Utbildningsutskottets betänkande
2002/03:UBU9
Förskolan
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande 40
motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2002
om olika förskolefrågor. Samtliga yrkanden avstyrks
av utskottet.
Yrkandena handlar om verksamhetsformer inom
barnomsorgen, kvalitetsaspekter inom förskolan t.ex.
i form av gruppstorlekar och personaltäthet.
Dessutom behandlas taxe- och avgiftsfrågor,
tillgänglighet samt utvecklingen av den öppna
förskolan och familjedaghem. Vidare behandlas
förskolans läroplan, samverkan mellan förskola och
föräldrar, språkförskolor samt modersmålsstöd.
I betänkandet finns reservationer från Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,
Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Val mellan olika former av barnomsorg
Riksdagen avslår motion
2002/03:Sf380 yrkandena 20 och 21.
Reservation 1 (kd)
2. Mångfald inom barnomsorgen
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Sf380 yrkande 24 och
2002/03:So514 yrkande 4.
Reservation 2 (m, fp, kd, c, mp)
3. Omsorg i stället för utbildning
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub415 yrkande 1.
4. Maxantal barn i förskolegrupper
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub225 yrkande 2,
2002/03:Ub415 yrkande 5,
2002/03:Ub509 yrkandena 6 och 12 samt
2002/03:Sf380 yrkande 25.
Reservation 3 (fp)
Reservation 4 (kd)
5. Rekommendationer om gruppstorlekar i
förskolan
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub225 yrkande 1,
2002/03:Ub415 yrkande 4 och
2002/03:Ub429 yrkande 1.
Reservation 5 (c)
6. Personaltäthet i förskolan
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub509 yrkande 13.
Reservation 6 (fp)
7.Kvalitetsuppföljning av förskolan
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub435 och
2002/03:Ub509 yrkande 7.
Reservation 7 (fp)
8. Tillsyn av fristående förskolor
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub415 yrkande 8.
Reservation 8 (fp, kd, c)
9. Omfattning av arbetsmiljölagen
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub415 yrkande 12.
Reservation 9 (kd)
10. Lekens betydelse för barns utveckling
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub415 yrkande 2.
Reservation 10 (kd)
11. Kompetenshöjning inom konfliktlösning
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub462 yrkande 3.
Reservation 11(mp)
12. Taxefrågor
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Sf380 yrkande 23 och
2002/03:So250 yrkande 15.
Reservation 12 (kd)
Reservation 13 (c)
13. Avgiftsfrihet i förskolan
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub445 och
2002/03:Ub509 yrkande 8.
Reservation 14 (fp)
14. Barnomsorg på obekväm arbetstid
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub540.
15.Öppna förskolans utveckling
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub415 yrkandena 10 och 11,
2002/03:Sf379 yrkande 4 och
2002/03:Sf380 yrkande 26.
Reservation 15 (kd)
16. Familjedaghem som förskoleform
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub509 yrkande 11.
Reservation 16 (m, fp, kd, c)
17. Familjedaghemmens utveckling
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub415 yrkande 9 och
2002/03:Ub509 yrkande 10.
Reservation 17 (fp)
Reservation 18 (kd)
18. Förskolans läroplan
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub415 yrkande 7,
2002/03:Ub417 yrkande 1,
2002/03:Ub446 och
2002/03:Ub509 yrkande 5.
Reservation 19 (kd)
Reservation 20 (fp)
19. Samverkan mellan förskola och
föräldrar
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub509 yrkande 15.
Reservation 21 (fp, kd)
20. Språkförskolor
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub509 yrkande 14.
Reservation 22 (fp)
21. Modersmålsstöd i förskolan
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub325 yrkande 4 och
2002/03:Ub426.
Stockholm den 20 mars 2003
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Ulf Nilsson (fp), Inger Lundberg (s),
Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Majléne Westerlund
Panke (s), Agneta Lundberg (s), Nils-Erik Söderqvist
(s), Louise Malmström (s), Ana Maria Narti (fp),
Sofia Larsen (c), Sören Wibe (s), Anna Ibrisagic
(m), Mikael Damberg (s), Mikaela Valtersson (mp),
Tobias Billström (m), Torsten Lindström (kd) och
Lennart Gustavsson (v).
2002/03
UbU9
Redogörelse för ärendet
Under den allmänna motionstiden 2002 väcktes ett
stort antal motioner med yrkanden rörande
förskoleverksamhet. Dessa behandlas i detta
betänkande.
Motionsyrkandena handlar om barnomsorgens
verksamhetsformer, kvalitetsaspekter inom förskolan,
taxe- och avgiftsfrågor, barnomsorg på obekväm tid
samt utvecklingen av den öppna förskolan och
familjedaghem. Vidare behandlas förskolans läroplan,
samverkan mellan förskola och föräldrar,
språkförskolor samt modersmålsstöd.
Förslagen i motionerna, sammanlagt 40 yrkanden,
återges i bilaga.
Utskottets överväganden
Barnomsorgens verksamhetsformer
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande
begreppet barnomsorg, val mellan olika
barnomsorgsformer och mångfald inom
barnomsorgen. Utskottet hänvisar till rådande
förhållanden och gällande bestämmelser.
Jämför reservationerna 1 (kd) och 2 (m, fp,
kd, c, mp).
Motioner
Kristdemokraterna menar i motion 2002/03:Sf380
yrkande 20 att det är nödvändigt att skapa
ekonomiska och praktiska förutsättningar för att
möjliggöra val mellan olika och flexibla
barnomsorgsformer. Alla bör ha möjlighet att välja
den form som passar de egna förhållandena bäst.
Samhällets stöd till barnfamiljer måste därför vara
organiserat så att det kan användas på ett flexibelt
sätt. I begreppet barnomsorg skall även föräldrarnas
omsorg i det egna hemmet innefattas (yrkande 21).
Frågan om mångfald inom barnomsorgen behandlas i
ett par motioner. Kristdemokraterna understryker i
motion 2002/03:Sf380 yrkande 24 vikten av mångfald.
Barnomsorgen måste vara väl utbyggd, med olika
alternativ, olika inriktning och olika huvudmän.
Föräldrarna skall ha rätt att fritt välja
barnomsorg, vilket ställer krav på att kommunerna
kan erbjuda likvärdiga villkor för alla godkända
barnomsorgs- och förskoleverksamheter. Det som
passar den ena familjen passar inte den andra, och
det är därför viktigt med mångfald i barnomsorgen
anser Miljöpartiet i motion 2002/03:So514 yrkande 4.
Miljöpartiet är positivt till olika typer av
barnomsorg i såväl kommunal som privat regi,
kooperativ eller att föräldrar själva är hemma med
sina barn.
Barnomsorg skall ses som en omsorgsfråga och inte
en utbildningsfråga, enligt Kristdemokraterna i
motion 2002/03:Ub415 yrkande 1. Motionärerna menar
att för många barn är förskolan en bra
förberedelsetid för skolan, men inte för alla.
Därför får barnomsorgen inte bli en skola för de
allra minsta.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Begreppet barnomsorg, som används i dagligt tal,
återfinns inte i lagregleringen men används ofta som
samlingsbegrepp för förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg, vilka har till uppgift att erbjuda
såväl lärande som fostran och omsorg. Detta regleras
i 2 a kap. skollagen. Förskoleverksamhetens uppgift
är att erbjuda barn som inte går i skolan fostran
och omsorg genom pedagogisk verksamhet.
Verksamheten, som kan bedrivas i form av förskola,
familjedaghem och kompletterande förskoleverksamhet
(öppen förskola), skall tillhandahållas i den
omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas
förvärvsarbete eller studier eller barnets eget
behov, enligt 6 § i samma kapitel. Skolbarnsomsorgen
avser barn t.o.m. 12 års ålder som går i skolan och
bedrivs i form av fritidshem, familjedaghem och
öppen verksamhet. Det kan konstateras att
Skollagskommittén nyligen har behandlat frågan om
reglering av de olika verksamhetsformerna (SOU
2002:121). Kommitténs betänkande är för närvarande
på remiss.
I dag präglas den svenska barnomsorgen av
mångfald. Verksamheterna bedrivs i olika former och
med olika huvudmän. Under 1990-talet har den
enskilda verksamheten ökat kraftigt, bl.a. förskolor
i form av föräldrakooperativ och i bolagsform.
Oavsett huvudman finns i dag också en stor spridning
i inriktningar och pedagogik. Många undersökningar
visar att förskolan är viktig för barns utveckling
och lärande. Förskolan har också en läroplan med mål
för verksamheten medan det för de andra
förskoleverksamheterna finns allmänna råd.
Förskolans läroplan skall dessutom vara vägledande
för verksamheterna. När det gäller fritidshemmen
skall läroplanen för det obligatoriska skolväsendet
tillämpas i den utsträckning som är möjlig. Genom de
senaste årens reformer med rätt till förskola för
barn till föräldralediga, barn till arbetslösa samt
införandet av den allmänna förskolan, har förskolan
gjorts tillgänglig för alltfler barn. Införandet av
maxtaxan har också visat sig bidra till att fler
barn går i fritidshem.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det
är viktigt med mångfald inom barnomsorgen. Utskottet
menar också att mångfald råder i dag. Givetvis finns
inte samma utbud och valmöjligheter i alla delar av
landet och detta är inte heller möjligt av flera
skäl. I kommunens ansvar att tillhandahålla
verksamhet ligger att ta skälig hänsyn till
vårdnadshavarens önskemål om omsorgsform vid
erbjudande om plats enligt 2 a kap. 7 § skollagen.
Utskottet menar att detta innebär att föräldrar
skall ha en rimlig valmöjlighet mellan de
verksamhetsformer som i dag finns enligt skollagen
och utgår ifrån att kommunerna på lämpliga sätt
efterfrågar och följer upp föräldrars önskemål. I
sammanhanget vill utskottet peka på vikten av att
föräldrar kan planera för arbetsliv eller studier
och känna sig trygga i förvissningen om att behov av
plats för deras barn tillgodoses av kommunen i
rimlig tid och på rimliga villkor, t.ex. när det
gäller avstånd från hemmet.
Kvalitet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå yrkanden om olika
kvalitetsaspekter av förskoleverksamheten,
såsom storlek på barngrupper och
personaltäthet i förskolan, uppföljning,
tillsyn av fristående förskolor,
arbetsmiljölagen m.m. Utskottet hänvisar till
ansvarsfördelningen mellan stat och kommun,
gällande bestämmelser, pågående
beredningsarbete och planerade åtgärder.
Jämför reservationerna 3 (fp), 4 (kd), 5 (c),
6 (fp), 7 (fp), 8 (fp, kd, c), 9 (kd), 10
(kd) och 11 (mp).
Gruppstorlekar och personaltäthet i förskolan
Motioner
Barngruppernas storlek i förskolan tas upp i flera
motioner, både vad gäller behov av riktlinjer och
behov av gränser.
Folkpartiet anser i motion 2002/03:Ub509 yrkandena
6 och 12 att det är nödvändigt att åtgärda negativa
följder av maxtaxan och att storleksgränser bör
införas. Maximalt 15 barn i grupper för 03-åringar
och maximalt 20 barn i grupper för äldre barn bör
gälla, enligt Folkpartiet som också anser att
skollagen bör ändras i enlighet med detta. Den
genomsnittliga gruppstorleken bör ligga under dessa
gränser. Likaledes anser Kristdemokraterna i
motionerna 2002/03:Sf380 yrkande 25 och
2002/03:Ub415 yrkande 5 att gruppstorlekarna i
förskolan skall begränsas. Detta är den viktigaste
åtgärden för att komma till rätta med den bristande
kvaliteten i verksamheten. Varje kommun bör åläggas
att lägga fast ett tak för hur stora barngrupperna
får vara för olika åldersgrupper.
Skolverket bör få i uppdrag att utfärda allmänna
råd för barngruppernas storlek föreslår
Kristdemokraterna i motion 2002/03:Ub225 yrkande 1.
Riktlinjerna bör utgå ifrån de gränser som anges i
Skolverkets forskningsöversikt om kvalitet i
förskolan (Strukturella faktorer och pedagogisk
kvalitet i barnomsorg och skola), nämligen 1315
barn för åldern 35 år och mindre grupper för yngre
barn och barn med särskilda behov. Kristdemokraterna
menar i motion 2002/03:Ub415 yrkande 4 att dessa
riktlinjer sedan skall vara vägledande för
kommunerna när de, i samråd med föräldrar och
specialpedagoger, beslutar om barngruppens storlek.
Det är dock inte rimligt att lagstifta om en absolut
gräns, menar Kristdemokraterna i motion
2002/03:Ub225 yrkande 2. Varje kommun måste få
utforma sin verksamhet utifrån sina förutsättningar
och varje barngrupp är också unik.
Även Centerpartiet tar upp frågan om barngrupperna
och menar i motion 2002/03:Ub429 yrkande 1 att
verksamheten måste kvalitetssäkras genom att
grupperna dimensioneras utifrån både barnens och
personalens perspektiv. Det innebär att
barngrupperna inte får vara större än att varje
enskilt barn känner trygghet och får en god
pedagogisk verksamhet samt att personalen skall
kunna känna att den utför sitt arbete på ett
tillfredsställande sätt. Likaså är det viktigt att
barn med särskilda behov tidigt kan identifieras och
ges nödvändigt stöd.
Frågan om personaltätheten i förskolan tas upp i
Folkpartiets motion 2002/03:Ub509 yrkande 13.
Folkpartiet anser att personaltätheten bör öka till
i genomsnitt en anställd per fem barn. Inte heller i
enskilda grupper bör det vara lägre personaltäthet
än så.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena. Utskottets uppfattning är dock, i
likhet med tidigare uttalanden, att det är mycket
viktigt med en hög kvalitet inom förskola, och
eventuella tecken på bristande kvalitet måste därför
tas på allvar.
Under 1990-talet skedde stora besparingar i
förskolan. Det vanligaste sättet att minska
kostnaderna var genom att ta in fler barn i
grupperna och att minska personaltätheten. Den
utvecklingen har upphört på de flesta håll. I dag är
den indexerade kostnaden per heltidsbarn ungefär
lika stor som den var år 1991. Gruppstorlekarna har
stabiliserats men på en nivå som är betydligt högre
än den som rådde i början av 1990-talet.
Skolverket har nyligen för andra gången gjort en
kartläggning av gruppstorlekar i förskolan. Tidigare
kartläggningar visade endast ett genomsnitt i
kommunen men i de två senaste är det möjligt att se
variation i gruppstorlek mellan förskolor.
Resultaten visar att några förändringar egentligen
inte skett under det senaste året. Våren 2002 var
den genomsnittliga gruppstorleken 17,4 barn jämfört
med 17,5 året innan. Inte heller spridningen har
förändrats mellan åren. Hälften av grupperna har
mellan 15 och 20 barn. Kartläggningen visar också
att ungefär 25 % av alla grupper var
småbarnsgrupper, dvs. grupper med barn i åldern 03
år. Majoriteten av dessa grupper har en storlek i
intervallet 1216 barn.
Antalet barn per årsarbetare i förskolan har ökat
kraftigt sedan början av 1990-talet men även denna
ökning har stannat av de senaste åren. År 2002 var
antalet barn 5,4 per årsarbetare, vilket är detsamma
som året dessförinnan. Spridningen är dock stor men
i majoriteten av kommunerna är variationen mellan
4,6 och 6,0 barn per årsarbetare.
Kvaliteten i förskolan har av regeringen lyfts
fram som ett prioriterat område de kommande åren.
Under mandatperioden har aviserats ytterligare
insatser för att stärka förskolans kvalitet.
Utskottet erinrar om den överenskommelse som
föreligger mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet
och Miljöpartiet som innebär att mer personal skall
anställas i förskolorna. Med 6 000 fler anställda
kan antalet barn per anställd minska från 5,4 till 5
barn. Utskottet anser också att de lokala
förutsättningarna måste styra organisationen. Det är
de ansvariga för och i verksamheten som bäst kan
bedöma vilken organisation som är den lämpligaste.
Likaså är det på lokal nivå som behov av
förändringar och justeringar av organisationen bäst
uppmärksammas. Barn är olika och har olika behov,
behov som dessutom varierar och förändras över tid.
Det är kommunernas ansvar att organisera och driva
förskolan så att målen i läroplanen kan nås. I detta
ansvar måste det ingå ett betydande mått av
flexibilitet i sättet att organisera verksamheten.
Kvalitetskraven för verksamheten återfinns i 2 a
kap. 3 § skollagen, där personalens betydelse för
verksamheten, vikten av lämplig sammansättning och
storlek för barngrupper liksom ändamålsenliga
lokaler lyfts fram.
Det finns betydande kunskap om vilka faktorer som
är viktiga att beakta vid organisering av
förskoleverksamhet, t.ex. för de yngsta barnen. I
den fördjupade studie av barngruppernas storlek och
personaltäthet Skolverket nyligen redovisat
återfinns en översikt över den forskning som
undersöker effekter av dessa faktorer. Dessutom görs
det i studien en genomgång av gruppstorlekar i
verksamheterna liksom en redovisning av ett antal
fallstudier som belyser hur och på vilka nivåer
beslut om organisation av verksamheten fattas.
Redovisningen är omfattande och endast några
slutsatser skall nämnas. Skolverket menar att
förutsättningarna för en bra verksamhet försämras
med större grupper och föreslår att kommunerna i
sina kvalitetsredovisningar för in uppgifter om
barngruppernas storlek och personaltäthet kombinerat
med en konsekvensanalys. Vidare anser verket att
personalens inflytande måste stärkas i diskussionen
om gruppstorlek och personaltäthet och att de
kommunala beslutsfattarna måste lyssna på de
professionellas argument för att kunna göra medvetna
ställningstaganden i förhållande till målen för
verksamheten.
Regeringen har aviserat att Skolverket skall få i
uppdrag att utfärda allmänna råd när det gäller
kvalitet i förskolan. Utbildningsministern har i
samband med att de nya skolmyndigheterna startade
den 1 mars 2003 angett att kravet på
kvalitetsredovisning skall gälla även för
förskoleverksamheten. Skolverket arbetar för
närvarande med en utvärdering av
kvalitetsutvecklingen i förskolan, där läroplanens
betydelse skall belysas. Skolverket har nyligen
redovisat en första uppföljning av effekter av
införandet av maxtaxa m.m. inom barnomsorgen. Ett
antal ytterligare studier kommer successivt att
genomföras av reformens olika delar. Utskottet utgår
ifrån att regeringen återkommer i frågan om
kvaliteten i förskolan.
Kvalitetsuppföljning och tillsyn
Motioner
Folkpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub509 yrkande
7 att förskolor skall bli skyldiga att lämna in
kvalitetsredovisningar till Skolverket. Kravet
motiveras med att kvaliteten därigenom skulle höjas
i förskolornas verksamhet. I motion 2002/03:Ub435
(s) påpekas att det behövs ytterligare insatser för
att stärka kvaliteten i förskolan. Motionärerna
anser bl.a. att satsning på bidrag till kommunerna
för att öka antalet anställda bör ske under
mandatperioden. Utvecklingen på förskoleområdet
måste följas, och likaså måste effekterna av en
resursförstärkning utvärderas.
I Kristdemokraternas motion 2002/03:Ub415 yrkande
8 föreslås att Skolverket skall ha tillsynsansvar
även för fristående förskolor, liksom verket i dag
har ansvar för förskolor och förskoleklasser i
kommunal regi samt förskoleklasser i fristående
skolor. Motionärerna menar att dagens ordning, där
kommunen har tillsynsansvaret, är problematisk. En
förändring i enlighet med förslaget bör ske för att
garantera likvärdighet oberoende av driftsform och
för att det i dag föreligger en konkurrenssituation
mellan kommun och fristående anordnare av
förskoleverksamhet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Enligt Skolverkets senaste uppföljning av
kvalitetsredovisningar är det vanligt att kommuner
redovisar resultat för förskoleverksamheten trots
att denna inte omfattas av gällande förordning
(1997:702). Av 279 upprättade kvalitetsredovisningar
för år 2001 ingår resultat från förskoleverksamhet i
210 redovisningar. Som redan har nämnts kommer
förskoleverksamheten fortsättningsvis att ingå i
kommunernas ansvar att upprätta
kvalitetsredovisningar. Genom gemensamma, jämförbara
mått skall kvalitetsredovisningarna fungera som ett
centralt verktyg för diskussionen om kvalitet i
verksamheten. Ansvarig minister för förskolan har i
en interpellationsdebatt i november månad år 2002
pekat ut kvalitetsfrågorna som de viktigaste inom
förskoleverksamheten under innevarande mandatperiod.
Förutom barngruppernas storlek, personaltäthet och
kvalitetssäkring kommer implementeringen av
läroplanen samt utvecklingsarbete inom den
mångkulturella förskolan att stå i fokus.
Skolverket arbetar, som nämnts tidigare, för
närvarande med en utvärdering av förskolan. Syftet
är att ge en lägesbeskrivning av förskolans kvalitet
och belysa läroplanens betydelse för
kvalitetsutvecklingen. I den uppföljning av maxtaxan
m.m. som Skolverket presenterade i mars 2003 har en
uppföljning gjorts av det till maxtaxan kopplade
bidraget för kvalitetssäkrande åtgärder som kan
användas dels till personalförstärkningar, dels till
kompetenshöjande åtgärder. Till största delen har
bidraget använts till personalförstärkning inom
förskoleverksamheten. Av den del som har använts
till kompetensutveckling har merparten också riktats
till denna verksamhet.
När det gäller fristående verksamhet gäller att
det för att yrkesmässigt få bedriva en enskild
förskola behövs tillstånd enligt 2 a kap. 13 §
skollagen. Det är i dag kommunen där verksamheten
skall bedrivas som beviljar detta tillstånd.
Tillstånd beviljas om verksamheten uppfyller krav på
god kvalitet och säkerhet. Kommunen kan men behöver
inte lämna bidrag till den enskilda verksamheten.
Kommunen har sedan tillsyn över verksamheten och har
rätt att inspektera, inhämta upplysningar och ta del
av handlingar som behövs för tillsynen. Kommunen kan
återkalla tillståndet om det föreligger
missförhållanden och om kommunens föreläggande inte
följs. Kommunens beslut om tillstånd och om
föreläggande eller återkallande av tillstånd kan
överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Utskottet konstaterar att Skollagskommittén (SOU
2002:121) föreslår att beslut som tidigare fattats
av kommunen även i fortsättningen skall fattas av
kommunen. Prövningen föreslås dock ske på samma sätt
som i fråga om de beslut Skolverket fattar. Huvudman
som uppfyller villkoren för godkännande skulle, till
skillnad från i dag, få rätt till bidrag. Kommittén
menar att det är rimligt att den myndighet som
prövar godkännande och rätt till bidrag också har
tillsyn och kan återkalla godkännandet vid behov och
föreslår därför att kommunen får detta ansvar.
Enligt kommittén har det ingen principiell betydelse
att kommunen och inte Skolverket är besluts- och
tillsynsmyndighet. Det är praktiska skäl som ligger
till grund för kommitténs förslag. Skolverket
föreslås ha tillsyn över hur kommunerna utövar sin
tillsyn.
Enligt utskottet bör regeringens beredning av
Skollagskommitténs förslag avvaktas. Från den 1 mars
ingår det i Skolverkets instruktion att utöva
tillsyn över hur kommunerna fullgör sitt
tillsynsansvar i fråga om verksamhet som avses i 2 a
kap. 13 § skollagen.
Arbetsmiljölagen m.m.
Motioner
Förskolebarn är i dag de enda som befinner sig på en
arbetsplats och inte omfattas av arbetsmiljölagen,
påpekar Kristdemokraterna i motion 2002/03:Ub415
yrkande 12. Barnens arbetsmiljö måste tas på större
allvar. Förutom buller på grund av för stora grupper
behöver andra frågor om barnens säkerhet och
lekmiljö uppmärksammas. Enligt Kristdemokraterna bör
den aviserade utredningen om arbetsmiljölagens
tillämpning i skolan även omfatta förskolan och
förskolebarnen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionen. Det kan konstateras att regeringen har
aviserat att en översyn skall göras av
arbetsmiljölagen ur ett barn- och elevperspektiv.
Vidare har Skollagskommittén behandlat frågan och
anser bl.a. att det är önskvärt och rimligt att barn
i förskolan omfattas av samma skydd som barn i
skolan. Kommittén menar att de förändringar som kan
föranledas av ett utvidgat utbildningsbegrepp bör
behandlas inom ramen för den aviserade översynen av
lagen. Enligt utskottets mening bör kommande
översynsarbete och regeringens beredning av frågan
avvaktas. Utskottet förutsätter dock att kommunerna
på lämpligt sätt uppmärksammar vikten av en god och
säker miljö för förskolebarnen.
I motion 2002/03:Ub415 yrkande 2 tar
Kristdemokraterna upp lekens betydelse för barns
utveckling. Förskolan beskrivs ofta som det första
steget i det livslånga lärandet men
Kristdemokraterna anser att detta börjar redan vid
födseln och fortsätter oavbrutet oavsett om barnet
går i förskola eller ej. Risken med de utökade
pedagogiska kraven är att de små barnens behov av
fri lek och omsorg får stå tillbaka.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionen. I förskolans läroplan anges tydligt att
leken är viktig för barns utveckling och lärande och
att verksamheten i förskolan skall präglas av ett
medvetet bruk av leken för att främja detta. Genom
lek och lustfyllt lärande stimuleras t.ex. barns
fantasi, inlevelse och kommunikation. I den skapande
och gestaltande leken kan barn uttrycka och bearbeta
upplevelser, känslor och erfarenheter. För
verksamheten i familjedaghemmen är läroplanen
vägledande om än inte bindande. I Skolverkets
allmänna råd uttrycks bl.a. att verksamheten bör
vara rolig och stimulerande och ta vara på barnens
nyfikenhet, lust att lära, att leka och skapa
själva. Även i de allmänna råden för öppna förskolan
understryks lekens betydelse för barns utveckling.
Utskottet har noterat att Skolverket har fokuserat
temat lek och lärande inom ramen för sitt stöd till
forskning inom barnomsorgen.
I motion 2002/03:Ub462 (mp) yrkande 3 diskuteras
behovet av metodöverföring och kompetenshöjning inom
förskolepedagogiken på temat konfliktlösning.
Motionärerna menar att ett brett pedagogiskt arbete,
t.ex. via ett pedagogiskt centrum, kan vara
framgångsrikt i detta avseende.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionen. Det är i första hand en fråga för
lärarutbildningen respektive för arbetsgivaren inom
vilka områden och i vilka former kompetensutveckling
behövs för personalen i förskoleverksamheten.
Tillgänglighet och finansiering
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om taxe-
och avgiftsfrågor samt om barnomsorg på
obekväm tid. Utskottet hänvisar till
ansvarsfördelningen mellan stat och kommun,
gällande bestämmelser, tidigare
ställningstagande samt pågående
beredningsarbete.
Jämför reservationerna 12 (kd), 13 (c) och 14
(fp).
Motioner
Kristdemokraterna anser i motion 2002/03:Sf380
yrkande 23 att den som utnyttjar den offentligt
finansierade barnomsorgen i mindre utsträckning inte
bör betala lika mycket som den som nyttjar den i
större utsträckning. Av detta skäl bör kommunerna
åläggas att utforma och införa deltidstaxa i minst
tre nivåer under nuvarande tak för
barnomsorgsavgifterna (maxtaxan). Centerpartiets
inställning i motion 2002/03:So250 yrkande 15 är att
taxans konstruktion bör stimulera till ett
minimerande av barnens vistelsetid på dagis och
dessutom ekonomiskt bidra till föräldrars möjlighet
att tillbringa mer tid med sina barn. Överläggningar
måste därför tas upp med kommunerna om en
tidsrelaterad taxekonstruktion.
Folkpartiet är i motion 2002/03:Ub509 yrkande 8
positivt till att den allmänna förskolan införts för
fyra- och femåringar men vill att även treåringar på
sikt skall omfattas, dvs. att även treåringarna
skall få gå tre timmar om dagen avgiftsfritt.
Motionärerna i motion 2002/03:Ub445 (s) hävdar att
de barn som klarar sig bäst i skolan är de som
startat i tidig ålder i förskolan. Av detta skäl bör
avgiftsreformerna fortsätta och hela förskolan på
sikt bli avgiftsfri.
Om barnomsorgen skall vara till för alla borde det
finnas möjlighet för alla, även kvälls- och
helgarbetande föräldrar, att erhålla barnomsorg,
enligt motionärernas uppfattning i motion
2002/03:Ub540 (s). I dag skall kommunerna lösa detta
på lämpligt sätt men fortfarande diskrimineras
småbarnsföräldrar med obekväma arbetstider. Därför
bör regeringen ta initiativ till en uppföljning och
analys av hur behovet av barnomsorg på obekväm tid
skall tillgodoses.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Maxtaxans konstruktion innebär att alla kommuner
har en inkomstrelaterad taxa. Om ett hushåll har
högre inkomster än 38 000 kr per månad gäller den
högsta avgiften förordningen tillåter. Även
syskonrabatt har normerats i maxtaxans konstruktion.
Inom maxtaxans ramar kan kommunerna bedriva en egen
avgiftspolitik, t.ex. bestämmelser om antal
betalmånader, avgiftsreduktion vid barns
sjukfrånvaro eller tidsrelaterade avgifter. I
Skolverkets uppföljning av maxtaxereformen märks att
en majoritet av kommunerna, 193 av 287 aktuella, har
en sådan egen avgiftspolitik. En övervägande
majoritet har ett system med en avgiftsfri månad per
år medan det i ungefär hälften av kommunerna är
möjligt att få avgiften reducerad vid barns sjukdom.
Under 1990-talet ökade bruket av tidsrelaterade
avgifter med ett flertal tidsintervall i förskolan.
Detta ansågs av t.ex. dåvarande tillsynsmyndigheten
Socialstyrelsen försvåra möjligheterna till en
fungerande gruppverksamhet eftersom barnens närvaro
blev splittrad. Ett syfte med maxtaxan var att
begränsa avgifternas koppling till barnens
närvarotider. Enligt Skolverkets uppföljning har
också flertalet kommuner gått tillbaka till ett
avgiftssystem utan tidsrelatering. Drygt hälften av
kommunerna har ett avgiftssystem utan tidsintervall
i förskolan medan en fjärdedel har två
tidsintervall, dvs. hel- och deltidstaxa. Knappt 50
kommuner har tre tidsintervall medan drygt 20
kommuner har fyra eller fler tidsintervall. Bilden
är densamma för fritidshemmen.
Barn till arbetslösa och föräldralediga har nu
rätt till förskoleverksamhet i minst tre timmar om
dagen eller 15 timmar i veckan. Denna rätt är dock
inte kopplad till någon reglering av avgiftens
storlek. I 170 kommuner gäller trots det
avgiftssänkning för dessa barn, vanligtvis genom
tidsrelaterade avgiftssystem. I de övriga kommunerna
reduceras inte avgifterna. Ett mindre antal kommuner
erbjuder dessa barn mer förskoleverksamhet än den
lagstadgade. I ca 100 kommuner får arbetslösa
respektive föräldralediga föräldrar betala samma
avgift för sitt barn med 15 timmars närvarotid som
föräldrar med ett heltidsbarn, enligt Skolverkets
uppföljning. Till detta skall dock läggas att
eftersom maxtaxan är inkomstrelaterad i sin
konstruktion blir avgiften i de flesta fall ändå
lägre för barn till arbetslösa eller föräldralediga.
Skolverkets uppföljning visar också att reformen
medfört avsevärt minskade skillnader i avgift för
olika familjer mellan kommunerna, jämfört med
situationen vid tidpunkten för införandet av
maxtaxereformen.
Skolverket anger att kostnader och intäkter för
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för 2002
kommer att analyseras i jämförelse med 2001.
Förändringarna kommer att sättas i relation till
hur mycket respektive kommun har fått i statsbidrag.
Skolverket kommer dessutom under de närmaste åren
att, i samverkan med andra utredningsorgan, belysa
de samlade ekonomiska effekterna för kommunerna med
anledning av bl.a. maxtaxereformen.
Utskottet anser att det är positivt med den totalt
lägre avgiftsnivån för barnfamiljer som maxtaxan har
medfört och den förbättrade ekonomiska
levnadsstandard detta har bidragit till. Trots de
variationer i avgifter som fortfarande finns har
också reformen bidragit till en utjämning av
avgifter mellan kommuner, och därmed en ökad
likställighet mellan familjer som utnyttjar
förskoleverksamhet.
Utskottet är positivt till införandet av den
allmänna förskolan för fyra- och femåringar. I och
med detta närmar sig också förskolan den princip som
gäller för skolan, en avgiftsfri verksamhet som är
tillgänglig och likvärdig för alla. Riksdagens
beslut om allmän förskola innebar att kommunerna är
skyldiga att anordna verksamhet motsvarande 525
timmar om året för barn i dessa åldrar. Det finns
inte något som hindrar att kommunerna utökar denna
tid. Syftet med de senaste årens reformarbete har
varit att göra förskolan tillgänglig för alla barn
från tidig ålder. Utskottet konstaterar vidare att
Skollagskommittén (SOU 2002:121) föreslår att
kommunerna skall bli skyldiga att erbjuda barn
fr.o.m. ett års ålder förskola, om barnet har ett
eget behov eller om barnet behöver plats därför att
vårdnadshavarna förvärvsarbetar, studerar eller av
någon annan anledning inte kan ta hand om barnet.
Förslaget att skyldigheten skall gälla plats i
förskola och inte i någon annan verksamhet, innebär
en ändring jämfört med i dag och kan också medföra
ekonomiska konsekvenser. Därför föreslås att det
under en femårig övergångsperiod skall vara möjligt
för en kommun att erbjuda plats i familjedaghem om
det skulle medföra betydande organisatoriska eller
ekonomiska svårigheter för kommunen att erbjuda
plats i förskola. Om vårdnadshavarna hellre önskar
familjedaghem för sitt barn skall detta tillgodoses
om det inte finns praktiska hinder för det.
Kommittén har också övervägt förslag om att införa
en generell skyldighet för kommunen att erbjuda alla
barn från ett års ålder förskola. En
kostnadsberäkning för detta redovisas men något
sådant förslag lämnas inte. Utskottet menar att
regeringens beredning av förslagen bör avvaktas.
Skollagskommittén har också behandlat frågan om
omsorg på obekväm arbetstid. Kommittén föreslår att
minimikravet för kommunerna skall vara att erbjuda
förskola under dagtid måndagfredag. I
författningskommentaren anges att med uttrycket
dagtid avses ordinarie arbetstid. Vad detta innebär
får dock avgöras utifrån den aktuella situationen,
vilka förhållanden som gäller på orten osv., enligt
kommittén, som också menar att förslaget om tid
skall ses mot bakgrund av att förskolan blir en del
i utbildningssystemet. Om vårdnadshavare behöver
omsorg utanför ordinarie arbetstid kan kommunen
erbjuda detta. Detta är dock en frivillig verksamhet
för kommunen där kommunen prövar behovet i det
enskilda fallet och utformar verksamheten efter
lokala förhållanden och förutsättningar. Enligt
kommittén innebär inte detta någon förändring i
förhållande till vad som kommit till uttryck i
förarbetena till nuvarande lagstiftning. Att föreslå
en skyldighet för kommunerna att ordna sådan omsorg
skulle medföra ökade kostnader, och var inte möjligt
inom kommitténs uppdrag.
Skolverket har nyligen redovisat en studie på
nationell nivå av barnomsorg på s.k. obekväm
arbetstid. Studien visar att 150 kommuner i landet
ordnar omsorg till barn som har föräldrar som
arbetar på kvällar, nätter eller helger. Den
vanligaste formen är nattöppna förskolor, men även
familjedaghem och omsorg i hemmet förekommer. Enligt
undersökningen har ca 3 000 barn, varav 1 700
förskolebarn, plats i nattomsorg. Skolverket
uppskattar att behovet av nya platser är ca 300400
platser. Av de 140 kommuner som inte anordnar
barnomsorg anger 104 att det inte finns någon
efterfrågan. Resterande uppger andra skäl, oftast
att kommunen har fattat ett beslut att inte erbjuda
nattomsorg. Regeringen har uttalat sig i frågan och
menat att det i ett modernt samhälle skall gå att
kombinera föräldraskap och förvärvsarbete. Av detta
skäl är det viktigt att kommunerna ger möjlighet för
föräldrar att få trygg omsorg för sina barn, även om
föräldrarnas arbetstider är förlagda till sena
kvällar, helger eller nattetid.
Utskottet har tidigare behandlat en motion med
begäran om tillkännagivande om rätt till barnomsorg
för barn med föräldrar som har obekväm arbetstid.
Yrkandet avstyrktes med motiveringen att behov av
ytterligare reglering inte fanns (bet.
2000/01:UbU5). Även i frågan om barnomsorg på
obekväm arbetstid bör pågående beredningsarbete
avvaktas enligt utskottet.
Öppna förskolan och familjedaghem
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om den
öppna förskolan och familjedaghemmen.
Utskottet hänvisar till gällande
ansvarsfördelning mellan stat och kommun,
tidigare uttalande samt pågående och kommande
utrednings- och beredningsarbete.
Jämför reservationerna 15 (kd), 16 (m, fp,
kd, c), 17 (fp) och 18 (kd).
Den öppna förskolans utveckling
Motioner
Kristdemokraterna tar upp den öppna förskolan i ett
flertal motioner. I motion 2002/03:Sf380 yrkande 26
påtalas vikten av att arbetet inom den öppna
förskolan tillvaratas och utvecklas. Denna typ av
förskola är många gånger en stor tillgång för den
ensamstående föräldern då den ger möjlighet att
bygga upp ett nätverk påpekas det i motion
2002/03:Sf379 yrkande 4. Situationen för den öppna
förskolan måste bevakas i samband med att den
allmänna förskolan införs. Motionärerna i motion
2002/03:Ub415 yrkande 10 hävdar att när alltfler
föräldrar sätter sina barn i förskolan
rationaliserar kommunerna bort de öppna förskolorna.
Detta trots att det är en verksamhet som spelar stor
roll för hemmavarande föräldrar och dagbarnvårdare
med barn. Det innebär också att det enda stöd som
det offentliga ger till de hemmavarande föräldrarna
försvinner. I stället borde verksamheten utvecklas
och fler öppna förskolor öppnas. Kommunerna måste se
till att det finns utbildade förskollärare som
ansvarar för verksamheten. Dessa kan sedan
tillsammans med dagbarnvårdarna utveckla ett
pedagogiskt alternativ till förskolornas verksamhet,
menar Kristdemokraterna (yrkande 11).
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Förutom att kommuner anordnar verksamhet i öppna
förskolor för hemmavarande föräldrar med barn liksom
för dagbarnvårdare med barn så är det vanligt att
kyrkliga samfund anordnar olika öppna verksamheter.
Många kommuner har också öppnat s.k.
familjecentraler där fler verksamheter riktade till
barnfamiljer är samordnade.
Enligt Skolverkets allmänna råd för öppen förskola
bör barn i förskoleåldern som inte har plats i
förskola ha tillgång till öppen förskola. I dag har
förskolans tillgänglighet väsentligt förbättrats och
alltfler barn är inskrivna i förskolan. Utskottet
har tidigare uttalat (bet. 2001/02:UbU10) att den
öppna förskolan är ett viktigt komplement inom
förskoleverksamheten och att den även
fortsättningsvis bör utvecklas efter lokala behov. I
de allmänna råden för den öppna förskolan anges att
kommunen regelbundet bör inventera behovet utifrån
bl.a. föräldrarnas önskemål. Likaså understryks
vikten av en kontinuerlig uppföljning och
utvärdering av verksamheten.
Skollagskommittén föreslår att en kommun liksom i
dag skall kunna anordna pedagogisk verksamhet och
omsorg i form av öppen förskola (och öppen
fritidsverksamhet). Dessutom sägs att för dem som
skall anställas i sådan verksamhet skall
bestämmelser om registerkontroll tillämpas. Vidare
anges att den öppna verksamhetens lokaler skall vara
ändamålsenliga. Kommittén utgår vidare från att det
även fortsättningsvis kommer att finnas allmänna råd
för verksamheten. Kommitténs förslag är för
närvarande på remiss.
Familjedaghemmens utveckling
Motioner
Frågan om familjedaghemmens utveckling tas upp
i ett par motioner. Folkpartiet anser i motion
2002/03:Ub509 yrkande 11 att familjedaghemmens
överlevnad måste säkras. Det finns barn som av
olika skäl vill eller t.o.m. måste gå i
familjedaghem, så det är viktigt att modellen
med allmän förskola inte slår ut
familjedaghemmen. Motionärerna föreslår också
att dagbarnvårdarna i familjedaghemmen skall
kunna få pedagogisk handledning av ambulerande
förskollärare. På så sätt skulle barn i
familjedaghem också kunna ingå i den allmänna
förskolan (yrkande 10). Kristdemokraterna vill
i motion 2002/03:Ub415 yrkande 9 fortsätta att
satsa på familjedaghemmen som ett alternativ
till förskolan. Likvärdiga villkor måste skapas
så att föräldrar själva kan välja
barnomsorgsform utan att bli styrda av
ekonomiska argument. Av detta skäl är det
viktigt att familjedaghemmen får ingå i den
allmänna förskolan och därmed får del av samma
avgiftsreducering.
Utskottets ställningstagande
Andelen barn i åldern 15 år som är inskrivna i
familjedaghem har minskat kontinuerligt sedan slutet
av 1980-talet. Andelen inskrivna 15-åringar totalt
i förskola och familjedaghem uppgår till 80 %, 72 %
i förskola och 8 % i familjedaghem. Skolverket
följer upp efterfrågan genom att i föräldraenkäter
fråga hur barns omsorg är ordnad, om föräldrar är
nöjda med den omsorgsform deras barn har osv. I
stort sett har barn med förvärvsarbetande eller
studerande föräldrar plats i förskoleverksamhet i
den utsträckning som föräldrarna vill. Arbetslösa
eller föräldralediga efterfrågar i större
utsträckning plats. En fullständig redovisning av
2002 års föräldraenkät kommer att ske i slutet av
2003 med bl.a. uppgifter om föräldrars önskemål om
omsorgsform. Uppgifterna från den föregående enkäten
år 1999 visar att 90 % av föräldrarna, vars barn
hade plats i förskola eller familjedaghem, var nöjda
med den omsorgsform de hade för sina barn. Av dem
som vill byta omsorgsform var det vanligare med
önskemål att byta till förskola än till
familjedaghem. Av dem som inte hade men önskade
plats ville det stora flertalet ha en plats framför
allt i förskolan.
Enligt utskottet är familjedaghemmen ett viktigt
alternativ inom barnomsorgen. Förskolans läroplan är
vägledande för verksamheten och kan, tillsammans med
de allmänna råden som Skolverket utfärdat, fungera
som ett medel i kvalitetsutvecklingen av
familjedaghemmen. Utskottet förutsätter att
kommunerna i sin planering, uppföljning och
utvärdering av barnomsorgsverksamheten beaktar
familjedaghemmens särskilda roll. Utskottet menar
att i detta ingår att efterhöra föräldrars önskemål
om barnomsorgsform. I Skolverkets uppföljningsansvar
för de senaste årens barnomsorgsreformer ingår att
följa upp även införandet av den allmänna förskolan,
både kvantitativt och kvalitativt. Utskottet utgår
från att effekter för familjedaghemmens del kommer
att belysas inom ramen för uppföljningen.
Enligt Skollagskommitténs förslag skall kommunen
sträva efter att, om vårdnadshavarna önskar det,
erbjuda ett barn familjedaghem i stället för
förskola. Uppgiften för familjedaghemmen är att
stimulera barns utveckling och lärande genom
pedagogisk verksamhet och omsorg. Verksamheten skall
utgå från varje barns speciella behov.
Bestämmelserna för verksamheten föreslås
kompletteras med motsvarande dagens allmänna råd
från Skolverket. Regeringens beredning av förslagen
bör avvaktas.
Förskola
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden som rör
förskolans läroplan, samverkan mellan
förskola och föräldrar, språkförskolor och
modersmålsstöd. Utskottet anger som grund
tidigare ställningstagande, gällande
bestämmelser samt pågående beredningsarbete.
Jämför reservationerna 19 (kd), 20 (fp), 21
(fp, kd) och 22 (fp).
Läroplan
Motioner
Kristdemokraterna anser i motion 2002/03:Ub417
yrkande 1 att det är anmärkningsvärt att förskola
och grundskola i dag har olika etisk värdegrund som
bas för sina respektive verksamheter. Motionärerna
menar att läroplanen för förskolan skall innehålla
samma text om värdegrunden som läroplanerna för
skolan. Ett skäl till att skriva in värdegrunden i
förskolans läroplan är att värdegrundsarbetet bör
utvecklas i förskolorna. Förskolan skall förmedla
samhällets grundläggande värden till barnen och med
ett aktivt värdegrundsarbete kan mobbning och
trakasserier högre upp i åldrarna förebyggas, enligt
Kristdemokraterna i motion 2002/03:Ub415 yrkande 7.
Folkpartiet efterlyser i motion 2002/03:Ub509
yrkande 5 klart uppställda mål i förskolan.
Avsaknaden av sådana mål försvårar
resultatuppföljningen av verksamheten. De mål som
saknas i dag i läroplanen är av typen mål att
uppnå, mål som skall uttrycka vad varje barn skall
ha uppnått när det lämnar förskolan. Enligt
Folkpartiet är det också en brist att målen för den
allmänna förskolan inte beskrivs tydligt. Denna del
av förskolan bör ha en ännu mer planerad verksamhet
än övrig förskoleverksamhet, och det borde därför
finnas en särskild beskrivning av verksamhetens mål
i läroplanen. I motion 2002/03:Ub446 föreslås att
läroplanerna för förskola och grundskola skrivs ihop
till en, för att därigenom visa att förskolan i dag
hör till utbildningssystemet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet har tidigare flera gånger behandlat och
avstyrkt motionsyrkanden beträffande utformning av
text om värdegrunden i förskolans läroplan och
jämförelsen med motsvarande text i skolans
läroplaner (bet. 2001/02:UbU10). Utskottet har då
konstaterat att det i betänkandet om införandet av
en läroplan för förskolan (SOU 1997:157) inte fanns
någon hänvisning till den etik som förvaltas av
kristen tradition, något som inte heller mötte några
invändningar under remissbehandlingen av det
aktuella förslaget. Utskottet anser inte, i likhet
med vad som anförts vid tidigare behandling, att
riksdagen bör göra något uttalande i frågan. Av
förskolans läroplan framgår tydligt att verksamheten
i förskolan skall utgå från grundläggande
värderingar om demokrati och respekt för andra
människor. Ett etiskt förhållningssätt skall prägla
verksamheten och förskolan har ett ansvar att sträva
efter att barnen efter hand omfattar vårt samhälles
gemensamma värderingar. Utskottet instämmer med
motionären i fråga om vikten av ett aktivt
värdegrundsarbete i tidig ålder och förutsätter att
bl.a. den nybildade Skolutvecklingsmyndigheten vid
behov erbjuder stöd i dessa frågor till förskolor
och kommuner.
Det kan konstateras att Skollagskommitténs förslag
till bestämmelser om övergripande mål i skollagens
första kapitel omfattar även förskolan, i och med
den föreslagna utvidgningen av utbildningsbegreppet.
Vissa av målbestämmelserna har sin motsvarighet i nu
gällande skollag. Skollagskommittén föreslår att
formuleringar som i dag endast finns i läroplanerna
även kommer till uttryck i skollagen. Ett exempel är
kravet på att utbildningen skall utgå från vissa
övergripande perspektiv, t.ex. ett historiskt och
ett etiskt perspektiv. Likaså föreslås att de
centrala värdena i vår värdegrund återges i
lagtexten. Skollagskommitténs betänkande är för
närvarande på remiss.
Utskottet har också tidigare flera gånger
behandlat yrkanden om målformuleringar i förskolans
läroplan (senast i bet. 2002/03:UbU3 och bet.
2001/02:UbU10). Som framgår av läroplanen för
förskolan (Lpfö 98) är förskolans uppdrag att
erbjuda barnen en verksamhet som skall vara rolig,
trygg och lärorik för alla barn som deltar.
Förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk
verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en
helhet. Till skillnad mot i skolan skall inte det
enskilda barnets resultat utvärderas och inga betyg
eller omdömen skall utfärdas. Av detta skäl
innehåller förskolans läroplan endast mål av en typ,
nämligen mål att sträva mot för det enskilda barnets
utveckling och lärande. Utskottet finner inte skäl
att ändra de tidigare ställningstagandena.
Allmän förskola är en del av förskolans verksamhet
och ingen särskild verksamhetsform. Samma krav på
pedagogiskt innehåll och kvalitet gäller som för
förskolan i övrigt. Begreppet allmän syftar på att
den är avgiftsfri och tillgänglig under 525 timmar
för alla barn från fyra års ålder. I prop.
1999/2000:129, Maxtaxa och allmän förskola m.m., som
låg till grund för beslutet om den allmänna
förskolan, betonas att denna inte skall ses som den
pedagogiska delen av förskolan medan ambitionerna
sänks i övrig förskola när det gäller barns
utveckling och lärande. Utskottet instämde i detta
(bet. 2000/01:UbU5) likaså i att förskolans
verksamhet skall planeras, genomföras, utvärderas
och utvecklas i förhållande till de uppställda målen
i förskolans läroplan (Lpfö 98).
Frågan om gemensam läroplan för förskola och skola
hänger nära samman med Skollagskommitténs förslag.
Skollagskommittén anger att t.ex. de övergripande
målen för utbildningen som nu regleras i
läroplanerna inte bör tas bort ur dessa texter.
Undersökningar visar att läroplanerna är dokument
som är väl kända och använda ute i verksamheterna.
Däremot bör det anges i läroplanerna om texten
överensstämmer med lagtexten. Enligt kommitténs
förslag skall också all utbildning inom
skolväsendet, oavsett om huvudmannen är offentlig
eller enskild, omfattas av en läroplan. I september
2001 avlämnade en arbetsgrupp rapporten Samverkande
styrning Om läroplanerna som styrinstrument (Ds
2001:48). Rapporten har inte remitterats utan kommer
att tjäna som underlag vid ett framtida eventuellt
läroplansarbete, enligt uppgift från
Utbildningsdepartementet.
Samverkan mellan förskola och föräldrar
Motioner
Vikten av stärkt samverkan mellan förskola och
föräldrar framhålls av Folkpartiet i motion
2002/03:Ub509 yrkande 15. Förskolans arbete med
barnen måste ske i nära samarbete med föräldrarna.
Eftersom alla familjer är olika och har olika
traditioner är det viktigt att personalen har
utbildning och kunskap för att kunna tolka och
förmedla information. Förskolan måste också vara
tydlig i fråga om mål, innehåll, arbetsformer samt
ömsesidiga rättigheter och skyldigheter för att
möjliggöra reellt inflytande för barn och föräldrar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena. Enligt utskottet är samarbetet med
föräldrarna till barnen på förskolan en viktig del
av förskolepersonalens arbete. I förskolans läroplan
(Lpfö 98) finns riktlinjer för detta arbete. I
läroplanen anges att föräldrarna skall ha möjlighet
att vara med och påverka verksamheten och att
förskolan måste vara tydlig i fråga om mål och
innehåll för verksamheten för att möjliggöra ett
inflytande för både barn och föräldrar. Regeringen
behandlade i budgetpropositionen för 2003 behovet av
att generellt förbättra och utveckla barns, elevers
och föräldrars inflytande i förskola och skola. I
sammanhanget kan nämnas den kvalitetsgranskning
Skolverket presenterade i november 2002 under
rubriken Information och kommunikation
nyckelfrågor i skola och barnomsorg (rapport nr
220). En iakttagelse i rapporten är att föräldrar
till barn generellt sett är mycket nöjda med den
dagliga kontakten och dialogen med förskolans
personal.
Språkförskolor och modersmålsstöd
Motioner
Folkpartiet vill i motion 2002/03:Ub509 yrkande 14
att särskilda språkförskolor skall införas för barn
med utländsk bakgrund. Barn med svenska som andra
språk har ofta sämre möjligheter än andra att hinna
lära sig svenska före skolstarten. I språkförskolor
skall man arbeta med språket så att barnen får det
stöd de behöver inför skolstarten. Förskolorna skall
vara en del av den allmänna förskolan och därmed
vara avgiftsfria.
I motion 2002/03:Ub325 (fp) yrkande 4 krävs att
alla barn med annat modersmål än svenska skall ha
rätt till modersmålsstöd i förskolan. Det är inte
tillräckligt med rekommendationer om detta till
kommunerna utan rättigheten måste lagstadgas. I
motion 2002/03:Ub426 (s) refereras till statistik
som visar att andelen barn som får modersmålsstöd i
förskolan har minskat avsevärt under de senaste tio
åren. Motionären anser att det är viktigt att
förskolan faktiskt bidrar till att utveckla barnets
modersmål, i enlighet med läroplanens formuleringar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Inom ramen för den s.k. storstadssatsningen har
förskoleverksamhet i ett antal kommuner och
stadsdelar byggts ut och utvecklats med statligt
stöd. Medel har bl.a. använts till att erbjuda alla
barn från tre år förskola på deltid, ofta med
språklig inriktning. Språkförskolorna har haft som
syfte att barn med annat modersmål än svenska får
möjlighet både att utveckla sin svenska och att
behålla och utveckla sitt modersmål.
Skolverket avrapporterade i maj 2002 ett
regeringsuppdrag om modersmålsundervisning i
förskola och skola i rapporten Flera språk fler
möjligheter samt en särskild bilaga om förskolan:
Tre decenniers modersmålsstöd (dnr 01-01-2751).
Enligt verket har stödet minskat kraftigt under
1990-talet, trots att det har fått en stärkt
juridisk ställning genom införandet av läroplanen
och dess skrivningar om modersmålet. Verkets rapport
med förslag till förbättringar bereds för
närvarande. Regeringen har uttalat att även svenska
som andraspråk behöver uppmärksammas i sammanhanget.
Regeringen har aviserat uppdrag till den nya
Skolutvecklingsmyndigheten om åtgärder för att för-
bättra utbildningsvillkoren i segregerade områden.
Att stärka modersmålsstödet i förskolan anges som
ett sådant exempel på åtgärd.
Skollagskommittén har föreslagit att en
bestämmelse införs i skollagen om skyldighet för
huvudmännen att bidra till att barnen i förskolan
får möjlighet att utveckla sitt modersmål (och det
svenska språket). Bestämmelsen motsvarar enligt
kommittén dagens krav i läroplanen. Kommitténs
betänkande är för närvarande på remiss.
Utskottet instämmer i att möjligheten för barn med
annat modersmål än svenska att utveckla både det
svenska språket och sitt modersmål har stor
betydelse för barnets utveckling och lärande i vid
bemärkelse. Den rådande situationen med minskat
eller obefintligt stöd är dock uppmärksammad av
regeringen och ärendet bereds för närvarande på
olika sätt. Detta arbete bör därför avvaktas.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i reservationen.
1. Val mellan olika former av barnomsorg (punkt
1) kd
2.
av Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Sf380 yrkandena 20 och 21.
Ställningstagande
Kristdemokraterna menar att det är angeläget att
alla har möjlighet att välja den barnomsorgsform som
passar de egna förhållandena bäst. Barnens och
familjernas behov kan växla över tiden och därför
måste samhällets stöd till barnfamiljer vara
organiserat så att det kan användas på ett flexibelt
sätt. Jag vill skapa ekonomiska och praktiska
förutsättningar för val mellan olika och flexibla
barnomsorgsformer. Kostnaden för den som själv
ordnar sin barnomsorg, i egen regi eller genom att
köpa tjänsten osubventionerad, blir i dag orimligt
stor. Jag anser att begreppet barnomsorg även
innefattar föräldrarnas omsorg i det egna hemmet.
3. Mångfald inom barnomsorgen (punkt 2) m,
fp, kd, c, mp
4.
av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö
(m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c), Anna
Ibrisagic (m), Mikaela Valtersson (mp), Tobias
Billström (m) och Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna
2002/03:Sf380 yrkande 24 och
2002/03:So514 yrkande 4.
Ställningstagande
Vi anser att det är viktigt med mångfald och
valfrihet inom barnomsorgen. Det som passar den ena
familjen passar inte den andra. Därför skall
föräldrar ha rätt att fritt välja barnomsorg.
Barnomsorgen måste vara väl utbyggd, med olika
alternativ. Vi är positiva till olika sorters
barnomsorg med olika inriktning, i såväl kommunal
som privat eller kooperativ regi. Valfrihet innebär
också en möjlighet för dem som vill att i större
utsträckning vara hemma med sina barn. Kommunerna
måste kunna erbjuda likvärdiga villkor för alla
godkända barnomsorgs- och förskoleverksamheter. Med
en mångfald av barnomsorgsformer kan olika
verksamheter stimulera varandra och bidra till en
utveckling av hela barnomsorgen.
5. Maxantal barn i förskolegrupper (punkt 4)
fp
6.
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub509 yrkandena 6 och 12,
samt avslår motionerna
2002/03:Ub225 yrkande 2,
2002/03:Ub415 yrkande 5 och
2002/03:Sf380 yrkande 25.
Ställningstagande
Regeringens utformning av maxtaxan skapar problem.
Efterfrågan ökar utan att kommunerna har resurser
att anställa fler förskolelärare. Med allt större
barngrupper sjunker kvaliteten i verksamheten.
Folkpartiets förslag för att åtgärda dessa negativa
följder av maxtaxan är att maximalt tillåta 15 barn
i förskolegrupper för 03-åringar och maximalt 20
barn i grupper för äldre barn. En ändring i
skollagen i enlighet med detta krav måste göras.
Maxgränserna får inte bli de normala storlekarna på
grupperna utan genomsnittet för riket skall ligga
under dessa tal. Staten skall svara för att
kommunerna får de resurser som är nödvändiga, och
maxgrupperna skall införas successivt.
7. Maxantal barn i förskolegrupper (punkt 4)
kd
8.
av Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2002/03:Ub225 yrkande 2,
2002/03:Ub415 yrkande 5 och
2002/03:Sf380 yrkande 25
samt avslår motion
2002/03:509 yrkandena 6 och 12.
Ställningstagande
Jag anser att förskoleverksamheten måste utvecklas
så att en hög och jämn kvalitet kan säkerställas.
Under lång tid har resurserna till verksamheten
minskat i de allra flesta kommuner. Införandet av
maxtaxa har också lett till att barnens
vistelsetider i förskolan ökar och fler barn ställs
i kö till en plats. Antalet barn är alldeles för
stort i vissa barngrupper. Verksamheten har
försämrats och det krävs många olika åtgärder för
att komma till rätta med den bristande kvaliteten.
Med vår barnomsorgspolitik kommer trycket på
förskolan att minska. Därigenom möjliggörs en högre
kvalitet genom bl.a. mindre antal barn per grupp,
särskilt i småbarnsgrupperna. Att minska gruppernas
storlek menar vi är den viktigaste åtgärden. Dagens
stora grupper kan få mycket negativ effekt på
barnens utveckling. Framför allt de riktigt små
barnen behöver kontinuerlig, tät vuxenkontakt för
att utvecklas positivt. En sådan kontakt är inte
möjlig i stora barngrupper.
Det är inte acceptabelt med dagens stora
förskolegrupper. I dag finns ingen som helst
reglering på området. Det är inte rimligt att
lagstifta om absoluta gränser för barngruppernas
storlek. Skolverket bör däremot ges i uppdrag att
utfärda allmänna råd för barngruppernas storlek för
olika åldersgrupper. Utgångspunkten för sådana
riktlinjer bör vara de gränser som anges i
Skolverkets forskningsöversikt om kvalitet: 1315
barn för åldern 35 år och mindre grupper för yngre
barn och barn med särskilda behov. Utifrån dessa
allmänna råd från Skolverket skall varje kommun
åläggas att i samråd med personal och föräldrar
lägga fast en gräns för barngruppernas storlek i sin
kommun.
9. Rekommendationer om gruppstorlekar i
förskolan (punkt 5) c
10.
av Sofia Larsen (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub429 yrkande 1
samt avslår motion
2002/03:Ub225 yrkande 1 och
2002/03:Ub415 yrkande 4.
Ställningstagande
Besparingarna inom förskoleverksamheten har varit
stora under 1990-talet. Det vanligaste sättet att
spara har varit att ta in fler barn i grupperna och
minska personaltätheten. Barngrupperna är i dag
större än vad som rekommenderas av forskare i
kvalitetshänseende.
Jag anser inte att riksdagen skall tala om hur stora
barngrupperna skall vara utan det viktiga är att
förskolans verksamhet måste kvalitetssäkras genom
att barngrupperna dimensioneras utifrån både barnens
och personalens perspektiv. Det innebär att
barngrupperna inte får vara större än att varje
enskilt barn känner trygghet och får en god
pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och
lärande bildar en helhet. Personalen skall också
känna att den utför sitt arbete på ett
tillfredsställande sätt. Likaså är det viktigt att
identifiera barn med särskilda behov för att tidigt
kunna ge det stöd som behövs.
11. Personaltäthet i förskolan (punkt 6) fp
12.
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub509 yrkande 13.
Ställningstagande
Maxtaxans negativa effekter visar sig genom allt
större barngrupper i förskolan. Kvaliteten i
verksamheten sjunker och barnens behov kan inte
tillgodoses. Folkpartiet anser att personaltätheten
i förskolan bör öka till i genomsnitt en personal på
fem barn. Personaltätheten bör inte heller i
enskilda grupper väsentligt understiga denna nivå.
Staten skall svara för att kommunerna får de
resurser som är nödvändiga.
13. Kvalitetsuppföljning av förskolan (punkt 7)
fp
14.
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub509 yrkande 7
samt avslår motion
2002/03:Ub435.
Ställningstagande
En förskola med höga ambitioner har ett ansvar för
att vissa resultat uppnås under förskoletiden. För
att höja kvaliteten i förskolans verksamhet bör det
finnas krav på att förskolor, i likhet med skolor,
skall lämna in kvalitetsredovisningar till
Skolverket.
15. Tillsyn av fristående förskolor (punkt 8)
fp, kd, c
16.
av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp), Sofia
Larsen (c) och Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub415 yrkande 8.
Ställningstagande
Vi anser att de fristående förskolorna är en
tillgång. I dag hotas dessa förskolor av regeringens
barnomsorgspolitik som styr in barnen i den
kommunala barnomsorgen. Den gällande ordningen är
att kommunen har tillsynsansvar för de fristående
förskolorna medan Skolverket svarar för tillsynen av
förskolor och förskoleklasser i kommunal regi samt
förskoleklasser i fristående skolor. Vi menar att
Skolverkets tillsyn bör omfatta även de fristående
förskolorna. Det är viktigt för att garantera en
likvärdighet oavsett driftsform och för att det de
facto föreligger en konkurrenssituation mellan
kommuner och fristående anordnare av
förskoleverksamhet.
17. Omfattning av arbetsmiljölagen (punkt 9)
kd
18.
av Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub415 yrkande 12.
Ställningstagande
Kristdemokraterna tycker att arbetsmiljölagen även
skall omfatta förskolebarn. Lärare, elever,
förskollärare och barnskötare omfattas i dag av
lagen medan förskolebarn i dag är de enda som
dagligen befinner sig på en arbetsplats och inte
omfattas av lagen. Barnens arbetsmiljö måste tas på
större allvar. De senaste årens ökande
gruppstorlekar har inneburit att stora grupper
trängs in i små lokaler och att ljudnivån därmed
ökar. Förutom buller behöver även andra frågor om
barnens säkerhet och lekmiljö uppmärksammas. Om
barnen omfattades av arbetsmiljölagen skulle
kommunerna få ett större ansvar. Den aviserade
utredningen om arbetsmiljölagens tillämpning i
skolan bör därför få i uppdrag att omformulera lagen
till att även omfatta förskolebarnen.
19. Lekens betydelse för barns utveckling
(punkt 10) kd
20.
av Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 10
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub415 yrkande 2.
Ställningstagande
På nationell nivå har barnomsorgen under 1990-talet
gått från att vara huvudsakligen en familjepolitisk
fråga till att bli en utbildningspolitisk fråga.
Förskolan beskrivs ofta som det första steget i det
livslånga lärandet. För oss kristdemokrater är det
självklart att det livslånga lärandet börjar redan
vid födseln och sedan pågår oavbrutet oavsett om
barnet går i förskola eller ej. Risken med de
utökade pedagogiska kraven är att de små barnens
behov av fri lek och omsorg får stå tillbaka. Barn
måste få vara barn.
21. Kompetenshöjning inom konfliktlösning
(punkt 11) mp
22.
av Mikaela Valtersson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 11
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub462 yrkande 3.
Ställningstagande
I den idétradition som Miljöpartiet är en del av är
freds- och konfliktforskning och praktiserandet av
icke-våldsmetoder helt centralt. Många unga
människor saknar i dag mentala verktyg och
förebilder för att rationellt och tryggt handskas
med hot, våld och konflikter. Vår bedömning är att
ett brett pedagogiskt arbete kan vara både
nödvändigt och framgångsrikt. Vi menar därför att
det finns behov av metodöverföring och
kompetenshöjning inom förskolepedagogiken på temat
konflikthantering. Formen för detta kan vara projekt
och centrumbildningar.
23.
Taxefrågor (punkt 12) kd
24.
av Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 12
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Sf380 yrkande 23
samt avslår motion
2002/03:So250 yrkande 15.
Ställningstagande
Jag anser att kommunerna bör åläggas att utforma och
införa deltidstaxa i minst tre nivåer under taket
för barnomsorgsavgifterna (maxtaxan). Den som
nyttjar den offentligt finansierade barnomsorgen
mindre skall inte betala lika mycket som den som
nyttjar den i större utsträckning.
25. Taxefrågor (punkt 12) c
26.
av Sofia Larsen (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 12
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:So250 yrkande 15
samt avslår motion
2002/03:Sf380 yrkande 23.
Ställningstagande
En av de allvarligaste effekterna av införandet av
maxtaxa var att incitamentet att begränsa barnens
vistelsetid på dagis försvann. Centerpartiets
principiella inställning är att taxans konstruktion
bör stimulera till ett minimerande av barnens
vistelsetid samt ekonomiskt bidra till föräldrars
möjlighet att tillbringa mer tid med sina barn genom
att exempelvis gå ned i arbetstid. Dessa skäl talar
för en taxa som från maxtaxans tak vid ett
heltidsutnyttjande av barnomsorgen, sjunker per
timme utnyttjad barnomsorg till en nolltaxa vid
halvtidsutnyttjande. Centerpartiet anser dock att
ytterligare inskränkningar i det kommunala
självstyret på barnomsorgens område måste avvisas. I
stället bör regeringen ta upp överläggningar med
kommunerna för att skapa en samsyn kring hur
maxtaxans finansiering kan modifieras. Syftet skall
vara att ge kommunerna en bättre möjlighet att under
rimliga ekonomiska villkor införa en tidsrelaterad
taxekonstruktion enligt ovanstående principer.
27. Avgiftsfrihet i förskolan (punkt 13) fp
28.
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub509 yrkande 8
samt avslår motion
2002/03:Ub445.
Ställningstagande
Att delta i en pedagogisk verksamhet redan från
tidig ålder ger stora möjligheter till individuell
utveckling, och det är mycket bra att en allmän
förskola införs för fyra- och femåringar tre timmar
per dag. Eftersom den är avgiftsfri kommer den att
nå nya grupper av barn som annars inte utnyttjar
barnomsorgen. Folkpartiet vill dock på sikt att även
treåringar kostnadsfritt skall få gå tre timmar om
dagen i allmän förskola.
29. Öppna förskolans utveckling (punkt 15) kd
30.
av Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 15
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2002/03:Ub415 yrkandena 10 och 11,
2002/03:Sf379 yrkande 4 och
2002/03:Sf380 yrkande 26.
Ställningstagande
Den öppna förskolan är på väg att försvinna. Bara
under de senaste tre åren har antalet öppna
förskolor minskat med 20 %. I många kommuner finns
ingen öppen förskola alls. När alltfler föräldrar
sätter sina barn i förskolan rationaliserar
kommunerna bort de öppna förskolorna. Detta trots
att de öppna förskolorna spelar en stor roll för
hemmavarande föräldrar och dagbarnvårdare som får
möjlighet att möta andra vuxna och barn. Det innebär
också att det enda stöd som det offentliga ger till
de hemmavarande föräldrarna försvinner.
Vi kristdemokrater vill att arbetet inom den öppna
förskolan tillvaratas och utvecklas, inte minst mot
bakgrund av vikten av denna typ av förskola för
ensamstående föräldrar. Den öppna förskolan är många
gånger en stor tillgång för den ensamstående
föräldern eftersom den ger möjlighet att bygga upp
ett nätverk. Situationen för de öppna förskolorna
måste bevakas i samband med den allmänna förskolans
införande. Vi vill bevara och utveckla fler öppna
förskolor med pedagogiskt utbildad personal.
Personal inom den öppna förskolan kan tillsammans
med dagbarnvårdarna utveckla en pedagogisk
verksamhet som kan vara ett alternativ till för-
skolornas verksamhet. Därför måste kommunerna tillse
att det finns utbildade förskollärare som ansvarar
för den öppna förskolan.
31. Familjedaghem som förskoleform (punkt 16)
m, fp, kd, c
32.
av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö
(m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c), Anna
Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och Torsten
Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub509 yrkande 11.
Ställningstagande
Vi vill säkra familjedaghemmens överlevnad. Det
finns barn som av olika skäl vill eller t.o.m. måste
gå i familjedaghem så det är viktigt att modellen
med allmän förskola inte slår ut familjedaghemmen.
33. Familjedaghemmens utveckling (punkt 17)
fp
34.
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub509 yrkande 10
samt avslår motion
2002/03:Ub415 yrkande 9.
Ställningstagande
Att förskolan blivit mer pedagogisk i sin inriktning
är mycket bra men det måste också få komma
dagbarnvårdarna i familjedaghemmen till del.
Folkpartiet föreslår därför att ambulerande
förskollärare skall kunna hålla förskola tillsammans
med dagbarnvårdarna och erbjuda dem pedagogisk
handledning. De barn som går i familjedaghem skall
också kunna gå i allmän förskola som arrangeras av
en ambulerande förskollärare eller i den vanliga
förskolan.
35. Familjedaghemmens utveckling (punkt 17)
kd
36.
av Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 17
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub415 yrkande 9
samt avslår motion
2002/03:Ub509 yrkande 10.
Ställningstagande
Kristdemokraterna vill fortsätta att satsa på
familjedaghemmen som ett alternativ till förskolan.
Vi anser också att familjedaghemmen skall ingå i den
allmänna förskolan och få del av samma
avgiftsreducering. På detta sätt skapas likvärdiga
villkor och föräldrarna kan själva välja
barnomsorgsform utan att bli styrda av ekonomiska
argument. Den allmänna förskolan kommer annars att
förvärra en redan problematisk situation för
familjedaghemmen om barnen av kostnadsskäl skall
flytta över till förskolan. Att gå kvar hos
dagbarnvårdaren och enbart gå några timmar per dag i
förskolan är inte ett rimligt alternativ. Dessutom
skulle dagbarnvårdaren tvingas ha grupper med många
små barn för att klara sig ekonomiskt.
37. Förskolans läroplan (punkt 18) kd
38.
av Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 18
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2002/03:Ub415 yrkande 7 och
2002/03:Ub417 yrkande 1 samt
avslår motionerna
2002/03:Ub446 och
2002/03:Ub509 yrkande 5.
Ställningstagande
Det är anmärkningsvärt att förskola och grundskola i
dag har olika etisk värdegrund som bas för sina
respektive verksamheter. Kristdemokraterna anser att
läroplanen för förskolan skall innehålla samma text
om värdegrunden som läroplanerna för grundskolan och
gymnasiet. Förskolan skall liksom skolan förmedla
samhällets grundläggande värden till barnen. Barn
måste få lära sig förstå vad som är rätt och fel,
hur vi skall bete oss mot varandra och deras
empatiska förmåga måste övas. Om förskolorna har ett
aktivt värdegrundsarbete kan mobbning och
trakasserier högre upp i åldrarna förebyggas. Liksom
basen för vårt samhälles värdegrund fastslås i
läroplanen för grundskolan bör detsamma göras i
läroplanen för förskolan.
39. Förskolans läroplan (punkt 18) fp
40.
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub509 yrkande 5
samt avslår motionerna
2002/03:Ub415 yrkande 7,
2002/03:Ub417 yrkande 1 och
2002/03:Ub446.
Ställningstagande
Folkpartiet anser att det bör införas mål att uppnå
i förskolan och tydliga mål för den allmänna
förskolan. I dag saknas klart uppställda mål och det
försvårar resultatuppföljningen av verksamheten. Det
bör finnas två typer av mål: dels mål att sträva
mot som skall ange inriktningen på förskolans
pedagogiska verksamhet och uttrycka en önskad
kvalitetsutveckling, dels mål att uppnå som skall
uttrycka vad varje barn skall ha uppnått när det
lämnar förskolan. Sådana mål att uppnå saknas i
förskolan men finns för grundskolan och alla andra
skolformer. Vi anser också att det är en brist att
den allmänna förskolans mål inte har beskrivits på
ett tydligt sätt. Det är av yttersta vikt att den
allmänna förskolan har ännu mer pedagogiskt
strukturerad och planerad verksamhet än övrig
förskoleverksamhet. I läroplanen bör också finnas en
särskild beskrivning av vilka mål den allmänna
förskolan skall uppnå.
41. Samverkan mellan förskola och föräldrar
(punkt 19) fp, kd
42.
av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp) och
Torsten Lindström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub509 yrkande 15.
Ställningstagande
Föräldrarna har det yttersta ansvaret för sina barns
fostran och utveckling. Förskolans betydelse som
komplement har dock blivit viktigare. Förskolans
arbete med barnen skall ske i nära samarbete med
föräldrarna. Alla familjer är olika och har olika
traditioner. Det är därför viktigt att personalen
har utbildning och kunskap för att kunna tolka och
förmedla viktig information. Samarbetet mellan
föräldrar och personal måste ständigt utvärderas.
För att kunna ge möjlighet till ett reellt
inflytande måste förskolan vara tydlig i fråga om
mål, innehåll, arbetsformer samt ömsesidiga
rättigheter och skyldigheter.
43. Språkförskolor (punkt 20) fp
44.
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub509 yrkande 14.
Ställningstagande
Barn får större möjligheter att lära sig läsa och
skriva om de får stöd tidigt i livet. Barn med
svenska som andraspråk har ofta sämre möjligheter än
andra att hinna lära sig svenska före skolstarten.
Vi anser därför att särskilda språkförskolor behöver
startas för barn med utländsk bakgrund. I dessa
förskolor skall man arbeta medvetet med svenska
språket på olika sätt så att barnen får det stöd de
behöver för att vara förberedda inför skolstarten.
Språkförskolor skall utgöra en del av den allmänna
förskolan och därmed vara avgiftsfria. Barnen skall
kunna börja när de är tre år.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Maxantal barn i förskolegrupper m.m. (punkt
4, 5 och 6) v
av Lennart Gustavsson (v).
Vänsterpartiet vill prioritera kvaliteten i
förskolan. Av detta skäl menar vi att det är viktigt
att satsa resurser både på kompetensutveckling av
personalen och på att anställa ytterligare personal.
Vår målsättning är att personaltätheten skall öka
och att barngruppernas storlek skall minska.
Vi menar att mindre barngrupper har stor betydelse
för barnens utveckling, trygghet och välbefinnande.
Lämpliga riktlinjer för det fortsatta arbetet bör
vara att uppnå barngrupper där barn i åldern 03 år
vistas i grupper med högst tolv barn samt att barn i
åldern 35 år vistas i grupper med högst 15 barn.
2. Tillsyn av fristående förskolor (punkt 8)
m
av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Anna Ibrisagic
(m) och Tobias Billström (m).
Moderaterna menar att de fristående alternativen
till de kommunala förskolorna skall värnas. Eftersom
de fristående förskolorna innebär en konkurrerande
verksamhet till kommunens egna förskolor anser vi
inte att kommunerna skall vara tillståndsgivare för
de fristående alternativen. I stället bör detta
hanteras av Skolverket. Kommunen skall sedan vara
skyldig att ge ekonomiskt stöd till en förskola som
godkänts av Skolverket.
3. Avgiftsfrihet i förskolan (punkt 13) fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp)
Folkpartiet är positivt till den allmänna förskolan
och vill att även treåringar på sikt skall få gå i
den. Kvaliteten i förskolan behöver dock öka. Genom
att inte sänka avgiften för de barn för vilka den
allmänna förskolan endast utgör en del av tiden i
förskolan ökar utrymmet för att finansiera en
kvalitetshöjning. Enligt Folkpartiet ligger dagens
avgifter på en så låg nivå att en avgiftssänkning
inte är nödvändig för den gruppen barn.
4. Avgiftsfrihet i förskolan (punkt 13) v
av Lennart Gustavsson (v).
Införandet av reformerna maxtaxa, allmän förskola
och rätt till förskoleverksamhet för barn till
arbetslösa eller föräldralediga föräldrar ökar
möjligheten för alla barn att ta del av pedagogisk
stimulans och gruppgemenskap. Därigenom förbättras
också barnens möjligheter till lärande och positiv
utveckling. Förskolan är också en viktig
förberedelse för skolan. Vänsterpartiet anser att
målet bör vara en helt avgiftsfri förskola, öppen
för alla barn. Förskolan skall på motsvarande sätt
som skolan ingå i den generella välfärden.
5. Familjedaghem som förskoleform (punkt 16)
mp
av Mikaela Valtersson (mp).
Familjedaghemmen har en viktig roll att fylla i en
barnomsorg där mångfald råder. Alla barn och
föräldrar har olika behov, och det är viktigt att
man kan välja den omsorgsform som passar bäst för
den enskilda familjen. Vi ser emellertid från
Miljöpartiets sida en risk att införandet av den
allmänna förskolan kan komma att försvåra
situationen för familjedaghemmen ytterligare. De får
en ekonomisk konkurrensnackdel gentemot de kommunala
förskolorna då dessa är avgiftsfria tre timmar per
dag. Det är svårt att ställa samma pedagogiska krav
på familjedaghemmen som på de kommunala förskolorna,
men vi menar att man bör se över möjligheten att
ekonomiskt likställa familjedaghemmen så att de
avgiftsfria timmarna gäller även för
familjedaghemmen. Det är viktigt att man i
utvärderingen av den allmänna förskolan ser över
konsekvenserna för familjedaghemmen samt möjligheten
att ekonomiskt likställa dem med kommunala
förskolor.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner
Motioner från allmänna motionstiden 2002
2002/03:Ub225 av Inger Davidson m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ge Skolverket
i uppdrag att utfärda allmänna råd för
barngruppernas storlek.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kommuners
skyldighet att införa en övre gräns för antalet
barn i barngrupperna i förskolan.
2002/03:Ub325 av Birgitta Ohlsson (fp):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ge barn rätt
till modersmålsstöd i förskolan.
2002/03:Ub415 av Inger Davidson m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att barnomsorg är
en omsorgsfråga och inte en utbildningsfråga.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lekens betydelse
för barns utveckling.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ge Skolverket
i uppdrag att utfärda allmänna råd för
barngruppernas storlek.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kommuners
skyldighet att införa ett maxantal barn för
barngrupperna i förskolan.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utveckla
värdegrundsarbetet i förskolorna genom att skriva
in värdegrunden i förskolans läroplan.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tillsyn och
uppföljning av förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
familjedaghemmen skall ingå i den allmänna
förskolan.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att bevaka
situationen för de öppna förskolorna med anledning
av den allmänna förskolans införande.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att bevara och
utveckla fler öppna förskolor med pedagogiskt
utbildad personal.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
arbetsmiljölagen även skall omfatta förskolebarn.
2002/03:Ub417 av Alf Svensson m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolans värdegrund
i såväl förskola som obligatoriskt skolväsende.
2002/03:Ub426 av Mona Berglund Nilsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om modersmålsstöd i
förskolan.
2002/03:Ub429 av Sofia Larsen m.fl. (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att förskolans
verksamhet måste kvalitetssäkras genom att man
dimensionerar barngrupperna utifrån både barnens
och personalens perspektiv.
2002/03:Ub435 av Anneli Särnblad Stoors m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ytterligare insatser för
att stärka kvaliteten i förskolan.
2002/03:Ub445 av Åsa Lindestam och Sinikka Bohlin
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att hela förskolan på sikt
blir avgiftsfri och införlivas i det livslånga
lärandet.
2002/03:Ub446 av Åsa Lindestam och Sinikka Bohlin
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att arbeta ihop de två
läroplanerna för förskola och grundskola till en.
2002/03:Ub462 av Lotta N Hedström och Gustav
Fridolin (mp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
metodöverföring inom förskolepedagogiken med
projekt och centrumbildningar för kompetenshöjning
även inom konfliktlösningens område.
2002/03:Ub509 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa mål att
uppnå i förskolan och tydliga mål för den allmänna
förskolan.
6. Riksdagen beslutar om ändring i skollagen så att
maximalt 15 barn tillåts i förskolegrupper för
03-åringar och max 20 barn i grupper för äldre
barn.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att förskolor
skall bli skyldiga att lämna in
kvalitetsredovisningar till Skolverket.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en reform på
sikt skall genomföras som innebär att även
treåringar kostnadsfritt får gå i allmän förskola
tre timmar om dagen.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ambulerande
förskollärare skall kunna erbjuda pedagogisk
handledning till familjedaghemmen så att dessas
barn kan ingå i den allmänna förskolan.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att säkra
familjedaghemmens överlevnad.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att max 15 barn
får ingå i en småbarnsgrupp och max 20 barn i
grupper för större barn.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
personaltätheten i förskolorna bör öka till i
genomsnitt en personal per fem barn.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa
kostnadsfria språkförskolor för barn med utländsk
bakgrund.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om stärkt samverkan
mellan förskola och föräldrar.
2002/03:Ub540 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa
och Lena Sandlin-Hedman (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att göra
barnomsorgen tillgänglig för alla, även för dem som
arbetar under kvällar och helger.
2002/03:Sf379 av Inger Davidson m.fl. (kd):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att arbetet inom
den öppna förskolan skall tas till vara och
utvecklas, inte minst mot bakgrund av vikten av
denna typ av förskola för ensamstående föräldrar.
2002/03:Sf380 av Alf Svensson m.fl. (kd):
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skapa
ekonomiska och praktiska förutsättningar för val
mellan olika och flexibla barnomsorgsformer.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att begreppet
barnomsorg även innefattar föräldrarnas omsorg i
det egna hemmet.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om deltidstaxor.
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av olika
barnomsorgsformer och etableringsmöjligheter för
dessa.
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kvalitet i
förskoleverksamhet samt att ett tak för
barngruppernas storlek bör läggas fast.
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
arbetet inom den öppna förskolan tillvaratas och
utvecklas.
2002/03:So250 av Maud Olofsson m.fl. (c):
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om överläggningar med
kommunerna om en tidsrelaterad taxekonstruktion.
2002/03:So514 av Peter Eriksson m.fl. (mp):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av mångfald
inom barnomsorgen.