Lärarutbildning och lärare

<div class="sidhuvud_publikation">Utbildningsutskottets betänkande</div><div class="sidhuvud_beteckning">2002/03:UBU4</div><h1>Lärarutbildning och lärare</h1>
<hr class="sidhuvud_linje"><pre>
Sammanfattning


Utskottet    behandlar   i   detta   betänkande   73
motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2002.
Motionsyrkandena   avser   frågor  om  bl.a.  ökad
rekrytering till läraryrket, förändring  av  den nya
lärarutbildningen,   alternativa  lärarutbildningar,
utbildning i specialpedagogik, olika kunskapsområden
som bör ingå i lärarutbildningen, lärarlegitimation,
fler    lektorer    i   gymnasieskolan,    särskilda
karriärtjänster   för   lärare,    personalen   inom
förskolan samt kompetensutveckling av  lärare och av
personal inom förskolan.
Utskottet     föreslår    avslag    på    samtliga
motionsyrkanden,  bl.a. med hänvisning till tidigare
ställningstaganden  av  riksdagen  och till gällande
målbeskrivning för lärarexamen. Vidare hänvisas till
det betänkande som Skollagskommittén  nyligen lämnat
(SOU    2002:121    Skollag    för    kvalitet   och
likvärdighet). Detta är för närvarande på remiss.
I  betänkandet  finns reservationer från  Moderata
samlingspartiet,   Folkpartiet,   Kristdemokraterna,
Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet.</pre><pre>
Utskottets förslag till riksdagsbeslut


Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:

1. Ökad rekrytering till läraryrket

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub250 yrkande 4 och
2002/03:Ub336 yrkande 12.
Reservation 1 (m, fp)
Reservation 2 (kd, c)

2. Utbildning av fler slöjdlärare

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub451 yrkande 2.
Reservation 3 (kd)

3. Förändring av den nya
lärarutbildningen

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub250 yrkandena 6, 8 och 11.
Reservation 4 (fp)

4. En särskild förskollärarutbildning

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub509 yrkande 2.
Reservation 5 (fp)

5. Alternativa lärarutbildningar

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub486 yrkande 12.
Reservation 6 (m)

6. Mentorsprojekt som del av den praktisk-
pedagogiska utbildningen

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub311.
Reservation 7 (v)

7. Återinförande av
speciallärarutbildningen m.m.

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub229 yrkande 2,
2002/03:Ub244 yrkande 17,
2002/03:Ub389 yrkande 2 och
2002/03:Ub410 yrkande 11.
Reservation 8 (m, fp)

8. Utbildning i specialpedagogik m.m.

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub241,
2002/03:Ub250 yrkande 10,
2002/03:Ub292 yrkande 2 och
2002/03:Ub296.
Reservation 9 (m)
Reservation 10 (fp)

9. Värdegrundsarbetet i lärarutbildningen

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub451 yrkande 1.
Reservation 11 (kd)

10. Kunskap om det mångkulturella
samhället

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub463 yrkande 2.

11. Genusutbildning på lärarhögskolorna

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub462 yrkande 1,
2002/03:Ub497 och
2002/03:A366 yrkande 1.
Reservation 12 (c, mp)

12. Kunskap om narkotikans symtom och
effekter, m.m.

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ju281 yrkande 5,
2002/03:So251 yrkande 3 och
2002/03:So515 yrkande 10.
Reservation 13 (m)
Reservation 14 (mp)

13. Utbildning i sex- och
samlevnadsundervisning

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub350,
2002/03:Ub423 yrkande 1 och
2002/03:L318 yrkande 14.

14. Kunskap i frågor om homosexuella,
bisexuella och transpersoner

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub385,
2002/03:Ub510 yrkande 5,
2002/03:Ub544 och
2002/03:Ub552 yrkande 2.
Reservation 15 (v, mp)

15. Utbildningsmoment om upptäckt och
anmälan av sexuella övergrepp

Riksdagen avslår motion
2002/03:So360 yrkande 3.

16. Kunskap i frågor om mobbning

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub217 yrkande 2 och
2002/03:Ub413 yrkande 5.
Reservation 16 (m)

17. Utvecklingspsykologi och ämnesdidaktik
i lärarutbildningen

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub421.

18. Idrott och hälsa i lärarutbildningen

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub276.
Reservation 17 (m)

19. Utomhuspedagogik i lärarutbildningen

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub379 yrkande 3.
Reservation 18 (mp)

20. Kunskaper i näringslära och
kosthållning

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub293 yrkande 4.

21. Medieutbildning i lärarutbildningen

Riksdagen avslår motion
2002/03:Kr367 yrkande 1.
Reservation 19 (kd)

22. Införande av en lärarlegitimation

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub250 yrkande 3,
2002/03:Ub336 yrkande 13,
2002/03:Ub417 yrkande 15,
2002/03:Ub444 yrkande 23,
2002/03:Ub451 yrkande 3 och
2002/03:Ub509 yrkande 4.
Reservation 20 (m, fp, kd, c)

23. Fler lektorer i gymnasieskolan

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub244 yrkande 16 och
2002/03:Ub250 yrkande 1.
Reservation 21 (fp)

24. Särskilda karriärtjänster för lärare
m.m.

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub250 yrkande 2 och
2002/03:Ub451 yrkande 7.
Reservation 22 (fp, kd)

25. Åtgärder för att minska lärarnas
stress

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub451 yrkande 6.
Reservation 23 (kd)

26. Utvecklingsmöjligheter inom
förskolläraryrket

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub509 yrkande 3.
Reservation 24 (fp)

27. Värnande av läraryrkets kompetens

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub250 yrkande 15.
Reservation 25 (fp)

28. Personal inom förskolan

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub250 yrkandena 7 och 9,
2002/03:Ub328 och
2002/03:Ub509 yrkande 1.
Reservation 26 (fp)

29. Lärare i modersmål och i
svenskundervisning för invandrare, sfi

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub463 yrkandena 46.
Reservation 27 (mp)

30. Kompetensutveckling av lärare

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub245 yrkande 2,
2002/03:Ub250 yrkande 14,
2002/03:Ub302,
2002/03:Ub417 yrkande 16 och
2002/03:Ub444 yrkande 24.
Reservation 28 (fp, kd, c)

31. Kompetensutveckling av personal inom
förskolan

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub293 yrkande 3 och
2002/03:Ub415 yrkande 13.
Reservation 29 (kd)

32. Kompetensutveckling för anställda inom
utbildningsväsendet i frågor om
homosexuella, bisexuella och transpersoner

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub510 yrkande 1.

33. Behovet av trafiklärare till fordons-
och transportutbildningar

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub287 yrkande 2.

34. Elevers utvärdering av lärares arbete

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub498 yrkande 3.

35. Andra motionsyrkanden

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub327 yrkande 3 och
2002/03:Ub451 yrkandena 4 och 5.

Stockholm den 6 mars 2003

På utbildningsutskottets vägnar


Jan Björkman


Följande  ledamöter har  deltagit  i  beslutet:  Jan
Björkman (s),  Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson
(fp), Inger Lundberg  (s),  Majléne Westerlund Panke
(s), Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-
Erik Söderqvist (s), Per Bill  (m), Louise Malmström
(s),  Ana  Maria Narti (fp), Sören  Wibe  (s),  Anna
Ibrisagic   (m),   Mikael   Damberg   (s),   Mikaela
Valtersson (mp),  Tobias  Billström  (m)  och  Håkan
Larsson (c).

</pre><pre>
2002/03

UbU4



Redogörelse för ärendet


Under  den  allmänna  motionstiden  2002 väcktes ett
stort    antal   motioner   med   yrkanden   rörande
lärarutbildning  och lärare. Dessa behandlas i detta
betänkande.
Motionsyrkandena   avser   frågor  om  bl.a.  ökad
rekrytering till läraryrket, förändring  av  den nya
lärarutbildningen,   alternativa  lärarutbildningar,
utbildning i specialpedagogik, olika kunskapsområden
som bör ingå i lärarutbildningen, lärarlegitimation,
fler    lektorer    i   gymnasieskolan,    särskilda
karriärtjänster   för   lärare,    personalen   inom
förskolan samt kompetensutveckling av  lärare och av
personal inom förskolan.
Förslagen  i  motionerna, sammanlagt 73  yrkanden,
återges i bilaga.</pre><pre>
Utskottets överväganden


Inledning

En reformering av  lärarutbildningen  har genomförts
fr.o.m. den 1 juli 2001 enligt riksdagens beslut med
anledning     av     propositionen     En    förnyad
lärarutbildning     (prop.    1999/2000:135,    bet.
2000/01:UbU3, rskr. 2000/01:5).
Åtta olika lärarexamina  har  ersatts  med  en  ny
examen,    kallad    lärarexamen.   Flyglärarexamen,
folkhögskollärarexamen    och   specialpedagogexamen
finns kvar som separata examina. Den nya lärarexamen
har satts samman av tre s.k. utbildningsområden: ett
allmänt utbildningsområde (60  poäng) som innehåller
de  lärargemensamma momenten, ett  utbildningsområde
med  inriktningar   (minst   40   poäng)  som  anger
lärarexamens  profil samt ett utbildningsområde  med
specialiseringar  (minst  20  poäng) som kan vara en
fördjupning eller breddning av tidigare studier. Det
allmänna   utbildningsområdet  består   till   cirka
hälften  av  tvärvetenskapliga   ämnesstudier.  Inom
detta område och inom området inriktningar är en del
av  utbildningen  verksamhetsförlagd  med  minst  10
poäng inom vartdera området.
Den nya lärarexamen  har  olika  längd  för  olika
lärarverksamheter. Lärarexamen för förskollärare och
fritidspedagoger  skall  omfatta minst 140 poäng,  i
stället  för tidigare 120 poäng.  Samma  omfattning,
minst 140  poäng, har lärarexamen för undervisning i
grundskolans  tidigare årskurser. För undervisning i
grundskolans senare  årskurser  och i gymnasieskolan
skall lärarexamen omfatta minst 180  poäng. Lärare i
gymnasieskolans yrkesämnen skall ha minst 120 poäng,
mot  tidigare  100  poäng.  Den som vill bli  lärare
efter  att ha inhämtat sin ämneskompetens  på  annat
sätt   har   möjlighet   att   läsa   det   allmänna
utbildningsområdet  som en fristående utbildning och
därefter få lärarexamen.
Universitet och högskolor  med lärarutbildning har
i högskolelagen (2 kap. 5 a §)  ålagts  att  ha  ett
särskilt  organ  med  ansvar  för grundutbildning av
lärare  och för forskning samt i  förekommande  fall
för   forskarutbildning    som    knyter   an   till
lärarutbildningen.

Utskottet  behandlar  i det följande  motioner  från
allmänna motionstiden 2002  som  tar  upp  frågor om
lärarutbildning och lärare.


Ökad rekrytering till läraryrket


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  avslå motionsyrkanden om ökad
rekrytering till läraryrket och om utbildning
av fler slöjdlärare  med  hänvisning till att
åtgärder vidtas för att öka  examinationen av
lärare.
Jämför reservationerna 1 (m, fp),  2  (kd, c)
och 3 (kd).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Behovet   av   ökad   rekrytering   till  läraryrket
understryks i två motioner.

Enligt Folkpartiet i motion 2002/03:Ub250  yrkande
4   måste  fler  lärare  utbildas  för  att  undvika
lärarbrist.      Särskilt      inriktningen     inom
lärarutbildningen mot matematik/naturvetenskap lider
stor  brist på studenter. Motionärerna  påpekar  att
flertalet gymnasielärare tidigare har valt att först
läsa en  ämnesutbildning  och  sedan komplettera med
två terminer på en lärarhögskola.  I  dag  måste  de
läsa   tre   terminer   (60   poäng)  inom  den  nya
lärarutbildningen.  För  många  kan  en  ytterligare
termins  studieskulder vara avskräckande.  Detta  är
beklagligt,  eftersom  de som redan har en akademisk
examen skulle kunna tillföra  skolan bred erfarenhet
och kunnande.
I   motion   2002/03:Ub336  yrkande   12   betonar
Centerpartiet att  lärarutbildningen är ett statligt
ansvar. Regeringens  dimensionering  av utbildningen
kommer emellertid inte tillnärmelsevis att räcka för
att tillgodose behovet av lärare. Motionärerna  vill
att regeringen återkommer till riksdagen med förslag
om hur man skall komma till rätta med lärarbristen.
U  t  s  k  o  t  t e t  har samma uppfattning som
motionärerna att det är angeläget att rekrytera fler
studenter  till lärarutbildningen  och  öka  andelen
behöriga  lärare  i  skolan.  Som  redovisas  i  det
följande har  emellertid  regeringen vidtagit en rad
åtgärder  för  att  öka  examinationen   av  lärare.
Utskottet  anser  därför  att det inte behövs  något
särskilt uttalande från riksdagen  med  anledning av
motionsyrkandena.   Riksdagen   bör   alltså   avslå
desamma.
Regeringen har satt upp ökade examinationsmål  för
lärarutbildningen för perioden 20012004 jämfört med
tidigare  period. De planeringstal för examinationen
av lärare som  regeringen  har  angivit för perioden
20052008 innebär en ytterligare ökning.
Enligt    en    promemoria    (2002-11-04)    från
Högskoleverket   började  15 600  personer   på   en
lärarutbildning läsåret 2001/02, vilket är en ökning
med hela 25 % jämfört  med  läsåret  2000/01.  Sedan
mitten    av    1990-talet    har    inflödet   till
lärarutbildningarna   ökat   med   nästan   50    %.
Preliminära  uppgifter  för  hösten  2002  visar  en
fortsatt    ökning    av    antalet   nybörjare   på
lärarutbildningar, dock i lägre takt än höstterminen
2001.
En särskild satsning på utbildning av lärare pågår
inom  projektet  Särskilda  lärarutbildningar,  SÄL.
Detta   omfattar  4  000  personer   med   akademisk
utbildning  som  anställs  i en skola och parallellt
med  yrkesutövningen utbildas  för  att  erhålla  en
lärarexamen.    Projektet   drivs   under   perioden
20022006   enligt    förordningen   (2001:740)   om
särskilda lärarutbildningar,  huvudsakligen  av  sex
lärosäten. SÄL finansieras genom medel från anslaget
25:72   Särskilda   utgifter  inom  universitet  och
högskolor m.m.
Vidare  har  regeringen   i   augusti  2002  givit
Lärarhögskolan i Stockholm i uppdrag  att  genomföra
en  kompletterande lärarutbildning för upp till  200
friställda   ingenjörer  i  Stockholmsområdet  under
hösten 2002 och 2003.
Genom  Högskoleverkets   validering  av  utländska
examina,  som  bl.a.  innebär  att  verket  utfärdar
behörighetsbevis för lärare med utländsk utbildning,
har  den  svenska  arbetsmarknaden   sedan  år  2000
tillförts ca 250 lärare årligen.
Regeringen  har  också  i  januari  2003  beslutat
tillkalla en matematikdelegation som skall  utarbeta
en  handlingsplan med förslag till åtgärder för  att
förändra   attityder  till  och  öka  intresset  för
matematikämnet             samt             utveckla
matematikundervisningen.    Handlingsplanen    skall
omfatta    hela    området    från   förskola   till
högskoleutbildning.      I      direktiven      till
Matematikdelegationen (dir. 2003:8) påpekas att inte
minst bristen på sökande till lärarutbildningar  med
inriktning  mot matematik, naturvetenskap och teknik
är  oroande.  Tillgången   på   utbildade  lärare  i
matematik  behöver  öka  såväl nu som  i  framtiden.
Delegationens   uppdrag   skall    redovisas    till
regeringen senast den 28 maj 2004.

I   motion   2002/03:Ub451   yrkande   2  framhåller
Kristdemokraterna  att  lärarbristen  inte  bara  är
generell; det finns specialiseringar inom läraryrket
som har särskilt stor brist på utbildad personal. De
lyfter fram bristen på behöriga lärare  i  slöjd och
slöjdämnets  betydelse  för  att  utveckla elevernas
självständighet,  ansvarstagande,  kreativitet   och
nyfikenhet.  I  motionen  hänvisas  till Skolverkets
negativa  prognoser för denna lärarkategori.  Enligt
Kristdemokraterna  är  det nödvändigt att det vidtas
åtgärder för att öka dimensioneringen  av utbildning
för slöjdlärare. Regeringen bör omedelbart  se  över
denna  problematik  och  återkomma  med förslag till
lösningar.

U  t  s  k  o  t  t  e  t   erinrar  om att enligt
regleringsbrev  för budgetåret 2003 skall  lärosäten
som ger lärarutbildning  liksom tidigare år  efter
hörande av Högskoleverket  och Skolverket besluta om
dimensioneringen    av   olika   ämneskombinationer,
inriktningar    och   specialiseringar    inom    de
lärarutbildningar   som   erbjuds.  Likaså  anges  i
regleringsbrev  för  Högskoleverket   att  verket  i
samarbete   med   Skolverket   skall   medverka    i
lärosätenas arbete inför beslut om dimensionering av
utbildning   av   lärare.   Högskoleverket  skall  i
årsredovisningen   redovisa   vilka   insatser   som
genomförts.
Motionsyrkandet avstyrks med det anförda.

Den nya lärarutbildningen


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden   om
förändring av den nya  lärarutbildningen,  om
en    särskild   förskollärarutbildning,   om
alternativa    lärarutbildningar    samt   om
mentorsprojekt   som  del  av  den  praktisk-
pedagogiska utbildningen.
Jämför reservationerna  4 (fp), 5 (fp), 6 (m)
och 7 (v).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Folkpartiet  framför  i motion  2002/03:Ub250  vissa
kritiska synpunkter på den nya lärarutbildningen och
ställer   krav   på  en  förändrad   lärarutbildning
(yrkande 6). Kvaliteten på utbildningen måste höjas.
Enligt  motionen  har   utbildningen  blivit  mindre
attraktiv genom att det nu  finns  i  stort  sett en
enda,    enhetlig   lärarexamen   för   alla,   från
förskollärare   till  gymnasielärare.  Tre  terminer
ägnas åt gemensamma  studier  för studenter med helt
olika  inriktning,  mot  t.ex.  gymnasienivå   eller
grundskolans  tidiga  årskurser.  Följden har blivit
att  ämnesstudierna för gymnasielärare  minskar  med
upp till tre terminer, anmärker motionärerna.

I motionen motsätter sig Folkpartiet en utveckling
mot enhetslärare, eftersom det innebär minskade krav
på  ämneskunskaper  (yrkande  8).  Inte  heller  får
enligt  motionen  mer praktik inom lärarutbildningen
ske  på bekostnad av  ämneskunskaper  (yrkande  11).
Ämnesteori    kan   inte   ersättas   med   praktik.
Motionärerna  föreslår  i  stället  ett  system  med
mentorer  i skolorna  för  lärare  under  de  första
tjänstgöringsåren.

Folkpartiet  efterfrågar också, i motion 2002/03:Ub509 angående
förskolan, en särskild förskollärarutbildning som är
fokuserad på hur  man kan främja barnens förmåga att
lära  genom  lek  (yrkande   2).   Det   är   enligt
motionärernas   mening   fel  att  en  stor  del  av
utbildningen  nu  är  gemensam  med  t.ex.  blivande
fysiklärare i gymnasiet.

U t s k o t t e t  anser  att  riksdagen  bör  avslå
motionsyrkandena.

Riksdagen   tog   hösten   2000   ställning   till
regeringens  förslag  till  förnyad  lärarutbildning
(prop.   1999/2000:135,  bet.  2000/01:UbU3,   rskr.
2000/01:5).    Därvid   behandlades   och   bemöttes
utförligt  motsvarande  motionsyrkanden  om  att  en
utveckling mot  enhetslärare  och  mer  praktik inom
utbildningen minskar ämneskunskaperna.
Utskottet delar den uppfattning som då  framfördes
att  motionärernas  farhågor  för enhetslärare  utan
gedigna       ämneskunskaper      är      ogrundade.
Lärarutbildningens  nya  struktur  ger möjlighet att
utbilda   en   lärarkår  som  har  stora  gemensamma
yrkeskunskaper,  men  som  samtidigt  omfattar  stor
individuell   variation  genom  sammansättningen  av
inriktningar och  specialiseringar.  Studenterna får
genom val av inriktning och specialisering ta ansvar
för den egna yrkesutbildningens profilering  och  på
ett  tidigt  stadium  utforma sin egen kompetens som
lärare.
Enbart goda ämneskunskaper  är  enligt  utskottets
mening  ingen garanti för att en lärare skall  kunna
skapa  goda  betingelser  för  lärande.  Studenterna
måste  i  sin  utbildning  ges  utrymme  att  aktivt
reflektera  över  kunskapssyn,  kunskapsinnehåll och
kunskapsurval,  satt i relation till  hur  barn  och
elever lär sig. Utskottet  finner  det vara av värde
att delar av dessa studier genomförs i den praktiska
undervisningsmiljön.
Utskottet   vill  peka  på  att  lärarexamen   för
förskollärare,  som  ersatt  den  tidigare barn- och
ungdomspedagogiska examen, samtidigt  har  förlängts
med  20 poäng till att omfatta 140 poäng. Utökningen
av utbildningen  har  gjorts  mot bakgrund av de nya
krav som ställs på förskolan. Förskolan är numera en
utbildningspolitisk angelägenhet  med  fokus både på
omsorg  och barns lärande. Genom att vissa  centrala
kunskapsområden inom det allmänna utbildningsområdet
är  gemensamma   för   de   olika  lärarkategorierna
underlättas en fortsatt samverkan  mellan  förskola,
förskoleklass,  skola  och fritidshem. Den förlängda
utbildningstiden   ger   den   som   studerar   till
förskollärare möjlighet till  fördjupning  inom  ett
ämne eller ämnesområde.
I   propositionen   En   förnyad   lärarutbildning
förutskickades  en  utvärdering av genomförandet  av
lärarutbildningsreformen.  Högskoleverket  har sedan
år 2001 regeringens uppdrag att genomföra ämnes- och
programutvärderingar  av  samtliga utbildningar  för
generella   examina   och  yrkesexamina,   inklusive
forskarutbildningen,  vid  landets  universitet  och
högskolor. Utvärderingarna bör omfatta prövningar av
examenstillstånd  och  skall   genomföras   med   en
periodicitet  på sex år. Enligt Högskoleverkets Plan
för  nationella   ämnes-   och  programutvärderingar
20012006 skall den nya lärarutbildningen utvärderas
under år 2004.

Moderata   samlingspartiet   pläderar    i    motion
2002/03:Ub486    yrkande    12    för    alternativa
lärarutbildningar.    Staten    bör    noga    pröva
förutsättningarna för att ställa sådana utbildningar
under  statlig tillsyn och tilldela dem statsbidrag.
Däremot  finns  det  ingen anledning att kräva samma
innehåll som för statliga  utbildningar. Moderaterna
anser att en av lärarhögskolorna  bör  ges möjlighet
till    en    självständig   ställning.   Fristående
institutioner  med   statens   uppdrag  att  bedriva
lärarutbildning  är ett steg mot  framtiden,  hävdar
de. Ambitionen med  sådana  lärarutbildningar är att
stimulera     en    nödvändig    utveckling     inom
undervisningssektorn.

U  t  s  k  o  t  t   e   t   föreslår  avslag  på
motionsyrkandet.
Sedan år 1993 finns det en lagfäst ordning för hur
fristående utbildningsanordnare  skall kunna få rätt
att   utfärda   sådana   examina   som  regleras   i
högskoleförordningen.  Enligt  lagen  (1993:792)  om
tillstånd att utfärda vissa examina krävs,  för  att
en  enskild  utbildningsanordnare  skall få rätt att
utfärda   examina   som  tillhör  den  grundläggande
högskoleutbildningen,   att  utbildningen  vilar  på
vetenskaplig eller konstnärlig grund. Dessutom skall
utbildningen svara mot de  särskilda  krav  för  den
aktuella examen  i det här fallet lärarexamen  som
ställs    i    examensordningen   (bilaga   2   till
högskoleförordningen).  Frågan om examensrätt avgörs
av regeringen.
Utskottet  finner  inte  skäl   att  frångå  denna
ordning.

I  Vänsterpartiets  motion 2002/03:Ub311  begärs  en
utredning i syfte att  utröna hur mentorsprojekt med
Näktergalen i Malmö som förebild skall kunna spridas
till   andra   högskolor  och   kommuner   samt   om
deltagandet   i   mentorsprojektet    skall    kunna
tillgodoräknas  som  del av den praktisk-pedagogiska
utbildningen för lärarstuderande. Enligt motionen är
Näktergalen ett projekt  vid Lärarhögskolan i Malmö,
där  högskolestuderande fungerar  som  mentorer  för
skolbarn  som lever under sådana förhållanden att de
saknar goda  möjligheter  att  utvecklas socialt och
kunskapsmässigt.     Den     konkreta,     beprövade
erfarenheten   av  ett  barns  verklighet  kan  rätt
bearbetad vara en  viktig  del av den professionella
kompetensen, anför motionärerna.

U t s k o t t e t  behandlade  och  avstyrkte  ett
motsvarande motionsyrkande under föregående riksmöte
(bet.  2001/02:UbU10).  Riksdagen  följde utskottet.
Utskottet anser att lokala projekt med den beskrivna
utformningen  kan  ha  stor betydelse såväl  för  de
studenter  som  deltar  såsom   mentorer   som   för
eleverna.  Att  besluta om sådana projekt är dock en
fråga för lärosätena och kommunerna. Det ankommer på
den  nybildade Myndigheten  för  skolutveckling  att
sprida  kunskap  om  intressanta utvecklingsprojekt.
Med    denna    motivering    avstyrker    utskottet
föreliggande motionsyrkande.

Specialpedagogik


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden   om
återinförande av speciallärarutbildningen och
om   utbildning   i   specialpedagogik   m.m.
Utskottet hänvisar till  innehållet i den nya
lärarexamen och till specialpedagogexamen.
Jämför reservationerna 8 (m,  fp),  9 (m) och
10 (fp).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Frågan  om återinförande av speciallärarutbildningen
tas upp i flera motioner.

Moderata    samlingspartiet   betonar   i   motion
2002/03:Ub410     yrkande      11     behoven     av
speciallärarutbildning. I stället  för speciallärare
utbildas  nu  specialpedagoger  till  att   handleda
vanliga    lärare    att    undervisa   elever   med
inlärningsproblem eller läs-  och  skrivsvårigheter.
Moderaterna anser att en speciallärare  som  arbetar
direkt med barn med läs- och skrivproblem kan  bygga
upp    en    gedigen   kunskapsbank   av   praktiska
erfarenheter.    En    speciallärarutbildning    med
inriktning  på  läs- och skrivsvårigheter bör därför
inrättas.
Liknande synpunkter  förs  fram  av  Folkpartiet i
motionerna 2002/03:Ub229 yrkande 2 och 2002/03:Ub244
yrkande    17   som   rör   grundskolan   respektive
gymnasieskolan.  Motionärerna  framhåller att det är
en stor brist att speciallärarutbildningen har lagts
ned  och  ersatts  av  en  specialpedagogutbildning,
eftersom de nya specialpedagogerna inte skall arbeta
direkt  med  eleverna.  I  stället   skall   de  via
handledning  hjälpa andra lärare i deras arbete  med
elever  i  behov   av   stöd.   Det   behövs  enligt
motionärerna ett direkt och kvalificerat  stöd  till
de  elever  som  har  inlärningssvårigheter, t.ex. i
form av dyslexi och dyskalkyli. Speciallärartjänster
måste   åter   inrättas   på    skolorna    och   en
speciallärarutbildning  införas på lärarhögskolorna.
Även   i   gymnasieskolan   finns   ett   behov   av
speciallärare.
I motion 2002/03:Ub389 (mp)  yrkande  2  begärs en
utredning om speciallärares ställning i den  svenska
skolvärlden.  Motionären  motiverar  detta  med  att
situationen   vad   gäller   s.k.  speciallärare  är
otydlig.   Regeringen  bör  sedan   återkomma   till
riksdagen med förslag för att nå en förbättring.

I ytterligare  några motioner understryks behovet av
specialpedagogik i lärarutbildningen.

Enligt motion 2002/03:Ub241 (kd) finns det tydliga
signaler om brister  i den nya lärarutbildningen vad
gäller såväl specialpedagogik  som handikappkunskap.
Regeringen bör skyndsamt se till att åtgärder vidtas
så  att  samtliga lärarutbildningar  tillhandahåller
dessa kunskapsområden  inom  ramen för basblocket på
60 poäng.
I motion 2002/03:Ub296 (m, c)  betonas  vikten  av
pedagogisk    utbildning    i   syfte   att   tidigt
uppmärksamma  och  hjälpa  barn   med   autism   och
autismliknande    tillstånd.   Spetskompetens   inom
området  autism  är  mycket   angeläget,  framhåller
motionärerna. De anser att ett  nära  samarbete  med
föräldraorganisationer, habilitering och skola skall
ingå i utbildningen.
Folkpartiet   föreslår   i   motion  2002/03:Ub250
yrkande   10   att  utbildningen  för   lärare   med
inriktning mot grundskolans tidigare år förlängs med
en termin till 160  poäng med betoning på utbildning
i läs- och skrivinlärning.
Alla  lärarutbildningar   skall,   enligt   motion
2002/03:Ub292    (c)    yrkande   2,   erbjuda   bra
undervisning om dyslexi.  Lärare som inte undervisar
i svenska måste få mer kunskap  om  hur  man hjälper
elever   med   läs-  och  skrivsvårigheter,  påpekar
motionärerna.

U t s k o t t e  t   anser  att  riksdagen bör avslå
samtliga här relaterade motionsyrkanden.

I utbildningen till den nya lärarexamen skall alla
lärarkandidater, oavsett vilket stadium  eller vilka
ämnen de avser att arbeta inom, få viss utbildning i
specialpedagogik   inom   ramen   för  det  allmänna
utbildningsområdet.  Målet  är  att  alla   blivande
lärare utifrån kunskaper i specialpedagogik skall ha
goda  förutsättningar  att  organisera  arbetet  med
hänsyn  till  olika  barns och elevers behov av tid,
stimulans  och  stöd.  Vidare  kan  specialpedagogik
förekomma som inriktning  i lärarexamen, och det kan
också  utgöra  en  specialisering.  Utskottet  anser
därför att den nya lärarutbildningen  på  ett mycket
påtagligt    sätt    kommer    att   förstärka   den
specialpedagogiska kompetensen bland  alla  lärare i
skolorna.
Strukturen  för lärarutbildningen ger utrymme  för
lärosätena  att   erbjuda   inriktningar   och/eller
specialiseringar  som  ger den blivande läraren  mer
specifika specialpedagogiska  kunskaper som rör barn
och ungdomar i komplicerade inlärningssituationer. I
propositionen  En  förnyad  lärarutbildning   nämner
regeringen  läs-  och skrivinlärning som exempel  på
särskild  inriktning.  Vidare  nämns  behov  av  mer
specifika specialpedagogiska  kunskaper  för  elever
med   t.ex.  dyskalkyli,  koncentrationssvårigheter,
ADHD,   DAMP,    syn-   eller   hörselnedsättningar,
utvecklingsstörning  eller  sociala  och emotionella
svårigheter.   Dessa  kunskaper  bör  lärarstudenter
kunna  erhålla  genom   val   av   inriktning  eller
specialisering     inom    det    specialpedagogiska
ämnesområdet.
Som    en   påbyggnad   på    lärarexamen    finns
specialpedagogexamen. För att få denna examen krävs,
enligt  bilaga   2  till  högskoleförordningen,  att
studenten  har de specialpedagogiska  kunskaper  och
färdigheter  som  behövs för att aktivt kunna arbeta
med barn, ungdomar  och  vuxna  i behov av stöd inom
förskola,      skola,     vuxenutbildning      eller
habilitering/rehabilitering.     Därutöver     skall
studenten    bl.a.   kunna   genomföra   pedagogiska
utredningar och  analysera individers svårigheter på
organisations-, grupp-  och  individnivå  samt kunna
vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare  i
pedagogiska frågor för föräldrar, kolleger och andra
berörda yrkesutövare.

Vissa kunskapsområden


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör avslå samtliga motionsyrkanden
med   förslag   till   kunskapsområden   inom
lärarutbildningen.    Utskottet   anser   att
målbeskrivningen för lärarexamen  i  huvudsak
tillgodoser syftet med yrkandena.
Jämför  reservationerna 11 (kd), 12 (c,  mp),
13 (m), 14  (mp), 15 (v, mp), 16 (m), 17 (m),
18 (mp) och 19 (kd).

Motioner

Ett  stort  antal  motioner  innehåller  förslag  på
kunskapsområden som enligt motionärerna skall ingå i
lärarutbildningen.

I   motion   2002/03:Ub451    yrkande    1    lyfter
Kristdemokraterna    fram    värdegrundsarbetet    i
lärarutbildningen.        De       betonar       att
värdegrundsutbildning liksom  reflekterande  samtal,
diskussioner   och   övningar   som  kan  leda  till
personlig  utveckling  är  viktiga  moment   i   all
lärarutbildning.

Miljöpartiet  vill  i motion 2002/03:Ub463 yrkande 2
att lärarutbildningen  skall innehålla moment om det
mångkulturella samhället.

Genusutbildning  på lärarhögskolorna  efterfrågas  i
motion 2002/03:Ub462  (mp)  yrkande  1, särskilt för
blivande  pedagoger  för de yngsta åldrarna.  Enligt
Centerpartiets motion  2002/03:A366  yrkande  1  bör
genusperspektivet  förtydligas i bl.a. förskollärar-
och lärarutbildningar  för  att göra dem som arbetar
med  barn  och ungdomar medvetna  om  könsroller.  I
motion 2002/03:Ub497 (s) framhåller motionärerna att
lärarna   måste   ges   instrument   att   införliva
könsperspektivet  i  uppläggning och genomförande av
sitt    pedagogiska    arbete.    Utbildningen    på
lärarhögskolan  om  jämställdhet   är  av  avgörande
betydelse för en bra jämställdhetspedagogik.

Moderata  samlingspartiet  understryker   i   motion
2002/03:Ju281   yrkande   5  vikten  av  att  det  i
lärarutbildningen  ingår utbildning  om  narkotikans
symtom  och effekter.  Skolan  bör  nämligen  enligt
Moderaterna   ha  en  absolut  plikt  att  informera
vårdnadshavare     vid     misstanke     om    elevs
narkotikaanvändning. Liknande synpunkter framförs  i
motion 2002/03:So251 (m) yrkande 3.

I  Miljöpartiets  motion  2002/03:So515 yrkande 10
ställs   krav   på  att  lärarhögskolan   skall   ge
utbildning i ANT-frågor  (Alkohol, Narkotika, Tobak)
med  hänvisning  till  att  Skolverkets   nationella
granskning   visat  att  många  lärare  saknar  goda
kunskaper inom detta område.

Enligt motion  2002/03:L318  från Miljöpartiet skall
kunskapsämnet  sex- och samlevnadsundervisning  vara
obligatoriskt  i   de   pedagogiska   utbildningarna
(yrkande  14).  Utbildningen bör enligt motionärerna
innefatta   barns   och    ungdomars   psykosexuella
utveckling,      ungdomssexualitet,       folkhälsa,
könsidentitet  m.m.  För att lärare på ett bra  sätt
skall  kunna  diskutera   sex   och   samlevnad  med
inriktning på hetero-, homo- och bisexuella bör även
intersexuella  personers situation uppmärksammas.  I
motion 2002/03:Ub350  (s)  påtalas att ämnet sex och
samlevnad är känsligt att undervisa i. Det är därför
särskilt viktigt att lärarhögskolorna  erbjuder både
generella och specialiserade kurser som  lärarna kan
ha användning för i sin undervisning. Också i motion
2002/03:Ub423 (s) yrkande 1 talas om vikten  av  att
ämnet    sex-    och   samlevnadsundervisning   blir
obligatoriskt i lärarutbildningen.

Flera   motioner   behandlar    behovet    av    att
lärarutbildningen  ger  blivande  lärare  kunskap  i
frågor om homosexuella, bisexuella och transpersoner
(HBT-frågor).

Enligt  motion  2002/03:Ub510  (s,  fp,  v, c, mp)
yrkande  5 är det av yttersta vikt att de som  leder
undervisningen  i  skolan  har goda kunskaper i HBT-
frågor.  Högskoleverket  bör  göra   en  översyn  av
kursplanerna för lärarstuderande i syfte  att stärka
kunskapen   i   sex-   och  samlevnadsfrågor,  anser
motionärerna. De anser vidare  att lärarhögskolorna,
inom ramen för arbetet med värdegrundsfrågorna,  har
ett  ansvar  för  att ge lärarstuderande redskap att
reflektera  över sitt  förhållningssätt  till  dessa
frågor.
I motion 2002/03:Ub385  (s)  begärs att regeringen
ger  Högskoleverket  och  andra  berörda   verk  och
institutioner i uppdrag att kartlägga vilken bild av
homo-   och   bisexuella   samt   transpersoner  som
förmedlas till blivande lärare.
Vikten   av   att   HBT-frågor   lyfts   fram    i
lärarutbildningen  betonas  i  motion  2002/03:Ub544
(s).
Likaså  understryks  i  motion  2002/03:Ub552  (s)
yrkande   2  att  regeringen  bör  verka   för   att
Högskoleverket  och  berörda  institutioner medvetet
och     aktivt    arbetar    för    att    förbättra
lärarutbildningen så att homosexuella och bisexuella
personers  samt  transpersoners  livsvillkor tydligt
belyses för blivande lärare på ett  objektivt  sätt.
Dessutom   bör   Skolverket  kräva  att  lärare  får
utbildning om livsvillkoren  för HBT-personer. Detta
är viktigt mot bakgrund av att  regeringen  aviserat
att    diskriminering,    mobbning    och   sexuella
trakasserier i skolan skall förbjudas.

I  motion  2002/03:So360  (kd)  yrkande  3  föreslår
motionären    att    grundutbildningen    för   alla
yrkesgrupper  med  anmälningsplikt vid misstanke  om
sexuella övergrepp skall inbegripa utbildningsmoment
om upptäckt och anmälan  av  sexuella övergrepp samt
om det utsatta barnets behov av  stöd.  Detta gäller
inte minst inom skolans område.

Moderata   samlingspartiet   framhåller   i   motion
2002/03:Ub413   yrkande  5  att  frågor  beträffande
mobbning   bör   behandlas    utförligt    redan   i
lärarutbildningen  och  ingå  i lärarfortbildningen.
Samma synpunkter anförs i motion 2002/03:
Ub217 (m) yrkande 2.

Lärarutbildningen  skall lägga en  större  vikt  vid
ämnena   utvecklingspsykologi   och   ämnesdidaktik,
föreslås det  i  motion 2002/03:Ub421 (s). Detta för
att   läraren   skall   kunna   möta   varje   elevs
utvecklingsbehov.

I motion 2002/03:Ub276 (m) betonas betydelsen av att
ämnet idrott och  hälsa  ingår  i lärarutbildningen.
Detta är en förutsättning, påpekar  motionären,  för
att  nyexaminerade lärare på ett bra och pedagogiskt
sätt skall  få  med  rörelse i hela sin undervisning
och för att skolan i framtiden  skall  kunna  arbeta
målinriktat, utan timplan.

Förslag  läggs  fram  i  motion  2002/03:Ub379  (mp)
yrkande  3  om att lärarutbildningen skall innehålla
moment  om  utomhuspedagogik.  Motionären  vill  att
naturskolornas idéer och kunskap om utomhuspedagogik
skall  spridas.   Framtida   lärare   borde  ges  en
beredskap  för  detta spännande arbetssätt  som  ger
stor variation för eleverna.

Enligt motion 2002/03:Ub293  (m)  yrkande  4  är det
nödvändigt att det i de utbildningar som leder  till
lärarexamen   för   utbildning  av  yngre  barn  ges
adekvata kunskaper i  näringslära  och kosthållning.
Motionären  hänvisar till att en undersökning  visat
att flera förskolebarn  får  i  sig för lite näring.
Samtidigt är det alltfler barn som är överviktiga.

Kristdemokraterna tar i motion 2002/03:Kr367 yrkande
1     upp     behovet    av    medieutbildning     i
lärarutbildningarna.       De       påpekar      att
medieundervisning  innebär  att förmedla  såväl  ett
teoretiskt vetande som ett praktiskt kunnande. Genom
en kombination av analys och  produktion ges de unga
en  möjlighet  att  lära  sig  att kritiskt  värdera
medierna.  Skolan har ett ansvar  för  att  föra  in
mediekultur i undervisningen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet   anser   att   alla   de   uppmärksammade
kunskapsområdena är viktiga och att det är angeläget
att blivande  lärare får insikt i och kompetens inom
dessa  områden.   Utskottet   avstyrker   emellertid
samtliga yrkanden med hänvisning till följande.

Staten  styr  numera  vad  som  skall ingå i olika
examina genom examensordningen, som  utgör  bilaga 2
till högskoleförordningen (1993:100, ändr. 2001:23).
Där  anges  för varje examen dels dess omfattning  i
poäng, dels dess  mål.  Detta sker med formuleringar
om  vilka  kunskaper,  förmågor   och  insikter  som
studenten skall ha för att få respektive examen.
Utbildningens närmare innehåll och  uppläggning  i
fråga  om  kurser,  program och studieorganisation i
övrigt bestäms av varje  lärosäte  mot  bakgrund  av
målformuleringarna i examensordningen.

Målen   för   lärarexamen   i  examensordningen  har
följande lydelse:

För  att  få  lärarexamen  skall  studenten  ha  de
kunskaper  och de färdigheter  som  behövs  för  att
förverkliga      förskolans,      skolans      eller
vuxenutbildningens  mål  samt  för  att  medverka  i
utvecklingen   av   respektive   verksamhet   enligt
gällande föreskrifter och riktlinjer.

Studenten skall vidare kunna
1. omsätta  goda  och  relevanta  kunskaper  i ämnen
eller  ämnesområden  så  att  alla elever lär och
utvecklas,
2.
3. bedöma och värdera elevers lärande och utveckling
samt  informera och samarbeta med  föräldrar  och
vårdnadshavare,
4.
5. förmedla  och förankra samhällets och demokratins
värdegrund,
6.
7. orientera sig om, analysera och ta ställning till
allmänmänskliga         frågor,        ekologiska
livsbetingelser och förändringar i omvärlden,
8.
9. inse     betydelsen    av    könsskillnader     i
undervisningssituationen  och vid presentation av
ämnesstoffet,
10.
11. självständigt och tillsammans med andra planera,
genomföra,  utvärdera  och utveckla  undervisning
och  annan  pedagogisk verksamhet  samt  delta  i
ledningen av denna,
12.
1. tillvarata  och  systematisera  egna  och  andras
erfarenheter  samt  relevanta  forskningsresultat
som grund för utveckling i yrkesverksamheten,
2.
3. använda  informationsteknik  i  den   pedagogiska
utvecklingen  och  inse betydelsen av massmediers
roll för denna.
4.
Som  framgår  av den citerade  målbeskrivningen  har
särskilt lyfts  fram  att lärarstudenten skall kunna
förmedla  och  förankra samhällets  och  demokratins
värdegrund,  orientera  sig  om,  analysera  och  ta
ställning  till  allmänmänskliga  frågor  samt  inse
betydelsen av könsskillnader i undervisningen.

Utskottet  anser  att  det är viktigt att blivande
lärare blir förberedda för alla sina läraruppgifter.
Utskottet utgår från att de  organ  som  har hand om
lärarutbildningen arbetar utifrån målet att  de  som
avlägger  lärarexamen  skall ha de kunskaper och den
kompetens som krävs för att de skall kunna undervisa
eleverna i enlighet med vad som föreskrivs i skolans
styrdokument,           nämligen          skollagen,
skolformsförordningar och läroplaner.
Som  exempel vill utskottet  ta  fram  att  det  i
läroplanen  för det obligatoriska skolväsendet, m.m.
(Lpo 94) föreskrivs  att  skolan  skall sträva efter
att   varje   elev   respekterar   andra  människors
egenvärde,  tar  avstånd från att människor  utsätts
för kränkande behandling  och  kan leva sig in i och
förstå  andra människors situation.  Det  är  enligt
utskottets  uppfattning  mycket viktigt att eleverna
under  sin skoltid får en undervisning  om  sex  och
samlevnad  som  bidrar  till  att  de kan förstå och
respektera både sig själva och andra. Då måste de få
en  undervisning  som  ger  dem kunskaper  om  såväl
heterosexuella  som  homosexuella,   bisexuella  och
transpersoner.
Ytterligare  uppgifter  lämnas  i  det följande  i
fråga om vissa av de aktualiserade kunskapsområdena.
För att vidga kunskapen om jämställdhet i lärandet
m.m.   uppdrog   regeringen  i  regleringsbrev   för
budgetåret 2002 åt  Högskoleverket  att stimulera en
vidareutveckling   av  lärarutbildningen   i   dessa
avseenden.  För ändamålet  avsattes  engångsvis  1,5
miljoner kronor  under  anslaget  Särskilda utgifter
inom universitet och högskolor m.m.  En  rapport  om
vidtagna   åtgärder   skall  lämnas  i  samband  med
årsredovisningen 2003.
I proposition 2002/03:53  Stärkt  skydd för barn i
utsatta  situationer m.m.  som nyligen  lagts  fram
för riksdagen  och  hänvisats till socialutskottet 
föreslår regeringen att  det i skollagen (1985:1100)
intas  en  bestämmelse  (1 kap.  2 a §)  vari  bl.a.
hänvisas till socialtjänstlagens  (2001:453, 14 kap.
1  §)  bestämmelser  om  anmälningsskyldighet   till
socialnämnden  att  ett  barn  kan  behöva  nämndens
skydd.    Syftet   är   att   öka   kunskaperna   om
anmälningsskyldigheten   inom  förskoleverksamheten,
skolan  och  skolbarnsomsorgen.  Bestämmelsen  avses
träda i kraft den 1 juli 2003.
Skolverket har  i  en  rapport  i  november  2002,
Relationer   i   skolan      en  utvecklande  eller
destruktiv kraft (dnr 01-2001:2136),  redovisat  ett
regeringsuppdrag   att   kartlägga   förekomsten  av
rasism,      etnisk     diskriminering,     sexuella
trakasserier,  homofobi och könsrelaterad mobbning i
skolan. I rapporten  framhåller Skolverket bl.a. att
en önskvärd normbildning  bland  eleverna  sannolikt
inte  kommer  till stånd förrän skolpersonalen,  och
där  särskilt lärarna,  vidgar  och  fördjupar  sina
kunskaper  i socialpsykologi och om ungdomskulturer.
En  översyn  föreslås   av  valet  av  litteratur  i
grundutbildningen för att  se  till  att både vidden
och  djupet  av  kunskaper  inom  dessa kunskapsfält
tillfredsställs  för de blivande lärarna.  Utskottet
förutsätter  att  universitet   och   högskolor  med
lärarutbildning tar detta ansvar.
Regeringen har aviserat ett tillägg i läroplanerna
för  att  betona  skolans ansvar att erbjuda  daglig
fysisk   aktivitet   inom   ramen   för   skoldagen.
Regeringen ser nämligen  allvarligt på problemen med
att barn och unga rör på sig  allt  mindre  och  att
vällevnadsrelaterade  sjukdomar  och besvär går allt
längre ned i åldrarna. Rörelse måste bli en naturlig
del i skolans vardag. Varje skola bör utifrån lokala
förutsättningar  hitta  former  för hur  elever  kan
erbjudas någon form av fysisk aktivitet.  Detta  kan
givetvis  ske  inom ramen för ämnet Idrott och hälsa
men   även  inom  andra   ämnen.   Myndigheten   för
skolutveckling  kommer  att  få  i  uppdrag att nära
följa hur skolorna arbetar med att förverkliga detta
nya       mål.       Enligt       uppgift       från
Utbildningsdepartementet   kommer   regeringen   att
besluta  om  ifrågavarande  läroplansändringar  inom
kort.
Utskottet  utgår  från  att  en sådan föreskrift i
läroplanerna också beaktas i lärarutbildningen.
I sammanhanget vill utskottet också något relatera
det   nyligen  lämnade  förslaget  från   1999   års
skollagskommitté  i betänkandet Skollag för kvalitet
och likvärdighet (SOU 2002:121).
Skollagskommittén  har  i  sitt  förslag  till  ny
skollag  fört  in bestämmelser om övergripande mål i
det  inledande kapitlet  (1  kap.  3  §).  Vissa  av
målbestämmelserna har sin motsvarighet i nu gällande
skollag,  men  i  förslaget finns även formuleringar
som i dag endast kommer till uttryck i läroplanerna.
Ett exempel är kravet på att utbildningen skall utgå
från    vissa    övergripande     perspektiv;    ett
internationellt perspektiv, ett miljöperspektiv, ett
historiskt  och  ett  etiskt  perspektiv.  Kommittén
anför att en bestämmelse av detta  slag  i skollagen
understryker  att  frågor  t.ex.  om  internationell
förståelse  och  solidaritet  eller  om miljön  inte
endast behandlas inom en kurs eller ett  ämne  eller
utgör   en   lärares   ansvar.   Detta   mål  gäller
undervisningen  i  alla  ämnen  och  är därmed  alla
lärares ansvar i lika hög grad som de  grundläggande
värdena.  De centrala värdena i värdegrunden  som  i
dag anges i  läroplanerna har tagits in i 1 kap. 4 §
förslaget till  ny  skollag. Det finns också förslag
till  en  helt ny bestämmelse  om  att  utbildningen
skall vila  på  vetenskaplig eller konstnärlig grund
samt  beprövad  erfarenhet   (1   kap.   10   §).  I
författningskommentaren  till  denna  sägs bl.a. att
skolan  inte kan vara värdeneutral utan  skall  utgå
från det demokratiska samhällets värdegrund.

Lärarlegitimation


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå   motionsyrkanden  om
införande av en lärarlegitimation.
Jämför reservation 20 (m, fp, kd, c).

Motioner och utskottets ställningstagande

Flera motioner tar upp frågan  om  införande  av  en
lärarlegitimation.

En  lärarlegitimation  skulle enligt Folkpartiet i
motion   2002/03:Ub250   yrkande   3   innebära   en
kvalitetssäkring  av lärarutbildningen.  Folkpartiet
föreslår att en sådan  legitimation  skall  utfärdas
efter godkänd utbildning och genomgången praktik och
kunna  dras in vid tydliga fall av misskötsel.  Även
fristående  lärarutbildningar  skall  meritera  till
legitimation.
Kristdemokraterna    framhåller,    i   motionerna
2002/03:Ub417  yrkande 15, 2002/03:Ub451  yrkande  3
och 2002/03:Ub444 yrkande 23, att lärarens yrkesroll
och  status  kan  stärkas   genom  att  en  särskild
auktorisation   av   lärare   införs,    t.ex.    en
lärarlegitimation.  Införandet  av  en auktorisation
bör    kunna    ske   i   samarbete   med   de   två
lärarfackförbunden.
Liknande synpunkter  framförs  av  Centerpartiet i
motion  2002/03:Ub336 yrkande 13. Motionärerna  vill
underlätta  för  lärarnas organisationer och skolans
huvudmän  att  införa   en   lärarcertifiering.   En
certifiering  skulle  vara en del i att öka statusen
för läraryrket samt innebära  en kvalitetssäkring av
verksamheten   och  ett  tryck  på  kommunerna   att
anställa lärare  med  certifikat.  Certifikatet  bör
bygga  på  gemensamt  uppsatta  regler.  Behovet  av
ytterligare någon formell reglering bör övervägas.
I Folkpartiets motion om förskolan, 2002/03:Ub509,
ställs   krav   på   legitimation  av  förskollärare
(yrkande  4). Legitimationen  skall  utfärdas  efter
genomgången  utbildning  och  kunna tas tillbaka vid
allvarlig misskötsel. Den skall  vara  ett  krav för
fast anställning, utom i undantagsfall.
U   t   s  k  o  t  t  e  t   föreslår  avslag  på
motionsyrkandena.
Frågan  om   införande  av  lärarcertifikat  eller
lärarlegitimation   har   tidigare   behandlats  och
avstyrkts    av    utskottet    (senast    i    bet.
2001/02:UbU10).  Utskottet  har  ansett att det inte
finns behov av behörighetsdokument  för  lärare  med
hänvisning   till  följande.  Enligt  skollagen  har
huvudmannen   för    skolan   skyldighet   att   för
undervisningen  använda  lärare  med  en  utbildning
avsedd för den undervisning läraren i huvudsak skall
bedriva.  Genom  examensordningen   föreskrivs   att
examensbevis    för    lärare   skall   ange   vilka
inriktningar och specialiseringar  som studenten har
fullgjort   och   för   vilken  undervisning   eller
verksamhet utbildningen är avsedd.
Skollagskommittén (SOU  2002:121 s. 250) redovisar
att kommittén i samband med  behörighetsreglerna för
lärare  också  behandlat den närliggande  frågan  om
behovet av legitimationsregler  eller  annan form av
auktorisation  för  lärare. Det har dock inte  varit
möjligt  att  närmare utreda  härmed  sammanhängande
frågor. Kommittén anser att dessa frågor bör utredas
i annat sammanhang.

Karriärtjänster m.m.


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå  motionsyrkanden  om fler
lektorer    i    gymnasieskolan,    särskilda
karriärtjänster för lärare, åtgärder  för att
minska            lärarnas            stress,
utvecklingsmöjligheter inom förskolläraryrket
och  om  värnande  av  läraryrkets kompetens.
Utskottet hänvisar bl.a. till förslag av 1999
års   skollagskommitté   i  betänkandet   SOU
2002:121,   som   kommer  att  beredas   inom
Regeringskansliet.
Jämför reservationerna  21 (fp), 22 (fp, kd),
23 (kd), 24 (fp) och 25 (fp).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Folkpartiet    efterfrågar    fler     lektorer    i
gymnasieskolan.   Enligt   motionerna  2002/03:Ub244
yrkande 16 och 2002/03:Ub250  yrkande  1  bör  målet
vara   att   var   tionde   gymnasielärare  inom  en
femårsperiod är en lektor. Skolverket  bör  upprätta
en  plan för hur detta mål skall uppnås. Kravet  för
att få  ett  lektorat  skall  vara  att  läraren har
motsvarande   minst  licentiatexamen.  I  motionerna
betonas  att lärare  måste  få  möjlighet  att  göra
uppehåll för  forskningsarbete  och studier utan att
riskera sin lärartjänst.

U t s k o t t e t  anser att riksdagen  bör  avslå
motionsyrkandena.
Enligt  2  kap.  3  §  skollagen (1985:1100) skall
varje  kommun och landsting  sträva  efter  att  för
undervisning     i     gymnasieskolan,     gymnasial
vuxenutbildning  och  påbyggnadsutbildning  anställa
lärare som har forskarutbildning.
Utskottet  utgår från att skolhuvudmännen tar  sin
lagstadgade  skyldighet   på   allvar.  Den  närmare
utformningen av lärartjänstorganisationen  är  deras
ansvar.
Särskilda     resurser     har     riktats    till
utbildningsvetenskaplig         forskning        och
forskarutbildning.  I regleringsbrev  för  2003  har
regeringen föreskrivit att universitet och högskolor
med lärarutbildning skall  redovisa  vilka  åtgärder
som   vidtagits  för  att  förstärka  forskning  som
bedrivs i nära anslutning till lärarutbildningen och
pedagogisk yrkesverksamhet.

Folkpartiet  vill  i  motion 2002/03:Ub250 yrkande 2
att särskilda karriärtjänster  inrättas  för lärare,
såsom   att  bli  mentor  för  någon  yngre  lärare,
huvudlärare,   ämnesansvarig   eller   att   få   en
pedagogisk ledarfunktion på skolan.

Också   Kristdemokraterna   tar   upp   frågan  om
inrättande  av karriärtjänster för lärare. I  motion
2002/03:Ub451  yrkande  7  ger de förslag på möjliga
karriärvägar.   Bland   annat   nämns    pedagogiskt
ledarskap    såsom    handledare    eller    mentor,
ämnesinstitutionsansvar,  didaktisk  forskning  samt
kompletteringskurser till kandidatnivå som grund för
en karriär utanför skolan.

Kristdemokraterna påtalar i samma motion behovet  av
åtgärder för att minska lärarnas stress (yrkande 6).
Det  krävs  enligt  dem  krafttag  för att förbättra
lärarnas anställningsvillkor och arbetsmiljö.

När det gäller förskolan begär Folkpartiet  i motion
2002/03:Ub509  utökade  utvecklingsmöjligheter  inom
förskolläraryrket (yrkande  3).  En  sådan möjlighet
kan  vara  att  erfarna  pedagoger blir mentorer  åt
nyanställda.

Enligt Folkpartiet, i motion  2002/03:Ub250  yrkande
15,  är det viktigt att värna läraryrkets kompetens.
Politiker  har  till uppgift att sätta upp målen för
skolans verksamhet, men det är skolans pedagoger som
måste bestämma hur  målen skall uppnås, understryker
motionärerna.

U  t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen  avslår
motionsyrkandena med hänvisning till följande.

Skollagskommittén   påpekar   i   sitt  betänkande
Skollag för kvalitet och likvärdighet  (SOU 2002:121
s.  246 f.) att utbildning av lärare och  kravet  på
att  använda  behöriga  lärare  är  ett  av  statens
styrmedel.   Statens   ansvar   för   kvalitet   och
likvärdighet  i  utbildningen  innebär  att  det  är
nödvändigt  att  på ett mer kraftfullt sätt än i dag
säkra den kvalificerade lärarkompetensens inflytande
på all undervisning,  också  när man tvingas använda
icke lärarutbildad personal.
Kommittén föreslår att lärarnas ansvar kommer till
uttryck i lagen genom en bestämmelse  om att det vid
skolenheterna  skall finnas lärare som ansvarar  för
undervisningen.  I  det  ingår  bl.a. att tillse att
undervisningen  planeras  så  att  läroplanens   och
kursplanernas   mål   tillgodoses.  Endast  behöriga
lärare bör ges ett sådant  ansvar  och  därmed också
ansvaret  för  den  bedömning  som  formaliseras   i
betygssättning.  Betygssättningen  sker  efter  nära
samråd med den som undervisat eleven.
Enligt  kommittén är det ett rimligt antagande att
den  betoning   av   lärarutbildningens   värde  som
kommitténs  förslag  innebär  kan  locka tillbaka  i
tjänst  en  del  av  dem  som  nu lämnat yrket.  Att
utbildade  lärare  används  på  det  sätt  kommittén
föreslår innebär också att man kommer  att  tillämpa
ett mentorskap inom skolorna, vilket betyder  mycket
för intern fortbildning och kvalitetshöjning.
Skollagskommitténs   betänkande   kommer   nu  att
remissbehandlas.  Remisstiden  går  ut  den  17 juni
2003.
I      sammanhanget      bör      också     nämnas
skolutvecklingsprojektet Attraktiv Skola  som  drivs
av  Lärarförbundet,  Lärarnas  Riksförbund, Sveriges
Skolledarförbund,      Svenska      Kommunförbundet,
Utbildningsdepartementet och Skolverket i samverkan.
Syftet  med  projektet  är  att stärka kvaliteten  i
skolan och öka läraryrkets attraktivitet. Trettiotvå
kommuner deltar i projektet som  pågår till år 2006.
Ett  viktigt  mål är att finna nya utvecklings-  och
karriärmöjligheter  för  lärare.  Projektet omfattar
även förskollärare.

Personal inom förskolan


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör avslå motionsyrkanden  om  att
förskollärare  skall  ha  huvudansvar för den
pedagogiska    verksamheten    i    förskolan
respektive      att      barnskötare     även
fortsättningsvis    skall    samverka     med
förskollärare   i  arbetslaget  i  förskolan.
Utskottet      hänvisar       bl.a.      till
Skollagskommitténs  förslag, som  kommer  att
beredas inom Regeringskansliet.
Reservation 26 (fp).

Motioner och utskottets ställningstagande

Förskollärare skall ha  det  pedagogiska  ansvaret i
förskolan,    anser    Folkpartiet    i   motionerna
2002/03:Ub250 yrkande 7 och 2002/03:Ub509 yrkande 1.
Riksdagen  bör begära en sådan ändring i  läroplanen
för  förskolan  att  där  tydligt  framgår  att  den
pedagogiskt    utbildade   personalen   skall   vara
huvudansvarig för  den pedagogiska verksamheten. För
motionärerna  är  det   lika   viktigt  att  behörig
lärarpersonal  har detta ansvar inom  förskolan  som
det är att behöriga  grundskollärare skall undervisa
inom grundskolan. Av samma skäl är det enligt motion
2002/03:Ub250 yrkande  9  angeläget  att öka andelen
förskollärare inom förskolan.

I  motion  2002/03:Ub328 (s) betonas barnskötarnas
viktiga roll i  arbetslaget  i  förskolan. Det finns
enligt    motionären    en    tendens    att     den
högskoleutbildade  personalen,  förskollärarna, ökar
markant  på barnskötarnas bekostnad.  Riksdagen  bör
därför  understryka   värdet   av  samverkan  mellan
förskollärare och barnskötare.
U t s k o t t e t  föreslår att  riksdagen  avslår
motionsyrkandena  med  hänvisning  dels  till att de
aktualiserade   frågorna   behandlas   av  1999  års
skollagskommitté i betänkandet Skollag för  kvalitet
och  likvärdighet  (SOU  2002:121),  dels  till  att
regeringen   aviserat   en  satsning  på  förstärkta
personalresurser till förskolan.
Enligt Skollagskommitténs  förslag  (s. 250) skall
verksamheten i förskolan betraktas som  undervisning
i  samma  formella  mening  som  den verksamhet  som
bedrivs  i  övriga  skolformer.  Detta  innebär  att
kravet på lärarutbildning som huvudregel gäller även
i  förskolan. Det skall finnas lärare  som  ansvarar
för  undervisningen.  Kravet  som  i  dag finns inom
skolan   att   huvudmannen   är   skyldig   att  för
undervisningen  använda lärare som har en utbildning
avsedd  för den undervisning  de  i  huvudsak  skall
bedriva bör  också gälla inom förskolan. I förskolan
har dock utifrån  en  helhetssyn på barnen och deras
behov  en verksamhet formats  där  undervisning  och
omsorg    integreras.    I    arbetslaget    arbetar
förskollärare   och   barnskötare   tillsammans  med
undervisning  och  omsorg.  Med hänvisning  till  de
särskilda förhållanden som gäller inom förskolan bör
även personal med annan utbildning  eller erfarenhet
kunna  arbeta  i  arbetslaget  med undervisning  och
omsorg  utan begränsning av behörighetsreglerna  för
anställning som förskollärare. Förutsättningarna för
arbetet  i  arbetslag  förändras  därmed  inte.  Hur
arbetet närmare  skall fördelas avgörs av rektor som
har det pedagogiska ledningsansvaret.
Utskottet anser  att Skollagskommitténs uttalanden
och förslag i huvudsak  svarar  mot det som begärs i
motionsyrkandena.  Beredningen av  kommittéförslaget
bör avvaktas.
I budgetpropositionen för år 2003 (prop. 2002/03:1
utg.omr. 16) framhåller  regeringen  att utbyggnaden
av   förskolan   behöver   åtföljas  av  ytterligare
insatser   för   att  stärka  förskolans   kvalitet.
Regeringen avser att  återkomma  med  ett förslag om
ett  riktat  statsbidrag  till  kommunerna  för  att
tillföra minst 6 000 nya förskollärare,  barnskötare
eller  annan personal till förskolan. Satsningen  på
kraftigt  förstärkta personalresurser till förskolan
skall  enligt   regeringen   ske   successivt  under
mandatperioden och i den takt som ekonomin tillåter.
Utskottet vill vidare fästa uppmärksamheten på att
regeringen i regleringsbrev för budgetåret  2003 för
samtliga     universitet     och    högskolor    med
lärarutbildning föreskriver att  lärosätena särskilt
skall  beakta  behovet  av  lärare  i  förskola  och
förskoleklass.   Detta   åtföljs  av  ett  krav   på
återrapportering  av  antalet   lärarexamina   eller
motsvarande   äldre   examina   med  inriktning  mot
förskola och förskoleklass.

Lärare i modersmål m.m.


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden  som  rör
lärare  i  modersmål och i svenskundervisning
för   invandrare.    Bland   annat   hänvisar
utskottet till att en  utredning tillsatts om
utbildning i svenska för invandrare.
Jämför reservation 27 (mp).

Motion och utskottets ställningstagande

Miljöpartiet tar i motion  2002/03:Ub463  upp frågor
om  lärare i modersmål och i svenskundervisning  för
invandrare,  sfi.  Motionärerna  ställer krav på att
modersmålslärare    med   utländsk   examen    skall
likställas med andra  lärare (yrkande 4). De påpekar
vidare att sfi-undervisningen  behöver utvecklas och
förbättras. Det är därför viktigt att sfi-lärare har
lärarexamen (yrkande 5). Såväl modersmålslärare  som
sfi-lärare   bör   enligt   motionärerna   ges  full
lärarstatus (yrkande 6).

U  t  s  k  o  t  t  e  t   vill  med anledning av
motionsyrkandena  anföra  följande  när  det  gäller
modersmålslärare.
Enligt  2  kap.  4  §  första stycket 2  skollagen
bedömer   Högskoleverket  utländsk   lärarutbildning
tillsammans med eventuell yrkeserfarenhet som lärare
och utfärdar  behörighetsbevis  till  de  lärare som
uppfyller      kraven     enligt     Högskoleverkets
föreskrifter.
Inom  ramen  för   satsningen  på  s.k.  särskilda
lärarutbildningar (SÄL, förordning 2001:740) beaktas
behovet  av utbildade modersmålslärare.  I  enlighet
med riksdagens  beslut hösten 2002 om tilläggsbudget
för  2002  har resurser  genom  omfördelning  mellan
anslag ställts  till  förfogande  för  en pedagogisk
utbildning  om  40  poäng för sammanlagt 380  aktiva
modersmålslärare. Utbildningen  skall genomföras vid
Göteborgs     universitet,    Örebro    universitet,
Lärarhögskolan i Stockholm och Malmö högskola.
Enligt    examensordningen    (bilaga    2    till
högskoleförordningen  1993:100,  ändr.  2001:23)  är
undervisning i modersmål en särskild inriktning inom
lärarexamen (minst 140 poäng).
Beträffande sfi-lärare hänvisar utskottet till att
en   särskild   utredare   har   tillsatts,   enligt
regeringsbeslut  i  juni  2002,  för  att  pröva hur
skolformen  svenskundervisning för invandrare,  sfi,
kan  förnyas  och   organiseras   (dir.   2002:105).
Utgångspunkt  för  arbetet  skall vara att skapa  en
högkvalitativ  utbildning  i  svenska   språket  och
därigenom  bl.a.  stärka  språkinlärningen och  höja
svensk-utbildningens status.  I direktiven nämns att
nära  nio  av  tio  sfi-lärare saknar  utbildning  i
undervisningsämnet på den nivå som normalt krävs för
ämneskompetens   i  grundskolan.   Utredaren   skall
redovisa sitt uppdrag  senast  den  1 september 2003
(tilläggsdir. 2003:3).
Utskottet    föreslår    att    riksdagen   avslår
motionsyrkandena med hänvisning till det anförda.

Kompetensutveckling av lärare m.fl.


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden   om
kompetensutveckling   av   lärare  respektive
personal  inom  förskolan. Utskottet  erinrar
bl.a. om bestämmelser  i  lag  och avtal samt
utbildningsinsatser. Också ett motionsyrkande
om  kompetensutveckling  för  anställda  inom
utbildningsväsendet i HBT-frågor bör avslås.
Jämför reservationerna 28 (fp,  kd, c) och 29
(kd).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Folkpartiet  betonar i motion 2002/03:Ub250  yrkande
14 att skolan  har  en skyldighet att erbjuda lärare
fortbildning  och  vidareutbildning.  Denna  skolans
skyldighet måste slås  fast.  En  medveten  plan för
varje   lärares   ämnesfördjupning  och  pedagogiska
fortbildning måste göras upp lokalt på skolorna.

Kristdemokraterna   anser   likaså,  i  motionerna
2002/03:Ub417  yrkande 16 och 2002/03:Ub444  yrkande
24,  att  samtliga   lärare   skall   garanteras  en
individuell,      skriftlig     plan     för     sin
kompetensutveckling.  En sådan plan skall uppdateras
kontinuerligt  efter  samtal   mellan   lärare   och
arbetsledare.
Enligt  motion  2002/03:Ub302  (s)  finns  det ett
stort  behov  av  introduktion  och  mentorskap  för
nyutbildade    lärare.    Motionärerna   anför   att
skolledningen och kollegerna  naturligtvis  har  ett
ansvar  för  att  introducera  och  handleda den nya
läraren, men det finns enligt deras mening  även ett
behov av klara och tydliga nationella styrsystem.
I motion 2002/03:Ub245 (c) yrkande 2 pekas  på att
det behövs fortbildning av personal i skolan för att
kunna hjälpa barn som behöver särskild sensomotorisk
träning. Avsaknad av sådan träning kan förorsaka att
barn  har inlärningsproblem eller är hyperaktiva.  I
de flesta  fall kan specialutbildade pedagoger klara
den  sensomotoriska   träningen  bara  de  har  rätt
diagnos, framhåller motionärerna.

Behovet av fortbildning  av  personal inom förskolan
lyfts fram i Kristdemokraternas motion 2002/03:Ub415
yrkande 13. I motionen påtalas att andelen utbildade
lärare i förskolan minskar. Fler förskollärare måste
utbildas,    bl.a.    genom   vidareutbildning    av
barnskötare. Samtidigt  framhåller Kristdemokraterna
att barnskötarna, när det  gäller  omsorgsdelen, har
en unik kompetens som inte får tillåtas försvinna.

Enligt motion 2002/03:Ub293 (m) yrkande  3  är det
viktigt    att   personalen   inom   förskolan   får
kompetensutveckling   i  fråga  om  näringslära  och
kosthållning för barn.  Motionären  hänvisar till en
undersökning som visat att flera förskolebarn  får i
sig  för lite näring. Samtidigt är det alltfler barn
som är överviktiga.

I en flerpartimotion,  2002/03:Ub510  (s,  fp, v, c,
mp),    ställs    krav   på   att   anställda   inom
utbildningsväsendet  skall ha HBT-kompetens (yrkande
1).   Med  kompetens  i  frågor   om   homosexuella,
bisexuella   och  transpersoner  menar  motionärerna
samma typ av insikt,  kunskap och förståelse som tas
för självklar när det gäller heterosexuellas vardag.
HBT-kompetens  kan  med  fördel   integreras  i  ett
bredare perspektiv på frågor om likaberättigande och
likabehandling. Motionärerna vill att Skolverket och
Högskoleverket  initierar  ett utvecklingsarbete  på
detta område.

U t s k o t t e t  föreslår  avslag  på samtliga här
berörda motionsyrkanden.

Enligt  2  kap.  7  § skollagen (1985:1100)  skall
varje   kommun   och   landsting    se    till   att
kompetensutveckling  anordnas  för den personal  som
har   hand   om   utbildningen.   I  lagbestämmelsen
föreskrivs   att   kommuner   och  landsting   skall
vinnlägga   sig  om  en  planering  av   personalens
kompetensutveckling.
Inom  ramen   för   nuvarande  centrala  avtal  på
lärarområdet,  Avtal 2000,  finns  i  dokumentet  En
satsning   till   två    tusen    formuleringar   om
introduktionsprogram och mentorskap  för nya lärare.
Enligt     det     gemensamma     dokumentet    från
Lärarförbundet,  Lärarnas  Riksförbund  och  Svenska
Kommunförbundet  är  parterna   överens  om  att  en
nyutbildad   lärare   inleder   sin  första   tills-
vidareanställning med ett introduktionsår  i form av
tolv   månaders  automatisk  provanställning.  Under
detta   första    år    bör    läraren   följa   ett
introduktionsprogram under medverkan  av handledare.
En sådan handledare/mentor bör utses bland kommunens
erfarna   lärare   och   ges   uppgiften  att  under
skolledarens  ansvar följa, introducera  och  stödja
den nyanställde in i läraryrket.
Närmare överenskommelser  om vad introduktionsåret
skall innefatta träffas i lokala avtal.
Utskottet    förutsätter    att    kommuner    och
skolledningar tar sitt ansvar för introduktionen  av
nyexaminerade lärare i yrkesverksamheten. Ett aktivt
stöd  under den första yrkesverksamma tiden, t.ex. i
form av  mentorskap,  kan  enligt  utskottets mening
vara  en  viktig  åtgärd  för att motverka  att  nya
lärare lämnar yrket.
Specialpedagogiskt stöd till  kommuner  och  andra
huvudmän   som   ansvarar   för   förskola,   skola,
skolbarnsomsorg   och   vuxenutbildning   lämnas  av
Specialpedagogiska  institutet. Institutet har  till
uppgift   att   bl.a.  ge   information,   råd   och
handledning  till   skolförvaltning,  lärare,  övrig
personal och vårdnadshavare  samt  att arrangera och
medverka i kompetensutveckling.
Den  nya  lärarutbildningen  innebär  en  skillnad
gentemot tidigare lärarutbildningar  genom  att  den
skall  ge  tillträde till forskarutbildning och inte
enbart är förbehållen  de studerande. Yrkesverksamma
pedagoger skall kunna söka  sig  till  de kurser som
ges.  I  propositionen  En  förnyad  lärarutbildning
(prop.    1999/2000:135    s.    30)   betonas   att
kompetensutveckling  är  både  en rättighet  och  en
skyldighet.  Läraren  måste  reflektera   över  sitt
arbete   och   över  vilka  krav  på  kunskaper  och
kompetens som olika  ämnen och kunskapsområden eller
situationer i skolan ställer  samt  vara  beredd att
komplettera sin utbildning.
I regleringsbrev för universitet och högskolor för
budgetåret   2003  föreskriver  regeringen  att   de
lärosäten   som   bedriver   lärarutbildning   skall
medverka i uppbyggnaden  av regionala centrum. Dessa
centrum   skall   främja   bl.a.    utveckling    av
lärarutbildningen och kompetensutveckling av lärare.
När  det  gäller kompetensutveckling av förskolans
personal erinrar  utskottet  om  att särskilda medel
för   kvalitetssäkrande  åtgärder  utgår   till   de
kommuner   som   tillämpar   maxtaxa.  Medlen  skall
användas     för     personalförstärkningar      och
kompetensutveckling  av  personal.  Enligt uppgifter
som utskottet inhämtat har ett antal kommuner satsat
på att höja kompetensen bland barnskötare med syftet
att    dessa    skall    vidareutbilda    sig   till
förskollärare.  Det  förekommer också inom projektet
Särskilda   lärarutbildningar   (SÄL)   att   sådana
utbildningar vänder sig till förskolans personal. Så
t.ex. anordnar  Malmö  högskola  SÄL-utbildning  för
barnskötare  som  vill  läsa  till  lärarexamen  för
förskollärare.
Utskottet anser att frågor om likaberättigande och
likabehandling   av   människor  med  olika  sexuell
läggning naturligen bör  ingå  i  skolans arbete med
värdegrunden.  På  högskolans  område  gäller  lagen
(2001:1286)   om  likabehandling  av   studenter   i
högskolan. Lagen har till ändamål bl.a. att motverka
diskriminering på grund av sexuell läggning.

Övriga frågor


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör  avslå   motionsyrkanden   om
behovet  av trafiklärare  till  fordons-  och
transportutbildningar    och    om    elevers
utvärdering av lärares arbete.

Motioner och utskottets ställningstaganden

Vikten av att utbilda trafiklärare till fordons- och
transportutbildningar     framhålls     i     motion
2002/03:Ub287  (kd)  yrkande 2. Motionären pekar  på
att  tillgången på behöriga  lärare  är  dålig.  Det
behövs   ca   1 200   trafiklärare   med  s.k.  tung
behörighet  för  att  klara  av  att  undervisa  det
beräknade  behovet  av  yrkesförare  för  buss   och
lastbil.

U  t  s k o t t e t  anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandet.
Trafiklärarutbildning    finns    som   nationellt
fastställd   påbyggnadsutbildning   inom    kommunal
vuxenutbildning.     De    nationellt    fastställda
påbyggnadsutbildningarna     är    riksrekryterande.
Kursplanerna fastställs av Skolverket  i  samråd med
Vägverket.
I  budgetpropositionen  för  2003 (prop. 2002/03:1
utg.omr. 16) meddelade regeringen  att  förändringar
inom   utbildning   och   arbetsliv  har  gjort  det
angeläget  med en översyn av  påbyggnadsutbildningen
(PU)  inom  kommunal  vuxenutbildning.  Bland  annat
nämndes  att finansieringssystem  och  regelverk  är
olika för  de  eftergymnasiala yrkesutbildningar som
ligger   utanför  högskolan.   Vissa   förslag   och
synpunkter  i  fråga  om  utbildningsformen  PU hade
också  lämnats i en studie som Skolverket redovisade
i     maj     2002.      Enligt     uppgift     från
Utbildningsdepartementet   väntas    regeringen   ta
ställning i frågan om översyn under våren 2003.

I  motion  2002/03:Ub498 (s) yrkande 3 föreslås  att
elever skriftligt  och  anonymt  skall  få utvärdera
sina   lärares   arbete.   Eleverna   måste   enligt
motionärerna   på   olika  sätt  kunna  påverka  sin
undervisning. Grundläggande  är  att  planering  och
utvärdering  görs  av lärare och elever tillsammans.
För att utveckla skolan och öka elevernas inflytande
är det viktigt att även  lärarens  arbete utvärderas
kontinuerligt, anser motionärerna.

U   t  s  k  o  t  t  e  t   föreslår  avslag   på
motionsyrkandet.
Regler om elevers rätt till inflytande återfinns i
skollagen, skolformsförordningar och läroplaner.
Skollagskommittén  har i ett särskilt kapitel (SOU
2002:121,  9  kap.) behandlat  frågor  om  elevernas
inflytande och rättssäkerhet. Kommittén anser att en
ökad  målstyrning  innebär  att  detaljreglering  så
långt  möjligt   bör   undvikas.   Bestämmelser   om
elevinflytande  bör  därför anges i form av allmänna
föreskrifter. Den närmare  utformningen av elevernas
inflytande bör avgöras på skolenheten.
Kommittén föreslår att det  i  skollagen införs en
för  alla skolformer gemensam föreskrift  att  varje
elev skall  ha inflytande över hur hans eller hennes
utbildning utformas.  Samtidigt  görs ett tillägg om
att varje elev också skall stimuleras  att  ta aktiv
del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen (3
kap.  8 §  förslaget). Med sina kunskaper om skolans
krav   och   med    egna   erfarenheter   av   olika
inlärningssituationer  kan  eleverna  bidra till att
hela  utbildningen successivt utvecklas.  Genom  den
föreslagna bestämmelsen betonas att skolan inte bara
skall ge möjlighet till utan även stimulera till ett
sådant arbete.
Sådana   former   för   elevernas  inflytande  som
motionärerna efterlyser är  redan i dag en fråga för
lokala beslut.

Andra motionsyrkanden


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  avslå  tre motionsyrkanden  i
frågor     där     det     enligt    gällande
ansvarsfördelning   ankommer  på   andra   än
riksdagen att fatta beslut.

Motioner och utskottets ställningstagande

Ansvaret för skolväsendet och den högre utbildningen
är delat mellan staten,  kommunerna  och  respektive
skola/lärosäte.  Enligt  gällande  ansvarsfördelning
skall riksdagen främst fatta beslut  om övergripande
och nationella frågor.

Ett  antal  motionsyrkanden  rör  frågor  där  det
ankommer på främst respektive kommun eller skola att
fatta beslut.
U  t  s k o t t e t  föreslår med hänvisning  till
gällande      ansvarsfördelning     att     följande
motionsyrkanden avslås:
Motion 2002/03:Ub327  (fp)  yrkande 3 om kommunala
musiklärares lönenivå. Kommunala  musiklärare  måste
enligt    motionen    lönemässigt   jämställas   med
grundskolans      musiklärare      och      tillhöra
förhandlingsavtal.
Motion 2002/03:Ub451  (kd)  yrkande  4 om lärare i
lönehängmattan.  Enligt  motionen  bör  skolledare
prioritera äldre lärare vid löneöversyner.
Motion  2002/03:Ub451  (kd) yrkande 5 om renodling
av  lärarnas  yrkesroll.  För  att  minska  lärarnas
arbetsbörda måste kommunerna  enligt  motionen satsa
tillräckligt  med resurser på sådana yrkesfunktioner
som  kompletterar   lärarna,   t.ex.   kansli-   och
elevvårdspersonal.</pre><pre>
Reservationer


Utskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och
ställningstaganden     har    föranlett     följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som
behandlas i reservationen.

1. Ökad rekrytering till läraryrket (punkt 1) 
m, fp

av  Ulf  Nilsson  (fp), Per Bill (m),  Ana  Maria
Narti  (fp),  Anna  Ibrisagic   (m)   och  Tobias
Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub250 yrkande 4
och bifaller delvis motion
2002/03:Ub336 yrkande 12.

Ställningstagande

Lärarbristen är akut. Den allvarligaste konsekvensen
är   att  så  många  saknar   utbildning   för   den
lärartjänst  de innehar. Fler lärare måste utbildas,
men  det  är  svårt  att  rekrytera  studenter  till
lärarutbildningarna.   Särskilt   inriktningen   mot
matematik/naturvetenskap   lider   stor   brist   på
studenter.  Tidigare  har  flertalet  gymnasielärare
valt  att  först läsa en ämnesutbildning  och  sedan
komplettera  med  två  terminer på en lärarhögskola.
Med  den nya lärarutbildningen  måste  de  läsa  tre
terminer.  För  många  kan  en  ytterligare  termins
studieskulder  vara avskräckande. Det anser vi  vara
beklagligt, eftersom  de  som redan har en akademisk
examen skulle kunna tillföra  skolan bred erfarenhet
och kunnande.


2. Ökad rekrytering till läraryrket (punkt 1) 
kd, c

av Inger Davidson (kd) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub336 yrkande 12
och bifaller delvis motion
2002/03:Ub250 yrkande 4.

Ställningstagande

Lärarutbildningen    är    ett    statligt   ansvar.
Regeringens  dimensionering  av utbildningen  kommer
emellertid inte tillnärmelsevis  att  räcka  för att
tillgodose  behovet  av  lärare.  Det  kan inte vara
någon överraskning att babyboomens barn snart börjar
i gymnasieskolan och att en stor del av  den svenska
lärarkåren snart går i pension. De rent demografiska
orsakerna  till  lärarbristen har varit möjliga  att
förutse sedan länge. Riksdagen bör enligt vår mening
begära att regeringen  lägger  fram  förslag för att
komma till rätta med lärarbristen.


3. Utbildning av fler slöjdlärare (punkt 2) 
kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub451 yrkande 2.

Ställningstagande

Lärarbristen   är  inte  bara  generell;  det  finns
specialiseringar  inom  läraryrket  som har särskilt
stor brist på utbildad personal. Jag vill lyfta fram
bristen  på behöriga lärare i slöjd och  slöjdämnets
betydelse     för     att     utveckla     elevernas
självständighet,  ansvarstagande,  kreativitet   och
nyfikenhet.  Enligt  Skolverkets  beräkningar kommer
det att saknas drygt 2 100 utbildade  lärare i slöjd
år  2007.  Det  är  därför  nödvändigt  att åtgärder
vidtas  för  att  öka dimensioneringen av utbildning
för slöjdlärare. Regeringen  bör  omedelbart se över
denna  problematik  och återkomma med  förslag  till
lösningar.


4. Förändring av den nya lärarutbildningen
(punkt 3)  fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub250 yrkandena 6, 8 och 11.

Ställningstagande

Vi vill ha en förbättrad lärarutbildning. Kvaliteten
på utbildningen  måste  höjas. Lärarutbildningen har
blivit mindre attraktiv genom  att  det  nu  finns i
stort  sett  en  enda enhetlig lärarexamen för alla,
från förskollärare till gymnasielärare. Tre terminer
av lärarutbildningen ägnas åt gemensamma studier för
studenter  med  helt  olika  inriktning,  mot  t.ex.
gymnasienivå eller  grundskolans  tidiga  årskurser.
Följden    har   blivit   att   ämnesstudierna   för
gymnasielärare  minskar i motsvarande omfattning. Vi
motsätter  oss  en  utveckling  mot  enhetslärare,
eftersom    det    innebär    minskade    krav    på
ämneskunskaper. Vi är  också  kritiska  till att den
verksamhetsförlagda  utbildningen ökat på  bekostnad
av ämneskunskaperna. Lärare  blir  inte  kunnigare i
sina   ämnen   genom   att   man  ersätter  tid  för
ämnesstudier med praktik. I stället  förordar vi ett
system med mentorer i skolorna, så att lärarna redan
under de första tjänstgöringsåren får  möjlighet att
utveckla sina pedagogiska kunskaper.


5. En särskild förskollärarutbildning (punkt 4)
 fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub509 yrkande 2.

Ställningstagande

En stor del av utbildningen  för förskollärare är nu
gemensam   med  utbildningen  för   t.ex.   blivande
fysiklärare  i gymnasieskolan, trots att uppgifterna
kommer att vara  helt  olika  ute  i arbetslivet. Vi
anser     att     det     behövs     en     särskild
förskollärarutbildning,  eftersom  förskollärare  är
ett  yrke med en egen identitet. Utbildningen  skall
vara fokuserad på hur man kan främja barnens förmåga
att lära genom lek.


6. Alternativa lärarutbildningar (punkt 5)  m

av  Per  Bill  (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias
Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub486 yrkande 12.

Ställningstagande

För  att  skapa  förutsättningar  för  en  nödvändig
utveckling  inom undervisningssektorn bör enligt vår
mening  alternativa   lärarutbildningar  stimuleras.
Staten  bör  noga  pröva förutsättningarna  för  att
ställa sådana, alternativa,  lärarutbildningar under
statlig   tillsyn  och  tilldela  dem   statsbidrag.
Däremot finns  det  ingen anledning att ställa samma
krav  på  utbildningens   innehåll  som  ställs  för
statliga   utbildningar.   Vi  anser   att   en   av
lärarhögskolorna   bör   ges   möjlighet   till   en
självständig ställning. Fristående institutioner med
statens uppdrag att bedriva lärarutbildning  är  ett
steg mot framtiden.


7. Mentorsprojekt som del av den praktisk-
pedagogiska utbildningen (punkt 6)  v

av Britt-Marie Danestig (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub311.

Ställningstagande

Vid Lärarhögskolan i  Malmö  bedrivs  sedan 1997 ett
projekt,  kallat Näktergalen, där högskolestuderande
fungerar som  mentorer  för skolbarn som lever under
sådana förhållanden att de  saknar  goda möjligheter
att utvecklas socialt och kunskapsmässigt. Jag anser
att en utredning bör tillsättas i syfte  att  utröna
hur  mentorsprojekt  med  Näktergalen  i  Malmö  som
förebild  skall  kunna  spridas till andra högskolor
och kommuner samt om deltagandet  i mentorsprojektet
skall kunna tillgodoräknas som del  av den praktisk-
pedagogiska    utbildningen   för   lärarstuderande.
Kunskaper om hur olika barns uppväxtvillkor kan vara
och om de utsatta  miljöer som är många barns vardag
är av särskild betydelse för blivande lärare. Enligt
min mening kan den konkreta,  beprövade erfarenheten
av  ett  barns verklighet, rätt bearbetad,  vara  en
viktig del av den professionella kompetensen.


8. Återinförande av speciallärarutbildningen
m.m. (punkt 7)  m, fp

av Ulf  Nilsson  (fp),  Per  Bill  (m), Ana Maria
Narti   (fp),   Anna  Ibrisagic  (m)  och  Tobias
Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna

2002/03:Ub229 yrkande 2,
2002/03:Ub244 yrkande 17 och
2002/03:Ub410 yrkande 11
samt avslår motion
2002/03:Ub389 yrkande 2.

Ställningstagande

Det är  olyckligt  att  speciallärarutbildningen har
lagts      ned      och      ersatts      av      en
specialpedagogutbildning,                   eftersom
specialpedagogerna  inte  skall  arbeta  direkt  med
eleverna. I stället skall de handleda andra lärare i
deras  arbete  med  elever i behov av stöd. Vi anser
att det finns behov av  ett  direkt och kvalificerat
stöd  till  de elever som har inlärningssvårigheter,
t.ex.  i  form   av   dyslexi   och  dyskalkyli.  En
speciallärare som arbetar direkt  med  barn med läs-
och   skrivproblem   kan   bygga   upp   en  gedigen
kunskapsbank      av     praktiska     erfarenheter.
Speciallärartjänster måste åter inrättas på skolorna
och    en    speciallärarutbildning    införas    på
lärarhögskolorna.


9. Utbildning i specialpedagogik m.m. (punkt 8)
 m

av Per Bill  (m),  Anna  Ibrisagic (m) och Tobias
Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub296
samt avslår motionerna
2002/03:Ub241,
2002/03:Ub250 yrkande 10 och
2002/03:Ub292 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi vill  betona  vikten  av  pedagogisk utbildning i
syfte att tidigt uppmärksamma  och  hjälpa  barn med
autism  och autismliknande tillstånd. Spetskompetens
behövs  inom   området.   Tyvärr   finns   påtagliga
kunskapsbrister också hos specialpedagoger. På grund
av   att  autism  är  en  genomgripande  störning  i
utvecklingen   behövs  en  förnyad  utbildning  inom
området     autism     som     integrerar     språk,
beteendebehandling och pedagogik. I utbildningen bör
ingå ett nära samarbete  med föräldraorganisationer,
habilitering och skola.


10. Utbildning i specialpedagogik m.m. (punkt
8)  fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub250 yrkande 10
samt avslår motionerna
2002/03:Ub241,
2002/03:Ub292 yrkande 2 och
2002/03:Ub296.

Ställningstagande

En av de viktigaste och svåraste läraruppgifterna är
att ge  de  små barnen en bra skolstart. Vi föreslår
att  utbildningen  för  lärare  med  inriktning  mot
grundskolans  tidigare  år  skall  förlängas  med en
termin  till  160 poäng, så att dessa lärare kan  få
mer  omfattande   kunskaper   om   barns   läs-  och
skrivinlärning.


11. Värdegrundsarbetet i lärarutbildningen
(punkt 9)  kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub451 yrkande 1.

Ställningstagande

Det  västerländska  samhället   är   byggt   på   en
värdegrund   som   härstammar   från   den   kristna
traditionen och den västerländska humanismen.  Varje
människas  unika  värde  och  alla  människors  lika
värde,  människolivets  okränkbarhet  och individens
frihet  är grundpelare som vårt samhälle  vilar  på.
Det  är  denna  värdegrund  som  skall  förmedlas  i
högskoleutbildningen  och förankras hos studenterna.
Jag  vill  betona  att värdegrundsutbildning  liksom
reflekterande samtal,  diskussioner och övningar som
kan leda till personlig utveckling är viktiga moment
i all lärarutbildning.


12. Genusutbildning på lärarhögskolorna (punkt
11)  c, mp

av Mikaela Valtersson (mp) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna

2002/03:Ub462 yrkande 1 och
2002/03:A366 yrkande 1
samt bifaller delvis motion
2002/03:Ub497.

Ställningstagande

Det  är   angeläget   att   man  medvetandegör  både
föräldrar och de som arbetar med barn om könsroller.
Förskollärare har i undersökningar  själva  upptäckt
att  könsrollerna  har  haft  betydelse  för  hur de
agerat  beroende  på om det är en pojke eller flicka
de bemöter. Därför  bör det enligt vår mening läggas
stor vikt vid genusutbildning i lärarutbildningarna,
särskilt  för  blivande   pedagoger  för  de  yngsta
åldrarna.


13. Kunskap om narkotikans symtom och effekter,
m.m. (punkt 12)  m

av Per Bill (m), Anna Ibrisagic  (m)  och  Tobias
Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2002/03:Ju281 yrkande 5 och
2002/03:So251 yrkande 3
samt avslår motion
2002/03:So515 yrkande 10.

Ställningstagande

Vi   vill   understryka  vikten   av   att   det   i
lärarutbildningen  ingår  utbildning  om narkotikans
symtom  och  effekter. Skolan skall nämligen  enligt
vår  mening  ha   en  absolut  plikt  att  informera
föräldrar eller vårdnadshavare  vid misstanke om att
en elev använder narkotika.


14. Kunskap om narkotikans symtom och effekter,
m.m. (punkt 12)  mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  12
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:So515 yrkande 10
samt avslår motionerna
2002/03:Ju281 yrkande 5 och
2002/03:So251 yrkande 3.

Ställningstagande

Skolverkets  nationella  granskning om skolans  ANT-
undervisning (Alkohol, Narkotika,  Tobak)  har visat
att  många  lärare  saknar  goda  kunskaper  på ANT-
området.  Det  är  därför angeläget att dessa frågor
ingående     behandlas     i     utbildningen     på
lärarhögskolorna.


15. Kunskap i frågor om homosexuella,
bisexuella och transpersoner (punkt 14)  v,
mp

av   Britt-Marie   Danestig   (v)   och   Mikaela
Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub510 yrkande 5
samt bifaller delvis motionerna
2002/03:Ub385,
2002/03:Ub544 och
2002/03:Ub552 yrkande 2.

Ställningstagande

För att nå fram till ett samhälle där människor inte
diskrimineras  på  grund  av  sexuell läggning eller
könstillhörighet  är  det  enligt   vår   mening  av
yttersta  vikt  att  de  som leder undervisningen  i
skolan har goda kunskaper  i frågor om homosexuella,
bisexuella  och  transpersoner.  Högskoleverket  bör
göra en översyn av  kursplanerna för lärarstuderande
i  syfte  att  stärka kunskapen  i  dessa  sex-  och
samlevnadsfrågor.     Vi     anser     vidare    att
lärarhögskolorna,   inom   ramen  för  arbetet   med
värdegrundsfrågorna,  har  ett  ansvar  för  att  ge
lärarstuderande  redskap att  reflektera  över  sitt
förhållningssätt till dessa frågor.


16. Kunskap i frågor om mobbning (punkt 16)  m

av Per Bill (m),  Anna  Ibrisagic  (m) och Tobias
Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motionerna

2002/03:Ub217 yrkande 2 och
2002/03:Ub413 yrkande 5.

Ställningstagande

Skolan måste  etablera en högre och jämnare kvalitet
i  arbetet  mot  mobbning.   I  grunden  gäller  att
framgången i skolans arbete är beroende av kunskapen
hos skolans medarbetare. Alla    lärare,  rektorer,
ungdomsledare, förtroendevalda och föräldrar  måste
ta   personligt   ansvar   i   vardagen.   Redan   i
lärarutbildningen  bör  frågor om mobbning behandlas
utförligt, liksom i fortbildningen av lärare.


17. Idrott och hälsa i lärarutbildningen (punkt
18)  m

av Per Bill (m), Anna  Ibrisagic  (m)  och Tobias
Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub276.

Ställningstagande

I dag rör sig många barn  alltför lite. Ett sätt att
ge eleverna motion och frisk  luft  är att kombinera
undervisning  i  olika  ämnen med utevistelse.  Till
exempel   kan   historieundervisning    göras    som
frågesport  längs  promenadstigen och skolgårdar kan
uppmuntra   till  lek  och   spel.   Lärarstuderande
erhåller inte någon undervisning alls i ämnet idrott
och hälsa. För  att  nyexaminerade lärare på ett bra
och pedagogiskt sätt skall få med rörelse i hela sin
undervisning och för att  skolan  i  framtiden skall
kunna arbeta målinriktat, utan timplan,  är detta en
förutsättning.


18. Utomhuspedagogik i lärarutbildningen (punkt
19)  mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  19
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub379 yrkande 3.

Ställningstagande

Det är  viktigt att naturskolornas idéer och kunskap
om utomhuspedagogik  sprids  till  alla  skolor  och
lärare.  Så kallade pedagogiska utemiljöer kan efter
genomtänkt planering användas i alla olika ämnen och
ge eleverna  lust  och  variation  i undervisningen.
Kunskap  om utomhuspedagogik bör enligt  min  mening
ingå  som  moment  i  all  lärarutbildning  för  att
framtida lärare  skall  få  en  beredskap  för detta
spännande arbetssätt.


19. Medieutbildning i lärarutbildningen
(punkt 21)  kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  21
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2002/03:Kr367 yrkande 1.

Ställningstagande

Skolan  har ett ansvar för att föra in mediekultur i
undervisningen.  Medieundervisning  innebär  att man
förmedlar  såväl  ett  teoretiskt  vetande  som  ett
praktiskt  kunnande.  Genom en kombination av analys
och produktion ges de unga en möjlighet att lära sig
att   kritiskt   värdera   medierna.    Behovet   av
medieutbildning   i   lärarutbildningen  bör  därför
uppmärksammas.


20. Införande av en lärarlegitimation (punkt
22)  m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp),  Inger  Davidson  (kd),  Per
Bill  (m),  Ana  Maria Narti (fp), Anna Ibrisagic
(m), Tobias Billström (m) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna

2002/03:Ub250 yrkande 3,
2002/03:Ub336 yrkande 13,
2002/03:Ub417 yrkande 15,
2002/03:Ub444 yrkande 23,
2002/03:Ub451 yrkande 3 och
2002/03:Ub509 yrkande 4.

Ställningstagande

Införandet  av  en lärarlegitimation  ibland kallad
lärarcertifikat   skulle enligt vår mening innebära
en kvalitetssäkring av lärarutbildningen. Den skulle
också innebära att läraryrket  får  ökad  status och
ett  tryck  på  kommunerna att anställa legitimerade
lärare. Vi föreslår  att legitimation skall utfärdas
efter godkänd utbildning och genomgången praktik och
att den skall kunna dras  in  vid  tydliga  fall  av
misskötsel.  Införandet av en sådan auktorisation av
lärare   bör   kunna    ske    i    samarbete    med
lärarfackförbunden.


21. Fler lektorer i gymnasieskolan (punkt
23)  fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2002/03:Ub244 yrkande 16 och
2002/03:Ub250 yrkande 1.

Ställningstagande

Lektorstjänsterna, som förr var ett vanligt inslag i
svenskt  skolväsende,   har   i  dag  i  stort  sett
försvunnit. Enligt de senaste uppgifterna  är endast
2  %  av  landets ca 30 000 gymnasielärare lektorer.
Det måste till fler lektorstjänster. Vi anser att en
plan bör upprättas  där  målet  skall  vara  att var
tionde  gymnasielärare  inom  en femårsperiod är  en
lektor. Skolverket bör aktivt verka  för  att  detta
mål  nås.  Kravet för att få ett lektorat skall vara
att läraren  har  motsvarande minst licentiatexamen.
Det är viktigt att  lärare  får  möjlighet  att göra
uppehåll  för forskningsarbete och studier utan  att
riskera sin lärartjänst.


22. Särskilda karriärtjänster för lärare m.m.
(punkt 24)  fp, kd

av Ulf Nilsson  (fp), Inger Davidson (kd) och Ana
Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna

2002/03:Ub250 yrkande 2 och
2002/03:Ub451 yrkande 7.

Ställningstagande

Utvecklingsmöjligheter  stimulerar  och belönar goda
arbetsinsatser samt höjer attraktionskraften  i  ett
yrke.   Det  är  i  dag  svårt  att  utvecklas  inom
läraryrket.  Möjligheterna  förbättras  om särskilda
karriärtjänster inrättas för lärare. Som  förslag på
möjliga  karriärvägar vill vi nämna att läraren  får
ett speciellt  ansvar  för  ett  ämne, en pedagogisk
ledningsfunktion, mentorskap för någon  yngre lärare
eller liknande.


23. Åtgärder för att minska lärarnas stress
(punkt 25)  kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  25
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub451 yrkande 6.

Ställningstagande

Ohälsa  och stress har ökat bland lärare under 1990-
talet.  En  undersökning  från  Arbetslivsinstitutet
visade att  var  femte  lärare är i riskzonen. Värst
drabbade är kvinnliga gymnasielärare.  En av de mest
stressframkallande faktorerna är dåliga  möjligheter
till   inflytande   och   kontroll   över  den  egna
arbetssituationen.  Läraravtalet  innebär  också  en
hårdare   reglering  av  arbetstiden  och   minskade
möjligheter  att  kombinera  arbete  och  privatliv,
vilket påverkar den totala stressbilden. Enligt  min
mening  krävs  det  nu  krafttag  för  att förbättra
lärarnas anställningsvillkor och arbetsmiljö.


24. Utvecklingsmöjligheter inom
förskolläraryrket (punkt 26)  fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub509 yrkande 3.

Ställningstagande

Det är enligt  vår mening viktigt att de pedagogiska
yrkena       inom       barnomsorgen        erbjuder
utvecklingsmöjligheter. En sådan möjlighet kan  vara
att  erfarna pedagoger blir mentorer åt nyanställda.
Många  nyexaminerade  känner  under den första tiden
som förskollärare att de behöver  stöd för att klara
av alla nya situationer som möter dem.


25. Värnande av läraryrkets kompetens (punkt
27)  fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub250 yrkande 15.

Ställningstagande

Läraryrkets     professionalism     måste    värnas.
Politikernas  uppgift  är  att sätta upp  målen  för
skolans   verksamhet  och  genom   uppföljning   och
utvärdering  se  till  att  målen  nås,  men  det är
skolans  pedagoger,  lärare och skolledare som måste
bestämma  hur  målen  skall   nås.   Vi  hävdar  att
politiker  inte  skall  lägga  sig i det pedagogiska
arbetet  i  skolan.  Olika  typer av  styrelser  med
lekmän och elever i skolorna  skall  inte  heller få
fatta  beslut  om  pedagogiska  och  ämnesteoretiska
frågor i skolan.


26. Personal inom förskolan (punkt 28)  fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motionerna

2002/03:Ub250 yrkandena 7 och 9 och
2002/03:Ub509 yrkande 1
samt avslår motion
2002/03:Ub328.

Ställningstagande

Nu när förskolan  har  ett större pedagogiskt ansvar
än  tidigare  är  det oerhört  viktigt  att  det  är
utbildad   personal  som   har   huvudansvaret   för
verksamheten.   Förskollärare   har  efter  tre  års
högskolestudier en pedagogisk kompetens.  För oss är
det lika viktigt att behörig lärarpersonal har detta
ansvar  inom  förskolan  som  det  är  att  behöriga
grundskollärare  skall  undervisa  inom grundskolan.
Därför  föreslår  vi  att  riksdagen hos  regeringen
begär  en sådan ändring i läroplanen  för  förskolan
att  där   tydligt   framgår   att  den  pedagogiskt
utbildade  personalen skall vara  huvudansvarig  för
den pedagogiska  verksamheten.  Av samma skäl ser vi
det  som  angeläget  att andelen förskollärare  ökar
inom förskolan.


27. Lärare i modersmål och i svenskundervisning
för invandrare, sfi (punkt 29)  mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  29
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub463 yrkandena 4 och 6
samt avslår motion
2002/03:Ub463 yrkande 5.

Ställningstagande

Jag   ser   det   som   angeläget    att   framhålla
modersmålsundervisningens betydelse och  behovet  av
fler  utbildade  modersmålslärare.  Modersmålslärare
med   utländsk   examen  måste  enligt  min   mening
likställas med andra  lärare. Jag vill också peka på
att  svenskundervisningen   för   invandrare   (sfi)
behöver  utvecklas  och  förbättras  och  att det är
viktigt   att  sfi-lärarna  har  lärarexamen.  Såväl
modersmålslärare   som   sfi-lärare   bör  ges  full
lärarstatus.  Med hänsyn till att sfi-undervisningen
för närvarande  är föremål för utredning ställer jag
mig  nu  endast  bakom   de   yrkanden   som  gäller
modersmålslärarna.


28. Kompetensutveckling av lärare (punkt 30) 
fp, kd, c

av  Ulf  Nilsson  (fp), Inger Davidson (kd),  Ana
Maria Narti (fp) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 30 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna

2002/03:Ub250 yrkande 14,
2002/03:Ub417 yrkande 16 och
2002/03:Ub444 yrkande 24
samt avslår motionerna
2002/03:Ub245 yrkande 2 och
2002/03:Ub302.

Ställningstagande

Lärarrollen   förändras   ständigt.  Det  är  därför
nödvändigt    att   lärare   får   en    tillräcklig
kompetensutveckling  för att göra ett bra arbete. Vi
vill  att  skolans  skyldighet  att  erbjuda  lärare
kompetensutveckling skall  slås  fast.  En skriftlig
plan   för   varje   lärares   ämnesfördjupning  och
pedagogiska  fortbildning  måste enligt  vår  mening
göras upp lokalt ute på skolorna.  Den  individuella
planen  skall uppdateras kontinuerligt efter  samtal
mellan lärare och arbetsledare.


29. Kompetensutveckling av personal inom
förskolan (punkt 31)  kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 31
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub415 yrkande 13
samt avslår motion
2002/03:Ub293 yrkande 3.

Ställningstagande

Det är viktigt att  de  som arbetar inom förskolan
har en adekvat utbildning.  I dag är dock bristen på
kvalificerad  personal  stor och  andelen  utbildade
lärare i förskolan minskar.  Bristen  utgör  ett hot
mot kvaliteten som måste tas på allvar. Därför måste
fler     förskollärare    utbildas    bl.a.    genom
vidareutbildning av nuvarande barnskötare. Samtidigt
är det angeläget att framhålla att barnskötarna, när
det gäller  omsorgsdelen,  har en unik kompetens som
inte får tillåtas försvinna.
Särskilda yttranden


Utskottets  beredning   av   ärendet  har  föranlett
följande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom
parentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Ökad rekrytering till läraryrket (punkt 1) 
v

av Britt-Marie Danestig (v).

Jag vill lyfta fram den akuta  bristen  på  lärare i
ämnena matematik, naturvetenskap och teknik,  vilken
jag  anser  vara  särskilt  oroande  med hänsyn till
betydelsen  av  kunniga  lärare  som  kan  stimulera
elevernas   intresse  för  dessa  ämnen.  Kraftfulla
insatser måste  göras  för  att  öka  tillgången  på
sådana  lärare.  Också  för andra lärarkategorier är
det nödvändigt att åtgärder  vidtas för att avhjälpa
lärarbrist. Bland annat behöver fler lärarstuderande
rekryteras  till  utbildning  med   inriktning   mot
yrkesämnen och förskolan.


2. Alternativa lärarutbildningar (punkt 5) 
fp, kd

av  Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och Ana
Maria Narti (fp).

Vi vill  hänvisa  till  att  vi tidigare i motioner,
bl.a.  med  anledning  av propositionen  En  förnyad
lärarutbildning (prop. 1999/2000:135),  framfört vår
uppfattning   att   man   bör  ge  examensrätt  till
fristående lärarutbildningar.  Fristående  högskolor
som  beviljas  examensrätt  för lärarutbildning  med
alternativ  pedagogik bör också  få  samma  statliga
stöd som statliga  högskolor. Vi står fast vid denna
uppfattning.


3. Andra motionsyrkanden (punkt 35)  kd

av Inger Davidson (kd).

För att göra läraryrket  mer  attraktivt  och därmed
höja  dess  status måste flera åtgärder vidtas.  Ett
problem är att  de äldre lärarna inte har fått samma
löneutveckling  som   de   nyutexaminerade  lärarna.
Underskottet  av lärare har gjort  det  möjligt  att
byta arbete för  att  kunna driva upp sin lön, något
som främst utnyttjats av yngre nyligen utexaminerade
lärare  som  är  i början  av  sin  karriär.  Därmed
belönas inte den kunskap, erfarenhet och kontinuitet
som de äldre lärarna  står  för på ett riktigt sätt.
Det är dags att skolledare prioriterar  äldre lärare
vid  löneöversyner  om  dessa inte skall lockas  att
söka sig till andra mer lönsamma områden.

Att vara lärare handlar  i  dag  om  att  vägleda,
undervisa  och  handleda  till kunskap i bemärkelsen
fakta, förståelse, förtrogenhet  och färdighet  men
också om administrativa och sociala  uppgifter.  För
att  underlätta  för  lärarna måste kommunerna satsa
tillräckligt med resurser  på sådana yrkesfunktioner
som   kompletterar   lärarna,  t.ex.   kansli-   och
elevvårdspersonal.  Det   gynnar   också   elevernas
kunskapsutveckling.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag


</pre><pre></pre><pre>
Motioner

Motioner från allmänna motionstiden 2002

2002/03:Ub217 av Sten Tolgfors (m):

2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om  att mobbning bör
behandlas utförligt redan i lärarutbildningen  och
ingå i lärarfortbildningen.

2002/03:Ub229 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad i motionen anförs om att  alla  elever
som behöver  det skall få särskilt stöd och att en
utbildning till speciallärare skall införas.

2002/03:Ub241 av Maria Larsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs  om  att  specialpedagogik och
handikappkunskap   blir   en  obligatorisk   del   i
lärarutbildningen.

2002/03:Ub244 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

16. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att läraryrket
måste uppvärderas.

17. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att inrätta en
speciallärarutbildning.

2002/03:Ub245 av Birgitta Sellén och Annika Qarlsson
(c):

2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om fortbildning av
personal i skolan  för  att  kunna hjälpa barn som
behöver särskild träning.

2002/03:Ub250 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att  Skolverket
upprättar  en plan för att fler lektorer skall  få
anställning i gymnasieskolorna.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att särskilda
karriärtjänster bör inrättas för lärare.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  som  i  motionen  anförs  om  att  en
lärarlegitimation bör införas.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  undvika
lärarbrist.

6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att  förbättra
lärarutbildningen.

7.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om att förskollärare
skall ha det pedagogiska ansvaret i förskolan.

8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i motionen anförs om att enhetslärare
riskerar gedigna ämneskunskaper.

9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om vikten av att öka
andelen förskollärare inom förskolan.

10. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om mer  utbildning  i
läs-  och skrivinlärning för lärare med inriktning
mot grundskolans tidigare år.

11. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad i motionen anförs om att  mer  praktik
inom lärarutbildningen  inte  får ske på bekostnad
av ämneskunskaper.

14.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om att skolan har en
skyldighet  att  erbjuda  lärare  fortbildning och
vidareutbildning.

15.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  att  värna
läraryrkets kompetens.

2002/03:Ub276 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs   om  idrott  och  hälsa  i
lärarutbildningen.

2002/03:Ub287 av Yvonne Andersson (kd):

2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om vikten av att
utbilda      lärare      till     fordons-     och
transportutbildningar.

2002/03:Ub292 av Birgitta Sellén och Birgitta
Carlsson (c):

2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  att  alla
lärarutbildningar skall  erbjuda  bra undervisning
om dyslexi.

2002/03:Ub293 av Inger René (m):

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att  personalen
inom   förskolan   får   kompetensutveckling  inom
näringslära och kosthållning.

4.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att det i de
utbildningar   som  leder  till  lärarexamen   för
utbildning av yngre  barn ges adekvata kunskaper i
näringslära och kosthållning.

2002/03:Ub296 av Cristina Husmark Pehrsson och
Birgitta Carlsson (m, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  vikten  av  pedagogisk
utbildning  i  syfte  att  tidigt  uppmärksamma  och
hjälpa barn med autism och autismliknande tillstånd.

2002/03:Ub302 av Sinikka Bohlin och Åsa Lindestam
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om mentorskap  och handledning
för lärare.

2002/03:Ub311 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  att  en utredning  bör
tillsättas i syfte att utröna hur mentorsprojekt med
Näktergalen i Malmö som förebild skall kunna spridas
till   andra   högskolor   och   kommuner  samt   om
deltagandet    i   mentorsprojektet   skall    kunna
tillgodoräknas som  del av den praktiskt pedagogiska
utbildningen för lärarstuderande.

2002/03:Ub327 av Runar Patriksson (fp):

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  kommunala
musiklärares lönenivå.

2002/03:Ub328 av Ann-Marie Fagerström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs  om olika personalkategorier i
förskolan.

2002/03:Ub336 av Maud Olofsson m.fl. (c):

12.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram
förslag för att komma till rätta med lärarbristen.

13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad som i motionen anförs om att införa  en
lärarcertifiering.

2002/03:Ub350 av Anita Jönsson och Ronny Olander
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad     i    motionen    anförs    om    sex-    och
samlevnadsundervisning i skolan.

2002/03:Ub379 av Mikaela Valtersson (mp):

3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   som   i   motionen  anförs  om  att
lärarutbildningen   skall  innehålla   moment   om
utomhuspedagogik.

2002/03:Ub385 av Helena Zakariasén m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om  att  ge Högskoleverket och
andra berörda verk och institutioner  i  uppdrag att
kartlägga   vilken   bild   av  homo/bisexuella  och
transpersoner som förmedlas till blivande lärare.

2002/03:Ub389 av Gustav Fridolin (mp):

2. Riksdagen begär att regeringen  utreder frågan om
speciallärares    ställning    i    den    svenska
skolvärlden.

2002/03:Ub410 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.
(m):

11.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs  om  behoven  av
speciallärarutbildning.

2002/03:Ub413 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.
(m):

5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att mobbning bör
behandlas utförligt  redan i lärarutbildningen och
ingå i lärarfortbildningen.

2002/03:Ub415 av Inger Davidson m.fl. (kd):

13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad i motionen anförs om fortbildning  för
personal inom förskoleverksamheten.

2002/03:Ub417 av Alf Svensson m.fl. (kd):

15. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  en  särskild
auktorisation av lärare.

16.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att samtliga
lärare skall garanteras en individuell,  skriftlig
plan    för    sin   kompetensutveckling,   vilken
uppdateras  kontinuerligt   efter   samtal  mellan
lärare och arbetsledare.

2002/03:Ub421 av Hans Hoff (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs i motionen om att lärarutbildningen
skall   lägga    en    större    vikt   vid   ämnena
utvecklingspsykologi och ämnesdidaktik.

2002/03:Ub423 av Carina Ohlsson (s):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att sex-
och samlevnadsundervisningen  bör bli obligatorisk
i lärarutbildningen.

2002/03:Ub444 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

23.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  en  särskild
auktorisation av lärare.

24.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad  i motionen  anförs  om  att  samtliga
lärare skall garanteras  en individuell, skriftlig
plan för sin kompetensutveckling.

2002/03:Ub451 av Inger Davidson m.fl. (kd):

1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om värdegrundsarbetet
i lärarutbildningen.

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
lärarutbildningarna vidtar nödvändiga åtgärder för
att öka dimensioneringen  av utbildning för lärare
i slöjd.

3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om en auktorisering
av läraryrket.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  lärare  i
lönehängmattan.

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  renodling av
lärarnas yrkesroll.

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om åtgärder för att
minska lärarnas stress.

7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om karriärtjänster.

2002/03:Ub462 av Lotta N Hedström och Gustav
Fridolin (mp):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  i  motionen anförs om behovet av
specifik genusutbildning på lärarhögskolorna.

2002/03:Ub463 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp):

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   som   i   motionen  anförs  om  att
lärarutbildningen skall innehålla  moment  om  det
mångkulturella samhället.

4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs  om att likställa
modersmålslärare med utländska examina  med  andra
lärare.

5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att sfi-lärare
bör ha lärarexamen.

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som  i  motionen  anförs om att ge full
lärarstatus till hemspråkslärare och sfi-lärare.

2002/03:Ub486 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.
(m):

12.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  alternativa
lärarutbildningar.

2002/03:Ub497 av Anne Ludvigsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs  om att ge lärarna instrument
att  införliva könsperspektivet  i  uppläggning  och
genomförande av sitt pedagogiska arbete.

2002/03:Ub498 av Fredrik Olovsson och Hillevi
Larsson (s):

3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att eleverna
skriftligt  och  anonymt  skall få utvärdera  sina
lärares arbete.

2002/03:Ub509 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram
förslag till ändring i förskolans läroplan  så att
där  tydligt framgår att den pedagogiskt utbildade
personalen   skall   vara  huvudansvarig  för  den
pedagogiska verksamheten.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  förbättrad
förskollärarutbildning.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen   anförs   om  utökade
utvecklingsmöjligheter inom förskolläraryrket.

4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs   om  att  införa
förskollärarlegitimation.

2002/03:Ub510 av Börje Vestlund m.fl. (s, fp, v, c,
mp):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om HBT-kompetens för
anställda inom utbildningsväsendet.

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om undervisning i
HBT-frågor för lärarstuderande.

2002/03:Ub544 av Eva Arvidsson och Marianne
Carlström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten  av  att HBT-frågor,
frågor om homo-, bi- och transsexuella, lyfts fram i
lärarutbildningen.

2002/03:Ub552 av Marina Pettersson och Hillevi
Larsson (s):

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  vikten  av  att
lärarna  förbereds  inför  den nya lagen om förbud
mot diskriminering av skolelever.

2002/03:Ju281 av Beatrice Ask m.fl. (m):

5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  att  det  i
lärarutbildningen    bör    ingå   utbildning   om
narkotikans symptom och effekter.

2002/03:L318 av Gustav Fridolin m.fl. (mp):

14. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om att kunskapsämnet
sex-   och   samlevnadsundervisning   skall   vara
obligatoriskt i de pedagogiska utbildningarna.

2002/03:So251 av Carl-Axel Johansson (m):

3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  att  det  i
lärarutbildningen   skall   ingå   utbildning   om
narkotikans symtom och effekter.

2002/03:So360 av Annelie Enochson (kd):

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
grundutbildningen   för  alla   yrkesgrupper   med
anmälningsplikt   vid   misstanke    om   sexuella
övergrepp  skall  inbegripa  utbildningsmoment  om
upptäckt och anmälan av sexuella övergrepp samt om
det utsatta barnets behov av stöd.

2002/03:So515 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om utbildning på
Lärarhögskolan i ANT-frågorna.

2002/03:Kr367 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs  om  behovet  av
medieutbildning i lärarutbildningarna.

2002/03:A366 av Margareta Andersson m.fl. (c):

1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att förtydliga
genusperspektivet i fler utbildningar.
</pre><pre></pre>