Utbildningsutskottets betänkande
2002/03:UBU8
Elever med funktionshinder
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande 48
motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2002.
Motionsyrkandena avser frågor om bl.a. den
kommunala skolans kvalitet för barn med
funktionshinder, grundskoletidens längd,
utbildningen för s.k. bokstavsbarn, stöd till elever
med läs- och skrivsvårigheter och till hörselskadade
elever, särskolan som egen skolform, särskolans
personkrets, regler för mottagande i särskolan,
upphävande av beslut att avveckla vissa
specialskolor, inrättande av ett riksgymnasium för
blinda och synskadade ungdomar med ytterligare
funktionshinder, rätt för utvecklingsstörda till
vuxenutbildning samt funktionshindrade elevers rätt
att välja skola.
Utskottet föreslår avslag på samtliga
motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till tidigare
ställningstaganden av riksdagen, vilka utskottet
inte finner skäl att ändra, och till pågående
utredning om särskolan och särvux. Vidare hänvisas
till nyligen lämnade utredningsförslag, nämligen
Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121)
och Visstidsutbildning vid statliga resurscenter
(SOU 2002:106). Dessa förslag remissbehandlas för
närvarande.
I betänkandet finns reservationer från Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och
Centerpartiet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Skolans kvalitet för barn med
funktionshinder
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub214 yrkandena 6 och 7.
Reservation 1 (m)
2. Grundskoletidens längd
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub214 yrkande 8 och
2002/03:Ub219 yrkande 6.
Reservation 2 (m, fp, kd, c)
3. Utbildningen för s.k. bokstavsbarn
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub245 yrkande 1,
2002/03:Ub417 yrkande 6,
2002/03:Ub443 yrkande 6,
2002/03:Ub473 och
2002/03:Ub530.
Reservation 3 (kd)
4. Stöd till elever med läs- och
skrivsvårigheter
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub292 yrkande 1 och
2002/03:Ub336 yrkande 6.
Reservation 4 (fp, kd, c)
5. Stöd till hörselskadade elever
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub299 yrkandena 13.
Reservation 5 (fp)
6. Särskolan som egen skolform
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub218 yrkande 1.
7. Särskolans personkrets
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub443 yrkande 4.
Reservation 6 (kd)
8. Regler om handläggning vid övervägande
om särskoleplacering
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub443 yrkande 2.
Reservation 7 (kd)
9. Särskoleplacering som resursfråga
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub443 yrkande 3.
Reservation 8 (kd, c)
10. Rätten till omprövning av
särskoleplacering
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub443 yrkande 1.
Reservation 9 (kd)
11. Särskoleelevers integration i
grundskolan
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub218 yrkande 2.
Reservation 10 (m)
12. Upphävande av beslut att avveckla
specialskolor
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub218 yrkande 3,
2002/03:Ub244 yrkande 18,
2002/03:Ub411 yrkande 1 och
2002/03:Ub443 yrkande 8.
Reservation 11 (m, fp, kd, c)
13. Inrättande av ett riksgymnasium för
blinda och synskadade ungdomar med
multifunktionshinder
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub219 yrkande 5 och
2002/03:Ub429 yrkande 21.
Reservation 12 (m, fp, c)
14. Funktionshindrade elevers möjligheter
till fortsatt skolgång efter den
obligatoriska skolan m.m.
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub219 yrkandena 2 och 3.
Reservation 13 (m)
15. Skolgång för unga med
aktivitetsersättning, tidigare
förtidspension
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub219 yrkande 1 och
2002/03:So275 yrkande 5.
Reservation 14 (m)
16. Stöd till Karolinaskolan i Höör
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub300.
17. Särskoleelevers fortsatta utbildning
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub443 yrkande 5.
Reservation 15 (kd)
18. Utbildning för vuxna med
utvecklingsstörning
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub326 yrkandena 1 och 2,
2002/03:Ub429 yrkande 22,
2002/03:Ub443 yrkande 7 samt
2002/03:Ub490 yrkandena 2 och 3.
Reservation 16 (fp, kd, c)
19. Funktionshindrade elevers rätt att
välja skola m.m.
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub214 yrkandena 13,
2002/03:Ub219 yrkandena 7 och 8 samt
2002/03:Ub411 yrkandena 2 och 3.
Reservation 17 (m)
20. Tillstånds- och tillsynsmyndighet för
fristående specialskolor
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub443 yrkande 10.
Reservation 18 (fp, kd)
21. Studiematerial för elever med läs- och
skrivsvårigheter
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub336 yrkande 7.
22. Kurser i teckenspråk för polis,
brandpersonal och ambulanspersonal
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub349.
Stockholm den 13 mars 2003
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Ulf Nilsson (fp), Inger Lundberg (s),
Majléne Westerlund Panke (s), Inger Davidson (kd),
Nils-Erik Söderqvist (s), Per Bill (m), Louise
Malmström (s), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen
(c), Anna Ibrisagic (m), Mikael Damberg (s), Mikaela
Valtersson (mp), Christer Adelsbo (s), Marie Nordén
(s), Tobias Billström (m) och Lennart Gustavsson
(v).
2002/03
UbU8
Redogörelse för ärendet
Under den allmänna motionstiden 2002 väcktes ett
stort antal motioner med yrkanden rörande elever med
funktionshinder. Dessa behandlas i detta betänkande.
Motionsyrkandena avser frågor om bl.a. den
kommunala skolans kvalitet för barn med
funktionshinder, grundskoletidens längd,
utbildningen för s.k. bokstavsbarn, stöd till elever
med läs- och skrivsvårigheter och till hörselskadade
elever, särskolan som egen skolform, särskolans
personkrets, regler för mottagande i särskolan,
upphävande av beslut att avveckla vissa
specialskolor, inrättande av ett riksgymnasium för
blinda och synskadade ungdomar med ytterligare
funktionshinder, rätt för utvecklingsstörda till
vuxenutbildning samt funktionshindrade elevers rätt
att välja skola.
Förslagen i motionerna, sammanlagt 48 yrkanden,
återges i bilaga.
Utskottets överväganden
Stöd för elever med funktionshinder
i grundskolan
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden som rör
utredning om den kommunala skolans kvalitet
för barn med funktionshinder,
grundskoletidens längd, utbildningen för s.k.
bokstavsbarn samt stöd till elever med läs-
och skrivsvårigheter respektive hörselskadade
elever. Utskottet anger som grund för avslag
gällande bestämmelser och vissa
utredningsförslag.
Jämför reservationerna 1 (m), 2 (m, fp, kd,
c), 3 (kd), 4 (fp, kd, c) och 5 (fp).
Motioner och utskottets ställningstaganden
I motion 2002/03:Ub214 (m) begärs en parlamentarisk
utredning om den kommunala skolans kvalitet när det
gäller barn med funktionshinder (yrkande 6).
Kvaliteten bör granskas med avseende på både
undervisningen och den sociala situationen.
Motionären anser att det finns brister i dagens
skola för funktionshindrade barn (yrkande 7). Som
exempel på problem i dessa barns skolsituation nämns
brist på speciallärare, socialt utanförskap,
skolmiljöer som inte är fullt handikappanpassade och
få möjligheter att välja skola. Ju svårare ett barns
funktionshinder är, desto sämre klarar kommunerna av
att möta barnets behov, hävdar motionären.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena med hänvisning till följande
regeringsuppdrag.
Specialpedagogiska institutet fick i maj 2002 i
uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera
kommuners förutsättningar att ordna undervisning för
elever med synskada och ytterligare funktionshinder
samt tal- och språkstörda elever.
Institutet redovisade uppdraget den 17 december
2002 (dnr 04-02/1500). Av redovisningen framgår att
den begärda kartläggningen genomfördes under hösten
2002 i tre kommuner för målgruppen elever med
synskada och ytterligare funktionshinder och i elva
kommuner för målgruppen elever med grav tal- och
språkstörning. Denna kartläggning visar
sammanfattningsvis att det i dag finns många goda
exempel på utbildning av hög kvalitet, men att
skolsituationen för berörda elevgrupper varierar
starkt mellan olika kommuner. Det finns dock en
medvetenhet och ett intresse i kommunerna för att
arbeta med utveckling av utbildningen och öka
kvaliteten för målgrupperna. Kommunerna uttrycker
behov av olika insatser från Specialpedagogiska
institutet, alltifrån stöd, handledning och
kompetensutveckling till utredning och
visstidsplacering av elever.
Enligt uppgift från Utbildningsdepartementet
avvaktar man resultatet av ett regeringsuppdrag till
Socialstyrelsen innan man tar ställning till
eventuella åtgärder med anledning av
Specialpedagogiska institutets redovisning.
Socialstyrelsen skall kartlägga på vilket sätt
landstingens barn- och ungdomshabiliteringar är
tillgängliga för barn och ungdomar med olika
funktionshinder i olika åldrar. Kartläggningen bör
enligt uppdraget även omfatta samverkan med andra
verksamheter kring utformningen och innehållet i
insatserna för barnen och ungdomarna och deras
familjer. Uppdraget skall redovisas senast den 31
mars 2003.
Grundskoletidens längd bör vara flexibel och kunna
anpassas efter varje barns behov. Det framhålls i
motionerna 2002/03:Ub214 (m) yrkande 8 och
2002/03:Ub219 (m) yrkande 6. Enligt motionerna måste
barn med funktionshinder få utvecklas i sin egen
takt. Många barn med svåra funktionshinder har på
grund av dessa inte kommit så långt i sin utveckling
som man skulle vänta sig med hänsyn till deras
fysiska ålder. Så länge barnen lär sig och utvecklas
bör de kunna få gå kvar i grundskolan.
U t s k o t t e t föreslår avslag på
motionsyrkandena.
Enligt 3 kap. 10 § skollagen (1985:1100) upphör
skolplikten vid utgången av vårterminen det
kalenderår då barnet fyller 16 år eller, om barnet
fullgör skolplikten i specialskolan, 17 år. Om en
elev i grundskolan inte tillfredsställande har
slutfört sista årskursen när skolplikten upphör men
bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen, skall
eleven beredas tillfälle att göra detta under högst
två år efter det att skolplikten upphörde (4 kap. 10
§). Motsvarande bestämmelse finns för elever i
specialskolan som inte är utvecklingsstörda (7 kap.
6 §).
Ett förslag till ny skollag har nyligen lämnats av
1999 års skollagskommitté i betänkandet Skollag för
kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121). I
förslaget har intagits en gemensam bestämmelse för
de olika skolformerna om rätt att fullfölja
utbildningen under ytterligare två år efter det att
skolplikten upphört (förslaget 4 kap. 9 §). För
grundskolan och specialskolan uppställs som villkor
härför att eleven inte har nått upp till
kunskapsmålen för skolformen. Något motsvarande krav
finns inte för grundsärskolan.
Skollagskommitténs förslag remissbehandlas för
närvarande. Utskottet finner inte skäl att föreslå
något uttalande från riksdagen med anledning av
motionsyrkandena.
Kristdemokraterna tar upp frågan om utbildningen för
s.k. bokstavsbarn, i motionerna 2002/03:Ub417
yrkande 6 och 2002/03:Ub443 yrkande 6. De erinrar om
att kännetecknande för barn med ADHD, DAMP och
Aspergers syndrom är deras bristande förmåga att
hantera sociala relationer.
Koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet är
andra kännetecken. Enligt vad Skolverket visat i en
rapport står bokstavsbarnen för en stor del av
ökningen av antalet barn i särskolan, trots att de
oftast har intellektuell förmåga att klara av
grundskolan. Detta är enligt Kristdemokraterna
olyckligt. De vill att metoder och former i
undervisningen skall utvecklas för att möta dessa
barns individuella behov, t.ex. satsningar på små
undervisningsgrupper inom grundskolan. Den nu
sittande utredningen om utbildning för barn,
ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning bör få
ett utökat uppdrag i syfte att se över utbildningen
för bokstavsbarnen. Även i motion 2002/03:Ub473 (kd)
understryks behovet av en utredning om skolgången
för barn med svårigheter i det sociala samspelet, de
s.k. bokstavsbarnen.
Enligt motion 2002/03:Ub245 (c) yrkande 1 bör barn
som har inlärningsproblem eller som är hyperaktiva
utredas grundligt för att utröna om problemen
bottnar i avsaknad av sensomotorisk träning.
Motionärerna redovisar att man genom långsam
rörelseträning kan ge nervsystemet en andra chans
till mognad och samordning.
I motion 2002/03:Ub530 (s) betonas att insatser
behövs för att höja kunskapsnivån och förändra
attityder kring neuropsykiatriska funktionshinder.
Motionären åberopar en kunskapsöversikt om ADHD som
Socialstyrelsen publicerade i maj 2002. Denna
rapport måste spridas till bl.a. förskola och skola
och ligga till grund för ett förbättrat
omhändertagande av barn med ADHD.
Centerpartiet vill i motion 2002/03:Ub336 yrkande 6
att en utredning tillsätts i syfte att ge elever i
grundskolan med läs- och skrivsvårigheter samma rätt
till stöd som i dag garanteras studerande inom den
högre utbildningen. Det kan handla om extra
undervisning, specialundervisning, särskilda
hjälpmedel, muntliga prov, särskild hjälp vid prov
etc., men framför allt måste individuella
studieplaner göras upp.
Enligt motion 2002/03:Ub292 (c) yrkande 1 bör
Skolverket i samarbete med Svenska Kommunförbundet
arbeta för att lokala handlingsplaner när det gäller
läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upprättas i
samtliga kommuner och vid samtliga skolenheter.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena om stödinsatser i skolan för s.k.
bokstavsbarn och elever med läs- och
skrivsvårigheter.
Särskilt stöd skall enligt skollagen (1985:1100)
ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.
Rektor skall se till att ett åtgärdsprogram
utarbetas där eleven och elevens vårdnadshavare ges
möjlighet att delta i utarbetandet av programmet.
Elever och vårdnadshavare har också rätt att
initiera ett sådant åtgärdsprogram. Det är kommunens
och skolans ansvar att ordna en god undervisning
utifrån varje elevs behov och förutsättningar.
Den nya lärarutbildningen som infördes fr.o.m. den
1 juli 2001 innebär att alla lärarstuderande får
utbildning i specialpedagogik inom det allmänna
utbildningsområdet. Studenterna kan också välja
inriktning och/eller specialisering inom
specialpedagogik.
Råd och stöd i specialpedagogiska frågor lämnas
till kommuner och skolor av Specialpedagogiska
institutet. Vidare har Myndigheten för
skolutveckling, som inrättades den 1 mars 2003, i
uppdrag att stödja kommuner och skolor i deras
arbete med skolutveckling, bl.a. vad avser elever i
behov av särskilt stöd.
Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande (SOU
2002:121 s. 336 f.) att den nya skollagen utöver
en generell regel om lärande och personlig
utveckling också skall innehålla bestämmelser om
särskilt stöd. Förslaget stärker elevens rätt och
innebär enhetliga och tydligare regler. Samtidigt
beskriver det en arbetsprocess som rektor är skyldig
att följa. Processen kan sammanfattas i följande
steg: att uppmärksamma elever i behov av särskilt
stöd, att utreda, att dokumentera, att åtgärda samt
att följa upp och utvärdera. Liksom i dag skall elev
och vårdnadshavare ges en aktiv roll vid
utarbetandet av åtgärdsprogrammet. Kommittén
förutsätter att den specialpedagogiska kompetensen
blir väl företrädd i den process kommittén föreslår
för att elevers behov av särskilt stöd skall kunna
tillgodoses på bästa möjliga sätt. Beslut om
särskilt stöd skall enligt förslaget kunna
överklagas.
Merparten av de s.k. bokstavsbarnen tillhör
grundskolans målgrupp. Utskottet anser det inte
motiverat att uppdraget till utredningen om översyn
av utbildningen för barn, ungdomar och vuxna med
utvecklingsstörning (Carlbeck-kommittén), till
vilken utskottet återkommer i det följande, skall
vidgas till att omfatta även elever i behov av
särskilt stöd i grundskolan.
I motion 2002/03:Ub299 (fp) ställs krav på ett
förbättrat stöd till hörselskadade elever.
Motionären anmärker att hörselskadade elever
teoretiskt kan välja mellan olika skolplaceringar.
De kan integreras i vanliga klasser, placeras i
regionala särskilda undervisningsgrupper eller tas
in i någon av de fem regionala specialskolor som
finns för döva och hörselskadade barn. Formerna för
finansiering av utbildningen för hörselskadade är
emellertid mycket ojämlika i landet, varför en
översyn behövs (yrkande 1). I motionen pekas också
på att fler hörselskadade elever måste tillförsäkras
utbildning i särskilda undervisningsgrupper (yrkande
2). Dessa elever drabbas hårt i de kommuner som inte
har möjlighet att starta egna särskilda
undervisningsgrupper eller som inte medverkar till
att eleven får sin utbildning i en regional
undervisningsgrupp i en annan kommun. Vidare begärs
i motionen att hörselskadade elevers rätt till
teckenspråksundervisning inom habiliteringen,
förskolan och skolan skall slås fast (yrkande 3).
Enligt motionären finns det visserligen
teckenspråksundervisning i de regionala
undervisningsgrupperna men inte i den utsträckning
som svarar mot behovet.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Enligt 3 kap. 3 § skollagen (1985:1100) skall barn
som inte kan gå i grundskolan eller särskolan därför
att de är döva eller hörselskadade tas emot i
specialskolan. Hemkommunen skall betala ersättning
till staten för vissa kostnader för den som är elev
i specialskolan.
Om en elev med hörselskada kan gå i grundskolan
eller särskolan gäller bestämmelsen i 2 kap. 3 §
skollagen att kommunen är skyldig att för
undervisningen använda lärare som har en utbildning
avsedd för den undervisning de i huvudsak skall
bedriva. Det ankommer också på kommunen att
organisera undervisningen på bästa sätt och i
utbildningen ta hänsyn till elevens behov av stöd.
Specialpedagogiska institutet disponerar
budgetåret 2003, under anslaget Särskilda insatser
på skolområdet, drygt 100 miljoner kronor för bidrag
till kommuner avseende bl.a. regionala
utbildningsinsatser för elever med funktionshinder.
Bland annat fördelas statliga medel till regionala
undervisningsgrupper för elever med hörselskada.
Elever i särskolan
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
särskolan som egen skolform, särskolans
personkrets, regler för mottagande i
särskolan och om särskoleelevers integration
i grundskolan mot bakgrund av pågående
översyn av utbildningen för barn, ungdomar
och vuxna med utvecklingsstörning i en
parlamentarisk kommitté (Carlbeck-kom-
mittén).
Jämför reservationerna 6 (kd), 7 (kd), 8 (kd,
c), 9 (kd) och 10 (m).
Motioner och utskottets ställningstaganden
Vikten av att särskolan finns kvar som egen skolform
betonas i motion 2002/03:Ub218 (m) yrkande 1.
Enligt motionären löser det inga problem om man
avvecklar en för många barn väl fungerande skolform.
Det behövs fler alternativ, inte färre, för barn som
på grund av funktionshinder är i behov av särskilt
stöd.
Kristdemokraterna understryker i motion
2002/03:Ub443 att särskolans personkrets är och
skall vara barn med intellektuell
utvecklingsstörning (yrkande 4). I många kommuner
tolkas begreppet utvecklingsstörning allt vidare.
Denna utveckling är oacceptabel, anför
Kristdemokraterna. Särskolan får inte bli en skola
för alla barn som av olika anledningar har det svårt
i skolan.
I samma motion efterfrågar Kristdemokraterna regler
om handläggning vid övervägande om särskoleplacering
(yrkande 2). Särskilt bör förtydligas vilka
bedömningar och diagnoser som skall ligga till grund
för placering.
Enligt Kristdemokraternas motion får placering av
barn i särskola aldrig styras av vilka resurser som
finns inom skolans område (yrkande 3). Minskade
resurser för stödundervisning och extra hjälp till
svaga elever får inte innebära att en elev i stället
placeras i särskolan, med de konsekvenser för
elevens fortsatta utbildning som detta kan få.
Kristdemokraterna vill också i motionen att det
skall införas en rätt till omprövning av
särskoleplacering (yrkande 1). De hävdar att
omprövning endast sker i de fall då aktiva
engagerade föräldrar kräver en sådan. Särskilt för
barn i gränszonen för placering är det viktigt att
regler för omprövning införs.
I motion 2002/03:Ub218 (m) yrkande 2 framhåller
motionären att särskole-elevers integration i
grundskolan skall ses som en rättighet och inte som
en skyldighet för berörda barn.
U t s k o t t e t föreslår avslag på samtliga här
relaterade motionsyrkanden mot bakgrund av pågående
utredning om särskolan.
Regeringen har våren 2002 tillsatt en
parlamentarisk kommitté för att se över utbildningen
för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning
(dir. 2001:100). Kommittén har antagit namnet
Carlbeck-kommittén.
Kommitténs övergripande uppdrag är att föreslå hur
utbildningen för olika åldersgrupper med
utvecklingsstörning skall utformas i framtiden när
det gäller mål, innehåll och organisation. Också
frågor som rör personalens kompetens skall utredas.
Uppdraget skall slutredovisas senast den 1 oktober
2004. Ett delbetänkande skall lämnas den 1 april
2003 (tilläggsdir. 2002:162) med bl.a. en analys av
hur den utbildning och den undervisning som i dag
ges till barn, ungdomar och vuxna med
utvecklingsstörning svarar mot deras behov och
förutsättningar.
Utskottet vill därutöver erinra om att Skolverket
i juni 2001 meddelade Allmänna råd om rutiner för
utredning och beslut om mottagande i den
obligatoriska särskolan (SKOLFS 2001:23). De
allmänna råden rör den kommunala handläggningen av
ärenden om mottagande i särskola, vilket underlag
som behövs för bedömning om mottagande och hur
information och samverkan med hemmet bör gå till
under utredningsprocessen. Vidare rör de allmänna
råden den kommunala beslutsfunktionen och innehållet
i besluten samt hanteringen i tveksamma fall.
Enligt direktiven har Carlbeck-kommittén också i
uppdrag att utreda om ytterligare åtgärder bör
vidtas för att säkerställa att särskolan enbart tar
emot de elever som den är avsedd för.
Skola för elever med synskada och
ytterligare funktionshinder samt
grav tal- och språkstörning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden som rör
upphävande av beslut att avveckla
specialskolor. Utskottet anser inte att
riksdagen skall ändra sitt tidigare
ställningstagande. Vidare hänvisar utskottet
till ett utredningsförslag om
visstidsutbildning vid resurscenter.
Jämför reservation 11 (m, fp, kd, c).
Motioner och utskottets ställningstagande
Moderata samlingspartiet hävdar i motion
2002/03:Ub411 yrkande 1 att staten har ett särskilt
ansvar när det gäller skolan för barn med
funktionshinder. Beslutet att avveckla
specialskolor, som Ekeskolan och Hällsboskolan, bör
därför upphävas. Statens huvudmannaskap för
specialskolan bör kvarstå. När en statligt
garanterad rätt att välja skola införts för barn med
funktionshinder kan en annan huvudman vara ett
alternativ för landets specialskolor. Föräldrar och
skolans medarbetare får då ekonomiska möjligheter
att driva skolan under statlig kvalitetstillsyn.
Enligt motion 2002/03:Ub218 (m) yrkande 3 blir
konsekvensen av ett försvar för bibehållande av
särskolan som skolform att beslutet om avvecklingen
av vissa specialskolor måste upphävas. Den frågan
kan annars ställas varför barn med
utvecklingsstörning och barn med hörselskador skall
ha rätt till egna skolformer, när barn med
språkstörningar och blinda barn med
multifunktionshinder förlorar sina.
I Folkpartiets motion 2002/03:Ub244 yrkande 18
betonas likaså att staten skall ha ansvar för att
elever med flerfunktionshinder får lika möjligheter
till omvårdnad och utbildning, oavsett var i landet
de bor. I motionen hänvisas till att Folkpartiet
sade nej till nedläggningen av specialskolorna för
flerhandikappade barn och ungdomar. Partiet har
också krävt att ett särskilt statligt bidrag skall
följa dessa svårt handikappade elever.
Också Kristdemokraterna lyfter fram behoven av
specialskolor för funktionshindrade barn, i motion
2002/03:Ub443 yrkande 8. De åberopar en undersökning
som gjorts av Unga synskadade och som visar bl.a.
att integreringen av gravt synskadade elever i den
vanliga skolan i många avseenden inte fungerar
tillfredsställande. Enligt Kristdemokraterna måste
insatser göras både för att stärka de kommunala
skolor som har funktionshindrade barn integrerade
och för att tillse att det finns en tillräcklig
tillgång på specialskolor för de barn och föräldrar
som så önskar.
U t s k o t t e t föreslår avslag på
motionsyrkandena.
Riksdagen beslutade hösten 1999 att elever med
synskada respektive grav språkstörning inte längre
skall tillhöra den statliga specialskolans målgrupp
(prop. 1998/99:105, bet. 1999/2000:UbU4, rskr. 14).
Det innebar att riksdagen ställde sig bakom
regeringens förslag om en successiv avveckling av de
fasta skoldelarna vid de statliga riksskolorna
Ekeskolan i Örebro och Hällsboskolan i Sigtuna och
en samtidig utbyggnad av resurscenterverksamheten
vid skolorna.
Frågan om omprövning av nämnda beslut har därefter
återkommande behandlats av riksdagen, senast i
utskottets budgetbetänkande hösten 2002 (bet.
2002/03:UbU1). Utskottet finner inte heller nu skäl
för riksdagen att ändra sitt tidigare
ställningstagande. Särskilt vill utskottet framhålla
den pågående utvecklingen av verksamheten vid
resurscentren.
En av regeringen tillsatt särskild utredare
lämnade i november 2002 betänkandet
Visstidsutbildning vid statliga resurscenter (SOU
2002:106). Visstidsutbildning skall ges vid
Ekeskolan i Örebro, för elever med synskada och
ytterligare funktionshinder, och Hällsboskolan i
Sigtuna, för elever med grav språkstörning. Dessa
tidigare specialskolor är i dag resurscenter inom
Specialpedagogiska institutet.
Syftet med visstidsutbildning är att ge ett
specialpedagogiskt stöd så att eleven på längre sikt
skall kunna återvända till sin hemskola och få en
fullgod utbildning i närheten av hemmet. De elever
som undervisas vid resurscenter är fortfarande
elever i sina respektive hemkommuner.
Utredaren föreslår en ny förordning om
visstidsutbildning. Elevens vårdnadshavare skall
kunna göra ansökan och Specialpedagogiska
institutets styrelse beslutar om eleven skall tas
emot. Vårdnadshavaren skall ha rätt att överklaga
ett beslut till Skolväsendets överklagandenämnd. En
visstidsutbildning skall fortgå under minst en
termin. Om fortsatt behov finns efter den beslutade
tiden kan en förnyad ansökan göras. En elev kan
fortsätta i visstidsutbildning under hela den
obligatoriska skolgången.
Betänkandet remissbehandlas för närvarande.
Remisstiden går ut den sista mars 2003.
Fortsatt skolgång för elever med
funktionshinder
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
inrättande av ett riksgymnasium för blinda
och synskadade ungdomar med
flerfunktionshinder och utredning om fortsatt
skolgång för funktionshindrade elever. Ett
motionsyrkande om skolgång för unga med
aktivitetsersättning samt ett motionsyrkande
om stöd till viss fristående skola bör avslås
med hänvisning till gällande bestämmelser.
Jämför reservationerna 12 (m, fp, c), 13 (m)
och 14 (m).
Motioner och utskottets ställningstagande
Centerpartiet förordar i motion 2002/03:Ub429
yrkande 21 att ett riksgymnasium för blinda och
synskadade ungdomar med multifunktionshinder
inrättas vid Ekeskolan. Motionärerna framhåller att
dessa ungdomar i dag saknar tillräckligt bra
möjligheter till fortsatta studier efter den
obligatoriska skolan. Resultatet blir att mycket få
av dem studerar vidare, vilket är fel. Också barn
med svåra funktionshinder bör ha rätt att kunna gå
vidare i sin utbildning och utvecklas i sin egen
takt, oavsett ålder.
Samma krav på att Ekeskolan skall kompletteras med
ett riksgymnasium för blinda och synskadade barn med
multifunktionshinder framställs i motion
2002/03:Ub219 (m) yrkande 5.
Riksdagen bör enligt motion 2002/03:Ub219 (m) begära
att regeringen låter utreda vart elever från
specialskolan går efter avslutad skolgång (yrkande
2). Vidare bör utredas vilka möjligheter till
fortsatt skolgång efter den obligatoriska skolan som
finns för funktionshindrade elever (yrkande 3).
Moderaterna har krävt att Ekeskolan kompletteras med
ett riksgymnasium för unga med flerfunktionshinder.
På samma sätt bör enligt motionären fler
riksgymnasier skapas för ungdomar med andra
funktionshinder.
U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandena.
Frågan om en riksgymnasieverksamhet för synskadade
elever med flerfunktionshinder har avslagits av
riksdagen vid ett flertal tillfällen sedan hösten
1999 (senast i bet. 2001/02:UbU13). Utskottet anser
att det naturliga alternativet för dessa elever är
den reguljära gymnasiesärskolan eller gymnasieskolan
på hemorten eller inom samverkansområdet. Också för
andra funktionshindrade elever bör gymnasieskolan
eller gymnasiesärskolan komma i fråga.
I betänkandet Visstidsutbildning vid statliga
resurscenter (SOU 2002:106) anger den särskilde
utredaren att han inte bedömer det som rimligt att
resurscentren skall bygga upp en verksamhet med
gymnasieutbildning för elever i gymnasieåldrarna.
Utredaren anser emellertid att Specialpedagogiska
institutet bör få i uppdrag att kartlägga och
redovisa om det finns behov av utbildning vid
resurscenter hos elever i gymnasieskolan och
gymnasiesärskolan.
När det gäller specialskolans elever, dvs. elever
som är döva och hörselskadade, lämnar
Specialskolemyndigheten i sin verksamhetsberättelse
en redovisning av betygsresultat för avgångselever
samt uppgift om vart eleverna går efter avslutad
skolgång.
Enligt motion 2002/03:Ub219 (m) yrkande 1 väntar
förtidspensionering för många ungdomar med
funktionshinder direkt efter den obligatoriska
skolan. Motionären betonar att unga
funktionshindrade skall ha tillgång till
försörjning, men än viktigare är möjligheten till
utbildning och utveckling. Passiv pension är det
sämsta alternativet. En utredning behövs om
skolgången för unga med förtidspension (numera
aktivitetsersättning).
Liknande synpunkter om förtidspension och unga
funktionshindrades rätt till anpassad skolgång förs
fram i motion 2002/03:So275 (kd) yrkande 5.
Motionären anser att insatser mot tidig utslagning
måste förstärkas.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena under åberopande av följande.
Den 1 januari 2003 infördes regler om
sjukersättning och aktivitetsersättning för personer
som har en långvarig eller varaktig medicinskt
grundad nedsättning av arbetsförmågan (prop.
2000/01:96, SfU15, rskr. 257). Vid samma tidpunkt
upphörde bestämmelserna om förtidspension.
Enligt de nya bestämmelserna kan personer i
åldrarna 1929 år få aktivitetsersättning, som utges
tidigast från den 1 juli det år de fyller 19 år.
Ungdomar som på grund av funktionshinder ännu inte
har avslutat sin utbildning på grundskole- eller
gymnasienivå har rätt till hel aktivitetsersättning
under den tid det tar att avsluta studierna (prop.
s. 82 f.). Ingen prövning av arbetsförmågan görs i
dessa ärenden. Ett viktigt syfte med
aktivitetsersättningen är att den skall både
stimulera till och ge personer med funktionshinder
möjlighet att skaffa sig en grundläggande
utbildning. Det är alltså fråga om ett rent
försörjningsstöd under den förlängda studietid som
kan uppkomma till följd av funktionshindret.
I motion 2002/03:Ub300 (c) pläderas för stöd till
Karolinaskolan i Höör. Skolan är, enligt motionen,
den första gymnasieskolan i Sverige för ungdomar med
DAMP/ADHD. Den startades läsåret 1999/2000 och har
24 utbildningsplatser, åtta i varje årskurs.
Målgruppen är elever som kommunerna har svårt att
ordna en adekvat utbildning för. Ett problem är dock
att vissa kommuner menar att elevernas behov kan
tillgodoses i den egna skolan. Det vore rimligt att
genom lagstiftning eller annan påtryckningsform
ålägga kommuner att betala för de ungdomar med
DAMP/ADHD som vill gå på Karolinaskolan, anför
motionären.
U t s k o t t e t har inhämtat att Karolinaskolan
i Höör är en fristående gymnasieskola som av
Skolverket förklarats berättigad till bidrag enligt
naturbruksprogrammet. En elevs hemkommun skall
alltså lämna bidrag till den fristående skolan
enligt bestämmelserna i 9 kap. 8 a § skollagen
(1985:1100).
Med det anförda avstyrker utskottet
motionsyrkandet.
Utbildning för ungdomar och vuxna
med utvecklingsstörning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
särskoleelevers fortsatta utbildning och om
utbildning för vuxna med utvecklingsstörning
med hänvisning till pågående översyn inom den
s.k. Carlbeck-kommittén.
Jämför reservationerna 15 (kd) och 16 (fp,
kd, c).
Motioner och utskottets ställningstagande
Kristdemokraterna begär i motion 2002/03:Ub443
yrkande 5 ett riksdagsuttalande om att de hinder som
finns för särskoleelevers fortsatta utbildning bör
undanröjas. Det får enligt dem inte vara omöjligt
för en särskoleelev att studera på ett nationellt
program i den vanliga gymnasieskolan om eleven har
den kompetens som krävs; särskilt som det allt
oftare är barn utan direkt utvecklingsstörning som
placeras i särskola. Den sittande
särskoleutredningen bör se över dessa problem.
I motionerna 2002/03:Ub443 yrkande 7 och
2002/03:Ub490 yrkande 2 tar Kristdemokraterna också
upp rätten till utbildning inom särvux. De
framhåller att vuxna med en utvecklingsstörning
eller som av andra skäl har gått i särskolan skall
ha lika rätt till utbildning inom särvux som andra
vuxna har i fråga om grundläggande vuxenutbildning.
Så är det inte i dag. Detta är en brist i
skollagstiftningen. I yrkande 3 i den senare
motionen lyfts fram behovet av forskning kring de
funktionshindrades situation inom vuxenutbildningen.
I motion 2002/03:Ub326 (kd) betonas vikten av att
utvecklingsstörda vuxna inte diskrimineras (yrkande
1). Alla människor skall oavsett begåvning och
handikapp erbjudas utveckling inom
utbildningssystemet utifrån sina förutsättningar
(yrkande 2). Motionären framför kritik mot att
särvux skiljer sig från annan vuxenutbildning när
det gäller utbildningens tillgänglighet och
innehåll.
Enligt Centerpartiets motion 2002/03:Ub429 yrkande
22 bör personer med särskola som bakgrund ha
tillträde till vuxenutbildning efter samma principer
som övriga vuxna.
U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandena med
hänvisning till pågående översyn av utbildningen för
barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning
inom den s.k. Carlbeck-kommittén.
Enligt direktiven (dir. 2001:100) skall kommittén
utreda hur samverkan mellan skolformer för elever
med utvecklingsstörning och övriga skolformer kan
öka. I detta ingår att belysa vilka hinder för ökad
samverkan som finns i nuvarande system samt att
föreslå hur dessa hinder kan undanröjas. Mot denna
bakgrund skall kommittén ge förslag till vilka
förändringar som krävs för att göra det möjligt för
dessa elever att få sin undervisning i grundskolan,
gymnasieskolan respektive komvux. I sammanhanget bör
utredas om elever med utvecklingsstörning skall ha
särskilda mål, hur betygssystemet skall vara
utformat samt vilka konsekvenser detta får för
behörighet till gymnasieskola respektive högskola.
Exempel på andra områden som kommittén skall pröva
är rätten till utbildning, valmöjligheterna inom
ramen för utbildningen samt möjligheterna att välja
skola.
Rätten att välja skola, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
införande av ett nytt finansiellt system som
skall tillförsäkra funktionshindrade elever
rätten att välja skola.
Jämför reservation 17 (m).
Motioner och utskottets ställningstagande
Moderata samlingspartiet lägger i motion
2002/03:Ub411 fram förslag om ett nytt finansiellt
system som skall tillförsäkra funktionshindrade
elever rätten att välja skola (yrkande 2). Dessa
elever skall ha möjlighet att välja skola utifrån
kvalitet, pedagogik och social miljö. Valfriheten
skall gälla kommunala skolor, likaväl som
specialskolor eller andra skolor med särskild
förmåga att undervisa elever i just deras situation.
En statligt garanterad och finansierad individuell
skolpeng för elever med funktionshinder skall enligt
Moderaterna säkerställa rätten till god utbildning
(yrkande 3). För de flesta elever med
funktionshinder kan lösningar med generellt bestämda
tilläggssummor användas, allt efter vilket
funktionshinder det är fråga om. För andra elever,
med individuellt mer komplexa funktionshinder, måste
en helt individualiserad skolpeng användas.
Skolverket eller annan statlig myndighet bör ges i
uppgift att pröva och fastställa den individuella
skolpengens storlek efter elevernas behov.
Också i motion 2002/03:Ub214 (m) pläderas för en
lagreglerad rätt för barn med funktionshinder att
välja skola (yrkande 1). Denna rätt skall garanteras
genom att en statlig skolpeng införs (yrkande 2).
Rätten att välja skola skall enligt motionären vara
lika för alla barn, men storleken på skolpengen
skall bestämmas efter varje barns behov (yrkande 3).
Motionären återkommer i frågan i motion
2002/03:Ub219 (m). Där framhålls att en statligt
garanterad och finansierad rätt att välja skola för
alla barn skulle ge förutsättningar för en mängd nya
skolalternativ för unga med funktionshinder (yrkande
8). Motionären anser att funktionshindrade barn
skall ha möjlighet att välja skola efter kvalitet,
profil på undervisningen och social miljö (yrkande
7). Det är dessa barn som har störst behov av
individanpassade och kreativa undervisningsformer,
anmärker motionären.
U t s k o t t e t föreslår avslag på
motionsyrkandena.
Motsvarande motionsyrkanden har avstyrkts av
utskottet och avslagits av riksdagen såväl under
föregående mandatperiod som under hösten 2002 (bet.
2002/03:UbU1). Utskottet har ingen annan uppfattning
nu. En nationell skolpeng ger inte de grundläggande
förutsättningarna för att kraven på en likvärdig
skola av hög kvalitet skall kunna uppfyllas.
Resurser till skolans verksamhet skall enligt
utskottet fördelas med utgångspunkt i de behov som
enskilda elever, olika grupper av elever och skolor
faktiskt har. Att schablonmässigt fördela skolpengen
enligt vissa kriterier är inte tillräckligt för den
flexibilitet som är nödvändig för att skolan skall
kunna bli likvärdig. Det är inte heller rimligt,
anser utskottet, att införa en central
resursfördelning för funktionshindrade elevers
behov.
Övriga frågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
tillstånds- och tillsynsmyndighet för
fristående specialskolor samt om
studiematerial för elever med läs- och
skrivsvårigheter, med hänvisning till
framlagda utredningsförslag. Även ett
motionsyrkande om kurser i teckenspråk för
polis och räddningspersonal bör avslås.
Jämför reservation 18 (fp, kd).
Motioner och utskottets ställningstagande
Kristdemokraterna begär i motion 2002/03:Ub443
yrkande 10 ett tillkännagivande till regeringen om
att Skolverket bör vara tillstånds- och
tillsynsmyndighet för fristående skolor för
funktionshindrade elever. De påpekar att Skolverket
har dessa uppgifter för andra fristående skolor. För
fristående specialskolor är emellertid
Specialskolemyndigheten tillstånds- och
tillsynsmyndighet, vilket Kristdemokraterna anser
vara en oförklarlig särbehandling av de
funktionshindrade eleverna.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandet.
Skollagskommittén har bl.a. haft till uppgift att
se över huruvida lagbestämmelserna för de olika
skolformerna skall harmoniseras.
Enligt kommitténs förslag till ny skollag skall
Skolverket även pröva ärenden om godkännande av
enskild specialskola, som Specialskolemyndigheten nu
prövar, samt ha tillsyn över samtliga skolformer,
oavsett om huvudmannaskapet är offentligt eller
enskilt (SOU 2002:121 förslagen till 2 kap. 5 § och
18 kap. 1 §). Kommitténs betänkande remissbehandlas
för närvarande.
Något tillkännagivande från riksdagen i denna
fråga anser utskottet inte vara nödvändigt.
I motion 2002/03:Ub336 yrkande 7 vill Centerpartiet
att det skall undersökas om Talboks- och
punktskriftsbiblioteket (TPB) även bör ges ansvar
för att ta fram studiematerial för elever med läs-
och skrivsvårigheter i grundskolan och
gymnasieskolan. Motionärerna anmärker att TPB redan
ansvarar för att högskolestuderande som är
dyslektiker får sin kurslitteratur på ett för dem
anpassat medium.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandet med hänvisning till följande.
Regeringen beslutade i augusti 2001 att tillsätta
en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn
av statens engagemang för framställning och
anpassning av läromedel och studiematerial för barn,
elever och vuxna med funktionshinder i förskola,
skola och vuxenutbildning (dir. 2001:65).
Huvudansvaret för det statliga läromedelsåtagandet
vilar i dag främst på Specialpedagogiska institutet
och Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB).
Utredaren redovisade uppdraget i februari 2003 i
betänkandet Läromedel specifikt (SOU 2003:15).
Utredaren drar slutsatsen att en sammanhållen
organisation och finansiering skulle gagna såväl
produktionen av läromedel som den enskilda individ
som är i behov av anpassat studiematerial. Utredaren
föreslår därför att den nuvarande
läromedelsavdelningen vid Specialpedagogiska
institutet läggs ned. Det samlade ansvaret för
läromedelsförsörjningen för funktionshindrade barn,
elever och vuxenstuderande bör tillvaratas av ett
nytt läromedelsinstitut, som lokaliseras till
Örebro. Utredaren föreslår även ett utvidgat uppdrag
för TPB för de nya grupper läshandikappade elever
och studerande som tillkommer. Dessa bör, liksom
högskolestuderande, kunna utnyttja ett lånesystem
för att tillgodose sina behov av lättillgängligt
kurs- och studiematerial. En organisationskommitté
bör enligt utredaren få i uppdrag att förbereda
bildandet av det nya läromedelsinstitutet.
Förslaget bereds nu inom Regeringskansliet.
I motion 2002/03:Ub349 (s) anser motionären att
grundläggande kurser i teckenspråk skall erbjudas i
utbildningarna för polis, brandpersonal och
ambulanspersonal. Det innebär en stor otrygghet för
döva att veta att om något skulle hända dem skulle
de sannolikt inte kunna kommunicera med polis och
räddningspersonal, framhålls det i motionen.
U t s k o t t e t har förståelse för syftet bakom
motionsyrkandet. Utskottet utgår dock från att man i
utbildningar av polis och räddningspersonal tar upp
hur personalen skall kunna bemöta människor med
funktionshinder. Det ankommer inte på riksdagen att
uttala sig om vilka kurser som skall ingå i dessa
utbildningar. Riksdagen bör alltså avslå
motionsyrkandet.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i reservationen.
1. Skolans kvalitet för barn med
funktionshinder (punkt 1) m
av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias
Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub214 yrkandena 6 och 7.
Ställningstagande
Mycket tyder på att kommunernas förmåga att ge barn
med funktionshinder en fullgod skoltid har svåra
brister. Ju svårare ett barns funktionshinder eller
kombinationer av funktionshinder är, desto sämre
klarar kommunerna av att möta barnets behov. Den
kommunala skolans kvalitet för barn med
funktionshinder måste enligt vår mening granskas,
både med avseende på undervisningens och den sociala
situationens kvalitet. Det uppdrag som regeringen
givit till Specialpedagogiska institutet är inte
tillräckligt. Frågan bör ses över inom ramen för en
parlamentarisk utredning. Vidare bör direktiven för
utredningen klargöra att förhållandena i den
kommunala skolan skall betraktas i ett barn- och
föräldraperspektiv och att den sociala situationen
för barn med funktionshinder utförligt skall
belysas.
2. Grundskoletidens längd (punkt 2) m, fp,
kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Per
Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c),
Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2002/03:Ub214 yrkande 8 och
2002/03:Ub219 yrkande 6.
Ställningstagande
Barn med funktionshinder måste få utvecklas i sin
egen takt. Många barn med svåra funktionshinder har
på grund av dessa inte kommit så långt i sin
utveckling som man skulle vänta sig med hänsyn till
deras fysiska ålder. Olika kommunikationshinder gör
att det kan ta längre tid att tillgodogöra sig
undervisningen. Vi anser att grundskoletidens längd
måste vara flexibel och kunna anpassas efter varje
barns behov. Så länge barnen lär sig och utvecklas
bör de kunna få gå kvar i grundskolan.
3. Utbildningen för s.k. bokstavsbarn (punkt 3)
kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2002/03:Ub417 yrkande 6,
2002/03:Ub443 yrkande 6 och
2002/03:Ub473
samt avslår motionerna
2002/03:Ub245 yrkande 1 och
2002/03:Ub530.
Ställningstagande
Kännetecknande för barn med ADHD, DAMP och Aspergers
syndrom, s.k. bokstavsbarn, är deras bristande
förmåga att hantera sociala situationer.
Koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet är
andra kännetecken. Som Skolverkets undersökning om
särskolan visar står bokstavsbarnen för en stor del
av ökningen i särskolan. Det är ofta mycket
olyckligt. Särskolan är till för barn med en
utvecklingsstörning som gör att de saknar den
intellektuella förmågan att klara av grundskolan.
Bokstavsbarnen tillhör oftast inte denna kategori.
Jag anser att metoder och former i undervisningen
skall utvecklas för att möta dessa barns
individuella behov, t.ex. satsningar på små
undervisningsgrupper inom grundskolan. Den nu
sittande utredningen om utbildning för barn och
ungdomar med utvecklingsstörning bör få ett utökat
uppdrag för att se över utbildningen för
bokstavsbarnen.
4. Stöd till elever med läs- och
skrivsvårigheter (punkt 4) fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Ana
Maria Narti (fp) och Sofia Larsen (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub336 yrkande 6
samt avslår motion
2002/03:Ub292 yrkande 1.
Ställningstagande
En utredning bör tillsättas i syfte att ge elever i
grundskolan med läs- och skrivsvårigheter samma rätt
till stöd som i dag garanteras studerande inom den
högre utbildningen. I dag får studenter på högskolan
hjälp med t.ex. förlängd tid för examina, tillgång
till andra examinationsformer, pedagogiskt
datorstöd, extra stöd från läraren genom extra
undervisning, anteckningshjälp etc. I grundskolan
får eleverna förlita sig på att skolan och kommunen
tar sitt ansvar. Vi menar att ju längre skolan
dröjer med att satsa resurser på dessa elever desto
dyrare blir det att reparera skadan. Oavsett
anledning till läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
behövs det stödinsatser. Det kan för
grundskoleelevernas del handla om extra
undervisning, specialundervisning, särskilda
hjälpmedel, muntliga prov och särskild hjälp vid
prov, men framför allt behövs det en individuell
studieplan.
5. Stöd till hörselskadade elever (punkt 5)
fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub299 yrkande 2
samt avslår motion
2002/03:Ub299 yrkandena 1 och 3.
Ställningstagande
Hörselskadade elever som har hörapparater har stora
svårigheter i klasser om 2530 elever. De kan till
en del uppfatta lärarens information men utestängs
från klasskamraternas diskussion. Dessa elever
drabbas hårt i de kommuner som inte har möjlighet
att starta egna, särskilda undervisningsgrupper
eller som inte medverkar till att eleven får sin
utbildning i en regional undervisningsgrupp i en
annan kommun. Vi ställer oss bakom vad som anförs i
motion 2002/03:Ub299 yrkande 2 och vill betona
vikten av att åtgärder vidtas för att tillförsäkra
hörselskadade elever utbildning i särskilda
undervisningsgrupper.
6. Särskolans personkrets (punkt 7) kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub443 yrkande 4.
Ställningstagande
Ökningen under senare år av antalet barn i särskolan
har också inneburit att nya grupper tagits in, såsom
de s.k. bokstavsbarnen med ofta hög intellektuell
förmåga men utan förmåga till socialt samspel med
andra. Denna utveckling anser jag vara oacceptabel.
Särskolan måste vara en skola som är förbehållen
barn med intellektuell utvecklingsstörning. Den får
inte bli en skola för alla barn som av olika
anledningar har det svårt i skolan.
7. Regler om handläggning vid övervägande om
särskoleplacering (punkt 8) kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub443 yrkande 2.
Ställningstagande
Ansvaret för att pröva om ett barn kan tas emot i
särskolan ligger på särskolans styrelse. Det finns
inga närmare regleringar av hur dessa prövningar
skall gå till, men det vanliga är att besluten
grundar sig på pedagogiska, psykologiska och i vissa
fall medicinska utredningar. I och med att de flesta
kommuner nu har egen särskola har antalet personer
som är involverade i utredningar kring
särskoleplaceringar ökat kraftigt. Enligt min mening
är det därför nödvändigt att ett regelverk tas fram
där det tydligt anges vilka barn som har rätt till
särskola och vilka bedömningar och diagnoser som
skall ligga till grund för placeringen.
8. Särskoleplacering som resursfråga (punkt 9)
kd, c
av Inger Davidson (kd) och Sofia Larsen (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub443 yrkande 3.
Ställningstagande
Under en tid då kraftiga nedskärningar har gjorts på
skolans område har resurserna för stödundervisning
och extrahjälp till svaga elever minskat. Att då
placera eleven i särskola kan vara en lösning på ett
ekonomiskt problem. Många föräldrar vittnar om att
skolan framhållit att det enda sättet för deras barn
att få hjälp är särskoleplacering. Vi vill starkt
understryka att placering i särskola aldrig får bli
en resursfråga. Barns rätt och möjlighet till
utbildning och stöd måste alltid utgå från det
enskilda barnets unika behov och förutsättningar.
9. Rätten till omprövning av särskoleplacering
(punkt 10) kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 10
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub443 yrkande 1.
Ställningstagande
Jag föreslår att det införs en rätt för föräldrar
till omprövning av beslut om barns placering i
särskolan. I dag förekommer förnyad prövning av
särskoleplacering endast i de fall då aktiva
engagerade föräldrar uttryckligen krävt en sådan.
Enligt min mening är det viktigt att en naturlig
omprövning görs efter några år, särskilt för de barn
som ligger i gränszonen för placering.
10. Särskoleelevers integration i
grundskolan (punkt 11) m
av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias
Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub218 yrkande 2.
Ställningstagande
En särskoleplacering kan ordnas på många olika sätt
i dag. En del barn går i särskolor som är egna
skolor, andra går i särskoleklasser inom en
grundskola och några barn är mer individuellt
integrerade i grundskolan. För närvarande överväger
en utredning huruvida särskolan skall avvecklas och
särskolans elever placeras inom ramen för en skola
för alla. Vi vill framföra vår bestämda uppfattning
att integration i den vanliga grundskolan skall ses
som en rättighet och inte som en skyldighet för
berörda barn.
11. Upphävande av beslut att avveckla
specialskolor (punkt 12) m, fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Per
Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c),
Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2002/03:Ub218 yrkande 3,
2002/03:Ub244 yrkande 18,
2002/03:Ub411 yrkande 1 och
2002/03:Ub443 yrkande 8.
Ställningstagande
Vi vill betona att staten måste ha ett särskilt
ansvar för skolan för elever med svåra
funktionshinder. Beslutet att avveckla specialskolor
som Ekeskolan, för elever med synskada och
ytterligare funktionshinder, och Hällsboskolan, för
elever med grav tal- och språkstörning, måste därför
enligt vår mening upphävas. Statens huvudmannaskap
för specialskolor för dessa grupper av elever bör
kvarstå. Vi anser att elever med flera
funktionshinder skall ha samma möjlighet till
omvårdnad och utbildning, oavsett var i landet och i
vilken kommun de bor. Det måste finnas tillgång till
specialskolor för de barn och föräldrar som så
önskar. När en statligt garanterad rätt att välja
skola införts för elever med funktionshinder kan en
annan huvudman vara ett alternativ för landets
specialskolor och regionala skolor. Föräldrar och
skolans medarbetare får då ekonomiska möjligheter
att driva specialskola under statlig
kvalitetstillsyn.
12. Inrättande av ett riksgymnasium för blinda
och synskadade ungdomar med
multifunktionshinder (punkt 13) m, fp, c
av Ulf Nilsson (fp), Per Bill (m), Ana Maria
Narti (fp), Sofia Larsen (c), Anna Ibrisagic (m)
och Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2002/03:Ub219 yrkande 5 och
2002/03:Ub429 yrkande 21.
Ställningstagande
Blinda och synskadade ungdomar med
multifunktionshinder saknar tillräckligt bra
möjligheter till fortsatta studier efter den
obligatoriska skolan. Resultatet blir att mycket få
av dem läser vidare. Dessa ungdomar bör emellertid
precis som alla andra ungdomar ha rätt att kunna gå
vidare i sin utbildning och utvecklas i sin egen
takt, oavsett ålder. Vi anser att ett riksgymnasium
för blinda och synskadade ungdomar med ytterligare
funktionshinder bör inrättas. Det bör lokaliseras i
anslutning till Ekeskolan, nuvarande Resurscenter
syn i Örebro.
13. Funktionshindrade elevers möjligheter till
fortsatt skolgång efter den obligatoriska
skolan m.m. (punkt 14) m
av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias
Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub219 yrkandena 2 och 3.
Ställningstagande
Det är i dag oklart vart elever i specialskolan går
efter avslutad skolgång och vilka möjligheter till
fortsatt skolgång som finns för elever med
funktionshinder efter den obligatoriska skolan. Vi
har föreslagit att ett riksgymnasium skall inrättas
för blinda och synskadade ungdomar med
flerfunktionshinder. Fler riksgymnasier bör enligt
vår mening skapas för ungdomar med andra
funktionshinder. Regeringen bör tillsätta en
utredning för att se över dessa frågor.
14. Skolgång för unga med aktivitetsersättning,
tidigare förtidspension (punkt 15) m
av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias
Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub219 yrkande 1
samt avslår motion
2002/03:So275 yrkande 5.
Ställningstagande
Ett stort antal svenska barn och ungdomar har
förtidspensionerats direkt efter den obligatoriska
skolan. Trots att behovet av kunskap är stort finns
det inga studier om kopplingen mellan skolpolitiken
och förtidspensioneringarna. Enligt vår mening skall
unga funktionshindrade ha tillgång till försörjning,
men än viktigare är möjligheten till utbildning och
utveckling. Passiv pension är det sämsta
alternativet. Den 1 januari 2003 har förtidspension
ersatts av aktivitetsersättning för unga
funktionshindrade från 19 års ålder. Ett viktigt
syfte med aktivitetsersättningen är att den skall
både stimulera till och ge personer med
funktionshinder möjlighet att skaffa sig en
grundläggande utbildning. Vi anser att det bör
utredas hur man skall kunna erbjuda dessa ungdomar
en anpassad skolgång.
15. Särskoleelevers fortsatta utbildning (punkt
17) kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 17
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub443 yrkande 5.
Ställningstagande
En placering av ett barn i särskola innebär vissa
konsekvenser för barnets framtid. En elev med betyg
från särskolan får inte gå vidare till
gymnasieskolans nationella program utan kan enbart
fortsätta inom gymnasiesärskolan. Jag anser att de
hinder som finns för särskoleelevers fortsatta
utbildning skall tas bort. Det får inte vara
omöjligt för en särskoleelev att studera på ett
nationellt gymnasieprogram om eleven har den
kompetens som krävs; särskilt som det allt oftare är
barn utan intellektuell utvecklingsstörning som
placeras i särskola. Den sittande
särskoleutredningen bör se över dessa problem.
16. Utbildning för vuxna med
utvecklingsstörning (punkt 18) fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Ana
Maria Narti (fp) och Sofia Larsen (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2002/03:Ub326 yrkande 1,
2002/03:Ub429 yrkande 22,
2002/03:Ub443 yrkande 7 och
2002/03:Ub490 yrkande 2
samt avslår motionerna
2002/03:Ub326 yrkande 2 och
2002/03:Ub490 yrkande 3.
Ställningstagande
Vuxna med en utvecklingsstörning eller som av andra
skäl har gått i särskola som barn har inte samma
rätt till grundläggande vuxenutbildning som andra
vuxna har. Kommunerna är i dag inte skyldiga att
bereda plats för alla som vill studera i särvux.
Detta är enligt vår mening en diskriminering av en
grupp medborgare. Rätten till grundläggande
utbildning bör gälla alla. Vi anser att
utvecklingsstördas rätt till vuxenutbildning skall
skrivas in i skollagen.
17. Funktionshindrade elevers rätt att välja
skola m.m. (punkt 19) m
av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias
Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2002/03:Ub214 yrkandena 13,
2002/03:Ub219 yrkandena 7 och 8 samt
2002/03:Ub411 yrkandena 2 och 3.
Ställningstagande
Vi föreslår att ett nytt finansiellt system införs
som skall tillförsäkra funktionshindrade elever
rätten att välja skola. Dessa elever skall ha
möjlighet till val av skola utifrån kvalitet,
pedagogik och social miljö. Valfriheten skall gälla
kommunala skolor, likaväl som specialskolor eller
andra skolor med särskild förmåga att undervisa
elever i just deras situation. En statligt
garanterad och finansierad individuell skolpeng för
elever med funktionshinder skall säkerställa rätten
till god utbildning. För de flesta elever med
funktionshinder kan lösningar med generellt bestämda
tilläggssummor användas, alltefter vilket
funktionshinder det är fråga om. För andra elever,
med individuellt mer komplexa funktionshinder, måste
en helt individualiserad skolpeng användas. Vi anser
att Skolverket eller annan statlig myndighet bör ges
i uppgift att pröva och fastställa den individuella
skolpengens storlek efter elevernas behov.
Vi vill påminna om att vi i vårt alternativ till
statsbudgeten har tagit upp 300 miljoner kronor för
skolpeng till funktionshindrade elever från
budgetåret 2004.
18. Tillstånds- och tillsynsmyndighet för
fristående specialskolor (punkt 20) fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och Ana
Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub443 yrkande 10.
Ställningstagande
Vi förordar att Skolverket skall vara tillstånds-
och tillsynsmyndighet för fristående skolor som
motsvarar specialskolan och inte, som nu gäller,
Specialskolemyndigheten. Med en sådan ändring kommer
Skolverket att svara för godkännande och tillsyn av
samtliga fristående skolor. Det finns enligt vår
uppfattning ingen anledning till särbehandling av
skolor för funktionshindrade. Vi är positiva till
att skollagskommittén nu presenterat ett förslag som
går i denna riktning.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.
1. Särskolan som egen skolform (punkt 6) m,
fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Per
Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c),
Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).
Särskolan är enligt vår mening en viktig och för
många elever väl fungerande skolform. Enligt vår
uppfattning bör särskolan vara kvar som egen
skolform. Med anledning av att en parlamentarisk
kommitté för närvarande utreder om särskolan skall
kvarstå alternativt upphöra som egen skolform,
avstår vi emellertid från att reservera oss i denna
fråga.
2. Särskolan som egen skolform (punkt 6) v
av Lennart Gustavsson (v).
Vänsterpartiet anser det viktigt att den
parlamentariska kommittén (Carlbeckkommittén) som
skall se över utbildningen för barn, ungdomar och
vuxna med utvecklingsstörning har ett brett uppdrag.
Möjligheterna att arbeta med två parallella
alternativ, nämligen att särskolan och särvux
kvarstår alternativt upphör som skolformer, menar vi
ger förutsättningar att utredningen på allvar kan
forma förslag som långsiktigt skapar goda
utbildningsmöjligheter för barn, ungdomar och vuxna
med utvecklingsstörning.
3. Upphävande av beslut att avveckla
specialskolor (punkt 12) kd
av Inger Davidson (kd).
Jag vill påminna om att vi i vårt budgetalternativ
för år 2003 avsatte 5 miljoner kronor under anslaget
25:4 Specialpedagogiska institutet för att bevara de
fasta skoldelarna vid Ekeskolan och Hällsboskolan.
4. Funktionshindrade elevers rätt att välja
skola m.m. (punkt 19) fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
I vår motion med anledning av regeringens skrivelse
2002/03:25 Uppföljning av den Nationella
handlingsplanen för handikappolitiken har vi
föreslagit att en nationell skolpeng införs som är
anpassad för funktionshindrade elevers behov. En
sådan skolpeng ger dessa elever möjlighet att välja
skola, oavsett om skolan ligger i den egna kommunen,
en annan kommun eller är fristående.
5. Studiematerial för elever med läs- och
skrivsvårigheter (punkt 21) c
av Sofia Larsen (c).
Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) har
ansvar för att högskolestuderande som är dyslektiker
får sin kurslitteratur på ett för dem anpassat
medium. Enligt min mening är det mycket angeläget
att TPB även ges ansvar för att ta fram
studiematerial för elever med läs- och
skrivsvårigheter i grundskolan och gymnasieskolan.
Jag välkomnar därför förslaget i det nyligen lämnade
betänkandet Läromedel specifikt (SOU 2003:15) om
ett sådant utvidgat uppdrag för TPB.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner
Motioner från allmänna motionstiden 2002
2002/03:Ub214 av Sten Tolgfors (m):
1. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag till lagstiftning som ger barn med
funktionshinder rätt att välja skola.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införande av en
statlig skolpeng för barn med funktionshinder.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att rätten att
välja skola skall vara lika för alla barn, men
storleken på skolpengen skall bestämmas efter
varje barns behov.
6. Riksdagen beslutar att regeringen skall utreda
den kommunala skolans kvalitet för barn med
funktionshinder, både med avseende på
undervisningens och den sociala situationens
kvalitet.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om dagens brister i
skolan för barn med funktionshinder.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att grundskolans
längd måste kunna vara flexibel och anpassas efter
varje barn.
2002/03:Ub218 av Sten Tolgfors (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
särskolan finns kvar som skolform.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att integration i
den kommunala skolan skall ses som en rättighet,
inte som en skyldighet, för berörda barn.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att konsekvensen
av skolministerns försvar av särskolan blir att
avvecklingen av landets specialskolor måste
upphävas.
2002/03:Ub219 av Sten Tolgfors (m):
1. Riksdagen begär att regeringen utreder hur
sambandet mellan skolpolitiken och
förtidspensioneringarna av barn och unga skall se
ut.
2. Riksdagen begär att regeringen utreder vart
specialskolornas barn tar vägen efter skoltidens
slut.
3. Riksdagen begär att regeringen utreder vilka
möjligheter som finns för skolgång efter grund-
eller specialskola för barn med funktionshinder.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inrättande av ett
riksgymnasium på Ekeskolan.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
grundskoletidens längd bör vara flexibel och kunna
anpassas efter varje barns behov.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att barn och unga
med funktionshinder skall ha möjlighet att välja
skola efter kvalitet, profil på undervisningen och
social miljö.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en statligt
garanterad och finansierad rätt att välja skola
för alla barn.
2002/03:Ub244 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att staten skall
ha ansvar för att elever med flera funktionshinder
får samma möjlighet till omvårdnad och utbildning
oavsett var i landet de bor.
2002/03:Ub245 av Birgitta Sellén och Annika Qarlsson
(c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att barn som har
inlärningsproblem eller är hyperaktiva bör utredas
grundligt för att se om problemen bottnar i
avsaknad av sensomotorisk träning.
2002/03:Ub292 av Birgitta Sellén och Birgitta
Carlsson (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Skolverket i
samarbete med Svenska Kommunförbundet arbetar för
att lokala handlingsplaner skall upprättas vid
varje skolenhet.
2002/03:Ub299 av Eva Flyborg (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av
finansieringen av skolformerna för hörselskadade
elever.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att fler
hörselskadade elever måste tillförsäkras
utbildning i särskilda undervisningsgrupper.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att fastslå
hörselskadade elevers rätt till
teckenspråksundervisning inom både habiliteringen,
förskolan och skolan.
2002/03:Ub300 av Lars-Ivar Ericson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om stöd till Karolinaskolan i
Höör.
2002/03:Ub326 av Yvonne Andersson (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
utvecklingsstörda inte diskrimineras.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vikten av att alla människor oavsett
begåvning och handikapp skall erbjudas att
utvecklas utifrån sina förutsättningar i
utbildningssystemet.
2002/03:Ub336 av Maud Olofsson m.fl. (c):
6. Riksdagen begär hos regeringen en utredning för
att ge elever med läs- och skrivsvårigheter i
grundskolan samma rättigheter till stöd som i dag
garanteras studerande inom den högre utbildningen.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en
undersökning om utökat ansvar för Talboks- och
punktskriftsbiblioteket att ta fram material
riktat till elever med läs- och skrivsvårigheter i
grund- och gymnasieskolan.
2002/03:Ub349 av Ulla Wester (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att grundläggande kurser i
teckenspråk skall erbjudas i utbildningarna för
polisen, brandpersonal och ambulanspersonal.
2002/03:Ub411 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.
(m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om statens ansvar för
specialskolans elever.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rätten att välja
skola även för specialskolans elever.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en nationell
individualiserad skolpeng för specialskolans
elever.
2002/03:Ub417 av Alf Svensson m.fl. (kd):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utveckla
metoder för att möta de s.k. bokstavsbarnens
behov.
2002/03:Ub429 av Sofia Larsen m.fl. (c):
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att inrätta
ett riksgymnasium för blinda och synskadade barn
med multifunktionshinder.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att ge
personer med särskoleutbildning tillträde till
vuxenutbildning.
2002/03:Ub443 av Inger Davidson m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rätten till
omprövning av särskoleplacering.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en tydligare
reglering kring vilka bedömningar och diagnoser
som skall ligga till grund för särskoleplacering.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att placering av
barn i särskola aldrig får styras av vilka
resurser som finns.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att särskolan får
förbli en skola för barn med intellektuell
utvecklingsstörning.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att undanröja de
hinder som finns för särskoleelevers fortsatta
utbildning.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett utökat uppdrag
för Särskoleutredningen rörande utbildningen för
de s.k. bokstavsbarnen.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rätten till
utbildning vid särvux.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behoven av
specialskolor för funktionshindrade barn.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Skolverket som
tillsynsmyndighet för fristående skolor för
funktionshindrade.
2002/03:Ub473 av Yvonne Andersson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av en utredning om
skolgång för barn med svårigheter i det sociala
samspelet, s.k. bokstavsbarn.
2002/03:Ub490 av Torsten Lindström m.fl. (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om samma rättighet
till utbildning för alla oavsett eventuellt
handikapp.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
forskning kring de funktionshindrades situation
inom vuxenutbildningen.
2002/03:Ub530 av Inger Nordlander (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att vidta åtgärder för att
höja kunskapsnivån och förändra attityder kring
neuropsykiska funktionshinder.
2002/03:So275 av Lars Gustafsson (kd):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om funktionshindrades
rätt till anpassad skolgång.