Gymnasieskolan

<div class="sidhuvud_publikation">Utbildningsutskottets betänkande</div><div class="sidhuvud_beteckning">2002/03:UBU16</div><h1>Gymnasieskolan</h1>
<hr class="sidhuvud_linje"><pre>
Sammanfattning


I  betänkandet  behandlas  74  motionsyrkanden  från
allmänna  motionstiden 2002 om olika gymnasiefrågor.
Yrkandena handlar  om övergripande frågor såsom rätt
till  gymnasieutbildning,   villkor  för  antagning,
kärnämnen,  högskolebehörighet   efter   genomgången
gymnasieutbildning   m.m.   Vidare  handlar  de   om
lärlingsutbildning,      elevinflytande,       olika
studievägar m.m.
Utskottet  föreslår  att riksdagen avslår samtliga
yrkanden.
Reservationer finns från Moderata samlingspartiet,
Folkpartiet     liberalerna,      Kristdemokraterna,
Vänsterpartiet,  Centerpartiet  och Miljöpartiet  de
gröna.

</pre><pre>
Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänsyn till de motiveringar som  framförs  under
Utskottets   överväganden   föreslår  utskottet  att
riksdagen fattar följande beslut:

1. Rätt till utbildning i gymnasieskolan
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub429 yrkande 9 och
2002/03:Ub444 yrkande 18.

2. Närhetsgaranti
Riksdagen avslår motion
2002/03:Sf336 yrkande 25.
Reservation 1 (v)

3. Samordning mellan grundskola och
gymnasieskola
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub207 yrkande 4 och
2002/03:Ub444 yrkande 10.
Reservation 2 (m)
Reservation 3 (kd)

4. Behörighetsvillkor

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub244 yrkande 9.
Reservation 4 (fp)

5. Högskolebehörighet som mål för
gymnasieutbildningen

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub244 yrkandena 5 och 6 samt
2002/03:Ub444 yrkande 1.
Reservation 5 (m, fp, kd)

6. Antagning till högre studier
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub244 yrkandena 10 och 13.
Reservation 6 (fp)

7  Förslag om kärnämnen
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub210 yrkande 2,
2002/03:Ub444 yrkandena 4 och 5,
2002/03:Ub472 och
2002/03:Kr297 yrkande 4.
Reservation 7 (kd)

8. Differentiering inom kärnämnena
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub244 yrkande 8.
Reservation 8 (fp)

9. Gymnasieskolans samarbete med universitet
och högskolor

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub210 yrkandena 4 och 5.
Reservation 9 (m, fp)

10.  Utlandsstudier

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub244 yrkandena 33 och 34.
Reservation 10 (m, fp)

11. Profilskolor

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub244 yrkandena 37 och 38.
Reservation 11 (fp)

12. Försök med externa examinationer

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub244 yrkande 3.
Reservation 12 (fp)

13    Individuella studieplaner
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub429 yrkande 5 och
2002/03:Ub444 yrkande 15.
Reservation 13 (m, fp, kd, c)

14    Särskilt stöd

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub444 yrkande 9.
Reservation 14 (kd)

15    Snedrekrytering
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub444 yrkande 2.
Reservation 15 (kd)

16    Värdegrundsfrågor

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub444 yrkandena 26 och 27.
Reservation 16 (kd)

17    Gymnasieexamen

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub210 yrkande 3,
2002/03:Ub244 yrkande 12,
2002/03:Ub429 yrkande 7 och
2002/03:Ub444 yrkande 17.
Reservation 17 (m, fp, kd, c)

18.    Lärlingsutbildning
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub210 yrkande 1,
2002/03:Ub244 yrkande 15,
2002/03:Ub272 yrkande 1,
2002/03:Ub322,
2002/03:Ub342,
2002/03:Ub444 yrkande 20,
2002/03:Ub485 och
2002/03:A321 yrkandena 2 och 7.
Reservation 18 (m, fp, kd, c)

19.    Yrkesinriktade program
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub244 yrkandena 7 och 14.
Reservation 19 (fp)

20.    Entreprenörsutbildning
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub244 yrkande 23 och
2002/03:Ub444 yrkande 3.
Reservation 20 (m, kd)
Reservation 21 (fp)

21.    Särskilda studievägar
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub314,
2002/03:Ub440,
2002/03:Ub493 yrkande 1,
2002/03:So509 yrkande 8,
2002/03:Kr298 yrkande 3 och
2002/03:MJ426 yrkande 15.
Reservation 22 (kd)

22.    Utbildning på entreprenad
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub244 yrkande 29.
Reservation 23 (fp)

23.    Elevinflytande
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub250 yrkande 13,
2002/03:Ub429 yrkande 8 och
2002/03:Ub444 yrkande 8.
Reservation 24 (fp)
Reservation 25 (c, mp)
Reservation 26 (kd)

24.    Kontakt med arbetslivet
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub444 yrkande 19.
Reservation 27 (kd)

25.     Sex- och samlevnadsundervisning
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub244 yrkande 25 och
2002/03:Ub444 yrkande 6.
Reservation 28 (fp)
Reservation 29 (kd)

26.     Språk
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub358 och
2002/03:Ub444 yrkande 7.
Reservation 30 (kd)

27.     Konsumentkunskap m.m.
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub251 yrkande 2,
2002/03:Ub362 och
2002/03:Ub425.

28.     Åtgärder mot skolk
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub244 yrkande 27.
Reservation 31 (fp)

29.     Rektors roll
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub444 yrkande 25.
Reservation 32 (kd)

30.     Skollunch
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub536.

31.     Andra motionsyrkanden
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub252,
2002/03:Ub499,
2002/03:Ub512,
2002/03:Ub532,
2002/03:T214 yrkande 2 och
2002/03:N267 yrkande 13.

Stockholm den 13 maj 2003

På utbildningsutskottets vägnar


Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit  i  beslutet:  Jan
Björkman  (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson
(fp), Inger  Lundberg (s), Gunilla Carlsson i Tyresö
(m), Agneta Lundberg  (s), Nils-Erik Söderqvist (s),
Louise Malmström (s), Sören Wibe (s), Anna Ibrisagic
(m), Mikael Damberg (s),  Mikaela  Valtersson  (mp),
Christer  Adelsbo  (s),  Tobias  Billström (m), Axel
Darvik  (fp),  Torsten  Lindström  (kd)   och  Håkan
Larsson (c).</pre><pre>
2002/03

UbU16



Redogörelse för ärendet


Ärendet

Under  allmänna motionstiden 2002 väcktes ett  antal
motionsyrkanden  i  olika  gymnasieskolfrågor. Dessa
behandlas i detta betänkande.

Yrkandena gäller övergripande  frågor om rätt till
gymnasieutbildning,     villkor    för    antagning,
kärnämnen,  högskolebehörighet   efter   genomgången
gymnasieutbildning   m.m.   Vidare  handlar  de   om
lärlingsutbildning,   entreprenad,   elevinflytande,
vissa ämnesområden, möjligheter till utlandsstudier,
m.m.   Några  yrkanden rör  frågor  där  det  enligt
gällande  ansvarsfördelning  ankommer  på  andra  än
riksdagen att fatta beslut.
Förslagen  i  motionerna,  sammanlagt 74 yrkanden,
återges i bilaga.

Bakgrund


En     parlamentariskt     sammansatt      kommitté,
Gymnasiekommittén, har i betänkandet Åtta vägar till
kunskap  -  En  ny struktur för gymnasieskolan  (SOU
2002:120) lagt fram  förslag  rörande  den  framtida
utformningen  av  gymnasieskolan.  Förslagen  gäller
gymnasieskolans  struktur,  där  en indelning i åtta
sektorer förordas, innehållet i och  uppbyggnaden av
sektorerna.  Vidare  behandlas  betyg  och  examina,
elevernas    val    och    kommunernas    utbud   av
gymnasieutbildning,  övergången  från  gymnasieskola
till högskola, reglering av studietid, m.m.

Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Enligt
Gymnasiekommitténs   uppskattning   av   tiden   för
remissbehandling,  beredning inom Regeringskansliet,
proposition och riksdagsbehandling  skulle riksdagen
kunna fatta beslut våren 2004. Förändringarna skulle
därefter kunna genomföras tidigast läsåret 2006/07.
Förslag i frågor som anknyter till vad som tas upp
i  detta  betänkande,  t.ex.  om  rätt  till   stöd,
elevinflytande  och utbildning på entreprenad, finns
också  i  betänkandet   Skollag   för  kvalitet  och
likvärdighet    (SOU    2002:121)    avlämnat     av
Skollagskommittén.     Även     detta     betänkande
remissbehandlas för närvarande.</pre><pre>
Utskottets överväganden



Övergripande frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden  som
gäller    rätt    till    gymnasieutbildning,
samspelet grundskolan-gymnasieskolan, villkor
för       antagning      till      högskolan,
högskolebehörighet      som      mål      för
gymnasieutbildningen,   kärnämnen  och  vissa
andra  frågor. Den huvudsakliga  motiveringen
är     den    pågående     beredningen     av
Gymnasiekommitténs förslag.
Jämför reservationerna 1 (v), 2(m), 3 (kd), 4
(fp), 5 (m, fp, kd), 6 (fp), 7(kd), 8 (fp), 9
(m, fp), 10 (m, fp), 11 (fp), 12 (fp), 13 (m,
fp, kd, c), 14 (kd), 15 (kd) och 16 (kd).

Rätt till gymnasieutbildning


Motioner

Kristdemokraterna  framhåller i motion 2002/03:Ub444
yrkande  18  att det inte  är  självklart  att  alla
gymnasieutbildningar  skall  påbörjas före tjugo års
ålder, vilket i dag är ett tvång. Dagens åldersgräns
för  gymnasiestudier omöjliggör  längre  uppehåll  i
studierna.      Kristdemokraterna      anser     att
gymnasiestudierna  skall  kunna genomföras  på  lika
villkor t.o.m. tjugofem års ålder.

Centerpartiet menar i motion 2002/03:Ub429 yrkande
9   att   det   bör  införas  en  utbildningsgaranti
innebärande att gymnasiestudier  påbörjade  före  20
års  ålder  ger rättighet att fullfölja utbildningen
upp till 25 års ålder.
Enligt   Vänsterpartiets    motion   2002/03:Sf336
yrkande  25  skall alla elever som  söker  till  ett
nationellt  program   garanteras  plats  i  närmaste
gymnasieskola  som  har  det  programmet,  så  långt
platserna räcker.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    föreslår    att    riksdagen     avslår
motionsyrkandena.

Riksdagen   har   tidigare  tagit  ställning  till
förslag  om  rätt  att fullfölja  gymnasieutbildning
fram  till  25  års  ålder,   senast   i  betänkande
2001/02:UbU9. Liksom tidigare vill utskottet  påpeka
att  skollagen inte innehåller någon bestämmelse  om
att personer  över  en viss ålder inte får studera i
gymnasieskolan. Enligt  5 kap. skollagen (1985:1100)
är  gymnasieskolan en skolform  som  är  avsedd  att
påbörjas fram t.o.m. det första kalenderhalvåret det
år man  fyller  20  år.  Utbildningen  är avsedd att
kunna  genomgås på tre läsår men det är möjligt  att
fördela  den både på kortare och längre tid. Den som
har tagits in på ett nationellt program och påbörjat
det har rätt  att  fullfölja  sin  utbildning på det
programmet  (5  kap. 16 § skollagen, 1985:1100).  En
elev har rätt att  gå  om en kurs han eller hon inte
har  fått  minst  betyget  Godkänd   på.  Om  eleven
slutfört en kurs två gånger utan att ha  fått  detta
betyg får rektor besluta att eleven får gå om kursen
ytterligare   en   gång,   enligt   6   kap.   14  §
gymnasieförordningen   (1992:394).  Elever  som  har
avgått från gymnasieskolan  innan  de  har  slutfört
utbildningen och som önskar fortsätta på det program
där  de  gick tidigare får i mån av plats tas in  på
nytt (6 kap. 16 § gymnasieförordningen).
Från och  med  andra  kalenderhalvåret  det år man
fyller 20 år (alternativt har slutfört utbildning på
ett nationellt program eller likvärdig utbildning  i
gymnasieskolan)   finns   det  också  möjlighet  att
studera  inom  den  kommunala  vuxenutbildningen.  I
sammanhanget skall sägas  att  frågan  om  att  göra
utbildning  inom  gymnasial  vuxenutbildning till en
lagfäst rättighet har behandlats  av  riksdagen (jfr
betänkande   2002/03:UbU10).   Utskottet   har    då
framhållit  att konsekvenser av och kostnader för en
sådan  lagstiftning   noggrant  måste  utredas.  Med
utgångspunkt i de mål och  den  strategi  för vuxnas
lärande som riksdagen fattade beslut om för  två  år
sedan,       har       en      arbetsgrupp      inom
Utbildningsdepartementet lämnat förslag om ändringar
i lagregleringen av det  offentliga skolväsendet för
vuxna i skrivelsen Stöd till vuxnas lärande. Förslag
till  lag  (Ds 2002:66). Skrivelsen  remissbehandlas
för närvarande.
Gymnasiekommittén har i sitt betänkande Åtta vägar
till kunskap  -  En  ny  struktur för gymnasieskolan
(SoU  2002:120)  angivit  att  en  utgångspunkt  för
kommitténs  arbete  har  varit   att   skapa  större
möjligheter  för eleverna att välja utbildning,  och
också tas emot på en önskad utbildning, utan att det
inskränker på  andra elevers rätt att få utbildning.
Kommittén föreslår  att elever får rätt att komma in
på  vald  sektor,  enligt   förslaget   på  framtida
indelning  i sektorer i gymnasieskolan. Denna  ökade
rätt för eleverna skulle innebära att kommunen måste
anpassa antalet platser inom respektive sektor efter
elevernas val.  Elever  föreslås  också  få rätt att
söka  till  en  sektor  i  en  annan kommun även  om
sektorn  finns i hemkommunen. I de  fall  eleven  då
bereds     plats     föreslås     hemkommunen     ha
betalningsskyldighet för eleven.
De elever som behöver längre tid än tre år för att
fullfölja sina  gymnasiestudier  skall  ha rätt till
detta, enligt kommittén, som också menar  att  denna
rätt  klarare  än  i  dag  måste framgå av skollagen
eller gymnasieförordningen.  Kommittén  menar  också
att  det  finns  behov av att förtydliga kommunernas
ansvar  att erbjuda  utbildning  till  ungdomar  som
avbrutit      eller      aldrig      påbörjat     en
gymnasieutbildning. Det bör innebära ett  uppsökande
ansvar  där  kommunen måste hålla sig informerad  om
var ungdomar upp till 20 år befinner sig och erbjuda
dessa ungdomar utbildning.
Regeringen  tillsatte   den  6  februari  2003  en
särskild utredare (dir. 2003:19)  som  skall göra en
kartläggning av gruppen ungdomar i åldern  16-24  år
som  inte  studerar  och  inte heller återfinns inom
arbetskraften   eller   har   någon    annan    känd
sysselsättning.   Utredaren  skall  också  analysera
samhällets insatser  för att stödja de ungdomar inom
denna grupp som kan anses  ha behov av särskilt stöd
för  att  kunna  studera  eller   etablera   sig  på
arbetsmarknaden.   Förslag   på   åtgärder  som  kan
förbättra  stödet  för  de  ungdomar  som  inte  får
tillräckligt  stöd  i dag skall lämnas. I  uppdraget
ingår   att   överväga   hur    statens   respektive
kommunernas   roll   och   ansvar  skall   fördelas.
Uppdraget  skall  redovisas senast  den  31  oktober
2003.
Utskottet   anser  att   pågående   och   kommande
utrednings- och beredningsarbete bör avvaktas.

Samspelet grundskolan-gymnasieskolan


Motioner

Eftersom  det  är   svårare  än  någonsin  för  unga
människor   att   komma   in   på   arbetsmarknaden,
fortsätter eleverna oavsett  motivation  direkt till
gymnasieskolan, påpekar Kristdemokraterna  i  motion
2002/03:Ub444   yrkande   10.   Det   blir   därför,
framhåller    motionärerna,   allt   viktigare   att
samarbetet   mellan    grund-   och   gymnasieskolan
utvecklas.

I motion 2002/03:Ub207 (m) yrkande 4 anförs att en
nödvändig åtgärd för att  stärka  gymnasiet  är  att
reda   ut   problemen   i   grundskolan.  Brister  i
grundskolan  gör  att elever inte  får  med  sig  de
baskunskaper som krävs för att klara gymnasiet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Gymnasiekommittén     tar     upp     frågan    om
behörighetsregler  till  gymnasiet liksom om  ansvar
för att elever når den angivna kunskapsnivån. Enligt
kommittén är det inte rimligt  att  ställa  upp krav
att  grundskolan  skall ansvara för obehöriga elever
fram till dess att  de  uppnår sin fulla behörighet.
Behörighetsreglerna  bör  dock  finnas  kvar,  menar
kommittén som föreslår  att  de  elever  som  saknar
godkända   betyg   i   något   eller   några  av  de
behörighetsgivande ämnena från grundskolan  skall ha
rätt  att  söka  och  bli antagna till en utbildning
inom en sektor i gymnasieskolan.  Antagningen  skall
dock   vara   preliminär  och  innebära  att  eleven
påbörjar och följer  undervisningen i sektorsblocket
samtidigt som han eller  hon  får  undervisning i de
relevanta     grundskoleämnena.    En    individuell
studieplan skall  då  upprättas för eleven som bl.a.
bör omfatta planerade stödinsatser. Enligt kommittén
är det viktigt att elevens förutsättningar och behov
är utgångspunkt för hur studiegången organiseras.
Enligt  utskottet  bör  regeringens  beredning  av
förslagen  avvaktas. I  betänkandet  Kvalitetsarbete
och  planering   för   skolan   (bet.  2002/03:UbU3)
instämde  utskottet  i de principer  som  regeringen
framförde   angående  gymnasieskolan   i   skrivelse
Utbildning för  kunskap  och jämlikhet - regeringens
utvecklingsplan    för    förskola,     skola    och
vuxenutbildning  (skr. 2001/02:188). Eleverna  måste
kunna  få  stöd  i  sina   studier   inom  ordinarie
gymnasieprogram. Vidare skall behörighetskraven till
gymnasieskolan  ligga  fast  men elever skall  kunna
erbjudas en individuell studieplan  för  att inhämta
de kunskaper de saknar. Självfallet skall  de elever
som behöver extra stöd redan i grundskolan också  få
det.

Villkor för antagning till gymnasieskolan


Motion

Folkpartiet vill i motion 2002/03:Ub244 yrkande 9 ha
ett  tillkännagivande  om  att högre förkunskapskrav
skall införas för vissa gymnasieprogram.  Exempelvis
borde,   enligt   motionen,   minst   godkänt  i  de
naturvetenskapliga  grundskoleämnena vara  krav  för
naturvetenskapligt  program  och  godkänt  i  språk,
historia  och  samhällskunskap  vara  krav  för  det
samhällsvetenskapliga programmet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    föreslår     att    riksdagen    avslår
motionsyrkandet.

Gymnasiekommitténs  förslag  till  ny  struktur  i
gymnasieskolan innebär  färre  men bredare ingångar,
med en successiv specialisering. Tanken är också att
elever inte redan i grundskolan  skall  behöva  göra
valet     mellan    särskilt    högskoleförberedande
utbildning och förberedelse för anställning inom ett
yrkesområde   direkt   efter   gymnasieskolan.  Alla
ingångar i den framtida gymnasieskolan  bör,  enligt
kommittén,  kunna  leda  till  både  det ena och det
andra, beroende på vilka val eleverna  gör under sin
tid i gymnasieskolan.
Som  nämndes  ovan  anser  kommittén dessutom  att
också elever som saknar godkända betyg i något eller
några   av   de   behörighetsgivande   ämnena   från
grundskolan skall erbjudas heltidsstudier inom ramen
för  en  reguljär  studieväg   inom  gymnasieskolan,
utifrån sina individuella önskemål,  förutsättningar
och  behov. De skall alltså ha samma rätt  att  söka
och bli  antagna till utbildning inom en sektor i en
kommunal  gymnasieskola   eller   vid   en   enskild
gymnasieskola.  Antagningen  skall  dock  endast bli
preliminär   på  så  sätt  att  eleven  måste  uppnå
godkända betyg  i de behörighetsgivande ämnena innan
han eller hon blir definitivt antagen.
Utskottet  anser   att  regeringens  beredning  av
kommitténs förslag bör avvaktas.

Högskolebehörighet som mål för
gymnasieutbildningen


Motioner

Folkpartiet anser i motion  2002/03:Ub244  yrkande 5
att   högskolebehörighet   inte   skall   vara   ett
nödvändigt  mål  för  alla  elever i gymnasieskolan.
Enligt samma motion yrkande 6  skall  det emellertid
alltid vara möjligt att komplettera studierna så att
högskolekompetens  uppnås. Folkpartiet anser  vidare
att avlagd studentexamen skall vara en förutsättning
för högre studier (yrkande  13)  och att betyg skall
viktas  vid antagningen till högskolan  beroende  på
vilken  betydelse   de   olika   kurserna   har  för
högskolestudierna (yrkande 10).

Kristdemokraterna  menar  i  motion  2002/03:Ub444
yrkande  1 att kravet på att samtliga program  skall
leda  till   allmän   högskolebehörighet  tas  bort.
Samtidigt betonar Kristdemokraterna  att möjligheten
måste finnas att komplettera studierna  för  att  få
högskolebehörighet senare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Utskottet    konstaterar    att   en   strävan   i
Gymnasiekommitténs  arbete  med  förslag  om  en  ny
struktur har varit att möjliggöra  för  eleverna att
senare  än  i  dag bestämma vad de skall göra  efter
gymnasiestudierna.
Regeringen har  nyligen  konstaterat att det finns
behov  av  att  se  över  reglerna   om  behörighet,
meritvärdering  och  urval  till  den  grundläggande
högskoleutbildningen.    Erfarenheter    av   dagens
tillträdesregler visar att de medför vissa  oönskade
effekter,    t.ex.    har   andelen   ungdomar   som
konkurrenskompletterar   sina   betyg   i  gymnasial
vuxenutbildning  ökat.  Med anledning av de  förslag
som  Gymnasiekommittén  har  presenterat  om  en  ny
struktur    för   gymnasieskolan    behöver    också
bestämmelserna  ses över. En särskild utredare skall
därför, enligt regeringsbeslut  den 27 mars 2003, se
över och föreslå ändringar i reglerna  för tillträde
till   grundläggande   högskoleutbildning  (direktiv
2003:38).  I  uppdraget  ingår  också  att  se  över
meritvärderingssystemet som  i  dag  bidrar till att
elever   taktikväljer   kurser   i   gymnasieskolan.
Uppdraget skall redovisas senast den 9 januari 2004.
Utskottet anser att detta utredningsarbete  liksom
pågående    och    kommande    beredningsarbete   av
utredningsförslag bör avvaktas.  Utskottet  påminner
dock  om  att  det  sedan  länge finns möjlighet att
komplettera en gymnasieutbildning  så  att  man  når
behörighet     att    antas    till    grundläggande
högskoleutbildning    och    att   denna   möjlighet
självfallet skall behållas.

Kärnämnen


Motioner

Kristdemokraterna   vill   i  motion   2002/03:Ub444
yrkande  4  att historieämnet  görs  till  kärnämne.
Samma önskemål förs fram i motion 2002/03:Ub472 (s).
Kristdemokraterna vill också att religionskunskapens
roll   som   kärnämne   utvecklas,   enligt   motion
2002/03:Ub444 yrkande 5.

Moderaterna betonar i motion 2002/03:Kr297 yrkande
4 att idrott och hälsa även framdeles måste vara ett
kärnämne i gymnasieskolan.  I  motion  2002/03:Ub210
(m)   yrkande   2   förordas   att  endast  svenska,
matematik, engelska, samhällskunskap samt idrott och
hälsa skall ha status som kärnämnen.
Folkpartiet vill i motion 2002/03:Ub244  yrkande 8
ha  alternativa  kurser  i kärnämnena. Genom att  ge
kärnämnena olika innehåll  skulle  man kunna anpassa
undervisningen  till varje elevs intresseområde  och
ambitionsnivå.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    föreslår     att    riksdagen    avslår
motionsyrkandena.

Utskottet  har  tidigare (jfr  bet.  2001/02:UbU9)
hänvisat  till  bestämmelserna   i   5  kap.  20  §,
gymnasieförordningen (1992:394), som medger  studier
av   kärnämnena   svenska/svenska   som  andraspråk,
engelska  och  matematik i etapper, för  elever  med
studiesvårigheter.  Vidare  har  utskottet  pekat på
kursplanerna  för  kärnämneskurserna  Svenska A  och
Matematik  A,  där det anges att utbildningen  skall
anpassa innehåll  och  arbetssätt  med  utgångspunkt
från  det  program  eller  den studieinriktning  som
eleverna har valt.
Utskottet konstaterar att  Gymnasiekommittén anser
att  de  gemensamma  kärnämneskurserna,  som  i  dag
omfattar   en   tredjedel    av    gymnasieelevernas
studieprogram, skall ha ungefär lika stor omfattning
i  den  framtida gymnasieskolan. Kommittén  föreslår
att   följande    ämnen    skall   vara   kärnämnen:
svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik,
idrott och hälsa, samhällskunskap, religionskunskap,
naturkunskap,  estetisk  verksamhet   och  historia.
Utskottet  vill  inte föregripa frågan om  kärnämnen
utan    anser   att   regeringens    beredning    av
Gymnasiekommitténs förslag avvaktas.

Övergripande frågor i övrigt


Motioner

Motionären  i  motion  2002/03:Ub210  (m)  yrkande 4
menar att ökad integration mellan gymnasieskola  och
högskola   bl.a.   skulle   kunna   bidra  till  att
kvaliteten  höjs  inom hela gymnasieutbildningen.  I
samma motion yrkande  5  föreslås att gymnasieskolan
ges möjligheter att erbjuda  högskolekurser  för att
minska steget mellan gymnasium och högskola.

Skolor måste kunna ges en attraktiv profil för att
dra   till   sig   elever   från  andra  områden  än
närområdet, framhåller Folkpartiet i motion 2002/03:
Ub244. Profilskolor bör inrättas  och gymnasieskolor
i utsatta områden få extra resurser (yrkande 37). De
valbara kurserna bör få användas för att ge en skola
en viss profil (yrkande 38).
Kristdemokraterna  betonar i motion  2002/03:Ub444
yrkande  15  att  individuella   studieplaner  skall
upprättas  för  varje  elev. Centerpartiet  anser  i
motion 2002/03:Ub429 yrkande  5 att Skolverket skall
ges  i  uppdrag  att  se  till  att gymnasieskolorna
följer  reglerna  om  att alla elever  skall  ha  en
individuell studieplan.
Kristdemokraterna     framhåller      i     motion
2002/03:Ub444  yrkande  2 att åtgärder måste  vidtas
för att bryta snedfördelningen vad gäller kön liksom
den  sociala  snedrekryteringen.   I   samma  motion
yrkande  9  betonas att elevernas behov av  särskilt
stöd måste tillgodoses. Kristdemokraterna för vidare
fram synpunkter  på  värdegrunden  i  skolan.  Bland
annat   påpekas   att  till  värdegrunden  även  hör
kunskapssynen   (yrkande    26).    I   läroplanerna
definieras    kunskap    övergripande   som   fakta,
förståelse,   förtrogenhet  och   färdighet.   Denna
kunskapssyn behöver  utvecklas i skolans alla ämnen.
Varje   skola   skall  i  sin   kvalitetsredovisning
redogöra  för hur  arbetet  med  värdegrundsfrågorna
fungerar och utvecklas (yrkande 27).
Folkpartiet  förespråkar  i  motion  2002/03:Ub244
yrkande 33 ökade möjligheter för gymnasieelever  att
studera  utomlands. I samma motion yrkande 34 begärs
förordningsändring  så att elever som tillgodoräknar
sig utlandsstudier också skall kunna erhålla betygen
Väl  godkänd  och  Mycket   väl  godkänd.  I  motion
2002/03:Ub244 yrkande 3 föreslår Folkpartiet att det
bör  genomföras ett, geografiskt  avgränsat,  försök
med externa  examinationer,  eftersom  det visat sig
att  svenska elevers betyg inte stämmer överens  med
de  sammanlagda   provbetygen   från  de  nationella
proven.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Enligt   utskottet   finns   redan  i   dag   både
möjligheter  till liksom exempel  på  samarbete  och
samverkan mellan olika nivåer i utbildningssystemet.
Regeringen har  också  i  sin  utvecklingsplan (skr.
2001/02:188)  pekat  på  den  samverkan  som  i  dag
förekommer mellan olika verksamhetsformer  för yngre
barn,   och  som  låter  barnen  gå  framåt  utifrån
individuella      förutsättningar      även     över
skolformsgränserna.   På  motsvarande  sätt,   menar
regeringen,   att   äldre   elever   i   grundskolan
respektive   elever  i  gymnasieskolan   borde   ges
möjlighet    att     läsa    kurser    inom    nästa
utbildningsform. Det är  viktigt  att  värna elevens
hela  utveckling, men utbildningsväsendets  formella
indelning  får  inte begränsa den enskildes lärande.
Det    krävs    att    huvudmännen     inom     hela
utbildningssystemet samverkar för att flexibiliteten
mellan   olika   nivåer   skall   utvecklas,  enligt
regeringen.
Skollagskommittén  diskuterar  i  sitt  betänkande
Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121)
elevernas   utveckling  mot  målen  och  menar   att
undervisningen   skall   utformas  med  hänsyn  till
elevernas   olika   förutsättningar,    behov    och
kunskapsnivå  och  att  alla  elever har rätt att få
ledning      och      stimulans      för     maximal
kunskapsutveckling.   Kommittén  föreslår   att   en
generell  bestämmelse om  elevernas  utveckling  mot
målen införs i skollagen.
I    sammanhanget    kan    också    nämnas    att
Gymnasiekommittén   anser  att  med  den  föreslagna
strukturen med fördjupningsblock  och mera generella
kursplaner  kommer  behovet  av  lokala  kurser  att
minska.   Tanken   är  dock  inte  att  det   lokala
initiativet skall försvinna. Möjligheten till lokala
profileringar inom ramen  för de nationella kurserna
är redan stor i dagens system  och  kommittén  utgår
ifrån  att  kommande  kursplaner på motsvarande sätt
kommer  att ge sådana möjligheter.  Kommittén  anser
dock att det även fortsättningsvis, vid lokalt behov
av en ny  kurs, skall finnas möjlighet att vända sig
till Skolverket  med  önskemål  om att fastställa en
sådan som en nationell kurs.
Utskottet    har    tidigare    (jfr    betänkande
2002/03:UbU3)  instämt  i regeringens bedömning  att
det  är nödvändigt med insatser  för  att  förbättra
skolsituationen  för barn och ungdomar i segregerade
områden samt konstaterat att frågan är uppmärksammad
av regeringen och att Myndigheten för skolutveckling
har  fått  särskilda   uppgifter  på  detta  område.
Utskottet  har också pekat  på  de  möjligheter  som
finns för skolor  att  profilera  sig samt kommunens
ansvar  att  fördela  medel  efter  elevernas  olika
behov. Frågan om valbara kurser och hur  de skall få
användas  har utskottet tidigare (bet. 2001/02:UbU9)
ansett vara  en  reglering  på  detaljnivå  som  det
ankommer  på regeringen eller Skolverket att besluta
om.  I  övrigt   anser   utskottet  att  regeringens
beredning  av  Gymnasiekommitténs   förslag   om  ny
struktur       för       gymnasieskolan       liksom
Skollagskommitténs förslag bör avvaktas.
Gymnasiekommittén tar i sitt betänkande upp frågan
om   dagens   ojämna  fördelning  på  studievägar  i
gymnasieskolan av kön och av elever med olika etnisk
och social bakgrund.  En  utgångspunkt  i kommitténs
arbete  har  varit  att  den framtida strukturen  av
gymnasieskolan skall leda till en jämnare fördelning
på studievägar i detta avseende.
Enligt 1 kap. 12 § gymnasieförordningen (1992:394)
skall  det upprättas en individuell  studieplan  för
varje elev.  Planen  skall bl.a. innehålla uppgifter
om elevens studieväg och  om de val av kurser eleven
har gjort. Läroplanen föreskriver  att en studieplan
skall upprättas för varje elev samt  att  den  skall
revideras  vid  olika  tillfällen.  I  7  kap.  19 §
gymnasieförordningen anges att eleven, minst en gång
per   termin,   skall   ges  samlad  information  om
kunskapsutveckling  och  studiesituation   vid   ett
utvecklingssamtal. Samtalet skall genomföras med den
individuella  studieplanen  som grund. En elev skall
ges     stödundervisning,     enligt      8     kap.
gymnasieförordningen, om det kan befaras att  eleven
inte  kommer  att  nå  de  kunskapsmål  som  anges i
kursplanerna  eller  om eleven av andra skäl behöver
särskilt   stöd.  Om  en  elev   behöver   särskilda
stödåtgärder skall ett åtgärdsprogram utarbetas.
Gymnasiekommittén   anser   att  den  individuella
studieplanen också bör innehålla uppgifter om eleven
har behov av särskilt stöd och hur detta skall komma
till  stånd. Det innebär att planen  i  förekommande
fall bör  innehålla  åtgärdsprogram. Kommittén anser
också att det bör lagregleras att det är rektor som,
efter  samråd  med elev  och  vårdnadshavare,  skall
upprätta planen.  Även  Skollagskommittén  behandlar
frågor  om elevers rätt till stöd, utvecklingssamtal
och individuella  utvecklingsplaner. Utskottet anser
att     regeringens     beredning     av     lämnade
utredningsförslag bör avvaktas.
Utskottet  har tidigare  (jfr  bet.  2002/03:UbU3)
understrykit  den  betydelse  kvalitetsredovisningar
har för att följa  och förbättra skolans utveckling.
Utskottet har också välkomnat det uppdrag regeringen
har   givit  Skolverket   att   utveckla   enhetliga
resultatmått  som  bör  ingå  i  varje  redovisning.
Utskottet har tidigare vid flera tillfällen pekat på
det   värdegrundsarbete  som  har  initierats   från
central     nivå.    Regeringen    har    också    i
utvecklingsplanen    angett    att    arbetet    med
värdegrunden   bör  ges  fortsatt  hög  prioritet  i
skolan. Gymnasiekommittén  anser att både bildnings-
och   demokratiuppdraget  skall   ha   en   fortsatt
framskjuten   position   i   såväl  grundskolan  som
gymnasieskolan. Skollagskommittén  föreslår  att det
tydligare  än  i  dag  anges i skollagen de centrala
värden som utbildningen skall omfatta.
Enligt utskottet finns  redan  i  dag  möjligheter
till  olika  former  av utlandsstudier och -praktik.
Internationella  programkontoret  spelar  en  viktig
roll i arbetet med att informera om t.ex. EU-program
riktade till gymnasieungdomar. Det kan också noteras
att   regeringen   har    givit    Myndigheten   för
skolutveckling i uppdrag att, tillsammans  med bl.a.
Internationella     programkontoret,     ytterligare
stimulera   till  arbetsplatsförlagd  utbildning   i
utlandet. Även frågan om ytterligare möjligheter för
de  yrkesinriktade  programmen  att  bl.a.  delta  i
utlandspraktik är uppmärksammad.
Den  bestämmelse  om betygssättning som åberopas i
motionen  om  tillgodoräknande   av   utlandsstudier
återfinns   i   7  kap.  16  §  gymnasieförordningen
(1992:394).    Utskottet    har    tidigare    (bet.
2001/02:UbU9) ansett  att  detta  är  en fråga om en
detaljreglering  som  det bör ankomma på  regeringen
att    bestämma    om.   Det   kan    noteras    att
Gymnasiekommittén  kommenterar   frågan  om  studier
utomlands  och  menar  att  det är viktigt  att  det
utarbetas  tydliga  regler för  hur  utlandsförlagda
studie- eller praktikperioder skall betygssättas och
tillgodräknas i gymnasieskolan.
Angående frågan om  skillnader  mellan  betyg  och
provbetyg  vill  utskottet  påpeka att de nationella
proven   är   avsedda   att   stödja    läraren    i
betygssättningen  men  att de inte kan anses omfatta
alla delar som skall bedömas.  Provresultaten  utgör
endast  delvis  det  underlag som läraren har att ta
hänsyn till vid betygssättningen.

Gymnasieexamen


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden   om
gymnasieexamen med  hänvisning  till pågående
beredning av Gymnasiekommitténs förslag.
Jämför reservation 17 (m, fp, kd, c).

Motioner

Folkpartiet  (motion  2002/03:Ub244   yrkande   12),
Kristdemokraterna  (motion 2002/03:Ub444 yrkande 17)
och Centerpartiet (motion  2002/03:Ub429  yrkande 7)
vill  att det införs en gymnasieexamen. Även  motion
2002/03:Ub210   (m)   yrkande   3   förespråkar   en
gymnasieexamen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår
motionsyrkandena.

Gymnasiekommittén föreslår att när eleverna uppnår
gymnasiekompetens  bör de, på motsvarande sätt som i
andra länder, kunna få en gymnasieexamen. För att få
en examen bör eleven  ha  fått godkänt i lägst 2 250
gymnasiepoäng,    däribland   godkänt    betyg    på
gymnasiearbetet. I beviset över fullgjord examen bör
framgå  att eleven framgångsrikt  tillgodogjort  sig
gymnasieskolans    utbildning,    vilka    sektors-,
inriktnings- och fördjupningsblock eleven fullgjort,
vilka  kurser  som ingår i elevens individuella  val
och ämnet för elevens gymnasiearbete.
Utskottet  anser   att  regeringens  beredning  av
förslaget bör avvaktas.

Lärlingsutbildning


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen     bör    avslå    motioner     om
lärlingsutbildning    med   hänvisning   till
pågående   beredning   av  Gymnasiekommitténs
förslag.
Jämför reservation 18 (m, fp, kd, c).

Motioner

Moderaterna menar i motion  2003/03:A321 yrkandena 2
och  7  att  det  svenska  utbildningssystemet  inte
klarar av att möta vare sig  enskildas  behov  eller
arbetsmarknadens krav. Motionärerna menar bl.a.  att
en  fungerande  lärlingsutbildning måste bygga på en
mer  likvärdig  ställning  såväl  mellan  skola  och
företag som mellan  teori  och praktik. En ny modell
förutsätter  dock  att de ekonomiska  villkoren  för
skolor   och   företag   är    rimliga.   I   motion
2002/03:Ub210   (m)   yrkande   1   förespråkas   en
lärlingsutbildning, där teoriundervisning  i  skolan
kombineras   med  praktisk  träning  i  arbetslivet.
Eleven bör så långt möjligt själv kunna välja om han
eller hon skall  inleda lärlingsutbildningen med den
teoretiska eller praktiska delen.

Skolan och näringslivet  bör  dela på ansvaret för
lärlingsutbildning,  anser  Folkpartiet   i   motion
2003/03:Ub244   yrkande   15.   Förslagsvis   skulle
lärlingsutbildningen  liksom  den i Norge kunna vara
fyraårig  med  två  år  i  skolan  och   två   år  i
arbetslivet.   Utbildningstiden   bör   dock   kunna
variera.
Kristdemokraterna   vill  i  motion  2002/03:Ub444
yrkande 20 att det införs  ett  lärlingsprogram  där
praktik   och  teoretiska  studier  varvas  och  där
utbildningen  knyts  till  det  lokala näringslivet.
Även  i  motion  2002/03:Ub272  yrkande  1  förordar
Kristdemokraterna  införande av ett  lärlingsprogram
inom gymnasieskolan.  I  motion  2003/03:Ub342  (kd)
föreslås att Småland görs till försöksområde för  en
ny lärlingsutbildning.
Lärlingssystemet   för   småföretag   bör  stärkas
betonas  i  motion  2002/03:Ub322 (c). Åtgärder  bör
vidtas  så att småföretagen  har  garantier  för  de
investeringar  som  ligger  i  att utbilda lärlingar
samtidigt som lärlingarna inte får  bli  livegna hos
företagen.
Miljöpartiet framhåller i motion 2002/03:Ub485 att
flera kommuner har prövat lärlingsutbildning som ett
alternativ till den ordinarie gymnasieskolan och att
det  visat  sig  vara  ett  positivt  och uppskattat
inslag i den gymnasiala utbildningen. Därför  är det
nu, anser Miljöpartiet, dags att gå vidare och  göra
ett försök att erbjuda alla gymnasieelever möjlighet
till lärlingsutbildning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår
motionsyrkandena.

Inom ramen för det individuella programmet finns i
dag   en   möjlighet    för   ungdomar   att   genom
lärlingsutbildning förena  en anställning som syftar
till yrkesutbildning med studier  av vissa kärnämnen
i gymnasieskolan. Det är endast ett fåtal elever som
genomgår denna form av utbildning. Gymnasiekommittén
anser  i  sitt  betänkande  att denna möjlighet  bör
finnas  kvar  i  framtiden  och att  den  också  bör
lagregleras.
Lärande i arbetslivet (LIA),  som nu genomförs som
försöksverksamhet,  innebär  att  en   elev  på  ett
nationellt   eller   specialutformat   program   som
innehåller  yrkesämnen får utbildning som  genomförs
på     arbetsplats.      LIA      ersätter     bl.a.
försöksverksamheten  med  s.k  ny lärlingsutbildning
som pågick mellan åren 1997 och  2001.  LIA  skiljer
sig också från traditionell lärlingsutbildning genom
att det inte råder något anställningsförhållande för
eleven.  Kommunen  ansvarar  för  eleven  under hela
utbildningstiden. Gymnasiekommittén menar att om den
pågående    försöksverksamheten    med   lärande   i
arbetslivet (LIA) utfaller positivt och verksamheten
permanentas,  bör det vara möjligt att  anpassa  den
till den föreslagna nya strukturen i gymnasieskolan.
Gymnasiekommittén  anser  vidare att alla elever i
gymnasieskolan bör omfattas av  en period av lärande
i   arbetslivet.   De   elever   som   väljer    mer
yrkesförberedande inriktnings- och fördjupningsblock
bör  liksom  nu  få  totalt  minst  15  veckor  APU.
Möjligheten  att  integrera  APU  och  LIA bör också
övervägas, enligt kommittén.
I   samband   med   behandlingen   av  regeringens
utvecklingsplan  i  betänkandet Kvalitetsarbete  och
planering   för   skolan,    2002/03:UbU3,   ställde
utskottet  sig  positivt till regeringens  initiativ
att skapa en yrkesutbildningsdelegation som stöd för
att utveckla nya  samarbetsformer  med  arbetslivet.
Enligt utskottets mening är lärlingsutbildning  inte
att  betrakta som ett särskilt program utan en metod
för att ge yrkesutbildning. I övrigt anser utskottet
att regeringens beredning av utredningsförslagen bör
avvaktas.

Utbudet av studievägar i övrigt


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  avslå diverse motionsyrkanden
om  gymnasieskolans  yrkesinriktade  program.
Utskottet hänvisar till pågående beredning av
Gymnasiekommitténs förslag.
Jämför  reservationerna  19 (fp), 20 (m, kd),
21 (fp) och 22 (kd).

Motioner

Folkpartiet föreslår i motion  2003/03:Ub244 yrkande
7    att    specialiseringen    skall    öka    inom
gymnasieskolans   yrkesinriktade  program.  I   nära
samarbete med branschorganisationerna  skulle  målen
för  olika  yrken  kunna  preciseras. I samma motion
yrkande  14 förordas att det  införs  yrkesinriktade
program med  inriktning  mot  en yrkesexamen. Sådana
yrkesinriktade program bör förbereda för yrkesarbete
direkt efter gymnasiestudierna.

Folkpartiet anser vidare i samma  motion  (yrkande
23)  att det bör inrättas en entreprenörsutbildning.
En sådan  skulle förbättra många ungdomars situation
på     den     framtida      arbetsmarknaden.      I
entreprenörsutbildningen   bör  ingå  kärnämnen  som
svenska,  engelska och matematik  samt  redovisning,
affärsjuridik   och  marknadsföring  etc.  I  motion
2002/03:Ub444    yrkande    3    förespråkar    även
Kristdemokraterna  ett  nytt  nationellt program med
speciell     inriktning    på    företagande     och
entreprenörskap.
Kristdemokraterna  framför  i motion 2003/03:So509
yrkande  8  att  det  finns anledning  att  se  över
möjligheterna       till      en      differentierad
utbildningssatsning  på   undersköterskor   som  ger
formell  kompetens  att hantera såväl läkemedel  som
demensvård.  I  motion   2002/03:MJ426   yrkande  15
förordas  en  gymnasieutbildning  med inriktning  på
fiske av Kristdemokraterna.
Enligt motion 2002/03:Ub493 (c) yrkande  1 bör det
inrättas  en specialutformad gymnasieutbildning  för
bussförare    med    riksintag.    Även   i   motion
2002/03:Ub440  (s)  förespråkas  en  specialutformad
gymnasieutbildning    för   persontransporter    med
riksintag, med inriktning mot bussförare.
Gymnasieskolan i Degerfors  bör  ges möjlighet att
utvecklas       till       ett      riksrekryterande
fotbollsgymnasium, enligt motion  2002/03:Kr298  (v)
yrkande  3.  Enligt  motion 2002/03:Ub314 (v) bör en
riksrekryterande rockskola etableras i Karlskoga.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    föreslår    att     riksdagen    avslår
motionsyrkandena.

Angående  frågan  om  yrkesinriktade  program  kan
noteras att Skolverket under perioden åren 2000-2002
genomfört ett yrkesutbildningsprojekt, YKSA, i syfte
att    höja    kvaliteten    inom    gymnasieskolans
yrkesutbildningar där ett område  har handlat om att
utveckla   samverkansformerna  mellan   skolan   och
arbetslivet. I verkets slutrapport Samtal - samsyn -
samarbete   ges    exempel    på    arbetssätt   för
kvalitetsförbättringar inom yrkesutbildningen.
Gymnasiekommittén föreslår i frågan  om  samverkan
med  arbetslivet,  en  återgång  till krav på lokalt
samråd med arbetsmarknadens parter  men att formerna
för   detta   inte   bör   bindas   nationellt.   En
försöksverksamhet med lokala sektorråd  som omfattar
företrädare  för  arbetslivet  bör  prövas  för  att
stimulera   utvecklingen   av   yrkesutbildningarna.
Kommittén   hänvisar   i   sammanhanget   till   den
delegation   för  yrkesutbildning   som   regeringen
föreslagit  i  utvecklingsplanen  som  ett  lämpligt
forum för fortsatt utveckling.
Utskottet konstaterar att Gymnasiekommittén vidare
anser att begreppet  riksrekrytering  i den framtida
gymnasieskolan bör förbehållas de studievägar som av
regeringen  eller  Skolverket  förklarats   vara  av
nationellt   intresse   eller   motsvarande.  Enligt
kommitténs förslag skall alla studievägar utgå ifrån
åtta    sektorer,    vilket    innebär    att     de
riksrekryterande  utbildningarna  främst  kommer att
skilja  sig  genom  utbudet av inriktningsblock  och
fördjupningsblock   eller    genom    en    speciell
uppläggning  av  studierna,  vanligtvis  under andra
skolåret.   Kommittén   anger  dock  att  för  vissa
utbildningar  kan  eleverna  påbörja  den  särskilda
utbildningen redan år 1. Rätten att rekrytera elever
från  hela landet föreslås  beslutas  av  regeringen
eller Skolverket.  Beslut bör kunna omprövas och bör
gälla  en femårsperiod.  Sådana  utbildningar  eller
delar av  utbildningar  som det finns ett nationellt
intresse   av   bör  vara  aktuella.   Det   innebär
utbildningar som  syftar  till  yrkesområden där det
riskerar att inte bli några utbildade  eller  i vart
fall  riskerar  att  bli en brist om inte elever kan
rekryteras från hela landet.  Det  kan  också  gälla
andra   utbildningar   som   det   finns  ett  annat
nationellt intresse av, t.ex. idrottsgymnasier.
Utskottet  anser  att  regeringens  beredning   av
Gymnasiekommitténs    förslag   om   gymnasieskolans
framtida struktur och dess studievägar bör avvaktas.

Entreprenad


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkande om att
undervisning i alla ämnen skall få läggas ut
på entreprenad.
Jämför reservation 23 (fp).

Motion

Folkpartiet föreslår i  motion 2002/03:Ub244 yrkande
29 att undervisning i alla  ämnen skall få läggas ut
på  entreprenad.  Om  det  finns   tydliga  krav  på
lärarkompetens  och  undervisningens kvalitet  finns
det      ingen      anledning      att      begränsa
entreprenadmöjligheten  till yrkesämnen.  Det  borde
vara  möjligt  för  en  kommun  att  t.ex.  beställa
undervisning  med en särskild  pedagogisk  profil  i
språk eller naturvetenskap  av lärarkooperativ eller
andra privata anordnare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Skollagskommittén   har  gjort   en   översyn   av
lagstiftningen  rörande   entreprenadförhållanden  i
skolan   och  föreslår  att  nuvarande   regler   om
entreprenad  förtydligas och sammanförs i skollagen.
Frågan om möjligheten  att  lägga  ut  utbildning på
entreprenad  i vidare utsträckning har av  kommittén
bedömts kräva  en särskild utredning. I sammanhanget
bör enligt kommittén bl.a. utredas om kommuner skall
kunna lägga ut utbildning  på  entreprenad även till
andra kommuner, landsting och statliga organ.
Utskottet  anser  att  regeringens   beredning  av
Skollagskommitténs förslag bör avvaktas.

Elevinflytande


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen     bör     avslå    motioner    om
elevinflytande med hänvisning  till  pågående
beredning     av    Gymnasiekommitténs    och
Skollagskommitténs förslag.
Jämför reservationerna  24  (fp),  25 (c, mp)
och 26 (kd).

Motioner

Kristdemokraterna  påpekar  i  motion  2002/03:Ub444
yrkande  8  att dagens lagutformning endast  stadgar
att  elevinflytande  skall  finnas,  inte  i  vilken
omfattning    eller    på    vilket   sätt.   Enligt
Kristdemokraterna bör en lagstadgad  miniminivå  för
elevinflytandet  införas. Folkpartiet menar i motion
2002/03:Ub250 yrkande  13  att elevstyrda skolor kan
riskera att urholka rektors  och  lärares ansvar och
status. Det är, framhålls i motionen, mycket viktigt
att  föräldrar  och  elever  ges valmöjligheter  och
inflytande över skolans arbetsformer.  Samtidigt kan
inte styrelser med lekmän och elever få fatta beslut
om pedagogiska och ämnesteoretiska frågor.  Lärarnas
och   rektorernas   professionalism   måste  värnas.
Centerpartiet vill i motion 2002/03:Ub429  yrkande 8
permanenta  försöksverksamheten med lokala styrelser
med elevmajoritet i gymnasieskolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    föreslår     att    riksdagen    avslår
motionsyrkandena.

Frågor   om   att   stärka  elevernas   inflytande
behandlas    i    Skollagskommitténs     betänkande.
Regeringens beredning av förslagen bör avvaktas. När
det gäller försöksverksamheten med lokala  styrelser
har  utskottet  tidigare  (jfr  bet.  2001/02:UbU10)
ansett  att  innan verksamheten permanentas  bör  en
analys och utvärdering ske och överväganden göras om
lämpliga   åtgärder    i    syfte    att   förbättra
verksamheten. Liksom tidigare utgår utskottet  ifrån
att  frågan  om  rektors  och lärares professionella
ansvar     finns    med    i    utvärderingen     av
försöksverksamheten.  Utskottet  har också (jfr bet.
2002/03:Ubu11)  uttalat  att  det är  positivt  till
alternativa former för elev- och föräldrainflytande.
Utbildningsdepartementet har  i mars 2003 tillsatt
en intern arbetsgrupp som skall utreda möjligheterna
att  öka föräldrainflytandet i förskola,  skola  och
vuxenutbildning.  Arbetsgruppen,  som skall redovisa
sitt uppdrag före sommaren 2003, skall lämna förslag
till   en   tydligare   reglering  av  elevers   och
föräldrars   rättigheter   till    inflytande   samt
verksamheternas  skyldighet  att ge möjligheter  att
öka  det  reella inflytandet. I  avvaktan  på  denna
översyn och  eventuell  ny författningsreglering har
regeringen beslutat att förlänga försöksverksamheten
med   lokala   styrelser   med    elev-   respektive
föräldramajoritet  fram  till den 30  juni  2007.  I
arbetsgruppens uppdrag ingår  att  föreslå hur och i
vilken form sådana lokala styrelser  kan  ingå  i en
fortsatt    permanent   reglering   av   elev-   och
föräldrainflytande.   Utskottet   anser   att  detta
utredningsarbete  liksom  kommande  beredningsarbete
bör avvaktas.

Vissa ämnen och kunskapsområden


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör  avslå  motioner  som  gäller
kontakt  med  arbetslivet,   utbildningen   i
främmande    språk,    hemspråk,   sex-   och
samlevnadsundervisningen                  och
konsumentkunskap.   Utskottet  hänvisar  till
pågående   beredning  av   Gymnasiekommitténs
förslag.
Jämför reservationerna  27  (kd), 28 (fp), 29
(kd) och 30 (kd).

Motioner

Kristdemokraterna  framför  i  motion  2002/03:Ub444
yrkande  19  förslag  om  att  elever   i   samtliga
gymnasieprogram  skall  ges möjligheter till kontakt
med arbetslivet.

Motion  2002/03:Ub358 (m)  påpekar  att  främmande
språk har minskat  som tillval i den svenska skolan.
Attityderna till utbildning  i främmande språk visar
också på dåliga insikter om språkens stora betydelse
i en alltmer internationaliserad värld. Motionärerna
menar att regeringen skyndsamt bör verka för att den
negativa utvecklingen bromsas  och  att  de  moderna
språkens ställning stärks. Kristdemokraterna anger i
motion  2002/03:Ub444  yrkande 7 att det av taktiska
skäl är bättre att läsa  sitt  hemspråk  som modernt
språk eftersom det ger mer poäng. Det är, framhåller
motionen,   en   orimlighet   som   måste  justeras.
Undervisningen i modersmål bör ge lika  många  poäng
som undervisningen i moderna språk.
Folkpartiet  anser  i motion 2002/03:Ub244 yrkande
25  att  läroplanen för de  frivilliga  skolformerna
skall  ändras   så   att  mål  anges  för  sex-  och
samlevnadsundervisningen.  Kristdemokraterna menar i
motion  2002/03:Ub444  yrkande   6   att   sex-  och
samlevnadsundervisningen görs obligatorisk.
I motion 2002/03:Ub251 (c) yrkande 2 föreslås  att
konsumentkunskap skall vara ett obligatoriskt ämne i
gymnasieskolan. Även i motion 2002/03:
Ub362    (s)    förespråkas   att   konsumentkunskap
inkluderas  i gymnasieskolan.  Motion  2002/03:Ub425
(c)   förespråkar    framtagande   av   kursplan   i
konsumenträtt och privat ekonomi för gymnasieskolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Utskottet  konstaterar  att  minst  15  veckor  av
undervisningstiden  på  program med yrkesämnen skall
utgöras av arbetsplatsförlagd  utbildning, s.k. APU.
Även    på    övriga    program   får   utbildningen
arbetsplatsförläggas    efter     lokalt     beslut.
Gymnasiekommittén,   som  har  behandlat  frågan  om
samverkan  med arbetslivet,  anser  bl.a.  att  alla
elever i gymnasieskolan bör omfattas av en period av
lärande  i  arbetslivet   och   att   det  bör  ingå
kursplanestyrd utbildning på arbetsplats  inom  alla
åtta   sektorer   i   den  framtida  gymnasieskolan.
Begreppet  arbetsliv bör  ges  en  bred  definition,
anser kommittén.
Utskottet   anser  att  regeringens  beredning  av
förslagen bör avvaktas.
Effekterna        av         det         nuvarande
meritvärderingssystemet och minskningen av studier i
moderna  språk  är  några  skäl  till behovet av  en
översyn av reglerna för tillträde till grundläggande
högskoleutbildning  (dir.  2003:38).  Den  särskilde
utredaren skall lämna förslag som kan bidra till att
elever uppmuntras till att välja  kurser  i  språk i
större  utsträckning  än  i dag. Utredningsuppdraget
skall  vara  slutfört senast  den  9  januari  2004.
Gymnasiekommittén har pekat på att det i samband med
kommande kursplanearbete  är  viktigt  att  se  över
poängsättningen av språkkurserna.
Utskottet   har   ingen   annan   uppfattning   än
motionärerna  i  motion  2002/03:Ub358  om vikten av
språk  och  behovet  av  åtgärder  för  att förändra
trenden  av  minskat  intresse  för att läsa  språk.
Förutom  att  se över behörighetsregler  och  dessas
effekter  på studieintresset  kan  också  frågan  om
utveckling   av   undervisningen   och  dess  former
ytterligare aktualiseras. Utskottet anser att frågan
redan  är  uppmärksammad  och  att  det därför  inte
behövs något tillkännagivande i frågan.
Sex  och  samlevnad är ett av de ämnesövergripande
kunskapsområden     som     skall    integreras    i
undervisningen i olika ämnen. Enligt läroplanerna är
det rektor som har ansvar för  att  så sker. Utifrån
den      kvalitetsgranskning     om     sex-     och
samlevnadsundervisning   som  Skolverket  genomförde
1999 utarbetades ett särskilt  material  Min uppgift
är att knyta ihop det  riktat till rektorer  för att
inspirera  och stödja skolans arbete i dessa frågor.
Verket   har   vidare    tillsammans    med    bl.a.
Folkhälsoinstitutet genomfört en nationell konferens
om  sex  och samlevnad som ett led i skolpersonalens
kompetensutveckling.  Under  ett år kommer också ett
antal regionala experter att arbeta  åt  Myndigheten
för  skolutveckling med att stödja skolornas  arbete
med hälsofrämjande  utveckling.  Skolverket  arbetar
för  närvarande  med  en  uppföljande  studie  om de
ämnesövergripande  kunskapsområdena  där  ett  antal
skolor   studeras   för   att   få  kunskap  om  hur
läroplanens intentioner genomförs.
Utskottet konstaterar också att  Skollagskommittén
behandlar frågor om rektors roll och  uppgifter  och
att kommittén bl.a. föreslår vissa förtydliganden  i
skollagen  i  det avseendet. Den särskilda utredning
(dir. 2003:36)  som  skall  göra en kartläggning och
utvärdering  av skolans ledningsstruktur  kan  också
nämnas i sammanhanget.  Utskottet  anser  att  bl.a.
beredningen   av   Skollagskommitténs   förslag  bör
avvaktas.  Utskottet  vill också peka på kommunernas
ansvar för kompetensutveckling av sin personal.
Vad gäller yrkanden om  nya  obligatoriska ämnen i
gymnasieskolan   menar  utskottet  att   regeringens
beredning av Gymnasiekommitténs  förslag om framtida
struktur och kärnämnen bör avvaktas.

Övriga frågor


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om åtgärder  för
att   bekämpa  skolk,  rektors  roll  och  om
skollunch.  Utskottet  hänvisar till pågående
beredning    av    Gymnasiekommitténs     och
Skollagskommitténs förslag.
Jämför reservationerna 31 (fp) och 32 (kd).

Motioner

Folkpartiet   framhåller   i   motion  2002/03:Ub244
yrkande 27 behovet av kraftfulla  åtgärder  för  att
bekämpa skolk. Närvarokravet måste hävdas också i en
frivillig skolform som gymnasieskolan med elever som
uppnått    myndighetsåldern.    Skolor   med   stora
skolkproblem måste genomföra särskilda  program  för
att  komma  åt  problemen.  Som  sista  åtgärd skall
skolorna  också  kunna  stänga  av en elev som  inte
utnyttjar sin plats i gymnasieskolan.

Kristdemokraterna anser att rektors roll som
pedagogisk ledare måste stärkas i motion
2002/03:Ub444 (kd) yrkande 25. För att förbättra
rektors möjligheter att verka är det viktigt att
rollen förtydligas genom direkt lagstadgat ansvar.
En fri och näringsriktig lunch  till  alla  elever
skall   vara   en   rättighet,  framhålls  i  motion
2002/03:Ub536 (s). Mat är viktigt och det är oroande
att många barn och ungdomar äter dåligt i dag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  anser  att  yrkandena   bör   avslås   av
riksdagen.

Frågan  om  elevers skyldighet att närvara tas upp
av Gymnasiekommittén  som påpekar att det i dag inte
finns någon direkt uttalad  bestämmelse  om  elevers
närvaroskyldighet.  Av  vissa bestämmelser kan sägas
indirekt  framgå  att eleverna  har  skyldighet  att
närvara  ifall  de  inte   är   sjuka  eller  blivit
beviljade  ledighet. Gymnasiekommitténs  uppfattning
är att i och  med att eleverna börjat gymnasieskolan
har de förbundit  sig att delta i all verksamhet som
utbildningen innebär  och  att  detta eventuellt bör
tydliggöras    i   förordningen.   Skollagskommittén
föreslår  att  det   i   skollagen   föreskrivs   en
skyldighet   för   skolan  att  informera  en  elevs
föräldrar  om  en  elev   är   frånvarande  i  sådan
utsträckning  att  det  kan  påverka   rätten   till
studiehjälp.  Denna  skyldighet  skall gälla även om
eleven är myndig, enligt kommittén.
Utskottet  anser  att  regeringens   beredning  av
förslagen  bör avvaktas men vill samtidigt  peka  på
skolans möjlighet  att  erbjuda en miljö för lärande
som upplevs som positiv och stimulerande för eleven.
Därigenom kan också elevens  engagemang  i studierna
öka.
När  det gäller frågan om rektors roll konstaterar
utskottet  att frågan är uppmärksammad av regeringen
och att en särskild  utredning är tillsatt som skall
göra  en översyn av skolans  ledningsstruktur  (dir.
2003:36).    Resultatet    av   kartläggningen   och
utvärderingen skall bl.a. kunna  bidra  till rektors
förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag. Uppdraget
skall redovisas senast den 30 juni 2004.  Frågan  om
rektors   roll  och  uppgifter  behandlas  likaså  i
Skollagskommitténs betänkande.
Att tillhandahålla  skollunch  är  i  dag  inte en
lagfäst     skyldighet     för     kommunerna.     I
Skollagskommitténs   uppdrag  har  inte  ingått  att
föreslå    kostnadsdrivande     reformer.    Svenska
Kommunförbundet  har  samlat in uppgifter  om  vilka
kommuner  som  tar  ut  avgift   för   skollunch   i
gymnasieskolan.    I    den    enkät   som   Svenska
Kommunförbundet gjorde inför läsåret 2002/03 svarade
225 av 289 kommuner. Av dem som  svarade  var det 30
kommuner  som  tog  ut  avgifter  för skolluncherna.
Utskottet anser att det är positivt  att majoriteten
av  kommunerna  erbjuder  avgiftsfri  skollunch  och
menar  att  det  inte  är  motiverat  att lagreglera
frågan.

Andra motionsyrkanden


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  föreslår att riksdagen avslår  sju
motionsyrkanden i frågor som inte ankommer på
riksdagen.

Motioner

Ansvaret  för   skolväsendet  delas  mellan  staten,
kommunerna  och respektive  skola.  Enligt  gällande
ansvarsfördelning   skall   riksdagen  främst  fatta
beslut om övergripande och nationella frågor.

Följande motionsyrkanden rör frågor där det enligt
gällande  ansvarsfördelning  ankommer  på  andra  än
riksdagen att fatta beslut:
motion   2002/03:Ub252   (c)   om  körkortsteori   i
gymnasieskolan,
motion   2002/03:Ub499  (s)  om  införande   av   en
förberedande  teoretisk  körkortsutbildning  som ett
frivilligt tillval i gymnasieskolan,
motion 2002/03:Ub512 (s) om arbetsmiljögenomgång för
gymnasieelever på de yrkesinriktade programmen,
motion   2002/03:Ub532   (s)   om  införande  av  en
trafikantutbildning      och     en     förberedande
körkortsutbildning i skolan,
motion 2002/03:N267 (fp) yrkande 13 om gymnasium och
folkhögskolor och
motion  2002/03:T214  (c)   yrkande   2   om   att
gymnasieskolan  bör  erbjuda  teoriutbildning  inför
körkortstagning.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.</pre><pre>
Reservationer



Utskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och
ställningstaganden     har    föranlett     följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som
behandlas i reservationen.


1. Närhetsgaranti (punkt 2) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion

2002/03:Sf336 yrkande 25.

Ställningstagande

Vänsterpartiet  vill  införa  en närhetsgaranti inom
gymnasieskolan.  Alla  elever  som  söker  till  ett
nationellt program skall garanteras plats i närmaste
gymnasieskola  som  har  det  programmet,  så  långt
platserna räcker.


2. Samordning mellan grundskola och
gymnasieskola (punkt 3) - m

av Gunilla Carlsson i Tyresö  (m), Anna Ibrisagic
(m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under  punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub207 yrkande 4
och avslår motion
2002/03:Ub444 yrkande 10.

Ställningstagande

En nödvändig  åtgärd för att stärka gymnasiet är att
reda  ut  problemen   i   grundskolan.   Brister   i
grundskolan  gör  att  elever  inte  får  med sig de
baskunskaper som krävs för att klara gymnasiet.


3. Samordning mellan grundskola och
gymnasieskola (punkt 3) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub444 yrkande 10
och avslår motion
2002/03:Ub207 yrkande 4.

Ställningstagande

Under 1990-talet har  det  för  i  stort  sett  alla
elever, oavsett motivation, blivit självklart att gå
vidare  från  grundskolan  till  gymnasiet. Det blir
därför allt viktigare att samarbetet  mellan  grund-
och  gymnasieskolorna utvecklas. Med utgångspunkt  i
elevens  bästa  bör nödvändig information föras över
till  gymnasieskolan.  Gemensam  kompetensutveckling
för lärare  kan  vara ett sätt att skapa kontaktytor
och överbrygga klyftor mellan de båda skolformerna.


4. Behörighetsvillkor (punkt 4) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub244 yrkande 9.

Ställningstagande

Vi anser  att  kraven  för  att  komma  in  på olika
gymnasieprogram måste få variera. I dag hoppar många
av   gymnasiestudierna   på   grund   av   bristande
förkunskaper.  Högre  förkunskapskrav måste ställas,
t.ex. borde minst godkänt  i  de  naturvetenskapliga
grundskoleämnena  vara  krav  för naturvetenskapligt
program   och   godkänt   i   språk,  historia   och
samhällskunskap      vara      krav      för     det
samhällsvetenskapliga programmet.


5. Högskolebehörighet som mål för
gymnasieutbildningen (punkt 5) - m, fp, kd

av  Ulf  Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i  Tyresö
(m), Anna  Ibrisagic  (m),  Tobias Billström (m),
Axel Darvik (fp) och Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna

2002/03:Ub244 yrkandena 5 och 6 samt
2002/03:Ub444 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi anser  inte  att  högskolebehörighet behöver vara
ett   nödvändigt   mål  för   alla   gymnasieelever.
Utformningen av gymnasieskolan  skall ta hänsyn till
olika gruppers skilda behov och intressen. Gymnasiet
måste innehålla utbildningsvägar  både  för  dem som
har  ambitionen  att läsa vidare på universitet  och
högskolor och för  dem  som vill gå ut i arbetslivet
efter   gymnasieskolan.   Goda    möjligheter   till
komplettering av studierna skall finnas  för den som
efter gymnasietiden vill uppnå högskolekompetens.


6. Antagning till högre studier (punkt 6) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub244 yrkandena 10 och 13.

Ställningstagande

Det är fel att alla betyg  är  lika mycket värda vid
intagningen    till   högskolan.   Vi   anser    att
gymnasiebetygen skall viktas, t.ex. bör språkbetygen
ha större betydelse än vissa andra ämnen.

De elever som  har  gått  ett  teoretiskt inriktat
program   skall   få   en  studentexamen   som   ger
högskolebehörighet. En avlagd  examen  skall vara en
förutsättning  för  att studera vid universitet  och
högskolor. Dessutom skall  det genom validering vara
möjligt att få behörighet till  högskolan, t.ex. för
personer med utländsk examen.

7. Förslag om kärnämnen (punkt 7) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub444 yrkande 5
och avslår motionerna
2002/03:Ub210 yrkande 2,
2002/03:Ub444 yrkande 4,
2002/03:Ub472 och
2002/03:Kr297 yrkande 4.

Ställningstagande

Vi  kristdemokrater  anser  att  religionskunskapens
roll   som  kärnämne  bör  utvecklas.  Ämnet  är  en
naturlig  förankringsbas för värdegrundsarbetet, och
det behöver  utvecklas  än mer i den riktningen. Det
krävs  ett  religionsämne  som   både  fokuserar  på
kunskaper   om   olika  religiösa  traditioner   och
samtidigt stimulerar  elevernas  arbete  med en egen
värdegrund.


8. Differentiering inom kärnämnena (punkt 8) -
fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub244 yrkande 8.

Ställningstagande

Folkpartiet anser att dagens skola i för hög grad är
utformad för genomsnittseleven. Undervisningen måste
i stället organiseras  så att elever som behöver mer
tid för inlärning får det,  medan andra elever skall
kunna  gå  vidare  i  en  snabbare  takt  och  kunna
fördjupa sig. Därför skall  kärnämnena kunna läsas i
olika takt. Dessutom bör kärnämneskurserna  ha olika
innehåll   beroende   på   program.   Därigenom  kan
undervisningen    anpassas    till    varje    elevs
intresseområde  och  ambitionsnivå.  Möjligheten att
välja en utökad och mera teoretisk kurs skall finnas
för alla elever som önskar det.


9. Gymnasieskolans samarbete med universitet
och högskolor (punkt 9) - m, fp

av  Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson  i  Tyresö
(m), Anna Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och
Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser  att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub210 yrkandena 4 och 5.

Ställningstagande

Det  är  ett  problem att Sverige har färre  unga  i
högskoleutbildning  än  jämförbara  länder. Vi menar
att avståndet mellan gymnasieskolan och högskolan är
alltför  stort  i  dag.  För lite av influenser  och
kunskapsöverföring   sker   från    högskolan   till
gymnasiet. Ett sätt att minska steget mellan de båda
nivåerna  är att erbjuda mindre högskolekurser  inom
ramen för elevens  fria  val  på gymnasiet. Genom en
ökad   integration   kan   individualiseringen    av
gymnasiegången  öka  och  kvaliteten höjas inom hela
gymnasieutbildningen. Likaså  kan rekryteringen till
högskolan förbättras.


10. Utlandsstudier (punkt 10) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Gunilla  Carlsson  i  Tyresö
(m), Anna Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och
Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub244 yrkandena 33 och 34.

Ställningstagande

Vi  lever  i en alltmer  internationaliserad  värld.
Folkpartiet  vill ge alla elever en bättre möjlighet
att  möta  ett internationaliserat  samhälle,  t.ex.
genom bättre  möjligheter att läsa språk och studera
utomlands. Vi är  också  positiva till en utveckling
där alltfler gymnasieskolor  erbjuder  International
Baccalaureate (IB-utbildning).

Vi anser att dagens regler om tillgodoräknande  av
studier  utomlands  är  för  restriktiva  och  måste
ändras.  Det  måste  vara möjligt för en elev att få
betyget Väl godkänd eller Mycket väl godkänd.

11. Profilskolor (punkt 11) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub244 yrkandena 37 och 38.

Ställningstagande

Folkpartiet    anser    att    elever   från   olika
boendemiljöer  behöver  integreras  i  samma  skola.
Detta kan åstadkommas genom  att  skolor  får större
möjlighet  att  profilera  sig  för att locka elever
utanför närområdet och genom att  elever  får större
möjligheter att gå på en skola i ett annat område än
där  de  bor.  Skolor  måste  därför  kunna  ges  en
attraktiv  profil  för  att dra till sig elever från
andra  bostadsområden.  De   valbara   kurserna  kan
användas  till  att  ge en skola en viss profil.  En
kurs som motsvarar skolans profilering kan då väljas
av elever på alla program. Gymnasieskolor som ligger
i utsatta områden måste  dessutom ges extra resurser
för att öka alla elevers möjlighet  att  klara  sina
studier.


12. Försök med externa examinationer (punkt 12)
- fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub244 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi  föreslår  att ett geografiskt  begränsat  försök
genomförs med externa  examinationer. I många länder
har man efter avslutad skolgång  en  examination som
utförs  av  personer som inte själva har  undervisat
eleverna. Den  externa  examinationen kan ligga till
grund för hela eller delar  av elevens betyg. Då det
har visat sig att svenska elevers betyg inte stämmer
överens  med  de  sammanlagda  provbetygen  från  de
nationella  proven  skulle det vara  intressant  att
göra ett försök med en  annan  typ av betygssättning
som  externa  examinationer  innebär.  Dessutom  kan
detta medföra en bättre relation  mellan  lärare och
elever  om det inte är den undervisande läraren  som
helt och hållet avgör elevernas betyg.


13. Individuella studieplaner (punkt 13) - m,
fp, kd, c

av Ulf  Nilsson  (fp),  Gunilla Carlsson i Tyresö
(m), Anna Ibrisagic (m),  Tobias  Billström  (m),
Axel  Darvik  (fp),  Torsten  Lindström  (kd) och
Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2002/03:Ub429 yrkande 5 och
2002/03:Ub444 yrkande 15.

Ställningstagande

Det  finns  redan  i  dag   krav   på   individuella
studieplaner för varje elev i gymnasieskolan.  Detta
krav  måste  efterföljas.  Planerna  bör beskriva på
vilket  sätt elevens behov skall tillgodoses  liksom
vilket ansvar eleven har.


14. Särskilt stöd (punkt 14) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 14
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub444 yrkande 9.

Ställningstagande

Alla elever är olika  och  lär på olika sätt och det
tar olika lång tid. Skolan måste  vara  flexibel nog
att  kunna  möta  eleverna  där de står. Elever  med
behov av särskilt stöd har en laglig rätt att få det
stöd de behöver, och gymnasieskolan måste bli bättre
på att tillgodose dessa elevers  behov. Individuella
studieplaner,  stöd-  och specialundervisning  måste
utnyttjas i större utsträckning.


15. Snedrekrytering (punkt 15 ) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  15
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub444 yrkande 2.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser  att  det krävs åtgärder för
att bryta snedfördelningen när  det  gäller  kön och
den  sociala  snedrekryteringen. Fortfarande är  det
alltför    få    ungdomar    från    miljöer    utan
studietradition som söker sig till högskolan. Val av
program    i   gymnasiet    lägger    grunden    för
snedrekryteringen  till högre studier. I arbetet för
att  minska  snedrekryteringen,   såväl  social  som
genusbestämd, spelar syokonsulenterna en viktig roll
i att uppmuntra elever att göra otraditionella val.


16. Värdegrundsfrågor (punkt 16) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  16
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub444 yrkandena 26 och 27.

Ställningstagande

Skolans  värdegrund  finns formulerad i läroplanerna
för grundskolan och de  frivilliga  skolformerna. En
gemensam   värdegrund  gör  att  ett  mångfacetterat
samhälle i ständig förändring ändå håller samman och
ger förutsättningar för en god utveckling. Det måste
vara självklart  i  skolan att alla bemöter varandra
med respekt och tillit  och att varje individ känner
sig  sedd och uppskattad.  Skolan  måste  därför  ha
tydliga regler som är väl förankrade hos alla. Först
då kan den nödvändiga skolmiljön grundläggas för att
eleverna  skall  kunna  känna sig trygga och ta till
sig  kunskap.  Att arbeta med  värdegrunden  på  ett
medvetet sätt är  så  viktigt  och grundläggande att
varje skola i sin kvalitetsredovisning  bör redogöra
för hur arbetet går till.

Ungdomars  intresse  för existentiella frågor  bör
mötas, och skolan bör ge  eleverna  verktyg  för att
bearbeta  sina  tankar  kring de stora livsfrågorna.
Samtal kring moraliska dilemman,  om vad som är rätt
och  fel, måste genomsyra all verksamhet  i  skolan.
Skolan  måste  också  ge  alla barn kännedom om vårt
kulturella   arv,  med  kristendomen   som   en   av
grundstenarna. Likaså bör skolan hjälpa eleverna att
hitta sin egen identitet och att öka förståelsen för
andra.  Den  kunskapssyn   som  finns  formulerad  i
läroplanerna bör utvecklas än  mer  i  skolans  alla
ämnen,  för  att  därigenom  i  större  utsträckning
stimulera elevernas utveckling.

17. Gymnasieexamen (punkt 17) - m, fp, kd, c

av  Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson  i  Tyresö
(m),  Anna  Ibrisagic  (m), Tobias Billström (m),
Axel  Darvik  (fp), Torsten  Lindström  (kd)  och
Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen delvis motionerna

2002/03:Ub210 yrkande 3,
2002/03:Ub244 yrkande 12,
2002/03:Ub429 yrkande 7 och
2002/03:Ub444 yrkande 17.

Ställningstagande

Vi  anser  att  gymnasieskolan  bör avslutas med  en
gymnasieexamen, som ger eleverna ett kvitto på deras
insatser och kunskaper. Gymnasieexamen  bör också ge
högskolebehörighet till fortsatta teoretiska studier
eller  yrkeshögskolestudier.  En  särskild utredning
bör  klarlägga  vilka moment en sådan  examen  skall
innehålla.


18. Lärlingsutbildning (punkt 18) - m, fp, kd,
c

av Ulf Nilsson  (fp),  Gunilla  Carlsson i Tyresö
(m),  Anna  Ibrisagic (m), Tobias Billström  (m),
Axel  Darvik (fp),  Torsten  Lindström  (kd)  och
Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2002/03:Ub210 yrkande 1,
2002/03:Ub244 yrkande 15,
2002/03:Ub272 yrkande 1,
2002/03:Ub322,
2002/03:Ub444 yrkande 20,
2002/03:A321 yrkandena 2 och 7
samt avslår motionerna
2002/03:Ub342 och
2002/03:Ub485.

Ställningstagande

Vi anser att en lärlingsutbildning bör  införas inom
gymnasieskolan.  Skola  och  arbetsliv bör i  större
utsträckning ha en likvärdig ställning i förhållande
till  utbildningen.  Det  lokala   engagemanget   är
viktigt  att tillvarata och utveckla. Det ekonomiska
ansvaret  måste  vara  tydligt.  Under  utbildningen
skall praktik och teori varvas, men möjligheter till
en   flexibel    uppläggning   och   omfattning   av
utbildningen  måste   finnas.   Utbildningen   skall
avslutas med en examen.


19. Yrkesinriktade program (punkt 19) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub244 yrkandena 7och 14.

Ställningstagande

I  dagens gymnasieskola  finns  inga  yrkesinriktade
program i reell mening. Folkpartiet anser att sådana
skall   inrättas  och  att  eleverna  skall  avlägga
yrkesexamen vid utbildningens slut. Programmen skall
förbereda  de  elever  för yrkeslivet som vill börja
arbeta  direkt efter avslutade  gymnasiestudier  men
inte   väljer    eller    har   möjlighet   att   gå
lärlingsutbildning.  Utbildningen  skall  vara  mera
praktiskt  inriktad  och  också  ge  möjlighet  till
praktik. Många yrkesinriktade  utbildningar  kan bli
mer      specialiserade.     I     samarbete     med
branschorganisationerna  kan  mål som är viktiga för
olika yrken arbetas fram.


20. Entreprenörsutbildning (punkt 20) - m, kd

av Gunilla Carlsson i Tyresö  (m), Anna Ibrisagic
(m),  Tobias Billström (m) och Torsten  Lindström
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub444 yrkande 3
och bifaller delvis motion
2002/03:Ub244 yrkande 23.

Ställningstagande

Vi anser att det i samarbete med näringslivet  borde
inrättas ett nationellt program i gymnasieskolan med
speciell  inriktning  på entreprenörskap. Ett sådant
program bör inrikta sig  på  samarbete  mellan  små,
medelstora  och  stora företag inom samhällets olika
sektorer.


21. Entreprenörsutbildning (punkt 20) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub244 yrkande 23
och bifaller delvis motion
2002/03:Ub444 yrkande 3.

Ställningstagande

Inom  ramen  för  de  nationella  programmen bör man
finna  lösningar  som  skapar större förståelse  för
företagandets  villkor bland  eleverna.  Folkpartiet
föreslår att det  inrättas en entreprenörsutbildning
i gymnasieskolan. I  utbildningen bör ingå kärnämnen
som svenska, engelska  och  matematik samt ämnen som
t.ex. redovisning, affärsjuridik och marknadsföring.
Samarbete med det lokala näringslivet bör ingå.


22. Särskilda studievägar (punkt 21) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  21
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:So509 yrkande 8
samt avslår motionerna
2002/03:Ub314,
2002/03:Ub440,
2002/03:Ub493 yrkande 1,
2002/03:Kr298 yrkande 3 och
2002/03:MJ426 yrkande 15.

Ställningstagande

Vi   menar   att   undersköterskornas   roll   måste
uppvärderas.  Kompetenskraven  bör  ses över och nya
karriärvägar    erbjudas.    Utbildningen    behöver
förändras.   Det   finns   anledning   att  se  över
möjligheterna       till      en      differentierad
utbildningssatsning  på   undersköterskor   som  ger
formell  kompetens  att hantera såväl läkemedel  som
demensvård.


23. Utbildning på entreprenad (punkt 22) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub244 yrkande 29.

Ställningstagande

I dag får endast undervisning i yrkesämnen läggas ut
på entreprenad.  Vi  anser  att denna begränsning är
omotiverad.   Om   det   finns   tydliga   krav   på
lärarkompetens  och undervisningens  kvalitet  finns
det      ingen      anledning      att      begränsa
entreprenadmöjligheten.  Det  borde vara möjligt för
en  kommun  att t.ex. beställa undervisning  med  en
särskild   pedagogisk    profil    i   språk   eller
naturvetenskap  av  kooperativ  eller andra  privata
anordnare.


24. Elevinflytande (punkt 23) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub250 yrkande 13
och avslår motionerna
2002/03:Ub444 yrkande 8 samt
2002/03:Ub429 yrkande 8.

Ställningstagande

Vi menar att det är mycket viktigt att föräldrar och
elever   ges   valmöjligheter  och  inflytande  över
skolans arbetsformer.  Samtidigt  kan inte styrelser
med lekmän och elever få fatta beslut om pedagogiska
och  ämnesteoretiska frågor i skolan.  Lärarnas  och
rektorernas professionalism måste värnas.


25. Elevinflytande (punkt 23) - c, mp

av Mikaela Valtersson (mp) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub429 yrkande 8
och avslår motionerna
2002/03:Ub250 yrkande 13 samt
2002/03:Ub444 yrkande 8.

Ställningstagande

Vi  anser  att  det  inte finns  behov  av  fortsatt
försöksverksamhet med  lokala  styrelser  längre.  I
stället  bör  verksamheten  med lokala styrelser med
elevmajoritet i gymnasieskolan permanentas nu.


26. Elevinflytande (punkt 23) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  23
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub444 yrkande 8
och avslår motionerna
2002/03:Ub250 yrkande 13 samt
2002/03:Ub429 yrkande 8.

Ställningstagande

Kristdemokraterna menar att en lagstadgad miniminivå
av elevinflytande bör införas. Dagens  lagutformning
stadgar endast att elevinflytande skall finnas, inte
i  vilken  omfattning  eller  på  vilket  sätt.  Ett
fungerande elevinflytande måste också organiseras på
ett  sådant sätt att det blir praktiskt möjligt  att
klara  av,  t.ex.  i  de  skolor  där  traditionella
klasser avskaffas. Skolverket bör ges i  uppgift att
utarbeta måldokument för elevinflytandet samt  att i
större   utsträckning  kontrollera  elevinflytandets
tillämpning på skolorna.


27. Kontakt med arbetslivet (punkt 24) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 24
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub444 yrkande 19.

Ställningstagande

Samverkan mellan skola  och  arbetsliv är viktig för
att eleven skall känna valfrihet på en arbetsmarknad
som  förändras  och  blir alltmer  kunskapsintensiv.
Samverkan  med arbetslivet  bidrar  också  till  att
utbildningen  håller  hög  kvalitet och ligger i fas
med  arbetslivets förändring.  Det  är  viktigt  att
elever  i  samtliga  gymnasieprogram får kontakt med
arbetslivet.   Den  arbetsplatsförlagda   delen   av
utbildningen måste  planeras och genomföras efter de
utbildningsmål   som   fastställts   och   med   god
handledning.  De  olika programmen  har  inte  samma
möjligheter  till  arbetsplatsförlagd  utbildning  -
brist på handledare  och  praktikplatser uppges vara
den största svårigheten. Det  är  därför viktigt att
dessa frågor ges ökad uppmärksamhet i kommunerna.


28. Sex- och samlevnadsundervisning (punkt 25)
- fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub244 yrkande 25
och avslår motion
2002/03:Ub444 yrkande 6.

Ställningstagande

Skolverkets  kvalitetsgranskning visade att skolorna
får dålig vägledning  i de nationella styrdokumenten
när det gäller undervisning  om  sex  och samlevnad.
Målskrivningar är betydelsefulla för möjligheten att
avsätta  resurser,  formulera  mål  för  det  lokala
arbetet    och   bedöma   kvalitet   och   resultat.
Folkpartiet  föreslår  därför  att  det införs mål i
läroplanen  som närmare definierar området  sex  och
samlevnad.


29. Sex- och samlevnadsundervisning (punkt
25) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  25
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub444 yrkande 6
och avslår motion
2002/03:Ub244 yrkande 25.

Ställningstagande

Skolan  måste  vara  en   motbild   till   mediernas
stilbildande  roll  på  många områden som är viktiga
för   ungdomar.   Undervisningen    om    sex-   och
samlevnadsfrågor har skurits ned på många skolor. Vi
anser   att   denna   utveckling  måste  vändas  och
undervisningen    bli    obligatorisk    för    alla
gymnasieelever, särskilt mot  bakgrund  av statistik
som  visar att könssjukdomar och tonårsaborter  ökar
kraftigt.


30. Språk (punkt 26) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 26
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub444 yrkande 7
och avslår motion
2002/03:Ub358.

Ställningstagande

Forskning visar att god  kunskap  i  modersmålet  är
nödvändig vid inlärningen av ett nytt språk. För dem
som   läser   modersmål   i  gymnasiet  finns  olika
alternativ, bl.a. att ersätta undervisning i moderna
språk  med undervisning i modersmål.  Dagens  regler
medför att  det ger mer poäng att läsa modersmål som
språkval, vilket  inte kräver några förkunskaper, än
att fortsätta tidigare studier i modersmål. Detta är
en orimlighet som måste justeras.


31. Åtgärder mot skolk (punkt 28) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub244 yrkande 27.

Ställningstagande

I fler och fler skolor växer skolket, vilket gör det
svårt    att   bedriva   en   ordnad   undervisning.
Närvarokravet  måste  hävdas  också  i  en frivillig
skolform  som gymnasieskolan med elever som  uppnått
myndighetshetsåldern.   I   skolan   skall  bedrivas
undervisning,   vilket   förutsätter   närvaro    av
eleverna.   Skolor   med  stora  skolkproblem  måste
genomföra särskilda program  med  olika åtgärder för
att  komma  åt  problemen.  Som  sista åtgärd  skall
skolorna kunna stänga av en elev som  inte utnyttjar
sin  plats. Ofta ökar skolket om elever  känner  sig
otillfredsställda  med  sina studieresultat, och det
är därför viktigt att öka  stödinsatserna  för dessa
elever.


32. Rektors roll (punkt 29) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  29
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub444 yrkande 25.

Ställningstagande

Rektors  roll som pedagogisk ledare måste stärkas.
Skolledaren  har  en  avgörande roll för både klimat
och  resultat  i skolan.  Det  är  viktigt  att  det
pedagogiska ledarskapet inte får stå tillbaka för en
ökande börda av  administrativa  uppgifter.  Rektors
ansvarsområde får heller inte vara större än att det
är  möjligt  att  vara  väl  insatt  i verksamheten.
Huvudmannen  måste  skapa  förutsättningar  för  att
rektor kan utöva ledning och styrning mot uppställda
mål. Vi menar att rektors roll bör förtydligas genom
direkt  lagstadgat ansvar i syfte  att  öka  rektors
möjligheter att verka.
Särskilda yttranden



Utskottets   beredning   av  ärendet  har  föranlett
följande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom
parentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till
riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.


1.  Förslag om kärnämnen (punkt 7) - kd

av Torsten Lindström (kd).

Kristdemokraterna menar att  historia  bör  bli  ett
kärnämne  i gymnasieskolan. Undersökningar visar att
elever har  särskilda  brister  i kunskaper om 1900-
talets historia. Händelser under  1900-talet  är  av
avgörande    betydelse   för   vårt   samhälle   och
undervisningen  i  historia  måste  prioritera denna
period. De flesta ungdomar saknar t.ex.  kunskap  om
de   brott   mot  mänskligheten  som  genomförts  av
kommunistiska regimer över världen.


2.  Förslag om kärnämnen (punkt 7) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Folkpartiet liberalerna  har  länge drivit frågan om
att historia bör vara ett kärnämne i gymnasieskolan.
Det är viktigt att alla elever  får goda kunskaper i
historia för att bl.a. kunna förstå  våra gemensamma
demokratiska principer och hur de vuxit  fram.  Utan
att  känna  sin  historia  är det svårt att upptäcka
tendenser  som verkar för att  kränka  de  mänskliga
rättigheterna.  Vi  liberaler  ser  med  glädje  att
Gymnasiekommitténs    ledamöter   nu   antagit   vår
ståndpunkt, och därför  inväntar  vi den proposition
som kommer på området.


3.  Förslag om kärnämnen (punkt 7) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Om vi skall kunna intressera fler ungdomar  för  att
studera naturvetenskap och teknik är det viktigt att
alla  elever  som  slutar gymnasieskolan har fått en
bättre  grund  än  i  dag   att   bygga  vidare  på.
Vänsterpartiet    anser    att    naturkunskap     i
fortsättningen  skall  omfatta  100  poäng  och  att
kärnämnenas  totala  omfång  därmed skall utökas. Då
skulle   även   en   bättre  balans  uppnås   mellan
naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora.


4.  Gymnasieexamen (punkt 17) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Avskaffandet av studentexamen, sammanförandet av det
gamla  gymnasiet,  handelsgymnasierna,  de  tekniska
gymnasierna  och yrkesskolan  till  en  sammanhållen
gymnasieskola  med  treåriga  utbildningar  som alla
innehåller  s.k.  gemensamma  kärnämnen,  alla dessa
reformer var viktiga steg mot ett jämlikare samhälle
med  ökad  social mobilitet. Det övergripande  målet
för alla förändringar av gymnasieskolan bör vara att
de skall medverka  till  ökad  jämlikhet  och social
rörlighet.  Införandet  av  en gymnasieexamen  leder
till ett mer segregerat skolsystem  med en kunskaps-
och människosyn som inte gynnar utvecklingen  av  en
öppen, flexibel skola där alla elever ges likvärdiga
livschanser.  En  gymnasieexamen  riskerar också att
styra  arbetssättet  i  skolan  och  förstärka  både
konkurrens och betygshets.


5.  Lärlingsutbildning (punkt 18) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Miljöpartiet  anser att det är dags för  ett  försök
att  erbjuda alla  gymnasieelever  möjligheten  till
lärlingsutbildning.  Många  elever är skoltrötta och
alltfler   som  påbörjar  en  gymnasial   utbildning
avslutar inte  denna.  Samtidigt  är  det  många som
skulle  vilja  lära sig mer om något specifikt  yrke
och som med glädje  skulle  prova  att  vara lärling
under ett eller ett par år. Modellerna för detta kan
variera.  Det behövs dock ett samlat grepp  för  att
kunna erbjuda  möjligheten  till  lärlingsutbildning
till alla elever. Regeringen bör därför  lägga  fram
förslag  om  införande  av  ett lärlingsprogram inom
gymnasiets ram.


6.  Elevinflytande (punkt 23) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Skoldemokratin,  inklusive  det  som  ibland  kallas
elevinflytande, måste stärkas  genom elevmajoritet i
styrelserna  inom  gymnasieskolan.  Dessa  styrelser
skall t.ex. ha budgetansvar,  ansvar  för  mål-  och
läroplansformuleringar  utifrån  de nationella målen
och     inflytande    över    personalrekryteringen.
Styrelserna  skall ha jämn könsfördelning och spegla
den   etniska   mångfalden.    Även   demokratin   i
klassrummen och den enskilde elevens inflytande över
det egna lärandet måste utvecklas.


7.  Språk (punkt 26) - m

av Gunilla Carlsson i Tyresö  (m), Anna Ibrisagic
(m) och Tobias Billström (m).
Vi  anser  att det måste vidtas åtgärder  för  att
motverka  den  negativa   utvecklingen  med  minskat
intresse för att läsa språk i skolan. Det är viktigt
med språkkunskaper i en alltmer  internationaliserad
värld,  och  de  moderna  språkens  ställning  måste
stärkas.  Ett  skäl  till  att ungdomar väljer  bort
språken  är  dagens  antagningsregler   till   högre
studier.  Genom  att  välja  ett annat ämne än språk
räknar många elever med att få  ett högre betyg, och
därmed  ökade  möjligheter att komma  in  på  önskad
högskoleutbildning.     Förutom     att     förändra
antagningreglerna  så  att taktikval inte lönar  sig
måste också ungdomar få ökad insikt om betydelsen av
att    kunna    fler    språk,    t.ex.     på    en
internationaliserad arbetsmarknad.
Bilaga

Förteckning över behandlade förslag



</pre><pre></pre><pre>
Motioner


Motioner från allmänna motionstiden 2002


2002/03:Ub207 av Sten Tolgfors (m):

4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om  att en nödvändig
åtgärd  för att stärka gymnasiet är  att  reda  ut
problemen i grundskolan.

2002/03:Ub210 av Sten Tolgfors (m):

1.  Riksdagen   begär  att  regeringen  lägger  fram
förslag  till  en   modern   lärlingsutbildning  i
enlighet med vad som anförs i motionen.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  vilka ämnen som
bör ha status som kärnämnen.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  införande av en
gymnasieexamen.

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  gymnasieskolans
samarbete med universitet och högskolor.

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  gymnasieskolans
möjligheter  att  erbjuda högskolekurser  för  att
minska steget mellan gymnasium och högskola.

2002/03:Ub244 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att försök skall
genomföras med externa examinationer.

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
högskolebehörighet inte  skall vara ett nödvändigt
mål för alla elever.

6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att alltid kunna
komplettera  studierna  så  att  högskolekompetens
uppnås.

7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen   anförs  om  att  öka
specialiseringen i yrkesutbildningarna.

8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om alternativa kurser
i kärnämnena.

9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  att  högre
förkunskapskrav    skall    införas    för   vissa
gymnasieprogram.

10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om att betyg skall
viktas vid antagningen  till högskolan beroende på
vilken  betydelse  de  olika   kurserna   har  för
högskolestudierna.

12.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs om en internationellt
jämförbar studentexamen.

13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  att  avlagd
studentexamen  skall  vara  en  förutsättning  för
högre studier.

14.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs  om  införande  av
yrkesinriktade program med yrkesexamen.

15. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  en  modern
lärlingsutbildning med lärlingsexamen.

23. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om inrättandet  av en
entreprenörsutbildning.

25.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram
förslag   till   ändring   av  läroplanen  för  de
frivilliga skolformerna så att  mål anges för sex-
och samlevnadsundervisningen.

27.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  kraftfulla
åtgärder för att bekämpa skolk.

29. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om att undervisning i
alla ämnen skall få läggas ut på entreprenad.

33.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening   vad   i  motionen   anförs   om   utökade
möjligheter   för   gymnasieelever   att   studera
utomlands.

34.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram
förslag  till  ändring   av   7   kap.   13   a  §
gymnasieförordningen    så    att    elever    som
tillgodoräknar  sig  utlandsstudier  på  en svensk
gymnasieskola  också  skall  kunna erhålla betygen
Väl godkänd och Mycket väl godkänd.

37.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om profilskolor och
om att gymnasieskolor  i  utsatta områden skall få
extra resurser.

38. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att de valbara
kurserna får användas till att ge en skola en viss
profil.

2002/03:Ub250 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

13. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att elevstyrda
skolor riskerar att urholka  rektors  och  lärares
ansvar och status.

2002/03:Ub251 av Birgitta Carlsson och Annika
Qarlsson (c):

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
konsumentkunskap skall vara ett obligatoriskt ämne
i gymnasieskolan.

2002/03:Ub252 av Johan Linander och Birgitta Sellén
(c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen   anförs   om   körkortsteori   i
gymnasieskolan.

2002/03:Ub272 av Stefan Attefall m.fl. (kd):

1.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram
förslag  om införande av ett lärlingsprogram  inom
gymnasieskolans ram.

2002/03:Ub314 av Peter Pedersen (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs  om att möjliggöra etablering
av en riksrekryterande rockskola  med  gymnasial och
eftergymnasial utbildning till Karlskoga.

2002/03:Ub322 av Agne Hansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att stärka lärlingssystemet
för småföretag.

2002/03:Ub342 av Maria Larsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  att göra Småland  till
försöksområde för en ny lärlingsutbildning.

2002/03:Ub358 av Anita Sidén och Lena Adelsohn
Liljeroth (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att åtgärder  måste  vidtas
för  att  motverka  minskningen  av  utbildningen  i
främmande språk i skolan.

2002/03:Ub362 av Marianne Carlström och Kerstin
Andersson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen   anförs  om  konsumentkunskap  i
gymnasieskolan.

2002/03:Ub425 av Eskil Erlandsson m.fl. (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs  om  framtagande av kursplan i
konsumenträtt och privat ekonomi för gymnasieskolan.

2002/03:Ub429 av Sofia Larsen m.fl. (c):

5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  i  motionen  anförs  om  att  ge
Skolverket    i    uppdrag   att   se   till   att
gymnasieskolorna följer  de  uppsatta  reglerna om
att   alla   elever   skall   ha   en  individuell
studieplan.

7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som i motionen anförs om att inrätta en
gymnasieexamen.

8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad som i motionen anförs om att permanenta
försöksverksamhet   med   lokala   styrelser   med
elevmajoritet i gymnasieskolan.

9.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs  om att införa en
utbildningsgaranti för alla upp till 25 års ålder.

2002/03:Ub440 av Jarl Lander m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen   anförs  om  en  specialutformad
gymnasieutbildning   för    persontransporter    med
riksintag.

2002/03:Ub444 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs om att  kravet  på
direkt  högskolebehörighet   tas   bort,  men  att
möjligheten att komplettera studierna  för  att få
behörigheten alltid skall finnas på alla program.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder  för  att
bryta   snedfördelning  vad  gäller  kön  och  den
sociala snedrekryteringen.

3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  ett  nytt
nationellt  program  med  speciell  inriktning  på
företagande och entreprenörskap.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  att  göra
historieämnet till kärnämne.

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att utveckla
religionskunskapsämnets betydelse.

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen  anförs  om  att  sex-  och
samlevnadsundervisningen görs obligatorisk.

7. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening     vad     i     motionen     anförs    om
modersmålsundervisning.

8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen  anförs  om  en  lagstadgad
miniminivå för elevinflytande.

9. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att elevernas
behov av särskilt stöd skall tillgodoses.

10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att samordningen
mellan grundskola och gymnasieskola förbättras.

15. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i motionen anförs om att individuella
studieplaner upprättas för varje elev.

17. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att införa en
gymnasieexamen  som  redovisar  innehållet  i  det
program  eleven  gått  och  vilka kompetenser  som
uppnåtts.

18. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om möjligheten att
fullfölja gymnasiestudier på lika villkor upp till
25 års ålder.

19. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att elever i
samtliga  gymnasieprogram  ges  möjligheter   till
kontakt med arbetslivet.

20.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening    vad   i   motionen   anförs    om    att
lärlingsprogram  införs där praktik och teoretiska
studier varvas och där utbildningen knyts till det
lokala näringslivet.

25. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om att stärka rektors
roll som pedagogisk ledare.

26.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i motionen  anförs  om värdegrunden och
kunskapssynen i skolan.

27.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om att varje skola i
sin kvalitetsredovisning  skall  redogöra  för hur
arbetet   med   värdegrundsfrågorna  fungerar  och
utvecklas.

2002/03:Ub472 av Anita Jönsson och Jarl Lander (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs  om  historia  som  kärnämne i
gymnasieskolan.

2002/03:Ub485 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp):

Riksdagen  begär att regeringen lägger fram  förslag
om   införande    av    ett   lärlingsprogram   inom
gymnasieskolans ram.

2002/03:Ub493 av Claes Västerteg (c):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om en specialutformad
gymnasieutbildning för bussförare med riksintag.

2002/03:Ub499 av Matilda Ernkrans och Hillevi
Larsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen   anförs   om   införande  av  en
förberedande  teoretisk körkortsutbildning  som  ett
frivilligt tillval i gymnasieskolan.

2002/03:Ub512 av Gunnar Sandberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs  om  arbetsmiljögenomgång för
gymnasieelever på de yrkesinriktade programmen.

2002/03:Ub532 av Monica Green m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen  anförs  om  införandet   av   en
trafikantutbildning      och     en     förberedande
körkortsutbildning i skolan.

2002/03:Ub536 av Monica Green m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om fri lunch för alla elever i
skolan.

2002/03:Sf336 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

25. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om närhetsgaranti
inom gymnasieskolan.

2002/03:So509 av Alf Svensson m.fl. (kd):

8.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om en differentierad
utbildningssatsning på undersköterskor.

2002/03:Kr297 av Kent Olsson m.fl. (m):

4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i motionen anförs om Idrott och hälsa
som kärnämne i skolan.

2002/03:Kr298 av Peter Pedersen (v):

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om att i samverkan
med berörda parter  verka för att gymnasieskolan i
Degerfors ges möjlighet  att  utvecklas  till  ett
riksrekryterande fotbollsgymnasium.

2002/03:T214 av Birgitta Carlsson och Rigmor
Stenmark (c):

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att gymnasieskolan
bör erbjuda teoriutbildning inför körkortstagning.

2002/03:MJ426 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

15.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om gymnasieutbildning
med inriktning på fiske.

2002/03:N267 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):

13. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om gymnasium  och
folkhögskolor.

2002/03:A321 av Anders G Högmark m.fl. (m):

2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om det nuvarande
utbildningssystemet.

7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  införande av en
företagsinriktad lärlingsutbildning.



</pre><pre></pre>