commission against  Racism  and  Intolerance  (ECRI)
till att också omfatta arbetet mot homofobi.
Mot  denna  bakgrund har Jämställdhetsombudsmannen
(JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO),
Handikappombudsmannen  (HO),  Barnombudsmannen  (BO)
samt  Ombudsmannen  mot  diskriminering  på grund av
sexuell läggning (HomO) hemställt att regeringen tar
upp   frågan   om   ECRI:s   mandat  i  Europarådets
ministerkommitté och därmed verkar  för att mandatet
utvidgas    i   enlighet   med   resolutionen    och
Europarådets       parlamentariska       församlings
rekommendation.
Enligt uppgift inhämtad från Regeringskansliet har
Sveriges  representation  i  Europarådet instruerats
att  aktivt verka för att frågan  om  ECRI:s  mandat
omfattas  på  det  sätt Europarådets parlamentariska
församling föreslagit,  dvs. att ECRI:s mandat också
omfattar arbetet mot homofobi.
Mot  bakgrund  av vad som  ovan  anförts  föreslår
utskottet att motionerna  2002/03:U2  och 2002/03:U4
yrkandena   1-3   lämnas   utan   åtgärd   samt  att
regeringens  skrivelse 2002/03:81 och redogörelserna
2001/02:ER1    samt     2002/03:ER1    läggs    till
handlingarna.
Bilaga

Förteckning över behandlade förslag



Skrivelsen

2002/03:81   Redogörelse   för   verksamheten   inom
Europarådets ministerkommitté  m.m.  andra  halvåret
2001 och under år 2002 överlämnas till riksdagen.


Redogörelserna


2001/02:ER1 Redogörelse från Sveriges delegation vid
Europarådets  parlamentariska  församling överlämnas
till riksdagen.

2002/03:ER1 Redogörelse från Sveriges delegation vid
Europarådets  parlamentariska församling  överlämnas
till riksdagen.


Följdmotioner


2002/03:U2 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen   anförs   om  att  regeringen  tar
initiativ  till  att  regeringarna   i   Europarådet
tillsammans  tillgodoser  Europadomstolens behov  av
ökade resurser.

2002/03:U4 av Carl B Hamilton m.fl. (fp):

1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att regeringen i
Europarådet arbetar  för  att  en  konvention  mot
människohandel utarbetas och beslutas.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  bekämpa
människohandel.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om att regeringen i
Europarådet     arbetar     för    att    motverka
diskriminering på grund av sexuell läggning.

Motionerna


I  motion 2002/03:U2 (kd) understryker  motionärerna
Europadomstolens  behov  av  ökade  resurser för att
komma  till rätta med dagens enorma arbetsbörda  som
lett till oacceptabla dröjsmål i rättsprocessen.

I motion  2002/03:U4  (fp) yrkandena 1 och 2 betonas
vikten  av  en  ökad  kamp  mot  människohandel  och
behovet    av    en   europeisk    konvention    mot
människohandel.

I motionens yrkande  3  uppmanar motionärerna den
svenska regeringen att verka  för  att  mandatet för
European  Commission  against Racism and Intolerance
(ECRI)  utvidgas  till  att   omfatta   arbetet  mot
diskriminering på grund av sexuell läggning.