Utbildningsutskottets betänkande

2002/03:UBU3

Kvalitetsarbete och planering för skolan

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens
skrivelse 2001/02:188 Utbildning för kunskap och
jämlikhet – regeringens utvecklingsplan för
förskola, skola och vuxenutbildning jämte motioner,
Riksdagens revisorers förslag 2001/02:RR20 ITiS – en
statlig satsning på IT i skolan samt Riksdagens
revisorers förslag 2002/03:RR3 Statens styrning av
skolan jämte motioner. I betänkandet behandlas också
35 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden
2002. Utskottet föreslår att regeringens skrivelse
läggs till handlingarna. Riksdagen bör inte heller
enligt utskottet göra några tillkännagivanden till
regeringen enligt förslagen från Riksdagens
revisorer. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Reservationer finns från Moderata samlingspartiet,
Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och
Centerpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförts
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:

1. Skolans uppdrag och uppgifter

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del,
2001/02:Ub27 i denna del,
2001/02:Ub28 yrkande 1,
2001/02:Ub30 yrkande 8,
2002/03:Ub203 yrkandena 1 och 2,
2002/03:Ub209 yrkandena 1 och 2,
2002/03:Ub281,
2002/03:Ub298 yrkande 1,
2002/03:Ub336 yrkandena 1 i denna del och 2,
2002/03:Ub410 yrkande 5,
2002/03:Sf226 yrkande 19 samt
2002/03:Sf332 yrkande 10.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (fp)
Reservation 3 (kd)
Reservation 4 (c)

2. Styrningen av skolan

Riksdagen avslår
punkt 1 i Riksdagens revisorers förslag
2002/03:RR3
samt motionerna
2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del,
2001/02:Ub27 i denna del,
2002/03:Ub1 yrkande 5,
2002/03:Ub204 yrkandena 1 och 2,
2002/03:Ub336 yrkande 1 i denna del,
2002/03:Ub410 yrkande 8,
2002/03:Ub417 yrkande 19,
2002/03:Sf332 yrkandena 11 och 18 samt
2002/03:N302 yrkande 3.
Reservation 5 (m)
Reservation 6 (kd)
Reservation 7 (c)

3. Nationell skolpeng

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Ub27 i denna del,
2001/02:Ub30 yrkande 7
2002/03:Ub1 yrkande 7 och
2002/03:Ub2 yrkande 1.
Reservation 8 (m)
Reservation 9 (fp)

4. Uppföljning av ITiS kostnader

Riksdagen avslår

punkt 1 i Riksdagens revisorers förslag
2001/02:RR20.

5. Analys av effekterna av
specialdestinerade bidrag

Riksdagen avslår
punkt 2 i Riksdagens revisorers förslag
2002/03:RR3.
Reservation 10 (m, fp, kd, c)

6. Avskaffande av specialdestinerade
bidrag

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub1 yrkande 6.
Reservation 11 (m)

7. Individuella utvecklingsplaner

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub209 yrkande 3,
2002/03:Ub298 yrkande 2,
2002/03:Ub329,
2002/03:Ub336 yrkandena 3 och 14 samt
2002/03:Ub410 yrkande 6.
Reservation 12 (m)
Reservation 13 (c)

8. Kvalitetsredovisning

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Ub28 yrkande 4,
2002/03:Ub3 yrkandena 3 och 4 samt
2002/03:Ub387.
Reservation 14 (kd)

9. Utvärdering av fristående skolor

Riksdagens avslår motion
2001/02:Ub28 yrkande 10.
Reservation 15 (m, fp, kd, c)

10. Nationellt kvalitetsinstitut

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Ub27 i denna del,
2001/02:Ub28 yrkande 9,
2001/02:Ub30 yrkande 9,
2002/03:Ub1 yrkande 2 och
2002/03:Ub2 yrkande 2.
Reservation 16 (m, fp, kd, c)

11. Kvalitetsgranskningsnämnden

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub3 yrkande 1.

12. Skolverkets uppgifter

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub1 yrkande 1.
Reservation 17 (m)

13. Skolverkets allmänna råd

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub3 yrkande 2.

14. Intern revision i Skolverket

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub1 yrkande 3.
Reservation 18 (m)

15. Anmälningsplikt

Riksdagen avslår
punkt 3 i Riksdagens revisorers förslag
2002/03:RR3
samt motionerna
2002/03:Ub1 yrkande 4 och
2002/03:Ub2 yrkande 3.
Reservation 19 (m)
Reservation 20 (fp, c)
Reservation 21 (kd)

16. Kvalitetsutveckling av den högre
utbildningen

Riksdagen avslår motion
2001/02:Ub30 yrkande 14.
Reservation 22 (fp)

17. Förskola och skola i segregerade
områden

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Ub27 i denna del och
2001/02:Ub30 yrkande 12.
Reservation 23 (m)
Reservation 24 (fp)

18. Historia som kärnämne

Riksdagen avslår motion
2001/02:Ub30 yrkande 4.

19. IT-strategi

Riksdagen avslår
punkt 2 i Riksdagens revisorers förslag
2001/02:RR20
och motion
2002/03:Ub244 yrkande 22.
Reservation 25 (fp)

20. Skolans demokratiska uppdrag

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Ub26,
2001/02:Ub30 yrkande 6,
2002/03:Ub393,
2002/03:K326,
2002/03:K383 yrkande 8 och
2002/03:Ju214 yrkande 5.
Reservation 26 (fp)

21. Kvaliteten i förskolan

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Ub24 yrkande 3,
2001/02:Ub28 yrkandena 2 och 3 samt
2001/02:Ub30 yrkande 11.
Reservation 27 (fp)
Reservation 28 (kd)
Reservation 29 (c)

22. Förändringar i gymnasieskolan

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Ub27 i denna del samt
2001/02:Ub30 yrkandena 1 och 5.
Reservation 30 (m)
Reservation 31 (fp)

23. Förkunskaper till nationella program

Riksdagen avslår motionen
2001/02:Ub30 yrkande 3.
Reservation 32 (m, fp, kd, c)

24. Individuella programmet

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Ub24 yrkande 2,
2001/02:Ub28 yrkande 5
2002/03:Ub229 yrkande 3,
2002/03:Ub244 yrkandena 1, 2 och 4 samt
2002/03:Ub444 yrkande 11.
Reservation 33 (fp)
Reservation 34 (kd)

Reservation 35 (c)

25. Samverkan mellan utbildning och arbetsliv

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Ub27 i denna del,
2001/02:Ub28 yrkande 6 och
2001/02:Ub30 yrkande 2.
Reservation 36 (m)
Reservation 37 (fp)
Reservation 38 (kd)

26. Eftergymnasiala yrkesutbildningar

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Ub28 yrkande 7 och
2001/02:Ub30 yrkande 15.
Reservation 39 (fp)
Reservation 40 (kd)

27. Kvalificerad yrkesutbildning

Riksdagen avslår motion
2001/02:Ub29 yrkande 2.
Reservation 41 (fp)

28. Tillgången på lärare

Riksdagen avslår motionerna
2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del,
2001/02:Ub27 i denna del
2001/02:Ub30 yrkande 10 och
2002/03:Ub336 yrkande 1 i denna del.
Reservation 42 (m)
Reservation 43 (fp)
Reservation 44 (c)

29. Regeringens skrivelse

Riksdagen lägger skrivelse 2001/02:188 till
handlingarna.

Stockholm den 13 februari 2003

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Gunilla
Carlsson i Tyresö (m), Majléne Westerlund Panke (s),
Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-Erik
Söderqvist (s), Per Bill (m), Louise Malmström (s),
Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c), Mikaela
Valtersson (mp), Christer Adelsbo (s), Marie Nordén
(s), Axel Darvik (fp), Torsten Lindström (kd) och
Mariam Osman Sherifay (s).

2002/03

UbU3

Redogörelse för ärendet

Regeringens skrivelse Utbildning för
kunskap och utveckling

Regeringen har i skrivelse 2001/02:188 Utbildning för kunskap
och jämlikhet – regeringens utvecklingsplan för
kvalitetsarbetet i förskola, skola och
vuxenutbildning, berett riksdagen tillfälle att ta
del av vad som anförts i skrivelsen.
I anledning av skrivelsen har 29 motionsyrkanden
väckts. Ett antal motionsyrkanden som avser
bildandet av en ny skolutvecklingsmyndighet och som
väckts i anledning av skrivelsen, har behandlats i
samband med utskottets behandling av
budgetpropositionen för 2003 (bet. 2002/03:UbU1).
I propositionen Ansvaret för skolan (prop.
1990/91:18, bet. 1990/91:UbU4, rskr. 76) angavs att
riktlinjer för utvecklingen på skolområdet borde
presenteras för riksdagen i en utvecklingsplan för
skolområdet. Utvecklingsplanen skall enligt
propositionen framför allt vara statsmakternas
policydokument för skolverksamheten och visa
regeringens aktuella prioriteringar inom
utbildningsområdet.
Utgångspunkten för skrivelsen är enligt regeringen
de omfattande insatser för att förstärka
utbildningsområdets resurser och kvalitet som
riksdagen beslutat om och som har gett nya
förutsättningar för kommuner och skolor, från
förskola till vuxenutbildning, att nå målen och leva
upp till sitt uppdrag. Regeringen menar att
insatserna nu bör följas av ett tydligare statligt
ansvar för att följa upp att alla skolenheter och
skolhuvudmän erbjuder en nationellt likvärdig
utbildning av hög kvalitet. De statliga insatser som
lyfts fram i skrivelsen är enligt regeringens
bedömning, tillsammans med de resursförstärkningar
till utbildningsområdet som har beslutats, av
strategisk betydelse för att påskynda det lokala
utvecklingsarbetet och höja utbildningens kvalitet.
I skrivelsen redovisar regeringen också sin
principiella syn i ett antal frågor som är föremål
för översyn och ger också sin syn på ett antal
frågor som är aktuella i skol- och
utbildningsdebatten.

Riksdagens revisorers förslag
Statens styrning av skolan

Riksdagens revisorers förslag bygger på rapporten Statens
styrning av skolan – från målstyrning till
uppsökande bidragsförmedling (2001/02:13). Rapporten
har remissbehandlats innan revisorerna lagt fram
sitt förslag till riksdagen. Med anledning av
revisorernas skrivelse har 14 motionsyrkanden
väckts.

Revisorerna har i sin granskning utgått från att
alla barn i Sverige har rätt till likvärdig
utbildning och att Skolverket är den statliga
myndighet som skall tillse att god utbildning och
studiemiljö garanteras samtliga elever i den svenska
skolan. Revisorerna ansåg i sin rapport att
Skolverkets tillsyn av skolväsendet var
otillräcklig, och trots att regeringen har uppmanat
verket att öka sin tillsyn har tillsynen minskat.
Revisorerna pekar i rapporten på att regeringen
under senare år utökat Skolverkets uppgifter till
att omfatta utbetalning av statsbidrag i stor
utsträckning. Utvecklingsarbetet har till stor del
kommit att handla om medelsfördelning i direkt
samarbete med kommunerna. Revisorerna menar att
förändringarna av Skolverkets uppgifter har bidragit
till att gränserna mellan kommunernas och
Skolverkets ansvar har luckrats upp.

Riksdagens revisorers förslag ITiS – en
statlig satsning på IT i skolan

Riksdagens revisorers förslag bygger på rapporten ITiS – en
statlig satsning på att stimulera användningen av
informationsteknik i skolan (2001/02:10). Rapporten
har remissbehandlats innan revisorerna lagt fram
sitt förslag till riksdagen. Inget motionsyrkande
har väckts i anledning av skrivelsen. Revisorerna
har granskat det nationella programmet för IT i
skolan. Programmet genomfördes under åren 1999–2002
och omfattade ca 1,7 miljarder kronor.

I granskningen behandlas frågor som rör programmets
beredning, organisation och genomförande.
Revisorerna konstaterade i rapporten att
genomförandet av programmet i huvudsak har fungerat
väl. Man menade också att motivet till att
regeringen bildade en särskild delegation för att
genomföra programmet borde ha redovisats för
riksdagen och att programmet för IT i skolan
innehöll flera förvaltningspolitiskt problematiska
särdrag. Konstruktionen med en särskild delegation
inom Regeringskansliet med ansvar för genomförandet
av satsningen är ett exempel på att regeringen och
dess kansli själv tar på sig förvaltningsuppgifter
som vanligen ankommer på myndigheter under
regeringen. IT i skolan var också enligt revisorerna
ett exempel på en form av statlig styrning av skolan
som avviker från statsmakternas intentioner med
målstyrning och generella statsbidrag.

Utskottets överväganden

Inledning

I betänkandet behandlas regeringens skrivelse
2001/02:188 Utvecklingsplan för skolan samt
Riksdagens revisorers skrivelser 2001/02:RR20 ITiS –
en statlig satsning på IT i skolan och 2002/03:RR3
Statens styrning av skolan jämte motionsyrkanden.
Betänkandet omfattar också 35 yrkanden från den
allmänna motionstiden 2002.

Betänkandet är disponerat efter sakområden. Under
samma avsnitt kan således en eller flera skrivelser
behandlas, jämte motioner väckta i anledning av
skrivelserna samt motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden.

Övergripande frågor om skolan

Skolans uppdrag och uppgifter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena avseende förändringar i
fråga om skolans uppdrag och övergripande
uppgifter.
Jämför reservationerna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd)
och 4 (c).

Regeringens skrivelse

Regeringens mål är en skola som ger alla kunskap och
där alla elever har rätt och möjlighet till
framsteg. Utbildningen skall vara likvärdig och av
hög kvalitet. Förskolans och skolans viktigaste
uppgift är att förvalta och stimulera lusten och
nyfikenheten att lära. Kunskap och bildning har
också avgörande betydelse för människors sociala och
kulturella utveckling. Regeringen framhåller att
skolan skall präglas av respekt för den enskilda
människan och ge trygghet och studiero för alla.
Endast då kan eleverna uppleva lust att lära och
glädjen att utvecklas i samspel med andra. Vidare
menar man att skolan har en viktig fostrande roll,
inte minst när det gäller att överföra och befästa
våra grundläggande gemensamma värderingar.

Regeringen framhåller också att skolan skall vara
en attraktiv arbetsplats för såväl lärare som
elever. Kunskapssökandet måste stimuleras och alla
elever få möjlighet att utvecklas och få en positiv
bekräftelse på sina framsteg i vardagen. Alla skall
ha rätt och möjlighet till kunskap och utveckling
genom hela livet. I ett kunskapssamhälle har
utbildning en central betydelse för välfärd,
tillväxt och utveckling. Utbildningen utjämnar
olikheter i fördelningen av välfärd och ger
människor ökade möjligheter att aktivt delta i alla
delar av samhällslivet.
Den gemensamma skolan är enligt regeringen en av
den moderna välfärdsstatens största framgångar. Där
möts elever med olika bakgrund och tar del av
varandras värderingar och kulturer och där ges alla
elever möjlighet att få en bas av gemensamma
kunskaper samt tillfälle att utveckla en samsyn av
grundläggande värderingar. Regeringen accepterar
inte att vissa elever stämplas som oförmögna att
lära och att elever som inte lever upp till kraven
sorteras bort från övriga elever till särskilda
klasser. Höga kunskapsmål bör sättas för alla
elever. Ett utbildningssystem med markerade
barriärer mellan olika nivåer och som bygger på att
tidigt ge olika inriktning, leder till större
skillnader mellan människor.
Regeringen pekar vidare på att fristående skolor
har en större andel elever från familjer med hög
utbildning och goda inkomster. En sådan uppdelning
riskerar att skapa en starkare segregation mellan
olika grupper i samhället. Det är viktigt att de
fristående skolorna står öppna för alla elever på
lika villkor. Regeringen har för avsikt att noga
följa om det sker en utveckling mot ökad segregation
i skolan.

Motionerna

Moderata samlingspartiet framhåller i motion 2001/02:Ub27 i
denna del att alla barn har rätt till en likvärdig
utbildning av hög kvalitet och menar att en skola
som inte erkänner att elever är olika och behöver
olika stöd och stimulans blir en utslagningsskola
där bara de starkaste klarar sig. Moderaterna anser
också att ett decentraliserat skolväsende med många
olika skolor, rätt och möjlighet för elever och
föräldrar att välja skola och stor frihet för
skolornas professionella att utforma utbildningen
har de bästa förutsättningarna att nå högt ställda
mål. Moderaterna pekar på att det för att varje elev
skall kunna nå målen för grundskolan, krävs större
öppenhet för nya lösningar, modeller och
pedagogiker. Det kräver att den enskilde eleven med
sina speciella förutsättningar, intressen och behov
respekteras och att hans eller hennes arbete i
skolan värderas så högt att det följs upp,
utvärderas och får ligga till grund för elevens
fortsatta arbete. Skolan skall och måste bry sig om
varje barns utveckling under hela skoltiden, och
skolans insatser måste kunna varieras så att de
passar varje barns speciella situation och
utgångspunkt. Moderaterna menar i motion
2002/03:Ub298 yrkande 1 att mycket talar för att
skolans monopolistiska organisation, som främst tar
sig uttryck i bristande valfrihet, en tilltagande
kravlöshet och stark politisk styrning, är grunden
till flera av problemen i skolan. Moderaterna vill
utveckla skolan till en skola för individen där
varje elevs förutsättningar, anlag och intressen tas
till vara. Alla skolor skall vara fria självständiga
skolor där skattepengarna går från staten direkt
till den skola eleverna väljer.

Folkpartiet framhåller i motion 2001/02:Ub30
yrkande 8 att möjligheten att välja skola är ett av
de grundläggande fundamenten i den liberala
skolpolitiken. Att förhindra mångfalden och den
enskildes val är att försvara ett synsätt där man
anser att politiker vet vad som är rätt för de
svenska medborgarna. Friskolorna spelar en viktig
roll för att öka mångfalden i skolsystemet.
Friskolorna har också en viktig funktion att fylla
som alternativ och konkurrenter till de kommunala
skolorna.
Folkpartiet pekar i motion 2002/03:Sf226 yrkande
19 på att skolan brister när det gäller att vara
tydlig och berätta vilka krav och förväntningar det
finns på eleverna. Resultatet blir att eleverna inte
känner sig delaktiga och saknar kunskap om vad som
krävs av dem. Folkpartiet menar att tydliga mål och
utvärderingar, extra tid för de elever som behöver
det samt fokus på svenska, matematik och engelska
kan skapa en skola där alla kan lyckas. Betygen
sätts sent i skolan vilket Folkpartiet menar är en
viktig anledning till att det ofta är först år 8
eller 9 som information kommer om att eleverna har
svårt att nå målen.
Kristdemokraterna vill i motion 2001/02:Ub28
yrkande 1 ha en jämlik skola där alla elevers behov
uppmärksammas och alla elever får möjlighet att
utvecklas efter sin förmåga. Man framhåller också
att alla elever har särskilda förmågor och brister
och att tvinga alla till samma resultat i skolan
innebär att många elever slås ut. Jämlikhet blir
samma sak som likriktning och den totala
integreringen leder till segregering och utslagning.
I motion 2002/03:Ub209 (m) framhåller motionären
att god utbildning både i ett individ- och ett
samhällsperspektiv är viktigare än någonsin. God
utbildning är en central del i en fungerande
välfärdspolitik. Sambandet mellan låg utbildning och
hög risk för arbetslöshet är tydligt (yrkande 1).
Motionären menar också att tillgång till en god
utbildning borde vara en grundläggande rättighet för
alla svenska barn och ungdomar (yrkande 2). I motion
2002/03:Ub281 (m) menar motionären att det finns ett
par principer som skolpolitiken borde utgå ifrån för
att vara en skola för verklig jämställdhet. Lärare
och skolledning måste ges full frihet att forma
skolans vardag inom de ramar som riksdagen slagit
fast och alla skolor måste åter sätta kunskaperna i
fokus för verksamheten. Motionären menar att när
kunskapsmålen blir det avgörande måste skolan också
lära elever att visa respekt för varandra.
I motion 2002/03:N302 yrkande 3 (mp) menar
motionärerna att det behövs strategier för att
förändra attityden till utbildning, kunskap och
skolan i sig.
Centerpartiet menar i motion 2001/02:Ub24 i denna
del att den goda skolan bara kan formas lokalt på
varje skola. Man vill ge skolan förutsättningar både
i form av resurser och ökat självstyre på skolan där
lärare, elever och föräldrar tar ansvaret för att
skapa bra lärmiljöer. Det förenas med höga krav på
resultat och tydliga åtgärder på de skolor som inte
når målen.
Ett antal motionsyrkanden har väckts som rör
rätten till kunskap. Moderaterna menar i motion
2002/03:Ub410 yrkande 5 att grundskolan måste ha ett
åtagande att följa eleven till dess att eleven har
uppnått målen för skolgången. Om alla elever skall
få tillräckliga kunskaper måste detta också innebära
att kunskapsmålen avgör hur länge eleven skall gå i
grundskolan. Centerpartiet pekar i motion
2002/03:Ub336 yrkande 2 på att skolan måste fokusera
på sin huvuduppgift; att ge kunskaper. Alla elever
skall kunna lämna grundskolan med godkända
kunskaper. Centerpartiet anser därför att det måste
klargöras att kommunen och skolan har ett åtagande
som inte är avklarat förrän eleven uppnår
kunskapsmålen för grundskolan och vill att skollagen
skrivs om med utgångspunkt att införa en sådan
individuell kunskapsrätt. Centerpartiet understryker
i motion 2002/03:Ub336 yrkande 1 i denna del och i
2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del att ”elevens rätt
till kunskap” inte handlar om att gå nio år i
grundskolan utan handlar om att alla skall ha
verklig rätt till kunskap. Skolan bör
individanpassas mer än i dag. Detta skulle ge alla
elever större möjligheter att tillgodogöra sig
kunskaperna. I motion 2002/03:Ub203 yrkande 1 (m)
menar motionären att inget barn skall behöva lämna
grundskolan med mindre än erforderliga baskunskaper.
Bristande kunskaper ger konsekvenser senare i livet.
I yrkande 2 i samma motion begärs ett
tillkännagivande om att en individuell kunskapsrätt
skall införas. Motionären menar att i ett
kunskapssamhälle är det orimligt att ha kvantitativa
skyldigheter som skolplikten i stället för
kvalitativa rättigheter som individuell
kunskapsrätt. En sådan kunskapsrätt skulle ställa
krav på en starkt ökad individualisering av
undervisningen och ökade satsningar på barn med
särskilda behov. Ett motsvarande yrkande om
införande av individuell kunskapsrätt finns i motion
2002/03:Sf332 yrkande 10 (m).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena. Utskottet anser liksom regeringen,
att alla oavsett bakgrund skall ha rätt till god
utbildning av hög kvalitet. Skolan skall stödja
eleverna i att med utgångspunkt från deras unika
förutsättningar förvärva nya kunskaper. Ingen elev
skall lämnas utan stöd i sin strävan att nå
utbildningsmålen. Utskottet vill vidare peka på
regeringens uppfattning så som den kommer till
uttryck i utvecklingsplanen, nämligen att det inte
går att acceptera att vissa elever stämplas som
oförmögna att lära och att elever som inte lever upp
till kraven sorteras bort från övriga elever till
särskilda klasser. Skolan skall vara en
kunskapsskola för alla. Utskottet anser att den
utvecklingsplan för förskola, skola och
vuxenutbildning som regeringen har presenterat har
just en sådan inriktning som flera motionärer
efterfrågar, nämligen en skola som tar hänsyn till
elevers skiftande behov och tillgodoser de behov av
insatser som varje elev behöver. Varje elev kan
därigenom uppnå den kunskapsnivå som han eller hon
har rätt till.

Styrningen av skolan

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
Riksdagens revisorers förslag och
motionsyrkandena angående styrningen av
skolan.
Jämför reservationerna 5 (m), 6 (kd) och 7
(c).

Regeringens skrivelse

Regeringen framhåller att alla elever har unika
behov som måste mötas utifrån vars och ens
individuella förutsättningar. Vissa elever behöver
större insatser än andra för att nå målen.
Kostnaderna för olika skolor varierar också starkt
beroende på i vilket område skolan verkar och på
kommunens förutsättningar. Därför skall skolan
enligt regeringen finansieras gemensamt via skatten
genom ett system som utjämnar kommunernas kostnader
för skolan och där kommunerna kan fördela resurserna
så att de elever som har störst behov också får mest
stöd. Genom att kommunen tar ansvar för att
finansiera alla elevers undervisning kan olika
elevers skiftande behov mötas med gemensam
finansiering.

Statens ansvar för skolans utveckling tar sin
utgångspunkt i målet en likvärdig skola i hela
landet för alla barn och studerande. Genom tydliga
mål och en väl fungerande uppföljning och granskning
av kvalitet och resultat ges kommuner och skolor
viktiga förutsättningar för sitt kontinuerliga
utvecklingsarbete. Men staten bör också i viss
omfattning bistå kommuner och skolor i deras
utvecklingsarbete inom områden som är väsentliga på
nationell nivå för att tillförsäkra en likvärdig
utbildning i hela landet.
Regeringen poängterar att det är av stor vikt att
alla elever ges möjlighet att uppnå såväl
kunskapsmålen i kursplanerna som läroplanens
övergripande mål. De senaste årens fokusering på
uppnåendemålen i grundskolan får dock inte enligt
regeringen innebära att övriga mål i läroplaner och
kursplaner får minskat genomslag i verksamheten.
Särskilt gäller detta de delar av skolans uppdrag
som är kopplade till värdegrunden och
demokratifostran. I det decentraliserade
skolsystemet skall statens insatser vara av
långsiktig karaktär i form av resursinsatser,
förändringar i styrdokumenten, utredningar,
kvalitetsgranskning och tillsyn. Kommunen har det
direkta ansvaret för att de elever som riskerar att
inte nå målen tidigt identifieras och får det stöd
som behövs. Annars kan inte måluppfyllelsen öka.
Regeringen gör bedömningen att ett decentraliserat
och målstyrt system kräver en omfattande och
noggrann nationell uppföljning, utvärdering,
granskning och tillsyn kombinerad med konsekventa
insatser för att utveckla det lokala
kvalitetsarbetet. Kvalitetsarbetet behöver stärkas i
hela skolsystemet, från förskola till
vuxenutbildning. Varje förskola, skola och
vuxenutbildning måste ta ansvar för sitt eget
kvalitetsarbete och kommunen måste fullt ut ta sitt
ansvar för uppföljningen av att skolan lever upp
till detta.

Revisorernas förslag

Revisorerna pekar på att det finns stora variationer
mellan olika kommuners satsningar på undervisning
och frågar sig om det är förenligt med en nationellt
likvärdig utbildning. Man menar att även om
likvärdig utbildning och studiemiljö inte innebär
att det inte kan eller bör finnas skillnader mellan
skolor eller kommuner, så får inte skillnaderna bli
för stora. Vissa kommuner satsar mer än dubbelt så
mycket på undervisningen som andra.

Revisorerna föreslår att regeringen skall
analysera hur gällande finansiering påverkar
förutsättningarna för ett likvärdigt
utbildningsresultat och en god studiemiljö (förs.
2002/03:RR3 punkt 1).

Motionerna

Moderaterna anser i motion 2001/02:Ub27 i denna del att
utvärdering är ett viktigt statligt ansvar. En
likvärdig skola av hög kvalitet över hela landet är
ett nationellt mål och staten måste följa upp hur
skolorna lever upp till målen. Det behövs tydliga
regler för att säkra uppföljningen av varje elevs
kunskaper och regler om rätt till hjälp när det
behövs. Till stöd för skolornas eget
utvärderingsarbete behövs nationella prov, prövning
av elevernas läs-, skriv- och räknefärdigheter år 3
samt nationella betyg år 6. Moderaterna menar i
motion 2002/03:Ub1 yrkande 5 att de olika ekonomiska
förutsättningar som Sveriges kommuner uppvisar har
lett till oacceptabla olikheter för elever enbart
beroende på vilken hemort de har. Man menar att en
analys bör göras av kommunernas möjligheter att
fullgöra sitt uppdrag som skolans finansiär. I
motion 2002/03:Sf332 yrkande 18 pekar Moderaterna på
att skolan inte är likvärdig i hela landet, varken
sett till resurser eller resultat. Andelen elever
som går ut skolan utan fullständiga betyg i landets
kommunala skolor varierar oerhört – mellan kommuner,
men framför allt mellan kommunernas respektive
skolor.

Centerpartiet menar i motion 2001/02:Ub24 yrkande
1 i denna del att skolan bör individanpassas mer än
i dag. Detta skulle ge alla elever större
möjligheter att tillgodogöra sig kunskaperna. En
individuell kunskapsrätt bör införas, liksom
individuella studieplaner. Centerpartiet menar i
motion 2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del att den
decentralisering som skulle följa med
kommunaliseringen av skolan inte blivit av. Den goda
skolan kan bara formas lokalt på varje skola.
Centerpartiet vill ge skolan förutsättningar både i
form av resurser och ökat självstyre där lärare,
elever, och föräldrar tar ansvaret för att skapa bra
lärmiljöer. Detta skall förenas med höga krav på
resultat och tydliga åtgärder på de skolor som inte
når målen.
Moderaterna menar i motion 2002/03:Ub410 yrkande 8
att lärare och rektorer skall ges större frihet och
ett utökat ansvar för att bestämma hur målen skall
nås. De skall ha stor frihet att lägga upp skolans
arbete utifrån sina yrkeskunskaper om lärande och
undervisning. Moderaterna anser att
ansvarsfördelningen måste förtydligas och det
politiska inflytandet över skolans verksamhet
avgränsas och förtydligas. Även i motion
2002/03:Sf332 yrkande 11 framhåller Moderaterna att
lärare och rektorer skall sköta skolan och också att
föräldraföreningar, områdesföreningar eller
församlingar skall få driva dem. Alla skall fritt
kunna välja den skola vars profil passar dem bäst
och ha makten att välja bort dåliga skolor. Liknande
yrkanden finns i motion 2002/03:Ub204 yrkande 1 (m)
där motionären menar att ansvaret och möjligheten
att ta beslut måste flyttas till skolorna, där
skolledning och lärare, tillsammans med barn och
föräldrar kan forma verksamheten. För att åstadkomma
detta måste kommunfullmäktige, barn- och
ungdomsnämnder, kommundelsnämnder och politiskt
frammanade brukarstyrelser lyftas bort från styrning
av skolan. Enligt motionären skall riksdagen lägga
fast nationella riktlinjer och mål för skolans
verksamhet (yrkande 2). Det skall finnas en
nationell målbaserad läroplan men hur målen nås
skall avgöras av respektive skola. Skolorna måste
frigöras från politiken, göras till självständiga
enheter med fullt ansvar för verksamhetens
utveckling och fulla beslutsmöjligheter över skolans
angelägenheter placerade hos skolans medarbetare och
ledning.
Kristdemokraterna menar i motion 2002/03:Ub417
yrkande 19 att intentionerna med kommunaliseringen
av skolan ännu inte har förverkligats. Både roll-
och ansvarsfördelning måste bli tydligare. De
kommunala skolorna måste få större frihet att
besluta om sina egna angelägenheter.
Kristdemokraterna vill att varje skola skall ha en
styrelse som leds av rektor och med representanter
från t.ex. personal, elever, föräldrar,
näringslivsrepresentanter eller elever som tidigare
gått på skolan. Kommunen är ansvarig för de
ekonomiska ramarna samt för uppföljning och
utvärdering medan staten ansvarar för lagar och
styrdokument samt har ett tillsyns-, uppföljnings-
och utvärderingsansvar på ett nationellt plan.
Centerpartiet framhåller i motion 2002/03:Ub336
yrkande 1 i denna del att politikerna måste våga ge
större utrymme för den initiativkraft och
skaparförmåga som finns hos lärare, elever,
föräldrar och närsamhället. Kommunen skall inte ägna
sig åt detaljstyrning av skolans inre verksamhet.
Lärare och rektorer skall ha stor frihet att lägga
upp skolans arbete utifrån sina yrkeskunskaper om
lärande och undervisning. Centerpartiet anser att
ansvarsfördelningen skall förtydligas och det
politiska inflytandet över skolans verksamhet
minska.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena. Utskottet understryker vikten av
att skolan är likvärdig över hela landet och delar
därmed regeringens uppfattning när det gäller att
skolan skall ge samma möjligheter oberoende av var i
landet en skola ligger eller i vilken skola på en
viss ort som en elev går i. Utskottet menar dock att
den överföring av makt från centrala instanser till
ansvariga nära verksamheten som genomfördes i och
med decentraliseringen av skolan bör bestå. Skolans
verksamhet beslutas och bedrivs bäst av dem som bäst
känner till den, såsom skolledningen, lärare,
föräldrar och elever. Utskottet anser dock att
kvalitetsarbete skall bedrivas såväl nationellt som
lokalt. Staten bör genom Skolverket svara för
kvalitetskontroll genom uppföljning, utvärdering och
granskning av skolans resultat samt tillsyn. I det
sammanhanget är det naturligt att analysera vilken
betydelse de stora variationerna mellan olika
kommuners satsningar på skolan har för ett
likvärdigt och gott utbildningsresultat. På lokal
nivå har både skolhuvudmännen och de enskilda
skolorna ansvar för att förbättra kvaliteten i
skolan. Utskottet vill också peka på att den nya
skolutvecklingsmyndigheten kommer att stödja och
stimulera kommunerna i deras arbete med den lokala
skol- och verksamhetsutvecklingen. För att stödja
kommunerna och därmed bidra till en extra satsning
på skolorna har utskottet tidigare i höst beslutat
om en förstärkning av skolornas ekonomi genom att
anslå medel till bidrag till personalförstärkningar
i skola och fritidshem (bet. 2002/03:UbU1, rskr.
62). Vidare stöds vissa kommuner genom det kommunala
skatteutjämningssystemet.

Nationell skolpeng

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena avseende nationell skolpeng.
Jämför reservationerna 8 (m) och 9 (fp).

Motioner

Moderaterna och Folkpartiet anser att nationell
skolpeng skall införas.

Moderaterna menar i motion 2002/03:Ub1 yrkande 7
att det skiljer sig i ambitionerna mellan kommunerna
när det gäller skolan, bl.a. när det gäller
medelstilldelning. Enligt Moderaterna befinner sig
kommunerna också i den besvärliga situationen att
vara beställare och utförare på samma gång.
Moderaterna vill skilja på dessa roller. Kommunerna
bör fortsätta vara huvudmän för skolor och skulle
genom den nationella skolpengen få samma förmånliga
villkor som friskolorna, till gagn för såväl elever
som verksamhet. För att säkerställa varje elevs
möjlighet till en likvärdig och fullgod skolgång
menar Moderaterna att det är nödvändigt att åter
förstatliga det ekonomiska ansvaret för skolan. I
motion 2001/02:Ub27 i denna del efterfrågar
Moderaterna en genomgripande frigörelse och
förnyelse av den svenska skolan och man förordar
införandet av en nationell skolpeng där staten
garanterar ekonomiska resurser per elev direkt till
vald skola, oavsett huvudman.
Folkpartiet menar i motion 2002/03:Ub2 yrkande 1
att de offentliga skolornas behov av frihet är en av
anledningarna till att en nationell skolpeng bör
införas. Om det finansiella ansvaret för skolorna
skulle lyftas från kommunerna till staten skulle
kommunpolitikernas och kommunala tjänstemäns
inflytande över skolorna minska till förmån för
rektorer, lärare och elever. Ett annat skäl till
förslaget är att likvärdigheten skulle öka. Genom
skolpengen kommer tilldelningen av resurser att ske
på samma sätt över hela landet. En fjärdedel av
resurserna, eller ca 17 miljarder kronor, skall
öronmärkas till elever med särskilda behov och till
skolor i utsatta områden. I motion 2001/02:Ub30
yrkande 7 menar Folkpartiet att skolpengen skall
betalas ut till den grund- eller gymnasieskola som
eleverna och föräldrarna väljer. Man menar också att
skolpengen skall innehålla dels en elevpeng som är
lika stor för alla, dels en del som fördelas efter
socioekonomiska behov i en kommun eller stadsdel med
stora sociala utmaningar och dels ytterligare en del
som fördelas efter individuella behov, t.ex.
språkträning för elever med utländsk bakgrund eller
för elever med särskilda behov i form av olika
funktionsnedsättningar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har behandlat och avstyrkt motionsyrkanden
om nationell skolpeng vid ett flertal tillfällen och
riksdagen har varje gång avslagit yrkandena. I
budgetbetänkandet för 2003 (bet. 2002/03:UbU1)
uttryckte utskottet uppfattningen att en nationell
skolpeng inte ger de grundläggande förutsättningarna
för att kraven på en likvärdig skola av hög kvalitet
skall kunna uppfyllas. Utskottet menade att resurser
till skolans verksamhet skulle fördelas med
utgångspunkt i de behov som enskilda, olika grupper
av elever och skolor faktiskt har. Utskottet har
ingen annan uppfattning nu. Dessutom menar
utskottet, liksom regeringen framhåller i
utvecklingsplanen, att det med en nationell skolpeng
finns risk för en utveckling med krav på en koppling
mellan skolpeng och prestation. Detta kommer att
leda till att elever med behov som kräver mer
resurser kommer att betraktas som en belastning. En
drivkraft för skolorna att välja de mest lönsamma
eleverna har därmed skapats.

Specialdestinerade bidrag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
Riksdagens revisorers förslag och motionen
angående specialdestinerade bidrag.
Jämför reservationerna 10 (m, fp, kd, c) och
11 (m).

Revisorernas förslag

Revisorerna konstaterar i skrivelsen angående ITiS
att deltagandet i ITiS har inneburit såväl direkta
som indirekta utgifter för kommunerna. Frågan om
sådana kostnader utreddes enligt revisorerna inte
närmare vid beredningen av programmet. Revisorerna
pekar också på att trots att det var frivilligt för
kommunerna att delta i ITiS är det väl känt att det
är svårt för kommunerna att säga nej till statliga
pengar i den storleksordning som var aktuell i detta
projekt. Förhållandet att kommunerna inte gärna
tackar nej till statliga pengar, samtidigt som dessa
pengar kan innebära att kommunerna drar på sig
oplanerade merkostnader, gör enligt revisorerna att
specialdestinerade bidrag inverkar på kommunernas
egna prioriteringar av sina utgifter. Därför bör
specialdestinerade bidrag till kommunerna utformas
med beaktande av de merutgifter för kommunerna som
bidragen kommer att medföra. Revisorerna föreslår
att regeringen inför en eventuell ny IT-satsning i
skolan bör få i uppdrag att noggrant följa upp vilka
merkostnader ITiS har lett till i kommunerna. Även
kommande kostnader för kommunerna av en sådan
nationell IT-satsning bör beräknas och beaktas
(förs. 2001/02:RR20 punkt 1).

Revisorerna pekar i skrivelsen om statens styrning
av skolan på att andelen specialdestinerade bidrag
har ökat under senare år. Enligt revisorerna betyder
många sådana bidrag, ibland tidsbegränsade,
svårigheter att planera verksamheten. Mycket tid och
kraft ägnas åt bidragsadministration. Revisorerna
anser att det inte är självklart att centrala
prioriteringar överensstämmer med enskilda kommuners
behov. Revisorerna föreslår att regeringen skall
analysera hur kommunernas möjligheter att finansiera
sin verksamhet påverkas av den ökande andelen
specialdestinerade bidrag (förs. 2002/03:RR3 punkt
2).

Motionen

Moderaterna framhåller i motion 2002/03:Ub1 yrkande
6 att de är skeptiska till tillfälliga nationella
satsningar av olika slag då dessa ofta är politiskt
jippobetonade och av kortsiktig karaktär.
Moderaterna vill ge skolan långsiktiga och
förutsägbara förutsättningar, utan specialdestinerad
och styrande medelstilldelning. Den administrativa
bördan för kommunerna har blivit orimligt stor i
förhållande till de resurstillskott som satsningarna
innebär.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår Riksdagens
revisorers förslag och motionsyrkandet. Utskottet
anser att huvudregeln självfallet skall vara, och
också är, att ansvaret för skolan är decentraliserat
till kommunerna. Därmed utgår statens stöd till
skolan i huvudsak genom det allmänna bidraget till
kommunerna. Utskottet menar dock att
specialdestinerade bidrag ger en möjlighet att
tillfälligt stödja t.ex. kommunerna med angelägna
uppgifter som man annars skulle haft svårt att
klara. Medel till en IT-satsning i skolan, bidrag
till personalförstärkningar i skola och fritidshem
samt maxtaxa i barnomsorgen är några exempel.
Balansen mellan det allmänna bidraget och de
specialdestinerade bidragen måste dock
upprätthållas. De specialdestinerade bidragen får
inte heller användas så att det kommunala
självstyret kan sättas i fråga. Självfallet är det
viktigt att kommunerna förbereder mottagandet och
användandet av de specialdestinerade bidragen väl
och att man också har en sådan flexibel organisation
att det är meningsfullt att ta emot ett sådan
bidrag. Utskottet utgår ifrån att regeringen i den
fortsatta användningen av specialdestinerade bidrag
tar intryck av de erfarenheter som vunnits på olika
områden när det gäller planeringen och användningen
av specialdestinerade bidrag.

Individuella utvecklingsplaner

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena avseende individuella
utvecklingsplaner.
Jämför reservationerna 12 (m) och 13 (c).

Regeringens skrivelse

Regeringen gör bedömningen att skolan bör ges en
tydligare skyldighet att informera föräldrar och
elever om elevens studieutveckling kontinuerligt
under hela grundskoletiden. Utvecklingssamtalen har
här en viktig roll och kompetensutvecklingsinsatser
bör genomföras för att förbättra informationen.
Formerna för hur de individuella utvecklingsplanerna
bör regleras bör dock av integritets- och
rättssäkerhetsskäl bestämmas först när
sekretessfrågorna är klargjorda. Regeringen anser
att staten bör stödja kompetensutveckling av lärare
när det gäller genomförandet av utvecklingssamtalen
och utformningen av de individuella
utvecklingsplanerna. Regeringen menar att
informationen bör grunda sig på en utvärdering av
elevernas utveckling i relation till målen i
läroplanen och i kursplanerna för år 5 och 9. Detta
bör leda till en framåtsyftande individuell
utvecklingsplan som visar vilka ytterligare insatser
eleven behöver för att nå målen för utbildningen och
vilka överenskommelser som lärare, elev och
föräldrar ingått. Karaktären av den individuella
utvecklingsplanen skall vara att stödja elevens
kunskapsutveckling men den skall inte användas för
att bedöma den. Planen skall tydliggöra det stöd
alla elever har rätt att få.

Slutligen menar regeringen att en skyldighet bör
införas för skolan att utfärda skriftliga omdömen
för alla elever som inte når målen i ett eller flera
ämnen eller ämnesblock i grundskolans år 9 och i
specialskolans år 10 och inte som i dag endast på en
elevs eller vårdnadshavares begäran.

Motionerna

Moderaterna anser i motion 2002/03:Ub298 yrkande 2
att varje elev skall ha rätt till en individuell
studieplan som anger en personlig väg till
kunskapen. Den individuella studieplanen och
skoltidens längd skall vägledas av varje elevs behov
av tid för att nå den kunskap eleven behöver. I
motion 2002/03:Ub410 yrkande 6 finns liknande
resonemang. För att på ett tydligt sätt stödja varje
enskild elevs kunskapsutveckling menar Moderaterna
att skolans planering skall utgå från varje elev.
Planeringen bör göras i samråd mellan lärare, elev
och föräldrar och skall klargöra vilket ansvar var
och en av dessa parter har för att främja
kunskapsutvecklingen. I motion 2002/03:
Ub209 yrkande 3 anser motionären att alla barn och
ungdomar skall erbjudas möjlighet till en
individuellt anpassad utbildning. Motionären
understryker att barn med särskilda behov och barn
med funktionshinder behöver mer och annorlunda stöd
än andra barn. För att resultatet skall bli
någorlunda lika för barn med olika förutsättningar
måste insatserna vara mycket olika.

Centerpartiet menar i motion 2002/03:Ub336 yrkande
3 att individuella utvecklingsplaner skall införas
från år 1. För att på ett tydligt sätt stödja varje
enskild elevs kunskapsutveckling anser Centerpartiet
att skolans planering skall utgå ifrån varje enskild
elev. Centerpartiet begär också ett tillkännagivande
om att kunskapskontrakt skall inrättas (mot.
2002/03:Ub336 yrkande 14). Ett sådant innebär ett
gemensamt åtagande för skola, lärare, elever och
föräldrar för att eleverna skall nå kunskapsmålen.
Kontraktet skall utgå ifrån de individuella
studieplanerna och utvärderas successivt under
arbetets gång.
I motion 2002/03:Ub329 (s) menar motionären att
det är viktigt att riksdagen slår fast att alla
elever har rätt till en individuell utvecklingsplan
för sin utbildning. En sådan plan skulle garantera
att alla elever får det stöd och den utveckling de
behöver för att nå målen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena. Utskottet anser att regeringens
bedömning att skolorna bör ges en tydligare
skyldighet att informera föräldrar och elever om
elevens studieutveckling är ett viktigt
förtydligande av skolans ansvar. Även den roll de
individuella utvecklingsplanerna kommer att spela
välkomnas av utskottet. Utskottet anser vidare att
det är angeläget att alla elever får en individuell
utvecklingsplan och därmed också individuellt
anpassad utbildning samt att studieutvecklingen för
alla elever planeras noga och följs genom hela
skoltiden. Utskottet vill erinra om den utredning
som tillsattes i oktober 2002 (dir. 2002:130
Offentlighet och sekretess i skolan) som skall
behandla frågor som rör sekretess för olika former
av dokumentation som förekommer i skolan, bl.a. vad
gäller planering, information om studieresultat samt
utvärdering för den enskilde eleven. Utredaren skall
analysera i vilken utsträckning denna dokumentation
utgör allmänna handlingar och om uppgifter som ingår
i dessa handlingar är offentliga eller om de kan
omfattas av sekretess. Med utgångspunkt från denna
analys skall utredaren ta ställning till om det
finns behov av ändringar i sekretessregleringen och,
om så bedöms vara fallet, framlägga sådana förslag.
Utredaren skall redovisa uppdraget senast den 1
september 2003.

Kvalitetsredovisning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena avseende förändrad
kvalitetsredovisning och utvärdering av
fristående skolor.
Jämför reservationerna 14 (kd) och 15 (m, fp,
kd, c).

Regeringens skrivelse

Regeringen menar att för att varje elev och
studerande skall ges bästa möjliga förutsättning att
nå utbildningsmålen krävs ett kontinuerligt
kvalitetsarbete. För att underlätta kvalitetsarbetet
för skolor och kommuner bör kravet på arbetsplan och
skolplan tas bort. På så sätt koncentreras
kvalitetsarbetet kring kvalitetsredovisningen och
ansvarsfördelningen mellan stat och kommun
tydliggörs. Regeringen anser att kommunen bör bli
skyldig att följa upp och utvärdera verksamheten i
fristående skolor som får offentliga bidrag.
Fristående skolor bör bli skyldiga att lämna sin
kvalitetsredovisning inte bara till Skolverket utan
även till den kommun där skolan är belägen.

Varje skola och vuxenutbildning måste enligt
regeringen minst en gång per år utvärdera de egna
resultaten och bedöma i vilken utsträckning de
nationella målen har nåtts. Eftersom skolans
verksamhet skall präglas av demokrati och inflytande
och för att kvalitetsarbetet skall nå verkligt
genomslag och leda till verkliga förbättringar måste
personal och elever eller studerande aktivt delta i
kvalitetsarbetet. Slutligen är
kvalitetsredovisningen ett viktigt underlag för
dialogen mellan skolan och kommunen om den enskilda
skolans måluppfyllelse och kvalitetsarbete.
Regeringen anser att en skyldighet att upprätta
kvalitetsredovisning skall finnas även för
förskoleverksamheten och barnomsorgen. Att
kvalitetsarbetet dokumenteras är ett stöd för
dialogen mellan föräldrar och personal kring
förskolans måluppfyllelse och behov av utveckling.
Det är också ett stöd för dialogen mellan förskolan
och kommunen.
Regeringen informerar också om att Skolverket
kommer att ges i uppdrag att utveckla de enhetliga
resultatmått för förskolan, skolan och
vuxenutbildningen som bör ingå i varje
kvalitetsredovisning. Resultatmåtten bör sammantaget
spegla verksamheternas hela uppdrag, dvs. målen i
läroplanerna och för skolan kursplanerna.
Resultatmåtten bör stödja kvalitetsarbetet genom att
fungera som kvalitetsindikatorer samtidigt som de
underlättar jämförelser mellan skolor.

Revisorernas skrivelse

Revisorerna föreslog i sin rapport att förordningen
om kvalitetsredovisning samordnas med kraven på
redovisning i kommunallagen. Enligt förordningen om
kvalitetsredovisning (1997:702) skall varje kommun
årligen sammanställa en kvalitetsredovisning. Krav
på att kommunerna skall utvärdera sin verksamhet
finns i skollagen, varför förordningen endast
innebär krav på att utvärderingarna skall
dokumenteras. Även i kommunallagen 6 kap. 7 § finns
bestämmelser om att kommunerna skall redogöra för
sin verksamhet. För att undvika dubbelarbete och för
att göra redovisningen av kommuners verksamhet mer
sammanhållen bör kvalitetsredovisningen samordnas
med den kommunala årsredovisningen.

I skrivelsen konstaterar revisorerna att
remissinstanserna var splittrade till förslaget att
samordna kvalitetsredovisningen med den kommunala
årsredovisningen. Revisorerna anser därför att
frågan om samordning av kvalitetsredovisningen och
den kommunala årsredovisningen bör utredas närmare,
lämpligen inom ramen för Skollagskommittén. Ett
alternativ till sådan samordning som bör övervägas
är att kvalitetsredovisningen skall ske genom en
särskild skrivelse som behandlas av
kommunfullmäktige.

Motionerna

Kristdemokraterna stöder i motion 2002/03:Ub3
yrkande 3 revisorernas ursprungliga förslag att
kvalitetsredovisningen skall samordnas med
kommunernas årsredovisningar. Kvalitetsredovisningar
är en viktig del av den målstyrda skolan. Den blir
enligt Kristdemokraterna ett kvitto på hur väl en
huvudman har lyckats med sin uppgift.
Kristdemokraterna anser vidare att skolplanerna
skall vara kvar som styrdokument för kommunerna.
Skolplanerna lyfter fram hur skolorna i kommunen
skall utvecklas utifrån de lokala förutsättningarna
(mot. 2001/02:Ub28 yrkande 4). I motion 2002/03:Ub3
yrkande 4 pekar Kristdemokraterna på att det finns
en stor mängd styrdokument i skolan: lokala
arbetsplaner, skolplaner osv. Man menar att det
finns risk för att dokumentationerna överlappar
varandra och inte blir en del av verksamheten utan
bara rena pappersprodukter. Den skriftliga
dokumentationen måste kännas meningsfull och vara
ändamålsenlig, och Kristdemokraterna föreslår en
översyn av dokumentationen inom skolväsendet.
Kristdemokraterna vänder sig vidare mot regeringens
bedömning att kommunen bör bli skyldig att följa upp
och utvärdera verksamheten i fristående skolor.
Huvudmannen på en skola ansvarar för utvärdering av
verksamheten. Friskolorna ligger inte under
kommunens ansvarsområde (mot. 2002/03:Ub28 yrkande
10). Att kommunen dessutom bedriver konkurrerande
verksamhet är ytterligare ett skäl till att
Kristdemokraterna är negativa till en sådan ordning.

I motion 2002/03:Ub387 (s) menar motionären att
regeringen bör initiera ett arbete om en översyn av
den administrativa bördan inom förskola och skola
samt om hur man på lokal, praktisk nivå kan förenkla
formerna för uppföljning, kontroll och styrning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena. Utskottet menar att regeringens
bedömning att det lagstadgade kravet på att
arbetsplaner och skolplaner bör tas bort är rimlig.
Den kommun som anser att arbetsplan och skolplan är
användbara instrument för skolans verksamhet har
självfallet möjlighet att behålla dessa. Utskottet
vill understryka den stora betydelse
kvalitetsutvärderingarna har för möjligheterna för
elever, lärare, föräldrar, personal samt stat och
kommun att följa och förbättra skolans utveckling.
Redovisningarna fungerar som instrument för att mäta
förbättringar, eller försämringar, av verksamheten
mellan åren. Utskottet välkomnar regeringens uppdrag
till Skolverket att utveckla de enhetliga
resultatmått för förskolan, skolan och
vuxenutbildningen som bör ingå i varje
kvalitetsredovisning. Utskottet vill också peka på
att den nya skolutvecklingsmyndighet som startar den
1 mars 2003 kommer att stödja och stimulera det
lokala utvecklingsarbetet. När det gäller
utvärderingen av friskolornas verksamhet har
Skollagskommittén behandlat frågan i sitt betänkande
Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU
2002:121). Utskottet avvaktar regeringens behandling
av betänkandet. Även frågan om när kommunernas
kvalitetsredovisning skall presenteras bör övervägas
i samband med att Skollagskommitténs betänkande
behandlas. Utskottet menar slutligen att då
regleringen om arbetsplan och skolplan tas bort,
samt med de överväganden som kan komma att göras i
beredningen av Skollagskommitténs betänkande, är
inte någon separat översyn av skoldokumenten
nödvändig.

Myndighetsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena om införande av ett
nationellt kvalitetsinstitut, avskaffande av
Kvalitetsgranskningsnämnden, Skolverkets
forskningsverksamhet, ändringar i Skolverkets
allmänna råd samt angående Skolverkets
interna revision.
Jämför reservationerna 16 (m, fp, kd, c), 17
(m) och 18 (m).

Revisorernas skrivelse

Revisorerna menade i sin rapport om statens styrning
av skolan att Skolverkets tillsyn bör ges lagstöd.
Man menade att med lagreglerad tillsyn skapas
förutsättningar för Skolverket att besluta om
sanktioner i de fall kommunerna inte följer verkets
tillsynsbeslut. Ansvarsförhållandena mellan staten
och kommunerna skulle också bli tydligare.
Revisorerna menade också att begreppet ”kommunernas
egentillsyn” som Skolverket använder i sina allmänna
råd är vilseledande och bidrar till att verkets
ansvar blir otydligt. Staten har inte delegerat
något ansvar för tillsynen. Kommunernas ansvar för
egenkontroll eller för intern kontroll inskränker
inte Skolverkets ansvar för tillsyn av det
offentliga skolväsendet. Revisorerna ansåg därför
att de allmänna råden borde revideras. Revisorerna
föreslog i rapporten att Skolverkets tillsyn av det
offentliga skolväsendet borde regleras i lag samt
att verket borde revidera sina allmänna råd rörande
kommunernas egentillsyn. I skrivelsen angående
statens styrning av skolan konstaterar revisorerna
att regeringen har aviserat en förändring av
myndighetsstrukturen på skolområdet i syfte att
stärka tillsyn och kvalitetsgranskningar. Regeringen
har också angivit att man avser att lagfästa
tillsynen av offentliga skolor. Revisorerna
förutsätter att regeringen och Skolverket vidtar
förändringar av allmänna råd och förordningar i
linje med revisorernas förslag i rapporten så att
dessa överensstämmer med verkets förändrade
uppgifter och tydligt återspeglar verkets uppgift
som statligt tillsynsorgan.

Revisorerna föreslog vidare i sin rapport att
Skolverket skulle inrätta intern revision. Av
förarbetena till förordningen (1995:686) om
internrevision framgår enligt revisorerna att
samtliga myndigheter som administrerar stora
medelsflöden bör ha en intern revision som
självständigt granskar den interna kontrollen i
verksamheten. I skrivelsen konstaterar dock
revisorerna att det framgår av direktiven (dir.
2002:76) till den organisationsutredning som skall
förbereda förändringen av Skolverket och bildandet
av den nya skolutvecklingsmyndigheten att utredaren
skall föreslå hur den interna revisionen skall
utformas. Revisorerna konstaterar i skrivelsen att
regeringen har aviserat åtgärder som överensstämmer
med revisorernas förslag i rapporten.

Motioner

Moderaterna menar i motionerna 2001/02:Ub27 i denna
del och 2002/03:Ub1 yrkande 2 att ett nationellt
kvalitetsinstitut behövs för att kunna särskilja de
olika uppdragen, uppföljning, utvärdering,
utveckling och tillsyn. Det nationella
kvalitetsinstitutet skall granska såväl skolor med
kommunala huvudmän som fristående skolor.
Moderaterna menar att det behövs en mer självständig
myndighet som kan bygga upp och ta ansvar för
skolverksamhetens kvalitetsuppföljning. En sådan
myndighet måste i sina direktiv ges ett tydligt
ansvar och större självständighet visavi
Regeringskansliet och departementen än vad
Skolverket har.

Folkpartiet föreslår i motionerna 2001/02:Ub30
yrkande 9 och 2002/03:
Ub2 yrkande 2 att en nationell skolinspektion
inrättas. Skolverket har enligt Folkpartiet en
dubbelroll, vilket gör det svårare att uppmärksamma
problem och bedriva en aktiv tillsyn.
Skolinspektionen skall sköta utvärderingen av skolan
och Skolverket skall ha kvar övriga
myndighetsuppgifter, t.ex. godkänna fristående
skolor och utfärda sanktioner. Skolverket skall
således behålla sitt ansvar för kursplaner och andra
styrdokument, för statistik och för offentliggörande
av fakta om skolväsendet. Skolverket skall också
kunna ha ett begränsat utvecklingsuppdrag, dvs.
bistå kommuner och fristående skolor med viss
service.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2001/02:Ub28
yrkande 9 att en självständig myndighet skapas som
svarar för kvalitetsutvärdering av såväl kommunala
som fristående skolor. Varje skola bör få besök
kontinuerligt och få ett antal förslag på
kvalitetsförbättringar som kan följas upp vid nästa
besök. Såväl skolans kunskapsförmedlande som
fostrande roll skall utvärderas. Som en konsekvens
av detta förslag menar Kristdemokraterna att den
politiskt styrda Kvalitetsgranskningsnämnden inom
Skolverket skall avskaffas (mot. 2002/03:Ub3 yrkande
1).
I motion 2002/03:Ub1 yrkande 1 menar Moderaterna
dessutom att Skolverkets utrednings- och
forskningsproduktion är för omfattande. Merparten av
forskningen på området bör på sikt flyttas till
universitet och högskolor. Skolverkets uppgifter bör
enligt Moderaterna huvudsakligen vara att samla och
presentera statistik, ge tillstånd för
skolverksamhet och tillse att lagar och regler
efterföljs.

Kristdemokraterna menar i motion 2002/03:Ub3
yrkande 2 att Skolverkets allmänna råd omgående bör
revideras så att rollfördelningen i den målstyrda
skolan blir tydligare. Kommunen är utförare medan
staten skall stå för tillsynen. Uttrycket ”kommunens
egentillsyn” är missvisande enligt Kristdemokraterna
eftersom det snarare handlar om egenkontroll eller
intern kontroll.
Moderaterna anser i motion 2002/03:Ub1 yrkande 3
att Skolverket bör ha en intern revision.
Moderaterna menar att det är oerhört viktigt att
varje skattekrona används och distribueras på ett
förutsägbart, rättssäkert och transparent sätt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena. Efter riksdagens beslut om
budgetpropositionen 2003 (prop. 2002/03:1 utg.omr.
16, bet. UbU1, rskr. 62) kommer Skolverkets roll att
förändras. Skolverkets uppgifter skall koncentreras
till kvalitetskontroll genom uppföljning,
utvärdering och granskning samt tillsyn. Samtidigt
kommer Kvalitetsgranskningsnämnden att avskaffas.
När det gäller frågan om inrättande av en nationell
skolinspektion har utskottet nyligen behandlat
motsvarande yrkanden i budgetbetänkandet. Utskottet
anförde då att den nya myndighetsstruktur, med en ny
skolutvecklingsmyndighet och en starkare inriktning
mot tillsyn för Skolverket, som föreslogs av
regeringen var ändamålsenlig. Riksdagen beslutade i
enlighet med utskottets förslag. Utskottet har ingen
annan uppfattning nu. Utskottet delar också
regeringens uppfattning om ett fristående nationellt
kvalitetsinstitut såsom det framkommer i
utvecklingsplanen, nämligen att tillsyn och
granskning av en stor mål- och resultatstyrd
samhällssektor som förskola, skola och
vuxenutbildning har inslag av myndighetsutövning som
inte kan överlåtas till privaträttsliga organ eller
andra fristående institut. Genom en ändring i
förordningen (1995:686) om intern revision vid
statliga myndigheter m.fl. som träder i kraft den 1
mars 2003 kommer Skolverket att omfattas av kravet
på intern revision.

När det gäller motionsyrkandet om kommunens
egentillsyn delar utskottet Riksdagens revisorers
uppfattning att frågan om tillsynens reglering bör
behandlas i samband med att Skollagskommitténs
förslag bereds.

Anmälningsplikt

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
Riksdagens revisorers förslag och
motionsyrkandena angående anmälningsplikt.
Jämför reservationerna 19 (m), 20 (fp, c) och
21 (kd).

Revisorernas förslag

Revisorerna pekar på att Statens skolverk funnit att
anmälningar till verket om kränkande behandling har
lämnats först efter flera år. Huvudmannen har då
förgäves sökt avhjälpa missförhållandena.
Revisorerna menar att en bestämmelse om
anmälningsskyldighet skulle bidra till att
tydliggöra ansvaret för utbildning och studiemiljö,
men även ge stöd åt dem som är verksamma i enskilda
skolor.

Revisorerna föreslår att var och en som är verksam
inom skolväsendet skall vara skyldig att anmäla
uttalade missförhållanden i skolorna till
Skolverket. En bestämmelse om anmälningsplikt bör
införas i lag (förs. 2002/03:RR3 punkt 3).

Motionerna

Moderaterna menar i motion 2002/03:Ub1 yrkande 4 att
många av de problem som finns inom den svenska
skolan i dag skulle haft mindre omfattning om det
funnits tydligare regler och ordning både för elever
och för lärare. De som verkar i skolan måste bli
vaksamma så att varje individs särart kan bibehållas
och utvecklas. När det gäller situationer där elever
utsätts för oacceptabel behandling, eller skolans
organisation inte klarar av att komma till rätta med
problem, menar Moderaterna att skolans personal och
andra som är verksamma inom skolväsendet bör vara
anmälningsskyldiga. Folkpartiet menar i motion
2002/03:Ub2 yrkande 3 att det finns anledning att
införa en anmälningsplikt motsvarande den som
personal inom sjukvården har då uppgifter om
kränkande behandling i dag kan komma till
Skolverkets kännedom först efter flera år.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår revisorernas
förslag samt de redovisade motionsyrkandena.
Utskottet har tidigare i betänkandet Hälsa, lärande
och trygghet (bet. 2001/02:UbU6) anfört att
socialtjänstlagens stadganden om anmälningsplikt
skall beaktas i skolan. Utskottet menar att frågan
om personalens ansvar för att anmäla kränkande
behandling till Skolverket ytterligare behöver
belysas. I Skollagskommitténs betänkande Skollag för
kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121) behandlas
frågor om kränkande behandling, och utskottet
avvaktar regeringens behandlig av betänkandet.

Utskottet vill dock understryka att kränkande
behandling aldrig kan accepteras i skolan. Varje
form av kränkande behandling såväl mellan elever som
mellan elever och vuxna strider mot gällande lag och
skolans grundläggande värden. Under avsnittet
Skolans demokratiska uppdrag nedan återkommer
utskottet i dessa frågor.

Kvalitetsutvecklingen av den högre
utbildningen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet avseende förslag till
kvalitetsförbättrande åtgärder.
Jämför reservation 22 (fp).

Regeringens skrivelse

Regeringen framhåller att systemet för
kvalitetssäkring av verksamheten vid universitet och
högskolor stärkts och pekar samtidigt på att det är
varje universitet och högskola som själv har det
yttersta ansvaret för att säkra och utveckla
kvaliteten i verksamheten, medan statsmakternas
uppgift är att stödja och kontrollera att kvaliteten
inom utbildningen upprätthålls. Högskoleverket
arbetar nu med ett system för kvalitetsgranskning av
högre utbildning där man med en periodicitet om sex
år skall granska samtliga utbildningar för generella
examina och yrkesexamina inklusive
forskarutbildning. Verket genomför också
examensrättsprövningar samt granskar och bedömer hur
universitet och högskolor arbetar med sitt interna
kvalitetsarbete för att säkra och utveckla
verksamheten.

Regeringen anser att studenternas medverkan i
kvalitetsarbetet är nödvändig och att deras aktiva
medverkan är en förutsättning för
kvalitetsutvecklingen. Slutligen poängterar
regeringen att kvalitetsgranskningar ger
förutsättningar för viktiga kvalitetsförbättringar
parallellt med den kraftiga utbyggnaden av högre
utbildning och att det samtidigt är viktigt att
kontinuerligt vidareutveckla metoderna för
kvalitetsgranskning.

Motionen

Folkpartiet menar i motion 2001/02:Ub30 yrkande 14
att de senaste årens mycket snabba utbyggnad av den
högre utbildningen av allt att döma varit till men
för kvaliteten, såsom den kan mätas bl.a. i antalet
lärarledda undervisningstimmar. En utbyggnad måste
ske i en sådan takt att kvaliteten kan
upprätthållas. Folkpartiet menar därför att man bör
planera för ca 3 000 färre utbildningsplatser
jämfört med regeringens förslag. Resurserna bör
i stället användas till satsningar för att bl.a. ge
studenterna mer undervisningstid. Folkpartiet anser
också att granskningen av den högre utbildningens
standard måste ske professionellt och i högre grad
än hittills av utomstående, oberoende bedömare.
Folkpartiet föreslår att kvalitetsgranskningen bryts
ut från Högskoleverket och placeras i en
självständig institution utom räckhåll för politisk
och ekonomisk styrning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet. Utskottet har med intresse följt
och tagit del av Högskoleverkets
kvalitetsvärderingar. Högskoleverkets utvärderingar
utförs av högt kvalificerade experter inom
respektive område. I stor utsträckning hämtas dessa
experter från andra länder än Sverige. Utskottet
anser även här, liksom vad gäller tillsynen av
skolan, att tillsynen över den högre utbildningen
bör göras av en statlig myndighet.

Utskottet behandlade frågan om utbyggnadstakt och
kvalitetsfrågor senast i budgetbetänkandet för 2003
(bet. 2002/03:UbU1). Utskottet anförde då att målet
att hälften av en årskull skall ha börjat
högskolestudier vid 25 års ålder bör ligga fast.
Därför är en fortsatt utbyggnad av
högskoleutbildningen angelägen. Lika angeläget är
det att slå vakt om utbildningens kvalitet.
Utbyggnaden av grundutbildningen 2003 kommer enligt
regeringens förslag att bli mindre än vad regeringen
tidigare hade planerat. Utskottet kan inte ställa
sig bakom ytterligare begränsningar.

Förskola och skola i segregerade
områden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
yrkandena avseende hur förskolan och skolan
skall förbättras i segregerade områden.
Jämför reservationerna 23 (m) och 24 (fp).

Regeringens skrivelse

Regeringen menar att insatser för att förbättra
förskole- och skolsituationen för barn och ungdomar
i områden präglade av social och etnisk segregation
är nödvändiga. Regeringen avser därför att ge den
nya myndigheten för skolutveckling som det första
och viktigaste uppdraget för de närmaste åren att
förbättra utbildningsvillkoren för elever i
segregerade områden. Myndigheten bör analysera
orsaker till utbildningsresultat och visa på
framgångsfaktorer, dokumentera och sprida
intressanta exempel samt stödja utvecklingsarbete i
kommuner och skolor. Förutsättningarna för
undervisningen i svenska som andraspråk och
användningen av skönlitteratur och bibliotek bör
särskilt uppmärksammas. Regeringen redovisar också
resultaten från en rapport av Skolverket, Utan
fullständiga betyg, där en första analys görs av vad
som ligger bakom de variationer som finns när det
gäller elevernas resultat på nationell nivå.
Rapporten visar att utländsk bakgrund och andelen
elever med utländsk bakgrund i en skola är faktorer
som har betydelse för skolresultatet. Andelen elever
med utländsk bakgrund i den svenska skolan har ökat
stadigt under de senaste åren. Regeringen framhåller
också att utvärderingsstudier visar att elevers
betyg till stor del hänger samman med
utbildningsnivå hos föräldrarna och eventuell
utländsk bakgrund i familjerna. I områden präglade
av social och etnisk segregation finns en
överrepresentation av elever som har svårigheter att
nå målen för utbildningen.

Motionerna

I motion 2001/02:Ub27 i denna del anser Moderaterna
att skolorna bättre än hitintills måste kunna
anpassa undervisning och övrig skolverksamhet efter
elevernas skiftande behov och förordar ökad frihet
för skolans professionella att välja former för
verksamheten. Moderaterna anser att staten inte
skall bestämma hur undervisningen för elever med
utländsk bakgrund skall se ut. Däremot anser man att
en konsekvent uppföljning av varje elevs resultat är
nödvändig, inte minst för dessa elever. Moderaterna
understryker också värdet av rätten att välja
gymnasieskola. Bostadssegregationen kombinerat med
närhetsprincipen för antagning till gymnasiet
hindrar ökad integration och social rörlighet.

Folkpartiet menar i motion 2001/02:Ub30 yrkande 12
att skolan kan bli ett aktivt verktyg i kampen mot
segregation. En viktig förutsättning är att
bostadssegregationens effekter kan brytas och elever
från olika boendemiljöer integreras i en och samma
skola. Detta kan enligt Folkpartiet åstadkommas
genom att elever får större möjligheter att gå i en
skola i ett annat område än där de bor. Grund- och
gymnasieskolor i utsatta bostadsområden bör
profileras och genomgå en särskild
kvalitetssatsning. Vidare menar man att resurserna
skall fördelas så att det blir ett rejält tillskott
till de skolor som har många barn med stora behov av
extra stöd, t.ex. de skolor som har en stor andel
elever med utländsk bakgrund. Folkpartiet anser
också att lärarna i sådana skolor bör erbjudas högre
lön och att insatserna för att förbättra den fysiska
skolmiljön i miljonprogramområdena bör öka.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena. Utskottet delar regeringens
bedömning att insatser för att förbättra förskole-
och skolsituationen för barn och ungdomar i
segregerade områden är nödvändiga. Utskottet anser
att bildandet av den nya skolutvecklingsmyndigheten
som beslutats av riksdagen i samband med
behandlingen av budgetpropositionen för 2003 (prop.
2002/03:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 62)
underlättar för staten att bedriva ett verksamt
förbättringsarbete. Utskottet har för avsikt att
följa detta arbete och ta del av myndighetens
resultat. Vad gäller möjligheten till profilering av
skolor vill utskottet peka på att detta är möjligt
för varje skola att göra samt att kommunerna har
möjligheter att fördela medel efter elevernas olika
behov.

Kärnkunskaper

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet att historia skall bli ett
kärnämne i avvaktan på regeringens behandling
av Gymnasiekommitténs betänkande.

Skrivelsen

Regeringen gör bedömningen att alla ungdomar behöver
en gemensam kärna av kunskap och kompetens.
Historiska kunskaper och perspektiv bör vara en del
av denna gemensamma kärna. Regeringen menar att det
i ett mångkulturellt samhälle krävs kunskap om
Sveriges och världens utveckling såväl ur ett
historiskt perspektiv som ur ett samtidsperspektiv.
Den historiska dimensionen är nödvändig för att ge
alla elever en gemensam referensram och
kärnkompetens. Regeringen menar därför att
inrättandet av ett nytt kärnämne kan bli aktuellt.
Hur detta skall organiseras för att kunna ingå i den
nya gymnasieskolan kommer regeringen att återkomma
till i samband med beredningen av Gymnasiekommitténs
förslag.

Motion

Folkpartiet anser att historia skall bli ett
kärnämne så att alla elever får läsa det. Ämnet
bidrar med viktiga kunskaper och är betydelsefullt i
elevernas demokratiska fostran (mot. 2001/02:Ub30
yrkande 4).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet. Regeringen har redan aktualiserat
frågan i utvecklingsplanen. Utskottet noterar att
Gymnasiekommittén i betänkandet Åtta vägar till
kunskap (2002:120) föreslagit att historia skall bli
ett kärnämne i gymnasieskolan. Utskottet anser
vidare att regeringens beredning av betänkandet bör
avvaktas.

IT-strategi för utveckling och
kvalitet i skolan

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
Riksdagens revisorers förslag vad gäller
redovisning av ITiS och motionsyrkanden
avseende datorisering av skolorna.
Jämför reservation 25 (fp).

Regeringens skrivelse

Regeringen anser att IT är ett naturligt verktyg i
såväl skolans arbete som det dagliga livet. En
utveckling av skolans verksamhet förenas alltmer med
ett utnyttjande av IT. Alla elever måste ges
kompetens och självförtroende att tillägna sig och
använda IT som ett verktyg i sitt lärande.
Internationellt sett ligger Sverige långt framme i
användningen av IT generellt sett i samhället.
Sverige har även länge legat i främsta ledet vad
gäller tillgången till datorer i skolan. Regeringen
pekar också på att de första utvärderingarna av
regeringens satsning på IT i skolan (ITiS)
presenterats och att dessa visar att en stor del av
framgångarna har sin grund i den öppenhet för lokal
anpassning som funnits att knyta an till lokala
planer och insatser. Regeringen redovisar också att
en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet i en
delrapport (Ds 2002:19 Nästa steg) har presenterat
ett förslag till en ny nationell IT-strategi för
skolan där erfarenheter från tidigare och nuvarande
statliga satsningar i form av kompetensutveckling av
lärare, utvecklingsinsatser och annat stöd till
skolor och kommuner tas till vara och där statens
ansvar i förhållande till det kommunala
skolutvecklingsarbetet analyseras. Den föreslagna
strategin syftar till att samla olika aktörers
insatser för att dessa gemensamt skall verka åt
samma håll och föra utvecklingen framåt. Regeringen
avser att återkomma med bedömningar i dessa frågor
efter att delrapporten remissbehandlats och
arbetsgruppens arbete är avslutat.

Revisorernas förslag

Revisorerna pekar på att regeringen hösten 1997
konstaterat att den nationella och internationella
kunskapen om informationsteknikens effekter på
undervisningen var liten. Trots detta föreslog
regeringen våren 1998 att en och en halv miljard
kronor skulle avsättas för en nationell satsning på
informationsteknik i skolan. Revisorerna menar att
förslaget om ITiS förefaller ha tillkommit trots den
bristande kunskap på området som regeringen själv
framhållit. Revisorerna betonar vikten av att den
nya nationella IT-strategi som regeringen utarbetar
utformas på ett sådant sätt att den blir relevant
för utbildningens behov. Revisorerna anser också att
regeringen på grundval av de uppföljningar och
utvärderingar som görs av ITiS skall sammanfatta
erfarenheterna av satsningen och redovisa dessa för
riksdagen (förs. 2001/02:RR20 punkt 2).

Motion

Folkpartiet anser i motion 2002/03:Ub244 yrkande 22
att de elever som inte har tillgång till dator hemma
skall kunna få tillgång till dator och Internet
genom skolan. Det är enligt Folkpartiet också
viktigt att betona att satsningar på IT inte får
innebära att satsningar på goda läroböcker minskar.
Datorn kan aldrig ersätta boken som källa till
kunskaper och upplevelser.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår Riksdagens
revisorers förslag och motionsyrkandet.

Regeringen framhöll i budgetpropositionen för 2003
att IT-utvecklingen i skolan behöver fortsatt stöd
och stimulans och att de goda erfarenheter som finns
av t.ex. ITiS bör tas till vara och spridas.
Regeringen har därför för avsikt att ge den nya
skolutvecklingsmyndigheten i uppdrag att inom sitt
ansvarsområde ta ett nationellt ansvar för att skapa
förutsättningar för lärare och annan personal i
skolan att kunna fortsätta att utveckla ett svenskt
skoldatanät. Utskottet utgår ifrån att den nya
skolutvecklingsmyndigheten tar till vara olika
erfarenheter av tidigare projekt. Utskottet vill
peka på att ITiS för närvarande håller på att
utvärderas och att en slutrapport kommer att
presenteras i december 2003.
Utskottet vill understryka den betydelse en väl
utarbetad IT-strategi kan ha för skolans verksamhet
och noterar att den arbetsgrupp som haft till
uppgift att utarbeta förslag till statliga insatser
för skolan inom IT-området nu har publicerat sin
slutrapport (Ds 2002:55). Insatserna skall kunna
fungera som katalysatorer till fortsatt
skolutveckling när den stora satsningen på lärares
kompetensutveckling (ITiS) avslutades vid årsskiftet
2002/2003. Arbetsgruppen överlämnade huvuddelarna av
sitt förslag till nationell IT-strategi i maj 2002
(Ds 2002:19). Den slutrapport som nu avlämnats
koncentreras till frågor om utformningen,
produktionen, bedömningen och användningen av olika
slags digitala lärresurser. Rapporterna bereds nu
inom Regeringskansliet.
När det gäller varje elevs åtkomst till en dator
och Internet vill utskottet peka på den successiva
utbyggnad av skolornas datorisering som pågår och
även framhålla att takten i utbyggnaden är en fråga
för kommunerna.

Skolans demokratiska uppdrag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena avseende skolans
demokratiska uppdrag.
Jämför reservation 26 (fp).

Regeringens skrivelse

Regeringen anser att demokratiuppdraget tillsammans
med kunskapsuppdraget är fundamentet för all
verksamhet i skolan. Skolan bör ge alla kunskap,
förståelse, insikt och respekt för allas lika värde
och vikten av ett demokratiskt förhållningssätt.
Arbetet med värdegrunden och mot alla former av
kränkande behandling bör enligt regeringen ges
fortsatt hög prioritet. Demokratiseringen av skolan
gäller både elever och personal och måste omfatta
hela verksamheten. Det är rektorn som ledare för
verksamhetens utvecklings- och kvalitetsarbete som
har ett särskilt ansvar för att detta verkligen
genomförs.

Regeringen framhåller att demokratiuppdraget
påverkar både arbetsformer och innehåll. Skolans
personal skall därför inte bara förmedla kunskaper i
de olika skolämnena utan också ge kunskaper om de
grundläggande värdena och utgå ifrån dem i sitt
arbete och i sitt förhållningssätt. Regeringen pekar
också på att det är skillnad på att lära om
demokrati och att omfatta demokratiska värden och
försvara dem när de hotas, vilket enligt regeringen
är en förklaring till förekomsten av kränkande
behandling. Alla former av kränkande behandling som
mobbning och könsrelaterad mobbning, sexuella
trakasserier, rasistiska, nazistiska och homofobiska
beteenden och handlingar skall aktivt och med kraft
åtgärdas och bekämpas. Vidare har regeringen vid
flera tillfällen påpekat vikten av att eleverna i
grund- och gymnasieskolan i undervisningen får möta
och diskutera med företrädare för de politiska
partierna och deras ungdomsförbund. En viktig
förutsättning för att demokratin skall vara hållbar
är att den förankras bland barn och ungdomar samt
att deras deltagande i samhället uppmuntras och
utvecklas. Regeringen informerar om att man har för
avsikt att ge Skolverket i uppdrag att undersöka
vilka möjligheter som finns för politiska partier,
ungdomsförbund och andra organisationer som är
engagerade i samhällsfrågor att verka i skolan.

Motionerna

I motion 2002/03:Ju214 yrkande 5 (m) föreslås att
skolans undervisning i samhällskunskap och
demokratifrågor intensifieras. Motionären menar att
många ungdomar varken i teorin eller praktiken
känner till eller förstår hur demokratin fungerar. I
motion 2002/03:K383 yrkande 8 (mp) menar motionären
att skolan har en viktig roll för att tidigt ge
eleverna en förståelse för våra demokratiska
beslutsprocesser. Elevinflytande är ett oundgängligt
instrument för att få en sådan förståelse. Vidare
anser motionären att samtliga kursplaner bör ses
över i syfte att stärka demokratifrågornas position.
I motion 2002/03:Ub393 (s) finns liknande förslag.
Motionären menar att skolan måste ta ett större
ansvar för att förmedla kunskaper till eleverna om
vad demokrati innebär och om vikten av att använda
sina demokratiska rättigheter. Demokrati och
inflytande måste vara en naturlig del i skolans
arbete. Även de politiska partierna bör varje år ha
möjlighet att träffa elever fr.o.m. år 7. Även
motionären i motion 2002/03:K326 (s) anser att
möjligheterna bör öka för demokratiska politiska
partier samt politiska ungdoms- och studentförbund
att informera om sin verksamhet och sina politiska
åsikter i skolor och högskolor.

I motion 2001/02:Ub26 (s) menar motionären att
föreningslivets värdegrunder starkt kan bidra till
att motverka våld och mobbning samt till att
fördjupa demokratin. Ett föreningsliv som i högre
utsträckning är delaktigt i skolan skulle också
bidra till fler vuxenkontakter i skolan. Motionären
menar också att det är genom engagemanget i
föreningslivet som man lär något om demokrati i
praktisk mening och att det därför är viktigt att
stärka föreningslivets inflytande i skolan.
Folkpartiet framhåller i motion 2001/02:Ub30
yrkande 6 att krafttag måste tas mot mobbningen. Att
det förebyggande arbetet fungerar är enligt
Folkpartiet avgörande. Alla skolor skall ha en
tydlig mobbningsplan som efterföljs, och det behövs
en väl fungerande elevvård. All personal i skolan
skall ta sitt ansvar för att deras egna och
elevernas attityder och handlingar motsvarar tanken
om allas lika värde, och de skall också vara
skyldiga att anmäla till rektorn när de
uppmärksammar mobbningsfall. I de fall när mobbning
ändå inträffar måste skolan få utökade befogenheter.
I dag råder det osäkerhet om vad en skola får göra
för att ingripa, vilket i vissa fall leder till att
mobbningsoffren inte får någon hjälp alls. Skolorna
måste få tydliga besked om vad som gäller så att de
kan agera med kraft. De elever som gör sig skyldiga
till grova kränkningar eller våldshandlingar måste
kunna flyttas från skolan där mobbningsoffret går.
Möjliga åtgärder som bör skrivas in i en ny skollag
är skriftlig varning, obligatoriska föräldrasamtal,
kortare avstängning och förflyttning till annan
skola. Vid grova fall av våld, trakasserier eller
mobbning bör skolan polisanmäla förövaren.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena. I betänkandet Skolan m.m. (bet.
2001/02:UbU10) behandlades motioner som rör
ämnesutrymmet för demokrati. Utskottet framförde att
skolans ansvar för ett demokratiskt förhållningssätt
i skolan framgår av såväl läroplanen som
kursplanerna. I kursplanerna för såväl grund- som
gymnasieskolan betonas demokrati och demokratifrågor
som allmänt förhållningssätt och som inslag i
samhällsorienterande studier. Utskottet menade att
de närmare formerna för lärande och undervisning är
en angelägenhet för lärare och skolledning i samråd
med eleverna. Utskottet har ingen annan uppfattning
nu. I Gymnasiekommitténs betänkande Åtta vägar till
kunskap behandlas också hur gymnasieskolans struktur
kan förändras för att underlätta ett förverkligande
av gymnasieskolans uppdrag.

När det gäller de politiska partiernas och det
övriga föreningslivets möjligheter att delta i
skolans verksamhet anförde utskottet i betänkandet
Skolan m.m. att det är en väsentlig uppgift för hela
samhället att engagera ungdomar i politik och i
frågor som rör demokrati. Skolan har ett ansvar för
att vara positiv till att öppna sig mot och samverka
med det omkringliggande samhället, inte minst vad
gäller föreningslivet. Skolan har ett ansvar för att
försöka väcka intresse för politiska
frågeställningar, inte minst för att det i skolans
uppdrag ingår att aktivt arbeta för att bevara och
utveckla vår demokrati. Utskottet ansåg att det är
viktigt att stödja utvecklingen av bl.a. de
politiska ungdomsorganisationernas medverkan i
skolan. Utskottet har ingen annan uppfattning nu.
Utskottet noterar också att regeringen i
budgetpropositionen för 2003 framhöll att det för
att förankra och utveckla demokratin är viktigt att
barn och ungdomar uppmuntras och ges möjlighet att
delta i samhällslivet och att regeringen därför gett
ett uppdrag till Skolverket att undersöka vilka
möjligheter som finns för politiska partier,
ungdomsförbund och andra organisationer som är
engagerade i samhällsfrågor att verka i skolan.
Uppdraget redovisades i februari 2003 och Skolverket
konstaterade att det finns en stor osäkerhet kring
vad som juridiskt reglerar skolornas
omvärldskontakter, vem som har huvudansvar för
organisering och finansiering av sådan verksamhet
samt hur skolan skall bemöta antidemokratiska
organisationer och strömningar. Skolverket avser att
i samråd med Svenska Kommunförbundet och
Ungdomsstyrelsen under våren 2003 ta fram ett stöd-
och referensmaterial till verksamma inom skolan.
Utskottets uppfattning i denna fråga är att det är
viktigt att skolan öppnar sig mot det omgivande
samhället genom att föreningar, t.ex. politiska
partier, idrottsföreningar och andra
intresseorganisationer såsom miljöorganisationer och
organisationer för mänskliga rättigheter inbjuds att
delta i skolans verksamhet.
Utskottet vill också peka på att det är viktigt
att skolan också i sitt eget arbete är demokratisk.
Elevinflytande är ett sätt att sprida demokratiska
värden och tankesätt. Att ge eleverna ett reellt
inflytande är ett viktigt verktyg för att nå detta
mål. I Skollagskommitténs betänkande Skollag för
kvalitet och likvärdighet behandlas frågan om vilken
reglering av elevinflytandet som bör finnas. Frågan
tas upp också i Gymnasiekommitténs betänkande Åtta
vägar till kunskap.
När det gäller yrkandet om åtgärder för att
förebygga och förhindra mobbning konstaterar
utskottet att Skollagskommittén behandlar även denna
fråga i sitt betänkande, och regeringens behandling
av betänkandet bör avvaktas. Utskottet vill dock
understryka att arbetet att förmedla skolans
värdegrund och att motverka kränkande behandling är
en viktig del i skolans demokratiska uppdrag redan
nu. Enligt 1 kap. 2 § skollagen (1985:1100) är den
som verkar inom skolan skyldig att aktivt motverka
alla former av kränkande behandling såsom mobbning.
En rad åtgärder på statlig nivå för att bekämpa
kränkande beteende har genomförts eller pågår. Ett
nationellt och skolforms-övergripande
värdegrundsprojekt startade i februari 1999 och
avslutades våren 2000. Projektet hade i uppdrag att
lyfta fram de grundläggande demokratiska värdena och
att stödja och stimulera det lokala
värdegrundsarbetet. Vidare påbörjade två nationella
värdegrundscentrum, på uppdrag av regeringen, sin
verksamhet hösten 2000 för att under perioden
2000–2003 sprida och göra kunskap och forskning
tillgänglig för kommuner och skolor. De skall också
stimulera forskning inom värdegrundsområdet.
Skolverket har vidare i november 2002 redovisat en
kartläggning av förekomsten av rasism, etnisk
diskriminering, sexuella trakasserier, homofobi och
könsrelaterad mobbning. Verket har också presenterat
ett antal rekommendationer vad gäller insatser som
behöver göras. Rapporten bereds nu inom
Regeringskansliet. Slutligen har
rektorsutbildningen, värdegrundscentrumen, Uppsala
universitet och Södertörns högskola fått medel för
att utveckla fortbildning och kurser för skolledare,
lärare och lärarstuderande inom områdena
värdegrundsfrågor, mänskliga rättigheter samt
nutidshistoria.
Även mobbning har varit och är föremål för en rad
insatser. Antimobbningskampanjen Tillsammans har som
syfte att samla alla goda krafter och att visa på
goda exempel och olika arbetssätt som finns ute på
skolorna. Elever och lärare i över två tredjedelar
av landets alla grundskolor har deltagit. Vidare har
Skolverket fått i uppdrag av regeringen att lyfta
fram lärorika exempel på handlingsprogram och
arbetssätt mot kränkande behandling. Verket skall
också ge stöd till skolorna med att granska,
utvärdera och förbättra sitt arbete mot kränkande
behandling.

Kvaliteten i förskolan

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena avseende kvaliteten i
förskolan.
Jämför reservationerna 27 (fp), 28 (kd) och
29 (c).

Regeringens skrivelse

Regeringen anser att utbyggnad av förskolan och
förstärkning av dess kvalitet är ett centralt område
för de kommande åren. Barngruppernas storlek och
personaltätheten bör ses över. Genomförandet av
förskolans läroplan bör utvärderas. Reformerna om
maxtaxa, förskoleverksamhet för arbetslösas och
föräldraledigas barn samt allmän förskola skall
följas upp och utvärderas.

Enligt regeringen är syftet med de senaste årens
reformarbete att göra förskolan tillgänglig för alla
barn från tidig ålder. Regeringen pekar också på att
resurserna per plats i förskolan har ökat sedan tre
år tillbaka. Personaltätheten är 5,4 barn per
årsarbetare, vilket är en liten förbättring jämfört
med tidigare år. Regeringen har gett Skolverket i
uppdrag att göra en fördjupad studie av
barngruppernas storlek och personaltätheten samt en
genomgripande analys av resultaten utifrån forskning
och erfarenhet. Regeringen anser att tillräckligt
med resurser måste garanteras förskolan så att den
med goda förutsättningar kan genomföra sitt uppdrag.
Bland annat lämnar staten årliga medel på 500
miljoner kronor för kvalitetssäkring, som skall
användas för personalförstärkningar och
kompetensutveckling av personal. Regeringen
informerar om att en första rapport om maxtaxans
konsekvenser och de övriga reformerna kommer att
lämnas den 1 mars 2003. En lägesrapport lämnades
under hösten 2002.

Motionerna

Folkpartiet anser i motion 2001/02:Ub30 yrkande 11
att det är viktigt, speciellt när förskolan har ett
större pedagogiskt ansvar än tidigare, att det är
utbildad personal som har huvudansvaret för
verksamheten i förskolan. Folkpartiets mål är att
all personal med pedagogiskt ansvar inom förskolan
skall vara högskoleutbildad, och det är därför
viktigt att barnskötare som i dag arbetar inom
förskolan ges möjlighet till vidareutbildning till
förskollärare. Man menar också att det är viktigt
både för barn och personal att det finns klara mål
med verksamheten. Det bör vara två typer av mål. Den
ena uppsättningen mål skall ange inriktningen på
förskolans pedagogiska verksamhet och uttrycka en
önskad kvalitetsutveckling. Den andra uppsättningen
skall uttrycka vad varje barn skall ha uppnått när
det lämnar förskolan. Att inte ha klart uppställda
mål försvårar resultatuppföljningen av verksamheten.

Kristdemokraterna hävdar i motion 2001/02:Ub28
yrkande 2 att regeringens politik vad avser
barnomsorgen har syftat till att sakta men säkert
tränga ut familjedaghem, föräldrakooperativ och
öppna förskolor och ersätta dem med förskolor. För
Kristdemokraterna är förskolan inte den enda
barnomsorgsformen utan man vill ha ett flexibelt
system där föräldrarna själva kan välja vilken
barnomsorgsform som passar barnets behov och
familjens vardag. När det gäller frågor om kvalitet
i förskolan menar Kristdemokraterna i 2001/02:Ub28
yrkande 3 att kvalitetsproblemen har förvärrats i
förskolan. Barngrupperna har blivit större och
personaltätheten är för låg, köerna har växt och
maxtaxan har förvärrat den redan negativa
utvecklingen. Det behövs ingen ytterligare
utredning. Kristdemokraterna menar att
barnomsorgspolitiken måste öppna för större
valfrihet för familjerna. Om det fanns ekonomiska
möjligheter att gå ned i arbetstid eller på annat
sätt själv ordna barnomsorgen tror Kristdemokraterna
att trycket på förskolorna skulle minska, och därmed
skulle kvaliteten kunna höjas.
Centerpartiet anser i motion 2001/02:Ub24 yrkande
3 att förskolans verksamhet måste kvalitetssäkras
genom att man dimensionerar barngrupperna i
förskolan utifrån både barnens och personalens
perspektiv. Barngrupperna får inte vara större än
att varje enskilt barn känner trygghet och får en
god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och
lärande bildar en helhet. Samtidigt skall personalen
känna att den utför sitt arbete på ett
tillfredsställande sätt. Centerpartiet menar att
regeringen bör ta itu med kvaliteten i förskolan i
stället för att ge Skolverket ett nytt uppdrag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena. Utskottet vill dock starkt
understryka betydelsen av en hög kvalitet inom
barnomsorgen. Kommunerna måste kunna erbjuda barn
och föräldrar en barnomsorg som innebär trygghet och
god omvårdnad samtidigt som det pedagogiska
innehållet är väl avpassat för barnens ålder och
utveckling. Barngruppernas storlek kan vara en
viktig faktor, liksom personalens kompetens och de
ekonomiska resurser som står till förfogande.
Utskottet vill erinra om att de reformer som nyligen
genomfördes inom barnomsorgen bör utvärderas innan
några förändringar föreslås. För att en utvärdering
skall vara meningsfull bör den inte heller göras
alltför nära inpå reformens genomförande. Utskottet
menar därför att det är rimligt att avvakta den
granskning av barnomsorgens kvalitet som för
närvarande pågår innan utskottet eventuellt uttalar
sig i kvalitetsfrågor som rör barnomsorgen.
Utskottet vill också peka på att regeringen i
budgetpropositionen för 2003 informerar om att man
kommer att ta initiativ till att en skyldighet att
upprätta kvalitetsredovisning införs även för
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorgen. Utskottet
vill också erinra om den överenskommelse som
föreligger mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet
och Miljöpartiet som innebär att barngrupperna inom
barnomsorgen skall minska. Avsikten är att
kvaliteten på verksamheten därmed skall öka.

Utskottet erinrar om att det i 2 a kap. 3 §
skollagen föreskrivs att det inom
förskoleverksamheten skall finnas personal med sådan
utbildning eller erfarenhet att barnens behov av
omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan
tillgodoses. Utskottet framhåller vidare att det
ankommer på kommunen att organisera verksamheten och
anskaffa den kompetens som behövs för att målen i
läroplanen skall kunna nås. Utskottet utgår ifrån
att kommunerna satsar på välutbildad personal för
att garantera hög professionalitet.
När det gäller målformuleringarna i läroplanen för
förskolan (Lpfö 98) har liknande motionsyrkanden
behandlats senast i betänkandet Skolan, m.m. (bet.
2001/02:UbU10). Utskottet menade då att avsikten med
mål att uppnå när det gäller skolan är att målen
skall kunna utvärderas och inga betyg eller omdömen
skall utfärdas. Läroplanen skall enligt utskottets
mening innehålla en typ av mål, nämligen mål att
sträva mot för det enskilda barnets utveckling och
lärande. När det slutligen gäller regleringen av de
olika barnomsorgsformerna har Skollagskommittén
behandlat denna fråga och utskottet menar att
regeringens beredning av förslagen bör avvaktas.

Flexibelt utbildningssystem

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att motionsyrkandena
avseende förändringar i gymnasieskolan,
förkunskaper till nationella program samt det
individuella programmet avslås.
Jämför reservationerna 30 (m), 31 (fp), 32
(m, fp, kd, c), 33 (fp), 34 (kd) och 35 (c).

Regeringens skrivelse

Regeringen anser att eleverna måste ges den tid de
behöver för att nå skolans mål. Beslut om särskilda
stödinsatser i grundskolan och gymnasieskolan måste
grundas på en individuell helhetsbedömning.
Gymnasieskolan måste förnyas så att elever i behov
av stöd skall kunna få det inom ordinarie
gymnasieprogram. Elever som saknar behörighet till
gymnasieskolans nationella program bör i första hand
erbjudas en individuellt upplagd studieplan inom
ramen för det gymnasieprogram de valt. Regeringen
menar att flera kan stimuleras att delta i lärande
genom att man underlättar övergångar, ökar samverkan
samt ökar flexibiliteten inom utbildningssystemet.
När det gäller grundskolan ger läroplanen och
kursplanerna enligt regeringens uppfattning lärare
och skolledning stor frihet att planera och lägga
upp undervisningen för eleverna så att de får
möjlighet att nå målen i läroplanen och
kursplanerna. Avsikten med denna frihet är att ge
maximala möjligheter till måluppfyllelse för varje
elev. I vissa fall betyder detta att en elev kan
behöva ytterligare ett år i grundskolan. Varje elevs
behov måste uppmärksammas och så långt som möjligt
mötas med individuella lösningar och varje elevs
individuella situation ligga till grund för de
beslut som fattas om stöd för eleven. Andra elever
kan gå snabbare fram i sin inlärning. Alla elever
har rätt att få stöd och stimulans för maximal
kunskapsutveckling. Målen i läroplanen och
kursplanerna är så utformade att det knappast finns
någon gräns för en elevs lärande under
grundskoletiden. Mål att sträva mot innebär att alla
elever skall få arbeta med intressanta uppgifter och
stimulerande utmaningar.

När det gäller kärnkunskaper i gymnasieskolan slår
regeringen fast att syftet med gymnasiereformen,
nämligen att skapa en likvärdig gymnasieskola för
alla, ligger fast. Regeringen ser därför allvarligt
på att resultaten i kärnämnena varierar kraftigt
mellan gymnasieskolans olika program. Regeringen
avvisar alla tankar på att sänka kunskapskraven och
att utsortera vissa elever till utbildningsvägar
utan kärnämnen. Kärnämnena är en kunskapsbas som är
nödvändig för att alla individer skall kunna ta del
av den fortsatta och ständiga höjning av
kompetenskraven som företag eller arbetsplatser
måste göra för att inte halka efter i utvecklingen.
Regeringen avvisar med bestämdhet alla tankar på att
sänka kunskapskraven och att utsortera vissa elever
till utbildningsvägar utan kärnämnen.
Regeringen menar att det förhållandet att det
individuella programmet på gymnasieskolan omfattar
nästan 15 % av gymnasieskolans förstaårselever
aktualiserar frågan hur gymnasieskolan skall
utformas för att bättre möta eleverna från
grundskolan. Regeringen understryker vikten av en
koppling mellan det individuella programmet och de
nationella programmen. Avsikten med det individuella
programmet och behörighetskraven har inte varit att
eleverna skall hindras från att ta del av de
nationella programmens kursutbud. Regeringen menar
att det finns behov av systemförändringar i
gymnasieskolan. Behörighetskraven skall enligt
regeringen ligga fast, men de bör i första hand
användas som utgångspunkt för vad som behöver
kompletteras och inte användas för att utestänga
elever från kurser som de egentligen har kapacitet
att klara. Har eleven en intresseinriktning men
saknar godkänt i något eller några av de
behörighetsgivande ämnena, bör skolan med
utgångspunkt i elevens skriftliga omdömen från
grundskolan göra en helhetsbedömning och i dialog
med eleven lägga upp en individuell studieplan inom
ramen för den sökta studievägen. I praktiken innebär
detta att det individuella programmet kan avskaffas
i sin nuvarande form. Detta kräver att
gymnasieskolans reguljära utbildningsvägar i större
utsträckning utvecklar ett elevorienterat
förhållnings- och arbetssätt. För vissa grupper
kommer det dock även i framtiden att behövas
särskilda individuella insatser. Gymnasiekommittén
2000 skall redovisa sina förslag senast den 16
december 2002. Efter sedvanlig beredning, beslut och
förberedelse för en ny organisation av
gymnasieskolan torde förändringarna kunna komma att
införas år 2005 eller 2006. Regeringen anser
emellertid att frågan om rätten att följa
undervisningen på ett nationellt program, samtidigt
som bristerna i behörighetsavseende avhjälps, är så
central att åtgärder måste vidtas redan nu.
Regeringen avser därför att återkomma till riksdagen
med lagförslag i denna fråga.

Motionerna

Moderaterna menar i motion 2001/02:Ub27 i denna del
att det finns anledning till förändringar i
gymnasieskolan då gymnasieskolan brottas med många
problem; många elever hoppar av eller misslyckas med
sina studier. Orsakerna till att eleverna misslyckas
är enligt Moderaterna bl.a. att många elever saknar
tillräckliga förkunskaper för att bli antagna vid
ett nationellt program medan andra börjar på ett
nationellt program men inte klarar studietakten.
Moderaterna menar att problemen borde lösas redan i
grundskolan. För de elever där det ändå inte varit
möjligt krävs särskilda insatser. Att som regeringen
förutsätta att de inom ramen för övriga
studieprogram på gymnasiet skall kunna få det stöd
och den komplettering de behöver är naivt eller
cyniskt. Moderaterna anser också att en
gymnasieexamen bör införas. En sådan skall
förutsätta kunskaper och förmåga som alla elever med
gediget studiearbete skall ha rimliga möjligheter
att kunna nå. En obligatorisk gymnasieexamination
kan enligt Moderaterna bidra till bättre
studieresultat samt till nationella och rättvisa
kunskapsjämförelser.

Folkpartiet menar i motion 2001/02:Ub30 yrkande 1
att skolstarten kan variera utifrån barnens mognad.
Det skall inte vara tiden utan målen som styr
skolgången. Om en elev når grundskolans mål skall
han eller hon kunna gå över till gymnasiet även om
det inte har gått nio år, och eleven skall även
kunna ges ett extra år om föräldrarna och skolan
bedömer att det är det bästa för hans eller hennes
utveckling. Folkpartiet menar också att det i högre
utsträckning än i dag skall vara möjligt att
organisera undervisningen så att varje elev kan läsa
i en takt som passar hans eller hennes individuella
förutsättningar. Vidare skall möjligheten till
”särskild kurs” återinföras i engelska och
matematik. Folkpartiet menar vidare i motionen,
yrkande 5, att gymnasiebetygen vid antagningen skall
viktas efter vilken betydelse de har för den sökta
högskoleutbildningen. De elever som väljer språk
borde uppmuntras genom att språkämnena viktas tyngre
vid antagningen till högskolan.
Folkpartiet anser att förkunskaperna till
gymnasieskolans nationella program bör bibehållas
(mot. 2001/02:Ub30 yrkande 3) och att det
individuella programmet bör läggas ned och dess
resurser föras över till grundskolan. Grundskolan
måste ha det fulla ansvaret för att bibringa
eleverna baskunskaperna. I motionerna 2002/03:Ub229
yrkande 3 och 2002/03:Ub244 yrkande 1 yrkar
Folkpartiet, förutom att det individuella programmet
skall läggas ned, att godkända betyg i svenska
(svenska som andraspråk), engelska eller matematik
skall vara standardkrav för att få börja i
gymnasieskolan. Grundskolan måste ha det fulla
ansvaret för att eleverna får baskunskaperna.
Grundskolan måste också bli mer flexibel och ge
varje elev den tid hon eller han behöver för att nå
målen. Skollagen bör skärpas i detta avseende så att
alla elever som inte har nått målen uttryckligen har
rätt till undervisning i grundskolans regi även
efter skolpliktens upphörande. Folkpartiet anser
också att resurserna för det individuella programmet
bör föras över till grundskolan men att elever med
svårigheter skall ges stöd också i gymnasieskolan
(mot. 2002/03:Ub244 yrkande 4). Gymnasieskolan skall
även i framtiden ges resurser och möjligheter att
hjälpa elever med inlärningssvårigheter. Bara i
speciella fall, t.ex. för elever med utländsk
bakgrund som inte tidigare undervisats i engelska,
skall det vara möjligt att anordna en anpassad
gymnasieutbildning (mot. 2002/03:Ub244 yrkande 2).
Kristdemokraterna menar i motion 2001/02:Ub28
yrkande 5 att ett godkänt betyg är nödvändigt för
att klara gymnasiestudierna. Att låta alla börja
nationella program kommer enbart att innebära en
utslagning av de elever som ligger efter redan från
början. I motion 2002/03:Ub444 yrkande 11 framhåller
Kristdemokraterna att de är positiva till att
kommunerna fått möjlighet att utveckla det
individuella programmet efter hur situationen i
kommunen ser ut. Man menar dock att eftersom det är
en stor andel av eleverna som går på det
individuella programmet är det viktigt att
kvaliteten på programmet ses över.
Centerpartiet anser i motion 2001/02:Ub24 yrkande
2 att förkunskapskraven till gymnasiet bör finnas
kvar. Att ta bort förkunskapskraven innebär en
sänkning av ambitionsnivån. I stället skall
grundskolans problem lösas inom grundskolan och inte
lastas över på gymnasieskolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena i huvudsak med hänvisning till att
frågan om en ny gymnasieskola är under utredning.
Gymnasiekommitténs betänkande Åtta vägar till
kunskap behandlar flertalet av förslagen i de
motionsyrkanden som refereras ovan. Utskottet vill
instämma i de principer som regeringen har framfört
i utvecklingsplanen. En sådan princip är att
eleverna måste kunna få stöd i sina studier inom
ordinarie gymnasieprogram. En annan sådan princip är
att behörighetskraven till gymnasieskolan skall
ligga fast, men att elever skall kunna erbjudas en
individuell studieplan för att inhämta de kunskaper
han eller hon saknar. Utskottet menar dock samtidigt
att det självfallet är viktigt att de elever som
behöver extra stöd redan i grundskolan också får
det. Det är grundskolans skyldighet att erbjuda
eleverna stöd så att de kan uppnå kunskapsmålen.

Utskottet vill också peka på det förslag som
arbetats fram inom Utbildningsdepartementet och som
behandlar rätten för alla elever att följa
undervisningen på nationella program. Förslaget
bereds för närvarande inom departementet.
Utskottet vill, liksom tidigare i betänkandet,
understryka att alla elever inte når målen för
skolan samtidigt och på samma sätt. Undervisningen
skall anpassas till varje elevs förutsättningar och
behov, något som framgår både av skollagen (1 kap. 2
§) och läroplanen (Lpo 94). En del elever kan behöva
extra tid i grundskolan, vilket är möjligt enligt
gällande bestämmelser (4 kap. 10 § skollagen). I
skollagen anges som huvudregel att skolplikten
upphör vid utgången av vårterminen det kalenderår
eleven fyller 16 år (3 kap. 10 § första stycket).
Skolplikten kan dock upphöra dessförinnan om eleven
tillfredsställande slutfört högsta årskursen i
grundskolan eller visat sig ha motsvarande kunskaper
vid en särskild prövning. I fråga om elever som når
målen snabbare än andra elever vill utskottet
framhålla att målen att sträva mot i läroplanen är
utformade så att det finns utrymme för alla elever
att utvecklas inom grundskolans ramar.

Samverkan mellan utbildning och
arbetsliv

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena angående samverkan mellan
utbildning och arbetsliv.
Jämför reservationerna 36 (m), 37 (fp) och 38
(kd).

Regeringens skrivelse

Regeringen anser att alla elever i gymnasieskolan
bör få insikt i arbetslivets förutsättningar och
uppgifter genom egna erfarenheter. Kvaliteten i
yrkesutbildningen bör stärkas genom att dagens
arbetsplatsförlagda utbildning (APU) utvecklas till
ett mer organiserat lärande i arbetslivet (LIA).
Utlandsförlagda praktik- och utbildningsinslag inom
gymnasieskolan bör stimuleras, och nya
samarbetsformer med arbetslivet behöver utvecklas.

Regeringen framhåller vidare att den grundläggande
yrkesutbildningen på gymnasial nivå tillsammans med
högskolan och annan eftergymnasial utbildning bidrar
till att trygga näringslivets och den offentliga
sektorns rekrytering av arbetskraft och att uppnå
ett konkurrenskraftigt svenskt näringsliv. Vidare
menar man att yrkesutbildningen måste bli ett
viktigt utvecklingsområde vid genomförandet av den
nya gymnasieskola som kommer att följa av
Gymnasiekommitténs förslag. Det handlar om att
förstärka och förnya utbildningen i kärnämnen, men
även att vara så nära arbetslivets utveckling att
man ständigt kan aktualisera och förnya innehållet i
karaktärsämnena så att de motsvarar det moderna
arbetslivets behov och krav.
Regeringen anser också att en bestämmelse i
skollagen bör införas som anger att gymnasieskolorna
skall samverka med det omgivande samhället och
informera om sin verksamhet.
Regeringen informerar vidare om att man avser att
ta initiativ till en särskild
yrkesutbildningsdelegation med personer från
näringsliv, fackliga organisationer och offentlig
verksamhet. Delegationen skall tillsammans med
berörda myndigheter ansvara för att finna nya former
för samverkan mellan gymnasieskolans
yrkesutbildningar och arbetslivet. Delegationen
skall identifiera ett antal strategiska
utvecklingsområden som påtagligt kan bidra till att
de närmaste åren höja yrkesutbildningarnas
popularitet och kvalitet.

Motionerna

Moderaterna menar i motion 2001/02:Ub27 i denna del
att skolan måste öppna sig mer för samarbete och
kontakter med andra verksamheter, inte minst
arbetslivet. En modern och verklighetsanpassad
utbildning kräver dock konkret samverkan i det
dagliga arbetet och frimodighet för olika
samverkansformer och åstadkoms inte enligt
Moderaterna genom delegationer. Moderaterna vill
också ta bort hindren för undervisning på
entreprenad. Om det främjar undervisningen bör alla
ämnen kunna läggas ut på entreprenad.

Folkpartiet menar i motion 2001/02:Ub30 yrkande 2
att elever skall kunna få en mer specialiserad
yrkesutbildning av god kvalitet. Gymnasieskolan har
enligt Folkpartiet blivit för teoretisk och fungerar
som en utslagningsmaskin för fyra av tio elever.
Vissa kärnämnen skall alla läsa, men de skall
variera med programmets inriktning. De som är
intresserade av hantverksyrken skall kunna gå en
lärlingsutbildning där en stor del av utbildningen
förläggs till arbetsplatsen. Lärlingsutbildningarna
skall utvecklas i nära samarbete med
branschorganisationerna. Elever som vill direkt till
högskolan skall kunna gå studieförberedande program
där de får fördjupa sig ordentligt i de ämnen de
väljer.
Kristdemokraterna pekar i motion 2001/02:Ub28
yrkande 6 på att man under längre tid har
understrukit vikten av arbetsplatsförlagd utbildning
i gymnasieskolan. I regeringens skrivelse omnämns
dock inte det problem som många skolor har att ordna
arbetsplatser som kan ta emot eleverna. Många
företag saknar möjligheter att helt utan ersättning
ta emot praktikanter från gymnasieskolan. Det är
många elever som inte får så mycket
arbetsplatsförlagd utbildning som kursplanen
föreskriver, och detta måste lösas innan denna
utbildning ökar ytterligare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena med hänvisning till att en ny
gymnasieskola är under beredning. Gymnasiekommitténs
betänkande Åtta vägar till kunskap behandlar
flertalet av förslagen i de motionsyrkanden som
refereras ovan. Frågan om entreprenad har behandlats
av Skollagskommittén i betänkandet Skollag för
kvalitet och likvärdighet. Utskottet delar
regeringens uppfattning i utvecklingsplanen att en
ytterligare utveckling av yrkesutbildningen på
gymnasial nivå är nödvändig. Undervisning i
arbetslivet utgör en viktig del i gymnasieskolans
yrkesutbildningar. Utskottet välkomnar regeringens
initiativ att skapa en yrkesutbildningsdelegation
som stöd för att utveckla nya samarbetsformer med
arbetslivet.

Eftergymnasiala yrkesutbildningar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena angående yrkesskola och
kvalificerad yrkesutbildning.
Jämför reservationerna 39 (fp), 40 (kd) och
41 (kd).

Regeringens skrivelse

Regeringen anser att rekryteringen till olika
eftergymnasiala yrkesutbildningar måste öka om
Sverige skall fortsätta att utvecklas som
kunskapsnation. Den eftergymnasiala
yrkesutbildningen är en väsentlig del i det
livslånga lärandet. Regeringens mål är att 50 % av
en årskull skall ha börjat studera på högskolan vid
25 års ålder. För dem som av olika skäl dock inte
ser längre högskolestudier som ett omedelbart
alternativ skall andra eftergymnasiala
utbildningsmöjligheter finnas.

Regeringen pekar på det värdefulla i att den
kvalificerade yrkesutbildningen (KY) blivit en egen
utbildningsform. Mångfalden av anordnare,
flexibiliteten och den starka kopplingen till
arbetslivet är utmärkande för KY. Utbudet av
utbildningar liksom innehållet i dem styrs av
arbetslivets uttalade behov och dess aktiva
deltagande vid utformning, finansiering och
genomförande. Av dem som gått en KY har 85 % arbete
eller eget företag inom sex månader och ytterligare
10 % studerar.
Regeringen avser vidare att inrätta en
yrkeshögskoleexamen. En sådan examen ger universitet
och högskolor nya möjligheter att inom sina
befintliga ramar vidareutveckla utbudet av
yrkesutbildning.

Motionerna

Folkpartiet anser i motion 2001/02:Ub30 yrkande 15
att statusen hos den kvalificerade yrkesutbildningen
bör höjas och menar att en högre yrkesskola borde
inrättas. Vid dessa yrkeshögskolor skulle det vara
möjligt att skaffa sig en gedigen yrkesutbildning
som inte har en direkt koppling till akademisk
forskning. Detta är enligt Folkpartiet en
utbildningsform som både näringslivet och många
studerande efterfrågar.

Kristdemokraterna menar i motion 2001/02:Ub28
yrkande 7 att hela utbildningssystemet blir alltmer
teoretiserat och anser att de praktiska ämnena måste
få ett större utrymme i skolan, ända från
grundskolan upp till högskolan. Många elever har ett
stort praktiskt intresse, och det bör stimuleras och
inte hämmas i skolan. En yrkeshögskola bör inrättas
som är parallell med den akademiska högskolan. Här
skall alla olika utbildningsvägar inrymmas. På så
sätt skapas kvalificerade utbildningsvägar för alla
ungdomar. Yrkeshögskolan blir en naturlig följd på
gymnasieskolans yrkesinriktade program och kan lösa
rekryteringsproblemen för de många bristyrken som
finns i dag.
I motion 2001/02:Ub29 yrkande 2 (fp) pekar
motionären på att det finns kommuner som förberett
utbildningar inom den kvalificerade
yrkesutbildningen men sedan tvingats skjuta upp dem
utan besked om när kursen kan starta. Motionären
menar att detta kan bero på det för snålt tilltagna
elevplatsutrymmet men också på en tydlig
favorisering av storstadsområdena. Motionären begär
ett tillkännagivande om att en utredning säkrar
möjligheterna för beredda kommuner som planerat KY-
utbildningen att denna kan fullföljas och ges
utrymme i det regionala utbildningsutbudet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena. Utskottet menar att den
kvalificerade yrkesutbildning som infördes 2002
fungerar väl och uppvisar goda resultat. Det finns
enligt utskottets uppfattning ingen anledning att
införa någon annan form för den eftergymnasiala
yrkesutbildningen. Den kvalificerade
yrkesutbildningen är fortfarande under uppbyggnad,
och regeringen gör bedömningen i budgetbetänkandet
för 2003 (bet. 2002/03:UbU1) att nya utbildningar
kommer att kunna startas under 2003. Det är dock
viktigt att utbildningen håller en hög kvalitet och
att endast utbildningar godkänns som uppfyller de
krav som skall ställas på en kvalificerad
utbildning. En ansökan om att starta en utbildning
kan således inte beviljas utan noggrann prövning.
Utskottet vill också erinra om att en
yrkeshögskoleexamen införs från den 1 mars 2003 (SFS
1993:100, ändrad 2002:1107).

Läraren i arbetet för kvalitet och
måluppfyllelse

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
yrkandena avseende metoder för att öka
tillgången på lärare.
Jämför reservationerna 42 (m), 43 (fp) och 44
(c).

Regeringens skrivelse

Regeringen framhåller att utbildade, kunniga och
engagerade lärare är en förutsättning för bra
undervisning och övrig verksamhet i skolan och för
att utbildningsmålen skall kunna förverkligas.
Lärarnas insatser är avgörande för kvaliteten i
skolan och för skolans utveckling. Lärarutbildningen
är viktig och ett uttryck för regeringens
målsättning att alla lärare skall ha en bra
grundläggande utbildning och vara behöriga till
läraryrket. Den nya lärarutbildningen ger en god
ämnesmässig och tematisk kompetens, didaktiska
kunskaper samt möjlighet att utnyttja forskning och
andra utvecklingsinsatser i lärarutbildningen och
för de verksamma lärarna. Ett syfte med den nya
lärarutbildningen är också att stimulera nya grupper
att söka sig till läraryrket genom att utnyttja de
valmöjligheter och den flexibilitet som finns i
systemet. Olika vägar prövas för att rekrytera
lärare till områden där det råder särskild brist.
Regeringen pekar också på att genom beslutet om de
särskilda lärarutbildningarna (SÄL) får ett stort
antal lärare möjlighet att komplettera sin
utbildning och erhålla en fullständig lärarexamen.
SÄL-utbildningarna vänder sig till både obehöriga
lärare som är verksamma i skolan och till personer
från andra arbetsmarknadssektorer, som har studerat
på högskolan och är intresserade av att komplettera
sin utbildning till lärarexamen.

Regeringen anser att lärarna måste få möjlighet
till kontinuerlig, professionell kompetensutveckling
och att pröva nya arbetssätt och arbetsformer.
Lärare måste få utvecklas genom att växla
arbetsuppgifter, avancera och byta inriktning.
Regeringen informerar om arbetet med
skolutvärderingsprojektet Attraktiv skola som sedan
1998 drivs av Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund,
Svenska Kommunförbundet, Utbildningsdepartementet
och Skolverket i samverkan. Ett viktigt mål för
projektet är att utveckla karriärtjänster för
lärare. Regeringen anser dock att det finns behov av
att ytterligare främja möjligheterna till
karriärutveckling för lärare.

Motionerna

Moderaterna menar i motion 2001/02:Ub27 i denna del
att det för att göra läraryrket attraktivt och för
att klara tillgången på duktiga lärare behövs ett
nytt tänkande i den offentliga skolmiljön. Det
behövs en bättre arbetsmiljö, stimulerande chefer
och plats för idéer och kreativitet. Lönefrågor är
viktiga men trivsel och möjlighet till utveckling,
både inom kollegiet och gentemot eleverna, är nog så
viktigt. Det gäller också enligt Moderaterna att ta
vara på de lärare som finns, att ta hand om de
nyutexaminerade, att finna nya vägar till kompetent
personal, om lärarbehovet skall klaras. Ett sådant
sätt är att lägga ut undervisning på entreprenad.
Moderaterna menar att reglerna för såväl kommunala
skolor som fristående måste ge skolorna ökade
möjligheter att använda specifik kompetens
exempelvis genom undervisning på entreprenad. Det
pedagogiska ledningsansvaret är dock alltid skolans.

Folkpartiet anser i motion 2001/02:Ub30 yrkande 10
att läraryrket har tillåtits sjunka alldeles för
mycket i status under de senaste decennierna. För
att höja läraryrkets attraktionskraft och status är
det nödvändigt att vidta åtgärder, såsom fler
karriärvägar, högre löner, utvecklings- och
fortbildningsmöjligheter, fler lektorat och
införandet av en lärarlegitimation.
Centerpartiet vill i enlighet med motion
2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del se fler lärare
och andra vuxna i skolan. Man menar att resurserna
måste öka liksom lärarnas inflytande. Lärarna skall
vara med och bestämma hur resurser skall fördelas
och hur arbetstiden skall utnyttjas. Vidare menar
Centerpartiet att det bör inrättas bättre karriär-
och utvecklingsmöjligheter samt införas
lärarcertifikat. I motion 2002/03:Ub336 yrkande 1 i
denna del anser Centerpartiet att regeringen bör
återkomma till riksdagen med ett förslag om hur
regeringen vill komma till rätta med lärarbristen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena. Utskottet delar den uppfattning om
lärarnas stora betydelse som kommer till uttryck i
utvecklingsplanen såsom att lärarnas insatser är
avgörande för kvaliteten i skolan och för skolans
utveckling. När det gäller behovet av fler
välutbildade lärare noterar utskottet att olika
åtgärder för att förbättra tillgången har vidtagits.
Utskottet vill också framhålla de insatser som
gjorts för att öka antalet lärare, dels genom den
nya lärarutbildningen, dels genom de särskilda
satsningar som också omnämns i regeringens
utvecklingsplan. Självfallet är det viktigt att
förhållandena för de lärare som nu verkar i skolan
förbättras. Utskottet noterar även här att
regeringen i utvecklingsplanen presenterar ett antal
åtgärder såsom möjlighet till kompetensutveckling
och nya arbetssätt. Det är också viktigt med en god
arbetsmiljö och en hög status för yrket. Det är dock
huvudmannens uppgift att ansvara för dessa frågor.
Vidare har skolledaren ett ansvar för organiseringen
av arbetet.

Vad gäller entreprenad har Skollagskommittén i
betänkandet Skollag för kvalitet och likvärdighet
föreslagit att denna fråga skall bli föremål för en
särskild utredning. Utskottet menar att regeringens
beredning av förslaget bör avvaktas.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Skolans uppdrag och uppgifter (punkt 1) – m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m) och Per Bill
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna
2001/02:Ub27 i denna del,
2002/03:Ub203 yrkande 1,
2002/03:Ub209 yrkandena 1 och 2,
2002/03:Ub281,
2002/03:Ub298 yrkande 1,
2002/03:Ub410 yrkande 5 samt
2002/03:Sf332 yrkande 10
samt avslår motionerna
2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del,
2001/02:Ub28 yrkande 1,
2001/02:Ub30 yrkande 8,
2002/03:Ub203 yrkande 2,
2002/03:Ub336 yrkandena 1 i denna del och 2 samt
2002/03:Sf226 yrkande 19.

Ställningstagande

För oss moderater är alla barns och ungdomars rätt
till en god utbildning utgångspunkten. Rapporter om
brister i den svenska skolan visar att dagens
skolpolitik inte erbjuder vad som utlovas. Tvärtom
går utvecklingen i flera avseenden åt fel håll.
Verkligheten visar att fler och fler elever lämnar
den obligatoriska skolan utan de kunskaper
utbildningen borde ha gett. Andelen elever som går
ut grundskolan utan betyg i ett eller flera ämnen
har ökat till 25,7 % 2001 från 24,3 % 2000, 22,7 %
1999 och 20,4 % 1998. Men det är inte bara när det
gäller kunskapsmålen problemen har förvärrats. Många
barn och ungdomar mår dåligt i skolan. Var tredje
elev uppgav år 2000 att de var stressade. 14 % av
eleverna uppger att mobbning är ett problem på deras
skola. 4 % upplevde sig mobbade. 1997 var
motsvarande siffra 2 %. Moderaterna menar att skolan
i Sverige befinner sig i kris. Allt färre elever
klarar grundskolans krav. Det leder i sin tur till
att färre elever börjar och fullföljer gymnasiets
nationella program. Moderaterna menar att mycket
talar för att skolans monopolistiska organisation,
som främst tar sig uttryck i bristande valfrihet, en
tilltagande kravlöshet och stark politisk styrning,
är grunden till flera av problemen. Moderaterna vill
utveckla skolan till en skola för individen där
varje elevs förutsättningar, anlag och intressen tas
till vara. Alla skolor skall vara fria självständiga
skolor där skattepengarna går från staten direkt
till den skola eleverna väljer.

Moderaterna menar att alla barn har rätt till en
likvärdig utbildning av hög kvalitet och framhåller
att en skola som inte erkänner att elever är olika
och behöver olika stöd och stimulans blir en
utslagningsskola där bara de starkaste klarar sig.
Moderaterna pekar på att det för att varje elev
skall kunna nå målen för grundskolan krävs större
öppenhet för nya lösningar, modeller och
pedagogiker. Det kräver att den enskilde eleven med
sina speciella förutsättningar, intressen och behov
respekteras och att hans eller hennes arbete i
skolan värderas så högt att det följs upp,
utvärderas och får ligga till grund för elevens
fotsatta arbete.
Gemenskap förutsätter att alla elever respekteras.
Hänsyn till elever som individer handlar om respekt
för människan och en seriös vilja att ge var och en
den bästa utbildningen. Moderaterna menar att skolan
skall och måste bry sig om varje barns utveckling
under hela skoltiden, och skolans insatser måste
kunna varieras så att de passar varje barns
speciella situation och utgångspunkt. Ingen elev
skall behöva lämna grundskolan utan erforderliga
baskunskaper. Bristande kunskaper ger konsekvenser
senare i livet. En individuell kunskapsrätt bör
införas. Vi menar också att lärare och skolledning
bör ges frihet att forma skolans vardag inom de
ramar som riksdagen slagit fast. Det är lärare och
skolledare som är experter på att undervisa.
Vi vill också understryka att god utbildning är en
central del i en fungerande välfärdspolitik. Genom
god utbildning får människor möjlighet att växa,
utvecklas och bli allt det de kan bli. Sambandet
mellan låg utbildning och hög risk för arbetslöshet
är tydligt. Tillgång till god utbildning borde vara
en grundläggande rättighet för alla svenska barn och
ungdomar. Alla skall erbjudas möjligheten till en
individuellt anpassad utbildning, rik på stöd när
man behöver extra hjälp och rik på
utvecklingsmöjligheter för dem som vill gå snabbare
fram. Alla skolor måste åter sätta kunskaperna i
fokus för verksamheten. Alltför länge har
kunskaperna tvingats förenas med så mycket annat att
de i praktiken hamnat i bakvattnet. När kunskapsmål
blir det avgörande måste skolan också lära elever
att visa respekt för varandra. Om alla elever skall
få tillräckliga kunskaper måste detta också innebära
att kunskapsmålen avgör hur länge eleven skall gå i
grundskolan. I stället för att skicka ut elever utan
betyg i ett eller flera ämnen måste grundskolan ha
ett åtagande att följa eleven till dess att eleven
uppnått målen för skolgången. Vi måste därför vara
öppna för att vissa elever kommer snabbare fram
genom grundskolan medan andra ges möjlighet att ta
längre tid på sig. Skolan bör sätta elevens
kunskaper och utveckling i centrum, inte skoltiden.

2. Skolans uppdrag och uppgifter (punkt 1) – fp

av Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna
2001/02:Ub30 yrkande 8 och
2002/03:Sf226 yrkande 19
samt avslår motionerna
2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del,
2001/02:Ub27 i denna del,
2001/02:Ub28 yrkande 1,
2002/03:Ub203 yrkandena 1 och 2,
2002/03:Ub209 yrkandena 1 och 2,
2002/03:Ub281,
2002/03:Ub298 yrkande 1,
2002/03:Ub336 yrkandena 1 i denna del och 2,
2002/03:Ub410 yrkande 5 samt
2002/03:Sf332 yrkande 10.

Ställningstagande

Möjligheten att välja skola är ett av de
grundläggande fundamenten i den liberala
skolpolitiken. Att förhindra mångfalden och den
enskildes val är att försvara ett synsätt där man
anser att politiker vet vad som är rätt för de
svenska medborgarna. Friskolorna spelar en viktig
roll för att öka mångfalden i skolsystemet.
Friskolorna har också en viktig funktion att fylla
som alternativ och konkurrenter till de kommunala
skolorna.

Vi vill också peka på att studier visar att skolan
i Sverige brister när det gäller att vara tydlig och
berätta vilka krav och förväntningar det finns på
eleverna. Resultatet blir att eleverna inte känner
sig delaktiga och saknar kunskap om vad som krävs av
dem. Vi har en skola där betygen sätts sent. Det
tror vi i Folkpartiet är en viktig anledning till
att det ofta är först år 8 eller 9 som informationen
kommer om att eleverna har svårt att nå målen. Ju
senare informationen kommer, desto senare kan man
sätta in det stöd som behövs. Tydliga mål och
utvärderingar, extra tid för de elever som behöver
det samt fokus på svenska, matematik och engelska
kan skapa en skola där alla kan lyckas.

3. Skolans uppdrag och uppgifter (punkt 1) –
kd

av Inger Davidson (kd) och Torsten Lindström
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion
2001/02:Ub28 yrkande 1
samt avslår motionerna
2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del,
2001/02:Ub27 i denna del,
2001/02:Ub30 yrkande 8,
2002/03:Ub203 yrkandena 1 och 2,
2002/03:Ub209 yrkandena 1 och 2,
2002/03:Ub281,
2002/03:Ub298 yrkande 1,
2002/03:Ub336 yrkandena 1 i denna del och 2,
2002/03:Ub410 yrkande 5,
2002/03:Sf226 yrkande 19 samt
2002/03:Sf332 yrkande 10.

Ställningstagande

Kristdemokraterna vill ha en jämlik skola där alla
elevers behov uppmärksammas och alla elever får
möjlighet att utvecklas efter sin förmåga.
Socialdemokraternas skola är dock ingen jämlik
skola. I deras skola skall alla elever lära sig
samma saker, på lika lång tid och ofta på samma
sätt. Vi tror inte att det vare sig är möjligt eller
lämpligt. Alla elever har särskilda förmågor och
brister och att tvinga alla till samma resultat
innebär att många elever slås ut. I
Socialdemokraternas skola blir jämlikhet likriktning
och den totala integreringen leder till segregation
och utslagning. Det är inte en skola som
Kristdemokraterna kan acceptera.

Kristdemokraterna vill framhålla att det finns
många väl fungerande skolor i Sverige, men också att
det finns alltför många som inte håller måttet och
som inte ger elever den utbildning de har rätt till.
Detta är oacceptabelt. Varje barn har både rättighet
och skyldighet att ta del av undervisningen.
Målsättningen är att alla under grundskoletiden
skall få nödvändig livskunskap, de grundläggande
kunskaper som krävs för att orientera sig i
samhället. Målet uppfylls tyvärr inte i dag; 25,7 %
av eleverna som slutade grundskolan våren 2001 hade
då inte nått målen i ett eller flera ämnen.

4. Skolans uppdrag och uppgifter (punkt 1) –
c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna
2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del samt
2002/03:Ub336 yrkandena 1 i denna del och 2
samt avslår motionerna
2001/02:Ub27 i denna del,
2001/02:Ub28 yrkande 1,
2001/02:Ub30 yrkande 8,
2002/03:Ub203 yrkandena 1 och 2,
2002/03:Ub209 yrkandena 1 och 2,
2002/03:Ub281,
2002/03:Ub298 yrkande 1,
2002/03:Ub410 yrkande 5,
2002/03:Sf226 yrkande 19 samt
2002/03:Sf332 yrkande 10.

Ställningstagande

Centerpartiet menar att den goda skolan bara kan
formas lokalt på varje skola. Jag vill ge skolan
förutsättningar både i form av resurser och ökat
självstyre i skolan där lärare, elever och föräldrar
tar ansvaret för att skapa bra lärmiljöer. Det
förenas med höga krav på resultat och tydliga
åtgärder i de skolor som inte når målen. Skolan
måste fokusera på sin huvuduppgift – att ge
kunskaper – i mycket högre grad än i dag. Alla
elever skall ha goda kunskaper i svenska, engelska
och matematik när de lämnar grundskolan. Skolans
huvuduppgift är att sätta till de resurser som krävs
för att alla elever skall kunna lämna grundskolan
med godkända kunskaper.

Centerpartiet menar också att elevens rätt till
kunskap inte handlar om att gå nio år i grundskolan
utan om att eleverna skall ha verklig rätt till
kunskap. Grundskolan måste ha ett åtagande att följa
eleven till dess att eleven uppnått målen för
grundskolan. Vi måste vara öppna för att vissa
elever kommer att gå snabbare fram medan andra ges
möjlighet att ta längre tid på sig. Det måste
klargöras att kommunen och skolan har ett åtagande
som inte är avklarat förrän eleven uppnår
kunskapsmålen för grundskolan. Jag vill att
skollagen skrivs om med utgångspunkt att en
individuell kunskapsrätt skall införas.

5. Styrningen av skolan (punkt 2) – m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m) och Per Bill
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna
2001/02:Ub27 i denna del,
2002/03:Ub1 yrkande 5,
2002/03:Ub204 yrkandena 1 och 2,
2002/03:Ub410 yrkande 8 och
2002/03:Sf332 yrkandena 11 och 18
samt avslår
punkt 1 i Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR3
och motionerna
2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del,
2002/03:Ub336 yrkande 1 i denna del,
2002/03:Ub417 yrkande 19 samt
2002/03:N302 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi vill peka på att barn och ungdomar enligt
skollagen skall ha lika tillgång till utbildning i
det offentliga skolväsendet. Utbildningen skall vara
likvärdig varhelst den anordnas i landet. Ett
decentraliserat skolväsende med många skolor, rätt
och möjlighet för elever och föräldrar att välja
skola och stor frihet för skolornas professionella
att utforma utbildningen har de bästa
förutsättningarna att nå högt ställda mål. För den
enskilde eleven, föräldrarna och lärarna är det
viktigt att den enskildes kunskapsutveckling
kontinuerligt följs upp, utvärderas och redovisas
under hela skoltiden. Staten har ansvar för att
tillförsäkra eleverna detta. En likvärdig skola av
hög kvalitet över hela landet är ett nationellt mål,
och staten måste följa upp hur skolorna lever upp
till målen. Det behövs tydliga regler för att säkra
uppföljningen av varje elevs kunskaper och regler om
rätt till hjälp när det behövs. Till stöd för
skolornas eget utvärderingsarbete behövs nationella
prov. De ger också möjligheter till jämförelser och
kvalitetssäkring av utbildningens kvalitet i hela
landet. Vi förordar att elevernas läs-, skriv- och
räknefärdigheter prövas vid ett första tillfälle år
3. Resultatet skall ligga till grund för bedömning
av vilka stödinsatser som behövs. Vi överväger att
koppla en rätt för elever att få extra stöd när det
gäller de grundläggande färdigheterna till detta
prov. Vi anser också att nationella betyg skall ges
vid ett första tillfälle år 6. Stegen i betygsskalan
måste bli fler för att betygen skall fungera som
pedagogiskt verktyg.

Moderaterna anser vidare att de olika
förutsättningar som Sveriges kommuner uppvisar har
lett till oacceptabla olikheter för elever enbart
beroende på vilken hemort de har. Andelen elever som
går ur skolan utan fullständiga betyg i landets
kommunala skolor varierar både mellan kommuner och
mellan kommunernas respektive skolor. Bland annat
därför är det viktigt att alla fritt skall kunna
välja den skola vars profil passar dem bäst och ha
makten att välja bort dåliga skolor.
Närhetsprincipen får inte vara allenarådande för
skolans rekrytering.
Statens specialdestinerade bidrag påverkar
kommunernas möjlighet att själva leda och styra sin
verksamhet. Vi menar att en analys av kommunernas
möjligheter att fullgöra sitt uppdrag som skolans
finansiär bör göras. Lärare och rektorer bör ges
större möjlighet att styra skolan och välja dess
inriktning och profilering. Ansvaret och möjligheten
att fatta beslut måste flyttas till skolorna där
skolledning och lärare, tillsammans med barn och
föräldrar, kan forma verksamheten. För att
åstadkomma detta måste kommunfullmäktige, barn- och
ungdomsnämnder, kommundelsnämnder och politiskt
frammanade brukarstyrelser lyftas bort från styrning
av skolan. Riksdagen skall lägga fast nationella
riktlinjer och mål för skolans verksamhet. Det skall
finnas en nationell målbaserad läroplan men hur
målen nås skall avgöras av respektive skola.
Skolorna måste frigöras från politiken, göras till
självständiga enheter med fullt ansvar för
verksamhetens utveckling och fulla
beslutsmöjligheter över skolans angelägenheter
placerade hos skolans medarbetare och ledning. Det
politiska inflytandet över skolans verksamhet måste
avgränsas och förtydligas.

6. Styrningen av skolan (punkt 2) – kd

av Inger Davidson (kd) och Torsten Lindström
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion
2002/03:Ub417 yrkande 19
samt avslår
punkt 1 i Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR3
och motionerna
2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del,
2001/02:Ub27 i denna del,
2002/03:Ub1 yrkande 5,
2002/03:Ub204 yrkandena 1 och 2,
2002/03:Ub336 yrkande 1 i denna del,
2002/03:Ub410 yrkande 8,
2002/03:Sf332 yrkandena 11 och 18 samt
2002/03:N302 yrkande 3.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att intentionerna med
kommunaliseringen av skolan ännu inte har
förverkligats fullt ut. Både roll- och
ansvarsfördelning måste bli tydligare. De kommunala
skolorna måste få större frihet att besluta om sina
egna angelägenheter. Vi vill att varje skola skall
ha en styrelse som leds av rektor och med
representanter för personal, elever och föräldrar.
Även andra intressenter som representanter för
näringsliv från orten, elever som tidigare gått på
skolan eller släktingar som mor- eller farföräldrar
kan förekomma. Att föräldrar kan vara i majoritet är
en möjlig konstruktion. Styrelsens uppgift skall
vara att arbeta för skolans bästa. Rektor och
styrelsen är utifrån den ekonomiska ram och de mål
som är uppsatta fria att själva besluta om och
utforma skolans verksamhet. Kommunen i sin tur är
ansvarig för de ekonomiska ramarna samt för
uppföljning och utvärdering. Staten har slutligen
ansvar för lagar och styrdokument som skollag,
läroplaner, kursplaner och skolförordningar. Staten
har även tillsyns-, uppföljnings- och
utvärderingsansvar på ett nationellt plan.

7. Styrningen av skolan (punkt 2) – c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna
2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del och
2002/03:Ub336 yrkande 1 i denna del
samt avslår
punkt 1 i Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR3
och motionerna
2001/02:Ub27 i denna del,
2002/03:Ub1 yrkande 5,
2002/03:Ub204 yrkandena 1 och 2,
2002/03:Ub410 yrkande 8,
2002/03:Ub417 yrkande 19,
2002/03:Sf332 yrkandena 11 och 18 samt
2002/03:N302 yrkande 3.

Ställningstagande

Centerpartiet anser att skolan bör individanpassas
mer än i dag. Detta skulle ge alla elever större
möjligheter att tillgodogöra sig kunskaperna. En
individuell kunskapsrätt bör införas, liksom
individuella studieplaner. Jag menar också att den
decentralisering som skulle följa med
kommunaliseringen av skolan inte blivit av. Den goda
skolan kan bara formas lokalt på varje skola. Skolan
måste ges förutsättningar både i form av resurser
och ökat självstyre där lärare, elever och föräldrar
tar ansvaret för att skapa bra lärmiljöer. Det
förenas med höga krav på resultat och tydliga
åtgärder i de skolor som inte når målen.

Politikerna måste också våga ge större utrymme för
den initiativkraft och skaparförmåga som finns hos
lärare, elever, föräldrar och närsamhället. Kommunen
skall inte ägna sig åt detaljstyrning av skolans
inre verksamhet. Lärare och rektorer skall ha stor
frihet att lägga upp skolans arbete utifrån sina
yrkeskunskaper om lärande och undervisning. Vi anser
att ansvarsfördelningen skall förtydligas och det
politiska inflytandet över skolans verksamhet
minska.

8. Nationell skolpeng (punkt 3) – m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m) och Per Bill
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna
2001/02:Ub27 i denna del och
2002/03:Ub1 yrkande 7
samt avslår motionerna
2001/02:Ub30 yrkande 7 och
2002/03:Ub2 yrkande 1.

Ställningstagande

Moderaterna vill att en genomgripande frigörelse av
den svenska skolan genomförs. De bästa
erfarenheterna från friskolorna skall kunna
förverkligas vid alla skolor. Därför förordar vi
införandet av en nationell skolpeng, där staten
garanterar ekonomiska resurser per elev direkt till
vald skola, oavsett huvudman. Genom att åter
förstatliga det ekonomiska ansvaret för skolan
säkerställs varje elevs möjlighet till en likvärdig
och fullgod skola.

9. Nationell skolpeng (punkt 3) – fp

av Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna
2001/02:Ub30 yrkande 7 och
2002/03:Ub2 yrkande 1
samt avslår motionerna
2001/02:Ub27 i denna del och
2002/03:Ub1 yrkande 7.

Ställningstagande

De offentliga skolornas behov av frihet är en av
anledningarna till att Folkpartiet anser att en
nationell skolpeng bör införas. Den betalas ut till
den grund- eller gymnasieskola som eleverna och
föräldrarna väljer. Om det finansiella ansvaret för
skolorna skulle lyftas från kommunerna till staten,
skulle kommunpolitikernas och de kommunala
tjänstemännens inflytande över skolorna minska till
förmån för rektorer, lärare och elever. Ett annat
skäl till att införa nationell skolpeng är att
likvärdigheten skulle öka. Det skall inte vara så
att en elev måste bo i ”rätt kommun” för att få den
undervisning och det stöd han eller hon har rätt
till. Genom Folkpartiets nationella skolpeng kommer
tilldelningen av resurser att ske på samma sätt över
hela landet. En fjärdedel av resurserna skall
öronmärkas, ca 17 miljarder kronor, till elever med
särskilda behov och till skolor i utsatta områden.
Det kan röra sig om en fördelning efter
socioekonomiska behov i en kommun eller stadsdel med
stora sociala utmaningar. De individuella behoven
kan vara språkträning för elever med utländsk
bakgrund eller insatser för elever med särskilda
behov i form av olika funktionsnedsättningar.

10. Analys av effekterna av specialdestinerade
bidrag (punkt 5) – m, fp, kd, c

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger Davidson
(kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia
Larsen (c), Axel Darvik (fp) och Torsten
Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed
punkt 2 i Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR3.

Ställningstagande

Vi menar att Riksdagens revisorer i sin rapport
påvisat svårigheter för kommunerna att planera sin
verksamhet. Mycket tid och kraft ägnas åt
bidragsadministration. Det är inte heller självklart
att centrala prioriteringar överensstämmer med
kommunala behov. Riksdagen bör därför tillkännage
som sin mening att en analys skall göras av hur
kommunernas möjligheter att finansiera sin
verksamhet påverkas av den ökande andelen
specialdestinerade bidrag.

11. Avskaffande av specialdestinerade bidrag
(punkt 6) – m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m) och Per Bill
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion
2002/03:Ub1 yrkande 6.

Ställningstagande

Moderaterna är skeptiska till tillfälliga nationella
satsningar av olika slag. De är ofta politiskt
jippobetonade och av kortsiktig karaktär. Vi vill ge
skolan långsiktiga och förutsägbara förutsättningar
utan specialdestinerad och styrande
medelstilldelning. Den administrativa bördan för
kommunerna har blivit orimligt stor i förhållande
till de resurstillskott som satsningarna innebär.

12. Individuella utvecklingsplaner (punkt 7) –
m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m) och Per Bill
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna
2002/03:Ub209 yrkande 3,
2002/03:Ub298 yrkande 2 och
2002/03:Ub410 yrkande 6
samt avslår motionerna
2002/03:Ub329 och
2002/03:Ub336 yrkandena 3 och 14.

Ställningstagande

Moderaterna vill utveckla skolan till en skola för
individen där varje elevs förutsättningar, anlag och
intressen tas till vara. Varje elev skall ha rätt
till en individuell studieplan som anger en
personlig väg till kunskapen. Den individuella
studieplanen och skoltidens längd skall vägledas av
varje elevs behov av tid för att nå den kunskap man
behöver. Det kan innebära såväl att en elev kan
hoppa över någon årskurs och gå snabbare fram, som
att eleven skall kunna ge sig tid att reparera
sådant som brustit. Ingen elev skall lämnas åt sitt
öde. Planeringen bör göras i samråd mellan lärare,
elev och föräldrar och skall klargöra vilket ansvar
var och en av dessa parter har för att främja
kunskapsutvecklingen. Det är upp till varje enskild
skola att hitta former för hur planeringen skall se
ut. Arbetet kan resultera i en handlingsplan för
varje elev, men behöver inte nödvändigtvis resultera
i ett skriftligt dokument. Alla barn och ungdomar
skall också erbjudas möjlighet till en individuellt
anpassad utbildning. Barn med särskilda behov och
barn med funktionshinder behöver mer och annorlunda
stöd än andra barn. För att resultatet skall bli
någorlunda lika för barn med olika förutsättningar
måste insatserna vara mycket olika.

13. Individuella utvecklingsplaner (punkt 7)
– c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion
2002/03:Ub336 yrkandena 3 och 14
samt avslår motionerna
2002/03:Ub209 yrkande 3,
2002/03:Ub298 yrkande 2,
2002/03:Ub329 och
2002/03:Ub410 yrkande 6.

Ställningstagande

Centerpartiet anser att skolans planering skall utgå
från varje enskild elev för att på ett tydligt sätt
stödja varje enskild elevs kunskapsutveckling.
Centerpartiet har i upprepade motioner krävt att
alla elever i grundskolan skall ges en individuell
studieplan, i likhet med vad som gäller för
gymnasieskolan. Det är glädjande att regeringen tar
till sig detta och inför individuella
utvecklingsplaner i grundskolan. Utvecklingsplanerna
skall införas från år 1.

Jag anser också att vi behöver ett gemensamt
åtagande, ett kontrakt med alla inblandade, dvs.
skola, lärare, elever och föräldrar, för att
eleverna sall nå kunskapsmålen. Utgångspunkten med
ett kunskapskontrakt är elevens rätt till kunskaper.
Kontraktet stöder föräldrarnas engagemang i barnens
skolgång, och den enskilde eleven kommer i fokus. Vi
vill tydliggöra både skyldigheter och rättigheter
för alla inblandade. Kontraktet skall synliggöra
vilka insatser som behöver göras tidigt.

14. Kvalitetsredovisning (punkt 8) – kd

av Inger Davidson (kd) och Torsten Lindström
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna
2001/02:Ub28 yrkande 4 och
2002/03:Ub3 yrkandena 3 och 4
samt avslår motion
2002/03:Ub387.

Ställningstagande

Kristdemokraterna menar att kommunernas
kvalitetsredovisning för skolan skall samordnas med
kommunernas årsredovisningar. Tydliga skrivningar om
hur kvalitetsredovisningar skall tolkas bör göras.
Kvalitetsredovisningen är en viktig del av den
målstyrda skolan. Den blir ett kvitto på hur en
huvudman har lyckats med sin uppgift.

Kristdemokraterna föreslår vidare en översyn av
dokumentationen inom skolväsendet. Det finns i dag
en stor mängd styrdokument i skolan: lokala
arbetsplaner, skolplaner osv. Det finns risk för att
dokumentationerna överlappar varandra och inte blir
en del av verksamheten utan bara rena
pappersprodukter. Den skriftliga dokumentationen
måste kännas meningsfull och vara ändamålsenlig.

15. Utvärdering av fristående skolor (punkt 9)
– m, fp, kd, c

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger Davidson
(kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia
Larsen (c), Axel Darvik (fp) och Torsten
Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion
2001/02:Ub28 yrkande 10.

Ställningstagande

Huvudmannen på en skola ansvarar för utvärdering av
verksamheten. Det gör kommunen över de kommunala
skolorna och det gör de fristående skolhuvudmännen
över sina skolor. Vi kan därför inte förstå
regeringens krav på att kommunerna skall utvärdera
de fristående skolornas verksamhet då de inte ligger
under kommunens ansvarsområde. Att kommunen dessutom
bedriver konkurrerande verksamhet är ytterligare ett
skäl till att vi är negativa till ett sådant
förslag.

16. Nationellt kvalitetsinstitut (punkt 10) –
m, fp, kd, c

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger Davidson
(kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia
Larsen (c), Axel Darvik (fp) och Torsten
Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna
2001/02:Ub27 i denna del,
2001/02:Ub28 yrkande 9,
2001/02:Ub30 yrkande 9,
2002/03:Ub1 yrkande 2 och
2002/03:Ub2 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att utvärderingen av skolans resultat måste
förbättras. Ett nytt självständigt organ behövs, som
uteslutande har uppföljning och kvalitetsgranskning
som uppgift. Detta inspektionsorgan skall inte ägna
sig åt utvecklingsarbete. Det nya
kvalitetsinstitutet skall delvis självt kunna
formulera sitt program för kvalitetsutvärdering av
skolan. Regeringen skall inte få ge uppdrag till
institutet i sådan utsträckning att institutets egna
granskningar åsidosätts. Den fasta organisationen
skall vara liten, men den skall kopplas till erfarna
lärare, skolforskare och företrädare för
kvalitetsmätare.

17. Skolverkets uppgifter (punkt 12) – m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m) och Per Bill
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion
2002/03:Ub1 yrkande 1.

Ställningstagande

Moderaterna menar att Skolverkets utrednings- och
forskningsproduktion är för omfattande. Merparten av
forskningen på området bör på sikt flyttas till
universitet och högskolor. Skolverkets uppgifter bör
huvudsakligen vara att samla in och presentera
statistik, ge tillstånd för skolverksamhet och
tillse att lagar och regler efterföljs.

18. Intern revision i Skolverket (punkt 14) – m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m) och Per Bill
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion
2002/03:Ub1 yrkande 3.

Ställningstagande

Moderaterna anser att det är oerhört viktigt att
varje skattekrona används och distribueras på ett
förutsägbart, rättssäkert och transparent sätt.
Myndigheter som hanterar stora medelsflöden bör ha
en intern revision. Gränsen för vad som kan anges
som stort i sammanhanget överskrids med bred
marginal av de sammanlagda medel Skolverket
administrerar. Riksdagens revisorer har i sin
rapport visat att avsikten med förordningen om
internrevision (1995:686) var att samtliga
myndigheter med omfattande intern delegering av
ansvar och befogenheter och som administrerade stora
medelsflöden skulle ha en intern revision. Då avsågs
omsättningar över en miljard kronor. Skolverket hade
en sådan omsättning redan 1998.

19. Anmälningsplikt (punkt 15) – m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m) och Per Bill
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion
2002/03:Ub1 yrkande 4
samt avslår
punkt 3 i Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR3
och motion
2002/03:Ub2 yrkande 3.

Ställningstagande

Moderaterna menar att skolan skall anpassas till
eleverna, inte eleverna till skolan. Det innebär att
de som verkar i skolan måste bli vaksamma så att
varje individs särart kan bibehållas och utvecklas,
inte bara som idé utan också i verkligheten. När det
gäller situationer där elever utsätts för
oacceptabel behandling, eller skolans organisation
inte klarar av att komma till rätta med problem,
menar vi att skolans personal och andra som är
verksamma inom skolväsendet bör vara
anmälningsskyldiga.

20. Anmälningsplikt (punkt 15) – fp, c

av Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c) och
Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion
2002/03:Ub2 yrkande 3
samt avslår
punkt 3 i Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR3
och motion
2002/03:Ub1 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi anser att var och en som är verksam inom
skolväsendet skall vara skyldig att anmäla
missförhållanden i skolorna. Uppgifter om t.ex.
kränkande behandling kan i dag komma till
Skolverkets kännedom först efter flera år. Därför
finns det anledning att införa en anmälningsplikt,
motsvarande den som personal inom sjukvården har.
Anmälan borde i framtiden göras till den nationella
kvalitetsinspektion som vi föreslagit gemensamt med
Moderaterna och Kristdemokraterna. Till dess denna
införs skall Skolverket ta emot anmälningarna.

21. Anmälningsplikt (punkt 15) – kd

av Inger Davidson (kd) och Torsten Lindström
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed
punkt 3 i Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR3
samt avslår motionerna
2002/03:Ub1 yrkande 4 och
2002/03:Ub2 yrkande 3.

Ställningstagande

Kristdemokraterna menar att Riksdagens revisorer i
sin rapport har visat att det finns ett behov av att
införa en anmälningsplikt för personal som arbetar
inom skolväsendet. Det kan ta flera år innan en
anmälan av kränkande behandling görs till
Skolverket. Riksdagen bör därför tillkännage till
regeringen som sin mening att en bestämmelse om
anmälningsplikt bör införas i lag.

22. Kvalitetsutveckling av den högre
utbildningen (punkt 16) – fp

av Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion
2001/02:Ub30 yrkande 14.

Ställningstagande

Folkpartiet menar att de senaste årens mycket snabba
utbyggnad av den högre utbildningen av allt att döma
har varit till men för kvaliteten, såsom den kan
mätas bl.a. i antalet lärarledda
undervisningstimmar. På vissa håll i landet får
studenterna bara 3–4 undervisningstimmar i veckan.
Det gör utbildningen akademisk enbart till namnet.
Den högre utbildningen bör byggas ut men det måste
ske i en sådan takt att kvaliteten kan
upprätthållas. Vi menar därför att man bör planera
för ca 3 000 färre utbildningsplatser jämfört med
regeringens förslag. Resurserna bör i stället
användas till satsningar för att bl.a. ge
studenterna mer undervisningstid.

Folkpartiet anser också att granskningen av den
högre utbildningens standard måste ske
professionellt och i högre grad än hittills av
utomstående, oberoende bedömare. Vi har därför
föreslagit att kvalitetsgranskningen skall brytas ut
från Högskoleverket och placeras i en självständig
institution utom räckhåll för politisk och ekonomisk
styrning. Institutet bör bestå av representanter för
ämnesområden, discipliner och vetenskapliga
tidskrifter.

23. Förskola och skola i segregerade områden
(punkt 17) – m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m) och Per Bill
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion
2001/02:Ub27 i denna del
samt avslår motion
2001/02:Ub30 yrkande 12.

Ställningstagande

Moderaterna anser att om man menar allvar med att
skolan skall ge alla barn gedigna kunskaper måste
problemen för många elever med icke svensk bakgrund
tas på allvar. Regeringen vill ge den nya
skolutvecklingsmyndigheten i uppdrag att förbättra
utbildningsvillkoren för elever i segregerade
områden. Vår utgångspunkt är att skolorna bättre än
hittills måste kunna anpassa undervisning och övrig
skolverksamhet efter elevernas skiftande behov, och
vi förordar ökad frihet för skolans professionella
att välja former för verksamheten. Vi anser att
staten inte skall bestämma hur undervisningen för
elever med utländsk bakgrund skall se ut. Däremot
anser vi att en konsekvent uppföljning av varje
elevs resultat är nödvändig, inte minst för dessa
elever.

24. Förskola och skola i segregerade områden
(punkt 17) – fp

av Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion
2001/02:Ub30 yrkande 12
samt avslår motion
2001/02:Ub27 i denna del.

Ställningstagande

Folkpartiet menar att skolan kan bli ett aktivt
verktyg i kampen mot segregation. En viktig
förutsättning är att bostadssegregationens effekter
kan brytas och elever från olika boendemiljöer
integreras i en och samma skola. Detta kan
åstadkommas genom att elever får större möjligheter
att gå i en skola i ett annat område än där de bor.
Det är orimligt att enbart barn som råkar bo i
närheten kan komma in på en attraktiv skola. Grund-
och gymnasieskolor i utsatta bostadsområden bör
profileras och genomgå en särskild
kvalitetssatsning. Då får dels de barn som bor i
området en extra bra skola, dels kan elever som bor
i andra områden söka sig dit. Vi menar vidare att
resurserna skall fördelas så att det blir ett rejält
tillskott till de skolor som har många barn med
stora behov av extra stöd, t.ex. de skolor som har
en stor andel elever med utländsk bakgrund.
Folkpartiet anser också att lärarna i sådana skolor
bör erbjudas högre lön och att insatserna för att
förbättra den fysiska skolmiljön i
miljonprogramområdena bör öka.

25. IT-strategi (punkt 19) – fp

av Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion
2002/03:Ub244 yrkande 22
samt avslår
punkt 2 i Riksdagens revisorers förslag
2001/02:RR20.

Ställningstagande

Folkpartiet menar att de elever som inte har
tillgång till datorer hemma skall få det genom
skolan. Det är viktigt att betona att satsningen på
IT inte får innebära att satsningarna på goda
läroböcker minskar. Datorn kan aldrig ersätta boken
som källa till kunskaper och upplevelser.

26. Skolans demokratiska uppdrag (punkt 20) –
fp

av Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion
2001/02:Ub30 yrkande 6
samt avslår motionerna
2001/02:Ub26,
2002/03:Ub393,
2002/03:K326,
2002/03:K383 yrkande 8 och
2002/03:Ju214 yrkande 5.

Ställningstagande

Folkpartiet menar att det är avgörande att det
förebyggande arbetet mot mobbning fungerar. Alla
skolor skall ha en tydlig mobbningsplan som
efterföljs. Det behövs en väl fungerande elevvård.
All personal skall ta sitt ansvar för att deras egna
och elevernas attityder och handlingar motsvarar
tanken om allas lika värde. All personal skall vara
skyldig att anmäla till rektorn när de uppmärksammar
ett mobbningsfall. I de fall när mobbning ändå
inträffar måste skolan få utökade befogenheter. I
dag råder det osäkerhet om vad en skola får göra för
att ingripa, vilket i vissa fall leder till att
mobbningsoffren inte får någon hjälp alls. Skolorna
måste få tydliga besked om vad som gäller så att de
kan agera med kraft. De elever som gör sig skyldiga
till grova kränkningar eller våldshandlingar måste
kunna flyttas från skolan där mobbningsoffret går.
Möjliga åtgärder som bör skrivas in i en ny skollag
är skriftlig varning, obligatoriska föräldrasamtal,
kortare avstängning och förflyttning till annan
skola. Vid grova fall av våld, trakasserier eller
mobbning bör skolan polisanmäla förövaren.

27. Kvaliteten i förskolan (punkt 21) – fp

av Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion
2001/02:Ub30 yrkande 11
samt avslår motionerna
2001/02:Ub24 yrkande 3 samt
2001/02:Ub28 yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Folkpartiet menar att det är viktigt, speciellt när
förskolan har ett större pedagogiskt ansvar än
tidigare, att det är utbildad personal som har
huvudansvaret för verksamheten i förskolan.
Förskollärare har efter tre års högskolestudier en
pedagogisk kompetens att lära och utveckla barn. Med
den nuvarande politiken ges inte förskollärarna med
treårig högskoleutbildning ett större ansvar än
personal som saknar högre utbildning. Vårt mål är
att all personal med pedagogiskt ansvar inom
förskolan skall vara högskoleutbildad, och det är
därför viktigt att barnskötare som i dag arbetar
inom förskolan ges möjlighet till vidareutbildning
till förskollärare. Vi menar också att det är
viktigt både för barn och personal att det finns
klara mål med verksamheten. Det bör vara två typer
av mål. Den ena uppsättningen mål skall ange
inriktningen på förskolans pedagogiska verksamhet
och uttrycka en önskad kvalitetsutveckling – mål att
sträva mot. Den andra uppsättningen skall uttrycka
vad varje barn skall ha uppnått när det lämnar
förskolan. Sådana mål att uppnå saknas i förskolan
men finns för grundskolan och alla andra skolformer.
Att inte ha klart uppställda mål försvårar
resultatuppföljningen av verksamheten.

28. Kvaliteten i förskolan (punkt 21) – kd

av Inger Davidson (kd) och Torsten Lindström
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion
2001/02:Ub28 yrkandena 2 och 3
samt avslår motionerna
2001/02:Ub24 yrkande 3 och
2001/02:Ub30 yrkande 11.

Ställningstagande

Kristdemokraterna menar att regeringens politik
innebär att familjedaghemmen trängs undan. Detta är
en utveckling som pågått i närmare tio år, trots att
det är den omsorgsform som enligt Skolverkets
undersökningar har högst andel nöjda brukare. Vi
vänder oss mot regeringens ensidiga politik som
enbart förordar förskola. Vi vill ha ett flexibelt
system där föräldrarna själva kan välja vilken
barnomsorgsform som passar barnets behov och
familjens vardag. Kristdemokraterna menar att
barnomsorgspolitiken måste öppna för större
valfrihet för familjerna. Om det fanns ekonomiska
möjligheter att gå ned i arbetstid eller på annat
sätt själv ordna barnomsorgen, tror vi att trycket
på förskolorna skulle minska och därmed skulle
kvaliteten kunna höjas.

Den senaste tiden har kvalitetsproblemen
uppmärksammats både i medierna och i den politiska
debatten. Barngrupperna har blivit större, köerna
har växt och maxtaxan har förvärrat den redan
negativa utvecklingen. I utvecklingsplanen förklarar
regeringen att man skall genomföra en översyn av
personaltätheten och gruppstorleken.
Kristdemokraterna menar att det bara är att skjuta
ifrån sig ett accelererande problem. Alla vet att
barngrupperna är för stora och personaltätheten för
låg.

29. Kvaliteten i förskolan (punkt 21) – c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 21
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion
2001/02:Ub24 yrkande 3
samt avslår motionerna
2001/02:Ub28 yrkandena 2 och 3 samt
2001/02:Ub30 yrkande 11.

Ställningstagande

Centerpartiet menar att det är beklämmande att
regeringen i stället för att ta itu med kvaliteten i
förskolan endast ger Skolverket ett uppdrag.
Skolverket presenterade så sent som i maj 2002 en
undersökning av just barngruppernas storlek. Det
Skolverket visar är att det blivit allt trängre i
landets förskolor. Jag anser att förskolans
verksamhet måste kvalitetssäkras genom att
dimensionera barngrupperna i förskolan utifrån både
barnens och personalens perspektiv. Barngrupperna
får inte vara större än att varje enskilt barn
känner trygghet och får en god pedagogisk
verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar
en helhet. Samtidigt skall personalen känna att den
utför sitt arbete på ett tillfredsställande sätt.

30. Förändringar i gymnasieskolan (punkt 22) –
m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m) och Per Bill
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion
2001/02:Ub27 i denna del
samt avslår motion
2001/02:Ub30 yrkandena 1 och 5.

Ställningstagande

Moderaterna menar att gymnasieskolan brottas med
många problem. De flesta börjar gymnasiet, men många
hoppar av eller misslyckas i sina studier. Samtidigt
är de krav på utbildning som ställs för vidare
studier och arbete höga. I realiteten är utbildning
motsvarande gymnasienivå nödvändig för alla.
Orsakerna till att eleverna misslyckas är bl.a. att
många elever saknar tillräckliga förkunskaper för
att bli antagna vid ett nationellt program medan
andra börjar på ett nationellt program men inte
klarar studietakten. Vi menar att problemen borde
lösas redan i grundskolan. Att som regeringen
förutsätta att de inom ramen för övriga
studieprogram på gymnasiet skall kunna få det stöd
och den komplettering de behöver är naivt eller
cyniskt. För de elever där det ändå inte varit
möjligt krävs särskilda insatser. Vi vill se
förändringar som ger elever större möjligheter att
själva ta ansvar för sin utbildning. Elevernas rätt
att välja gymnasieskola måste öka. En gymnasieexamen
bör införas. En sådan skall förutsätta kunskaper och
förmåga som alla elever med gediget studiearbete
skall ha rimliga möjligheter att kunna nå. En
obligatorisk gymnasieexamination kan bidra till
bättre studieresultat samt till nationella och
rättvisa kunskapsjämförelser.

31. Förändringar i gymnasieskolan (punkt 22) –
fp

av Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion
2001/02:Ub30 yrkandena 1 och 5
samt avslår motion
2001/02:Ub27 i denna del.

Ställningstagande

Folkpartiet menar att skolstarten skall kunna
variera utifrån barnens mognad. Det skall inte vara
tiden utan målen som styr skolgången. Om en elev når
grundskolans mål skall han eller hon kunna gå över
till gymnasiet även om det inte har gått nio år, och
eleven skall även kunna ges ett extra år om
föräldrarna och skolan bedömer att det är det bästa
för hans eller hennes utveckling. Vi menar också att
det i högre utsträckning än i dag skall vara möjligt
att organisera undervisningen så att varje elev kan
läsa i en takt som passar hans eller hennes
individuella förutsättningar, och vi föreslår därför
att timplanen avskaffas i grundskolan och att en
förändring genomförs av gymnasieskolan så att alla
elever inte längre behöver läsa samma kurser oavsett
intresse och motivation. Ingen elev skall behöva
känna sig ostimulerad i skolan och ingen elev skall
behöva lämna grundskolan utan baskunskaperna. Vi
tycker också att möjligheten till ”särskild kurs”
skall återinföras i engelska och matematik.
Folkpartiet menar vidare att gymnasiebetygen vid
antagningen skall viktas efter vilken betydelse de
har för den sökta högskoleutbildningen. De elever
som väljer språk borde uppmuntras genom att
språkämnena viktas tyngre vid antagningen till
högskolan.

32. Förkunskaper till nationella program (punkt
23) – m, fp, kd, c

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger Davidson
(kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia
Larsen (c), Axel Darvik (fp) och Torsten
Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion
2001/02:Ub30 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi anser att goda förkunskaper är en nödvändighet
för att klara av gymnasiets nationella program. Att
låta alla elever komma in på de nationella
programmen är att lura eleverna. Det går inte att
klara studierna om man inte kan läsa, skriva och
räkna. Grundskolan måste få det fulla ansvaret för
att bibringa eleverna baskunskaperna. Ju tidigare
det fulla ansvaret sätts in, desto verksammare blir
det stöd eleverna får. Elever skall få extra tid och
hjälp av speciallärare så tidigt som möjligt.

33. Individuella programmet (punkt 24) – fp

av Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna
2002/03:Ub229 yrkande 3 samt
2002/03:Ub244 yrkandena 1, 2 och 4
samt avslår motionerna
2001/02:Ub24 yrkande 2
2001/02:Ub28 yrkande 5 och
2002/03:Ub444 yrkande 11.

Ställningstagande

Folkpartiet menar att grundskolans viktigaste
uppgift är att lära elever läsa, skriva och räkna.
Gymnasieskolan får i dag ta över problem som borde
ha lösts i grundskolan. Ingen elev skall behöva
börja gymnasiet utan att ha uppnått betyget Godkänt
i svenska, engelska och matematik. Vi anser därför
att man skall avskaffa det individuella programmet,
och i stället skall grundskolan ges det fulla
ansvaret för att eleverna får baskunskaperna.
Grundskolan måste bli mer flexibel och ge varje elev
den tid hon eller han behöver för att nå målen.
Skollagen bör skärpas i detta avseende så att alla
elever som inte har nått målen uttryckligen har rätt
till undervisning i grundskoleregi även efter
skolpliktens upphörande. Bara i speciella fall,
t.ex. för elever med utländsk bakgrund som inte
tidigare har undervisats i engelska, skall det vara
möjligt att anordna en anpassad gymnasieutbildning.
Vi menar också att gymnasieskolan i framtiden skall
ges resurser och möjligheter att hjälpa elever med
inlärningssvårigheter men med Folkpartiets förslag
kommer eleverna att ha erövrat de grundläggande
kunskaperna när de kommer till gymnasieskolan.

34. Individuella programmet (punkt 24) – kd

av Inger Davidson (kd) och Torsten Lindström
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna
2001/02:Ub28 yrkande 5 och
2002/03:Ub444 yrkande 11
samt avslår motionerna
2001/02:Ub24 yrkande 2,
2002/03:Ub229 yrkande 3 samt
2002/03:Ub244 yrkandena 1, 2 och 4.

Ställningstagande

Kristdemokraterna menar att anledningen till att det
individuella programmet i dag är det tredje största
naturligtvis är misslyckanden i grundskolan. Andelen
som saknar fullständiga betyg ökar. Vi menar att ett
godkänt betyg är nödvändigt för att klara
gymnasiestudierna. Att låta alla börja nationella
program kommer enbart att innebära en utslagning av
de elever som ligger efter redan från början. Vi
anser att någon form av förberedande program är
nödvändigt för att möta behovet hos de elever som
inte fått fullständiga betyg från grundskolan. Vi
menar också att det är viktigt att kvaliteten på det
individuella programmet ses över.

35. Individuella programmet (punkt 24) – c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 24
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion
2001/02:Ub24 yrkande 2
samt avslår motionerna
2001/02:Ub28 yrkande 5,
2002/03:Ub229 yrkande 3,
2002/03:Ub244 yrkandena 1, 2 och 4 samt
2002/03:Ub444 yrkande 11.

Ställningstagande

Centerpartiet menar att det är förvånande att
regeringen är beredd att sänka förkunskapskraven
till gymnasiet då 15 % av förstaårseleverna i
gymnasieskolan finns på det individuella programmet.
En bättre fungerande grundskola är det enskilt
viktigaste steget för en gymnasieskola där fler
elever kan bli godkända och behöriga till högre
utbildning.

36. Samverkan mellan utbildning och arbetsliv
(punkt 25) – m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m) och Per Bill
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion
2001/02:Ub27 i denna del
samt avslår motionerna
2001/02:Ub28 yrkande 6 och
2001/02:Ub30 yrkande 2.

Ställningstagande

Moderaterna menar att skolan måste öppna sig mer för
samarbete och kontakter med andra verksamheter och
inte minst arbetslivet. Många gymnasieutbildningar
skulle bli bättre om samverkan mellan utbildning och
företag fungerade. En modern och verksamhetsanpassad
utbildning åstadkoms dock inte genom tillsättande av
en delegation. Vi menar att det krävs kontakter i
det dagliga arbetet och frimodighet för olika
samverkansformer.

37. Samverkan mellan utbildning och arbetsliv
(punkt 25) – fp

av Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion
2001/02:Ub30 yrkande 2
samt avslår motionerna
2001/02:Ub27 i denna del och
2001/02:Ub28 yrkande 6.

Ställningstagande

Folkpartiet menar att gymnasiet har blivit för
teoretiskt. I dag når inte fyra av tio elever de
uppställda målen. Det måste finnas fler alternativ.
Elever skall kunna få en mer specialiserad
yrkesutbildning av god kvalitet. Vissa kärnämnen
skall alla läsa, men de skall variera med
programmets inriktning. Yrkesinriktade elever skall
inte behöva läsa samma kurser som de som vill vidare
till högskolan. De som är intresserade av vissa
hantverksyrken skall kunna gå en lärlingsutbildning
där en stor del av utbildningen förläggs till
arbetsplatsen. Elever som vill direkt till högskolan
efter gymnasiet skall kunna gå studieförberedande
program där de får fördjupa sig ordentligt i de
ämnen de väljer. Utbildningarna skall avslutas med
en yrkes-, lärlings- respektive studentexamen.

38. Samverkan mellan utbildning och arbetsliv
(punkt 25) – kd

av Inger Davidson (kd) och Torsten Lindström
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion
2001/02:Ub28 yrkande 6
samt avslår motionerna
2001/02:Ub27 i denna del och
2001/02:Ub30 yrkande 2.

Ställningstagande

Kristdemokraterna har länge arbetat för
arbetsplatsförlagd utbildning i gymnasieskolan, en
fråga som nu också regeringen uppmärksammat.
Samtidigt måste dock de problem som många skolor har
att ordna arbetsplatser som kan ta emot eleverna
diskuteras. Som arbetslivet ser ut i dag saknar
många företag möjligheter att helt utan ersättning
ta emot praktikanter från gymnasieskolan. Detta
problem måste lösas innan den arbetsplatsförlagda
utbildningen kan öka ytterligare.

39. Eftergymnasiala yrkesutbildningar (punkt
26) – fp

av Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion
2001/02:Ub30 yrkande 15
samt avslår motion
2001/02:Ub28 yrkande 7.

Ställningstagande

Folkpartiet har föreslagit att en högre yrkesskola,
enligt amerikansk ”college”-modell, inrättas. Vid
dessa skolor skulle det vara möjligt att skaffa sig
en gedigen yrkesutbildning som inte har en direkt
koppling till akademisk forskning, ett krav som
gäller för traditionella högskoleutbildningar. Det
är en utbildning som både näringslivet och många
studerande efterfrågar.

40. Eftergymnasiala yrkesutbildningar (punkt
26) – kd

av Inger Davidson (kd) och Torsten Lindström
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion
2001/02:Ub28 yrkande 7
samt avslår motion
2001/02:Ub30 yrkande 15.

Ställningstagande

Kristdemokraterna menar att det svenska
utbildningssystemet blir alltmer teoretiserat. De
praktiska ämnena får allt mindre utrymme och
värderas allt lägre. Vi anser att de praktiska
ämnena måste få ett större utrymme i skolan ända
från grundskolan upp till högskolan. Många elever
har ett stort praktiskt intresse och det bör
stimuleras och inte hämmas i skolan. Vi vill därför
utveckla lärlingsprogrammen och de yrkesinriktade
programmen i gymnasieskolan. På dessa program skall
det vara möjligt men inte ett krav att läsa allmän
högskolebehörighet. Efter gymnasieskolan vill vi
inrätta en yrkeshögskola som är parallell med den
akademiska högskolan. Här skall alla de olika
utbildningsvägar som regeringen nu skapar inrymmas.
Yrkeshögskolan blir en naturlig följd på
gymnasieskolans yrkesinriktade program och kan lösa
rekryteringsproblemen för de många bristyrken som
finns i dag.

41. Kvalificerad yrkesutbildning (punkt 27) –
fp

av Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed delvis motion
2001/02:Ub29 yrkande 2.

Ställningstagande

Folkpartiet vill peka på att det är viktigt att så
många planerade utbildningar som möjligt verkligen
blir av. Det föreligger ett stort intresse för att
delta i utbildningar som anordnas inom den
kvalificerade yrkesutbildningen. Dessutom är behovet
av välutbildad arbetskraft stort. Eftersom
resurserna till den kvalificerade yrkesutbildningen
inte tycks motsvara behoven finns det anledning att
snarast se över resurstilldelningen.

42. Tillgången på lärare (punkt 28) – m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m) och Per Bill
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion
2001/02:Ub27 i denna del
samt avslår motionerna
2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del,
2001/02:Ub30 yrkande 10 och
2002/03:Ub336 yrkande 1 i denna del.

Ställningstagande

Moderaterna menar att det, för att göra läraryrket
attraktivt och för att klara tillgången på duktiga
lärare, behövs ett nytt tänkande i den offentliga
skolmiljön. Det behövs en bättre arbetsmiljö,
stimulerande chefer och plats för idéer och
kreativitet. Lönefrågor är viktiga men trivsel och
möjlighet till utveckling, både inom kollegiet och
gentemot eleverna, är nog så viktigt. Det är brister
i mottagningen av nyutexaminerade lärare och
arbetsmiljön som gör att många lämnar läraryrket
direkt eller i förtid. Det gäller att ta vara på de
lärare som finns, att ta hand om de nyutexaminerade
och att finna nya vägar till kompetent personal om
lärarbehovet skall klaras. Ett sådant sätt är att
tillåta att undervisningen läggs ut på entreprenad.
Vi menar att reglerna för såväl kommunala som
fristående skolor måste ge skolorna ökade
möjligheter att använda specifik kompetens
exempelvis genom undervisning på entreprenad. Det
pedagogiska ledningsansvaret är dock alltid skolans.

43. Tillgången på lärare (punkt 28) – fp

av Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion
2001/02:Ub30 yrkande 10
samt avslår motionerna
2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del,
2001/02:Ub27 i denna del och
2002/03:Ub336 yrkande 1 i denna del.

Ställningstagande

Folkpartiet menar att läraryrket tillåtits sjunka
alldeles för mycket i status under de senaste
decennierna. För att höja läraryrkets
attraktionskraft och status är det nödvändigt att
vidta åtgärder. Vi föreslår bl.a. fler karriärvägar,
högre löner, utvecklings- och
fortbildningsmöjligheter, fler lektorat och
införande av en lärarlegitimation. Sedan den nya
lärarutbildningen infördes har antalet
förstahandssökande till lärarutbildningen minskat
dramatiskt. Detta är inte konstigt eftersom man
tagit bort flera lärarexamina och skapat en enhetlig
lärarexamen för alla, från förskollärare till
gymnasielärare.

44. Tillgången på lärare (punkt 28) – c

av Sofia Larsen (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 28
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna
2001/02:Ub24 yrkande 1 i denna del och
2002/03:Ub336 yrkande 1 i denna del
samt avslår motionerna
2001/02:Ub27 i denna del och
2001/02:Ub30 yrkande 10.

Ställningstagande

Centerpartiet menar att det behövs fler vuxna i
skolan. Därför vill vi satsa rejält på skolan så att
fler lärare skall kunna anställas. Kommunen måste ta
sin del av ansvaret och se till att arbetsmiljön för
lärare förbättras. Skolan måste bli en attraktiv
arbetsplats för att fler skall attraheras av yrket
och att de redan yrkesverksamma skall orka jobba
kvar till pension. Lärarnas möjlighet att påverka
sin arbetssituation och hur resurserna fördelas
måste stärkas. Många är i dag stressade av den
ökande arbetsbördan men främst av att de inte kan
påverka situationen. Centerpartiet menar också att
det måste inrättas bättre karriär- och
utvecklingsmöjligheter och att lärarcertifikat skall
införas. Regeringen bör återkomma till riksdagen med
ett förslag om hur man vill komma till rätta med
lärarbristen.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Styrningen av skolan (punkt 2) – fp

av Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).

Folkpartiet anser att det är viktigt att skolan är
likvärdig över hela landet. Detta är ett av målen
för skolans verksamhet och en viktig rättvisefråga
för Folkpartiet. Riksdagens revisorer har i sin
rapport Statens styrning av skolan visat att en
sådan likvärdighet inte råder eftersom det finns
stora skillnader mellan olika kommuner med avseende
på hur mycket resurser man satsar på skolan. Vi
menar att risken är stor att detta påverkar
förutsättningarna för en likvärdig utbildning.

2. Individuella utvecklingsplaner (punkt 7) –
fp

av Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).

Folkpartiet anser att olika elever har olika behov
och förutsättningar att lära och därför också
behöver olika lång tid för att nå målen i ett ämne.
Det är elevens resultat och inte antalet timmar som
läggs ned på varje ämne i skolan som är det viktiga.
Att alla elever måste undervisas lika många timmar i
varje ämne är ett hinder för individens utveckling.
Varje elev måste få den tid han eller hon behöver
för att nå målen.

3. Individuella utvecklingsplaner (punkt 7) –
kd

av Inger Davidson (kd) och Torsten Lindström
(kd).

Kristdemokraterna har motionerat om individuella
studieplaner under flera år, och det är därför
glädjande att regeringen nu föreslår att sådana
skall införas. Vi menar också att
utvecklingssamtalen är ett viktigt område när det
gäller att utveckla samarbetet mellan föräldrarna
och skolan. Tanken är att eleven, föräldrarna och
lärarna tillsammans skall göra upp en individuell
studieplan som omfattar både elevens
kunskapsutveckling och personliga utveckling. Vi
anser att den bör ha utformningen av ett kontrakt
där varje parts ansvar klart definieras. Det skall
följas upp regelbundet och elever, föräldrar och
lärare har ett gemensamt ansvar för att planen
fullföljs.

4. Skolverkets uppgifter (punkt 12) – fp

av Ana Maria Narti (fp) och Axel Darvik (fp).

Folkpartiet anser att Skolverket endast skall ha
kvar ett begränsat antal myndighetsuppgifter. Vi är
också kritiska till den nya
skolutvecklingsmyndigheten eftersom vi i stället
menar att det är dags att överlåta ansvaret för
skolans utveckling till skolorna själva i samarbete
med universitet och högskolor.

5. Anmälningsplikt (punkt 15) – v

av Britt-Marie Danestig (v).

Vänsterpartiet vill understryka behovet av att all
personal som arbetar i skolan får ett ansvar för att
till Skolverket anmäla uttalade missförhållanden som
allvarlig kränkande behandling av en eller flera
elever. Vi menar dock att det är rimligt att invänta
regeringens behandling av Skollagskommitténs
betänkande innan vi föreslår att en sådan skyldighet
införs.

6. Förskola och skola i segregerade områden
(punkt 17) – v

av Britt-Marie Danestig (v).

Vänsterpartiet ser med stor oro på den ökande
segregationen i samhället. Skolan är ett viktigt
instrument för att skapa mötesplatser för elever med
olika social, etnisk och kulturell bakgrund. Sådana
möten är grunden för att utveckla förståelse och
tolerans människor emellan. Forskningsrapporter,
bl.a. Välfärdsbokslutet, visar att förekomsten av
enskilda skolor och det fria skolvalet i
storstadsområdena ytterligare förstärker
segregationen och i vissa stycken dränerar skolor i
ytterområden på motiverade elever. För oss är det
viktigt att ”närhetsprincipen” är vägledande vid
urval.

7. Historia som kärnämne (punkt 18) – m, fp, kd

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger Davidson
(kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Axel
Darvik (fp) och Torsten Lindström (kd).

Vi har under flera år hävdat att historia bör bli
ett kärnämne i skolan. Ämnet bidrar med viktiga
kunskaper och är betydelsefullt i elevernas
demokratiska fostran. Trots detta är det en stor del
av gymnasieskolans elever som inte får någon
undervisning i ämnet alls. Vi anser att det är
glädjande att Gymnasiekommittén nu föreslagit att
historia skall bli ett kärnämne i gymnasieskolan.

8. Skolans demokratiska uppdrag (punkt 20) – kd

av Inger Davidson (kd) och Torsten Lindström
(kd).

Kristdemokraterna anser att det är en mänsklig
rättighet att få känna sig trygg. En nollvision mot
mobbning är för oss det enda tänkbara. Vi tror på
att använda vägar och metoder för att bekämpa
kränkande behandling som fångar upp det goda
exemplet, att hitta incitament och ge morötter för
att stärka
skol-, klass- och elevandan. Svensk skola bygger på
en värdegrund som har sitt ursprung i kristen
tradition och västerländsk humanism. Det är viktigt
att värdegrunden synliggörs i statliga dokument för
både förskola och skola så att skolan håller den
ömsesidiga respekten mellan människor levande.
Värdegrunden liksom demokratin måste hela tiden
vinnas på nytt. Om värdegrundsfrågan ständigt lyfts
fram i all undervisning skapas ett klimat där alla
bemöter varandra med respekt.

9. Kvaliteten i förskolan (punkt 21) – m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m) och Per Bill
(m).

Vi menar att det är viktigt att följa utvecklingen
av kvaliteten inom förskolan. Efter införandet av
maxtaxan pekar undersökningar på att barnen är
längre i förskolan varje dag, och det finns också
risk för att fler barn skrivs in då förskolan har
blivit billigare. Om inte mer personal anställs
kommer personaltätheten att sjunka. Vidare leder
regeringens ensidiga inriktning mot förskolan, på
bekostnad av familjedaghem, föräldrakooperativ och
öppna förskolor, till att familjernas valfrihet att
välja barnomsorg begränsas.

10. Samverkan mellan utbildning och arbetsliv
(punkt 25) – m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m) och Per Bill
(m).

Moderaterna anser att satsningarna på organiserat
lärande i arbetslivet (LIA) är bra, men att dessa
inte får innebära att arbetet för att åstadkomma en
modern lärlingsutbildning sätts åt sidan. En väl
fungerande lärlingsutbildning behövs som bygger på
en mer likvärdig ställning såväl mellan skola och
företag som mellan teori och praktik.

11. Eftergymnasiala yrkesutbildningar (punkt
26) – c

av Sofia Larsen (c).

För att möjliggöra lärande som passar olika
människor är det viktigt med en bredd av olika
utbildningsvägar. Utbildningsinsatser behövs också
för alla branscher, inte minst för de mindre och
medelstora företagens vidareutveckling. Den
kvalificerade yrkesutbildningen har visat sig fylla
ett stort behov. Samverkan med näringslivet och inte
minst utbildningsdelen ”Lärande i arbete” har visat
sig utomordentligt värdefulla. Den eftergymnasiala
utbildningen som är direkt yrkesinriktad måste
stimuleras. I detta avseende är KY mycket positivt.
Tyvärr har regeringen valt att dra ned på
vuxenutbildningen och den kvalificerade
yrkesutbildningen, något vi ser som häpnadsväckande
då efterfrågan och behoven är mycket stora.
Centerpartiet satsar stort på vuxenutbildning. I vår
budgetmotion redovisar vi alla våra satsningar.

12. Tillgången på lärare (punkt 28) – kd

av Inger Davidson (kd) och Torsten Lindström
(kd).

Kristdemokraterna föreslår en rad åtgärder för att
komma till rätta med lärarbristen. En särskild
auktorisation av lärare, t.ex. en lärarlegitimation,
skulle stärka lärarnas yrkesroll och status.
Nyutexaminerade lärare behöver också mer stöd, t.ex.
genom ett mentorsystem. Attraktionskraften hos yrket
skulle också öka genom att eftersatta delar i
läraryrket förbättras. Detta kan göras genom en
förändrad lönebild, mer flexibla arbetstider och
genom att låta lärare i högre grad än i dag slippa
administrativa och sociala uppgifter, säkerställa
rätten till kompetensutveckling samt lyfta fram och
öka karriärvägarna för lärare.

13. Tillgången på lärare (punkt 28) – v

av Britt-Marie Danestig (v).

Vänsterpartiet anser att det är viktigt att åtgärder
vidtas för att förhindra att ytterligare lärarbrist
uppstår i ämnena matematik, teknik och naturkunskap.
Fler lärare i dessa ämnen behöver utbildas. För att
öka antalet tekniker och naturvetare, och för att vi
skall fortsätta att vara i framkanten av den
industriella och innovativa utvecklingen, behövs ett
förändringsarbete både vad gäller tillgången på
lärare och själva undervisningen i skolan. Även
bristen på yrkeslärare och förskollärare är oroande.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2001/02:188 Utbildning
för kunskap och jämlikhet – regeringens
utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i
förskola, skola och vuxenutbildning

Regeringen har i skrivelse 2001/02:188 berett
riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i
skrivelsen.

Förslagen

Förslag till riksdagen 2001/02:RR20 Riksdagens
revisorers förslag angående ITiS – en statlig
satsning på IT i skolan

Riksdagens revisorer har i förslag 2001/02:RR20
föreslagit

1. att riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad Riksdagens revisorer har anfört i
avsnitt 3.1 om kostnader för kommunerna.

2. att riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad Riksdagens revisorer har anfört i
avsnitt 3.2 om en sammanfattning av erfarenheterna
av ITiS och redovisning för riksdagen.

Förslag till riksdagen 2002/03:RR3 Riksdagens
revisorers förslag angående statens styrning av
skolan

Riksdagens revisorer har i förslag 2002/03:RR3
föreslagit

1. att riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad Riksdagens revisorer har anfört i
avsnitt 6 om att förutsättningarna för
likvärdigheten analyseras.

2. att riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad Riksdagens revisorer har anfört i
avsnitt 6 om att kommunernas möjligheter att
bedriva sin verksamhet analyseras.

3. att riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad Riksdagens revisorer har anfört i
avsnitt 8 om att anmälningsplikt vid
missförhållanden införs.

Motioner

Motioner med anledning av regeringens skrivelse
2001/02:188

2001/02:Ub24 av Sofia Jonsson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om reformer för rätt
till kunskaper, lokal makt och fler lärare.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
förkunskapskraven till gymnasieskolan bör finnas
kvar.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kvalitetssäkra
förskolans verksamhet genom att dimensionera
barngrupperna i förskolan ur både barnens och
personalens perspektiv.

2001/02:Ub26 av Monica Green m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om föreningslivets ställning i
skolan.

2001/02:Ub27 av Beatrice Ask m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att stärka kvaliteten i den
svenska skolan.

2001/02:Ub28 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en skola för
kunskap och jämlikhet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om familjedaghem och
öppna förskolor.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för
kvaliteten i förskolan.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om de kommunala
skolplanerna.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om det individuella
programmet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om den
arbetsplatsförlagda utbildningen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om det praktiska
kunnandet och en yrkeshögskola.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en självständig
myndighet för kvalitetsutvärdering.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kommunens
utvärdering av de fristående skolorna.

2001/02:Ub29 av Elver Jonsson (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att en utredning säkrar möjligheterna för
beredda kommuner som planerat KY-utbildningen att
denna kan fullföljas och ges utrymme i det
regionala utbildningsutbudet.

2001/02:Ub30 av Ulf Nilsson och Yvonne Ångström
(fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en flexibel
grundskola.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en gymnasieskola
med alternativ.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om bibehållna
förkunskapskrav till gymnasiets nationella
program.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att historia skall
bli ett kärnämne.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att gymnasiebetyg
vid antagningen skall viktas efter vilken
betydelse de har för den sökta
högskoleutbildningen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att krafttag måste
tas mot mobbningen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en nationell
skolpeng skall införas.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att värna
valfriheten.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inrätta en
nationell skolinspektion.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för att
komma till rätta med lärarbristen.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en förskola med
utbildad personal och tydliga mål.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om stöd till elever
med utländsk bakgrund.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
kvalitetsutvecklingen av den högre utbildningen.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om eftergymnasiala
yrkesutbildningar.

Motioner med anledning av Riksdagens revisorers
förslag 2002/03:RR3

2002/03:Ub1 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett begränsat
skolverk.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett nationellt
kvalitetsinstitut.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en intern
revision.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
anmälningsskyldighet för personer verksamma inom
skolväsendet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av översyn
och analys av kommuners förutsättningar.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om specialdestinerade
statsbidrag.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en statligt
finansierad nationell skolpeng.

2002/03:Ub2 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införande av en
nationell skolpeng.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inrättande av en
nationell skolinspektion.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa
anmälningsplikt vid missförhållanden i skolor.

2002/03:Ub3 av Inger Davidson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
kvalitetsgranskningsnämnden skall avvecklas.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Skolverket bör
revidera de allmänna råden rörande kommunernas
egentillsyn.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att förordningen
om kvalitetsredovisning bör samordnas med kraven
på redovisning i kommunallagen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att göra en
översyn av den skriftliga dokumentationen i
skolväsendet.

Motioner från allmänna motionstiden 2002

2002/03:Ub203 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inget barn
skall behöva lämna grundskolan med mindre än
erforderliga baskunskaper.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införande av en
individuell kunskapsrätt.

2002/03:Ub204 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att landets
kommunala skolor skall omvandlas till
självständiga enheter, där medarbetarna med fullt
ansvar för verksamhetens utveckling har att
besluta om skolans angelägenheter.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att hur de
nationella riktlinjerna och målen för skolans
verksamhet skall uppnås skall avgöras av
respektive skola.

2002/03:Ub209 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om god utbildning som
en central del i en fungerande välfärdspolitik.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tillgång till
god utbildning är en grundläggande rättighet för
alla svenska barn och ungdomar.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att alla barn och
ungdomar skall erbjudas möjlighet till en
individuellt anpassad utbildning.

2002/03:Ub229 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det
individuella programmet skall avskaffas och att
godkända betyg i svenska (svenska som andraspråk),
engelska eller matematik skall vara standardkrav
för att få börja i gymnasieskolan.

2002/03:Ub244 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det
individuella programmet skall avskaffas och att
godkända betyg i svenska (svenska som andraspråk),
engelska eller matematik skall vara standardkrav
för att få börja i gymnasieskolan.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det i
särskilda fall skall vara möjligt att skapa en
anpassad gymnasieutbildning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att resurserna för
det individuella programmet förs över till
grundskolan och att elever med svårigheter ges
stöd också i gymnasieskolan.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tillgång till
dator med Internet för alla elever.

2002/03:Ub281 av Henrik von Sydow (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om en skola för verklig
jämlikhet.

2002/03:Ub298 av Bo Lundgren m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att göra alla
skolor till fria självständiga skolor.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rätten till
individuell studieplan.

2002/03:Ub329 av Håkan Juholt m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om individuella
utvecklingsplaner för alla skolelever.

2002/03:Ub336 av Maud Olofsson m.fl. (c):

1. Riksdagen begär hos regeringen förslag till
reformer för rätt till kunskaper, lokal makt och
fler lärare i enlighet med vad i motionen anförs.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att skollagen
skrivs om med utgångspunkt i att en individuell
kunskapsrätt skall införas.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
individuella utvecklingsplaner införs från årskurs
1.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att inrätta
ett kunskapskontrakt.

2002/03:Ub387 av Matilda Ernkrans m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att initiera ett arbete för
förenklade former för uppföljning, kontroll och
styrning på lokal nivå inom förskola och skola.

2002/03:Ub393 av Monica Green (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om skolans ansvar för att
förmedla kunskaper till eleverna om vad demokrati
innebär och om vikten av att använda sina
demokratiska rättigheter.

2002/03:Ub410 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.
(m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om målstyrning.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om individanpassad
studieplan.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om minskat politiskt
inflytande.

2002/03:Ub417 av Alf Svensson m.fl. (kd):

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rollfördelningen i
den målstyrda skolan.

2002/03:Ub444 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kvaliteten på
det individuella programmet ses över.

2002/03:K326 av Johan Löfstrand och Matilda Ernkrans
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ökade möjligheter för
demokratiska politiska organisationer att verka i
skolor och högskolor.

2002/03:K383 av Gustav Fridolin (mp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolans betydelse
för en levande, hållbar demokrati.

2002/03:Ju214 av Sten Tolgfors (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolans
undervisning i samhällskunskap och
demokratifrågor.

2002/03:Sf226 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av tydliga
mål och utvärderingar i skolan.

2002/03:Sf332 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införande av en
individuell kunskapsrätt för alla skolbarn.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lärare och
rektorers möjlighet att styra skolan och välja
dess inriktning och profilering.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om avsaknaden av en
likvärdig skola i alla delar av landet.

2002/03:N302 av Ingegerd Saarinen och Lotta N
Hedström (mp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om strategier för att
förändra attityden till utbildning, kunskap och
skolan i sig.