Utbildningsutskottets betänkande
2002/03:UBU11
Grundskolan
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande 194
motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2002.
Den övervägande delen av yrkandena rör den
obligatoriska skolan. Dessa yrkanden avser frågor om
utbildningens villkor, organisation, arbetsformer,
arbetsmiljö och hälsofrågor i skolan. Dessutom
behandlas ett stort antal yrkanden om läroplans- och
ämnesfrågor. Övriga yrkanden rör bl.a. kultur och
musik i skolan.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga
yrkanden.
I betänkandet finns reservationer på olika punkter
från Moderata samlingspartiet, Folkpartiet
liberalerna, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet,
Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Utveckling av förskoleklassen
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub429 yrkande 4.
Reservation 1 (c)
2. Skolbarnsomsorg för 10-12-åringar
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub347 yrkande 1 och
2002/03:Ub415 yrkande 3.
Reservation 2 (kd)
Reservation 3 (v)
3. Skolbarnsomsorg för barn till arbetslösa
och föräldralediga
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub347 yrkande 2.
Reservation 4 (v)
4. Tidpunkt för skolstart
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub229 yrkande 15,
2002/03:Ub410 yrkande 3 och
2002/03:Ub417 yrkande 5.
Reservation 5 (m, kd, c)
Reservation 6 (fp)
5. Rätt till undervisning och stöd
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub229 yrkande 4 och
2002/03:Sf332 yrkandena 8 och 9.
Reservation 7 (m, fp)
6. Grundskoleexamen
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub226.
7. Val av skola
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub211 yrkande 4,
2002/03:Ub295 och
2002/03:Sf336 yrkande 24.
Reservation 8 (m, fp, kd, c)
8. Åtgärder för integration
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub229 yrkande 13,
2002/03:Ub231 yrkande 3,
2002/03:Sf226 yrkande 22 och
2002/03:Sf336 yrkande 27.
Reservation 9 (fp)
9. Åtgärder mot rasism
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub463 yrkande 3 och
2002/03:Ub494 yrkandena 1 och 2 samt 6.
Reservation 10 (mp)
10. Utbildningsmöjligheter i hela landet
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub345,
2002/03:Ub456 och
2002/03:N304 yrkande 14.
Reservation 11 (m)
11. Kompetensutveckling i små skolor
Riksdagen avslår motion
2002/03:N345 yrkande 4.
Reservation 12 (c)
12. Skolprofilering
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub211 yrkandena 1-3.
Reservation 13 (m)
13. Samarbete mellan skola och föräldrar
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub229 yrkande 20 samt
2002/03:Ub361 yrkandena 1 och 2.
Reservation 14 (m, fp, kd, c)
14. Föräldrars rätt till information och
inflytande
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub410 yrkande 13 och
2002/03:Ub417 yrkande 24.
Reservation 15 (m, fp, kd, c)
15. Skolledare
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub250 yrkande 16.
Reservation 16 (fp)
16. Skolstyrelser
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub336 yrkande 11,
2002/03:Ub381 yrkande 5 och
2002/03:Sf336 yrkande 22.
Reservation 17 (c)
Reservation 18 (mp)
17. Värdegrunden i kvalitetsredovisningen
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub417 yrkande 2.
Reservation 19 (kd)
18. Skolverkets sanktionsmöjligheter
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub313 och
2002/03:Ub336 yrkande 10.
Reservation 20 (v, c)
19. Naturskolor
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub379 yrkandena 1 och 2.
Reservation 21 (mp)
20. Teknikskolor
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub422.
21. Skolor på entreprenad
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub333.
Reservation 22 (m)
22. Värdskolor
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub336 yrkande 16 och
2002/03:Sf332 yrkande 14.
Reservation 23 (m)
Reservation 24 (c)
23. Tvåspråkig undervisning
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Sf332 yrkande 13 och
2002/03:Sf336 yrkande 26.
Reservation 25 (m)
24. Svenska elever utomlands
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub550.
25. Individanpassning
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub410 yrkandena 1 och 4.
Reservation 26 (m, fp, kd, c)
26. Flexibel arbetstid och flexibelt
arbetssätt
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub228.
27. Stödundervisning
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub330 och
2002/03:Ub410 yrkandena 9 och 10.
Reservation 27 (m, fp, c)
28. Tillgång till och granskning av läromedel
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub316 yrkande 1,
2002/03:Ub397 yrkande 1,
2002/03:Ub494 yrkande 3 och
2002/03:Ub510 yrkande 4.
29. Användning av sponsrade läromedel
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub316 yrkande 2.
Reservation 28 (v)
30. Elevinflytande
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub381 yrkandena 1-4 och
2002/03:Ub417 yrkande 23.
Reservation 29 (kd)
31. Skolans arbetsmiljö
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub229 yrkande 12,
2002/03:Ub381 yrkandena 7 och 8,
2002/03:Ub417 yrkande 17,
2002/03:Ub534 och
2002/03:Ju283 yrkande 1.
Reservation 30 (fp)
Reservation 31 (kd)
32. Inlärningsmiljö
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub250 yrkande 12,
2002/03:Ub373,
2002/03:Ub410 yrkande 12 och
2002/03:Ub543.
Reservation 32 (m)
Reservation 33 (fp)
33. Uppföljning av frånvaro
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub229 yrkande 11,
2002/03:Ub410 yrkande 14 och
2002/03:Ub557 yrkande 1.
Reservation 34 (m, fp, kd, c)
34. Åtgärder vid upprepade förseelser
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ju280 yrkande 3.
Reservation 35 (m)
35. Skolhälsovård
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub315 yrkande 1,
2002/03:Ub377,
2002/03:Ub389 yrkande 1,
2002/03:Ub545,
2002/03:So507 yrkande 1 och
2002/03:So511 yrkande 4.
Reservation 36 (fp)
Reservation 37 (kd)
Reservation 38 (v)
36. Förebyggande hälsoarbete
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub353,
2002/03:Ub478,
2002/03:Ub480,
2002/03:Ub519 och
2002/03:Ub533.
37. Förebyggande arbete mot droganvändning
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub268 yrkande 2,
2002/03:Ub341,
2002/03:Ub369 yrkande 2,
2002/03:So442 yrkande 7 och
2002/03:So447 yrkande 5.
Reservation 39 (fp, kd, c)
38. ANT-undervisning
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub554 yrkandena 1 och 2,
2002/03:Ju281 yrkande 4,
2002/03:So251 yrkande 2 samt
2002/03:So515 yrkandena 9 och 11.
Reservation 40 (m)
Reservation 41 (kd)
Reservation 42 (mp)
39. Misstanke om narkotikaanvändning
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ju281 yrkande 3 och
2002/03:So251 yrkande 5.
Reservation 43 (m)
40. Skolans uppgift
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub410 yrkande 2 och
2002/03:Ub492 yrkande 5.
Reservation 44 (m)
Reservation 45 (kd)
41. Förändring av läroplaner
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub319,
2002/03:Ub320 samt
2002/03:Ub556 yrkandena 3 och 4.
Reservation 46 (v)
42. Ämnesfrågor av övergripande karaktär
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub229 yrkandena 1 och 5,
2002/03:Ub417 yrkandena 7 och 21 samt
2002/03:Ub514.
Reservation 47 (fp)
Reservation 48 (kd)
43. Avskaffande av timplanen
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub229 yrkande 14 och
2002/03:Ub336 yrkande 5.
Reservation 49 (m, fp, kd, c)
44. Svenska och svenska som andraspråk
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub231 yrkande 2,
2002/03:Ub289,
2002/03:Ub325 yrkandena 1 och 3,
2002/03:Ub336 yrkande 15,
2002/03:Ub501 och
2002/03:Sf226 yrkande 20.
Reservation 50 (fp)
Reservation 51 (c)
45. Modersmålsundervisning
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub231 yrkande 1,
2002/03:Ub325 yrkandena 5 och 6,
2002/03:Ub437,
2002/03:Ub481,
2002/03:Ub518
2002/03:Sf226 yrkande 21 och
2002/03:Sf334 yrkandena 33 och 34 samt 50.
Reservation 52 (fp)
Reservation 53 (kd)
46. Antalet idrottstimmar
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub216,
2002/03:Ub224,
2002/03:Ub263,
2002/03:Ub434 och
2002/03:Sk257 yrkande 2.
47. Fysisk aktivitet i skolan
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub264,
2002/03:Ub336 yrkande 20,
2002/03:Ub383,
2002/03:Ub410 yrkande 15,
2002/03:Ub417 yrkande 8,
2002/03:Ub438,
2002/03:Ub496,
2002/03:So448 yrkande 4,
2002/03:Kr266 yrkande 5 och
2002/03:Kr297 yrkande 2.
Reservation 54 (fp)
Reservation 55 (kd)
Reservation 56 (c)
48. Simundervisning
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub436 och
2002/03:Ub506 yrkandena 1 och 2.
49. Sex- och samlevnadsundervisning
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub423 yrkande 2,
2002/03:Ub510 yrkande 2,
2002/03:Ub552 yrkande 1,
2002/03:Ub556 yrkandena 1, 2 och 8,
2002/03:L249 yrkande 16,
2002/03:L318 yrkande 15,
2002/03:So456 yrkandena 3 och 4.
Reservation 57 (fp)
Reservation 58 (kd)
50. Hemkunskapsundervisning
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub392 yrkande 1 och
2002/03:Ub546.
51. Mediekunskap
Riksdagen avslår motion
2002/03:Kr367 yrkande 2.
Reservation 59 (kd)
52. Företagskunskap
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub258 yrkande 1.
53. Naturvetenskap
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub283 yrkandena 1-3.
54. Historia
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub396,
2002/03:Ub417 yrkande 10 och
2002/03:N340 yrkande 14.
Reservation 60 (kd)
55. Religion
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub417 yrkandena 3 och 11.
Reservation 61 (kd)
56. Nya ämnen och inslag i undervisningen
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub227,
2002/03:Ub269,
2002/03:Ub331,
2002/03:Ub516 och
2002/03:Sf293 yrkande 5.
57. Kultur och musik
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub327 yrkandena 1, 2 och 4,
2002/03:Ub417 yrkande 9 samt
2002/03:Kr370 yrkandena 8 och 9.
Reservation 62 (fp)
Reservation 63 (kd)
58. Skolbibliotek
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub337 yrkandena 1, 4 och 5
Reservation 64 (v)
59. Icke-formellt lärande
Riksdagen avslår motion
2002/03:Kr333 yrkande 5.
Reservation 65 (kd)
60. Samverkan mellan forskarvärlden och
grund- och gymnasieskolan
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub291.
61. Fortbildning för lärare
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub397 yrkande 2.
62. Översyn av studievägledningen
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub332.
Reservation 66 (v, mp)
63. Elevers äganderätt
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub461.
64. En reklamfri skola
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub464.
Reservation 67 (v, mp)
Stockholm den 10 april 2003
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson
(fp), Inger Lundberg (s), Majléne Westerlund Panke
(s), Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-
Erik Söderqvist (s), Per Bill (m), Louise Malmström
(s), Sofia Larsen (c), Sören Wibe (s), Anna
Ibrisagic (m), Mikael Damberg (s), Mikaela
Valtersson (mp), Tobias Billström (m) och Axel
Darvik (fp).
2002/03
UbU11
Redogörelse för ärendet
Under den allmänna motionstiden i oktober 2002
väcktes ett stort antal motionsyrkanden rörande den
obligatoriska skolan, förskoleklassen och
skolbarnsomsorgen. Dessa behandlas i detta
betänkande.
Förslagen i motionerna, sammanlagt 194 yrkanden,
återges i bilaga.
Utskottets överväganden
Förskoleklass och skolbarnsomsorg
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
förändringar i frågor om förskoleklass och
skolbarnsomsorg.
Jämför reservationerna 1 (c), 2 (kd), 3 (v)
och 4 (v).
Motioner
Centerpartiet ställer sig i motion 2002/03:Ub429
yrkande 4 positiv till de förslag som Skolverket
presenterat om åtgärder för att förbättra och
utveckla verksamheten i förskoleklass. Förslagen
behandlar bl.a. behov av översyn av lag och
synkronisering av lag och förordning samt satsningar
på implementering av reformen om förskoleklass.
Kristdemokraterna pekar i motion 2002/03:Ub415
yrkande 3 på de brister inom skolbarnsomsorgen som
Skolverket har uppmärksammat. Motionärerna anser att
kommunerna måste utveckla verksamheten framför allt
för åldersgruppen 10-12 år. Vänsterpartiet föreslår
i motion 2002/03:Ub347 yrkande 1 att skollagen skall
ändras så att det klart framgår att även eleverna i
åldersgruppen 10-12 år har rätt till
fritidshemsplats. Dessutom bör det utredas om barn
till arbetslösa och föräldralediga i åldern 6-12 år
kan omfattas av rätt till skolbarnsomsorg,
motsvarande den rätt till förskoleverksamhet som nu
finns för samma grupper barn (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Motsvarande yrkande om förskoleklassen har
tidigare behandlats och avstyrkts av utskottet (jfr
bet. 2001/02:UbU10). Utskottet markerade då vikten
av att förskolepedagogiken får genomslag i
verksamheten. Utskottet noterade att medel avsatts i
budgetpropositionen för 2002 som skulle användas
till en förstärkning av Skolverkets
utvecklingsinsatser vad gäller integration mellan
förskoleklass, grundskola och fritidshem. I
budgetpropositionen för 2003 angav regeringen att
fortsatt utvecklingsarbete var nödvändigt, med fokus
på pedagogisk och innehållsmässig integrering mellan
de olika verksamheterna.
Skollagskommittén har i sitt betänkande SOU
2002:121 Skollag för kvalitet och likvärdighet
utgått ifrån att förskoleklassen alltjämt skall
behålla sin ställning som en egen skolform.
Föreslagna bestämmelser skall samordnas så långt
möjligt med vad som gäller eller föreslås för
grundskolan och motsvarande skolformer. Enligt
kommittén underlättas då integrationen mellan
förskoleklass, skola och fritidshem. Utskottet anser
att regeringens beredning av förslagen bör avvaktas.
Frågan om brister inom skolbarnsomsorgen har
tidigare behandlats av utskottet (bet.
2001/02:UbU10). Utskottet konstaterade då att
ansvaret för skolbarnsomsorgen vilar på kommunerna
och att kommunerna är skyldiga att tillhandahålla
sådan i den omfattning som behövs med hänsyn till
föräldrarnas förvärvsarbete eller studier, eller
barnets eget behov. Utskottet poängterade att det är
viktigt att skolbarnsomsorgen fungerar
ställfredställande och att de elever och föräldrar
som så önskar också har tillgång till sådan omsorg.
Utskottet menade dock att frågan redan var
uppmärksammad av regeringen. Utskottet erinrar om
det särskilda statsbidrag som inrättats för att öka
personaltätheten i skola och fritidshem och som
infördes fr.o.m. läsåret 2001/02 samt det
statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder inom
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg till de
kommuner som tillämpar maxtaxa (jfr bet.
2002/03:UbU1).
I Skolverkets första uppföljning av
maxtaxereformen (den 1 mars 2003) märks en ökning av
antalet inskrivna barn på fritidshem som hade
förälder hemma med syskon. Flera kommuner har ändrat
sina egna regler avseende denna rätt.
Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande att
fritidshemmet skall ingå som en frivillig
utbildningsform i skolväsendet. Det kan konstateras
att kommittén har övervägt men avstått från att
föreslå en reform som skulle innebära en rätt för
alla elever att få en plats i fritidshem. Kommitténs
förslag remissbehandlas för närvarande.
Utbildningsvillkor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
förändrad skolstartsålder, rätt till
undervisning och extra stöd, val av skola,
utbildningsmöjligheter i hela landet samt
metoder för att öka integrationen och
strategier mot rasism.
Jämför reservationerna 5 (m, kd, c), 6 (fp),
7 (m, fp), 8 (m, fp, kd, c), 9 (fp), 10 (mp),
11 (m) och 12 (c).
Motioner
Skolstarten bör vara individualiserad mellan sex och
åtta år, anser Moderaterna i motion 2002/03:Ub410
yrkande 3. Kristdemokraterna menar i motion
2002/03:Ub417 yrkande 5 att skolstarten bör ske vid
olika åldrar för olika barn. Den möjlighet till
flexibilitet som i dag finns utnyttjas i alltför
liten omfattning. Enligt Folkpartiet i motion
2002/03:Ub229 yrkande 15 bör elever normalt börja
skolan när de är sex år men de skall kunna börja
senare om det är lämpligt utifrån mognadsnivå.
Folkpartiet menar också att grundskolan måste bli
mer flexibel och ge varje elev den tid han eller hon
behöver för att nå målen. Alla elever som inte har
nått målen skall ha rätt till undervisning i
grundskolans regi även efter skolpliktens
upphörande. Denna rätt bör gälla tills eleverna
blivit behöriga till gymnasieskolans nationella
program eller kan påbörja vuxenutbildning (yrkande
4). Moderaterna anser i motion 2002/03:Sf332
yrkandena 8 och 9 att det finns brister i dagens
skolpolitik för barn som behöver extra stöd,
särskilt vad gäller barn som kommer till Sverige
under skolåren. I motion 2002/03:Ub226 (m) föreslås
att en grundskoleexamen inrättas. En sådan examen
skulle bygga på kontrollstationer från första till
sista klass och de elever som inte har godtagbara
kunskaper skall kunna få den hjälp som behövs.
Motion 2002/03:Ub211 (m) yrkande 4 behandlar
frågan om val av skola. Motionären menar att
skolplacering av barn lika naturligt skall kunna ske
såväl efter önskad pedagogisk inriktning som efter
skolans geografiska närhet. Enligt Vänsterpartiet i
motion 2002/03:Sf336 yrkande 24 skall eleverna
erbjudas plats enligt närhetsprincipen. Det bör dock
ges möjlighet för föräldrar och elever att ha
alternativa önskemål, som bör tillgodoses så långt
som möjligt. Motionärerna i motion 2002/03:Ub295 (m)
anser att möjligheten att fritt välja skola bör
regleras mellan de nordiska länderna, på motsvarande
sätt som gäller för gymnasieskolan.
Folkpartiet uppmärksammar i motion 2002/03:Ub229
yrkande 13 liksom i motion 2002/03:Sf226 yrkande 22
behovet av extra resurser och andra metoder för att
öka integrationen i skolan. Många bostadsområden är
segregerade i dag. Skolan kan då vara ett medel mot
segregation och utslagning och stimulera ökad social
rörlighet. Folkpartiet föreslår att skolor startas
som får en särskild profil och särskilda resurser,
s.k. magnetskolor, och som lockar till sig elever
från andra bostadsområden. Skolor i utsatta områden
behöver också få extra resurser för att hindra
utslagning av elever. Vänsterpartiet anser i motion
2002/03:Sf336 yrkande 27 att satsningar på
förbättrade utbildningsvillkor i segregerade områden
bör uppmärksamma barns och ungas totala situation
och även skall gälla livet utanför förskolan och
skolan. Skolutvecklingsmyndigheten bör också ges i
uppdrag att sprida erfarenheter om utvidgad
modersmålsundervisning, dvs. undervisning på
hemspråket i andra ämnen än bara modersmålet.
Motionären i motion 2002/03:Ub231 (s) yrkande 3
poängterar att skolan är grundläggande för
integrationen och barnens jämlika uppväxtvillkor.
Alla skolor bör utarbeta mångfaldsplaner och
utveckla sin personalpolitik för att främja ökad
etnisk mångfald bland sin personal.
I motion 2002/03:Ub463 yrkande 3 understryker
Miljöpartiet vikten av att alla skolor har
mångfaldsplaner. I dessa planer bör det ingå
strategier mot rasism. I motion 2002/03:Ub494 (m)
yrkandena 1, 2 och 6 föreslår motionären att
regeringen utreder frågor om rasism och
främlingsfientlighet i skolan och sedan återkommer
med förslag om åtgärder. Vidare föreslås att
regeringen initierar en bred kampanj på landets
skolor i syfte att starta antirasistiska
skolgrupper. Enligt motionären beror inte problemet
med rasism och främlingsfientlighet i skolan bara på
skolan. En ny generös antirasistisk
integrationspolitik kan förändra människors
attityder, enligt motionären.
Vikten av att det finns goda
utbildningsmöjligheter i hela landet, uppmärksammas
av Moderaterna i motion 2002/03:N304. Likvärdiga
villkor för utbildning måste gälla och särskilt
viktigt är att grund- och gymnasieskolan håller hög
kvalitet. Det är också viktigt att skolsystemet kan
erbjuda så flexibla lösningar som möjligt för
undervisningens genomförande. I motionerna
2002/03:Ub345 (kd) och 2002/03:Ub456 (kd) föreslås
ett särskilt tidsbegränsat stöd till
glesbygdsskolor. Ett särskilt stöd kan innebära att
skolan kan överleva även om elevantalet tillfälligt
är lågt. Kriteriet för att få stöd kan vara att det
finns en positiv utvecklingspotential i området där
skolan är belägen. Enligt Centerpartiet i motion
2002/03:N345 yrkande 4 har alla elever rätt till
kunskaper oavsett bostadsort och kvaliteten måste
därför vara hög på alla skolor. Skolverket bör ges
ett särskilt uppdrag att tillhandahålla stöd i form
av kunskaps- och kompetensutveckling i små skolor.
Ett exempel är läromedel för distansutbildning på
grundskolenivå.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen, senast i
betänkande 2001/02:UbU10, behandlat och avstyrkt
yrkanden om ändrad skolstartsålder. Utskottet har
ingen annan uppfattning nu. Som angavs i ovan nämnda
betänkande finns det ett betydande mått av
flexibilitet i det nuvarande systemet och därmed
möjlighet att med utgångspunkt i det enskilda
barnets behov besluta när skolstarten skall ske.
Utskottet har också vid upprepade tillfällen,
senast i ovannämnda betänkande, framhållit vikten av
att alla elever skall ges möjlighet att nå målen för
grundskolan. Undervisningen måste därför anpassas
till varje elevs förutsättningar och behov, vilket
framgår både av skollagen och läroplanen. En del
elever kan behöva extratid i grundskolan, vilket är
möjligt enligt gällande bestämmelser. Om en elev
inte tillfredställande har slutfört det sista
skolåret har eleven rätt att få tillfälle att göra
detta under högst två år efter det att skolplikten
upphörde. Normalt upphör skolplikten vid utgången av
vårterminen det kalenderår eleven fyller 16 år. Om
eleven tillfredsställande slutfört högsta årskursen
eller visat sig ha motsvarande kunskaper kan
skolplikten upphöra dessförinnan. Rektor har också
möjlighet att flytta en elev till en högre årskurs
om eleven har goda förutsättningar att klara detta.
Utskottet har också pekat på att läroplanens mål att
sträva mot är så utformade att det finns utrymme för
alla elever att utvecklas inom grundskolans ramar
och att det sammantaget finns tillräckliga
möjligheter att anpassa tiden i grundskolan till
olika elevers behov. Utskottet ansåg vid samma
tillfälle att en grundskoleexamen vara obehövlig. I
betänkandet Kvalitetsarbete och planering för
skolan, 2002/03:UbU3, markerade utskottet sitt
ställningstagande att skolan skall stödja eleverna
i, att med utgångspunkt från deras unika
förutsättningar, förvärva nya kunskaper och att
ingen elev skall lämnas utan stöd att nå
utbildningsmålen.
Enligt Skollagskommittén skall alla elever ges den
ledning och stimulans som behövs i deras lärande och
personliga utveckling för att de skall kunna
utvecklas så långt som möjligt i enlighet med
utbildningens mål. Dessutom föreslås bestämmelser om
särskilt stöd införas i skollagen. Bestämmelserna
skall syfta till att stärka elevens rätt och
samtidigt ange en arbetsprocess som rektor är
skyldig att följa.
Utskottet har tidigare (t.ex. bet. 2000/01:UbU9)
pekat på att det finns en omfattande valfrihet inom
skolväsendet. Elever och föräldrar har successivt
givits större rätt och möjlighet att välja skola.
Både närhetsprincipen och valfrihetsprincipen gäller
vid placering av en elev vid en skola.
Vårdnadshavarnas val skall vara utgångspunkten för
placering, men detta får inte gå ut över andra
elevers berättigade krav på placering i en skola
nära hemmet. Skollagskommittén föreslår att samma
principer måste gälla för fördelning av elever på
skolenheter i förskoleklassen som i grundskolan och
att bestämmelsen om val bör vara tillämplig under
hela skoltiden, inte bara när eleven skall börja
skolan. Beredning av kommitténs förslag bör
avvaktas.
När det gäller frågan om val av skola i annat
nordiskt land konstaterar utskottet att det inom
ramen för Nordiska rådet pågår projekt i syfte att
stimulera utbyte och samarbete mellan skolor. Under
detta år är Sverige ordförande i Nordiska
ministerrådet och har då valt att sätta begreppet
"integration" i fokus under sitt ordförandeskap. I
Sektorsprogram för nordiskt utbildnings- och
forskningssamarbete 2003 anges att Sverige har för
avsikt att följa upp det påbörjade arbetet med
gränshindersproblematiken på utbildnings- och
forskningsområdet. Ett viktigt arbete i detta
sammanhang anges också vara förverkligandet av den
nya generationens mobilitets- och stödprogram.
I frågan om stöd till glesbygdsskolor har
utskottet tidigare (jfr bet. 2001/02:UbU10) påpekat
att stöd redan utgår till glesbygdsområden genom det
kommunala utjämningssystemet. Utskottet har också
(bet. 2002/03:UbU3) understrukit vikten av att
skolan är likvärdig över hela landet och att skolan
skall ge samma möjligheter oberoende av var i landet
en skola ligger eller i vilken skola på en viss ort
som en elev går. Skolan skall vara en kunskapsskola
för alla. Utskottet menade därmed, i likhet med
regeringen i skrivelsen Utbildning för kunskap och
jämlikhet - utvecklingsplan för förskola, skola och
vuxenutbildning (skr. 2001/02:188), som regeringen
presenterade våren 2003, att alla elever oavsett
bakgrund skall ha rätt till god utbildning av hög
kvalitet. Genom den betoning på kvalitetskontroll
det nya Skolverket kommer att ha är det naturligt
att analysera vilken betydelse de stora
variationerna mellan olika kommuners satsningar på
skolan har för ett likvärdigt och gott
utbildningsresultat. Utskottet erinrar också om den
förstärkning av ekonomin som ges genom medlen till
bidrag till personalförstärkningar i skola och
fritidshem liksom det ansvar huvudmannen har att
tillse att kompetensutveckling skall anordnas för
den personal som har hand om utbildning.
Utskottet har också markerat att det delar
regeringens bedömning att det är nödvändigt med
insatser för att förbättra skolsituationen för barn
och ungdomar i segregerade områden. Skolverket
redovisar i sin årsredovisning för år 2002 studier
och insatser som på olika sätt berör barn och
ungdomar med utländsk bakgrund. Skolverkets
uppföljning av resultat från OECD:s undersökning
avseende resultatskillnader mellan infödda och
utlandsfödda elever visar att skolans arbete har
betydelse för att avhjälpa dessa skillnader.
Skolverket har också pekat på betydelsen av
modersmålsstöd och -undervisning. Verket har
samverkat med andra berörda myndigheter och
organisationer i arbetet med frågor kring dessa barn
och ungdomar. I syfte att kartlägga och sprida
exempel på arbetssätt och metoder har verket stött
olika lokala projekt. Ett huvuduppdrag för den nya
Skolutvecklingsmyndigheten är arbete med
utvecklingsinsatser för basfärdigheter och
utbildningsvillkor i segregerade områden. Regeringen
angav i utvecklingsplanen liksom i
budgetpropositionen för år 2003 att myndigheten
successivt skall lämna förslag om åtgärder som kan
förbättra situationen. Utskottet avser att följa
detta arbete och dess resultat.
Utskottet har tidigare (bet. 2002/03:UbU3) givit
en översikt över insatser som genomförts under
senare år i arbetet med att stärka
värdegrundsfrågorna i vid bemärkelse i skolan. Här
kan nämnas de två nationella värdegrundscentrum som
har fått i uppdrag att sprida och göra kunskap och
forskning tillgängliga för kommuner och skolor.
Likaså har medel tilldelats till bl.a.
rektorsutbildning och lärosäten för att utveckla
fortbildning och kurser för skolledare, lärare och
lärarstuderande inom dessa frågor. Skolverket
avrapporterade i slutet av år 2002 ett uppdrag att
kartlägga förekomst av kränkande behandling, etnisk
diskriminering, rasism m.m. Verket har under flera
år på olika sätt arbetat med värdegrundsfrågor
gentemot kommuner och skolor samt också redovisat
ett antal åtgärder som Skolutvecklingsmyndigheten
kommer att arbeta vidare med på detta område. I
rapporten lämnas också förslag till andra åtgärder,
t.ex. ytterligare kompetensutveckling om
förhållandena liksom om sätt att hantera problemen.
Beredning av verkets redovisning sker inom
Utbildningsdepartementet.
Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande att
nuvarande bestämmelser om skolans skyldighet att
motverka kränkande behandling överförs till den nya
skollagen men att någon uppräkning av vissa former
av kränkande behandling inte görs. Remissbehandling
av skollagsbetänkandet pågår för närvarande.
Utskottet vill dock på nytt understryka att
kränkande behandling i någon form aldrig kan
accepteras i skolan. Arbetet med att förmedla
skolans värdegrund och att motverka kränkande
behandling är en viktig del i skolans demokratiska
uppdrag. I sin redovisning av ett uppdrag angående
skolans kontakter med politiska organisationer
(2003-02-03) anger Skolverket att ett stöd- och
referensmaterial till verksamma i skolan skall tas
fram, i samråd med Svenska Kommunförbundet och
Ungdomsstyrelsen, avseende frågor om skolans
omvärldskontakter och hur skolan skall bemöta
antidemokratiska organisationer och strömningar.
Utskottets uppfattning är (jfr bet. 2002/03:UbU3)
att det är viktigt att skolan öppnar sig mot det
omgivande samhället genom att föreningar av olika
slag inbjuds att delta i skolans verksamhet.
Utskottet pekar också på vikten av att skolan i sitt
eget arbete är demokratisk. Elevinflytande är ett
sätt att sprida demokratiska värden och tankesätt.
Att ge eleverna ett reellt inflytande är ett viktigt
verktyg för att nå detta mål.
Organisation
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande
skolprofilering, samarbete mellan skola och
föräldrar, lokala skolstyrelser, sanktioner
samt alternativa former av organisation och
utbildning.
Jämför reservationerna 13 (m), 14 (m, fp, kd,
c), 15 (m, fp, kd, c), 16 (fp), 17 (c), 18
(mp), 19 (kd), 20 (v, c), 21 (mp), 22 (m), 23
(m), 24 (c) och 25 (m).
Motioner
I motion 2002/03:Ub211 (m) yrkandena 1-3 behandlas
frågan om skolprofilering. Barn och ungdomar finner
sig till rätta och gör bättre ifrån sig ju bredare
skolans utbud blir genom individuella skolors
profilering. Skolornas profilering kan också utgöra
ett incitament för vidareutbildning för lärare, och
om varje skola finner sitt område att bli särskilt
duktig på kommer kvaliteten i det samlade
skolsystemet att öka, enligt motionären.
Samarbete mellan skola och föräldrar behandlas i
ett flertal motioner. Föräldrarnas kunskaper om sina
barn och deras möjligheter att stötta dem skall
tillvaratas, anser Folkpartiet i motion
2002/03:Ub229 yrkande 20. Föräldrar måste också ges
möjligheter till reellt inflytande. I motion
2002/03:Ub361 (fp) yrkandena 1 och 2 poängteras
vikten av att alla föräldrar engageras i barnens
skola då detta påverkar såväl undervisningens
resultat och arbetsklimatet, som möjligheten att
förebygga anpassningsproblem i skolan. Enligt
motionären bör alla lärare och skolledare ha
utbildning i hur man får till stånd ett gott
samarbete med och aktiverar föräldrarna. Föräldrars
rätt till information och medinflytande behöver
stärkas. Enligt Moderaterna i motion 2002/03:Ub410
yrkande 13 måste samarbetet öka och föräldrar måste
få mer information om arbetsinsatser och resultat. I
motion 2002/03:Ub417 yrkande 24 påpekar
Kristdemokraterna att forskning visar att föräldrars
intresse för sina barns skolgång är avgörande för
hur barnen trivs och efter sina förutsättningar
lyckas i skolan.
Folkpartiet betonar i motion 2002/03:Ub250 yrkande
16 vikten av att skolledaren ges goda
förutsättningar för att leda den skola där han eller
hon verkar. Ledarskapet i skolan måste uppvärderas
och en översyn bör göras av på vilket sätt villkoren
för rektorstjänsterna kan förbättras. Politiker
skall inte heller lägga sig i det pedagogiska
arbetet i skolan.
Centerpartiet behandlar frågan om lokala
skolstyrelser i motion 2002/03:Ub336 yrkande 11. Den
lokala styrningen är viktig och försöksverksamheten
med skolstyrelser med föräldramajoritet bör nu
permanentas. I samband med detta är det viktigt att
tydliggöra skiljelinjen mellan lärarnas och
skolledningarnas pedagogiska ledarskap och
föräldrastyrelsernas uppgifter. Det finns då också
anledning att se över om andra än föräldrar och
elever skall delta i styrelserna. Vänsterpartiet är
positivt till lokala skolstyrelser men poängterar i
motion 2002/03:Sf336 yrkande 22 vikten av att barn
och unga med utländsk bakgrund liksom deras
föräldrar representeras i dessa. I motion
2002/03:Ub381 (mp) yrkande 5 anser motionärerna att
försöken med lokala skolstyrelser bör permanentas
och utökas till att gälla alla skolor.
Några motioner tar upp olika aspekter av skolans och
kommunens kvalitetsuppföljning.
Kristdemokraterna påpekar i motion 2002/03:Ub417
yrkande 2 att arbetet med skolans värdegrund skall
ingå i den kvalitetsredovisning som varje skola är
skyldig att upprätta. Enligt Centerpartiet i motion
2002/03:Ub336 yrkande 10 bör Skolverket få ökade
befogenheter att också kunna rikta vissa sanktioner
mot kommuner som inte sköter sitt uppdrag. På
liknande sätt anser Vänsterpartiet i motion
2002/03:Ub313 att Skolverket bör ges
sanktionsmöjligheter gentemot kommuner som inte
uppfyller kvalitetskraven.
Ett antal motioner behandlar behovet av en
alternativ organisation eller utbildning i skolan.
I motion 2002/03:Ub379 (mp) yrkandena 1 och 2
understryks vikten av naturskolors existens och
behovet av att sprida kunskap och information om
naturskolor och utomhuspedagogik till skolor och
lärare i hela landet. I dag finns en rikstäckande
naturskoleförening och ca 70 naturskolor i landet.
Skolorna spelar en stor roll i natur- och
miljöundervisningen i många kommuner. I motion
2002/03:Ub422 (s) poängterar motionären behovet av
att stödja och medverka till att det startas
kommunala teknikskolor. Sådana teknikskolor kan
bl.a. komplettera skolans och arbetslivets
teknikundervisning.
I motion 2002/03:Ub333 (m, kd) föreslås att
kommunala skolor skall kunna drivas på entreprenad.
Kommuner måste ha möjlighet att pröva nya
driftsformer men samtidigt kvarstå som huvudman. Den
möjlighet som i dag finns att lägga ut undervisning
på entreprenad bör vidgas till att gälla också
grundskolan liksom flertalet ämnen i gymnasieskolan.
Moderaterna anser i motion 2002/03:Sf332 yrkande 14
att skolor med god erfarenhet och kompetens för
undervisning i ett främmande språk eller
ämnesundervisning på detta bör kunna bli s.k.
värdskolor för elever i en annan skola.
Centerpartiet menar likaså i motion 2002/03:Ub336
yrkande 16 att ämnesundervisning på annat språk än
svenska bör kunna ske på distans och att skolor med
goda erfarenheter av undervisning i ett främmande
språk skulle kunna vara värdskolor för elever i
andra skolor. Enligt Vänsterpartiet i motion
2002/03:Sf336 yrkande 26 finns behov av en samlad
tvåspråkig utbildning från förskolan t.o.m.
gymnasiet. Modersmålslärarna skulle ges en aktiv
roll i arbetslaget. Moderaterna anser i motion
2002/03:Sf332 yrkande 13 att skolor bör tillåtas att
få ge elever tvåspråkig undervisning. I motion
2002/03:Ub550 (s) pekar motionären på behovet av en
analys av vilka möjligheter som ges för svenska
elever utomlands att studera det svenska språket.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet har ovan understrukit vikten av hög
kvalitet och likvärdig utbildning i hela landet.
Alla skolor skall ge sina elever en god utbildning.
Utskottet har tidigare (bet. 2001/02:UbU7) påpekat
att de nationella kursplanerna ger stor frihet till
utveckling, nya initiativ och idéer. Redan i dag
finns möjligheter för skolor att arbeta med
särskilda profiler och inriktningar inom skolans val
eller elevens val. Detta är en fråga som avgörs på
lokal nivå. Enligt utskottet har kommuner och skolor
redan i dag stora möjligheter att finna lämpliga
samarbetsformer utifrån sina behov och önskemål.
Frågan om entreprenad har tagits upp av
Skollagskommittén. Kommittén föreslår att nuvarande
regler om entreprenad förtydligas och sammanförs i
den nya skollagen. Möjligheten att lägga ut
utbildning på entreprenad till att omfatta
ytterligare skolformer föreslås utredas i särskild
ordning. Beredning av förslagen bör avvaktas enligt
utskottet.
Det arbete som pågår runt om i landet med
alternativa och kompletterande utbildningsformer,
t.ex. naturskolor och teknikskolor, är enligt
utskottet intressanta och lovvärda initiativ.
Utskottet har tidigare (bet. 2001/02:UbU10) pekat på
att miljöfrågor skall behandlas på ett övergripande
sätt och genomsyra all undervisning i skolan. Nutek
har regeringens uppdrag att bidra till att kommuner
etablerar kommunala teknik- och entreprenörskolor,
KomTek. Utskottet har varit positivt till sådana
initiativ och menat att dessa är ett bra sätt att
ändra attityder och tidigt väcka intresset för dessa
ämnen (se även under rubriken Vissa särskilda
ämnen).
Utskottet noterar att det i Skolverkets
kartläggning av modersmålsstöd och- undervisning
bl.a. görs en bred genomgång av erfarenheter med
olika undervisningsformer. Ett särskilt forum för
kunskaps- och erfarenhetsutbyte i form av en
webbplats,
http://modersmal.skolutveckling.se/projekt, finns på
Skoldatanätet. Enligt grundskoleförordningen (2 kap.
7 §) finns möjlighet att, för elever med annat språk
än svenska, anordna delar av undervisningen i
årskurserna 1-6 på umgängesspråket (tvåspråkig
undervisning). För elever med finska som
umgängesspråk får sådan undervisning anordnas även i
årskurserna 7-9. I sammanhanget kan nämnas den
verksamhet med tvåspråkig undervisning som
genomförts i Malmö och som enligt vad utskottet
erfar fallit väl ut. Vidare kan nämnas den pågående
försöksverksamheten med distansundervisning i
gymnasieskolan, i syfte att möjliggöra för elever
att få undervisning i en kurs som inte erbjuds i
hemkommunens gymnasieskola.
När det gäller frågan om utbildning för svenska
elever utomlands konstaterar utskottet att det finns
svensk statsunderstödd utbildning i flera former. I
den svenska utlandsskolan sker reguljär utbildning
på grundskole- och gymnasienivå. Behöriga, och
därmed statsbidragsberättigade barn, är de som har
förälder som t.ex. arbetar i en svensk organisation
eller ett svenskt företag. Ett ytterligare exempel
är den kompletterande svenskundervisningen för barn
och ungdomar som deltar i utländsk utbildning och
som vill upprätthålla och utveckla sina kunskaper i
svenska och om Sverige. Undervisningen omfattar
några timmar per vecka och följer en särskild
kursplan.
Det kan konstateras att Skollagskommittén behandlar
frågan om det pedagogiska ansvaret och beslut om
skolenhetens inre organisation och föreslår att
rektors uppgifter och ansvar förtydligas i dessa
avseenden. Regeringen har den 3 april 2003 beslutat
tillkalla en särskild utredare som skall kartlägga
och utvärdera skolans ledningsstruktur. Syftet med
utredningen, som skall redovisas senast den 30 juni
2004, anges vara att ta fram ett underlag för
fortsatt utveckling av skolans ledningsstruktur och
rektors förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag.
Föräldrars inflytande regleras i dag i läroplanen.
Utskottet har tidigare påtalat vikten av att
föräldrar känner sig delaktiga i skolans verksamhet
(jfr bet. 2001/02:UbU10). Detta kan ske på olika
sätt och kan hanteras på lokal nivå. Läraren skall
samverka med och fortlöpande informera föräldrarna
om elevens skolsituation, trivsel och
kunskapsutveckling. Hur detta bäst skall stödjas
skall tas upp minst en gång per termin vid
utvecklingssamtalen. Det kan noteras att
Skollagskommittén föreslår att en bestämmelse om
utvecklingssamtalen förs in i skollagen.
Utskottet har tidigare uttalat angående den
försöksverksamhet som pågår med lokala styrelser med
föräldramajoritet att innan verksamheten permanentas
bör en noggrann analys och utvärdering ske och
överväganden göras om lämpliga åtgärder i syftet att
utveckla verksamheten. Utbildningsdepartementet har
i mars 2003 tillsatt en intern arbetsgrupp som skall
utreda möjligheterna att öka elev- och
föräldrainflytandet i förskola, skola och
vuxenutbildning. Arbetsgruppen, som skall redovisa
sitt uppdrag före sommaren 2003, skall lämna förslag
till en tydligare reglering av elevers och
föräldrars rättigheter till inflytande samt
verksamheternas skyldighet att ge möjligheter att
öka det reella inflytandet. I avvaktan på denna
översyn och eventuell ny författningsreglering har
regeringen beslutat att förlänga försöksverksamheten
med lokala styrelser med elev- respektive
föräldramajoritet fram till den 30 juni 2007. I
arbetsgruppens uppdrag ingår att föreslå hur och i
vilken form sådana lokala styrelser kan ingå i en
fortsatt permanent reglering av elev- och
föräldrainflytandet. Utskottet är positivt till
alternativa former för elev- och föräldrainflytande
och utgår ifrån att en bred representation
uppmuntras i sammanhanget.
Regeringen har i sitt kvalitetsprogram för skolan
angett att kvalitetssäkringen behöver stärkas på
kommun- och skolnivå. Kvalitetsredovisningen behöver
bli tydligare och ges högre status. Den skall vara
det centrala dokumentet för att utvärdera och
rapportera skolans resultat, hur skolan lyckas med
att nå de nationella målen och vilka åtgärder som
behöver vidtas. Skolans hela uppdrag som det
beskrivs i läroplan och kursplaner skall ingå i
redovisningen. Skolverket kommer att få rätt att
utfärda föreskrifter om kvalitetsredovisning och
enhetliga resultatmått i syfte att underlätta
jämförelser av kvaliteten. Utskottet har tidigare
(bet. 2002/03:UbU3) understrukit den betydelse
kvalitetsredovisningen har för möjligheten att följa
och förbättra skolans utveckling samt varit positivt
till uppdraget till Skolverket att utveckla
enhetliga resultatmått som bör ingå i redovisningen.
Ambitionen för resultatmåtten bör vara att de
sammantaget skall spegla verksamheternas hela
uppdrag, dvs. även de övergripande målen. Utskottet
har ställt sig bakom regeringens bedömning av
kvalitetsredovisningarnas ökade betydelse i
utvärderingen och utvecklingen av skolan och dess
måluppfyllelse. Utskottet menar att
kvalitetsredovisningen givetvis inte endast skall
omfatta kvantifierbara resultat utan, i likhet med
vad som ovan anförs, en redovisning av alla delar av
skolans uppdrag, t.ex. arbetet med
värdegrundsfrågor.
Angående frågan om sanktioner kan noteras att
Skollagskommittén föreslår att Skolverket får rätt
att förelägga huvudman för verksamhet som står under
verkets tillsyn att fullgöra sina åligganden.
Föreläggandet skall kunna förenas med vite.
Arbetsformer
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande
flexibel arbetstid och flexibelt arbetssätt,
stödundervisning samt frågor om läromedel.
Jämför reservationerna 26 (m, fp, kd, c), 27
(m, fp, c) och 28 (v).
Motioner
Moderaterna poängterar i motion 2002/03:Ub410
yrkandena 1 och 4 behovet av respekt för elevers
olikheter liksom av individanpassad inlärningstid.
Skolan måste organiseras så att elever ges
individuellt anpassad inlärningstid och att
gruppstorlekarna varieras efter varje elevs
förutsättningar och behov. I motion 2002/03:Ub228
(c) föreslås att Skolverket får i uppdrag att
genomföra ett projekt med flexibel arbetstid i
skolan liksom att ungdomar under ett läsår erbjuds
att varva teoretisk och praktisk undervisning.
Vikten av tidiga stödinsatser påpekas av
Moderaterna i motion 2002/03:Ub410 yrkande 9. Kommun
och skola skall ha ett klart åtagande att se till
att eleven ges förutsättningar att uppnå målen.
Genom tidiga insatser ges eleverna förutsättningar
att från början tillgodogöra sig kunskaper. Eleven
skall dessutom ha rätt till extra stöd om han eller
hon inte når målen vid det nationella prov som bör
införas i årskurs tre, enligt Moderaterna (yrkande
10). I motion 2002/03:Ub330 (s) anges att skolor
brister i att informera om den lagliga rättigheten
till stöd vid behov. Motionärerna understryker att
information till elever och föräldrar om rätt till
stöd bör ges redan från första läsåret och sedan
upprepas minst en gång varje läsår.
Ett antal motioner tar upp frågor om tillgång till
och granskning av läromedel. I flerpartimotionen
2002/03:Ub510 (s, fp, v, c, mp) yrkande 4 påpekas
att tillsynen av skolan också skall inkludera frågan
om skolans undervisning och läromedel om
homosexualitet, bisexualitet och transsexualitet
(HBT-frågor). I motion 2002/03:Ub397 yrkande 1 (s)
efterfrågas en kritisk granskning av landets
läroböcker ur ett mångkulturellt perspektiv, och en
liknande begäran finns i motion 2002/03:Ub494 (mp)
yrkande 3 där motionären påpekar att det finns
läroböcker som ger en mycket snäv redovisning av
samhället och dess historia. Enligt motionären i
motion 2002/03:Ub316 (v) yrkande 1 har
nedskärningarna inom skolan lett till sämre tillgång
till läromedel. Åtgärder måste vidtas så att skolans
lärare och elever har tillgång till aktuella,
sakliga och allsidiga läromedel som möjliggör en god
inlärning och en god studieteknik. Kommuners och
skolors användning av sponsrade läromedel måste
också följas upp och granskas (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Som tidigare har anförts anser utskottet att alla
skall ha rätt till god utbildning av hög kvalitet
och att skolan skall stödja eleverna i deras strävan
att nå utbildningsmålen. Skolan skall också vara en
skola för alla. Inriktningen för skolan skall vara
att ta hänsyn till elevens skiftande behov och
tillgodose de behov av insatser som varje elev
behöver. Utskottet vill i sammanhanget erinra om den
försöksverksamhet där arbetet i grundskolan får
organiseras utan en nationellt fastställd timplan.
Försöket pågår under fem år, t.o.m. läsåret 2004/05.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om den
satsning som gjorts under de senaste åren på
förskolans område. Ett viktigt syfte med
reformarbetet är att i större utsträckning bidra
till att alltfler barn får möjlighet att ta del av
förskolan och dess pedagogik, med stimulans till
utveckling och lärande. Därigenom ökar också
förutsättningarna för att tidigt ge barn det stöd
till språkutveckling som kan behövas i vissa fall.
Skollagskommittén föreslår att skollagen skall
innehålla bestämmelser som anger att alla elever
skall ges den ledning och stimulans som behövs för
att de skall kunna utvecklas så långt som möjligt i
enlighet med utbildningens mål. Dessutom föreslås
bestämmelser om särskilt stöd och som anger en
arbetsprocess som rektor är skyldig att följa, med
krav på att bl.a. utreda och åtgärda de stödbehov
som finns. I betänkandet påpekas att en
förutsättning för att elever eller vårdnadshavare
skall kunna ta upp frågan om särskilt stöd är att de
får information om vilka mål som gäller för eleven.
Utvecklingssamtalen är ett viktigt forum i detta
sammanhang. Det kan noteras att
Skolutvecklingsmyndigheten på sin webbplats stöder
utvecklingen av sådana samtal liksom av skriftlig
information.
När det gäller frågan om läromedel har utskottet
tidigare (jfr bet. 2000/01:UbU13) konstaterat att
det enligt gällande reglering slås fast att eleverna
skall ha tillgång till läromedel. Någon nationell
granskning av läromedel förekommer inte, och vilka
läromedel som skall användas bestäms av
skolhuvudmännen och skolorna. Av skollagen och
grundskoleförordningen framgår att utbildningen i
grundskolan skall vara avgiftsfri för eleverna och
att de utan kostnad skall ha tillgång till läromedel
som behövs för en tidsenlig utbildning. Särskild
vikt skall läggas vid att eleverna har tillgång till
läromedel som täcker väsentliga delar av ett ämne
eller en ämnesgrupp och som är ägnade att ge fasthet
och sammanhang i studierna. Eleverna skall som gåva
få behålla sådana läromedel och andra väsentliga
hjälpmedel som de behöver t.ex. av pedagogiska skäl.
Regeringen påpekade i budgetpropositionen för år
2003 att det är viktigt att eleverna har tillgång
till goda och aktuella läromedel och att kommunerna
har ett stort ansvar i att se över
läromedelsstandarden. I samband med
kvalitetsredovisningen finns ett naturligt tillfälle
att utvärdera läromedelssituationen. Frågan om
läromedel bör därför ingå som en del i den
förstärkta kvalitetsgranskningen av skolan.
Arbetsmiljö
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden avseende
elevinflytande, elevfrånvaro samt elevens
arbetsmiljö.
Jämför reservationerna 29 (kd), 30 (fp), 31
(kd), 32 (m), 33 (fp), 34 (m, fp, kd, c) och
35 (m).
Motioner
Ett flertal motioner behandlar olika aspekter av
elevernas arbetsmiljö.
Kristdemokraterna understryker i motion
2002/03:Ub417 yrkande 23 vikten av att
elevinflytandet ökar i takt med stigande ålder
liksom att en lagstadgad miniminivå av omfattning
och sätt bör införas. I motion 2002/03:Ub381 (mp)
yrkandena 1, 2, 3 och 4 behandlas olika aspekter av
elevinflytandet. Motionären anser att skollagen bör
förtydligas i ett antal avseenden. Elever skall ges
rätt att frånvara från undervisning för arbete med
elevinflytande, skyddsombudsarbete,
skoltidningsarbete eller dylikt. Likaså bör det
framgå av en elevs slutbetyg om eleven har varit
engagerad i sådant arbete. Motionären anser dessutom
att rektor inte skall ha tolkningsrätten av vad som
skall räknas som elevinflytande eller dylikt.
Slutligen bör det finnas ett krav som ålägger
skolorna att ha ett fungerande representativt forum
för elevinflytande.
Folkpartiet betonar i motion 2002/03:Ub229 yrkande
12 att det är självklart att elever och lärare skall
ha en arbetsplats som uppfyller kraven på en
acceptabel arbetsmiljö i vid bemärkelse.
Kristdemokraterna poängterar i motion 2002/03:Ub417
yrkande 17 att en god fysisk miljö är viktig också
ur pedagogisk synvinkel. Miljön påverkar inte bara
barnens fysiska hälsa utan också deras psykiska
tillstånd. Elever har rätt att kräva en bra
arbetsmiljö, anser Kristdemokraterna.
I motion 2002/03:Ub534 (s) påpekar motionärerna
att det är viktigt med en god
elevskyddsombudsorganisation. Elevskyddsombud bör
utses redan från årskurs ett, och de äldre ombuden
bör få utökade rättigheter. Vänsterpartiet menar i
motion 2002/03:Ju283 yrkande 1 att tillämpningen av
arbetsmiljölagen i skolan liksom elevskyddsombudens
ställning bör ses över. I motion 2002/03:Ub381 (mp)
yrkandena 7 och 8 kräver motionärerna att det i
skollagen klart skall framgå att de lagar om
arbetsmiljö som gäller på andra arbetsplatser också
gäller för elever i skolan. Likaså menar
motionärerna att elevers skyddsombud på skolor skall
ges samma rättigheter och skyldigheter som
skyddsombud på andra arbetsplatser.
Moderaterna poängterar i motion 2002/03:Ub410
yrkande 12 vikten av en god inlärningsmiljö.
Skolmiljön skall kännetecknas av värme, trygghet,
positivt intresse och engagemang från de vuxnas
sida, men det måste också finnas fasta och klara
regler. Lärare och elever behöver ordning, reda och
arbetsro i skolan enligt Folkpartiet i motion
2002/03:Ub250 yrkande 12. I motion 2002/03:Ub373 (m)
anges att det behövs en nationell ordningsplan för
ordning och reda i grund- och gymnasieskolan.
Motionären i motion 2002/03:Ub543 (s) anser att
eleverna måste involveras i arbetet för en bättre
studiemiljö. Elever själva både kan och måste få ta
ett ansvar på sin arbetsplats.
I flerpartimotionen 2002/03:Ub557 yrkande 1 (c, m,
fp) understryks vikten av att alla barns frånvaro
skall följas upp. Oavsett vilken bakgrund och vilket
kön eleven har är det viktigt att orsakerna till
elevens frånvaro följs upp, både i grundskolan och i
gymnasieskolan. Enligt Moderaterna i motion 2002/03:
Ub410 yrkande 14 skall föräldrar alltid få
information om otillåten frånvaro. Folkpartiet
föreslår i motion 2002/03:Ub229 yrkande 11 att
skolan bör utfärda ett handlingsprogram mot skolk
som anger vilka regler som skall gälla och hur de
skall upprätthållas. I de tidigare årskurserna skall
föräldrarna regelbundet få skriftlig information om
elevens frånvaro. Folkpartiet anser att det skall
vara möjligt att ange ogiltig frånvaro på
terminsbetygen.
Moderaterna anser i motion 2002/03:Ju280 yrkande 3
att det måste finnas konkreta åtgärder att ta till
om en ung person gör sig skyldig till upprepade
förseelser eller en allvarlig gärning som skulle
varit straffbar om han/hon varit över 15 år. Därför
måste en form av åtgärdstrappa införas i
skolförordningarna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Utskottet har behandlat liknande yrkanden vid ett
flertal tillfällen och då bl.a. understrukit
betydelsen av att eleverna i skolan kan känna sig
trygga. En trygg miljö är viktig för att kunna
tillgodogöra sig ytterligare kunskaper. Angående
elevinflytande har utskottet bl.a. påpekat (jfr bet.
2002/03:UbU3) att detta är ett sätt att sprida
demokratiska värden och tänkesätt. Utskottet har
också påmint om den tydliga reglering som finns mot
mobbning och annan kränkande behandling.
I betänkandet Hälsa, lärande och trygghet (bet.
2001/02:UbU6) underströk utskottet att en god
arbetsmiljö är en viktig förutsättning för elevernas
lärande och deras psykiska och fysiska hälsa. I
samband med detta behandlades vissa närliggande
frågor, t.ex. frågan om flyttning av elever som
mobbar andra elever. Utskottet påpekade då att en
eventuell flyttning skall vara en del i en väl
genomtänkt plan för att få eleven att bättra sig.
Likaså skall socialtjänstens stadgande om
anmälningsplikt beaktas.
Skollagskommitténs nyligen avlämnade betänkande
Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121)
behandlar ett flertal frågor som rör skolans
arbetsmiljö. Kommittén föreslår att det i skollagen
skall hänvisas till arbetsmiljölagens föreskrifter
om krav på en god arbetsmiljö. Enligt kommitténs
mening finns i arbetsmiljölagen och anslutande
föreskrifter erforderliga bestämmelser för att såväl
elevernas som personalens krav på en god och trygg
arbetsmiljö skall kunna tillgodoses. Kunskapen om
arbetsmiljölagstiftningen och dess tillämplighet i
skolan är fortfarande bristfällig på många håll
vilket är ett skäl till att uppmärksamma denna i
skollagen. Kommittén hänvisar också till den av
regeringen aviserade översynen av arbetsmiljölagen i
syftet att förtydliga elevernas inflytande över sin
arbetsmiljö. I sammanhanget bör den enligt kommittén
mycket angelägna frågan om utökade rättigheter för
elevskyddsombuden behandlas.
Skollagskommittén anser vidare att det snarast är
andra faktorer än detaljreglering av formerna för
elevinflytande som medverkar till ett gott
inflytande och pekar bl.a. på vikten av ett
demokratiskt ledarskap inom skolan. Att arbeta med
lokala mål är också en viktig del i arbetet.
Kommittén föreslår att det införs bestämmelser i
skollagen om att den enskilde eleven skall ha
inflytande över utformningen av utbildningen. Ett
antal förslag som syftar till att utveckla den
formella strukturen för arbetet med elevinflytande
lämnas också, t.ex. att elevföreträdare skall
informeras inför viktiga förändringar i
verksamheten.
Angående frågor om trygghet och arbetsro i skolan
konstaterar Skollagskommittén att en trygg miljö är
en viktig förutsättning för att eleverna skall kunna
tillgodogöra sig kunskaper och utvecklas mot målen.
Kommittén föreslår att det i skollagen bör införas
bestämmelser som ger rektorer och lärare möjlighet
att i akuta situationer vidta tillfälliga åtgärder
för att tillförsäkra alla elever en trygg
arbetsmiljö och studiero och för att komma till
rätta med elever som uppträder störande eller
hotfullt. Föremål som är störande eller som utgör
ett hot mot säkerheten föreslås kunna omhändertas.
Nuvarande bestämmelser om disciplinära åtgärder
skulle därmed ersättas.
Information till föräldrar om deras barns frånvaro
i skolan behandlas likaså av Skollagskommittén. När
det gäller omyndiga elever menar kommittén att det
inte torde föreligga något hinder för skolan att på
eget initiativ ge föräldrar information om frånvaro
från skolarbetet. Tvärtom följer en sådan skyldighet
av bestämmelser i läroplanen om samverkan med
hemmet. När det gäller frågan om myndiga elever är
förhållandena annorlunda. Kommittén menar dock att
med hänsyn till föräldrarnas underhållsskyldighet
och till att de ekonomiska konsekvenserna av
indragen studiehjälp kan bli betydande bör det i
skollagen föreskrivas en skyldighet för skolan att
informera föräldrar i detta avseende.
Utskottet anser att regeringens beredning av
Skollagskommitténs förslag rörande arbetsmiljön i
skolan bör avvaktas.
Hälsofrågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande
skolhälsovård, förebyggande hälsoarbete samt
undervisning om alkohol, narkotika och tobak.
Jämför reservationerna 36 (fp), 37 (kd), 38
(v), 39 (fp, kd, c), 40 (m), 41 (kd), 42 (mp)
och 43 (m).
Motioner
Ett stort antal motioner tar upp hälsofrågor i vid
bemärkelse.
Skolhälsovården behöver förbättras, framhåller
motionärerna i motion 2002/03:Ub377 (s) och
refererar en granskning från Socialstyrelsen som
visar att det finns stora brister i skolhälsovården
i dag. Folkpartiet anser i motion 2002/03:So511
yrkande 4 också att skolhälsovården bör förstärkas
och att varje skola måste ha rimlig tillgång till
skolsköterska och kurator. Motionärerna i motion
2002/03:Ub545 (s) understryker vikten av att det
finns kurators- och psykologkunskap i
skolhälsovården. Vänsterpartiet föreslår i motion
2002/03:Ub315 yrkande 1 att möjligheten att införa
nyckeltal inom elevhälsan skall utredas. Det är
viktigt ur ett likvärdighetsperspektiv att alla
elever garanteras rättigheten till elevhälsan och
dess olika komponenter. På liknande sätt menar
motionären i motion 2002/03:Ub389 (mp) yrkande 1 att
det bör finnas nationella riktvärden för antalet
elever då en kurator eller skolpsykolog måste
anställas. Kristdemokraterna påpekar i motion
2002/03:So507 yrkande 1 att personal som arbetar
nära barn i skola och barnomsorg har behov av
kompetensutveckling för att tidigt kunna identifiera
och sedan stödja och hjälpa barn och ungdomar med
psykiska problem.
Skolan kan på olika sätt arbeta med förebyggande
hälsoarbete. Genom att använda kompetensen hos olika
yrkesgrupper som idrottslärare, sjukgymnaster och
kuratorer kan skolorna stärka sitt arbete mot
ohälsa, menar motionären i motion 2002/03:Ub353 (s).
Förebyggande hälsovård i form av goda kostvanor och
regelbunden fysisk aktivitet är också av stor
betydelse för bra resultat av skolarbetet, påpekar
motionärerna i motion 2002/03:Ub480 (c). På
motsvarande sätt understryker motionärerna i motion
2002/03:Ub478 (s) vikten av att av hälsoskäl öka de
fysiska aktiviteterna i skolan och förbättra
undervisningen i kostlära. Motionärerna i motion
2002/03:Ub519 (s) anser att skolan måste ta större
ansvar för information om kostlära. I motion
2002/03:Ub533 (s) betonas frukostens betydelse för
skolelevernas inlärningsförmåga. Motionärerna
refererar till de försök som pågår där skolfrukost
serveras och menar att en utvärdering av försöken
bör göras för att man sedan skall kunna ta ställning
till om detta bör vara det offentligas ansvar.
Det förebyggande arbetet mot användandet av droger
behandlas i ett antal motioner. Folkpartiet anser i
motion 2002/03:So442 att en nationell handlingsplan
bör utarbetas för hur kampen mot ungas missbruk av
alkohol, narkotika och tobak skall intensifieras i
bl.a. skolan. Alla elever skall tidigt i grundskolan
få förebyggande alkohol- och narkotikainformation. I
motion 2002/03:Ub369 (kd) yrkande 2 framförs att det
behövs förebyggande åtgärder mot ett ökande
drogbruk, exempelvis rikstäckande kampanjer och
andra informationsåtgärder samt en bra ANT-
undervisning. Det är nödvändigt med ett snabbt
framtagande och verkställande av handlingsplaner i
dessa frågor. Motionärerna i motion 2002/03:Ub268
(c) yrkande 2 pekar på behovet av återkommande
rikskampanjer i skolan om farorna med att använda
droger. I motion 2002/03:Ub341 (s) föreslås en bred
kampanj i både grund- och gymnasieskolan i syfte att
informera om de skador som alkohol, tobak och
narkotika för med sig. Vänsterpartiet anser i motion
2002/03:So447 yrkande 5 att det är viktigt med ett
preventivt arbete men att information måste ges på
ett sätt som tilltalar barn och unga. Skolverket bör
få i uppdrag att utarbeta en strategi för
tobaksprevention utifrån ungas eget engagemang.
När det gäller undervisning om alkohol, narkotika
och tobak, ANT, förespråkar Moderaterna i motion
2002/03:Ju281 yrkande 4 att undervisningen om
narkotikans effekter bör påbörjas tidigare än i dag.
Samma åsikt framförs i motion 2002/03:So251 (m)
yrkande 2. Kristdemokraterna föreslår i motion
2002/03:Ub554 yrkande 1 att Skolverket bör få i
uppdrag att omgående stärka ANT-undervisningen i
grundskolan, fr.o.m. årskurs fyra. ANT-undervis-
ningen bör också utgå från verkligheten genom att
man har föreläsare som t.ex. arbetar med dessa
frågor till vardags, som poliser och
frivilligorganisationer (yrkande 2). Miljöpartiet
pekar i motion 2002/03:So515 yrkande 9 på att ANT-
undervisningen i dag inte har någon tydlig plats i
skolans verksamhet. Målen är för övergripande och
oprecisa. Undervisningen måste förstärkas genom att
den tydigare skrivs in i läro- och kursplaner. De
kommunala skolplanerna bör dessutom utgöra en grund
för de enskilda skolornas ANT-undervisning (yrkande
11).
Vid misstanke om narkotikaanvändning skall skolan
ha en absolut plikt att informera vårdnadshavare,
enligt Moderaterna i motion 2002/03:Ju281 yrkande 3
samt motion 2002/03:So251 yrkande 5.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet har behandlat frågor om elevernas hälsa
vid ett antal tillfällen tidigare. I betänkandet
Hälsa, lärande och trygghet (bet. 2001/02:UbU6)
behandlades regeringens proposition 2001/02:14 om
hälsofrågor. Utskottet ställde sig positivt till
förslaget om ett nytt, bredare verksamhetsområde
kallat elevhälsa med en förebyggande och
hälsofrämjande inriktning. Utskottet påpekade då
också att de medel som riksdagen beslutat avsätta
för att öka personaltätheten också kommer att
påverka elevhälsans område positivt och konstaterade
att många kommuner valt att använda delar av de nya
resurser som anslagits till personalkategorier inom
elevhälsan.
Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande att
skollagen bör ha en särskild reglering rörande
elevhälsa som sträcker sig utöver reglering av
skolhälsovård. I elevhälsan skall ingå omvårdnad
samt medicinska, psykologiska, sociala och
specialpedagogiska insatser. För elevhälsans
verksamhet föreslås att det skall finnas tillgång
till personal med sådan kompetens att elevens behov
kan tillgodoses. Utskottet menar att beredningen av
utredningens förslag bör avvaktas.
Utskottet har också pekat på (jfr bet.
2001/02:UbU6) att såväl föräldrar som skola har en
viktig roll som främjare av en god livsstil och ett
ansvar för att motverka fysisk inaktivitet och
osunda matvanor hos barnen och eleverna. Utskottet
har också framhållit att förebyggande insatser görs
av t.ex. Folkhälsoinstitutet i dessa frågor.
Det kan konstateras att det inom den nuvarande
regeringen finns ett statsråd med särskilt ansvar
för folkhälsofrågorna. I sammanhanget kan nämnas
propositionen Mål för folkhälsan, 2002/03:35, som
regeringen presenterade i december 2002.
Propositionen anger elva målområden för det samlade
folkhälsoarbetet. Uppföljning och utvärdering av
insatser för en bättre folkhälsa skall bedrivas inom
ramen för den befintliga ansvarsfördelningen mellan
berörda myndigheter men Statens folkhälsoinstitut
(FHI) skall stödja och samordna arbetet.
Propositionen skall behandlas av riksdagen i april
2003.
Skolverket, och numera Myndigheten för
skolutveckling, arbetar med hälsofrågor i flera
avseenden. Via särskilt anställda regionala
resurspersoner pågår arbete med att föra ut
kunskapen om sambanden mellan hälsa, lärande och
trygghet utifrån ovannämna proposition om elevhälsa.
I frågor som rör alkohol, narkotika och tobak sker
arbete i samverkan med i första hand
Folkhälsoinstititutet bl.a. inom ramen för särskilda
regeringsuppdrag, t.ex. att analysera och utarbeta
insatser som kan vidtas för att stärka den
narkotikaförebyggande verksamheten i skolan.
Skolverket har också, i samverkan med
Arbetsmiljöverket, kartlagt befintlig statistik över
barns och ungdomars ohälsa och arbetsmiljö inom
skolväsendet samt behov av förbättrad uppföljning
(PM 2002-10-14 Elevers ohälsa - hur mäter vi den?).
Utskottet vill, liksom i tidigare betänkanden,
understryka skolans viktiga roll när det gäller
information i ANT-frågor. Enligt utskottet är
behovet av att utveckla kompetens och förbättra
undervisningen redan uppmärksammat, och arbete pågår
redan med denna inriktning. Apropå frågan om skolans
plikt att informera vårdnadshavare vid eventuell
narkotikaanvändning utgår utskottet ifrån, liksom
tidigare (jfr bet. 2000/01:UbU13), att skolan
informerar föräldrarna bl.a. om elevens sociala
utveckling, t.ex. vid utvecklingssamtal eller
liknande. Skollagskommittén tar i sitt betänkande
upp frågan om stöd till elever som har problem och
svårigheter av andra slag än att nå målen. Rektor
skall ansvara för att en utredning av problemen
genomförs, där både elev och vårdnadshavare skall
ges möjlighet att medverka, och personal inom
elevhälsan skall bidra med sin kompetens. Det
påpekas också att skolans samarbete med andra
verksamheter, t.ex. socialtjänsten, är viktigt i en
sådan utredning. Kommittén föreslår vidare ett antal
bestämmelser om behov av tillfälliga, nödvändiga
åtgärder i vissa situationer, t.ex. för att komma
till rätta med en elevs uppträdande i skolan.
Beredningen av utredningens förslag bör avvaktas.
Utskottet erinrar också om socialtjänstlagens
bestämmelser om anmälningsskyldighet av förhållande
som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa
till en underårigs skydd. Regeringen har nyligen
föreslagit i proposition 2002/03:53 Stärkt skydd för
barn i utsatta situationer m.m. att det i skollagen
skall intas en bestämmelse vari bl.a. hänvisas till
den nämnda bestämmelsen i socialtjänstlagen. Syftet
anges vara att öka kunskaperna om
anmälningsskyldigheten inom förskoleverksamheten,
skolan och skolbarnsomsorgen. Bestämmelsen avses
träda i kraft den 1 juli 2003. I propositionen
föreslås också att det införs en gemensam skyldighet
för berörda myndigheter, inklusive skolan, att
samverka kring barn och ungdomar som far illa eller
riskerar att fara illa.
Läroplan, timplan och kursplaner
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande
skolans uppgift, förändringar i läroplaner,
ämnesfrågor av övergripande karaktär samt
specifika ämnesfrågor.
Jämför reservationerna 44 (m), 45 (kd), 46
(v), 47 (fp), 48 (kd), 49 (m, fp, kd, c), 50
(fp), 51 (c), 52 (fp), 53 (kd), 54 (fp), 55
(kd), 56 (c), 57 (fp), 58 (kd), 59 (kd), 60
(kd) och 61 (kd).
Värdegrunden och övergripande ämnesfrågor
Motioner
Skolans uppgift är att förmedla kunskap och goda
värden, menar Moderaterna i motion 2002/03:Ub410
yrkande 2. Kristdemokraterna understryker att skolan
har en viktig uppgift i värdegrundsarbetet i motion
2002/03:Ub492 yrkande 5. Skolan har en viktig
uppgift när det gäller normöverföring och
identitetsbildning. Varje skola bör göra en plan för
hur man omsätter värdegrunden i praktiken, och
arbetet bör sedan redovisas i
kvalitetsredovisningarna.
I ett antal motioner finns synpunkter på hur
läroplanerna bör förändras. Vänsterpartiet pekar i
motion 2002/03:Ub319 på den inledande texten i
första kapitlet i läroplanerna (Lpo 94 och Lpf 94)
och föreslår att de formuleringar som omnämner den
etik som förvaltats av kristen tradition och
västerländsk humanism tas bort. Motsvarande förslag
framförs i motion 2002/03:Ub556 (v) yrkande 4 och i
motion 2002/03:Ub320 (fp). Motionären i motion
2002/03:Ub556 (v) yrkande 3 anser att läroplanernas
texter om förståelse och medmänsklighet bör
kompletteras med formuleringar om sexualitet och
samlevnad.
Några motioner tar upp ämnesfrågor av övergripande
karaktär. Kristdemokraterna påpekar i motion
2002/03:Ub417 yrkande 7 att de praktisk-estetiska
ämnena är en viktig del av helheten i skolan. Om
skolan blir alltför teoretisk kan inlärningen hämmas
för många elever. Undervisningen i praktiska ämnen
bör få en mer framskjuten plats i skolan.
Kristdemokraterna menar att skolans roll bör
granskas ur ett folkhälsoperspektiv och pekar bl.a.
på hem- och konsumentkunskapens roll liksom på att
ämnet idrott och hälsa har fått mer teoretiska
inslag. Vidare anser Kristdemokraterna att vissa
ämnen hamnar i strykklass när tiden fördelas mellan
olika ämnen i block (yrkande 21). I motion
2002/03:Ub514 (s) framförs att det är viktigt att
både fysisk aktivitet och kreativt skapande med
händerna blir en naturlig del av elevens skolgång.
Folkpartiets uppfattning i motion 2002/03:Ub229
yrkande 1 är att grundskolan skall prioritera
baskunskaperna läsning, skrivning och räkning.
Vidare föreslår Folkpartiet att undervisningen i
grundskolans senare år skall kunna organiseras i
olika kurser för olika elever, beroende på elevers
intresse för ämnet och behov av stöd. Möjligheten
att dela in ämnena i allmän och särskild kurs bör
finnas i första hand i engelska och matematik, men
även i andra ämnen (yrkande 5).
Folkpartiet i motion 2002/03:Ub229 yrkande 14
liksom Centerpartiet i motion 2002/03:Ub336 yrkande
5 anser att timplanen snarast skall avskaffas.
Resultat från den försöksverksamhet som pågår
behöver inte inväntas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Regeringen anger i skrivelse 2001/02:188
Utbildning för kunskap och jämlikhet - regeringens
utvecklingsplan för förskola, skola och
vuxenutbildning att all utbildning till verksamhet
och innehåll skall utgå från och bottna i våra
grundläggande demokratiska värden. Skolan bör ge
alla kunskap, förståelse, insikt och respekt för
allas lika värde och vikten av ett demokratiskt
förhållningssätt. Arbetet med värdegrunden bör ges
fortsatt hög prioritet. Utskottet påpekade vid sin
behandling av skrivelsen (bet. 2002/03:UbU3) att
arbetet med att förmedla skolans värdegrund och att
motverka kränkande behandling är en viktig del i
skolans demokratiska uppdrag. Skolans ansvar för ett
demokratiskt förhållningssätt framgår av såväl
läroplan som kursplaner.
Yrkanden om att stryka den aktuella hänvisningen i
Lpo 94 respektive Lpf 94 har tidigare behandlats och
avstyrkts av utskottet (jfr bet. 2000/01:UbU13).
Utskottet hänvisade då till vad utskottet anförde
vid behandlingen av regeringens förslag till
läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
nämligen att kristendomen har en särställning som
grund för förståelse för svensk och västerländsk
kultur och samhällsutveckling (bet. 1993/94:
UbU1 s. 25). Enligt utskottet förelåg det ingen
motsättning mellan att vara öppen för och se
möjligheterna i ett mångkulturellt samhälle och
samtidigt värna om och få en fast förankring i det
egna kulturarvet. Utskottet har inte ändrat mening i
denna fråga. Det kan noteras att
utbildningsministern behandlade frågan om
förändringar i läroplanerna i ett skriftligt svar
den 29 januari 2003 på en fråga om kristen etik i
läroplanen. Mot bakgrund av det beredningsarbete som
skall göras med anledning av Skollagskommitténs och
Gymnasiekommitténs förslag är det enligt
utbildningsministern inte aktuellt att nu
aktualisera frågan om genomgripande förändringar i
läroplanerna.
Utskottet har tidigare behandlat motsvarande
yrkanden om ämnesfrågor (senast i bet.
2001/02:UbU10). Utskottet har därvid instämt i
uppfattningen att de praktiska och estetiska ämnena
är en viktig del av helheten i skolan. Läroplanerna
och kursplanerna ställer krav på både praktiska och
teoretiska inslag i verksamheten. Ämnena är
betydelsefulla för att utveckla olika delar av
elevernas personlighet och intressen. Utskottet har
också påpekat att det finns stora möjligheter till
en flexibel lösning av pedagogiska insatser för
enskilda elever och för grupper av barn och att
organisera undervisningen efter lokala behov och
intressen. Undervisningen skall dock utformas på ett
sådant sätt att målen i kursplanerna för respektive
ämne kan uppnås. När det gäller ämnen som ingår i
samma ämnesblock finns det en uppenbar möjlighet att
arbeta ämnesövergripande. För att tillse att
skolorna klarar de mål som satts för skolan har
skolhuvudmännen ett stort ansvar vad gäller att
utföra uppföljning och utvärdering av skolans
resultat. Utskottet har redan tidigare betonat att
det normalt inte skall ske en nivåindelning av
elever i undervisningsgrupper. Utskottet anser ej
att vissa ämnen skall delas upp i allmän och
särskild kurs.
Vad beträffar frågan om timplanen har utskottet
framhållit att det är viktigt att den femåriga
försöksverksamhet med avskaffad timplan som inleddes
hösten 2000 genomförs och att det sker en
utvärdering av denna innan ett eventuellt beslut tas
om avskaffande av timplanen. I sammanhanget kan
nämnas den utvärdering av grundskolan som Skolverket
påbörjar under våren 2003 och som planeras att
avrapporteras under våren 2004. Såväl skolans
verksamhet som alla skolämnen (med några undantag)
kommer att utvärderas.
Med anledning av yrkanden om prioritering av
baskunskaper kan noteras att regeringen nyligen har
inrättat en matematikdelegation, bl.a. i syfte att
öka intresset för fortsatta studier inom området.
Delegationen skall också lämna förslag till hur
undervisningen kan utvecklas. Vikten av tidiga
insatser, i synnerhet med avseende på basfärdigheter
som läsning, skrivning och räkning, har föranlett
regeringen att tidigare ge Skolverket i uppdrag att
erbjuda lärare kompetensutveckling. Myndigheten för
skolutveckling skall bl.a. arbeta med stöd till läs-
och skrivutveckling, matematik och arbeta med
tvåspråkiga elever.
Svenska och svenska som andraspråk
Motioner
Folkpartiet behandlar i motion 2002/03:Sf226 yrkande
20 frågan om elevens läsutveckling. De principer som
ligger till grund för det s.k. LUS-projektet, ett
system för att följa upp elevens läsutveckling, bör
genomsyra hela skolan. Dessa innebär att det skall
vara tydligt för eleverna vad de skall uppnå,
studieresultaten skall utvärderas och kommuniceras
regelbundet och vid brister skall möjlighet finnas
till stöd och personalinsatser. I motion
2002/03:Ub289 (kd) understryker motionären
läsningens betydelse för barns utveckling. I motion
2002/03:Ub501 (s) påpekas att svenska språket spelar
så stor roll för barnens utveckling och framgång i
skolan att det bör vara en prioriterad uppgift att
stimulera och sprida goda exempel på läsfrämjande
insatser liksom att stärka möjligheten att uttrycka
sig i tal och skrift.
Enligt Centerpartiet i motion 2002/03:Ub336
yrkande 15 måste elever med utländsk bakgrund ges
bättre förutsättningar att nå goda studieresultat.
De bör därför kunna prioritera svenska och
undervisningen i andra språk skall kunna skjutas
upp. I motion 2002/03:Ub231 (s) yrkande 2 anser
motionären att undervisningen i svenska som
andraspråk behöver reformeras och förstärkas.
Undervisningen skall helst ges av behöriga lärare.
Motionären i motion 2002/03:Ub325 (fp) yrkande 1
föreslår att Skolverket får i uppdrag att,
tillsammans med lärarutbildningsanstalterna, sprida
kunskaper om ämnet svenska som andraspråk. Dessutom
bör Skolverket få i uppdrag att genomföra en
uppföljning och utvärdering av undervisningen i
svenska som andraspråk. Fokus bör vara tillgången
till undervisningen och kvaliteten i denna samt
arbetet lärare emellan (yrkande 3).
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Utskottet konstaterar att frågan om goda
basfärdigheter i bl.a. läsning och skrivning
uppmärksammas både i regeringens utvecklingsplan och
i budgetpropositionen. Regeringen har pekat på att
barn och ungdomar i områden där personer med
utländsk bakgrund utgör majoritet behöver särskild
stimulans för att använda och utveckla svenska
språket. Myndigheten för skolutveckling skall inom
ramen för sin verksamhet ge stöd och stimulans till
kommuner och skolor i arbetet med språkutveckling.
Insatser i segregerade områden med många barn och
ungdomar med utländsk bakgrund har särskild
prioritet. Enligt regeringen är det viktigt att
varje kommun och skola har en medveten strategi för
hur elevernas språkutveckling skall främjas.
Myndigheten skall också ha ett särskilt uppdrag att
stödja skolors och förskolors arbete med att
förbättra läs- och skrivmiljöer.
Undervisningen i svenska som andraspråk behöver
särskilt uppmärksammas, enligt regeringen. En
kartläggning görs under år 2003 av situationen i
landet på området i syfte att identifiera
bristområden inom vilka insatser krävs.
Enligt utskottet är frågorna om vikten av
språkutveckling uppmärksammade. Med den uttalade
inriktning om individualiserad utbildning som skolan
skall arbeta med finns det dock inte anledning för
utskottet att närmare uttala sig för särskilda
undervisningsmetoder.
Modersmålsundervisning
Motioner
Enligt Folkpartiet i motion 2002/03:Sf226 yrkande 21
skall modersmålsundervisningen erbjudas i den
omfattning som nu sker men formerna måste ses över.
I huvudsak bör undervisningen bedrivas utanför
schemalagd tid. Kristdemokraternas uppfattning
enligt motion 2002/03:Sf334 yrkandena 33 och 34 är
att en rätt till modersmålsundervisning under hela
skoltiden bör införas liksom att kommunen skall ha
en skyldighet att erbjuda undervisning om det finns
minst tre elever som är berättigade till sådan.
Dessutom skall elever ha rätt till stödundervisning
och/eller ämnesundervisning på modersmålet. Vidare
menar Kristdemokraterna att de fem nationella
minoritetsspråken skall likställas i
skollagstiftningen vad gäller rätt till
modersmålsundervisning (yrkande 50). Enligt
motionären i motion 2002/03:Ub325 (fp) yrkande 5
skall alla elever ha rätt till
modersmålsundervisning under hela skoltiden.
Dessutom föreslås att Skolverket får i uppdrag att
sprida kunskaper om betydelsen av studiehandledning
(yrkande 6).
I motion 2002/03:Ub231 (s) yrkande 1 föreslås en
utredning vars uppgift blir att reformera
modersmålsundervisningen. Modersmålets status
behöver återupprättas och modersmålsundervisningen
behöver stärkas, enligt motionären. Även
motionärerna i motion 2002/03:Ub437 (s) liksom i
motion 2002/03:Ub518 (v) anser att
modersmålsundervisningen behöver stärkas. I
flerpartimotionen 2002/03:Ub481 (v, kd) föreslås
likaså en utredning av modersmålsundervisningen.
Utredningen bör behandla möjligheten till
förstärkning av undervisning liksom
minoritetsspråkens ställning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Utskottet har redan tidigare (jfr bet.
2001/02:UbU10) framhållit att det inte finns någon
anledning att föreslå några förändringar i
regelverket vad avser modersmålsundervisningen.
Utskottet har påpekat att modersmålsundervisningen
är en viktig rättighet för elever som har ett annat
modersmål än svenska. Även de nationella
minoritetsspråkens särställning är väl motiverad.
Utskottet ansåg också att det ligger ett värde i att
modersmålsundervisningen integreras med den övriga
verksamheten i skolan och ses som en del av skolans
språkprogram. Likaså har utskottet framfört att det
är viktigt att modersmålslärarna är en del i
skolornas lärarlag.
Utskottet konstaterar att Skolverket i maj 2002
har redovisat ett uppdrag angående organisation och
omfattning av modersmålsundervisning och
studiehandledning. Skolverket lämnade ett antal
förslag till förändringar av verksamheten, bl.a. att
en elev skall kunna få undervisning i andra ämnen på
sitt modersmål innan eleven hunnit få tillräckligt
goda svenskkunskaper för att kunna följa ordinarie
undervisning samt att skolornas flerspråkiga arbete
skall stödjas. Regeringen har angett att den senare
kommer att ta ställning till verkets förslag.
Utskottet erinrar också om att man inom ramen för
s.k. särskilda lärarutbildningar skall beakta
behoven av utbildade modersmålslärare. Dessutom har
under år 2002 medel ställts till förfogande för en
pedagogisk utbildning för aktiva modersmålslärare
(jfr bet. 2002/03:UbU4).
Fysisk aktivitet, idrott och hälsa samt
simundervisning
Motioner
Ett stort antal motioner tar upp frågor som på olika
sätt rör fysisk aktivitet i skolan.
Moderaterna poängterar i motion 2002/03:Ub410
yrkande 15 att en grundläggande god hälsa och
kondition förvärvas under barn- och ungdomsåren. Det
är viktigt att tillfällen till rörelse och fysisk
aktivitet inte enbart ges under gymnastiktimmarna
utan att varje möjlighet tillvaratas för att skapa
så aktiva barn som möjligt. I motion 2002/03:Kr297
yrkande 2 pekar samma parti på idrottens betydelse i
skolan. Ungdomar måste få tillfälle till nödvändig
fysisk aktivitet och möjligheter att pröva på ett
brett spektrum av olika idrotter. Kristdemokraterna
tar på motsvarande sätt i motion 2002/03:Ub417
yrkande 8 upp att idrottens positiva betydelse för
fysiskt välbefinnande och teoretisk inlärning hos
barn måste beaktas.
Centerpartiet påpekar i motion 2002/03:Ub336
yrkande 20 att partiet återkommande påtalat vikten
av idrott och hälsa i skola. Med anledning av
regeringens uttalanden om fysisk aktivitet 30
minuter per dag i skolan bör regeringen återkomma
och redogöra för hur strategin för att öka den
fysiska aktiviteten skall säkerställas. Folkpartiet
anser i motion 2002/03:Kr266 att ungdomar dagligen
behöver få utöva fysisk aktivitet i skolans regi.
Det är viktigt att idrottsämnet inte blir för
teoretiserat på bekostnad av den fysiska
aktiviteten. Skolan har stor betydelse för att en
hälsosam livsstil skall grundläggas i unga år.
Vänsterpartiet understryker i motion 2002/03:So448
yrkande 4 vikten av att barn och unga ges möjlighet
till regelbunden fysisk aktivitet och föreslår att
Skolverket får i uppdrag att utreda och lämna
förslag till ökade möjligheter till fysisk aktivitet
i skolan.
Behovet av ökad fysisk aktivitet för barn och unga
tas även upp i motion 2002/03:Ub264 (s), motion
2002/03:Ub438 (s), motion 2002/03:Ub496 (s) samt
motion 2002/03:Ub383 (s) där motionärerna också
poängterar särskilt de funktionshindrade barnen och
ungdomarna och deras behov i sammanhanget.
Vissa motioner pekar specifikt på antalet timmar i
ämnet idrott och hälsa.
Antalet idrottstimmar på schemat bör ökas enligt
motionärerna i motion 2002/03:Ub216 (m), motion
2002/03:Ub224 (m), motion 2002/03:Ub263 (m), motion
2002/03:Sk257 (kd) yrkande 2 samt motion
2002/03:Ub434 (c).
Simundervisning behandlas i ett par motioner.
Enligt motionärerna i motion 2002/03:Ub436 (s) bör
det införas krav på obligatorisk simundervisning för
yngre barn. Enligt motionärerna i motion
2002/03:Ub506 (s) yrkandena 1 och 2 är simkunnighet
en baskunskap som varje barn måste få. För en del
grupper barn är skolan den enda plats där
kunskaperna kan erhållas. Ett förtydligande i
läroplanen behövs beträffande vilka krav som ställs
i simkunnighet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen bör avslå
yrkandena.
Utskottet har tidigare (bet. 2001/02:UbU10) pekat
på de möjligheter som i dag finns för skolan att
erbjuda elever tid att delta i fysiska aktiviteter
av olika slag. Förutom de särskilda timmarna för
idrott och hälsa finns tid inom skolans val och
elevens val. Friskvårdande inslag kan också med
fördel även innefattas i andra moment under
skoldagen. Den försöksverksamhet med avskaffad
timplan som pågår ger också stor möjlighet till
flexibilitet vad gäller möjligheter att nå
kursplanernas mål. Ämnet idrott och hälsa syftar
enligt kursplanen till att utveckla elevernas
fysiska, psykiska och sociala förmåga samt ge
kunskaper om den egna livsstilens betydelse för
hälsan.
Utbildningsministern har uttalat att alla elever
skall ges möjlighet till rörelse minst 30 minuter
varje dag. Ämnet idrott och hälsa är den givna
utgångspunkten för fysisk aktivitet men det är
viktigt att integrera rörelse under hela skoldagen
för att ändra barns och ungas attityd och
inställning till ämnet. Regeringen har aviserat
medel till idrotten i syfte att bl.a. öka samarbetet
med skolorna. Vikten av att kommunerna utnyttjar de
möjligheter som finns inom gällande regelverk att
öka utrymmet för idrott och hälsa har också lyfts
fram. Likaså skall ett nationellt resurscentrum för
idrott och hälsa inrättas i Örebro, som skall stödja
skolan i arbetet med att öka elevernas fysiska
aktivitet.
Läroplanerna kommer att ändras i enlighet med
detta och skolmyndigheterna kommer få i uppdrag att
följa skolornas arbete med att förverkliga det nya
målet. Skolverket har nyligen (2003-02-24)
avrapporterat en utvärdering av ämnet Idrott och
hälsa. Verket uppmärksammar ett antal positiva
trender såsom att det ges större utrymme än tidigare
för ett lustfyllt förhållande till fysisk aktivitet
liksom att fysisk aktivitet över huvud taget är ett
vanligt ämnesövergripande tema. Skolverket fokuserar
också ett antal problemområden inom ämnet. En
fördjupad analys kommer att lämnas i samband med
avrapporteringen av den tidigare nämnda nationella
utvärderingen av grundskolan.
Angående simundervisning betonade utskottet i
betänkande 2001/02:
UbU10 att simkunnighet är en baskunskap i säkerhet
som alla barn har rätt att få. Utskottet
konstaterade också att det i kursplanen för idrott
och hälsa tydligt anges att eleverna i slutet av
femte skolåret skall kunna simma och hantera
nödsituationer vid vatten. I slutet av nionde
skolåret skall eleverna dessutom ha kunskaper i
livräddande första hjälp. Kommuner och skolor har
ansvar för att de nationella målen nås. Utskottet
menade att huvudmannen har ett självklart ansvar för
att detta sker liksom för uppföljning och
utvärdering av skolornas resultat.
Sex- och samlevnadsundervisning
Motioner
Skolans undervisning i sex- och samlevnadsfrågor tas
upp i ett flertal motioner.
Folkpartiet påpekar i motion 2002/03:L249 yrkande
16 att alla elever har rätt till en bra undervisning
inom detta område. Kristdemokraterna anser i motion
2002/03:So456 yrkandena 3 och 4 att nationella mål
behöver utformas för undervisningen liksom att
kompetensutvecklande insatser för lärarna behövs
inom området i syfte att höja kvaliteten på
undervisningen. I motion 2002/03:Ub423 (s) yrkande 2
poängteras att undervisningen bör ha en likvärdig
kvalitet i landet och att det är rektors ansvar att
det finns arbetsplaner utarbetade om vad man vill
uppnå med undervisningen och att undervisningen
genomförs. Enligt flerpartimotionen 2002/03:Ub510
(s, fp, v, c, mp) yrkande 2 är undervisningen ofta
bristfällig i HBT-frågor. Skolan måste ha som sitt
ansvar att varje elev efter sin skolgång har
utvecklat en förmåga att reflektera över frågor som
sexuell läggning och könsidentitet, enligt
motionärerna. Lärarna har ett ansvar att motverka
fördomar kring homosexuella, bisexuella och
transpersoners livsvillkor, enligt motionärerna i
motion 2002/03:Ub552 (s) yrkande 1.
I motion 2002/03:Ub556 (v) lämnas ett antal
förslag som berör skolans undervisning i sex- och
samlevnadsfrågor. Läroplanernas kunskapsmål bör
kompletteras så att det framgår att varje elev efter
sin skolgång skall ha utvecklat sin förmåga att
reflektera över sexualitet i ett vitt perspektiv.
Likaså bör undervisningen ge insikter i olika former
av sexualitet (yrkande 2) samt förmedla en positiv
bild av sexualitet. Genom en bättre undervisning kan
också attityder förändras på ett positivt sätt
(yrkande 8). En referensgrupp bör få i uppdrag att
ta fram ett diskussionsunderlag om sex och samlevnad
(yrkande 1). Slutligen framförs i motion
2002/03:L318 (mp) yrkande 15 att en granskning och
utvärdering bör ske regelbundet av skolans sex- och
samlevnadsundervisning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet har tidigare behandlat liknande yrkanden
(jfr bet. 2001/02:
UbU10). Skolverket genomförde under år 1999 en
nationell kvalitetsgranskning om hur skolorna
bedriver sex- och samlevnadsundervisning.
Iakttagelser och slutsatser utifrån denna har
därefter på olika sätt förts ut till skolor och
kommuner. Skolverket har också utarbetat ett
referensmaterial som kan användas i undervisningen.
Inom ramen för det övergripande arbetet med
värdegrundsfrågor och hälsofrågor kommer också in
sex- och samlevnadsaspekter. Som tidigare har nämnts
finns det särskilda resurspersoner anställda av
Skolverket, som skall stödja kommuners och skolors
arbete med hälsofrågor i vid bemärkelse. Utifrån den
kartläggning av bl.a. förekomst av sexuella
trakasserier, homofobi och könsrelaterad mobbning
som Skolverket redovisade i november 2002 är att
förvänta ytterligare insatser på området.
Kursplanerna för grundskolans alla ämnen
reviderades med tillämpning från höstterminen 2000.
För de samhällsorienterade ämnena anges att det
ingår att diskutera och reflektera över begrepp som
identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet.
Likaså skall värdefrågor behandlas i samband med
diskussion om samlevnad och relationer, människosyn
och språkbruk. Även i kursplanen för de
naturorienterande ämnena finns vissa inslag som
gäller sex och samlevnad. Att kunna föra
diskussioner i dessa frågor och visa respekt för
andras ståndpunkter och för olika samlevnadsformer
är ett av målen i biologi.
Utskottet underströk i betänkandet Lärarutbildning
och lärare, 2002/03:
UbU4, vikten av att elever under sin skoltid får en
undervisning om sex och samlevnad som bidrar till
att de kan förstå och respektera både sig själva och
andra. Då måste de få en undervisning som ger dem
kunskaper om såväl heterosexuella som homosexuella,
bisexuella och transpersoner. Utskottet hänvisade
också till läroplanen för det obligatoriska
skolväsendet m.m. (Lpo 94) där det föreskrivs att
skolan skall sträva efter att varje elev respekterar
andra människors egenvärde, tar avstånd från att
människor utsätts för kränkande behandling och kan
leva sig in i och förstå andra människors situation.
Vissa särskilda ämnen
Motioner
Antalet undervisningstimmar i ämnet hemkunskap bör
ökas i grundskolan, anser motionärerna i motion
2002/03:Ub392 (s) yrkande 1. I dag är ämnet skolans
minsta ämne samtidigt som det är viktigt ur
folkhälsosynpunkt med dessa kunskaper. I motion
2002/03:Ub546 (s) påpekas att alltfler elever äter
vegetarisk och vegansk skolmat. Undervisningen i
hemkunskap bör därför leda till att elever ges goda
färdigheter i näringslära och i matlagning av sådan
kost.
Kristdemokraterna lyfter i motion 2002/03:Kr367
yrkande 2 fram behovet av medieutbildning för alla i
skolan. Genom att stärka barns och ungdomars
kunskaper om medier och lära dem att förhålla sig
mer kritiskt till det de ser, kan risken för negativ
påverkan minskas.
I grundskolans senare år bör ämnet företagskunskap
ingå i undervisningen, enligt motionären i motion
2002/03:Ub258 (fp) yrkande 1.
De naturvetenskapliga ämnena tas upp i motion
2002/03:Ub283 (fp) yrkandena 1, 2 och 3. Motionären
efterlyser en debatt kring vad
allmänbildningsbegreppet innebär för de
naturvetenskapliga ämnena. Det finns behov av en
översikt av innehållet i målen vad gäller
naturvetenskap i grundskolan liksom behov av en bred
diskussion av vilka som är de viktigaste
allmänbildningsmålen vad gäller naturvetenskap. Det
kan också vara värdefullt att lyfta fram och samla
in de goda exemplen på en förnyelse av sättet att
lära ut grundläggande naturvetenskapliga begrepp,
med särskilt fokus på de tidiga grundskoleåren.
Kristdemokraterna anser i motion 2002/03:Ub417
yrkande 10 att när det gäller historia bör
undervisningen om 1900-talets historia prioriteras.
I motion 2002/03:Ub396 (s) understryks vikten av att
olika länders deltagande i slavhandeln över Atlanten
belyses i undervisningen. Skånska skolor måste
undervisa i skånsk/dansk historia, enligt
motionärerna i motion 2002/03:N340 (c) yrkande 14.
Kristdemokraterna pekar på kristendomens ställning
i religionsämnet i motion 2002/03:Ub417 yrkande 3.
Det är viktigt med goda baskunskaper i det svenska
kulturarvet, där kristendomen utgör en viktig kärna,
bl.a. för att kunna jämföra med och förstå andra
kulturer och religioner. Likaså förespråkas att
religionskunskapsämnets betydelse bör utvecklas då
ämnet är en naturlig förankringsbas för
värdegrundsarbetet (yrkande 11).
Ett antal motioner tar upp frågor om nya ämnen
eller inslag i undervisningen e.d.
Alla elever i landets högstadieskolor borde vid
något tillfälle få besöka riksdagen och Stockholm,
anser motionärerna i motion 2002/03:Ub227 (c). En
strategi bör utarbetas för att ekonomiskt underlätta
för detta. Motionären i motion 2002/03:Ub269 (s)
föreslår att en utredning görs av förutsättningarna
för ett bidrag till landets kommuner så att alla
kommuninvånare någon gång före 18 års ålder kan
genomföra ett motsvarande besök.
I motion 2002/03:Ub331 (mp) föreslås ett nytt
obligatoriskt ämne i skolan. Ämnet kan t.ex. kallas
livskunskap och skall bl.a. innehålla frågor om
mänskliga rättigheter.
Den romska kulturen behandlas i dag bristfälligt i
skolan, enligt motion 2002/03:Sf293 (mp) yrkande 5.
Det är viktigt att den tas upp i läromedel och
undervisning precis som andra kulturer.
Enligt motionären i motion 2002/03:Ub516 (v) bör
träning i civil olydnad vara en självklar del i den
demokratiska processen och även vara en del av
utbildningen i relevanta ämnen i t.ex. grund- och
gymnasieskolan.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Utskottet har tidigare (bet. 2001/02:UbU10)
konstaterat att undervisningen i hem- och
konsumentkunskap har en viktig plats i grundskolan
och att ämnet skall ge både praktiska och teoretiska
kunskaper. Ett mål för ämnet är att eleven skall
utveckla förståelse och intresse för hur handlingar
i hushållet samspelar med hälsa, ekonomi och miljö
såväl lokalt som globalt. Skolhuvudmannen och
skolorna har ansvaret för att en konkretisering av
de nationella målen görs.
När det gäller medieutbildning har utskottet pekat
på att det i de samhällsorienterande ämnena ingår
att eleverna skall bli förtrogna med olika sätt att
samla kunskaper samt utveckla insikter i hur olika
medier kan användas och hur de påverkar människan
och samhället. Att söka, granska, välja,
strukturera, kritiskt värdera, integrera och
redovisa information på skilda sätt är centralt i de
samhällsorienterande ämnena.
Utskottet delar motionärens uppfattning att frågor
om de naturvetenskapliga ämnena är viktiga.
Utskottet har tidigare (jfr bet. 2001/02:UbU10)
betonat vikten av att öka intresset för
naturvetenskap och teknik och pekat på att
regeringen och riksdagen också har prioriterat
insatser med detta syfte. Ett exempel är det s.k.
NOT-projektet (Naturvetenskap och Teknik) som
bedrivs av Skolverket och Högskoleverket på
regeringens uppdrag. Projektet pågår t.o.m. december
2003. Regeringen har också satsat 75 miljoner kronor
under tre år för kompetensutveckling av lärare inom
naturvetenskap, teknik och miljö. I Skolverkets
årsredovisning för 2002 lämnas en redogörelse för
användningen av medlen. Skolmyndigheterna har också
utvecklat en webbplats för lärare som undervisar
inom naturorienterande ämnen och teknik. Utskottet
erinrar också om de tidigare nämnda teknikskolorna
och matematikdelegationen som skall öka intresset
för fortsatta studier inom områden som matematik,
naturvetenskap och teknik.
Utskottet konstaterar att behovet och strävan att
öka intresset för naturvetenskapliga och tekniska
studier återfinns i fler länder än Sverige. En ökad
antagning till naturvetenskapliga och tekniska
studier är ett av delmålen i överenskommelsen mellan
EU:s utbildningsministrar (2002/C 58/01) för att
utveckla EU till världens mest konkurrenskraftiga
och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi.
I frågan om företags- och entreprenörkunskap har
utskottet tidigare (t.ex. bet. 1999/2000:UbU15)
understrukit skolans betydelse för att lägga grunden
till ett positivt förhållningssätt när det gäller
entreprenörskap och företagsamhet. Arbetslivs- och
företagarfrågor specifikt berörs i programmålen för
gymnasieskolan och i flera kursplaner.
Utskottet har tidigare behandlat yrkanden om
religionskunskap m.m. (jfr bet. 2000/01:UbU13).
Utskottet anser nu, liksom tidigare, att yrkandena
tillgodoses genom gällande kursplaner.
Som utskottet har konstaterat tidigare gäller i
övrigt att det i den mål- och resultatstyrda skolan
finns en stor frihet vad gäller hur undervisningen
utformas. Målen i kursplanerna för respektive ämne
måste dock uppnås. När det gäller ovannämnda
yrkanden om undervisning i historia, andra kulturer,
mänskliga rättigheter och civil olydnad täcker
kursplanerna i de samhällsorienterande ämnena väl de
frågor som tas upp. Regeringen har i
utvecklingsplanen också påtalat vikten av att alla
ungdomar har historiska kunskaper och perspektiv som
en gemensam kärna av kunskap och kompetens. Inom
Skolverket pågår utvecklingsarbete för att
förbättra undervisningen för de nationella
minoriteterna, bl.a. romer. Arbetet handlar dels om
kompetensutveckling av pedagogisk personal, dels om
utveckling av läromedel etc.
Gällande ansvarsfördelning mellan stat och kommun
innebär att det är kommunerna som skall besluta i
frågor som rör t.ex. finansieringen av skolresor och
studiebesök.
Kultur, musik och bibliotek
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande
kultur i skolan, musik- och kulturskolor samt
skolbibliotek.
Jämför reservationerna 62 (fp), 63 (kd) och
64 (v).
Motioner
Kristdemokraterna pekar i motion 2002/03:Ub417
yrkande 9 liksom i motion 2002/03:Kr370 yrkandena 8
och 9 på kulturens roll i skolan och musik- och
kulturskolornas betydelse för barns utveckling.
Kulturen bör leva i skolan och genomsyra
verksamheten. Skolan har en viktig uppgift att föra
kulturarvet vidare. Det praktiska kunnandet i skolan
har nedvärderats till förmån för mer teoretiska
ämnen, vilket inte kan accepteras. Samarbetet mellan
skolan och olika kulturverksamheter bör stärkas
liksom elevernas möjlighet att få närmare kontakt
med olika kulturformer, enligt Kristdemokraterna.
I motion 2002/03:Ub327 (fp) yrkandena 1, 2 och 4
behandlas olika aspekter av musik- och kulturskolan.
Motionären föreslår att organisationen Sveriges
musik- och kulturskolor (SMOK) skall utreda musikens
betydelse, särskilt den kommunala musik- och
kulturskolan, för den enskilde eleven. Rätten till
studier i den kommunala musik- och kulturskolan bör
skrivas in i läroplanen. I syfte att förbättra
informationen om möjligheter att arbeta med musik
bör samverkan ske mellan de kommunala musik- och
kulturskolorna och försvarsmusiken, anser
motionären.
Vänsterpartiet behandlar i motion 2002/03:Ub337
ett antal aspekter av skolbiblioteken. Skolverket
föreslås få i uppdrag att i samråd med Kulturrådet
ansvara för att främja, följa och utvärdera
skolbiblioteksverksamheten (yrkande 1). Dessutom bör
Högskoleverket och Skolverket få i uppdrag att
tillse att skolledarnas utbildning kompletteras vad
gäller skolbibliotekens funktion och ändamål
(yrkande 4). Slutligen bör Skolverket få i uppdrag
att informera kommunerna om att skolplanerna även
bör ta upp skolbibliotekens verksamhet (yrkande 5).
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Utskottet har tidigare (bet. 2000/01:UbU13)
behandlat yrkanden om kulturens roll i skolan. Av de
kursplaner som gäller för såväl grundskola som
gymnasieskola framgår att olika kulturaspekter skall
behandlas inom i princip samtliga ämnen. Hur målen
uppnås är en angelägenhet för kommunerna och för dem
som är verksamma inom skolan. Utskottet har också
betonat att musik- och kulturskolor fyller en viktig
uppgift. Det gäller både med avseende på den breda
verksamheten och med avseende på att stimulera och
ta till vara talanger. Utskottet har dock inte varit
berett att ställa sig bakom ett införande av
formella regler om rätten till studier i musik- och
kulturskolor.
Myndigheten för skolutveckling stöder
skolbiblioteken som en resurs i arbetet med att
förbättra läs- och skrivmiljöer för barn och ungdom.
I samband med detta har regeringen pekat på
möjligheten att använda stödet till
personalförstärkningar för att anställa
skolbibliotekarier och läspedagoger i skolan samt
att inköpsstödet till folk- och skolbiblioteken har
ökat år 2003.
Skolverket har också tillsammans med Kulturrådet
haft i uppdrag att samordna nationella insatser för
kultur i skolan. Webbplatsen Kulturfönstret har
utvecklats som information och inspiration för
kultur och lärande. I sammanhanget kan nämnas
regeringens Dagordning för kulturen 2002-2006, ett
kulturpolitiskt arbete som drivs av
Kulturdepartementet i syfte att nå så många som
möjligt av dem som av olika skäl står utanför olika
kulturaktiviteter. En stor del av de insatser som
planeras riktar sig till barn och unga, t.ex. att
verka för en förbättrad musik- och kulturskola och
fler skolbibliotek.
Övriga frågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden avseende
icke-formellt lärande, samverkan mellan
utbildningsformer, fortbildning,
studievägledning, äganderätt samt reklam.
Jämför reservationerna 65 (kd), 66 (v, mp)
och 67 (v, mp.)
Motioner
Följande motioner behandlar diverse olika aspekter
av skolan och dess verksamhet.
Kristdemokraterna tar upp det icke formella
lärandet, lärande som kan ske genom t.ex. olika
förenings- och ungdomsaktiviteter, i motion
2002/03:Kr333 (yrkande 5). Detta lärande behöver
uppvärderas i skolan och regeringen bör därför komma
med förslag till åtgärder på detta område.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet. Det finns ett stort utrymme för kommuner
och skolor att ta initiativ till och stödja olika
verksamheter som kan utgöra en del i ett livslångt
lärande.
För att öka ungdomars intresse för forskning och
högre utbildning finns ett behov av bättre samverkan
mellan forskarvärlden och grund- och gymnasieskolan,
enligt motionären i motion 2002/03:Ub291 (s).
Berörda myndigheter föreslås få i uppdrag att bidra
till detta.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet. Inom ramen för Skolverkets arbete med
forskning har verket producerat kunskapsöversikter
som bl.a. används i lärarutbildningen. Via
konferenser och seminarier sker möten mellan
forskare, ansvariga för verksamheter och praktiskt
verksamma. Den nybildade Myndigheten för
skolutveckling har öppnat en webbplats
(www.skolforskning.nu) i syfte att bereda plats för
kunskapsmöten. Webbplatsen vänder sig både till
forskare och praktiskt yrkesverksamma inom
utbildningsområdet. Ett antal statliga
forskningsfinansiärer har likaså en webbplats om
forskning (www.forskning.se) med särskild inriktning
mot barn och lärare i skolan.
Det behövs fortbildning för lärare i frågor om
mångkulturalitet, enligt motionären i motion
2002/03:Ub397 (s), som påpekar att dagens läroböcker
många gånger ger uttryck för ett synsätt som inte är
förenligt med en mångkulturell skola.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet. Enligt skollagen skall huvudmannen se till
att kompetensutveckling anordnas för den personal
som har hand om utbildningen. Likaså skall
huvudmannen vinnlägga sig om en planering av
personalens kompetensutveckling. Vidare skall de
lärosäten som bedriver lärarutbildning enligt
regleringsbreven medverka i uppbyggnaden av
regionala centrum som bl.a. skall främja
utvecklingen av lärarutbildningen liksom
kompetensutvecklingen av lärare. Inom ramen för det
arbete som sker inom Skolverket och Myndigheten för
skolutveckling tillhandahålls möjligheter till
fortbildning. Den ovannämnda webbplatsen har t.ex.
mångkulturalitet som ett särskilt temaområde.
En översyn av studievägledningen är nödvändig,
enligt motionären i motion 2002/03:Ub332 (mp).
Skälet till detta anges vara att behovet av
studievägledning kommer att öka framöver samtidigt
som det finns ett omfattande missnöje med dagens
studievägledning.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet. I juni 2001 överlämnade en särskild
utredare betänkandet Karriärvägledning.nu (SOU
2001:45). Utredaren bedömde att läroplanens mål för
studie- och yrkesvägledning var tillräckligt
omfattande och tydliga men att personalens
gemensamma ansvar för dessa frågor inte tas fullt
ut. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen
angav i budgetpropositionen för år 2003 att den
skulle återkomma i frågorna om vägledning vad gäller
hela skolväsendet. Utskottet erfar att en
departementsskrivelse i frågorna är planerad.
Frågan om elevens äganderätt uppmärksammas i
motion 2002/03:Ub461 (mp). Enligt motionären, som
anser att rätten behöver stärkas, finns det exempel
på att den enskilde elevens rättigheter kränks
godtyckligt, och det är därför viktigt att reglerna
tydliggörs.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet. Skollagskommittén tar upp frågan om
omhändertagande av föremål som antingen är störande
för undervisningen eller annan verksamhet i skolan
eller som utgör ett hot mot säkerheten. Förslag
lämnas att en bestämmelse rörande detta skall
införas i skollagen. Enligt utskottet bör
beredningen av förslagen avvaktas.
I motion 2002/03:Ub464 (mp) understryks vikten av
att skolan är en reklamfri zon.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet. Skollagstiftningen reglerar inte frågan om
sponsring. I läroplanen finns formuleringar om
saklig och allsidig undervisning. Det är viktigt att
kommunen och skolorna har en handlingsplan/policy om
hur man skall förhålla sig till sponsring och
analyserar varje enskilt fall innan beslut fattas.
Frågan om användandet av t.ex. reklammaterial är i
stor utsträckning en lämplighetsfråga.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i reservationen.
1. Utveckling av förskoleklassen (punkt 1) - c
av Sofia Larsen (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub429 yrkande 4.
Ställningstagande
Skolverket har haft i uppdrag att följa arbetet och
utvecklingen med förskoleklass ute i kommunerna. För
att komma till rätta med brister och för att
utveckla verksamheten har Skolverket presenterat ett
antal åtgärder på statlig nivå som Centerpartiet
ställer sig bakom. Förslagen handlar om översyn och
synkronisering av lag och förordning, implementering
av integrationsreformer, utvecklingsarbete och -
dialoger med kommuner och skolor, forskningsbaserade
studier samt satsningar inom lärarutbildning och
rektorsutbildning.
2. Skolbarnsomsorg för 10-12-åringar (punkt 2)
- kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub415 yrkande 3
och avslår motion
2002/03:Ub347 yrkande 1.
Ställningstagande
Jag anser att kommunerna måste ta sitt ansvar och
utveckla skolbarnsomsorgen framför allt för
åldersgruppen 10-12 år. I den öppna verksamheten har
barnen själva större möjlighet att hitta en
avvägning som passar dem. Här finns stora
möjligheter för kommunerna till samverkan med andra
utförare.
3. Skolbarnsomsorg för 10-12-åringar (punkt 2)
- v
av Britt-Marie Danestig (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub347 yrkande 1
och avslår motion
2002/03:Ub415 yrkande 3.
Ställningstagande
Jag anser att skollagen skall ändras så att det
klart framgår att även eleverna i åldersgruppen
10-12 år har rätt till fritidshemsplats. Den öppna
verksamheten kan inte ersätta den verksamhet som
bedrivs inom fritidshemmets ram.
4. Skolbarnsomsorg för barn till arbetslösa och
föräldralediga (punkt 3) - v
av Britt-Marie Danestig (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub347 yrkande 2.
Ställningstagande
Vänsterpartiet menar att det snarast bör utredas på
vilket sätt motsvarande rättighet som gavs till
förskoleverksamhet för barn till arbetslösa och
föräldralediga även kan omfatta skolbarnsomsorg för
barn i åldern 6-12 år.
5. Tidpunkt för skolstart (punkt 4) - m, kd,
c
av Inger Davidson (kd), Per Bill (m), Sofia
Larsen (c), Anna Ibrisagic
(m) och Tobias Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2002/03:Ub410 yrkande 3 och
2002/03:Ub417 yrkande 5 samt
bifaller delvis motion
2002/03:Ub229 yrkande 15.
Ställningstagande
Dagens grundskola är alldeles för fyrkantig för att
passa den blandade grupp som eleverna utgör.
Skolstarten bör därför vara individualiserad. I dag
styr elevernas ålder mer än den kunskaps- och
mognadsnivå som de befinner sig på.
6. Tidpunkt för skolstart (punkt 4) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub229 yrkande 15 och
bifaller delvis motionerna
2002/03:Ub410 yrkande 3 och
2002/03:Ub417 yrkande 5.
Ställningstagande
Svenska elever har den kortaste undervisningstiden i
västvärlden. Den totala undervisningstiden i skolan
måste öka för att man skall befästa de baskunskaper
som skolan i dag inte lyckas ge tillräckligt många
elever. Folkpartiet anser därför att eleverna
normalt skall börja skolan när de är sex år. Om det
är lämpligare med tanke på deras mognadsnivå skall
de också kunna börja senare.
7. Rätt till undervisning och stöd (punkt 5)
- m, fp
av Ulf Nilsson (fp), Per Bill (m), Anna Ibrisagic
(m), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2002/03:Ub229 yrkande 4 samt
2002/03:Sf332 yrkandena 8 och 9.
Ställningstagande
Vi menar att det i dag finns brister i skolpolitiken
för de barn som behöver extra stöd, inte minst för
dem som kommer till Sverige under skolåren. Alla
barn måste ges den tid och det stöd de behöver för
att nå målen. Det innebär att elever vid behov skall
få undervisning i grundskolans regi även efter
skolpliktens upphörande. Vi anser att det bästa är
att stöd sätts in tidigt.
8. Val av skola (punkt 7) - m, fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Per
Bill (m), Sofia Larsen (c), Anna Ibrisagic (m),
Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub211 yrkande 4
och avslår motionerna
2002/03:Ub295 och
2002/03:Sf336 yrkande 24.
Ställningstagande
Vi menar att barn och föräldrar skall kunna välja
skola såväl efter vilken pedagogisk inriktning som
passar barnen som efter skolans geografiska närhet.
9. Åtgärder för integration (punkt 8) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2002/03:Ub229 yrkande 13 och
2002/03:Sf226 yrkande 22
samt avslår motionerna
2002/03:Ub231 yrkande 3 och
2002/03:Sf336 yrkande 27.
Ställningstagande
Folkpartiet anser att det behövs extrasatsningar på
skolor i utsatta områden. En skola som får extra
resurser kan fungera som en motor i arbetet med att
"lyfta" ett utsatt bostadsområde. Extra resurser
bidrar också till att skolans elever klarar sin
skolgång och inte slås ut från studier och därmed en
bättre framtid. Genom en bättre fungerande skola
ökar människors intresse för att bosätta sig i ett
sådant område - och segregationen kan därigenom
brytas. Även elever från andra områden kan lockas
till sådana skolor.
10. Åtgärder mot rasism (punkt 9) - mp
av Mikaela Valtersson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2002/03:Ub463 yrkande 3 samt
2002/03:Ub494 yrkandena 1, 2 och 6.
Ställningstagande
Miljöpartiet anser att alla skolor skall ha
mångfaldsplaner. I dessa planer bör det ingå
strategier mot rasism. Vi anser också att frågan om
rasism och främlingsfientlighet i skolan behöver ses
över och att ett specifikt handlingsprogram bör tas
fram för att komma till rätta med problemen. Ett
konkret förslag redan nu är att initiera en bred
kampanj i syfte att starta antirasistiska
skolgrupper landet över. Inte minst viktigt i detta
sammanhang är att inse att problemen med rasism och
främlingsfientlighet inte bara finns i skolan eller
beror på förhållandena där. Därför menar vi att en
ny antirasistisk integrationspolitik är nödvändig.
11. Utbildningsmöjligheter i hela landet (punkt
10) - m
av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias
Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:N304 yrkande 14
samt avslår motionerna
2002/03:Ub345 och
2002/03:Ub456.
Ställningstagande
Vi menar att utbildningsmöjligheterna måste vara
goda i hela landet. Hög kvalitet och likvärdiga
villkor är nödvändiga, särskilt för grund- och
gymnasieskolan. Eftersom olika elever vill välja
olika former för att tillägna sig kunskaper måste
skolsystemet också kunna erbjuda så flexibla
lösningar som möjligt för undervisningens
genomförande. Små skolor i glesbygden är ett exempel
på ett viktigt alternativ för många föräldrar och
barn.
12. Kompetensutveckling i små skolor (punkt 11)
- c
av Sofia Larsen (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 11
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:N345 yrkande 4.
Ställningstagande
Kvaliteten måste vara hög på alla skolor oavsett var
de ligger i landet eller deras storlek. Skolverket
bör ges ett särskilt uppdrag att finna former för
kunskaps- och kompetensutveckling i små skolor. Det
kan t.ex. handla om att utveckla läromedel för
distansutbildning också på grundskolenivå.
13. Skolprofilering (punkt 12) - m
av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias
Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub211 yrkandena 1-3.
Ställningstagande
Moderaterna menar att möjligheten för skolor att
skapa en egen profil är viktig. Totalt sett blir
skolans utbud bredare ju fler skolor som profilerar
sig. Därigenom ökar antalet barn och ungdomar som
finner sig till rätta i skolan - och därmed gör
bättre ifrån sig. Kvaliteten kommer också att öka
totalt sett, i och med att skolorna specialiserar
sig. Dessutom kan skolprofilering utgöra en sporre
för lärarna då möjligheten att utveckla sig i sitt
ämne förbättras samtidigt som elevernas motivation
ökar. Likaså kan incitamenten öka för lärare att
vidareutbilda sig inom ett specifikt område.
14. Samarbete mellan skola och föräldrar (punkt
13) - m, fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Per
Bill (m), Sofia Larsen (c), Anna Ibrisagic (m),
Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2002/03:Ub229 yrkande 20 och
2002/03:Ub361 yrkande 1
samt avslår motion
2002/03:Ub361 yrkande 2.
Ställningstagande
Föräldrar behöver känna att de betyder något för
skolarbetet och skolmiljön. Deras åsikter måste
efterfrågas och tas hänsyn till. För att möjliggöra
ett reellt inflytande i verksamheten måste varje
skola vara tydlig i fråga om mål, innehåll,
arbetsformer samt ömsesidiga rättigheter och
skyldigheter. Skolan skall också utvärdera
samarbetet med föräldrarna.
Kontakten mellan hem och skola skall vara både tät
och naturlig. Föräldrars engagemang i sitt barns
skolgång har stor betydelse och deras kunskaper om
sina barn och deras möjligheter att stödja dem skall
tillvaratas.
15. Föräldrars rätt till information och
inflytande (punkt 14) - m, fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Per
Bill (m), Sofia Larsen (c), Anna Ibrisagic (m),
Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2002/03:Ub410 yrkande 13 och
2002/03:Ub417 yrkande 24.
Ställningstagande
Föräldrars rätt till information och medinflytande
behöver stärkas. Engagerade föräldrar ger eleven
bättre möjligheter att klara och uppskatta
skolarbetet. För att föräldrar skall kunna vara
delaktiga och bli en tillgång måste samarbetet öka.
Föräldrar skall ha möjlighet att vara delaktiga i
skolvardagen liksom de skall kunna fungera som en
kanal mot samhället. Deras intressen, kunskap och
kapacitet skall tas till vara i beslut som rör
skolans och barnens vardag.
Föräldrar måste få mer information om sina barns
arbetsinsatser och resultat. Det skall vara
självklart att de hålls informerade om hur deras
barn sköter sig. Olovlig frånvaro t.ex. skall alltid
rapporteras direkt till föräldrarna.
16. Skolledare (punkt 15) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub250 yrkande 16.
Ställningstagande
Folkpartiet menar att det är viktigt att skolledaren
ges goda förutsättningar att leda den skola där han
eller hon verkar. Rektorer skall vara pedagogiska
ledare. I dag präglas skolledarens vardag av
övertid, stress och utsatthet. Detta måste ändras
och skolans ledarskap uppvärderas. Som pedagogisk
ledare skall rektor ha det övergripande ansvaret för
att målen uppfylls och för att verksamheten följs
upp och utvärderas. En översyn behöver göras av på
vilket sätt villkoren kan förbättras. Ett konkret
förslag är att ge skolledarna ett överblickbart
ansvarsområde.
17. Skolstyrelser (punkt 16) - c
av Sofia Larsen (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 16
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub336 yrkande 11
samt bifaller delvis
2002/03:Sf336 yrkande 22 och
2002/03:Ub381 yrkande 5.
Ställningstagande
Centerpartiet anser att den lokala styrningen av
skolan är viktig. Därför bör försöksverksamheten med
skolstyrelser med föräldramajoritet permanentas
redan nu. I samband med detta bör befogenheterna för
styrelserna avgränsas så att skiljelinjen mellan
lärarnas och skolledningarnas pedagogiska ledarskap
och föräldrastyrelsernas uppgifter blir tydlig. I
samband med detta bör också frågan om styrelsernas
sammansättning behandlas. Även andra än föräldrar
och elever kan vara aktuella att ingå.
18. Skolstyrelser (punkt 16) - mp
av Mikaela Valtersson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 16
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub381 yrkande 5
samt bifaller delvis
2002/03:Ub336 yrkande 11 och
2002/03:Sf336 yrkande 22.
Ställningstagande
Sedan flera år har skolor provat på att ha
skolstyrelser med olika majoritet, i grundskolan med
föräldramajoritet och i gymnasiet elevmajoritet. Det
är Miljöpartiets uppfattning att dessa försök bör
permanentas och utökas till att gälla alla kommunala
skolor.
19. Värdegrunden i kvalitetsredovisningen
(punkt 17) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 17
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub417 yrkande 2.
Ställningstagande
Kristdemokraterna menar att det är viktigt att
värdegrundsarbetet i skolan fortsätter. Värdegrunden
såväl som demokratin måste hela tiden vinnas på
nytt. Varje skola bör göra en plan för hur man i
undervisningen och i skolans hela verksamhet, t.ex.
genom etiska samtal med eleverna, skall arbeta för
att omsätta skolans värdegrund i praktiken.
Värdegrundsarbetet bör också redovisas i varje
skolas kvalitetsredovisning.
20. Skolverkets sanktionsmöjligheter (punkt 18)
- v, c
av Britt-Marie Danestig (v) och Sofia Larsen (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2002/03:Ub313 och
2002/03:Ub336 yrkande 10.
Ställningstagande
Vi anser att Skolverket skall ges ökade befogenheter
att rikta sanktioner mot kommuner som inte uppfyller
sitt uppdrag och därmed inte kvalitetskraven.
21. Naturskolor (punkt 19) - mp
av Mikaela Valtersson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 19
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub379 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Naturskolor spelar en stor roll i natur- och
miljöundervisningen i många kommuner. Miljöpartiet
anser att det är viktigt att dessa skolor finns och
menar att det finns behov av att sprida kunskap och
information om dem liksom om utomhuspedagogik.
22. Skolor på entreprenad (punkt 21) - m
av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias
Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub333.
Ställningstagande
Moderaterna anser att kommunala skolor skall kunna
drivas på entreprenad. Att prova nya driftsformer
kan vara ett alternativ när skolor inte fungerar
samtidigt som kommunen får kvarstå som huvudman.
Dessutom bör möjligheten att lägga ut delar av
undervisning vidgas till att gälla också i
grundskolan liksom flertalet ämnen i gymnasieskolan.
23. Värdskolor (punkt 22) - m
av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias
Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Sf332 yrkande 14
och bifaller delvis motion
2002/03:Ub336 yrkande 16.
Ställningstagande
Skolor med god erfarenhet och kompetens för
undervisning i ett främmande språk, eller
undervisning på sådant språk, bör kunna bli s.k.
värdskolor för elever i en annan skola.
Studiehandledning eller ämnesstöd skall kunna ges på
distans.
24. Värdskolor (punkt 22) - c
av Sofia Larsen (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 22
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub336 yrkande 16
och bifaller delvis motion
2002/03:Sf332 yrkande 14.
Ställningstagande
Utrymmet för alternativa modeller för undervisning
måste ökas. Skolor med god erfarenhet av
undervisning i ett främmande språk, eller
ämnesundervisning på ett annat språk än svenska,
skall kunna vara värdskola för elever i en annan
skola och ge dem denna undervisning på distans.
25. Tvåspråkig undervisning (punkt 23) - m
av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias
Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Sf332 yrkande 13
och bifaller delvis motion
2002/03:Sf336 yrkande 26.
Ställningstagande
En lösning på segregation och utanförskap är att
tillåta skolor ge tvåspråkig undervisning. Det kan
vara lättare att ta till sig undervisning på
hemspråket och den som har ett förstaspråk har också
lättare att lära sig ett nytt språk.
26. Individanpassning (punkt 25) - m, fp,
kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Per
Bill (m), Sofia Larsen (c), Anna Ibrisagic (m),
Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub410 yrkandena 1 och 4.
Ställningstagande
Vi menar att skolan måste organiseras så att elever
ges individuellt anpassad inlärningstid och
gruppstorlekarna varieras efter varje elevs
förutsättningar och behov. Elever har olika talanger
och olika intressen. Grundskolan skall ha ett
åtagande att följa eleven till dess att han eller
hon uppnått målen för skolgången. Alla elever skall
ges förutsättningar för att uppnå kunskapsmålen. För
en del tar det färre år och för en del tar det fler
år men det får ta den tid det tar. Skolan skall
sätta elevens kunskaper och utveckling i centrum,
inte skoltiden.
27. Stödundervisning (punkt 27) - m, fp, c
av Ulf Nilsson (fp), Per Bill (m), Sofia Larsen
(c), Anna Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och
Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub410 yrkandena 9-10
och avslår motion
2002/03:Ub330.
Ställningstagande
Det är viktigt med tidiga stödinsatser. Därigenom
ges eleverna förutsättningar att från början
tillgodogöra sig kunskaper och behovet av
stödinsatser de sista åren i grundskolan minskar. En
rätt till extra stöd bör också finnas om eleven inte
når målen vid det nationella prov som enligt vår
mening bör införas i årskurs tre.
28. Användning av sponsrade läromedel (punkt
29) - v
av Britt-Marie Danestig (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 29
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub316 yrkande 2.
Ställningstagande
Enligt min mening har nedskärningarna inom skolan
lett till sämre tillgång till läromedel. I
sammanhanget måste kommuners och skolors användning
av sponsrade läromedel följas upp och granskas.
Detta görs lämpligen av Skolverket.
29. Elevinflytande (punkt 30) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 30
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub417 yrkande 23
och avslår motion
2002/03:Ub381 yrkandena 1-4.
Ställningstagande
Trots en lagstadgad rätt till inflytande, och
dessutom en anpassning efter ålder och mognad, visar
undersökningar att elever upplever att deras
inflytande avtar med stigande ålder.
Kristdemokraterna menar att bästa sättet att
utveckla elevernas känsla för demokratiska
beslutsformer och förmåga till ansvarstagande för
gemensamma samhällsangelägenheter är att ge dem
inflytande och ansvar. För att detta skall utvecklas
genom skolåren behövs mer av fasthet och struktur.
Eleverna måste ges möjlighet att utöva sina
rättigheter och att öva sig i demokratiskt
beslutsfattande. Jag menar att en lagstadgad
miniminivå av elevinflytande bör införas.
30. Skolans arbetsmiljö (punkt 31) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub229 yrkande 12,
bifaller delvis motion
2002/03:Ub417 yrkande 17
samt avslår motionerna
2002/03:Ub381 yrkandena 7 och 8,
2002/03:Ub534 och
2002/03:Ju283 yrkande 1.
Ställningstagande
I dag finns brister i skolans arbetsmiljö, både när
det gäller den psykosociala och den fysiska
arbetsmiljön. Vi menar att det är självklart att
elever skall ha en arbetsplats som uppfyller kraven
på en acceptabel arbetsmiljö i vid bemärkelse. För
att skolan skall få en bra arbetsmiljö är det
avgörande att den är demokratisk.
31. Skolans arbetsmiljö (punkt 31) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 31
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub417 yrkande 17,
bifaller delvis motion
2002/03:Ub229 yrkande 12
samt avslår motionerna
2002/03:Ub381 yrkandena 7 och 8,
2002/03:Ub534 samt
2002/03:Ju283 yrkande 1.
Ställningstagande
Skolan är Sveriges största arbetsplats och elever
har rätt att kräva en bra arbetsmiljö. Jag menar att
en god fysisk miljö är viktig också ur pedagogisk
synvinkel. Miljön påverkar inte bara barnens fysiska
hälsa utan också deras psykiska tillstånd. En
fräsch, funktionell skolmiljö inbjuder både till
arbete och ansvarstagande. Städrutiner och
skolgårdars utformning är exempel på sådant som
enkelt kan förbättras och utvecklas, och därmed öka
kvaliteten i arbetsmiljön.
32. Inlärningsmiljö (punkt 32) - m
av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias
Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub410 yrkande 12
samt avslår motionerna
2002/03:Ub250 yrkande 12,
2002/03:Ub373 och
2002/03:Ub543.
Ställningstagande
Tydliga regler som tillämpas konsekvent är en viktig
förutsättning för en god inlärningsmiljö. Rektor och
skolans personal har ett viktigt uppdrag att skapa
en positiv kultur på skolan. Skolmiljön skall
kännetecknas av värme, trygghet, positivt intresse
och engagemang från de vuxnas sida. Samtidigt måste
det också finnas fasta och klara gränser mot ett
oacceptabelt beteende. På varje skola skall det
finnas tydliga regler för hur samspelet mellan
människor skall gå till och för hur ordning och
arbetsro skall skapas.
33. Inlärningsmiljö (punkt 32) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub250 yrkande 12
samt avslår motionerna
2002/03:Ub373,
2002/03:Ub410 yrkande 12 och
2002/03:Ub543.
Ställningstagande
Folkpartiet anser att det är viktigt att lärare och
elever upplever att det finns en god arbetsro med
ordning och reda i skolan. Det är nödvändigt att det
finns en rofylld miljö i skolan för att alla skall
kunna koncentrera sig och ta del av undervisningen.
Inlärningsprocessen är ofta beroende av att man har
det lugnt omkring sig och inte distraheras eller att
mycket tid förspills åt saker som inte för eleverna
framåt. Både för elever och lärare är en god
arbetsro också avgörande för att minska upplevelsen
av stress och överbelastning.
34. Uppföljning av frånvaro (punkt 33) - m, fp,
kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Per
Bill (m), Sofia Larsen (c), Anna Ibrisagic (m),
Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2002/03:Ub229 yrkande 11 och
2002/03:Ub410 yrkande 14
och bifaller delvis motion
2002/03:Ub557 yrkande 1.
Ställningstagande
Vi menar att det är självklart att föräldrarna hålls
informerade om hur deras barn sköter sig. Olovlig
frånvaro skall alltid rapporteras till föräldrarna.
Skolan bör också utfärda ett handlingsprogram mot
skolk som t.ex. anger vilka regler som gäller och
hur de skall upprätthållas. Det är viktigt att alla
barns frånvaro följs upp.
35. Åtgärder vid upprepade förseelser (punkt
34) - m
av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias
Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 34 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ju280 yrkande 3.
Ställningstagande
När en ung person gör sig skyldig till upprepade
förseelser eller en allvarlig gärning som skulle
varit straffbar om han eller hon varit över 15 år
måste det finnas konkreta åtgärder att ta till.
Skolförordningarna behöver skärpas i detta avseende
och en form av åtgärdstrappa måste införas.
36. Skolhälsovård (punkt 35) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 35 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:So511 yrkande 4
samt avslår motionerna
2002/03:Ub315 yrkande 1,
2002/03:Ub377,
2002/03:Ub389 yrkande 1
2002/03:Ub545 och
2002/03:So507 yrkande 1.
Ställningstagande
Den nedrustning av skolhälsovården som har skett är
allvarlig. Vi anser att skolhälsovården behöver
förstärkas så att den tillsammans med annan
skolpersonal och socialtjänsten kan förebygga och ge
hjälp i ett så tidigt skede att svårare problem
undviks. Varje skola måste förutom skolsköterska ha
rimlig tillgång till skolläkare och kurator.
37. Skolhälsovård (punkt 35) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 35
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:So507 yrkande 1
samt avslår motionerna
2002/03:Ub315 yrkande 1,
2002/03:Ub377,
2002/03:Ub389 yrkande 1,
2002/03:Ub545 och
2002/03:So511 yrkande 4.
Ställningstagande
Ett särskilt stöd måste finnas tillgängligt för dem
som befinner sig i riskzonen för att utveckla
psykisk ohälsa. Det är viktigt att barn och ungdomar
med psykiska problem identifieras tidigt och får
stöd och hjälp innan problemen blir värre. I detta
sammanhang är personalen som arbetar nära barnen i
skola och barnomsorg en viktig grupp. Jag anser att
denna grupp i större utsträckning måste ges
möjligheter till kompetensutveckling i dessa frågor.
38. Skolhälsovård (punkt 35) - v
av Britt-Marie Danestig (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 35
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub315 yrkande 1
samt avslår motionerna
2002/03:Ub377,
2002/03:Ub389 yrkande 1,
2002/03:Ub545,
2002/03:So507 yrkande 1 och
2002/03:So511 yrkande 4.
Ställningstagande
Organisationen för elevhälsan behöver formas utifrån
lokala behov och förutsättningar. Ur ett
likvärdighetsperspektiv är det dock viktigt att
garantera alla elever rättigheten till elevhälsan
och dess olika kompetenser. Vänsterpartiet menar
därför att införandet av nyckeltal inom elevhälsa
snarast bör utredas.
39. Förebyggande arbete mot droganvändning
(punkt 37) - fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Sofia
Larsen (c) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 37 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2002/03:Ub268 yrkande 2,
2002/03:Ub369 yrkande 2 och
2002/03:So442 yrkande 7
samt avslår motionerna
2002/03:Ub341 och
2002/03:So447 yrkande 5.
Ställningstagande
Vi anser att det behövs förebyggande åtgärder mot
ett ökande drogbruk och att en nationell
handlingsplan är nödvändig. Åtgärder som
rikskampanjer, andra informationsåtgärder liksom en
bra undervisning i skolan om riskerna med alkohol,
narkotika och tobak (ANT) krävs.
40. ANT-undervisning (punkt 38) - m
av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias
Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 38 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2002/03:Ju281 yrkande 4 och
2002/03:So251 yrkande 2
samt avslår motionerna
2002/03:Ub554 yrkandena 1 och 2 samt
2002/03:So515 yrkandena 9 och 11.
Ställningstagande
Vi menar att undervisningen om narkotikans
verkningar skall påbörjas tidigare än vad som görs i
dag för att få effekt.
41. ANT-undervisning (punkt 38) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 38
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub554 yrkandena 1-2
samt avslår motionerna
2002/03:So515 yrkandena 9 och 11,
2002/03:Ju281 yrkande 4 och
2002/03:So251 yrkande 2.
Ställningstagande
Skolan är oslagbar när det gäller att nå ut till
barn och ungdomar med information och kunskap om
bl.a. droger. Många elever är dock missnöjda med den
information de fått via ANT-undervisningen. Jag
anser att ANT-undervisningen bör påbörjas redan från
läsår fyra och sedan kontinuerligt finnas med i
läroplanen fram till nionde klass. Undervisningen
bör också utgå från verkligheten genom att man har
föreläsare som t.ex. arbetar med dessa frågor till
vardags eller som själva levt i missbruk. Poliser,
frivilligorganisationer och f.d. missbrukare är de
som är bäst lämpade att informera om
missbruksfrågor.
42. ANT-undervisning (punkt 38) - mp
av Mikaela Valtersson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 38
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:So515 yrkandena 9 och 11
samt avslår motionerna
2002/03:Ub554 yrkandena 1 och 2,
2002/03:Ju281 yrkande 4 samt
2002/03:So251 yrkande 2.
Ställningstagande
Det finns problem med ANT-undervisningen i dag.
Undervisningen saknar en väldefinierad plats i
skolans verksamhet. Målen är övergripande och
oprecisa i skolans centrala läro- och kursplan.
Detta påverkar möjligheten att utforma tydliga och
utvärderingsbara mål på lokal nivå. Vi anser därför
att ANT-undervisningen tydligare skall skrivas in i
skolans styrdokument. De kommunala skolplanerna
skall sedan ligga till grund för skolans lokala
arbetsplan och skolans ANT-undervisning.
43. Misstanke om narkotikaanvändning (punkt 39)
- m
av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias
Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 39 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2002/03:Ju281 yrkande 3 och
2002/03:So251 yrkande 5.
Ställningstagande
Vi anser att skolan skall ha en absolut plikt att
informera vårdnadshavare vid misstanke om
narkotikaanvändning.
44. Skolans uppgift (punkt 40) - m
av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias
Billström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 40 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub410 yrkande 2
och avslår motion
2002/03:Ub492 yrkande 5.
Ställningstagande
Vi anser att skolans uppgift är att förmedla kunskap
och goda värden.
45. Skolans uppgift (punkt 40) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 40
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub492 yrkande 5
och avslår motion
2002/03:Ub410 yrkande 2.
Ställningstagande
Kristdemokraterna anser att skolan har en viktig
uppgift när det gäller normöverföring och
identitetsbildning. Det gäller inte bara de
kunskaper som förmedlas utan också den totala miljö
som skolan utgör.
46. Förändring av läroplaner (punkt 41) - v
av Britt-Marie Danestig (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 41
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub319,
bifaller delvis motionerna
2002/03:Ub320 och
2002/03:Ub556 yrkande 4
samt avslår motion
2002/03:Ub556 yrkande 3.
Ställningstagande
Vänsterpartiet vill stryka formuleringen om kristen
tradition och västerländsk humanism i läroplanens
första kapitel. Vi menar att formuleringen är
problematisk och att den ger felaktiga signaler.
Kristen tradition och västerländsk humanism
innehåller givetvis viktiga etiska värden, men de
står också för helt andra värden. De positiva
delarna har också tydliga motsvarigheter i varje
annan betydande religion och världsåskådning.
Utpekandet av just det kristna respektive det
västerländska är därför trångsynt och etnocentriskt.
Dessutom är formuleringarna särskilt olyckliga mot
bakgrund av att Sverige är ett mångkulturellt
samhälle. De stämmer heller inte överens med
bestämmelsen att skolan skall vara icke-
konfessionell eller den religionsfrihet vi har i
vårt land.
I läroplanen för förskolan finns ingen motsvarande
formulering. Vänsterpartiet anser att det är dags
att samordna de tre läroplanerna i detta avseende.
47. Ämnesfrågor av övergripande karaktär (punkt
42) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 42 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub229 yrkandena 1 och 5
samt avslår motionerna
2002/03:Ub417 yrkandena 7 och 21 samt
2002/03:Ub514.
Ställningstagande
Att kunna läsa, skriva och räkna är grundläggande
för att kunna tillägna sig andra kunskaper och är
absolut nödvändigt i dagens samhälle. Folkpartiet
anser därför att grundskolan skall prioritera dessa
kunskaper.
Den enskilde eleven skall ha rätt att lära i en
takt som passar hans eller hennes individuella
förutsättningar. I grundskolans senare år bör
eleverna därför kunna delas in i olika
undervisningsgrupper vissa timmar, beroende på
elevers intresse för ämnet och behov av stöd. Samma
krav på de olika betygsnivåerna skall gälla i
"allmän" och "särskild" kurs.
48. Ämnesfrågor av övergripande karaktär (punkt
42) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 42
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub417 yrkandena 7 och 21
samt avslår motionerna
2002/03:Ub229 yrkandena 1 och 5 samt
2002/03:Ub514.
Ställningstagande
Barn har olika talanger och intressen. Några är mer
teoretiskt inriktade, andra mer praktiskt. Detta
måste återspeglas i skolan. Om skolan blir alltför
teoretisk kan inlärningen hämmas för många elever.
De praktisk-estetiska ämnena är en viktig del av
helheten i skolan, och undervisningen i dessa ämnen
behöver få en mer framskjuten plats.
Vi anser att skolans roll ur ett
folkhälsoperspektiv behöver granskas, med avseende
på t.ex. ämnen som hem- och konsumentkunskap samt
idrott och hälsa. En granskning behöver också göras
av hur tiden fördelas mellan ämnen som läses i
block.
49. Avskaffande av timplanen (punkt 43) - m,
fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Per
Bill (m), Sofia Larsen (c), Anna Ibrisagic (m),
Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 43 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2002/03:Ub229 yrkande 14 och
2002/03:Ub336 yrkande 5.
Ställningstagande
Enligt vår mening bör timplanen avskaffas snarast.
Därigenom är det lättare att låta elevens
måluppfyllelse stå i fokus. Med en utvecklad
målstyrning och återkommande utvärderingar av
kunskapsresultaten behövs inte timplanen. Det är
inte nödvändigt att invänta resultaten från den
pågående försöksverksamheten.
50. Svenska och svenska som andraspråk (punkt
44) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 44 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Sf226 yrkande 20
samt avslår motionerna
2002/03:Ub231 yrkande 2,
2002/03:Ub289,
2002/03:Ub325 yrkandena 1 och 3,
2002/03:Ub336 yrkande 15 och
2002/03:Ub501.
Ställningstagande
Vi menar att de principer som ligger till grund för
det läsutvecklingsschema (LUS) som används i ett
flertal skolor är positiva och bör genomsyra hela
skolan. Dessa innebär att det skall vara tydligt för
eleverna vad de skall uppnå, studieresultaten skall
utvärderas regelbundet och utfallet av
utvärderingarna skall kommuniceras på ett tydligt
sätt till eleven, föräldrarna och skolan. För de
elever där resultaten brister skall det finnas
vidsträckta möjligheter till stöd i form av tid och
extra personalinsatser.
51. Svenska och svenska som andraspråk (punkt
44) - c
av Sofia Larsen (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 44
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub336 yrkande 15
samt avslår motionerna
2002/03:Ub231 yrkande 2,
2002/03:Ub289,
2002/03:Ub325 yrkandena 1 och 3,
2002/03:Ub501 och
2002/03:Sf226 yrkande 20.
Ställningstagande
Många undersökningar visar att elever med utländsk
bakgrund har sämre studieresultat i skolan. Dessa
elever måste ges bättre förutsättningar. Kunskaper i
svenska skall prioriteras och det måste göras tidiga
satsningar på läsning av skönlitteratur. Detta kan
innebära att undervisningen i andra ämnen skjuts
upp. Skolan måste bli mer elevanpassad i detta
avseende.
52. Modersmålsundervisning (punkt 45) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 45 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Sf226 yrkande 21
samt avslår motionerna
2002/03:Ub231 yrkande 1,
2002/03:Ub325 yrkandena 5 och 6,
2002/03:Ub437,
2002/03:Ub481,
2002/03:Ub518 samt
2002/03:Sf334 yrkandena 33, 34 och 50.
Ställningstagande
Genom modersmålsundervisning kan en elev med
invandrarbakgrund behålla kulturella och sociala
kontakter, vilket annars hade varit svårare. I en
internationaliserad värld är också flerspråkighet en
ovärderlig tillgång. Modersmålsundervisningen och -
läraren spelar i många fall en positiv roll för
barnens integration. Det är Folkpartiets uppfattning
att modersmålsundervisning skall erbjudas i den
omfattning som nu sker men att formerna måste ses
över. Det är inte acceptabelt att elever missar
delar av den ordinarie skolundervisningen.
53. Modersmålsundervisning (punkt 45) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 45
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Sf334 yrkandena 33, 34 och 50
samt avslår motionerna
2002/03:Ub231 yrkande 1,
2002/03:Ub325 yrkandena 5 och 6,
2002/03:Ub437,
2002/03:Ub481,
2002/03:Ub518 och
2002/03:Sf226 yrkande 21.
Ställningstagande
Tvåspråkighet hos barnen underlättar både deras och
föräldrarnas integration. Kristdemokraterna vill
understryka vikten av modersmålsundervisning. Trots
tydligt reglerad skyldighet att erbjuda eleverna
sådan undervisning är det en verksamhet som är satt
på undantag i de flesta kommuner. Enbart hälften av
berättigade elever får undervisning i dag.
Kristdemokraterna anser att modersmålsundervisningen
måste förbättras. Elever med invandrarbakgrund skall
ha rätt till undervisning under hela skoltiden.
Kommunen skall också vara skyldig att erbjuda
undervisning om det finns minst tre elever som är
berättigade till sådan, i stället för dagens fem
elever.
Elever med bristande kunskap i svenska behöver
ofta stöd i andra skolämnen på sitt modersmål för
att följa med i undervisningen. Det har inneburit
att modersmålsundervisningen på vissa håll har
förvandlats till stödundervisning. Detta är inte
rimligt. Undervisning på och i modersmål är två
olika saker som fyller helt olika syften. Den
undervisning som enligt forskningen gett bäst
resultat för språkinlärning är när undervisningen
sker lika mycket på modersmålet som
majoritetsspråket, i blandade klasser. Den svenska
skolan måste ge elever med invandrarbakgrund rätt
till omfattande stödundervisning och/eller
ämnesundervisning på modersmålet.
Enligt undersökningar varierar
modersmålsundervisningen i de nationella
minoritetsspråken. Vi anser att de fem nationella
minoritetsspråken skall likställas i
skollagstiftningen vad gäller rätt till
modersmålsundervisning.
54. Fysisk aktivitet i skolan (punkt 47) -
fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 47 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Kr266 yrkande 5
samt avslår motionerna
2002/03:Ub264,
2002/03:Ub336 yrkande 20,
2002/03:Ub383,
2002/03:Ub410 yrkande 15,
2002/03:Ub417 yrkande 8,
2002/03:Ub438,
2002/03:Ub496,
2002/03:So448 yrkande 4 och
2002/03:Kr297 yrkande 2.
Ställningstagande
Det är viktigt att grundlägga en hälsosam livsstil i
unga år. Barn och ungdomar behöver dagligen få utöva
fysisk aktivitet i skolans regi, eftersom alla inte
rör sig tillräckligt på fritiden. Ett brett
perspektiv på idrott och hälsa skall anläggas inom
skolan.
55. Fysisk aktivitet i skolan (punkt 47) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 47
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub417 yrkande 8
samt avslår motionerna
2002/03:Ub264,
2002/03:Ub336 yrkande 20,
2002/03:Ub383,
2002/03:Ub410 yrkande 15,
2002/03:Ub438,
2002/03:Ub496,
2002/03:So448 yrkande 4,
2002/03:Kr266 yrkande 5 och
2002/03:Kr297 yrkande 2.
Ställningstagande
Kristdemokraterna menar att idrottens positiva
betydelse för fysiskt välbefinnande och teoretisk
inlärning hos barn och unga måste beaktas i skolans
arbete.
56. Fysisk aktivitet i skolan (punkt 47) - c
av Sofia Larsen (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 47
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub336 yrkande 20
samt avslår motionerna
2002/03:Ub264,
2002/03:Ub383,
2002/03:Ub410 yrkande 15,
2002/03:Ub417 yrkande 8,
2002/03:Ub438,
2002/03:Ub496,
2002/03:So448 yrkande 4,
2002/03:Kr266 yrkande 5 och
2002/03:Kr297 yrkande 2.
Ställningstagande
Centerpartiet har under flera år påtalat vikten av
idrott och hälsa i skolan. Förutom betydelsen för
den fysiska hälsan är också förebyggande hälsovård i
form av goda kostvanor och regelbunden fysisk
aktivitet av stor betydelse för ett bra resultat av
skolarbetet. Vi anser att regeringen snarast bör
redogöra för hur strategin för att öka den fysiska
aktiviteten i skolan skall säkerställas.
57. Sex- och samlevnadsundervisning (punkt 49)
- fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 49 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:L249 yrkande 16
samt avslår motionerna
2002/03:Ub423 yrkande 2,
2002/03:Ub510 yrkande 2,
2002/03:Ub552 yrkande 1,
2002/03:Ub556 yrkandena 1, 2 och 8,
2002/03:L318 yrkande 15 samt
2002/03:So456 yrkandena 3 och 4.
Ställningstagande
I dag finns det brister i skolans sex- och
samlevnadsundervisning. Detta är oacceptabelt. Alla
elever har rätt till en bra undervisning, inklusive
allsidiga kunskaper om homo-, bi-, trans- och
heterosexualitet. Det är också viktigt att tydligt
verka för en tolerant syn gentemot olika sexuella
läggningar.
58. Sex- och samlevnadsundervisning (punkt 49)
- kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 49
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:So456 yrkandena 3 och 4
samt avslår motionerna
2002/03:Ub423 yrkande 2,
2002/03:Ub510 yrkande 2,
2002/03:Ub552 yrkande 1,
2002/03:Ub556 yrkandena 1, 2 och 8,
2002/03:L249 yrkande 16 samt
2002/03:L318 yrkande 15.
Ställningstagande
Kvaliteten på sex- och samlevnadsundervisningen är i
dag ojämn. Orsaker till detta kan vara att det
saknas nationella mål för undervisningen samt att
det finns en bristande förmåga att hantera dessa
frågor. Skolverket bör därför utforma nationella mål
för sex- och samlevnadsundervisningen samt, i samråd
med Kommunförbundet, Folkhälsoinstitutet och
lärarorganisationerna, utforma kompetensutvecklande
insatser för lärarna. De nationella målen bör
särskilt ta i beaktande de skillnader i synen på
samlevnad och sexualitet som finns mellan könen och
i olika kulturer samt socioekonomiska faktorers
betydelse för sexuella riskbeteenden.
59. Mediekunskap (punkt 51) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 51
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Kr367 yrkande 2.
Ställningstagande
Medieundervisning innebär att förmedla såväl ett
teoretiskt vetande som ett praktiskt kunnande.
Skolan har ett ansvar för att föra in mediekultur i
undervisningen. Genom att stärka barns och ungdomars
kunskaper om medierna och lära dem att mer kritiskt
förhålla sig till det de ser, blir de mer förberedda
att möta medierna. Därigenom minskas risken för
negativ påverkan. Sverige ligger efter många andra
länder med avseende på medieutbildning i skolan, och
det finns ett behov att stärka denna.
60. Historia (punkt 54) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 54
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub417 yrkande 10
samt avslår motionerna
2002/03:Ub396 och
2002/03:N340 yrkande 14.
Ställningstagande
Kunskaperna om våra historiska rötter har i dag
brister. Särskilt stora är bristerna i 1900-talets
historia, och därför måste undervisningen om denna
period prioriteras.
61. Religion (punkt 55) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 55
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub417 yrkandena 3 och 11.
Ställningstagande
Kristendomen utgör en viktig kärna i det svenska
kulturarvet. Det är viktigt att alla elever ges goda
baskunskaper i det svenska kulturarvet för att kunna
jämföra med och förstå andra kulturer och
religioner. Ämnet religionskunskap är också en
naturlig förankringsbas för värdegrundsarbetet.
Ämnet behöver utvecklas än mer så att det stimulerar
elevernas arbete med en egen värdegrund.
62. Kultur och musik (punkt 57) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 57 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub327 yrkande 1
samt avslår motionerna
2002/03:Ub327 yrkandena 2 och 4,
2002/03:Ub417 yrkande 9 samt
2002/03:Kr370 yrkandena 8 och 9.
Ställningstagande
Organisationen Sveriges musik- och kulturskolor
(SMOK) bör ges ett utredningsuppdrag om musikens
betydelse kulturellt och studiemässigt för den
enskilde elevens studieresultat i grundskolan.
63. Kultur och musik (punkt 57) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 57
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2002/03:Ub417 yrkande 9 samt
2002/03:Kr370 yrkandena 8 och 9
samt avstyrker motion
2002/03:Ub327 yrkandena 1, 2 och 4.
Ställningstagande
Kulturen bör leva i skolan och genomsyra
verksamheten. Skolan har en viktig uppgift att föra
kulturarvet vidare. Bild, ord, film, musik och
rörelse bör vara självklara inslag i alla ämnen.
Kultur får inte bara bli korta projekt eller enstaka
besök. Samarbetet mellan skolan och olika
kulturverksamheter bör stärkas liksom elevernas
möjlighet att få närmare kontakt med olika
kulturformer. Musik- och kulturskolornas betydelse
för barns och ungdomars utveckling bör tas till vara
i ännu högre grad.
64. Skolbibliotek (punkt 58) - v
av Britt-Marie Danestig (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 58
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub337 yrkandena 1, 4 och 5.
Ställningstagande
Vänsterpartiet anser att skolbiblioteken är mycket
viktiga, och vi vill att denna del av skolan skall
utvecklas. Därför bör Skolverket få i uppdrag att i
samråd med Kulturrådet ansvara för att främja, följa
och utvärdera skolbiblioteksverksamheten.
Skolledarutbildningen behöver kompletteras så att
kunskapen ökar om bibliotekens funktion och ändamål.
Dessutom bör Skolverket informera kommunerna om att
skolplanerna bör behandla skolbibliotekens
verksamhet.
65. Icke-formellt lärande (punkt 59) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 59
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Kr333 yrkande 5.
Ställningstagande
Det icke-formella lärandet behöver uppvärderas i
svenska skolor. Ofta talas om att det saknas lokaler
och utrymme för ungdoms- och föreningsaktiviteter.
Samtidigt står många skolor tomma på kvällar och
helger. Exempel finns från andra länder där det
informella lärandet som sker t.ex. i skolföreningar
är en viktig del av skolgången. Kristdemokraterna
menar att med stöd från skolledning och kommun kan
ungas initiativ förvandla skolor till platser som
sjuder av liv. Föreningsarbete bör vara meriterande
och kunna tillgodoräknas i olika sammanhang.
66. Översyn av studievägledningen (punkt 62) -
v, mp
av Britt-Marie Danestig (v) och Mikaela
Valtersson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 62 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub332.
Ställningstagande
Enligt vår mening behövs en översyn av
studievägledningen i skolorna. Det finns i dag ett
omfattande missnöje med den studievägledning som
tillhandahålls. Dessutom kan förutses ett ökat behov
av god vägledning framöver i skolan.
67. En reklamfri skola (punkt 64) - v, mp
av Britt-Marie Danestig (v) och Mikaela
Valtersson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 64 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion
2002/03:Ub464.
Ställningstagande
Våra barn och ungdomar måste kunna vistas i skolan
utan att utsättas för påverkan från kommersiell
reklam. I dag ser man i alltfler kommuner att
reklamen kommit in på ett påträngande sätt i våra
barns skolmiljö i form av reklamplatser,
reklamskyltar och sponsrade läromedel. Vi vill att
skolan skall vara en reklamfri zon.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Val av skola (punkt 7) - v
2.
av Britt-Marie Danestig (v).
Det s.k. fria skolvalet har lett till en förstärkt
segregering eftersom valet ofta sker utifrån
föräldrarnas klass- och utbildningsbakgrund. De fria
valen är sålunda inte så "fria". Vi menar att
huvudregeln bör vara att eleverna erbjuds plats i
grundskolan enligt närhetsprincipen.
3. Skolstyrelser (punkt 16) - m
4.
av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias
Billström (m).
Vi vill att varje skola skall ha en styrelse som
leds av rektor och med representanter för personal,
elever och föräldrar. Även andra intressenter som
representanter för näringsliv från orten, elever som
tidigare gått på skolan eller släktingar som mor-
eller farföräldrar kan förekomma. Att föräldrar kan
vara i majoritet är en möjlig konstruktion.
Styrelsens uppgift skall vara att arbeta för skolans
bästa. Rektor och styrelsen är utifrån den
ekonomiska ram och de mål som är uppsatta fria att
själva besluta om och utforma skolans verksamhet.
5. Elevinflytande m.m. (punkterna 30 och 31) -
v, mp
6.
av Britt-Marie Danestig (v) och Mikaela
Valtersson (mp).
Vi menar att följande frågor är viktiga i det
fortsatta arbetet med att utveckla elevinflytandet
och skolans arbetsmiljö.
Varje skola måste ha ett fungerande representativt
forum för elevinflytande. Elever skall ha rätt att
frånvara från undervisning för arbete med
elevinflytande, skyddsombudsarbete, arbete med
skoltidning eller liknande. Dessutom skall det
framgå av en elevs slutbetyg om denna har varit
engagerad i arbete av detta slag. Rektor får inte ha
tolkningsrätt i fråga om vad som skall räknas i
detta sammanhang. Tillämpningen av arbetsmiljölagen
i skolan liksom elevskyddsombudens ställning behöver
ses över.
7.
Skolans arbetsmiljö m.m. (punkterna 31, 35 och
36) - m
8.
av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias
Billström (m).
Utformningen av skolans arbetsmiljö skall alltid
sträva mot att ge de bästa förutsättningarna för
elevernas fysiska och psykiska hälsa.
Skolhälsovårdens erfarenheter av elevers arbetsmiljö
måste ges ökad betydelse. Det är rimligt att det för
elevhälsan finns allsidig kompetens som svarar mot
elevernas behov av stödinsatser. Elevhälsan skall
vara till för alla barn, men i synnerhet för vissa
barn. Det finns också enkla insatser som kan göra
att barnen mår bättre och lär sig mer i skolan. Att
äta rätt samt att röra sig bör uppmuntras.
5. Företagskunskap (punkt 52) - m, fp
av Ulf Nilsson (fp), Per Bill (m), Anna Ibrisagic
(m), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).
Relativt få människor startar företag i Sverige och
antalet företagare minskar. Om vårt
utbildningssystem i större utsträckning förberedde
oss på möjligheten att bli företagare skulle vi
kunna få fler företagare. Därför bör det redan i
grundskolans högstadium ingå företagskunskap som
delämne. I undervisningen skulle barnen förberedas
för och förstå möjligheterna med att driva ett eget
företag.
6. Nya ämnen och inslag i undervisningen
(punkt 56) - mp
av Mikaela Valtersson (mp).
Miljöpartiet anser att man måste göra en
kraftsamling för att komma till rätta med våld, hot,
trakasserier och den alltmer utbredda sexuella
förnedringen som unga i dag utsätts för. Vi anser
att man bör se över möjligheten att införa ett nytt
ämne i skolan som skulle kunna kallas livskunskap.
Alternativt kan man förstärka dessa viktiga delar i
de befintliga ämnena. Viktiga moment som skulle ingå
i detta är t.ex. mat och hälsa, jämställdhet,
diskriminering, sexualitet, mänskliga rättigheter
m.m.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner
Motioner från allmänna motionstiden 2002
2002/03:Ub211 av Sten Tolgfors (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ju bredare
skolans utbud blir genom individuella skolors
profilering, desto fler barn och ungdomar kommer
att finna sig till rätta och göra väl ifrån sig i
skolan.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att om varje skola
finner sitt område att bli särskilt duktig på
kommer kvaliteten i det samlade skolsystemet att
öka.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skolors
profilering kan utgöra ett incitament för
vidareutbildning för lärare.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skolplacering
av barn lika naturligt skall kunna ske såväl efter
vilken pedagogisk inriktning som ligger nära
barnen som efter skolans geografiska närhet.
2002/03:Ub216 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av ökat antal
idrottstimmar på schemat i skolan.
2002/03:Ub224 av Ola Sundell (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om antalet veckotimmar i ämnet
idrott och hälsa.
2002/03:Ub226 av Tobias Billström (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om inrättandet av en
grundskoleexamen.
2002/03:Ub227 av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson
(c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av att alla elever i
landets högstadieskolor vid något tillfälle får
besöka riksdagen och Stockholm.
2002/03:Ub228 av Rigmor Stenmark (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att införa flexibel
arbetstid i skolan samt om ett läsår med varvad
teoretisk och praktisk undervisning.
2002/03:Ub229 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att grundskolan
skall prioritera baskunskaperna läsning, skrivning
och räkning.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skollagen
skall ändras så att alla elever har rätt till
undervisning och stöd även efter skolpliktens
upphörande tills de blir behöriga till
gymnasieskolans nationella program eller kan börja
i vuxenutbildning.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att möjlighet att
dela in basämnena i särskild och allmän kurs skall
införas.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder mot
skolk.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolans
arbetsmiljö.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om extra resurser och
andra metoder att öka integrationen i skolan.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att timplanen
snarast skall avskaffas.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att eleverna
normalt skall börja grundskolan vid sex års ålder
och avsluta den när målen har uppnåtts.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om samarbete mellan
skola och föräldrar.
2002/03:Ub231 av Luciano Astudillo (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en utredning vars
uppgift blir att reformera
modersmålsundervisningen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om svenska som
andraspråk.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om krafttag mot
diskriminering och insatser för etnisk mångfald i
skolan.
2002/03:Ub250 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att lärare och
elever behöver ordning, reda och arbetsro i
skolan.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skolledaren
skall ges goda förutsättningar för att leda den
skola där han eller hon verkar.
2002/03:Ub258 av Nyamko Sabuni (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att i skolan
undervisa i ämnet företagskunskap.
2002/03:Ub263 av Elizabeth Nyström och Anders G
Högmark (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om fler obligatoriska
schemalagda idrottstimmar i grundskolan och på
gymnasiet.
2002/03:Ub264 av Sven-Erik Österberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad motionen anförs om utökad fysisk aktivitet under
skoltid.
2002/03:Ub268 av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson
(c):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om återkommande
rikskampanjer i skolan om farorna med att använda
droger.
2002/03:Ub269 av Lars Wegendal (s):
Riksdagen begär att regeringen låter utreda
förutsättningarna för ett bidrag till landets
kommuner så att alla kommuninvånare någon gång före
18 års ålder kan genomföra ett besök i landets
huvudstad och dess riksinstitutioner.
2002/03:Ub283 av Marie Wahlgren m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att
initiera en debatt kring vad
allmänbildningsbegreppet innebär för de
naturvetenskapliga ämnena.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
översikt av innehållet i målen vad gäller
naturvetenskap i grundskolan och behovet av en
bred diskussion kring vilka som är de viktigaste
allmänbildningsmålen vad gäller naturvetenskap.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att
lyfta fram och samla in de goda exemplen på en
förnyelse av sättet att lära ut grundläggande
naturvetenskapliga begrepp, med ett särskilt fokus
på de tidiga grundskoleåren.
2002/03:Ub289 av Yvonne Andersson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om läsningens betydelse för
barns utveckling.
2002/03:Ub291 av Håkan Juholt (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av bättre samverkan
mellan forskarvärlden och grund- och gymnasieskolan.
2002/03:Ub295 av Cristina Husmark Pehrsson och Anne
Marie Brodén (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att snarast inleda
förhandlingar med de övriga nordiska länderna i
syfte att genomföra en reglering som innebär fritt
val av skola också på grundskolenivå.
2002/03:Ub313 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att Skolverket bör ges
sanktionsmöjligheter gentemot kommuner som inte
uppfyller kvalitetskraven.
2002/03:Ub315 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utreda
möjligheten att införa nyckeltal inom elevhälsan.
2002/03:Ub316 av Peter Pedersen (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att vidta åtgärder
som syftar till att säkra rätten för grundskolans
och gymnasieskolans lärare och elever att ha
tillgång till sakliga och allsidiga läromedel som
är aktuella och möjliggör en god inlärning och en
god studieteknik.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen med
hjälp av berörda myndigheter bör följa upp och
granska kommunernas och skolornas användning av
sponsrade läromedel.
2002/03:Ub319 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att ändra läroplanernas
(Lpo 94 och Lpf 94) första kapitel.
2002/03:Ub320 av Martin Andreasson (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om omnämnandet av kristen
tradition och västerländsk humanism i läroplanerna
för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen
och fritidshemmet samt de frivilliga skolformerna.
2002/03:Ub325 av Birgitta Ohlsson (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Skolverket får
i uppdrag att tillsammans med
lärarutbildningsanstalterna sprida kunskaper om
ämnet svenska som andraspråk.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Skolverket får
i uppdrag att genomföra en uppföljning och
utvärdering av undervisningen i svenska som
andraspråk.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ge elever rätt
till modersmålsundervisning under hela skoltiden.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Skolverket får
i uppdrag att sprida kunskaper om betydelsen av
studiehandledning.
2002/03:Ub327 av Runar Patriksson (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att låta
organisationen SMOK utreda musikens betydelse och
särskilt då den kommunala musik- och kulturskolan.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skriva in
rätten till studier i kommunala musik- och
kulturskolan i läroplanen.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om samverkan mellan
försvarsmusiken och de kommunala musik- och
kulturskolorna.
2002/03:Ub330 av Håkan Juholt m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om föräldrars och elevers rätt
till information om stödundervisning.
2002/03:Ub331 av Mona Jönsson (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att inrätta ett nytt
obligatoriskt ämne i skolan.
2002/03:Ub332 av Gustav Fridolin (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om en översyn av
studievägledningens framtid.
2002/03:Ub333 av Anna Lindgren och Yvonne Andersson
(m, kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om skolor på entreprenad.
2002/03:Ub336 av Maud Olofsson m.fl. (c):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att avskaffa
timplanen.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att Skolverket
bör få ökade befogenheter att också kunna rikta
vissa sanktioner mot kommuner som inte sköter sitt
uppdrag.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att införa
lokala skolstyrelser.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att elever med
utländsk bakgrund skall kunna prioritera svenska
och undervisningen i andra ämnen därför skall
kunna skjutas upp.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
ämnesundervisning på annat språk än svenska bör
kunna ske på distans.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en strategi
för att öka den fysiska aktiviteten i skolan.
2002/03:Ub337 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Skolverket bör
ges i uppdrag att i samråd med Kulturrådet ansvara
för att främja, följa och utvärdera
skolbiblioteksverksamheten.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Högskoleverket
och Skolverket bör ges i uppdrag att tillse att
skolledarnas utbildning kompletteras vad gäller
skolbibliotekens funktion och ändamål.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Skolverket bör
ges i uppdrag att informera kommunerna om att
skolplanerna även bör ta upp skolbibliotekens
verksamhet.
2002/03:Ub341 av Helena Zakariasén och Matilda
Ernkrans (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om genomförandet av en ANT-
kampanj.
2002/03:Ub345 av Erling Wälivaara (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att förutsättningarna för
ett särskilt tidsbegränsat stöd till glesbygdsskolor
utreds.
2002/03:Ub347 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):
1. Riksdagen begär att regeringen snarast lägger
fram förslag till sådan ändring av skollagen att
det klart framgår att även eleverna i
åldersgruppen 10-12 år har rätt till
fritidshemsplats.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att snarast utreda
om barn till arbetslösa och föräldralediga har
rätt till skolbarnsomsorg.
2002/03:Ub353 av Marina Pettersson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en samlad kompetens för
arbete mot ohälsa i skolorna.
2002/03:Ub361 av Gabriel Romanus (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
engagera alla föräldrar i barnens skola.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att alla lärare
och skolledare bör ha utbildning i samarbete med
hemmen.
2002/03:Ub369 av Ingemar Vänerlöv (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om andra förebyggande
åtgärder mot ett ökande drogbruk.
2002/03:Ub373 av Mikael Oscarsson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en handlingsplan för
ordning och reda i grund- och gymnasieskolan.
2002/03:Ub377 av Håkan Juholt m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att förbättra
skolhälsovården.
2002/03:Ub379 av Mikaela Valtersson (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om vikten av
naturskolors existens.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om behovet av att
sprida kunskap och information om naturskolor och
utomhuspedagogik.
2002/03:Ub381 av Gustav Fridolin m.fl. (mp):
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring i skollagen för att garantera
att elever ges rätt att frånvara från undervisning
för arbete med elevinflytande, skyddsombudsarbete,
skoltidningsarbete e.d.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till sådan ändring i skollagen som
garanterar att det framgår av en elevs slutbetyg
om denne varit engagerad i elevinflytande,
skyddsombudsarbete, skoltidningsarbete e.d.
3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till sådan ändring i skollagen som ålägger
skolorna att ha något fungerande representativt
forum för elevinflytande.
4. Riksdagen begär av regeringen att den lägger fram
förslag till sådan ändring i skollagen att
tolkningsrätten vad gäller vad som räknas som
elevinflytande o.d. inte ligger ensamt på rektorn.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om skolstyrelser
med elev- respektive föräldramajoritet i kommunala
skolor.
7. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till sådan ändring i skollagen att det
klart framgår att de lagar om arbetsmiljö som
gäller på andra arbetsplatser också gäller för
elever i skolan.
8. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till sådan ändring i skollagen att elevers
skyddsombud på skolor ges samma rättigheter och
skyldigheter som arbetares skyddsombud på andra
arbetsplatser.
2002/03:Ub383 av Helena Zakariasén och Ann-Kristine
Johansson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om alla barns rätt till
fysisk aktivitet i skolan.
2002/03:Ub389 av Gustav Fridolin (mp):
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om nationella riktvärden på antalet elever
då en kurator eller skolpsykolog måste anställas.
2002/03:Ub392 av Marianne Carlström och Kerstin
Andersson (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om antalet
undervisningstimmar i ämnet hemkunskap på
grundskolan.
2002/03:Ub396 av Joe Frans (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av att olika länders
deltagande i slavhandeln över Atlanten belyses i
undervisningen.
2002/03:Ub397 av Joe Frans (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att uppmuntra en
kritisk granskning av landets skolböcker ur ett
mångkulturellt perspektiv.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
fortbildningsverksamhet för lärare i dessa frågor.
2002/03:Ub410 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.
(m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om respekt för
elevers olikheter.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolans uppgift
att förmedla kunskap och goda värden.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om individanpassad
skolstart.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om individanpassad
inlärningstid.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tidiga
stödinsatser.
10. Riksdagen beslutar införa ett nationellt prov i
årskurs tre med en därtill knuten rätt till extra
stöd i enlighet med vad i motionen anförs.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om god
inlärningsmiljö.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om föräldrars
delaktighet.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om information till
föräldrar vid otillåten frånvaro.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om idrott och hälsa.
2002/03:Ub415 av Inger Davidson m.fl. (kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om bristerna inom
skolbarnsomsorgen.
2002/03:Ub417 av Alf Svensson m.fl. (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att arbetet med
skolans värdegrund skall ingå i skolornas
kvalitetsredovisning.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kristendomens
ställning i religionsämnet.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen
skall återkomma till riksdagen med förslag om hur
möjligheten till flexibel skolstart skall
utnyttjas i högre grad.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fördelningen
mellan praktisk-estetiska och teoretiska ämnen i
skolan.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om idrottens
betydelse för barns välbefinnande.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kulturens roll i
skolan och musik- och kulturskolornas betydelse
för barns utveckling.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om historieämnet.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utveckla
religionskunskapsämnets betydelse.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om den fysiska miljön
i skolan.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
kvalitetsgranskning av ämnen som läses i block
samt av fördelningen mellan praktiska och
teoretiska ämnen.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av ett ökat
elevinflytande i takt med stigande ålder.
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om föräldrars rätt
till information och inflytande i skolan.
2002/03:Ub422 av Carina Ohlsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av att stödja och
medverka till att det startas kommunala
teknikskolor.
2002/03:Ub423 av Carina Ohlsson (s):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att sex- och
samlevnadsundervisningen i grundskolan och på
gymnasiet bör få en likvärdig kvalitet i hela
landet och om rektors ansvar för att det finns
arbetsplaner utarbetade om vad man vill uppnå med
undervisningen och att undervisningen genomförs.
2002/03:Ub429 av Sofia Larsen m.fl. (c):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om utvecklingen
av förskoleklass.
2002/03:Ub434 av Birgitta Carlsson och Annika
Qarlsson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att i både grundskolan och
gymnasiet utöka antalet lektioner i ämnet idrott och
hälsa.
2002/03:Ub436 av Marina Pettersson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att det i kursplanen för
grundskolans lågstadium bör införas krav på
obligatorisk simundervisning.
2002/03:Ub437 av Raimo Pärssinen och Anita Jönsson
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att förstärka
modersmålsundervisning i grundskolan.
2002/03:Ub438 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om fysiska aktiviteter i
skolan och ungas kondition och hälsa.
2002/03:Ub456 av Ulrik Lindgren (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att förutsättningarna för
ett särskilt tidsbegränsat stöd till glesbygdsskolor
utreds.
2002/03:Ub461 av Gustav Fridolin (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en stärkt äganderätt för
elever.
2002/03:Ub463 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om vikten av att
varje skola har mångfaldsplaner.
2002/03:Ub464 av Mikaela Valtersson (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i motionen om att skolan skall vara
en reklamfri zon.
2002/03:Ub478 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och
Susanne Eberstein (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om kost och motion i skolan.
2002/03:Ub480 av Sven Bergström och Birgitta Sellén
(c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om åtgärder för en bättre
folkhälsa.
2002/03:Ub481 av Elina Linna m.fl. (v, kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om utredning av
modersmålsundervisningen.
2002/03:Ub492 av Inger Davidson m.fl. (kd):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolornas
värdegrundsarbete.
2002/03:Ub494 av Gustav Fridolin (mp):
1. Riksdagen begär att regeringen utreder frågan om
rasism och främlingsfientlighet i Sveriges skolor
med syfte att återkomma med förslag om åtgärder.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lösningar på
problemet med rasism och främlingsfientlighet i
skolan.
3. Riksdagen begär att regeringen initierar en
läromedelsöversyn enligt de principer som anförs i
motionen.
6. Riksdagen begär att regeringen initierar en bred
kampanj på landets skolor för att starta
antirasistiska skolgrupper.
2002/03:Ub496 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om idrott och hälsa i skolan.
2002/03:Ub501 av Lennart Axelsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om rätten till goda kunskaper
i svenska språket.
2002/03:Ub506 av Kent Härstedt och Annika Nilsson
(s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om simundervisning
för skolbarn.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett förtydligande
i läroplanen beträffande vilka krav som ställs om
simkunnighet.
2002/03:Ub510 av Börje Vestlund m.fl. (s, fp, v, c,
mp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om HBT-frågor inom
sex- och samlevnadsundervisningen.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tillsynen av
skolans och högskolans undervisning och läromedel
om HBT-frågor.
2002/03:Ub514 av Gunnar Sandberg m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om fysisk aktivitet och
kreativt skapande i skolarbetet.
2002/03:Ub516 av Tasso Stafilidis (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att träning i civil olydnad
borde vara en självklarhet i den demokratiska
processen och även skall vara en del av utbildningen
i ämnen såsom samhällskunskap, rättskunskap och
historia på högstadiet, gymnasiet, folkhögskolan och
högskolan.
2002/03:Ub518 av Tasso Stafilidis (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att stärka
modersmålsundervisningens ställning.
2002/03:Ub519 av Gunnar Sandberg m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om kostgenomgång för
skolelever.
2002/03:Ub533 av Monica Green m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om frukostens betydelse för
skolelevernas inlärningsförmåga.
2002/03:Ub534 av Monica Green m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om elevers inflytande på
arbetsmiljön i skolan.
2002/03:Ub543 av Yilmaz Kerimo (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ökat elevengagemang för
bättre studiero i skolan.
2002/03:Ub545 av Eva Arvidsson och Anne Ludvigsson
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av att det finns
kurators- och psykologkunskap i skolhälsovården.
2002/03:Ub546 av Jan Emanuel Johansson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vegetarisk och vegansk
skolmat samt undervisning inom ramen för ämnet
hemkunskap.
2002/03:Ub550 av Nikos Papadopoulos (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en analys av situationen
för svenska elever utomlands.
2002/03:Ub552 av Marina Pettersson och Hillevi
Larsson (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lärarnas ansvar
att motverka fördomar, både sina egna och andras,
kring homo-, bisexuella och transpersoners
livsvillkor.
2002/03:Ub554 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
uppdra till Skolverket att omgående stärka ANT-
undervisningen i grundskolan fr.o.m. årskurs 4.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om polisens och
frivilligorganisationernas betydelse i ANT-
undervisningen.
2002/03:Ub556 av Tasso Stafilidis (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en
referensgrupp får i uppdrag att ta fram ett
diskussionsunderlag för sex och samlevnad.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att läroplanernas
kunskapsmål för grundskolan och gymnasieskolan bör
kompletteras med ett kunskapsmål som innebär att
skolan skall ansvara för att varje elev efter
genomgången skolform har utvecklat sin förmåga att
reflektera över frågor om sexualitet,
könsidentitet, sexuell identitet och samlevnad
utifrån ett frigjort och jämlikt synsätt samt att
i skolans sex- och samlevnadsundervisning ge
insikter om könsöverskridande, transvestism och
transsexualism.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att läroplanernas
stycke om förståelse och medmänsklighet bör
kompletteras med en text om jämlikhet,
jämställdhet, tolerans och integritet på
sexualitetens och samlevnadens område som skall
fungera i enlighet med en värdeneutral hållning
till sexualiteten och upplysa utan att värdera
olika slags sexuell läggning, samlevnad och
praktik.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det som står i
läroplanen för grundskolan "I överensstämmelse med
den etik som förvaltas av kristen tradition och
västerländsk humanism..." tas bort, då inget
specifikt värdesystem skall gynnas framför något
annat.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att genom att
lyfta upp frågorna kring sexualitet och njutning
på ett positivt sätt, motverka det sexualiserade
våldet, övergrepp, våldtäkter, den patriarkala
maktstrukturen, förnedringar, kränkningar samt
föraktet mot kvinnor, homosexuella, bisexuella och
transpersoner.
2002/03:Ub557 av Viviann Gerdin m.fl. (c, m, fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att alla barns
frånvaro i grundskola och gymnasieskola skall
följas upp, oavsett bakgrund.
2002/03:Sk257 av Kenneth Lantz och Sven Brus (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fler timmar i
skolan för fysiskt arbete, gymnastik och rörelse.
2002/03:Ju280 av Beatrice Ask m.fl. (m):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärdstrappa i
grundskole- och gymnasieförordningen.
2002/03:Ju281 av Beatrice Ask m.fl. (m):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skolan skall
ha en absolut plikt att informera vårdnadshavare
vid misstanke om narkotikaanvändning.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att undervisningen
om narkotikans verkningar skall påbörjas tidigare
än i dag.
2002/03:Ju283 av Rossana Valeria D. m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tillämpningen
av arbetsmiljölagen i skolan och
elevskyddsombudens ställning skall bli föremål för
översyn.
2002/03:L249 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolundervisningen
om sex och samlevnad.
2002/03:L318 av Gustav Fridolin m.fl. (mp):
15. Riksdagen begär att regeringen granskar och
utvärderar grundskolans sex- och
samlevnadsundervisning regelbundet.
2002/03:Sf226 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om det s.k. LUS-
projektet och att det bör få genomsyra hela
skolan.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
modersmålsundervisning.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att
skapa magnetskolor och göra extrasatsningar på
skolor i utsatta områden.
2002/03:Sf293 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att den romska
kulturen ingår i läromedel och undervisning.
2002/03:Sf332 av Sten Tolgfors m.fl. (m):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om bristerna i dagens
skolpolitik för barn som behöver extra stöd.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om bristerna i dagens
skolpolitik för barn som kommer till Sverige under
skolåren.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolors möjlighet
att ge tvåspråkig undervisning.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolors möjlighet
att vara värdskolor för elever från andra skolor
vad gäller språk eller ämnesundervisning.
2002/03:Sf334 av Sven Brus m.fl. (kd):
33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa rätten
till modersmålsundervisning under hela skoltiden
och en skyldighet för kommunen att erbjuda
undervisning om det finns minst tre elever som är
berättigade till sådan.
34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rätt för elever
till stödundervisning och/eller ämnesundervisning
på modersmålet.
50. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nationella
minoriteter.
2002/03:Sf336 av Gudrun Schyman m.fl. (v):
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att barn och unga
med utländsk bakgrund liksom deras föräldrar
representeras i lokala skolstyrelser.
24. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av skollagen enligt vad i
motionen anförs om närhetsprincipen.
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
samlad genomtänkt tvåspråkig utbildning från
förskolan t.o.m. gymnasiet och att
modersmålslärarna ges en aktiv roll i arbetslaget.
27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att den nya
skolutvecklingsmyndigheten ges i uppdrag att
sprida erfarenheterna om utvidgad
modersmålsundervisning och att satsningar på
förbättrade utbildningsvillkor i segregerade
områden skall gälla även livet utanför förskolan
och skolan.
2002/03:So251 av Carl-Axel Johansson (m):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att undervisningen om narkotikans effekter
bör påbörjas tidigare än i dag.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skolan skall
ha en absolut plikt att informera vårdnadshavare
vid misstanke om narkotikaanvändning.
2002/03:So442 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om utarbetande av
en nationell handlingsplan för hur kampen mot
ungas missbruk av alkohol, narkotika och tobak
skall intensifieras i bl.a. skolan.
2002/03:So447 av Gudrun Schyman m.fl. (v):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Skolverket bör
få i uppdrag att utarbeta en strategi för
tobaksprevention utifrån ungas eget engagemang.
2002/03:So448 av Gudrun Schyman m.fl. (v):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Skolverket bör
få i uppdrag att utreda och lämna förslag för
ökade möjligheter till fysisk aktivitet i skolan.
2002/03:So456 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utformandet av
nationella mål för samlevnads- och
sexualundervisning i skolan.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
kompetensutvecklande insatser för lärare vad
gäller samlevnads- och sexualundervisning.
2002/03:So507 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
kompetensutveckling för personal som arbetar nära
barn i skola och barnomsorg.
2002/03:So511 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolans
elevhälsovård.
2002/03:So515 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ANT-
undervisningen skrivs in i läroplanen.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av de
kommunala skolplanerna som skall utgöra grund för
de enskilda skolornas ANT-undervisning.
2002/03:Kr266 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
grundlägga en hälsosam livsstil i unga år och
skolans betydelse i detta sammanhang.
2002/03:Kr297 av Kent Olsson m.fl. (m):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om idrottens
betydelse i skolan.
2002/03:Kr333 av Helena Höij m.fl. (kd):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen får
i uppdrag att återkomma till riksdagen med förslag
till åtgärder för att uppvärdera det icke formella
lärandet i svenska skolor.
2002/03:Kr367 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
medieutbildning för alla i skolan.
2002/03:Kr370 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betydelsen av
kommunala musik- och kulturskolor.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av kultur i
skolan.
2002/03:N304 av Mikael Odenberg m.fl. (m):
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om goda
utbildningsmöjligheter i hela landet.
2002/03:N340 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson
(c):
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att skånska
skolor måste undervisa i skånsk/dansk historia.
2002/03:N345 av Maud Olofsson m.fl. (c):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ge Skolverket
i uppdrag att finna former för kunskaps- och
kompetensutveckling i små skolor.