Utbildningsutskottets betänkande
2002/03:UBU5
Högskolan
Sammanfattning
I betänkandet behandlas 120 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2002
om olika högskolefrågor.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga yrkanden.
Yrkandena handlar om övergripande frågor, tillträdesfrågor, studenternas
förhållanden, validering och komplettering av utländsk högskoleutbildning,
internationellt utbyte, lärarna i högskolan, distansutbildning,
utbildningar för vissa yrken, vissa ämnen, studieorganisatoriska frågor och
några övriga frå- gor. Utskottet hänvisar i flertalet fall till pågående
utredning eller beredning inom Utbildningsdepartementet eller till tidigare
ställningstaganden i samma fråga.
Sex yrkanden rör frågor där det enligt gällande regler ankommer på läro-
sätena att fatta beslut. Utskottet avstyrker yrkandena med hänvisning till
detta.
Reservationer finns på olika punkter från Moderaterna, Folkpartiet libera-
lerna, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet de
gröna.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs under Utskottets över-
väganden föreslår utskottet att riksdagen fattar följande beslut.
1. Styrningen av högskolan
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub298 yrkande 6,
2002/03:Ub323 yrkande 25,
2002/03:Ub448 yrkande 12 och
2002/03:Ub486 yrkande 5.
Reservation 1 (m, fp)
Reservation 2 (kd)
2. Fristående högskolor
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub298 yrkande 7,
2002/03:Ub323 yrkande 26 och
2002/03:Ub486 yrkandena 10 och 11.
Reservation 3 (m)
Reservation 4 (fp)
3. Grunddragen i högskolans utveckling i övrigt
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub448 yrkandena 1, 2, 9, 10, 14, 15 och 16,
2002/03:Ub486 yrkandena 2, 3 och 6,
2002/03:Ub490 yrkande 8,
2002/03:N263 yrkande 14 och
2002/03:N267 yrkande 12.
Reservation 5 (m)
Reservation 6 (fp)
Reservation 7 (kd)
4. Högskolans samverkan med det omgivande samhället
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub489 yrkande 17.
5. Samvetsfrihet
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub495 yrkande 3.
6. Strategi för att öka examensfrekvensen
Riksdagen avslår motion
2002/03:N302 yrkande 1.
7. Resurstilldelningssystem
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub323 yrkande 4 och
2002/03:Ub486 yrkande 4.
Reservation 8 (m)
Reservation 9 (fp)
8. Försäljning av utbildning till enskilda
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub286,
2002/03:Ub321 och
2002/03:Ub448 yrkande 17.
Reservation 10 (kd)
9. Villkor för grundläggande behörighet
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub323 yrkande 6.
Reservation 11 (fp)
10. Decentralisering av antagning
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub323 yrkande 7,
2002/03:Ub448 yrkande 6 och
2002/03:Ub486 yrkande 1.
Reservation 12 (m)
Reservation 13 (fp)
Reservation 14 (kd)
11. Meritvärdering
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub352 yrkandena 1 och 2 och
2002/03:Ub444 yrkande 14.
Reservation 15 (fp, kd)
12. Studenternas rättssäkerhet
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub235,
2002/03:Ub489 yrkande 7 och
2002/03:Ub491 yrkande 2.
Reservation 16 (kd)
Reservation 17 (c)
13. Kårobligatoriet
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub222,
2002/03:Ub323 yrkande 13,
2002/03:Ub448 yrkande 8,
2002/03:Ub486 yrkande 9,
2002/03:Ub487 yrkande 7 och
2002/03:Ub489 yrkande 6.
Reservation 18 (m, fp, kd, c)
14. Studentkontrakt
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub323 yrkande 12.
Reservation 19 (fp)
15. Studenternas alkoholkonsumtion
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub317.
Reservation 20 (v, mp)
16. Uppföljning av studenters lärartid
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub318.
17. Internationell examen
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub243 och
2002/03:Ub323 yrkande 15.
Reservation 21 (fp)
18. Diploma supplement
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub215 yrkande 1.
19. Validering och komplettering av utländsk högre utbildning
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub215 yrkandena 2 och 3,
2002/03:Ub463 yrkande 1,
2002/03:Sf226 yrkande 9,
2002/03:Sf332 yrkande 19 och
2002/03:Sf334 yrkande 40.
Reservation 22 (m)
Reservation 23 (fp)
20. Instrumenten för meritvärdering av genomgången utbildning
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub489 yrkande 11.
Reservation 24 (fp, kd, c)
21. Internationellt utbyte
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub323 yrkande 14 och
2002/03:T377 yrkande 6.
Reservation 25 (fp)
22. Högskolelärares villkor och utvecklingsmöjligheter
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub448 yrkande 11.
Reservation 26 (kd)
23. Rekryteringen av högskolelärare
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub489 yrkande 1.
Reservation 27 (c)
24. Distansutbildning
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub376,
2002/03:Ub441 och
2002/03:Ub489 yrkandena 12-15.
Reservation 28 (c)
25. HBT-frågor i utbildningarna till vissa yrken
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub303 yrkandena 1 och 2,
2002/03:Ub457 yrkandena 1 och 2,
2002/03:Ub510 yrkande 3,
2002/03:Ub553 och
2002/03:L249 yrkande 17.
Reservation 29 (fp)
26. Kunskaper om funktionshinder
Riksdagen avslår motion
2002/03:So457 yrkande 4.
Reservation 30 (kd)
27. Teknisk utbildning mot ohälsa i arbetslivet
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub307 yrkandena 1 och 2.
Reservation 31 (v)
28. Utbildningar för tandvård
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub305,
2002/03:Ub364,
2002/03:Ub477 och
2002/03:Ub507 yrkandena 1-6.
Reservation 32 (v)
29. Dansutbildningen
Riksdagen avslår motion
2002/03:Kr370 yrkande 17.
Reservation 33 (kd)
30. Utbildning av dramapedagoger
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub234 och
2002/03:Ub517.
31. Utbildning av imamer
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub346.
Reservation 34 (v)
32. Utbildning och forskning inom IT
Riksdagen avslår motion
2002/03:T458 yrkande 4.
33. Utbildning inom form- och designområdet
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub335 yrkande 2,
2002/03:Ub488 yrkande 7 och
2002/03:N398 yrkande 7.
34. Film- och medieutbildning
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub398.
35. Arameiska
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub240.
36. Djuretik
Riksdagen avslår motion
2002/03:MJ488 yrkande 2.
37. Komplementär- och alternativmedicin
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:So225 yrkande 1 och
2002/03:So365 yrkande 5.
38. Forskningsanknytning av skolämnet slöjd
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub288.
39. Basår för all konstnärlig utbildning
Riksdagen avslår motion
2002/03:Kr264 yrkande 16.
40. Frivillig collegetermin
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub323 yrkande 9.
Reservation 35 (fp)
41. Naturvetenskapliga kurser för icke- naturvetare
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub283 yrkande 4.
42. Praktik i samhälls- och beteendevetenskapliga utbildningar
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub531.
43. Treterminssystem
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub338 yrkande 6 och
2002/03:Ub384.
Reservation 36 (fp)
44. Lunds universitets historiska museum
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub220,
2002/03:Ub282 yrkandena 1-3 och
2002/03:N340 yrkande 15.
45. Utveckling av undervisnings- och examinationsformer
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub489 yrkande 8.
Reservation 37 (c)
46. Personal- och kompetensförsörjning i skogslänen
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub513.
47. Andra motionsyrkanden
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub268 yrkande 1,
2002/03:Ub339,
2002/03:Ub356,
2002/03:Ub357,
2002/03:Ub369 yrkande 1 och
2002/03:Ub400 yrkande 2.
Stockholm den 6 mars 2003
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan Björkman (s), Britt-Marie
Danestig (v), Ulf Nilsson (fp), Inger Lundberg (s), Majléne Westerlund
Panke (s), Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist
(s), Per Bill (m), Louise Malmström (s), Ana Maria Narti (fp), Sören Wibe
(s), Anna Ibrisagic (m), Mikael Damberg (s), Mikaela Valtersson (mp),
Tobias Bill- ström (m) och Håkan Larsson (c).
2002/03
UbU5
Redogörelse för ärendet
Under allmänna motionstiden i oktober 2002 väcktes ett stort antal motions-
yrkanden i olika högskolefrågor. En del av dessa behandlades i utskottets
budgetbetänkande om utgiftsområde 16 (bet. 2002/03:UbU1). Yrkanden som
handlar om lärarutbildning behandlas i utskottets betänkande 2002/03:UbU4.
Vissa yrkanden som rör forskning kommer att behandlas i utskottets kom-
mande betänkande 2002/03:UbU14.
Återstående yrkanden i högskolefrågor behandlas i detta betänkande.
Först tar utskottet upp övergripande frågor om högskolan. Därefter be-
handlas vissa frågor om resursfördelning och avgifter, tillträde till
högskolan, frågor om studenternas förhållanden, validering och
komplettering av ut- ländsk utbildning, internationellt utbyte, lärarna i
högskolan, distansutbild- ning, utbildning för vissa yrken, vissa ämnen
samt några övriga frågor.
Sex yrkanden rör frågor där det enligt gällande regler ankommer på läro-
sätena att fatta beslut. Dessa behandlas sist i betänkandet.
Förslagen i motionerna, sammanlagt 120 yrkanden, återges i bilaga.
Utskottets överväganden
Övergripande frågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om styrningen av högskolan, fristående
högskolor, grunddrag i högskolans utveckling i övrigt, högskolans samverkan
med det omgivande samhället, tillämpning av samvetsfrihet samt strategier
för att öka examensfrekvensen. Ut- skottet hänvisar till tidigare
ställningstaganden, pågående utred- ningar och åtgärder som regeringen har
vidtagit.
Jämför reservationerna 1 (m, fp), 2 (kd), 3 (m), 4 (fp), 5 (m), 6 (fp) och
7 (kd).
Motioner och utskottets ställningstaganden
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna tar i sina
motio- ner upp frågan om styrningen av högskolan.
Enligt Moderaternas motion 2002/03:Ub486 yrkande 5 skall universiteten vara
samhällets självkritiska spegel. För att deras granskning skall vara tro-
värdig måste de vara oberoende av statsmakterna. Motionärerna vill att uni-
versitetens styrelser skall avpolitiseras så att forskarna och lärarna får
frihet att råda över verksamheten. I motion 2002/03:Ub298 yrkande 6 skriver
Mo- deraterna att universiteten och högskolorna bör ges styrelser där
professionell kunskap utifrån kombineras med erfarenhet inifrån.
Folkpartiet vill enligt motion 2002/03:Ub323 yrkande 25 återupprätta det
akademiska självstyret. Studenter, lärare, forskare och annan personal
skall utse styrelsen för sitt lärosäte. Därutöver kan enligt motionärerna
vissa platser reserveras för inval av kompetenta personer utifrån som har
kunskap om högskola och forskning. Det politiska inflytandet över
styrelsens tillsättning bör helt tas bort, menar Folkpartiet.
Kristdemokraterna skriver i motion 2002/03:Ub448 yrkande 12 att lärosä-
tenas styrelser bör bestå av en tredjedel lärare, en tredjedel studenter
och en tredjedel allmänföreträdare. De sistnämnda skall utses av
regeringen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Yrkanden med samma inriktning har behandlats av riksdagen många gång- er
under senare år, senast i betänkande 2001/02:UbU4 (s. 35). Utskottet anser
liksom tidigare att det är befogat att högskolestyrelserna består både av
leda- möter utsedda av lärarna respektive studenterna inom lärosätet och av
leda- möter utsedda av regeringen. Så är fallet i dag.
Värdet av fristående högskolor lyfts fram av Moderaterna och Folkpartiet.
I Moderaternas motion 2002/03:Ub486 föreslås ett tillkännagivande om att
fler högskolor skall bli fristående, genom att alla universitet och
högskolor erbjuds att övergå till stiftelseform. Motionärerna räknar med
att ett större lärosäte och en mindre högskola skall få möjlighet till
detta (yrkande 10). Även andra former än stiftelseformen bör prövas
(yrkande 11). I motion 2002/03:Ub298 yrkande 7 föreslår Moderaterna att
riksdagen skall besluta att inrätta två nya fristående högskolor, genom att
två lärosäten erbjuds att lik- som Chalmers tekniska högskola och Högskolan
i Jönköping övergå i stiftel- seform. För detta har Moderaterna i sin
budgetmotion avsatt 2 miljarder kro- nor år 2005.
Folkpartiet vill enligt motion 2002/03:Ub323 yrkande 26 att stiftelsedrivna
högskolor och privata universitet skall uppmuntras. Stiftelsehögskolor kan
utse sin styrelse på olika sätt. Genom att ha annan huvudman än staten och
kanske utnyttja andra finansieringsvägar kan privata högskolor enligt
motio- närernas mening bidra till ökad mångfald, till gagn både för
studenternas valfrihet och för kvaliteten i högskolesektorn som helhet.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Det finns enligt utskottets mening ingen anledning att avsätta medel från
statsbudgeten för att bilda nya stiftelser för högskoleverksamhet.
Utskottet delar inte heller uppfattningen att sådan omvandling av
ytterligare högskolor behövs för att skapa den önskvärda variationen i
utbudet av forskning och utbildning eller i formerna för sådan verksamhet.
De statliga lärosätenas frihet att själva utforma sin verksamhet är numera
mycket stor.
Vissa grunddrag i högskolans utveckling i övrigt tas upp i motioner från
Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna.
Moderaterna anser att det måste löna sig att utbilda och förkovra sig och
att det därför är viktigt med en högre utbildningspremie (motion 2002/03:
Ub486 yrkande 2). De pläderar också för vikten av en internationalisering
av högskolor och universitet (yrkande 3). Svenska lärosäten måste kunna
erbjuda utbildningar som står sig i ett alltmer globaliserat
utbildningssamarbete. Bo- lognaprocessen, som syftar till att öka
rörligheten inom Europa vad avser studenter och lärare, är enligt
Moderaterna viktig. De anser att de svenska universitet och högskolor som
så önskar redan från början skall kunna delta i systemet för en europeisk
examensordning. En sådan skall dock arbetas fram underifrån, bygga på
frivillighet och inte innebära att nationella examina tas bort (yrkande 6).
Folkpartiet föreslår i motion 2002/03:N263 yrkande 14 ett tillkännagivan-
de om forskningens och utbildningens betydelse för företagande och
tillväxt. Den högre utbildningen måste bli tillgänglig för fler, så att
allmänkompeten- sen i Sverige blir högre än genomsnittet i vår omvärld. Nya
idéer, kreativt entreprenörskap och innovationer är det som skapar
förutsättningar för till- växt och välstånd, och i det perspektivet är det
enligt motionärerna centralt att ha en kvalitativt högtstående forskning.
Samma tankar tas upp i Folkpartiets motion 2002/03:N267 yrkande 12, där
motionärerna även pekar på de regio- nala högskolornas och universitetens
roll för att skapa regional balans. Allom- fattande forskning skall
förekomma på ett mindre antal universitet runt om i landet, medan däremot
forskning inom begränsade områden - av hög klass - kan förekomma också vid
andra högskolor, heter det i motionen. Det är vik- tigt att den utbildning
som erbjuds omfattar det som ungdomar vill läsa. Folk- partiet vill att
resurserna skall följa studenten genom en rörlig studentpeng.
Kristdemokraterna begär i motion 2002/03:Ub448 ett tillkännagivande om den
högre utbildningens värdegrund. Människans unika och lika värde, män-
niskolivets okränkbarhet och individens frihet är grundpelare som vårt sam-
hälle vilar på, och detta är enligt motionärerna den värdegrund som skall
förmedlas i landets högskolor och förvaltas hos studenterna (yrkande 1).
Kristdemokraterna vill se en profilering av högskolorna genom att universi-
teten svarar för bred grundutbildning och forskning, medan de regionala
högskolorna kompletterar universiteten genom att utveckla nischer med na-
tionellt intressanta utbildningar, men också genom att ge närhet till
studier för studenter som inte har möjlighet att flytta (yrkande 2). De mål
för den grund- läggande högskoleutbildningen som anges i högskolelagen går
enligt Krist- demokraterna inte att uppfylla om inte studenternas
kunskapsutveckling får ett adekvat stöd i form av lärarledd undervisning
och annan handledning. Motionärerna hävdar att den kraftiga utbyggnaden av
högskoleplatser inte har åtföljts av resurser till lärosätenas övriga
verksamhet, vilket har lett till läro- sätena sett sig tvingade att skära
ned på den lärarledda undervisningen. En garanterad miniminivå för
lärarledd tid - föreläsningar och annan lärarledd verksamhet - bör
fastställas (yrkande 9). Vidare bör högskoleförordningens bestämmelser om
vad som skall ingå i en kursplan kompletteras med att om- fattningen av
lärarledd tid skall anges i kursplanen (yrkande 10). Riksdagen bör enligt
Kristdemokraterna begära en fördjupad kartläggning av vilka kon- sekvenser
högskoleexpansionen medfört för utbildningarnas kvalitet (yrkande 14). En
kommission bör tillsättas för att finna lösningar på de strukturella
problemen inom det svenska systemet för högre utbildning. Enligt Kristde-
mokraterna är högskolans decentralisering under 1990-talet endast halva
sanningen; det finns också trender som går i motsatt riktning och som måste
analyseras (yrkande 15). I yrkande 16 tar motionärerna upp balansen mellan
vetenskapsområden. Det är motiverat och rimligt att teknik och naturveten-
skap får ett stort utrymme, men de anser att det för att skapa ett
mänskligare samhälle krävs djupare kunskaper också om andliga, sociala,
kulturella och etiska värden. Alla utbildningar bör innehålla moment från
andra vetenskapli- ga ämnesområden. Kristdemokraterna kan inte acceptera
att Sverige har en så låg avkastning på investering i utbildning. De
föreslår i motion 2002/03: Ub490 yrkande 8 att regeringen skall initiera
samtal med arbetsmarknadens parter kring högskoleutbildningens betydelse
för lönebildningen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
När det gäller utbildningspremien, dvs. det privatekonomiska utbytet av
högskoleutbildning, påminner utskottet liksom tidigare om att
lönebildningen på arbetsmarknaden inte är något som beslutas av riksdagen.
Utskottet anser inte heller att riksdagen bör uppmana regeringen till
samtal med arbetsmark- nadens parter på denna punkt.
Internationalisering av utbildning och forskning vid universitet och hög-
skolor är sedan länge något som eftersträvas både av statsmakterna och av
lärosätena själva. I regleringsbrev för budgetåret 2003 avseende anslag
till universitet och högskolor m.m. anges som ett av verksamhetsmålen för
verk- samhetsgrenen Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner att
lärosätena skall öka den internationella rörligheten genom att erbjuda
interna- tionellt attraktiva utbildningar och bedriva ett aktivt
internationaliseringsar- bete. Utskottet anser därför att något
tillkännagivande i enlighet med yrkande 3 i motion 2002/03:Ub486 inte
behövs. I april 2002 tillsatte Utbildningsde- partementet en arbetsgrupp
för att göra en översyn av vissa examensfrågor i högskolan, mot bakgrund av
såväl den nationella som den internationella utvecklingen det senaste
decenniet. Bolognaprocessen är det främsta uttrycket för den
internationella utvecklingen i sammanhanget. Arbetsgruppen skall
slutredovisa uppdraget senast den 1 december 2003. Även yrkande 6 i motion
2002/03:Ub486 bör därför avslås.
Utskottet delar Folkpartiets uppfattning att en kvalitativt högtstående ut-
bildning och forskning har den största betydelse för tillväxt och välfärd i
vårt samhälle och att det därför är angeläget att göra den högre
utbildningen till- gänglig för fler. Detta är bakgrunden till den utbyggnad
av högskoleutbild- ningen som pågått sedan mitten av 1990-talet och till
satsningen på ett svenskt nätuniversitet. Regeringen har i regleringsbrev
till lärosätena ålagt dem att i ökad utsträckning och i nära samverkan med
arbetslivet utforma utbildningar som är attraktiva för studenterna och
samtidigt svarar mot ar- betsmarknadens behov, nationellt och regionalt,
samt erbjuda uppdragsutbild- ning. Ett mindre antal högskolor har de
senaste åren getts ställning som uni- versitet, efter en noggrann prövning
av Högskoleverket och beslut av reger- ingen. Regeringen har i det
sammanhanget uttryckt att dessa beslut innebär ett åtagande av regeringen
för en framtida resurstillväxt som stärker kvaliteten av såväl utbildning
som forskning (prop. 1998/99:1 utg.omr. 16 s. 105). Sam- mantaget anser
utskottet att de tillkännagivanden som begärs i motionerna 2002/03:N263
yrkande 14 och 2002/03:N267 yrkande 12 inte behövs. Till frågan om
studentpeng återkommer utskottet i ett senare avsnitt av detta be-
tänkande.
Kristdemokraternas yrkande om den högre utbildningens värdegrund bör enligt
utskottets mening avslås. Motionen innehåller ingen antydan om vilken eller
vilka åtgärder av regeringen som ett tillkännagivande enligt yrkandet bör
föranleda.
Profilering av högskolor är med nuvarande regler möjlig i all den utsträck-
ning som respektive högskola önskar. I den frågan behövs därför inte något
tillkännagivande av riksdagen.
Att studenterna får tillgång till undervisning eller handledning av lärare
i tillräcklig omfattning är en förutsättning för att utbildningen skall
kunna genomföras med hög kvalitet och effektivitet, både ur studentens och
sam- hällets synpunkt. Den minskning av den genomsnittliga
undervisningstiden per poäng som har påvisats i flera undersökningar är
oroväckande. Den beror dock inte på statsmakternas beslut om utökning av
antalet utbildningsplatser, utan har andra orsaker, bl.a. de sänkningar av
ersättningsbeloppen per helårs- student och helårsprestation
("prislapparna") som har blivit nödvändiga under de år som saneringen av
statens budget pågick. Utskottet konstaterar därför med tillfredsställelse
att en viss ökning av ersättningsbeloppen nu har inletts. För varje
ytterligare utbildningsplats som tillkommit genom statsmakternas beslut de
senaste åren har lärosätenas anslag utökats med samma belopp som beräknats
för de befintliga platserna. Hur de tillgängliga lärarresurserna skall
disponeras för olika arbetsuppgifter måste bedömas inom respektive
lärosäte. Utskottet anser inte att riksdagen har underlag för att begära
att det införs en föreskrift i högskoleförordningen att varje kursplan
skall innehålla uppgift om vilken omfattning av lärarstöd som studenten har
rätt till.
På högskolans område, liksom på många andra, finns en spänning mellan
behovet av lokal frihet och ansvarstagande å ena sidan och behovet av viss
styrning på nationell nivå å den andra. Detta är något som enligt
utskottets mening är ofrånkomligt och inte går att lösa genom ett
grundläggande beslut en gång för alla. På många olika punkter har också
förändringar skett, i båda riktningarna, och så kommer enligt utskottets
uppfattning att behöva ske även i framtiden. Utskottet anser inte att
spänningsförhållandet i dag är så proble- matiskt att det finns anledning
att begära en särskild kommission i enlighet med yrkande 15 i motion
2002/03:Ub448.
Om värdet av att utbildningar innehåller moment från flera olika veten-
skapliga ämnesområden har utskottet ingen annan uppfattning än den som
uttrycks i motion 2002/03:Ub448 yrkande 16. Det är dock en fråga för läro-
sätena att närmare bestämma om innehållet i olika utbildningsprogram. Den
grundläggande högskoleutbildningen är uppbyggd av kurser, som studenten kan
kombinera i en generell examen utan begränsning i fråga om antalet ämnen.
Utskottet anser inte att det behövs något tillkännagivande av riksda- gen i
enlighet med yrkandet.
Centerpartiet hävdar i motion 2002/03:Ub489 yrkande 17 att högskolans
samverkan med det omgivande samhället hanteras på mycket olika sätt vid
olika lärosäten. Partiet anser att regeringen bör göra en översyn över hur
denna s.k. tredje uppgift sköts av lärosätena.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet eftersom
regeringen i regleringsbrev har föreskrivit att lärosätena vart fjärde år,
med början i sam- band med årsredovisningen för budgetåret 2003, särskilt
skall redovisa lä- rosätets samverkan med det omgivande samhället inom
utbildning, forskning och övrig verksamhet. Av redovisningen skall bl.a.
framgå hur lärosätets samverkansaktiviteter följs upp och utvärderas.
Utskottet utgår från att reger- ingen kommer att fortsatt följa
utvecklingen på detta område.
Motion 2002/03:Ub495 (kd) tar i yrkande 3 upp samvetsfriheten inom hög-
skoleutbildningen. En sådan frihet finns i formell mening i dag, genom att
Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grund-
läggande friheterna numera är införlivad med svensk lag. Motionärerna vill
att regeringen skall återkomma till riksdagen med lagförslag om hur den
redan gällande samvetsfriheten skall tillämpas inom högskoleutbildning.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
En utredning om behovet av en samvetsklausul inom högskoleutbildning- en
kom våren 1994 fram till att någon sådan inte borde införas (Samvetsklau-
sul inom högskoleutbildningen, SOU 1994:84). Däremot föreslog utredningen
att beslut om att avslå en students ansökan om befrielse från obligatoriskt
utbildningsmoment skulle kunna överklagas. En ny punkt infördes också i
högskoleförordningens paragraf om vilka beslut som kan överklagas hos
Överklagandenämnden för högskolan. Utskottet anser inte att riksdagen bör
begära lagreglering av hur samvetsfriheten skall tillämpas inom högskoleut-
bildningen. Riksdagen bör alltså avslå motion 2002/03:Ub495 yrkande 3.
I motion 2002/03:N302 yrkande 1 begär Miljöpartiet ett tillkännagivande om
strategier för att öka examensfrekvensen vid universitet och högskolor.
Ut s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Ett av målen för det kvalitetsarbete som pågår på de flesta håll inom hög-
skoleväsendet är att öka andelen studenter som fullföljer den utbildning de
påbörjar. Ett tillkännagivande av så generellt innehåll som motionärerna
föreslår är inte meningsfullt.
Resursfrågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om ändrat resurstilldelningssystem till
grundutbildningen och om försäljning av högskoleutbildning till enskilda.
Jämför reservationerna 8 (m), 9 (fp) och 10 (kd).
Motioner och utskottets ställningstaganden
Resurstilldelningssystemet till den grundläggande högskoleutbildningen tas
upp av Moderaterna i motion 2002/03:Ub486 yrkande 4. Studenten skall själv
bestämma var han eller hon vill förlägga sina studier och studenternas egna
val vara styrande för både plats- och medelstilldelningen. Detta kommer
enligt motionärerna antagligen att leda till att vissa utbildningar, dit få
söker sig, läggs ned och att andra, som har stort efterfrågetryck, kan
byggas ut. I en övergångsperiod är en tänkbar modell att hälften av medlen
följer studenten till inskrivningen och hälften ges lärosätet vid examen,
heter det i motionen.
Folkpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub323 yrkande 4 att ett nytt
finansie- ringssystem för grundutbildningen skall utredas. Partiet vill
införa en student- peng, så att studenternas val avgör fördelningen av
platser både mellan olika ämnen och mellan olika lärosäten.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Liknande förslag har framförts vid varje riksmöte under den senaste man-
datperioden. Utskottet uttalade sig i frågan senast i betänkande
2002/03:UbU1 s. 64 och är fortfarande av samma mening. Grunddragen i det
nuvarande resurstilldelningssystemet bör ligga fast. Uppbyggnaden av starka
och stabila högskolor i samtliga län i landet är mycket viktig för landets
utveckling. Det är nödvändigt att lärosätena i förväg vet vilka resurser de
kan räkna med att disponera under budgetåret. Med en resursfördelning som
helt styrs av stu- denternas val av studieort skulle man inte kunna
tillgodose behovet av till- räckligt studentunderlag för att bygga upp
lärarkompetens och andra resurser vid samtliga högskolor. Fördelningen av
platser mellan olika ämnen inom ett lärosäte är helt och hållet en fråga
för lokala instanser.
Försäljning av utbildning till enskilda tas upp i tre motioner.
Kristdemokraterna vill enligt motion 2002/03:Ub448 yrkande 17 att hög-
skoleförordningen skall ändras så att det blir tillåtet att ta ut avgifter
från enskilda studenter som kommer från länder utanför EES-området.
Förslaget, som bygger på utredningsbetänkandet Advantage Sweden (SOU
2000:92), innebär också att ett tillskott av stipendier måste finansieras.
Motionärerna slår fast att avgiftsfriheten för svenska studenter i
högskolan skall ligga fast.
I motion 2002/03:Ub286 (kd) pläderar motionären likaså för att Sverige
skall sälja utbildning internationellt. På det sättet skulle utrustning och
kom- petens kunna användas mer effektivt och kunskapen utvecklas. Det går
att kringgå regeringens förbud att sälja utbildning till enskilda
studenter, hävdar motionären och frågar om det skall behövas.
Motion 2002/03:Ub321 (m) för fram förslag om att organisationer i sam-
arbete med universitet och högskolor skall tillåtas att sälja akademisk
utbild- ning till privatpersoner. Därmed skulle de privatekonomiska
kostnaderna för att läsa upp betyg eller vänta på en önskad
utbildningsplats kunna minska. Den nuvarande ordningen är enligt motionären
både orättvis och ineffektiv. Motionen är inte inriktad på försäljning av
utbildning utomlands.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Principen om avgiftsfri utbildning för svenska studenter är inte ifrågasatt
av motionärerna, vilket är helt i överensstämmelse med utskottets uppfatt-
ning. I och med den förestående utvidgningen av EU tillkommer ytterligare
länder vilkas medborgare får rätt till tillträde till högre utbildning i
Sverige på samma villkor som svenska medborgare.
Omfattningen av utbildningen i Sverige av enskilda gäststuderande från
länder utanför EES-området har inte gått att fastställa utifrån tillgänglig
stati- stik. De uppgifter som återges i betänkandet Advantage Sweden är
hämtade från UNESCO Statistical Yearbook 1999 och innefattar utländska
medborga- re som deltar i högre utbildning, alltså bl.a. utländska
medborgare som är stadigvarande bosatta i Sverige. I en nyligen publicerad
rapport från Statistis- ka centralbyrån (UF 19 SM 0201) redovisas att
antalet högskolenybörjare med utländsk bakgrund, dvs. bosatta i Sverige men
födda utomlands eller vars båda föräldrar är födda utomlands, läsåret
2001/02 var ca 10 000. Därtill kommer 7 220 nybörjare som var
utbytesstudenter. Gäststuderande utanför utbytesprogram, s.k. free movers,
ingår inte i den siffran. Hur många dessa är, och hur många av dem som
kommer från länder utanför EES-området, går enligt uppgift från Statistiska
centralbyrån inte att få fram.
Utredningen bakom Advantage Sweden tog inte ställning till om avgifter
skulle införas eller inte. Eftersom utgångspunkten varit att antalet
utländska studenter i den svenska högskolan borde öka, angav utredningen
att staten, om man bibehåller avgiftsfriheten, skulle behöva tillföra ca
525 miljoner kronor för ytterligare studieplatser och för stipendier,
marknadsföring, ut- veckling av kurser, gästlärare m.m., medan alternativet
med avgiftsbelägg- ning för studenter från länder utanför EES-området
skulle kräva ett tillskott av ca 320 miljoner kronor för stipendier,
marknadsföringsåtgärder m.m.
I proposition 2001/02:15 Den öppna högskolan tog regeringen avstånd från
förslaget att avgiftsbelägga utbildning för gäststudenter från länder utan-
för EES-området (s. 187). Regeringen pekade bl.a. på att en sådan
avgiftsbe- läggning skulle göra det nödvändigt att skapa en stor mängd nya
stipendier, och att det skulle krävas en betydande administrativ apparat
för att handha avgifter och stipendier. Vidare påpekade regeringen att en
fortsatt avgiftsfri- het innebär att Sveriges ställning i förhållande till
övriga nordiska länder inte rubbas, och att det finns en uppenbar risk att
inflödet av utländska studenter skulle minska om Sverige införde avgifter
när t.ex. våra nordiska grannländer och Tyskland inte har gjort det.
På förslag av utskottet avslog riksdagen Kristdemokraternas förslag i den-
na fråga även förra året (bet. 2001/02:UbU4 s. 41). Utöver det som sagts i
det föregående vill utskottet även nu hänvisa till att det är svårt att
bedöma ef- fekterna för lärosätena om man skulle få en kategori som betalar
avgift för utbildningen medan andra studenter inte gör det.
Att införa en möjlighet för svenska studenter som inte lyckats bli antagna
till önskad utbildning att "köpa sig" förbi medsökande skulle enligt
utskottets uppfattning stå i direkt strid med strävandena att minska den
sociala snedre- kryteringen och att öka jämlikheten i samhället.
Frågor om tillträde till högskolan
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om ändring av kraven för grund- läggande
behörighet till högskoleutbildning, decentralisering av antagningen och
meritvärdering vid urval.
Jämför reservationerna 11 (fp), 12 (m), 13 (kd), 14 (kd) och 15 (fp, kd).
Motioner och utskottets ställningstaganden
Folkpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub323 yrkande 6 att villkoren för
grundläggande behörighet skall återställas så att studentexamen från gymna-
sieskolans studieförberedande program blir behörighetsvillkor för högskole-
studier.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Behörighetsvillkoren för tillträde till grundläggande högskoleutbildning
har sedan mycket lång tid definierats i termer av gymnasieutbildning, såsom
denna under olika tidsperioder har varit organiserad. De nuvarande
villkoren för grundläggande behörighet fastställdes efter förslag i
proposition 1995/96:184 Tillträde till högre utbildning (bet. UbU11, rskr.
264) för att möta de första ungdomarna som skulle komma ut ur det
programindelade gymnasiet. Ända sedan 1977 års högskolereform har slutförd
utbildning på någon av gymnasieskolans linjer - såväl studieförberedande
som yrkesförbe- redande - kunnat ligga till grund för allmän behörighet
till högskoleutbild- ning. Beslutet år 1996 innebar en betydande skärpning
av behörighetsvillko- ren, i och med kravet att man för att få
grundläggande behörighet (ny beteck- ning på det som förut hette allmän
behörighet) måste ha godkänt betyg i kur- ser om sammanlagt minst 90 % av
det antal poäng som krävs för fullständigt program.
Ett viktigt motiv bakom de förändringar som gjorts i den gymnasiala ut-
bildningen under de senaste decennierna har varit att göra det möjligt för
ungdomarna att välja gymnasieutbildning efter personligt intresse utan att
därmed riskera att hamna i återvändsgränder. Detta har också varit ett av
skälen till att den nuvarande gymnasieskolans nationella program innehåller
en betydande kärna av gemensamma ämnen (kärnämnen).
Utskottet anser att det som Folkpartiet föreslår skulle innebära ett stort
steg bakåt i utvecklingen av ungdomsutbildningen i gymnasieskolan.
Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna för i var sin motion fram
krav på decentralisering av antagningen.
I Moderaternas motion 2002/03:Ub486 yrkande 1 sägs att det skall vara upp
till varje lärosäte att avgöra vilka antagningsbestämmelser som skall
gälla, så länge systemet utformas så att rättssäkerhet och
diskrimineringslag- stiftning följs. Folkpartiet lyfter i motion
2002/03:Ub323 yrkande 7 fram vikten av att det finns flera sätt för
studenten att kunna bli antagen till hög- skolan. Högskolorna har, menar
motionärerna, en god uppfattning om vilka förkunskapskrav som behövs för
olika kurser. De måste tillåtas att i större utsträckning använda sig av
tester och intervjuer för att avgöra om studenten har förutsättningar för
en viss utbildning. Kristdemokraterna skriver i motion 2002/03:Ub448
yrkande 6 att högskolorna skall ha stor frihet att utarbeta egna
behörighetskrav och urvalsmetoder utifrån utbildningens karaktär. Staten
skall garantera jämlikhet och kvalitet i antagningsprocessen.
Antagningsperi- oden bör vara nationellt samordnad, så att presumtiva
studenter kan söka flera utbildningar och lärosäten samtidigt.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Utskottet anser att det behövs ett visst mått av nationell likhet när det
gäll- er urvalsregler. Riksdagen godkände förra året förslaget i
propositionen Den öppna högskolan att styrelsen för respektive lärosäte
skulle få möjlighet att bestämma vilka urvalsgrunder som skall användas för
högst 10 % av platser- na på utbildningar som vänder sig till nybörjare.
Det har fullföljts genom en ändring i högskoleförordningen (7 kap. 10 § och
en ny 16 c §), som trädde i kraft den 1 januari 2003. Några erfarenheter
som ger underlag för att övervä- ga ytterligare ändringar finns därför ännu
inte.
Folkpartiet och Kristdemokraterna tar även upp de särskilda förkunskaps-
kraven, som de vill att respektive lärosäte skall få bestämma självt.
Utskottet anser, liksom regeringen i propositionen Den öppna högskolan (s.
57), att det är viktigt att behörighetskraven inte varierar mellan
lärosätena för i huvudsak likartade utbildningar. Systemet med
standardbehörigheter är ett verktyg för att säkerställa detta. Examina med
samma benämning, eller med samma sammansättning av ämnen och poäng, bör
kunna värderas på samma sätt i samhället, oavsett vilket lärosäte som
utfärdat dem. Detta skulle motverkas om lärosätena skulle ställa upp
förkunskapskrav som skiljer dem från var- andra, och det skulle sannolikt
vara till påtaglig nackdel för de nyare hög- skolorna.
När det gäller själva genomförandet av antagning har varje lärosäte ansva-
ret och är inte förpliktat att använda sig t.ex. av samordnad antagning
genom Verket för högskoleservice (VHS). En stor del av dem har dock valt
att göra det. Utskottet är inte berett att förorda någon skyldighet att
delta i den sam- ordnade antagningen eller att underordna sig något
nationellt beslut om an- tagningsperioder.
Meritvärderingen vid antagning till grundläggande högskoleutbildning tas
upp i två motioner.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2002/03:Ub444 yrkande 14 att det skall
utvecklas en modell för viktning av gymnasiebetygen. Dagens modell - att
urvalet grundas på genomsnittsvärdet av betygen i alla kurser - medför
enligt motionärerna risk för att eleverna väljer sådana kurser där det
anses vara lättare att få bra betyg.
I motion 2002/03:Ub352 (fp) för motionärerna fram tanken att begreppet
arbetslivspoäng skall utvidgas (yrkande 1) och att förtroendevalt politiskt
arbete skall ge arbetslivspoäng (yrkande 2).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Regeringen har aviserat att reglerna för meritvärdering av betyg sannolikt
kommer att behöva ses över, när Gymnasiekommittén har lämnat sina förslag.
Kommitténs betänkande Åtta vägar till kunskap. En ny struktur för gymnasie-
skolan (SOU 2002:120) publicerades i januari 2003. Enligt kommittén borde
ett riksdagsbeslut kunna komma under våren 2004 och ett genomförande ske
tidigast läsåret 2006/07. Riksdagen bör invänta regeringens beredning av
Gymnasiekommitténs förslag. Även frågan om hur arbetslivserfarenhet be-
aktas vid urval bör kunna prövas i det sammanhanget. Riksdagen bör således
avslå även motion 2002/03:Ub352.
Studenternas rättssäkerhet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om studenternas rättssäkerhet och om
skadestånd vid undermålig undervisning med hänvisning till att frågorna
just nu bereds i Utbildningsdepartementet respektive hos Justitiekanslern.
Jämför reservationerna 16 (kd) och 17 (c).
Motioner och utskottets ställningstaganden
Frågor om studenternas rättssäkerhet tas upp i tre motioner.
Enligt Kristdemokraterna i motion 2002/03:Ub491yrkande 2 måste hög-
skolornas lokala regelverk göras bättre tillgängliga för studenter och
personal, och oreglerade områden måste snarast regleras. Motionärerna
hävdar att varken studenter eller högskolans företrädare i dag vet vilka
regler som gäller.
Centerpartiet begär i motion 2002/03:Ub489 yrkande 7 ett förtydligande av
högskoleförordningen för att säkra studenternas rättssäkerhet.
Studieuppehåll, antagning och rätten att genomgå prov bör regleras
tydligare i förordningen, anser motionärerna.
I motion 2002/03:Ub235 (m) föreslås att det skall tillsättas en utredning
om en enskild students rätt till skadestånd vid undermålig undervisning.
Med dagens regelverk kan studenten anmäla lärosätet till Högskoleverket,
och verket har skyldighet att undersöka frågan närmare och eventuellt rikta
kritik mot lärosätet. Motionärerna påpekar att beslutet att studera i
högskolan inne- bär ett ekonomiskt åtagande för studenten. Om det visar sig
att utbildningen är direkt undermålig bör studenten därför även kunna
kompenseras ekono- miskt, menar de.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena om
tillkännagivan- den.
Regeringen gav i februari 2001 Högskoleverket i uppdrag att ur ett rättssä-
kerhetsperspektiv utreda om de författningsbestämmelser i främst högskole-
förordningen som påverkar studenternas situation behöver kompletteras eller
förtydligas. Verket skulle också utreda om det i övrigt behövdes åtgärder
som stärker studenternas rättssäkerhet, t.ex. information om gällande
bestämmel- ser och vägledning för högskolorna i deras arbete med
föreskrifter, råd och riktlinjer. Högskoleverket redovisade uppdraget i
november 2001 (20 åtgär- der för att stärka studenternas rättssäkerhet,
Högskoleverkets rapportserie 2001:27R). Rapporten har remissbehandlats och
bereds nu i Utbildningsde- partementet.
Högskoleverket behandlade våren 2001 en skrivelse från en student som var
mycket missnöjd med en kurs i radiojournalistik i digital miljö, som an-
ordnats av Uppsala universitet. I skrivelsen yrkade studenten skadestånd på
grund av att hon inte hade fått den utbildning som utlovats i kursplanen
och av den kursansvarige. Studentens klagomål, som bl.a. gällde
informationen om kursen, antagningen av studenter, brist på ansvariga
lärare, uteblivna kursmoment och mål som inte uppfyllts, bekräftades i
huvudsak av Högsko- leverket. I en skrivelse till regeringen påpekade
verket att den skada som studenten hade lidit inte kan anses orsakad av
felaktig myndighetsutövning, vilket är det som grundar skyldighet för
staten att utge skadestånd enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207).
Verket ansåg inte heller att det fanns tillräcklig grund för att anse att
den information som lämnats i kursplanen varit felaktig, och att därför
inte heller 3 kap. 3 § skadeståndslagen var till- lämplig. Högskoleverket
ansåg det otillfredsställande att skadeståndsreglerna inte är utformade så
att ett universitet eller en högskola kan bli skadestånds- skyldig även i
de fall då en utbildning haft betydande brister. Regeringen borde enligt
verkets mening göra en översyn av gällande regelverk.
Anspråket på skadestånd överlämnades till Justitiekanslern, som handlägg-
er skadeståndsanspråk mot staten i fall som detta. Justitiekanslern har
ännu inte avgjort ärendet. Riksdagen bör därför enligt utskottets mening
inte ta något initiativ i enlighet med motionen.
Kårobligatoriet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med hänvisning till tidigare ställningstaganden avslå
motioner om avskaffande av kårobligatoriet.
Jämför reservation 18 (m, fp, kd, c).
Gällande bestämmelser
Enligt 4 kap. 4 § högskolelagen (1992:1434) får regeringen meddela före-
skrifter om skyldighet för studenterna vid högskolorna att tillhöra
särskilda studentsammanslutningar. Med stöd av detta har regeringen
utfärdat förord- ningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och
studentföreningar vid universitet och högskolor.
Motioner och utskottets ställningstagande
Moderata samlingspartiet föreslår i motion 2002/03:Ub487 yrkande 7 att 4
kap. 4 § högskolelagen skall avskaffas. Enligt motionärerna är det en fun-
damental felbedömning att tro att man inte kan garantera en representation
i högskolans organ eller en studiesocial verksamhet, om obligatoriet skulle
försvinna. De hävdar också att obligatoriet kan antas ha en snedvridande
effekt på konkurrensen mellan olika lärosäten, eftersom dessa inte behöver
anstränga sig för att utveckla nya former för studentmedverkan och
represen- tation. I motion 2002/03:Ub486 yrkande 9 begär partiet förslag i
anslutning till ett avskaffande av obligatoriet.
Folkpartiet framhåller i motion 2002/03:Ub323 yrkande 13 att kårobligato-
riet utgör en kränkning av den grundlagsfästa föreningsfriheten. Partiet
anser inte heller att obligatoriet är nödvändigt för att studentinflytande
skall säkras.
Även Kristdemokraterna anser enligt motion 2002/03:Ub448 yrkande 8 att
obligatoriet är principiellt felaktigt och måste ersättas av frivilligt
deltagande. Motionärerna skriver att universitet och högskolor måste bli
bättre på att åtgärda strukturella brister som leder till att studentkårer
återkommande måste hantera fall till följd av dessa brister. Det är inte
rimligt att studentkårerna svarar för verksamhet som egentligen är i
utbildningsanordnarens intresse, heter det i motionen.
Föreningsfriheten är även för Centerpartiet, enligt motion 2002/03:Ub489
yrkande 6, det grundläggande motivet för att kårobligatoriet bör avskaffas.
Dessutom hävdas i motionen att kårobligatoriet inte fyller den funktion som
ursprungligen åsyftades, eftersom studenterna inte känner att kåren
tillfreds- ställer sina medlemmars behov.
Kårobligatoriet beskrivs i motion 2002/03:Ub222 (kd) som en skamfläck som
står i strid med artikel 20 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga
rättigheterna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Riksdagen har behandlat liknande förslag under varje riksmöte den senaste
mandatperioden. I december 1994 beslutade riksdagen att kårobligatoriet
skulle bibehållas (prop. 1994/95:96, bet. UbU5, rskr. 135). Regeringen
anför- de bl.a. att de obligatoriska studentsammanslutningarna inte hörde
till de sammanslutningar som omfattas av den negativa föreningsrätten, och
att Europarådets kommission för de mänskliga rättigheterna också hade
prövat kårobligatoriet och inte ansett det stå i strid med Europarådets
konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande frihe- terna. Utskottet fann då att det trots ett omfattande
utredningsarbete - som redovisades i propositionen - inte hade visat sig
möjligt att nå en ur olika synvinklar acceptabel lösning på de problem som
är förknippade med ett avskaffande av kårobligatoriet. Även nu hänvisar
utskottet till att vid en av- vägning mellan de principiella skälen för att
avskaffa obligatoriet och de praktiska fördelarna med att behålla det väger
de sistnämnda tyngst. Det har hittills inte kommit fram något konkret
förslag till hur studenternas represen- tation i högskolans organ och den
studiesociala verksamhet som de obligato- riska studentsammanslutningarna
bedriver skall garanteras vid ett avskaffande av obligatoriet. Utskottet
utgår från att den systematiska granskning av hög- skoleutbildningens
kvalitet som numera genomförs av Högskoleverket kom- mer att avslöja om
några lärosäten försummar att uppmärksamma strukturella brister i
verksamheten och leda till att lärosätena själva tar ansvar för att åt-
gärda sådana.
Övriga studentfrågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör inte göra något tillkännagivande om studentkontrakt.
Utskottet föreslår också, med hänvisning till pågående arbete i Al-
koholkommittén, att riksdagen skall avslå ett motionsyrkande om åtgärder
för att minska alkoholkonsumtionen bland studenter. Ett yrkande om
uppföljning av studenternas lärartid avstyrks med hän- visning till
pågående arbete i Utbildningsdepartementet.
Jämför reservationerna 19 (fp) och 20 (v, mp).
Motioner och utskottets ställningstaganden
Folkpartiet begär i motion 2002/03:Ub323 yrkande 12 ett tillkännagivande om
inrättande av studentkontrakt. Sådana bör enligt motionärerna upprättas av
varje lärosäte och innehålla principer för hur bl.a. rättning och
betygssätt- ning skall gå till samt studenternas skyldigheter, inte minst
att ägna tid och kraft åt studierna. Studenten skall ha rätt att överklaga
sitt betyg eller få sin uppsats bedömd av någon annan, i sista hand av
institutionens professor. Kontraktens precisa innehåll kan variera mellan
lärosätena och skillnaderna mellan dem vara ett av underlagen när studenten
väljer lärosäte för sina studi- er. Även för doktorander bör det finnas
kontrakt, som skall ange exempelvis hur mycket handledning doktoranden kan
kräva.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Möjligheten att överklaga betyg ingår bland de förslag om förstärkning av
studenternas rättssäkerhet som för närvarande bereds inom Utbildningsde-
partementet (jfr ovan). Motionärerna redovisar inte närmare vilka
rättsverk- ningar kontraktet avses ha för studenten eller för lärosätet.
Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något tillkännagivande om
studentkontrakt.
I motion 2002/03:Ub317 föreslår Vänsterpartiet ett tillkännagivande om att
högskolorna i samverkan med studentorganisationer bör vidta åtgärder för
att minska alkoholkonsumtionen bland studenterna. Bland de yngre studenter-
na (18-25 år) dricks det betydligt mycket mer än bland andra ungdomar i
samma ålder, vilket innebär att de riskerar att lägga grunden till framtida
alkoholism och även att få försämrade studieresultat. Studentnationer och
liknande organisationer är ekonomiskt beroende av intäkter av sin
alkoholför- säljning, och det finns därför inget incitament för dem att
begränsa utskänk- ningen. Det krävs att högskolorna tillsammans med
studentorganisationerna vidtar konkreta åtgärder som minskar
alkoholkonsumtionen bland studenter, heter det i motionen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om
tillkännagivande.
Den ökande alkoholkonsumtionen i samhället och i synnerhet bland ung- domar
är enligt utskottets mening ett allvarligt problem. Riksdagen godkände
våren 2001 den huvudinriktning av alkoholpolitiken som regeringen
föreslagit i proposition 2000/01:20 Nationell handlingsplan för
alkoholpolitiken (bet. SoU8, rskr. 144). Det innebär att målet för
alkoholpolitiken skall vara att minska alkoholens medicinska och sociala
skadeverkningar. Detta skall ske genom åtgärder mot skadligt
dryckesbeteende och genom att sänka den totala alkoholkonsumtionen. Som
särskilt prioriterade delmål anges bl.a. att skjuta upp alkoholdebuten,
minska berusningsdrickandet och åstadkomma fler alko- holfria miljöer. För
att genomföra handlingsplanen tillsattes därefter en kom- mitté (dir.
2001:22). Denna, som tagit namnet Alkoholkommittén, har till uppgift att
samordna insatserna på nationell nivå för att förebygga alkohol- skador och
att i samspel med kommuner och landsting stimulera insatserna på regional
och lokal nivå. Alkoholkommittén har knutit till sig en referensgrupp
bestående av företrädare för högskoleledningar, studentkårer och
studenthäl- sovårdsorgan. En enkätundersökning om studenters alkoholvanor,
som ge- nomförts av en forskare på uppdrag av Folkhälsoinstitutet,
presenterades i november 2002 på en konferens anordnad av Alkoholkommittén
och kommer inom kort att publiceras. Kommittén skall verka under hela den
tid som hand- lingsplanen omfattar, dvs. t.o.m. år 2005.
Vänsterpartiet vill också, enligt motion 2002/03:Ub318, att regeringen
skall ta initiativ till att utveckla enhetliga, jämförbara mått för att
beräkna och följa upp studenternas lärartid, dvs. den tid som studenterna
möter en lärare i olika situationer.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om
tillkännagivande.
Som utskottet redan framhållit (avsnittet Övergripande frågor) är den
minskning av den genomsnittliga undervisningstiden per poäng som har påvi-
sats i flera undersökningar oroväckande. Fyra lärosäten har i april 2002 på
regeringens uppdrag redovisat förslag till nyckeltal avseende
grundutbildning. Dessa skulle bl.a. ange ett mått på undervisningstiden per
helårsstudent inom olika utbildningsnivåer och utbildningsområden. I sina
skrivelser till reger- ingen framhåller lärosätena bl.a. att utvecklingen
av alternativa pedagogiska former, såsom problembaserat lärande och
utbildning med IT-stöd, bidrar till att dimensionen undervisningstid eller
lärartid blir problematisk. De pekar också på svårigheter att få fram
relevanta uppgifter om lärartid från de befint- liga datorbaserade systemen
inom lärosätena. Vidare framhålls att lärartid kan vara av olika slag - det
är t.ex. stor skillnad mellan föreläsningar i storgrupp och enskild
handledning. För riksdagen är det utan tvekan angeläget att få fram
jämförbara uppgifter om studenternas lärartid. Arbetet på att utveckla
sådana mått bör därför fortsätta. Eftersom det redan pågår arbete inom Re-
geringskansliet med denna sak, anser utskottet inte att riksdagen bör göra
något tillkännagivande enligt yrkandet.
Det kan tilläggas att det, sedan Europeiska rådet i Stockholm i mars 2001
fastställt strategiska mål för utbildningssystemen, inom EU har inletts ett
arbete med att definiera indikatorer på olika områden, i syfte att man
skall kunna mäta framstegen och jämföra Europas insatser, internt och med
länder utanför unionen. Arbetet med indikatorerna pågår, och de första
resultaten väntas till sommaren 2003.
Examensfrågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om införande av en ny internationell examen.
En motion om Diploma Supplement avstyrks också, efter- som den är
tillgodosedd.
Jämför reservation 21 (fp).
Motioner och utskottets ställningstaganden
Två motioner framför förslag om en ny internationell examen.
Folkpartiet vill enligt motion 2002/03:Ub323 yrkande 15 att det skall in-
rättas en ny, internationellt jämförbar masterexamen. Det svenska systemet
med kandidat- och magisterexamina är enligt Folkpartiet inte enkelt att
över- sätta till andra länders regler.
I motion 2002/03:Ub243 (kd) sägs att regeringen bör ändra examensord-
ningen så att den internationellt erkända Master''''''''''''''''s degree kan utfärdas.
Stu- denter rör sig lättare mellan länder om utbildningssystemen liknar
varandra, och det är självklart enklare att söka jobb i andra länder om
utfärdade exami- na är jämförbara, heter det i motionen.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå yrkandena.
Enligt den gällande examensordningen (bilaga 2 till högskoleförordningen,
1993:100) finns det två typer av magisterexamen: magisterexamen med äm-
nesdjup och magisterexamen med ämnesbredd. Den senare, som infördes den 1
november 2001, presenterades av regeringen i propositionen Den öppna
högskolan (prop. 2001/02:15, s. 120 f.). Ett av syftena med den nya examen
var att ge förutsättningar för en mångfald och flexibilitet som underlättar
för ökad internationalisering av svensk högre utbildning. För
magisterexamen - både den med ämnesdjup och den med ämnesbredd - anges i
examensord- ningen en engelsk översättning: Master of . I övrigt gäller att
en översätt- ning av examensbenämningen till ett eller flera språk får
anges i examensbe- viset, och att den högskola som utfärdar beviset
beslutar om översättningen.
Som framgått ovan (avsnittet Övergripande frågor) arbetar sedan april 2002
en arbetsgrupp under Utbildningsdepartementet med en översyn av vissa
examensfrågor i högskolan, mot bakgrund av såväl den nationella som den
internationella utvecklingen det senaste decenniet. En delrapport, Magis-
terexamen i internationell belysning (Ds 2003:4) har nyligen publicerats
och remissbehandlas för närvarande. Arbetsgruppen skall slutredovisa
uppdraget senast den 1 december 2003.
I motion 2002/03:Ub215 (m) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att det
bör införas en fungerande form av Diploma Supplements. Syftet är att ut-
ländska utbildningar om nödvändigt skall kunna kompletteras för att bli
gilti- ga i Sverige och stimulera rörligheten på den globala
arbetsmarknaden.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Som en följd av att Sverige har ratificerat den s.k. Lissabonkonventionen
om erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen har
regeringen föreskrivit att det till alla examensbevis som utfärdas inom den
statliga högskolan fr.o.m. den 1 januari 2003 skall fogas en bilaga som be-
skriver utbildningen och dess plats i utbildningssystemet. Bilagan utgör
ett sådant Diploma Supplement som nämns i Lissabonkonventionen. Högskole-
verket meddelar närmare föreskrifter om vad bilagan skall innehålla. Något
tillkännagivande enligt motionsyrkandet är enligt utskottet inte behövligt.
Validering och komplettering av utländsk högre utbildning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om bättre möjligheter till validering och
komplettering av utländsk högre utbildning. Utskottet hänvisar till
pågående beredning i Utbildningsdepartementet och till att Hög- skoleverket
på begäran värderar utländska utbildningar.
Jämför reservationerna 22 (m) och 23 (fp).
Motioner och utskottets ställningstagande
Moderaterna skriver i motion 2002/03:Sf332 yrkande 19 att det i praktiken
är svårt för personer med utländsk utbildning att komplettera denna vid
svenska högskolor.
Folkpartiet anser enligt motion 2002/03:Sf226 yrkande 9 att den validering
av utländska examina som i viss mån redan förekommer är en byråkratisk
process som inte leder till de radikala förändringar i rekryteringen av
utländs- ka akademiker som landet behöver. I stället för detta vill partiet
att allmänna test skall genomföras ofta och regelbundet vid de flesta av
landets universitet och högskolor.
Kristdemokraterna vill enligt motion 2002/03:Sf334 yrkande 40 att reger-
ingen snarast skall återkomma till riksdagen med en proposition om valide-
ring. Enligt Integrationsverkets årsrapport från 2001 är det endast 39 % av
de utlandsfödda akademikerna som har ett arbete motsvarande deras
utbildning, framhåller motionärerna och menar att möjlighet att få sin
utländska utbild- ning validerad och eventuellt kompletterad är viktig för
att invandrare skall få ett bättre läge på arbetsmarknaden.
Miljöpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub463 yrkande 1 ett tillkännagi-
vande till regeringen om vikten av att hitta system som utvärderar
utländska utbildningar mer rättvist. I dag blir utländsk hög utbildning
ibland nedvärde- rad. Det är inte rimligt att vi fortsätter att inte ta
till vara de mänskliga resur- ser som finns i vårt land, framhåller
motionärerna.
I motion 2002/03:Ub215 (m) föreslås att Högskoleverket från årsskiftet
skall ta över ansvaret för information och uppföljning till arbetsmarknaden
om människor med utländska examina (yrkande 2). Motionären anser också att
Högskoleverket bör få i uppdrag att upprätta en förteckning över utrikes
utbildningar och deras närmaste svenska motsvarigheter (yrkande 3).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena om
tillkännagivan- den.
Utskottet har erfarit att en skrift om validering inom kort kommer att pub-
liceras i Departementsserien (Ds). Skriften avses bli remissbehandlad innan
regeringen tar ställning till vilka åtgärder som bör vidtas och vilka
förslag som eventuellt behöver läggas fram för riksdagen.
Högskoleverket skall enligt sin instruktion (2003:7) svara för bedömningar
av utländska utbildningar på eftergymnasial nivå, dels enligt vad som är
sär- skilt föreskrivet, dels för tillämpningen i Sverige av direktiv och
konventioner om erkännanden av utländska utbildningar. Den som har en
utländsk utbild- ning på högskolenivå kan ansöka hos Högskoleverket om att
få sin examen bedömd och får då ett utlåtande som kan användas tillsammans
med betygen från den utländska utbildningen. Utlåtandet anger kortfattat
vilken svensk examen den utländska examen motsvarar, vilket skall
underlätta både för den som söker arbete och för arbetsgivarna. Enligt
uppgift från Högskoleverket tar en värdering högst fyra månader från det
att alla handlingar inkommit dit. Verket använder flera kriterier vid sin
bedömning av en utländsk examen. De viktigaste är utbildningens längd,
ämnesfördjupning, examensarbete och syfte. När det gäller de -
jämförelsevis fåtaliga - yrken där behörigheten är reglerad i Sverige är
det i stället respektive fackmyndighet som bedömer utländska utbildningar.
Det största antalet reglerade yrken tillhör Socialstyrel- sens område.
Motion 2002/03:Ub215 tar också upp uppföljning till arbetsmarknaden av
personer med utländska examina. Utskottet vill på den punkten hänvisa till
att regeringen har givit Högskoleverket i uppdrag att genomföra en
nationell kartläggning och analys av olika former av kompletterande
högskoleutbild- ningar för utländska akademiker samt kontinuerligt följa
upp antagningen av utländska akademiker till dessa utbildningar och
innehållet i utbildningarna. Verket skall lämna redovisning av uppdraget
senast den 11 april 2004.
Övriga frågor om internationellt utbyte
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå en motion om utvärdering av instrumenten för
meritvärdering av genomgången utbildning och två motioner om ökat
internationellt utbyte. Utskottet hänvisar till pågående utred- ning och
beredningsarbete inom Utbildningsdepartementet.
Jämför reservationerna 24 (fp, kd, c) och 25 (fp).
Motioner och utskottets ställningstaganden
Under rubriken Internationalisering för Centerpartiet i motion
2002/03:Ub489 yrkande 11 fram förslaget att regeringen skall ta initiativ
till en utvärdering av instrumenten för meritvärdering av genomgången
utbildning. Det är viktigt att inte skapa ett lappverk där meritvärdet av
genomgången utbildning är oklart, skriver motionärerna. I en tid med
alltmer tilltagande internationali- sering i utbildningarna och ett ökat
internationellt utbyte mellan svenska och utländska lärosäten måste
instrumenten för meritvärdering följa med i ut- vecklingen. Motionärerna
nämner meritvärderingen dels vid antagning till utbildningar, dels vid
ansökan om studiemedel. Att Sverige nu har anslutits till
Lissabonkonventionen innebär inte att frågan är utagerad, skriver de.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Lissabonkonventionen gäller erkännande av bevis avseende högre utbild- ning
i Europaregionen. En följd av Sveriges ratificering av konventionen är att
rätten att tillgodoräkna sig genomgången högskoleutbildning för högsko-
leutbildning vid ett annat lärosäte utvidgades till att gälla även gentemot
alla länderna i konventionen. Detta har kommit till uttryck genom en
ändring av 6 kap. 12 § högskoleförordningen (1993:100) som trädde i kraft
den 1 novem- ber 2001.
Den arbetsgrupp för översyn av vissa examensfrågor i högskolan, som ut-
skottet hänvisat till i avsnittet Övergripande frågor, skall bl.a. utreda
om det behövs ytterligare åtgärder för att säkerställa att den information
som används i utlandet om svensk utbildning är tillförlitlig, och vilka
åtgärder som eventu- ellt bör vidtas.
Utskottet anser att motionsyrkandet till viss del är tillgodosett med det
som här beskrivits.
Folkpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub323 yrkande 14 ett tillkännagivande
om ökat internationellt utbyte vid universitet och högskolor. Ett mål bör
enligt Folkpartiet vara att alla som läser för en magisterexamen skall
genom- gå en del av utbildningen i ett annat land. Det är viktigt att
studiemedelssy- stemet inte utformas så att det missgynnar studier
utomlands. Samtidigt är det angeläget att få fler utländska studenter vid
de svenska lärosätena, och för att åstadkomma det bör fler utbildningar där
huvudspråket inte är svenska byggas upp. Rekryteringen av lärare från andra
länder måste också förbättras.
Enligt motion 2002/03:T377 (fp) yrkande 6 bör danska och svenska staten
gemensamt diskutera vilka regler och bestämmelser som kan samordnas i syfte
att underlätta växelvisa studier i Sverige och Danmark.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Vikten av ett ökat internationellt utbyte både av studenter och lärare står
sedan lång tid klar. I propositionen Den öppna högskolan deklarerar reger-
ingen som sin bedömning att den internationella rörligheten bland
studenter, doktorander, lärare och annan personal inom högskolan bör öka
(prop. 2001/02:15, s. 172). Där redogörs också för ett antal olika program
som syftar till att främja internationellt utbyte. Sådana redogörelser har
också under senare år regelbundet getts i budgetpropositionerna.
Internationella program- kontoret har på regeringens uppdrag redovisat en
analys av det minskande antalet svenska studenter och det relativt låga
antalet svenska lärare som deltar i utbytesverksamheten inom
Erasmusprogrammet (Internationella pro- gramkontorets skriftserie nr 7).
Programkontoret har också lagt fram ett antal förslag till åtgärder för att
öka deltagandet. Ärendet bereds nu i Utbildnings- departementet.
Regeringen meddelade i den senaste budgetpropositionen att ett antal lä-
rosäten redovisar en kraftig ökning av antalet kurser på engelska. I
databasen www.studera.nu, som är Högskoleverkets webbtjänst för
studieinformation, finns uppgifter om ett mycket stort antal kurser på
andra språk än svenska, främst engelska, från så gott som alla lärosäten.
Utskottet har erfarit att en kartläggning av hinder för gränsöverskridande
studier mellan de nordiska länderna pågår inom ramen för Nordiska Minister-
rådet.
Lärarna i högskolan
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om lärarnas villkor och ar-
betsmöjligheter, bl.a. med hänvisning. till att lönesättning inte är en
riksdagsfråga. Utskottet avstyrker också, med hänvisning till pågå- ende
utredning, ett motionsyrkande om att begära ett samlat förslag till
strategi för att öka rekryteringen av högskolelärare.
Jämför reservationerna 26 (kd) och 27 (c).
Motioner och utskottets ställningstaganden
Kristdemokraterna föreslår i motion 2002/03:Ub448 yrkande 11 ett tillkänna-
givande om högskolelärares villkor och utvecklingsmöjligheter. Eftersom
problemet med lärarförsörjning redan är stort och inom en snar framtid kom-
mer att bli en flaskhals är det viktigt att snarast vidta åtgärder som
gynnar rekryteringen av lärare till högskolan, menar motionärerna. Det
krävs bl.a. att högskolelärarnas löner kommer i paritet med dem som erbjuds
för liknande kompetens på arbetsmarknaden i övrigt. Att, som regeringen
förordat, höja adjunkternas kompetens till magisternivå räcker inte. Det
rimliga är enligt motionärerna att yngre respektive nyanställda adjunkter
erbjuds möjlighet att inom anställningen genomgå forskarutbildning och
avlägga licentiatexamen eller liknande. I Kristdemokraternas budgetförslag,
som behandlades i betän- kande 2002/03:UbU1, har medel avsatts till ett
nytt anslag för att öka andelen disputerade lärare. Enligt motionärerna
krävs det att all undervisande personal i högskolan får pedagogisk
utbildning. Det är inte utbildning i form av gene- rella teorier som
behövs, utan mer av ämnesdidaktik, handledarskap och kunskap om utvärdering
och om olika examinationsformer, heter det i motio- nen. Eftersom det inte
är allom givet att vara bra forskare och inte allom givet att vara bra
pedagoger, skall det finnas möjlighet att specialisera sig på endera
uppgiften.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Som utskottet i flera olika sammanhang har påpekat, är lönesättningen på
arbetsmarknaden inte en fråga som avgörs av statsmakterna, utan av parterna
på arbetsmarknaden.
Ett avsnitt i propositionen Den öppna högskolan handlar om adjunkter (s. 97
f.). Där sägs att för att förbättra adjunkternas roll och status och
tillför- säkra utbildningen nödvändig forskningsanknytning bör kompetens-
och utbildningsnivån på sikt höjas till magisterutbildning eller
motsvarande kom- petensnivå. Enligt regeringen bör lärosätena, vid sidan av
den pedagogiska utbildningen, även erbjuda ämnesfördjupande
kompetensutveckling för sina anställda adjunkter. Detta kan t.ex. ske genom
magisterutbildningar eller forskarutbildning.
Regeringen har i regleringsbrev för 2003 uppdragit åt Högskoleverket att
utreda adjunkternas situation och framtid. I detta ingår att granska
adjunkter- nas situation som lärare vid universiteten och högskolorna, att
utvärdera ad- junkternas möjlighet till utveckling och karriär, att granska
behörighetskraven för anställning som adjunkt samt att kartlägga hur den
svenska anställnings- formen som adjunkt förhåller sig till andra länders
anställningsformer för jämförbara lärarkategorier.
I en lektors arbetsuppgifter skall, enligt 3 kap. 5 § högskolelagen
(1992:1434), normalt ingå både utbildning och forskning. Någon motsvarande
bestämmelse finns inte för adjunkter, utan lärosätet bestämmer i vilken om-
fattning som en adjunkt skall ha hand om utbildning, forskning eller konst-
närligt utvecklingsarbete, och administrativt arbete. Utskottet anser inte
att riksdagen bör föreslå någon ändring på dessa punkter.
För två av de åtgärder som föreslås i motionen - lönehöjning och forskar-
utbildning inom ramen för tjänsten som adjunkt - krävs det pengar. Riksda-
gen har avslagit Kristdemokraternas budgetalternativ, som bl.a. innebar att
antalet tillkommande platser i grundläggande högskoleutbildning skulle
minskas.
Ett samlat förslag till strategi för att öka rekryteringen av
högskolelärare efterlyses av Centerpartiet i motion 2002/03:Ub489 yrkande
1.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om
tillkännagivande.
En ökad examination i forskarutbildningen har varit målet för flera av re-
geringens åtgärder de senaste åren, bl.a. när villkoren för antagning till
fors- karutbildning för några år sedan stramades upp och anspråken på
individuella studieplaner och uppföljningen av dessa höjdes (prop.
1997/98:1 utg.omr. 16, bet. UbU7, rskr. 109). I regleringsbrev för 2003 har
regeringen uppdragit åt Högskoleverket att utreda det framtida behovet av
lärare vid landets högsko- lor och att bedöma den framtida dimensioneringen
av forskarutbildningen och de postdoktorala meriteringsmöjligheterna
utifrån den egna kartläggningen och utvärderingen. Uppdraget skall
redovisas senast den 31 oktober 2003. Utskottet anser att riksdagen bör
avvakta regeringens ställningstagande till redovisningen.
Distansutbildning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå sex motionsyrkanden om distansutbildning. Utskottet
konstaterar att samma kvalitetskrav gäller för sådan ut- bildning som för
högskoleutbildning i allmänhet.
Jämför reservation 28 (c).
Motioner och utskottets ställningstagande
Centerpartiet framhåller i motion 2002/03:Ub489 att allteftersom det livs-
långa lärandet ökar i betydelse får distansutbildning en större och
viktigare funktion att fylla. Partiet anser att det krävs betydande
insatser för att utveckla pedagogiska former som gör distansutbildning till
en fullgod lärandemiljö (yrkande 12). Vidare bör Högskoleverket få i
uppdrag att särskilt granska kvalitetsarbetet inom distansutbildningen
(yrkande 13). Likvärdiga kvalitets- krav som ställs på traditionell
högskoleutbildning bör ställas på distansutbild- ning (yrkande 14). Kurser
i distanspedagogik och distansmetodik bör ges i all pedagogisk
grundutbildning och vidareutbildning för högskolelärare (yrkande 15).
I motion 2002/03:Ub376 (s) föreslås ett tillkännagivande om vikten av att
utbudet av distansutbildning får styras av de behov och den efterfrågan som
finns ute i samhället, och inte av vad lärosätena anser sig ha råd och
möjlighet att erbjuda. Staten skulle enligt motionärerna kunna ge något
befintligt nät- verk av studiecentrum, t.ex. NITUS (Nätverksgruppen för
IT-baserad utbild- ning via lokala studiecentra) i uppdrag att formulera
behoven.
En översyn av de statliga bidragens fördelning vid universitets- och hög-
skolestudier på distans begärs i motion 2002/03:Ub441 (s). Kommunerna
lägger ner en hel del ekonomiska resurser för lokaler, telebildutrustning
och liknande, och motionärerna påpekar att de kommuner som har störst behov
av att kunna erbjuda sin invånare distansutbildning oftast har ansträngd
ekonomi.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena om
tillkännagivan- den.
Distansutbildning som anordnas av universitet och högskolor ingår i deras
verksamhet och samma kvalitetskrav gäller för distansutbildning som för
lärosätenas övriga verksamhet. Det system för kvalitetsutvärdering av ämnen
och utbildningsprogram som statsmakterna har beslutat om och som nu
genomförs av Högskoleverket omfattar självfallet även den utbildning som
lärosätena genomför i distansform. Myndigheten för Sveriges nätuniversitet
har till uppgift bl.a. att verka för en ökad tillämpning av nationella och
inter- nationella kunskaper och erfarenheter av IT-stödd distansutbildning.
Detta görs bl.a. genom publicering på myndighetens webbplats. Enligt sin
instruk- tion (2002:26) skall myndigheten vid fullgörande av sina uppgifter
beakta studenternas perspektiv. Regeringen har i regleringsbrev till
lärosätena före- skrivit att dessa, för att förbättra kvaliteten i
verksamheten, skall arbeta aktivt med undervisningens förnyelse och det
pedagogiska utvecklingsarbetet, på egen hand eller i samarbete med andra
lärosäten utveckla och genomföra utbildning i högskolepedagogik samt
erbjuda pedagogisk utbildning för alla anställda lärare som saknar sådan
utbildning. Det närmare innehållet i den pedagogiska utbildning som
lärosätena skall anordna för sina lärare bör be- stämmas av lärosätena
själva. Utskottet har erfarit att det pågår diskussioner mellan lärosäten
som anordnar distansutbildning angående kvalitetssäkring av denna.
Med anledning av det som sägs i de två motionerna från socialdemokratis- ka
motionärer vill utskottet framhålla att universiteten och högskolorna
enligt högskolelagen skall samverka med det omgivande samhället (1 kap. 2 §
andra stycket). Regeringen har i regleringsbrev för 2003 ålagt dem att i
ökad ut- sträckning och i nära samverkan med arbetslivet utforma
utbildningar som är attraktiva för studenterna och samtidigt svarar mot
arbetsmarknadens behov, nationellt och regionalt. För att stimulera
regional samverkan mellan univer- sitet, högskolor, kommuner, landsting,
länsstyrelser eller motsvarande organ har riksdagen beslutat avsätta 150
miljoner kronor under perioden 2002- 2004. Delegationen för regional
samverkan om högre utbildning fördelar medel till projekt och andra
insatser som utformats av universitet och högskolor i samarbete med sådana
lokala eller regionala organ, utifrån regionens egna förutsättningar och
behov. Syftet är att skapa hållbar tillväxt i regionen och samtidigt främja
rekryteringen till högskolan. Utskottet är inte berett att ta initiativ
till en förändring av ansvaret för att planera och genomföra
högskoleutbildning.
Utbildning för vissa yrken
Utskottets förslag i korthet
Med hänvisning till gällande examensordning föreslår utskottet att
riksdagen inte skall göra några tillkännagivanden om att kunskaper om homo-
och bisexuellas och transpersoners situation respektive kunskaper om
funktionshinder skall ingå i vissa utbildningar.
Jämför reservationerna 29 (fp) och 30 (kd).
Yrkanden om tandvårdsutbildning avstyrks med hänvisning till på- gående
beredning i Regeringskansliet. Riksdagen bör inte heller göra några
tillkännagivanden om dansutbildning, dramapedagogut- bildning eller
utbildning av skyddsingenjörer.
Jämför reservationerna 31 (v), 32 (v) och 33 (kd).
Ett yrkande om utbildning av imamer avstyrks också.
Jämför reservation 34 (v).
Motioner och utskottets ställningstaganden
Först behandlas här yrkanden som gäller flera yrkesutbildningar samtidigt.
Därefter tar utskottet upp yrkanden om befintliga utbildningar och
slutligen yrkanden om ny yrkesutbildning.
Behovet av utbildning i frågor om homosexuella, bisexuella och transperso-
ner (HBT-frågor) tas upp i fem motioner.
Folkpartiet tar i motion 2002/03:L249 yrkande 17 upp högskolans viktiga
roll när det gäller utbildningar för yrken i vilka man kommer i kontakt med
homo- och bisexuella och transpersoner som behöver stöd. Det gäller t.ex.
utbildningen för lärare, socionomer, läkare, präster, psykologer, jurister
och poliser. Av en kartläggning från Folkhälsoinstitutet 1997 framgår det
att undervisning vid universitet och högskolor om homo- och bisexuellas och
transpersoners situation förekommer endast i begränsad omfattning. Högsko-
leverket bör enligt motionärerna få i uppdrag att lägga upp en plan för hur
undervisningen skall kunna förbättras på denna punkt inom ramen för de
allmänna demokratiska grundvärdena om respekt för mångfalden.
I stort sett samma förslag förs fram i motion 2002/03:Ub510 (s, fp, v, c,
mp) yrkande 3.
Vänsterpartiet begär i motion 2002/03:Ub303 att varje universitet och hög-
skola med hjälp av Högskoleverket skall genomföra en förändring av den
pedagogiska utbildningen för högskolelärare, så att den även förmedlar kun-
skaper i frågor om homo- och bisexuella och transpersoner (yrkande 1). Uni-
versitet och högskolor bör också tillsammans med Högskoleverket utarbeta
förbättrade metoder för att granska kurslitteratur ur ett HBT-perspektiv
(yr- kande 2). Beträffande lärare vid de medicinska fakulteterna framförs
samma förslag i Vänsterpartiets motion 2002/03:Ub457 yrkandena 1 och 2.
I motion 2002/03:Ub553 (s) föreslås att examensordningen i högskoleför-
ordningen skall förtydligas. Kunskap om homo- och bisexuella samlevnads-
former bör ingå i kraven för en rad yrkesexamina, nämligen desamma som
nämns i Folkpartiets motion och i fempartimotionen och dessutom barnmor-
skeexamen, social omsorgsexamen och psykoterapeutexamen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena om
tillkännagivan- den.
Respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans
frihet och värdighet är grundläggande för vårt samhälle. Den värdegrund som
har fastlagts för utbildningen i det offentliga skolväsendet anknyter till
detta. All form av kränkande behandling skall aktivt motverkas av dem som
verkar inom skolan. Att diskriminera - direkt och indirekt - studenter och
sökande till högskolan på grund av könstillhörighet eller sexuell läggning
är sedan ett knappt år förbjudet i den nya lagen om likabehandling av
studenter i högsko- lan (2001:1286). Av dem som utövar människovårdande
yrken, är lärare av något slag eller har att göra med människor inom ramen
för ordningsmakten eller rättskipningen måste krävas att de är villiga och
kapabla att möta männi- skor med respekt och inlevelse. Därför är kunskap
om människor med olika levnadsförhållanden och livsstilar viktig för alla
de yrkesgrupper som tas upp i motionerna.
Den pedagogiska utbildningen av högskolans lärare utvecklas och genom- förs
av lärosätena själva, vart och ett för sig eller i samverkan mellan flera
lärosäten. Regeringen har i regleringsbrev föreskrivit att den skall
omfatta undervisningsformer, metodiska ansatser samt examinations- och
utvärde- ringsformer. Jämställdhets- och genuskunskap skall ingå i
utbildningen. Rådet för högre utbildning, som ingår i Högskoleverket, har
till uppgift att stödja det pedagogiska utvecklingsarbetet vid universitet
och högskolor. Av den redo- visning som regeringen i regleringsbrevet har
ålagt rådet att lämna skall det framgå hur rådet arbetar med att utveckla
metoder för att använda genusper- spektiv i undervisningen och utvecklandet
av pedagogiska kurser.
I den nu gällande examensordningen i högskoleförordningen (1993:100)
föreskrivs att det för den nya lärarexamen krävs bl.a. att studenten kan
"orientera sig om, analysera och ta ställning till allmänmänskliga frågor,
ekologiska livsbetingelser och förändringar i omvärlden" och vidare att hon
eller han kan "inse betydelsen av könsskillnader i undervisningssituationen
och vid presentationen av ämnesstoffet". För läkarexamen och sjuksköterske-
examen krävs bl.a. att studenten har "utvecklat sin självkännedom och
förmå- ga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt
förhållningssätt och en helhetsbild av människan, har utvecklat sin förmåga
till goda relatio- ner med patienter och anhöriga". Samma eller snarlika
formuleringar finns i examensordningen när det gäller övriga yrkesexamina
inom vårdområdet.
I direktiven till den arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet som fått i
uppdrag att se över vissa examensfrågor i högskolan sägs bl.a. föl- jande:
Generella principer skall fastställas för hur omfattning och mål för en
yrkesutbildning bör formuleras i examensbeskrivningen. Vidare skall ge-
nerella principer fastställas för vilka krav målen bör ange. Härvid skall
hänsyn bl.a. tas till
- målens betydelse för utbildningens uppläggning
- målens betydelse som utgångspunkt för Högskoleverkets utvärde- ringar av
ämnen och program, och
- att målen skall spegla yrkeslivets krav i de fall utbildningen leder till
ett yrke som är reglerat i Sverige eller i andra EU-länder.
Utskottet anser inte att statsmakterna bör peka ut särskilda perspektiv som
skall anläggas på valet av kurslitteratur. I kursplanen för varje kurs
skall anges vilken kurslitteratur som skall användas. Kursplaner fastställs
på lokal nivå av ansvarig fakultetsnämnd eller särskilt organ för
grundutbildning. I dessa ingår både lärare och studenter. Kurslitteraturens
funktion är inte i första hand att bibringa studenterna de synsätt som
respektive text anlägger, utan att utgöra ett arbetsmaterial för en
utbildning som har till mål att studen- terna skall få förmåga att göra
självständiga och kritiska bedömningar och att självständigt urskilja,
formulera och lösa problem (1 kap. 9 § högskolelagen).
Mot bakgrund av det som här har redovisats anser utskottet att riksdagen
inte bör göra något tillkännagivande enligt motionsyrkandena.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2002/03:So457 yrkande 4 ett
tillkännagi- vande om att kunskap om funktionshinder skall ingå i vissa
utbildningar, nämligen till arkitekt, byggnadsingenjör och lärare.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om
tillkännagivande.
Om vikten av att de angivna yrkesutövarna har kunskaper om funktions-
hinder har utskottet samma uppfattning som motionärerna.
Riksdagen beslutade för drygt två år sedan om en nationell handlingsplan
för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79, bet. SoU14, rskr. 240). Enligt
handlingsplanen skall personer med funktionshinder inte diskrimineras i
några sammanhang utan ha samma rätt som alla andra att delta i
samhällslivet och få del av samma utbud av varor, tjänster, service och
kultur. Läroplanerna såväl för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) som för de frivilliga
skolformerna (Lpf 94) föreskriver under rubri- ken Skolans värdegrund och
uppdrag att undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar
och behov.
Med det styrsystem som gäller för högskoleutbildningen anges de natio-
nella kraven för varje särskild examen i examensordningen. I denna, som
utgör en bilaga till högskoleförordningen (1993:100), föreskrivs för
högsko- leingenjörsexamen bl.a. att studenten skall ha förvärvat kunskaper
om och färdigheter i att handha produktion, processer och arbetsmiljö med
hänsyn till människors förutsättningar och behov och till samhällets mål
avseende soci- ala förhållanden (kurs. här), resurshushållning, miljö och
ekonomi. För arki- tektexamen krävs bl.a. att studenten har kunskaper om
och färdigheter i att med helhetssyn planera, utforma, förvalta och förnya
bebyggelsemiljöer och byggnader med hänsyn dels till alla människors och
samhällets behov (kurs. här), dels till krav på hållbara och funktionella
lösningar av hög kvalitet och med god gestaltning. För att få lärarexamen
skall studenten ha de kunskaper och de färdigheter som behövs för att
förverkliga förskolans, skolans eller vuxenutbildningens mål (kurs här.)
samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt
gällande föreskrifter och riktlinjer. Styrsystemet bygger på att lärosätena
utformar sina utbildningar så att de studenter som tar olika examina har de
kunskaper och färdigheter som anges i examensordning- en. Som nyss nämnts
förbereder för närvarande en arbetsgrupp inom Utbild- ningsdepartementet
generella principer för hur mål för en yrkesutbildning bör formuleras i
examensbeskrivningen.
Vänsterpartiets motion 2002/03:Ub307 tar upp behovet av teknisk utbildning
mot ohälsa i arbetslivet. Motionärerna anser att
skyddsingenjörsutbildningen inte har följt med förändringarna i arbetslivet
och hos tekniska system. Det behövs enligt deras mening en ny typ av
skyddsingenjörsutbildning som kopplas till befintliga eller nya
civilingenjörsprogram och därmed också till forskning. Högskoleverket
föreslås få i uppdrag att genomföra en sådan för- ändring (yrkande 1).
Vidare föreslås att regeringen skall tillsätta en utredning med uppdrag att
utarbeta en strategi för hur kompetens avseende människa- teknik kan bli en
viktig komponent i all högre teknisk utbildning (yrkande 2).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
För närvarande ges en utbildning till arbetsmiljöingenjör (ny beteckning på
det som tidigare kallats skyddsingenjör) av Arbetsmiljöinstitutet.
Utbildning- en är att betrakta som en specialistutbildning för
ingenjörer/naturvetare med arbetsmiljö- och/eller miljöansvar. För
tillträde fordras därför en tek- nisk/naturvetenskaplig grundutbildning på
gymnasienivå, gärna med påbygg- nad av högskolekurser med naturvetenskaplig
inriktning. Dessutom krävs minst två års yrkesverksamhet. Utbildningen
pågår på halvtid under två år parallellt med yrkesverksamhet.
Vid Umeå universitet finns ett civilingenjörsprogram i teknisk naturveten-
skaplig kemi på 180 poäng (4,5 år) med en inriktning mot miljöteknik. Luleå
tekniska universitet har en civilingenjörsutbildning som fokuserar på
samban- den mellan teknik, människor och organisation. Studenterna lär sig
att designa och utforma produkter eller produktionssystem som är anpassade
till männi- skans förutsättningar och behov. Utbildningen baseras på en
kombination av maskinteknik och arbetsvetenskap.
Utskottet anser att dessa exempel visar att universiteten och högskolorna
är kapabla och intresserade av att förnya sina utbildningsprogram för att
möta nya behov i samhället och inte minst i arbetslivet. Riksdagen bör
enligt ut- skottets mening inte göra något uttalande om att den utbildning
av arbetsmil- jöingenjörer som i dag anordnas av Arbetsmiljöinstitutet
borde ersättas av civilingenjörsutbildning. Även när det gäller
motionärernas yrkande 2 anser utskottet att riksdagen bör lita på
lärosätenas eget ansvar för utformningen av deras utbildningar.
Utbildningarna för tandvård tas upp i fyra motioner.
Vänsterpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub305 att Högskoleverket skall få
i uppdrag att utreda möjligheten till en högskoleutbildning för
tandsköterskor. Motionärerna delar inte den uppfattning som förts fram av
en särskild utreda- re i betänkandet Tandvården till 2010 (SOU 2002:53) att
tandsköterskeut- bildning skall anordnas som en påbyggnadsutbildning i
komvux. I stället anser de att tandsköterskeutbildningen bör vara en
högskoleutbildning på 80 poäng som leder till yrkeshögskoleexamen. Delar av
denna utbildning skall kunna tillgodoräknas i tandhygienistutbildningen.
Även i motion 2002/03:Ub507 (m) kritiseras utredarens förslag om tand-
sköterskeutbildning. Förslaget brister enligt motionären i insikt om på
vilken kunskapsnivå den vidareutvecklade tandsköterskans arbetsuppgifter
ligger. Han anser att en nationell tandsköterskeutbildning på högskolenivå
skynd- samt bör startas (yrkande 1) och att utbildningen till tandsköterska
och tand- hygienist bör integreras (yrkande 2). Det grundläggande steget
bör utgöras av en tandsköterskeutbildning. Efter ett år skall det vara
möjligt att lämna utbild- ningen för att senare återkomma till ytterligare
två års studier till tandhygie- nist. Motionären föreslår också ett
tillkännagivande om att legitimerad tand- sköterska skall ha behörighet att
arbeta i munnen på patienterna (yrkande 3). Utbildningstiden för att bli
tandhygienist skall förlängas till tre år (yrkande 4) och
behörighetsområdet för tandhygienister utvidgas till att omfatta vissa
enklare vårdinsatser som i dag utförs av tandläkare (yrkande 5). Slutligen
vill motionären att dimensioneringen av utbildningen skall ses över i syfte
att skapa balans mellan behov och tillgång på assisterande personal i
tandvården (yrkande 6).
Enligt motion 2002/03:Ub477 (s) bör en treårig högskolelutbildning inrät-
tas för att tillgodose den kunskapsnivå som krävs för morgondagens tandskö-
terska. Det bör enligt motionärerna vara möjligt att stegvis utbilda sig
från tandsköterska, tillika tandhygienist, till tandläkare.
Motion 2002/03:Ub364 (m) föreslår förlängning av tandhygienistutbild-
ningen till 120 poäng. Motionärerna påpekar att om utbildningen förblir 80
poäng - såsom utredaren föreslagit - försvåras för tandhygienisten att gå
vidare till forskning inom området munhälsa.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Den särskilde utredarens förslag, som berör samtliga frågor som motionä-
rerna har tagit upp, har remissbehandlats och bereds nu inom Regeringskans-
liet. Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa regeringens
beredning av ärendet.
En översyn av dansutbildningarna begärs av Kristdemokraterna i motion
2002/03:Kr370 yrkande 17. Motionärerna pekar på dansarnas korta yrkeskar-
riär och anser att det i deras grundutbildning alltid borde finnas en
förberedel- se till en alternativ karriär och en planering för dansares
omskolning eller vidareutbildning.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om
tillkännagivande.
Yrkesutbildning av dansare anordnas främst utanför högskolan, nämligen dels
inom ramen för det estetiska programmet i gymnasieskolan, dels inom ett
specialutformat gymnasieprogram vid Svenska balettskolan i Stockholm.
Dansarutbildning finns också vid några kompletterande skolor. Vid Danshög-
skolan finns en ettårig vidareutbildning av yrkesdansare. Där anordnas
också utbildning av danspedagoger.
Alla nationella och specialutformade program i gymnasieskolan innehåller i
dag åtta kärnämnen, som tillsammans omfattar 750 gymnasiepoäng, vilket
utgör cirka en tredjedel av utbildningen i dessa program. De elever som ge-
nomgår en dansarutbildning i gymnasieskolan bör därför få med sig en grund
som gör det möjligt för dem att eventuellt senare i livet vidareutbilda sig
för något annat yrke. Gymnasiekommittén har i betänkandet Åtta vägar till
kun- skap. En ny struktur för gymnasieskolan (SOU 2002:120) lagt fram
förslag som går i riktning mot bredare utbildningar i gymnasieskolan.
Utredningen remissbehandlas för närvarande och regeringen har aviserat en
proposition under år 2004. Utskottet vill också peka på att vägledning
inför och under gymnasiestudierna är särskilt viktig för ungdomar som är
mycket starkt in- riktade på ett snävt avgränsat yrke.
Frågor om utbildning av dramapedagoger tas upp i två motioner.
Enligt motion 2002/03:Ub517 (v) har staten ansvar för att tillhandahålla
dramapedagogutbildning. Motionären påpekar att det i dag utbildas dramape-
dagoger endast vid en folkhögskola i hela landet, vilket betyder att
alltför få dramapedagoger utbildas. Behoven av dramapedagoger överstiger
enligt motionären vida tillgången. Drama har stor betydelse för skolans
elever, för att stärka självförtroendet och förmågan till empati. Det är
viktigt att skolan kan erbjuda eleverna kvalificerade pedagoger som kan ge
dem träning i detta.
Även i motion 2002/03:Ub234 (c) skriver motionärerna att det behövs
dramapedagoger i skolorna. För att säkra utbildningen behövs enligt deras
mening en utredning som ser på efterfrågan i samhället på denna yrkeskom-
petens, för att man senare eventuellt skall ålägga universitet och
högskolor att utbilda fler dramapedagoger.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
När liknande yrkanden behandlades för två år sedan (bet. 2000/01:UbU8 s.
26) hänvisade utskottet till att den nya lärarutbildningen gör det möjligt
att erbjuda inriktningar och specialiseringar på dramapedagogik. Detta kan
komma att förändra förutsättningarna för den befintliga dramapedagogutbild-
ningen vid folkhögskolor. Utbildningen för den nya lärarexamen startade
höstterminen 2001. Det är enligt utskottets mening ännu för tidigt att
bedöma om det behövs något initiativ av statsmakterna angående
dramapedagogut- bildning.
I motion 2002/03:Ub346 föreslår Vänsterpartiet att regeringen skall ge Hög-
skoleverket i uppdrag att utreda behovet av en utbildning av imamer inom
högskolan och hur en sådan skulle kunna utformas. Eftersom de muslimska
samfunden i Sverige saknar ekonomisk och organisatorisk kapacitet för att
bygga upp en utbildning av imamer bör detta behov tillgodoses inom den
offentliga högskolan, anser motionärerna. De skriver att det
religionsveten- skapliga programmet som blivande präster läser skulle kunna
utvecklas med en inriktning mot islam, som dels skulle kunna fungera som en
imamutbild- ning, dels skulle kunna väljas av icke-muslimer, vilket skulle
öka kunskapen om och förståelsen för Islam.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om
tillkännagivande.
Utbildningsprogram inrättas och utformas numera av varje lärosäte för sig.
Den utveckling av det religionsvetenskapliga programmet som motionärerna
vill se är möjlig utan att riksdagen gör något tillkännagivande enligt
motio- nen. Utskottet vill även i detta sammanhang påminna om lärosätenas
uppgift enligt högskolelagen att samverka med det omgivande samhället.
Utbildning i vissa ämnen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om utbildning och forskning inom IT,
form- och designområdet och film- och medieområdet med hänvisning till
regeringens uppdrag till lärosätena samt till budgetdialogen. Yrkanden om
språket arameiska, kurser i djuretik, kurser m.m. i komplementär- och
alternativmedicin samt forsk- ningsanknytning av skolämnet slöjd avstyrks
också.
Motioner och utskottets ställningstaganden
Utskottet tar här först upp yrkanden som gäller större ämnesområden och
befintliga utbildningar. Därefter följer yrkanden om mer avgränsade ämnen.
I motion 2002/03:T458 (c) yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om
särskilda åtgärder för att främja utbildning och forskning inom IT-området.
Motionä- rerna skriver att nyrekrytering till utbildning behöver stödjas
och forsknings- anslagen behöver ökas inom detta och anslutande områden.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om
tillkännagivande.
Universitet och högskolor har ett generellt uppdrag att aktivt främja och
bredda rekryteringen till högskolan. Regeringen har i regleringsbrev angett
att antalet helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildnings- områdena bör öka 2003 jämfört med föregående år. Där sägs
också att läro- sätena i ökad utsträckning och i nära samarbete med
arbetslivet skall utforma utbildningar som är attraktiva för studenterna
och samtidigt svarar mot ar- betsmarknadens behov, nationellt och
regionalt, samt erbjuda uppdragsutbild- ning. Utskottet anser inte att
riksdagen bör göra något uttalande om ökad rekrytering till ett visst
ämnesområde. När det gäller resurser till grundforsk- ning fattar
statsmakterna endast övergripande beslut om fördelningen av de statliga
forskningsmedlen, medan den närmare fördelningen görs av forsk-
ningsfinansierande myndigheter såsom Vetenskapsrådet och lärosätena själva.
Medel för behovsmotiverad forskning anvisas under olika utgiftsområden på
statsbudgeten och fördelas av bl.a. Forskningsrådet för arbetsliv och
social- vetenskap (FAS), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsliv (Formas) och Verket för innovationssystem (Vinnova).
Tre motioner handlar om utbildning inom form- och designområdet.
I Moderaternas motion 2002/03:Ub335 yrkande 2 sägs att det behövs vida-
reutbildningar för att öka kunskapen om nya material, miljöanpassade färger
och lim eller andra miljökänsliga produkter, för aktiva inom hantverksyrken
men även för andra yrkesgrupper. Samarbetet mellan olika utbildningar bör
utvecklas så att studenterna får kunskap inom fler områden, anser motionä-
rerna. Även gymnasieskolans hantverksutbildningar behöver ses över och
utvecklas. Riksdagen föreslås göra ett tillkännagivande om detta.
En fortsatt satsning på form, design och medier i Västsverige förordas i
motion 2002/03:Ub488 (s) yrkande 7. Motionärerna beskriver befintlig verk-
samhet vid Chalmers tekniska högskola, Stenebyskolan och Halmens hus i
Bengtsfors, Textilhögskolan vid Högskolan i Borås och Centrum för textil-
forskning och hävdar att det i Västsverige finns mycket goda
förutsättningar för att form- och designverksamheten kan växa och utvecklas
ytterligare. Hantverksskolan Dacapo i Mariestad bör enligt motionärerna få
möjlighet att överföras till Göteborgs universitet, som förklarat sig
berett att överta verk- samheten. Förutsättningen är då att finansieringen
löses.
I huvudsak samma utbildningar och inrättningar lyfts fram även i motion
2002/03:N398 (s) yrkande 7. Motionärerna begär ett tillkännagivande om
vikten av att form- och designverksamheten i Västsverige ges goda
förutsätt- ningar att växa och utvecklas.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Det är ett ansvar för de lärosäten och andra utbildningsanordnare som er-
bjuder utbildning inom form- och designområdet att utveckla utbildningarna
innehållsmässigt och strukturellt. Inom ramen för de resurser som riksdagen
anvisar på statsbudgeten till varje lärosäte beslutar respektive lärosäte
självt om vilka utbildningar som skall erbjudas. Utskottet utgår från att
Göteborgs universitet i budgetdialogen med Utbildningsdepartementet för
fram sina behov av medel och att dessa prövas innan regeringen lägger fram
sitt budget- förslag till riksdagen. Ett förslag om reformering av
gymnasieutbildningen har lagts fram av Gymnasiekommittén i betänkandet Åtta
vägar till kunskap. En ny struktur för gymnasieskolan (SOU 2002:120) som
för närvarande re- missbehandlas.
I motion 2002/03:Ub398 (s) pläderar motionärerna för att Högskolan i Troll-
hättan/Uddevalla skall ges adekvata resurser så att den film- och medieut-
bildning som under 2002 ges där med medel bl.a. från EU och från Västra
Götalandsregionen, Kommunförbundet Dalsland och Bengtsfors kommun, kan bli
en del av högskolans reguljära utbildningsutbud.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Även detta behov bör enligt utskottets mening prövas i budgetdialogen
mellan Högskolan i Trollhättan/Uddevalla och Utbildningsdepartementet.
Situationen för språket arameiska tas upp i motion 2002/03:Ub240 (s).
Enligt motionären finns det 50 000-60 000 assyrier/syrianer och kaldéer som
talar detta språk. Det behövs ytterligare insatser, utöver den undervisning
som i dag bedrivs vid Uppsala universitet, för att bevara språket och
utveckla ett skriftspråk. Ansvaret för skriftspråket, språkbildning och
vården av arameiska som ett kyrko- och kulturspråk måste enligt motionären
få en lösning.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Vid Uppsala universitet finns en institution för semitiska språk, till
vilka arameiska räknas. Enligt universitetets hemsida är det arameiska
språket föremål för flera undersökningar, både av moderna arameiska
dialekter och av äldre fornsyrisk litteratur. Våren 2002 fick
Högskoleverket i uppdrag av regeringen att göra en översyn av språkämnen
där omfattningen av utbildning och forskning vid universitet och högskolor
är förhållandevis liten, s.k. små- språk. I en rapport i januari 2003 har
verket redovisat uppdraget. Utredningen visar att det största problemet för
småspråken är deras ekonomi. Högskole- verket föreslår att regeringen
utvidgar systemet för särskilda åtaganden gäl- lande språkämnen. Sådana
åtaganden skall innebära att ett universitet eller en högskola får ansvar
och medel för att garantera ett ämnes fortlevnad och utveckling. Ärendet
bereds nu inom Utbildningsdepartementet.
Utskottet anser inte att det är befogat att riksdagen gör något
tillkännagi- vande enligt motionen.
Motion 2002/03:MJ488 (s) handlar om djuretik. Motionären föreslår i yrkan-
de 2 att det skall tas fram förslag om hur studier av poänggivande kurser i
djuretik skall främjas.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet eftersom det rör
en fråga på en detaljnivå som faller utanför riksdagens uppgifter.
Utbildning i komplementär-/alternativmedicin tas upp i två motioner.
Enligt motion 2002/03:So225 (c) yrkande 1 behövs det ett nationellt cent-
rum för att hålla ihop forskning och utbildningsfrågor samt en policy inom
detta område. I motion 2002/03:So365 (mp) yrkande 5 framhåller motionä-
rerna att det måste skapas förutsättningar för en integrering av och ett
ökat samarbete mellan skolmedicinen och det komplementärmedicinska fältet.
De kurser på minst 5-poängsnivå som redan ges på några universitet måste
kunna öppnas för färdigutbildade och yrkesverksamma med olika slags
vårdutbild- ning, inte som i dag enbart för läkare. Arbetsgivarna uppfattar
eller prioriterar inte alltid behovet av vidareutbildning på det här
området. Motionärerna anser att ett sätt att lösa problemet är att på sikt
avsätta särskilda medel till en fond som man skall kunna söka pengar från
för att finansiera studietiden på en sådan kurs.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena om
tillkännagivan- den.
Det finns i nuvarande bestämmelser inget som hindrar lärosätena att inrätta
centrum av olika slag. Lärosätena bestämmer också själva vilka kurser de
skall anordna och till vilka potentiella studentgrupper olika kurser skall
vända sig. Riksdagen bör enligt utskottets mening inte ta något initiativ i
enlighet med motionsyrkandena.
Medan det för övriga estetiska skolämnen finns en forskarskola i Stockholm,
saknas helt forskningsanknytning av skolämnet slöjd, framhåller motionären
i motion 2002/03:Ub288 (kd). Lärarutbildning i slöjd anordnas inte i Stock-
holm, utan vid Linköpings universitet. En tanke vore enligt motionären att
Linköpings universitet med Carl Malmstens skola i Stockholm tillsammans med
Skolverket toge sig an problemet med forskningsanknytning av slöjdäm- net.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om
tillkännagivande.
Det lärosäte som anordnar en grundutbildning har också ansvar för att se
till att utbildningen på lämpligt sätt får en anknytning till forskning.
Utskottet har inhämtat att den utbildningsvetenskapliga kommittén inom
Vetenskapsrå- det har beviljat planeringsbidrag för åtminstone två
forskningsprojekt som gäller skolämnet slöjd.
Utbildningens innehåll och struktur i övrigt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om gemensamt basår för alla
konstnärliga utbildningar, frivillig collegetermin, naturvetenskapli- ga
kurser för icke-naturvetare, praktik i samhälls- och beteendeve-
tenskapliga utbildningar samt införande av treterminssystem. Ut- skottet
hänvisar till lärosätenas ansvar för kursutbud och studieor- ganisation och
till tidigare ställningstaganden.
Jämför reservationerna 35 (fp) och 36 (fp).
Motioner och utskottets ställningstaganden
Moderata samlingspartiet föreslår i motion 2002/03:Kr264 yrkande 16 ett
tillkännagivande om att det bör införas ett gemensamt basår för all konst-
närlig utbildning. Motionärerna framhåller att det under de senaste
årtionde- na har tillkommit ett antal nya yrken även för de konstnärligt
utbildade. Hög- skoleverket bör enligt motionärerna se över utbildningarna
vid konsthögsko- lorna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Inrättande av utbildningsprogram och beslut om studieorganisation och in-
nehåll är sedan lång tid ett ansvar för respektive lärosäte. Som nämnts i
det föregående har regeringen ålagt lärosätena bl.a. att i nära samverkan
med arbetslivet utforma utbildningar som är attraktiva för studenterna och
samti- digt svarar mot arbetsmarknadens behov, nationellt och regionalt.
Folkpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub323 yrkande 9 ett tillkännagivande
om införande av en frivillig collegetermin. I stället för att påbörja
högskole- utbildning inom ett ämne och sedan byta inriktning efter några
terminer skulle många studenter ha glädje av att läsa t.ex. flera olika
humanistiska och natur- vetenskapliga ämnen under en eller två terminer,
hävdar motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Det nuvarande regelverket utgör inget hinder för lärosäten att erbjuda stu-
dier av den typ som motionärerna föreslår.
För att stärka den naturvetenskapliga allmänbildningen föreslås i motion
2002/03:Ub283 (fp) yrkande 4 att naturvetenskapliga kurser i ökad utsträck-
ning skall erbjudas icke-naturvetare. Enligt motionärerna är det viktigt
att sådana kurser ges minst lika höga anslag som normalt ges till tekniska
och naturvetenskapliga kurser och räknas in i takbeloppet för sådana
kurser.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om
tillkännagivande.
Varje lärosäte beslutar om sitt kursutbud och om utbildningsplan för de ut-
bildningsprogram som lärosätet erbjuder. Det är också respektive lärosäte
självt som avgör hur de kurser som anordnas där klassificeras i
utbildnings- områden och grundar ersättning från staten enligt det
nationella resurstilldel- ningssystemet. I detta system finns inget
särskilt takbelopp för det naturveten- skapliga och tekniska
utbildningsområdet. Lärosätets styrelse skall besluta om viktigare frågor
om den interna resursfördelningen och uppföljningen av denna.
I motion 2002/03:Ub531 (s) föreslås ett tillkännagivande om att det bör
infö- ras praktik i samhälls- och beteendevetenskapliga utbildningar.
Enligt mo- tionärerna är det krav på uppsats på C-, D- eller CD-nivå eller
examensarbete som finns på de flesta samhälls- och beteendevetenskapliga
utbildningar inte adekvat för många studenter, som snarare behöver praktik
under en termin med bibehållet studiestöd. Det bör därför införas en
universitetsexamen som inte är forskningsinriktad.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Krav på fördjupade studier på 60- respektive 80-poängsnivå finns i den
gällande examensordningen när det gäller kandidatexamen och magisterexa-
men med ämnesdjup. Däremot finns inte något sådant krav för högskoleexa-
men och inte heller för magisterexamen med ämnesbredd. Examensordningen
föreskriver inte heller något sådant krav för psykologexamen,
psykoterapeut- examen, social omsorgsexamen eller socionomexamen. För
samtliga examina gäller att respektive lärosäte kan bestämma ytterligare
krav utöver dem som specificeras i examensordningen. Praktik ingår i
utbildningsplanen för flera samhälls- och beteendevetenskapliga
utbildningar och räknas då som utbild- ning för vilken studiemedel kan
utgå.
Folkpartiet framför i motion 2002/03:Ub338 yrkande 6 förslag om införande
av ett treterminssystem. Det bör vara möjligt att ägna sig åt seriösa
heltids- studier med stöd av studiemedel även under sommaren, anser
motionärerna och hävdar att det krävs en förändring av de nuvarande
studiemedelsreglerna för att detta skall kunna genomföras.
Även i motion 2002/03:Ub384 (s) framförs förslag om ett treterminssy- stem.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Samma förslag har behandlats av utskottet flera gånger tidigare, senast i
betänkande 2000/01:UbU8. Utskottet kan inte finna att det behövs några
ändringar av studiestödsförfattningarna för att genomföra ett treterminssy-
stem. Högskoleförfattningarna innehåller inga föreskrifter om läsår eller
terminer. Enligt studiestödslagen (1999:1395, 3 kap. 5 §) kan studiemedel
lämnas för varje vecka då den studerande bedriver studier på minst halvtid,
dock bara för sådan del av studietid som omfattas av den kursplan eller
mot- svarande som gäller för utbildningen. Studierna måste också pågå under
en sammanhängande tid av minst tre veckor. Detta gäller oavsett vid vilken
tid på året som studierna bedrivs.
Övriga frågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om Lunds universitets histo- riska
museum med hänvisning till årets regleringsbrev. Vidare av- styrker
utskottet en motion om uppdrag till Högskoleverket att ut- veckla
undervisnings- och examinationsformer i högskolan, efter- som detta redan
ingår i verkets uppdrag.
Jämför reservation 37 (c).
Motioner och utskottets ställningstaganden
En lösning på problemen för Lunds universitets historiska museum efterly-
ses i motionerna 2002/03:Ub282 (fp), 2002/03:Ub220 (c) och 2002/03:N340 (c)
yrkande 15.
I den förstnämnda motionen sägs att Kulturdepartementet bör ta ekono- miskt
ansvar för insamlandet och sorteringen av fornfynd vid detta museum
(yrkande 1). Vidare bör regeringen utreda och lämna förslag till hur museet
skall få förutsättningar att kunna leva vidare och utvecklas (yrkande 2).
Mo- tionärerna föreslår också att regionala fornfynd även fortsättningsvis
skall förvaras i Skåne (yrkande 3).
Även i de två andra motionerna hävdas att de skånska fornfynden måste
stanna i Skåne. Enligt motion 2002/03:Ub220 bör Lunds historiska museum
ingå i Statens historiska museer och ansvaret flyttas från
Utbildningsdeparte- mentet till Kulturdepartementet. I motion 2002/03:N340
sägs att staten måste ställa tillräckliga medel till förfogande för
Historiska museet i Lund för beva- rande av fornfynden, registrering,
visning och pedagogisk verksamhet.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
De ekonomiska problemen för Lunds universitets historiska museum har
behandlats av utskottet flera gånger, senast i betänkande 2001/02:UbU1 s.
70. Utskottet påminde då om vad kulturskottet hade skrivit i sitt yttrande
i samma fråga året dessförinnan, nämligen att en överföring av museet till
Kulturde- partementets område skulle behöva medföra överföring av medel
från Lunds universitets anslag till utgiftsområde 17.
Sedan en utredning genomförts inom Lunds universitet har regeringen valt
att i regleringsbrev för 2003 av universitetets anslag till grundutbildning
avsätta 2 miljoner kronor för omhändertagande av arkeologiska fynd. Dessa
medel är således garanterade för museets verksamhet.
Centerpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub489 yrkande 8 att regeringen
skall ge Högskoleverket i uppdrag att utveckla undervisnings- och
examinations- former i högskolan. Det bör verket göra genom att
dokumentera det som sker och därmed sprida kunskaperna och erfarenheterna
till alla högskolor i Sveri- ge, anser motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om
tillkännagivande, eftersom det redan ingår i uppdraget till Rådet för högre
utbildning, som finns hos Högskoleverket, att dokumentera och sprida
information om högskolepe- dagogisk forskning och utvecklingsinsatser (SFS
2003:7).
I motion 2002/03:Ub513 (s) föreslås ett tillkännagivande om personal- och
kompetensförsörjningen i skogslänen. Det är enligt motionärerna angeläget
med en spridning av utbildningsplatserna och större möjligheter till
distans- studier i hela landet. Finansieringen måste utformas så att den
stimulerar lärosätena att erbjuda distansutbildning. Kostnaderna för
utbildningarna är höga för kommunerna, skriver motionärerna. Vidare finns
det ett starkt ökat behov även av påbyggnadsutbildningar och
KY-utbildningar. Det är angelä- get att göra en översyn av hur utformningen
av eftergymnasial yrkesutbild- ning skall se ut i framtiden.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om
tillkännagivande.
Inrättandet av Sveriges nätuniversitet har kraftigt förbättrat
tillgängligheten av information om utbudet av IT-stödd distansutbildning på
högskolenivå. Ett ökat utbud har också stimulerats genom att det utgår en
extra per capita- ersättning till kurser inom nätuniversitetet. När det
gäller kommunerna hänvi- sar utskottet till vad som sagts i det föregående
i avsnittet om distansutbild- ning. Regeringen har i utvecklingsplanen för
kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning (skr. 2001/02:188)
aviserat förändringar när det gäller påbyggnadsutbildningar, bl.a. när det
gäller systemet med interkommunala ersättningar och eventuell omvandling av
vissa påbyggnadsutbildningar till KY-utbildningar.
Andra motionsyrkanden
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår sex motionsyrkanden i frågor där
det enligt gällande regler ankommer på andra än riksdagen att fatta beslut.
Motioner och utskottets ställningstagande
Ansvaret för den högre utbildningen är delat mellan statsmakterna och uni-
versiteten och högskolorna. Enligt gällande styrsystem skall riksdagen
främst fatta beslut om övergripande och nationella frågor.
Ett antal motionsyrkanden rör frågor där det ankommer på regeringen, lä-
rosätena eller andra organ att fatta beslut.
U t s k o t t e t föreslår med hänvisning till gällande ansvarsfördelning
att följande motionsyrkanden avslås:
Motion 2002/03:Ub268 (c) yrkande 1 om kunskaper om alkohol, narkotika och
tobak (ANT) i utbildningen av lärare, poliser, jurister och socionomer.
Motion 2002/03:Ub339 (c) om tillräcklig tid för bemötandefrågor i vissa
utbildningar.
Motion 2002/03:Ub356 (s) om införande av vårdteknologi som nytt ämne i
utbildningarna för sjuksköterskor och undersköterskor.
Motion 2002/03:Ub357 (m) om smärtkunskap som obligatorisk del i ut-
bildningen av läkare och sjuksköterskor m.fl.
Motion 2002/03:Ub369 (kd) yrkande 1 om ANT-kunskap i den högre ut-
bildningen.
Motion 2002/03:Ub400 (kd) yrkande 2 om ökning av det geriatriska insla- get
i den grundläggande läkarutbildningen.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett
följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i
utskot- tets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i reservationen.
1. Styrningen av högskolan (punkt 1) - m, fp
av Ulf Nilsson (fp), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Anna Ibrisagic (m)
och Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2002/03:Ub298 yrkande 6 och
2002/03:Ub486 yrkande 5,
bifaller delvis motion
2002/03:Ub323 yrkande 25
och avslår motion
2002/03:Ub448 yrkande 12.
Ställningstagande
För att öka den akademiska friheten, dvs. friheten för forskarna och
lärarna - enskilt eller i grupp - att råda över verksamheten måste
universitet och hög- skolor frigöras från politisk styrning. Det politiska
inflytandet över styrelser- nas tillsättning bör tas bort helt.
Huvudprincipen för den statliga högskolan bör vara att studenter, forskare,
lärare och personal utser sin högskolas styrel- se.
2. Styrningen av högskolan (punkt 1) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub448 yrkande 12
och avslår motionerna
2002/03:Ub298 yrkande 6,
2002/03:Ub323 yrkande 25 och
2002/03:Ub486 yrkande 5.
Ställningstagande
Genom att ordförande i högskolestyrelserna numera utses av regeringen och
inte av högskolorna själva finns det en uppenbar risk för att den politiska
styrningen av högskolornas verksamhet och inriktning ökar, vilket leder
till att villkoren för självständig forskning och högre utbildning i
Sverige äventy- ras. Jag anser att Sverige skall ha självförvaltande
högskolor. De lärosäten där staten är huvudman bör ha styrelser som består
av en tredjedel lärare, som utses av de vid högskolan verksamma lärarna, en
tredjedel studenter som på samma sätt utses av studenterna och en tredjedel
allmänföreträdare som utses av regeringen. Allmänföreträdarna bör
representera ett brett fält av det omgi- vande samhället och gärna också
det internationella akademiska samhället.
3. Fristående högskolor (punkt 2 ) - m
av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub486 yrkandena 10 och 11
samt bifaller delvis motionerna
2002/03:Ub298 yrkande 7 och
2002/03:Ub323 yrkande 26.
Ställningstagande
Universiteten och högskolorna måste frigöras från politisk styrning, och de
måste kunna utvecklas i olika riktningar. Kravet på likhet måste
underordnas intresset av variation. Två universitet och högskolor bör få
möjlighet att, liksom tidigare Chalmers och Högskolan i Jönköping, övergå i
stiftelseform. För detta bör regeringen avsätta 2 miljarder kronor år 2005,
i enlighet med vad Moderaterna föreslagit i sin budgetmotion för 2003. Alla
landets univer- sitet och högskolor bör erbjudas denna möjlighet till
dynamisk frigörelse. Även andra former som kan gynna den akademiska
friheten och excellensen bör prövas.
4. Fristående högskolor (punkt 2) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub323 yrkande 26,
bifaller delvis motion
2002/03:Ub486 yrkandena 10 och 11
samt avslår motion
2002/03:Ub298 yrkande 7.
Ställningstagande
Staten måste även i framtiden ta ett stort ansvar för universitet och
högskolor. Det är emellertid önskvärt att det vid sidan av de statligt
finansierade och drivna högskolorna också växer fram andra alternativ. Fler
universitet och högskolor bör uppmuntras till att övergå i stiftelseform,
liksom Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping gjort med sådan
framgång. Dessa högskolor kan utse styrelsen på olika sätt beroende på hur
stiftelsens stadgar ser ut. Det är också eftersträvansvärt att det i
konkurrens med de offentliga högskolorna växer fram privata universitet.
Genom att ha annan huvudman än staten och utnyttja andra finansieringsvägar
kan privata hög- skolor bidra till ökad mångfald, till gagn både för den
enskilda studentens valfrihet och kvaliteten i högskolesektorn i dess
helhet. Med tydligt uppsatta statliga krav på kvalitet beträffande
grundutbildning och examina blir mång- fald i den högre utbildningen inte
ett hot utan en möjlighet.
5. Grunddragen i högskolans utveckling i övrigt (punkt 3) - m
av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub486 yrkandena 2, 3 och 6
och avslår motionerna
2002/03:Ub448 yrkandena 1, 2, 9, 10 och 14-16,
2002/03:Ub490 yrkande 8,
2002/03:N263 yrkande 14 och
2002/03:N267 yrkande 12.
Ställningstagande
En politik för kunskapsbyggande måste utgå från den enskildes personliga
krav, önskemål och drömmar. Det krävs motivation för att utbildning skall
ge goda resultat. Helt avgörande är att människor vet att ökade kunskaper
värde- ras och ger bättre förutsättningar för framtiden. Det måste löna sig
att utbilda och förkovra sig. Utbildningspremien måste alltså bli högre än
den är i dag i Sverige. Vidare måste den högre utbildningen
internationaliseras och svenska universitet och högskolor kunna erbjuda
utbildningar som står sig i ett alltmer globaliserat utbildningssamarbete.
Bolognaprocessen, som syftar till att öka rörligheten inom Europa vad avser
studenter och lärare, är betydelsefull. Att underifrån kunna harmonisera de
olika europeiska högre utbildningssystemen för att underlätta för studenter
att tillgodogöra sig kurser från flera universitet i Europa i sin examen är
viktigt. En gemensam europeisk examensordning, med en treårig grundnivå och
en tvåårig masternivå, är också en god idé så länge den arbetas fram
underifrån, bygger på frivillighet och inte innebär att nationella examina
tas bort. De svenska universitet och högskolor som så önskar skall redan
från början kunna delta i systemet med en europeisk exa- mensordning.
6. Grunddragen i högskolans utveckling i övrigt (punkt 3) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2002/03:N263 yrkande 14 och
2002/03:N267 yrkande 12
samt avslår motionerna
2002/03:Ub448 yrkandena 1, 2, 9, 10 och 14-16,
2002/03:Ub486 yrkandena 2, 3 och 6 samt
2002/03:Ub490 yrkande 8.
Ställningstagande
Utbildningsnivån hos befolkningen blir allt viktigare för att ett land
skall kunna hävda sig och utvecklas. Människor kommer i framtiden att
behöva utbilda sig många gånger under sin livstid, då metoder, teknik och
kunskap snabbt blir inaktuella. Den hårda konkurrensen på exportmarknaden
kräver dessutom att våra exportprodukter håller en hög teknisk nivå och har
hög kvalitet. För att klara dessa krav måste den högre utbildningen bli
tillgänglig för fler, så att vi i Sverige kan skaffa oss en högre
allmänkompetens än ge- nomsnittet i vår omvärld. Kunskapen spelar en allt
större roll som motor i den ekonomiska utvecklingen. Den
entreprenörsutbildning som finns vid några högskolor har visat sig vara ett
viktigt inslag för ett bättre företagsklimat. Denna utbildning bör spridas
till fler högskoleorter. Av speciell vikt för landsbygden är att
universiteten och högskolorna tar sitt ansvar för distansun- dervisning och
att denna bedrivs med hög kvalitet på den teknik man använ- der. Dessutom
ställs höga krav på läromedlen, veckoslutsmöten, snabba lärar- reaktioner,
resurser för resor m.m. För att de regionala högskolorna och uni-
versiteten skall nå framgång är det viktigt att den utbildning som erbjuds
omfattar det som ungdomar vill läsa. Bara det faktum att en högskola eller
ett universitet finns i en region innebär inte med automatik att det blir
fler jobb och företag. Det måste också finnas en god miljö för
företagsetableringar i omgivningen för att detta skall bli möjligt. Organ
som ser till att samverkan mellan näringsliv och högskola kan intensifieras
måste få finnas kvar.
Det är nya idéer, kreativt entreprenörskap och innovationer som skapar
förutsättningar för tillväxt och välstånd. Att ha en kvalitativt
högtstående forskning är i det perspektivet centralt. Allomfattande
forskning skall före- komma på ett mindre antal universitet runt om i
landet. Däremot kan forsk- ning inom begränsade områden - av hög klass -
förekomma också vid andra högskolor.
7. Grunddragen i högskolans utveckling i övrigt (punkt 3) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2002/03:Ub448 yrkandena 1, 2, 9, 10 och 14-16 samt
2002/03:Ub490 yrkande 8
och avslår motionerna
2002/03:Ub486 yrkandena 2, 3 och 6,
2002/03:N263 yrkande 14 och
2002/03:N267 yrkande 12.
Ställningstagande
Det västerländska samhället är byggt på en värdegrund som förvaltats av
kristen tradition och västerländsk humanism. Människans unika och lika
värde, människolivets okränkbarhet och individens frihet är grundpelare som
vårt samhälle vilar på. Det är denna värdegrund som skall förmedlas i våra
högskolor och förvaltas hos studenterna. Samtal kring moraliska dilemman,
om vad som är rätt och fel, är ett viktigt moment i all högre utbildning.
Uni- versiteten skall svara för en bred grundutbildning och forskning i
kraft av sin kapacitet. De regionala högskolorna skall komplettera
universiteten genom att utveckla nischer där man kan erbjuda nationellt
intressanta utbildningar men också närhet till studierna för studenter som
inte har möjlighet att flytta. Ef- tersom regeringens kraftfulla utbyggnad
av högskoleplatser inte har åtföljts av resurser till lärosätenas övriga
områden, har lärosätena sett sig tvingade att dra ned på den lärarledda
tiden för studenterna. Utbildningens mål enligt högskolelagen går inte att
uppnå om inte studenterna får adekvat stöd för sin kunskapsutveckling. I
nuläget finns inga garantier för att de får det. Det är viktigt att en
sådan garanti införs och att det läggs fast en miniminivå för vilket stöd
studenterna har rätt till. Eftersom undervisningsmetodiken inrym- mer andra
former än föreläsningar bör även annan lärarledd verksamhet ingå i denna
garanti. Omfattningen av lärarledd tid bör anges i kursplanerna. Re-
geringen bör lägga fram förslag om ändring av 6 kap. 7 § högskoleförord-
ningen som tillgodoser detta. Regeringen bör också genomföra en fördjupad
kartläggning av vilka konsekvenser högskoleexpansionen har medfört för
utbildningarnas kvalitet. Det har under 1990-talet förekommit både en
decen- tralisering inom högskoleväsendet och beslut som ökar
centralstyrningen. Det är nu dags att tillsätta en kommission med målet att
finna lösningar på de strukturella problemen inom det svenska systemet för
högre utbildning. Be- slut måste fattas så nära människorna som möjligt, på
lägsta effektiva nivå.
Utbildningspolitiken är en drivkraft för bättre konkurrenskraft och en del
av infrastrukturen i ett välfärdssamhälle. Det är därför viktigt med en hög
utbildningsnivå hos landets medborgare. Då måste utbildning också löna sig,
men i dag har vi en oacceptabelt låg avkastning på investering i
utbildning. Regeringen bör inleda samtal med arbetsmarknadens parter kring
högskoleut- bildningens betydelse för lönebildningen.
Det är motiverat och rimligt att teknik och naturvetenskap får ett stort
ut- rymme och att insatser görs för att säkra rekryteringen till
utbildningen inom dessa områden. Det är områden där högutbildad arbetskraft
är mycket efter- frågad. För att skapa ett mänskligare samhälle krävs
emellertid djupare kun- skaper också om andliga, kulturella, sociala och
etiska värden. Ämnen inom humaniora är i stor utsträckning kulturbärande
och ger studenten tillfälle till självreflektion och kritiskt tänkande -
det vi i vid mening kallar bildning. Det är viktigt att alla utbildningar
innehåller moment från andra vetenskapliga ämnesområden. Vi anser också att
det är viktigt med mer tvärvetenskapliga utbildningar.
8. Resurstilldelningssystem (punkt 7) - m
av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub486 yrkande 4
och bifaller delvis motion
2002/03:Ub323 yrkande 4.
Ställningstagande
Det krävs motivation för att utbildning skall ge goda resultat. Denna
motiva- tion ökar om studenten kommer in på sitt förstahandsval på den ort
han eller hon önskar och slipper läsa "fel" saker vid ett lärosäte där
studenten inte vill studera. Såväl plats- som medelstilldelningen bör
styras av studenternas val, vilket med stor sannolikhet kommer att leda
till att vissa utbildningar, dit få söker sig, får läggas ned, medan andra
utbildningar med stort efterfrågetryck kan byggas ut. I en övergångsperiod
är en tänkbar modell för resurstilldel- ningen att hälften av medlen följer
studenten till inskrivningen och hälften ges lärosätet vid examen.
9. Resurstilldelningssystem (punkt 7) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub323 yrkande 4
och bifaller delvis motion
2002/03:Ub486 yrkande 4.
Ställningstagande
Det system för resurstilldelning som infördes på 1990-talet har visat sig
ha stora nackdelar. Det finns en inbyggd risk att lärosätena i längden
frestas att sänka kvalitetskraven för att få full ersättning från staten.
Eftersom nackde- larna har visat sig vara så stora är det nu dags för ett
system med studentpeng, som utbetalas per studieplats. Det blir därmed
studenternas val som avgör hur pengarna fördelas. Staten skall genom skarp
utvärdering garantera att den vetenskapliga kvaliteten på utbildningarna
upprätthålls. En utredning om ett nytt finansieringssystem bör tillsättas
snarast.
10. Försäljning av utbildning till enskilda (punkt 8) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub448 yrkande 17,
bifaller delvis motion
2002/03:Ub286
samt avslår motion
2002/03:Ub321.
Ställningstagande
Avgiftsfriheten för svenska studenter i högskolan skall ligga fast. Av
detta följer att studenter från länder inom EES också omfattas av
avgiftsfriheten i den svenska högskolan. I den av en särskild utredare
framtagna Advantage Sweden (SOU 2000:92) föreslås en möjlighet för
lärosäten att ta ut en avgift för högskoleutbildning från studenter och
doktorander som inte omfattas av EES-avtalet, vilket jag ställer mig bakom.
Detta kräver ändring av högskole- förordningen. Lärosätenas möjligheter att
ta ut avgifter samt vilka skyldighe- ter som detta innebär gentemot de
studenter som betalar avgifter bör enligt utredaren regleras i en särskild
förordning. Dimensionering skall vara lä- rosätets sak att avgöra, och
lärosätet skall äga rätt att behålla intäkterna från avgifter. En högskola
får dock inte åsidosätta det utbildningsuppdrag som statsmakterna har lagt
fast. Förslaget innebär att ett tillskott av stipendier måste finansieras
inom ramen för biståndsverksamheten.
Enligt Kristdemokraternas mening bör högskoleförordningen ses över i ut-
redningens riktning för att möjliggöra försäljning av utbildning till
studenter utanför EES med start vid halvårsskiftet 2003.
11. Villkor för grundläggande behörighet (punkt 9) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen delvis motion
2002/03:Ub323 yrkande 6.
Ställningstagande
Det som ger grundläggande behörighet för högskolestudier skall enligt Folk-
partiets mening vara studentexamen från gymnasieskolans studieförberedande
program eller motsvarande utländsk utbildning.
12. Decentralisering av antagning (punkt 10) - m
av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub486 yrkande 1
och bifaller delvis motionerna
2002/03:Ub323 yrkande 7 och
2002/03:Ub448 yrkande 6.
Ställningstagande
En logisk följd av studenternas fria val, den ökade institutionella
konkurren- sen och varje lärosätes strävan att profilera sig är att man
avskaffar det cen- trala antagningssystemet. Varje lärosäte måste på egen
hand få bestämma hur antagningen skall gå till och avgöra vilka
antagningsbestämmelser som skall gälla, så länge systemen utformas så att
rättssäkerhet och diskrimineringslag- stiftning följs.
13. Decentralisering av antagning (punkt 10) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub323 yrkande 7
och bifaller delvis motionerna
2002/03:Ub448 yrkande 6 samt
2002/03:Ub486 yrkande 1.
Ställningstagande
För studenten är det viktigt att det finns flera sätt att kunna bli antagen
till högskolan. En till högskolorna decentraliserad beslutanderätt skapar
utrymme för mångfald när det gäller antagningsformer, och studenten får
chansen att söka sig till den högskola som bäst motsvarar hans eller hennes
intresse. Högskolorna har en god uppfattning om vilka förkunskapskrav som
behövs för olika kurser. De måste tillåtas att i större utsträckning själva
använda sig av antagningstester och intervjuer för att avgöra om studenten
har förutsätt- ningar för en viss utbildning.
14. Decentralisering av antagning (punkt 10) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub448 yrkande 6
och bifaller delvis motionerna
2002/03:Ub323 yrkande 7 och
2002/03:Ub486 yrkande 1.
Ställningstagande
Den högre utbildningen skall ha en antagningsprocess som är enkel och över-
skådlig. Antagningsperioden bör vara nationellt samordnad så att presumtiva
studenter ges möjlighet att söka flera utbildningar och olika högskolor
paral- lellt. Staten skall garantera jämlikhet och kvalitet i
antagningsprocessen, men högskolorna skall ha stor frihet att utarbeta egna
behörighetskrav och urvals- metoder utifrån utbildningens karaktär. Meriter
av olika slag skall kunna beaktas om de är relevanta för utbildningens
innehåll.
15. Meritvärdering (punkt 11) - fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub444 yrkande 14
och avslår motion
2002/03:Ub352 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Dagens modell för meritvärdering av betyg - att urvalet grundas på genom-
snittsvärdet av betygen i alla kurser - medför risk att eleverna väljer
sådana kurser där det anses vara lättare att få bra betyg. Traditionella
kunskapsämnen som anses som svåra, exempelvis språk, riskerar att
prioriteras ned. Vi anser att en modell för viktning av betygen vid
övergången till högre utbildning skall utvecklas.
16. Studenternas rättssäkerhet (punkt 12) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub491 yrkande 2
och avslår motionerna
2002/03:Ub235 och
2002/03:Ub489 yrkande 7.
Ställningstagande
I samband med 1993 års universitets- och högskolereform togs många av de
centrala regler som direkt berörde studenterna bort ur
högskoleförordningen. Reformens intention var att den centrala regleringen
skulle ersättas med re- glering på lokal nivå. Varken studenter eller
högskolans företrädare vet i dag vilka regler som gäller. För studenternas
rättssäkerhet är det viktigt att hög- skolornas lokala regelverk görs
bättre tillgängliga för studenter och personal. Vidare bör oreglerade
områden snarast regleras.
17. Studenternas rättssäkerhet (punkt 12) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub489 yrkande 7
och avslår motionerna
2002/03:Ub235 och
2002/03:Ub491 yrkande 2.
Ställningstagande
Högskolorna bedriver i flera fall myndighetsutövning i förhållande till
stu- denterna vad beträffar antagning, examination, beviljande av
studieuppehåll, rätt att fullfölja utbildning, rätt till omtentamen, byte
av examinator, tillgodo- räknande av poäng m.m. För att säkra studenternas
rättssäkerhet bör frågor som rör studieuppehåll, antagning och rätten att
genomgå prov regleras i högskoleförordningen på ett tydligare sätt.
18. Kårobligatoriet (punkt 13) - m, fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti
(fp), Anna Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna
2002/03:Ub222,
2002/03:Ub323 yrkande 13,
2002/03:Ub448 yrkande 8,
2002/03:Ub486 yrkande 9,
2002/03:Ub487 yrkande 7 och
2002/03:Ub489 yrkande 6.
Ställningstagande
Vi anser att kårobligatoriet är principiellt felaktigt och därför bör
avskaffas. Obligatoriet är inte nödvändigt för att säkerställa
studentinflytande över ut- bildningen, som bör tillgodoses på annat sätt.
Studentkårer och andra före- ningar som verkar inom högskolor och
universitet kan, om de bygger på frivilligt medlemskap, fylla en viktig
funktion bl.a. som bevakare av och opinionsbildare i frågor som är centrala
för studenterna. När obligatoriet avskaffas bör man se till att trygga det
studiesociala arbete som studentkårer- na i dag sköter.
19. Studentkontrakt (punkt 14) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub323 yrkande 12.
Ställningstagande
Varje akademisk institution eller utbildningsprogram inom en fackhögskola
skall enligt Folkpartiets mening upprätta ett s.k. studentkontrakt, som
anger rättigheter och skyldigheter både för studenterna och lärarna.
Kontraktet skall innehålla principer för hur bl.a. rättning och
betygssättning skall gå till. Stu- denten skall ha rätt att överklaga sitt
betyg eller få sin uppsats bedömd av någon annan, i slutänden av en av
institutionens professorer. Den student som har professorn som sin
handledare eller examinator skall ha möjlighet att få sin skrivning eller
uppsats bedömd av en utanför institutionen stående grans- kare. Kontrakten
skall självfallet inte bara betona studenternas rättigheter utan också
deras skyldigheter, inte minst att ägna tid och kraft åt studierna. Stu-
dentkontrakten kan till sitt närmare innehåll variera mellan olika
lärosäten. Det gör att studenten kan jämföra institutioner innan hon eller
han väljer högskola. Den konkurrens som därmed uppstår mellan lärosätena
gynnar kvaliteten. Institutionerna skall ha samma slag av kontrakt också
för dokto- rander. I dessa kontrakt skall anges exempelvis hur mycket
handledning som den enskilda forskarstuderanden kan kräva.
20. Studenternas alkoholkonsumtion (punkt 15) - v, mp
av Britt-Marie Danestig (v) och Mikaela Valtersson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub317.
Ställningstagande
Alkoholkonsumtionen bland unga ökar, och särskilt bland studenterna vid
universitet och högskolor är konsumtionen hög. Bland de yngre studenterna
(18-25 år) dricks det betydligt mycket mer än bland andra ungdomar i samma
ålder. Enligt preliminära resultat från en undersökning genomförd av Stu-
denthälsan har ungefär en femtedel av denna grupp studenter en så hög kon-
sumtion av alkohol att de riskerar att drabbas av alkoholrelaterade skador
och att lägga grunden till framtida alkoholism. Detta är mycket oroande. En
annan följd är försämrade studieresultat. I det traditionella studentikosa
umgängesli- vet intar alkoholen en central position, som mycket av det
sociala utbytet kretsar kring. Den svenska alkoholpolitiken bygger på låg
tillgänglighet, höga priser och förbud mot reklam för alkohol. Vid de
nöjesetablissemang som är tillgängliga för studenter rådet för det mesta
helt motsatta förhållanden. Ty- värr är inom studentnationer och liknande
organisationer det ekonomiska beroendet av alkoholförsäljningen mycket
stort och det finns inget incitament för dem att aktivt minska
alkoholkonsumtionen genom insatser som begränsar utskänkningen. Dessa
organisationer kan därför inte lösa problemen på egen hand. Det är därför
viktigt att högskolorna vidtar konkreta åtgärder tillsam- mans med
studentorganisationerna för att minska alkoholkonsumtionen bland studenter.
21. Internationell examen (punkt 17) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub323 yrkande 15
samt avslår motion
2002/03:Ub243.
Ställningstagande
Den ökade rörligheten bland studenter och den tilltagande internationalise-
ringen av arbetsmarknaden ställer nya krav på att det skall vara lätt att
jämfö- ra olika slags examina. Det svenska systemet med kandidat- och
magisterex- amina är inte enkelt att översätta till andra länders regler.
De bachelor- och mastertitlar som används i de anglosaxiska länderna är
exempelvis inte över- förbara. En ny, internationellt jämförbar
masterexamen bör inrättas i Sverige. Det gör det möjligt även för studenter
att kunna konkurrera på lika villkor inom exempelvis den alltmer
integrerade europeiska ekonomin.
22. Validering och komplettering av utländsk högre utbildning (punkt
19) - m
av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Sf332 yrkande 19,
bifaller delvis motion
2002/03:Sf226 yrkande 9
samt avslår motionerna
2002/03:Ub215 yrkandena 2 och 3,
2002/03:Ub463 yrkande 1 och
2002/03:Sf334 yrkande 40.
Ställningstagande
Det har visat sig att det i praktiken är svårt för personer med utländsk
utbild- ning att komplettera den vid svenska högskolor. Med lokal antagning
och ersättning som kopplas till antalet examina vid varje högskola skulle
läget förändras. Test kan användas för att kontrollera utländska studenters
kompe- tens. Universitet och högskolor skall kunna tillhandahålla sådana
test.
23. Validering och komplettering av utländsk högre utbildning (punkt
19) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Sf226 yrkande 9,
bifaller delvis motion
2002/03:Sf332 yrkande 19
och avslår motionerna
2002/03:Ub215 yrkandena 2 och 3,
2002/03:Ub463 yrkande 1 och
2002/03:Sf334 yrkande 40.
Ställningstagande
En validering av utländska examina som i dag diskuteras, och som i viss
utsträckning redan förekommer, leder inte till de radikala förändringar i
re- kryteringen av utländska akademiker som landet behöver. I stället för
denna byråkratiska process bör man införa allmänna test, som skall
genomföras ofta och regelbundet på de flesta av landets högskolor och
universitet. Det bör också införas förberedande kurser enligt amerikansk
förebild.
24. Instrumenten för meritvärdering av genomgången utbildning (punkt
20) - fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Ana Maria Narti (fp) och Hå- kan
Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub489 yrkande 11.
Ställningstagande
I en tid av alltmer tilltagande internationalisering och ett ökat
internationellt utbyte mellan svenska och utländska lärosäten måste
instrumenten för merit- värdering följa med i utvecklingen. I dag får många
studenter problem dels i meritvärderingen vid antagning till utbildningar,
dels i ansökningsprocessen för att få studiemedel. Att regeringen nu har
anslutit Sverige till Lissabonkon- ventionen innebär inte att frågan är
utagerad. I stället bör effekterna av detta utvärderas. Regeringen bör ta
initiativ till en utvärdering av instrumenten för meritvärdering.
25. Internationellt utbyte (punkt 21) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub323 yrkande 14
och avslår motion
2002/03:T377 yrkande 6.
Ställningstagande
Studier utomlands berikar den enskilda studenten och gör att samhället i
stort får tillgång till personer med en bred, vittomfattande kompetens.
Målet bör vara att samtliga studenter som läser i syfte att ta en
magisterexamen skall tillbringa någon del av sin utbildningstid vid ett
lärosäte i ett annat land. För att det skall vara realistiskt är det
viktigt att studiemedelssystemet inte utfor- mas så att studier utomlands
missgynnas. Det är också angeläget att vi får fler utländska studenter vid
de svenska högskolorna. Ett betydelsefullt led i en sådan satsning är att
man bygger upp fler utbildningar där huvudspråket inte är svenska. En viss
del av varje universitets kurser bör ges på exempelvis engelska.
Rekryteringen av lärare från andra länder måste också förbättras. Det
ställer krav på universitet och högskolor att skapa attraktiva villkor för
utländska akademiker som kan tänka sig att arbeta vid svenska lärosäten.
26. Högskolelärares villkor och utvecklingsmöjligheter (punkt 22) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 22 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub448 yrkande 11.
Ställningstagande
Det finns en stor risk att ekonomiskt trängda prefekter för att spara
pengar inrättar adjunkturer i stället för lektorat. Adjunkterna betyder
mycket i under- visningen, inte minst vid många av de mindre och nyare
högskolorna, men det räcker inte att som regeringen ha som ambition att
deras kompetensnivå höjs till magisternivå. Det rimliga är i stället att
yngre respektive nyanställda ad- junkter erbjuds möjlighet att inom
anställningen genomgå forskarutbildning och avlägga doktors- eller
licentiatexamen.
Den undervisande personalens kompetens är av avgörande betydelse, och
därför krävs att all sådan personal i högskolan får praktisk pedagogisk
utbild- ning. Det nya kravet på en högskolepedagogisk utbildning för att få
fast an- ställning är bra. Det är inte utbildning i form av generella
teorier som behövs, utan mer av ämnesdidaktik, handledarskap och kunskap om
utvärdering och om olika examinationsformer.
Även om satsningarna på att öka antalet disputerade lärare är viktiga,
måste det också finnas möjlighet att nischa sig som endera högskolelärare
eller forskare. Det är inte allom givet att vara en bra pedagog, och inte
allom givet att vara en bra forskare. Högskolans struktur måste skapa
sådana möj- ligheter att olikheterna mellan människor tas till vara.
27. Rekryteringen av högskolelärare (punkt 23) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 23 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub489 yrkande 1.
Ställningstagande
Nyrekryteringen av lärare har inte ökat i samma takt som utbyggnaden av
högskolan. Behovet av kompetenta högskolelärare är i dag på sina håll myck-
et stort, särskilt vid de mindre och medelstora högskolorna, och kommer att
öka kraftigt de närmaste åren på grund av pensionsavgångar. Regeringen bör
återkomma med strategiförslag om hur rekryteringen av högskolelärare kan
ökas.
28. Distansutbildning (punkt 24) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 24 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub489 yrkandena 12-15
samt avslår motionerna
2002/03:Ub376 och
2002/03:Ub441.
Ställningstagande
Distansutbildning har en större och viktigare funktion att fylla
allteftersom det livslånga lärandet ökar i betydelse. Det krävs emellertid
betydande insatser för att utveckla pedagogiska former som gör
distansutbildningarna till en fullgod lärandemiljö. Kvalitetsutvecklingen,
inom ramen för den nya myn- digheten för Sveriges nätuniversitet, bör ha en
avgörande betydelse. Högsko- leverket bör ges i uppdrag att särskilt
granska kvalitetsarbetet inom distansut- bildningen. Likvärdiga
kvalitetskrav som ställs på traditionell högskoleutbild- ning måste ställas
på distansutbildning. Kurser i distanspedagogik och di- stansmetodik bör
ingå i all grundutbildning och vidareutbildning för lärare inom högskolan.
29. HBT-frågor i utbildningarna till vissa yrken (punkt 25) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2002/03:Ub510 yrkande 3 och
2002/03:L249 yrkande 17
och avslår motionerna
2002/03:Ub303 yrkandena 1 och 2,
2002/03:Ub457 yrkandena 1 och 2 samt
2002/03:Ub553.
Ställningstagande
Kärlek och sexualitet mellan människor kan inte mätas och vägas av någon
annan. Den skall mötas med samma respekt oavsett om det gäller kärlek
mellan människor av samma kön eller mellan människor av olika kön. Män-
niskors egen könsidentitet måste också respekteras och accepteras.
Högskolan har en viktig roll genom att där ges utbildningar för yrken i
vilka man kom- mer i kontakt med homosexuella, bisexuella och transpersoner
som behöver stöd. Det gäller t.ex. utbildningen för lärare, socionomer,
läkare, präster, psykologer, jurister och poliser. Av en kartläggning som
redovisades av Folk- hälsoinstitutet 1997 framgår att undervisning vid
högskolor om homosexuel- las, bisexuellas och transpersoners situation
förekommer endast i begränsad omfattning. Högskoleverket bör få i uppdrag
att lägga upp en plan för hur undervisningen skall kunna förbättras på
denna punkt inom ramen för arbetet med de allmänna demokratiska
grundvärdena om respekt för mångfalden.
30. Kunskaper om funktionshinder (punkt 26) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 26 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:So457 yrkande 4.
Ställningstagande
Kunskap om olika funktionshinder bör ingå i vissa utbildningar. Särskilt
viktigt är det i utbildningen av arkitekter och byggnadsingenjörer.
Obligato- risk utbildning om funktionshinder behövs på lärarhögskolorna.
Kontinuerlig fortbildning behövs för skolpersonal och skolmyndigheter om
barn och ung- domar med funktionshinder.
31. Teknisk utbildning mot ohälsa i arbetslivet (punkt 27) - v
av Britt-Marie Danestig (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 27 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub307 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Samtidigt som ohälsotalen har stigit har det skett en nedrustning av
arbets- miljöarbete, arbetsmiljöforskning och utbildning inom det tekniska
området. Vi har i dag en relativt välutvecklad lagstiftning, en
förordningsflora för att hantera risker, miljö och kvalitet i arbetslivet.
Men det räcker inte, det krävs också kompetenta, välutbildade människor.
Medan kravet på kompetens har ökat inom många yrkesutbildningar har detta
ej skett för skyddsingenjörsut- bildningen
(arbetsmiljöingenjörsutbildningen) i landet. Nu bör en ny typ av
skyddsingenjörsutbildning utvecklas, kopplad till befintliga eller nya
civilin- genjörsprogram som tangerar området vid en eller flera tekniska
högskolor. Regeringen bör ge Högskoleverket i uppdrag att förändra
skyddsingenjörsut- bildningen till en civilingenjörsutbildning med koppling
till annan högre teknisk utbildning och till forskning. Samhället har
formulerat målsättningen att civilingenjörerna - oavsett inriktning - skall
ha färdigheter att utforma produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn
till människors förutsätt- ningar och behov. För en majoritet av de
examinerade är den målsättningen inte uppfylld. Regeringen bör tillsätta en
utredning med uppdrag att utarbeta en strategi för hur kompetens avseende
människa-teknik kan bli en viktig komponent i all högre teknisk utbildning.
32. Utbildningar för tandvård (punkt 28) - v
av Britt-Marie Danestig (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 28 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub305,
bifaller delvis motion
2002/03:Ub507 yrkande 1
och avslår motionerna
2002/03:Ub364,
2002/03:Ub477 och
2002/03:Ub507 yrkandena 2-6.
Ställningstagande
Tidigare bestod tandsköterskornas arbetsuppgifter mest av administration
och av att assistera tandläkarna. Numera har arbetet som tandsköterska
utvecklats med ett större ansvarsområde och fler komplicerade
arbetsuppgifter. Kravet har därför ökat på tandsköterskornas kunskap och
kompetens. Mycket talar för att tandsköterskorna borde få sin utbildning
inom högskolan, lämpligen genom en utbildning på 80 poäng som leder till
yrkeshögskoleexamen. Hög- skoleverket bör få i uppdrag att utreda
möjligheterna till en tandsköterskeut- bildning inom högskolan.
33. Dansutbildningen (punkt 29) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 29 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Kr370 yrkande 17.
Ställningstagande
Dansare har en kort karriär, även utan skador i arbetet kan de fysiska
förut- sättningarna att utöva yrket upphöra i 40-årsåldern, ofta mycket
tidigare. Då återstår många år i yrkesverksamhet. Därför bör det i
grundutbildningen alltid finnas en förberedelse för en alternativ karriär
och en planering för dansares omskolning eller vidareutbildning. En översyn
av dansutbildningarnas möj- ligheter att förbereda för en alternativ
karriär är nödvändig och bör genomfö- ras snarast.
34. Utbildning av imamer (punkt 31) - v
av Britt-Marie Danestig (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 31 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub346.
Ställningstagande
I dag finns i Sverige uppskattningsvis mellan 250 000 och 350 000 muslimer,
vilket gör islam till den näst största religionen i landet, och det är
också den snabbast växande. På flera håll har det uppförts moskéer, och de
flesta mus- limer är organiserade i föreningar, råd och studiecirklar. Med
den växande muslimska infrastrukturen ökar också behovet av personer med
särskilda funktioner och därtill hörande kunskaper. Det råder brist på
imamer, vilket beror på att det inte existerar någon utbildning för imamer
i Sverige. Eftersom det saknas ekonomisk och organisatorisk kapacitet för
samfunden att själva bygga upp en utbildning bör detta behov tillgodoses
inom det offentliga ut- bildningsväsendet, närmare bestämt vid högskolan.
Utifrån de erfarenheter och kunskaper som redan finns vid högskolor och
universitet skulle det reli- gionsvetenskapliga programmet, som blivande
präster läser vid, kunna ut- vecklas med en inriktning mot islam och
utformas som en imamutbildning. Högskoleverket bör få i uppdrag att utreda
vilket behov som finns av en imamutbildning och hur den skall utformas.
35. Frivillig collegetermin (punkt 40) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 40 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub323 yrkande 9.
Ställningstagande
Det kan vara svårt att som ny student redan första året veta vad studierna
skall leda till. Många påbörjar en ämnes- eller yrkesinriktad
högskoleutbildning som de efter några terminer upplever som felvald. För
många skulle en s.k. collegetermin med eftergymnasial utbildning inom
skilda ämnen, t.ex. flera olika humanistiska och naturvetenskapliga ämnen,
vara ett intressant alterna- tiv.
36. Treterminssystem (punkt 43) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 43 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2002/03:Ub338 yrkande 6 och
2002/03:Ub384.
Ställningstagande
I dag är många studenter tvingade att ta förvärvsarbete under sommaren för
att klara sin försörjning. Det bör vara möjligt att ägna sig åt seriösa
heltids- studier även under sommaren. Därför bör ett treterminssystem
införas, så att den student som så önskar snabbare skall kunna avsluta sina
studier och ta examen. För att en reform av detta slag skall kunna
genomföras krävs en förändring av de nuvarande studiemedelsreglerna.
37. Utveckling av undervisnings- och examinationsformer (punkt 45) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 45 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub489 yrkande 8.
Ställningstagande
Många enskilda lärare vid många högskolor gör ett förtjänstfullt arbete med
att utveckla undervisnings- och examinationsformerna. Det är varken önsk-
värt eller möjligt att nationellt föreskriva vilken form undervisning och
exa- mination skall ha. Det är däremot möjligt att dokumentera det som sker
och därigenom bidra till att kunskaper och erfarenheter sprids till alla
högskolor i Sverige. Högskoleverket bör ges ett uppdrag med denna innebörd.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden.
I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbe- slut som behandlas i yttrandet.
1. Kårobligatoriet (punkt 13) - kd
av Inger Davidson (kd).
Jag vill påminna om att Kristdemokraterna räknade med en fördubbling av
anslaget till Sveriges Förenade Studentkårer i sitt budgetförslag för 2003.
Kårobligatoriet är principiellt felaktigt och måste ersättas av frivilligt
delta- gande. Samtidigt innebär ett slopat kårobligatorium stora
omställningar av studentkårernas verksamhet, bl.a. genom minskade
ekonomiska resurser. För att möjliggöra en effektiv studiebevakning med
begränsade möjligheter på det lokala planet är det viktigt att skapa en
samlande nationell resurs för student- kårsarbete. Därför vill
Kristdemokraterna kombinera förslaget att avskaffa kårobligatoriet med en
rejäl satsning på Sveriges Förenade Studentkårer.
2. Validering och komplettering av utländsk högre utbildning (punkt 19)
- kd
av Inger Davidson (kd).
I utformandet av ett system för livslångt lärande är validering av
kompetens och tillvaratagande av den kunskap som människor skaffat sig i
ett annat land eller utanför utbildningssystemet ett måste. Det finns många
goda förslag i utredningsbetänkandet Validering av vuxnas kunskap och
kompetens (SOU 2001:78). Eftersom regeringen nu arbetar på en proposition i
denna fråga har jag avstått från att reservera mig, men jag vill markera
vikten av att regering- en verkligen lägger fram förslag utan onödigt
dröjsmål.
3. Internationellt utbyte (punkt 21) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Inom ramen för det s.k. Öresundsuniversitetet har ett lovande samarbete
inletts mellan ett stort antal universitet och högskolor på båda sidor om
Öre- sund. Redan förs diskussioner mellan lärosätena om gemensamma kurser,
gemensam forskarutbildning, vidgat studentutbyte etc. Det är viktigt att
ett organiserat samarbete över gränsen inte hindras. Den kartläggning som
pågår inom ramen för Nordiska ministerrådet är därför angelägen. Målet bör
vara att det inte skall vara svårare att under studietiden växla mellan ett
danskt och ett svenskt universitet än det är att växla mellan olika
lärosäten inom respektive land.
4. Distansutbildning (punkt 24) - kd
av Inger Davidson (kd).
Kristdemokraterna framhöll i sitt särskilda yttrande om anslagen inom ut-
giftsområde 16 (i budgetbetänkande 2002/03:UbU1) att vi anser att
lärosätena själva bör driva nätuniversitetet och att Högskoleverket bör stå
för tillsynen av verksamheten. Därför föreslog vi att den extra per
capita-ersättningen till kurser inom nätuniversitetet skulle halveras och
att inga medel skulle anslås till den nya Myndigheten för Sveriges
nätuniversitet. Detta är fortfarande vår uppfattning.
Jag menar att det är bra att lärosätena har ansvaret för Sveriges nät-
universitet. En sammanhållande nätportal är en riktig satsning för att göra
Sveriges nätuniversitet överblickbart för studenterna. Kristdemokraterna
vill dock hellre se en lösning där lärosätena driver Nätuniversitetet.
Satsningen bör växa av egen kraft i stället för via en myndighet.
Kristdemokraterna vill också lyfta fram andra former av distansutbildning,
t.ex. den stora insats som görs vid de kommunala lärcentren. Lärcenter är
lokala center för högre utbildning och kompetensutveckling med syfte att
tillgodose näringslivets, offentliga organisationers och invånarnas behov
av utbildning och kompetensutveckling för att stärka och utveckla kommunens
och regionens konkurrenskraft. Högskoleutbildningar är en av flera utbild-
ningsformer och utbildningsnivåer som erbjuds. På sikt bör denna verksamhet
utökas för att göra högre utbildning tillgänglig för fler.
5. Distansutbildning (punkt 24) - v
av Britt-Marie Danestig (v).
Vänsterpartiet har i reservation 23 i budgetbetänkande 2002/03:UbU1 före-
slagit att Högskoleverket skall få i uppdrag att särskilt granska
kvalitetsarbetet inom distansutbildningen och framhållit att det är
särskilt viktigt att studen- ternas inflytande på distansutbildningarna
håller en tillräckligt hög nivå. Detta är fortfarande vår uppfattning.
6. Utbildningar för tandvård (punkt 28) - v
av Britt-Marie Danestig (v).
Enligt Vänsterpartiets mening finns det starka skäl att utveckla
tandhygienist- utbildningen och göra den treårig. Eftersom beredning nu
pågår i Regerings- kansliet av förslagen i Tandvården till 2010 avstår jag
dock nu från att reser- vera mig till förmån för yrkandena om
tillkännagivande att tandhygienistut- bildningen bör förlängas.
Socialstyrelsens översyn 1999 av den framtida kompetensfördelningen mellan
olika yrkesgrupper inom tandvården utmynnade i att tandhygienisterna borde
ges vidgade arbetsuppgifter. Högskoleverkets utvärdering för ett antal år
sedan av de medellånga vårdutbildningarna visade att den tvååriga tandhy-
gienistutbildningen dittills haft mycket svårt att nå upp till kraven på
högsko- lemässighet. Utrymme för att förlägga en del av utbildningstiden
utomlands - något som vi finner angeläget - finns inte så länge
utbildningen är så kort som två år.
7. Lunds universitets historiska museum (punkt 44) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Vi beklagar att det inte har varit möjligt att få gehör för att det
ekonomiska ansvaret för insamlandet och sorterandet av fornfynd vid Lunds
universitets historiska museum överförs till Kulturdepartementet. Den
öronmärkning av 2 miljoner kronor av Lunds universitets
grundutbildningsanslag som nu skett tryggar överlevnaden för museets
verksamhet, vilket är positivt. Man bör dock observera att lösningen
innebär att utrymmet för grundutbildning vid Lunds universitet därmed
minskar med samma belopp, vilket inte var känt när riksdagen fattade beslut
om budgeten för 2003.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner
Motioner från allmänna motionstiden
2002/03:Ub215 av Henrik Westman (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att införa en fungerande form av Diploma Supplements.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att låta Högskoleverket från årsskiftet överta ansvaret för
infor- mation och uppföljning till arbetsmarknaden om människor med
utländska examina.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Högskoleverket bör få i uppdrag att upprätta en förteckning
över utrikes utbildningar och deras närmaste svenska motsvarigheter.
2002/03:Ub220 av Johan Linander (c):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som säkerställer att
Lunds universitets historiska museum kan klara sin arkeologiska
fyndhantering och fortsätta sin publika verksamhet.
2002/03:Ub222 av Annelie Enochson och Tuve Skånberg (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att avskaffa kårobligatoriet vid de svenska högskolorna och
universiteten.
2002/03:Ub234 av Birgitta Sellén och Margareta Andersson (c):
Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning som ser över behovet
av samt antalet utbildningsplatser för dramapedagoger.
2002/03:Ub235 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att tillsätta en utredning om en enskild students rätt till skadestånd
vid undermålig undervisning.
2002/03:Ub240 av Carina Hägg och Yilmaz Kerimo (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om behovet av att språket arameiska får en hemvist och att språkfrågan får
en lösning.
2002/03:Ub243 av Maria Larsson och Ragnwi Marcelind (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att införa examensformen Master''s degree.
2002/03:Ub268 av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att de yrkesgrupper som finns nämnda i motionen erhåller goda
kunskaper i ANT (Alkohol, Narkotika och Tobak) inom sina olika utbild-
ningar för att kunna ge ungdomar en heltäckande ANT-undervisning.
2002/03:Ub282 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om att Kulturdepartementet skall ta ekonomiskt ansvar för insam-
landet och sorteringen av fornfynd vid Lunds universitets historiska muse-
um.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om att utreda finansieringsförslag som tryggar museets framtid.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om att regionala fornfynd även fortsättningsvis skall förvaras i
Skå- ne.
2002/03:Ub283 av Marie Wahlgren m.fl. (fp):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att ytterligare uppmuntra naturvetenskapliga kurser på
universitetsnivå för icke naturvetare.
2002/03:Ub286 av Yvonne Andersson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att sälja kunskap internationellt.
2002/03:Ub288 av Yvonne Andersson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att säkra kunskapsutvecklingen för slöjden som skolämne.
2002/03:Ub298 av Bo Lundgren m.fl. (m):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att frigöra universitet och högskolor från politisk styrning.
7. Riksdagen beslutar att inrätta två nya fristående stiftelsehögskolor i
enlig- het med vad som anförs i motionen.
2002/03:Ub303 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att lärare vid hög-
skolan skall få en grundläggande kompetens i HBT-frågor.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att litteraturen
till de i motionen anförda utbildningarna bör granskas ur ett
HBT-perspektiv.
2002/03:Ub305 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om att Högskoleverket skall få i uppdrag att utreda möjligheten till
en högskoleutbildning för tandsköterskor.
2002/03:Ub307 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om att Högskoleverket bör få i uppdrag att förändra skyddsingen-
jörsutbildningen till en civilingenjörsutbildning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om att tillsätta en utredning om hur all högre teknisk utbildning
bör ge kompetens avseende förhållandet människa-teknik.
2002/03:Ub317 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att högskolor i samverkan med studentorganisationer bör vidta åtgärder
för att minska alkoholkonsumtionen bland studenter.
2002/03:Ub318 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om uppföljning av studenters lärartid.
2002/03:Ub321 av Anne-Marie Pålsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att organisationer i samarbete med universitet och högskolor skall
tillåtas sälja akademisk utbildning till privatpersoner.
2002/03:Ub323 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda ett nytt finansieringssystem för grundutbildningen.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att återställa förkunskapskraven till de utbildningar som fått
sänkta förkunskapskrav.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att decentralisera antagningen till högskolorna.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om införandet av en collegetermin.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om inrättandet av ett studentkontrakt.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett avskaffande av kårobligatoriet.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett ökat internationellt utbyte vid universitet och högskolor.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om inrättandet av en ny internationellt jämförbar masterexamen.
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett återupprättande av det akademiska självstyret.
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att uppmuntra stiftelsedrivna högskolor och privata universitet.
2002/03:Ub335 av Kent Olsson m.fl. (m):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utbildningen på form- och designområdet.
2002/03:Ub338 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om införandet av ett treterminerssystem.
2002/03:Ub339 av Margareta Andersson och Birgitta Carlsson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om tillräcklig tid för bemötandefrågor i utbildning och vidareutbildning
för personal som möter människor i myndighetsutövning.
2002/03:Ub346 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):
Riksdagen begär att regeringen ger Högskoleverket i uppdrag att utreda
beho- vet och utformningen av en imamutbildning vid högskolan.
2002/03:Ub352 av Anita Brodén och Marita Aronson (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utvidga begreppet arbetslivspoäng.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att förtroendevalt politiskt arbete skall ge arbetslivspoäng.
2002/03:Ub356 av Marina Pettersson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om införandet av ett nytt ämne, vårdteknologi, i vårdutbildningen för sjuk-
sköterskor och undersköterskor.
2002/03:Ub357 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att smärtkunskap bör vara en obligatorisk del i all medicinsk utbildning
av såväl läkare som sjuksköterskor samt övriga medicinska yrkesgrupper.
2002/03:Ub364 av Cristina Husmark Pehrsson och Sten Tolgfors (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om att förändra utbildningen för legitimerade tandhygienister till
att omfatta 120 poäng.
2002/03:Ub369 av Ingemar Vänerlöv (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ANT-kunskap inom den högre utbildningen av lärare och inom
pedagogutbildningar samt läkar-, socionom- och vårdhögskoleutbildning-
arna.
2002/03:Ub376 av Håkan Juholt m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om distansutbildning.
2002/03:Ub384 av Fredrik Olovsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om behovet av att införa ett treterminerssystem i den högre
utbildning- en.
2002/03:Ub398 av Christina Nenes och Peter Jonsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om film- och medieutbildning vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.
2002/03:Ub400 av Torsten Lindström (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det geriatriska inslaget i den grundläggande läkarutbildning-
en bör ses över och öka.
2002/03:Ub441 av Lennart Axelsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om behovet av en översyn vad gäller de statliga bidragens fördelning
vid universitets- och högskolestudier på distans.
2002/03:Ub444 av Torsten Lindström m.fl. (kd):
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om viktning av betyg.
2002/03:Ub448 av Torsten Lindström m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om den högre utbildningens värdegrund.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om profilering av högskolor.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om antagningen till högskolan.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kårobligatoriets upphävande och ökade statsanslag till Sveriges
Förenade Studentkårer.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en garanterad miniminivå av lärarledd tid i högskolan.
10. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ett tillägg av
hög- skoleförordningen 6 kap. 7 § i enlighet med vad som i motionen anförs.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om högskolelärares villkor och utvecklingsmöjligheter.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om högskolans styrning.
14. Riksdagen begär att regeringen genomför en fördjupad kartläggning av
vilka konsekvenser högskoleexpansionen medfört för utbildningarnas kva-
litet.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att tillsätta en kommission för att utreda högskolans
strukturella problem.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om balansen mellan vetenskapsområden.
17. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av hög-
skoleförordningen med syfte att tillåta högskoleavgifter för studenter från
länder utanför EES i enlighet med vad som i motionen anförs.
2002/03:Ub457 av Ingrid Burman m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att lärare vid de
medicinska fakulteterna skall få en grundläggande kompetens i HBT- frågor.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att litteraturen
till de i motionen anförda utbildningarna granskas ur ett HBT-perspektiv.
2002/03:Ub463 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om system som utvärderar utländska utbildningar mer rättvist.
2002/03:Ub477 av Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att uppmärksamma behovet av tandsköterskor.
2002/03:Ub486 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att avskaffa det centrala antagningssystemet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av en högre utbildningspremie.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av en internationalisering av högskolan och universiteten.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om studenternas egna val.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om akademiernas självständighet.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Bolognaprocessen.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förslag i anslutning till ett avskaffande av kårobligatoriet.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om fler fristående högskolor.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om andra former för fristående högskolor än stiftelseformen.
2002/03:Ub487 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):
7. Riksdagen beslutar att avskaffa 4 kap. 4 § högskolelagen (1992:1434) i
enlighet med vad som anförs i motionen.
2002/03:Ub488 av Sonja Fransson m.fl. (s):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en fortsatt satsning på form, design och medier i Västsverige.
2002/03:Ub489 av Sofia Larsen m.fl. (c):
1. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om
hur rekryteringen av högskolelärare kan ökas.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om ett avskaffande av kårobligatoriet.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om ett förtydligande av högskoleförordningen för att säkra studen-
ternas rättssäkerhet.
8. Riksdagen begär att regeringen ger Högskoleverket i uppdrag att utveckla
undervisnings- och examinationsformer.
11. Riksdagen begär att regeringen tar initiativ till en utvärdering av
instru- menten för meritvärdering.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motio-
nen anförs om att utveckla pedagogiska former för distansutbildning.
13. Riksdagen begär att regeringen ger Högskoleverket i uppdrag att
särskilt granska kvalitetsarbetet inom distansutbildningen.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motio-
nen anförs om att likvärdiga kvalitetskrav som ställs på traditionell hög-
skoleutbildning måste ställas på distansutbildning.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motio-
nen anförs om att kurser i distanspedagogik och distansmetodik bör ges i
all lärarutbildning och vidareutbildning för lärare.
17. Riksdagen begär att regeringen gör en översyn av hur den s.k. tredje
upp- giften sköts av lärosätena.
2002/03:Ub490 av Torsten Lindström m.fl. (kd):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen skall initiera samtal med arbetsmarknadens parter
kring högskoleutbildningens betydelse för lönebildningen.
2002/03:Ub491 av Torsten Lindström m.fl. (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om högskolornas lokala regelverk.
2002/03:Ub495 av Per Landgren och Tuve Skånberg (kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att redogöra för hur redan existerande samvetsfrihet skall till-
lämpas inom högskoleutbildningen.
2002/03:Ub507 av Göran Lindblad (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att inrätta en nationell tandsköterskeutbildning på högskolenivå,
som ger legitimation, i nära samverkan med övriga tandvårdsutbildningar.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utbildningen till tandsköterska/tandhygienist bör integreras.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att legitimerad tandsköterska skall ha behörighet att arbeta i
munnen på patienterna.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening med vad i motionen
anförs om att utbildningen till tandhygienist förlängs till tre år (120 p).
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att behörighetsområdet för tandhygienister utvidgas till att om-
fatta vissa enklare vårdinsatser som i dag utförs av tandläkare.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att dimensioneringen av utbildningen ses över i syfte att skapa
balans mellan behov och tillgång på assisterande personal.
2002/03:Ub510 av Börje Vestlund m.fl. (s, fp, v, c, mp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utbildning om HBT-frågor för studerande till vissa yrken.
2002/03:Ub513 av Rune Berglund m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om utbildning, personal- och kompetensförsörjning i skogslänen.
2002/03:Ub517 av Tasso Stafilidis (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om statens ansvar för att tillhandahålla dramapedagogutbildning.
2002/03:Ub531 av Lars U Granberg och Birgitta Ahlqvist (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om ett införande av praktik på samhälls- och beteendevetenskapliga utbild-
ningar och införandet av universitetsexamen utan forskningsinriktning.
2002/03:Ub553 av Elisebeht Markström m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om ett förtydligande av examensförordningen i högskoleförordningen för
vissa yrkesexamina.
2002/03:L249 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om högskoleutbildningen för vissa yrken.
2002/03:Sf226 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att införa allmänna tester som en form av validering av utländs-
ka examina.
2002/03:Sf332 av Sten Tolgfors m.fl. (m):
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om möjligheten till validering och komplettering av utländsk ut-
bildning.
2002/03:Sf334 av Sven Brus m.fl. (kd):
40. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om kunskapsva-
lidering, i enlighet med vad som anförs i motionen.
2002/03:So225 av Birgitta Carlsson och Viviann Gerdin (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det behövs ett nationellt centrum för att hålla ihop
forskning och utbildningsfrågor samt en policy för
komplementär-/alternativmedicin.
2002/03:So365 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utbildning, tillträde till utbildning och studieekonomi.
2002/03:So457 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att kunskap om funktionshinder skall ingå i vissa utbildningar.
2002/03:Kr264 av Kent Olsson m.fl. (m):
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett basår för all konstnärlig utbildning.
2002/03:Kr370 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om dansutbildningen.
2002/03:T377 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om regeländringar för att underlätta växelvisa studier i Sverige och
Danmark.
2002/03:T458 av Lena Ek och Åsa Torstensson (c):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om särskilda åtgärder för att stödja nyrekrytering till högskolor
och forskning inom IT-området.
2002/03:MJ488 av Jan Emanuel Johansson (s):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om poängkurser i djuretik.
2002/03:N263 av Eva Flyborg m.fl. (fp):
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om forskningens och utbildningens betydelse för företagande.
2002/03:N267 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om den högre utbildningen.
2002/03:N302 av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om strategier för att öka examensfrekvensen vid högskolor och uni-
versitet.
2002/03:N340 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (c):
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motio-
nen anförs om Historiska museet i Lund.
2002/03:N398 av Monica Green m.fl. (s):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en fortsatt satsning på form och design i Västsverige.