Utbildningsutskottets betänkande

2002/03:UBU14

Forskning

---

Sammanfattning
I betänkandet behandlas 42 motionsyrkanden från allmänna motionstiden
2002 som gäller olika frågor om forskning och forskarutbildning.
Utskottet avstyrker samtliga yrkanden.
Yrkandena handlar om inriktningen av forskningspolitiken m.fl. över-
gripande frågor, forskningsråden, forskningsstiftelserna, fördelning av forsk-
ningsresurser, forskarutbildning, forskarkarriär samt forskning inom vissa
ämnesområden.
Reservationer finns från Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,
Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs under Utskottets över-
väganden föreslår utskottet att riksdagen fattar följande beslut.
1. Inriktning av forskningspolitiken
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub449 yrkandena 2 och 7 och
2002/03:Ub486 yrkandena 13 och 22.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (kd)
2. Utredning om samspelet mellan offentlig sektor och
forskningssystemet
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub309.
Reservation 3 (v)
3. Den akademiska friheten
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub489 yrkande 18.
Reservation 4 (c)
4. Arbetsmiljöns påverkan på forskningens kvalitet
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub489 yrkande 25.
Reservation 5 (v, c)
5. Kommersialisering av forskningsresultat
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub367 yrkande 4,
2002/03:N306 yrkande 7 och
2002/03:N396 yrkande 21.
Reservation 6 (c)
6. Forskningsråden
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub323 yrkande 17 och
2002/03:Ub489 yrkande 24.
Reservation 7 (m, fp)
Reservation 8 (c, mp)
7. Ämnesråden inom Vetenskapsrådet
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub323 yrkande 18.
Reservation 9 (fp)
8. Forskningsstiftelserna
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub306 yrkandena 1 och 2 och
2002/03:Ub323 yrkande 20.
Reservation 10 (fp)
Reservation 11 (v)
9. Principer för fördelning av forskningsresurser mellan
lärosäten
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub308,
2002/03:Ub323 yrkande 22,
2002/03:Ub486 yrkande 17 och
2002/03:Ub489 yrkande 19.
Reservation 12 (m)
Reservation 13 (kd, c)
Reservation 14 (fp)
Reservation 15 (v)
10. Framtida ökning av fakultetsmedel
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub471.
11. Upphävande av 1998 års forskarutbildningsreform
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub323 yrkande 23,
2002/03:Ub449 yrkandena 6 och 8 och
2002/03:Ub486 yrkande 19.
Reservation 16 (m, fp, kd)
12. Forskarskolor
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub486 yrkande 18.
Reservation 17 (m)
13. Antagning till studier för licentiatexamen
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub486 yrkande 20.
Reservation 18 (m)
14. Forskarstuderandes inflytande inom högskolan
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub489 yrkande 5.
Reservation 19 (c)
15. Utvärdering av forskarutbildningen
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub489 yrkande 20.
Reservation 20 (c)
16. Doktorsprogram för icke disputerade lärare
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub489 yrkande 23.
Reservation 21 (c)
17. Insatser för postdoktorala akademiker
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub486 yrkande 21.
Reservation 22 (m)
18. Sakkunnigs ställning vid lärartillsättningar
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub323 yrkande 21.
Reservation 23 (fp)
19. Förstärkt FN-forskning
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub370 och
2002/03:Ub475.
20. Försäkringsmedicin
Riksdagen avslår motion
2002/03:Sf333 yrkande 5.
Reservation 24 (kd)
21. Forskning inom vissa andra ämnesområden
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub232 yrkande 2,
2002/03:Ub249 yrkande 1,
2002/03:Ub390 yrkande 2,
2002/03:Ub459,
2002/03:So365 yrkande 4 och
2002/03:A239 yrkande 37.
22. De biologiska museernas organisation
Riksdagen avslår motion
2002/03:MJ431 yrkande 2.
Reservation 25 (mp)

Stockholm den 10 april 2003
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan Björkman (s), Britt-Marie
Danestig (v), Ulf Nilsson (fp), Inger Lundberg (s), Majléne Westerlund Panke
(s), Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist (s), Per
Bill (m), Louise Malmström (s), Sören Wibe (s), Anna Ibrisagic (m), Mikael
Damberg (s), Mikaela Valtersson (mp), Tobias Billström (m), Axel Darvik
(fp) och Håkan Larsson (c).

2002/03
UbU14

Redogörelse för ärendet
Under allmänna motionstiden hösten 2002 väcktes ett stort antal motioner om
olika forskningsfrågor. En del av yrkandena behandlades i utskottets budget-
betänkande för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (bet.
2002/03:UbU1). Fyra yrkanden kommer att behandlas i samband med propo-
sitionen Etikprövning av forskning (prop. 2002/03:50). Återstående yrkanden
behandlas här.
Yrkandena i detta betänkande handlar om inriktningen av forskningspoliti-
ken m.fl. övergripande frågor, forskningsråden, forskningsstiftelserna, fördel-
ning av forskningsresurser, forskarutbildning, forskarkarriär samt forskning
inom vissa ämnesområden.
Förslagen i motionerna, sammanlagt 42 yrkanden, återges i bilagan.

Utskottets överväganden
Inledning
Sedan ett par decennier lägger regeringen en gång varje valperiod fram en
övergripande forskningspolitisk proposition. Den senaste av dessa var Forsk-
ning och förnyelse (prop. 2000/01:3, bet. UbU6, rskr. 98). Nästa forsknings-
proposition är planerad till hösten 2004.
Utskottet behandlar i det följande 42 motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden 2002 i olika forskningsfrågor.
Övergripande frågor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker Moderaternas och Kristdemokraternas
motionsyrkanden om inriktningen av forskningspolitiken.
Jämför reservationerna 1 (m) och 2 (kd).
Riksdagen bör inte göra några tillkännagivanden om samspelet
mellan offentlig sektor och forskningssystemet, om forskningens
frihet och om arbetsmiljöns påverkan på forskningens kvalitet.
Jämför reservationerna 3 (c), 4 (c) och 5 (v, c).
Utskottet avstyrker också tre motionsyrkanden om kommersialise-
ring av forskningsresultat.
Jämför reservation 6 (c).
Motioner och utskottets ställningstaganden
Inriktningen av forskningspolitiken tas upp av Moderaterna i motion
2002/03:Ub486. De begär ett tillkännagivande av riksdagen om statens roll i
samband med forskning (yrkande 13). Den skall enligt Moderaterna vara att
komplettera andra forskningsfinansiärer. Tyngdpunkten skall läggas på
grundforskningen samt forskarutbildningen. Staten bör regelbundet göra
centrala avvägningar, dels mellan fasta och rörliga medel, dels mellan olika
forskningsområden, dels mellan koncentration, profilering och decentralise-
ring av forskningsresurserna. Däremot bör staten avhålla sig från detaljstyr-
ning av forskningsanslagen. Internationellt forskningsutbyte och samverkan
inom högre utbildning och forskning bör stå i fokus för de svenska satsning-
arna (yrkande 22).
Kristdemokraterna vill enligt motion 2002/03:Ub449 ha en ändrad inrikt-
ning på forskningspolitiken (yrkande 2). Motionärerna anser att det i nuläget
är viktigare att lärosätena själva har en god finansiering för forskning inom
olika vetenskapsområden än att en allt större del av forskningsfinansieringen
fördelas via de centrala forskningsråden. Den fria, ämnesdisciplinära forsk-
ningen skall garanteras (yrkande 7). Lärosätena måste, så snart utrymme ges,
tillföras ökade infrastrukturresurser för att som utförare säkra långsiktig kär
kompetens.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena om tillkännagivan-
den.
Statens uppgifter i fråga om forskning och utvecklingsarbete fastställdes av
riksdagen hösten 1999 efter förslag i proposition 1998/99:94 (bet. 1999/2000:
UbU3, rskr. 9). Då slogs fast att staten har det primära ansvaret för grund-
forskning och forskarutbildning och att staten skall ge förutsättningar för
deltagande i internationellt forskningssamarbete. De forskningspolitiska pro-
positioner som regeringen lägger fram under varje valperiod brukar innehålla
just sådana avvägningar som nämns i Moderaternas motion. Utskottet är inte
berett att förorda att balansen mellan medel som anvisas direkt till lärosätena
och medel som fördelas av forskningsråden skall förändras på det sätt som
Kristdemokraterna vill.
Vänsterpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub309 att regeringen skall tillsätta
en utredning för att dels belysa vilken roll forskning och utvecklingsarbete
(FoU) kan och bör spela för den offentliga sektorn, dels hitta tänkbara former
för att förbättra samspelet mellan offentlig sektor och forskningssystemet.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
I den senaste forskningspolitiska propositionen (prop. 2000/01:3 s. 210)
beskrivs ett program, Forskning om offentlig sektor (FOS), som inleddes i
början av 1990-talet och fortfarande pågår. Vetenskapsrådet anordnar denna
dag (den 10 april 2003) en konferens om forskning om offentlig sektor. Kon-
ferensen vänder sig till forskare, forskningsfinansiärer, forskningsadminist-
ratörer, politiker och anställda inom offentlig sektor, arbetsmarknadens orga-
nisationer och ideella organisationer samt massmedier. Syftet är att redovisa
några inslag i stora forskningsprogram under senare år, framför allt FOS-
programmet, resultat och erfarenheter, problem och möjligheter. Man vill visa
vad forskningen kan bidra med för människor, för stat, kommun, landsting
och organisationer i den omvandling som nu pågår. Frågorna har också upp-
märksammats av Forskningsforum.
Utskottet anser inte att frågan om samspelet mellan offentlig sektor och
forskningssystemet är försummad. Det finns därför inte anledning för riksda-
gen att göra det begärda tillkännagivandet.
Centerpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub489 yrkande 18 att regeringen skall
återkomma med förslag som tryggar den akademiska friheten. Enligt motio-
närerna finns det svårigheter att hävda den enskilde forskarens frihet gent-
emot en högskolas styrelse, då makten flyttas från de kollegialt utnämnda
fakultetsnämnderna.
U t s ko t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Riksdagen har på förslag av utskottet avslagit motsvarande yrkanden vid
tidigare tillfällen, senast våren 2000 (bet. 1999/2000:UbU9). Liksom då hän-
visar utskottet till att högskolelagens bestämmelse om forskningens frihet är
lika förpliktande för högskolestyrelser som för fakultetsnämnder.
En utredning om arbetsmiljöns påverkan på forskningens kvalitet föreslås av
Centerpartiet i motion 2002/03:Ub489 yrkande 25. Att många forskare måste
ägna mycket tid åt att ansöka om medel för sin forskning och sin egen lön
riskerar att skapa otrygghet om framtiden och skrämma bort doktorander från
en framtid inom den akademiska forskningen. I vilken omfattning det sker,
och vad det får för konsekvenser för forskarens sociala situation och forsk-
ningens kvalitet bör utredas närmare, heter det i motionen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Just den ordningen att en hel del av forskningen vid universitet och hög-
skolor finansieras av forskningsråd och andra externa finansiärer, hos vilka
forskarna söker medel i konkurrens, är till för att garantera att den forskning
som får medel är av högsta möjliga kvalitet.
Tre motioner tar upp frågor om kommersialisering av forskningsresultat.
Centerpartiet anser enligt motion 2002/03:N306 yrkande 7 att forskare
inom lärosätena i högre grad måste vara beredda att avstå delar av rättigheter-
na till sina forskningsresultat till lärosätet där forskningen bedrivits, om fo
karen själv inte har intresse av att kommersialisera dem. På så sätt ökar inci-
tamenten för såväl forskare som universitet och högskolor att kommersialise-
ra forskningsresultaten, heter det i motionen.
I motion 2002/03:Ub367 (m) yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om
ökad samverkan mellan universitet, forskare och forskningsföretag i närings-
livet.
Motion 2002/03:N396 (mp) yrkande 21 tar upp nödvändigheten av den en-
skilde forskarens aktiva medverkan för en framgångsrik kommersialisering av
forskningsresultat. För att stimulera kommersialiseringen bör staten gynna de
lärosäten som erbjuder sina forskare belöningar i form av royaltyn, delägar-
skap eller optioner i ett eller flera företag.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Regeringen har gett Verket för innovationssystem (Vinnova) i uppdrag att
analysera och föreslå åtgärder som kan öka kommersialiseringen av forsk-
ningsresultat, särskilt vid universitet och högskolor (N2002/8054/ITFoU). I
uppdraget ingår att studera utformningen av incitament för kommersialisering
och åtgärder för att immaterialrättsligt bättre skydda forskningsresultat. Ver-
ket skall även studera stödstrukturer som teknikbrostiftelser, holdingbolag
och teknikparker i och kring universitet och högskolor som kan underlätta
kommersialisering. Uppdraget har helt nyligen slutredovisats och ärendet
kommer att beredas i Regeringskansliet.
Forskningsråden
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motioner om att Vetenskapsrådet skall utses en-
bart av forskarsamhället och om att de forskarstuderande skall be-
redas plats i forskningsrådens styrelser. Riksdagen bör inte begära
omprövning av sammanslagningen av de tekniska och naturveten-
skapliga forskningsråden till ett ämnesråd.
Jämför reservationerna 7 (m, fp), 8 (kd, c) och 9 (fp).
Motioner och utskottets ställningstaganden
Två partier tar upp frågor om forskningsråden.
Folkpartiet anser enligt motion 2002/03:Ub323 yrkande 17 att Vetenskaps-
rådet måste skyddas från politisk detaljstyrning. Därför skall inga ledamöter
tillsättas politiskt, utan Vetenskapsrådet och dess ämnesråd skall styras av
forskare, utsedda av vetenskapssamhället, och bedömningarna av vilka an-
sökningar som tilldelas anslag skall göras enbart utifrån en strikt akademisk
bedömning.
Centerpartiet för i motion 2002/03:Ub489 yrkande 24 fram förslaget att
forskarstuderande skall få rätt till representation i de statliga organisatione
för forskningsfinansiering.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
En ny organisation för forskningsfinansiering infördes år 2001 efter förslag
i propositionen Forskning för framtiden - en ny organisation för forsknings-
finansiering (prop. 1999/2000:81, bet. UbU17, rskr. 257). Vetenskapsrådets
styrelse består av tretton ledamöter, av vilka åtta väljs av forskarsamhället
genom elektorsval och fyra, däribland ordföranden, utses av regeringen. En-
ligt propositionen bör de ledamöter som utses av regeringen vara väl förtrog-
na med samhällets och näringslivets kunskapsbehov. Vetenskapsrådets gene-
raldirektör ingår också i styrelsen. Huvuddelen av de medel som anvisas till
Vetenskapsrådet fördelas av de tre ämnesråden. Ämnesrådens styrelser består
av elva ledamöter, av vilka sju utses genom elektorsval och fyra, däribland
ordföranden, av regeringen. Varje ämnesråd skall enligt förordningen
(2000:1199) med instruktion för Vetenskapsrådet främja och stödja forskning
av högsta vetenskapliga kvalitet. Innan Vetenskapsrådet inrättades fanns
under Utbildningsdepartementet fyra forskningsråd. Deras styrelser hade elva
ledamöter, av vilka fyra utsågs av regeringen och sju valdes av forskarsam-
hället genom elektorsval.
Utöver Vetenskapsrådet finns det två andra forskningsråd, nämligen för
miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) respektive för arbets-
liv och socialvetenskap (Fas). Inget av de tre forskningsråden har ansvar för
forskarutbildning. Utskottet anser det inte motiverat att företrädare för de
forskarstuderande skall ingå i de tre forskningsrådens styrelser. Så är inte
heller fallet i dag.
Folkpartiet begär i motion 2002/03:Ub323 yrkande 18 att sammanslagningen
av de naturvetenskapliga och tekniska forskningsråden till ett gemensamt
ämnesråd under Vetenskapsrådet skall utvärderas och eventuellt omprövas.
U t s k o t t e t anser att riksdagen skall avslå yrkandet. Som ett led i ut-
skottets arbete med uppföljning och utvärdering görs under 2003 en studie av
vissa frågor rörande Vetenskapsrådets verksamhet. En rapport skall föreligga
under hösten 2003.
Motionärerna har inte redovisat tillräckliga skäl för att riksdagen av re-
geringen skall begära en sådan utvärdering som föreslås i yrkandet.
Forskningsstiftelserna
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att forskningsstiftelser-
nas styrelse skall utses av forskarsamhället, om att deras kapital till
högst 50 % bör få utgöras av aktier samt om att de skall ha etiska
riktlinjer.
Jämför reservationerna 10 (fp) och 11 (v).
Motioner och utskottets ställningstagande
Folkpartiet anser enligt motion 2002/03:Ub323 yrkande 20 att den direkta
politiska styrningen av forskningsstiftelserna hotar den vetenskapliga kvali-
teten. Lagen bör ändras så att stiftelsernas styrelser utses inom och av fors-
karvärlden, heter det i motionen.
Vänsterpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub306 att reglerna för forsk-
ningsstiftelsernas kapitalförvaltning skall förändras (yrkande 1). Forskningens
inriktning och omfattning skall inte styras av dem som spekulerar på börsen,
anser motionärerna. För att dessutom slippa de kraftiga fluktuationerna i
forskningsanslagen bör stiftelsernas kapital placeras på annat sätt än i aktier
Högst 50 % av kapitalet bör få vara placerat i aktier. Motionärerna vill också
att det skall införas etiska regler för forskningsstiftelsernas kapitalplacerin
(yrkande 2).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Att styrelseledamöterna utses av regeringen utgör enligt utskottets mening
inget hinder för att stiftelserna är fristående, självständigt arbetande organ.
den proposition där bildandet av Stiftelsen för strategisk forskning och Stifte
sen för miljöstrategisk forskning föreslogs (prop. 1992/93:171) skrev den
dåvarande regeringen att som riktlinje för organisationen borde gälla bl.a. att
styrelserna skulle sammansättas av ledande personer från såväl forsknings-
världen som från näringslivet. Utskottet har erfarit att regeringens beslut att
utse ledamöter i styrelserna bereds på tjänstemannanivå med utnyttjande av
Utbildningsdepartementets omfattande kontaktnät på lärosäten, myndigheter
m.m. De kriterier man utgår från är framför allt kompetens, men också geo-
grafisk spridning och rimlig fördelning mellan kvinnor och män.
Forskningsstiftelserna bestämmer själva sin placeringspolicy. Under de ti-
digare åren av stiftelsernas existens har deras kapital kraftigt växt just tack
vare att det till stor del varit placerat i aktier. Detta har gjort det möjligt
dem att dela ut stora belopp till forskning. Utskottet har erfarit att t.ex. St
sen för strategisk forskning (SSF) - mot bakgrund av dess ansvar att vid-
makthålla kapitalet - på senare tid kraftigt har minskat andelen av kapitalet
som är placerat i aktier. Andelen ligger i dag under 40 %. Även Stiftelsen för
miljöstrategisk forskning (Mistra) har minskat aktieandelen. I Mistras pla-
ceringspolicy ingår att förvaltningen av stiftelsens tillgångar skall präglas a
ett lågt risktagande och en önskan om att så långt som möjligt begränsa käns-
ligheten för snabba kast i börsvärdena. Rent praktiskt sker det genom att
placeringarna fördelas på många olika slags tillgångar och olika finansiella
marknader. Det kan tilläggas att även Riksbankens jubileumsfond, som i
likhet med SSF och Mistra tillfördes medel för forskning från de avvecklade
löntagarfonderna, under 2002 har minskat andelen aktier från 50 till 40 % av
kapitalet.
SSF har fastställt en kapitalförvaltningspolicy som bl.a. innehåller be-
stämmelsen att stiftelsen i sin placeringsverksamhet skall ta hänsyn till etik
och miljö utan att avkall görs på det övergripande målet om hög avkastning.
Denna formulering är hämtad från de s.k. buffertfonderna som inrättades efter
förslag i proposition 1999/2000:46 (bet. FiU19, rskr. 181). SSF låter en eller
ett par gånger om året ett utomstående analysföretag granska de företag i
vilka stiftelsen har placerat del av sin förmögenhet. Granskningen avser om
företagen följer de internationella konventioner Sverige undertecknat, och när
det gäller svenska företag om dessa följer svensk lag. Det är sedan SSF:s
kapitalutskott som tar ställning till om några företag skall tas bort från akti
portföljen.
Resursfördelning
Utskottets förslag i korthet
Med hänvisning till kommande forskningspolitiska proposition av-
styrker utskottet motioner om resursfördelningen för forskning.
Jämför reservationerna 12 (m), 13 (kd, c), 14 (fp) och 15 (v).
Motioner och utskottets ställningstaganden
Principer för fördelning av forskningsresurser mellan lärosäten tas upp i
fyra motioner.
Moderata samlingspartiet framhåller i motion 2002/03:Ub486 yrkande 17
att det, för att skapa forskningsmiljöer av världsklass, är nödvändigt att kon-
centrera resurser till de regioner och forskningsområden där svenska forskare
och forskarlag redan i dag håller mycket hög klass. Ett antal sådana kun-
skapskluster beskrivs i motionen.
Folkpartiet pläderar i motion 2002/03:Ub323 yrkande 22 för en koncentra-
tion av forskningsresurserna. Vilka lärosäten som tilldelas sådana skall avgö-
ras utifrån en vetenskaplig bedömning i efterhand av deras forskningsresultat.
Vissa resurser måste sättas av för fördelning till högskolor där intressanta
förslag till nysatsningar presenteras.
Vänsterpartiet vill enligt motion 2002/03:Ub308 att regeringen skall till-
sätta en utredning för att analysera utifrån vilka kriterier fördelningen av de
fasta forskningsresurserna mellan de olika lärosätena skall ske i framtiden.
Motionärerna påpekar att expansionen av grundutbildningen de senaste åren
har skapat en obalans mellan grundutbildnings- och forskningsanslagen, en
obalans som i sin tur kan komma att påverka kvaliteten på undervisningen
och försvåra forskningsanknytningen. I ett litet land som Sverige är det nöd-
vändigt att sätta fokus på ett antal centrala forskningsområden där vi har
möjlighet att utveckla spetskompetens, heter det i motionen.
Centerpartiet hävdar i motion 2002/03:Ub489 yrkande 19 att egen forsk-
ning är nödvändig för att säkra grundutbildningens kvalitet vid alla lärosäten.
Staten har ett ansvar för att högskolorna ges förutsättningar att själva utveck
sin forskning och därmed konkurrera om forskningsmedel t.ex. från forsk-
ningsråden. En plan för att bygga upp och stärka forskningsmiljöerna vid
landets alla högskolor bör enligt motionärerna läggas fast.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Regeringen planerar att lägga fram en forskningspolitisk proposition under
nästa år. Utskottet utgår från att regeringen där kommer att redovisa sina
överväganden i de frågor som tas upp i de nu refererade motionerna. Riksda-
gen bör inte föregripa regeringens förslag.
I motion 2002/03:Ub471 (kd) skriver motionären att fakultetsmedlen för de
forskningsintensiva universiteten och högskolorna bör öka väsentligt under
den kommande mandatperioden.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om tillkännagivande.
Riksdagen bör inte heller på denna punkt föregripa regeringens kommande
förslag.
Forskarutbildningen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet anser inte att 1998 års forskarutbildningsreform skall
upphävas. Motioner om forskarskolor, om antagning till studier för
licentiatexamen och om utvärdering av forskarutbildningen
avstyrks med hänvisning till pågående utredning. Riksdagen bör
inte göra några uttalanden om forskarstudenters inflytande eller om
doktorsprogram för icke disputerade lärare.
Jämför reservationerna 16 (m, fp, kd), 17 (m), 18 (m), 19 (c), 20 (c)
och 21 (c).
Motioner och utskottets ställningstaganden
Tre partier föreslår att 1998 års forskarutbildningsreform skall upphävas.
Moderata samlingspartiet anser enligt motion 2002/03:Ub486 yrkande 19
att det krav på finansiering under hela studietiden, som numera gäller för
antagning till doktorandstudier, kan innebära en kvalitetsförsämring i dokto-
randens projekt. Doktorand och handledare tvingas nämligen att välja ett
projekt som säkert bedöms gå att genomföra på fyra år. Doktorandens möjlig-
het att uppnå självständighet minskas kraftigt, då det kan ta mer än fyra år at
uppnå detta, skriver motionärerna.
Folkpartiet tar i motion 2002/03:Ub323 yrkande 23 också upp kravet på fi-
nansiering i fyra år. Tanken att alla forskningsprojekt på doktorandnivå skall
ta fyra år vittnar om en fundamental okunnighet om forskningsprocessens
natur, heter det i motionen. Forskning är till sin natur prövande och oförut-
sägbar. De nya bestämmelserna har också slagit hårt mot humaniora och
samhällsvetenskap, där de statliga resurserna är knappa och möjligheterna att
få extern finansiering är begränsade.
Kristdemokraterna anser likaså, enligt motion 2002/03:Ub449, att det är
dags att riva upp 1998 års reform (yrkande 6). Särskilt inom humaniora och
samhällsvetenskap är det svårt att finna finansiering för doktorander (yrkande
8).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Att forskarutbildningen skall planeras för att doktorsexamen skall kunna
uppnås efter fyra års heltidsstudier har gällt sedan 1969, alltså i mer än 30 å
Utskottet anser att en bestämmelse om detta är nödvändig och att det är lä-
rosätets ansvar att anordna forskarutbildningen på ett sätt som gör det möjligt
att leva upp till den. Den reform som genomfördes 1998 hade till syfte att
effektivisera forskarutbildningen och därigenom motverka att brist på fors-
karutbildade uppkommer i landet, vilket bedömdes kunna inträffa på relativt
kort sikt. Reformen innebar bl.a. att ett lärosäte får anta en doktorand endast
om lärosätet bedömer att doktoranden kan få studiefinansiering under hela
den fyraåriga studietiden. Ett krav på att en individuell studieplan skall upp-
rättas för varje doktorand hade funnits sedan tidigare men efterlevts i varie-
rande utsträckning. Anspråken på den individuella studieplanens innehåll
skärptes betydligt vid 1998 års reform.
I december 2002 tillsatte regeringen en särskild utredare för att analysera
och utvärdera hur rekrytering, urval och antagning till forskarutbildningen
fungerar, analysera handledningens och handledarens roll och funktion samt
granska effekterna av de förordningsändringar för forskarutbildningen som
genomfördes 1998 (dir. 2002:148). Uppdraget skall redovisas senast den 31
december 2003.
Utskottet anser att resultatet av utredningen och beredningen av detta bör
avvaktas.
Moderata samlingspartiet föreslår i motion 2002/03:Ub486 yrkande 18 ett
tillkännagivande om att forskarskolor bör byggas nerifrån och upp. Lärosäte-
na bör själva få utforma lämpliga nätverk, som utöver svenska lärosäten gärna
får innehålla såväl företag som utländska universitet.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Motionsyrkandet innebär en kritik av att ett antal nationella forskarskolor
inrättats efter förslag i propositionen Forskning och förnyelse (prop.
2000/01:3, bet. UbU6, rskr. 98). Regeringens förslag hade föregåtts av ett
omfattande förberedelsearbete, som byggt bl.a. på genomgång av de forsk-
ningsstrategier som universiteten och högskolorna lämnat in. En hearing med
lärosätena hade också anordnats, innan den särskilde utredare som engagerats
för frågan lämnade sina förslag till regeringen. Regeringens förslag i den
nämnda propositionen byggde dels på utredarens förslag, dels på bedömning-
en att det är angeläget att även högskolor utan vetenskapsområden i ökad
utsträckning kan delta i samarbete och utbyte, vilket avsågs leda till att stu-
denterna vid dessa högskolor i ökad utsträckning kan söka sig vidare till
forskarutbildningen. För varje nationell forskarskola som föreslogs i proposi-
tionen angavs därför ett antal partnerhögskolor utan vetenskapsområde, som
värdhögskolan skulle ha ett speciellt och nära samarbete med. Regeringen
underströk (prop. s. 157) att inget hindrar värdhögskolorna från att samarbeta
med flera högskolor utan vetenskapsområden utöver dessa.
Utskottet anser det angeläget att rekryteringen till forskarutbildningen inte
begränsas till de lärosäten som är universitet eller har tilldelats vetenskapso
råde. Den nyligen tillsatta utredningen om forskarutbildningen skall bl.a.
kartlägga befintlig samverkan mellan lärosäten när det gäller forskarutbild-
ning, såväl i form av forskarskolor som annan samverkan, samt studera och
värdera forskarskolors effekt och föreslå hur dessa kan användas och utveck-
las framöver.
Moderata samlingspartiet föreslår i motion 2002/03:Ub486 yrkande 20 att
riksdagen skall upphäva beslutet att studenter kan antas till studier för licen
tiatexamen. Motionärerna anser att det finns risk att studenter regelmässigt
först måste antas till studier för licentiatexamen för att sedan eventuellt til
låtas gå vidare till studier för doktorsexamen. Detta innebär en tröghet och en
osäkerhet som knappast är eftersträvansvärd, heter det i motionen.
U t s k o t t et föreslår att riksdagen avslår yrkandet om tillkännagivande.
Eftersom regeringen också anser det angeläget att det inte skapas en två-
stegsmodell av det slag som motionärerna beskriver, har Högskoleverket i
regleringsbrev fått i uppdrag att följa tillämpningen och effekterna av infö-
randet av möjligheten att anta till studier för licentiatexamen. En första rap-
portering skall ske den 3 november 2003.
Centerpartiet för i motion 2002/03:Ub489 yrkande 5 fram förslag att reger-
ingen skall göra en översyn av hur forskarstuderandes inflytande säkerställs i
olika beslutande organ inom högskolan. Motionärerna framhåller att forskar-
studerande har en situation som varken är jämförbar med grundutbildnings-
studenters eller med anställda lärare/forskares situation. Därför är det viktig
att de forskarstuderandes inflytande säkerställs, anser motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Motsvarande yrkande behandlades vid förra riksmötet (bet. 2001/02:
UbU11 s. 12). Då hänvisade utskottet till att gällande författningar inte skilj
mellan grundutbildningsstudenter och forskarstudenter. Utskottet var inte
berett att föreslå att någon sådan skillnad skulle införas, utan utgick från at
respektive studentkår själv kan avgöra vilka personer som bäst företräder
studenterna i varje särskilt organ. Detta är även nu utskottets uppfattning.
Centerpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub489 yrkande 20 att riksdagen skall
begära en utvärdering av forskarutbildningen och att de forskarstuderandes
situation skall ses över.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet med hänvisning till
den ovan nämnda utredningen (dir. 2002:148).
Centerpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub489 yrkande 23 att regeringen skall
ge Högskoleverket i uppdrag att utreda hur ett doktorsprogram för icke dis-
puterade lärare kan genomföras. Enligt motionärerna bör högskolorna sti-
muleras att genomföra sådana program, där lärare får förena undervisning
med egen forskarutbildning och senare forskning.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Andelen lärare som har avlagt doktorsexamen är genomsnittligt betydligt
högre vid de gamla universiteten än vid de nya universiteten och de mindre
och medelstora högskolorna. Det är angeläget att andelen disputerade lärare
ökar, särskilt i den senare gruppen av lärosäten. Lärosätena har själva ansva-
ret för att verksamheten bedrivs med personal som har adekvata kvalifikatio-
ner. Högskolestyrelsen skall besluta bl.a. i viktigare frågor om verksamhetens
övergripande inriktning och om högskolans organisation, viktigare frågor om
den interna resursfördelningen och uppföljningen av denna och om högsko-
lans anställningsordning (2 kap. 2 § högskoleförordningen, 1993:100). På
statsbudgeten finns ett anslag, 25:73 Forskning och konstnärligt utvecklings-
arbete vid vissa högskolor, med en anslagspost för var och en av de mindre
och medelstora högskolor som inte har vetenskapsområde. Enligt bestämmel-
serna i regleringsbrev får anslaget användas av respektive högskola för forsk-
ning, konstnärligt utvecklingsarbete och för studiefinansiering av doktoran-
der. Universiteten och de högskolor som har vetenskapsområde har var sitt
anslag för forskning och forskarutbildning, som likaså får användas för stu-
diefinansiering av doktorander.
Forskarkarriär
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör inte göra något uttalande om postdoktorala akade-
miker, eftersom frågan är under utredning. Utskottet avstyrker ett
motionsyrkande om de sakkunnigas ställning vid tillsättning av pro-
fessorer.
Jämför reservationerna 22 (m) och 23 (fp).
Motion och utskottets ställningstagande
Moderata samlingspartiet lyfter i motion 2002/03:Ub486 yrkande 21 fram
värdet av postdoktorala insatser. Det är enligt motionärerna viktigt att unga
forskare efter doktorsexamen får tillfälle att vidga sina vyer och komma bort
från sina egna handledare och egna universitet under en period, vilket kan ske
genom ett postdoktorat, gärna utomlands. För att förbereda för det förestående
generationsskiftet bör svenska universitet också få större möjligheter att re-
krytera utländska postdoktorer.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet om tillkännagivande.
I uppdraget till utredningen om forskarutbildningen ingår även att kartläg-
ga hur perioden efter doktorsexamen ser ut och analysera yngre forskares
möjlighet till meritering och karriär.
Folkpartiet begär i motion 2002/03:Ub323 yrkande 21 ett tillkännagivande
om att vetenskapsmän skall tillsättas på vetenskapliga grunder. Det förhållan-
det att de sakkunniga som medverkar vid tillsättningen av professorer och
lektorer numera inte ingår som ledamöter i det organ som föreslår innehavare
av anställningen innebär en risk för att politiska eller andra ovidkommande
värderingar får ligga till grund för ett beslut som skall värdera vetenskaplig
kompetens, anser motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Fram till den 1 januari 1999 var det i högskoleförordningen föreskrivet att
förslag till innehavare av tjänst som professor och lektor skulle avges av en
tjänsteförslagsnämnd. I denna skulle de sakkunniga ingå som ledamöter,
tillsammans med ledamöter valda av fakultetsnämnden och studentföreträda-
re. De sakkunniga var alltid i minoritet i nämnden. Denna ordning togs bort
efter redovisning i propositionen Högskolans ledning, lärare och organisa-
tion (prop. 1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3, rskr. 12). Regeringens principi-
ella utgångspunkt var att ledningsorganen inom högskolan har ansvaret i
anställningsfrågor på samma sätt som i frågor som rör verksamhetens inne-
håll, organisation och kvalitet. Ansvaret för att lämna förslag till innehavare
av anställning som professor och lektor överfördes därför till fakultetsnämn-
derna. Dessa skall hämta in yttranden från minst två sakkunniga, personer
som är särskilt förtrogna med anställningens ämnesområde. Bestämmelserna
om tjänsteförslagsnämnder togs bort ur högskoleförordningen.
Beslut om att anställa någon som professor eller lektor fattas av rektor. Be-
slutet kan i fråga om anställning som lektor delegeras, medan rektor själv
skall besluta om anställning av professor. I högskoleförordningens fjärde
kapitel anges vilka behörighetsvillkor som gäller för anställning som profes-
sor och lektor och vilka bedömningsgrunder som skall tillämpas. Vetenskap-
lig skicklighet är inte det enda behörighetsvillkoret vare sig för anställning
som professor eller som lektor. I båda fallen krävs också att den sökande har
pedagogisk skicklighet. Utskottet delar inte motionärernas uppfattning att en
fakultetsnämnd kan befaras ta ovidkommande hänsyn på ett sätt som de tidi-
gare tjänsteförslagsnämnderna inte gjorde.
Forskning inom vissa ämnesområden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör inte göra några uttalanden om förstärkning av vissa
ämnesområden, eftersom regeringens forskningspolitiska proposi-
tion bör avvaktas.
Jämför reservation 24 (kd).
Motioner och utskottets ställningstaganden
Motionerna 2002/03:Ub370 (fp) och 2002/03:Ub475 (s) tar upp behovet av
att stärka FN-forskningen vid svenska universitet. Motionärerna vill att Sve-
rige skall göra en medveten satsning på FN-studier inom området fred och
säkerhet. Flera av de frågeställningar som därvid är intressanta behandlas
redan vid bl.a. Uppsala universitet. Enligt motionärerna bör en utredning
tillsättas om att inrätta ett nationellt program för FN-forskning. I den först-
nämnda motionen begärs att ett nationellt ansvar skall läggas på Uppsala
universitets institution för freds- och konfliktforskning.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena om tillkännagivan-
den.
Liksom motionärerna anser utskottet att stödet till FN är ett viktigt inslag i
Sveriges utrikespolitiska profil. Betydelsen av detta har inte minst den allra
senaste tidens händelser ytterligare strukit under. Forskning inom de områden
som berörs i motionerna är därför av stort värde, liksom också det närmande
mellan olika kunskapssfärer som motionärerna pläderar för. Det är viktigt att
framhålla att forskare och andra intressenter inom området FN-studier har
goda möjligheter att på eget initiativ skapa kontakter och samverkan. Utskot-
tet anser dock att riksdagen bör ta ställning till prioriteringar mellan olika
forskningsbehov i anslutning till regeringens forskningspolitiska propositio-
ner. En sådan är, som nämnts i det föregående, att vänta under nästa år.
Kristdemokraterna vill enligt motion 2002/03:Sf333 yrkande 5 att regeringen
skall verka för att det inrättas professurer i försäkringsmedicin vid högsko-
lorna i samarbete med sjukvården och försäkringskassans lokala och regio-
nala kontor.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
En av uppgifterna för universitet och högskolor är att samverka med det
omgivande samhället. Professurer vid universitet och högskolor inrättas nu-
mera av lärosätena själva. Utskottet anser inte att riksdagen bör återta ansva-
ret för att bedöma i vilka ämnen som det finns anledning att ha professurer.
Sex motioner för fram förslag om forskning inom vissa andra ämnesområ-
den.
I motion 2002/03:Ub232 (mp) yrkande 2 skriver motionären att en åtgärd
för att råda bot på bristen på reumatologer vore att inrätta fler professurer i
reumatologi vid universitetssjukhusen.
Motion 2002/03:Ub249 (c) yrkande 1 pläderar för inrättande av ett natio-
nellt kunskapscentrum i fibromyalgi, där forskning skall utvecklas och kun-
skaperna spridas ut i sjukvården.
En utredning om inrättande av en forskarskola för biologiska effekter av
elektromagnetiska fält begärs i motion 2002/03:Ub390 (mp) yrkande 2.
Enligt motion 2002/03:Ub459 (v) behövs det en professur i meänkieli, tor-
nedalingarnas språk, för att detta språk skall kunna användas i alla olika
sammanhang. Goda förutsättningar att inrätta en sådan professur finns enligt
motionären vid Stockholms universitet. Regeringen bör utreda möjligheterna
att inrätta en sådan.
I motion 2002/03:So365 (mp) yrkande 4 framhåller motionärerna behovet
av ett nationellt forskningscentrum för komplementärmedicin.
Centerpartiet vill enligt motion 2002/03:A239 yrkande 37 ha en utredning
av förutsättningarna för att ge ett lärosäte ett nationellt uppdrag att forska
social ekonomi. Forskning inom området bedrivs enligt motionärerna i dag
vid minst tre lärosäten och bör fortsätta. Det är också viktigt att kunskaperna
samlas på ett lärosäte för att frågorna skall få extra tyngd, heter det i motio
nen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Som utskottet nyss påpekat är det respektive lärosäte som beslutar om in-
rättande av professurer i olika ämnen. Lärosätena har också möjligheter att
inrätta centrum av olika slag. Vilka forskningsområden som skall prioriteras
på det nationella planet bör tas upp i anslutning till regeringens kommande
forskningspolitiska proposition.
De biologiska museerna
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion om enhetlig organisation av de
biologiska museerna.
Jämför reservation 25 (mp).
Motion och utskottets ställningstagande
Miljöpartiet föreslår i motion 2002/03:MJ431 yrkande 2 att det skall skapas
en enhetlig organisation under Miljö- eller Utbildningsdepartementet för de
biologiska museerna. Dessa museer och deras vetenskapliga samlingar spelar
enligt motionärerna en avgörande roll bl.a. för informationen om biologisk
mångfald, taxonomisk forskning, naturvård och genomförandet av National-
nyckeln till Sveriges flora och fauna. Universitetsmuseernas budgetar konkur-
rerar med resurskrävande spjutspetsforskning, vilket skapar problem. Ett
annat problem är enligt motionärerna att landets biologiska museer tillhör
huvudmän av olika kategorier.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Det är enligt utskottets uppfattning inget felaktigt i att de biologiska muse-
er som finns vid statliga universitet och högskolor inom respektive lärosäte
tilldelas resurser utifrån avvägningar gentemot övrig verksamhet där. Vilka
andra huvudmän än statliga lärosäten som åsyftas i motionen framgår inte.
Utskottet är inte berett att ställa sig bakom tanken på en enhetlig organisatio
av biologiska museer som skulle bryta ut universitetsmuseerna från deras
lärosäten.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett
följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskot-
tets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i reservationen.
1. Inriktning av forskningspolitiken (punkt 1) - m
av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub486 yrkandena 13 och 22
och avslår motion
2002/03:Ub449 yrkandena 2 och 7.
Ställningstagande
Statens uppgift inom forskning och utveckling är att komplettera andra forsk-
ningsfinansiärer. Det innebär att tyngdpunkten läggs på grundforskningen och
forskarutbildningen. Den rena forskningspolitiken är en del av en politik för
utvecklandet av ny, ofta avancerad kunskap. Inom forskningen är de kun-
skapsintensiva företagen viktiga aktörer, liksom de fristående forskningsstif-
telser som den borgerliga regeringen 1991-1994 tog initiativ till. Dessa har på
kort tid blivit centrala inslag i det svenska forskarsamhället.
Staten bör regelbundet göra centrala avvägningar såsom
- avvägning mellan "fasta" och "rörliga" medel till forskning, dvs. mellan de
anslag för forskning och forskarutbildning som går direkt till universitet och
högskolor och de medel som fördelas av forskningsfinansieringsorgan,
- avvägningar mellan olika forskningsområden,
- avvägningar mellan koncentration, profilering och decentralisering av forsk-
ningsresurserna.
Staten kan också spela en aktiv roll inom områden där Sverige har förut-
sättningar att nå speciella framgångar.
Internationellt forskningsutbyte är för ett litet land som Sverige särskilt
betydelsefullt. Sådant utbyte bör stå i fokus för de svenska satsningarna. Det
är också nödvändigt att Sverige som kunskapsnation utgör en attraktiv partner
med forskning av yppersta kvalitet som konkurrensmedel.

2. Inriktning av forskningspolitiken (punkt 1) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub449 yrkandena 2 och 7
och avslår motion
2002/03:Ub486 yrkandena 13 och 22.
Ställningstagande
Forskningsfinansieringen skall ta sin utgångspunkt i fakultetsanslagen. Den
fria, ämnesdisciplinära forskningen skall garanteras. I nuläget är det viktigar
att se till att lärosätena själva har en god finansiering för forskning inom ol
vetenskapsområden än att fördela en allt större del av forskningsfinansiering-
en via de centrala forskningsråden. Forskningsfinansieringen skall utgå från
att fakultetsanslagen skall klara kärnkompetensen inom varje vetenskapsom-
råde. Tillräckliga basresurser skall därför gå till lärosätena, och varje läros
skall självt ansvara för fördelningen. Någon jämn fördelning av forskningsre-
surser finns det dock inte statsfinansiellt utrymme för. Mot den bakgrunden är
det i hög grad rimligt att forskarna får tävla om anslag från Vetenskapsrådet
och andra fristående finansiärer som t.ex. Stiftelsen för strategisk forskning
eller Verket för innovationssystem. Med en någorlunda trygg bas kan fors-
karna satsa på den högkvalitativa grundforskning inom skilda områden som
forskningsråd och stiftelser är till för att stödja.
3. Utredning om samspelet mellan offentlig sektor och
forskningssystemet (punkt 2) - v
av Britt-Marie Danestig (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub309.
Ställningstagande
Forskning och utvecklingsarbete har stor betydelse i ett modernt kunskaps-
samhälle. Resurserna för FoU är dock mycket ojämnt fördelade mellan olika
samhällsområden. Med undantag för försvaret satsas väsentligt mindre resur-
ser till stöd för utveckling av offentlig verksamhet än vad som gäller för när-
ingslivet, trots att FoU är lika betydelsefull för den offentliga sektorn som f
näringslivet. Det finns skillnader mellan olika delar av den offentliga sektorn
Samhället har ett stort intresse av att den offentliga sektorn fungerar väl och
att adekvata insatser görs för dess utveckling. Det är dock viktigt att det bli
tydligt vem som har ansvaret för den offentliga sektorns FoU-resurser och att
det finns en kvalificerad beställar- och mottagarkompetens - och givetvis att
det finns en vilja att utnyttja FoU i den offentliga verksamheten.
Regeringen bör därför tillsätta en utredning i syfte att dels belysa vilken
roll FoU kan och bör spela för den offentliga sektorn, dels hitta tänkbara
former för att förbättra samspelet mellan offentlig sektor och forskningssy-
stemet.
4. Den akademiska friheten (punkt 3) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub489 yrkande 18.
Ställningstagande
Det finns svårigheter att hävda den enskilde forskarens frihet gentemot en
högskolas styrelse, då makten flyttas från de kollegialt utnämnda fakultets-
nämnderna. Detta bör uppmärksammas i beredningen av den kommande
forskningspropositionen. Regeringen bör återkomma med förslag för att tryg-
ga den akademiska friheten.
5. Arbetsmiljöns påverkan på forskningens kvalitet (punkt 4) -
v, c
av Britt-Marie Danestig (v) och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub489 yrkande 25.
Ställningstagande
För att trygga forskningskvaliteten är det viktigt att forskare har möjlighet a
verka i en i alla avseenden god miljö. Många forskare måste ägna mycket tid
åt att ansöka om pengar, inte bara till sin forskning utan också till sin egen
lön, för längre eller kortare tid framåt. Detta riskerar att skapa otrygghet om
framtiden och är olyckligt inte minst eftersom det skrämmer många doktoran-
der från en framtid inom den akademiska forskningen. I vilken omfattning
detta sker och vad det får för konsekvenser för forskarens sociala situation
och för forskningskvaliteten bör utredas närmare.
6. Kommersialisering av forskningsresultat (punkt 5) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:N306 yrkande 7
och avslår motionerna
2002/03:Ub367 yrkande 4 och
2002/03:N396 yrkande 21.
Ställningstagande
För en god regional utveckling är det viktigt att stimulera innovationer och
nyföretagande i samverkan mellan högskolor och det omgivande samhället.
Lokala och regionala aktörer, som högskolor, kommuner och lokalt närings-
liv, bör stimuleras att i än högre grad samverka kring lokal utveckling. Det
behövs förbättrade möjligheter till delägarskap för dem som är inblandade i
kommersialiseringen av forskningsresultat. Forskare inom universitet och
högskolor måste i högre grad än hittills vara beredda att avstå delar av rättig
heterna till sina forskningsresultat till universitetet eller högskolan där for
ningen bedrivits, om forskaren själv inte har intresse av att kommersialisera
dem. På detta sätt ökar incitamenten för såväl forskare som universitet och
högskolor att kommersialisera forskningsresultaten.
7. Forskningsråden (punkt 6) - m, fp
av Ulf Nilsson (fp), Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m), Tobias Billström
(m) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub323 yrkande 17
och avslår motion
2002/03:Ub489 yrkande 24.
Ställningstagande
Bedömningarna av vilka ansökningar som skall tilldelas anslag skall göras
enbart utifrån en strikt akademisk utgångspunkt. Vetenskapsrådet enligt re-
geringens modell är inte skyddat från politisk detaljstyrning. Det finns en
uppenbar fara att det blir en regeringens förlängda arm, i stället för vad det
borde vara - en ekonomisk garant för fri, mångfasetterad, nyfikenhetsbaserad
forskning. Inga ledamöter i Vetenskapsrådet skall enligt vår mening tillsättas
politiskt, utan Vetenskapsrådet och dess ämnesråd skall styras av forskare,
utsedda av vetenskapssamhället.
8. Forskningsråden (punkt 6) - c, mp
av Mikaela Valtersson (mp) och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub489 yrkande 24
och avslår motion
2002/03:Ub323 yrkande 17.
Ställningstagande
Inom de statliga organisationerna för forskningsfinansiering fattas beslut som
har vittgående konsekvenser för forskarutbildningen. Studenterna inom fors-
karutbildningen måste ges inflytande över dessa beslut genom att ges rätt till
representation i organen.
9. Ämnesråden inom Vetenskapsrådet (punkt 7) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub323 yrkande 18.
Ställningstagande
I samband med att Vetenskapsrådet inrättades slogs de tekniska och naturve-
tenskapliga forskningsråden samman till ett ämnesråd trots invändningar från
flera viktiga remissinstanser. Det är ett beslut som särskilt bör utvärderas oc
eventuellt omprövas.
10. Forskningsstiftelserna (punkt 8) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub323 yrkande 20
och avslår motion
2002/03:Ub306 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Det ligger ett värde i att politiskt obundna forskningsmedel existerar vid sida
av de politiskt beslutade anslagen till enskilda högskolor. De forskningsstif-
telser som inrättades av den borgerliga regeringen med hjälp av de gamla
löntagarfondspengarna utgör därför ett viktigt inslag i finansieringen av
svensk forskning. Dessa stiftelser var från början tänkta att fungera som fri-
stående stiftelser. Socialdemokraterna införde senare en ny lag enligt vilken
regeringen kan utse de ledamöter den önskar i stiftelserna. Denna direkta
politiska styrning av stiftelserna hotar den vetenskapliga kvaliteten. Lagen bö
ändras så att stiftelsernas styrelser utses inom och av forskarvärlden.
11. Forskningsstiftelserna (punkt 8) - v
av Britt-Marie Danestig (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub306 yrkandena 1 och 2
och avslår motion
2002/03:Ub323 yrkande 20.
Ställningstagande
Ökningen av de medel som forskningsstiftelserna betalat ut till forskning
stagnerade under år 2001, och att döma av de beviljade anslagen förra året
kommer pengarna från stiftelserna snart att minska. Orsaken är att forsknings-
stiftelsernas kapital till stor del är bundet i aktier.
Universitet och högskolor har blivit alltmer beroende av extern forsknings-
finansiering och kommer därför att tvingas skära ned på forskningen när
stiftelsernas bidrag minskar. Jag anser att forskningens inriktning och omfatt-
ning inte skall bestämmas av dem som spekulerar på börsen. För att dessutom
slippa de kraftiga fluktuationerna i forskningsanslagen bör forskningsstiftel-
sernas kapital placeras på annat sätt än i aktier. Högst 50 % av deras kapital
bör i fortsättningen få utgöras av aktier. Vidare bör det införas etiska regler
för forskningsstiftelsernas kapitalplacering.
12. Principer för fördelning av forskningsresurser mellan
lärosäten (punkt 9) - m
av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub486 yrkande 17
och avslår motionerna
2002/03:Ub308,
2002/03:Ub323 yrkande 22 och
2002/03:Ub489 yrkande 19.
Ställningstagande
För att i vårt land skapa forskningsmiljöer i världsklass är det nödvändigt att
koncentrera resurser till de regioner och forskningsområden där svenska
forskare och forskarlag redan i dag håller mycket hög klass.
Sverige har i dag bl.a. kunskapskluster i absolut världsklass vad avser IT
och bioteknik. I såväl området Stockholm-Uppsala som Malmö-Lund finns en
kritisk massa av universitetsforskning, storföretag, utvecklingsföretag samt en
infrastruktur vad avser riskkapital, patent, affärsutveckling m.m. Att stärka
och utveckla dessa kluster är av central betydelse, inte bara för de berörda
regionerna utan för hela landets framtid. Sverige har även ett antal andra
kunskapskluster som håller mycket hög internationell klass inom skilda om-
råden. Även dessa områdens utveckling är av central betydelse. Den profile-
ring och specialisering som förekommer i de mindre klustren är en spännande
utveckling som lovar gott inför framtiden. Rymdhögskolan i Kiruna och
Blekinge tekniska högskola är exempel på framgång genom specialisering.
13. Principer för fördelning av forskningsresurser mellan
lärosäten (punkt 9) - kd, c
av Inger Davidson (kd) och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2002/03:Ub489 yrkande 19
och avslår motionerna
2002/03:Ub308,
2002/03:Ub323 yrkande 22 och
2002/03:Ub486 yrkande 17.
Ställningstagande
Efter den stora kvantitativa utbyggnaden av den högre utbildningen måste nu
de mindre och medelstora högskolorna ges möjlighet att bevisa sin veten-
skapliga kvalitet. Högre utbildning skall bedrivas på vetenskaplig eller konst-
närlig grund. En egen forskning är därmed nödvändig för att säkra grundut-
bildningens kvalitet vid alla lärosäten. Dels måste lärosätets egna lärare ges
möjlighet att forska för att vidareutvecklas i sin roll, dels är högskolornas
forskning viktig för att kunna attrahera nya lärare och forskare.
Detta måste innebära ökade resurser till alla lärosäten för att bygga upp
och kvalitetssäkra den egna forskningen. Lärosätena måste ges förutsättningar
att själva utveckla sin forskning och därmed kunna konkurrera om forsk-
ningsmedel t.ex. från forskningsråden. En plan bör läggas fast för att bygga
upp och stärka forskningsmiljöerna vid landets alla högskolor.
14. Principer för fördelning av forskningsresurser mellan
lärosäten (punkt 9) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub323 yrkande 22
och avslår motionerna
2002/03:Ub308,
2002/03:Ub486 yrkande 17 och
2002/03:Ub489 yrkande 19.
Ställningstagande
Nydanande forskning kräver, visar internationell erfarenhet, att det finns
forskningsmiljöer där det är möjligt att etablera en kritisk massa av forskare.
Det måste t.ex. vara möjligt att anordna fungerande seminarier för att utbyta
idéer och utöva vetenskaplig kvalitetskontroll över den forskning som be-
drivs, det måste finnas andra forskare i samma miljö som ägnar sig åt ungefär
samma ämnesområde och det måste finnas handledare som är ämnesmässigt
och metodologiskt kompetenta att guida en doktorand genom avhandlingsar-
betet.
De tillgängliga forskningsresurserna måste därför koncentreras till ett
mindre antal läroanstalter och ett mindre antal institutioner i landet. Vilka
högskolor och universitet som i praktiken tilldelas forskningsresurser skall
avgöras utifrån en vetenskaplig bedömning i efterhand av deras forskningsre-
sultat. Bedömningen skall ta sin primära utgångspunkt i kvalitetsaspekter, inte
i hur olika institutioner uppfyller olika kvantitativa planmål, som t.ex. antal
examinerade doktorer. Beslut om tilldelning av forskningsmedel skall inte
bygga på tradition, och därför skall inga lärosäten, nya eller gamla, automa-
tiskt få samma tilldelning år från år. Vissa resurser måste också sättas av för
fördelning till högskolor där intressanta förslag till nysatsningar presenteras
15. Principer för fördelning av forskningsresurser mellan
lärosäten (punkt 9) - v
av Britt-Marie Danestig (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub308
och avslår motionerna
2002/03:Ub323 yrkande 22,
2002/03:Ub486 yrkande 17 och
2002/03:Ub489 yrkande 19.
Ställningstagande
De fasta forskningsresurserna, de s.k. fakultetsanslagen, finansierar i hög gra
den nyfikenhetsbaserade, forskarstyrda forskningen. Denna forskning har stor
betydelse när det gäller banbrytande upptäckter som kan generera tillväxt och
därmed ökad välfärd. Ett alltför starkt beroende av externa forskningsanslag
kan ha en styrande effekt på forskningens innehåll, göra universiteten och
högskolorna sårbara och försvåra en strategisk planering på lång sikt.
Nedgången på börsen har markant reducerat forskningsstiftelsernas kapi-
tal, vilket fått konsekvenser för den totala tillgången på forskningsresurser.
Om inte statsmakterna genom universiteten aktivt stöttar forskningen inom
bl.a. elektronik och nanoteknik under den tillfälligt uppkomna svackan kan
värdefull forskarkompetens gå förlorad som det kan ta lång tid att bygga upp
igen. Kraftigt ökade fasta forskningsanslag och en annan fördelning av resur-
serna kan motverka detta.
I arbetet med den forskningspolitiska proposition som skall presenteras för
riksdagen hösten 2004 finns det skäl att analysera utifrån vilka kriterier för-
delningen av de fasta forskningsresurserna mellan olika universitet och hög-
skolor skall ske i framtiden. Ett antal tänkbara kriterier beskrivs i motion
2002/03:Ub308.
16. Upphävande av 1998 års forskarutbildningsreform (punkt 11)
- m, fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Per Bill (m), Anna Ibrisagic
(m), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2002/03:Ub323 yrkande 23,
2002/03:Ub449 yrkandena 6 och 8 och
2002/03:Ub486 yrkande 19.
Ställningstagande
Reformen av forskarutbildningen år 1998 tog sin utgångspunkt i tanken att
alla forskningsprojekt på doktorandnivå skall ta fyra år. Detta kan innebära en
kvalitetsförsämring i doktorandens projekt, då doktorand och handledare
tvingas att välja ett projekt som "säkert" går att genomföra på fyra år. Natur-
ligtvis måste doktorsavhandlingar kunna ta olika lång tid - kortare eller läng-
re än fyra år. De nya bestämmelserna om att doktoranden vid antagningen
måste ha finansiering för hela den fyraåriga studietiden har slagit hårt mot
humaniora och samhällsvetenskap, områden som inte är nyttobetonade och
där de statliga resurserna är knappa och möjligheterna till extern finansiering
små. Reformen måste rivas upp helt och hållet.
17. Forskarskolor (punkt 12) - m
av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub486 yrkande 18.
Ställningstagande
Under senare år har många s.k. forskarskolor inrättats. Det har skett bl.a. med
finansiering av de stiftelser som den borgerliga regeringen 1991-1994 tog
initiativ till. Denna utveckling finns det all anledning att välkomna. Forskar-
skolor bör byggas nerifrån och upp. Universiteten och högskolorna bör själva
få forma lämpliga nätverk som utöver svenska universitet och högskolor
också gärna får innehålla såväl företag som utländska universitet.
18. Antagning till studier för licentiatexamen (punkt 13) - m
av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub486 yrkande 20.
Ställningstagande
Den nya ordningen att man kan anta sökande till forskarstudier som enbart
syftar till licentiatexamen är inte riskfri. Det är tänkbart att det regelmässi
blir så att studenter först måste antas till studier för licentiatexamen för at
sedan eventuellt tillåtas gå vidare till studier för doktorsexamen. Det innebär
en tröghet och en osäkerhet som knappast är eftersträvansvärd. Det är också
möjligt att systemet underminerar de vetenskapliga krav som måste ställas på
lärare inom den högre utbildningen. Den nya ordningen att man kan anta
sökande till forskarstudier för licentiatexamen måste därför upphävas.
19. Forskarstuderandes inflytande inom högskolan (punkt 14) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub489 yrkande 5.
Ställningstagande
Det är självklart att studentens roll i högskolan skall vara den aktiva medak-
törens. Grunden för ett optimalt studentinflytande är ett gott formellt inflyta
de. Studenterna skall ha rätt att som fullvärdiga ledamöter delta i alla styrel
och nämnder inom högskolan.
Forskarstuderande har en situation som varken är jämförbar med grundut-
bildningsstudentens eller den av högskolan anställda lärarens/forskarens.
Därför är det viktigt att även forskarstuderande får en säkerställd representa-
tion i olika beslutande organ. Regeringen bör göra en översyn över hur fors-
karstuderandes inflytande säkerställs.

20. Utvärdering av forskarutbildningen (punkt 15) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 15 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub489 yrkande 20.
Ställningstagande
Grundtanken i den reform av forskarutbildningen som gjordes 1998 var riktig
såtillvida att alla forskarstuderande skall ha en rimlig social situation. Likv
kvarstår en mängd praktiska problem med genomförandet, i form av faktiska
anställningsstopp och olika försök att komma undan regelverket vid många
lärosäten. Problemen är i dagsläget störst inom humaniora och samhällsveten-
skap. Forskarutbildningen bör utvärderas och de forskarstuderandes situation
ses över.
21. Doktorsprogram för icke disputerade lärare (punkt 16) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 16 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub489 yrkande 23.
Ställningstagande
Högskolorna bör stimuleras att genomföra doktorsprogram för sina icke dis-
puterade lärare. Avsikten är att man skall kunna förena undervisning med
egen forskarutbildning och senare forskning. Högskoleverket bör ges i upp-
drag att utreda hur detta kan ske.
22. Insatser för postdoktorala akademiker (punkt 17) - m
av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub486 yrkande 21.
Ställningstagande
Basen av kompetenta unga forskare i Sverige behöver breddas. Det är av stor
vikt att unga forskare ges tillfälle att efter examen vidga sina vyer och komma
bort från sina egna handledare och egna universitet under en period för att nå
självständighet som blivande forskare. Ett postdoktorat, gärna utomlands,
skapar möjligheter att bredda utbildningen och samtidigt sprida svensk forsk-
ningskompetens. Det är också ett sätt att få fram verkligt goda forskarämnen.
Flera nyligen disputerade och större möjligheter att rekrytera utländska
postdoktorer är det bästa sättet att förbereda för det omtalade generations-
skiftet. Nyantagna doktorander riskerar att hinna fram för sent och deras äldre
kollegor att ha lämnat den akademiska karriären i förtid, om inte generations-
skiftesinsatserna får en mer balanserad utformning. Postdoktorala insatser är
också ett nödvändigt sätt att långsiktigt bredda och utveckla forskarhandled-
ningskompetensen.
23. Sakkunnigs ställning vid lärartillsättningar (punkt 18) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2001/03:Ub323 yrkande 21.
Ställningstagande
I Sverige har under många år professorer och lektorer utsetts genom ett sy-
stem där ämnessakkunniga är med och röstar vid en tillsättning. Detta har nu
ändrats så att de sakkunniga inte längre har rösträtt. I dag kan sålunda en
professor tillsättas mot de ämnessakkunnigas vilja om styrelsen så önskar.
Risken är uppenbar att politiska eller andra ovidkommande värderingar får
ligga till grund för ett beslut som skall värdera vetenskaplig kompetens. Pro-
fessorer och lektorer skall tillsättas av nämnder i vilka ämnessakkunniga har
inflytande och formell rösträtt.
24. Försäkringsmedicin (punkt 20) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 20 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Sf333 yrkande 5.
Ställningstagande
I Sverige finns ett antal universitetsenheter i ämnet farmakologi, cirka 25
professurer i ämnet samt övrig akademisk personal. Inom försäkringsmedici-
nen finns däremot inga universitetsavdelningar, inga professurer eller lektorat
Detta är givetvis en brist. Regeringen bör verka för att inrätta kliniska profe
surer och lektorstjänster vid högskolorna i samarbete med sjukvården och
försäkringskassans lokala och regionala kontor.
25. De biologiska museernas organisation (punkt 22) - mp
av Mikaela Valtersson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 22 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:MJ431 yrkande 2.
Ställningstagande
De biologiska museerna och deras vetenskapliga samlingar spelar en avgö-
rande roll bl.a. för informationen om biologisk mångfald (bl.a. för den s.k.
GBIF-konventionen), taxonomisk forskning, naturvård och genomförandet av
Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Dessa museer dras dock i dag
med stora finansiella och logistiska problem. Största skälet till universitets-
museernas problem är att deras budget konkurrerar med resurskrävande spjut-
spetsforskning. Ett annat problem är att landets biologiska museer tillhör
huvudmän av olika kategorier. Ytterligare problem utgörs av otillräckliga och
otidsenliga lagringsutrymmen. Det behöver därför göras en översyn av möj-
ligheterna att skapa en enhetlig organisation under Miljö- eller Utbildnings-
departementet som skall ansvara för de biologiska museerna. Samtidigt bör
man utreda möjligheterna att skapa ett eller flera museicentrum med moderna
lagringsutrymmen.

Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden. I
rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbe-
slut som behandlas i yttrandet.
1. Inriktning av forskningspolitiken (punkt 1) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Folkpartiet anser att den enskilde forskarens frihet, hans eller hennes makt at
själv välja ämne och metod för vetenskapliga studier, skall vara grundbulten i
forskningspolitiken. Politiken att låta en allt större del av de statliga forsk
ningsresurserna utdelas genom ett ansökningsförfarande måste motarbetas.
Huvudinriktningen skall vara att öka den andel av forskningsanslagen som
går direkt till universiteten. Därför föreslog vi i vårt budgetförslag för 2003
ett rejält trendbrott med huvudinriktningen att öka den andel av forskningsan-
slagen som går direkt till universiteten. Vi föreslog att dessas anslag till
forskning och forskarutbildning skulle få ett extra tillskott 2003 på 900 miljo
ner kronor. Riksdagen har tyvärr avslagit vårt förslag.
2. Kommersialisering av forskningsresultat (punkt 5) - mp
av Mikaela Valtersson (mp).
Miljöpartiet anser att det är viktigt att på olika sätt stimulera forskare att
företag. Jag har avstått från att reservera mig beträffande kommersialisering
av forskningsresultat, eftersom det är rimligt att avvakta Vinnovas utredning
och beredningen av dess förslag.
3. Ämnesråden inom Vetenskapsrådet (punkt 7) - m
av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).
Vi moderater är principiellt emot det nyligen inrättade Vetenskapsrådet, då
det finns en uppenbar risk när så stor möjlighet till inverkan på fördelningen
av de statliga forskningsmedlen ligger hos ett mycket begränsat antal männi-
skor. I stället borde man enligt vår mening ha inrättat dels ett nationellt ins
tut för hälsa och medicin - ett svenskt "National Institute of Health", dels et
vetenskapsråd för naturvetenskap och teknik, dels ett vetenskapsråd för hu-
maniora och samhällsvetenskap. Vi framförde detta i motion 1999/2000:
Ub25, som väcktes med anledning av propositionen Forskning för framtiden
- en ny organisation för forskningsfinansiering (prop. 1999/2000:81, bet.
UbU17, rskr. 257). Den organisation som vi förordar bör ses över när den
varit i bruk i fem år.
4. Forskningsstiftelserna (punkt 8) - m
av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).
Vi motsatte oss den förändring av stiftelselagen som år 1997 gav regeringen
rätt att bl.a. utse samtliga ledamöter i forskningsstiftelsernas styrelser. Enl
vår mening skall stiftelserna förbli självständiga organ. Ledamöter i forsk-
ningsstiftelsernas styrelser bör utses av styrelsen själv och utgöras av ledand
personer från såväl forskningsvärlden som från näringslivet. I styrelserna
skall dock ingå någon eller några ledamöter som utses av regeringen.
5. Forskarskola om biologiska effekter av elektromagnetiska fält
(punkt 21) - mp
av Mikaela Valtersson (mp).
Europarådet har rekommenderat medlemsstaterna att, i syfte att öka kun-
skaperna om elektromagnetiska fälts hälsoeffekter, främja och skaffa sig
överblick över forskning om elektromagnetiska fält och människors hälsa
som ett led i deras nationella forskningsprogram. Jag anser att sådan forsk-
ning är mycket angelägen.

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Motioner
Motioner från allmänna motionstiden 2002
2002/03:Ub232 av Barbro Feltzing (mp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen anförs om att inrätta
professurer i reumatologi vid universitetssjukhusen.
2002/03:Ub249 av Annika Qarlsson och Birgitta Carlsson (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ett nationellt kunskapscentrum för fibromyalgi skapas, med
aktivt nätverk till olika forskargrupper, där forskningen utvecklas och kun-
skaperna sprids ut i sjukvården.
2002/03:Ub306 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ändring av reglerna för forskningsstiftelsernas kapitalförvalt-
ning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om införandet av etiska regler för forskningsstiftelsernas kapitalpla-
cering.
2002/03:Ub308 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):
Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning som skall lämna förslag
på vad i motionen anförs om fördelningen av de fasta forskningsanslagen
mellan de olika lärosätena.
2002/03:Ub309 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):
Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om vad i motionen
anförs om förhållandet mellan offentlig sektor och forskning.
2002/03:Ub323 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ingen av Vetenskapsrådets ledamöter skall tillsättas politiskt.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det tidigare beslutet att slå samman de naturvetenskapliga
och tekniska forskningsråden till ett ämnesråd skall utvärderas och eventu-
ellt omprövas.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att den politiska styrningen av forskningsstiftelserna skall av-
skaffas.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att vetenskapsmän skall tillsättas på vetenskapliga meriter.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en koncentration av forskningsresurserna.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att den s.k. doktorandreformen skall rivas upp.
2002/03:Ub367 av Ewa Björling (m):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ökad samverkan mellan universitet, forskare och forskningsfö-
retag i näringslivet.
2002/03:Ub370 av Erik Ullenhag (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om förstärkt FN-forskning med lokalisering till Uppsala universitet.
2002/03:Ub390 av Barbro Feltzing (mp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en utredning om inrättande av en forskarskola för biologiska ef-
fekter av elektromagnetiska fält.
2002/03:Ub449 av Inger Davidson m.fl. (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ändring av inriktning på forskningspolitiken.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om forskarutbildningen.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att den fria grundforskningen skall garanteras.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ofinansierade forskningsstudier.
2002/03:Ub459 av Siv Holma (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att utreda möjligheten att inrätta en professur i meänkieli.

2002/03:Ub471 av Annelie Enochson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att fakultetsmedlen för de forskningsintensiva universiteten och högsko-
lorna bör öka väsentligt under den kommande mandatperioden.
2002/03:Ub475 av Agneta Gille m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om en sammanhållen satsning på FN-forskning.
2002/03:Ub486 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om statens roll i samband med forskning.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om stärkandet av kunskapskluster.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om forskarskolor och deras organisation.
19. Riksdagen beslutar upphäva 1998 års forskarutbildningsreform i enlighet
med vad som anförs i motionen.
20. Riksdagen beslutar upphäva licentiatantagningsreformen i enlighet med
vad som anförs i motionen.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om insatser när det gäller postdoktorala akademiker.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om internationellt samarbete och EU:s sjätte ramprogram.
2002/03:Ub489 av Sofia Larsen m.fl. (c):
5. Riksdagen begär att regeringen gör en översyn av hur forskarstuderandes
inflytande säkerställs i olika beslutande organ.
18. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag som tryggar den
akademiska friheten.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motio-
nen anförs om att en plan bör läggas fast för att bygga upp och stärka
forskningsmiljöerna vid landets alla högskolor.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motio-
nen anförs om att forskarutbildningen bör utvärderas och de forskarstude-
randes situation ses över.
23. Riksdagen begär att regeringen ger Högskoleverket i uppdrag att utreda
hur ett doktorsprogram för icke-disputerade lärare kan genomföras.
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motio-
nen anförs om att forskarstudenter bör få rätt till representation inom de
statliga organisationerna för forskningsfinansiering.
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motio-
nen anförs om att utreda arbetsmiljöns påverkan på forskningens kvalitet.
2002/03:Sf333 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att verka för att inrätta en professur i försäkringsmedicin.
2002/03:So365 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av ett nationellt forskningscenter.
2002/03:MJ431 av Åsa Domeij och Claes Roxbergh (mp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att det bör skapas en
enhetlig organisation för de biologiska museerna i enlighet med vad som
anförs i motionen.
2002/03:N306 av Maud Olofsson m.fl. (c):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att öka incitamenten för forskare, universitet och högskolor att
kommersialisera forskningsresultat.
2002/03:N396 av Ingegerd Saarinen (mp):
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att på olika sätt stimulera forskare att starta företag.
2002/03:A239 av Margareta Andersson m.fl. (c):
37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda förutsättningarna för att ge ett lärosäte ett nationellt
uppdrag att forska om social ekonomi.