Fristående skolor

<div class="sidhuvud_publikation">Utbildningsutskottets betänkande</div><div class="sidhuvud_beteckning">2002/03:UBU15</div><h1>Fristående skolor</h1>
<hr class="sidhuvud_linje"><pre>
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande 61 motionsyrkanden från
allmänna motionstiden 2002.
Motionsyrkandena avser frågor om bl.a. etablering av fristående
skolor, avgift för Skolverkets prövning, hänsyn till kommunens s.k.
skolpliktskostnader vid bestämmande av bidrag till fristående skolor,
vinst i fristående skolor, bidrag för elever i behov av särskilt stöd,
undervisningen i konfessionella skolor, uppföljning och utvärdering av
fristående skolor, riksrekrytering till gymnasieskolan, rätten att
välja skola, etableringsfrihet inom förskoleverksamheten och
fristående skolor för vuxenutbildning.
Utskottet föreslår med anledning av motionsyrkanden att riksdagen
skall göra uttalanden till regeringen på fyra punkter. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag till ändrade lagregler vad avser
Skolverkets prövning av en fristående skolas rätt till kommunala
bidrag,
införande av avgift för Skolverkets prövning av ansökningar från
fristående skolor,
hänsyn vid bestämmande av bidrag till fristående skolor till kommunens
ansvar för att bereda utbildning åt samtliga barn och ungdomar i
kommunen samt
kommunal uppföljning och utvärdering av fristående skolor.
På dessa fyra punkter finns gemensamma reservationer från Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna,
Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna.
Övriga motionsyrkanden avstyrks av utskottet huvudsakligen med
hänvisning till utredningsförslag som bereds inom Regeringskansliet.
Även dessa ställningstaganden av utskottet har föranlett reservationer
på flera punkter.</pre><pre>
Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.      Villkoren för fristående skolor
        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub205 yrkandena 3 och
4, 2002/03:Ub229 yrkande 18 och 2002/03:Ub244 yrkande 35.
Reservation 1 (m, fp)

2.      Förklaring om rätt till bidrag för fristående skola
        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
utskottet anfört. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Ub310
yrkande 1 och bifaller delvis motionerna 2002/03:Sf336 yrkande 23 och
2002/03:Ub526.
Reservation 2 (m, fp, kd, c, mp)

3.      Betygssättningen i fristående skola som kriterium för
godkännande
        Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub310 yrkande 5.

4.      Avgift för Skolverkets prövning
        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
utskottet anfört. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Ub310
yrkande 2.
Reservation 3 (m, fp, kd, c, mp)

5.      Hänsyn till kommunens skolpliktskostnader
        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
utskottet anfört. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Ub310
yrkande 3.
Reservation 4 (m, fp, kd, c, mp)

6.      Vinst i fristående skolor
        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub205 yrkandena 1 och 2
och 2002/03:Ub310 yrkande 8.
Reservation 5 (m)

7.      Bidrag för elever i behov av särskilt stöd
        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub208 yrkande 3 och
2002/03:Ub429 yrkande 11.
Reservation 6 (m, fp, kd, c)

8.      Kompensation för mervärdesskatt
        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk365, 2002/03:Ub208
yrkande 5 och 2002/03:Ub279.
Reservation 7 (m)

9.      Införande av individuella program
        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub416 yrkande 3 och
2002/03:Ub429 yrkande 12.
Reservation 8 (kd, c)

10.     Undervisningen i konfessionella skolor
        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L318 yrkande 16,
2002/03:Sf226 yrkande 10, 2002/03:Ub253 och 2002/03:Ub310 yrkande 9.

Reservation 9 (m, fp, kd, c, mp) - motiv.

11.     Viss övrig undervisning
        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub208 yrkande 1 och
2002/03:Ub325 yrkande 7.

12.     Lärare i fristående skolor
        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub208 yrkande 2 och
2002/03:Ub429 yrkande 13.
Reservation 10 (m)

13.     Uppföljning och utvärdering av fristående skolor
        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
utskottet anfört. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Ub310
yrkande 4 och avslår motion 2002/03:Ub416 yrkande 2.
Reservation 11 (m, fp, kd, c, mp)

14.     Insyn i fristående skolor
        Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub310 yrkande 7.

15.     Riksrekrytering till gymnasieskolan m.m.
        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub244 yrkande 36,
2002/03:Ub277 yrkande 2, 2002/03:Ub444 yrkande 22 och 2002/03:Ub511.

Reservation 12 (m, fp, kd)

16.     Rätten att välja skola
        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf226 yrkande 23,
2002/03:Sf332 yrkande 12, 2002/03:Ub206 yrkandena 4, 5 och 7,
2002/03:Ub277 yrkande 1, 2002/03:Ub310 yrkande 6, 2002/03:Ub410
yrkande 7 och 2002/03:Ub444 yrkande 21.
Reservation 13 (m, fp, kd)
Reservation 14 (v)

17.     Införandet av en nationell skolpeng
        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub206 yrkandena 1-3 och
6, 2002/03:Ub208 yrkande 4, 2002/03:Ub211 yrkande 5 och 2002/03:N305
yrkande 10.
Reservation 15 (m)

18.     Etableringsfrihet inom förskoleverksamheten
        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf376 yrkande 4,
2002/03:So250 yrkande 14, 2002/03:Ub261, 2002/03:Ub415 yrkande 6 och
2002/03:A241 yrkande 18.
Reservation 16 (m, fp, kd, c)

19.     Fristående skolor för vuxenutbildning
        Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub416 yrkande 4.
Reservation 17 (m, fp, kd, c)

20.     Rätten till skolskjuts för elev i fristående skola
        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub271, 2002/03:Ub416
yrkande 1 och 2002/03:Ub417 yrkande 18.
Reservation 18 (m, fp, kd, c)

21.     Inackorderingstillägg till elev i fristående skola
        Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub374.
Reservation 19 (kd)
Stockholm den 15 maj 2003
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan Björkman (s), Ulf
Nilsson (fp), Inger Lundberg (s), Gunilla Carlsson i Tyresö (m),
Majléne Westerlund Panke (s), Agneta Lundberg (s), Inger Davidson
(kd), Nils-Erik Söderqvist (s), Per Bill (m), Louise Malmström (s),
Ana Maria Narti (fp), Anna Ibrisagic (m), Mikael Damberg (s), Mikaela
Valtersson (mp), Christer Adelsbo (s), Lennart Gustavsson (v) och
Håkan Larsson (c).</pre><pre>
Redogörelse för ärendet
Under den allmänna motionstiden 2002 väcktes ett stort antal motioner
med yrkanden rörande fristående skolor och rätten att välja skola.
Dessa behandlas i detta betänkande.
Motionsyrkandena avser frågor om bl.a. etablering av fristående
skolor, avgift för Skolverkets prövning, hänsyn till kommunens s.k.
skolpliktskostnader vid bestämmande av bidrag till fristående skolor,
vinst i fristående skolor, bidrag för elever i behov av särskilt stöd,
undervisningen i konfessionella skolor, uppföljning och utvärdering av
fristående skolor, riksrekrytering till gymnasieskolan, rätten att
välja skola, etableringsfrihet inom förskoleverksamheten och
fristående skolor för vuxenutbildning.
Förslagen i motionerna, sammanlagt 61 yrkanden, återges i bilaga.</pre><pre>
Utskottets överväganden
Inledning
Våren 2002 beslutade riksdagen med anledning av propositionen
Fristående skolor jämte motioner att anta vissa ändringar i skollagens
bestämmelser om fristående skolor, medan andra förslag till
lagändringar i propositionen avslogs (prop. 2001/02:35, bet. UbU7,
rskr. 184).
Riksdagen antog regeringens förslag till nya bidragsregler för
fristående särskolor och fristående gymnasieskolor. Vidare antogs
regler om att utbildningen vid fristående särskolor, gymnasieskolor
och gymnasiesärskolor skall vara avgiftsfri för eleverna, i likhet med
vad som gäller för skolor inom det offentliga skolväsendet och för
fristående grundskolor. Avgifter skall inte heller få tas ut i samband
med ansökan till fristående skola. Riksdagen antog också lagregler om
krav på behöriga lärare i fristående skolor som överensstämmer med de
krav som finns för offentliga skolor. Likaså beslutades regler om att
huvudmannen för en fristående skola skall ha förutsättningar att
bedriva verksamheten. Regeringen bemyndigades i skollagen att meddela
föreskrifter om skyldighet för fristående skolor att lämna en
ekonomisk redovisning över sin verksamhet.
Däremot avslog riksdagen regeringens förslag om vissa tillägg i de
lagregler som gäller Skolverkets prövning av om en fristående skola
skall ha rätt till kommunala bidrag. Gällande regler om att skolan
inte skall förklaras berättigad till bidrag om utbildningen skulle
innebära påtagliga negativa följder för den kommunala skolverksamheten
ansågs vara tillräckliga. Regeringens förslag om införande av avgift
för Skolverkets prövning avslogs. Vidare avslog riksdagen föreslagna
lagregler om rätt för en kommun att vid beräkningen av bidrag till
fristående skolor ta hänsyn till kommunens ansvar för att bereda
utbildning åt samtliga barn och ungdomar i kommunen. En föreslagen
skärpning av lagreglerna om kommunal uppföljning och utvärdering av
fristående skolor avslogs också.
De antagna ändringarna i skollagen (1985:1100, ändr. 2002:159) trädde
i kraft den 1 juli 2002. Bestämmelserna i fråga om beräkning av bidrag
och om avgifter tillämpades första gången för kalenderåret 2003.
Utskottet behandlar i det följande motionsyrkanden från allmänna
motionstiden hösten 2002, vilka till stor del tar upp de
lagstiftningsfrågor som riksdagen beslutade om våren 2002.
Etablering av fristående skolor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med anledning av ett motionsyrkande göra ett
tillkännagivande till regeringen om tydligare lagregler för
Skolverkets prövning av ansökan från fristående skola om att bli
berättigad till kommunala bidrag. Med hänvisning till pågående arbete
med att införa systematisk uppföljning och redovisning av kvaliteten i
skolväsendet avstyrks motionsyrkanden som rör likvärdiga villkor för
fristående och kommunala skolor och om betygssättningen i fristående
skolor.
Jämför reservationerna 1 (m, fp) och 2 (m, fp, kd, c, mp).
Motioner och utskottets ställningstaganden
Folkpartiet framhåller i motion 2002/03:Ub229 om grundskolan
betydelsen av att skapa likvärdiga villkor för fristående och
kommunala skolor (yrkande 18). I Folkpartiets motion 2002/03:Ub244
begärs att etablering av fristående gymnasieskolor skall underlättas
(yrkande 35). I båda motionerna understryks att en lag för fristående
skolor måste utformas så att kommunalt godtycke inte tillåts vara
avgörande för om en fristående skola skall godkännas, och reglerna för
ekonomisk ersättning måste bli så tydliga att skilda tolkningar i
kommunerna inte är möjliga.
Enligt motion 2002/03:Ub205 (m) bör endast utbildningens kvalitet
spela roll vid bedömningen av skolor (yrkande 4). Motionären hävdar
att det inte har något som helst egenvärde om skolans huvudman är
kommun eller enskild. Inget barn skall tvingas gå i en sämre skola för
att kommunala skolor skall skyddas från konkurrens (yrkande 3).
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
I skollagen (1985:1100) regleras i 9 kap. villkoren för att fristående
skolor skall godkännas för skolpliktens fullgörande och för att de
skall ha rätt till bidrag från elevernas hemkommuner. Beslut i dessa
ärenden fattas av Statens skolverk.
En genomgående strävan under senare tid när det gäller
regelförändringar för fristående skolor har varit att i görligaste mån
anpassa reglerna till dem som gäller för kommunala skolor. Utifrån det
övergripande synsättet om likvärdiga ekonomiska villkor oavsett
huvudman beslutade riksdagen våren 2002 att bidraget till en
fristående gymnasieskola i första hand skall svara mot den kostnad som
elevens hemkommun har för motsvarande nationella program. Den
bakomliggande tanken är att resursen för eleven och därmed kommunens
kostnad inte skall påverkas av om en elev går i en kommunal eller en
fristående gymnasieskola. För de fristående grundskolorna har
principen att fristående skolor får bidrag efter samma grunder som
kommunala skolor funnits sedan den 1 juli 1997. Regler som
överensstämmer med de kommunala skolornas har nyligen införts för
fristående skolor i fråga om krav på behöriga lärare och om avgiftsfri
utbildning.
Skollagskommittén har i sitt betänkande Skollag för kvalitet och
likvärdighet (SOU 2002:121) utformat skollagen så att samma
bestämmelser så långt möjligt skall gälla både för offentliga och
enskilda (fristående) skolor, framför allt i syfte att öka
utbildningens likvärdighet och elevernas rättssäkerhet (s. 99).
Kommittén föreslår att det i skollagen införs en allmän föreskrift om
att varje skolhuvudman och skolenhet, offentlig såväl som enskild,
systematiskt skall följa upp och utvärdera sin verksamhet och på basis
härav årligen upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar (3 kap. 1 §
första och andra styckena förslaget till skollag).
I skriften Alla skolor ska vara bra skolor - regeringens
kvalitetsprogram för skolan anges att kvalitetssäkringen behöver
stärkas på kommun- och skolnivå. Kvalitetsredovisningen behöver bli
tydligare och ges högre status. Den skall vara det centrala dokumentet
för att utvärdera och rapportera skolans resultat. Den skall på ett
lättillgängligt och jämförbart sätt visa hur skolan lyckas med att nå
de nationella målen och vilka åtgärder som behöver vidtas för att man
skall komma till rätta med eventuella brister. Skolans hela uppdrag
som det beskrivs i läroplan och kursplaner skall ingå i redovisningen.
Skolverket kommer att få rätt att utfärda föreskrifter om
kvalitetsredovisning och enhetliga resultatmått i syfte att underlätta
jämförelser av kvaliteten.
Enligt Skolverkets nya instruktion (2002:1160) skall verket genom
utbildningsinspektion granska kvaliteten i skolväsendet. I
regleringsbrev för verket för budgetåret 2003 föreskrivs att varje
kommun skall omfattas av inspektion vart sjätte år.
Vänsterpartiet begär i motion 2002/03:Ub310 ett förslag till ändring
av skollagen i fråga om avslag på ansökan om etablering av fristående
skolor (yrkande 1). Enligt motionärerna skall Skolverkets prövning av
fristående skolas ansökan om förklaring om rätt till bidrag ske
utifrån en helhetsbedömning. Om en sådan bedömning visar att ett
bifall skulle få påtagliga negativa följder för elever och
skolväsendet i kommunen skall ansökan alltid avslås, även om kommunen
i sitt yttrande till verket tillstyrkt ansökan. En motsvarande begäran
framställs i Vänsterpartiets motion 2002/03:Sf336 yrkande 23. I
motionen framhålls att explosionen av privata, s.k. fristående skolor
måste stoppas. Motionärerna vänder sig emot den nuvarande utvecklingen
där skolor tvingas profilera sig för att i konkurrens med andra skolor
locka till sig elever.
I motion 2002/03:Ub526 (s) påpekas att kommunerna har ansvaret för att
garantera alla barn en bra utbildning. De har att finansiera och
organisera skolan så att detta mål kan nås. Det är därför enligt
motionären rimligt att kommunernas inflytande över etableringen av
skolverksamhet i kommunerna ökar.
U t s k o t t e t konstaterar att motionärernas förslag i huvudsak
stämmer överens med det förslag till lagändring som regeringen lade
fram för riksdagen i propositionen Fristående skolor (prop.
2001/02:35). I propositionen föreslog regeringen att Skolverket inte
skall förklara en fristående skola berättigad till bidrag, om skolans
verksamhet vid en helhetsbedömning, varvid bl.a. skolans storlek och
geografiska läge skall beaktas och - för vissa skolformer -
utbildningens innehåll, skulle innebära påtagliga negativa följder för
skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller - för vissa
skolformer - i närliggande kommuner. Riksdagen avslog detta förslag
med knapp majoritet under våren 2002, dvs. under föregående
mandatperiod.
Frågan om en lagändring har ånyo aktualiserats genom de redovisade
motionsyrkandena. Utskottet gör nu följande bedömning.
En väsentlig skillnad mellan kommunalt och enskilt huvudmannaskap för
skolan är att kommunen alltid har det yttersta ansvaret för att
erbjuda alla barn och ungdomar i kommunen en god och likvärdig
utbildning. Enligt utskottets mening måste det därför finnas en sådan
balans mellan offentliga och fristående skolor i en kommun att
kommunen ges faktiska möjligheter att ta sitt övergripande ansvar.
Eleverna å sin sida måste ha reella möjligheter att välja en kommunal
skola. I sammanhanget vill utskottet också erinra om att kommunen har
ett uppdrag att erbjuda ett allsidigt urval av gymnasieutbildning,
vilket självklart påverkas av etableringarna av fristående skolor i
kommunen eller på närliggande orter. Det är angeläget att Skolverket
vid sin bedömning har ett bra och fullständigt beslutsunderlag.
Utskottet ställer sig bakom motionärernas krav på att förtydliga
skollagens bestämmelser i fråga om vilka kriterier som skall beaktas
vid Skolverkets prövning av huruvida en fristående skola skall
förklaras berättigad till bidrag. Lagtexten bör överensstämma med den
som lades fram i propositionen Fristående skolor. Vid en
helhetsbedömning skall således beaktas faktorer som skolans storlek
och geografiska läge och för vissa skolformer utbildningens innehåll.
Riksdagen bör med bifall till motion 2002/03:Ub310 yrkande 1 och med
delvis bifall till motionerna 2002/03:Sf336 yrkande 23 och
2002/03:Ub526 tillkännage för regeringen som sin mening vad utskottet
här har framfört.
Enligt Vänsterpartiet i motion 2002/03:Ub310 yrkande 5 bör det vara
ett naturligt kriterium för godkännande av en fristående skola, där
betygssättning är aktuell, att huvudmannen redovisar hur man avser att
arbeta för att säkerställa betygens likvärdighet. Regeringen bör lägga
fram förslag till ändring av skollagen i fråga om betygssättningen i
fristående skola i enlighet med yrkandet.
U t s k o t t e t föreslår avslag på motionsyrkandet.
Enligt 1 a kap. 7 § förordningen (1996:1206) om fristående skolor - i
dess lydelse fr.o.m. den 1 januari 2001 - är en fristående skola som
har fått medgivande av Skolverket att anordna prövning och utfärda
betyg skyldig att tillämpa bestämmelserna i 7 kap.
grundskoleförordningen (1994:1194) respektive 7 kap.
särskoleförordningen (1995:206) om betyg m.m. Samma regler skall
således tillämpas för fristående och offentliga skolor.
Utskottet utgår från att frågor som rör betygens likvärdighet över
landet och mellan skilda skolor, såväl kommunala som fristående,
kommer att uppmärksammas vid Skolverkets utbildningsinspektion. Genom
utbildningsinspektion skall verket granska kvaliteten i skolväsendet.
Avgift för Skolverkets prövning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med anledning av ett motionsyrkande göra ett
tillkännagivande till regeringen om att det i skollagen bör införas en
bestämmelse angående avgift för Skolverkets prövning av ansökningar
från fristående skola.
Jämför reservation 3 (m, fp, kd, c, mp).
Motion
Vänsterpartiet påpekar i motion 2002/03:Ub310 yrkande 2 att ett stort
antal fristående skolor inte kommer i gång med sin verksamhet som
planerat, vilket tyder på bristfällig eller orealistisk planering från
de blivande huvudmännen. Det bör därför införas en särskild avgift för
Skolverkets prövning av ansökningar, i syfte att bidra till
finansieringen av statens merkostnader för prövningen och för att
begränsa mängden mindre seriösa ansökningar. Motionärerna vill att
regeringen återkommer med förslag till en sådan bestämmelse i
skollagen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet erinrar om att riksdagen under föregående mandatperiod
avslog regeringens förslag i propositionen Fristående skolor om
införande av avgift för Skolverkets prövning av ansökningar om
godkännande av fristående skolor eller om förklaring om rätt till
bidrag till sådana skolor (prop. 2001/02:35, bet. UbU7, rskr. 184).
I likhet med motionärerna noterar utskottet att det förekommer att
fristående skolor som godkänts eller förklarats bidragsberättigade av
Skolverket inte startar sin verksamhet enligt planerna. Utskottet
anser att motionärerna framfört vägande skäl för införande av en
särskild avgift för prövning hos Skolverket av ansökningar från
fristående skolor. En särskild avgift bör därför införas. Avgiften
skall dock inte få överstiga myndighetens självkostnader för
prövningen.
Riksdagen bör således med bifall till motionsyrkandet tillkännage för
regeringen som sin mening att i skollagen bör införas en ny
bestämmelse med bemyndigande för regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om en sådan avgift för
Skolverkets prövning.
Hänsyn till kommunens skolpliktskostnader
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med anledning av ett motionsyrkande göra ett
tillkännagivande till regeringen om att hänsyn skall tas till
kommunens s.k. skolpliktskostnader respektive motsvarande kostnader på
gymnasienivå vid bestämmande av bidrag till fristående skolor.
Jämför reservation 4 (m, fp, kd, c, mp).
Motion
Enligt Vänsterpartiet i motion 2002/03:Ub310 yrkande 3 måste en kommun
i alla lägen kunna erbjuda elever plats i sina skolor, till skillnad
från en fristående skola som kan optimera sin skolorganisation.
Kommunen skall ha en beredskap och en överkapacitet som medför högre
kostnader per elev. Dessa s.k. skolpliktskostnader skall därför inte
inkluderas i grunderna för bidraget per elev i fristående skolor.
Riksdagen bör enligt motionärerna hos regeringen begära förslag till
sådan ändring i skollagen.
Utskottets ställningstagande
Inledningsvis har nämnts att riksdagen våren 2002, dvs. under
föregående mandatperiod, avslog regeringens förslag om att i skollagen
skulle införas regler om rätt för en kommun att vid beräkningen av
bidrag till fristående skolor ta hänsyn till kommunens ansvar för att
bereda utbildning åt samtliga barn och ungdomar i kommunen.
Utskottet vill nu med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Som utskottet framhållit i det föregående har kommunen det yttersta
ansvaret för att vid varje tillfälle erbjuda alla barn och ungdomar i
kommunen en god utbildning. Ett sådant ansvar kan inte läggas på
enskilda skolhuvudmän. En kommun måste därför alltid ha ett visst
utrymme reserverat för elevökningar i samband med skolstarten för
nybörjare, men även för andra elever som flyttar till kommunen. En
kommun måste också kunna erbjuda plats i sina skolor när en fristående
skola inte kan starta sin verksamhet som planerat eller när en
fristående skola upphör. Den beredskap och överkapacitet som en kommun
därmed har kan medföra högre kostnader per elev. Som motionärerna
påpekat kan kommunen inte, till skillnad från fristående skolor,
optimera sin skolorganisation för att begränsa kostnaderna. Aktuella
undersökningar bekräftar tidigare uppgifter om att de fristående
skolorna är kostnadsdrivande för kommunerna.
Likaså är en kommun skyldig att erbjuda utbildning på gymnasieskolans
nationella program för samtliga ungdomar i kommunen som är berättigade
till sådan utbildning. Kommunen kan inte på samma sätt som en
fristående gymnasieskola optimera sin skolorganisation genom att
endast anordna ett fåtal program och ta in det antal elever som ger
helt fyllda undervisningsgrupper. De kostnader kommunen har med
anledning av detta ansvar för att bereda gymnasieutbildning hänför sig
dels till merkostnader för utbildningen på de olika programmen, dels
till kostnader för central administration och förvaltning.
Utskottet delar uppfattningen i motionen att nämnda s.k.
skolpliktskostnader och motsvarande kostnader på gymnasienivå inte
skall inkluderas i grunderna för det kommunala bidraget per elev i
fristående grundskolor och särskolor respektive fristående
gymnasieskolor.
Riksdagen bör enligt utskottets mening med bifall till motionsyrkandet
tillkännage för regeringen som sin mening vad utskottet här framfört
om ändringar i bidragsreglerna för fristående skolor.
Vinst i fristående skolor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om vinst i fristående skolor med
hänvisning till pågående utredning om icke vinstutdelande aktiebolag.
Jämför reservation 5 (m). Jämför särskilt yttrande 1 (fp).
Motioner
Vänsterpartiet betonar i motion 2002/03:Ub310 yrkande 8 att fristående
skolor utan annat märkbart syfte än det ekonomiska vinstintresset inte
hör hemma inom det svenska utbildningsväsendet. I de fall en skola går
med vinst bör denna återinvesteras i verksamheten och på det sättet
komma eleverna till godo. Enligt motionen bör riksdagen hos regeringen
begära förslag till en ny bestämmelse i skollagen som innebär att det
överskott som uppstår i fristående skolor och förskolor skall gå
tillbaka till verksamheten och inte betalas ut som vinst till
huvudmannen.
Enligt motion 2002/03:Ub205 (m) kommer inte ett enda barn att gå ut
skolan med bättre kunskaper genom att fristående skolor förbjuds att
göra vinst (yrkande 1). Motionären anser att varje fristående skola
självständigt skall kunna besluta om vad ett eventuellt överskott
skall användas till (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena med hänvisning till att
frågan om vinstutdelning i skolverksamhet utreds.
Enligt regeringsbeslut i februari 2002 har en särskild utredare
tillkallats med uppdrag att utreda frågor om ett nytt slag av
aktiebolag för icke vinstutdelande verksamhet (Ju 2002:06).
Kännetecknande för ett sådant bolag skall vara att det har ett annat
syfte än att ge aktieägarna vinst, och att det finns särskilda
begränsningar när det gäller bolagets rätt att dela ut vinst till
ägare och andra. Dessa begränsningar skall innebära antingen ett
fullständigt förbud mot vinstutdelning eller att aktieägarna har rätt
till endast en på visst sätt begränsad avkastning på satsat kapital.
Upparbetade överskott skall användas för att utveckla den verksamhet
som bolaget bedriver. Enligt direktiven (dir. 2002:30) skall
utgångspunkten för arbetet vara att åstadkomma en bolagsform som är
ägnad för verksamhet inom barnomsorg, skola, sjukvård och äldrevård.
Uppdraget skall redovisas senast den 15 september 2003 (tilläggsdir.
2002:145).
Resultatet av utredningens arbete bör enligt utskottets mening
avvaktas.
Bidrag för elever i behov av särskilt stöd
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden som rör mottagande i fristående
skola av elever i behov av särskilt stöd. Utskottet hänvisar bl.a.
till förslag som lagts fram av Skollagskommittén (SOU 2002:121) och
som bereds inom Regeringskansliet.
Jämför reservation 6 (m, fp, kd, c).
Motioner
Enligt Centerpartiets motion 2002/03:Ub429 yrkande 11 bör fristående
skolor ges möjlighet att ta emot elever i behov av särskilt stöd på
samma villkor som en kommunal skola. Motionärerna vill ha regler eller
riktlinjer för bedömning av vilken typ av stödbehov som skall
tilldelas särskilda resurser. Därigenom underlättas prövningen av
frågan om ersättning till fristående skola för elever i behov av
särskilt stöd.
I motion 2002/03:Ub208 (m) yrkande 3 lyfts fram att tillgången till
fristående skolor är bra för barn med särskilda behov. Föräldrar som
anser att deras barn inte får det stöd de behöver i den kommunala
skolan söker sig enligt motionären ofta till fristående skolor.
Fristående skolor skulle i än högre grad bli ett alternativ för barn
med särskilda behov om man accepterade fristående skolor för
dyslektiker och för barn med funktionshinder samt ett skolpengssystem
som gör det möjligt för sådana skolor att starta.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
Enligt 9 kap. 2, 8 och 8 b §§ skollagen skall en godkänd eller
bidragsberättigad fristående skola stå öppen för alla barn respektive
ungdomar som enligt skollagen har rätt till utbildning inom
motsvarande skolform i det offentliga skolväsendet. Likaså skall en
godkänd fristående förskoleklass stå öppen för alla barn som har rätt
till utbildning inom förskoleklassen (2 b kap. 7 § skollagen).
Undantag får endast göras för sådana barn respektive ungdomar vilkas
mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller
ekonomiska svårigheter uppstår för skolan.
Möjligheten för en fristående skola att neka att ta emot en elev under
vissa förutsättningar motsvarar vad som, enligt 4 kap. 6 § skollagen,
gäller vid placeringen av elever vid en kommuns olika skolenheter. En
skola kan när det gäller barn med särskilda behov ha svårt att ta emot
barnet som elev. För att skolan skall få neka en elev tillträde måste
dock svårigheten vara betydande. Det kan vara fråga om att
skollokalerna måste förändras eller att det behövs extra personal för
eleven. Om kommunen är beredd att betala för det särskilda stödet, kan
den fristående skolan inte åberopa ekonomiska svårigheter som skäl för
att vägra att ta emot en elev.
Principen om öppenhet gäller för både fristående och offentliga
skolor. Överensstämmande regler gäller också i fråga om mottagande av
elever i behov av särskilt stöd. Utskottet förutsätter att detta
innebär att skolorna får en lika behandling oavsett huvudman även när
det gäller resursfördelningen för elever i behov av särskilt stöd.
Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande Skollag för kvalitet och
likvärdighet (SOU 2002:121, s. 229) nya bestämmelser som innebär att
en enskild skola (nuvarande fristående skola) skall kunna specialisera
sin verksamhet till elever i behov av särskilt stöd eller, enligt
föreskrifter som meddelats av regeringen, till en särskild elevgrupp
som kräver en särskilt anpassad utbildning eller organisation. Som
exempel nämner kommittén klasser för elever med dyslexi, autism eller
hörselnedsättning.
I betänkandet konstaterar kommittén (s. 336) att uppfattningen skiftar
om vad som krävs för att en elev skall anses vara i behov av särskilt
stöd. Att i lagtext närmare definiera vilka förutsättningar som skall
föreligga för rätt till stöd är knappast möjligt. Kommittén anser mot
denna bakgrund att en regel om särskilt stöd med nödvändighet måste
bli allmänt hållen och knytas till en skyldighet för skolan att utreda
elevens stödbehov. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt
stöd för att kunna nå målen har eleven rätt till sådant stöd.
Skollagskommitténs betänkande remissbehandlas för närvarande.
Utskottet anser att beredningen inom Regeringskansliet av förslagen
bör inväntas.
Kompensation för mervärdesskatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om ersättning till fristående
skolor för kostnader för mervärdesskatt. Utskottet hänvisar till
gällande bestämmelser.
Jämför reservation 7 (m). Jämför särskilt yttrande 2 (fp, kd).
Motioner
I tre motioner, nämligen motionerna 2002/03:Ub279 (m), 2002/03:Ub208
(m) yrkande 5 och 2002/03:Sk365 (m), efterfrågas likvärdiga
förutsättningar för kommunala och fristående skolor när det gäller
kompensation för mervärdesskatt. Enligt motionerna får en organisation
som har mervärdesskattepliktig omsättning dra av mervärdesskatt (moms)
på inköp av varor och tjänster. Verksamheter som är momsbefriade,
t.ex. tjänsteproduktion i skolverksamhet, saknar denna möjlighet. Det
innebär att den moms som betalas vid t.ex. inköp av material inte kan
dras av mot utgående moms. Särskilt drabbade är fristående praktiska
gymnasieskolor som har investeringstung verksamhet. Däremot ges
kommunala skolor ersättning för dylika momskostnader. Motionärerna
påpekar att fristående skolor inte skall missgynnas i förhållande till
kommunala skolor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena med
hänvisning till följande bestämmelser.
Enligt förordningen (1996:1206) om fristående skolor skall en kommun
som lämnar bidrag för en elev i en fristående grundskola eller
förskoleklass för skolan kunna redovisa hur stor andel av bidraget som
är ersättning för kostnader för mervärdesskatt. Motsvarande
bestämmelse när det gäller gymnasieskolan infördes i förordningen
fr.o.m. den 1 juli 2002 (ändr. 2002:395) med tillämpning första gången
i fråga om bidrag för kalenderåret 2003.
Införande av individuella program
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att fristående gymnasieskolor
skall ges rätt att anordna individuella program. Utskottet hänvisar
till pågående beredning inom Regeringskansliet av utredningsförslag.
Jämför reservation 8 (kd, c). Jämför särskilt yttrande 3 (m, fp).
Motioner
Kristdemokraterna förordar i motion 2002/03:Ub416 yrkande 3 att
fristående gymnasieskolor skall ges rätt att starta individuella
program. I motionen fäster de uppmärksamheten på att många fristående
skolor drivs med alternativa och nyskapande pedagogiska metoder. I
vissa fall kan det göra skolorna väl lämpade att ta emot elever som av
olika anledningar har svårt att klara de nationella
gymnasieprogrammen.
Centerpartiet anser likaså, i motion 2002/03:Ub429 yrkande 12, att det
skall vara möjligt att inrätta individuella program vid fristående
gymnasieskolor. Det är enligt motionärerna angeläget att ta till vara
den kunskap och det engagemang som finns även utanför det offentliga
skolväsendet för att ge elever rätt stöd och stimulans för vidare
studier.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena.
Förändringar av gymnasieskolans individuella program har föreslagits
av Gymnasiekommittén 2000 i betänkandet Åtta vägar till kunskap - en
ny struktur för gymnasieskolan (SOU 2002:120) och av arbetsgruppen för
PRIV i promemorian Ökade möjligheter för elever i gymnasieskolan att
följa undervisningen på ett programinriktat individuellt program
(U2003/532/G). Både betänkandet och promemorian är nu föremål för
remissbehandling och kommer att beredas inom Regeringskansliet.
Enligt utskottets mening bör riksdagen - i avvaktan på resultatet av
denna beredning - inte göra något uttalande om rätt för fristående
gymnasieskolor att anordna individuella program.
Undervisningen i konfessionella skolor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om undervisningen i konfessionella
fristående skolor. Utskottet hänvisar till gällande bestämmelser och
uttalanden i förarbetena till dessa samt till planerade åtgärder från
Skolverkets sida.
Jämför reservation 9 (m, fp, kd, c, mp) - motiveringen.
Jämför särskilda yttranden 4 (m, fp, kd, c, mp) och 5 (kd).
Motioner
Folkpartiet framhåller i motion 2002/03:Sf226 yrkande 10 att
fristående skolor som inte bedriver undervisning i enlighet med
läroplanens mål och värderingar bör få sina tillstånd indragna. I
motionen anmärks att religiösa friskolor är något nytt och därmed
ovant i Sverige. Det ställer krav på tydliga politiska ramar för vad
som är tolerans och vad som inte är det. Enligt motionärerna är det
utomordentligt viktigt att dessa skolor undervisar om samtliga
världsreligioner och livsåskådningar. Undervisningen får inte vara
färgad av konfessionella förbehåll. Det är också viktigt att skolorna
ingående undervisar om medborgerliga och politiska fri- och
rättigheter i Sverige. Motionärerna ser det som angeläget att
Skolverket fortsätter sin granskning av fristående skolor som drivs på
religiös grund.
I motion 2002/03:Ub310 yrkande 9 påpekar Vänsterpartiet att
undervisningen i skolan enligt läroplanerna skall vara icke-
konfessionell. Detta är en mycket viktig princip, särskilt i ett
mångkulturellt samhälle. Grundläggande i en demokrati är att
undervisningen inte skall ta ställning för en viss trosuppfattning,
utan uppmuntra till eget kritiskt sökande efter kunskap och ge stöd i
skapandet av en egen världsbild. Motionärerna ställer sig frågande
till hur de fristående skolor som drivs på konfessionell grund
uppfyller detta grundläggande krav. De föreslår att Skolverket får i
uppdrag att göra en översyn av detta.
En översyn av de konfessionella fristående skolornas sex- och
samlevnadsundervisning begärs av Miljöpartiet i motion 2002/03:L318
yrkande 16. Enligt motionärerna är det i dag oklart på vilket sätt
denna undervisning påverkas av skolornas konfessionella inriktning.
Frågor som bör besvaras är hur homo- och bisexuella bemöts, vilken
sexualnorm som företräds och inställningen till preventivmedel och
aborter.
Behovet av att granska sex- och samlevnadsundervisningen vid
konfessionella skolor understryks även i motion 2002/03:Ub253 (s). Det
finns enligt motionären anledning att anta att undervisningen håller
rimlig kvalitet i vissa skolor, medan den i andra starkt påverkas av
skolornas konfessionella inriktning. Skolverket måste ges i uppdrag
att följa upp hur undervisningen inom detta område bedrivs.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen inte bör göra något särskilt uttalande
med anledning av motionsyrkandena utan avslå desamma.
Enligt gällande regler i skollagen (1985:1100) skall fristående
skolor, såväl på grundskolenivå som på gymnasienivå, svara mot de
allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det
offentliga skolväsendet (9 kap. 2 och 8 §§). I samma lagrum stadgas
att en fristående skola, inom ramen för den gemensamma värdegrunden,
får ha en konfessionell inriktning.
Utskottet finner det viktigt att hänvisa till följande uttalanden som
regeringen gjorde i förarbetena till dessa bestämmelser (prop.
1995/96:200 s. 32).
I en fristående skola med konfessionell profil måste undervisningen i
religionskunskap, men även utbildningen i övrigt, bedrivas under
iakttagande av läroplanens krav på saklighet och allsidighet, öppenhet
för skilda uppfattningar, tolerans samt möjligheter till personliga
ställningstaganden. En fristående skola skall hävda de grundläggande
värden som anges i skollagen och läroplanerna samt klart ta avstånd
från det som strider mot dessa värden. Undervisningen får inte i något
ämne vara indoktrinerande eller tendentiös. Elevens rätt till en
saklig och allsidig undervisning av god kvalitet kan aldrig
underordnas föräldrarnas rätt att välja en undervisning som
överensstämmer med deras religiösa eller filosofiska övertygelse.
Vidare underströk regeringen i den nämnda propositionen att Skolverket
i sin tillsyn av fristående skolor särskilt bör ge akt på om skolan
bedriver sin verksamhet i enlighet med skollagens och läroplanernas
värdegrund och allmänna mål (prop. 1995/96:200 s. 57). Om Skolverket i
sin tillsyn finner att undervisningen i den fristående skolan inte
lever upp till dessa krav, skall beslutet om godkännande återkallas.
Utskottet noterar att Skolverket i sin tillsynsverksamhet haft att
bedöma om konfessionella skolor lever upp till författningens krav på
att skolans verksamhet skall vara förenlig med de allmänna mål och den
värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet.
Viss oklarhet har också funnits angående i vad mån huvudmannen för en
konfessionell skola har skilt på skolans verksamhet och en församlings
verksamhet.
Utskottet ser med stort allvar på att missförhållanden vid ett antal
konfessionella skolor inte varit kända av Skolverket alternativt inte
lett till åtgärder. Skolverket framhåller i ett pressmeddelande den 8
maj 2003 att man ser mycket allvarligt på de förhållanden som
framkommit. Skolverket kommer att göra en riktad granskning av de
skolor och de brister man fått kännedom om den senaste tiden.
Skolverket kommer vidare att se över reglerna för granskning och
tillsyn av skolorna dels mot bakgrund av de aktuella fallen, dels mot
bakgrund av Skolverkets nya uppdrag att prioritera
utbildningsinspektion.
Skolverket bedömer att granskningen och kontrollen av alla skolor
kommer att öka väsentligt framöver. Utskottet finner att motionärernas
önskemål om stärkt statlig tillsyn och möjlighet till återkallande av
tillstånd är tillgodosedda.
I sammanhanget bör nämnas att Skollagskommittén (SOU 2002:121) i sitt
förslag till ny skollag har tagit in en bestämmelse om att enskilda
(nuvarande fristående) skolor och förskolor skall kunna ha en
konfessionell inriktning (1 kap. 5 §). Den konfessionella inriktningen
skall vara förenlig med skolväsendets allmänna mål och värdegrund samt
barnets rätt till undervisning.
Viss övrig undervisning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om viss övrig undervisning i
fristående skolor. Beredningen av Skollagskommitténs betänkande
(2002:121) bör avvaktas.
Jämför särskilt yttrande 6 (m, fp, kd, c).
Motioner
Enligt motion 2002/03:Ub325 (fp) yrkande 7 är det rimligt att elever
vid behov skall kunna få undervisning i svenska som andraspråk och
studiehandledning på sitt modersmål, oavsett vilken skola de väljer.
Motionären anmärker att enbart skolor i kommunal regi i dag är
skyldiga att tillhandahålla detta. I förordningen om fristående skolor
anges bara skolans skyldighet att anordna modersmålsundervisning.
Denna förordning alternativt skollagen bör därför ändras så att elever
i fristående skolor garanteras undervisning i svenska som andraspråk
och studiehandledning.
De fristående skolornas betydelse för utvecklingen av skolans
arbetsformer lyfts fram i motion 2002/03:Ub208 (m) yrkande 1. Genom
möjligheten för varje skola att bestämma sitt arbetssätt och sin
inriktning kan fristående skolor konkret visa hur nya idéer fungerar i
verkligheten. Även kommunala skolor får därmed del av nya idéer.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena.
Skollagskommittén redovisar i sitt betänkande Skollag för kvalitet och
likvärdighet (SOU 2002:121) att kommittén i sitt arbete med att ta
fram en ny skollag har strävat efter att samma bestämmelser så långt
möjligt skall gälla för alla offentligt finansierade skolor, oavsett
om huvudmannen är kommunal, statlig eller enskild.
Enligt kommittén är det rimligt att också de bestämmelser som kommer
att finnas i skolformsförordningar skall samordnas. Kommittén föreslår
således att bestämmelser om skolväsendet på förordningsnivå i huvudsak
skall vara gemensamma för offentliga och enskilda skolor.
Utskottet anser att beredningen av kommittéförslaget bör avvaktas.
Lärare i fristående skolor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande lärare i fristående
skolor. Utskottet hänvisar till riksdagens ställningstagande våren
2002.
Jämför reservation 10 (m).
Motioner
Centerpartiet begär i motion 2002/03:Ub429 yrkande 13 ett
tillkännagivande till regeringen om behovet av en kontrollstation för
att se om förändringarna med behörighetskrav för lärare i fristående
skolor fungerar som det var tänkt. Det är dock viktigt, anser
motionärerna, att fristående skolor med viss pedagogisk inriktning,
som t.ex. waldorfskolorna, får göra undantag från bestämmelserna om
behörighet och anställningsvillkor för att upprätthålla sin
pedagogiska profil.
I motion 2002/03:Ub208 (m) yrkande 2 framhåller motionären de
fristående skolornas betydelse för att utveckla lärarrollen. Lärare
måste man kunna bli genom flera olika sorters utbildningar och
erfarenheter, efter komplettering med pedagogisk påbyggnadsutbildning.
Om alla lärare måste ha likadan utbildning hindrar det människor från
andra områden att bli lärare och skolor från att finna människor med
erfarenheter som överensstämmer med den valda inriktningen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
Genom riksdagens beslut våren 2002 (prop. 2001/02:35, bet. UbU7, rskr.
184) infördes bestämmelser i skollagens 2 b kap. och 9 kap. om att
fristående skolor för att godkännas eller förklaras ha rätt till
bidrag skall vara skyldiga att för undervisningen använda lärare,
förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för
den undervisning de i huvudsak skall bedriva. På samma sätt som i det
offentliga skolväsendet skall undantag få göras endast om personer med
sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat
särskilt skäl med hänsyn till eleverna. I skollagen intogs också ett
bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om undantag för
vissa fristående skolor från bestämmelserna om behörighet och
anställningsvillkor, så att exempelvis waldorfskolorna kan
upprätthålla sin pedagogiska profil. Skollagsändringarna trädde i
kraft den 1 juli 2002.
Enligt nya bestämmelser i förordningen (1996:1206, ändr. 2002:395) om
fristående skolor behöver en waldorfskola inte tillämpa reglerna i
skollagen om behörighet och anställningsvillkor för lärare,
förskollärare och fritidspedagoger. Bestämmelserna trädde i kraft
samtidigt som skollagsändringarna, dvs. den 1 juli 2002.
Utskottet konstaterar att lagreglerna om krav på behörighet för lärare
vid fristående skolor överensstämmer med de regler som gäller inom det
offentliga skolväsendet och med motsvarande möjligheter till undantag
från reglerna. För en nationellt likvärdig skola är det viktigt att
samma krav på kvalitet i utbildningen och på lärares kunskap och
kompetens gäller för fristående och kommunala skolor.
Av dessa skäl, nämligen krav på kvalitet och kompetens, är det också
angeläget att följa upp hur de nya reglerna om lärare tillämpas vid
fristående skolor. En sådan uppföljning skall enligt utskottets mening
ingå i Skolverkets fortlöpande tillsyn över och kvalitetsgranskning av
utbildningen vid fristående skolor. Någon särskild kontrollstation,
som föreslagits, behövs därmed inte.
Uppföljning och utvärdering av fristående skolor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med anledning av ett motionsyrkande göra ett
tillkännagivande till regeringen om kommunal uppföljning och
utvärdering av fristående skolor samt om skyldighet för dessa skolor
att delta i denna uppföljning och utvärdering.
Jämför reservation 11 (m, fp, kd, c, mp).
Motioner
Kristdemokraterna anser i motion 2002/03:Ub416 yrkande 2 att
uppföljning och utvärdering av fristående skolor skall utföras av
Skolverket, men att fristående skolor skall erbjudas att delta i
kommunens uppföljnings- och utvärderingssystem. De anmärker att det
tycks finnas en vilja hos regeringen att låta kommunerna kontrollera
de fristående skolorna. Det är en tanke som Kristdemokraterna vänder
sig emot. Ytterst skall det enligt deras mening vara den fristående
skolan som fattar beslut om den skall delta i de kommunala
utvärderingarna och kvalitetsredovisningarna. För de allra flesta
fristående skolor är det ett egenintresse att göra detta.
En motsatt uppfattning framförs av Vänsterpartiet i motion
2002/03:Ub310 yrkande 4. Enligt denna skall en kommun vara skyldig att
inkludera fristående skolor i den uppföljning och utvärdering som
kommunen gör av sina egna skolor. Det innebär att kommunen måste ha
insyn i verksamheten hos en fristående skola som får offentligt
bidrag. Det innebär också att den fristående skolan blir skyldig att
delta i kommunens uppföljning och utvärdering. Regeringen bör enligt
motionärerna återkomma till riksdagen med förslag till en sådan
ändring av skollagen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet påminner om att riksdagen under föregående mandatperiod
avslog regeringens förslag i propositionen Fristående skolor om att en
kommun skall följa upp och utvärdera verksamheten vid fristående
skolor i kommunen som får offentligt bidrag samt att skolorna skall
vara skyldiga att delta i denna uppföljning och utvärdering (prop.
2001/02:35, bet. UbU7, rskr. 184).
Frågan har ånyo aktualiserats genom motioner. Utskottet gör nu
följande bedömning och ställningstagande.
Kommunerna skall ha ett ansvar för den lokala uppföljningen och
utvärderingen av kvaliteten i den utbildning som ges i skolväsendet
för barn och ungdom. Ett växande antal fristående skolor som
uteslutande står under statlig kontroll medför att kommunernas direkta
ansvar för skolväsendet i kommunen begränsas. Utskottet finner det
rimligt att kommunen bör ha möjlighet att bedöma kvaliteten i all den
skolverksamhet som erbjuds barn och ungdomar i kommunen och som
finansieras med offentliga medel. I Sverige finns 6 500 skolor.
Oavsett en kraftig utökning av verksamheten och en skärpt statlig
tillsyn kan Skolverket inte ha en fullständig insyn i varje skola och
varje kommun vid varje tillfälle.
En god kännedom om förhållandena i olika skolor når man bäst lokalt.
Genom de kontaktytor som finns i en kommun kan tjänstemän och
förtroendevalda följa verksamheten mer kontinuerligt än ett statligt
tillsynsverk och kan därför slå larm om verksamheten brister. Det
torde också ligga i de seriöst arbetande friskolornas intresse att
ingå i det system för uppföljning och utvärdering av den samlade
skolverksamheten som sker i kommunerna. Den kommunala uppföljningen
och utvärderingen av fristående skolor bör alltså stärkas.
En kommun bör, till skillnad från i dag, vara skyldig att inkludera
fristående skolor i den uppföljning och utvärdering som kommunen gör
av sina egna skolor. Kommunen måste då också ha möjlighet till insyn i
verksamheten hos en fristående skola som får offentligt bidrag.
Fristående skolor som får offentligt bidrag bör därmed vara skyldiga
att delta i den uppföljning och utvärdering som en kommun gör av
skolväsendet i kommunen.
Utskottet föreslår att riksdagen gör ett tillkännagivande till
regeringen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag
till ändring av skollagen i enlighet med vad utskottet här framfört.
Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Ub310 yrkande 4 och avslår
motion 2002/03:Ub416 yrkande 2.
Insyn i fristående skolor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om allmänhetens rätt till insyn
i fristående skolor. Utskottet åberopar att förslag i denna fråga
lagts fram av Skollagskommittén (SOU 2002:21) och bereds inom
Regeringskansliet.
Motion
I motion 2002/03:Ub310 yrkande 7 begär Vänsterpartiet ett förslag till
ändring av skollagen när det gäller insyn i fristående skolas
verksamhet. Reglerna om skyldighet för en fristående skola att lämna
ekonomisk redovisning över sin verksamhet bör ersättas med en utvidgad
lagregel om skyldighet att lämna sådan information om verksamheten som
gör det möjligt för allmänheten att få insyn i denna. Det är
angeläget, anser motionärerna, att allmänhetens rätt till insyn i
fristående skolor inte enbart omfattar skolornas ekonomi.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet.
Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande Skollag för kvalitet och
likvärdighet (SOU 2002:121) att huvudmannen för en enskild (nuvarande
fristående) skola regelbundet skall lämna sådan information till
Skolverket eller till den kommun där skolan är belägen som behövs för
att ge allmänheten insyn i verksamheten. Enligt förslaget skall
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer enligt
bemyndigande i skollagen meddela närmare föreskrifter om vilken
information och vilka handlingar som en fristående skola skall vara
skyldig att lämna (21 kap. 10 § förslaget till skollag).
Enligt utskottets uppfattning är motionsyrkandet därmed tillgodosett.
Kommittéförslaget kommer efter remissbehandling att beredas inom
Regeringskansliet.
Riksrekrytering till gymnasieskolan m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om riksrekrytering och ändring i
reglerna för val till gymnasieskolan, med hänvisning bl.a. till
förslag från Gymnasiekommittén 2000 (SOU 2002:120). Kommittéförslaget
remissbehandlas för närvarande.
Jämför reservation 12 (m, fp, kd).
Motioner
Frågor rörande riksrekrytering till gymnasieskolan och rätten att
välja skola på gymnasienivå behandlas i flera motioner.
Folkpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub244 yrkande 36 att riksdagen
skall besluta om en sådan ändring av skollagen att en elevs hemkommun
blir skyldig att betala ersättning för elevens utbildning i en annan
kommun också om utbildningen erbjuds av hemkommunen. Motionärerna
hänvisar till att många elever begränsas i sina val till
gymnasieskolan av att de bara får söka till en skola i hemkommunen.
Också i Kristdemokraternas motion 2002/03:Ub444 yrkande 22 förordas
att elever skall ges valfrihet att söka gymnasieprogram eller enskilda
kurser utanför sin hemkommun. Den inlåsningseffekt som uppstår när
kommunen hindrar elever att söka utbildning på annan ort med
argumentet att en liknande utbildning finns i hemkommunen måste
snarast upphöra, anser Kristdemokraterna.
I motion 2002/03:Ub277 (m) yrkande 2 pläderar motionären för
riksrekrytering till alla gymnasieskolor. I motionen pekas på att det
i dag finns en konkurrenshämmande faktor, nämligen att några skolor -
som t.ex. fristående gymnasieskolor - har riksintag och andra inte.
En annan uppfattning förs fram i motion 2002/03:Ub511 (s). I denna
påtalar motionärerna att hemkommunens kostnader för elever på
riksrekryterande gymnasieutbildningar och i fristående gymnasieskolor
inte kan balanseras med motsvarande kostnadssänkningar för den egna
gymnasieskolan. För gymnasieutbildningen i kommuner med svag ekonomi
innebär de ekonomiska konsekvenserna av riksintag av elever på längre
sikt en kvalitetsmässig utarmning av den egna verksamheten. Det är
därför angeläget att regelverket ses över.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena med hänvisning till
gällande bestämmelser och till utredningsförslag.
Det finns inte någon inskränkning i rätten att välja en fristående
skola. Till sådana skolor gäller riksrekrytering. Om en elev tas in
till utbildning vid en fristående gymnasieskola är hemkommunen alltid
skyldig att lämna bidrag om Skolverket förklarat skolan
bidragsberättigad.
Däremot är hemkommunen inte skyldig att betala interkommunal
ersättning för en elev som vill genomgå en gymnasieutbildning i en
annan kommuns skola, om hemkommunen kan erbjuda samma program eller
nationellt fastställda inriktning och eleven inte på grund av sina
personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den andra
kommunen (5 kap. 8 och 24 §§ skollagen). När det gäller val, i
hemkommunens utbud, mellan olika skolor som har samma program finns
det inga centrala bestämmelser. I sammanhanget kan nämnas att flera
kommuner i Stockholmsregionen sedan några år låter sina elever söka
gymnasieutbildningar fritt och är beredda att betala den
interkommunala ersättningen. Även i flera andra regioner i landet
pågår en liknande utveckling.
Inom det offentliga skolväsendet förekommer det även ett stort antal
riksrekryterande utbildningar i form av specialutformade program och
utbildningar inom nationellt program i gymnasieskolan. Dessa
utbildningar regleras i 2 kap. gymnasieförordningen (1992:394) samt i
bilagorna 2 och 3 till förordningen. Om en elev blir intagen på en
riksrekryterande utbildning, skall ersättning för kostnaderna för
elevens utbildning utgå från hemkommunen.
Gymnasiekommittén 2000 har enligt sina direktiv haft i uppdrag att
överväga formerna för hur alla studievägar kan göras tillgängliga för
elever i hela landet och de ekonomiska konsekvenserna av detta.
Enligt Gymnasiekommitténs betänkande Åtta vägar till kunskap - en ny
struktur för gymnasieskolan (SOU 2002:120) har utgångspunkten för
kommitténs överväganden varit att skapa en större valfrihet för
eleverna att få gå önskad utbildning utan att detta inkräktar på andra
elevers rätt att få utbildning. En elev skall enligt kommitténs
uppfattning alltid kunna söka utbildning också utanför hemkommun eller
samverkansområde, även om utbildningen finns hemma. En sådan sökande
tas emot endast i mån av plats.
Den ökade möjligheten att söka utbildning i annan kommun, även om
utbildningen finns i elevens hemkommun, bör enligt Gymnasiekommittén
föranleda en begränsning i kostnaden för den kommun vars elev väljer,
och kommer in på, en utbildning utanför samverkansområdet.
Begränsningen bör utformas så att den ersättning en sådan kommun skall
betala till anordnande kommun högst uppgår till den kostnad som
hemkommunen själv har för motsvarande utbildning.
Gymnasiekommitténs betänkande är under beredning inom
Regeringskansliet och remissbehandlas för närvarande.
Rätten att välja skola m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om formerna för rätten att välja
skola och om införandet av en nationell skolpeng.
Jämför reservationerna 13 (m, fp, kd), 14 (v) och 15 (m). Jämför
särskilt yttrande 7 (fp).
Motioner och utskottets ställningstaganden
Frågor om rätten att välja skola tas upp i ett flertal motioner.
I motion 2002/03:Ub410 yrkande 7 efterfrågar Moderata samlingspartiet
information till medborgarna om valfriheten inom utbildningsväsendet.
Enligt Moderaterna är det alltför många föräldrar som lever i
villfarelsen att det kostar att ha sina barn i en fristående skola.
Det är även alltför många elever och föräldrar som skulle vilja välja
en annan skola, men inte gör det på grund av okunskap. Moderaterna
anser att kommunerna bör få till uppgift att informera om rätten, och
i någon mån skyldigheten, att välja skola. I motion 2002/03:Ub277 (m)
yrkande 1 förordas att begreppet basplacering breddas till att avse
placering i en skola inom kommunen, i stället för att styra till en
specifik skola. Därigenom måste alla elever göra ett aktivt val, och
olika skolor kommer att sätta kvaliteten än mer i fokus för att locka
elever.
Likaså betonas i Moderaternas motion 2002/03:Sf332 yrkande 12 att
närhetsprincipen inte får vara allenarådande för skolans rekrytering.
Alla elever skall fritt kunna välja den skola vars profil passar dem
bäst. Barn kan inte användas som regeringens integrationspolitiska
verktyg. I motion 2002/03:Ub206 (m) pekar motionären på det fria
skolvalets betydelse för skolor i socialt utsatta områden (yrkande 4).
En framgångsrik profilering av sådana skolor kan locka elever att söka
sig dit. Enligt motionären är segregationsproblemen i den kommunala
skolan knappast skapade av för mycket valfrihet, utan av för liten
(yrkande 5). I motionen lyfts fram barns och föräldrars rätt att söka
sig till goda skolor och välja bort de dåliga (yrkande 7).
Folkpartiet framhåller i motion 2002/03:Sf226 yrkande 23 att det är
viktigt att slå fast att den frihet att välja skola som friskolorna
medfört kan vara ett sätt att motverka segregation. När elever och
föräldrar själva kan välja skola behöver de inte välja den skola som
ligger närmast, vilket gör att bostadssegregationen inte slår igenom
på samma sätt i skolan. Framför allt handlar det dock om att ge makt
åt den enskilde. Även val av etniska friskolor kan vara en väg att
bryta segregation i form av maktlöshet och utanförskap.
Enligt Kristdemokraterna i motion 2002/03:Ub444 yrkande 21 är rätten
att välja skola grundläggande i en demokrati. De ser den ökade
konkurrensen mellan fristående skolor och kommunala skolor som något
positivt. I framtidens mångfald har såväl väl fungerande kommunala
skolor som fristående skolor en självklar plats.
Vänsterpartiet, däremot, hävdar i motion 2002/03:Ub310 yrkande 6 att
det fria skolvalet förstärker den redan rådande segregationen.
Huvudregeln bör därför vara att eleverna erbjuds plats i grundskolan
enligt närhetsprincipen. Föräldrar och elever bör dock ges möjlighet
att komma in med alternativa önskemål, som bör tillgodoses så långt
det är möjligt. Motionärerna begär förslag till ändring av skollagen i
enlighet med yrkandet.
U t s k o t t e t föreslår avslag på motionsyrkandena om formerna för
rätten att välja skola.
Enligt utskottets mening finns det en omfattande valfrihet inom
skolväsendet. I fråga om grundskolan föreskrivs i skollagen
(1985:1100) att kommunen vid fördelningen av elever på olika skolor så
långt möjligt skall beakta föräldrarnas önskemål om att deras barn
skall tas emot vid en viss skola (4 kap. 6 §). Detta gäller under
förutsättning att inte andra elevers berättigade krav på placering i
en skola nära hemmet åsidosätts eller betydande organisatoriska eller
ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. En kommun skall i sin
grundskola även ta emot en elev för vars grundutbildning kommunen inte
är skyldig att svara, om eleven med hänsyn till sina personliga
förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundskola
(4 kap. 8 §). Föräldrarna kan också som alternativ till den kommunala
skolan välja en fristående skola.
I sammanhanget noterar utskottet att Skolverket i en rapport Valfrihet
och dess effekter inom skolområdet (rapport 230, april 2003) redovisar
att valfrihet leder till skolutveckling men också till segregation.
Valfrihetens effekter på skolområdet är alltså både positiva och
negativa. Skolutvecklingen stimuleras, särskilt genom profilering och
pedagogisk förnyelse. Föräldrars engagemang ökar liksom lyhördheten
från skolor och kommuner. Samtidigt pekar verkets studie på risker att
valfriheten förstärker såväl den etniska som den socioekonomiska och
prestationsmässiga segregationen.
Frågan om rätten att välja skola på gymnasienivå behandlar utskottet i
avsnittet om riksrekrytering till gymnasieskolan m.m.
I flera motioner förordas införandet av en nationell skolpeng.
Riksdagen bör enligt motion 2002/03:Ub206 (m) begära att regeringen
lägger fram förslag om en nationellt finansierad och garanterad
möjlighet att välja skola för alla barn (yrkande 1). Motionären
framhåller att ett viktigt skäl för staten att överta finansieringen
av skolan är de orimliga skillnaderna i elevkostnader mellan landets
kommuner (yrkande 2). Det är inte acceptabelt att barn skall få så
olika start i livet beroende på var de växer upp. En nationell
skolpeng garanterar barnen att deras skola får tillräckliga resurser
för att möta just deras behov (yrkande 3). Den enskilda elevens behov
skall nämligen styra skolpengens storlek. Motionären anser också att
skolpengen bör kunna vara delbar mellan olika skolor, även mellan en
kommunal skola och en fristående (yrkande 6).
Enligt motion 2002/03:N305 (m) yrkande 10 måste staten ta ansvaret för
att garantera det fria skolvalet genom införandet av en nationell
skolpeng. Därigenom skapas förutsättningar för elever i segregerade
områden att byta skolmiljö, understryker motionärerna.
Ett statligt garanterat och finansierat skolval för alla elever kan
rädda landsbygdsskolor från nedläggning betonar motionären i motion
2002/03:Ub211 (m) yrkande 5. De små bygdeskolornas överlevnad blir då
inte en fråga för städernas politiker utan för bygdens invånare.
I motion 2002/03:Ub208 (m) yrkande 4 påtalar motionären att med
nuvarande regler för finansiering av fristående skolor blir de
kommunala bidragen till dessa skolor ofta föremål för förhandlingar.
Dagens irrationella stödfördelning bör ersättas med en nationell
skolpeng för alla barn som - förutom att garantera varje barn rätt att
välja skola - även ger skolorna förutsebara arbetsförhållanden.
U t s k o t t e t föreslår avslag på motionsyrkandena.
Motsvarande motionsyrkanden har avstyrkts av utskottet och avslagits
av riksdagen vid ett flertal tillfällen såväl under föregående
mandatperiod som under innevarande riksmöte. Utskottet har ingen annan
uppfattning nu. En nationell skolpeng ger inte de grundläggande
förutsättningarna för att kraven på en likvärdig skola av hög kvalitet
för alla elever skall kunna uppfyllas. Resurser till skolans
verksamhet skall enligt utskottet fördelas med utgångspunkt i de behov
som enskilda elever, olika grupper av elever och skolor faktiskt har.
Att schablonmässigt fördela skolpengen enligt vissa kriterier är inte
tillräckligt för den flexibilitet som är nödvändig för att skolan
skall kunna bli likvärdig. Utskottet finner det därför inte rimligt
att införa en central resursfördelning i enlighet med motionärernas
förslag.
Etableringsfrihet inom förskoleverksamheten
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om etableringsfrihet inom
förskoleverksamheten, med hänvisning till förslag av Skollagskommittén
(SOU 2002:121).
Jämför reservation 16 (m, fp, kd, c). Jämför särskilt yttrande 8 (mp).
Motioner
I flera motioner förespråkas en etableringsfrihet inom
förskoleverksamheten.
Enligt Folkpartiet i motionerna 2002/03:A241 yrkande 18 och
2002/03:Sf376 yrkande 4 är det en stor stressfaktor för
småbarnsföräldrar om man inte tror att barnen trivs på sitt "dagis".
Att då kunna byta barnomsorg genom att det införs etableringsfrihet
och en barnomsorgspeng som följer med barnet är en viktig del i att
skapa mera vardagsmakt för barnfamiljer. I motion 2002/03:Ub261 (fp)
begär motionären att lagstiftningen ses över så att förskolor som
uppfyller gällande krav och som arbetar utifrån läroplanen får
etableras och också erhålla nödvändiga resurser för att bedriva sin
verksamhet. En etableringsfrihet för förskolor bör jämställas med
etableringsfriheten för skolor och sålunda tvinga kommunerna att ge
medel även till alternativa förskolor.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2002/03:Ub415 yrkande 6 att alla
förskolor som uppfyller i lag fastställda villkor skall få tillstånd
för sin verksamhet och ekonomiskt stöd från kommunen. Tillstånd och
tillsyn skall skötas av en statlig myndighet, Skolverket, och inte som
i dag av kommunen. Detta är enligt Kristdemokraterna viktigt, dels för
att garantera likvärdighet oberoende av driftsform, dels för att det
de facto föreligger en konkurrenssituation mellan kommuner och
fristående anordnare av förskoleverksamhet.
I Centerpartiets motion 2002/03:So250 yrkande 14 betonas att en reell
valfrihet förutsätter en mångfald av barnomsorgsformer. En
etableringsfrihet inom barnomsorgsområdet bör därför införas. Alla
barnomsorgsformer som uppfyller kraven i skollagen skall ha rätt till
kommunala bidrag i proportion till antalet utförda barnomsorgstimmar.
Tillsynen av att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande
bestämmelser skall utföras av Skolverket.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena.
Enligt nuvarande bestämmelser i 2 a kap. 13 § skollagen (1985:1100)
krävs tillstånd av kommunen för att en enskild eller juridisk person
skall få yrkesmässigt driva en förskola. Krav på kvalitet och säkerhet
måste vara uppfyllda för att tillstånd skall beviljas (2 a kap. 14 §).
Bidrag till enskild verksamhet bör av kommunen lämnas med ett belopp
per barn som inte oskäligt avviker från kostnaden per barn i
motsvarande kommunal verksamhet. En kommun är dock inte skyldig att
lämna bidrag till enskild förskoleverksamhet. Kommunen har
tillsynsansvar för verksamheten.
Från den 1 mars 2003 gäller en ny förordning (2002:1160) med
instruktion för Statens skolverk. I denna har verket ålagts att utöva
tillsyn över hur kommunerna fullgör sitt tillsynsansvar i fråga om
verksamhet som avses i 2 a kap. 13 § skollagen.
Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande Skollag för kvalitet och
likvärdighet (SOU 2002:121) att ärenden om godkännande av enskild
förskola, liksom hittills, skall prövas av den kommun där verksamheten
skall bedrivas. Vidare föreslår kommittén, som en ny regel, att
huvudman för enskild förskola som uppfyller villkoren för godkännande
också får rätt till bidrag, efter prövning av att utbildningen inte
innebär påtagliga negativa följder för det offentliga skolväsendet.
Kommitténs förslag innebär alltså att enskilda huvudmän som uppfyller
kraven för godkännande får anordna förskolor inom skolväsendet med
rätt till bidrag från barnens hemkommuner. Enskilda förskolor kommer
därmed att behandlas på samma sätt som andra enskilda skolor när det
gäller rätten till godkännande och bidrag (2 kap. 5 § förslaget till
skollag, s. 542). Kommunens bidrag till enskild förskola skall
bestämmas med hänsyn till skolans åtagande och barnets behov efter
samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till
de egna förskolorna (5 kap. 15 § förslaget till skollag). Kommittén
anser att det är rimligt att den myndighet som prövar godkännande och
rätt till bidrag också har tillsyn och kan återkalla godkännandet vid
behov och föreslår därför att kommunen får detta ansvar.
Enligt kommittén har det ingen principiell betydelse att kommunen och
inte Skolverket är besluts- och tillsynsmyndighet. Det är praktiska
skäl som ligger till grund för kommitténs förslag. Förekomsten av
många och små föräldrakooperativ på förskolenivå gör att det rimligen
är betydligt enklare för en ansökande huvudman att ta kontakt med
kommunen än med Skolverket.
Utskottet anser att regeringens beredning av Skollagskommitténs
förslag bör avvaktas.
Fristående skolor för vuxenutbildning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om rätt att starta fristående
skolor för vuxenutbildning. Utskottet hänvisar till tidigare
ställningstagande av riksdagen.
Jämför reservation 17 (m, fp, kd, c).
Motion
Kristdemokraterna förordar i motion 2002/03:Ub416 yrkande 4 att man
skall få starta fristående skolor för att bedriva vuxenutbildning på
motsvarande sätt som gäller för grundskolor och gymnasieskolor. De
påpekar att en fristående skola i dagsläget endast kan utföra delar av
vuxenutbildning på entreprenad åt en kommun.
Utskottets ställningstagande
Motionsyrkanden om fristående skolor inom vuxenutbildningen avstyrktes
senast av utskottet i betänkande 2002/03:UbU10 Vuxenutbildning och
avslogs av riksdagen med följande motivering.
Kommunerna har en oinskränkt skyldighet att ge utbildning i
grundskolan, den obligatoriska särskolan, gymnasieskolan respektive
gymnasiesärskolan till alla barn och ungdomar som är bosatta i
kommunen. För komvux gäller en motsvarande skyldighet enbart för
grundläggande vuxenutbildning och då under förutsättning att den som
har rätt till utbildningen också önskar delta i den. Kommunen skall
också erbjuda gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning och
sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan och
behov. Idén bakom den strategi för utveckling av vuxnas lärande som
riksdagen har ställt sig bakom är att den vuxna individens behov skall
styra både innehåll och former för kommunens stöd till hans eller
hennes lärande. En ordning som innebär att fristående
utbildningsanordnare av Skolverket skulle ges rätt att få bidrag från
elevernas hemkommuner - såsom gäller för fristående skolor på
grundskole- och gymnasienivå - skulle innebära att kommunerna fråntogs
inflytande över verksamhetens omfattning och inriktning. Detta kan
utskottet inte ställa sig bakom.
Med samma motivering avstyrker utskottet det nu aktuella yrkandet i
Kristdemokraternas motion om fristående skolor.
Rätten till skolskjuts för elev i fristående skola
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om rätt till skolskjuts för elev i
fristående skola.
Jämför reservation 18 (m, fp, kd, c).
Motioner
Kristdemokraterna föreslår i motionerna 2002/03:Ub417 yrkande 18 och
2002/03:Ub416 yrkande 1 att kommuner skall bekosta skolskjuts till
fristående skolor så länge det inte innebär merkostnader för kommunen.
Om en elev, som t.ex. har busskort för att åka till den närmaste
kommunala skolan, börjar på en fristående skola dit eleven kan åka på
samma busskort skall kortet inte dras in. Detta sker enligt
motionärerna i dag.
Enligt motion 2002/03:Ub271 (kd) bör regeringen lägga fram förslag som
innebär att särskolebarn i fristående skola får behålla rätten till
skolskjuts. Motionären påpekar att man kan ifrågasätta om det finns en
reell valfrihet för särskoleföräldrar, när skolskjutskostnaden är
betydande och de kommunala alternativen för särskolebarn är
bristfälliga.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena med
hänvisning till följande.
Enligt 4 kap. 7 § skollagen har kommunen skyldighet att sörja för att
skolskjuts anordnas för elever i grundskolan om det behövs med hänsyn
till färdvägens längd, trafikförhållandena, funktionshinder hos en
elev eller någon annan särskild omständighet. Skyldigheten omfattar
dock inte elever som väljer en annan kommunal skola än den som
kommunen annars skulle ha placerat dem i. Motsvarande gäller även,
enligt 6 kap. 6 § skollagen, vid val av en annan särskola än den som
kommunen annars skulle ha placerat eleven i, om något önskemål om en
viss skola inte framställts. Kommunen har heller ingen skyldighet att
anordna skolskjuts för elever som väljer en fristående skola.
Utskottet vill framhålla att ingenting hindrar en kommun från att
erbjuda kostnadsfri skolskjuts till en elev om kommunen finner det
skäligt och erbjudandet inte medför merkostnader för kommunen.
Skollagskommittén har i sitt betänkande (SOU 2002:121, s. 525 f.)
framhållit vissa frågor där en förändring i nuvarande reglering är
angelägen, men där kommittén inte kunnat lägga fram något förslag på
grund av att förslagen skulle leda till ökade kostnader. Bland annat
pekar kommittén på några situationer där rätt till skolskjuts ånyo bör
prövas. En sådan situation är när en elev skulle ha haft rätt till
skolskjuts till sin naturliga skolenhet men aktivt valt en annan
skolenhet i kommunen eller en enskild skola på jämförbart avstånd.
Kommittén anser i sammanhanget att det är viktigt att
grundsärskoleelevers frihet att välja skolenhet inte onödigt begränsas
och att detta också gäller för andra elever med olika funktionshinder.
Det är angeläget att kommunen beaktar detta i sina bedömningar,
uttalar kommittén.
Inackorderingstillägg till elev i fristående skola
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå en motion om inackorderingstillägg till elev i
fristående gymnasieskola. Utskottet åberopar ett förslag från
Studiehjälpsutredningen (SOU 2003:28). Beredningen av förslaget bör
avvaktas.
Jämför reservation 19 (kd).
Motion
I motion 2002/03:Ub374 (kd) begärs en översyn av Centrala
studiestödsnämndens praxis när det gäller inackorderingstillägg för
elever som vill gå på fristående gymnasieskolor. Motionären påpekar
att flera av de fristående gymnasieskolorna får ett förhållandevis
stort antal ansökningar från ungdomar som bor på andra orter.
Problemet är att nämnden inte beviljar inackorderingstillägg till
utifrån kommande elever. Denna praxis leder till att bara elever med
välbärgade föräldrar har en reell valfrihet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår avslag på motionen.
Ungdomar som studerar vid andra läroanstalter och utbildningar än dem
som ingår i det offentliga skolväsendet kan få inackorderingstillägg
med stöd av 2 kap. 2 § studiestödsförordningen. Centrala
studiestödsnämnden (CSN) får meddela närmare föreskrifter om vem som
kan få inackorderingstillägg. Inackorderingstillägg för utbildning vid
fristående skolor beviljas endast om inte motsvarande utbildning finns
i hemkommunen eller dess samverkansområde.
Studiehjälpsutredningen föreslår i sitt betänkande Ekonomiskt stöd vid
ungdomsstudier (SOU 2003:28) - som en konsekvens av Gymnasiekommitténs
förslag om ökad frihet att välja gymnasieskola - att den som antas
till en utbildning också skall ha rätt till stöd för resor och
inackordering, oberoende av om motsvarande utbildning finns i
hemkommunen eller inte. Enligt utredningen kan ett fritt skolval
framstå som innehållslöst för en studerande om det inte finns
ekonomiska förutsättningar för att begagna sig av det.
Beredningen inom Regeringskansliet av nämnda utredningsförslag bör
enligt utskottet avvaktas.</pre><pre>
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i
utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i reservationen.

1.      Villkoren för fristående skolor, punkt 1 (m, fp)
        av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Per
Bill (m), Ana Maria Narti (fp) och Anna Ibrisagic (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Ub205
yrkande 4, 2002/03:Ub229 yrkande 18 och 2002/03:Ub244 yrkande 35 och
bifaller delvis motion 2002/03:Ub205 yrkande 3.
Ställningstagande
En skola för alla innebär enligt vår mening att det finns mångfald och
alternativ inom skolväsendet som kan möta elevers olika behov och
intressen. Det finns ett stort och växande intresse för fristående
skolor. Vi anser att man bör ta till vara det engagemang som elever
och föräldrar visar när de aktivt väljer något annat än det offentliga
systemet. Tillkomsten av alternativ till den kommunala skolan bör
stimuleras. Lagregler för fristående skolor måste enligt vår mening
utformas så att kommunalt godtycke inte tillåts vara avgörande för om
en fristående skola skall godkännas, och reglerna för ekonomisk
ersättning måste bli så tydliga att skilda tolkningar i kommunerna
inte är möjliga. Endast utbildningens kvalitet bör ha betydelse vid
bedömningen av skolor.

2.      Förklaring om rätt till bidrag för fristående skola, punkt
2 (m, fp, kd, c, mp)
        av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger
Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Anna Ibrisagic (m),
Mikaela Valtersson (mp) och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf336 yrkande 23, 2002/03:Ub310
yrkande 1 och 2002/03:Ub526.
Ställningstagande
Vi finner det självfallet vara av vikt att kommuner i yttranden över
ansökan om bidragsrätt för fristående skolor lämnar ett bra underlag
för Skolverkets bedömning. Av yttrandena bör tydligt framgå vilka
konsekvenser, såväl positiva som negativa, som etablerandet av den nya
fristående skolan kommer att ha. Sådana konsekvensbeskrivningar kan
innehålla en rad olika faktorer, som varierar mellan kommunerna
beroende på förhållanden i den enskilda kommunen. Dock faller ansvaret
för tillståndsgivning och tillsyn på Skolverket.
Enligt vår mening är det viktigt att lagstiftningen är klar och enkel
och att dess allmänna syfte framgår tydligt. I likhet med majoriteten
våren 2002 - vid behandlingen av motsvarande förslag i propositionen
Fristående skolor - anser vi att nuvarande formulering av
ifrågavarande lagtext väl fyller dessa krav.
Mot bakgrund av det anförda föreslår vi att riksdagen avslår
motionerna 2002/03:Sf336 yrkande 23, 2002/03:Ub310 yrkande 1 och
2002/03:Ub526.

3.      Avgift för Skolverkets prövning, punkt 4 (m, fp, kd, c, mp)
        av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger
Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Anna Ibrisagic (m),
Mikaela Valtersson (mp) och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub310 yrkande 2.
Ställningstagande
Vi finner inte skäl att införa en avgift för Skolverkets prövning av
ansökningar om godkännande av fristående skolor eller om förklaring om
rätt till bidrag för fristående skolor. Handläggningen av sådana
ärenden är enligt vår uppfattning en myndighetsuppgift som åvilar
Skolverket. Riksdagen bör avslå motionsyrkandet.

4.      Hänsyn till kommunens skolpliktskostnader, punkt 5 (m, fp,
kd, c, mp)
        av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger
Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Anna Ibrisagic (m),
Mikaela Valtersson (mp) och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub310 yrkande 3.
Ställningstagande
Liksom majoriteten våren 2002 anser vi inte att i skollagen skall
införas regler om att bidraget till fristående grundskolor och
särskolor skall bestämmas med hänsyn till kommunens ansvar för att
bereda grundskole- respektive särskoleutbildning åt samtliga barn i
kommunen som har rätt till sådan. En sådan reglering i lag kan enligt
vår mening föra med sig att avdrag för s.k. skolpliktskostnader görs
generellt och schablonmässigt. En kommuns kostnader för att hålla en
överkapacitet i syfte att kunna bereda elever plats i den
obligatoriska skolan måste preciseras.
Likaså vänder vi oss mot att en lagregel införs om att bidragen till
fristående gymnasieskolor skall bestämmas med hänsyn till kommunens
ansvar för att bereda gymnasieutbildning åt samtliga ungdomar i
kommunen som har rätt till sådan. Kommunens möjlighet att reducera
bidragsbeloppet skall baseras på de faktiska kostnaderna och inte
schabloniseras.
Vi föreslår avslag på motionsyrkandet.

5.      Vinst i fristående skolor, punkt 6 (m)
        av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Per Bill (m) och Anna
Ibrisagic (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Ub205
yrkandena 1 och 2 och avslår motion 2002/03:Ub310 yrkande 8.
Ställningstagande
Regeringen vill genom att införa en ny bolagsform för fristående
skolor hindra dessa från att generera vinst. Vi hävdar att en
fristående skola i sin ekonomiska verksamhet måste uppnå minst
nollresultat, och gärna vinst, för att säkra skolans fortlevnad. Varje
fristående skola måste självständigt kunna besluta om vad ett
eventuellt överskott i verksamheten skall användas till.

6.      Bidrag för elever i behov av särskilt stöd, punkt 7 (m, fp,
kd, c)
        av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger
Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Anna Ibrisagic (m)
och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Ub208
yrkande 3 och 2002/03:Ub429 yrkande 11.
Ställningstagande
Vi anser att fristående skolor likaväl som kommunala skolor skall vara
skyldiga att erbjuda utbildning på lika villkor för alla elever, även
för elever som kräver extra ekonomiska resurser såsom t.ex.
funktionshindrade barn. Det är dock viktigt att framhålla att
fristående skolor då också måste tillförsäkras resurser för elever i
behov av särskilt stöd på samma villkor som kommunala skolor. Enligt
vår uppfattning finns det behov av ett regelverk eller riktlinjer för
bedömning av vilken typ av stödbehov som skall tilldelas särskilda
resurser. Därigenom underlättas prövningen av frågan om ersättning.

7.      Kompensation för mervärdesskatt, punkt 8 (m)
        av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Per Bill (m) och Anna
Ibrisagic (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Sk365,
2002/03:Ub208 yrkande 5 och 2002/03:Ub279.
Ställningstagande
En fristående skola har till följd av skillnaden i huvudmannaskap
högre kostnader vad gäller mervärdesskatt (moms) än vad en kommunal
skola har. Särskilt för fristående gymnasieskolor med praktiska
utbildningar, som kräver omfattande inköp av material, är momsreglerna
ett stort problem. Enligt vår mening är det viktigt att likvärdiga
förutsättningar i skattehänseende skapas för offentliga och fristående
skolor. Vi anser därför att det bör föreskrivas en skyldighet för
kommunen att till en fristående skola utge ersättning som fullt ut
kompenserar för sådan ingående mervärdesskatt som skolan saknar
avdragsrätt för.

8.      Införande av individuella program, punkt 9 (kd, c)
        av Inger Davidson (kd) och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Ub416
yrkande 3 och 2002/03:Ub429 yrkande 12.
Ställningstagande
Vi förordar att fristående gymnasieskolor snarast skall få möjlighet
att erbjuda undervisning inom ramen för individuellt program. Många av
dessa skolor drivs med alternativa och nyskapande pedagogiska metoder.
I vissa fall kan det göra skolorna väl lämpade att ta emot elever som
av olika anledningar har svårt att klara de nationella
gymnasieprogrammen. Det är enligt vår mening angeläget att ta till
vara den kunskap och det engagemang som finns också utanför det
offentliga skolväsendet för att ge dessa elever rätt stöd och
stimulans för vidare studier.

9.      Undervisningen i konfessionella skolor, punkt 10,
motiveringen (m, fp, kd, c, mp)
        av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger
Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Anna Ibrisagic (m),
Mikaela Valtersson (mp) och Håkan Larsson (c).
Ställningstagande
Utskottet ser med stort allvar på de indikationer som förekommit på
att missförhållanden vid ett antal konfessionella skolor inte varit
kända av Skolverket alternativt inte lett till åtgärder. Skolverket
framhåller i ett pressmeddelande den 8 maj 2003 att man ser mycket
allvarligt på de förhållanden som framkommit. Skolverket kommer att
göra en riktad granskning av de skolor och de brister man fått
kännedom om den senaste tiden. Skolverket kommer vidare att se över
reglerna för granskning och tillsyn av skolorna dels mot bakgrund av
de aktuella fallen, dels mot bakgrund av Skolverkets nya uppdrag att
prioritera utbildningsinspektion.
Skolverket bedömer att granskningen och kontrollen av alla skolor
kommer att öka väsentligt framöver. Utskottet finner att motionärernas
önskemål om stärkt statlig tillsyn och möjlighet till återkallande av
tillstånd är tillgodosedda.

10.     Lärare i fristående skolor, punkt 12 (m)
        av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Per Bill (m) och Anna
Ibrisagic (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Ub208
yrkande 2 och avslår motion 2002/03:Ub429 yrkande 13.
Ställningstagande
Vi vill framhålla att undantag måste kunna göras från reglerna om krav
på behörighet för lärare i fristående skolor, om personer med sådana
kvalifikationer inte finns att tillgå eller om det finns andra
särskilda skäl med hänsyn till eleverna och undervisningens kvalitet.
Det är exempelvis orimligt att skolor med en särskild pedagogisk
inriktning inte skall kunna anställa några lärare med den specifika
kompetensen beroende på att inriktningen saknas vid
lärarutbildningarna. Genom att "öppna" läraryrket öppnar vi för en
utveckling av lärarrollen och därmed för förnyelse av skolan.

11.     Uppföljning och utvärdering av fristående skolor, punkt 13
(m, fp, kd, c, mp)
        av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger
Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Anna Ibrisagic (m),
Mikaela Valtersson (mp) och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Ub416
yrkande 2 och avslår motion 2002/03:Ub310 yrkande 4.
Ställningstagande
Enligt gällande bestämmelser är fristående skolor med kommunala bidrag
skyldiga att, i den utsträckning som kommunen bestämmer, delta i den
uppföljning och utvärdering som kommunen gör av sina egna skolor.
Därjämte har den kommun där den fristående skolan är belägen rätt till
insyn i skolans verksamhet. Våren 2002 ansåg majoriteten att nuvarande
lagreglering är fullt tillräcklig och avslog regeringens förslag i
propositionen Fristående skolor om att stärka den kommunala
uppföljningen och utvärderingen av fristående skolor. Vi konstaterar
att det finns en vilja hos regeringen att låta kommunerna kontrollera
de fristående skolorna. Detta vänder vi oss emot. Enligt vår mening
skall uppföljning och utvärdering av fristående skolor utföras av
Skolverket, men fristående skolor skall alltid erbjudas att delta i
kommunens uppföljnings- och utvärderingssystem. För de allra flesta
skolor är det ett egenintresse att göra detta. En kommun kan då inte
heller avstå från att ha med skolorna i kvalitetsredovisningen.
Riksdagen bör med bifall till motion 2002/03:Ub416 yrkande 2 och med
avslag på motion 2002/03:Ub310 yrkande 4 som sin mening ge regeringen
till känna vad vi här har framfört.

12.     Riksrekrytering till gymnasieskolan m.m., punkt 15 (m, fp,
kd)
        av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger
Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp) och Anna Ibrisagic
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Ub277
yrkande 2 och 2002/03:Ub444 yrkande 22, bifaller delvis motion
2002/03:Ub244 yrkande 36 och avslår motion 2002/03:Ub511.
Ställningstagande
Fristående gymnasieskolor har riksintag av elever. Vi anser att
möjligheter bör öppnas för elever att söka gymnasieutbildning också i
kommunala skolor utanför hemkommunen. Det är enligt vår mening
orimligt med en ordning som medför att elevens bostadsadress är
avgörande för antagning till en gymnasieskola. Ett fritt val av
program eller inriktning inom gymnasieskolan bör tillåtas såväl inom
en kommun som mellan olika kommuner. Skollagen bör ändras så att en
elevs hemkommun blir skyldig att betala ersättning för elevens
gymnasieutbildning i annan kommun, också om utbildningen erbjuds i
hemkommunen. Vi välkomnar förslaget från Gymnasiekommittén 2000 (SOU
2002:120), om ökad möjlighet att söka utbildning i annan kommun, som
ett steg i rätt riktning.

13.     Rätten att välja skola, punkt 16 (m, fp, kd)
        av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger
Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp) och Anna Ibrisagic
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Sf226
yrkande 23, 2002/03:Sf332 yrkande 12, 2002/03:Ub206 yrkandena 4, 5 och
7, 2002/03:Ub277 yrkande 1, 2002/03:Ub410 yrkande 7 och 2002/03:Ub444
yrkande 21 och avslår motion 2002/03:Ub310 yrkande 6.
Ställningstagande
Vi anser att det skall vara en självklar rättighet för föräldrar och
elever att fritt kunna välja skola, såväl en kommunal skola som en
fristående. Föräldrar och elever skall uppmuntras till ett aktivt val
av skola. Det innebär att de skall ges information om sina möjligheter
och om de alternativ som finns i både kommunala och fristående skolor.
Den frihet att välja skola som friskolorna medfört kan vara ett sätt
att motverka segregation. När elever och föräldrar själva kan välja
skola, behöver de inte välja den skola som ligger närmast. Ett fritt
skolval kan också ha betydelse för skolor i socialt utsatta områden
som genom en framgångsrik profilering kan locka elever att söka sig
dit. En ökad valfrihet inom skolan medför att det blir viktigt för den
enskilda skolan att kvaliteten sätts i fokus och att föräldrar har
insyn och inflytande.

14.     Rätten att välja skola, punkt 16 (v)
        av Lennart Gustavsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Ub310
yrkande 6 och avslår motionerna 2002/03:Sf226 yrkande 23,
2002/03:Sf332 yrkande 12, 2002/03:Ub206 yrkandena 4, 5 och 7,
2002/03:Ub277 yrkande 1, 2002/03:Ub410 yrkande 7 och 2002/03:Ub444
yrkande 21.
Ställningstagande
Var man går i skola är hårt knutet till klassbakgrund och etnisk
bakgrund. Det fria skolvalet förstärker den redan rådande
segregationen. Jag anser därför att huvudregeln bör vara att eleverna
erbjuds plats i grundskolan enligt närhetsprincipen. Föräldrar och
elever bör dock ges möjlighet att komma in med alternativa önskemål,
som bör tillgodoses så långt det är möjligt. Riksdagen bör hos
regeringen begära förslag till sådan ändring i skollagen.

15.     Införandet av en nationell skolpeng, punkt 17 (m)
        av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Per Bill (m) och Anna
Ibrisagic (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Ub206
yrkandena 1-3, 2002/03:Ub208 yrkande 4, 2002/03:Ub211 yrkande 5 och
2002/03:N305 yrkande 10 och avslår motion 2002/03:Ub206 yrkande 6.
Ställningstagande
Utbildningen i grundskolan och gymnasieskolan är en nationell
angelägenhet. Vi vill införa ett statligt stöd riktat direkt till
skolorna, en nationell skolpeng, för att alla skolor skall få resurser
på en nationellt jämförbar nivå. En sådan nationell skolpeng bidrar
till att ge skolorna - såväl kommunala som fristående - ökad
självständighet och frihet att förfoga över de ekonomiska medlen. Den
ökar möjligheterna att bevara och utveckla skolor på landsbygden och i
glesbygd. Skolpengen tjänar också till att garantera valfrihet för
eleverna, oavsett i vilken kommun eller i vilket bostadsområde eleven
bor. Vi vill betona att den enskilda elevens behov skall styra
skolpengens storlek.

16.     Etableringsfrihet inom förskoleverksamheten, punkt 18 (m,
fp, kd, c)
        av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger
Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Anna Ibrisagic (m)
och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Sf376
yrkande 4, 2002/03:So250 yrkande 14, 2002/03:Ub261, 2002/03:Ub415
yrkande 6 och 2002/03:A241 yrkande 18.
Ställningstagande
För att öka kvaliteten och mångfalden inom förskoleverksamheten bör
etableringsfrihet införas. Alla förskolor som uppfyller i lag
fastställda villkor och som arbetar utifrån läroplanen bör få
tillstånd för sin verksamhet. De bör också garanteras nödvändiga
resurser för att bedriva sin verksamhet. En etableringsfrihet för
förskolor bör jämställas med etableringsfriheten för skolor och
således innebära en skyldighet för kommunerna att ge bidrag till
fristående anordnare av förskoleverksamhet. Tillsynen av att
verksamheten bedrivs i enlighet med gällande bestämmelser bör utföras
av Skolverket. Vi ser positivt på den förändring av lagstiftningen
rörande enskilda förskolor som Skollagskommittén föreslår.

17.     Fristående skolor för vuxenutbildning, punkt 19 (m, fp, kd,
c)
        av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger
Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Anna Ibrisagic (m)
och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Ub416
yrkande 4.
Ställningstagande
Vi förordar att fristående skolor skall ha rätt att bedriva
vuxenutbildning. Sådana fristående vuxenutbildningsenheter skall
enligt vår uppfattning få etableras enligt samma villkor som gäller
för fristående gymnasieskolor. I dag lägger kommunerna ofta ut
vuxenutbildningen på entreprenad, vilket är ett steg på vägen mot ökad
mångfald, men det är ett system som också har svagheter. Det innebär
att kommunen och inte eleven väljer skola.

18.     Rätten till skolskjuts för elev i fristående skola, punkt
20 (m, fp, kd, c)
        av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger
Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Anna Ibrisagic (m)
och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Ub416
yrkande 1 och 2002/03:Ub417 yrkande 18 och bifaller delvis motion
2002/03:Ub271.
Ställningstagande
En kommun är inte skyldig att sörja för skolskjuts för elever som
väljer en annan skola än den som kommunen annars skulle ha placerat
dem i. Elever i fristående skolor är alltså inte berättigade till
skolskjuts. Det kan sättas i fråga om det finns en reell valfrihet om
valet av en annan skola innebär betydande skolskjutskostnader för den
enskilde. Vi anser att bestämmelserna om rätten till skolskjuts bör
ses över. Denna uppfattning har också förts fram av Skollagskommittén
(SOU 2002:121). Enligt vår mening bör kommunen bekosta skolskjuts även
till en fristående skola så länge det inte innebär merkostnader för
kommunen, t.ex. genom att kostnaden för busskort är densamma.

19.     Inackorderingstillägg till elev i fristående skola, punkt
21 (kd)
        av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs
i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Ub374.
Ställningstagande
Centrala studiestödsnämndens praxis när det gäller
inackorderingstillägg för elever som vill gå på fristående skolor
innebär en inskränkning i rätten att välja skola. Nämnden beviljar
endast inackorderingstillägg om inte motsvarande utbildning finns i
hemkommunen eller dess samverkansområde. Denna praxis leder till att
enbart elever från välbärgade hem har en reell valfrihet. Jag anser
att den som antas till en fristående skola också skall ha rätt till
stöd för inackordering. Ett förslag i denna riktning har lagts fram av
Studiehjälpsutredningen (SOU 2003:28).
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda
yttranden. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.

1.      Vinst i fristående skolor, punkt 6 (fp)
        Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp) anför:
Vi anser att det inte finns behov av någon utredning om begränsning av
vinstutdelning i skolor. Enligt en undersökning som den s.k.
Fristkommittén gjorde och som redovisades i kommitténs betänkande
Fristående gymnasieskolor - hot eller tillgång? (SOU 2001:12) går
eventuella överskott i fristående skolas verksamhet redan i dag
tillbaka till verksamheten. Det verkliga problemet för fristående
skolor är att skolorna inte har tillräckliga buffertar för att klara
oväntade utgifter eller minskade intäkter.

2.      Kompensation för mervärdesskatt, punkt 8 (fp, kd)
        Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och Ana Maria Narti
(fp) anför:
Utgångspunkten skall vara att fristående skolor och kommunala skolor
skall ha likvärdiga ekonomiska villkor. En komplicerande faktor är att
kommunala skolor har avdragsrätt för mervärdesskatt, vilket fristående
skolor saknar. I dag är inte kommunens skyldighet att utge
kompensation klart formulerad. Vi anser detta förhållande
oacceptabelt. Situationen bör snarast ändras, och vi anser därför att
denna fråga bör behandlas skyndsamt. Detta kan ske genom att
utredningen om översyn av reglerna om reducerade mervärdesskattesatser
m.m. (Fi 2002:11, dir. 2002:141) får tilläggsdirektiv att med förtur
lägga fram förslag om en ändring eller att frågan utreds i annan
ordning och förslag läggs fram snarast. Målsättningen måste vara att
skapa likvärdiga ekonomiska villkor mellan olika skolhuvudmän.

3.      Införande av individuella program, punkt 9 (m, fp)
        Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Per Bill
(m), Ana Maria Narti (fp) och Anna Ibrisagic (m) anför:
Vi har tidigare, bl.a. vid behandlingen våren 2002 av propositionen
Fristående skolor, framfört vår uppfattning att fristående
gymnasieskolor skall ges möjlighet att anordna det individuella
programmet. Med hänvisning till att förslag om förändringar av detta
program bereds inom Regeringskansliet avstår vi nu från att reservera
oss.

4.      Undervisningen i konfessionella skolor, punkt 10 (m, fp,
kd, c, mp)
        Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger
Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Anna Ibrisagic (m),
Mikaela Valtersson (mp) och Håkan Larsson (c) anför:
Vi anser att Skolverkets tillsyn över alla skolor måste skärpas.
Missförhållandena i vissa skolor får dock inte tas till intäkt för att
misskreditera en viss kategori av skolor. Samtidigt vill vi
understryka den positiva roll som de fristående skolorna spelar i
samhället.

5.      Undervisningen i konfessionella skolor, punkt 10 (kd)
        Inger Davidson (kd) anför:
Kristdemokraterna slår vakt om föräldrars rätt att fritt välja en
skola som överensstämmer med önskad pedagogisk, filosofisk eller
livsåskådningsmässig inriktning. Detta är helt i överensstämmelse med
de internationella konventioner som Sverige åtagit sig att följa.
Skolor med konfessionell inriktning är därför ett viktigt inslag i det
svenska skolväsendet. Vi välkomnar Skollagskommitténs förslag till
förtydliganden i skollagen i detta avseende.
Skolverkets tillsynsverksamhet behöver förstärkas för att alla elever,
oavsett vilken huvudman skolan har, skall garanteras en trygg och
kompetent undervisningssituation i enlighet med gällande lagstiftning
och läroplaner. Missförhållanden som anmäls eller upptäcks i samband
med inspektion skall åtgärdas omgående.

6.      Viss övrig undervisning, punkt 11 (m, fp, kd, c)
        Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger
Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Anna Ibrisagic (m)
och Håkan Larsson (c) anför:
Vi delar uppfattningen i motion 2002/03:Ub325 yrkande 7 att elever i
fristående skolor, i likhet med elever i den kommunala skolan, vid
behov skall garanteras undervisning i svenska som andraspråk och också
få studiehandledning på sitt modersmål. I avvaktan på beredningen inom
Regeringskansliet av Skollagskommitténs förslag (SOU 2002:121), som
innebär i huvudsak gemensamma bestämmelser för offentliga och
fristående skolor, reserverar vi oss inte till förmån för
motionsyrkandet.

7.      Införandet av en nationell skolpeng, punkt 17 (fp)
        Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp) anför:
Ett av den svenska skolans stora problem är att resurser och insatser
inte fördelas på ett likvärdigt sätt. Det finns avsevärda skillnader i
dag mellan olika kommuner i fråga om hur mycket resurser som satsas på
skolan. Vi hänvisar till vad vi framfört om införandet av en nationell
skolpeng för att skapa ökad likvärdighet i vår reservation 9 till
utskottets betänkande 2002/03:UbU3 Kvalitetsarbete och planering för
skolan. Vårt förslag om ett nationellt ansvar för skolan genom en
nationell skolpeng innebär att tilldelningen av resurser sker på samma
sätt över hela landet. Därtill skall en fjärdedel av resurserna
öronmärkas till elever med särskilda behov och till skolor i utsatta
områden.

8.      Etableringsfrihet inom förskoleverksamheten, punkt 18 (mp)
        Mikaela Valtersson (mp) anför:
Jag anser i likhet med vad som framförts i motioner att förskolor som
uppfyller i lag fastställda villkor och som arbetar utifrån läroplanen
bör få tillstånd för sin verksamhet. Kommunerna bör också vara
skyldiga att utge bidrag till godkända enskilda förskolor. Jag
välkomnar det förslag i denna riktning som lagts fram av
Skollagskommittén (SOU 2002:121) och som bereds inom
Regeringskansliet.</pre><pre></pre><pre>
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2002
2002/03:Sk365 av Peter Danielsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att likvärdiga momsregler för friskolor och kommunala skolor
bör införas.
2002/03:L318 av Gustav Fridolin m.fl. (mp):

16.     Riksdagen begär att regeringen initierar en översyn av de
konfessionella friskolornas sex- och samlevnadsundervisning.
2002/03:Sf226 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att friskolor som inte följer läroplanens mål bör
få sina tillstånd indragna.
23.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om vikten av att tillåta ett fritt val av skola som
ett sätt att motverka segregation.
2002/03:Sf332 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om möjlighet för alla barn att välja skola.
2002/03:Sf336 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

23.     Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till
ändring av skollagen enligt vad i motionen anförs om avslag på ansökan
från fristående skola.
2002/03:Sf376 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):

4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om större valfrihet och ökad etableringsfrihet i
barnomsorgen.
2002/03:So250 av Maud Olofsson m.fl. (c):

14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om principer för etableringsfrihet och valfrihet i
barnomsorgen.
2002/03:Ub205 av Sten Tolgfors (m):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att inte ett enda barn kommer att gå ur skolan med
bättre kunskaper genom att friskolor förbjuds att göra vinst.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att varje friskola självständigt skall kunna
besluta om vad ett eventuellt överskott skall användas till.
3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att inget barn skall tvingas gå i en sämre skola
för att kommunala skolor skall skyddas från konkurrens.
4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att endast utbildningens kvalitet och inte skolors
huvudman bör spela roll vid bedömningen av skolor.
2002/03:Ub206 av Sten Tolgfors (m):

1.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om en
nationellt finansierad och garanterad möjlighet att välja skola för
alla barn, i enlighet med vad som anförs i motionen.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om de orimliga skillnaderna i elevkostnader mellan
landets kommuner.
3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att en nationell skolpeng garanterar barnen att
deras skola får tillräckliga resurser för att möta just deras behov.
4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om det fria skolvalets betydelse för skolan i socialt
utsatta områden.
5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om segregationsproblemen i den kommunala skolan.
6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att skolpengen bör kunna vara delbar mellan olika
skolor.
7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om barns och föräldrars rätt att söka sig till goda
skolor och att välja bort dåliga skolor.
2002/03:Ub208 av Sten Tolgfors (m):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om friskolornas betydelse för utvecklingen av skolans
arbetsformer.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om friskolornas betydelse för att utveckla
lärarrollen.
3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att tillgången till friskolor är bra för barn med
särskilda behov.
4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om dagens regler för finansiering av friskolor.
5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om momsreglerna för friskolor.
2002/03:Ub211 av Sten Tolgfors (m):

5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om vikten av fritt skolval för att säkerställa
landsbygdsskolors överlevnad.
2002/03:Ub229 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

18.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att skapa likvärdiga villkor för fristående och
kommunala skolor.
2002/03:Ub244 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

35.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om underlättande av etablering av fristående
gymnasieskolor.
36.     Riksdagen beslutar om ändring av 5 kap. 24 § 1 skollagen så
att elevens hemkommun blir skyldig att betala ersättning för elevs
utbildning i annan kommun också om utbildningen erbjuds av
hemkommunen.
2002/03:Ub253 av Carina Hägg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att granska sex- och samlevnadsundervisningen på
konfessionella skolor.
2002/03:Ub261 av Anna Grönlund (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att jämställa etableringsfriheten för förskolor med
etableringsfriheten för skolor och sålunda tvinga kommunerna att ge
medel även till alternativa förskolor.
2002/03:Ub271 av Tuve Skånberg (kd):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som innebär att
särskolebarn i friskola får behålla rätten till skolskjuts.
2002/03:Ub277 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att bredda begreppet basplacering inom skolområdet.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om riksintag för alla gymnasieskolor.
2002/03:Ub279 av Cristina Husmark Pehrsson och Cecilia Widegren (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om likvärdiga förutsättningar när det gäller mervärdesskatt och
huvudmannaskap för utbildning.
2002/03:Ub310 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):

1.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till
ändring av skollagen enligt vad i motionen anförs om avslag på ansökan
om etablering av fristående skolor.
2.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till
ändring av skollagen enligt vad i motionen anförs om avgift för
prövning.
3.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till
ändring av skollagen enligt vad i motionen anförs om
skolpliktskostnader.
4.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till
ändring av skollagen enligt vad i motionen anförs om uppföljning och
utvärdering.
5.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till
ändring av skollagen enligt vad i motionen anförs om betygssättningen.
6.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till
ändring av skollagen enligt vad i motionen anförs om närhetsprincipen.
7.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till
ändring av skollagen enligt vad i motionen anförs om insyn.
8.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till
ändring av skollagen enligt vad i motionen anförs om vinst.
9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att ge
Skolverket i uppdrag att göra en översyn enligt vad som anförs i
motionen om konfessionella skolor.
2002/03:Ub325 av Birgitta Ohlsson (fp):

7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om samma regler i förordning alternativt lag för
fristående skolor som för kommunala när det gäller undervisning i
svenska som andraspråk och studiehandledning.
2002/03:Ub374 av Mikael Oscarsson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av CSN:s praxis när det gäller
inackorderingstillägg för elever som vill gå på fristående
gymnasieskolor.
2002/03:Ub410 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):

7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om information till medborgarna om valfriheten inom
utbildningsväsendet.
2002/03:Ub415 av Inger Davidson m.fl. (kd):

6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att införa etableringsfrihet för förskolor.
2002/03:Ub416 av Inger Davidson m.fl. (kd):

1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att kommuner skall bekosta skolskjuts även till
fristående skolor så länge det inte innebär en merkostnad för
kommunen.
2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att uppföljning och utvärdering av fristående
skolor skall utföras av Skolverket, men att fristående skolor skall
erbjudas att delta i kommunens uppföljnings- och utvärderingssystem.
3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om fristående gymnasiers rätt att starta individuella
program.
4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om fristående skolors rätt att bedriva
vuxenutbildning.
2002/03:Ub417 av Alf Svensson m.fl. (kd):

18.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att kommuner skall bekosta skolskjuts till
fristående skolor så länge det inte innebär merkostnader för kommunen.

2002/03:Ub429 av Sofia Larsen m.fl. (c):

11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om att ge fristående skolor möjlighet att ta
emot elever i behov av särskilt stöd på samma villkor som en kommunal
skola.
12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om möjligheten att inrätta individuella program
vid fristående gymnasieskolor.
13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om att lägga in en kontrollstation för att se om
förändringarna med behörighetskrav på lärare i fristående skolor
fungerar som det var tänkt.
2002/03:Ub444 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

21.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att rätten att välja skola skall vara grundläggande
och att friskolor skall ha samma ersättning som offentliga skolor.
22.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att elever ges valfrihet att söka gymnasieprogram
eller enskilda kurser utanför sin hemkommun.
2002/03:Ub511 av Göran Norlander och Kerstin Kristiansson Karlstedt
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om riksrekryterande gymnasieutbildningar och fristående
gymnasieskolor.
2002/03:Ub526 av Håkan Juholt (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skolans organisation.
2002/03:N305 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):

10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av att stärka valfriheten i skolan,
barnomsorgen och vården.
2002/03:A241 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

18.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om etableringsfrihet inom barnomsorgen. </pre><pre></pre>