Utbildningsutskottets betänkande
2002/03:UBU13
Mobbning i skolan
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande 46
motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2002
rörande mobbning i skolan.
I motionsyrkandena tas upp frågor om vikten av
nolltolerans som mål för arbetet mot mobbning i
skolan, åtgärder för att förebygga mobbning,
åtgärder vid mobbningsfall, införande av skyldighet
för skolan att anmäla våldsbrott, tillsyn över
skolans arbete mot mobbning och frågan om kommuns
skadeståndsskyldighet gentemot mobbade elever.
Utskottet föreslår avslag på samtliga
motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till pågående
arbete med anledning av regeringsuppdrag samt till
förslag som lagts fram av Skollagskommittén i
betänkandet Skollag för kvalitet och likvärdighet
(SOU 2002:121). Dessa förslag remissbehandlas för
närvarande.
I betänkandet finns reservationer från Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,
Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de
gröna.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Nolltolerans mot mobbning m.m.
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub336 yrkande 17,
2002/03:Ub410 yrkande 16 samt
2002/03:Ub492 yrkandena 1 och 2.
Reservation 1 (m, fp, kd, c)
2. Utvärdering av antimobbningskampanjen
Tillsammans
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub492 yrkande 3.
3. Handlingsplaner mot mobbning
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub380 yrkandena 1 och 2 samt
2002/03:Ub413 yrkande 1.
Reservation 2 (m, fp, kd, c)
Reservation 3 (mp)
4. Skolors val av åtgärdsprogram mot
mobbning
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub217 yrkandena 4 och 6 samt
2002/03:Ub413 yrkande 7.
Reservation 4 (m, fp, c)
5. Uppdrag till Skolverket att
forskningsmässigt utvärdera och
kvalitetscertifiera arbetsmetoder för att
förebygga och hindra mobbning, m.m.
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub202 yrkande 2,
2002/03:Ub217 yrkandena 3 och 5,
2002/03:Ub298 yrkande 4 samt
2002/03:Ub413 yrkandena 6 och 8.
Reservation 5 (m)
6. Tydligare roller för skolpersonalen
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub413 yrkande 3.
Reservation 6 (m)
7. Överbrygga avståndet mellan vuxna och
elever, m.m.
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub492 yrkandena 7 och 8.
Reservation 7 (kd)
8. Kamratstöd och handledd medling
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub492 yrkande 9,
2002/03:Ub537 och
2002/03:Ub539.
Reservation 8 (kd)
9. Flyttning m.m. inom grundskolan av
elever som gör sig skyldiga till kränkning
och våld
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub229 yrkande 10,
2002/03:Ub239 yrkandena 9 och 10 samt
2002/03:Ub413 yrkande 2.
Reservation 9 (m)
Reservation 10 (fp)
10. Indragning av studiebidrag som åtgärd
mot elev som kränker andra m.m.
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub239 yrkande 5.
Reservation 11 (fp)
11. Avstängning av elev som mobbar från
rätt till skolskjuts
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub238.
12. Skyldighet att anmäla våldsbrott
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub217 yrkande 1,
2002/03:Ub233 yrkande 1,
2002/03:Ub239 yrkandena 7 och 8,
2002/03:Ub413 yrkande 4,
2002/03:Ub492 yrkande 6 samt
2002/03:Ju213 yrkande 9.
Reservation 12 (m, fp)
Reservation 13 (kd, c)
13. Tillsyn över arbetet mot mobbning
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub239 yrkande 3 och
2002/03:Ub492 yrkande 4.
Reservation 14 (fp)
Reservation 15 (kd)
14. Sanktioner mot kommuner som saknar
handlingsplaner mot mobbning m.m.
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub239 yrkande 1.
Reservation 16 (fp)
15. Kommuns skadeståndsskyldighet gentemot
mobbade elever
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub202 yrkande 1,
2002/03:Ub233 yrkande 2,
2002/03:Ub239 yrkande 2,
2002/03:Ub246,
2002/03:Ub336 yrkande 18 och
2002/03:Ub380 yrkande 3.
Reservation 17 (m, fp, c)
16. Åtgärder mot s.k. nollning
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub290.
Stockholm den 10 april 2003
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson
(fp), Inger Lundberg (s), Majléne Westerlund Panke
(s), Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-
Erik Söderqvist (s), Per Bill (m), Louise Malmström
(s), Sofia Larsen (c), Sören Wibe (s), Anna
Ibrisagic (m), Mikael Damberg (s), Mikaela
Valtersson (mp), Tobias Billström (m) och Axel
Darvik (fp).
2002/03
UbU13
Redogörelse för ärendet
Under den allmänna motionstiden 2002 väcktes ett
stort antal motioner med yrkanden rörande mobbning i
skolan. Dessa behandlas i detta betänkande.
I motionerna tas upp frågor om vikten av
nolltolerans som mål för arbetet mot mobbning i
skolan, åtgärder för att förebygga mobbning,
åtgärder vid mobbningsfall, införande av skyldighet
för skolan att anmäla våldsbrott, tillsyn över
skolans arbete mot mobbning och frågan om kommuns
skadeståndsskyldighet gentemot mobbade elever.
Förslagen i motionerna, sammanlagt 46 yrkanden,
återges i bilaga.
Utskottets överväganden
Mål för arbetet mot mobbning
Utskottets förslag i korthet
Enligt utskottets bedömning finns det en bred
politisk enighet om nolltolerans mot mobbning
i skolan. Något riksdagsuttalande i denna
fråga behövs följaktligen inte. Riksdagen bör
avslå motionsyrkanden om nolltolerans mot
mobbning m.m. Ett motionsyrkande om
utvärdering av antimobbningskampanjen
Tillsammans är tillgodosett och bör avslås.
Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c).
Motioner och utskottets ställningstaganden
I flera motioner understryks vikten av nolltolerans
när det gäller mobbning i skolan.
Moderata samlingspartiet betonar i motion
2002/03:Ub410 yrkande 16 att en nolltolerans innebär
att alla tendenser till kränkande tillmälen, uttryck
för främlingsfientlighet och rasism, mobbning och
våld skall motverkas i skolan med konsekvens och
tydlighet på ett tidigt stadium. All personal i
skolan skall ha skyldighet att anmäla när mobbning
uppmärksammas. Varje skola skall ha en handlingsplan
mot mobbning, och elever och föräldrar skall ha
kunskap om handlingsplanen.
I Kristdemokraternas motion 2002/03:Ub492 yrkande
1 lyfts fram att det är samhällets skyldighet att
skapa en trygg, utvecklande och värdig skolmiljö. En
nollvision i arbetet för att motverka mobbning är
det enda tänkbara. Nyckelprinciperna i arbetet mot
mobbning är att skapa en miljö som kännetecknas av å
ena sidan värme, trygghet, positivt intresse och
engagemang från de vuxna i skolan och å andra sidan
av fasta och klara gränser mot oacceptabelt
beteende.
Också Centerpartiet framhåller, i motion
2002/03:Ub336 yrkande 17, att vuxenvärlden måste ta
sitt ansvar. En nolltolerans mot våld och mobbning i
skolan måste omedelbart införas som mål. För att
klara den målsättningen skall lärare och övrig
personal som upptäcker mobbning ges en lagreglerad
skyldighet att rapportera till rektor för åtgärder.
Det är också viktigt att det förebyggande arbetet
fungerar bra - att eleverna blir sedda och att
anonymiteten bryts.
I motion 2002/03:Ub492 yrkande 2 efterlyser
Kristdemokraterna en nationell samling i arbetet mot
mobbning som utgår från skolans värdegrund. Alla
direkt och indirekt inblandade parter som t.ex.
elever, skolpersonal och föräldrar bör engageras.
Exempel finns i kommuner på samlade aktioner mot
mobbning. Det är viktigt att sådan verksamhet får
stöd och kan fortsätta att växa till en större
nationell samling mot mobbning, anser
Kristdemokraterna.
U t s k o t t e t vill göra klart att varje form
av kränkande behandling mellan elever, mellan vuxna
samt mellan elever och vuxna i skolan är helt
otillåten och helt i strid med de grundläggande
värden som gäller för skolan. Det får inte finnas
minsta tvekan om detta. Skolan skall inte vara en
värdeneutral plats, och den får aldrig acceptera
mobbning och våld.
Enligt utskottets bedömning råder det en bred
politisk enighet om nolltolerans mot mobbning i
skolan.
Tydliga föreskrifter mot mobbning och annan
kränkande behandling finns i skolans styrdokument. I
1 kap. 2 § skollagen (1985:1100) föreskrivs att
verksamheten i skolan skall utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska
värderingar. Den som verkar inom skolan är skyldig
att aktivt motverka alla former av kränkande
behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden.
Skolhuvudmannen eller, efter delegation, rektorn har
ansvar enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) för att
verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att en
tillfredsställande arbetsmiljö säkerställs. Däri
ligger att kränkande behandling inte får förekomma.
I läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och för
de frivilliga skolformerna (Lpf 94) framhålls att
skolan skall främja förståelse för andra människor
och förmåga till inlevelse. Ingen skall i skolan
utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier
skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och
intolerans måste bemötas med kunskap, öppen
diskussion och aktiva insatser. Det betonas att alla
som verkar i skolan skall hävda de grundläggande
värden som anges i skollagen och i läroplanerna och
klart ta avstånd från det som strider mot dem.
Rektor har enligt Lpo 94 och Lpf 94 ett särskilt
ansvar för att upprätta, genomföra, följa upp och
utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga
och motverka alla former av kränkande behandling
bland elever och anställda.
Utskottet ser allvarligt på förekomsten av
mobbning i skolan. Så länge det finns ett enda barn
eller en enda ung person som utsätts för kränkande
behandling återstår det mycket att göra för att få
en bättre miljö i skolan. Dock anser utskottet att
det främst är lokalt ute i kommunerna och på
skolorna som utvecklingen av arbetet mot mobbning nu
måste ske. Det är de professionella i skolan som
tillsammans med elever och föräldrar har den
kompetens och bakgrundskunskap som behövs för att
bestämma hur man vill arbeta för att nå målen.
Mobbning är inte en fråga som kan lyftas ut från
skolans övriga verksamhet utan den hänger samman med
människosyn och grundläggande värderingar. Arbetet
mot mobbning måste ske i vardagen och sätta sin
prägel på arbetsformer och hur man bemöter varandra.
Elever och föräldrar måste vara delaktiga i
utformandet av processerna.
En rad insatser på nationell nivå har genomförts
eller pågår för att stödja det lokala arbetet mot
mobbning och annan kränkande behandling. Ett
nationellt och skolformsövergripande
värdegrundsprojekt startade i februari 1999 och
avslutades våren 2000. Projektet hade till syfte att
lyfta fram de grundläggande demokratiska värdena och
att stödja och stimulera det lokala
värdegrundsarbetet. Vidare inledde två nationella
värdegrundscentrum, på uppdrag av regeringen, sin
verksamhet hösten 2000 för att under perioden
2000-2003 sprida kunskap om demokrati och mänskliga
rättigheter och göra forskning tillgänglig för
kommuner och skolor. De skall också stimulera
forskning inom värdegrundsområdet.
Utskottet återkommer i det följande under de
särskilda avsnitten till aktuella utvärderingar och
pågående arbete med anledning av regeringsuppdrag.
1999 års skollagskommitté föreslår i sitt
betänkande Skollag för kvalitet och likvärdighet
(SOU 2002:121) att den nuvarande bestämmelsen i
skollagen om skyldighet för alla som verkar i skolan
att aktivt motverka alla former av kränkande
behandling överförs till den nya skollagen. Till
skillnad från vad som gäller i dag framhålls inte
vissa former av kränkande behandling i den
föreslagna paragrafen. Enligt kommittén innebär ett
förfaringssätt, där vissa beteenden särskilt anges,
en risk för att andra former av kränkande beteenden
kan uppfattas såsom mindre allvarliga och därmed
mindre otillåtna.
Skollagskommittén föreslår också att det genom en
bestämmelse i skollagen skall göras tydligt att
arbetsmiljölagen gäller på skolområdet.
Med hänvisning till vad utskottet här har anfört
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub336 yrkande 17, 2002/03:Ub410 yrkande 16
samt 2002/03:Ub492 yrkandena 1 och 2. Något
riksdagsuttalande om nolltolerans mot mobbning m.m.
behövs inte enligt utskottets uppfattning.
Kristdemokraterna vill i motion 2002/03:Ub492
yrkande 3 att en utvärdering görs av
antimobbningskampanjen Tillsammans. De hänvisar till
att kampanjen genomfördes under åren 2001-2002, och
att det nu är viktigt att följa upp arbetet för att
se hur man kan gå vidare.
U t s k o t t e t föreslår avslag på
motionsyrkandet.
För att stödja det lokala utvecklingsarbetet mot
mobbning har regeringen (Utbildningsdepartementet)
drivit en nationell kampanj mot mobbning gemensamt
med Barnens rätt i samhället (BRIS), Rädda Barnen,
elevorganisationerna, lärarnas fackliga
organisationer m.fl. Kampanjen som kallats
Tillsammans har syftat till att samla alla goda
krafter och att visa på goda exempel och olika
arbetssätt som finns ute på skolorna. Den har pågått
under tiden augusti 2001-december 2002. Under våren
2002 hade Tillsammans nått 2 av 3 svenska
grundskolor.
Regeringen har uppdragit åt en fristående konsult
att utvärdera Utbildningsdepartementets
antimobbningskampanj Tillsammans.
Utvärderingsuppdraget omfattar frågor om vilka
målgrupper som kampanjen har nått, hur man har
upplevt de olika insatserna, hur arbetet med
kampanjen har bedrivits på skol- och kommunnivå och
vilka lärdomar man kan dra av projektet. En rapport
håller nu på att sammanställas. Den kommer att
finnas tillgänglig inom kort.
Åtgärder för att förebygga mobbning
Handlingsplaner och arbetsmetoder
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden med krav
på utvecklade handlingsplaner och
åtgärdsprogram mot mobbning samt utvärdering
och kvalitetscertifiering av arbetsmetoder
för att förebygga och hindra mobbning.
Utskottet anser att ett regeringsuppdrag till
Skolverket, vilket numera överförts till
Myndigheten för skolutveckling, svarar mot
syftet med yrkandena.
Jämför reservationerna 2 (m, fp, kd, c), 3
(mp), 4 (m, fp, c) och 5 (m).
Motioner och utskottets ställningstagande
Behovet av tydliga handlingsplaner mot mobbning
lyfts fram i ett par motioner.
Enligt Moderata samlingspartiets motion
2002/03:Ub413 yrkande 1 måste skolans ansvar för att
förebygga och stävja mobbning förtydligas. Mycket
talar för att det är det systematiska, uthålliga och
på förhand genomtänkta arbetet som ger resultat. En
hög och jämn kvalitet i arbetet mot mobbning
förutsätter också löpande utvärderingar av hur
insatserna lyckas. Medlet för att skapa detta är väl
utvecklade planer mot våld, mobbning och kränkande
behandling. Dessa planer måste förankras hos skolans
alla medarbetare, men också hos elever och
föräldrar, betonar Moderaterna.
I motion 2002/03:Ub380 (mp) uppställs vissa krav
på handlingsplaner mot mobbning i skolan (yrkande
1). Dessa måste innehålla klara regler för hur man
aktivt skall kontrollera om mobbning förekommer.
Regler måste finnas för hur mobbning förebyggs genom
att problem uppmärksammas och diskuteras
återkommande. Hur mobboffer och mobbare skall
behandlas skall klart anges liksom beredskapen att
följa upp ett ärende under lång tid. Motionärerna
vill också att riksdagen skall begära förslag till
en sådan ändring av skollagen att elever alltid
skall få vara delaktiga i arbetet med att förebygga
mobbning och ta fram handlingsplaner mot mobbning i
skolan (yrkande 2).
Frågan om skolors val av åtgärdsprogram mot mobbning
tas upp i Moderaternas motion 2002/03:Ub413 yrkande
7. Enligt motionen bör det vara upp till varje skola
att avgöra vilken metod och vilken form av
kvalitetssäkrat åtgärdsprogram man vill använda, men
inriktningen måste vara att den metod och det
program som väljs ger dokumenterad effekt. Det är
ett av de kvalitetskrav som föräldrar borde kunna
ställa på skolan. Motsvarande synpunkter förs fram i
motion 2002/03:Ub217 (m) yrkandena 4 och 6.
Moderaterna föreslår i motion 2002/03:Ub413 att
Skolverket skall ges i uppgift att forskningsmässigt
låta utvärdera och kvalitetscertifiera arbetsmetoder
för att förebygga och hindra mobbning (yrkande 6).
Kunskap om sådana kvalitetscertifierade
åtgärdsprogram skall spridas till alla skolor via
utbildningssatsningar (yrkande 8). Dessa förslag
återfinns också i Moderaternas motion 2002/03:Ub298
yrkande 4 och i motion 2002/03:Ub217 (m) yrkandena 3
och 5. Alla skolor skall åläggas att arbeta med
forskningsbaserade åtgärdsprogram mot mobbning,
enligt motion 2002/03:Ub202 (m) yrkande 2.
U t s k o t t e t föreslår avslag på samtliga här
relaterade motionsyrkanden.
Regeringen har i mars 2002 givit Skolverket ett
uppdrag angående mobbning m.m. i skolan som enligt
utskottets uppfattning i huvudsak svarar mot vad som
begärs i motionsyrkandena. Uppdraget innefattar
- att lyfta fram lärande exempel på handlingsprogram
och arbetssätt mot kränkande behandling som genom
utvärderingar eller forskning visat att de minskat
mobbning och skapat goda lär- och arbetsmiljöer i
skolan,
-
- att ge stöd till skolorna med att granska,
utvärdera och förbättra sitt arbete mot kränkande
behandling,
-
- att sammanställa och sprida ett referensmaterial
som kan användas i förskolor och skolor för att
stötta utveckling av både det förebyggande och
åtgärdande arbetet mot kränkande behandling och i
utarbetandet av handlingsprogram i skolan samt
-
- att utarbeta allmänna råd för arbetet med att
motverka alla former av kränkande behandling och
arbetet med att upprätta handlingsprogram.
-
Inom ramen för uppdraget har Skolverket under hösten
2002 publicerat en kunskapsöversikt i skriften
Skolan - en arena för mobbning, där författarna
redovisar vad forskningen om mobbning hittills har
kommit fram till. Enligt deras mening har
forskningen allt att vinna på att pröva nya metoder
inom flera vetenskapliga discipliner. Förslagsvis
kan sociologiska eller socialpsykologiska perspektiv
komplettera de psykologiska teorier som i dag
dominerar forskningsfältet.
Skolverkets uppdrag angående mobbning m.m. i
skolan har numera övertagits av Myndigheten för
skolutveckling, som inrättades den 1 mars 2003.
Uppdraget skall redovisas till
Utbildningsdepartementet senast den 1 december 2003.
I sammanhanget bör också nämnas att en arbetsgrupp
inom Nordiska ministerrådets skolsamarbete (NSS) har
gjort en sammanfattning av forskningsläget vad
gäller mobbning i de nordiska länderna, kartlagt
nationella åtgärder och lämnat ett förslag till en
nordisk forskningsstudie. Resultatet har i augusti
2002 presenterats i rapporten Mobbning i nordiska
skolor. Bland annat konstateras, även i denna
skrift, att det saknas forskning om mobbning ur fler
perspektiv än det psykologiska. En nordisk
forskarkonferens kommer att hållas i september 2003
i Stockholm.
Skolpersonalen och dess roll i arbetet mot
mobbning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
tydliggörande av skolpersonalens roll i
arbetet mot mobbning för att skapa en trygg
och lärande miljö. Utskottet hänvisar till
att ett flertal initiativ tagits i detta
avseende.
Jämför reservationerna 6 (m), 7 (kd) och 8
(kd).
Motioner och utskottets ställningstagande
I motion 2002/03:Ub413 yrkande 3 påpekar Moderaterna
att en grundläggande förutsättning för arbetet mot
mobbning är att det skapas en atmosfär av gemensamt
ansvarstagande och en rollfördelning som stävjar oro
i skolan. De vill skapa tydligare roller för
skolpersonalen. Det förutsätter regler som ger
tillbaka en del av den naturliga auktoritet som
under 1900-talets senare hälft avskaffats genom
"fri" pedagogik och frånvaro av tydliga regler,
heter det i motionen.
Kristdemokraterna framhåller i motion 2002/03:Ub492
vikten av att överbrygga avståndet mellan vuxna och
elever (yrkande 8). De hävdar att många elever
känner stor besvikelse över att lärarna inte har tid
med dem. Samma känsla av besvikelse och
otillräcklighet upplever många lärare på grund av
att deras tid inte räcker till. I kampen mot
mobbning i skolan är det av stor betydelse att det
finns fler vuxna i skolan som kan arbeta med
problem, och då är elevvårdande verksamheter
avgörande. Kristdemokraterna ser positivt på försök
med klassmorfar/klassmormor. De anser också att
lärarna bör ha en grundläggande kunskap om vilka
spänningar som kan finnas mellan olika etniska
grupper på den egna skolan och hur man kan bemöta
dessa. Ett aktivt integrationsarbete är ett medel
att minska mobbning (yrkande 7).
Frågor om kamratstöd och handledd medling som en del
i arbetet mot mobbning tas upp av Kristdemokraterna
i motion 2002/03:Ub492 yrkande 9. Att bygga upp en
långsiktig kamratstödjande verksamhet, dvs. att
ungdomar deltar i skolans arbete och stöder elever
med särskilda behov, kan vara en pusselbit i
lösningen av mobbningsproblem. Medling är ett sätt
att visa att konflikter kan behandlas och bearbetas.
I motion 2002/03:Ub539 (s) pläderas för införande
av kamratstödjare i alla skolor som ett sätt att
arbeta förebyggande för att hindra mobbning.
Kamratstöd i skolan är en metod som bygger på att
unga vuxna mellan 18 och 25 år anställs som goda
förebilder för barn och ungdomar. Kamratstödjarna
skall finnas tillgängliga under skoldagen för samtal
och kontakt med eleverna, anför motionärerna.
Enligt motion 2002/03:Ub537 (s) är medling en
spridd metod i engelska skolor för att lära eleverna
att hantera konflikter och meningsskillnader.
Metoden handlar i stort om att diskutera sig fram
till olika lösningar på problem. Motionären anser
att metoden med fördel skulle kunna införas på
svenska skolor.
U t s k o t t e t föreslår avslag på
motionsyrkandena om personalen i skolan och dess
roll i arbetet mot mobbning för att skapa en trygg
och lärande miljö. Frågorna har uppmärksammats i
olika sammanhang. Bland annat kan utskottet hänvisa
till följande.
Skolverket har i en rapport i november 2002,
Relationer i skolan - en utvecklande eller
destruktiv kraft (dnr 01-2001:2136), redovisat ett
regeringsuppdrag att kartlägga förekomsten av
rasism, etnisk diskriminering, sexuella
trakasserier, homofobi och könsrelaterad mobbning i
skolan. Skolverkets slutsatser är bl.a. att fler
vuxna nära eleverna och ett aktivt arbete på
skolorna mot kränkande behandling ger resultat i
form av ökad trygghet och trivsel samt färre
kränkningar. Från perspektivet att motverka
kränkande behandling är det enligt verket viktigt
att statens satsning på fler vuxna i skolan fortgår.
Många skolor har dessutom ökat vuxentätheten genom
t.ex. kamratstöd.
Utskottet konstaterar att ett flertal förslag till
åtgärder för att förbättra situationen lämnas i
Skolverkets rapport, t.ex. åtgärder som riktar in
sig på att stötta rektorer och lärare i deras arbete
med att möta eleverna.
Enligt uppgift från Myndigheten för skolutveckling
kommer ekonomiskt stöd att ges till lärarnas
fackliga organisationer för att implementera deras
yrkesetiska riktlinjer bland lärarna i skolan, något
som föreslagits i Skolverkets nämnda rapport.
Som påpekas i rapporten bidrar fler vuxna i skolan
till ett tryggare klimat och till att
förutsättningarna för att upptäcka och motverka våld
och trakasserier ökar. Efter initiativ av regeringen
tillförs landets skolor nu upp till 15 000 lärare
och andra specialister under fem år genom det
särskilda bidraget till personalförstärkningar i
skolan.
En god arbetsmiljö i skolan är en viktig
förutsättning för elevernas lärande. Utskottet
noterar att regeringen i budgetpropositionen för
2003 (prop. 2002/03:1 utgiftsomr. 16, s. 72)
aviserat att en översyn av arbetsmiljölagen ur ett
elevperspektiv skall inledas i syfte att förtydliga
elevernas inflytande och medverkan i
arbetsmiljöarbetet i skolan.
Regeringen har vidare givit Skolverket i uppdrag
att i samarbete med Arbetsmiljöverket meddela
föreskrifter om formerna för elevskyddsombudens
medverkan i arbetsmiljöarbetet. Uppdraget skall
redovisas senast den 30 september 2003.
Skolverket har också fått i uppdrag att fördjupa
kommuners och skolors kunskap om sambanden mellan
lärande, värdegrund och hälsa, i enlighet med de
utgångspunkter och synsätt som finns i propositionen
Hälsa, lärande och trygghet (prop. 2001/02:14).
Insatser skall göras genom samverkan på lokal,
regional och nationell nivå. Elva regionala
hälsoexperter har anställts. De skall under ett år
stödja kommuners och skolors arbete med
kompetensutveckling. Kränkande behandling är ett av
de områden som särskilt kommer att uppmärksammas.
Ansvaret för insatserna har den 1 mars 2003 övergått
till den nya Myndigheten för skolutveckling.
Myndigheten skall senast den 30 november 2003
slutredovisa uppdraget.
Regeringen har i den nyligen lämnade propositionen
Ett utvidgat skydd mot diskriminering (prop.
2002/03:65) - som bereds av arbetsmarknadsutskottet
- anmält sin avsikt att snarast tillsätta en
särskild utredare med uppgift att föreslå
bestämmelser om diskrimineringsförbud som skall
gälla framför allt för skolväsendet. Uppdraget skall
omfatta de diskrimineringsgrunder som följer av en
anpassning till två aktuella EG-direktiv, nämligen
förbud mot diskriminering på grund av etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning och funktionshinder, samt också
kön.
En översyn av hela diskrimineringslagstiftningen
görs för närvarande i den parlamentariskt
sammansatta Diskrimineringskommittén (dir. 2002:11).
I uppdraget ingår att överväga en gemensam
lagstiftning mot diskriminering som omfattar alla
eller flertalet diskrimineringsgrunder och
samhällsområden. Kommittén skall redovisa sitt
uppdrag senast den 1 december 2004.
Utskottet delar den positiva uppfattningen i
motioner i fråga om verksamheter med kamratstöd och
klassmorfar för barnen i skolan. Dessa verksamheter
tillgodoser barns behov av kontakt med vuxna som kan
ge dem trygghet och ett socialt stöd i skolan. Det
ankommer dock på kommunerna att besluta om att
sådana verksamheter får finnas i skolan.
Åtgärder vid mobbningsfall
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
flyttning inom grundskolan av elever som gör
sig skyldiga till kränkning och våld.
Utskottet åberopar förslag som lagts fram av
Skollagskommittén (SOU 2002:121) och som
bereds inom Regeringskansliet. Även
motionsyrkanden om indragning av studiebidrag
för mobbande och skolkande elever samt om
avstängning av elev som mobbar från rätt till
skolskjuts bör avslås av riksdagen.
Jämför reservationerna 9 (m), 10 (fp) och 11
(fp).
Motioner och utskottets ställningstaganden
Vidgade möjligheter att flytta elever inom
grundskolan om de gör sig skyldiga till kränkning
och våld begärs i tre motioner.
Moderata samlingspartiet anser i motion
2002/03:Ub413 yrkande 2 att det är viktigt att
särskilja åtgärder som sätts in från skolan för att
hjälpa mobbade respektive förhindra mobbare från att
fortsätta kränka. Moderaterna hävdar att man i
praktiken inte kan flytta elever inom grundskolan,
oavsett hur mycket skada de tillfogar sina
klasskamrater. De vill se en förändring av reglerna
för ingripande vid mobbning. Åtgärder måste kunna
vidtas för att skydda dem som utsatts och uppfostra
dem som utsätter andra för kränkningar.
Folkpartiet uttrycker i motion 2002/03:Ub229
yrkande 10 sin uppfattning att elever skall kunna
flyttas från en grundskola för undervisning på annan
plats under en längre eller kortare tid, om de gör
sig skyldiga till allvarliga förseelser som
kränkning och våld.
I motion 2002/03:Ub239 återkommer Folkpartiet med
en begäran om att grundskoleförordningen skall
ändras så att det står klart att det är möjligt att
tvångsförflytta en elev från en skola om han eller
hon kränker andra människor (yrkande 9). Skolan
skall ha skyldighet att erbjuda alternativ
undervisning för de elever som flyttas från sin
skola (yrkande 10). Det framhålls i motionen att
mobbaren måste få stöd för att kunna komma ur sitt
destruktiva beteende och garanteras bra
undervisning, även om han eller hon flyttas från sin
skola.
U t s k o t t e t föreslår avslag på
motionsyrkandena med hänvisning till följande.
Regler om disciplinära åtgärder för elevers
tillrättaförande finns i grundskoleförordningen (6
kap. 9 och 10 §§) respektive gymnasieförordningen
(6 kap. 21-25 §§). Bestämmelser om avstängning av
elev från undervisningen och förvisning finns endast
vad gäller gymnasieskolans elever. En gymnasieelev
får stängas av från undervisningen helt eller delvis
under högst två veckor av terminen eller förvisas
från gymnasieskolan för en viss tid, dock högst tre
terminer utöver den termin när beslutet meddelas.
Avstängning och förvisning får användas vid
upprepade förseelser eller vid en allvarlig
förseelse om eleven inte har bättrat sig eller om
elevens uppförande kan antas inverka skadligt på
andra elever eller om det finns andra särskilda
skäl. Om en elev i grundskolan gör sig skyldig till
upprepade förseelser eller en allvarligare
förseelse, skall saken dels anmälas för rektorn,
dels hänskjutas till elevvårdskonferensen.
Konferensen skall efter kontakt med elevens
vårdnadshavare försöka få eleven att bättra sig
genom åtgärder som är avpassade efter elevens
individuella förhållanden. Om detta inte hjälper
skall elevvårdskonferensen anmäla förhållandet till
styrelsen för överväganden om lämplig åtgärd.
I förarbetena till nuvarande bestämmelse i
skollagen om fördelning av elever i grundskolan på
olika skolor i hemkommunen (4 kap. 6 § skollagen)
behandlades också frågan om flyttning av elever.
Föredragande statsrådet anförde därvid följande
(prop. 1990/91:115 s. 60):
De regler som gäller för fördelning av barnen på
skolor vid skolgångens början gäller också vid
eventuella omplaceringar under skolgången. Jag
vill än en gång betona den vikt jag lägger vid
att omplaceringar av enstaka elever sker i
samförstånd med vårdnadshavarna. En sådan
omplacering som sker mot elevens och dennes
vårdnadshavares vilja kan nämligen mycket lätt
komma att uppfattas som ett disciplinärt
ingripande mot eleven trots att detta inte är
reglernas syfte. Det är således inte tillåtet att
som ren bestraffning flytta en elev som uppfattas
som besvärlig till en annan skola. Däremot kan
kommunen dels för att uppfylla sin skyldighet att
ge särskilt stöd, dels för att kunna upprätthålla
undervisningens kvalitet för andra elever bli
tvungen att, ytterst även mot elevens vilja,
flytta denne till en skola där det finns
möjligheter att ge det behövliga stödet och att
ge det utan att undervisningen för andra elever
blir lidande därav.
Enligt grundskoleförordningen beslutar rektorn om
fördelning av eleverna på klasser och grupper (4
kap. 4 §).
Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande
Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121)
att bestämmelser införs i skollagen som ger rektor
och lärare möjlighet att i akuta situationer vidta
tillfälliga åtgärder för att tillförsäkra alla
elever en trygg skolmiljö och studiero och för att
komma till rätta med elever som uppträder störande
eller hotfullt (s. 386 f.). Det kan gälla att flytta
en elev till en annan elevgrupp, göra omgrupperingar
av elever eller att göra en annan disposition av en
elevs lektionstid eller skoldag. Föremål som är
störande eller som utgör ett hot mot säkerheten
skall kunna omhändertas. De föreslagna
bestämmelserna avses ersätta nuvarande
förordningsbestämmelser om disciplinära åtgärder. De
tas in i 3 kap. Allmänna föreskrifter för utbildning
inom skolväsendet och skall gälla alla skolformer.
Särskilda bestämmelser om avstängning från
undervisningen och förvisning från utbildningen av
elever i gymnasieskolan och i utbildningarna för
vuxna skall finnas i skollagen i respektive kapitel
för dessa skolformer.
I förslagets kapitel 7 om grundskolan har intagits
en bestämmelse (12 § s. 614 f.) att kommunen under
vissa omständigheter får frångå vårdnadshavares
önskemål om skolenhet för sitt barn, om "det finns
andra särskilda skäl". Sådana skäl kan vara att en
elev allvarligt stör sina kamraters studiero eller
utsätter sina kamrater och lärare för mobbning och
trakasserier, övergrepp eller annan fara. En
flyttning av en elev mot dennes vilja till en annan
skolenhet skall enligt kommittén inte ses som en
bestraffning. Det rör sig om en åtgärd som är
nödvändig för att ge andra elever de förhållanden de
har rätt att kräva i skolan. Att tvångsvis flytta
ett barn från den skola där det går är en ingripande
åtgärd. Enligt kommittén är det angeläget att
framhålla att tvångsvis flyttning av en elev till en
annan skolenhet - därför att denne missköter sig -
bara får tillgripas när andra insatser har prövats.
Beslut om flyttning skall kunna överklagas.
Utskottet anser att Skollagskommitténs förslag i
huvudsak tillgodoser syftet bakom motionerna.
Utredningsförslaget remissbehandlas för närvarande.
Regeringens beredning av ärendet bör enligt
utskottets mening avvaktas.
Enligt Folkpartiets förslag i motion 2002/03:Ub239
yrkande 5 skall indragning av studiebidrag vara en
möjlig åtgärd att vidta mot elever i gymnasieskolan
som kränker andra eller har ogiltig frånvaro.
Motionärerna understryker att det skall vara
kännbart för en elev att göra sig skyldig till
ordningsproblem, som att mobba eller störa för
andra.
U t s k o t t e t föreslår avslag på
motionsyrkandet.
En elev som är frånvarande av annan anledning än
sjukdom under längre tid än 14 kalenderdagar har
enligt gällande bestämmelser inte rätt till
studiehjälp för denna tid. Skolan skall rapportera
frånvaron till Centrala studiestödsnämnden, som
fattar beslut om att dra in studiebidraget.
Motionsyrkandet i denna del är alltså redan
tillgodosett. Utskottet tar avstånd från att en
liknande ordning skulle införas för elever som
mobbar. Detta förutsätter bl.a. en noggrann prövning
av skuldförhållandet.
Frågan om indraget studiebidrag vid ogiltig
frånvaro har aktualiserats i betänkanden från två
utredningar. Skollagskommittén (SOU 2002:121) har
föreslagit att det i skollagen skall tas in en ny
bestämmelse om att skolan skall underrätta en elevs
föräldrar om eleven är frånvarande från skolarbetet
i sådan utsträckning att det kan påverka rätten till
studiehjälp. Informationsskyldigheten skall gälla
även om eleven fyllt 18 år. Studiehjälpsutredningen
(SOU 2003:28) framför invändningar mot att
studiebidrag kan dras in. Utredningen anser att
problem med de studerandes olovliga frånvaro måste
mötas med elevsociala åtgärder och inte med hot om
ekonomiska sanktioner. Regeringens beredning av
förslagen bör avvaktas, enligt utskottets mening.
I motion 2002/03:Ub238 (m) föreslås att skollagen
skall ses över i syfte att möjliggöra avstängning av
elev som mobbar från rätten till skolskjuts. I
motionen hänvisas till att det förekommer att elever
som mobbar under skolskjuts erbjuds taxiresa för att
man vill värna den utsatta mobbade eleven. Detta är
att sända alldeles fel signaler, påpekar motionären.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandet.
Rätten till skolskjuts regleras i 4 kap. 7 §
skollagen (1985:1100). Där anges att hemkommunen är
skyldig att sörja för att det för eleverna i
grundskolan anordnas kostnadsfri skolskjuts, om
sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd,
trafikförhållandena, funktionshinder hos en elev
eller någon annan särskild omständighet. I skollagen
görs vissa inskränkningar i kommunens skyldighet,
bl.a. i fråga om elever som väljer att gå i en annan
grundskola än den som kommunen annars skulle ha
placerat dem i om något önskemål om en viss skola
inte hade framställts. Inom lagens ramar avgör
kommunerna hur bestämmelserna närmare skall
tillämpas.
Utskottet konstaterar att det inte är möjligt
enligt nuvarande lagstiftning att frånta elever som
mobbar rätten till skolskjuts. Utskottet anser inte
heller att lagstiftningen bör ändras på den punkten.
När någon på skolan får kännedom om att mobbning
förekommer under en skolskjuts måste skolan aktivera
sitt handlingsprogram på samma sätt som om
mobbningen hade hänt i skollokalerna. Detsamma
gäller rutinerna för upprättande och uppföljning av
åtgärdsprogram, både för den som mobbar och för den
som blir mobbad.
Kommunerna upphandlar oftast skolskjutsar av en
entreprenör. Entreprenörerna skall i första hand se
till att bussen framförs tryggt och säkert men bör
ha kontakt med skolan för att t.ex. informera om
förekommande ordningsproblem eller mobbning under
färden. Ingenting hindrar kommunen från att i
avtalet med entreprenören ange hur situationer som
innehåller inslag av kränkande behandling under
bussresan skall hanteras. Utskottet utgår från att
skolorna i samarbete med skolskjutsentreprenörerna
och med elevernas föräldrar kan förebygga och
åtgärda mobbningsproblem.
Skyldighet att anmäla våldsbrott
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
införande av skyldighet för skolan att anmäla
våldsbrott.
Jämför reservationerna 12 (m, fp) och 13 (kd,
c).
Motioner och utskottets ställningstagande
Moderata samlingspartiet framhåller i motion
2002/03:Ub413 yrkande 4 att principen måste vara att
våldsbrott som begås i skolan skall anmälas av
skolan. En sådan skyldighet för skolor skall enligt
motion 2002/03:Ub233 (m) yrkande 1 införas i lag. I
motion 2002/03:Ub217 (m) yrkande 1 markeras att
tydliga regler om att våldsbrott i skolan skall
anmälas kan ha en preventiv effekt. Det är i skolan
som samhället tidigt kan sätta gränser när någon ger
sig på andra, anförs det i motion 2002/03:Ju213 (m)
yrkande 9. Motionären hävdar att skolan alltför ofta
försöker hantera mobbningsvåld internt, vilket
sänder fel signaler. Misshandel och olaga hot är
brott, också i skolan.
Folkpartiet begär i motion 2002/03:Ub239 att
skollagen skall ändras så att kommuner åläggs att
polisanmäla elever som utövar våld eller allvarligt
kränker andra (yrkande 7). Rutiner för
polisanmälningar skall finnas i kommunernas
skolplaner. Folkpartiet anser också att lärare skall
vara skyldiga att rapportera våld och kränkande
behandling till rektorn (yrkande 8). I skollagen
måste förtydligas att det är rektor som har ansvar
för att vidta åtgärder mot mobbning, och att detta
ansvar åtföljs av nödvändiga befogenheter för rektor
att ingripa.
Enligt Kristdemokraterna i motion 2002/03:Ub492
yrkande 6 bör skollagen tydligare reglera
ansvarsförhållanden vid mobbning. Det skall klart
framgå av lagen att skolpersonalen är skyldig att
förhindra mobbning samt att anmäla till rektor om en
elev utsätts för mobbning eller våld i skolan. Brott
i form av kränkande behandling eller våld skall
beivras. Det skall vara skolledarens skyldighet att
göra anmälan till de sociala myndigheterna och, när
så är påkallat, till polismyndigheten när alla andra
åtgärder prövats utan framgång.
U t s k o t t e t anser att våld i skolan är helt
oacceptabelt. Det är en självklar rätt för eleverna
att få känna lugn och studiero. Trygghet är en
alldeles nödvändig förutsättning för
kunskapsinhämtande.
Enligt utskottets mening skall brott som begås i
skolan utredas av rättsväsendet och behandlas på
samma sätt som brott som begås i det omgivande
samhället. Att införa en särskild skyldighet för
skolan att alltid polisanmäla allt våld i skolan är
däremot inte rimligt, eftersom det inte finns någon
generell skyldighet att anmäla brott. Det måste
kunna lämnas till rektors bedömning att avgöra vilka
åtgärder som krävs i det enskilda fallet. Utskottet
vill dock framhålla att allvarlig brottslighet i
skolan skall anmälas till polisen. Skolan skall inte
vara en frizon för beteenden som är kriminaliserade
i övriga samhället.
I sammanhanget bör nämnas att Brottsförebyggande
rådet under våren 2002 har gett ut en
lärarhandledning, du & jag, rätt & fel, för hur man
kan arbeta i skolan kring frågor om brott och straff
och principerna för det svenska rättsväsendet.
Materialet, som i första hand vänder sig till elever
i årskurserna 6-9, är utformat så att det anknyter
till elevernas skolarbete och vardag. En viktig del
handlar om att sätta in insatser mot våld, hot och
kränkning.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen avslår motionsyrkandena i fråga om
skyldighet att anmäla våldsbrott.
Tillsyn m.m. över arbetet mot
mobbning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om skärpt
tillsyn över arbetet mot mobbning och
möjligheter till sanktioner mot kommuner som
saknar handlingsplaner mot mobbning m.m.
Utskottet hänvisar bl.a. till förslag från
Skollagskommittén (SOU 2002:121).
Jämför reservationerna 14 (fp), 15 (kd) och
16 (fp).
Motioner och utskottets ställningstaganden
Folkpartiet efterfrågar i motion 2002/03:Ub239
yrkande 3 en skärpt tillsyn över arbetet mot
mobbning. Motionärerna hänvisar till att antalet
anmälningar till Skolverket om mobbning har ökat
stadigt under de senaste åren. De anser att verket
på eget initiativ borde undersöka hur kommunerna
sköter arbetet mot mobbning, men hävdar att verket
inte klarar av tillsynen av skolorna. Tillsynen
borde läggas över på en nationell skolinspektion,
som är fristående från Skolverket, anför
motionärerna.
Också Kristdemokraterna betonar i motion
2002/03:Ub492 yrkande 4 vikten av att Skolverket
utövar tillsyn över skolors värdegrundsarbete och
arbete mot mobbning.
U t s k o t t e t föreslår avslag på
motionsyrkandena.
Skolverket har i oktober 2002 i skriften Tillsyn
av kränkande behandling presenterat det samlade
utfallet av verkets systematiska tillsyn i sju
kommuner och av 57 utredningar i enskilda ärenden
under åren 2000 och 2001. Analysen visar bl.a. på
vilka problem och brister i skolors arbete som
framkommit i utredningarna. Dessa brister rör bl.a.
skolans information till föräldrar. Vidare framgår
att det på många håll är oklart hur och när
åtgärdsprogram skall upprättas. Detta gäller för den
som blir kränkt, men i än större utsträckning för
den som kränker.
Analysen innehåller också bedömningar av hur
Skolverket fortsättningsvis skall arbeta med tillsyn
inom området kränkande behandling. Bland annat avser
verket att öka granskningen av skolornas
förebyggande arbete och ställa tydliga krav på att
handlingsprogrammen mot kränkande behandling utgör
ett reellt och levande verktyg i skolan.
Skolverkets uppgifter har i och med inrättandet av
Myndigheten för skolutveckling den 1 mars 2003
renodlats till att avse utbildningsinspektion och
tillsyn (förordning 2002:1160).
Enligt Folkpartiet i motion 2002/03:Ub239 yrkande 1
bör Skolverket kunna vidta sanktioner mot kommuner
som saknar handlingsplaner mot mobbning eller som
inte vidtar tillräckliga åtgärder mot mobbning.
U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandet.
Skollagskommittén har i sitt betänkande Skollag
för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121)
föreslagit att en ny bestämmelse införs i 18 kap.
Tillsyn m.m. (4 §). Skolverket föreslås få möjlighet
att meddela föreläggande för att komma till rätta
med missförhållanden som kan leda till påtagliga
negativa effekter för utbildningen eller för
eleverna. I föreläggandet till skolhuvudmannen får
vite utsättas. Ett föreläggande skall innehålla
uppgifter om de åtgärder som Skolverket anser
nödvändiga för att missförhållandena skall
avhjälpas. Skolverkets beslut skall kunna överklagas
(förslaget 20 kap. 1 § 3).
Som nämnts i det föregående remissbehandlas
utredningsförslaget för närvarande.
Kommuns skadeståndsskyldighet
gentemot mobbade elever
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om en
översyn av kommunens skadeståndsskyldighet
gentemot mobbade elever.
Jämför reservation 17 (m, fp, c).
Motioner och utskottets ställningstagande
Folkpartiet begär i motion 2002/03:Ub239 yrkande 2
en rättslig översyn för att underlätta för elever
att få skadestånd av kommuner som visat
underlåtenhet i arbetet mot mobbning. I motionen
anmärks att det verkar som om en skärpt lagstiftning
behövs för att en domstol skall kunna fälla en
kommun som inte har vidtagit tillräckliga åtgärder
mot mobbning. Om kommunen kan dömas till skadestånd,
skulle det enligt motionärerna bidra till att
arbetet mot mobbning tas på större allvar.
Centerpartiet vill i motion 2002/03:Ub336 yrkande
18 att det skall slås fast att en skolhuvudman som
inte tar itu med mobbningen av en elev kan bli
tvungen att ersätta eleven ekonomiskt. Regeringen
bör se över reglerna för ett sådant
skadeståndsansvar.
Enligt motion 2002/03:Ub233 (m) yrkande 2 bör en
skyldighet för kommuner att betala ersättning till
mobbade elever införas i lag. I motion 2002/03:Ub202
(m) yrkande 1 föreslås en bestämmelse i skollagen
som ger en elev rätt att juridiskt ställa skolan
till svars, när skolan genom underlåtelse eller
aktiva handlingar kränkt elevens rättigheter. Om
alla skolor åläggs att arbeta efter
forskningsbaserade åtgärdsprogram görs det klart
vilken nivå en skola måste hålla i arbetet mot
mobbning, framhåller motionären.
Likaså betonas i motion 2002/03:Ub246 (c) att det
bör införas en ny bestämmelse om strikt ansvar för
kommunen vid mobbningsskada, så att barn har
möjlighet att få ekonomisk upprättelse när kommunen
inte lyckats stoppa mobbning. Motionärerna anser att
ett mer långtgående ansvar för kommunen vid
mobbningsskador borde kunna innebära en ökad
fokusering på problemet och ökade medel till det
viktiga förebyggande arbetet mot mobbning.
I motion 2002/03:Ub380 (mp) yrkande 3 framför
motionärerna att det finns behov av att stärka
skyddet för den enskilde mobbade eleven och ge
eleven större möjligheter till ersättning. En
utredning bör därför tillsättas för att se över den
enskildes möjlighet att få ersättning från kommunen
efter lång tid av mobbning utan tillräckliga
åtgärder i skolan.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena.
I fråga om skadeståndsansvar för kommunen har
under senare tid väckts ett antal mål som gäller
bristande åtgärder för att motverka mobbning. Högsta
domstolen har i ett fall prövat en kommuns
skadeståndsskyldighet vid hantering av mobbning (HD
2001-11-28, T 351-01). I denna typ av skadeståndsmål
blir frågan om myndighetsutövning aktuell eftersom
det allmännas skadeståndsansvar enligt 3 kap. 2 §
skadeståndslagen här är utvidgat till att även
omfatta förmögenhetsskada. Käranden har i det
ovannämnda målet i sin stämning mot kommunen yrkat
ersättning för förmögenhetsskada. Domstolarna har i
målet konstaterat att bristande åtgärder för att
motverka mobbning är av den karaktären att det kan
göras gällande skadeståndsansvar för fel eller
försummelse vid myndighetsutövning.
Skadeståndsskyldighet kan alltså föreligga om
brister i kommunens agerande mot mobbning kan
påvisas.
Utskottet anser inte att riksdagen bör begära en
särskild utredning om en kommuns skadeståndsansvar i
här åsyftade fall. Det är en fråga för
domstolsprövning enligt skadeståndslagen huruvida
fel eller försummelse föreligger vid
myndighetsutövning mot bakgrund av givna uppdrag.
Övrigt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om
åtgärder mot s.k. nollning med hänvisning
till gällande bestämmelser.
Motion och utskottets ställningstagande
I motion 2002/03:Ub290 (s) pekas på behovet av
åtgärder mot s.k. nollning. Motionären anmärker att
under flera år har denna märkliga skoltradition vid
vissa skolor varit föremål för kritik och debatt.
Trots detta fortsätter, och i flera fall förvärras,
förnedringen. Regeringen bör se till att lämpliga
åtgärder vidtas och även överväga skärpt
lagstiftning mot kränkningar i skolan.
U t s k o t t e t hänvisar till vad som anförts i
det föregående om skolledningens ansvar för att
förhindra alla former av kränkande behandling i
skolan. Detta ansvar innebär också att rektor har
skyldighet att se till att s.k. nollning inte
urartar.
Motionsyrkandet avstyrks med det anförda.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i reservationen.
1. Nolltolerans mot mobbning m.m. (punkt 1) -
m, fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Per
Bill (m), Sofia Larsen (c), Anna Ibrisagic (m),
Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2002/03:Ub336 yrkande 17,
2002/03:Ub410 yrkande 16 samt
2002/03:Ub492 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Det är samhällets skyldighet att skapa en trygg,
utvecklande och värdig miljö i skolan. Vi anser att
en nolltolerans i arbetet mot mobbning i skolan
omedelbart måste införas som mål. En nolltolerans
innebär att alla tendenser till kränkande tillmälen,
uttryck för främlingsfientlighet och rasism,
mobbning och våld skall motverkas med konsekvens och
tydlighet på ett tidigt stadium. All personal i
skolan skall ha skyldighet att anmäla när mobbning
uppmärksammas. Varje skola skall ha en handlingsplan
mot mobbning, och elever och föräldrar skall ha
kunskap om handlingsplanen. Vi vill framhålla att
nyckelprinciperna i arbetet mot mobbning är att
skapa en miljö som kännetecknas av å ena sidan
värme, trygghet, positivt intresse och engagemang
från de vuxna i skolan och å andra sidan av fasta
och klara gränser mot oacceptabelt beteende. Enligt
vår mening behövs det nu en nationell samling mot
mobbning som en väg för att uppnå målet om
nolltolerans.
2. Handlingsplaner mot mobbning (punkt 3) - m,
fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Per
Bill (m), Sofia Larsen (c), Anna Ibrisagic (m),
Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub413 yrkande 1,
bifaller delvis motion
2002/03:Ub380 yrkande 1
samt avslår motion
2002/03:Ub380 yrkande 2.
Ställningstagande
Skolans ansvar för att förebygga och stävja mobbning
måste förtydligas. Mycket talar för att det är det
systematiska, uthålliga och på förhand genomtänkta
arbetet som ger resultat. En hög och jämn kvalitet i
arbetet mot mobbning förutsätter även löpande
utvärderingar av hur insatserna lyckas. Medlet för
att skapa detta är väl utvecklade planer mot våld,
mobbning och kränkande särbehandling. Dessa planer
måste förankras hos skolans alla medarbetare, men
också hos elever och föräldrar.
3. Handlingsplaner mot mobbning (punkt 3) - mp
av Mikaela Valtersson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub380 yrkande 1,
bifaller delvis motion
2002/03:Ub413 yrkande 1
samt avslår motion
2002/03:Ub380 yrkande 2.
Ställningstagande
Frågor kring mobbning skall ingå som en del i
skolans viktiga uppgift, att ge eleverna en
demokratisk grundsyn som bygger på respekt och
förståelse för medmänniskor, tolerans och
solidaritet. Jag vill betona att handlingsplaner mot
mobbning måste innehålla klara regler för hur man
aktivt skall kontrollera om mobbning förekommer.
Regler måste finnas för hur mobbning förebyggs genom
att problem uppmärksammas och diskuteras
återkommande. Hur mobboffer och mobbare skall
behandlas skall klart anges liksom beredskapen att
följa upp ett ärende under lång tid. Det är viktigt
att elever, föräldrar, personal och skolledning
engageras aktivt i arbetet med att förebygga och
upptäcka mobbning. Mobbning är en för alla på
skolan, inklusive föräldrar, gemensam angelägenhet.
4. Skolors val av åtgärdsprogram mot mobbning
(punkt 4) - m, fp, c
av Ulf Nilsson (fp), Per Bill (m), Sofia Larsen
(c), Anna Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och
Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2002/03:Ub217 yrkandena 4 och 6 samt
2002/03:Ub413 yrkande 7.
Ställningstagande
Skolan borde arbeta med forskningsbaserade,
systematiska åtgärdsprogram som ger bevisad effekt
mot mobbningen. Vi anser att det bör vara upp till
varje skola att avgöra vilken metod och vilken form
av kvalitetssäkrat åtgärdsprogram man vill använda i
arbetet mot mobbning, men inriktningen måste vara
att den metod och det program som väljs ger
dokumenterad effekt. Det är ett av de kvalitetskrav
som föräldrar borde kunna ställa på skolan.
5. Uppdrag till Skolverket att
forskningsmässigt utvärdera och
kvalitetscertifiera arbetsmetoder för att
förebygga och hindra mobbning, m.m. (punkt
5) - m
av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias
Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2002/03:Ub202 yrkande 2,
2002/03:Ub217 yrkandena 3 och 5,
2002/03:Ub298 yrkande 4 samt
2002/03:Ub413 yrkandena 6 och 8.
Ställningstagande
Vi föreslår att Skolverket skall ges i uppgift att
forskningsmässigt låta utvärdera och
kvalitetscertifiera arbetsmetoder för att förebygga
och hindra mobbning. I dag finns flera
forskningsprojekt om hur mobbningen skall förstås,
men färre om hur den skall stoppas. Det mest kända
forskningsbaserade åtgärdsprogrammet bygger på
insatser på både skol- och individnivå. Såväl
skolans sociala klimat som enskilda ungdomars
beteende påverkas. När det sociala klimatet ändras
tas den sociala "belöningen" för mobbarna bort. Vi
anser att regeringen snarast bör se till att kunskap
om kvalitetscertifierade åtgärdsprogram mot mobbning
sprids till alla skolor via utbildningssatsningar.
Alla skolor skall enligt vår mening åläggas att
arbeta med sådana åtgärdsprogram.
6. Tydligare roller för skolpersonalen (punkt
6) - m
av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias
Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub413 yrkande 3.
Ställningstagande
En grundläggande förutsättning för arbetet mot
mobbning är att det skapas en atmosfär i skolan av
gemensamt ansvarstagande och en rollfördelning som
stävjar oro i skolan. Vi vill se ett tydligare
regelverk som ger mer ansvar och en tydligare roll
för den enskilde läraren. Det förutsätter regler som
ger tillbaka en del av den naturliga auktoritet som
under 1900-talets senare hälft avskaffats genom
"fri" pedagogik och frånvaro av tydliga regler.
7. Överbrygga avståndet mellan vuxna och
elever, m.m. (punkt 7) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub492 yrkandena 7 och 8.
Ställningstagande
Skolan har under en period utsatts för stora
besparingskrav. Antalet lärare, skolvärdinnor,
skolsköterskor, skolpsykologer och annan
skolpersonal har minskat. Det leder till ett hårdare
klimat när de vuxna får allt mindre tid att ta del
av barnens problem. Många elever känner stor
besvikelse över att lärarna inte har tid med dem.
Samma känsla av besvikelse och otillräcklighet
upplever många lärare på grund av att deras tid inte
räcker till. I kampen mot mobbning i skolan är det
av stor betydelse att det finns fler vuxna i skolan
som kan arbeta med problem och då är elevvårdande
verksamheter avgörande. Avståndet mellan vuxna och
elever måste överbryggas. Jag ser också positivt på
försök med klassmorfar/klassmormor i skolan som kan
tillgodose barns behov av kontakt med vuxna.
Enligt min mening är det mycket viktigt att
kommunerna bedriver ett aktivt integrationsarbete
för att minska etnisk mobbning i skolan. Lärarna bör
ha en grundläggande kunskap om vilka spänningar som
kan finnas mellan olika etniska grupper på den egna
skolan och hur man kan bemöta dessa.
8. Kamratstöd och handledd medling (punkt 8) -
kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub492 yrkande 9
samt avslår motionerna
2002/03:Ub537 och
2002/03:Ub539.
Ställningstagande
Hur gärna vuxna än vill, kan de inte ensamma lösa
problemen med mobbning. Det kan bara göras
tillsammans med eleverna. Att bygga upp en
långsiktig kamratstödjande verksamhet, dvs. att
ungdomar deltar i skolans arbete och stöder elever
med särskilda behov, kan därför vara en pusselbit i
lösningen av mobbningsproblem. Vidare är medling ett
sätt att visa att konflikter kan behandlas och
bearbetas. Jag anser att de elever som vill skall
kunna få möjlighet till handledd medling. Att den
som mobbat och den som mobbats får träffas och tala
om det som skett kan enligt min mening vara ett sätt
att läka sår.
9. Flyttning m.m. inom grundskolan av elever
som gör sig skyldiga till kränkning och våld
(punkt 9) - m
av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias
Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub413 yrkande 2
samt avslår motionerna
2002/03:Ub229 yrkande 10 och
2002/03:Ub239 yrkandena 9 och 10.
Ställningstagande
Mobbning ses ofta som ett individproblem, i den
meningen att orsak och lösning söks hos den
drabbade. Ofta glöms såväl mobbarna som skolans
klimat - som ger förutsättningen för mobbningen -
bort. I dag regleras möjligheterna för skolans
ingripanden via grundskoleförordning och
gymnasieförordning. I praktiken kan inte elever i
grundskolan flyttas, oavsett hur mycket skada de
tillfogar sina klasskamrater. Reglerna ger mer
möjligheter för den som kränker än för den som blir
kränkt. Det är den utsatta eleven som ytterligare
skall besväras av att flytta från klass och skola,
medan mobbarna får finnas kvar och behandlas som
offer de med. Vi vill se en förändring av reglerna
för ingripande vid mobbning. Åtgärder måste kunna
vidtas för att skydda dem som utsatts och uppfostra
dem som utsätter andra för kränkningar. Det förslag
till lagreglering av möjligheten att flytta elever
för att andra elever skall få studiero, som lagts
fram av Skollagskommittén (SOU 2002:121), är ett
steg i rätt riktning.
10. Flyttning m.m. inom grundskolan av elever
som gör sig skyldiga till kränkning och våld
(punkt 9) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2002/03:Ub229 yrkande 10 och
2002/03:Ub239 yrkandena 9 och 10
samt avslår motion
2002/03:Ub413 yrkande 2.
Ställningstagande
Elever som gjort sig skyldiga till grova kränkningar
eller våld måste kunna flyttas från den skola där
offret går. Det är nämligen vanligt vid
mobbningsfall att den som utsatts inte klarar av att
gå tillbaka till skolan och möta mobbaren. Följden
blir att den mobbade flyttar. I dag finns inom
grundskolan bara möjlighet att visa ut en elev från
klassrummet under ett undervisningspass. Vi vill att
grundskoleförordningen skall ändras så att det står
klart att det är möjligt att tvångsförflytta en elev
från en skola, om han eller hon kränker andra
människor. Självfallet skall mobbaren få stöd för
att kunna komma ur sitt destruktiva beteende och
garanteras bra undervisning, även om han eller hon
flyttas från sin skola. Skolan skall ha skyldighet
att erbjuda alternativ undervisning för dessa
elever.
11. Indragning av studiebidrag som åtgärd mot
elev som kränker andra m.m. (punkt 10) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub239 yrkande 5.
Ställningstagande
Det skall vara kännbart för en elev att göra sig
skyldig till ordningsproblem, som att mobba eller
störa för andra. Enligt vår mening borde det vara
möjligt att dra in studiebidragen för elever i
gymnasieskolan som mobbar, i likhet med vad som i
dag gäller i de fall elever under en viss tid har
ogiltig frånvaro. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag till sådana regler.
12. Skyldighet att anmäla våldsbrott (punkt 12)
- m, fp
av Ulf Nilsson (fp), Per Bill (m), Anna Ibrisagic
(m), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2002/03:Ub217 yrkande 1,
2002/03:Ub233 yrkande 1,
2002/03:Ub239 yrkandena 7 och 8,
2002/03:Ub413 yrkande 4 och
2002/03:Ju213 yrkande 9
samt avslår motion
2002/03:Ub492 yrkande 6.
Ställningstagande
Principen måste vara att våldsbrott som begås i
skolan skall anmälas av skolan. Det är i skolan som
samhället tidigt kan sätta gränser när någon ger sig
på andra. Vi vill att skollagen skall ändras så att
kommuner åläggs att polisanmäla elever som utövar
våld eller allvarligt kränker andra. Tydliga regler
om att våldsbrott i skolan skall anmälas kan enligt
vår mening ha en preventiv effekt. Rutiner för
polisanmälningar skall finnas tillgängliga på alla
skolor och berörda kommunala nämnder. Vi anser också
att lärare skall vara skyldiga att rapportera våld
och kränkande behandling till rektorn. I skollagen
måste förtydligas att det är rektor som har ansvar
för att vidta åtgärder mot mobbning, och att detta
ansvar åtföljs av nödvändiga befogenheter för rektor
att ingripa.
13. Skyldighet att anmäla våldsbrott (punkt 12)
- kd, c
av Inger Davidson (kd) och Sofia Larsen (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub492 yrkande 6
samt avslår motionerna
2002/03:Ub217 yrkande 1,
2002/03:Ub233 yrkande 1,
2002/03:Ub239 yrkandena 7 och 8,
2002/03:Ub413 yrkande 4 och
2002/03:Ju213 yrkande 9.
Ställningstagande
Skollagen bör tydligare reglera ansvarsförhållanden
vid mobbning. Vi anser att det klart skall framgå av
lagen att skolpersonalen är skyldig att förhindra
mobbning samt att anmäla till rektor om en elev
utsätts för mobbning eller våld i skolan. Samtidigt
måste rektorns ansvar bli klarare vad gäller både
att förebygga mobbning och att vidta åtgärder mot
mobbning. Den lagstiftning som gäller i övriga
samhället skall tillämpas också inom skolans område.
Brott i form av kränkande behandling eller våld
skall beivras. Det skall vara skolledarens
skyldighet att till de sociala myndigheterna och,
när så är påkallat, till polismyndigheten anmäla
denna typ av brott när alla andra åtgärder prövats
utan framgång.
14. Tillsyn över arbetet mot mobbning (punkt
13) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub239 yrkande 3
och avslår motion
2002/03:Ub492 yrkande 4.
Ställningstagande
Antalet anmälningar till Skolverket om förekomsten
av mobbning har ökat stadigt under de senaste åren.
Verket ansvarar för tillsynen av hur kommunerna
sköter arbetet mot mobbning och bör på eget
initiativ undersöka förhållandena i kommunerna. Det
behövs en skärpt tillsyn över arbetet mot mobbning.
Vi menar dock att Skolverket inte klarar av
tillsynen av skolorna. Tillsynen bör läggas över på
en nationell skolinspektion, som är fristående från
Skolverket.
15. Tillsyn över arbetet mot mobbning (punkt
13) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 13
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub492 yrkande 4
och avslår motion
2002/03:Ub239 yrkande 3.
Ställningstagande
Varje skola bör ha en plan för hur man i
undervisningen och i hela skolans verksamhet, t.ex.
genom etiska samtal med eleverna, skall arbeta för
att omsätta skolans värdegrund i praktiken. Jag
anser att det är viktigt att Skolverket utövar
tillsyn över skolors värdegrundsarbete och arbete
mot mobbning. Verket bör ansvara för att
handlingsplaner mot mobbning och våld finns och
tillämpas samt att skolorna har en kontinuerlig
kontakt med varandra för stöd och utbyte av
erfarenheter.
16. Sanktioner mot kommuner som saknar
handlingsplaner mot mobbning m.m. (punkt 14)
- fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub239 yrkande 1.
Ställningstagande
Enligt vår mening bör Skolverket kunna vidta
sanktioner mot kommuner som saknar handlingsplaner
mot mobbning eller som inte vidtar tillräckliga
åtgärder mot mobbning. Sådana sanktionsmöjligheter
finns inte i dag. Vi stöder det förslag om införande
av möjlighet till vitesföreläggande mot kommun som
Skollagskommittén lagt fram i sitt betänkande (SOU
2002:121).
17. Kommuns skadeståndsskyldighet gentemot
mobbade elever (punkt 15) - m, fp, c
av Ulf Nilsson (fp), Per Bill (m), Sofia Larsen
(c), Anna Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och
Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2002/03:Ub202 yrkande 1,
2002/03:Ub233 yrkande 2,
2002/03:Ub239 yrkande 2,
2002/03:Ub246 och
2002/03:Ub336 yrkande 18
samt bifaller delvis motion
2002/03:Ub380 yrkande 3.
Ställningstagande
En översyn behövs av kommuners
skadeståndsskyldighet gentemot mobbade elever. Denna
skall syfta till att underlätta för elever som
utsatts för mobbning att få skadestånd och därmed
ekonomisk upprättelse av kommuner som visat
underlåtenhet i arbetet mot mobbning. Ett mer
långtgående skadeståndsansvar för kommuner vid
mobbningsskador borde enligt vår uppfattning kunna
innebära en ökad fokusering på mobbningsproblemen
och ökade medel till det viktiga förebyggande
arbetet mot mobbning. Om en kommun kan dömas att
utge skadestånd skulle det kunna bidra till att
arbetet mot mobbning tas på större allvar.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden.
1. Mobbning i skolan - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Åtgärderna mot mobbning måste vara av tre slag:
förebyggande så att mobbning och utslagning aldrig
uppstår, aktiva så att ingripandet mot mobbning sker
med kraft och till sist uppföljande så att mobbaren
inte åter fastnar i destruktivt beteende.
En skolpolitik som betonar kunskap och ordning är
i sig ett mycket viktigt bidrag till en skola som
präglas av arbetsro och harmoni. Vi vet att elever
som halkar efter i skolan eller som upplever
skoltiden som meningslös ofta reagerar med att hävda
sig på annat sätt, t.ex. genom att störa
undervisningen och trakassera övriga elever eller
t.o.m. skolpersonal. Av många skäl vore därför
mycket vunnet med en kunskapsskola, en skola där
eleven tidigt möter krav och utvärderingar, men
också tidigt får stöd och hjälp när så behövs.
2. Mobbning i skolan - kd
av Inger Davidson (kd).
Värdegrunden såväl som demokratin måste hela tiden
vinnas på nytt. Om värdegrundsfrågorna ständigt
lyfts fram i all undervisning skapas ett klimat där
alla bemöter varandra med respekt. Jag anser att
varje skola bör göra en plan för hur man i
undervisningen och i hela skolans verksamhet, t.ex.
genom etiska samtal med eleverna, skall arbeta för
att omsätta skolans värdegrund i praktiken. Många
skolor har kommit en bra bit på väg i ett sådant
arbetssätt, vilket är glädjande.
Skolan har en viktig uppgift när det gäller
normöverföring och identitetsbildning. Begrepp som
samarbete, omtänksamhet, hjälpsamhet, generositet,
förlåtelse och gottgörelse skall vara en naturlig
del i undervisningen. Jag tror inte att detta är
möjligt med mindre än att det etiska samtalet, som
skapar respekt för alla människors lika värde, får
ett större utrymme i all undervisning.
3. Mobbning i skolan - v
av Britt-Marie Danestig (v).
Mobbning, våld, sexuella trakasserier och annan
kränkande behandling i skolan får inte accepteras
och kan inte ursäktas. Däremot måste man försöka
förstå och förklara varför det förekommer, om det
skall kunna stoppas och förhindras. Skolan är en del
av samhället, och problem i skolan kan ses som en
konsekvens av händelser i den omgivande världen. När
samhällsklimatet hårdnar kan vi avläsa det i skolans
arbetsmiljö. Nedskärningar och ökade klassklyftor
leder till otrygghet, rädsla, maktlöshet och
frustration, som bl.a. yttrar sig i kränkningar,
mobbning och våld. Skolorna måste få bättre
förutsättningar, i form av mer resurser, minskad
stress och ökad demokrati, för att förebygga och
hantera alla former av kränkande behandling.
Ett effektivt antimobbningsarbete kräver medverkan
från alla med anknytning till skolan - elever,
lärare, övrig personal och föräldrar. Formerna för
samarbetet måste också utvecklas. Redan nu finns det
kamratstödjare och mobbningsteam på många skolor.
Skolan kan dock inte ensam lösa alla problem. Barn
och ungdomar har drabbats hårt av nedskärningar inom
kultur och fritid. Samtidigt är utbudet av
aktiviteter ojämlikt fördelat. Det behövs därför mer
verksamheter som riktas till ungdomar, inte minst
till flickor och invandrade.
4. Handlingsplaner mot mobbning, m.m.
(punkterna 3 och 15) - mp
av Mikaela Valtersson (mp).
Med anledning av att jag vill avvakta regeringens
beredning av Skollagskommitténs betänkande Skollag
för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121) har jag
avstått från att reservera mig till förmån för
yrkandena 2 och 3 i motion 2002/03:Ub380, som jag i
sak instämmer i. Det förstnämnda yrkandet gäller
förslag till sådan ändring av skollagen att elever
alltid skall få vara delaktiga i arbetet med att
förebygga mobbning och ta fram handlingsplaner mot
mobbning i skolan. Enligt det senare yrkandet borde
en utredning tillsättas för att se över den
enskildes möjlighet att få ersättning från kommunen
efter lång tid av mobbning utan tillräckliga
åtgärder i skolan.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner
Motioner från allmänna motionstiden 2002
2002/03:Ub202 av Sten Tolgfors (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skollagen
måste ändras så att en elevs rätt att juridiskt
ställa skolan till svars, när skolan genom
underlåtelse eller aktiva handlingar kränkt
elevens rättigheter, förs in där.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att alla skolor
skall åläggas att arbeta med forskningsbaserade
åtgärdsprogram mot mobbning.
2002/03:Ub217 av Sten Tolgfors (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att principen
måste vara att våldsbrott som begås i skolan skall
anmälas av skolan.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Skolverket bör
ges i uppgift att forskningsmässigt låta utvärdera
och kvalitetscertifiera arbetsmetoder för att
förebygga och hindra mobbning.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det bör vara
upp till varje skola att avgöra vilken metod och
vilken form av kvalitetssäkrat åtgärdsprogram man
vill använda, men inriktningen måste vara att den
metod och det program som väljs ger dokumenterad
effekt.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kunskap om
kvalitetscertifierade åtgärdsprogram via
utbildningssatsningar skall spridas till Sveriges
alla skolor.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
kvalitetscertifierade åtgärdsprogram används i
arbetet mot mobbning är ett av de kvalitetskrav
som föräldrar bör kunna ställa på skolan.
2002/03:Ub229 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att elever skall
kunna flyttas från en grundskola för undervisning
på annan plats under en längre eller kortare tid
om de gör sig skyldiga till allvarliga förseelser
som kränkning och våld.
2002/03:Ub233 av Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström
(m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skyldighet att
polisanmäla mobbningsfall.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kommunens
skyldighet att betala ersättning till mobbade.
2002/03:Ub238 av Cristina Husmark Pehrsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av att se över
skollagen i syfte att möjliggöra avstängning av elev
som utövar mobbning i skolskjuts.
2002/03:Ub239 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Skolverket
skall kunna vidta sanktioner mot kommuner som
saknar antimobbningsplaner eller inte vidtar
tillräckliga åtgärder mot mobbning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en rättslig
översyn för att underlätta för elever att få
skadestånd av kommuner som visat underlåtenhet i
arbetet mot mobbning.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skärpt tillsyn av
hur kommunerna sköter arbetet mot mobbning.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att indraget
studiebidrag skall vara en möjlig åtgärd att vidta
mot elever som kränker andra eller har ogiltig
frånvaro.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skollagen
skall ändras så att kommuner åläggs att
polisanmäla elever som utövar våld eller
allvarligt kränker andra.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att lärare skall
vara skyldiga att rapportera våld och kränkande
behandling till rektorn.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
grundskoleförordningen skall ändras så att det
står klart att det är möjligt att tvångsförflytta
en elev från skolan om han eller hon kränker andra
människor.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolans skyldighet
att erbjuda alternativ undervisning för de elever
som flyttas från sin skola.
2002/03:Ub246 av Birgitta Carlsson och Lars-Ivar
Ericson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att det bör införas en ny
bestämmelse om strikt ansvar för kommunen vid
mobbningsskada, så att barn har möjlighet att få
ekonomisk upprättelse när kommunen inte lyckats
stoppa mobbning.
2002/03:Ub290 av Håkan Juholt (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om åtgärder mot s.k. nollning.
2002/03:Ub298 av Bo Lundgren m.fl. (m):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om krafttag mot
mobbning.
2002/03:Ub336 av Maud Olofsson m.fl. (c):
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om nolltolerans
mot våld och mobbning.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att göra en
översyn av kommunernas skadeståndsskyldighet vid
mobbning.
2002/03:Ub380 av Gustav Fridolin och Mikaela
Valtersson (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om handlingsplaner
mot mobbning i skolan.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till sådan ändring av skollagen att elever
alltid skall få vara delaktiga i arbetet med att
förebygga mobbning och ta fram handlingsplaner mot
mobbning i skolan.
3. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning för att se över den enskildes möjlighet
att få ersättning från kommunen efter lång tid av
mobbning utan tillräckliga åtgärder i skolan.
2002/03:Ub410 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.
(m):
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nolltolerans mot
mobbning.
2002/03:Ub413 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.
(m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att förtydliga
skolans förebyggande ansvar för att stävja
mobbning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att särskilja
åtgärder som sätts in från skolan för att hjälpa
mobbade, respektive förhindra mobbare från att
fortsätta kränka.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skapa
tydligare roller för skolpersonalen.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att våldsbrott som
begås i skolan skall anmälas av skolan.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Skolverket bör
ges i uppgift att forskningsmässigt låta utvärdera
och kvalitetscertifiera arbetsmetoder för att
förebygga och hindra mobbning.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolornas
möjligheter att välja åtgärdsprogram mot mobbning.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att sprida kunskap
om kvalitetscertifierade åtgärdsprogram via
utbildningssatsningar.
2002/03:Ub492 av Inger Davidson m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en nollvision i
arbetet för att motverka mobbning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en nationell
samling mot mobbning.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en utvärdering och
uppföljning av mobbningskampanjen "Tillsammans".
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Skolverket bör
utöva tillsyn över skolors värdegrunds- och
mobbningsarbete.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skollagen
tydligare bör framhålla ansvarsförhållanden vid
mobbning.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett aktivt
integrationsarbete som ett medel att minska
mobbning.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att överbrygga
glappet mellan vuxna och elever.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kamratstöd och
handledd medling.
2002/03:Ub537 av Siw Wittgren-Ahl (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om skolornas möjlighet att
arbeta förebyggande mot mobbning.
2002/03:Ub539 av Monica Green m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om kamratstödjare i alla
skolor.
2002/03:Ju213 av Sten Tolgfors (m):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolans arbete mot
mobbning.