Utbildningsutskottets betänkande

2002/03:UBU12

Betyg

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 27 motionsyrkanden från
allmänna motionstiden 2002 om olika betygsfrågor.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga
yrkanden.
Yrkandena handlar om förändringar av
betygssystemen i grundskolan och gymnasieskolan,
avskaffande av betygen, möjligheten att pröva för
nytt betyg och möjligheten att överklaga ett betyg,
nationella prov, skriftliga omdömen och
utvecklingssamtal. Utskottet hänvisar till tidigare
ställningstaganden samt utrednings- eller
beredningsarbete i frågan.
Reservationer finns från Moderaterna, Folkpartiet
liberalerna, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet,
Centerpartiet och Miljöpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänsyn till de motiveringar som framförs under
Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:

1. Betyg från årskurs 6 i grundskolan och i
fler steg

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub207 yrkande 3,
2002/03:Ub229 yrkande 6,
2002/03:Ub270,
2002/03:Ub285,
2002/03:Ub298 yrkande 3 i denna del,
2002/03:Ub336 yrkande 4 och
2002/03:Ub417 yrkande 13.
Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. Möjlighet till betyg från årskurs 1 i
grundskolan

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub298 yrkande 3 i denna del.
Reservation 2 (m)

3. Utvärdering av betygssättningen

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub244 yrkande 19.
Reservation 3 (fp)

4. Fler betygssteg i gymnasieskolan

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub244 yrkande 20 och
2002/03:Ub444 yrkande 12.
Reservation 4 (m, fp, kd, c)

5. Avskaffande av kursbetyg

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub244 yrkande 11 och
2002/03:Ub444 yrkande 13.
Reservation 5 (fp)
Reservation 6 (kd)

6. Avskaffande av betygen

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub304 och
2002/03:Ub388 yrkandena 1 och 3.
Reservation 7 (v, mp)

7. Prövning i gymnasieskolan

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub244 yrkande 21 och
2002/03:Ub429 yrkande 6.
Reservation 8 (m, fp, c)

8. Överklagande

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub388 yrkande 2 och
2002/03:Ub498 yrkande 2.

9. Nationella prov

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub207 yrkande 5,
2002/03:Ub229 yrkande 8,
2002/03:Ub417 yrkande 14 och
2002/03:Ub444 yrkande 16.
Reservation 9 (m, fp, c)
Reservation 10 (kd)

10. Skriftliga omdömen

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub207 yrkandena 1 och 2 samt
2002/03:Ub229 yrkande 7.
Reservation 11 (m)
Reservation 12 (fp)

11. Utvecklingssamtal

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub417 yrkande 12.
Reservation 13 (kd)

Stockholm den 10 april 2003

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson
(fp), Inger Lundberg (s), Majléne Westerlund Panke
(s), Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-
Erik Söderqvist (s), Per Bill (m), Louise Malmström
(s), Sofia Larsen (c), Sören Wibe (s), Anna
Ibrisagic (m), Mikael Damberg (s), Mikaela
Valtersson (mp), Tobias Billström (m) och Axel
Darvik (fp).

2002/03

UbU12

Redogörelse för ärendet

Under den allmänna motionstiden i oktober 2002
väcktes ett antal motionsyrkanden i betygsfrågor i
grund- och gymnasieskolan. Dessa behandlas i detta
betänkande.

Yrkandena tar upp förändringar av betygssystemen i
grundskolan och gymnasieskolan, avskaffande av
betygen, möjligheten att pröva för nytt betyg och
möjligheten att överklaga ett betyg. Dessutom
behandlas nationella prov, skriftliga omdömen och
utvecklingssamtal i yrkandena.
Förslagen i motionerna, sammanlagt 27 yrkanden,
återges i bilaga.

Utskottets överväganden

Betygssystemet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden som rör
förändringar av betygssystemet i grundskolan
och gymnasieskolan. Utskottet anger som grund
för avslag tidigare ställningstaganden,
pågående insatser samt beredningsarbete av
lämnade utredningsförslag.
Jämför reservationerna 1 (m, fp, kd, c), 2
(m), 3 (fp), 4 (m, fp, kd, c), 5 (fp), 6 (kd)
och 7 (v, mp).

Förändring av betygssystemet m.m. i grundskolan

Motioner

De borgerliga partierna tar alla upp utformningen av
betygssystemet i grundskolan och menar att betyg bör
ges fr.o.m. årskurs sex i en sexgradig skala. I
Kristdemokraternas motion 2002/03:Ub417 yrkande 13
påpekas att stegen i betygsskalan inte får vara för
glesa om eleven skall motiveras att försöka uppnå
nästa steg. Med för få steg är det också svårt att
mäta det som betygen skall mäta på ett rättvisande
sätt. Kristdemokraterna menar dessutom att betygen
bör ges tidigare för att eleverna skall hinna vänja
sig vid systemet i god tid före slutbetyget i
årskurs nio. I motionerna 2002/03:Ub270 (kd) och
2002/03:Ub285 (kd) framförs att ett betygssystem med
fler betygssteg är studievänligare, både för den som
har lätt att lära och för den som har svårare. Med
fler steg ökar möjligheterna till återföring, och
funktionen av urvalskriterium för vidare studier
förbättras.

Moderaterna menar i motionerna 2002/03:Ub298
yrkande 3 och 2002/03:
Ub207 yrkande 3 att betyg bör ges, i sex steg,
senast från sjätte klass men att det bör vara
möjligt att ge betyg redan från årskurs ett.
Folkpartiet anser i motion 2002/03:Ub229 yrkande 6
att betygen i dag ges alldeles för sent. Elever,
föräldrar, skola och skolpolitiker bör tidigare än i
åttan få tydliga besked om elevens
kunskapsutveckling. Dessutom är dagens antal steg
för få för att kunna visa vilka kunskaper eleven
har. Centerpartiet påpekar i motion 2002/03:Ub336
yrkande 4 att betygen ger information om hur långt
eleven har kommit på väg mot måluppfyllelse och att
betygen inte bara är en utvärdering av elevernas
kunskaper utan visar också hur väl skolan har
lyckats stödja eleverna i deras kunskapsutveckling.
Bland annat för att minska risken för sent insatta
stödinsatser bör betyg ges från årskurs sex, och
dessutom sättas i sex steg.
I Folkpartiets motion 2002/03:Ub244 yrkande 19
föreslås att Skolverket får i uppdrag att genomföra
en utvärdering av betygen på nationell nivå för att
undersöka om de motsvarar den kunskapsnivå som de
nationella målen och kriterierna anger. Skälet anges
vara att godkända betyg i grundskolan inte verkar
motsvara de kunskapskrav som ställs för att klara
kärnämnena i gymnasiet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena. Utskottet har behandlat
motsvarande motionsyrkanden ett flertal gånger
(senast i bet. 2000/01:UbU13 och 2001/02:UbU10), och
utskottet finner inte anledning att nu ändra
tidigare ställningstaganden.

Skolverket har utarbetat ett kommentarmaterial
"Bedömning och betygssättning" liksom antologin "Att
bedöma eller döma" i syfte att stödja utvecklingen
på området. Skolverket pekar i sitt
kommentarmaterial på att skillnaden mellan olika
betyg i det svenska betygssystemet skall vara
kvalitativ. Det innebär att skillnader skall
formuleras som kunnande av olika kvalitet. Att kunna
beskriva olika kvaliteter ställer stora krav på ett
välutvecklat och nyansrikt språk, och Skolverket
menar att ett betygssystem som baseras på verbalt
beskrivna kvaliteter gör det betydligt svårare att
ha många betygssteg. I ett kvalitativt system kan
man inte heller tala om att steg mellan olika betyg
är lika stora. Det faktum att man vid meritvärdering
tilldelar betyg numeriska vikter beror på att betyg
används vid urval och har inte med själva
betygssystemet att göra. Utskottet vill i
sammanhanget peka på utvecklingssamtalen och den
möjlighet som finns inom ramen för dessa att utbyta
information om elevens framsteg liksom att komma
överens om vilka åtgärder som behövs för att stödja
eleven i det fortsatta arbetet.
Skolverkets nationella kvalitetsgranskning år 2000
om betyg och bedömning visade att det fanns
betydande brister vad gällde en rättvis och
likvärdig betygssättning. Granskningen pekade bl.a.
på behovet av samverkan och fortbildning för att
förbättra situationen. För att säkerställa
kvaliteten i nuvarande betygssystem har regeringen
givit Skolverket i uppdrag att tillsammans med
lärarorganisationerna genomföra en nationell
kompetensutveckling för lärare om bedömning och
betygssättning. Den nya Skolutvecklingsmyndigheten
har nu övertagit uppdraget och kommer efter hand att
presentera och genomföra olika aktiviteter.
Utskottet vill här erinra om den roll de nationella
proven har att bidra till en mer likvärdig
betygssättning.

Förändring av betygssystemet i gymnasieskolan

Motioner

Folkpartiet anser i motion 2002/03:Ub244 yrkande 20 att sex
betygssteg skall införas även i gymnasieskolan då
dagens betygssteg inte på ett rättvisande sätt kan
visa elevernas skilda kunskapsnivåer. Folkpartiet
vill också införa slutbetyg i stället för kursbetyg.
Ett sådant betyg speglar bättre vad eleven kan när
hon eller han lämnar gymnasieskolan (yrkande 11).
Kristdemokraterna framför i motion 2002/03:Ub444
yrkande 12 att dagens betygssystem i gymnasieskolan,
av samma skäl som för grundskolan, skall
kompletteras med flera steg. Fler steg behövs för
att på ett tydligt sätt kunna mäta kunskaperna
liksom för att motivera eleverna att försöka uppnå
nästa steg. Kristdemokraterna anser också att en
övergång från kursbetyg till ämnesbetyg bör
övervägas eftersom dagens system med betygssättning
i enskilda kurser har visat sig vara stressande för
eleverna samtidigt som möjligheten till helhet och
fördjupning i kunskaperna försvåras (yrkande 13).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå yrkandena.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat
motsvarande yrkanden (senast i bet. 2001/02:UbU9 och
2000/01:UbU10).

Antalet steg i betygsskalan bygger på att
kunskapskvaliteter för olika steg kan identifieras
och beskrivas i betygskriterier. En förändring av
antalet steg skulle innebära en genomgripande
förändring av betygssystemet. För att säkerställa
kvaliteten i nuvarande betygssystem har regeringen
som redan nämnts givit Skolverket i uppdrag att
tillsammans med lärarorganisationerna genomföra en
nationell kompetensutveckling om bedömning och
betygssättning för lärare. Den nya
Skolutvecklingsmyndigheten har nu övertagit
uppdraget.
Gymnasiekommittén tar i sitt betänkande Åtta vägar
till kunskap (SOU 2002:120) upp betygssystemet och
betygssättningen. Kommitténs uppfattning är att en
eventuell förändring av det rådande betygssystemet
bör ske som en konsekvens av andra förändringar i
gymnasieskolan och dess struktur. Enligt kommittén
skulle framlagda förslag om förändring av strukturen
i gymnasieskolan och större kurser medverka till att
minska de problem med stress och fragmentarisering
som dagens system med kursbetyg bedöms orsaka.
Kommittén föreslår att betyg sätts på kurs men att
kurserna skall vara av större omfattning än i dag,
ofta motsvarande ämne och block. I de fall ett block
består av kurser inom samma yrkesområde skulle ett
betyg på hela blocket vara naturligt. För de
traditionella skolämnena kan betygen behöva
redovisas separat. Kurser inom sådana ämnen skulle,
med kommitténs förslag, komma att finnas inom flera
block, vilket då gör det naturligt att sätta betyg
på var och en av kurserna. Vill man ta ytterligare
steg mot ett mer renodlat ämnesbetygssystem sker
detta lämpligast i samband med kommande
kursplaneöversyn. Sammanfattningsvis menar kommittén
att det vid eventuella förändringar av
betygssystemet är viktigt med lång framförhållning.
Utskottet menar att regeringens beredning av
förslagen bör avvaktas.

Avskaffande av betygen

Motioner

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet tar upp frågan
om avskaffande av betygen. Vänsterpartiet menar i
motion 2002/03:Ub304 att en betygsfri skola skulle
förbättra skolan i flera avseenden. Den betygsfria
skolan skall inte ses som en kravlös skola utan den
skulle komma att ställa högre krav på såväl lärare
som elever än dagens. Vänsterpartiet avvisar de
traditionella argumenten för betyg som
utvärderingsinstrument, motiverande och
urvalsinstrument och menar att det finns lämpligare
metoder att använda för dessa syften. Ett försök med
betygsfri intagning till gymnasieskolan bör inledas
snarast. Miljöpartiet anser i motion 2002/03:Ub388
yrkandena 1 och 3 att betyg medför ett antal
negativa effekter och att en försöksverksamhet bör
inledas där betygen i grundskolan avskaffas i en
region i landet. Ett avskaffande av betygen skall
inte leda till en kravlös skola utan en skola där
kunskap står i centrum med andra system av
uppföljningar än betyg. Frågan om antagningssystem
för högre utbildningar är komplicerad, men
möjligheten att successivt avskaffa det graderade
betygssystemet i grundskolan bör utredas närmare,
enligt Miljöpartiet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.

Utskottet har tidigare uttalat sig mot en översyn
av betygssystemet med motiveringen att det nuvarande
betygssystemet har funnits alltför kort tid (bet.
2001/02:UbU10) liksom att införandet av det
nuvarande systemet har krävt ett mycket omfattande
arbete både på nationell och lokal nivå (bet.
2001/02:
UbU9). Utskottet vill också i detta sammanhang peka
på utvecklingssamtalens ökade roll i uppföljningen
av elevens kunskapsutveckling. Genom den satsning på
kompetensutveckling av lärare i frågor om bedömning
och betygssättning som Skolutvecklingsmyndigheten
tillsammans med lärarorganisationerna ansvarar för,
ökar också förutsättningarna för likvärdiga och
rättvisa betyg. I de nyligen avlämnade betänkandena
av Skollagskommittén och Gymnasiekommittén framförs
ett antal förslag i betygsfrågor som bl.a. syftar
till att avhjälpa problem i dagens system.
Regeringens beredning av förslagen i detta avseende
bör avvaktas.

Prövning och överklagande av betyg

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkanden om prövning och överklagande
av betyg med hänvisning till aviserat
utredningsarbete samt pågående
beredningsarbete.
Jämför reservation 8 (m, fp, c).

Motioner

Folkpartiet menar i motion 2002/03:Ub244 yrkande 21
att elever som går i gymnasieskolan skall kunna
pröva för ett högre betyg också sedan de erhållit
betyget Godkänd. I dag är möjligheten att pröva
reserverad för dem som ännu inte har något betyg
från kursen eller har fått betyget Icke godkänd.
Detta är ett hinder för de elever som förbättrar
sina kunskaper under sin tid i gymnasieskolan. Även
Centerpartiet tar upp frågan i motion 2002/03:Ub429
yrkande 6. Möjligheten att tentera om gymnasiekurser
bör återinföras, menar motionärerna och jämför med
den möjlighet som finns inom komvux att genomgå ett
obegränsat antal prövningar.

I motion 2002/03:Ub388 yrkande 2 föreslår
Miljöpartiet att en rätt att överklaga betyg skall
införas i skollagen. Rätten skulle gälla de betyg
som påverkar möjligheten till fortsatt utbildning,
nämligen betyg från år nio och gymnasiebetygen.
Förutom att en sådan rätt att överklaga skulle öka
elevens ställning kan den också stärka lärarens
ställning. En lärare som anklagas för felaktig
betygssättning har i dag inte möjlighet att få
frågan utredd. I motion 2002/03:Ub498 (s) yrkande 2
påpekas att elever ofta upplever betygssättningen
som orättvis. För att säkerställa att
betygssättningen görs på objektiva grunder bör det
enligt motionärerna finnas möjlighet för eleverna
att överklaga betygen och få sina kunskaper prövade
av en annan lärare eller rektor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.

Vid tidigare behandling av motionsyrkanden
angående rätt till omprövning (bet. 2001/02:UbU9)
pekade utskottet på att intresset för att höja ett
redan satt betyg hänger ihop med att varje kursbetyg
läggs till grund för meritvärderingen vid urval till
den grundläggande högskoleutbildningen. Utskottets
mening var att resultatet av Gymnasiekommitténs
arbete borde avvaktas liksom regeringens beredning
av frågan.
I Gymnasiekommitténs betänkande (SOU 2002:120)
diskuteras frågan om prövning av gymnasiekurser och
kursbetygens roll vid urval till grundläggande
högskoleutbildning. Kommitténs uppfattning är att de
nuvarande meritvärderingsreglerna vid urval leder
till vissa negativa beteenden och att betygens
användning vid urval och vid bedömningen av särskild
behörighet behöver förändras. Det förslag om
gymnasieexamen som kommittén lägger fram skulle
innebära att de som avlägger en sådan skall anses ha
grundläggande behörighet för högskolestudier.
Kommittén föreslår också att systemet med särskilda
behörighetskrav för högskolestudier ses över med
sikte på att få ett system som är mindre knutet till
i förväg definierade kurser. Likaså föreslås en
översyn av bestämmelserna om meritvärdering vid
urval i syfte att minska taktikval och
konkurrenskomplettering. Kommittén ifrågasätter
också om systemet med konkurrenskomplettering över
huvud taget behövs.
Regeringen har den 28 mars 2003 beslutat om
direktiv till en särskild utredare som skall se över
och föreslå ändringar i reglerna för tillträde till
grundläggande högskoleutbildning. Utgångspunkterna
för arbetet skall bl.a. vara att
meritvärderingssystemet bör vara så utformat att det
uppmuntrar eleverna att genomgå ett fullständigt
program i gymnasieskolan och stimulerar till studier
på kurser som anses svåra eller som innebär
fördjupade kunskaper i ett ämne. De framtida
tillträdesreglerna bör också minska incitamenten
till den omfattande konkurrenskomplettering som sker
i dag. Den särskilde utredaren skall överväga om
nuvarande krav för grundläggande behörighet bör
skärpas. Dessutom skall utformningen av de särskilda
behörighetskraven ses över. Utredningsuppdraget
skall vara slutfört senast den 9 januari 2004.
Utskottet anser att pågående beredningsarbete samt
aviserat utredningsarbete bör avvaktas.
Skollagskommittén (SOU 2002:121) föreslår att
betyg skall kunna omprövas i syfte att stärka
elevens rättsäkerhet. Förslaget omfattar inte
önskemål som syftar till att eleven skall kunna höja
sina betyg genom en ny examination. Omprövningen
föreslås ske på lokal nivå och genom att någon annan
lärare än den betygssättande tillsammans med rektor
granskar betygssättningen och i förekommande fall
även ändrar betyget. Möjligheten att begära
omprövning bör enligt kommittén begränsas till
sådana betyg som i dag får rättsverkan, dvs. betyg
som ingår i dagens slutbetyg. Enligt utskottet bör
regeringens beredning av förslagen bör avvaktas.

Nationella prov

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden angående
nationella prov. Utskottet hänvisar till
tidigare ställningstaganden, gällande
bestämmelser, pågående och planerade
insatser.
Jämför reservation 9 (m, fp, c) och
reservation 10 (kd).

Motioner

Folkpartiet påpekar i motion 2002/03:Ub229 yrkande 8
att nationella prov ger en möjlighet att upptäcka
elever som är i behov av stöd samtidigt som de ger
en samlad bild av skolans resultat. Ämnesproven i
svenska och matematik skall vara obligatoriska redan
i årskurs tre, och resultaten skall leda till beslut
om stödundervisning, anser Folkpartiet.
Kristdemokraternas uppfattning i motionerna
2002/03:Ub417 yrkande 14 och 2002/03:Ub444 yrkande
16 är att de nationella proven är viktiga både som
ett stöd vid betygssättningen och som hjälp för den
enskilde elevens utvärdering av sitt arbete.
Obligatoriska nationella prov bör genomföras i flera
ämnen fr.o.m. årskurs fem, dock inte av så
omfattande karaktär som nuvarande nationella prov.
Former för hur de praktiska yrkeskunskaperna skall
bedömas måste utvecklas. I motion 2002/03:Ub207
yrkande 5 (m) understryks att nationella prov är
viktiga då de visar varje elevs resultat och behov
av extra stöd samtidigt som de visar enskilda
skolors resultat.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena. Liknande motionsyrkanden har
behandlats och avstyrkts av utskottet vid ett
flertal tillfällen (senast bet. 2001/02:UbU10 och
2000/01:UbU13). Utskottet finner inte anledning att
nu ändra sina tidigare ställningstaganden.

Utskottet påminner om att inom ramen för det
nationella provsystemet finns i dag diagnosmaterial
i svenska och matematik för åren före årskurs sex
samt för årskurs sex till nio material i svenska,
engelska och matematik. Syftet med de diagnostiska
proven är i stor utsträckning att ge lärarna hjälp
att bedöma och stödja elevernas utveckling.
Ämnesprov i samma ämnen kan användas i slutet av
årskurs fem för att bedöma elevernas
kunskapsutveckling. Möjlighet finns att lokalt
bestämma att även icke-obligatoriska prov skall
genomföras av alla. I slutet av årskurs nio skall
ämnesprov ges i svenska, engelska och matematik för
att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd
för betygssättningen. För gymnasieskolan varierar
det något vilka nationella prov som är obligatoriska
beroende på program och kurs. Ett nationellt prov
kan inte pröva elevens kunskaper mot alla mål,
vilket innebär att provresultaten endast delvis
utgör det underlag som läraren har att ta hänsyn
till vid betygssättningen.
Inom ramen för Skolverkets uppdrag att utveckla
och tillhandahålla ett provsystem ingår också att
utveckla en provbank. I denna finns prov och
bedömningsmaterial på gymnasial nivå i ett antal
ämnen och prov för program med yrkesämnen.
Med anledning av yrkandena om skolans resultat
vill utskottet i sammanhanget peka på Skolverkets
nya granskande roll och uppgiften att svara för
utbildningsinspektioner. Skolhuvudmän och skolor
skall regelbundet inspekteras, och såväl
verksamheternas förutsättningar och resultat som
kvalitetsarbetet kommer att omfattas av
inspektionen. Slutsatserna av inspektionerna kommer
att göras offentliga för elever och föräldrar.

Skriftliga omdömen och
utvecklingssamtal

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkanden om skriftliga omdömen och
utvecklingssamtal. Utskottet hänvisar till
gällande bestämmelser, tidigare
ställningstaganden, pågående
utvecklingsinsatser samt pågående utrednings-
och beredningsarbete.
Jämför reservation 11 (m), 12 (fp) och 13
(kd).

Motioner

Alla föräldrar skall erbjudas skriftliga omdömen om
sitt barns kunskapsmässiga och sociala utveckling,
enligt Folkpartiets uppfattning i motion 2002/03:
Ub229 yrkande 7. Redan från första året skall det
vara möjligt att lämna sådan information. I motion
2002/03:Ub207 (m) yrkandena 1 och 2 påpekas vikten
av att skolan har ett tydligt signalsystem gällande
hur barnen tillgodogör sig kunskap. När detta saknas
uppmärksammas eller åtgärdas inte barns brister i
läs- och skrivförmåga. Det är också viktigt med
tidiga signaler, och därför bör såväl betyg som
skriftliga omdömen efter lokala beslut kunna ges
redan från första klass.

Kristdemokraterna lyfter i motion 2002/03:Ub417
yrkande 12 upp behovet av en vidareutveckling av
utvecklingssamtalen. Vid samtalen bör en individuell
studieplan för eleven utarbetas av elev, föräldrar
och lärare gemensamt. Planen skall omfatta såväl
kunskapsutveckling som personlig utveckling och ha
utformningen av ett kontrakt där varje parts ansvar
klart definieras. Det är också viktigt att
regelbunden uppföljning görs. Skriftlig information
bör också ges om elevens kunskap och utveckling
senast från årskurs fem.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Både elev och föräldrar har rätt till tidig och
tydlig information om kunskapsutveckling och
studieresultat. Vid utvecklingssamtal, som skall ske
minst en gång per termin, ges tillfälle till sådan
information. Om eleven riskerar att inte nå målen
skall elev och föräldrar få reda på det så tidigt
som möjligt. Det finns en möjlighet att komplettera
utvecklingssamtalet med skriftlig information om
elevens skolgång. En dokumentation kan t.ex.
innehålla sådana gemensamma överenskommelser som
gjorts i syfte att stödja eleven i hans eller hennes
fortsatta utveckling. Denna typ av skriftlig
information är inte att förväxla med s.k. skriftligt
omdöme. Skolverket och numera
Skolutvecklingsmyndigheten arbetar på olika sätt med
att stödja utvecklingen av utvecklingssamtal och
skriftlig information, bl.a. genom en särskild
webbplats. Ett särskilt kommentarmaterial,
"Utvecklingssamtal och skriftlig information"
(2001), har utgetts liksom ett referensmaterial,
"Möten för utveckling" (2001).
Utskottet har tidigare i år (bet. 2002/03:UbU3)
behandlat regeringens skrivelse Utbildning för
kunskap och jämlikhet - regeringens utvecklingsplan
för kvalitetsarbetet i förskola, skola och
vuxenutbildning (skr. 2001/02:188). Utskottet ansåg
att det var positivt att skolornas ansvar att
informera föräldrar och elever om elevens
studieutveckling förtydligades liksom att de
individuella utvecklingsplanerna har en viktig roll
att spela. Utskottet menade att det var angeläget
att alla elever får en individuellt anpassad
utbildning samt att studieutvecklingen planeras och
följs noga genom hela studietiden.
En pågående utredning, Offentlighet och sekretess
i skolan (dir. 2002:130), behandlar frågor som rör
sekretess för olika former av dokumentation som
förekommer i skolan, bl.a. rörande den enskilda
eleven. Utredningen skall vara slutförd senast den 1
september 2003. Skollagskommittén föreslår i sitt
betänkande (SOU 2002:121) att en bestämmelse om
utvecklingssamtal tas in i skollagen. I avvaktan på
vad den nämnda sekretessutredningen kan komma att
föreslå, anser kommittén att ett lagkrav om
dokumentation bör begränsas till att gälla
dokumentation av överenskommelser på begäran av elev
eller vårdnadshavare. Kommittén menar också att
former för reglering av den individuella
utvecklingsplanen bör avvaktas. I fråga om
skriftligt omdöme menar kommittén, liksom regeringen
i utvecklingsplanen, att skolan skall vara skyldig
att utfärda skriftliga omdömen för alla elever som
inte når målen i årskurs nio och inte som i dag
endast på elevs eller vårdnadshavares begäran. Denna
fråga bör regleras i förordning, menar kommittén.
Utskottet menar att pågående utredningsarbete
liksom regeringens beredningsarbete av frågorna bör
avvaktas.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstagande har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i reservationen.

1. Betyg från årskurs 6 i grundskolan och i
fler steg (punkt 1) - m, fp, kd, c

2.
av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Per
Bill (m), Sofia Larsen (c), Anna Ibrisagic (m),
Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2002/03:Ub207 yrkande 3,
2002/03:Ub229 yrkande 6,
2002/03:Ub298 yrkande 3 i denna del,
2002/03:Ub336 yrkande 4 och
2002/03:Ub417 yrkande 13
samt bifaller delvis motionerna
2002/03:Ub270 och
2002/03:Ub285.

Ställningstagande

Betygen är en viktig del av målstyrningen. Eleven,
föräldrar och skolan behöver tidigare än i dag få
tydliga besked om elevens kunskapsutveckling. Därför
bör betyg ges fr.o.m. årskurs sex. I dag är det för
få steg för att betygen skall visa vilka kunskaper
eleven har. Med glesa betygssteg blir det också
svårt att motivera eleven att försöka uppnå nästa
steg. Vi anser därför att betygen bör ges i en
sexgradig skala.

3. Möjlighet till betyg från årskurs 1 i
grundskolan (punkt 2)
- m

4.
av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias
Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub298 yrkande 3 i denna del.

Ställningstagande

Betygen skall användas som ett aktivt instrument för
att följa varje elevs studieplan och för att stödja
pedagogiken. Det krävs ett betygssystem som har fler
steg än i dag för att fånga fler nyanser i lärandet.
Betyg skall kunna ges redan i årskurs ett och skall
vara en rättighet senast i årskurs sex. Elever som
hamnar efter skall ges extra stöd.

5. Utvärdering av betygssättningen (punkt 3) -
fp

6.
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub244 yrkande 19.

Ställningstagande

Det har visat sig att godkända betyg i grundskolan
inte motsvarar de kunskapskrav som ställs för att
klara kärnämnena i gymnasiet. Folkpartiet föreslår
att Skolverket får i uppdrag att genomföra en
utvärdering av betygen på nationell nivå för att
undersöka om de motsvarar den kunskapsnivå som de
nationella målen och kriterierna anger. Det är
viktigt att resultaten i de nationella kursproven
används som grund för betygssättningen.

7. Fler betygssteg i gymnasieskolan (punkt 4) -
m, fp, kd, c

8.
av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Per
Bill (m), Sofia Larsen (c), Anna Ibrisagic (m),
Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2002/03:Ub244 yrkande 20 och
2002/03:Ub444 yrkande 12.

Ställningstagande

I dag är det för få betygssteg för att betygen på
ett rättvist sätt skall kunna spegla elevernas
skilda kunskapsnivåer. Särskilt steget mellan
Godkänd och Väl godkänd är för stort. Vi anser att
antalet betygssteg bör vara sex.

9.
Avskaffande av kursbetyg (punkt 5) - fp

10.
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub244 yrkande 11
och bifaller delvis motion
2002/03:Ub444 yrkande 13.

Ställningstagande

Folkpartiet vill införa slutbetyg i stället för
kursbetyg, så att elevens slutbetyg speglar vad
eleverna kan när de lämnar gymnasieskolan, inte vad
de kunde i årskurs ett.

11. Avskaffande av kursbetyg (punkt 5) - kd

12.
av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub444 yrkande 13
och bifaller delvis motion
2002/03:Ub244 yrkande 11.

Ställningstagande

Betygssättningen i enskilda kurser är stressande för
eleverna samtidigt som helheten och fördjupningen i
kunskaperna riskerar att gå förlorade.
Kristdemokraterna anser därför att en övergång från
kursbetyg till ämnesbetyg bör övervägas. Det bör
sättas ett betyg efter varje avslutad kurs.
Kursbetygen vägs sedan samman i ett ämnesbetyg.

13.
Avskaffande av betygen (punkt 6) - v, mp

14.
av Britt-Marie Danestig (v) och Mikaela
Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2002/03:Ub304 och
2002/03:Ub388 yrkandena 1 och 3.

Ställningstagande

Vi vill avskaffa betygen, men det betyder inte att
vi skall skapa en kravlös skola. Tvärtom skulle en
betygsfri skola komma att ställa ännu högre krav på
såväl lärare som elever. Vi vill avskaffa betygen
därför att de är orättvisa och dåliga på att
förutsäga elevens lämplighet såväl för studier som
för olika yrkesområden. Dessutom är de
stressframkallande, fungerar dåligt som
belöningssystem samt förhindrar en konstruktiv
skolutveckling. Vi vill starta en försöksverksamhet
inom en begränsad region där vi avskaffar betygen.
Frågan om ett nytt antagningssystem för högre
utbildningar och ett successivt avskaffande av det
graderade betygssystemet i gymnasieskolan är
komplicerad och bör utredas närmare.

15. Prövning i gymnasieskolan (punkt 7) - m,
fp, c

16.
av Ulf Nilsson (fp), Per Bill (m), Sofia Larsen
(c), Anna Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och
Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2002/03:Ub244 yrkande 21 och
2002/03:Ub429 yrkande 6.

Ställningstagande

I dag får elever i gymnasieskolan bara göra en
prövning för att få betyg från en kurs om de inte
har något betyg från kursen eller har fått betyget
Icke godkänd. Detta är ett hinder för de elever som
under sin tid i gymnasieskolan förbättrar sina
kunskaper och vill ha det på papper. Vi anser att
möjligheten att tentera om gymnasiekurser och
konkurrenskomplettera betygen skall återinföras.

17. Nationella prov (punkt 9) - m, fp, c

18.
av Ulf Nilsson (fp), Per Bill (m), Sofia Larsen
(c), Anna Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och
Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2002/03:Ub207 yrkande 5 och
2002/03:Ub229 yrkande 8
och bifaller delvis motionerna
2002/03:Ub417 yrkande 14 och
2002/03:Ub444 yrkande 16.

Ställningstagande

Förutom att nationella prov ger en samlad bild av
skolans resultat är proven viktiga för att de visar
hur varje elev ligger till och ger en möjlighet att
upptäcka elever som är i behov av stöd. Vi anser att
obligatoriska nationella prov regelbundet skall
genomföras. Ämnesproven i svenska och matematik
skall vara obligatoriska redan i årskurs tre, och
resultaten skall leda till beslut om
stödundervisning.

19. Nationella prov (punkt 9) - kd

20.
av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2002/03:Ub417 yrkande 14 och
2002/03:Ub444 yrkande 16
och bifaller delvis motionerna
2002/03:Ub207 yrkande 5 och
2002/03:Ub229 yrkande 8.

Ställningstagande

De nationella proven har en viktig uppgift att fylla
som stöd vid betygssättningen, inte minst för att få
en likvärdig bedömning i hela landet. Proven är
också till hjälp för utvärdering av den enskilde
elevens arbete. Vi anser att obligatoriska
nationella prov skall genomföras i flera ämnen
fr.o.m. årskurs fem. Proven skall inte vara av så
omfattande karaktär som nuvarande nationella prov,
utan skall kunna genomföras utan att alltför mycket
inkräkta på ordinarie arbete. Nationella prov bör
utformas i flertalet ämnen. Det är viktigt att finna
former för hur även de praktiska yrkeskunskaperna
kan bedömas.

21. Skriftliga omdömen (punkt 10) - m

22.
av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias
Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub207 yrkandena 1 och 2
och bifaller delvis motion
2002/03:Ub229 yrkande 7.

Ställningstagande

Bristande tydlighet i skolans signalsystem är en
anledning till att barn kan gå igenom hela
grundskolan utan att brister i läs- och
skrivförmågan uppmärksammas eller åtgärdas.
Signalsystemet måste också vara i bruk tidigt. Betyg
eller skriftliga omdömen bör efter lokala beslut
kunna ges redan från första klass. Vilken form
skolan använder bör vara upp till de enskilda
skolorna att avgöra. Det viktiga är att det tydligt
framgår hur varje elev klarar varje ämne samt att
detta kommuniceras med elever och föräldrar.

23. Skriftliga omdömen (punkt 10) - fp

24.
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub229 yrkande 7
och bifaller delvis motion
2002/03:Ub207 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Folkpartiet vill att alla föräldrar skall erbjudas
skriftliga omdömen om elevens kunskapsmässiga och
sociala utveckling. Grundskoleförordningen bör
ändras så att skolorna har full möjlighet att lämna
information om hur det går för eleverna redan från
första året.

25.
Utvecklingssamtal (punkt 11) - kd

26.
av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub417 yrkande 12.

Ställningstagande

Utvecklingssamtalen är ett viktigt område när det
gäller att utveckla samarbetet mellan föräldrarna
och skolan. Tanken är att eleven, föräldrarna och
lärarna tillsammans skall göra upp en individuell
studieplan som omfattar både elevens
kunskapsutveckling och personliga utveckling. Vi
anser att den bör ha utformningen av ett kontrakt
där varje parts ansvar klart definieras. Den skall
följas upp regelbundet, och elever, föräldrar och
lärare har ett gemensamt ansvar för att den
fullföljs. Skriftlig information om elevens kunskap
och utveckling i förhållande till de angivna
kravnivåerna i läroplanen bör ges senast fr.o.m.
årskurs fem. Vi anser inte att skriftliga dokument i
samband med utvecklingssamtalen endast får vara
framåtsyftande. För att kunna skriva en individuell
studieplan måste man ju först beskriva var eleven
står, innan man kan komma överens om åtgärder och
åtaganden. För de elever som slutar grundskolan utan
att ha nått upp till målen, och därmed inte får
betyg, skall skolan utarbeta ett skriftligt omdöme
oavsett eleven begär det eller inte.
Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.

1. Överklagande (punkt 8) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Miljöpartiet menar att det bör finnas en rätt att
överklaga betyg. Betyg är en myndighetsutövning som
avgör mycket av en elevs framtid, och det är därför
rimligt att de betyg som leder till fortsatt
utbildning kan överklagas.

2. Utvecklingssamtal (punkt 11) - c

av Sofia Larsen (c).
Centerpartiet menar att alla barn har rätt till
kunskap. Grundskolan måste ha ett åtagande att följa
eleven till dess eleven har uppnått målen. För att
på ett tydligt sätt stödja varje enskild elevs
kunskapsutveckling skall skolans planering utgå från
varje enskild elev. Alla barn bör därför ha en
individuell utvecklingsplan från årskurs ett. I dag
finns inte så många naturliga mötesplatser mellan
elev, föräldrar och lärare förutom
utvecklingssamtalet en gång per termin.
Centerpartiet menar att ett gemensamt åtagande kan
förbättra dialogen mellan lärare, elev och
föräldrar. Ett kunskapskontrakt bör upprättas varje
termin mellan skola/lärare, elev och föräldrar.
Kontraktet skall utgå från den individuella
studieplanen och innehålla vad respektive part skall
göra för att eleven skall kunna nå kunskapsmålen.
Kontraktet skall utvärderas och revideras successivt
under arbetets gång.
Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner

Motioner från allmänna motionstiden 2002

2002/03:Ub207 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
skolan har ett tydligt signalsystem gällande hur
barnen tillgodogör sig kunskap.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att betyg och
skriftliga omdömen skall kunna införas redan från
första klass.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att betyg i sex
steg skall ges senast från sjätte klass.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
nationella prov för att klargöra skolans resultat.

2002/03:Ub229 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att alla elever
skall få betyg från årskurs sex och att
betygsskalan skall bli sexgradig.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att alla elevers
vårdnadshavare skall erbjudas skriftliga omdömen
fr.o.m. första årskursen.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nationella prov
vid fler tillfällen.

2002/03:Ub244 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att avskaffa
kursbetygen.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fler betygssteg
och en nationell utvärdering av betygsättningen.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att sex betygssteg
skall införas i gymnasieskolan.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att elever som går
i gymnasieskolan skall kunna pröva för ett högre
betyg också sedan de erhållit betyget Godkänd.

2002/03:Ub270 av Tuve Skånberg (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om fler betygssteg.

2002/03:Ub285 av Tuve Skånberg och Johnny Gylling
(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ett studievänligare
betygssystem.

2002/03:Ub298 av Bo Lundgren m.fl. (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av betyg
tidigare och i fler steg.

2002/03:Ub304 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att försök med ett
betygsfritt antagningssystem till gymnasieskolan bör
införas.

2002/03:Ub336 av Maud Olofsson m.fl. (c):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att betyg
skall ges från årskurs 6 och sättas i sex steg.

2002/03:Ub388 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en
försöksverksamhet där man avskaffar betygen i
grundskolan i en region.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till sådan ändring av skollagen att en
rättighet att överklaga betyg införs.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att frågan om ett
nytt antagningssystem för högre utbildningar och
ett successivt avskaffande av det graderade
betygssystemet i gymnasieskolan bör utredas
närmare.

2002/03:Ub417 av Alf Svensson m.fl. (kd):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vidareutveckling
av utvecklingssamtalen.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betygssystemets
utformning.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att de nationella
proven i årskurs fem skall vara obligatoriska och
genomföras i flera ämnen.

2002/03:Ub429 av Sofia Larsen m.fl. (c):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att återinföra
möjligheten att tentera om gymnasiekurser.

2002/03:Ub444 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att dagens
betygssystem kompletteras med flera steg.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en övergång
sker från kursbetyg till ämnesbetyg.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att nationella
prov upprättas för flertalet ämnen.

2002/03:Ub498 av Fredrik Olovsson och Hillevi
Larsson (s):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs rörande möjligheten
för en elev att få sina betyg opartiskt prövade.