Utbildningsutskottets betänkande
2002/03:UBU1

Utgiftsområde 16 Utbildning ochuniversitetsforskning


Sammanfattning



I  betänkandet behandlas  regeringens  förslag  till
anslag  m.m.  inom  utgiftsområde  16 Utbildning och
universitetsforskning för budgetåret 2003. I samband
därmed behandlas 192 motionsyrkanden.

Utskottet  tillstyrker  regeringens   förslag   på
samtliga     punkter    och    avstyrker    samtliga
motionsyrkanden.

Utskottets förslag

En ny myndighet med ansvar för skolutvecklingsfrågor
inrättas den 1  mars  2003. Myndigheten skall främja
nationellt fastställda  mål  genom  att  stödja  och
stimulera kommuner och skolor i deras arbete med den
lokala     skol-     och    verksamhetsutvecklingen.
Huvuduppgiften för Skolverket  blir fortsättningsvis
att  följa upp, granska och utvärdera  utbildningens
kvalitet och resultat i kommuner och skolor samt att
utöva  tillsyn  över  verksamheten.  Den  successiva
utökningen av bidraget till personalförstärkningar i
skola  och  fritidshem  fortsätter.  Ett nytt riktat
statsbidrag till kommunal vuxenutbildning införs den
1  januari  2003 i enlighet med riksdagens  tidigare
beslut. Regeringen  har beräknat medel för ca 46 500
platser inom ramen för detta statsbidrag. Satsningen
på   kvalificerad   yrkesutbildning   fortsätter   i
oförändrad omfattning.

Den grundläggande högskoleutbildningen  byggs  ut,
men  i  mindre  omfattning  än  regeringen  tidigare
planerat.  Den föreskrivna generella besparingen  på
0,7  %  tas ut  genom  denna  minskning  av  antalet
platser.  En  viss  omfördelning  av resurser mellan
lärosätena    görs    för    att   få   ett   bättre
resursutnyttjande.  För  att  höja  kvaliteten  höjs
ersättningsbeloppen      för      utbildningsområdet
humaniora,  samhällsvetenskap, juridik  och  teologi
genom ett tillskott på drygt 100 miljoner kronor och
för utbildningsområdet  vård  genom ett tillskott på
193,5   miljoner   kronor.   Till   s.k.   särskilda
lärarutbildningar   (SÄL)   anvisas  ett  tredubblat
belopp. Beckmans skola föreslås  få  statsbidrag för
utbildning till konstnärlig högskoleexamen.
Anslagen till forskning och forskarutbildning  vid
de  tre  nya  universiteten och vid de högskolor som
har vetenskapsområde  får  tillskott  i enlighet med
vad     regeringen     lovade    i    förra    årets
budgetproposition.
Centrala studiestödsnämnden  tilldelas 10 miljoner
kronor  som  en  tillfällig anslagsförstärkning  för
kostnader  i  samband   med   inrättandet   av   ett
servicecenter för studiestöd i Kiruna.
I   enlighet  med  riksdagens  forskningspolitiska
beslut    hösten   2000   tillförs   anslaget   till
Vetenskapsrådet  ytterligare  252  miljoner  kronor.
Förstärkningarna  avser  bl.a.  ökade  resurser till
forskningsområdena                     biovetenskap,
informationsvetenskap     och     materialvetenskap,
fortsatt  utbyggnad  av den utbildningsvetenskapliga
forskningen, särskilt  stöd  till s.k. småämnen samt
fria resurser.

Oppositionspartiernas alternativ

Moderata        samlingspartiet,        Folkpartiet,
Kristdemokraterna  och Centerpartiet står  fast  vid
sina  egna  förslag  till  utgiftsram.  Moderaternas
utgiftsram är större än regeringens, medan de övriga
partiernas    är    lägre.   De    redovisar    sina
budgetalternativ i särskilda yttranden.

Moderata samlingspartiet föreslår att staten skall
överta ansvaret för skolans  finansiering 2004 genom
införandet  av  en  nationell skolpeng.  Moderaterna
föreslår också en speciell  skolpeng  som riktar sig
till  funktionshindrade elever. Vidare föreslås  att
en barnskola införs 2003 och att 300 miljoner kronor
anslås  till  en  sådan  skola.  Moderaterna, liksom
Folkpartiet,  Kristdemokraterna  och  Centerpartiet,
föreslår vidare att ett nationellt kvalitetsinstitut
skall  inrättas  och  anslår i sitt budgetalternativ
drygt  75  miljoner till  detta  ändamål.  Vissa  av
Skolverkets  uppgifter  skall övertas av institutet.
Man      avvisar     därmed     regeringens      nya
skolutvecklingsmyndighet. Moderaterna föreslår också
att Specialpedagogiska  institutet avvecklas och att
vissa av uppgifterna integreras  i Skolverket. Drygt
120       miljoner      kronor      anslås      till
Specialskolemyndigheten    för    att    säkerställa
verksamheten.  Moderaterna  anslår också ytterligare
medel   under   anslaget   för  skolutveckling   och
produktion    av    läromedel   för    elever    med
funktionshinder. Bidrag  till  vissa  organisationer
för  uppsökande  verksamhet föreslås utgå.  När  det
gäller vuxenutbildningen  föreslår  Moderaterna  ett
nytt  anslag,  Vuxnas  utbildning. Drygt 3 miljarder
kronor  föreslås under anslaget.  Anslagen  Statligt
stöd  för   utbildning  av  vuxna  och  Bidrag  till
kvalificerad  yrkesutbildning  utgår,  samtidigt som
medel  förs  över  från  folkbildningen. Moderaterna
vill tillföra den grundläggande högskoleutbildningen
drygt 146 miljoner kronor mer än regeringen och vill
att  studenternas val skall  styra  fördelningen  av
resurser  och  platser  mellan  lärosätena.  De vill
också   tillföra   anslagen   till   forskning   och
forskarutbildning  drygt  621 miljoner kronor mer än
regeringen. Inga medel anslås  av  Moderaterna  till
Rekryteringsdelegationen.  Moderaterna vill tillföra
Centrala  studiestödsnämnden  140  miljoner  kronor,
samtidigt som  de  anser  att  nämnden inte skall få
disponera  sina avgiftsintäkter.  Förslaget  innebär
därmed en lägre  driftram  för  nämnden.  De  anslår
medel om 155,4 miljoner kronor under ett nytt anslag
för  Ökade  satsningar  på  Vetenskapsrådet m.m. som
bl.a. skall finansiera ett nationellt  institut  för
hälsa och medicin.
Folkpartiet   föreslår  att  ett  barnomsorgskonto
införs.   Kommunerna   skall   ge   föräldrarna   en
barnomsorgspeng  som  de kan använda för att bekosta
vilken  barnomsorg  de  vill  -  kommunal  förskola,
enskild  förskola  eller  familjedaghem.  Utöver  en
sådan kommunal barnomsorgspeng  vill Folkpartiet att
staten skall erbjuda föräldrar 40 000  kr  per barn.
Folkpartiet,  liksom  Moderaterna, Kristdemokraterna
och Centerpartiet, föreslår  vidare att en nationell
skolinspektion  skall inrättas  och  anslår  i  sitt
budgetalternativ  226  miljoner  kronor  till  detta
ändamål.      Regeringens      förslag     om     en
skolutvecklingsmyndighet    avvisas.     Folkpartiet
anvisar  lägre  belopp  än  regeringen  på  följande
anslag:  Statens skolverk, Utveckling av skolväsende
och barnomsorg,  Nationellt  centrum  för  flexibelt
lärande,   Bidrag   till  vissa  organisationer  för
uppsökande  verksamhet   och   Statligt   stöd   för
utbildning     av     vuxna.    Den    grundläggande
högskoleutbildningen   skall   enligt   Folkpartiets
förslag  byggas ut betydligt  mindre  än  regeringen
föreslår,  för  att  200  miljoner  kronor i stället
skall   kunna   satsas   på   kvalitetsförstärkning.
Dessutom   föreslår   Folkpartiet  ytterligare   200
miljoner kronor att fördelas mellan lärosätena efter
söktryck. Anslagen till lärosätena för forskning och
forskarutbildning föreslås  få  900  miljoner kronor
mer  än  regeringen föreslagit. Folkpartiet  minskar
anslaget  till   Vetenskapsrådet  med  300  miljoner
kronor i syfte att  dessa medel skall anvisas direkt
till lärosätena.
Kristdemokraterna      föreslår       att      ett
barnomsorgskonto  på  80 000 kr för barn som  fyller
ett   år   införs   från   den    1    juli    2003.
Kristdemokraterna    föreslår    vidare    att   ett
lärlingssystem för gymnasieskolan införs och anvisar
10  miljoner  för  detta  ändamål. Kristdemokraterna
vill  också,  liksom  Moderaterna,  Folkpartiet  och
Centerpartiet,      införa      ett       nationellt
kvalitetsinstitut  och  anvisar  drygt  150 miljoner
kronor   för   detta,   samtidigt  som  man  avvisar
regeringens förslag om en  skolutvecklingsmyndighet.
Vidare  föreslår  Kristdemokraterna   ytterligare  5
miljoner  kronor till Specialpedagogiska  institutet
för  bevarande   av   Ekeskolan  och  Hällsboskolan.
Bidraget  till personalförstärkningar  i  skola  och
fritidshem  överförs  till  den  kommunala  sektorn.
Bidraget  till  vissa  organisationer för uppsökande
verksamhet föreslås utgå. Kristdemokraterna föreslår
lägre  belopp  på  anslagen   Statens  skolverk  och
Utveckling  av skolväsende och barnomsorg.  De  vill
bygga  ut  den   grundläggande  högskoleutbildningen
långsammare än regeringen  för att värna kvaliteten.
Rekryteringsdelegationen   behövs   inte,   eftersom
ansvaret för rekryteringen bör  vila  på lärosätena.
Den extra per capita-ersättningen till  kurser  inom
Nätuniversitetet halveras, enligt Kristdemokraternas
förslag.  De  är  kritiska  till att Myndigheten för
Sveriges nätuniversitet inrättats  och  tar  bort 35
miljoner  kronor  från  myndighetsanslaget  eftersom
Nätuniversitetet bör utgå från lärosätenas intresse.
Kristdemokraterna  använder  40  miljoner kronor  av
outnyttjade  per  capita-ersättningar  för  att  öka
andelen disputerade  lärare,  och  ökar  dessutom de
fakultetsvisa  forskningsanslagen  med  100 miljoner
kronor.  För  att  motsvara  sjukvårdens  behov  och
söktryck  från  studenterna föreslås en omfördelning
av högskoleplatser till vårdutbildningar.
Centerpartiet  föreslår   ett   nytt   anslag  för
insatser    mot   läs-   och   skrivsvårigheter   på
400 miljoner  kronor. Centerpartiet föreslår vidare,
liksom      Moderaterna,       Folkpartiet       och
Kristdemokraterna,      att      ett      nationellt
kvalitetsinstitut  bildas  och  anvisar 200 miljoner
kronor för detta ändamål. En minskning  föreslås  på
anslaget     för    Statens    skolverk.    Anslagen
Skolutvecklingsmyndighet,         Bidrag        till
personalförstärkningar  i skola och  fritidshem  och
Bidrag  till  vissa  organisationer  för  uppsökande
verksamhet  föreslås utgå.  Centerpartiet  vill  öka
utbildningen  av  förskollärare  med 500 platser och
anslå  drygt 380 miljoner kronor mer  än  regeringen
till forskning  och  forskarutbildning  vid samtliga
lärosäten.

Reservationer och särskilda yttranden

I betänkandet finns 28 reservationer till förmån för
yrkanden   på  andra  punkter  än  anslagen  och   8
särskilda yttranden  som inte direkt hänför sig till
partiernas budgetalternativ.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut


1. Införande av nationell skolpeng
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub212 yrkande 3,
2002/03:Ub229 yrkande 9,
2002/03:Ub244 yrkande 28,
2002/03:Ub298 yrkande 5,
2002/03:Ub558 yrkande 19,
2002/03:Fi231 yrkande 14 i denna del,
2002/03:Fi232 yrkande 17 i denna del och
2002/03:N397 yrkande 15.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (fp)

2. Införande av skolpeng för
funktionshindrade

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub558 yrkande 18.
Reservation 3 (m)

3. Publicering av kvalitetsgranskningar

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub212 yrkandena 2 och 4.
Reservation 4 (m)

4. Ansvar för att främja jämställdheten

Riksdagen avslår motion
2001/02:Ub25.

5. Nationellt kvalitetsinstitut m.m.

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub212 yrkande 1,
2002/03:Ub229 yrkandena 16 och 17,
2002/03:Ub239 yrkande 4
2002/03:Ub244 yrkande 32,
2002/03:Ub336 yrkande 9,
2002/03:Ub412 samt
2002/03:Ub417 yrkande 20.
Reservation 5 (m, fp, kd, c)

6. Elevhälsa

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub315 yrkande 2.

7. Insatser mot läs- och skrivsvårigheter

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub336 yrkande 8.
Reservation 6 (m, fp, kd, c)

8. Ekeskolan och Hällsboskolan

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub213 yrkandena 1-3,
2002/03:Ub214 yrkandena 4 och 5,
2002/03:Ub219 yrkande 4,
2002/03:Ub429 yrkande 20,
2002/03:Ub443 yrkande 9 samt
2002/03:Ub521.
Reservation 7 (m, kd)
Reservation 8 (fp, c)

9. Gymnasieskola för gravt hörselskadade
och döva

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub371.
Reservation 9 (fp, kd)

10. Barnomsorgspeng

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub509 yrkande 9.
Reservation 10 (fp)

11. Barnomsorgskonto

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Sf335 yrkande 8 och
2002/03:Sf380 yrkande 22.
Reservation 11 (kd)

12. Fördelningen av studieplatser för
vuxna

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub429 yrkande 19.
Reservation 12 (c)

13. Principer för resursfördelning till
grundläggande högskoleutbildning

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub323 yrkande 1,
2002/03:Ub378,
2002/03:Ub429 yrkande 3,
2002/03:Ub448 yrkande 5,
2002/03:Ub450,
2002/03:Ub486 yrkande 8,
2002/03:Ub524,
2002/03:Fi231 yrkande 14 i denna del,
2002/03:N305 yrkande 4 och
2002/03:N397 yrkande 16.
Reservation 13 (m, fp, kd)

14. Principer för tilldelning av anslag
till forskning och forskarutbildning

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub343 yrkandena 1 och 2 samt
2002/03:Ub469.

15. Dimensionering och lokalisering av
utbildning inom vårdområdet

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub242,
2002/03:Ub403,
2002/03:Ub407,
2002/03:Ub428 och
2002/03:So509 yrkande 7.
Reservation 14 (kd)

16. Utbildning av speciallärare

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub214 yrkande 9 och
2002/03:Ub239 yrkande 6.
Reservation 15 (m)
Reservation 16 (fp, kd)

17. Utbildning av lärare i teckenspråk

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub230 yrkandena 1 och 2 samt
2002/03:Ub372 yrkandena 1 och 2.
Reservation 17 (kd, c)

18. Utbildning av lärare i hem- och
konsumentkunskap

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub247,
2002/03:Ub251 yrkande 1 och
2002/03:Ub392 yrkande 2.

19. Sjöbefälsutbildning vid Mitthögskolan

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub465.

20. Kompletteringsutbildning för utländska
akademiker

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub547 och
2002/03:A207 yrkande 4.
Reservation 18 (m, fp, kd)

21. Dimensionering av högskoleutbildning i
vissa regioner och på vissa orter

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub256 yrkande 1,
2002/03:Ub354 yrkande 1,
2002/03:Ub386,
2002/03:Ub431,
2002/03:Ub468,
2002/03:Ub488 yrkandena 2-4 och 6,
2002/03:Ub505,
2002/03:Ub541 yrkande 1,
2002/03:Ub549,
2002/03:N305 yrkande 9,
2002/03:N340 yrkande 13 och
2002/03:N398 yrkande 5.

22. Universitetsstatus för vissa
högskolor

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub223,
2002/03:Ub260 yrkande 1,
2002/03:Ub354 yrkande 2,
2002/03:Ub483  yrkande 2,
2002/03:Ub502,
2002/03:Ub541 yrkande 2 och
2002/03:N397 yrkande 17.

23. Forskningsresurser vid vissa högskolor
och i vissa regioner

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub256 yrkande 2,
2002/03:Ub266 yrkandena 1 och 2,
2002/03:Ub365,
2002/03:Ub391,
2002/03:Ub483 yrkande 1,
2002/03:Ub488 yrkandena 1 och 5,
2002/03:Ub515,
2002/03:Ub525,
2002/03:Ub535 och
2002/03:N340 yrkande 12.

24. Doktorandtjänster

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub489 yrkandena 21 och 22.
Reservation 19 (c)

25. Examensrätt i forskarutbildningen för
Högskolan i Jönköping

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub265 och
2002/03:Ub334.

26. Kravet på full kostnadstäckning

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub278.
Reservation 20 (m)

27. Forskning om isocyanater

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub406 och
2002/03:Ub453.

28. Finansiering av lokala studiecentrum

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub260 yrkande 2 och
2002/03:Ub508.

29. Fristående högskolor

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub558 yrkande 25.
Reservation 21 (m)

30. Examensrätt m.m. till Högskolan på
Gotland

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub470.

31. Inrättande av ett oberoende
kvalitetsinstitut för den högre utbildningen
m.m.

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub323 yrkandena 10 och 11.
Reservation 22 (fp)

32. Granskning av kvalitetsarbetet inom
Sveriges nätuniversitets distansutbildning
m.m.

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub312 yrkandena 1 och 2.
Reservation 23 (v)

33. Omprövning av Centrala
studiestödsnämndens roll

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub297 yrkande 1,
2002/03:Ub338 yrkande 1 och
2002/03:Ub452 yrkande 9.
Reservation 24 (m, fp, kd)

34. Införande av en s.k. omvänd
straffavgift för Centrala
studiestödsnämnden

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub338 yrkande 2.
Reservation 25 (fp)

35. Utredning om konsekvenserna av
obalansen i medelstilldelning mellan olika
vetenskapsområden m.m.

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub449 yrkandena 3 och 4.
Reservation 26 (kd)

36. Lättillgänglig information om
forskningsresultat

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub449 yrkande 10.
Reservation 27 (kd)

37. Forskning om elöverkänslighet

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub390 yrkande 1,
2002/03:MJ419 yrkande 7 och
2002/03:Bo268 yrkande 5.

38. Forskning kring whiplashskador

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:L278 yrkande 1 och
2002/03:T233 yrkande 1.

39. Forskning om östrogenbehandlingens
effekter på kvinnors hälsa

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub458.

40. Forskning om fibromyalgi

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub249 yrkande 2 och
2002/03:Ub294.

41. Forskning om den reumatologiska
sjukdomen sklerodermi

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub232 yrkande 1.

42. Forskning inom designområdet

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub335 yrkande 1.

43. Forskning om konsumentekonomi

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub419.

44. Forskning om kvinnors företagande

Riksdagen avslår motion
2002/03:N306 yrkande 18.
Reservation 28 (c)

45. Anslagen inom utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning för
budgetåret 2003, m.m.

Riksdagen
a) bemyndigar regeringen  att under 2003, i fråga
om  ramanslaget  25:18 Bidrag  till  kvalificerad
yrkesutbildning,   besluta    om    bidrag   till
kvalificerad    yrkesutbildning   som   inklusive
tidigare  gjorda  åtaganden  medför  utgifter  på
högst  1 556 070 000   kr  under  åren  2004-2007
(avsnitt 9.1.18); därmed bifaller riksdagen
proposition 2002/03:1 utgiftsområde 16 punkt 1,
b) bemyndigar regeringen  att under 2003, i fråga
om  ramanslaget  26:1 Vetenskapsrådet:  Forskning
och forskningsinformation,  besluta om bidrag som
inklusive   tidigare  gjorda  åtaganden   innebär
utgifter på högst 2 305 000 000 kr under år 2004,
högst  1 365 000 000  kr  under  år  2005,  högst
755 000 000  kr  under år 2006, högst 170 000 000
kr under år 2007 och högst 55 000 000 kr under år
2008 (avsnitt 10.10.1); därmed bifaller riksdagen
proposition 2002/03:1 utgiftsområde 16 punkt 2,
c) bemyndigar regeringen  att under 2003, i fråga
om  ramanslaget  26:3 Rymdforskning,  besluta  om
bidrag som inklusive  tidigare  gjorda  åtaganden
innebär  utgifter  på högst 500 000 000 kr  under
åren 2004-2008 (avsnitt 10.10.3); därmed bifaller
riksdagen
proposition 2002/03:1 utgiftsområde 16 punkt 3,
d)  anvisar - under förutsättning  att  riksdagen
bifaller finansutskottets förslag till utgiftsram
för utgiftsområdet - anslagen under utgiftsområde
16  Utbildning   och   universitetsforskning  för
budgetåret 2003 på det sätt som framgår av bilaga
2. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2002/03:1 utgiftsområde  16  punkt  4
samt
avslår motionerna
2001/02:Ub28 yrkande 8,
2002/03:Ub221,
2002/03:Ub248,
2002/03:Ub250 yrkande 5,
2002/03:Ub257,
2002/03:Ub298 yrkandena 8 och 9,
2002/03:Ub301,
2002/03:Ub323 yrkandena 2, 3, 16, 19, 27-29,
2002/03:Ub325 yrkande 2,
2002/03:Ub360,
2002/03:Ub361 yrkande 3
2002/03:Ub367 yrkande 1,
2002/03:Ub404,
2002/03:Ub417 yrkande 22,
2002/03:Ub418,
2002/03:Ub420,
2002/03:Ub429 yrkandena 2 och 14,
2002/03:Ub447,
2002/03:Ub448 yrkandena 3, 4 och 7,
2002/03:Ub455,
2002/03:Ub460,
2002/03:Ub479,
2002/03:Ub486 yrkandena 14-16,
2002/03:Ub503,
2002/03:Ub520,
2002/03:Ub522,
2002/03:Ub542,
2002/03:Ub558 yrkandena 4-17 och 20-24,
2002/03:Fi232 yrkande 17 i denna del och
2002/03:A321 yrkande 5.

Stockholm den 28 november 2002

På utbildningsutskottets vägnar


Jan Björkman


Följande  ledamöter  har  deltagit  i  beslutet: Jan
Björkman (s), Ulf Nilsson (fp)*, Gunilla  Carlsson i
Tyresö  (m)*,  Majléne Westerlund Panke (s),  Agneta
Lundberg  (s),  Inger   Davidson   (kd)*,  Nils-Erik
Söderqvist (s), Per Bill (m)*, Louise Malmström (s),
Ana   Maria  Narti  (fp)*,  Sören  Wibe  (s),   Anna
Ibrisagic   (m)*,   Mikael   Damberg   (s),  Mikaela
Valtersson   (mp),  Christer  Adelsbo  (s),  Lennart
Gustavsson (v) och Håkan Larsson (c)*.


* Har ej deltagit i beslutet under förslagspunkt 45.
2002/03

UbU1


Utskottets överväganden


1 Inledning

Utbildningsutskottet   behandlar   i   det  följande
regeringens förslag i budgetpropositionen för 2003 i
vad gäller utgiftsområde 16 och motionsyrkanden  som
berör      detta      utgiftsområde.      Utskottets
ställningstaganden gäller under förutsättning av att
riksdagen    bifaller    regeringens   förslag   att
utgiftsramen år 2003 för utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning  skall vara 42 386 673 000
kr (bet. 2002/03:FiU1).

Inledningsvis  återger  utskottet   de   mål   för
politikområdena        Utbildningspolitik        och
Forskningspolitik  som  riksdagen  fastställt  (bet.
2000/01:UbU1, rskr. 2000/01:99) samt i korthet vissa
övergripande resultatredovisningar och bedömningar i
årets budgetproposition.
Målet  för  utbildningspolitiken  är  att  Sverige
skall vara en ledande kunskapsnation som präglas  av
utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för
tillväxt och rättvisa.
Målet för forskningspolitiken är att Sverige skall
vara  en  ledande  forskningsnation,  där  forskning
bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet.
Sverige  är  ett av de länder som i relation  till
bruttonationalprodukten  (BNP)  satsar mest resurser
på utbildning och forskning, närmare  7 respektive 4
% av BNP.
Den  svenska  befolkningen  är  vid internationell
jämförelse  välutbildad.  I åldersgruppen  25-64  år
hade 29 % högskoleutbildning  enligt  OECD:s senaste
publicerade  mätning som avsåg 1999. Endast  Kanada,
Japan och Finland  hade  en  högre  andel. Samtidigt
hade  23  %  i  Sverige  inte  längre utbildning  än
grundskola eller motsvarande. Bland  EU-länderna var
denna  andel i genomsnitt 40 %. Kvinnor  har  numera
som grupp  högre utbildningsnivå än män. Det är dock
fortfarande stora skillnader mellan könen vad gäller
valet av studieinriktning.
OECD redovisar  i  undersökningen  PISA 2000 bl.a.
att svenska 15-åringar står sig väl i internationell
jämförelse  när det gäller läsförståelse,  matematik
och naturvetenskap.  OECD:s undersökning visar också
att  det i Sverige är små  skillnader  mellan  olika
skolor  liksom mellan socioekonomiska grupper. En av
förklaringarna    till   detta   är,   framhålls   i
budgetpropositionen,  den  sammanhållna skolformen i
Sverige.
Sverige svarar för närmare 2 % av världens samlade
publicering av vetenskapliga  artiklar. Merparten av
artiklarna      hör     till     medicinska      och
naturvetenskapliga  områden.  Antalet  vetenskapliga
artiklar  per invånare är högre än i USA  och  Japan
och även högre  än  i övriga EU-länder. Även antalet
ofta citerade artiklar  är  högt  i  jämförelse  med
flertalet OECD-länder.
Antalet  patent  avspeglar ett lands kapacitet att
använda  kunskap och  omsätta  den  till  potentiell
ekonomisk tillväxt. Sverige uppvisade 1999 flest EU-
patent per  invånare  och  låg på tredje plats efter
USA och Japan vad gäller US-patent,  enligt EU:s Key
Figures 2001.

U t b i l d n i n g s p o l i t i k


2 Barnomsorg och skola


Inledning


I   detta   avsnitt   behandlar  utskottet  anslagen
25:1-25:18.  Anslagen avser  barnomsorg,  skola  och
vuxenutbildning.   Området   omfattar   anslag  till
skolmyndigheter,  särskilda stödinsatser för  elever
med  handikapp samt  de  statliga  skolorna.  Vidare
finns  anslag för viss verksamhet inom det kommunala
skolväsendet   och   till   svensk   undervisning  i
utlandet. I området ingår också anslaget för maxtaxa
i barnomsorgen m.m., bidragsförstärkningar  i  skola
och    fritidshem,    bidrag    till    kvalificerad
yrkesutbildning och bidrag till vissa organisationer
för  uppsökande verksamhet. Nya anslag föreslås  för
en skolutvecklingsmyndighet  och  för  statligt stöd
för utbildning av vuxna.


Resultat


Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

I  de  allra  flesta  kommuner  är  tillgången  till
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg  god för barn
i  åldern  1-9  år.  Nästan  alla kommuner uppfyllde
enligt regeringen hösten 2001  sina skyldigheter att
tillhandahålla    barnomsorg    för    barn     till
förvärvsarbetande  eller  studerande  föräldrar utan
oskäligt dröjsmål.

År  2001  var  77 % av alla barn i åldern  1-5  år
inskrivna i förskola  eller  familjedaghem.  Antalet
inskrivna  barn  i  förskolan  var  315  000  och  i
familjedaghemmen  40  000.  Antalet barn i förskolan
var i stort sett oförändrat mot  2000  medan antalet
barn  i  familjedaghemmen  fortsatt att minska.  Den
totala  kostnaden  för  förskolan   2001   var  27,3
miljarder kronor. Kostnaden per inskrivet barn var i
genomsnitt 85 800 kr; en ökning med 1 % jämfört  med
2000. Kostnaden för familjedaghemmen har minskat med
100   miljoner  kronor  sedan  2000.  Kostnaden  per
inskrivet barn beräknas till i genomsnitt 65 600 kr,
vilket  är  en  ökning  med  2,4  % jämfört med året
innan.
De senaste årens stora ökning av  antalet  barn  i
skolbarnsomsorg  har  nu  avtagit. Antalet inskrivna
barn uppgick 2001 till 346  349.  Andelen  inskrivna
barn  i  åldern 6-9 år har ökat med 2 procentenheter
till  68  %  jämfört  med  2001,  varav  66,1  %  är
inskrivna i  fritidshem.  Den  totala  kostnaden för
fritidshemmen   uppgick   2001  till  9,6  miljarder
kronor.  Kostnaden per barn  beräknas  i  genomsnitt
till  28  600   kr,   vilket  är  en  ökning  med  2
procentenheter jämfört med 2000.
Antalet barn per årsarbetare  har  ökat kraftigt i
förskolan och familjedaghemmen sedan början av 1990-
talet. Ökningen har dock avstannat de  senaste åren,
och  en  svag ökning av personaltätheten har  skett.
Hösten 2001  uppgick  antalet  barn  per årsarbetare
till  5,4  i  förskolan,  vilket  är i nivå  med  de
senaste  åren. Även inom fritidshemmen  har  trenden
mot minskad personaltäthet brutits.
Andelen  årsarbetare  i  förskolan  med pedagogisk
högskoleutbildning uppgick 2001 till 52 %, vilket är
en minskning med 2 procentenheter jämfört  med 2000.
Andelen  personal i fritidshemmen som har pedagogisk
högskoleutbildning  har  minskat  från  62 till 59 %
jämfört     med     året    innan.    Att    andelen
högskoleutbildade  har   minskat   i   förskola  och
fritidshem   förklaras   delvis   av  en  brist   på
högskoleutbildad personal.
Den genomsnittliga gruppstorleken  i förskolan har
ökat  från 13,8 barn per grupp 1990 till  17,5  barn
per grupp  2001.  År  2001  fanns  64  % av barnen i
åldern 1-3 år i grupper med 16 eller fler barn. 17 %
av   barngrupperna   hade   fler  än  20  barn.  Den
genomsnittliga personaltätheten  i  förskolan  var i
början  av  1990-talet  4,4 barn per årsarbetare och
sjönk   därefter  varje  år  till   5,6   barn   per
årsarbetare 1998. Därefter bröts trenden i någon mån
och personaltätheten  har  legat  fast  på nivån 5,4
barn per årsarbetare sedan dess.

Barn- och ungdomsutbildning

Nedan   redovisas   resultatet   för  verksamheterna
förskoleklass,   den   obligatoriska   skolan    och
gymnasieskolan.

Läsåret   2001/02   gick   drygt  99  600  barn  i
förskoleklass,  vilket  är  en minskning  med  7  %,
vilket  förklaras  av  att årskullen  sexåringar  är
mindre   än   året  innan.  Andelen   av   årskullen
sexåringar som  var  inskrivna  i  förskoleklass var
dock oförändrad med 93 %. Av de sexåringar  som inte
återfanns  i  förskoleklassen  gick  majoriteten   i
grundskolans    årskurs    1.    Av    eleverna    i
förskoleklassen  gick  ungefär  6  % i en fristående
skola.
Antalet  anställda i förskoleklass  omräknat  till
årsarbetare  uppgick  läsåret  2001/02  till drygt 8
100;  en  minskning  från föregående läsår.  Antalet
anställda per hundra elever uppgick till 8,2, vilket
är  en  liten  ökning.  Den   totala  kostnaden  för
förskoleklassen var 3,9 miljarder  kronor  för 2001.
Kostnaden  per  elev  var  37  000 kr, vilket är  en
ökning med 4 % från föregående år.
Läsåret 2001/02 gick det totalt 1 059 000 elever i
grundskolan.   Ökningen   från  föregående   år   är
marginell och elevantalet förväntas  minska kommande
läsår.  Antalet elever i fristående grundskolor  har
ökat med  23  %  jämfört  med  föregående läsår, och
andelen  elever  i  fristående  skolor  uppgår  till
knappt 5 %.
Den totala kostnaden för grundskolan  uppgick till
64,4 miljarder kronor för 2001. Kostnaden  per  elev
beräknas  uppgå  till 59 200 kr, vilket är en ökning
med 4 % jämfört med  2000.  Det  är  kostnaderna för
undervisning som ökar relativt sett mest.
Hösten   2001   fanns   i  genomsnitt  7,8  lärare
(heltidstjänster)  per 100 elever  i  den  kommunala
grundskolan. Detta är en ökning från 2000. Vid samma
tillfälle fanns 7,5  lärare  per  100  elever  i  de
fristående  skolorna.  I  de kommunala grundskolorna
var den pedagogiska personalen  8,1  per 100 elever,
vilket  är  en  ökning med 0,2 procentenheter  sedan
läsåret  2000/01.   Motsvarande   uppgift   för   de
fristående  skolorna  var  7,9.  Andelen  lärare med
pedagogisk utbildning läsåret 2001/02 var 82  %  för
den   kommunala  grundskolan;  en  minskning  med  2
procentenheter sedan läsåret 2000/01. Andelen för de
fristående skolorna har ökat och uppgick för läsåret
2001/02 till 68 %.
Enligt preliminära uppgifter är andelen elever som
går ut  grundskolan  utan  att vara behöriga till de
nationella  programmen  i gymnasieskolan  oförändrad
jämfört med förra året. 10 % av eleverna som gick ut
årskurs  9  våren 2002 fick  inte  godkänt  betyg  i
ämnena svenska,  engelska  eller  matematik  och var
således  inte behöriga till de nationella programmen
i gymnasieskolan.  Motsvarande  andelar för 1998 och
1999 var 8,6 respektive 9,7 %. I  de enskilda ämnena
är resultaten i stort sett desamma  som tidigare år.
Ungefär  5 %  uppnådde  inte  målen  för  godkänt  i
svenska.   Motsvarande   andelar  för  engelska  och
matematik var 6,5 respektive  7  %.  I  svenska  som
andraspråk  var  det  ungefär  24  %  som  inte fick
godkänt  betyg  enligt  den preliminära statistiken.
Andelen  har  tidigare  år  legat  runt  20  %.  Det
genomsnittliga  meritvärdet  för   vårterminen  2001
(202,9) var i stort sett oförändrat jämfört med året
innan. Meritvärdet är högre i fristående  skolor och
det  har  också  ökat något till 228,0. De kommunala
skolornas meritvärde  har  minskat något till 202,2.
Pojkar   med  utländsk  bakgrund   har   ökat   sitt
genomsnittliga   meritvärde.  Fortfarande  har  dock
flickor  med  svensk   bakgrund   högst  meritvärde,
därefter  flickor  med  utländsk  bakgrund,  därnäst
pojkar med svensk bakgrund och lägst  meritvärde har
pojkar med utländsk bakgrund.
Resultatstatistiken från grundskolan  visar att en
tidigare  negativ  trend  tycks  ha  bromsats   upp.
Andelen  elever  som  inte  uppnår  målen i samtliga
ämnen är oförändrad liksom andelen elever  som  inte
är   behöriga   till  gymnasieskolan.  Dessa  elever
omfattar 10 % av en årskull.
Läsåret 2000/01  gick  638  elever  i den statliga
specialskolan  för  döva  och hörselskadade,  ett  i
stort sett oförändrat antal  sedan föregående år. Av
dessa  bodde  159  elever  i  annat   boende   än  i
föräldrahemmet.  Dessutom  fick  knappt  150  elever
enligt     övergångsbestämmelser     utbildning    i
specialskola vid statliga resurscentrum.  Den totala
kostnaden    för    specialskolan   för   döva   och
hörselskadade  var 377  miljoner  kronor  för  2001.
Lärartätheten har ökat från 36 lärare per 100 elever
år  2000  till  39   år  2001.  Andelen  lärare  med
pedagogisk utbildning  har minskat från 85 % till 81
%    under    samma   period   och    andelen    med
specialpedagogisk utbildning från 57 % till 51 %.
Antalet elever  i  den obligatoriska särskolan har
ökat från ca 10 700 till 14 300 under de senaste fem
åren, dvs. en ökning med  33  %.  Under  motsvarande
period ökade antalet elever i grundskolan  med  8 %.
För  läsåret  2001/02  var lärartätheten 25,3 lärare
per 100 elever, i stort  sett  samma  som föregående
läsår.  År  2001  uppgick kostnaden per elev  i  den
obligatoriska särskolan (med kommunal huvudman) till
228  900  kr  (exklusive  kostnad  för  skolskjuts).
Motsvarande uppgift  för  2000  var  216  600 kr per
elev.
Läsåret  2000/01  fick  52  elever slutbetyg  från
reguljär     grundskoleutbildning    vid     svenska
utlandsskolor.
Läsåret 2001/02  gick  totalt  311  100  elever  i
gymnasieskolan,  vilket  är  en  ökning  jämfört med
läsåret  innan.  Drygt  92  %  av  eleverna  gick  i
kommunala    gymnasieskolor,   ca   2   %   gick   i
gymnasieskola  anordnad  av  landstinget  och ca 6 %
gick i fristående gymnasieskolor.
Den  totala kostnaden för gymnasieskolan var  22,9
miljarder  kronor 2001 (exkl. skolskjuts), vilket är
en  ökning med  1,4  miljarder  kronor  jämfört  med
föregående år. Samtidigt har antalet elever ökat med
närmare 2 %. Kostnaden per elev har ökat mellan 2000
och 2001  och  uppgår  till 75 100 kr. Kostnaden per
elev i kommunal gymnasieskola  var  74  000 kr 2001,
medan den 2000 var 72 900 kr. Kostnaden per  elev  i
fristående  skolor var 75 700 kr. Dessa kostnader är
dock inte jämförbara,  då  den  procentuella andelen
elever på respektive program inte  är  densamma  för
offentliga     och     fristående    gymnasieskolor.
Fördelningen  mellan  pojkar  och  flickor  när  det
gäller förstahandssökande till olika gymnasieprogram
är oförändrad. Nästan bara pojkar söker till bygg-,
el-, energi-, fordons-  och industriprogrammen medan
omvårdnads-,    hantverks-    samt     barn-     och
fritidsprogrammen söks mest av flickor.
Andelen   elever   som  fått  slutbetyg  från  ett
nationellt program inom  fyra  år  efter  det att de
börjat  i  gymnasieskolan  har efter tre års nedgång
ökat. Av de elever som började  i gymnasieskolan för
fyra år sedan fick 76 % slutbetyg senast våren 2001.
Motsvarande  andel 2000 var 73 %.  Flertalet  elever
får sitt slutbetyg redan efter tre år.
Av de elever  som  fick  slutbetyg våren 2001 hade
84,6  % grundläggande behörighet  för  universitets-
och högskolestudier,  vilket  innebär  en ökning med
4,3 procentenheter i förhållande till föregående år.
Andelen  elever  som  fortsatte  sin  utbildning   i
högskolan  inom  tre  år efter avslutad utbildning i
gymnasieskolan 1998 uppgick  till 40 %, vilket är en
ökning jämfört med föregående år.
I gymnasieskolan finns en alltför  stor  andel som
inte  uppnår  målen  och får ett slutbetyg. En  viss
förbättring har dock skett, t.ex. har andelen elever
i  gymnasieskolans  yrkesutbildning  med  behörighet
till högskolestudier  ökat.  Ett särskilt allvarligt
problem  är  att  vissa  grupper  elever  med  annat
modersmål än svenska i betydligt högre  utsträckning
än andra lämnar skolan utan fullständiga betyg.
Läsåret  2001/02  gick  det  drygt 5 500 elever  i
gymnasiesärskolan.  Av  dessa deltog  2  238  i  ett
individuellt program, övriga  gick på ett nationellt
eller specialutformat program.  Antalet  elever  har
ökat   med   närmare  8  %  från  föregående  läsår.
Kostnaderna per  elev  för  2001 var 221 200 kr. För
2000 var motsvarande kostnad 212 400 kr per elev.
Läsåret  2000/01  fick  30 elever  slutbetyg  från
gymnasieprogram  vid  svenska  utlandsskolor,  varav
nästa  samtliga  med grundläggande  behörighet  till
högskolestudier.
I förordningen (2000:690) om försöksverksamhet med
lärande  i  arbetslivet   inom  gymnasieskolan  fick
Skolverket uppdraget att efter  ansökan  fördela  de
2 000    elevplatser    regeringen    ställt    till
försöksverksamhetens  förfogande.  1 539 platser har
fördelats och ansökningar om 264 platser fanns under
handläggning fram t.o.m. juni 2002.  En rapport från
Skolverket visar att utnyttjandegraden av tilldelade
platser  är  låg.  Hittills  har  cirka  hälften  av
platserna använts. Skolverket anger som orsak  bl.a.
tröghet   att  få  ut  information  till  elever  om
möjligheten   att   tilldelas   sådana  elevplatser.
Företagens    representanter   är   positiva    till
möjligheten   att    få   vara   med   och   påverka
utbildningens uppläggning. Även deltagande elever är
i de flesta fall nöjda  med  den arbetsplatsförlagda
delen av utbildningen.
Under      2001      fördelade     Internationella
programkontoret  13,8  miljoner  kronor  i  statliga
bidrag till drygt 500 skolor  för  att  främja deras
internationella  kontakter.  Vidare  har  enligt  en
Temoundersökning   sju   av  tio  skolor  etablerade
internationella   kontakter.   Av   de   intervjuade
skolledarna  i  undersökningen   tyckte   86  %  att
möjligheterna    till    internationella   kontakter
förbättrats de senaste tio åren.

Vuxenutbildning

Under 2001 genomfördes inom kommunal vuxenutbildning
och  Kunskapslyftet  utbildning  på  gymnasial  nivå
motsvarande ca 124 400  platser, en minskning med ca
8 600 platser jämfört med 2000. Den totala kostnaden
för  den  kommunala vuxenutbildningen  uppgick  2001
till 6,3 miljarder kronor, en minskning med knappt 4
%. Kostnaden per heltidsstuderande för grundläggande
vuxenutbildning  och  för gymnasial utbildning är ca
36 000 kr respektive 34 000 kr.

Under 2001 understegs  antalet  tilldelade platser
med  ca  12 %. Den genomförda utbildningen  innehöll
dock   fler    platser    i    utbildning   av   mer
kostnadskrävande karaktär än vad som förutsattes vid
tilldelningen,    varför   kommunernas    prestation
översteg den förväntade med ca 6 %. Av de studerande
i kommunal vuxenutbildning  under hösten 2001 var 32
%  män.  43  %  av de studerande  var  aktuella  vid
arbetsförmedlingen.   Vidare  hade  63  %  högst  en
tvåårig  gymnasieutbildning   och  21  %  var  födda
utomlands. Av utbildningsvolymen  utgjordes  28 % av
kärnämneskurser  och  14 % av det totala kursutbudet
av lokala kurser. 75 % av verksamheten anordnades av
kommunerna. Ett år efter avslutade studier återfanns
drygt     16     %     av     de    studerande     i
Arbetsmarknadsstyrelsens   händelseregister,   5   %
deltog i arbetsmarknadspolitiskt  program,  ca  18 %
återfanns i högskoleregistret och övriga var också i
huvudsak sysselsatta.
Sju   av  tio  kommuner  bedriver  någon  form  av
uppsökande  och motivationsskapande verksamhet, ofta
i  samverkan  med  arbetsförmedlingen  och  fackliga
organisationer.   I   hälften   av  kommunerna  sker
samverkan  med  en eller flera av de  organisationer
som får särskilda  medel från staten för att bedriva
uppsökande verksamhet.  Sådana medel fördelades till
Företagarnas  Riksorganisation,  Handikappförbundens
samarbetsorgan,    Landsorganisation    i   Sverige,
Lantbrukarnas    Riksförbund,    Ledarna,   Sveriges
Akademikers  Centralorganisation, Sveriges  Fiskares
Riksförbund och  Tjänstemännens Centralorganisation.
När  det  gäller  studievägledning   bedöms   knappt
hälften  av  kommunerna  erbjuda  vägledning  efter,
eller i samband med, att studierna avslutas.
Antalet  deltagare  i  påbyggnadsutbildningar  med
riksintag  har  ökat  svagt  sedan  1998. Skolverket
medgav att ca 8 400 platser inom knappt  500  sådana
utbildningar   fick   anordnas.  Över  60  %  av  de
studerande  var  från  andra  kommuner  än  den  där
utbildningen  bedrivs.  Medelvärdet   för  debiterad
kostnad per plats och termin var knappt 49 000 kr.
Antalet   studerande   i  särvux  uppgick  läsåret
2001/02  till ca 4 400, en  ökning  med  3  %.  Nära
hälften av  eleverna återfanns på grundsärskolenivå.
I  genomsnitt  fick  varje  studerande  undervisning
motsvarande   2,5   elevtimmar  per  vecka  och  den
genomsnittliga  gruppstorleken  var  2,2  deltagare.
Antalet tjänstgörande  lärare  i  särvux har minskat
med  9 %. Den totala kostnaden för särvux  2001  var
122 miljoner  kronor,  vilket  var en ökning i fasta
priser med 9 % jämfört med 2000.  Även kostnaden per
elev har ökat något och uppgick 2001  till ca 28 000
kr.
Under läsåret 2000/01 deltog ca 37 000  studerande
i  svenskundervisning för invandrare, en ökning  med
drygt  3  200  jämfört  med  läsåret  innan.  Det är
framför  allt  antalet  nybörjare  som ökat. Andelen
kvinnor   under  läsåret  2000/01  var  59   %   och
medelåldern  för de studerande var 33 år. Av dem som
påbörjade sina  studier  1998/99  hade 37 % godkänts
två år senare, 52 % hade avbrutit studierna och 10 %
fortsatte  studierna  läsåret 2001/02.  Andelen  som
godkänts  är  i  princip  oförändrad   jämfört   med
tidigare  år.  I genomsnitt behöver de deltagare som
klarar studierna 400 timmars undervisning. En vanlig
orsak till att den enskilde inte klarar utbildningen
är en kort tidigare  utbildning.  Av  dem  som  hade
högst  sexårig  utbildning  klarade endast 15 % sfi-
nivån inom två och ett halvt  år. Detta kan jämföras
med de personer som hade en tidigare  utbildning som
var  13  år  eller längre, där ca 50 % klarade  sfi-
nivån.
Läsåret 2000/01 hade 76 % av lärarna en pedagogisk
utbildning, vilket  är  6  procentenheter  lägre  än
föregående  läsår.  Hösten  2001  hade  8  %  av  de
tjänstgörande lärarna minst 40 poäng i ämnet svenska
för  invandrare  eller  svenska som andraspråk, dvs.
utbildning   i   den  omfattning   som   krävs   för
ämneskompetens i grundskolan.  Ytterligare 13 % hade
relevant  ämnesteoretisk  utbildning   om  minst  20
poäng,  medan 68 % hade högst fem poäng i  relevanta
ämnen. Kommunens  kostnader  för  svenskundervisning
för  invandrare  uppgick  till  756 miljoner  kronor
2001, en ökning med 7 % jämfört med  2000. Kostnaden
per elev var 44 000 kr.
Under   2001   hade   Kommittén  för  kvalificerad
yrkesutbildning   12   000  årsplatser   till   sitt
förfogande.  Det  faktiska   antalet   studerande  i
november 2001 var 10 545. Differensen beror bl.a. på
att beviljade starter ställts in på grund  av för få
sökande  samt på avhopp för att den studerande  fått
arbete  eller   kommit   in   på  annan  utbildning.
Sammanlagt  5 838 nya studerande  påbörjade  studier
2001. Under 2001  anordnades  256  utbildningar inom
tolv olika branschområden. Av de antagna  var  54  %
män.  Kommittén  beviljade  2  700 nya platser under
2001.  Under  perioden 1996-2001 har  medelkostnaden
per årsplats varit  drygt  52 900  kr.  Ca  80  % av
deltagarna  fullföljde sina studier med examen under
2001. Av de studerande  som avslutade sin utbildning
2000 hade 85 % arbete eller  eget  företag  och  9 %
studerade  vidare  på  högskola  och  universitet år
2000. Motsvarande för 1999 var 80 % respektive 8 %.
När   det   gäller   kompletterande   utbildningar
genomfördes  drygt  200  sådana  med  någon form  av
statligt stöd. Sammanlagt har knappt 7  000 personer
deltagit    i    de   utbildningar   som   startats.
Genomsnittsåldern hos deltagarna var 30 år. Knappt 3
700 deltagare gick  i  utbildningar  som  berättigar
till studiestöd. Det statliga driftbidraget  till de
kompletterande   utbildningarna   uppgick  till  115
miljoner kronor 2001.
År  2001  deltog  drygt  25  000  kursdeltagare  i
distansutbildning som anordnats inom  Statens  skola
för   vuxna   (nuvarande   Nationellt   centrum  för
flexibelt  lärande),  vilket  är  3  000  färre   än
föregående år. Andelen män har ökat något och uppgår
2001  till  en  tredjedel.  Uppdragsverksamheten har
minskat jämfört med tidigare  år. Minskningen av den
totala utbildningsverksamheten har skett till förmån
för  utvecklingsarbetet för att  stödja  kommunernas
och   utbildningsanordnarnas   distansutbildning   i
enlighet    med    regeringens    instruktion   till
myndigheten. Kostnaden för verksamheten  vid Statens
skolor för vuxna uppgick till ca 91 miljoner  kronor
2001,   varav   29   miljoner   kronor   gick   till
utvecklingsarbete.  Verksamheten  finansierades till
drygt hälften med statliga anslag.
Vad      gäller      Folkbildningen      omfattade
studieförbundens  studiecirkelverksamhet  räknat   i
studietimmar  ungefär  samma  volym  2001  som  året
innan.  Antalet genomförda studiecirklar och antalet
deltagare  minskade  dock  med  4 %  respektive  5 %
jämfört med 2000. Jämfört med föregående år minskade
antalet  studietimmar  för gruppen arbetslösa med 16
%.   Antalet   genomförda   kulturprogram   minskade
marginellt.  Andelen  invandrare  och  personer  med
funktionshinder  som  deltog  i  studiecirklar  till
följd  av  särskilda,  riktade  insatser  var  10  %
respektive  9  %  av det totala  antalet  deltagare.
Sammanlagt samlade studiecirklarna under året ca 2,7
miljoner  deltagare,  varav  1,5  miljoner  kvinnor,
vilket är i  stort  sett  oförändrat  jämfört med de
senaste   åren.   Antalet  genomförda  kulturprogram
minskade  marginellt.   De   208 000   arrangemangen
samlade  ca  15,5  miljoner deltagare och en  miljon
medverkande.
Antalet deltagare i folkhögskolans långa och korta
kurser har ökat med  ca 1 000 jämfört med föregående
år. Folkhögskolorna samlade  drygt 120 000 deltagare
2001, varav 58 % kvinnor. Knappt  6  800  deltagare,
cirka en fjärdedel, i folkhögskolornas långa  kurser
hade någon form av funktionsnedsättning.
Inom  ramen  för  det särskilda statsbidraget inom
Kunskapslyftet genomfördes ca 320 000 deltagarveckor
under  2001;  9 500 personer  deltog,  fördelade  på
drygt 760 kurser  per  termin. Andelen män var 37 %,
invandrare 23 %, deltagare  med funktionshinder 18 %
och studerande med språkliga  funktionshinder  21 %.
Drygt 84 % av deltagarna hade utbildning motsvarande
högst   tvåårig   gymnasieskola.   Över  hälften  av
deltagarna var i åldern 25-45 år.
Statens  bidrag till folkbildningen  uppgick  till
över 2,5 miljarder  kronor  2001. Kommunernas bidrag
till studieförbunden uppgick till drygt 455 miljoner
kronor 2001. Detta motsvarar 37 % av statens bidrag,
vilket är en minskning med 17  procentenheter  sedan
1992.   Landstingens  bidrag  till  folkhögskolornas
verksamhet  uppgick  2001  till 452 miljoner kronor,
vilket   motsvarar   36   %   av   statens   bidrag.
Landstingens   bidrag   har   varit  i  stort   sett
oförändrade sedan 1997.
Staten, vid sidan av Folkbildningsrådet,  fördelar
medel     till     folkhögskolor     för    särskilt
kostnadskrävande   insatser  i  form  av  stöd   för
kursdeltagare   med   funktionshinder.    För   2001
förbrukades samtliga anslagna medel på bidraget till
studerande med funktionshinder vid folkhögskola. Ett
antal  folkhögskolor  har inriktning mot teckenspråk
och teckenspråkstolkning.  Åtta folkhögskolor bedrev
sådan     undervisning    under    2001.     Antalet
årsstudieplatser   var  327  stycken,  en  marginell
ökning jämfört med 2000.  Under  2001  slutförde  55
tolkar,  43 dövblindtolkar/teckenspråkstolkar och 12
vuxendövtolkar sina utbildningar. 107 deltagare gick
ut   från  den   tvååriga   teckenspråkslinjen   som
förbereder till tolkutbildning. Bristen på tolkar är
dock  alltjämt   stor.  Under  året  har  också  nio
folkhögskolor   och   13   studieförbundsavdelningar
erbjudit  denna  utbildning  i  över  sjuttio  olika
språk. Kurserna samlade  drygt 3 200 deltagare under
året.

Övergripande frågor


Införande av skolpeng

Utskottets förslag i korthet

Utskottet   föreslår  att  riksdagen   avslår
motionsyrkandena om nationell skolpeng och om
skolpeng för funktionshindrade.
Jämför reservationerna  1  (m),  2 (fp) och 3
(m).

Motionerna

Moderata  samlingspartiet  och Folkpartiet  föreslår
att nationell skolpeng införs.  Moderaterna förordar
att   staten   övertar   ansvaret  för  grundskolans
finansiering  från  kommunerna   fr.o.m.   2004  och
avsätter därmed 70 miljarder kronor från 2004  (mot.
2002/03:Ub558  yrkande  19, 2002/03:Ub298 yrkande  5
och  2002/03:Fi231  yrkande   14   i   denna   del).
Införandet  av  nationell  skolpeng  säkrar resurser
till grundskolan och utgör en viktig faktor  för god
undervisningskvalitet.  Staten  skall,  förutom  att
fastställa   mål   för   skolan,   också  fastställa
ersättningsnivåer  för  skolpengen.  Den  nationella
skolpengen betalas ut till den skola som eleven valt
för att täcka kostnaderna för elevens  skolgång. För
elever  med behov av särskilt stöd anvisas  resurser
särskilt,  utöver  den vanliga skolpengen. Då det är
staten som sätter upp  målen  anser  Moderaterna att
det också är staten som skall svara för grundskolans
finansiering. Det är staten som skall  svara för att
utbildningssystemet  garanteras de resurser  som  är
nödvändiga. Sedan är det  respektive skolledning som
skall     göra     ekonomiska     och    pedagogiska
prioriteringar. Skolpengen innebär  på detta sätt en
minskning av risken för politisk styrning.

Folkpartiet  framhåller  att  det råder  så  olika
ekonomiska villkor för skolor i olika  kommuner  att
utbildningens kvalitet inte blir likvärdig över hela
landet  (mot. 2002/03:Ub229 yrkande 9, 2002/03:Ub244
yrkande 28  och  2002/03:Fi232  yrkande  17  i denna
del).  Därför  vill  Folkpartiet införa en nationell
skolpeng  som staten svarar  för.  Skolpengen  skall
betalas ut  till  den  skola eleven väljer att gå i,
oavsett om det är en skola  i  den egna kommunen, en
annan kommun eller en fristående skola. En fjärdedel
av  resurserna,  dvs. 17 miljarder  kronor  beräknat
från dagens kostnader,  skall öronmärkas till elever
i behov av särskilt stöd  och  till skolor i utsatta
områden.   En  nationell  skolpeng  innebär   enligt
Folkpartiet  en  decentralisering av makten till den
enskilda  skolan genom  att  kommunernas  inflytande
minskar.  Varje  skola  skall  arbeta  självständigt
utifrån läroplanens  mål. Även i motion 2002/03:N397
(fp) framhålls att rätten till en likvärdig skolgång
förstärks genom en nationell  skolpeng (yrkande 15).
Motionärerna anser att en betydande  andel av medlen
skall öronmärkas för elever med särskilda  behov och
för  skolor  i  områden som av socioekonomiska  skäl
behöver  extra  mycket   resurser,  t.ex.  särskilda
insatser för skolor i invandrartäta  och segregerade
områden.
I motion 2002/03:Ub212 yrkande 3 (m)  föreslås att
för  att skolor skall få möjlighet att ta  emot  den
nationella  skolpengen  skall  det  krävas att de är
kvalitetsgodkända genom en certifiering.
Moderaterna  föreslår  också  att en skolpeng  för
funktionshindrade skall införas (mot.  2002/03:Ub558
yrkande    18).    En   sådan   skulle   säkerställa
funktionshindrade elevers valmöjlighet och jämlikhet
med  andra  elever. Moderaterna  föreslår  ett  nytt
anslag på 300 miljoner kronor för detta ändamål från
2004.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår  att riksdagen avslår motionerna.
Utskottet har under tidigare  mandatperiod behandlat
och   avstyrkt  motionsyrkanden  om   införande   av
nationell  skolpeng  (senast  i  bet. 2001/02:UbU1).
Riksdagen har varje gång avslagit  yrkandena.  De nu
aktuella  yrkandena från Moderaterna och Folkpartiet
skiljer sig inte i sak från de yrkanden som tidigare
framställts.  Utskottet  har ingen annan uppfattning
nu.  En  nationell skolpeng  ger  enligt  utskottets
uppfattning  inte de grundläggande förutsättningarna
för att kraven på en likvärdig skola av hög kvalitet
skall  kunna  uppfyllas.   Resurser   till   skolans
verksamhet   skall  enligt  utskottet  fördelas  med
utgångspunkt i  de  behov som enskilda elever, olika
grupper  av  elever och  skolor  faktiskt  har.  Att
schablonmässigt   fördela  skolpengen  enligt  vissa
kriterier såsom föreslås  av  såväl  Moderaterna som
Folkpartiet   är   enligt  utskottets  mening   inte
tillräckligt för den  flexibilitet  som är nödvändig
för att skolan skall kunna bli likvärdig.  Utskottet
anser  också att motsvarande gäller för yrkandet  om
skolpeng  för  funktionshindrade. Det är inte heller
rimligt att införa  en  central resursfördelning för
dessa elever.

Införande av barnskola

Utskottets förslag i korthet

Utskottet   föreslår  att  riksdagen   avslår
motionsyrkandet om medel till införande av en
barnskola.
Jämför särskilt yttrande 1 (m).

Motionen

Moderaterna föreslår  att en barnskola skall införas
(mot. 2002/03:Ub558 yrkande  17).  Moderaterna menar
(med hänvisning till sin motion 1999/2000:Ub42)  att
det  är  angeläget  att  olika alternativ vad gäller
omsorg och skolförberedelser utvecklas, så att varje
barns specifika förutsättningar  kan  tas  till vara
och   utvecklas.   Det   bör   ges   möjlighet   för
förskoleklassen   att   bilda  bas  för  en  utbyggd
barnskola   med   tydliga  pedagogiska   ambitioner.
Barnskolan  skall  tillsammans  med  förskoleklassen
bilda en egen skolform  och således inte vara en del
av  förskolans  barnomsorg.   Den   skall  vara  ett
alternativ    och    komplement    till   förskolans
verksamhet. Moderaterna anvisar 300  miljoner kronor
för en sådan barnskola.

Utskottets ställningstagande

Utskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår
motionsyrkandet.  I samband med riksdagens beslut om
införande av avgiftsfri  allmän  förskola  för fyra-
och   femåringar   avstyrkte  utskottet  förslag  om
inrättande av barnskola  (prop.  1999/2000:129, bet.
2000/01:UbU5, rskr. 2000/01:46). Utskottet  framhöll
då att betoningen av förskolans pedagogiska roll gör
att  frågan  om vilka barn som inte nås av förskolan
får ökad betydelse. En allmän förskola erbjuder alla
barn en pedagogisk  stimulans och gruppgemenskap och
förbättrar därmed barnens  möjligheter  till lärande
och   en   positiv   utveckling.   Utskottet   menar
fortfarande att reformen med en allmän förskola  för
alla  fyra-  och  femåringar  är att föredra framför
Moderaternas förslag om barnskola.

Införande av lärlingsutbildning på gymnasiet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet   föreslår  att  riksdagen   avslår
motionsyrkandet om medel till införande av en
lärlingsutbildning på gymnasiet.
Jämför särskilt yttrande 3 (kd).

Motionen

Kristdemokraterna föreslår i motion 2002/03:Ub418 (i
denna del) att  10  miljoner  kronor  anslås för att
införa   en   ny  lärlingsutbildning  på  gymnasiet.
Avsikten   är   att    utbildningen   skall   starta
höstterminen  2003.  Medlen   skall   användas   för
handledartjänster och marknadsföring.

Utskottets ställningstagande

Utskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår
motionsyrkandet.   Gymnasiekommittén   2000   har  i
uppdrag  att föreslå hur samverkan mellan skola  och
arbetsliv  kan utvecklas samt hur ett ökat inslag av
lärande i arbetslivet  i gymnasieskolan bör utformas
(tilläggsdirektiv 2001:18).  Kommittén  skall  lämna
sin  slutliga  redovisning  senast  den  16 december
2002. Utskottet anser att kommitténs arbete  och det
därpå   följande  regeringsförslaget  bör  avvaktas.
Utskottet  vill  också  erinra  om  den genomgång av
gällande  bestämmelser  avseende  lärlingsutbildning
som    presenterades   i   betänkande   2001/02:UbU9
Gymnasieskolan.


Anslag m.m.


25:1 Statens skolverk


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen  begärda  anslagsbeloppet,  309
730   000   kr,  för  budgetåret  2003  under
anslaget 25:1  Statens  skolverk  och  avslår
motioner om andra anslagsbelopp.
Jämför  särskilda yttranden 1 (m), 2 (fp),  3
(kd) och 4 (c).
Riksdagen  bör  också  avslå motionsyrkandena
som rör Skolverkets uppdrag.
Jämför reservation 4 (m).

Propositionen

Statens    skolverk    är    sektorsmyndighet    för
skolväsendet och för den av det  allmänna  anordnade
förskoleverksamheten      och     skolbarnsomsorgen.
Skolverkets    uppdrag    är    att    bidra    till
politikområdets måluppfyllelse bl.a. genom att följa
upp      och     utvärdera     förskoleverksamheten,
skolbarnsomsorgen,          skolväsendet         och
vuxenutbildningen.  Vidare skall  Skolverket  främja
utveckling, kompetensutveckling  och kvalitetsarbete
samt utöva tillsyn.

Regeringen  har bedömt att Skolverkets  granskande
och främjande roller  bör  särskiljas  från varandra
genom  att  en ny myndighet bildas den 1 mars  2003.
För att åstadkomma  en självständig gransknings- och
tillsynsmyndighet måste enligt regeringens bedömning
de utvecklingsfrämjande  insatser  som  staten anser
nödvändiga tydligt åtskiljas från den granskande och
kvalitetsbedömande  myndighetsrollen. Huvuduppgiften
för  Skolverket  kommer  att  vara  att  följa  upp,
granska  och utvärdera  utbildningens  kvalitet  och
resultat  i  kommuner  och  skolor  samt  att  utöva
tillsyn  över   denna   verksamhet.   En   likvärdig
utbildning över hela landet förutsätter en kraftfull
nationell uppföljning, utvärdering och granskning av
skolans  resultat,  liksom en skarp tillsyn för  att
värna om elevens rätt. Avsikten är enligt regeringen
att  tillsyn  och  kvalitetsgranskning   skall   öka
kraftigt. Verket skall också följa upp och utvärdera
verksamheten   i  förskola,  fritidshem,  skola  och
vuxenutbildning på såväl nationell som lokal nivå.
Regeringen föreslår  att  ca  25  % av Skolverkets
ramanslag  förs  över  till den nya myndigheten  (se
vidare under anslag 25:2  Skolutvecklingsmyndighet).
Regeringen föreslår vidare  att  Skolverkets  anslag
tillförs   medel  från  anslag  25:3  Utveckling  av
skolväsende  och  barnomsorg  för omstrukturering av
verksamheten  och för implementering  av  vissa  nya
uppdrag    och   ett    nationellt    centrum    för
yrkesutbildning.  Regeringen  har  beräknat anslaget
till 309 730 000 kr.

Motionerna

Moderaterna föreslår att anslaget ökas  med  225 506
000  kr  (mot.  2002/03:Ub558  yrkande 4). Förslaget
innebär  att  Specialpedagogiska institutet  (anslag
25:4)  integreras   i   Skolverket   samtidigt   som
uppgifter  förs  från Skolverket till det nationella
kvalitetsinstitut   som  också  föreslås  (se  under
anslag   25:2).   Skolverket    skall    svara   för
tillsynsverksamhet       och      tillståndsgivning.
Folkpartiet föreslår en minskning  av  anslaget  med
200 miljoner kronor (mot. 2002/03:Ub323 yrkande 27 i
denna  del). Kristdemokraterna föreslår att anslaget
minskas  med 115 miljoner kronor (mot. 2002/03:Ub418
i  denna  del)   genom   en   minskning  av  verkets
administration samt att Skolverket fråntas uppgifter
som        uppföljning,        utvärdering       och
kvalitetsgranskning. Centerpartiets  förslag innebär
en  minskning  av  anslaget  med 60 miljoner  kronor
(2002/03:Ub503 i denna del).

I   motion   2002/03:Ub212   (m)   föreslås    att
kvalitetsgranskningar  skall  publiceras  löpande av
Skolverket (yrkande 2) så att lärare, föräldrar  och
elever  kan  ta  del av resultaten. Motionären menar
också   att   Skolverket,   eller   det   nationella
kvalitetsinstitutet    som   Moderaterna   föreslår,
löpande bör publicera granskningsresultat  för såväl
de   skolor   som   inte   uppfyller  de  nationella
kvalitetsmålen som de skolor  som  gör  det (yrkande
4).
I  motion  2001/02:Ub25  (s) menar motionären  att
staten måste ta ett större ansvar för skolans ansvar
att främja jämställdhet mellan  könen och arbeta mot
diskriminering. Regeringen bör därför ge ett tydligt
uppdrag    till    Skolverket   att   granska    att
könsdiskriminering och  sexuella  trakasserier  inte
förekommer i skolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår
motionsyrkandena.  Vad  gäller storleken på anslaget
till   Skolverket  ansluter   sig   utskottet   till
regeringens  beräkning. Den av regeringen föreslagna
anslagsstrukturen bör gälla.

Skolverket      publicerar       löpande      sina
tillsynsrapporter     och     kvalitetsgranskningar.
Dokumenten   återfinns   på   Skolverkets   hemsida.
Rapporterna från tillsyn översänds  också  till  den
kommun   som   berörs   av   granskningen  och  till
Utbildningsdepartementet.  Granskningarna  översänds
också   till   bl.a.  Svenska  Kommunförbundet   och
Justitieombudsmannen. Skolverket informerar också om
sina  tillsynsbeslut  på  annat  sätt,  t.ex.  genom
nyhetsbrev eller pressmeddelanden. Vidare har verket
skapat  en  databas  för  information  om  skola och
barnomsorg, SIRIS. Syftet med databasen är att  göra
Skolverkets   information   mer  lättillgänglig  och
överskådlig samtidigt som det  finns  analysstöd som
skall  hjälpa  användaren  att  tolka  innehållet  i
granskningarna.   I   SIRIS   samlas  alla  aktuella
granskningar som rör en viss kommun för sig.
När det gäller arbetet att granska  jämställdheten
i skolorna vill utskottet framhålla att  detta  görs
av  Skolverket  inom  tillsynsuppdraget.  Ett  stort
arbete  läggs  ned på att följa upp skolornas arbete
med den värdegrund  som  formuleras i läroplanerna -
människolivets okränkbarhet,  individens  frihet och
integritet, alla människors lika värde, jämställdhet
mellan  kvinnor  och män samt solidaritet med  svaga
och utsatta - och  som  skolan  skall  förmedla  och
förankra  hos eleverna. Utskottet vill vidare erinra
om  att  sedan   den   1   november   1997  finns  i
instruktionen  för Skolverket inskrivet  att  verket
inom  sitt  verksamhetsområde  aktivt  och  medvetet
skall främja  flickors,  kvinnors,  pojkars och mäns
lika rätt och möjligheter.
Skolverket  har  genom regleringsbrevet  för  2002
fått  i  uppdrag  att ta  fram  och  sprida  lärande
exempel på hur skolor  och kommuner, i samverkan med
olika organisationer och  myndigheter,  arbetar  med
jämställdhet   och   social   och  etnisk  mångfald.
Uppdraget skall redovisas senast den 30 april 2003.

25:2 Skolutvecklingsmyndighet


Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen  anvisar det
av regeringen begärda anslagsbeloppet, 75 759
000  kr,  för  budgetåret 2003 under anslaget
25:2  Skolutvecklingsmyndighet   och   avslår
motionsyrkandena  om  att anslaget inte skall
införas.   Vidare  föreslås   att   yrkandena
avseende   medel    till    ett    nationellt
kvalitetsinstitut     eller    skolinspektion
avslås.
Jämför särskilda yttranden  1  (m), 2 (fp), 3
(kd) och 4 (c).
Utskottet föreslår också att riksdagen  skall
avslå  motionsyrkandena  avseende uppgifterna
dels  för den nya skolutvecklingsmyndigheten,
dels för ett nationellt kvalitetsinstitut.
Jämför reservation 5 (m, fp, kd, c).

Propositionen

I   enlighet    med    regeringens    bedömning    i
utvecklingsplanen  för  kvalitetsarbetet i förskola,
skola och vuxenutbildning  (skr. 2001/02:188) kommer
en  ny  utvecklingsmyndighet att  inrättas  där  det
statliga  utvecklingsstödet bättre kan stimulera och
stödja det  lokala  utvecklingsarbetet. Stödet skall
avse     förskola,    fritidshem,     förskoleklass,
grundskola,   obligatorisk  särskola,  specialskola,
sameskola,   gymnasieskola,   gymnasiesärskola   och
vuxenutbildning.  Myndigheten bör också svara för de
stödjande insatser  som  Skolverket  i  dag i övrigt
riktar  mot  huvudmän och skolor i deras arbete  med
att utveckla verksamheten.

Myndigheten skall inleda sin verksamhet den 1 mars
2003 och tar då  över  dessa  uppgifter från Statens
skolverk.   Till   myndigheten  förs   en   del   av
Skolverkets ursprungliga anslag, motsvarande ca 25 %
av anslag 25:1 Statens skolverk.
Regeringen har beräknat  anslaget  till 75 759 000
kr.

Motionerna

Moderaterna   (mot.   2002/03:Ub558   yrkande    5),
Folkpartiet  (2002/03:Ub323 yrkande 27 i denna del),
Kristdemokraterna  (2002/03:Ub418  i  denna  del och
2001/02:Ub28    yrkande    8)    och   Centerpartiet
(2002/03:Ub503  i  denna  del)  avvisar  regeringens
förslag om en ny skolutvecklingsmyndighet  samtidigt
som  man  i  ett  antal  motioner  föreslår ett nytt
fristående organ för uppföljning och utvärdering.

Moderaterna  anvisar  75  253  000  kr   till  ett
fristående    nationellt   kvalitetsinstitut   (mot.
2002/03:Ub558  yrkande  20)  som  skall  starta  sin
verksamhet den 1 januari 2003. Moderaterna menar att
en  nödvändig åtgärd  för  att  lyfta  kvaliteten  i
skolan är att uppföljning och utvärdering förbättras
och blir  mer  tillgänglig för elever, föräldrar och
personal. I motion  2002/03:Ub412  menar moderaterna
att    ett   nationellt   kvalitetsinstitut    skall
komplettera  den  uppföljning  och  utvärdering  som
måste  bedrivas  vid  varje skola, lokalt av berörda
huvudmän och även i någon mån av Skolverket. Det nya
institutet skall ges en  liten fast organisation och
i    projekt   engagera   t.ex.   erfarna    lärare,
skolforskare  och företrädare för kvalitetsmätningar
för relevanta studier.  Institutet  skall vara fritt
från  den  politiska  sfären. I motion 2002/03:Ub212
yrkande  1 (m) föreslås  också  inrättandet  av  ett
sådant institut.
Folkpartiet  föreslår  i  motionerna 2002/03:Ub323
yrkande  27  i  denna  del att 226  miljoner  kronor
anslås till en nationell skolinspektion. Folkpartiet
beskriver  den  nationella  skolinspektionen  i  ett
antal motioner. I motion 2002/03:Ub229 menar man att
en sådan inspektion  är  nödvändig  för att kraftigt
stärka   statens  utvärdering  och  uppföljning   av
skolans resultat  (yrkande  16). Detta har visat sig
nödvändigt    efter    den   olyckligt    genomförda
kommunaliseringen av skolan.  Genom  att staten inte
varit     tydlig     i     sina     mål    och    då
utvärderingsinstrumenten  varit  otillräckliga   har
utvärdering  och  mål  överlämnats  till  politiker.
Folkpartiet  menar  att  de  kommunala skolorna  bör
göras  fristående  från  kommunpolitikerna  (yrkande
17). I motion 2002/03:Ub239 yrkande 4 föreslås också
att tillsynen över skolorna bör flyttas över till en
nationell  skolinspektion  som  är  fristående  från
Skolverket. I skolor som inte  sköter  sitt  uppdrag
skall   skolledningen   kunna   bytas   ut.   Enligt
Folkpartiets  motion  2002/03:Ub244 yrkande 32 skall
den nationella skolinspektionen granska kvaliteten i
såväl   kommunala   som   fristående   skolor   samt
säkerställa likvärdighet i bedömningen av nationella
prov och det nationella betygssystemet.
Kristdemokraterna anvisar  75 miljoner kronor till
ett nationellt kvalitetsinstitut utöver de medel som
regeringen har anvisat till den nya skolmyndigheten,
således 150 759 000 kr (mot. 2002/03:Ub418  i  denna
del).   I  motion  2002/03:Ub417  yrkande  20  anför
Kristdemokraterna  att  utvärderingen  av  skolornas
resultat  måste  förbättras  och att en ny myndighet
behövs   som   uteslutande   har   uppföljning   och
kvalitetsgranskning    som   uppgift.   Den    fasta
organisationen skall vara  liten  men till den skall
kopplas    erfarna    lärare,    skolforskare    och
kvalitetsmätare.
Centerpartiet anvisar 200 miljoner kronor till ett
nationellt kvalitetsinstitut (mot.  2002/03:Ub503  i
denna  del).  Institutet  skall  ha  i  uppgift  att
utveckla  och  förfina  metoder  för utvärdering och
stödja kommunerna i deras arbete,  t.ex.  genom  att
sammanställa  uppgifter  för  nationella jämförelser
och    utveckla    metoder    för    att   förbättra
utvärderingarna      och      stödja     kommunernas
kvalitetsarbete.  Institutet  bör  vara  fristående.
Huvudmannaskapet kan t.ex. omfatta lärar-, elev- och
föräldraorganisationer    och    arbetsgivarna     i
Kommunförbundet (mot. 2002/03:Ub336 yrkande 9).
Vänsterpartiet   yrkar   i   motion  2002/03:Ub315
yrkande  2 ett tillkännagivande att  den  föreslagna
skolutvecklingsmyndigheten   bör   få  direktiv  att
följa, initiera och verka för ökat samarbete  mellan
den kommunala organisationen för elevhälsa och barn-
och  ungdomspsykiatrin.  Målsättningen  måste enligt
Vänsterpartiet  vara  att utifrån ett elevperspektiv
kunna  samverka  för  att   tidigt  kunna  möta  och
förebygga olika former av ohälsa.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ansluter sig till regeringens beräkning av
anslaget   och   föreslår   att   riksdagen   avslår
motionsyrkanden om andra belopp. Utskottet  föreslår
vidare att riksdagen avslår yrkandena om inrättandet
av    ett    nationellt    kvalitetsinstitut   eller
skolinspektion och yrkandena  om  ett  sådant organs
uppgifter.    Utskottet    anser    att    den   nya
myndighetsstruktur som föreslagits av regeringen  är
ändamålsenlig.    Genom    de   två   myndigheterna,
Skolverket  och  den nya skolutvecklingsmyndigheten,
kommer   den   granskande   och   kvalitetsbedömande
myndighetsrollen    att    kunna    förstärkas   hos
Skolverket,      samtidigt      som      den     nya
skolutvecklingsmyndigheten kommer att arbeta för att
främja de nationellt fastställda målen.

För närvarande pågår ett arbete med att  förbereda
bildandet   av  den  nya  skolutvecklingsmyndigheten
(dir. 2002:76).  Bland  annat förbereds myndighetens
mål, uppdrag och inriktning.  I  de delrapporter som
den särskilde utredaren överlämnat  till  regeringen
(Myndigheter   på   skolområdet   -   delrapport   1
respektive   delrapport  2)  förutsätts  myndigheten
bygga upp en samverkan med olika intressegrupper för
att  få  ett  inflöde   av   kunskaper   och  idéer,
diskussioner  om  myndighetens  insatser  men  också
konkret  samverkan  med  olika  aktörer  för att  få
största möjliga samlade effekt. Likaså behövs enligt
utredaren   en  hög  grad  av  samverkan  med  andra
myndigheter,  universitet  och högskolor, nationella
resurscentrum,  regionala  utvecklingscentrum   osv.
Utskottet  utgår  ifrån att den nya skolmyndighetens
verksamhet  också  kommer   att   innebära  att  ett
samarbete  med  olika  aktörer  angående  elevhälsan
etableras  genom  myndighetens  försorg.   Utskottet
erinrar  också  om  betänkande  2001/02:UbU6  Hälsa,
lärande   och   trygghet.   Utskottet  underströk  i
betänkandet att det nya verksamhetsområdet elevhälsa
skall främja hälsa hos alla elever  men  ha fokus på
elever  som  är  i behov av stöd och hjälp för  sitt
lärande. I propositionen  2001/02:14  Hälsa, lärande
och  trygghet,  som  föregick betänkandet,  meddelar
regeringen   att   vissa  frågor   kring   det   nya
verksamhetsområdet    elevhälsa     måste    beredas
ytterligare   innan   ett   förslag  om  elevhälsans
innehåll  kan  presenteras.  Utskottet   menar   att
arbetet   med   dels   det   nya  verksamhetsområdet
elevhälsa, dels bildandet av den nya myndigheten bör
avvaktas.

25:3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg


Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen  anvisar det
av  regeringen  begärda anslagsbeloppet,  351
901  000  kr,  för  budgetåret   2003   under
anslaget  25:3  Utveckling av skolväsende och
barnomsorg. Motionsyrkanden  med  förslag  om
andra      anslag,      anslagsbelopp     och
anslagsvillkor bör avslås.
Jämför särskilda yttranden 2 (fp), 3 (kd) och
4 (c).
Riksdagen  bör  vidare avslå  motionsyrkandet
rörande   insatser   avseende   dyslexi   och
dyskalkyli.
Jämför reservation 6 (m, fp, kd, c).

Propositionen

Ändamålet med  anslaget  är att främja utveckling av
förskoleverksamhet,   skolbarnsomsorg,   skola   och
vuxenutbildning.  Anslaget   bekostar  framför  allt
verksamhet  som  kommer  att  bedrivas   av  den  ny
skolutvecklingsmyndigheten,  såsom  att  stödja  och
stimulera kommuner och verksamheter inom barnomsorg,
skola   och   vuxenutbildning  i  deras  arbete  med
verksamhetsutveckling.  Anslaget  används  även  för
annat   centralt  initierat  utvecklingsarbete  inom
utbildningssystemet,   satsningar   för  att  främja
skolväsendets   internationalisering,  bidrag   till
vissa organisationer, statlig rektorsutbildning samt
till administration,  uppföljning och utvärdering av
vissa  uppdrag.  Regeringen  presenterar  ett  antal
centrala      uppgifter       för       den      nya
skolutvecklingsmyndigheten  som kommer att  bekostas
under anslaget. En sådan uppgift  är  att  förbättra
utbildningsvillkoren för barn och ungdomar i områden
som  präglas  av  etnisk  eller  social segregation.
Regeringen  framhåller också språket  och  läsningen
som  nyckeln till  kunskap.  Arbetet  med  elevernas
språk- och läsutveckling skall därför också vara ett
centralt   område   för  skolutvecklingsmyndighetens
arbete under anslaget.  Ett annat strategiskt område
är att stödja kvalitetsutvecklingen  i  kommuner och
verksamheter   inom   barnomsorg  och  skola.  Andra
centrala  områden är kompetensutveckling  av  lärare
och annan personal inom t.ex. naturvetenskap, teknik
och miljö,  elevhälsa,  pedagogik för vuxna samt för
att   utveckla  kunskap  om  utvecklingssamtal   och
individuella    utvecklingsplaner.    Vidare   menar
regeringen   att  medel  även  skall  avsättas   för
inrättandet  av  ett  nationellt  resurscentrum  för
idrott  och  hälsa,   stimulans  av  utveckling  och
användning  av  IT  i  skolan   samt   för  att  öka
möjligheterna  till  utlandspraktik  för  elever   i
gymnasieskolans yrkesförberedande utbildning.

Regeringen  har beräknat anslaget till 351 901 000
kr.

Motionerna

Folkpartiet föreslå en minskning av anslaget med 160
miljoner kronor  i motion 2002/03:Ub323 yrkande 27 i
denna del. Man menar att utvecklingsarbetet i större
utsträckning bör göras på lokal nivå.

Kristdemokraterna   föreslår   en   minskning   av
anslaget med 260 miljoner kronor (mot. 2002/03:Ub418
i   denna   del).   Man   pekar   på   att   i   det
decentraliserade  skolväsendet är det kommunerna och
inte staten som bedriver  skolverksamhet, vilket ger
utrymme  för  en minskning på  anslaget.  Skolverket
skall inte ägna sig åt lokal skolutveckling.
Centerpartiet  föreslår  ett  nytt  anslag  på 400
miljoner  kronor för att stärka kompetensen och  öka
insatserna  mot  läs- och skrivsvårigheter (dyslexi)
och dyskalkyli (mot.  2002/03:Ub503  i denna del). I
motion    2002/03:Ub336    yrkande    8    beskriver
Centerpartiet satsningen närmare. Specialisttjänster
för  resurslärare  i  läs- och skrivutveckling  samt
matematik skall inrättas.  Skolverket  skall   få  i
uppdrag     att     sammanställa     en    nationell
erfarenhetsdatabas  med exempel på hur  man  arbetar
med läs- och skrivproblem i olika skolor. Tester för
att tidigt upptäcka de  elever  som  har olika slags
läs-  och skrivsvårigheter skall genomföras.  Vidare
bör  forskning   kring   läs-  och  skrivsvårigheter
stimuleras, bl.a. bör lärare  kunna  ta tjänstledigt
för att ägna sig åt forskningsarbete. På så sätt får
man  en  närmare  anknytning  mellan  forskning  och
praktisk   verksamhet  i  skolan.  Slutligen   skall
läromedel för  elever  med läs- och skrivsvårigheter
utvecklas  och skolbiblioteken  få  de  resurser  de
behöver  för   att  kunna  spela  en  vital  roll  i
skolarbetet.
I  motion  2002/03:Ub325  yrkande  2  (fp)  hävdar
motionären att  det  råder  stor  okunskap  om ämnet
svenska  som andraspråk, dess innebörd och betydelse
för elever  med  annat  modersmål än svenska. Det är
också brist på utbildade  lärare i ämnet. I motionen
yrkas  att  riktade  medel till  kompetensutveckling
anvisas för att fler lärare  skall  få  utbildning i
svenska   som  andraspråk.  I  motion  2002/03:Ub361
yrkande 3 (fp)  yrkas att ekonomiskt stöd skall utgå
till uppbyggnaden  av  en stark hem och skolarörelse
under  en period om minst  fem  år.  Det  är  enligt
motionären  ett allmänt samhällsintresse att åter få
en  stark och  oberoende  hem  och  skolarörelse.  I
motion  2002/03:Ub455  (s)  tas frågan upp om bidrag
för pedagogiska insatser för  finskspråkiga elever i
enlighet  med  förordningen  (1998:1636)   om  vissa
statsbidrag   för  utveckling  av  skolväsendet  och
barnomsorgen. Motionären  begär ett tillkännagivande
om att bidrag som delas ut  enligt nämnda förordning
öronmärks   inom   de   ramar  som  anslagits   till
Skolverket och att regeringen  också  bestämmer  hur
stort   belopp  som  årligen  skall  delas  ut  till
respektive   grupp   och   ändamål   som   nämns   i
förordningen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ansluter sig till regeringens beräkning av
anslaget  och  avstyrker  därmed  motionsyrkanden om
andra  anslagsbelopp.  Övriga  motionsyrkanden   bör
också   enligt   utskottets  uppfattning  avslås  av
riksdagen.

Utskottet delar  uppfattningen  att satsningar för
att  stödja  elever  med  dyslexi och dyskalkyli  är
angelägna. Utskottet vill dock  peka  på de insatser
som  görs  med  stöd  av anslaget och även  i  andra
sammanhang.   Arbetet   med   elevers   språk-   och
läsutveckling kommer att  vara ett centralt område i
skolutvecklingsmyndighetens  arbete. Vidare får alla
lärare   som   genomgår  den  nya  lärarutbildningen
kunskaper     om     dyslexi     och     dyskalkyli.
Specialpedagogiska institutet har dessutom i uppdrag
att sprida kunskap om dessa frågor.
När  det  gäller  svenska   som   andraspråk  vill
utskottet peka på anslagets användningsområde, t.ex.
förbättringar av utbildningsvillkoren  för  barn och
ungdomar  i  områden  som  präglas  av  etnisk eller
social segregation och stöd till arbete med  elevers
språk-  och läsutveckling. Regeringen anger också  i
budgetpropositionen  för  2003  att  man  kommer att
vidta  åtgärder för att förstärka ämnet svenska  som
andraspråk och att man skall samordna dessa insatser
med      åtgärder      för      förstärkande      av
modersmålsundervisningen.  Utskottet anser att detta
arbete bör avvaktas innan utskottet  tar ställning i
frågan om insatser för svenska som andraspråk.
Utskottet menar att det är värdefullt med ett ökat
elev-    och    föräldrainflytande,    bl.a.   genom
möjligheten   för   skolorna   att   inrätta  lokala
styrelser  men  också  genom  en ökad samverkan  med
elev-  och  föräldraorganisationerna.  Statskontoret
pekar  i  en rapport,  Lokala  styrelser  och  andra
brukarorgan  (2002:14),  på möjligheten att utveckla
andra   former  av  elev-  och   föräldrainflytande.
Rapporten     bereds     för     närvarande     inom
Regeringskansliet.  Utskottet vill också peka på att
Skolverket stöder Riksförbundet  Hem  och  Skola med
medel från detta anslag.
När det gäller stöd till pedagogiska insatser  för
finskspråkiga elever har Skolverket i uppgift att, i
enlighet   med  förordningen  (1998:1636)  om  vissa
statsbidrag   för  utveckling  av  skolväsendet  och
barnomsorgen, i  mån  av medel lämna bidrag till ett
antal  ändamål.  Medelstilldelning  i  enlighet  med
förordningen är således en fråga för myndigheten och
inte för riksdagen.

25:4 Specialpedagogiska institutet


Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår  att riksdagen anvisar det
av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 321
497  000  kr,  för  budgetåret   2003   under
anslaget  25:4 Specialpedagogiska institutet.
Motionsyrkandet    med    förslag    om   att
myndigheten skall upphöra bör avslås.
Jämför särskilt yttrande 1 (m).

Propositionen

Specialpedagogiska  institutet  är en myndighet  för
statens  samlade  stöd  i specialpedagogiska  frågor
rörande    barn,    ungdomar    och     vuxna    med
funktionshinder.  Institutets  uppgift  är  att   ge
specialpedagogiskt  stöd  till  kommuner  och  andra
huvudmän   som   ansvarar   för   förskola,   skola,
skolbarnsomsorg,   vuxenutbildning   och  fristående
skolor som står under statlig tillsyn.

Regeringen har beräknat anslaget till  321 497 000
kr.

Motionen

Moderaterna    föreslår    att    Specialpedagogiska
institutet  upphör (mot. 2002/03:Ub558  yrkande  6).
Delar      av      anslaget       överförs      till
Specialskolemyndigheten    för    att    säkerställa
kvaliteten   och   tillgängligheten   i   den  fasta
organisationen  för  specialskolan. Övrig verksamhet
integreras i Skolverket.  Kristdemokraternas yrkande
(mot.  2002/03:Ub418 i denna  del)  om  ökade  medel
under anslaget behandlas i samband med anslaget 25:6
Specialskolemyndigheten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  tillstyrker regeringens anslagsbelopp och
avstyrker således  yrkandet  att  Specialpedagogiska
institutet skall upphöra. Utskottet  har  tidigare i
betänkandet   Elever   med   funktionshinder   (bet.
1999/2000:UbU4)     och     därefter     senast    i
budgetbetänkandet   för   2002  (bet.  2001/02:UbU1)
behandlat och avstyrkt liknande  yrkanden. Utskottet
har  inte heller nu någon annan uppfattning  än  att
nuvarande  myndighetsstruktur  är den lämpligaste då
de statliga resurserna för stöd i specialpedagogiska
frågor har samordnats i en myndighet.


25:5 Skolutveckling och produktion av läromedel
för elever med funktionshinder


Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen  anvisat det
av regeringen föreslagna anslagsbeloppet,  22
558   000   kr,  för  budgetåret  2003  under
anslaget 25:5  Skolutveckling  och produktion
av  läromedel för elever med funktionshinder.
Motionsyrkandet    med   förslag   om   annat
anslagsbelopp bör avslås.
Jämför särskilt yttrande 1 (m).

Propositionen

Regeringen  informerar   om   att   Utredningen   om
läromedel  för  barn, elever och vuxenstuderande med
funktionshinder (dir.  2001:65)  har  i  uppdrag att
göra   en   översyn   av   statens   engagemang  för
framställning   och  anpassning  av  läromedel   och
studiematerial  för   barn,  elever  och  vuxna  med
funktionshinder     i    förskola,     skola     och
vuxenutbildning.     Utredningen      lämnar     sin
slutredovisning   den   1   december  2002.  Utifrån
utredningens slutsatser återstår  enligt  regeringen
ett omfattande arbete under 2003 innan verksamhetens
inriktning   är   klar.   Under   detta  arbete  har
Specialpedagogiska  institutet  ett fortsatt  ansvar
för verksamheten.

Regeringen har beräknat anslaget  till  22 558 000
kr.

Motionen

Moderaterna  föreslår att ytterligare 1 147  000  kr
förs till anslaget  eftersom  bristen  på  anpassade
läromedel  för  elever med handikapp fortfarande  är
ett problem (mot. 2002/03:Ub558 yrkande 7).

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker  regeringens  anslagsberäkning
och  avstyrker  därmed  motionsyrkandet.   Utskottet
menar  att  det  är viktigt att invänta utredningens
resultat innan någon eventuell förändring görs under
anslaget.


25:6 Specialskolemyndigheten


Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår  att riksdagen anvisar det
av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 234
246  000  kr,  för  budgetåret   2003   under
anslaget     25:6    Specialskolemyndigheten.
Motionsyrkandet    med   förslag   om   annat
anslagsbelopp bör avslås.
Jämför särskilda yttranden 1 (m) och 3 (kd).
Riksdagen  bör  också  avslå  motionsyrkanden
rörande Ekeskolan och Hällsboskolan.
Jämför reservationerna  7  (m, kd) och 8 (fp,
c).

Propositionen

Specialskolemyndigheten består  av  sex skolenheter,
varav fem är regionala specialskolor  för  döva  och
hörselskadade   elever   och   en  är  en  nationell
specialskola   för   döva   och  hörselskadade   med
utvecklingsstörning  samt  för   dövblinda   elever.
Förutsättningen  för  elevernas kunskapsmässiga  och
sociala   utveckling   är   att    de   erbjuds   en
teckenspråkig  miljö.  Utbildningen i  specialskolan
har som mål att ge barn  och  ungdomar  som  är döva
eller   har   hörselskada   en   till   varje  elevs
förutsättning anpassad utbildning som så  långt  det
är  möjligt  motsvarar  den  utbildning  som  ges  i
grundskolan  eller  för  berörda elever i särskolan.
Regeringen   påpekar   att   myndigheten    i    sin
årsredovisning  framhåller  att bristen på utbildade
pedagoger  inom området kommer  att  bli  akut  inom
några år.

Regeringen  har beräknat anslaget till 234 246 000
kr.

Motionerna

Moderaterna föreslår  i motion 2002/03:Ub558 yrkande
8 att 121 479 000 kr tillförs  anslaget  utöver  vad
regeringen   anvisat  till  Specialskolemyndigheten.
Moderaterna menar att det är viktigt att säkerställa
hög kvalitet i  undervisningen och vid resurscentrum
och   att   det  finns   ett   behov   av   statliga
specialskolor. Ett antal yrkanden som rör bevarandet
av Ekeskolan  och  Hällsboskolan  har  väckts  av en
moderat    motionär.   I   yrkandena   2002/03:Ub213
yrkandena 1  och  2, 2002/03:Ub214 yrkandena 4 och 5
och 2002/03:Ub219 yrkande 4, samtliga (m), yrkas att
beslutet  att en av  skolorna,  eller  båda,  stängs
skall upphävas.  Motionären  hänvisar till att barn,
föräldrar   och   skolans   experter    avvisar   en
nedläggning  och att staten har ett särskilt  ansvar
för barn med funktionshinder. I motion 2002/03:Ub213
yrkande 3 (m) framhåller också motionären att en del
barn har sådana  speciella  behov  att  de  inte kan
tillgodoses  i  varje kommun. Samtliga kommuner  kan
inte heller nå den  nivå  på specialpedagogik som en
nationell specialskola kan erbjuda.

Kristdemokraterna  anvisar   5  miljoner  för  att
bevara   de  fasta  skoldelarna  av  Ekeskolan   och
Hällsboskolan  (mot.  2002/03:Ub418  i  denna  del).
Kristdemokraterna befarar att beslutet att lägga ner
skolorna  kommer  att  innebära att många elever med
multihandikapp  inte kommer  att  få  den  hjälp  de
behöver   (mot.  2002/03:Ub443   yrkande   9).   Den
kompetens och  kunskap som är nödvändig finns inte i
kommunerna  vilket   kommer   att   innebära   sämre
undervisning  för  de funktionshindrade. Motsvarande
yrkande finns i motion 2002/03:Ub521 (kd).
Centerpartiet yrkar i motion 2002/03:Ub429 yrkande
20 att beslutet att  stänga  den  fasta skoldelen på
Ekeskolan  skall omprövas. Centerpartiet  menar  att
utgångspunkten  för en politik för funktionshindrade
barn och ungdomar  borde vara deras egna upplevelser
av situationen. Barnen  skall  ha  en  rättighet och
inte en skyldighet att gå integrerat.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  tillstyrker  regeringens anslagsberäkning
och   föreslår   att   riksdagen   avslår   samtliga
motionsyrkanden.

Utskottet har behandlat  frågor  som rör Ekeskolan
och Hällsboskolan vid behandlingen av  propositionen
Elever  med funktionshinder - ansvar för  utbildning
och stöd  (prop.  1998/99:105,  bet. 1999/2000:UbU4,
rskr. 1999/2000:14). Utskottet har  sedan återkommit
till frågor om de båda skolorna i budgetbetänkandena
för  2001  och 2002 samt i två betänkanden  avseende
elever med funktionshinder  (bet.  2000/01:UbU12 och
2001/02:UbU6). Riksdagens beslut hösten 1999 innebar
att  synskadade  och talskadade elever  inte  längre
skall tillhöra den statliga specialskolans målgrupp.
Kommunerna skall ha  det  fulla  ansvaret  för dessa
elever.  Staten skall dock även i fortsättningen  ha
ett stort  ansvar  för  att  stödja kommunerna bl.a.
genom  en  ny  samordnad  organisation  för  stöd  i
specialpedagogiska       frågor,       en       ökad
resurscenterverksamhet    samt     satsningar     på
kompetensutveckling   av  skolans  personal  och  på
forskning. Till följd av  beslutet 1999 startade den
successiva avvecklingen av  den  fasta skoldelen vid
Ekeskolan i Örebro och Hällsboskolan  i  Sigtuna den
1 juli  2001  respektive  den 1 juli 2002. Samtidigt
har resurscentren byggts ut vid de båda skolorna och
tillförts en mindre skoldel  för  visstidsplacering.
Ekeskolan  och  Hällsboskolan  motsvaras  numera  av
Resurscenter syn Örebro respektive  Resurscenter tal
och språk och ingår i Specialpedagogiska institutet.
I  tidigare  betänkanden  har  frågan  om  begreppet
visstid    diskuterats.   Den   15   november   2002
presenterades   utredningen  Visstidsutbildning  vid
statliga  resurscenter   (SOU  2002:106).  Utredaren
föreslår  att  visstidsutbildning   under  minst  en
termin till hela den obligatoriska skolgången  skall
vara  möjlig  vid  Ekeskolan  och  Hällsboskolan. En
förordning   som   reglerar  ansökan,  beslut   m.m.
föreslås. Elevens vårdnadshavare  skall kunna ansöka
hos Specialpedagogiska institutet och beslutet skall
kunna       överklagas       till      Skolväsendets
överklagandenämnd. Förslagen bereds  för  närvarande
av Regeringskansliet.
Utskottet har ingen annan uppfattning nu  när  det
gäller  specialskolans  organisation  än den som kom
till   uttryck   i   samband  med  behandlingen   av
propositionen Elever med  funktionshinder. Utskottet
ställde  sig då bakom den viktiga  handikappolitiska
principen  att  barn  med  funktionshinder  så långt
möjligt skall erbjudas en anpassad utbildning  i sin
hemkommun  och  därmed  ha rätt och möjlighet att bo
hemma  med  sina  föräldrar.   Utskottet  vill  dock
understryka  att  det  är  viktigt  att  noga  följa
Specialpedagogiska institutets arbete med att stödja
kommunerna  i deras uppdrag att ordna  skolgång  för
synskadade och talskadade elever.

25:7 Särskilda insatser på skolområdet


Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår  att riksdagen anvisar det
av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 266
177  000  kr,  för  budgetåret   2003   under
anslaget    25:7    Särskilda   insatser   på
skolområdet.
Motionsyrkandet   om   inrättande    av    en
gymnasieskola  för  gravt  hörselskadade  och
döva i Stockholm bör avslås.
Jämför reservation 9 (fp, kd).

Propositionen

Under anslaget beräknar regeringen medel för  bidrag
enligt  förordningen  (1991:931) om statsbidrag till
särskilda insatser på skolområdet  och  bidrag  till
kommuner för samordnade utbildningsinsatser avseende
särskild undervisning på sjukhus m.m. och samordnade
regionala   utbildningsinsatser   för   elever   med
funktionshinder.  Medel  beräknas  också  för bidrag
till vissa riksrekryterande utbildningar för  elever
med   funktionshinder.  Regeringen  erinrar  om  att
fr.o.m.   intagningen   till   läsåret  2002/03  får
individuella program anordnas vid  den  utbildning i
gymnasieskolan   som   är  speciellt  anpassad   för
ungdomar   med   svåra  rörelsehinder   (Rh-anpassad
utbildning).  Den  huvudsakliga   faktorn  som  styr
utgifterna   under   anslaget  är  antalet   elever.
Regeringen uppger att  elevantalet  beräknas i stort
sett till oförändrad nivå.

Regeringen har beräknat anslaget till  266 177 000
kr.

Motionen

I  motion  2002/03:Ub371  (fp)  yrkas  ett  särskilt
elevanslag till Stockholms stad för inrättande av en
modern  gymnasieskola  för  gravt hörselskadade  och
döva i Stockholm. Motionären pekar på att elever med
sådana handikapp i dag skickas  från  Stockholm till
Örebro  för  att  gå på gymnasiet trots att  det  är
svårt för elevernas  att  skiljas  från  familj  och
kamratkrets under tonårstiden. Verksamheten i Örebro
drar    enligt   motionären   höga   kostnader   och
finansieras   med   betydande  statliga  anslag.  Om
eleverna i stället kunde  gå  i  skola  i  Stockholm
skulle  ersättningen  för  boende  utanför  hemorten
bortfalla,   vilket  skulle  leda  till  en  statlig
besparing på 100 000 kr per elev och läsår.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår  att  riksdagen  avslår motionen.
Utskottet har erfarit att diskussioner  pågår mellan
Stockholms och Örebro kommun för att öka möjligheten
för   de   elever  som  kommer  från  Stockholm  att
tillbringa  mer  tid  hemma,  t.ex.  genom  att  öka
distansutbildningsinslagen  i  undervisningen  eller
att  förlägga  den  arbetsplatsförlagda utbildningen
till Stockholm.


25:8 Sameskolstyrelsen


Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att  riksdagen anvisar det
av regeringen föreslagna  anslagsbeloppet, 31
168  000  kr,  för  budgetåret   2003   under
anslaget 25:8 Sameskolstyrelsen.

Propositionen

Sameskolstyrelsen  är styrelse för sameskolorna  och
integrerad  samisk  undervisning   i  den  kommunala
grundskolan. Utbildningen vid sameskolorna  och  den
integrerade  samiska  undervisningen i den kommunala
grundskolan har som mål  att bevara och utveckla det
samiska språket och kulturen  genom  att  ge samiska
barn    en   utbildning   med   samisk   inriktning.
Utbildningen    skall    för   sameskolan   motsvara
utbildningen t.o.m. årskurs  6 i grundskolan och för
den   integrerade   samiska  undervisningen   t.o.m.
årskurs 9 i grundskolan.  Styrelsen  får också efter
avtal  med  en  kommun fullgöra kommunens  uppgifter
inom     förskoleklass     och     förskole-     och
fritidshemsverksamhet för samiska barn.

Regeringen  har  beräknat anslaget till 31 168 000
kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda
beloppet.


25:9 Maxtaxa i barnomsorgen


Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att  riksdagen anvisar det
av regeringen föreslagna  anslagsbeloppet,  3
900  000  000   kr, för budgetåret 2003 under
anslaget 25:9 Maxtaxa i barnomsorgen.
Riksdagen   bör  avslå   motionsyrkanden   om
barnomsorgspeng och barnomsorgskonto.
Jämför reservationerna 10 (fp) och 11 (kd).

Propositionen

Under anslaget bekostas statsbidrag till de kommuner
som    har    ett    system     med     maxtaxa    i
förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen  samt det
statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder som skall
lämnas till de kommuner som tillämpar maxtaxa. Under
anslaget  bekostas  också Skolverkets kostnader  för
arbete  med  administration  av  rekvisitioner  från
kommunerna samt  den  uppföljning av reformens olika
delar   för   vilken   Skolverket   skall   ansvara.
Regeringen bedömer att samtliga  kommuner kommer att
tillämpa systemet med maxtaxa i förskoleverksamheten
och skolbarnsomsorgen under 2003.

Regeringen har beräknat anslaget  till  3  900 000
000 kr.

Motionerna

Folkpartiet  föreslår i motion 2002/03:Ub509 yrkande
9 att en barnomsorgspeng införs. Kommunerna skall ge
föräldrarna en  barnomsorgspeng  som  de kan använda
för   att  bekosta  vilken  barnomsorg  de  vill   -
kommunal,   enskild  förskola  eller  familjedaghem.
Utöver  en  sådan   kommunal   barnomsorgspeng  vill
Folkpartiet  att staten skall erbjuda  föräldrar  40
000 kr per barn.  Föräldrarna  skall  kunna  använda
medlen fritt under tiden fram till skolstart på  att
t.ex.  betala  barnomsorg,  gå ner i arbetstid eller
bygga om huset så att det bättre passar barnen.

Kristdemokraterna  föreslår   införande   av   ett
barnomsorgskonto innefattande alla barn. Föräldrarna
skall  ha möjlighet att välja barnomsorg, minska sin
arbetstid  eller  vara  hemma under en längre del av
barnens  uppväxt  (mot. 2002/03:Sf380  yrkande  22).
Kristdemokraterna föreslår  att ett barnomsorgskonto
på 80 000 kr för barn som fyller  ett år införs från
den 1 juli 2003. Maximalt får 40 000  kr  tas ut per
barn per år. De barn som när reformen införs  fyller
två  år  får  ett  barnomsorgskonto på 40 000 kr. Om
barnet helt eller delvis  har  plats  inom kommunalt
finansierad barnomsorg reduceras beloppet.  Beloppet
är      inte      skattepliktigt.      Taket     för
barnomsorgsavgifterna   (maxtaxan)   är  kvar,   men
kommunerna åläggs att utforma och införa deltidstaxa
i   minst   tre   nivåer   under   taket.  I  motion
2002/03:Sf335   yrkande   8   (kd)  yrkas  att   ett
barnomsorgskonto införs. Ett sådant konto ger enligt
motionärerna  föräldrar en viktig  valmöjlighet  att
själva kunna utforma  sin vardag och kunna välja den
barnomsorgsform  de  anser   bäst.   De   ekonomiska
villkoren  för  att  ta  hand  om  barn  måste  vara
gynnsamma. En generös föräldraförsäkring, rätten att
vara  tjänstledig  i  tre  år som nybliven förälder,
tillgång till god barnomsorg  av  olika slag som kan
väljas efter barnets och föräldrarnas  önskemål,  är
viktiga  inslag  för  kombinationen föräldraskap och
arbetsliv.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    föreslår   att    riksdagen    bifaller
regeringens      anslagsförslag      och      avslår
motionsyrkandena.  Riksdagen beslutade hösten 2000 i
anledning  av regeringens  proposition  Maxtaxa  och
allmän   förskola    (prop.    1999/2000:129,   bet.
2000/01:UbU5, rskr. 2000/01:46) om förändringar inom
barnomsorg  och  förskola.  Beslutet   innebär   att
statsbidrag  lämnas  till  de kommuner som tillämpar
maxtaxa inom förskoleverksamheten.  Vidare  omfattas
barn till arbetslösa föräldrar sedan den 1 juli 2001
av      kommunens     skyldighet     att     anordna
förskoleverksamhet,  och  sedan  den  1 januari 2002
omfattas barn till föräldralediga av samma kommunala
skyldighet.  Den 1 januari 2003 införs den  allmänna
förskolan  för   alla  barn  från  fyra  års  ålder.
Förskolan skall för dessa barn vara avgiftsfri minst
525 timmar om året. Utskottet menar att den stegvisa
reformen  innebär att  alla  barn  kan  erbjudas  en
pedagogisk    stimulans   och   gruppgemenskap   som
förbättrar barnens  möjligheter till lärande och ger
dem    en    positiv   utveckling.    Yrkanden    om
barnomsorgspeng  och barnomsorgskonto har behandlats
senast  i  budgetbetänkandet   för  2002.  Utskottet
avstyrkte  då  yrkandena och riksdagen  beslutade  i
enlighet   därmed.   Utskottet   har   ingen   annan
uppfattning nu.


25:10 Bidrag till personalförstärkningar i
skola och fritidshem


Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår  att riksdagen anvisar det
av regeringen föreslagna  anslagsbeloppet,  2
500  000  000  kr,  för budgetåret 2003 under
anslaget       25:10       Bidrag        till
personalförstärkningar i skola och fritidshem
samt  avslår yrkandena om andra anslagsbelopp
och anslagsvillkor.
Jämför särskilda yttranden 2 (fp), 3 (kd) och
4 (c).

Propositionen

Bidraget  är  riktat  till  skolsektorn  för att öka
personaltätheten.   Medlen   skall   användas   till
personalförstärkningar som är strategiska för att nå
en  ökad  måluppfyllelse.  Kostnaderna i samband med
Skolverkets   administration  och   uppföljning   av
statsbidraget skall  inrymmas i de beräknade medlen.
Bidraget infördes 2001 och uppgick för detta år till
500 miljoner kronor. Avsikten  är att bidraget skall
öka  successivt med 1 miljard kronor  årligen  tills
nivån 5 miljarder kronor är nådd. Regeringen bedömer
att bidraget  kommer att fördelas till alla kommuner
under 2003.

Regeringen har  beräknat  anslaget  till 2 500 000
000 kr.

Motionerna

Kristdemokraterna  och  Centerpartiet  föreslår  att
anslaget upphör och att medlen överflyttas  till det
generella   statsbidraget   till   kommunerna  (mot.
2002/03:Ub418,     i     denna    del,    respektive
2002/03:Ub503,   i  denna  del).   Kristdemokraterna
framhåller i motion 2002/03:Ub417 yrkande 22 att det
är  fel av regeringen  att  centralstyra  resurserna
genom   specialdestinerade   bidrag   till   skolan.
Kommunerna  vet  bäst  hur behoven ser ut i den egna
skolan och regeringen gör  dessutom  intrång  i  det
kommunala självstyret.

Folkpartiet anser i motion 2002/03:Ub250 yrkande 5
att medlen under anslaget bör kunna användas för att
höja  lärarnas löneläge. Sverige är ett av de länder
som har  de  lägsta lärarlönerna och de låga lönerna
inverkar  enligt   Folkpartiet  starkt  negativt  på
läraryrkets attraktivitet.
I motion 2002/03:Ub301  (c)  anser  motionären att
möjligheterna att få fler vuxna i skolan  och därmed
även   öka   sysselsättningen   för  invandrare  och
asylsökande bör öka. Det finns problem  i skolan med
för stora klasser och för få vuxna. Genom att bereda
invandrare  och  asylsökande  plats  i  skolan   som
vuxenresurser  blir  det  många  bra  tillfällen för
mångkulturella möten.
I motion 2002/03:Ub542 (s) framhåller motionärerna
behovet   av   pedagogassistenter   i   skolan.   En
pedagogassistent   kan  fungera  som  en  person   i
lärarlaget, höja skolans  IT-kompetens,  arbeta  med
administration   och   ekonomi   men  även  bistå  i
klassrummet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    föreslår    att    riksdagen   bifaller
regeringens      anslagsförslag      och      avslår
motionsyrkandena.     Det     är    angeläget    att
kraftsamlingen för att öka personaltätheten  i skola
och   fritidshem   fortsätter.  Genom  statsbidraget
förbättras     enligt     utskottets     uppfattning
förutsättningarna för att höja  skolans  resultat  i
förhållande  till  mål  uttryckta  i  läroplaner och
kursplaner eftersom mer personal tillförs skolan och
fritidshemmen. Kommunerna ansöker hos Skolverket  om
att  få  del  av  medlen  men bestämmer själva vilka
personalkategorier som pengarna  skall användas för.
Utskottet vill också peka på att avsikten är att när
satsningen avslutas kommer de medel  som då finns på
anslaget,  5 miljarder kronor, att överflyttas  till
utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.


25:11 Bidrag till viss verksamhet motsvarande
grundskola och gymnasieskola


Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår  att riksdagen anvisar det
av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 117
184  000  kr,  för  budgetåret   2003   under
anslaget  25:11  Bidrag  till viss verksamhet
motsvarande grundskola och gymnasieskola.

Propositionen

Under   anslaget  beräknas  bidrag   till   särskilt
verksamhetsstöd  till  bl.a.  vissa riksrekryterande
utbildningar   och   förberedande  dansutbildningar,
kostnader    för    Sveriges     anslutning     till
examensorganisationen   International  Baccalaureate
Organisation  och  särskilt   bidrag   till   sådana
utbildningar,   riksinternatskolor,  internationella
grund-    och    gymnasieskolor,    kostnader    för
utlandssvenska  elevers   skolgång   i  Sverige  och
ersättning  för  kostnader  för nordiska  elever  på
gymnasial nivå samt ersättning  för personskada till
elev på gymnasial nivå.

Regeringen informerar om att Statens  skolverk har
haft  i  uppdrag  att  se över systemet med särskilt
verksamhetsstöd.  Redovisningen   av  uppdraget  har
överlämnats till Gymnasiekommittén 2000 som underlag
för   kommitténs   överväganden.   I   avvaktan   på
regeringens  ställningstaganden  med  anledning   av
kommitténs       kommande       förslag      behålls
verksamhetsstöden    i   stort   sett   oförändrade.
Regeringen informerar  vidare  om att en utvärdering
av  överenskommelsen om nordisk utbildningsgemenskap
på gymnasial  nivå  är  planerad  under  det svenska
ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2003.
Regeringen har beräknat anslaget till 117  184 000
kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda
beloppet.


25:12 Bidrag till svensk undervisning i
utlandet


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen  föreslagna anslagsbeloppet, 84
676  000  kr,  för   budgetåret   2003  under
anslaget    25:12    Bidrag    till    svensk
undervisning i utlandet.

Propositionen

Under  anslaget  beräknas bidrag till utbildning  av
utlandssvenska    barn    och    ungdomar.    Enligt
bestämmelserna  (SFS  1994:519)  lämnas  statsbidrag
till  huvudmannen   för   en   svensk  utlandsskola,
distansundervisning,                  kompletterande
svenskundervisning  och  undervisning  vid  utländsk
skola (internationell skola). Även löneförmåner m.m.
som tillkommer nationellt anställda lärare m.fl. vid
Europaskolorna   bekostas  under  anslaget,   liksom
bidrag till Riksföreningen Sverigekontakt.

Regeringen har beräknat  anslaget  till 84 676 000
kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda
beloppet.


25:13 Nationellt centrum för flexibelt lärande


Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar  det
av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 101
417   000   kr,  för  budgetåret  2003  under
anslaget   25:13   Nationellt   centrum   för
flexibelt   lärande.    Motionsyrkandet   med
förslag om annat anslagsbelopp bör avslås.
Jämför särskilt yttrande 2 (fp).

Propositionen

Myndighetens  uppdrag är att  utveckla  metoder  för
distansutbildning  och  flexibelt  lärande  samt att
utgöra  stöd  till  kommunerna  på  detta område.  I
uppdraget  ingår  att  utveckla  och  tillhandahålla
gymnasial      vuxenutbildning     i     form     av
distansutbildning,  tillhandahålla  fortbildning för
lärare,  skolledare  och cirkelledare om  arbetssätt
och metoder vid användning  av  medieburet material,
tillhandahålla   beskrivande  information   om   det
aktuella utbudet av Internetbaserad programvara samt
vara  en nätburen informationscentral  för  IT-stödd
distansutbildning.  Myndigheten skall också förmedla
medel  till och på annat  sätt  stödja  projekt  som
syftar  till   att  utveckla  distansutbildning  och
flexibelt  lärande   samt  följa  och  informera  om
forskning     och     utvecklingsarbete      rörande
distansutbildning  och  flexibelt  lärande  i  andra
länder.  Nationellt  centrum  för  flexibelt lärande
ansvarar  också  tillsammans  med Specialpedagogiska
institutet för att utveckla läromedel som riktar sig
till    studerande    inom    vuxenutbildning    och
folkbildning som har teckenspråk som första språk.

Regeringen har beräknat anslaget  till 101 417 000
kr.

Motionen

Folkpartiet  föreslår  i  motion 323 yrkande  27  (i
denna del) en minskning av  anslaget med 30 miljoner
kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  tillstyrker regeringens  anslagsberäkning
och avstyrker därmed motionsyrkandet.


25:14 Bidrag till viss verksamhet inom
vuxenutbildningen


Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår  att riksdagen anvisar det
av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 155
804  000  kr,  för  budgetåret   2003   under
anslaget  25:14  Bidrag  till viss verksamhet
inom vuxenutbildningen.

Propositionen

Anslaget finansierar statsbidrag till kompletterande
skolor enligt förordningen  (2000:521)  om  statligt
stöd  till kompletterande utbildningar, vissa  andra
skolor  och viss kursverksamhet. Från anslaget utgår
också    medel     till     försöksverksamhet    och
utvecklingsarbete    inom    vuxenutbildningsområdet
enligt  särskilda  regeringsbeslut,   utveckling  av
svenskundervisning  för  invandrare  och validering.
Slutligen  utgår  också  bidrag till Internationella
programkontoret för utbildningsområdet och Högskolan
för lärarutbildning och kommunikation i Jönköping AB
för    viss    verksamhet    samt   till    Samernas
utbildningscentrum.

Regeringen  informerar  om  att   en   översyn  av
kompletterande utbildningar kommer att genomföras av
Skolverket.
Regeringen har beräknat anslaget till 155  804 000
kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda
beloppet.


25:15 Bidrag till vissa organisationer för
uppsökande verksamhet


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen  föreslagna anslagsbeloppet, 50
000  000  kr,  för   budgetåret   2003  under
anslaget     25:15    Bidrag    till    vissa
organisationer   för  uppsökande  verksamhet.
Motionsyrkanden   om   att   anslaget   skall
avskaffas  och  om  en   annan  beräkning  av
anslaget bör avslås.
Jämför särskida yttranden  1  (m),  2 (fp), 3
(kd) och 4 (c).

Propositionen

Anslaget    finansierar    bidrag    till   fackliga
organisationer,    Företagarnas    riksorganisation,
Handikappförbundens   samarbetsorgan  och   Sveriges
fiskares riksförbund för  uppsökande  verksamhet och
utbildning   i   samhällsfrågor.   Syftet  med   den
uppsökande verksamheten är att bredda  intresset hos
vuxna   för  studier  och  utbildning.  Syftet   med
utbildningen i samhällsfrågor är att förtroendevalda
inom  organisationerna  skall  kunna  fördjupa  sina
kunskaper  inom  för  samhällsutvecklingen  centrala
områden.

Regeringen  har beräknat anslaget till 50 000  000
kr.

Motionerna

Moderaterna,  Kristdemokraterna   och  Centerpartiet
(mot.  2002/03:Ub558  yrkande  9,  2002/03:Ub418,  i
denna del, respektive 2002/03:Ub503,  i  denna  del)
föreslår  att  anslaget  avskaffas  då man säger nej
till   fackliga  bidrag.  Folkpartiet  föreslår   en
minskning   av   anslaget  med  40  miljoner  kronor
(2002/03:Ub323 yrkande 27, i denna del).

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker  regeringens  anslagsberäkning
och  avstyrker  därmed  motionsyrkandena.  Utskottet
anser  liksom tidigare (senast  i  budgetbetänkandet
för 2002) att de berörda organisationernas medverkan
i arbetet  med  att  stimulera vuxna till studier är
värdefull.  Det  är  viktigt  att  vuxenutbildningen
kommer så många grupper som möjligt till del.


25:16 Statligt stöd för utbildning av vuxna


Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att  riksdagen anvisar det
av regeringen föreslagna  anslagsbeloppet,  1
784  378  000  kr,  för budgetåret 2003 under
anslaget 25:16 Statligt  stöd  för utbildning
av  vuxna.  Motionsyrkanden  med  förslag  om
avskaffande    av    anslaget   eller   andra
anslagsbelopp bör avslås.
Jämför särskilda yttranden 1 (m) och 2 (fp).
Riksdagen   bör  även  avslå   yrkandena   om
fördelningen   av   årsstudieplatserna   inom
vuxenutbildningen.
Jämför reservation 12 (c).

Propositionen

Vid årsskiftet 2002/03 upphör Kunskapslyftet som ett
särskilt  projekt  och  ett  nytt riktat statsbidrag
till kommunal vuxenutbildning  införs  den 1 januari
2003  efter  ett  riksdagsbeslut  våren 2001  (prop.
2000/01:72,  bet.  UbU15, rskr. 29).  Från  det  nya
anslaget finansieras statsbidrag enligt förordningen
(2002:398) om statligt stöd för utbildning av vuxna.
Under   anslaget  beräknas   även   medel   för   en
förstärkning      av      vuxenutbildningen      för
utvecklingsstörda.   Regeringen   uppger   att   det
föreslagna statsbidraget motsvarar ca 46 500 platser
i kommunal vuxenutbildning.

Regeringen  har  beräknat  anslaget till 1 784 378
000 kr.

Motionerna

Moderaterna  yrkar i motion 2002/03:Ub558  yrkandena
10, 11 och 21  att  anslagen 25:16 Statligt stöd för
utbildning   av   vuxna  och   25:18   Bidrag   till
kvalificerad yrkesutbildning  avskaffas  och att ett
nytt  anslag,  Vuxnas utbildning, införs. Under  det
nya  anslaget  anvisas   medel  för  Kunskapslyftet,
folkhögskolor   och  kvalificerad   yrkesutbildning.
Moderaterna   beräknar   det   nya   anslaget   till
3 294 331 000 kr.  Förutom  de  medel som regeringen
beräknat under 25:16 och 25:18 föreslår  Moderaterna
att  900 miljoner kronor överförs från utgiftsområde
17,  anslag   25:1   Bidrag   till   folkbildningen.
Anslagsramen ger enligt Moderaterna utrymme  för  en
kraftig   ökning   av   antalet   platser  inom  den
kvalificerade  yrkesutbildningen.  För  2003  anslås
medel  för  motsvarande  21 200  platser   inom  den
kvalificerade   yrkesutbildningen   och   medel  för
folkhögskoleutbildning motsvarande 20 000 platser.

Folkpartiet   föreslår   i   motion  2002/03:Ub323
yrkande  27 (i denna del) att anslaget  minskas  med
700 miljoner kronor.
När det gäller fördelningen av studieplatser begär
Centerpartiet      ett      tillkännagivande     att
studieförbunden  bör tillföras  5 000  platser  åren
2003-2005  genom  en   omfördelning  av  det  totala
antalet   årsstudieplatser   för   vuxenutbildningen
(2002/03:Ub429  yrkande  19). I motion 2002/03:Ub447
(s) begärs ett tillkännagivande  att  staten  bör ta
större  hänsyn till regionernas utbildningsnivå  och
arbetslöshet. Om alla regioner skall kunna svara upp
mot  de  behov  som  arbetsmarknaden  har  måste  de
arbetslösa utbildas i högre utsträckning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ansluter sig till regeringens beräkning av
anslaget   och    fördelningen   av   studieplatser.
Utskottet  behandlade  ett  motsvarande  yrkande  om
förändrad anslagsstruktur  i  budgetbetänkandet  för
2002.  Utskottet fann inte någon anledning att ändra
strukturen  och  menade att verksamheten inom de två
utbildningsformerna  Statligt stöd för utbildning av
vuxna och Bidrag till  kvalificerad  yrkesutbildning
uppvisar sådana olikheter att det inte vore lämpligt
med ett gemensamt anslag.

Enligt riksdagens beslut våren 2001  är  målet för
vuxnas  lärande  att  alla vuxna skall ges möjlighet
att  utvidga  sina  kunskaper   och   utveckla   sin
kompetens  i  syfte att främja personlig utveckling,
demokrati,  jämställdhet,   ekonomisk  tillväxt  och
sysselsättning samt en rättvis fördelning. Platserna
fördelas från den 1 januari 2003  med  hänsyn  tagen
till  kommunens  andel  av  icke  sysselsatta enligt
Statistiska   centralbyråns  senaste  statistik   om
förvärvsintensitet  i  åldrarna  24-65 år. Utskottet
anser,   i   likhet   med   tidigare,   att    denna
platsfördelning innebär en rimlig prioritering.

25:17 Myndigheten för kvalificerad
yrkesutbildning


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen  föreslagna anslagsbeloppet, 14
727  000  kr,  för   budgetåret   2003  under
anslaget  25:17  Myndigheten för kvalificerad
yrkesutbildning.

Propositionen

Myndigheten  för  kvalificerad  yrkesutbildning  har
bl.a.  till  uppgift   att   ha   ett   övergripande
nationellt planeringsansvar och lämna förslag  om de
ekonomiska    ramarna    för    den    kvalificerade
yrkesutbildningen,  följa  upp,  främja utvecklingen
av,  samt  informera  och  sprida  kunskap   om  den
kvalificerade yrkesutbildningen.

Regeringen  har beräknat anslaget till 14 727  000
kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  föreslår   att   riksdagen   anvisar  det
föreslagna beloppet.


25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning


Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar  det
av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 609
953   000   kr,  för  budgetåret  2003  under
anslaget  25:18   Bidrag   till  kvalificerad
yrkesutbildning. Motionsyrkanden  med förslag
om andra anslagsbelopp bör avslås.  Riksdagen
bör  också  avslå  yrkandena  rörande antalet
studieplatser    inom    den    kvalificerade
yrkesutbildningen.
Jämför särskilda yttranden 1 (m) och 4 (c).
Utskottet   föreslår   också  att  regeringen
bemyndigas att under 2003  besluta  om bidrag
till    kvalificerad    yrkesutbildning   som
inklusive tidigare åtaganden  medför utgifter
på  högst  1  556  070  000  kr  under   åren
2004-2007.

Propositionen

Anslaget   finansierar  statsbidrag  och  gemensamma
kostnader    för    kvalificerad    yrkesutbildning.
Regeringen informerar  om  att  anslagssparandet  på
377 000 000   kr   för   2001   härhör   dels   från
utbildningsplatser  som inte kommit till stånd eller
inte utnyttjats i den omfattning som planerats, dels
från att statens kostnad  per utbildningsplats varit
lägre   än   budgeterat.   Med   hänsyn   till   att
anslagssparande  regelmässigt  uppstår   samt   till
behovet  att  begränsa  de  statliga  utgifterna för
2003, avser regeringen att budgetåret 2003 innehålla
200  miljoner  kronor av anslaget. Regeringen  menar
dock att de för  verksamheten  disponibla medlen bör
medge en i huvudsak oförändrad faktisk omfattning av
verksamheten.  Det  bör ankomma på  Myndigheten  för
kvalificerad  yrkesutbildning  att  slutligt  avgöra
antalet utbildningsplatser.  Regeringen har beräknat
anslaget till 609 953 000 kr.

Regeringen föreslår också att  under 2003, i fråga
om   ramanslaget   25:18  Bidrag  till  kvalificerad
yrkesutbildning, besluta om bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning  som   inklusive  tidigare  åtagande
uppgår till högst 1 556 070 000 kr under 2004-2007.

Motionerna

I motion 2002/03:Ub558 yrkandena  11 och 21 föreslår
Moderaterna  att  anslaget utgår samtidigt  som  ett
nytt anslag införs,  Vuxnas  utbildning  (jfr  under
anslag  25:16  ovan). När det gäller antalet platser
inom  den kvalificerade  yrkesutbildningen  föreslår
Moderaterna en fördubbling av antalet studieplatser.
De nya platserna skall tillkomma utöver de som redan
finns i  påbyggnadsutbildningarna och kompletterande
skolor (mot. 2002/03:A321 yrkande 5).

Centerpartiet  föreslår  ytterligare  54  miljoner
kronor  till  anslaget  (mot. 2002/03:Ub503, i denna
del). Centerpartiet pekar på att det finns ett stort
behov    av    kvalificerad    yrkesutbildning    på
eftergymnasial nivå, och man vill därför öka antalet
platser för den kvalificerade yrkesutbildningen  för
att     tillgodose     näringslivets    efterfrågan.
Centerpartiet understryker  också  vikten  av att en
hög  kvalitet  bibehålls  vid  en  ökning av antalet
utbildningsplatser.  I motion 2002/03:Ub429  yrkande
14  begär  Centerpartiet  ett  tillkännagivande  att
ytterligare     platser    skall    tillföras    den
kvalificerade yrkesutbildningen.
I  motion  2002/03:Ub257  (c)  föreslås  att  fler
platser  skall   inrättas   inom  den  kvalificerade
yrkesutbildningen.  Motionären   menar  att  det  är
värdefullt att kunna erbjuda utbildning  till  flera
orter,  bl.a. för att kunna utveckla lokala näringar
och  erbjuda   vidareutbildning  för  ungdomarna  på
orten. Även i motion  2002/03:Ub404 (s) föreslås att
antalet  platser  bör  öka  inom  den  kvalificerade
yrkesutbildningen eftersom  den  betyder  mycket för
orter som har svårt att få kvalificerad arbetskraft.
En  ökad  volym  skulle  enligt motionären förbättra
möjligheterna att tillgodose behoven i landets olika
delar och dessutom säkra en regional spridning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  har  i  det  föregående   behandlat   och
avstyrkt   motionsyrkanden  om  att  anslaget  skall
avskaffas.   Övriga   motionsyrkanden   bör   enligt
utskottets mening  också  avslås  av  riksdagen. Vad
gäller  tillgången  till  utbildningsplatser  stöder
utskottet regeringens uppfattning att i nuläget inte
utöka     omfattningen    av    den    kvalificerade
yrkesutbildningen.   Utskottet   har  av  regeringen
erfarit  att  den  i  budgetpropositionen  aviserade
utgiftsbegränsningen på  anslaget  om  200  miljoner
kronor för år 2003 kommer att begränsas. Bedömningen
är  att det därmed kommer att bli möjligt att  också
starta helt nya kvalificerade yrkesutbildningar även
under  2003.  Utskottet  anser att den kvalificerade
yrkesutbildningen  på sikt  bör  stärkas.  Utskottet
vill   i   sammanhanget    peka    på    det   stora
anslagssparande  som  har funnits på anslaget  under
ett antal år. Anslagssparandet  tyder på svårigheter
att planera verksamheten från år  till år. Utskottet
anser därför att det är rimligt att  Myndigheten för
kvalificerad     yrkesutbildning    avgör    antalet
studieplatser inom  den ekonomiska ram som riksdagen
fastställer. En större  flexibilitet  kan  då uppnås
vilket  bör  förenkla  planeringen  för myndigheten.
Utskottet utgår alltså ifrån att verksamheten  under
2003  i  stort  sett  kommer  att  vara oförändrad i
förhållande till 2002.

Utskottet   föreslår   slutligen   att   riksdagen
bemyndigar  regeringen  att  fatta  beslut om bidrag
till  kvalificerad  yrkesutbildning  som   inklusive
tidigare  åtaganden uppgår till högst 1 556 070  000
kr under åren 2004-2007.

3 Högskoleverksamhet


Inledning

I detta avsnitt  behandlar  utskottet  avsnitt  7  i
budgetpropositionen  och regeringens förslag när det
gäller   anslag  till  universitet   och   högskolor
(anslagen  25:19-25:74)  för  budgetåret  2003  samt
motioner i anslutning till dessa.

Utskottet    tar    därefter    upp    ett   antal
motionsyrkanden  om principer för resursfördelningen
och   om   dimensionering    och   lokalisering   av
utbildning.

Resultat


Regeringen  ger  i propositionen  en  sammanfattande
redovisning  av utbildningsverksamhetens  omfattning
t.o.m. år 2001.  Redovisningen  bygger  på statistik
från  Statistiska centralbyrån (SCB), den  s.k.  NU-
databasen  på Högskoleverket  och på Högskoleverkets
årsrapport 2002, som avser år 2001.

Den grundläggande  högskoleutbildningen  omfattade
år 2001 totalt drygt 268 000 helårsstudenter, vilket
är  en  ökning  med  4  %  från  året  dessförinnan.
Ökningen har relativt sett varit kraftigast  - 6 % -
vid    de    högskolor   (utom   vårdhögskolor   och
konstnärliga högskolor) som inte är universitet. Den
minsta ökningen  -  2  %  -  skedde vid konstnärliga
högskolor.  Antalet  högskolenybörjare  ökade  något
mindre, nämligen med 3 % i riket som helhet. Andelen
högskolenybörjare från  arbetarhem har ökat, men den
är  fortfarande låg i förhållande  till  motsvarande
andel   i   befolkningen.   De  studerandes  sociala
bakgrund varierar mycket mellan  olika utbildningar.
Av helårsstudenterna var 58 % kvinnor,  samma  andel
som    föregående    år.   Andelen   kvinnor   bland
högskolenybörjarna ökade med en procentenhet till 59
%. Könsfördelningen var  sned  bland  de examinerade
från flertalet av de stora grundutbildningarna.
I forskarutbildningen ökade antalet nybörjare  med
16  % jämfört med år 2000. Den nedgång i antalet nya
doktorander  som  följde  efter  1998  års reform av
forskarutbildningen  har  därmed  brutits.   Andelen
kvinnor bland de nya doktoranderna ökade mellan åren
2000 och 2001 med två procentenheter till 47 %.

I   budgetpropositionerna  för  2001  och  2002  har
regeringen   redovisat   examinationsmål  för  vissa
utbildningar        i        den       grundläggande
högskoleutbildningen   och  för  forskarutbildningen
inom olika vetenskapsområden.  Målen  avser perioden
2001-2004.    Regeringen    har   också   satt   upp
planeringsmål     för     den     därpå     följande
fyraårsperioden, dvs. 2005-2008.

För   magisterexamen   med   ämnesdjup   och   för
lärarexamen  med  inriktning  mot  tidigare  år  har
antalet  examina  2001  varit så stort att det finns
anledning  att  räkna  med  att   examensmålen   för
fyraårsperioden   kommer   att   uppfyllas.  Antalet
civilingenjörs-         och         arkitektexamina,
sjuksköterskeexamina och lärarexamina med inriktning
på senare år låg på 22, 22 respektive  21  %  av det
antal   som   utgör  mål  för  fyraårsperioden.  För
högskoleingenjörsexamen    har    regeringen    inte
preciserat  något antal, men föreskrivit att antalet
sådana examina  skulle  öka 2001 jämfört med närmast
föregående år. Detta har  också  skett, men ökningen
var  endast  3 procentenheter. Under  tioårsperioden
1990/91-2000/01   har   antalet   examina  inom  det
tekniska  området mer än fördubblats,  främst  genom
andra tekniska  examina än civilingenjörsexamen. För
perioden 2005-2008  har  regeringen satt som mål att
antalet psykologexamina skall öka. Antalet nybörjare
i psykologutbildning har ökat  mellan  2000 och 2001
från  348  till 457. Regeringen gör bedömningen  att
med en fortsatt  antagning  av  den omfattningen har
det  lagts en grund för att examinationen  skall  nå
den nivå som regeringen fastställt som mål.
Antalet   examina   i    forskarutbildningen  2001
uppgick  för  samtliga  vetenskapsområden   till  en
fjärdedel  eller  mer  av det som satts som mål  för
fyraårsperioden   2001-2004.   Inom   det   tekniska
vetenskapsområdet  var   antalet  examina  totalt  i
landet 25 % av målet för perioden. Motsvarande andel
för  det  humanistisk-samhällsvetenskapliga  området
var 31 % och för Sveriges lantbruksuniversitet 36 %.
En fortsatt hög examination i forskarutbildningen är
angelägen,   anser   regeringen.   Mot  bakgrund  av
satsningen  på forskarskolor bör enligt  regeringens
bedömning en  avsevärd  ökning kunna ske under nästa
fyraårsperiod.

De utbildningsuppdrag som  lärosätena  haft  år 2001
för    antalet    helårsstudenter   totalt   i   den
grundläggande  utbildningen   har   uppfyllts  eller
överträffats av 10 statliga lärosäten samt Högskolan
i  Jönköping  som  har enskild huvudman.  Övriga  17
statliga lärosäten samt  Chalmers  tekniska högskola
(med    enskild    huvudman)    har    haft    färre
helårsstudenter  än  deras uppdrag omfattade. Längst
ifrån att uppfylla målet  låg  Högskolan  på Gotland
(74   %)  och  Mitthögskolan  (75  %).  Totalt  hade
universiteten  och  högskolorna  98  %  av det antal
helårsstudenter    som    regeringen    angett   som
utbildningsuppdrag. De konstnärliga högskolorna  har
inte haft något uppdrag av detta slag.

Regeringen  har  också  föreskrivit  att ett visst
antal   helårsstudenter   skulle   finnas  inom   de
naturvetenskapliga  och  tekniska  områdena.   Dessa
uppdrag  har  totalt  för riket uppfyllts till 87 %.
Detta är en minskning jämfört  med  föregående år då
motsvarande andel var 93 %. Uppdraget när det gäller
helårsstudenter inom naturvetenskapligt och tekniskt
område  uppfylldes  2001  endast  av två  lärosäten,
nämligen  Lunds  och Linköpings universitet.  Längst
ifrån  att  uppfylla   uppdraget  låg  Högskolan  på
Gotland, Högskolan Dalarna,  Växjö  universitet  och
Mitthögskolan (55, 70, 70 respektive 72 %).
Av   de   35  statliga  lärosätena  samt  Chalmers
tekniska högskola  och  Högskolan  i  Jönköping hade
2001  endast  13  tillräckligt antal helårsstudenter
och helårsprestationer  för  att helt kunna utnyttja
sitt   takbelopp.   Totalt  för  riket   redovisades
helårsstudenter och helårsprestationer  år 2001 i en
omfattning  som  motsvarar  95 % av takbeloppen.  De
högskolor som låg längst ifrån  att  kunna  utnyttja
takbeloppet    var    Högskolan   på   Gotland   och
Mitthögskolan (63 respektive 76 %).

Sju lärosäten hade år 2001 ett särskilt åtagande med
anledning av försvarsomställningen.  Dessa lärosäten
har   erbjudit   personer   som   har   berörts   av
försvarsomställningen  olika former av utbildningar.
Intresset för utbildningarna  har  dock varit svagt,
och  de personer som förlorat arbetet  på  grund  av
försvarsomställningen   har   fått   andra  arbeten.
Regeringen  konstaterar  att samtliga sju  lärosäten
har fullgjort sitt särskilda åtagande.

Den naturvetenskapliga och tekniska utbildningen med
särskilt  vuxenstudiestöd hade  år  2001  sammanlagt
2 078   helårsstudenter.    Antalet    studenter   i
utbildningen  minskar,  eftersom  ingen  nyantagning
skett  efter höstterminen 1998. Budgetåret  2002  är
det sista  då  lärosätena  får  särskilda  medel för
denna utbildning. Regeringen avser att under  hösten
uppdra     åt     Högskoleverket     och    Centrala
studiestödsnämnden  att  utvärdera  denna  särskilda
satsning.

Lärosätena  har  redovisat  sina  åtgärder  när  det
gäller samverkan med det omgivande  samhället.  Fler
lärosäten   än   tidigare  beskriver  att  samverkan
bedrivs på ett integrerat  sätt  i  verksamheten och
med  ömsesidighet  i förhållande till det  omgivande
samhället. Endast ett  lärosäte  redovisar  att  det
följer  upp  studenterna  efter avslutad utbildning.
Många lärosäten förefaller  enligt  regeringen sakna
en    uppföljande    och    utvärderande    del    i
samverkansarbetet över huvud taget.

Högskoleverket  har  haft  i uppdrag att kartlägga
och analysera hur högskolans utbildningsutbud bättre
skall   kunna   svara   mot   framtida    behov   på
arbetsmarknaden   och   därigenom  bidra  till  ökad
sysselsättning och tillväxt. Verket har funnit många
konkreta    exempel    på    hur    avnämare     och
utbildningsansvariga  vid  högskolan  interagerar  i
långsiktiga  planeringsprocesser, vilket har förnyat
utbildningsutbudet.  På  åtskilliga  håll  är  också
samverkansprocesserna     mellan    högskolan    och
arbetslivet under fortsatt målmedveten utveckling. I
årsredovisningarna  för  2001  beskriver  ett  drygt
tiotal  lärosäten  hur  arbetsmarknadens   behov  av
kompetens  på  olika  sätt  påverkar utbildningarnas
innehåll och uppläggning.
I  svar på en enkät från Näringsdepartementet  har
23 lärosäten uppgett att de under perioden 1999-2001
deltagit  i  arbetet  på regionala tillväxtavtal. De
viktigaste positiva erfarenheterna  av  detta arbete
anser  de  vara det utökade och stärkta kontaktnätet
och   att   kontakterna    till    viss    del   har
systematiserats.  En  del  lärosäten  lyfter  i sina
årsredovisningar   för  2001  fram  andra  regionala
samarbeten,  bl.a. olika  initiativ  för  att  skapa
regionala s.k.  innovationssystem.  Teknikparker och
centrumbildningar  av olika slag är vanliga  exempel
på lokal och regional samverkan.
Regeringens bedömning  är  att  universiteten  och
högskolorna  i  allt  högre  grad  samverkar med det
omgivande samhället, och att samverkan bör fortsätta
att  utvecklas och högskolans roll i  det  livslånga
lärandet stärkas.

Det internationella samarbetet inom högre utbildning
består  bl.a.  av  student- och forskarutbyten. Inom
Erasmusprogrammet  reste  2 726  studenter  ut  från
Sverige och 4 924 studenter  in.  Tendensen  är  att
Erasmus   inte  längre  expanderar.  Internationella
programkontoret  för  utbildningsområdet  har fått i
uppdrag   att   analysera   det   sjunkande  antalet
utresande  studenter och det relativt  låga  antalet
lärare  inom   Erasmus.   Även   Nordplus  (Nordiska
ministerrådets utbytesprogram inom högre utbildning)
har minskat i omfattning de senaste  åren. Ett fåtal
lärosäten     redovisar    utbyten    i    Linnaeus-
Palmeprogrammet.

Ett antal lärosäten redovisar en kraftig ökning av
antalet kurser på engelska.

Under  rubriken   Jämställdhet  och  genusperspektiv
redovisar regeringen  att studievalen fortfarande är
könsbundna och att kvinnorepresentationen  är  låg i
vissa  lärarkategorier.  En fjärdedel av alla kurser
har en jämn könsfördelning  bland  studenterna, dvs.
högst 60 % tillhör det ena könet. Andelen  studenter
som  går på kurser med jämn könsfördelning har  ökat
från 25  till  27 %. Insatser görs på lärosätena för
att nå en jämnare  könsbalans, men denna strävan ges
lägre  prioritet  än insatser  som  syftar  till  en
generell ökad rekrytering.  Störst  insatser görs på
manligt dominerade utbildningar. Andelen kvinnor som
tar  examen  inom  de  mansdominerade utbildningarna
ökar,  medan  motsvarande   inte   gäller  män  inom
kvinnodominerade utbildningar. Fler  kvinnor  än män
tar ut examen inom den grundläggande utbildningen.

Till   forskarutbildning  går  betydligt  fler  av
männen än  av  kvinnorna vidare (4,4 % av kvinnorna,
9,8 % av männen).  Eftersom  fler kvinnor än män tar
ut examen inom den grundläggande  utbildningen utgör
männen   dock   bara   55   %   av   nybörjarna    i
forskarutbildningen.    Högst    andel   kvinnor   i
forskarutbildningen   finns   inom  det   medicinska
vetenskapsområdet och lägst andel inom det tekniska.
Under den senaste tioårsperioden har andelen kvinnor
bland dem som disputerar ökat med  11 procentenheter
till 41 % år 2001.
Andelen   kvinnor   bland   lärarna   i  högskolan
fortsätter  att öka, men fördelningen ser  olika  ut
beroende på personalkategori. Lägst är andelen bland
professorerna, där den 2001 låg på 14 %. Möjligheten
för  lektorer   med   tillräcklig  vetenskaplig  och
pedagogisk  kompetens  att   inom   ramen   för  sin
anställning,  dvs.  utan att söka en särskilt utlyst
befattning,   befordras    till    professorer   har
utnyttjats i lägre grad av kvinnliga  lektorer,  men
bland  dem  som  ansökt  om  befordran har lika stor
andel  av  kvinnorna  som  av  männen  också  blivit
befordrade.
Högskoleverkets arbete med att  utveckla  modeller
för  att  integrera  genusperspektiv  i  jurist- och
ekonomutbildningarna  har  visat  sig framgångsrikt.
Verket   har   också   tillsammans   med  Nationella
sekretariatet för genusforskning och Vetenskapsrådet
börjat  ge  ut en skriftserie om genusforskning  och
hur genusperspektiv  kan  användas  i utbildning och
forskning inom olika områden.
Regeringen  anser  att  det  är av stor  vikt  att
lärosätena dels gör riktade insatser på utbildningar
med  ojämn  könsfördelning,  dels i  sitt  generella
rekryteringsarbete  införlivar   kön   som  relevant
faktor  jämte etnicitet och social bakgrund.  Vidare
är   det   viktigt    att   andelen   kvinnor   inom
professorskåren fortsätter  att  öka. Lärosätena bör
därför   intensifiera   sitt  arbete  med   att   nå
rekryteringsmålen  och  i  högre  grad  öka  andelen
kvinnor på olika chefspositioner inom högskolan.

Under  2001  hade  Högskoleverket  och  29  statligt
finansierade lärosäten  uppdrag  att  genomföra s.k.
fullt miljöledningssystem och ytterligare sex mindre
lärosäten  ett  mindre  omfattande  sådant  uppdrag.
Flera  av  de lärosäten som haft miljöledningsansvar
under tre år  eller  längre  tid kan påvisa konkreta
resultat  vad  gäller  minskning   av   sin  direkta
miljöpåverkan. Arbetet med miljöledningen  har bl.a.
lett till miljörevidering av kursplaner, nystart  av
forskningsprojekt  med  relevans  för  ett uthålligt
samhälle  samt  till ett avsevärt sparande  när  det
gäller resande med flyg eller bil.

Enligt  regeringens   bedömning  bör  arbetet  med
miljöledningssystem fortsätta  och  integreras i den
ordinarie verksamheten vid lärosätena.

Lärosätenas   redovisning   av  kompetensförsörjning
visar att personalomsättningen  inom  universitets-,
högskole-  och  forskningsmyndigheterna  är  ungefär
densamma  som  för statliga myndigheter totalt.  Ett
antal lärosäten  har  framfört  att  utbyggnaden  av
högskolan  har  medfört en hård arbetsbelastning för
lärarna. Kvinnornas genomsnittslöner (omräknade till
heltidslöner) är  klart  lägre  än  männens  inom de
statliga  myndigheterna  totalt.  Detta gäller också
för universitets- och högskolemyndigheterna.   Flera
lärosäten  strävar  efter att öka andelen lärare som
har forskarutbildning  och möter därvid en hårdnande
konkurrens.  Problemet  är   särskilt   stort   inom
vårdutbildningen.    Svårigheterna   att   rekrytera
personal  beräknas öka  kraftigt  inom  några  år  i
samband med  att  de  stora  pensionsavgångarna äger
rum.

Försöksverksamhet     med     nyckeltal     avseende
forskarutbildning och grundutbildning har genomförts
respektive pågår. Regeringen avser  att återkomma om
de    samlade    erfarenheterna,    när   även   det
försöksprojekt som nu pågår är avslutat.


Anslag till universitet och högskolor m.m.


Utskottets förslag i korthet

Utskottet   föreslår  att  riksdagen  anvisar
anslagen till  universitet  och högskolor för
budgetåret  2003 enligt regeringens  förslag.
Det innebär:
Anslag till de statliga universiteten och
högskolorna  för   grundläggande   utbildning
15 376 222 tkr
Anslag till de statliga universiteten och
högskolorna       för      forskning      och
forskarutbildning                      7  724
123 tkr
25:71    Enskilda   utbildningsanordnare   på
högskole-
området m.m.   1 875 181 tkr
25:72 Särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m.      554 204 tkr
25:73     Forskning      och     konstnärligt
utvecklingsarbete
vid vissa högskolor m.m.      341 243 tkr
25:74 Ersättningar för klinisk utbildning och
forskning   1 730 619 tkr
Motionsyrkanden om andra anslagsbelopp  eller
anslagsvillkor bör avslås.
Jämför  särskilda yttranden 1 (m), 2 (fp),  3
(kd) och 4 (c).

Propositionen

Regeringens   förslag   till   anslagsbelopp   under
anslagen 25:19-25:74 framgår av sammanställningen  i
bilaga 2 till detta betänkande.

Den  grundläggande  högskoleutbildningen  har  sedan
1997  befunnit sig under stark expansion. Regeringen
har som långsiktigt mål att 50 % av en årskull skall
ha börjat studera i högskolan vid 25 års ålder.

I  budgeten   för   2002   tillfördes   medel  för
ytterligare ca 10 550 helårsstudenter fr.o.m.  den 1
juli.   Regeringen  har  i  årets  budgetproposition
beräknat   medel   för   halvårseffekten   av  denna
utbyggnad.  Likaså  har regeringen beräknat anslagen
med     hänsyn     till     den     utbyggnad     av
sjuksköterskeutbildningen som inleddes  2001 och den
ytterligare  utbyggnad 2003 som aviserades  i  förra
årets budgetproposition (prop. 2001/02:1 utg.omr. 16
s.  97). Regeringen  har  också  tagit  hänsyn  till
behovet   av   resurser   för   att   genomföra  den
reformerade lärarutbildningen, som bl.a. innebär att
studietiden   för   vissa  slag  av  lärarverksamhet
förlängs  och  att  större   delar  av  utbildningen
hänförs    till   utbildningsområden    med    högre
ersättningsbelopp.
Den utbyggnad av grundutbildningen som ligger till
grund  för  de   anslagsbelopp   som  regeringen  nu
föreslår  är  dock  inte  så  stor  som   regeringen
tidigare  hade räknat med att föreslå för 2003.  För
2003 finns ett generellt besparingskrav på 0,7 % som
gäller   för    anslag    för    förvaltnings-   och
investeringsändamål (prop. 2002/03:1 vol. 1 s. 149).
För den grundläggande högskoleutbildningens  del har
regeringen  valt  att  tillgodose  detta  genom  att
minska  utbyggnaden  av  platser  i  stället för att
generellt     minska     ersättningsbeloppen     för
helårsstudenter   och   helårsprestationer.   De  nu
föreslagna   anslagsbeloppen   för   grundutbildning
innebär en ökning med 187 118 000 kr,  vilket enligt
uppgift  från Utbildningsdepartementet motsvarar  en
ökning  med   totalt  ca  2 900  helårsplatser.  Den
utbyggnad som föreslås för 2003 gäller även Chalmers
tekniska högskola  AB  och  Stiftelsen  Högskolan  i
Jönköping,  som får statsbidrag under anslaget 25:71
Enskilda  utbildningsanordnare   på  högskoleområdet
m.m.
För  att  uppnå  ett effektivare resursutnyttjande
förslår  regeringen  en   viss  omfördelning  mellan
lärosätena, så att resurser  förs från lärosäten med
svårigheter   att   rekrytera   tillräckligt   många
studenter  till  lärosäten  som  bedöms  kunna  göra
detta.
Anslagsbeloppen till grundläggande  utbildning har
också tillförts sammanlagt 102,5 miljoner kronor som
en  fortsatt  kvalitetsförstärkning  av humanistisk,
samhällsvetenskaplig,    juridisk    och   teologisk
utbildning. I budgeten för 2002 tillfördes för detta
ändamål    100    miljoner    kronor.   Vidare   har
anslagsbeloppen        beräknats        för       en
kvalitetsförstärkning av utbildningsområdet vård med
sammanlagt 193,5 miljoner kronor. I båda  fallen har
ersättningsbeloppen    för    helårsstudenter    och
helårsprestationer justerats uppåt.
Regeringen   har   också  tillfört  anslagen  till
grundutbildning sammanlagt 10 miljoner kronor för de
merkostnader som följer  av  ett  nytt  avtal mellan
staten  och  Bonus Presskopias medlemsorganisationer
om  kopiering  inom  högskoleområdet.  Anslagen  har
vidare pris- och löneomräknats med 2,46 %.
Lärosätenas    premier     för     de     statliga
avtalsförsäkringarna    har    de    senaste    åren
finansierats   från   ett   särskilt   anslag   inom
utgiftsområde  16.  Regeringen  har i regleringsbrev
fördelat   anslaget  mellan  lärosätena.   I   årets
budgetproposition  har  i  stället  medlen för dessa
premier förts över till respektive lärosätes  anslag
till grundläggande utbildning och till forskning och
forskarutbildning. Utbildningsdepartementet har i en
skrivelse till utskottet den 4 november meddelat  en
rättelse av uppgifterna i budgetpropositionen om hur
det  sammanlagda  beloppet är fördelat mellan de två
slagen  av  anslag. Förändringen  medför  att  också
ersättningsbeloppen     för     helårsstudenter    i
grundutbildningen    höjs    i   förhållande    till
uppgifterna i propositionen. Uppräkningen  på  grund
av premierna blir 3,5 %.
Anslaget      25:19      Uppsala      universitet:
Grundutbildning har tillförts 2 miljoner  kronor för
sekretariatet   för   Östersjöuniversitetet  (Baltic
University Programme) och  drygt 1,5 miljoner kronor
för   nationellt   resurscentrum   i   biologi   och
bioteknik, som tidigare  finansierats under anslaget
25:3 Utveckling av skola och barnomsorg.
Anslaget     25:25     Stockholms     universitet:
Grundutbildning har tillförts  ytterligare  drygt  4
miljoner  kronor  på  anslagsposten  för  stöd  till
studenter     med     funktionshinder.    Stockholms
universitet  har i uppdrag  att  fördela  medel  för
detta till de  lärosäten som har stora kostnader för
sådant pedagogiskt stöd.
Anslaget     25:29     Linköpings     universitet:
Grundutbildning  har  tillförts  drygt  1,5 miljoner
kronor  för  ett nationellt resurscentrum i  teknik,
som  tidigare  finansierats   under   anslaget  25:3
Utveckling av skola och barnomsorg.
Anslaget      25:31     Karolinska     institutet:
Grundutbildning har  minskats  med  102 000 kr som i
stället  anvisats på anslaget 25:63 Idrottshögskolan
i  Stockholm:  Grundutbildning.  Medlen  avser  viss
undervisning i fysiologi.
Anslaget  25:39 Växjö universitet: Grundutbildning
har minskats  med 10 329 000 kr som avser verksamhet
inom ämnesområdet  biovetenskap.  Motsvarande belopp
har  tillförts  anslaget 25:49 Högskolan  i  Kalmar:
Grundutbildning.

Anslagen till forskning och forskarutbildning har i regeringens
förslag tillförts  medel  i  enlighet  med vad som i
förra    årets    budgetproposition    angavs    som
planeringsförutsättningar   för  2003.  Således  har
universiteten i Uppsala, Lund,  Göteborg, Stockholm,
Umeå   och   Linköping  tillförts  sammanlagt   17,9
miljoner  kronor  för  förstärkning  av  humanistisk
forskning.  De  tre  nya  universiteten  i Karlstad,
Växjö   och   Örebro   samt  de  högskolor  som  har
vetenskapsområde har tillförts 63,9 miljoner kronor.
Linköpings universitet har  tillförts  medel för den
tekniska forskningen vid Campus Norrköping och Luleå
tekniska    universitet    medel   för   gruvteknisk
forskning.   De   universitet   som   utsetts   till
värduniversitet för de 16 nationella forskarskolorna
har  tillförts  sammanlagt  57 miljoner  kronor  för
dessa.   Umeå   universitet   och   Luleå   tekniska
universitet     har     tillförts     medel     till
forskningsverksamheten    vid   Kiruna   rymd-   och
miljöcampus.

Därutöver  har  anslagen  förstärkts  på  följande
punkter.
Tre  lärosäten  har  tillförts   medel   för   nya
professurer  som  inrättas  för  att  åstadkomma  en
jämnare  könsfördelning. Lunds universitet får medel
för en professur  med  inriktning  mot tumörbiologi,
Göteborgs   universitet   för   en   professur   med
inriktning   på  hydrosfärteknik  och  Högskolan   i
Halmstad  för  en   professur   med  inriktning  mot
tillämpad matematik.
Anslaget 25:20 Uppsala universitet:  Forskning och
forskarutbildning har tillförts 945 000  kr  för att
universitetet    skall   ta   över   metallbiologisk
forskning från Sveriges  lantbruksuniversitet (SLU).
Bedömningen  är  att  verksamhetens  inriktning  mot
humanmedicin därmed skall  säkras.  Verksamheten har
tidigare  finansierats inom utgiftsområde  23  Jord-
och skogsbruk, fiske med anslutande näringar.
Anslaget  25:22  Lunds  universitet: Forskning och
forskarutbildning har tillförts  3  miljoner  kronor
för  att  ta  över  verksamhet  med klimatforskning.
Denna  har tidigare finansierats inom  utgiftsområde
14 Arbetsliv.
Anslaget  25:26  Stockholms universitet: Forskning
och forskarutbildning  har tillförts 1 miljon kronor
för att universitetet skall  anställa en professor i
Stockholms historia.
Anslaget   25:34   Kungl.   Tekniska    högskolan:
Forskning  och  forskarutbildning  har  tillförts  6
miljoner  kronor  för  förstärkning  av den tekniska
forskningen i södra Storstockholm.
Fem  miljoner  kronor, som avser forskningsområdet
biovetenskap, har flyttats från anslaget 25:40 Växjö
universitet: Forskning  och  forskarutbildning  till
25:50    Högskolan    i    Kalmar:   Forskning   och
forskarutbildning.
Även anslagen till forskning och forskarutbildning
har löne- och prisomräknats med 2,46 % och tillförts
medel     för     premierna    för    de    statliga
avtalsförsäkringarna.

Anslaget    25:73   Forskning    och    konstnärligt
utvecklingsarbete   vid  vissa  högskolor  m.m.  har
förstärkts med 37,5 miljoner  kronor  i enlighet med
tidigare lämnade planeringsförutsättningar. Beloppet
är  fördelat  mellan  de  konstnärliga  högskolorna,
Idrottshögskolan  i  Stockholm och tio andra  mindre
högskolor. Professuren  vid Högskolan i Halmstad med
inriktning på tillämpad matematik  finansieras under
detta anslag. Idrottshögskolan i Stockholm  föreslås
ta  över  en  professur  i  tillämpad fysiologi från
Karolinska institutet. Medel för denna har beräknats
under detta anslag. Högskolan  i  Gävle  föreslås ta
över    verksamhet    som    avser    forskning   om
belastningsskador och som hittills har  finansierats
under  utgiftsområde  14 Arbetsliv. Medel för  denna
har också beräknats under detta anslag.

Anslaget  25:71  Enskilda   utbildningsanordnare  på
högskoleområdet  m.m. finansierar  statsbidrag  till
högre  utbildning  och   forskning  som  bedrivs  av
enskilda utbildningsanordnare, i många fall med stöd
av  avtal  som  staten  ingått   med   vederbörande.
Ytterligare en enskild utbildningsanordnare föreslås
få   statsbidrag,   nämligen   Beckmans  skola   AB.
Regeringen har för avsikt att i  enlighet  med lagen
(1993:792)  om  tillstånd  att utfärda vissa examina
besluta  om  tillstånd  för Beckmans  skola  AB  att
utfärda  konstnärlig  högskoleexamen   i  konst  och
design.   En  förutsättning  skall  vara  att   inga
avgifter tas ut av studenterna.

De höjda  ersättningsbeloppen  för helårsstudenter
och   helårsprestationer   inom   utbildningsområdet
humaniora,  samhällsvetenskap, juridik  och  teologi
och inom utbildningsområdet  vård har beaktats också
när det gäller detta anslag.
För Chalmers tekniska högskola  AB  har regeringen
beräknat ett tillskott med 2,5 miljoner  kronor  som
planerings-  och utvecklingsmedel för en satsning på
magisterutbildning i industriell design.

Anslaget 25:72  Särskilda  utgifter inom universitet
och  högskolor  m.m.  används  för  verksamhet  inom
högskoleområdet för vilken medel  inte  har  ställts
till förfogande under annat anslag. Anslaget används
också för bidrag till Svenska studenthemmet i  Paris
och till Sveriges Förenade Studentkårer.

Under    anslaget    finns    bl.a.    medel   för
Rekryteringsdelegationen  och för extra per  capita-
ersättning   inom   Sveriges   nätuniversitet.   Den
anslagspost     som     avser     s.k.     särskilda
lärarutbildningar  (SÄL)  föreslås få ett tredubblat
belopp    jämfört    med    innevarande    budgetår.
Anslagsposten  Till  regeringens   disposition   har
nästan halverats, jämfört med innevarande budgetår.

Anslaget  25:74  Ersättningar för klinisk utbildning
och  forskning används  för  ersättning  till  vissa
landsting    enligt    avtal    om    samarbete   om
läkarutbildning och forskning m.m. samt om samarbete
om  tandläkarutbildning  och forskning m.m.  Avtalen
har sagts upp av staten och  upphör  att  gälla  vid
utgången av 2003. En särskild utredare arbetar sedan
juni   2001   med   att   förhandla   fram   en   ny
överenskommelse med sjukvårdshuvudmännen om ett nytt
system för ersättningen.

Motionerna

Oppositionspartiernas  förslag  beträffande anslagen
25:19-25:74   redovisas  i  bilaga  2   till   detta
betänkande i en kolumn för varje parti.

Moderata   samlingspartiet   föreslår   i   motion
2002/03:Ub558  att  anslagen  25:19-25:70  avskaffas
(yrkande  12).  Motionärerna  vill  under  ett  nytt
anslag
(i    bilaga    2    kallat    25:88   Grundläggande
högskoleutbildning) anvisa 15 522 274 000 kr, vilket
är  drygt  146  miljoner  kronor mer  än  regeringen
föreslagit   under  de  grundutbildningsanslag   som
Moderaterna vill  avskaffa  (yrkande  22).   Det nya
anslaget   skall   fördelas  mellan  lärosätena  med
utgångspunkt  i  studenternas   val,   heter  det  i
motionen.  Vidare  vill Moderaterna under  ett  nytt
anslag  (i  bilaga  2  kallat  25:89  Forskning  och
forskarutbildning) anvisa  8 345 681 000  kr, vilket
är  drygt  621  miljoner  kronor  mer  än regeringen
föreslagit  under  de  anslag  till  forskning   och
forskarutbildning   som  Moderaterna  vill  avskaffa
(yrkande 23). Syftet  är att ge den fria forskningen
en    välbehövlig    förstärkning     och     stärka
finansieringen av doktorander. Moderaterna vill  öka
anslaget   25:41  Enskilda  utbildningsanordnare  på
högskoleområdet  m.m. med 20 miljoner kronor för att
trygga möjligheterna  för att bedriva utbildning och
forskning  i  alternativa   former   (yrkande   13).
Anslaget  25:72  Särskilda utgifter inom universitet
och högskolor m.m.  föreslås minskat med 55 miljoner
kronor  (yrkande  14).   Moderaterna  vill  avskaffa
Rekryteringsdelegationen,   för   vilken  regeringen
beräknat  knappt  40  miljoner  kronor,  och  minska
beloppet  till regeringens disposition  under  detta
anslag. I motion  2002/03:Ub298  skriver partiet att
det behövs uthålliga resurstillskott  under många år
till  grundutbildningen  för att höja dess  kvalitet
(yrkande  9  i  denna del). Fakultetsanslagen,  dvs.
anslagen   till   lärosätena   för   forskning   och
forskarutbildning,  bör  ökas,  enligt  Moderaternas
motion   2002/03:Ub486   (yrkande   15).   I  motion
2002/03:Ub360 (m) tar motionärerna upp svårigheterna
för  den  som vill gå vidare till forskarutbildning,
eftersom fakultetsmedlen inte räcker till och extern
finansiering ofta får formen av stipendier, som inte
ger doktoranden  del i de normala trygghetssystemen.
Anslagen till grundforskning  och  forskarutbildning
måste enligt motionärerna höjas.
Folkpartiet  framför sitt budgetförslag  i  motion
2002/03:Ub323   yrkande   27.   Partiet   vill   att
utbyggnadstakten för grundutbildningen skall minskas
med 6 000 platser  jämfört  med regeringens förslag,
och  beräknar  att  därmed  200  miljoner  kronor  i
stället   kan   satsas  på  utbildningens   kvalitet
(yrkande 3). Dessa  förslag  anges  i bilaga 2 under
anslagen  25:90 Minskad utbyggnad av högskoleplatser
respektive             25:91             Ytterligare
kvalitetsförstärkningar. Folkpartiet föreslår  också
att 200 miljoner kronor anslås till extra fördelning
till lärosätenas grundutbildningar efter söktryck (i
bilaga 2 angivet under 25:92). I motionen anges  hur
dessa  extra  medel skall fördelas mellan 15 angivna
lärosäten    (yrkande     28).     Forskning     och
forskarutbildning  får  i  Folkpartiets  förslag ett
extra  tillskott  2003  med  900 miljoner kronor  (i
bilaga  2  angivet under 25:96 Ökade  resurser  till
forskning och  forskarutbildning). Huvudinriktningen
skall enligt Folkpartiet  vara  att öka den andel av
forskningsanslagen     som    går    direkt     till
universiteten.  Anslaget  25:72  Särskilda  utgifter
inom universitet  och högskolor m.m. minskas med 300
miljoner  kronor, varvid  dock  preparandkurser  för
akademiker  med utländsk bakgrund skall tilldelas 30
miljoner   kronor    utöver   regeringens   förslag.
Folkpartiets  budgetförslag   för  utgiftsområde  16
finns också i motion 2002/03:Fi232 yrkande 17.
Kristdemokraterna  framför  sitt  budgetförslag  i
motion     2002/03:Ub418.     De     vill     minska
grundutbildningsanslagen  med sammanlagt 60 miljoner
kronor   för   att   motsvara  en   mer   realistisk
utbyggnadstakt, nämligen  1 000  platser  mindre  än
regeringen  räknat med. Detta förslag anges i bilaga
2 under 25:90  Minskad utbyggnad av högskoleplatser.
Därutöver kan grundutbildningsanslagen  minskas  med
80  miljoner kronor avseende outnyttjade per capita-
ersättningar  (anslag  25:93  i  bilaga  2).  Därmed
skapas utrymme för Kristdemokraternas förslag om ett
tillskott  på 40 miljoner kronor för att öka antalet
disputerade  lärare  (anslag  25:94  i bilaga 2). De
vill   också   öka   anslagen  till  forskning   och
forskarutbildning med  100  miljoner  kronor (anslag
25:96 i bilaga 2). Anslaget 25:72 Särskilda utgifter
inom    universitet    och   högskolor   m.m.   vill
Kristdemokraterna minska  med sammanlagt 159 100 000
kr.  De  anser  att  Rekryteringsdelegationen   inte
behövs,    att   anslagsposten   för   per   capita-
ersättningar   inom   Sveriges   nätuniversitet  kan
halveras och att medlen till regeringens disposition
kan minskas med 40 miljoner kronor.  Däremot vill de
öka bidraget till Sveriges Förenade Studentkårer med
200 000  kr,  vilket  innebär  i  det  närmaste   en
fördubbling.  Slutligen  ingår  i Kristdemokraternas
budgetförslag  ett  anslag till högskoleplatser  som
försäljs utanför EES-området till länder och företag
samt  enskilda  studenter   utanför   utbytesprogram
(anslag  25:95 i bilaga 2). Förslaget ansluter  till
utredningsbetänkandet    Advantage    Sweden    (SOU
2000:92).      Förslaget      om      att      slopa
Rekryteringsdelegationen  och  att  minska den extra
per capita-ersättningen inom Sveriges nätuniversitet
framförs    också    i   Kristdemokraternas   motion
2002/03:Ub448 (yrkandena 4 och 7).
Centerpartiets  budgetförslag   finns   i   motion
2002/03:Ub503.   Under   anslaget   25:72  Särskilda
utgifter  inom universitet och högskolor  m.m.  vill
Centerpartiet   avsätta   50  miljoner  kronor  till
utbyggnad  av lärarutbildningen  och  minska  medlen
till  regeringens   disposition  med  samma  belopp.
Partiet  vill  öka  anslagen   till   forskning  och
forskarutbildning   vid   statliga   lärosäten   med
sammanlagt  280  miljoner  kronor, fördelade  mellan
samtliga     universitet    och    högskolor     med
vetenskapsområde.    Vidare   föreslås   ytterligare
100 759 000 kr under anslaget  25:73  Forskning  och
konstnärligt  utvecklingsarbete  vid vissa högskolor
m.m.   och   ytterligare  5  miljoner  kronor   till
Stiftelsen Högskolan  i  Jönköping för forskning och
forskarutbildning  under  anslaget   25:71  Enskilda
utbildningsanordnare  på  högskoleområdet   m.m.   I
motion 2002/03:Ub429 yrkande 2 framför Centerpartiet
sin  uppfattning att lärarutbildningen för förskolan
behöver   utökas  med  500  platser.  En  ökning  av
anslaget 25:52  Mälardalens  högskola: Forskning och
forskarutbildning med 20 miljoner  kronor föreslås i
motion 2002/03:Ub479 (c), vilket överensstämmer  med
vad Centerpartiet föreslagit i budgetmotionen.
De  anslagna  medlen för metallbiologisk forskning
bör enligt motion  2002/03:Ub248  (c)  anvisas  till
enheten    för    metallbiologisk   forskning   inom
medicinska fakulteten vid Uppsala universitet.
Takbeloppet för Örebro universitet budgetåret 2003
bör enligt motion 2002/03:Ub520  (kd)  höjas  så att
den  ökning  som  föreslagits  på tilläggsbudget för
2002 permanentas. Samme motionär  skriver  i  motion
2002/03:Ub522   att  det  är  nödvändigt  att  anslå
särskilda medel direkt  till  Örebro universitet för
kostnader  för  tolkar  till  döva,   dövblinda  och
hörselskadade  studenter,  inte minst med  tanke  på
studenterna, som inte själva  skall  behöva oroa sig
för om studierna är tillgängliga för dem eller ej.
I motion 2002/03:Ub460 (c) föreslås  att  anslaget
till   Högskolan   i   Borås   skall   höjas   genom
omfördelning   inom   utgiftsområde  16.  Motionären
påpekar att denna högskola  hör  till  de få som har
lyckats rekrytera studenter så att den uppfyllt sitt
utbildningsuppdrag.
Enligt    motion    2002/03:Ub221    (m)   behöver
statsbidraget         till        teknik-        och
naturvetenskapscentrum höjas från 18 341 000 kr till
25 000 000 kr. Även motion 2002/03:Ub420 (s) tar upp
teknik-  och  naturvetenskapscentrum.   Motionärerna
befarar att tillkomsten av nya stora sådana  centrum
kommer   att  missgynna  de  mindre  och  medelstora
centrum som redan finns.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  föreslår  att  riksdagen anvisar anslagen
25:19-25:74 enligt regeringens  förslag   och avslår
motionsyrkandena.

Målet  att  hälften av en årskull skall ha  börjat
högskolestudier   vid   25   års  ålder  bör  enligt
utskottets mening ligga fast.  Därför är en fortsatt
utbyggnad  av högskoleutbildningen  angelägen.  Lika
angeläget är  det  att  slå  vakt  om  utbildningens
kvalitet.  Utbyggnaden  av  grundutbildningen   2003
kommer enligt regeringens förslag att bli mindre  än
vad   regeringen   tidigare  hade  planerat.  Därmed
undviker man att behöva  sänka  ersättningsbeloppen,
vilket annars skulle ha blivit nödvändigt  på  grund
av   det   generella   besparingskravet   på  0,7 %.
Utskottet kan inte ställa sig bakom Folkpartiets och
Kristdemokraternas     förslag     om    ytterligare
begränsning av utbyggnaden 2003.
Ett viktigt redskap för att slå vakt om kvaliteten
är  det  system för regelbunden kvalitetsutvärdering
genom Högskoleverket  som är i funktion sedan början
av 2001 (prop. 1999/2000:28, bet. UbU12, rskr. 180).
Budgetsaneringen under  1990-talet  har  medfört att
resursnivån för högskoleutbildningen har sjunkit  på
ett   sätt  som  är  oroande.  Utskottet  anser  det
värdefullt  att  det nu blivit möjligt att åter höja
de        lägsta        ersättningsbeloppen        i
resursfördelningssystemet,        nämligen       för
humanistiskt, samhällsvetenskapligt,  juridiskt  och
teologiskt    utbildningsområde   samt   också   för
utbildningsområdet vård.
De kraftiga anslagsökningar på högskoleområdet som
föreslås  i Moderaternas  budgetalternativ  är  inte
möjliga   inom   den   utgiftsram   som   regeringen
föreslagit och som finansutskottet har tillstyrkt.
När det gäller  Kristdemokraternas  förslag om ett
anslag   till  högskoleplatser  som  försäljs   vill
utskottet  framhålla  att  gällande  regelverk  inte
tillåter   högskolorna   att   ta  ut  avgifter  för
utbildning       från       enskilda       personer.
Uppdragsutbildning   kan   förekomma,  men  bara  på
uppdrag  av annan än enskild  person.  Utskottet  är
inte berett  att  ta  initiativ till en förändring i
detta hänseende.
Utskottet   har   i   det   föregående    avstyrkt
Centerpartiets  förslag  att  slopa  anslaget  25:10
Bidrag   till  personalförstärkningar  i  skola  och
fritidshem.  Det finns inte utrymme för de i och för
sig  önskvärda  förstärkningarna  av  anslagen  till
forskning  och  forskarutbildning, som Centerpartiet
föreslår, utan kraftiga  minskningar på andra anslag
inom       utgiftsområdet.       Fördelning       av
lärarutbildningsplatser         mellan         olika
ämneskombinationer,         inriktningar         och
specialiseringar   beslutas   av  de  lärosäten  som
anordnar    lärarutbildning.    De   skall    enligt
regeringens föreskrifter göra detta efter hörande av
Högskoleverket och Statens skolverk. Utskottet anser
inte att riksdagen bör uttala sig  särskilt  om just
dimensioneringen  av  utbildningen av förskollärare.
Under   anslaget  25:72  Särskilda   utgifter   inom
universitet  och  högskolor m.m. har regeringen, som
framgått  av  redovisningen   ovan,  räknat  med  en
kraftig   ökning   av   insatserna   för   särskilda
lärarutbildningar (SÄL).
Riksdagen  anvisar  medel  på  anslag  till  varje
statligt  lärosäte.  Det är lärosätets styrelse  som
beslutar om den närmare  fördelningen  mellan  olika
institutioner,  avdelningar,  centrumbildningar  och
liknande.  Utskottet  anser  inte  att riksdagen bör
göra   något   uttalande   i  enlighet  med   motion
2002/03:Ub248.
Regeringen  har  i  propositionen   redovisat   en
omfördelning   av  resurser  till  grundutbildningen
mellan lärosätena, mot bakgrund av erfarenheterna av
hur  dessa  har  lyckats   rekrytera  studenter  och
uppfylla  sina utbildningsuppdrag.  Utskottet  utgår
från  att  regeringen  även  framdeles  kan  föreslå
sådana omfördelningar,  när det är motiverat utifrån
tillströmningen till olika  lärosäten. Riksdagen bör
enligt utskottets mening avslå motion 2002/03:Ub520.
Högskolan  i  Borås fick på tilläggsbudget  1  för
2002 (prop. 2001/02:100  s. 148,  bet.  FiU21, rskr.
326) en kraftig ökning av sitt anslag och föreslås i
budgetpropositionen  få ytterligare en ökning  2003.
Utskottet anser inte att riksdagen har anledning att
begära att regeringen  ytterligare  omfördelar medel
till   denna   högskola  och  föreslår  därför   att
riksdagen avslår motion 2002/03:Ub460.
Stöd    till   studenter    med    funktionshinder
finansieras   dels   av  respektive  lärosätes  eget
anslag, dels med medel  från en särskild anslagspost
inom    Stockholms    universitets     anslag    för
grundutbildning.  Utskottet anser att denna  ordning
tills vidare bör bestå  och  avstyrker därför motion
2002/03:Ub522.
Statsbidragen        till        teknik-       och
naturvetenskapscentrum  finansieras inom  ramen  för
anslaget 25:72 Särskilda  utgifter  inom universitet
och   högskolor   m.m.  Utskottet  utgår  från   att
regeringen beaktar  behoven för dessa centrum i sitt
budgetarbete. Riksdagen bör enligt utskottets mening
inte   göra  några  uttalanden   enligt   motionerna
2002/03:Ub221 och 2002/03:Ub420.

Införandet  av  lärosätenas  premier för de statliga
avtalsförsäkringarna  i  de reguljära  anslagen  kan
eventuellt få effekter som  inte  i  alla  delar  är
avsedda  eller förutsedda. Utskottet har noterat att
Riksdagens    revisorer   i   förslag   2001/02:RR21
konstaterar att  den  försäkringsmodell  som används
för  att finansiera de statliga avtalsförsäkringarna
medför  två  huvudsakliga problem, nämligen dels att
premierna varierar  kraftigt  från  år till år, dels
att      premierna      riskerar      att      verka
åldersdiskriminerande.   Revisorerna   föreslår  ett
antal  tillkännagivanden till regeringen.  Förslagen
kommer att  behandlas av riksdagen längre fram under
detta riksmöte.


Principer för resursfördelning till
grundläggande utbildning


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör  inte  göra  något uttalande om
att   resursfördelningen  mellan   lärosätena
skall styras  av  studenternas  val  i större
utsträckning än i dag.
Jämför reservation 13 (m, fp, kd).

Motionerna

Moderata    samlingspartiet    hävdar    i    motion
2002/03:Fi231 yrkande 14 att fördelningen av platser
i  högskolan skall baseras på utbildningens kvalitet
och  studenternas  val  av  lärosäte. Institutionell
konkurrens mellan olika lärosäten  i  landet  är bra
både  för  studenterna  och  för  samhället, skriver
Moderaterna  i motion 2002/03:Ub486  yrkande  8.  De
menar   att   denna    konkurrens    motverkas    av
begränsningar  i  studenternas  fria  val  och av en
politiserad  medels- och platstilldelning. Principen
bör vara, anser  motionärerna,  att såväl plats- som
medelstilldelningen   styrs   av  efterfrågan   från
studenterna.   I   en  övergångsperiod   är   enligt
motionärerna en tänkbar modell att hälften av medlen
följer studenten till  inskrivningen och hälften ges
lärosätet  vid examen. Även  i  motion  2002/03:N305
yrkande 4 skriver  Moderaterna att lokaliseringen av
högskoleplatser skall  styras av studenternas val av
studieort.

Folkpartiet  vill  enligt   motion   2002/03:Ub323
yrkande   1   införa  ett  system  med  studentpeng.
Motionärerna  skriver   att  staten  i  dag  i  stor
utsträckning styr resurser till ämnen och kurser som
den anser att studenterna  bör  ägna  sig åt. Med en
studentpeng  skulle  det i stället vara studenternas
val som avgör fördelningen  av  platser  både mellan
skilda  ämnen  och  mellan olika lärosäten. Liknande
förslag   framförs   av   Folkpartiet    i    motion
2002/03:N397 yrkande 16.
Kristdemokraterna      anser     enligt     motion
2002/03:Ub448 yrkande 5 också att studenternas val i
högre  grad  än  i  dag  skall  vara  avgörande  för
platstilldelningen.
I Centerpartiets motion  2002/03:Ub429  yrkande  3
föreslås   en  ökad  flexibilitet  för  de  enskilda
lärosätena    att     göra     omfördelningar     av
utbildningsplatser   utifrån  antalet  sökande  till
olika utbildningar.
Ett  mer  flexibelt  system  vad  gäller  de  s.k.
takbeloppen i den högre utbildningen begärs i motion
2002/03:Ub450 (v). Motionären  menar  att staten bör
ompröva   takbeloppen   två   gånger  under  löpande
verksamhetsår, t.ex. i anslutning till bokslutet och
delårsbokslutet. Samma förslag  läggs  fram i motion
2002/03:Ub524 (kd).
Lärosätena  ser  enligt  motion 2002/03:Ub378  (s)
dagens system för resurstilldelning  som  ett hinder
för     att     anordna     distansutbildning    och
utbildningsalternativ  som  passar  vuxenstuderande.
Motionären  vill  att  regeringen   skall   se  över
systemet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår
motionsyrkandena.

Motioner med  samma  inriktning som de nu aktuella
yrkandena   från   Moderaterna,    Folkpartiet   och
Kristdemokraterna  har behandlats av  riksdagen  vid
varje  riksmöte under  den  senaste  mandatperioden,
senast i  betänkande 2001/02:UbU4 s. 33 f. Utskottet
anser   fortfarande    att    grunddragen    i   det
resurstilldelningssystem  som  infördes 1993 - efter
förslag av den dåvarande borgerliga regeringen - bör
ligga   fast.  Styrningen  från  statens   sida   av
utbildningsutbudet   har   dock  mildrats  under  de
senaste  åren, i följande hänseenden.  Begränsningen
av hur många helårsprestationer som ett lärosäte kan
få ersättning  för inom olika utbildningsområden har
slopats, dock med  visst  undantag  för konstnärliga
områden. Examensmål finns i dag för betydligt  färre
examina än när systemet infördes. Staten anger - med
några  få  undantag i form av särskilda åtaganden  -
inte vilka utbildningar som lärosätena skall anordna
eller med vilket antal platser.
Uppbyggnaden  av  starka  och  stabila högskolor i
samtliga  län  i landet är enligt utskottets  mening
mycket  viktig  för   landets   utveckling.  Det  är
nödvändigt  att  lärosätena  i  förväg   vet   vilka
resurser  de  kan  räkna  med  att  disponera  under
budgetåret.  Möjligheter  till  omdisponering mellan
lärosätena   finns,  vilket  visas  av   regeringens
förslag i de båda  senaste budgetpropositionerna och
i tilläggsbudgetförslag.  Det  är  viktigt  att alla
lärosäten - även de små och relativt nyetablerade  -
får  ett  tillräckligt studentunderlag för att kunna
bygga upp lärarkompetens  och andra resurser. Enligt
utskottets bedömning skulle  en resursfördelning som
helt styrdes av studenternas val  av  studieort inte
kunna tillgodose detta behov.
Yrkandet i motion 2002/03:Ub429 avstyrks  eftersom
den  möjlighet som motionärerna vill se redan  finns
med det gällande systemet.
Riksdagen bör enligt utskottets mening inte begära
att regeringen  omprövar  takbeloppen två gånger per
år. Motionerna 2002/03:Ub450  och 2002/03: Ub524 bör
alltså avslås.
När   det   gäller   distansutbildning    påminner
utskottet om att regeringen i budgetförslaget avsatt
medel för att ge kurser inom Sveriges nätuniversitet
en extra per capita-ersättning på 20 000 kr.  Det är
ännu  för  tidigt att dra slutsatser om effekten  av
detta och av  tillkomsten av Sveriges nätuniversitet
på  utbudet av kurser  som  passar  vuxenstuderande.
Motion 2002/03:Ub378 avstyrks.

Principer för tilldelning av anslag till
forskning och forskarutbildning


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  inte begära någon redovisning
från regeringen av dess beräkningsgrunder när
det  gäller  fördelningen   av   anslag  till
forskning och forskarutbildning.

Motionerna

Två motioner - 2002/03:Ub343 (kd)  och 2002/03:Ub469
(c)  -  tar  upp  det  s.k.  fakultetsanslaget  till
Linköpings universitet. Motionärerna  anser  att den
fördelningsnyckel  som  i  dag  tillämpas missgynnar
Linköpings  universitet. I den förstnämnda  motionen
sägs  att  om  samma   principer  skulle  gälla  för
Linköpings  som för Stockholms  universitet,  skulle
Linköpings universitet  få  ytterligare 720 miljoner
kronor till forskning och forskarutbildning (yrkande
1). Regeringen bör få i uppdrag  att  redovisa  sina
beräkningsgrunder,  som i dag inte är kända (yrkande
2).  En  fördelningsnyckel   som   likställer  olika
högskolor  enligt  särskilt  fastställda   kriterier
skulle  ge  också Linköpings universitet möjligheter
att utvecklas  på  likvärdiga  villkor,  heter det i
motion 2002/02:Ub469.

Utskottets ställningstagande

Utskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår
motionsyrkandena.

Det finns inte  någon  fördelningsnyckel  som styr
hur anslagen till de olika lärosätena till forskning
och  forskarutbildning  dimensioneras.  En  särskild
utredare fick hösten 1999 i uppdrag att utreda vissa
frågor  rörande  högskolans styrning (dir. 1999:70).
Utredaren skulle bl.a.  överväga hur fördelningen av
anslag  för  forskning  och   forskarutbildning  kan
utformas.    Bedömningen    skulle    baseras     på
kvalitetsomdömen    med    anknytning   till   bl.a.
lärosätets  profilering.  I  betänkandet  Högskolans
styrning  (SOU  2000:82)  har  dock  utredaren  inte
lämnat något förslag om ett nytt tilldelningssystem.
Utskottet utgår från att behovet  av möjligheter att
utvecklas  på  likvärdiga  villkor utgör  en  av  de
faktorer som regeringen beaktar vid sin beredning av
förslag till budget. Någon väsentlig  förändring  av
storleksförhållandena mellan de olika universitetens
anslag   till  forskning  och  forskarutbildning  är
endast möjlig om det ekonomiska utrymmet totalt sett
ökar. En omfördelning  mellan  lärosätena  inom  den
ekonomiska   ram   som  nu  gäller  för  medel  till
forskning och forskarutbildning  skulle  skapa stora
problem  vid andra lärosäten, vilket utskottet  inte
anser det befogat att medverka till.

Dimensionering och lokalisering av utbildning
inom vårdområdet


Utskottets förslag i korthet

Utskottet      avstyrker      förslag      om
tillkännagivanden  när  det  gäller utbyggnad
och    lokalisering   av   utbildning    inom
vårdområdet.    Utbyggnad   av   farmaceutisk
utbildning och av sjuksköterskeutbildning har
redan inletts.
Jämför reservation 14 (kd).

Motionerna

Kristdemokraterna  föreslår  i  motion 2002/03:So509
yrkande  9  ett tillkännagivande om  att  det  måste
tillskapas fler utbildningsplatser inom vårdområdet,
bl.a. på läkar- och sjuksköterskeutbildningarna.

Enligt  motion   2002/03:Ub242  (kd)  bör  antalet
platser   på   läkarutbildningen    utökas   fr.o.m.
vårterminen   2003   för  att  motverka  den   redan
befintliga  läkarbristen  och  tillgodose  att  vård
skall finnas tillgänglig i hela landet.
En   omfördelning   av   utbildningsplatser   inom
vårdområdet  bör  göras  så att fler platser erbjuds
vid universiteten och högskolorna  i Norrland, anser
motionärerna  i  motion  2002/03:Ub428  (c).  Motion
2002/03:Ub403  (s)  tar  upp  farmaceututbildningen.
Mitthögskolan och Umeå universitet  bör få del av de
nya   utbildningsplatser   som   kommer   att    bli
nödvändiga,  anser  motionärerna.  I båda motionerna
hänvisas till bristen på personal inom  vårdyrkena i
Norrland och vikten av att utbildningen kan erbjudas
i Norrland, vilket ökar utsikterna att de  utbildade
också blir yrkesverksamma där.
I    motion    2002/03:Ub407    (s)    sägs    att
Hälsohögskolan,  som  ingår i Högskolan i Jönköping,
har en bred kompetens inom området vårdutbildningar.
Motionärerna    anser    att     utbildning     inom
företagshälsovård bör tillskapas vid denna högskola.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om
tillkännagivanden.

En  utökning av sjuksköterskeutbildningen inleddes
för  några  år  sedan,  och  medel  för  ytterligare
utökning  2003 ingår i regeringens budgetförslag som
behandlas   i   detta   betänkande.   I   fråga   om
läkarutbildningen    konstaterar    utskottet    att
bedömningarna  av  behovet av utbildningsplatser har
svängt kraftigt under  1990-talet.  År  1993 bedömde
regeringen  att  antalet  examinerade  läkare  borde
kunna   öka  inom  ramen  för  befintliga  resurser.
Regeringen      fastställde      examensmål      för
läkarutbildningen.   Budgetåret   1994/95  minskades
anslagen    till   de   universitet   som   anordnar
läkarutbildning,   i   syfte   att   minska  antalet
nybörjarplatser med 120 mot bakgrund av  bedömningen
att  tillgången på examinerade läkare vida  översteg
den förväntade  efterfrågan.  Budgetåret  1997  fick
lärosätena  i  uppdrag  att under perioden 1997-1999
minska  antalet helårsstudenter  i  läkarutbildning,
jämfört med  föregående  treårsperiod.  Följande  år
fick  Umeå  universitet  medel  för  en  utökning av
läkarutbildningen med 20 nybörjarplatser. Examensmål
för   läkarexamina   har   inte   uppställts   efter
budgetåret 1995/96.
Samtliga  lärosäten  som  anordnar läkarutbildning
får enligt regeringens förslag  medel  för utbyggnad
av  grundutbildningen  2003.  De har befogenhet  att
inom  sina ekonomiska ramar anordna  läkarutbildning
med den  dimensionering  som  lärosätet anser möjlig
med hänsyn till kvalitetskraven  och  tillgången  på
personal m.m.
Mot  bakgrund  av  det  som  här  redovisats anser
utskottet   inte   att  riksdagen  bör  göra   något
uttalande om läkarutbildningens dimensionering.
En kraftig ökning av antalet utbildade farmaceuter
är att vänta våren 2003, på grund av den utökning av
receptarieutbildningen   som  inleddes  höstterminen
2000.   Då   startades   receptarieutbildning    vid
Göteborgs  universitet  och Högskolan i Kalmar. Året
därpå   startades  receptarieutbildning   även   vid
Linköpings  universitet.  Ansökningar  om  rätt  att
utfärda   receptarieexamen   har   ingetts  av  Umeå
universitet  och  Luleå  tekniska  universitet   och
befinner  sig  för  närvarande  under  prövning  hos
Högskoleverket.
Högskolorna       bestämmer       själva      sitt
utbildningsutbud. Högskolan i Jönköping  tillförs  i
budgetförslaget   drygt   10   miljoner  kronor  för
utbyggnad. Utskottet anser inte  att  riksdagen  bör
göra    något    tillkännagivande    enligt   motion
2002/03:Ub407.

Utbildning av speciallärare


Utskottets förslag i korthet

Med  hänvisning  till att den nya lärarexamen
ger  stora  möjligheter   till  utbildning  i
specialpedagogik     avstyrker      utskottet
motionsyrkanden     om    återinförande    av
speciallärarutbildningen.
Jämför reservationerna  15  (m)  och  16 (fp,
kd).

Motionerna

Folkpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub239  yrkande
6    att   utbildningen   av   speciallärare   skall
återupptas.   Partiet  hävdar  att  utbildningen  av
speciallärare  med   inriktning   på  att  undervisa
enskilt eller i mindre grupp har upphört.

I motion 2002/03:Ub214 (m) yrkande 9 uppmärksammas
bristen   på   speciallärare  och  specialpedagoger.
Enligt motionären behövs en betydande utbildning och
rekrytering av specialpedagoger  de  kommande  åren,
samt  att  dessa ges större möjligheter att utveckla
egna verksamheter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Folkpartiets  yrkande  har behandlats av riksdagen
tidigare, senast i betänkande 2001/02:UbU1 s. 74.
I utbildningen till den nya lärarexamen skall alla
lärarkandidater, oavsett vilket  stadium eller vilka
ämnen de avser att arbeta inom, få viss utbildning i
specialpedagogik   inom   ramen  för  det   allmänna
utbildningsområdet.  Vidare   kan   specialpedagogik
förekomma som inriktning i lärarexamen,  och det kan
också  utgöra  en  specialisering.  Utskottet  anser
därför att den nya lärarutbildningen  på  ett mycket
påtagligt    sätt    kommer    att   förstärka   den
specialpedagogiska kompetensen bland  alla  lärare i
skolorna. Folkpartiets påstående att utbildningen av
lärare  med  specialpedagogisk  utbildning  för  att
undervisa  enskilt  eller i mindre grupp har upphört
är enligt utskottets mening inte korrekt.
Som    en   påbyggnad   på    lärarexamen    finns
specialpedagogexamen. För att få denna examen krävs,
enligt  bilaga   2  till  högskoleförordningen,  att
studenten  har de specialpedagogiska  kunskaper  och
färdigheter  som  behövs för att aktivt kunna arbeta
med barn, ungdomar  och  vuxna  i behov av stöd inom
förskola,            vuxenutbildning           eller
habilitering/rehabilitering.     Därutöver     skall
studenten  kunna  genomföra  pedagogiska utredningar
och    analysera    individers    svårigheter     på
organisations-,  grupp-  och  individnivå  och kunna
vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare  i
pedagogiska frågor för föräldrar, kolleger och andra
berörda     yrkesutövare.     Regeringen    har    i
budgetpropositionen  beräknat en  resursförstärkning
för påbyggnadsutbildningen till specialpedagogexamen
för sammanlagt 230 lärare (prop. s. 100).

Utbildning av lärare i teckenspråk


Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser inte att det behövs något
uttalande av riksdagen om fler
utbildningsplatser för lärarutbildning i
teckenspråk.

Jämför reservation 17 (kd, c).

Motionerna

Utbildning av fler lärare  i  teckenspråk förordas i
motionerna 2002/03:Ub230 (c) och 2002/03:Ub372 (kd).
Den  förstnämnda  motionen tar sikte  på  behovet  i
Norrland av teckenspråkskunnig  personal i skola och
vård.   Motionären   anser   att  det  behövs   fler
utbildningsplatser      såväl      för      blivande
teckenspråkslärare som teckentolkar (yrkande  1) och
att fler sådana utbildningsplatser bör erbjudas  vid
Mitthögskolan,  som  är lämplig för detta med hänsyn
till att det i Härnösand  finns både en specialskola
för döva och hörselskadade  och  en folkhögskola för
hörselskadade  (yrkande  2). I motion  2002/03:Ub372
påtalas behovet av fler lärare  som  har  utbildning
för  att  undervisa  hörande  elever  i  teckenspråk
(yrkande   1)   och  av  fortbildning  av  de  många
obehöriga lärare som nu verkar inom området (yrkande
2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Motsvarande   yrkanden   behandlades   vid   förra
riksmötet (bet. 2001/02:UbU1 s. 74). Lärarutbildning
med inriktning på  teckenspråk  anordnas innevarande
läsår vid Lärarhögskolan i Stockholm  och vid Örebro
universitet.  Malmö  högskola  planerar  en  kurs  i
teckenspråk inom ramen för lärarutbildningen  hösten
2003.    Regeringen    pekade    i    förra    årets
budgetproposition  (prop.  2001/02:1  utg.omr. 16 s.
94)    på   att   satsningen   på   s.k.   särskilda
lärarutbildningar  (SÄL) lämpar sig särskilt väl för
utbildning  av  vissa  kategorier,  bl.a.  lärare  i
teckenspråk. SÄL har i regeringens budgetförslag för
2003 tillförts ett  tredubblat belopp inom ramen för
anslaget 25:72 Särskilda  utgifter  inom universitet
och   högskolor   m.m.  Utskottet  förutsätter   att
lärosätena  och  kommunerna   tar   till   vara   de
möjligheter  som  finns  att  utbilda  fler lärare i
teckenspråk. Tillgången på lärarutbildare  för detta
område kan dock vara en begränsande faktor.
Utbildningen  av  teckenspråkstolkar  anordnas  av
vissa    folkhögskolor    och    finansieras    inom
utgiftsområde  17  Kultur,  medier,  trossamfund och
fritid.    Tolk-   och   översättarinstitutet    vid
Stockholms  universitet  fördelar  statsbidrag  till
tolkutbildning  vid  folkhögskolorna. Regeringen har
meddelat att den avser  att återkomma till riksdagen
i  frågor  som  rör  folkbildningen  -  till  vilken
folkhögskolan räknas -  efter  det  att den pågående
utvärderingen  (dir. 2001:74) av folkbildningen  har
redovisat sitt slutbetänkande.

Utbildning av lärare i hem- och
konsumentkunskap


Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser  inte  att  det  behövs något
uttalande av riksdagen om utbildning  av fler
lärare i hem- och konsumentkunskap.

Motionerna

Tre  motioner  tar  upp  vikten av att det  utbildas
tillräckligt    många    lärare     i    hem-    och
konsumentkunskap.

I motion 2002/03:Ub247 (m) påpekar  motionären att
bristen  på  behöriga hushållslärare år 2007  väntas
uppgå till drygt  1 000 personer, enligt Skolverkets
prognoser.  Utbildningen   av   lärare  i  hem-  och
konsumentkunskap  bör ökas. Med hänsyn  till  ämnets
vikt för ungdomarnas  utbildning  bör undervisningen
ges   av   behöriga   lärare,   vilket  kräver   att
utbildningen  för  ämnet  får  ökad  dimensionering,
framhålls det i motionerna 2002/03:Ub251 (c) yrkande
1 och 2002/03:Ub392 (s) yrkande 2.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om
tillkännagivanden.

Det  ingår  i uppdraget år 2002 till de  lärosäten
som ger lärarutbildning  att de skall, efter hörande
av Högskoleverket och Statens  skolverk,  besluta om
dimensioneringen    av   olika   ämneskombinationer,
inriktningar    och   specialiseringar    inom    de
lärarutbildningar  som erbjuds. Utskottet utgår från
att regeringen avser  att  ge lärosätena motsvarande
uppdrag nästa år. Högskoleverket  och Skolverket har
tillsammans  sedan hösten 1998 regelbundet  anordnat
konferenser där  planeringsansvariga  vid lärosätena
fått   möta   avnämare.   Inför  konferenserna   har
Högskoleverket    och    Skolverket    tagit    fram
lärarprognoser  och  statistik  över  antagning  och
examination    inom    lärarutbildningen.     Enligt
utskottets mening bör riksdagen inte ingripa i denna
planeringsprocess genom att uttala sig om behovet av
fler lärare i ett enstaka ämne.

Sjöbefälsutbildning vid Mitthögskolan


Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om att
sjöbefälsutbildning   bör   återinföras   vid
Mitthögskolan.

Motionen

För att öka intresset från den norrländska  ungdomen
för   sjöbefälsutbildningen   bör  denna  utbildning
återupptas vid Mitthögskolan, anser  motionärerna  i
motion  2002/03:Ub465  (s).  De  påpekar att antalet
sökande till sjöbefälsutbildning från norra delen av
landet har minskat kraftigt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår
motionsyrkandet.

Samma förslag  behandlades  i  riksdagen vid förra
riksmötet (bet. 2001/02:UbU1 s. 69  f.).  Liksom  då
hänvisar  utskottet  till  att sjöbefälsutbildningen
kräver mycket dyrbara investeringar.

Kompletteringsutbildning för utländska
akademiker


Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker förslag om
tillkännagivanden om permanentning och
utökning av kompletterande utbildning för
utländska akademiker, med hänvisning till att
den pågående treåriga satsningen skall
utvärderas och till lärosätenas frihet att
inom sina ordinarie ramar anordna kurser som
vänder sig till utländska akademiker.

Jämför reservation 18 (m, fp, kd).

Motionerna

De    kompletteringsutbildningar    för    utländska
akademiker  som  blev  möjliga  med  de  10 miljoner
kronor som avsattes i budgeten för 2002 har bara ett
värde som pilotprojekt, eftersom det är fråga om ett
litet  experiment och ett litet antal lärarinsatser,
hävdar Folkpartiet  i motion 2002/03:A207 yrkande 4.
Motionärerna frågar varför  det  alltjämt  saknas en
mångfald av korta och intensiva högskoleutbildningar
som   direkt  underlättar  inträdet  i  det  svenska
yrkeslivet.

Även motion 2002/03:Ub547 (s) tar upp den treåriga
satsningen   på   kompletterande   utbildningar  för
utländska akademiker. Sådana utbildningar bör i ökad
utsträckning  erbjudas  inom  ramen för  lärosätenas
ordinarie verksamhet, anser motionärerna,  som  vill
att  den  treåriga  satsningen,  som  inleddes 2002,
skall   permanentas.   En   möjlighet   vore  enligt
motionärerna att högskolor och universitet  i  olika
geografiska områden skulle kunna specialisera sig på
kompletteringsutbildningar inom vissa branscher.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om
tillkännagivande.

Universitet    och   högskolor   har   en   mycket
långtgående  frihet   att   själva   bestämma   sitt
utbildningsutbud.  Inga  regler hindrar dem från att
skapa  och  erbjuda  kurser  som   vänder  sig  till
utländska  akademiker  som behöver komplettera  sina
kunskaper för att kunna få arbete inom sitt yrke här
i Sverige. Ett ökat utbud  av  sådana  kurser ligger
väl i linje med lärosätenas nya uppdrag  att  aktivt
främja och bredda rekryteringen till högskolan.  För
kurser  av  detta  slag  inom  lärosätenas reguljära
utbud  gäller  de  vanliga  reglerna   för  statligt
studiestöd.
Den särskilda teoretiska och praktiska  utbildning
som erbjuds inom ramen för de medel som avsatts inom
anslaget  25:72  Särskilda utgifter inom universitet
och högskolor regleras  av  en  särskild  förordning
(1995:889).  Den  ger  förtur  till personer som  är
anmälda   som   arbetssökande  hos  den   offentliga
arbetsförmedlingen.  Arbetsförmedlingarna  kan i dag
ge  utbildningsbidrag  till  de  arbetslösa som  går
denna utbildning.
Högskoleverket  har fått i uppdrag  av  regeringen
att genomföra en nationell  kartläggning  och analys
av kompletterande högskoleutbildningar för utländska
akademiker   samt   att   kontinuerligt   följa  upp
antagningen   av  utländska  akademiker  till  dessa
utbildningar och  innehållet  i  utbildningarna.  En
första  redovisning  skall lämnas den 10 april 2003.
Utskottet  utgår  från att  regeringen  längre  fram
kommer att ta ställning  till om det även efter 2004
skall   anvisas   särskilda   medel    för    sådana
utbildningar  och  att  riksdagen  därefter  får  ta
ställning i frågan.

Dimensionering av högskoleutbildning i vissa
regioner och på vissa orter


Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett stort antal motioner
om fler högskoleplatser till vissa regioner
eller till vissa orter.

Motionerna

Tolv    motioner    tar    upp   behovet   av   fler
utbildningsplatser till vissa  regioner  eller vissa
orter.

Fler   utbildningsplatser   i   Stockholmsregionen
behövs enligt motionerna 2002/03:Ub541 (s) yrkande 1
och  2002/03:N305  (m) yrkande 9. I båda  motionerna
påtalas    att    den    högre    utbildningen    är
underdimensionerad i denna region i förhållande till
befolkningens  storlek.  Motion   2002/03:Ub354  (m)
yrkande   1   pekar   på   behovet   av   att   fler
utbildningsplatser tillkommer på Södertörn. I motion
2002/03:Ub549 (s) skriver motionärerna att en av  de
faktorer som påverkar i vilken grad människor väljer
att  studera  på  högskolenivå  är avståndet, det må
vara känslomässigt eller rent fysiskt.  Etablerandet
av Södertörns högskola har visat hur man  kan nå nya
grupper av studenter. Man bör gå vidare och etablera
nya enheter för högskoleutbildning på knutpunkter  i
ytterstaden, som Farsta, Skärholmen, Vällingby eller
Tensta, anser motionärerna.
Lunds universitet har sedan lång tid anordnat viss
utbildning   i  Helsingborg,  först  enbart  kortare
tekniska   utbildningar    och   sedan   1998   även
utbildningar  inom  andra  områden.   Enligt  motion
2002/03:Ub468 (s) har universitetet uttalat  som mål
att antalet studenter på Campus Helsingborg år  2003
skall  uppgå till 3 500. I denna motion och i motion
2002/03:Ub505 (s) uttalas farhågor för att detta mål
inte kommer att kunna nås, och motionärerna vill att
statsmakterna  skall  slå vakt om Campus Helsingborg
genom att öronmärka resurser respektive platser dit.
Motionärerna  pekar  på att  utbyggnaden  av  Campus
Helsingborg är ett viktigt  inslag i arbetet med att
bryta den sociala snedrekryteringen.
Motion   2002/03:N340   (c)  handlar   om   Skåne.
Motionärerna,   som   vill   bygga    ut   Högskolan
Kristianstad  och  Malmö  högskola,  anser  att  ett
Campus  Ystad  skulle kunna vara ett lyft  för  hela
Österlens utveckling (yrkande 13).
Västsverige är  enligt  motion  2002/03:Ub256  (m)
underförsörjt  med  högre  utbildning.  Motionärerna
pekar på att söktrycket till högre utbildning där är
störst  i  landet,  att  antalet utbildningsplatser,
satt i relation till folkmängden,  är lägst i landet
och att en rad indikatorer pekar på stora brister nu
och  framgent  på arbetskraft med högre  utbildning.
Enligt  motion  2002/03:N398   (s)   måste   antalet
utbildningsplatser  i  den högre utbildningen stå  i
proportion   till   befolkningens    storlek    samt
näringslivets  och  den  offentliga  sektorns behov.
Motionärerna  anser  därför  att  det  behövs  ökade
satsningar     på    utbildning,    forskning    och
forskarutbildning  i  Västsverige  (yrkande  5). Det
krävs    en   utbyggnad   av   högskolan   och   den
kvalificerade yrkesutbildningen i Västsverige, anser
motionärerna  i  motion 2002/03:Ub488 (s) yrkande 2.
De tar i motionen  också upp behovet av fler platser
i läkarutbildningen  i Västsverige (yrkande 3) och i
vårdutbildningar i samma region (yrkande 4). Yrkande
6   i   samma  motion  innebär   att   Högskolan   i
Trollhättan/Uddevalla     bör     får     ekonomiska
förutsättningar  att  utvecklas  till ett nationellt
centrum  för arbetsintegrerat lärande.  Högskolan  i
Borås har  enligt  motion  2002/03:Ub431 (s) startat
ett  projekt,  kallat  invandrarakademi,   där   man
erbjuder utvärdering av utländska akademikers reella
kompetens   och   ger  kompletterande  utbildningar.
Motionärerna anser  att  högskolan bör ges möjlighet
att fortsätta denna mycket  viktiga  verksamhet, som
har visat sig framgångsrik.
En  fortsatt  utökning  av  grundutbildningen  vid
Örebro  universitet  är enligt motion  2002/03:Ub386
(s) angelägen. Behovet  inom  regionen  är stort och
har förstärkts genom dramatiska strukturförändringar
under de senaste åren.

Utskottets ställningstagande

Utskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår
motionsyrkandena om tillkännagivanden.

Regeringens budgetförslag  för  2003  innebär  att
samtliga   lärosäten  som  berörs  av  motionärernas
yrkanden får  medel  för  utbyggnad.  Vid fördelning
mellan  lärosäten  av  de  medel  som  kan tillföras
högskolans grundutbildning är det nödvändigt  att ta
hänsyn  till ett stort antal faktorer, bl.a. de  som
nämns  i  motionerna.  Utbildningsdepartementet  för
dialog  med  vart  och  ett  av  lärosätena  i  sitt
budgetarbete.

Universitetsstatus för vissa högskolor


Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att riksdagen inte bör uttala
sig om vilka högskolor som skall ges
universitetsstatus, utan regeringen skall
avgöra detta.

Motionerna

I sju motioner  föreslås  tillkännagivanden  om  att
vissa högskolor skall få ställning som universitet.

Mälardalens     högskola    är    enligt    motion
2002/03:Ub502   (s)   väl    kvalificerad   att   få
universitetsstatus med hänsyn  till  de  grunder som
regeringen  tidigare angivit för att ge en  högskola
ställning som universitet.
Enligt motion  2002/03:Ub223  (m)  bör en satsning
ske  på Högskolan Dalarna med långsiktig  inriktning
mot att den skall bli universitet.
I motion  2002/03:Ub260  (fp)  pläderar motionären
för att Högskolan i Gävle skall bli universitet. Han
anser   att   det   skulle   höja   kvaliteten    på
grundutbildningen och göra det lättare att rekrytera
akademiska  lärare  samt  bidra  till  att  försörja
regionen   med   forskarutbildad  arbetskraft.  Även
enligt  motion 2002/03:Ub483  (s)  bör  Högskolan  i
Gävle  bli   universitet.   Motionären   anser   att
erfarenheterna  av  forskarskolorna  talar  för  att
resurserna  bör  tillförsäkras Högskolan i Gävle och
inte de universitet som högskolan samarbetar med.
Södertörns högskola  bör  enligt  tre  motioner  -
2002/03:Ub354   (m)  yrkande  2,  2002/03:Ub541  (s)
yrkande 2 och 2002/03:N397  (fp)  yrkande  17  - ges
universitetsstatus.   Regeringen  bör  godkänna  den
ansökan   som   högskolan   har    inlämnat,   anser
motionärerna.  I  den sistnämnda motionen  sägs  att
bedömningen skall göras  helt  på akademiska grunder
och  inte  påverkas  av  att det redan  finns  flera
universitet i regionen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om
tillkännagivanden.

Med  ställning som universitet  följer  bl.a.  att
lärosätet  har  rätt  att  anordna forskarutbildning
utan   begränsning  till  ett  visst   eller   vissa
vetenskapsområden.
Riksdagen  godkände i december 1996 vad regeringen
då  hade förordat  om  universitetsbegreppet  (prop.
1996/97:1  utg.omr. 16 s. 77 f., bet. UbU1 s. 34 f.,
rskr.  100).   Det  innebär  att  regeringen,  efter
prövning genom Högskoleverket,  skall kunna tilldela
ett lärosäte rätten att benämnas  universitet om det
uppfyller  vissa  i  propositionen angivna  krav  på
kvalitet   och   omfattning    av   grundutbildning,
forskning    och   forskarutbildning    samt    goda
infrastrukturella     förutsättningar    och    goda
internationella  kontakter.   I   samband   med  att
regeringen  har  gett  högskolorna i Karlstad, Växjö
och  Örebro  ställning  som  universitet  har  dessa
lärosäten   tillförts  betydande   nya   medel   för
forskning  och  forskarutbildning.  Utskottet  anser
inte att riksdagen  bör göra några uttalanden om hur
regeringen skall avgöra  ansökningar  från lärosäten
om att bli universitet.

Forskningsresurser vid vissa högskolor och i
vissa regioner


Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser inte att riksdagen skall
uttala sig om framtida ökningar av
forskningsresurserna vid vissa högskolor
eller i vissa regioner.

Motionerna

Motionerna   2002/03:Ub256   (m)   yrkande   2   och
2002/03:Ub488    (s)    yrkande   1   pläderar   för
förstärkning  av  resurserna   för   forskning   och
forskarutbildning   vid   de   små   och  medelstora
högskolorna  i  Västsverige.  Enligt den  sistnämnda
motionen, yrkande 5, finns det  goda förutsättningar
för en nätverksbaserad forskarskola  i vårdvetenskap
i Västsverige.

Enligt motion 2002/03:Ub515 (s) bör  det  göras en
kraftig  forskningssatsning  vid  Mitthögskolan  med
inriktning  på  träteknisk  industri.  Det  statliga
forskningsanslaget  bör  enligt  motionärerna  också
möjliggöra  en  samhällsvetenskaplig   forskning  av
önskvärd   omfattning   och   kvalitet.  Vikten   av
forskning  om  social  ekonomi  tas   upp  i  motion
2002/03:Ub525   (s).  Man  bör  enligt  motionärerna
överväga  att  ge  Svenska   institutet  för  social
ekonomi vid Mitthögskolan en tydligare  och starkare
roll när det gäller detta område.
Forskningsresurserna vid Högskolan i Gävle behöver
enligt motion 2002/03:Ub483 (s) förstärkas  för  att
öka   tillgången  på  forskarutbildningsplatser  och
stärka högskolans forskningsprofiler.
Högskolan    i    Halmstad   bör   enligt   motion
2002/03:Ub391    (m)    få     sin     ansökan    om
vetenskapsområdet teknik beviljad.
Högskolan  Kristianstad  och Malmö högskola  måste
enligt motion 2002/03:N340 (c)  yrkande  12 få fasta
forskningsresurser.
Högskolan i Skövde bör enligt motion 2002/03:Ub365
(c,  m, fp, kd) tilldelas tekniskt vetenskapsområde.
Denna  högskola  bedriver  i dag forskarutbildning i
samarbete  med  ett  flertal svenska  och  utländska
universitet     och    har    skapat     en     egen
forskningstradition      inom      det      tekniska
vetenskapsområdet,  framhåller  motionärerna.  Samma
förslag  framförs  i  den i det närmaste likalydande
motionen 2002/03:Ub535 (s).
Institutet för handikappvetenskap  vid  Linköpings
och    Örebro    universitet   bör   enligt   motion
2002/03:Ub266 (kd)  få  ekonomiska  resurser som ger
möjligheter för en långsiktig verksamhet (yrkande 1)
och  framhållas  som en resurs för verksamheter  som
rör handikappade (yrkande  2).  Vid  institutet sker
bl.a.     omfattande     forskning    kring    vuxna
funktionshindrades kommunikation  och  lärande,  och
dess  forskarutbildning  är  den enda i Sverige inom
sitt område.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om
tillkännagivanden.

Sedan  några  år  tillbaka har  samtliga  statliga
lärosäten  utom  de konstnärliga  högskolorna  fasta
forskningsresurser.  För  de  högskolor som inte har
vetenskapsområde  finns medel under  anslaget  25:73
Forskning  och  konstnärligt  utvecklingsarbete  vid
vissa  högskolor.  Som  framgått  i  det  föregående
tillförs   detta   anslag  37,5  miljoner  kronor  i
budgetförslaget för 2003.
Alla lärosäten har  befogenhet  att inom ramen för
de  anslag som statsmakterna tilldelar  dem  inrätta
och driva  institut av olika slag och att samverka i
nätverk med andra lärosäten.
Huruvida    en     högskola     skall    tilldelas
vetenskapsområde  beslutas  av  regeringen   och  är
avhängigt  dels  av en kvalitetsprövning som normalt
görs av Högskoleverket,  dels  av  möjligheterna att
tillföra ytterligare resurser. Riksdagen  bör enligt
utskottets  mening inte uttala sig om hur regeringen
skall avgöra dessa ärenden.

Doktorandtjänster


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen     bör     inte     göra     något
tillkännagivande      om     utökat     antal
doktorandtjänster och om att regeringen skall
arbeta för en omvandling av utbildningsbidrag
till doktorandtjänster.
Jämför reservation 19 (c).

Motionen

Centerpartiet  anser  enligt   motion  2002/03:Ub489
yrkande 21 att antalet doktorandtjänster bör utökas.
Regeringen   bör   arbeta   för  en  omvandling   av
utbildningsbidrag till doktorandtjänster och för att
forskarstuderande inte skall  behöva  ha  stipendier
som huvudsaklig inkomstkälla (yrkande 22).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om
tillkännagivanden.

För doktoranden är doktorandtjänst (numera  kallad
anställning   som   doktorand)  en  avsevärt  bättre
finansieringsform än  utbildningsbidrag.  Det  beror
bl.a.  på  att  en  anställning som doktorand medför
samma sociala och arbetsrättsliga  villkor som andra
anställningar,    vilket   inte   är   fallet    med
utbildningsbidraget.  En  process för att successivt
avskaffa utbildningsbidragen  och  ersätta  dem  med
doktorandtjänster  inleddes  1987, men avbröts efter
förslag i budgetpropositionen för budgetåret 1995/96
(prop.   1994/95:100,   bet.  UbU13,   rskr.   355).
Anledningen   var   att  doktorandtjänsten    kostar
betydligt mer för lärosätet  än utbildningsbidraget,
att   ett   stort   antal   utbildningsbidrag   hade
tillskapats   med   externa  medel   och   att   den
statsfinansiella situationen  var sådan att det inte
fanns  ekonomiskt  utrymme  för  att  omvandla  alla
befintliga   utbildningsbidrag.   I   samband    med
forskarutbildningsreformen  1998,  då  möjligheterna
att anta doktorander kopplades till att  doktoranden
skulle    ha   sin   försörjning   klar   för   hela
utbildningstiden,   bestämdes   att   den  som  haft
utbildningsbidrag  för  doktorander  skall  erbjudas
anställning som doktorand senast då två  år återstår
av  utbildningstiden  (prop. 1997/98:1 utg.omr.  16,
bet. UbU7, rskr. 109).  Bestämmelsen  finns  nu  i 5
kap.   4   §   högskoleförordningen  (1993:100).  De
nackdelar       i       trygghetshänseende       som
finansieringsformen  utbildningsbidrag   har   haft,
t.ex.  i  fråga om rätt till a-kassa när doktoranden
har slutfört  studierna till doktorsexamen och söker
arbete, skall därmed vara undanröjda.
Regeringen har  hitintills  i  regleringsbrev  för
varje  lärosäte  föreskrivit  ett  minimibelopp  som
lärosätet  skall använda för studiefinansiering inom
forskarutbildningen,   dvs.   utbildningsbidrag  och
anställningar  som doktorand. I  budgetpropositionen
(s. 127) redovisas  att  majoriteten  av  lärosätena
enligt   sina  årsredovisningar  avsätter  betydligt
större summor  till  detta  än  vad  regeringen  har
föreskrivit som minimum. Inom t.ex. det humanistisk-
samhällsvetenskapliga   vetenskapsområdet   fördelar
lärosätena   resurser  som  överstiger  det  angivna
minimibeloppet  för  studiefinansiering  med  12  %.
Regeringen  avser  därför  att  ta bort villkoret om
minimibelopp     för     studiefinansiering     inom
forskarutbildningen.
Stipendier  medför,  till   skillnad   från   både
utbildningsbidrag  och  anställning  som  doktorand,
inga sociala eller arbetsrättsliga förmåner.  De  är
därför  en  form för studiefinansiering som inte bör
användas. Regeringen  har sedan flera år föreskrivit
att stipendier för doktorander  som  är  avsedda att
vara  alternativ  till  lön  eller  annan  form   av
studiefinansiering  inte  får  finansieras med medel
från statsbudgeten.
Utskottet anser inte att de tillkännagivanden  som
begärs i Centerpartiets yrkanden behövs.

Examensrätt i forskarutbildningen för Högskolan
i Jönköping


Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör inte göra något
tillkännagivande om att regeringen bör ge
Högskolan i Jönköping humanistisk-
samhällsvetenskapligt vetenskapsområde.

Motionerna

Motionerna  2002/03:Ub334  (kd,  s, m, fp, v, c) och
2002/03:Ub265 (s) tar upp frågan om  den begränsning
till  fyra  samhällsvetenskapliga ämnen  som  i  dag
gäller för Högskolan  i  Jönköping  när  det  gäller
examensrätt     i     forskarutbildningen.    Enligt
sexpartimotionen      innebär       förslaget      i
budgetpropositionen att Högskolan i Jönköping får en
sådan  förstärkning  av statsanslaget att  det  blir
möjligt för den att utbilda  doktorer i nivå med det
examensmål som statsmakterna har  satt. Motionärerna
hävdar   att   högskolan   nu   har  kapacitet   för
forskarutbildning       i      ytterligare      fyra
samhällsvetenskapliga ämnen.  I motion 2002/03:Ub265
påtalar motionärerna som ett problem att Högskolan i
Jönköping   inte   förfogar  över  examensrätt   för
forskarutbildning    som     är    relaterad    till
lärarutbildningen.  Regeringen   bör   enligt   båda
motionerna bevilja Högskolan i Jönköping examensrätt
inom      det      humanistisk-samhällsvetenskapliga
vetenskapsområdet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna.

Högskolan  i  Jönköping  har  ansökt  om  att  bli
tilldelad          humanistisk-samhällsvetenskapligt
vetenskapsområde, vilket  skulle öppna möjlighet för
högskolan att examinera doktorer  inom  detta område
utan inskränkning. Högskoleverket har prövat ärendet
och  tillstyrkt  ansökningen  i maj 2001. Regeringen
har ännu inte avgjort ärendet.
Beslutsrätten när det gäller  vetenskapsområde för
de statliga lärosätena flyttades från Högskoleverket
till  regeringen den 1 april 1999.  Syftet  var  att
skapa  en   beslutsordning   där  inrättande  av  en
verksamhet och beslut om resurser  till denna skulle
bli  sammanhängande  (prop. 1998/99:1  utg.omr.  16,
bet. UbU1, rskr. 98).  De statliga högskolor som har
tilldelats vetenskapsområde  har  samtidigt anvisats
ökade resurser under ett eget anslag  till forskning
och forskarutbildning. Under anslaget 25:71 Enskilda
utbildningsanordnare    på   högskoleområdet    m.m.
föreslår   regeringen   i   budgetpropositionen   en
resursökning   till   Högskolan  i   Jönköping   för
forskning  och  forskarutbildning   med   drygt  3,1
miljoner kronor. De statliga högskolor som  har fått
vetenskapsområde  föreslås  få  en resursökning  med
drygt 5,2 miljoner kronor 2003.

Kravet på full kostnadstäckning


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  inte föreslå att Cancerfonden
skall undantas från  det  generella kravet på
full  kostnadstäckning  för externfinansierad
forskning vid universitet och högskolor.
Jämför reservation 20 (m).

Gällande bestämmelser

I  regleringsbrev för 2002  har  regeringen,  liksom
tidigare  år,  föreskrivit  att  när universitet och
högskolor  får  inkomster  i  form av  avgifter  och
bidrag  i  den  egna  verksamheten   skall  samtliga
kostnader  som  är  förenade  med den på detta  sätt
finansierade verksamheten täckas  med  dessa  medel,
inklusive    verksamhetens   andel   av   gemensamma
kostnader (full  kostnadstäckning).  En  lägsta nivå
för   påslag   för  indirekta  kostnader  skall  för
lärosätet vara minst  18 %  av  forskningsprojektets
direkta kostnader, exklusive lokalkostnader.

Motionen

I  motion 2002/03:Ub278 (m) begär  motionärerna  att
Cancerfonden,    som   är   en   huvudfinansiär   av
cancerforskningen  i  Sverige,  skall  undantas från
kravet  på att även täcka lärosätets lokalkostnader.
Påslaget   för   indirekta   kostnader   bör  enligt
motionärerna för Cancerfondens bidrag stanna  vid 12
%,   den  nivå  som  gällde  fram  t.o.m.  2000.  De
framhåller    att    Cancerfonden   är   en   ideell
organisation med brett  folkligt stöd och att fonden
avlastar staten ansvaret  för  forskningen kring vår
näst    största    folksjukdom.   Tillsammans    med
lokalkostnaderna motsvarar  den höjning som infördes
2001  av påslaget för indirekta  kostnader  från  12
till   18   %   drygt   kostnaden   för   cirka   60
cancerforskningsprojekt. Motionärerna befarar att de
höga påslagen  för  indirekta  kostnader  kommer att
negativt påverka givarnas vilja att skänka pengar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

I huvudsak likalydande motioner har avslagits  vid
de   två  senaste  riksmötena.  Liksom  då  hänvisar
utskottet   till   att  en  korrekt  tillämpning  av
principen om full kostnadstäckning  är nödvändig för
att   inte  universitetens  och  högskolornas   egna
resurser  skall  urholkas  (bet. 2000/01:UbU6, rskr.
98).

Forskning om isocyanater


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  anser  inte att det  behövs  något
tillkännagivande om  stöd  till forskningen i
Hässleholm om isocyanater.

Motionerna

Motionerna 2002/03:Ub406 (v)  och  2002/03:Ub453 (s)
tar upp situationen för den forskning om isocyanater
som  bedrivs  av  en  forskningsgrupp i  Hässleholm.
Isocyanater tillhör en  grupp  mycket  giftiga ämnen
som     skapar     allvarliga    arbetsmiljöproblem.
Forskningen i Hässleholm  har  hittills varit knuten
till Lunds universitet, men universitetet har enligt
motionärerna    beslutat    om    nedläggning     av
verksamheten. Fortsatt stöd från samhällets sida för
denna  verksamhet begärs i båda motionerna. I motion
2002/03:Ub406  sägs  att  det är fullt naturligt och
rimligt  att  involvera  arbetsmarknadens  parter  i
samråd kring ekonomi och organisation när det gäller
forskningen om isocyanater.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om
tillkännagivande.

Den   forskningsverksamhet    i   Hässleholm   som
motionärerna pläderar för har hittills  finansierats
med  externa  medel.  Sedan  finansiärerna inte  har
kunnat utlova finansiering på längre sikt, har Lunds
universitet funnit det nödvändigt  att  säga  upp de
anställda   inom   denna   verksamhet  på  grund  av
arbetsbrist per den 1 januari 2003. Regeringen har i
budgetpropositionen,    inom    utgiftsområde     14
Arbetsliv,  föreslagit att 6,7 miljoner kronor skall
tillföras  anslaget  23:2  Arbetslivsinstitutet  för
2003  för  isocyanatforskningen.   Utgiftsområde  14
tillhör arbetsmarknadsutskottets beredning.
Stockholms  universitet har förklarat  sig  berett
att ta över forskargruppen  i Hässleholm, dock under
förutsättning  att  universitetet   kan  påräkna  en
ramhöjning på 3,5 miljoner kronor från år 2005.
Utskottet har erfarit att forskning om isocyanater
bedrivs,    förutom   i   Hässleholm,   vid   Lunds,
Stockholms,  Umeå   och   Örebro   universitet.  Den
forskning   som   bedrivs   i  Hässleholm  är   inte
grundforskning, och det kan inte  rimligen förväntas
att  den  skall bedrivas med de anslag  som  anvisas
inom     utgiftsområde     16     Utbildning     och
universitetsforskning.  Utskottet förutsätter att de
myndigheter som förfogar  över  medel  för tillämpad
forskning,  samt de arbetsmarknadsparter  som  anser
att forskningen  i Hässleholm har stor betydelse för
arbetsmiljön,  anstränger   sig  för  att  finna  en
långsiktig  lösning  på  finansieringen   av   denna
forskning.

Finansiering av lokala studiecentrum


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen     bör     inte     göra     några
tillkännagivanden om att staten skall stå för
kostnaderna   för   lokala   studiecentrum  i
kommunerna.

Motionerna

För att bredda rekryteringen till högskoleutbildning
spelar enligt motion 2002/03:Ub508  (s)  kommunernas
lokala  studiecentrum  en  viktig roll. Motionärerna
refererar en undersökning av  högskolestuderande vid
sådana centrum läsåret 1997/98 som visar att ca 25 %
av högskolenybörjarna från Hälsingland studerade vid
sådana centrum och att mer än hälften  av dessa inte
skulle  ha  påbörjat  utbildningen om studierna  och
samlingarna i sin helhet hade varit förlagda till en
högskoleort.  Den kartläggning  som  Glesbygdsverket
genomför på regeringens  uppdrag  visar att ekonomin
för  att  finansiera  dessa centrum är  det  största
hindret för en fortsatt  utveckling av verksamheten.
I  motion  2002/03:Ub260  (fp)  tar  motionären  upp
distansundervisningen och skriver att det är viktigt
att  staten, som svarar för  högskolorna,  står  för
dessa   kostnader   och   inte  övervältrar  dem  på
kommunerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om
tillkännagivanden.

Glesbygdsverket   har  nyligen   till   regeringen
överlämnat  rapporten   Kartläggning  av  lärcentra.
Verket  föreslår att en utredning  skall  tillsättas
med syfte  att  utforma ett "Högskolelyft" i form av
ett ekonomiskt stöd  till  de  kommuner som åtar sig
att  via ett lokalt studiecentrum  eller  lärcentrum
tillhandahålla    service    till    studerande   på
högskolenivå.  Utskottet  utgår från att  regeringen
kommer  att  överväga Glesbygdsverkets  förslag  och
anser att riksdagen  inte  bör föregripa regeringens
beredning av ärendet.

Fristående högskolor


Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om att
för år 2005 avsätta medel för  två fristående
högskolor.
Jämför reservation 21 (m).

Motionen

Moderata   samlingspartiet   föreslår    i    motion
2002/03:Ub558  yrkande  25  att två miljarder kronor
skall  avsättas  år  2005  för  inrättande   av  två
fristående universitet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Förslag   om   fler   fristående   högskolor   har
behandlats   av   riksdagen  varje  år  under  förra
mandatperioden, senast  i  betänkande 2001/02:UbU11.
Utskottet har fortfarande uppfattningen att det inte
finns anledning att avsätta statsmedel för att skapa
fristående högskolor, eftersom  de ramvillkor som nu
gäller  för statliga universitet och  högskolor  ger
dessa stort  utrymme för självbestämmande, något som
har fått till  följd  en  stor  mångfald  i fråga om
utbildningsutbud  och  undervisningsformer. Det  kan
också noteras att varken  regeringen  eller något av
oppositionspartierna  har  lämnat  något förslag  om
utgiftstak för 2005.

Examensrätt m.m. till Högskolan på Gotland


Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser inte att riksdagen bör uttala
sig om huruvida Högskolan på Gotland skall få
egen  examensrätt  för  lärarexamen, eftersom
sådana beslut ankommer på Högskoleverket.

Motionen

I motion 2002/03:Ub470 (c) pläderar motionärerna för
att  de  fria  forskningsmedlen   vid  Högskolan  på
Gotland skall utökas och för att högskolan skall ges
rätt att själv utfärda lärarexamen.  Lärarutbildning
bedrivs  vid  Högskolan  på Gotland i samverkan  med
Lärarhögskolan i Stockholm, som har rätt att utfärda
lärarexamen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Högskolan      på      Gotland     tillförs      i
budgetpropositionen en utökning  med  drygt  8  % av
sina   medel  till  forskning  inom  anslaget  25:73
Forskning  och  konstnärligt  utvecklingsarbete  vid
vissa  högskolor.  Detta  är  en  större procentuell
ökning  än  vad  som  föreslås för flertalet  övriga
högskolor som får medel under anslaget.
Enligt högskolelagen  är  det  Högskoleverket  som
beslutar  vid  vilka  statliga högskolor de i bilaga
till  högskoleförordningen   angivna   examina   får
avläggas (1 kap. 11 §, 1992:1434).

4 Vissa centrala myndigheter m.m.


Inledning

I   detta   avsnitt   behandlar  utskottet  anslagen
25:75-25:80 som avser myndigheterna  Högskoleverket,
Verket       för      högskoleservice,      Centrala
studiestödsnämnden,      Överklagandenämnden     för
studiestöd,  Internationella   programkontoret   för
utbildningsområdet    respektive   Myndigheten   för
Sveriges  nätuniversitet.   Dessutom  behandlas  här
anslagen 25:81 Kostnader för  Sveriges  medlemskap i
Unesco   m.m.   och   25:82  Utvecklingsarbete  inom
Utbildningsdepartementets område m.m.


Resultat


Regeringen   lämnar   i  budgetpropositionen   bl.a.
följande     uppgifter    om    verksamheten     vid
Högskoleverket  under år 2001. Under verksamhetsåret
har Högskoleverkets  arbete starkare profilerats mot
utvärdering,  tillsyn  och  uppföljning.  Den  andra
omgången  av  verkets utvärderingar  av  lärosätenas
kvalitetsarbete - som pågår under perioden 1998-2002
- har genomförts.  År 2001 var också det första året
i    en    sexårig    cykel    av     ämnes-     och
programutvärderingar;  totalt genomfördes nio sådana
utvärderingar. Arbetet med  att utveckla metoder för
kvalitetsgranskningarna fortsätter  bl.a.  genom  en
rådgivande  grupp  med  internationella experter som
följer  och  kritiskt  granskar   processen.  Verket
följer  också den internationella utvecklingen  inom
området.   En   viktig   uppgift   är  att  förmedla
information   om  granskningarna  till  studenterna.
Under   verksamhetsåret   har   tillsynsverksamheten
utvecklats,   och   antalet   inkomna  och  avgjorda
enskilda ärenden har ökat. Regeringens  bedömning är
att    resultatinformationen    i    Högskoleverkets
årsredovisning ger en god bild av utvecklingen  inom
de   områden  som  verket  har  ansvar  för.  Enligt
regeringens  mening  har  de mål som ställts upp för
verksamheten uppnåtts.

I  fråga  om  Verket  för  högskoleservice,   VHS,
konstaterar    regeringen    att    den   samordnade
antagningen  till  grundläggande  högskoleutbildning
höstterminen  2001  och vårterminen 2002  genomförts
inom uppsatta tids- och  kostnadsramar.  VHS hemsida
på  Internet  har  byggts  ut  och  alltfler sökande
ansöker   till  högskoleutbildning  via  nätet.   En
gemensam hemsida, där universitet och hög-skolor kan
annonsera sina lediga utbildningsplatser, har tagits
i bruk under året. Ett internt arbete med översyn av
VHS upphandlingsverksamhet har resulterat i att både
antalet upphandlingar och värdet på dessa ökat under
år 2001. Ökningen  av  antalet upphandlingar är dock
kraftigare för VHS sekundära  kundgrupp, dvs. övriga
myndigheter, än för universitet  och  högskolor. Det
ekonomiska  målet för upphandlingsverksamheten,  att
intäkterna skall  täcka  100  %  av kostnaderna, har
uppnåtts  under år 2001. Likaså har  det  ekonomiska
målet för antagningsverksamheten  uppnåtts, nämligen
att intäkterna skall täcka 85 % av kostnaderna.
Regeringens  bedömning  är  att  år 2001  var  ett
extraordinärt     verksamhetsår     för     Centrala
studiestödsnämnden,     CSN.     Ett    helt    nytt
studiestödssystem  togs  i  bruk  och   hela   CSN:s
personal   utbildades  för  detta  ändamål.  Förutom
utvecklingen  av ett nytt IT-system för handläggning
tillkom  en rad  olika  omständigheter  som  beredde
myndigheten  stora  utmaningar.  Bland  annat  ökade
ansökningsvolymen  inför hösten 2001 markant då alla
studerande,    som    en   följd    av    det    nya
studiestödssystemet,  var   tvungna  att  ansöka  om
studiemedel på nytt. Situationen  medförde betydligt
längre  handläggningstider och sämre  telefonservice
än vad som  annars  hade  varit  fallet.  Regeringen
bedömer  att  nämndens insatser både när det  gäller
handläggningstider   och   tillgänglighet  inte  har
svarat  mot  de  krav som bör kunna  ställas  på  en
statlig myndighet.  Emellertid  har administrationen
av  det  nya  studiestödssystemet nu  stabiliserats.
Samtidigt har CSN  förbättrat sin förmåga att på ett
effektivt     sätt     hantera     regelverk     och
handläggningsrutiner. Regeringen  anser  därför  att
myndigheten  har  bättre  förutsättningar  att under
åren  2002  och 2003 klara de krav som regering  och
riksdag ställer.
Överklagandenämnden     för    studiestöd    (ÖKS)
inrättades den 1 maj 2001.  Verksamheten  har  under
det  andra  halvåret  2001  varit  under uppbyggnad.
Enligt  regeringen  måste  därför  alla  bedömningar
göras  med viss försiktighet. Myndighetens  ambition
med     verksamheten      under      det      första
verksamhetshalvåret  har  varit att åstadkomma bästa
möjliga  kombination  av  kraven  på  rättssäkerhet,
snabb   ärendehantering   och   god   service.   ÖKS
verksamhet  och arbetsbelastning är  på  många  sätt
beroende  av verksamheten  inom  CSN.  Hittills  har
antalet ärenden  motsvarat  den  förväntade volymen.
Den  genomsnittliga  handläggningstiden   ligger  på
mellan   tre   och   fyra   veckor.  Regeringen  gör
bedömningen att myndigheten har  visat  på  ett gott
administrativt resultat och har goda förutsättningar
att även fortsättningsvis nå uppställda mål.
Internationella         programkontoret        för
utbildningsområdet ansvarar för genomförandet av ett
stort  antal  internationella   program.   Även   om
verksamheten  i  huvudsak  har fungerat väl under år
2001 finns det enligt regeringens  bedömning utrymme
för ytterligare kvalitetsförbättringar.
Den   1   mars  2002  startade  verksamheten   vid
Myndigheten för  Sveriges  nätuniversitet. Under den
första  tiden  har  arbetet  koncentrerats   på  att
upprätta  en provisorisk webbplats (IT-stödd portal)
med  grundläggande   information   och  söktjänster.
Myndigheten har vidare upprättat ett  register  över
den  IT-stödda distansutbildning som universitet och
högskolor    anmält    till   myndigheten.   Därtill
förbereder myndigheten insatser  avseende kompetens-
och    organisationsutveckling    kring     IT-stödd
distansutbildning.    År   2003   kommer   att   bli
myndighetens första år med full verksamhet.

Anslag m.m.


Utskottets förslag i korthet

Utskottet   föreslår   att    riksdagen   för
budgetåret 2003 anvisar följande belopp under
anslagen (ramanslag):
25:75 Högskoleverket 187 019 000 kr
25:76 Verket för högskoleservice   13 492 000
kr
25:77   Centrala   studiestödsnämnden    m.m.
369 609 000 kr
25:78   Överklagandenämnden   för  studiestöd
10 286 000 kr
25:79 Internationella programkontoret för ut-
bildningsområdet   40 795 000 kr
25:80 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet
35 029 000 kr
25:81 Kostnader för Sveriges medlemskap i
Unesco m.m.   38 402 000 kr
25:82 Utvecklingsarbete inom Utbildnings-
departementets område m.m.   18 100 000 kr
Motionsyrkanden   med   förslag   om    andra
anslagsbelopp  och  anslagsvillkor bör därmed
avslås.
Jämför särskilda yttranden 1 (m) och 3 (kd).
Riksdagen bör även avslå  motionsyrkanden som
rör     inrättande     av    ett    oberoende
kvalitetsinstitut för den  högre utbildningen
m.m.,  granskning  av  kvalitetsarbetet  inom
Sveriges  nätuniversitets   distansutbildning
m.m.,       omprövning       av      Centrala
studiestödsnämndens (CSN) roll samt införande
av straffavgift för CSN.
Jämför reservationerna 22 (fp),  23  (v),  24
(m, fp, kd) och 25 (fp).

25:75 Högskoleverket

Högskoleverkets uppgift är att genom uppföljning och
utvärdering bidra till att förbättra och förnya  den
högre  utbildningen  och forskningen vid universitet
och högskolor. Högskoleverket  svarar  för tillsynen
över   högskolans   verksamhet   i   syfte  att  öka
rättssäkerheten  i högskolan. Verket har  också  som
uppgift  att  på  uppdrag  av  regeringen  genomföra
utredningar   och  utvärderingar   som   grund   för
regeringens ställningstagande i olika frågor. Verket
har dessutom ansvar  för  statistik  om verksamheten
vid  universitet  och högskolor. Högskoleverket  har
rätt  att  ta  ut  avgift   för  att  tillhandahålla
högskoleprovet.   Avgiftens   storlek   regleras   i
högskoleförordningen (1993:100).

I  budgetpropositionen  anmäler   regeringen   sin
avsikt   att   besluta  om  en  ny  instruktion  för
Högskoleverket. I enlighet med regeringens förslag i
propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15,
bet.   UbU4,  rskr.   98)   skall   då   Rådet   för
högskoleutbildning  vid  Högskoleverket  ändra  namn
till Rådet för högre utbildning, samtidigt som rådet
får    utökade    uppgifter.   Regeringen   beräknar
ytterligare 10 miljoner  kronor under anslaget nästa
budgetår för de nya uppgifterna.
För budgetåret 2003 föreslår  regeringen  att till
Högskoleverket anvisas 187 019 000 kr, varav  36 211
000   kr   skall   disponeras  av  Rådet  för  högre
utbildning.
U  t  s  k  o  t  t e t   tillstyrker  regeringens
förslag. Riksdagen bör  till  Högskoleverket  anvisa
det begärda anslagsbeloppet på 187 019 000 kr.

Folkpartiet   hävdar   i  motion  2002/03:Ub323  att
Högskoleverkets  ställning   som   myndighet   under
regeringen    i   längden   kan   försvaga   verkets
möjligheter att  bedriva  en självständig granskning
av kvaliteten vid landets universitet och högskolor.
Motionärerna  anser att verkets  roll  bör  renodlas
till  enbart myndighetsutövning  (yrkande  10).  Det
innebär  bl.a.  att  verket  har som sitt ansvar att
kontrollera att bestämmelser uppfylls.  Verket skall
t.ex. kunna dra in examensrättigheter från lärosäten
för     utbildningar    som    inte    upprätthåller
kvalitetskraven.    Utvärderingen   av   lärosätenas
förmåga  att  bedriva  en  högkvalitativ  utbildning
måste  emellertid  utövas  av  andra  institutioner,
vilkas   arbete  inte  riskerar   att   politiseras.
Kvalitetsgranskningen   bör   därför  brytas  ut  ur
Högskoleverket   och   läggas   på   ett   oberoende
kvalitetsinstitut   för   högskolan  (yrkande   11).
Institutet   bör   bestå   av   representanter   för
ämnesområden,    discipliner    och    vetenskapliga
tidskrifter.

U   t   s  k  o  t  t  e  t   föreslår  avslag  på
motionsyrkandena.
Liknande    motionsyrkanden    om   renodling   av
Högskoleverkets     roll    och    ett    fristående
kvalitetsinstitut  för   högskolan   har  vid  flera
tillfällen  avslagits  av  riksdagen, senast  hösten
2001 (bet. 2001/02:UbU4 s. 46).  Utskottet  framhöll
då,   med   anledning   av   framförda  farhågor  om
politisering,   att  Högskoleverkets   utvärderingar
utförs   av   högt   kvalificerade   experter   inom
respektive område. I stor  utsträckning hämtas dessa
experter  från  andra länder än  Sverige.  Utskottet
anför  samma skäl  för  avslag  på  nu  föreliggande
yrkanden.

Enligt Vänsterpartiet  i  motion  2002/03:Ub312  bör
Högskoleverket  få  i  uppdrag  att särskilt granska
kvalitetsarbetet   inom   Sveriges   nätuniversitets
distansutbildning  (yrkande  1). Motionärerna  anser
vidare  att  en  del  av  de extra  resurserna  till
distansutbildningen bör användas för att säkerställa
att  studenternas  inflytande  på  denna  utbildning
håller en tillräckligt hög nivå (yrkande 2).

U t s k o t t e t   förutsätter att Högskoleverket
i  sitt  arbete  med  granskning  och  bedömning  av
kvalitetsarbetet vid universitet och högskolor också
inkluderar  de  distansutbildningar  som  lärosätena
ger.  Kvalitetsarbetet   är   enligt   1 kap.   4  §
högskolelagen  (1992:1434)  en gemensam angelägenhet
för    högskolornas   personal   och    studenterna.
Högskolorna  skall  verka för att studenterna tar en
aktiv   del   i  arbetet  med   att   vidareutveckla
utbildningen (1 kap. 4 a §).
Med  hänvisning   till   det   anförda   avstyrker
utskottet motion 2002/03:Ub312.

25:76 Verket för högskoleservice

Verket  för  högskoleservice (VHS) ansvarar för  den
samordnade    antagningen     till     grundläggande
högskoleutbildning.   Utöver   detta  biträder   VHS
universitet,  högskolor  och andra  myndigheter  vid
upphandling.

Från anslaget bestrids kostnader för underhåll och
utveckling    av    datorbaserade     system     för
antagningsprocessen   samt   kostnader   för   övrig
antagningsverksamhet,    såsom   betygsdatabas   och
bedömning av utländska gymnasiebetyg.
Regeringen föreslår att  till  VHS  för budgetåret
2003 anvisas 13 492 000 kr. Därutöver har regeringen
under   anslaget   25:72  Särskilda  utgifter   inom
universitet och högskolor  m.m.  föreslagit  att VHS
får disponera 1 miljon kronor under år 2003 för  att
minska  handläggningstiderna  i ärenden om bedömning
av utländska gymnasiebetyg.
U  t  s  k  o t t e t  har inget  att  erinra  mot
regeringens medelsberäkning.  Riksdagen bör till VHS
anvisa 13 492 000 kr.

25:77 Centrala studiestödsnämnden m.m.

Anslaget  finansierar utgifter för  tilldelning  och
återbetalning  av  studiestöd  samt  tilldelning och
återbetalning   av   lån   för   hemutrustning   för
flyktingar.   Anslaget   finansierar  också   delvis
Centrala  studiestödsnämndens   (CSN)  studiesociala
insatser.  Från anslaget utgår vidare  sedan  den  1
juli 2001 medel  för  administration  av  bidrag vid
korttidsstudier  till  dels  Statens  institut   för
särskilt      utbildningsstöd      (Sisus),     dels
Landsorganisationen     i     Sverige    (LO)    och
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).

Regeringen föreslår att riksdagen  till  CSN  m.m.
för   budgetåret  2003  anvisar  369 609 000  kr.  I
anslaget  för  år  2003 finns engångsvis 10 miljoner
kronor för kostnader  i  samband  med inrättandet av
ett servicecenter för studiestöd i  Kiruna. Därefter
skall  CSN finansiera servicecentret i  Kiruna  inom
ramen för  myndighetens ordinarie anslagsnivå. En ny
utbildning  som  leder  till  brandmansexamen  skall
inrättas fr.o.m. hösten 2003. För att kompensera för
ökad handläggning  av studiestöd till följd av detta
har anslaget förstärkts med 100 000 kr.
I budgetpropositionen  redovisas  en  prognos  för
inbetalda  avgifter  år 2003 till CSN om 290 000 000
kr.  Avgifterna  får  i  sin  helhet  disponeras  av
myndigheten  och  skall bidra  till  att  finansiera
verksamheten hos CSN.
Sammantaget beräknas  CSN  således  för budgetåret
2003  kunna disponera (369 609 000 + 290 000 000  =)
659 609 000 kr.
Moderata   samlingspartiet   föreslår   i   motion
2002/03:Ub558  yrkande  15  att  riksdagen  till CSN
anvisar  140  miljoner  kronor utöver vad regeringen
föreslagit eller 509 609 000  kr.  Moderaterna anser
att myndigheten inte skall få disponera  avgifter på
det sätt som regeringen medger. Tekniken innebär att
man kringgår budgetramen, menar de. I praktiken  ger
Moderaternas   förslag   en   lägre   driftram   för
myndigheten som de dessutom vill konkurrensutsätta.
U  t  s  k  o t t e t  behandlade under föregående
riksmöte  ett  motsvarande   förslag  från  Moderata
samlingspartiet (bet. 2001/02:UbU1 s. 80). Liksom då
erinrar utskottet om att riksdagen så sent som våren
2000  godkände  att  intäkter  från   avgifter   för
uppläggning   av  lån  vid  CSN  får  disponeras  av
myndigheten (prop.  1999/2000:100, yttr. UbU7y, bet.
FiU27,  rskr.  262). Återbetalningsverksamheten  har
sedan   länge   finansierats    med   avgifter   som
myndigheten  får disponera (prop.  1988/89:100  bil.
10, SfU15, rskr.173). CSN:s verksamhet var t.o.m. år
2000   indelad   i    tre   resultatområden,   varav
återbetalning av studielån  var ett. På grund av att
denna indelning medförde problem  för den ekonomiska
styrningen  av  verksamheten  slogs resultatområdena
samman   till  ett  enda  sådant  område.   Samtliga
avgifter redovisas därför mot anslaget.
Utskottet,  som  inte  har  något  att invända mot
regeringens   beräkning  av  medel  under  anslaget,
föreslår att riksdagen med avslag på motionsyrkandet
anvisar 369 609 000 kr till CSN för budgetåret 2003.

I tre motioner  begärs  en  omprövning  av  Centrala
studiestödsnämndens roll.

Folkpartiet uttalar i motion 2002/03:Ub338 yrkande
1  att  det  är  angeläget att bryta CSN:s de facto-
monopol      på      att     erbjuda      studielån.
Studielånsmarknaden   måste   öppnas   för   verklig
konkurrens  från  banker   och   andra   finansiella
institut.   På   så  sätt  kan  enligt  motionärerna
effektiviteten  i  administrationen  av  studielånen
främjas, liksom graden av service mot studenterna. I
ett  system med en friare  studielånsmarknad  kommer
det dock  fortfarande att finnas behov av en statlig
myndighet som  fattar  beslut  om vilka personer som
har    rätt   att   omfattas   av   den   offentliga
studiefinansieringen   eller,   i   praktiken,   det
statliga borgensåtagandet, påpekar motionärerna.
Liknande  synpunkter framförs av Kristdemokraterna
i motion 2002/03:
Ub452 yrkande  9.  De vill att regeringen skall låta
utreda om studiemedelsutbetalningar bör ske via bank
i  stället för via en  statlig  myndighet.  CSN  bör
emellertid  behålla  sin  roll  när  det  gäller att
bedöma  den  enskildes  rätt  till  bidrag  och lån.
Staten,  genom CSN, bör också fortsättningsvis  vara
garant  för   lånen.  En  sådan  ordning  där  CSN:s
bedömningsmonopol  i fråga om studielån kompletteras
med utbetalning av lånet via bank ger möjlighet till
mer flexibla lösningar  för  den enskilda studenten,
framhåller Kristdemokraterna.
Också i motion 2002/03:Ub297  (m)  yrkande  1 förs
fram  förslag  om  att  statens roll skall begränsas
till   att   bevilja   studielån    och    garantera
återbetalning av lånet. Enligt motionärerna  bör CSN
läggas   ned.   I   stället  bör  banker  och  andra
finansiella företag få administrera studiestödet.
U  t  s  k  o  t  t  e  t    föreslår   avslag  på
motionsyrkandena.
Frågan   om   en  omprövning  av  CSN:s  roll  har
behandlats i riksdagen  vid  ett  flertal tillfällen
under  senare  år. Den har aktualiserats  främst  av
påvisade  långa  handläggningstider   hos   CSN  och
myndighetens  dåliga tillgänglighet för studenterna.
Senast vid föregående riksmöte har motionsyrkanden i
ärendet  avslagits   av   riksdagen  på  förslag  av
utskottet (bet. 2001/02:UbU1).  Utskottet  vidhåller
sin uppfattning att nuvarande ordning, nämligen  att
CSN  sköter  både  utbetalning och återbetalning har
fördelar både för staten och studenterna.
Enligt      vad      som      inhämtats       från
Utbildningsdepartementet       har      myndighetens
handläggningstider,    både    när    det     gäller
genomsnittlig  handläggningstid  och  andel  ärenden
behandlade inom tre veckor, förbättrats hösten  2002
i  jämförelse med föregående höst. Andelen besvarade
telefonsamtal  ligger betydligt högre. Detta framgår
av  den  servicestatistik   som   CSN   lämnar  till
Utbildningsdepartementet    varannan    vecka   (dnr
U2002/4232/ST).
I sammanhanget bör nämnas att Riksdagens revisorer
för  närvarande  genomför en granskning av  Centrala
studiestödsnämnden. Enligt en förstudie (2001/02:14)
Sköter CSN sitt uppdrag? skall granskningen särskilt
inriktas   på  CSN:s   service   till   allmänheten,
myndighetens  handläggningstider  och  avgifter samt
regeringens   styrning   av   CSN.   En  rapport   i
granskningsärendet  beräknas  föreligga   i  januari
2003.

Ett   förslag   om   införande  av  en  s.k.  omvänd
straffavgift  för Centrala  studiestödsnämnden  förs
fram i Folkpartiets motion 2002/03:Ub338 yrkande 2 i
syfte att skärpa  effektiviteten  i administrationen
av  studielånen.  Motionärerna vill att  myndigheten
skall  bli  skyldig  att  betala  straffavgift  till
studenter som inte får sina studiemedel i tid, t.ex.
på  grund  av  långa  handläggningstider.  En  sådan
straffavgift skall också utbetalas om studenten inte
får information eller svar  på  ansökan inom en viss
tid.

U  t s k o t t e t  behandlade och  avstyrkte  ett
motsvarande   motionsyrkande   hösten   2001   (bet.
2001/02:UbU1).   Utskottet   anförde   att   det  är
angeläget   att  CSN  handlägger  studiestödsärenden
korrekt och effektivt  för  samtliga  studerande. En
ytterligare minskning av CSN:s resurser  torde  dock
knappast   främja   vare   sig  servicegraden  eller
effektiviteten.  Med  samma motivering  avstyrks  nu
motion 2002/03:Ub338 yrkande 2.

25:78 Överklagandenämnden för studiestöd

Överklagandenämnden för  studiestöd (ÖKS) inrättades
den 1 maj 2001 (förordning  2001:79,  ändr. 2001:363
och  735).  Nämnden  skall  pröva  överklaganden  av
Centrala  studiestödsnämndens  beslut   enligt   den
studiestödslag (1999:1395) som trädde i kraft den  1
juli  2001.  Nämnden har även till uppgift att pröva
överklaganden    av    beslut   om   bidrag   enligt
förordningen    (2001:362)     om     bidrag     vid
korttidsstudier.

Regeringen    föreslår    att    riksdagen    till
Överklagandenämnden  för  studiestöd  för budgetåret
2003 anvisar 10 286 000 kr.
U t s k o t t e t  tillstyrker regeringens förslag
till medel under anslaget.

25:79 Internationella programkontoret för
utbildningsområdet

Internationella          programkontoret         för
utbildningsområdet ansvarar för:

- Sokrates, EU:s program för utbildning,
-
-    Leonardo   da   Vinci,   EU:s    program    för
yrkesutbildning,
-
- Tempus,  EU:s  program  för  samarbete  inom högre
utbildning  med  Oberoende staters samvälde  (OSS),
västra Balkan och  Mongoliet; programmet innefattar
också Tempus-MEDA för  samarbete  med  ett  flertal
länder i Medelhavsområdet,
-
-   Linnaeus-Palme,   utbytesprogram  för  samarbete
mellan utvecklingsländer  och  svenska  universitet
och högskolor,
-
-  Minor  Field Studies (MFS), stipendieprogram  för
svenska studenter  för  att  bedriva  fältstudier i
utvecklingsländer,
-
-  Internship,  resestipendieprogram för universitet
och högskolor för samarbete med utvecklingsländer,
-
- Interpraktik, stipendier  för  praktik  i utlandet
för arbetslösa ungdomar,
-
- IAESTE, internationell praktikplatsförmedling  för
blivande civilingenjörer och naturvetare,
-
-  EU:s  utbytesprogram  inom  högre  utbildning med
Latinamerika   (Alfa),   Nordamerika  (EU/USA   och
EU/Kanada),  Australien (EU/Australien)  och  Japan
(EU/Japan),
-
-   Asem-dou,  samarbetsprogram   med   Asien,   där
programkontoret är kontaktpunkt,
-
-    Ett     år     i    Frankrike/Spanien/Tyskland,
utbytesprogram för gymnasiestuderande,
-
- Euroguidance Sweden,  tidigare  Resurscentrum  för
vägledning,
-
- Cedefop, studiebesök inom yrkesutbildning i EU,
-
-     Nordplus-Junior,    Nordiska    ministerrådets
utbytesprogram på gymnasienivå samt
-
-  internationella   stipendier   och   bidrag   för
internationalisering av den svenska skolan.
-
Regeringen  föreslår  att 40 795 000 kr anvisas till
programkontoret för budgetåret 2003.

U t s k o t t e t  anser  att riksdagen bör anvisa
det begärda anslagsbeloppet.

25:80 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet

Myndigheten för Sveriges nätuniversitet startade sin
verksamhet  den  1  mars 2002 (förordning  2002:26).
Myndigheten skall främja  och stimulera utvecklingen
av IT-baserad utbildning inom  nätuniversitetet. Den
skall   vidare   svara   för   information   om   de
utbildningar som universitet och  högskolor  anmäler
till nätuniversitetet.

Anslaget  finansierar myndighetens verksamhet,  en
presentation     av     lärosätenas     utbud     av
distansutbildning   i   en   IT-stödd   portal  samt
kostnader för att identifiera och stödja områden som
saknar IT-stödd distansutbildning.
Regeringen  föreslår  att  till  Myndigheten   för
Sveriges  nätuniversitet för budgetåret 2003 anvisas
35 029 000 kr.
År 2003 kommer  att bli myndighetens första år med
full  verksamhet.  En   höjning   av   anslaget  med
5 098 000       kr       har      beräknats      för
informationsverksamhet, samordning  av  högskolornas
utbud  av  IT-stödd  distansutbildning och samverkan
med olika intressenter.
Kristdemokraterna är  kritiska mot att Myndigheten
för  Sveriges  nätuniversitet   inrättats.   I  sitt
budgetalternativ, motion 2002/03:Ub418, tar de bort
35   miljoner   kronor  från  anslaget.  En  närmare
motivering  för detta  ges  i  motion  2002/03:Ub448
yrkande 3. Kristdemokraterna  anser  att  det är bra
att  lärosätena har ett lokalt och gemensamt  ansvar
för  Sveriges   nätuniversitet.   En  sammanhållande
nätportal  är  en  riktig  satsning  för   att  göra
Sveriges     nätuniversitet     överblickbart    för
studenterna. De vill dock hellre  se  en lösning där
lärosätena    driver   nätuniversitetet   och    där
Myndigheten  för  Sveriges  nätuniversitet  överförs
till     befintlig      myndighetsstruktur,     dvs.
Högskoleverket.
U  t  s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen  med
avslag på  motionsyrkandena  anvisar  35 029 000  kr
till  Myndigheten  för  Sveriges  nätuniversitet för
nästa budgetår. Enligt utskottets uppfattning  finns
det  behov  av  en särskild myndighet för att stödja
och  samordna den  IT-stödda  distansutbildning  som
anordnas av universitet och högskolor.

25:81 Kostnader för Sveriges medlemskap i
Unesco m.m.

Medlen  under anslaget är till största delen avsedda
att finansiera  Sveriges  medlemsavgift till Unesco,
vilken utbetalas i euro och  i  US-dollar.  Anslaget
täcker  även kostnader för Svenska unescorådet  samt
medlemsavgifter  till  fonden  för  konventionen  om
världens    natur-    och    kulturarv    respektive
Internationella    centret    för    bevarande   och
restaurering av kulturföremål i Rom
(ICCROM).

Regeringen  föreslår att riksdagen under  anslaget
för budgetåret 2003 anvisar 38 402 000 kr.
U t s k o t t e t  tillstyrker regeringens förslag
till anslagsbelopp.

25:82 Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område m.m.

De utgifter som  belastar ifrågavarande anslag avser
utvecklingen  av  system   som   skall   leda   till
effektivisering      och     kostnadsminskning     i
myndigheternas verksamhet  eller  av  system som ger
ökad   tillgång  till  information  nationellt   och
internationellt.  Vidare  finansierar  anslaget viss
övergripande   statistik   inom  utbildningsområdet.
Anslaget  kan  även tas i anspråk  för  vissa  andra
myndighetsövergripande  verksamheter  av  tillfällig
art och där behoven uppstår löpande under året.

Enligt     regeringens    förslag    skall    till
Utvecklingsarbete   inom   Utbildningsdepartementets
område  m.m. anvisas 18 100 000  kr  för  budgetåret
2003.
Moderata    samlingspartiet    föreslår    i   sin
budgetmotion    2002/03:Ub558    yrkande    16   att
anslagsbeloppet  skall  reduceras  med  10  miljoner
kronor till 8 100 000 kr.
I  Kristdemokraternas  budgetmotion  2002/03:Ub418
minskas de inom anslaget ospecificerade  medlen till
regeringens disposition med 4,5 miljoner kronor.
U t s k o t t e t,  som inte har något att invända
mot regeringens medelsberäkning, anser att riksdagen
bör  avslå  motionsyrkandena  och  i  enlighet   med
regeringens   förslag  anvisa  18 100 000  kr  under
anslaget.
Utskottet  noterar   att   en   del   av  anslaget
disponeras  av  Statistiska  centralbyrån för  bl.a.
viss gemensam utbildningsstatistik  samt långsiktiga
prognoser och analyser. Enligt utskottets  mening är
det angeläget att tillräckliga medel i övrigt  finns
under  anslaget  för att fullfölja pågående projekt,
bl.a.  vidareutveckling  av  antagningssystemet  vid
Verket för högskoleservice. Medel måste också finnas
tillgängliga  för  att starta utvecklingsprojekt som
berör hela utbildningssektorn  och  där  kostnaderna
inte kan läggas på en viss myndighet.

F o r s k n i n g s p o l i t i k


5 Nationella och internationella
forskningsresurser m.m.

Inledning

Politikområdet  Forskningspolitik  omfattar   anslag
till  nationell  och  internationell forskning, till
nationella forskningsbibliotek  och  arkiv samt till
nationell kontaktverksamhet i anslutning  till  EU:s
forskningssamarbete.

Inom  utgiftsområde 16 hänförs till politikområdet
Forskningspolitik   anslagen   26:1-26:9  som  avser
Vetenskapsrådet,   Rymdforskning,   Institutet   för
rymdfysik,            Kungl.            biblioteket,
Polarforskningssekretariatet,  Rådet för forsknings-
och   utvecklingssamarbete  inom  EU,   Sunet   samt
Särskilda utgifter för forskningsändamål.

Resultat


Regeringen  lämnar i budgetpropositionen en utförlig
redogörelse  för  verksamheten  inom  politikområdet
Forskningspolitik  som  helhet.  I en sammanfattande
analys  konstaterar  regeringen  att   de   år  2001
inrättade  nya forskningsfinansierande myndigheterna
- Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap,  Forskningsrådet för miljö, areella
näringar  och  samhällsbyggande   och   Verket   för
innovationssystem - nu är väl etablerade.

När    det   gäller   Vetenskapsrådet   inom   det
utgiftsområde   som  utskottet  behandlar  redovisas
bl.a. följande.
Regeringen framhåller  att  Vetenskapsrådet bidrar
till  att  forskningen  håller en  hög  vetenskaplig
kvalitet inom respektive  ansvarsområden  genom  att
myndighetens  forskningsmedel  fördelas  i nationell
konkurrens    efter   en   noggrann   prövning   och
prioritering. Bedömningen  av  ansökningarna  sker i
ett       internationellt       perspektiv,      och
beredningsgruppernas bedömning kompletteras  ofta av
utlåtanden  från utländska experter. Vetenskapsrådet
utvärderar kontinuerligt  de  forskningsområden  som
rådet  bidrar till att finansiera. Under år 2001 har
internationella  utvärderingar av statsvetenskap och
exogena    processer    (geovetenskap)    avslutats.
Utvärderingarna   visar   att   ämnena   håller  hög
kvalitet. En utvärdering av filosofiämnet, liksom av
det   särskilda  forskningsprogrammet  om  offentlig
sektor, har påbörjats.
Vetenskapsrådet   skall   vid  sin  fördelning  av
forskningsstöd   verka   för  att   ge   yngre   och
nydisputerade forskare goda  förutsättningar. Rådets
huvudsakliga stöd till återväxten  inom  forskningen
sker genom att doktorander arbetar och får  delar av
sin forskarutbildning inom de forskningsprojekt  som
finansieras  av  rådet. Rådet har utöver detta gjort
riktade  insatser  genom  att  finansiera  särskilda
anställningar som forskarassistent  eller  forskare.
Under  år 2001 finansierade rådet nästan 400  sådana
anställningar  inom  vetenskapsområdena  medicin och
naturvetenskap/teknik.  Inom  de  humanistiska   och
samhällsvetenskapliga   områdena  var  dock  antalet
anställningar    begränsat;     38     anställningar
finansierades.
Som  ett av målen för Vetenskapsrådet har  angetts
att rådet  skall  främja  goda villkor för mång- och
tvärvetenskaplig    forskning.     Inom     samtliga
vetenskapsområden  beviljas  årligen  stöd till  ett
betydande antal forskningsprojekt som är tvär- eller
mångvetenskapliga. Rådet har på olika sätt  anpassat
sin  beredningsorganisation  för  att  kunna  stödja
mång- och tvärvetenskap.
Vetenskapsrådet  har  också till uppgift att verka
för ökad jämställdhet inom  sitt  verksamhetsområde.
Detta  mål  berör  såväl könsfördelningen  i  rådets
beredningskommittéer som fördelningen av bidrag till
forskningsprojekt  och   anställningar.   Regeringen
redovisar bl.a. att andelen bidrag som år 2001  gick
till   kvinnor   var   38   %   för   humaniora  och
samhällsvetenskap, 23 % för medicin, 14 % för natur-
och     teknikvetenskap     och     33     %     för
utbildningsvetenskap.
Rådet  finansierade  under  år 2001 sammanlagt 417
anställningar  som forskare, forskarassistenter  och
doktorander. Av dessa var 30 anställningar vikta för
underrepresenterat   kön,   där   samtliga  tillföll
kvinnliga    sökande.   Övriga   387   anställningar
tilldelades kvinnor  och  män  med  fördelningen  36
respektive  64 %.  För  bidrag  till anställningar i
forskarkarriären var könsfördelningen jämnare.
Enligt regeringens bedömning har framsteg gjorts i
arbetet för jämställdhet inom forskningen såtillvida
att  framför  allt den yngre generationen  kvinnliga
forskare får en  ökande  andel  av  projektmedel och
anställningar.
Redovisningen    av   Vetenskapsrådets   särskilda
program för genusforskning visar att endast 15 av 97
ansökningar till programmet  inför  år 2002 bedömdes
uppfylla kraven på genusrelevans. Detta  kan  enligt
regeringen    betyda    att   förståelsen   av   hur
genusperspektiv  kan utnyttjas  i  forskningen  ännu
inte är så väl utvecklad bland forskarna. Regeringen
anser det därför angeläget  att  Vetenskapsrådet och
även  de  andra  forskningsfinansiärerna  fortsätter
sina  insatser  för   att  främja  integrationen  av
genusperspektiv i forskningen.
Regeringen bedömer att  de forskningsfinansierande
myndigheternas arbete med att informera om forskning
och forskningsresultat till avnämare och intresserad
allmänhet    har    utvecklats   mycket    positivt.
Vetenskapsrådet tolkar  sitt  nationella  ansvar för
forskningsinformation  som  ett  uppdrag  att  skapa
infrastrukturer  som  underlättar  olika målgruppers
tillgång  till  information  och  kommunikation  med
forskare.     ExpertSvar    som    etablerats     på
Vetenskapsrådet    erbjuder    t.ex.    journalister
direktkontakter med forskare. Beslut har  fattats om
att stänga webbplatsen safari.se. I stället  arbetar
rådet med populärvetenskapliga beskrivningar inom en
ny    Internetportal,    forskning.se.    Regeringen
förutsätter att Vetenskapsrådet hittar nya  vägar så
att    allmänhetens    och    skolans    behov    av
forskningsinformation kan tillgodoses.
Enligt   regeringen   ökar   det   internationella
forskningssamarbetet.  Bland  annat  redovisas   att
svenska  forskares utnyttjande av de internationella
anläggningarna  i  de  flesta  fall  motsvarar minst
Sveriges    andel    av    kostnaderna.   Regeringen
konstaterar  att  myndigheternas   delaktighet   och
engagemang  i  arbetet  med  att  ta  fram  EU:s nya
ramprogram  för  forskning  och utveckling har gjort
det  möjligt för Sverige att påverka  ramprogrammets
utformning och inriktning.

Anslag m.m.


Utskottets förslag i korthet

Utskottet    föreslår   att   riksdagen   för
budgetåret 2003 anvisar följande belopp under
anslagen (ramanslag):
26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forsk-
ningsinformation  2 433 822 000 kr
26:2       Vetenskapsrådet:       Förvaltning
95 546 000 kr
26:3 Rymdforskning     152 335 000 kr
26:4      Institutet       för      rymdfysik
41 959 000 kr
26:5 Kungl. biblioteket     227 871 000 kr
26:6             Polarforskningssekretariatet
24 169 000 kr
26:7 Rådet för forsknings- och utvecklings-
samarbete inom EU       13 738 000 kr
26:8 Sunet       38 647 000 kr
26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål
113 085 000 kr
Motionsyrkanden   med    förslag   om   andra
anslagsbelopp och anslagsvillkor  bör  därmed
avslås.
Jämför särskilda yttranden 1 (m) och 2 (fp).
Riksdagen  bör bemyndiga regeringen att under
2003,
i fråga om ramanslaget  26:1 Vetenskapsrådet:
Forskning och forskningsinformation,  besluta
om   bidrag  som  inklusive  tidigare  gjorda
åtaganden  innebär  utgifter  på  högst 2 305
miljoner kronor under år 2004 och högst 2 345
miljoner kronor under åren 2005-2008 samt,
i  fråga  om  ramanslaget 26:3 Rymdforskning,
besluta  om  bidrag  som  inklusive  tidigare
gjorda åtaganden  innebär  utgifter  på högst
500 miljoner kronor under åren 2004-2008.
Utskottet   föreslår   vidare  att  riksdagen
avslår motionsyrkanden som  rör  utredning om
konsekvenserna       av      obalansen      i
medelstilldelning        mellan         olika
vetenskapsområden  m.m.  samt  lättillgänglig
information om forskningsresultat.
Jämför reservationerna 26 (kd) och 27 (kd).

26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och
forskningsinformation

Propositionen

Vetenskapsrådet är ett forskningsråd med uppgift att
stödja    grundläggande    forskning    av    högsta
vetenskapliga       kvalitet      inom      samtliga
vetenskapsområden.

Anslaget avser stöd  till  forskning,  bidrag till
vetenskaplig   utrustning,  kostnader  för  Sveriges
deltagande       i       visst       internationellt
forskningssamarbete      samt     kostnader      för
forskningsinformation.  Från   anslaget  finansieras
även verksamheten vid Forskningsforum.
Regeringen    föreslår    att    riksdagen    till
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
för budgetåret 2003 anvisar 2 433 822 000 kr.
I    enlighet    med    den    forskningspolitiska
propositionen  hösten  2000  (prop. 2000/01:3,  bet.
UbU6, rskr. 98) har anslaget tillförts  252 miljoner
kronor för 2003. Därmed är de satsningar  som angavs
i denna proposition fullt genomförda.
Anslaget har också tillförts 50,5 miljoner kronor som
kompensation för löne- och prisökningar samt 51,5 miljoner
kronor i ersättning för premier för statliga
avtalsförsäkringar avseende av rådet finansierade forskare
som är anställda vid universitet och högskolor.
Anslagets fördelning på anslagsposter (tkr)
-------------------------------------------------------------
1. Humanistisk och samhällsvetenskaplig              254 954
forskning
-------------------------------------------------------------
2. Medicinvetenskaplig forskning                     392 297
-------------------------------------------------------------
3. Natur- och teknikvetenskaplig                   1 113 493
forskning
-------------------------------------------------------------
4. Utbildningsvetenskaplig forskning                 124 528
-------------------------------------------------------------
5. Dyrbar vetenskaplig utrustning                    131 518
-------------------------------------------------------------
6. Övrig forskningsfinansiering m.m.                 417 032
-------------------------------------------------------------
Summa                                              2 433 822
-------------------------------------------------------------
Fördelningen mellan anslagsposterna av de  nya resurserna för
forskning  om  252  miljoner  kronor  har  beräknats   enligt
följande.

Anslagspost 1 tillförs 15 miljoner kronor för s.k. småämnen
och konstnärligt utvecklingsarbete.
Anslagspost    2    tillförs   10   miljoner   kronor   för
vårdvetenskaplig forskning.
Anslagspost 4 tillförs  40 miljoner kronor för utbyggnad av
den utbildningsvetenskapliga forskningen.
Anslagspost  5  tillförs  7   miljoner  kronor  för  dyrbar
vetenskaplig utrustning.
Anslagspost   6   tillförs   180   miljoner    kronor   för
forskarrekrytering,    de    strategiska   forskningsområdena
biovetenskap, IT och materialvetenskap samt fria resurser.

Enligt   regeringen  bedrivs  grundläggande   forskning   som
finansieras  av  Vetenskapsrådet vanligen i form av fleråriga
projekt  och  långsiktiga   åtaganden.  Rådet  bör  även  för
budgetåret 2003 ges möjlighet  att  fatta beslut om stöd till
forskning och vetenskaplig utrustning  som  innebär åtaganden
för kommande budgetår.

Regeringen   föreslår   därför   att  riksdagen  bemyndigar
regeringen  att  under  2003,  i  fråga om  ramanslaget  26:1
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation, besluta
om  bidrag  som inklusive tidigare gjorda  åtaganden  innebär
utgifter på högst  2 305 miljoner kronor under år 2004, högst
1 365 miljoner kronor  under  år  2005,  högst  755  miljoner
kronor under år 2006, högst 170 miljoner kronor under år 2007
och högst 55 miljoner kronor under år 2008.

Motionerna

Moderata   samlingspartiet   föreslår   i   sin  budgetmotion
2002/03:Ub558  yrkande  24  att  riksdagen - utöver  det  här
behandlade anslaget till Vetenskapsrådet  -  under  ett  nytt
anslag   26:10   Ökade   satsningar  på  Vetenskapsrådet  och
Nationellt institut för hälsa och medicin anvisar 155 389 000
kr.  Denna  åtgärd  skall  enligt   motionen   ses   som   en
förstärkning   av   den  fria  forskningen  och  grunden  för
inrättandet av ett institut för hälsa och medicin.

Moderaternas förslag i denna del motiveras närmare i motion
2002/03:
Ub298, där behovet av en successiv förstärkning av resurserna
för den grundläggande  forskningen  lyfts fram, bl.a. till de
tre ämnesråden under Vetenskapsrådet  (yrkande  9 delvis). En
översyn  bör samtidigt göras av alla de politiskt  motiverade
öronmärkningar  som  finns  i  dag i syfte att reducera dessa
till  förmån  för  forskningens egna  prioriteringar.  Enligt
Moderaterna   bör   den   medicinska   och   biovetenskapliga
forskningen samlas i  en  svensk  motsvarighet  till National
Institutes of Health i USA (yrkande 8).
Dessa   synpunkter  framförs  även  i  Moderaternas  motion
2002/03:Ub486.   I  motionen  hävdas  att  detaljstyrning  av
forskningsanslag begränsar  den  akademiska friheten (yrkande
14).   Bedömningen   av   forskningsinriktningar   får   inte
centraliseras vare sig till  politiker  eller  till  några få
forskare   i   några   få  forskningsorgan.  Vetenskapsrådets
överbyggnad    har    enligt   Moderaterna    inneburit    en
centralisering   av   forskningsanslagen   på   de   enskilda
ämnesrådens bekostnad.  Anslagen  till ämnesråden bör således
öka,  och  ämnesrådet  för  medicin bör  utvecklas  till  ett
nationellt institut för hälsa och medicin (yrkande 16).
En   kraftig  ökning  av  anslaget   till   Vetenskapsrådet
förespråkas likaså i motion 2002/03:Ub367 (m) yrkande 1.
Folkpartiet  föreslår  - i motionerna 2002/03:Ub323 yrkande
27 och 2002/03:Fi232 yrkande  17,  båda  i  denna  del  - att
anslaget  till Vetenskapsrådet skall minskas med 300 miljoner
kronor. De  medel  som frigörs skall i stället anvisas direkt
till   universitet   och    högskolor   för   forskning   och
forskarutbildning.
Folkpartiet  vill  dessutom  enligt   motion  2002/03:Ub323
yrkandena  19 och 29 göra besparingar på anslagsposterna  4-6
inom anslaget  till Vetenskapsrådet och genom omfördelning av
dessa medel till ämnesråden (anslagsposterna 1-3) skapa ökade
fria forskningsresurser  på  sammanlagt  540 miljoner kronor.
Motionärerna  påpekar  i sammanhanget att riksdagens  uppgift
skall  vara att fördela medel  till  ämnesråden  genom  breda
anslag  för   ämnesområden   och   inte  att  ge  detaljerade
anvisningar  om  hur  medlen skall användas  eller  öronmärka
resurser till specifika forskningsinriktningar.

Kristdemokraterna anser  i motion 2002/03:Ub449 yrkande 3 att
den humanistiska och medicinska  forskningen bör uppvärderas.
De  begär  en  utredning  om konsekvenserna  av  obalansen  i
medelstilldelning mellan olika vetenskapsområden (yrkande 4).
Kristdemokraterna har svårt att acceptera en resursfördelning
som  så  ensidigt  premierar  forskning   inom   teknik   och
naturvetenskap.  Ett  exempel  på  detta  är  fördelningen av
forskningsresurserna  inom  Vetenskapsrådet.  Forskning  inom
humaniora,  kring  människan,  är  enligt  deras  mening   av
avgörande  betydelse för samhällsutvecklingen, även om värdet
av  forskningen  är  svårt  att  mäta  i  ekonomiska  termer.
Kristdemokraterna   anser   också   att  den  medicinska  mer
patientnära  forskningen  är satt på undantag.  På  sikt  bör
förhållandevis  större resurser  fördelas  till  medicin  och
humaniora.

I samma motion från  Kristdemokraterna, 2002/03:Ub449 yrkande
10, erinrar de om att  Vetenskapsrådet  har  till uppgift att
informera  om svensk forskning. Informationen har  dock  inte
nått  ut  i önskvärd  grad.  Kristdemokraterna  ser  det  som
angeläget     att      lättillgänglig      information     om
forskningsresultat  presenteras.  Denna  bör  relateras  till
olika målgrupper beroende på innehåll.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen  godkände  hösten  2000 regeringens förslag  i  den
forskningspolitiska   propositionen   till   riktlinjer   för
verksamheten inom bl.a.  Vetenskapsrådet under åren 2001-2003
(prop. 2000/01:3, bet. UbU6,  rskr.  98).  Samtidigt  med den
forskningspolitiska propositionen redovisade regeringen  i en
särskild  skrivelse (skr. 2000/01:28) resursfördelningen inom
Vetenskapsrådet   för   år  2001  samt  utgångspunkterna  för
resursfördelningen därpå  följande  år.  Utskottet hade inget
att invända mot vad regeringen anfört (bet.  2000/01:UbU6  s.
27).

Utskottet har ingen annan uppfattning än regeringen i fråga
om  medelsberäkningen  till  Vetenskapsrådet:  Forskning  och
forskningsinformation för budgetåret 2003. Utskottet föreslår
därför  att riksdagen under anslaget anvisar 2 433 822 000 kr
i enlighet  med  regeringens  förslag.  Riksdagen bör även ge
regeringen  begärt  bemyndigande att besluta  om  bidrag  som
inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst
2 305 miljoner kronor  under år 2004 och högst 2 345 miljoner
kronor  under  åren 2005-2008.  Därmed  bör  riksdagen  avslå
motionsyrkandena  från  Moderata  samlingspartiet  respektive
Folkpartiet   med   förslag   om   andra   anslagsbelopp  och
anslagsvillkor.

Utskottet    ställer    sig   inte   bakom   förslaget   från
Kristdemokraterna   att   konsekvenserna   av   obalansen   i
medelstilldelning   mellan  olika   vetenskapsområden   skall
utredas.  Enligt  utskottets   mening   bör   frågor  rörande
fördelning av forskningsresurser och insatser inom  särskilda
forskningsområden  beredas i vederbörlig ordning inför  nästa
forskningspolitiska  proposition. Riksdagen bör således avslå
motion 2002/03:Ub449 yrkandena 3 och 4.

När  det särskilt gäller  information  om  forskningsresultat
vill  utskottet   hänvisa   till   följande.  I  samband  med
införandet     av     den     nya     organisationen      för
forskningsfinansiering  år 2001 bildades Forskningsforum inom
Vetenskapsrådet som en plattform  för  att  främja dialog och
kontakter mellan forskningsfinansierande organ,  forskare och
allmänhet.   Under   år   2002   har   Forskningsforum  varit
samordnande  i  bildandet  av  en  svensk Internetportal  för
forskning. Webbplatsen forskning.se  som  öppnades i maj 2002
skall öka tillgängligheten till information  om forskning och
till debatter om forskningens viktiga frågor.

I  sammanhanget  bör  också  nämnas  den nybildade  ideella
föreningen Vetenskap och Allmänhet, vars  syfte är att främja
dialog,   öppenhet   och  förtroende  mellan  allmänhet   och
forskare.    Föreningen    har     bildats    av    en    rad
folkrörelseorganisationer,             forskningsfinansiärer,
arbetsmarknadens parter samt akademier.
Med  det  anförda avstyrker utskottet motion  2002/03:Ub449
yrkande 10.

26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning

Anslaget avser förvaltningskostnader för Vetenskapsrådet.

Regeringen   föreslår   att  95 546 000  kr  anvisas  under
anslaget för budgetåret 2003.
När Vetenskapsrådet bildades  i  januari  2001  fick  rådet
utökade  uppgifter  i  förhållande  till  vad  som  låg på de
tidigare   forskningsråden,   bl.a.   ett   ökat  ansvar  för
forskningspolitiska   analyser   och  utvärderingar.   Enligt
regeringen  är  det  nu  tydligt  att  de   nya   uppgifterna
förutsätter  en förstärkning av kansliet. Härtill kommer  att
rådet under ytterligare  ett  par  år  kommer  att  ha  extra
kostnader  till  följd  av  omställningen  från  den tidigare
organisationen   för  forskningsfinansiering.  Anslaget   har
därför förstärkts  med  5  miljoner kronor som överförts från
anslaget 26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål.
U  t  s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen  anvisar  det
begärda anslagsbeloppet.

26:3 Rymdforskning

Anslaget  utnyttjas  för  internationellt forskningssamarbete
inom ramen för Europeiska rymdorganet (ESA) och för stöd till
nationell   grundforskning   inom    rymdområdet.    Anslaget
disponeras av Rymdstyrelsen.

Regeringen föreslår för budgetåret 2003 att 152 335 000  kr
anvisas till anslaget 26:3 Rymdforskning. Regeringen föreslår
vidare  att  riksdagen skall bemyndiga regeringen att besluta
om bidrag som  inklusive  tidigare  gjorda  åtaganden innebär
utgifter på högst 500 miljoner kronor under åren 2004-2008.
U  t  s k o t t e t  har inget att invända mot  regeringens
medelsberäkning och tillstyrker regeringens förslag.

26:4 Institutet för rymdfysik

Institutet  för  rymdfysik (IRF) har till uppgift att bedriva
forskning,  utbildning,   utvecklingsarbete   samt  mät-  och
registreringsverksamhet   inom   främst  områdena  rymdfysik,
atmosfärfysik och rymdteknik.

Regeringen föreslår att riksdagen till institutet för nästa
budgetår anvisar 41 959 000 kr. IRF  har under år 2002 som en
tillfällig åtgärd disponerat extra medel  för  att klara både
sitt ansvar för miljö- och atmosfärforskningen och sina ökade
kostnader  i  övrigt.  Regeringen  gör  bedömningen  att  IRF
behöver  tillföras  extra  medel  även under budgetåret 2003.
Regeringen avser därför att låta IRF  disponera  6,5 miljoner
kronor    från   anslaget   26:9   Särskilda   utgifter   för
forskningsändamål.
U t s k o  t  t  e t  anser att riksdagen bör anvisa begärt
anslagsbelopp om 41 959 000 kr till Institutet för rymdfysik.

26:5 Kungl. biblioteket

Kungl. biblioteket (KB)  är  Sveriges  nationalbibliotek.  KB
samlar  in,  bevarar  och tillhandahåller det svenska trycket
och förvärvar även viss  utländsk  litteratur  om Sverige. KB
främjar informationsförsörjningen till svensk forskning genom
bl.a.   det  nationella  databassystemet  Libris  och   genom
insatser  för att utveckla och förvalta ansvarsbibliotek inom
olika ämnesområden.

Regeringen föreslår att till KB för budgetåret 2003 anvisas
227 871 000 kr.
Inom ramen  för  KB:s  anslag  har  hittills  fördelats det
statliga  bidraget till Stiftelsen Svenska Barnboksinstitutet
(SBI).  SBI   fungerar  bl.a.  som  forskningsbibliotek  inom
barnboksområdet.   Regeringens   budgetförslag   innebär  att
bidraget  till  SBI  fr.o.m.  år 2003 i stället fördelas  via
anslaget  26:9  Särskilda  utgifter   för  forskningsändamål.
Därför skall enligt förslaget 5,2 miljoner  kronor  överföras
från  KB:s anslag till detta anslag. Regeringen anmärker  att
överföringen inte påverkar storleken på bidraget till SBI och
inte  heller   KB:s   ekonomiska   utrymme   för   den   egna
verksamheten.   Barnboksinstitutet   står  fortfarande  under
tillsyn av KB.
U  t  s  k  o  t  t  e t  tillstyrker regeringens  förslag.
Riksdagen bör till Kungl.  biblioteket  anvisa 227 871 000 kr
för nästa budgetår.

26:6 Polarforskningssekretariatet

Polarforskningssekretariatet  främjar  svensk  polarforskning
genom  att delta i planeringen av vetenskapliga  expeditioner
till Arktis  och  Antarktis  samt  svara för den logistik och
utrustning  som krävs för expeditioner  till  polartrakterna.
Sekretariatet  är  också  ansvarig  myndighet för prövning av
tillstånd för vistelse i Antarktis och  utövar  tillsyn  över
svensk verksamhet i Antarktis.

Regeringen  föreslår  att  riksdagen  för  budgetåret  2003
anvisar 24 169 000 kr till Polarforskningssekretariatet.
U  t  s  k  o t t e t  föreslår att riksdagen anvisar medel
under anslaget i enlighet med regeringens förslag.

26:7 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete
inom EU

Rådet  för  forsknings-   och  utvecklingssamarbete  inom  EU
(EU/FoU-rådet) främjar svenskt  deltagande  i EU:s ramprogram
för  forskning  och  utveckling  genom att erbjuda  forskare,
lärosäten, företag m.fl. i Sverige information och rådgivning
i  frågor  som rör medverkan i dessa  program.  Rådet  svarar
också för statistik  och  utvärdering  som  rör  det  svenska
deltagandet   i   programmen.   EU/FoU-rådet   är  nationellt
kontaktorgan gentemot Europeiska kommissionen för  frågor som
rör samarbetet inom EU:s forskningsprogram.

Regeringen  föreslår  att  till EU/FoU-rådet för budgetåret
2003 anvisas 13 738 000 kr.
U t s k o t t e t  anser att  riksdagen  bör  anvisa begärt
anslagsbelopp.

26:8 Sunet

Sunet (Swedish University Computer Network) binder  samman  i
första    hand   universitet   och   högskolor,   men   också
folkbibliotek  och länsmuseer i ett gemensamt datanätverk för
överföring  av  elektronisk  information.  Sunet  finansieras
genom detta anslag  samt  genom avgifter från universitet och
högskolor. Anslaget disponeras av Vetenskapsrådet.

Regeringen  föreslår  att  38 647 000   kr   anvisas  under
anslaget    för   nästa   budgetår.   Intäkterna   från   den
avgiftsbelagda  verksamheten  beräknas  till  124,5  miljoner
kronor för år 2003.
U  t  s  k  o t t e t  har inget att erinra mot regeringens
medelsberäkning. Det begärda anslagsbeloppet på 38 647 000 kr
till Sunet för budgetåret 2003 bör anvisas av riksdagen.

26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål

För budgetåret  2003  föreslår  regeringen att till Särskilda
utgifter för forskningsändamål anvisas 113 085 000 kr.

Vid beräkningen av anslaget har,  som  tidigare  nämnts,  5
miljoner kronor överförts till anslaget 26:2 Vetenskapsrådet:
Förvaltning.  Som också nämnts tillförs anslaget 5,2 miljoner
kronor från anslaget  26:5 Kungl. biblioteket för bidrag till
Svenska Barnboksinstitutet.

Regeringen avser att utnyttja  anslaget  för följande ändamål
med fördelning på anslagsposter:

-          Bidrag till Kungl. Vetenskapsakademien
-
-          Bidrag till Svenska institutet i Rom
-
-          Bidrag till Svenska institutet i Athen
-
-          Bidrag   till   Svenska   forskningsinstitutet   i
Istanbul
-
-          Svenska Barnboksinstitutet
-
-          Bidrag till Fulbrightkommissionen
-
-          Bidrag till Institutet för Framtidsstudier
-
-          Bidrag till IMEGO AB (tekniskt  forskningsinstitut
i Göteborg)
-
-          Bidrag  till  EISCAT (European Incoherent  Scatter
Facility)
-
-          Medel till Institutet för rymdfysik
-
-          Nobelmuseum samt
-
-          Till regeringens förfogande.
-
U  t  s k o t t e t,  som inte  har  något  att  invända  mot
medelsberäkningen  under  anslaget,  föreslår  att  riksdagen
anvisar det begärda beloppet.


Vissa forskningsområden


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå   motionsyrkanden   som   rör
prioritering   av   viss   forskning,   nämligen   om
elöverkänslighet,   behandling   av   whiplashskador,
östrogenbehandlingens  effekter  på  kvinnors  hälsa,
fibromyalgi  och sklerodermi, ävensom forskning  inom
designområdet,  om  konsumentekonomi samt om kvinnors
företagande. Utskottet  hänvisar  bl.a.  till att den
närmare      fördelningen      av     de     statliga
forskningsresurserna            ankommer           på
forskningsfinansierande    myndigheter     och     på
universitet och högskolor.
Jämför reservation 28 (c).

Motionerna

I flera motioner läggs fram förslag om prioritering  av vissa
forskningsområden.

Vänsterpartiet  framhåller  i motion 2002/03:MJ419 yrkande  7
betydelsen  av  fortsatt  forskning   för  att  vetenskapligt
fastställa elöverkänslighet. Motionärerna menar att det krävs
en allsidig forskning, där tekniker, medicinsk  kompetens  av
alla   slag   och   människor   som  upplever  dessa  problem
samarbetar.   Forskningen   bör  också   inriktas   mot   att
dokumentera  och utvärdera åtgärder  för  rehabilitering  och
symtomlindring.

Enligt motion 2002/03:Bo268 (s) yrkande 5 bör det skyndsamt
övervägas  att  inrätta  ett  särskilt  forskningsanslag  för
utveckling av  en  fri  och  oberoende medicinsk forskning om
effekterna på hälsan av elektromagnetiska fält.
Även  i  motion 2002/03:Ub390  (mp)  yrkande  1  begärs  en
utredning om inrättande av ett nationellt forskningsprogram i
vad  avser biologiska  effekter  av  elektromagnetiska  fält.
Programmet kan enligt motionären lämpligen inordnas i den nya
forskningsfinansieringen,  men  bör  öronmärkas  då det är av
starkt tvärvetenskaplig karaktär.

Forskning  kring whiplash-skador efterfrågas i två  motioner.
Enligt  motion   2002/03:L278   (c)  yrkande  1  har  antalet
pisksnärtskador i trafiken mer än  fördubblats  bara under de
senaste  två  decennierna.  Ökad  forskning  behövs  om   hur
skadorna    uppkommer    och    kan    förebyggas   samt   om
behandlingsmetoder.  I  motion 2002/03:T233  (mp)  yrkande  1
framhåller motionären att forskning om metoder för behandling
av pisksnärtskada måste påskyndas.

Vikten  av  ytterligare  forskning  om  östrogenbehandlingens
effekter på kvinnors hälsa  betonas  i  motion  2002/03:Ub458
(s).  Motionärerna menar att summan av risker och  nytta  hos
den enskilda kvinnan är okänd. De hänvisar till ett uttalande
av Statens  beredning  för  utvärdering  av medicinsk metodik
(SBU),  att  den  kritiska granskningen av det  vetenskapliga
faktaunderlaget  visat   på   många   kunskapsluckor.   Denna
forskning som berör många kvinnor bör därför prioriteras.

Behovet  av  ökad  medelstilldelning  till  grundforskning om
fibromyalgi understryks i motion 2002/03:Ub294  (m).  Också i
motion  2002/03:Ub249 (c) yrkande 2 påtalas att mer forskning
behövs för  att  bl.a.  klarlägga  hur fibromyalgi uppkommer,
vilka förebyggande åtgärder som är möjliga  och  hur  man kan
säkerställa en bra rehabilitering.

Enligt  motion  2002/03:Ub232 (mp) yrkande 1 finns det i  dag
ingen  behandling  som  botar  den  reumatologiska  sjukdomen
sklerodermi. En ökad forskning kring sjukdomen behövs.

Forskning    inom   designområdet   lyfts   fram   i   motion
2002/03:Ub335   (m)   yrkande   1.   Motionärerna  anser  att
konsthantverkets,    formgivningens   och   industridesignens
historia,   liksom  den  samtida   designen,   behöver   både
dokumenteras och analyseras.

I  motion  2002/03:Ub419   (s)   pläderas  för  forskning  om
konsumentekonomi som en ny inriktning  inom samhällsekonomisk
forskning.

Centerpartiet framhåller i motion 2002/03:N306 yrkande 18 att
forskningen om kvinnors företagande måste  öka.  De kvinnliga
företagarnas  historia  är  till stor del okänd. Motionärerna
anför att det är viktigt från tillväxtsynpunkt att underlätta
för  kvinnors  företagande. Ett  synliggörande  av  kvinnliga
företagare kan komma  att innebära att synen förändras på vem
som kan vara företagare och vad en företagare är.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen  bör avslå motionsyrkandena med
hänvisning till följande.

Utskottet   erinrar   om  att  statsmakterna   vad   gäller
resurserna  till grundforskning  endast  fattar  övergripande
beslut om fördelningen  av  de statliga forskningsmedlen. Den
närmare  fördelningen  av  de  statliga  forskningsresurserna
ankommer på forskningsfinansierande  myndigheter,  som  bl.a.
Vetenskapsrådet, och på universitet och högskolor, vilka  har
att  fatta beslut utifrån vetenskapliga kvalitetsbedömningar.
Genom bl.a. Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
(FAS)  och  Forskningsrådet  för  miljö, areella näringar och
samhällsliv (Formas) ges stöd till behovsstyrd forskning inom
respektive myndighets område. Också  här  är  det myndigheten
som svarar för den närmare fördelningen av forskningsmedlen.
Som exempel på forskning som uppfyller såväl  krav  på  hög
vetenskaplig kvalitet som samhällelig relevans vill utskottet
peka på de insatser som redan gjorts och görs inom ett område
som    aktualiseras   i   flera   av   motionerna,   nämligen
elektromagnetisk strålning och ohälsa. I regleringsbrevet för
budgetåret   2001  fick  Forskningsrådet  för  arbetsliv  och
socialvetenskap  (FAS)  regeringens uppdrag att bevaka frågor
som  rör  forskning om elöverkänslighet.  Genom  bl.a.  detta
forskningsråd   finansieras   nu   ett   flertal  projekt  om
elöverkänslighet     och     hithörande     frågor.    Enligt
regeringsbeslut  i  juni  2002  skall FAS vartannat  år,  med
början år 2003, dokumentera och informera om kunskapsläget.

6 Anslagen inom utgiftsområde 16


Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen  för budgetåret 2003
anvisar   anslagen  inom  utgiftsområde   16   enligt
regeringens förslag.
Jämför särskilda  yttranden 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och
4 (c).

Regeringens och oppositionspartiernas förslag

En sammanställning  av  regeringens och oppositionspartiernas
budgetförslag   för   utgiftsområde    16    Utbildning   och
universitetsforskning finns i bilaga 2 till detta betänkande.

Utskottet  har  i  avsnitten  2  Barnomsorg  och  skola,  3
Högskoleverksamhet,  4  Vissa  centrala  myndigheter  och   5
Nationella   och   internationella   forskningsresurser  m.m.
redogjort för innehållet i förslagen.

Utskottets ställningstagande

I  de  föregående  avsnitten  har  utskottet   redovisat  sin
bedömning  av  regeringens och oppositionspartiernas  förslag
inom olika delar  av  utgiftsområdet  och där tagit ställning
till  samtliga  berörda  yrkanden. Utskottet  har  tillstyrkt
regeringens förslag.

Utskottet  föreslår  att  riksdagen   för  budgetåret  2003
anvisar  anslagen  inom  utgiftsområde 16 enligt  regeringens
förslag (kolumnen Regeringens förslag i bilaga 2).
Reservationer



Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden
har föranlett följande reservationer.  I  rubriken anges inom
parentes    vilken   punkt   i   utskottets   förslag    till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.


1. Införande av nationell skolpeng (punkt 1) - m

av Gunilla  Carlsson  i  Tyresö (m), Per Bill (m) och Anna
Ibrisagic (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att utskottets förslag  under  punkt  1  borde  ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motionerna
2002/03:Ub298 yrkande 5,
2002/03:Ub558 yrkande 19 och
2002/03:Fi231 yrkande 14 i denna del
och bifaller delvis
2002/03:Ub212 yrkande 3.
Riksdagen avslår därmed motionerna
2002/03:Ub229 yrkande 9,
2002/03:Ub244 yrkande 28,
2002/03:Fi232 yrkande 17 i denna del och
2002/03:N397 yrkande 15.

Ställningstagande

Moderaterna  förordar  att   staten   övertar   ansvaret  för
grundskolans finansiering från kommunerna fr.o.m. 2004. Under
ett  nytt anslag anslås 70 miljarder kronor. Kostnadsansvaret
övertas  inom  ramen  för  ett  system i vilket staten liksom
tidigare  fastställer  mål,  men nu  också  skall  fastställa
ersättningsnivåer  inom ett system  som  vi  valt  att  kalla
nationell  skolpeng.  Införandet  av  en  nationell  skolpeng
säkrar resurser  till  grundskolan och utgör en viktig faktor
för  god  undervisningskvalitet.  Den  nationella  skolpengen
betalas ut  till  den  skola  som  eleven  valt för att täcka
kostnaderna  för  elevens skolgång. Resurser för  elever  med
behov av särskilt stöd  anvisas  särskilt  utöver den vanliga
skolpengen.  Det är respektive skolledning som  ska  göra  de
ekonomiska och pedagogiska prioriteringarna i stället för den
styrning genom  statliga  projektpengar  som  sker i dag (jfr
särskilt  yttrande 8). Moderaterna menar att konsekvensen  av
förslaget med nationell skolpeng är att ett system skapas som
skiljer på finansiering, drift och utvärdering. Staten svarar
för finansieringen  av  skolpengen.  Skolverket  beviljar och
drar  in  tillstånd för skolhuvudmän och fördelar skolpengen.
Driften av  respektive  skola  sköts  av skolhuvudmannen. Att
skolpengen  tilldelas  skolorna  direkt  innebär  en  radikal
minskning av risken för politisk styrning och en lika radikal
förstärkning av de professionella lärarnas  och  skolledarnas
ansvar och inflytande. Skolpengen undanröjer de hinder som de
kommunala  skolorna  i  dag har när det gäller att tillgodose
sina elevers intressen.


2. Införande av nationell skolpeng (punkt 1) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att utskottets förslag  under  punkt  1  borde  ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motionerna
2002/03:Ub229 yrkande 9,
2002/03:Ub244 yrkande 28,
2002/03:Fi232 yrkande 17 i denna del och
2002/03:N397 yrkande 15
samt avslår motionerna
2002/03:Ub212 yrkande 3,
2002/03:Ub298 yrkande 5,
2002/03:Ub558 yrkande 19 och
2002/03:Fi231 yrkande 14 i denna del.

Ställningstagande

Folkpartiet   anser  att  ett   av   den   socialdemokratiska
skolpolitikens   största  misstag  var  kommunaliseringen  av
skolan. I dag råder  så olika ekonomiska villkor för skolor i
olika kommuner att utbildningens kvalitet inte blir likvärdig
över  landet.  Den  pedagogiska  professionens  inflytande  i
skolan har minskat till  förmån  för  kommunalpolitikers  och
kommunaltjänstemäns.  Vi menar att införandet av en nationell
skolpeng som staten ansvarar  för  innebär  att  utbildningen
blir  likvärdig. Skolpengen betalas ut till den skola  eleven
väljer  att  gå  i, oavsett om det är en skola i elevens egen
kommun, en annan kommun  eller  i  en  fristående  skola.  En
fjärdedel  av  resurserna,  17 miljarder kronor beräknat från
dagens kostnader, skall öronmärkas  till  elever  i  behov av
särskilt  stöd  och  till  skolor i utsatta områden, t.ex.  i
invandrartäta eller starkt segregerade områden. Föräldrar med
låg utbildning och dåliga svenskkunskaper  skall  inte behöva
se  utanförskapet  föras  vidare  till  nästa generation.  En
nationell skolpeng innebär en decentralisering av makten till
den enskilda skolan genom att kommunernas inflytande minskar.


3. Införande av skolpeng för funktionshindrade (punkt
2) - m

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Per  Bill  (m)  och Anna
Ibrisagic (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets  förslag  under  punkt  2 borde ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad som
anförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motion
2002/03:Ub558 yrkande 18.

Ställningstagande

För  att  säkerställa  funktionshindrade elevers valmöjlighet
och jämlikhet med andra elever har vi skapat ett nytt anslag,
Skolpeng för funktionshindrade.  År  2004  bör  300  miljoner
kronor tillföras detta anslag.


4. Publicering av kvalitetsgranskningar (punkt 3) - m

av  Gunilla  Carlsson i Tyresö (m), Per Bill (m) och  Anna
Ibrisagic (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets  förslag  under  punkt  3  borde  ha
följande lydelse:

Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motion
2002/03:Ub212 yrkandena 2 och 4.

Ställningstagande

Moderaterna  anser  att kvalitetsgranskningen av skolan är så
viktig att den måste  ökas  både  i  omfattning och kvalitet.
Resultaten av kvalitetsgranskningen bör  publiceras  löpande,
så att lärare, föräldrar och elever kan ta del av resultaten.
För att elever och föräldrar skall kunna göra rationella  val
måste  transparensen  i  skolan öka. Kvalitetsgranskningen av
både de skolor som har goda  resultat  och de skolor som inte
fullgör  sin uppgift på ett fullgott sätt  måste  tydliggöras
och publiceras.  Detta  bör  Skolverket  få  i uppgift att se
till.  Då  det  nationella  kvalitetsgranskningsinstitut  som
Moderaterna  föreslagit  inrättas   skall  institutet  ges  i
uppgift att publicera vilka skolor som  lyckas  väl  med  att
uppfylla de nationella kvalitetsmålen.


5. Nationellt kvalitetsinstitut m.m. (punkt 5) - m, fp,
kd, c

av  Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger
Davidson  (kd),  Per  Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Anna
Ibrisagic (m) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att utskottets förslag  under  punkt  5  borde  ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motionerna
2002/03:Ub229 yrkandena 16 och 17,
2002/03:Ub239 yrkande 4
2002/03:Ub244 yrkande 32,
2002/03:Ub336 yrkande 9,
2002/03:Ub412 och
2002/03:Ub417 yrkande 20
samt avslår motion
2002/03:Ub212 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi  anser  att  utvärderingen  av  skolornas  resultat  måste
förbättras.  Ett  nytt   självständigt   organ   behövs,  som
uteslutande  har  uppföljning  och  kvalitetsgranskning   som
uppgift.  Denna  inspektionsmyndighet  skall inte ägna sig åt
utvecklingsarbete. Det nya organet skall  delvis självt kunna
formulera  sitt program för kvalitetsutvärdering  av  skolan.
Regeringen skall  inte  få  ge  uppdrag  till  organet  i den
omfattningen  att  organets egna granskningar åsidosätts. Den
fasta organisationen  skall  vara  liten,  men till den skall
kopplas  erfarna  lärare,  skolforskare  och företrädare  för
kvalitetsmätare.


6. Insatser mot läs- och skrivsvårigheter (punkt 7) -
m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i  Tyresö (m), Inger
Davidson  (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti  (fp),  Anna
Ibrisagic (m) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets  förslag  under  punkt  7  borde  ha
följande lydelse:

Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motion
2002/03:Ub336 yrkande 8.

Ställningstagande

Det finns i dag stora brister i elevernas kunskaper i svenska
och  matematik.   Vi   vill   satsa  speciellt  på  läs-  och
skrivutveckling samt matematik.  Dyslexi   och  dyskalkyli är
inte  oöverstigliga  problem om eleven får det stöd  och  den
hjälp som behövs för att lyckas i skolan. Oavsett anledningen
till  elevens  svårigheter   behövs   insatser   såsom  extra
undervisning, särskilda hjälpmedel eller specialundervisning.
Avgörande  för  många  elever  är  om  de kan få undervisning
enskilt eller i mindre grupp under vissa  perioder.  Vi menar
att Skolverket bör få i uppdrag att sammanställa en nationell
erfarenhetsbas  med  exempel på hur man arbetar med läs-  och
skrivproblem i olika skolor.  De  erfarenheter  som  gjorts i
skolor   som   kommit  långt  när  det  gäller  att  utveckla
pedagogiken för  elever  med  svårigheter  i  basämnena skall
komma  alla  skolor till del. Vi anser också att  varje  elev
skall ha tillgång  till  läromedel som är aktuella och av god
kvalitet. Det utvecklar såväl  kreativiteten  som  lusten att
lära.  Det  behövs också en satsning på läsning och böcker  i
skolorna. Satsningar  på  läsning  av skönlitteratur i skolan
har visat sig vara en framgångsrik metod  för  att  stimulera
läsintresse  och  utveckla  läsförmåga. Alla elever skall  ha
tillgång till ett skolbibliotek  av  hög  kvalitet  eller ett
folkbibliotek.


7. Ekeskolan och Hällsboskolan (punkt 8) - m, kd

av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger Davidson (kd), Per
Bill (m) och Anna Ibrisagic (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets  förslag  under  punkt  8 borde ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad som
anförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motionerna
2002/03:Ub213 yrkandena 1-3,
2002/03:Ub214 yrkandena 4 och 5,
2002/03:Ub219 yrkande 4,
2002/03:Ub443 yrkande 9 och
2002/03:Ub521
samt avslår motion
2002/03:Ub429 yrkande 20.

Ställningstagande

Vi  menar  att staten har ett särskilt ansvar för skolan  för
barn med funktionshinder  och  att statens huvudmannaskap för
specialskolan därför bör kvarstå.  Det finns en uppenbar risk
att   nedläggningsbeslutet  av  de  fasta   skoldelarna   vid
Ekeskolan  och  Hällsboskolan  kommer  att innebära att många
elever med multihandikapp inte kommer att  få  den  hjälp  de
behöver.  Det  går  inte  att bortse från att en del barn har
mycket speciella behov som inte kan klaras i varje kommun och
att  samtliga  kommuner  heller  inte  kan  nå  den  nivå  på
specialpedagogik som en nationell  specialskola  har.  Det är
orimligt  att  tro  att  landets alla kommuner skall kunna nå
samma  kunskapsnivå som en  specialskola.  Samtidigt  som  de
fasta skoldelarna läggs ned växer kön av elever som önskar få
sin  undervisning   förlagd   till   just   Ekeskolan   eller
Hällsboskolan.  Vi  anser  att det är nödvändigt att de fasta
skoldelarna får vara kvar och  utvecklas vid dessa skolor för
att  möta  behoven  hos  denna  mycket  utsatta  grupp  barn.
Moderaterna och Kristdemokraterna  har  i sina budgetmotioner
avsatt    medel    för    att   förstärka   kvaliteten    och
tillgängligheten i specialskolan  respektive för att återföra
de fasta skoldelarna till de båda skolorna.


8. Ekeskolan och Hällsboskolan (punkt 8) - fp, c

av  Ulf  Nilsson  (fp),  Ana Maria Narti  (fp)  och  Håkan
Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att utskottets förslag  under  punkt  8  borde  ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motion
2002/03:Ub429 yrkande 20
samt avslår motionerna
2002/03:Ub213 yrkandena 1-3,
2002/03:Ub214 yrkandena 4 och 5,
2002/03:Ub219 yrkande 4,
2002/03:Ub443 yrkande 9 och
2002/03:Ub521.

Ställningstagande

Föräldrar och elever motsatte  sig nedläggningen av Ekeskolan
och  Hällsboskolan och tyckte att  den  specialkompetens  som
hade byggts  upp vid dessa skolor skulle få finnas samlad. Vi
anser att utgångspunkten för en politik för funktionshindrade
barn  och ungdomar  borde  vara  deras  egna  upplevelser  av
situationen.  Barnen  skall  ha  en  rättighet  och  inte  en
skyldighet  att  gå  integrerat.  Segregation  kan vara något
positivt  när  den  är  självvald. Vi anser att beslutet  att
stänga den fasta skoldelen på Ekeskolan skall omprövas.


9. Gymnasieskola för gravt hörselskadade och döva
(punkt 9) - fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Inger  Davidson  (kd)  och  Ana Maria
Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets  förslag  under  punkt  9 borde ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad som
anförs  i  reservationen.  Riksdagen  bifaller  därmed delvis
motion
2002/03:Ub371.

Ställningstagande

I dag skickas de flesta gravt hörselskadade eller döva elever
från  Stockholm  till Örebro för att gå i gymnasieskolan.  Vi
menar  att det finns  argument  för  en  ny  gymnasieskola  i
Stockholm,  bl.a.  är det svårt för eleverna att skiljas från
familj    och    kamratkrets     under    tonårstiden,    och
inackorderingarna i Örebro uppfyller  inte alltid de krav som
en bra bostad för unga handikappade ställer. Ersättningen för
boende  utanför  hemorten  skulle  dessutom   bortfalla   när
eleverna  stannar  i Stockholm, och detta skulle leda till en
statlig besparing på  100 000  kr  per  elev  och  läsår.  Vi
föreslår  att  möjligheterna att inrätta lokala gymnasier för
gravt hörselskadade och döva elever bör förbättras.


10.Barnomsorgspeng (punkt 10) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag  under  punkt  10  borde  ha
följande lydelse:

Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motion
2002/03:Ub509 yrkande 9.

Ställningstagande

Folkpartiet  vill  att  alla  kommuner skall bli skyldiga att
lämna  bidrag  till  enskild förskoleverksamhet  och  enskild
skolbarnsomsorg om verksamheten  uppfyller  de  kvalitetskrav
som    ställs.    Kommunerna    skall   ge   föräldrarna   en
barnomsorgspeng som de kan använda  för  att  bekosta  vilken
barnomsorg  de  vill  -  kommunal  förskola, enskild förskola
eller familjedaghem. Utöver en sådan kommunal barnomsorgspeng
vill Folkpartiet att staten skall erbjuda föräldrar 40 000 kr
per  barn.  Pengarna skall föräldrarna  fritt  kunna  använda
under  tiden  fram  till  skolstart  till  att  t.ex.  betala
barnomsorg, gå  ned  i  arbetstid eller bygga om huset så att
det bättre passar barnen.


11.Barnomsorgskonto (punkt 11) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets  förslag  under  punkt  11  borde ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad  som
anförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motion
2002/03:Sf380 yrkande 22
samt bifaller delvis motion
2002/03:Sf335 yrkande 8.

Ställningstagande

Kristdemokraterna föreslår att ett barnomsorgskonto på 80 000
kr  för  barn  som fyller ett år införs från den 1 juli 2003.
Maximalt får 40  000  kr  tas ut per barn per år. De barn som
när reformen införs fyller två år får ett barnomsorgskonto på
40  000  kr.  Om  barnet helt eller  delvis  har  plats  inom
kommunalt finansierad barnomsorg reduceras beloppet. Beloppet
är  inte  skattepliktigt.   Taket  för  barnomsorgsavgifterna
(maxtaxan) är kvar, men kommunerna  åläggs  att  utforma  och
utföra  deltidstaxa  i  minst tre nivåer under taket. Den som
nyttjar den offentligt finansierade barnomsorgen mindre skall
inte betala lika mycket som  den  som  utnyttjar den i större
utsträckning. Kristdemokraterna menar att  det är viktigt att
ge föräldrarna såväl ansvaret som resurserna  för  att själva
kunna  utforma sin vardag och kunna välja den barnomsorgsform
som de anser bäst.


12.    Fördelningen av studieplatser för vuxna
(punkt 12) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 12 borde ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening vad som
anförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motion
2002/03:Ub429 yrkande 19.

Ställningstagande

Centerpartiet anser att studieförbunden bör tillföras  5  000
platser  åren  2003-2005  genom en omfördelning av det totala
antalet  årsstudieplatser inom  det  nya  statsbidraget  till
kommunal vuxenutbildning. Bidraget är beräknat till ca 46 500
platser. Av  dessa  platser har beräknats att ett statsbidrag
motsvarande  drygt  7  000  årsstudieplatser  skall  gå  till
folkhögskolan. Dessa bör således utökas med 5 000 platser.


13.Principer för resursfördelning till grundläggande
högskoleutbildning (punkt 13) - m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp),  Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger
Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp) och Anna
Ibrisagic (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets förslag  under  punkt  13  borde  ha
följande lydelse:
Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  vad  som  anförs  i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2002/03:Ub448 yrkande 5,
2002/03:Ub486 yrkande 8,
2002/03:N305 yrkande 4 och
2002/03:N397 yrkande 16,
bifaller delvis motionerna
2002/03:Ub323 yrkande 1 och
2002/03:Fi231 yrkande 14 i denna del
och avslår motionerna
2002/03:Ub378,
2002/03:Ub429 yrkande 3,
2002/03:Ub450 och
2002/03:Ub524.

Ställningstagande

Statens  politik  på  högskoleområdet  har  ibland prägeln av
regionalpolitik,     där     studenternas     önskemål    och
undervisningens  och forskningens kvalitet får stå  tillbaka.
Vi anser att resursfördelningen  till grundutbildningen måste
utgå från studenternas egna val både  av  utbildning  och  av
lärosäte.   Sökandetrycket   skall   alltså   tillmätas  stor
betydelse, vilket inte är fallet i dag.


14.Dimensionering och lokalisering av utbildning inom
vårdområdet (punkt 15) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets förslag under punkt 15  borde  ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:So509 yrkande 7
och avslår motionerna
2002/03:Ub242,
2002/03:Ub403,
2002/03:Ub407 och
2002/03:Ub428.

Ställningstagande

Behovet av att rekonstruera  hälso-  och sjukvården, utveckla
äldreomsorgen  och  återställa  personalens  framtidstro  och
arbetsglädje måste beaktas särskilt  under  de närmaste åren.
För att möta behoven måste fler utbildningsplatser skapas för
både    läkar-    och    sjuksköterskeprogrammen   och   inom
gymnasieskolans  omvårdnadsprogram.  Kristdemokraterna  anser
också att sökandetrycket  skall  tillmätas stor betydelse vid
resursfördelningen inom högskolan.  I  år  var söktrycket för
läkarutbildningen  enligt  VHS  så stort att det  på  en  del
lärosäten inte ens har räckt med  maxpoäng  för att komma in.
Lotten  avgjorde  vem  bland  de  sökande som skulle  få  bli
läkare. En sådan ordning är orimlig,  och  platstilldelningen
till  läkarutbildningen  måste öka för att bättre  svara  mot
söktrycket.


15.Utbildning av speciallärare (punkt 16) - m

av Gunilla Carlsson i Tyresö  (m),  Per  Bill (m) och Anna
Ibrisagic (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets  förslag under punkt 16  borde  ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub214 yrkande 9
och bifaller delvis motion
2002/03:Ub239 yrkande 6.

Ställningstagande

Den "förnyade" lärarutbildning som riksdagen beslutade om för
två  år  sedan  innebär  att kravet på lärarnas  ämneskunskap
minskar,  vilket  är  ett huvudskäl  till  att  vi  moderater
motsatte oss reformen.  Den  modell  för att förse skolan med
speciallärare  som  utskottsmajoriteten   anvisar   är  ingen
lösning.  Den  rådande bristen på speciallärare måste tas  på
allvar.  Det  behövs   också   en  betydande  utbildning  och
rekrytering av specialpedagoger  de  kommande åren, och dessa
måste ges större möjligheter att utveckla egna verksamheter.


16.Utbildning av speciallärare (punkt 16) - fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson  (kd)  och  Ana  Maria
Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 16 borde ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub239 yrkande 6
och bifaller delvis motion
2002/03:Ub214 yrkande 9.

Ställningstagande

Det  är  mycket  olyckligt att utbildningen av speciallärare,
med inriktning på  att  undervisa  enskilt eller i grupp, har
upphört. Påbyggnadsutbildningen till  specialpedagogexamen är
inriktad  inte  i  första hand på att hjälpa  elever  enskilt
eller i mindre grupp,  utan  att  på att vara ett stöd för de
andra  lärarna  på skolan. Vi anser att  det  omedelbart  bör
startas en ordentlig  speciallärarutbildning  med det tydliga
syftet  att kunna hjälpa elever med särskilt behov  av  stöd,
enskilt eller i mindre grupp.


17.Utbildning av lärare i teckenspråk (punkt 17) - kd,
c

av Inger Davidson (kd) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser  att  utskottets  förslag  under  punkt  17 borde ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub372 yrkandena 1 och 2,
bifaller delvis motion
2002/03:Ub230 yrkande 1
och avslår motion
2002/03:Ub230 yrkande 2.

Ställningstagande

Teckenspråket  är  erkänt som dövas första språk, och det  är
även  erkänt som ett  språk  bland  andra  som  kan  läsas  i
grundskola  och  gymnasieskola. Det innebär att staten bör ha
hela  ansvaret  för  utbildningen  av  de  lärare  som  skall
undervisa i teckenspråk. Ett stort problem i Sverige i dag är
bristen  på,  eller   snarare   avsaknaden   av,  en  adekvat
teckenspråkslärarutbildning.  Det  krävs  krafttag   för  att
tillgängligheten  i  samhället  för  döva  skall  förbättras.
Staten  bör  enligt  vår  mening  vidta åtgärder för att  öka
antalet     utbildade     teckenspråkslärare      och      ge
kompetensutveckling   åt   de  många  outbildade  lärare  som
undervisar hörande elever i teckenspråk.


18.Kompletteringsutbildning för utländska akademiker
(punkt 20) - m, fp, kd

av Ulf Nilsson (fp), Gunilla  Carlsson i Tyresö (m), Inger
Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp) och Anna
Ibrisagic (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att utskottets förslag under  punkt  20  borde  ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:A207 yrkande 4
och bifaller delvis motion
2002/03:Ub547.

Ställningstagande

Det är ett allvarligt missförhållande att så många akademiker
med utländsk utbildning går arbetslösa, städar eller kör taxi
i  stället för att utöva sina  yrken  här.  Det  som  behövs,
förutom en förändring av attityderna hos svenska myndigheter,
är en  mångfald  av  korta och intensiva högskoleutbildningar
som  direkt  underlättar  dessa  akademikers  inträde  i  det
svenska yrkeslivet.  Sådana  saknas alltjämt, vilket vi anser
oförsvarligt.


19.Doktorandtjänster (punkt 24) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag  under  punkt  24  borde  ha
följande lydelse:

Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub489 yrkandena 21 och 22.

Ställningstagande

Grundtanken   i   den   reform   av  forskarutbildningen  som
genomfördes för några år sedan var  riktig, nämligen att alla
forskarstuderande skall ha en rimlig social situation. Likväl
kvarstår  en  mängd  praktiska  problem i  form  av  faktiska
anställningsstopp och olika försök  vid  många  lärosäten att
komma  undan  regelverket.  För  att  komma  till  rätta  med
problemen är det viktigt att resurser satsas på att  omvandla
utbildningsbidrag   till   doktorandtjänster.   Detta  är  av
särskilt stor vikt inom humaniora och samhällsvetenskap,  där
problemen    är    störst    i   dagsläget.   Satsningar   på
doktorandtjänster är viktiga för att långsiktigt skapa bättre
villkor för forskningen och ge  doktoranden bättre ekonomiska
villkor  och  ökad social trygghet.  Forskarstuderande  skall
inte behöva ha  stipendier  som huvudsaklig inkomstkälla. Det
är  viktigt att alla berörda respekterar  regeringens  förbud
mot att använda statsmedel till stipendier.


20.Kravet på full kostnadstäckning (punkt 26) - m

av  Gunilla  Carlsson  i Tyresö (m), Per Bill (m) och Anna
Ibrisagic (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets förslag  under  punkt  26  borde  ha
följande lydelse:

Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub278.

Ställningstagande

Cancerfonden,   som  är  en  ideell  organisation  med  brett
folkligt  stöd,  är  huvudfinansiär  av  cancerforskningen  i
Sverige.  Genom  en   rad  initiativ  under  årens  lopp  har
Cancerfonden  bidragit till  att  svensk  cancerforskning  på
flera områden blivit världsledande. Enligt en flerårig praxis
har  universitet   och   högskolor  tidigare  inte  debiterat
Cancerfonden  lokalkostnader   för   de  projekt  som  fonden
finansierar. Ett påslag på 12 % på anslagen, för att täcka de
merkostnader som universiteten har t.ex.  för administration,
har  accepterats  av fonden som rimligt, men  de  ytterligare
höjningar av påslaget  som  nu krävs innebär för Cancerfonden
att forskningsprojekt av betydande omfattning inte kommer att
kunna finansieras. Påslaget bör därför fortsatt stanna vid 12
%, och undantaget för lokalkostnader bör bestå.


21.Fristående högskolor (punkt 29) - m

av Gunilla Carlsson i Tyresö  (m),  Per  Bill (m) och Anna
Ibrisagic (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att  utskottets  förslag under punkt 29  borde  ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub558 yrkande 25.

Ställningstagande

Utvecklingen vid Chalmers tekniska högskola  och  Högskolan i
Jönköping,  som  frigjordes  från staten och ombildades  till
stiftelser  år  1994, har varit  utomordentligt  positiv.  Vi
anser att man bör gå vidare och avsätta 2 miljarder kronor år
2005 för att upprätta ytterligare två fristående universitet.


22.Inrättande av ett oberoende kvalitetsinstitut för
den högre utbildningen m.m. (punkt 31) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag  under  punkt  31  borde  ha
följande lydelse:

Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub323 yrkandena 10 och 11.

Ställningstagande

Högskoleverkets ställning som ämbetsverk under regeringen kan
i  längden  försvaga   verkets  möjligheter  att  bedriva  en
självständig granskning av kvaliteten vid landets universitet
och högskolor. Den viktigaste  utvärderingen  av  de  svenska
läroanstalternas  insatser,  nämligen  av  deras  förmåga att
bedriva en för studenterna högkvalitativ utbildning,  måste i
stället  utövas  av  andra  institutioner, vilkas arbete inte
riskerar  att politiseras. Man  bör  överväga  att  bryta  ut
kvalitetsgranskningen  ur Högskoleverket och placera den i en
självständig  institution,  ett  oberoende  kvalitetsinstitut
utom  räckhåll  för  politisk  och  ekonomisk  styrning  från
regeringen.  Institutet   bör  bestå  av  representanter  för
ämnesområden,  discipliner  och   vetenskapliga  tidskrifter.
Högskoleverkets     roll     bör     renodlas    till     ren
myndighetsutövning. Verket skall t.ex.,  liksom nu, kunna dra
in examensrättigheter för utbildningar som inte upprätthåller
kvalitetskraven.


23.Granskning av kvalitetsarbetet inom Sveriges
nätuniversitets distansutbildning m.m. (punkt 32) -
v

av Lennart Gustavsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att utskottets förslag under punkt  32  borde  ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub312 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

För  närvarande  saknas utvärderingar  av  kvaliteten  på  de
distansburna kurser  som  ges  via  Sveriges  nätuniversitet.
Högskoleverket  bör därför få i uppdrag att särskilt  granska
kvalitetsarbetet   inom  distansutbildningen.  Det  är  också
viktigt att studenternas  inflytande på distansutbildningarna
håller  en  tillräckligt  hög   nivå.  En  del  av  de  extra
resurserna  till distansutbildningen  bör  användas  för  att
säkerställa detta.


24.Omprövning av Centrala studiestödsnämndens roll
(punkt 33) - m, fp, kd

av Ulf Nilsson  (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger
Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp) och Anna
Ibrisagic (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag  under  punkt  33  borde  ha
följande lydelse:

Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2002/03:Ub338 yrkande 1 och
2002/03:Ub452 yrkande 9
samt bifaller delvis motion
2002/03:Ub297 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi anser att  det  nu  är  hög  tid att göra en omprövning av
Centrala  studiestödsnämndens  (CSN)  roll.  Myndighetens  de
facto-monopol  på  studielånsmarknaden   måste   brytas   och
verksamheten  konkurrensutsättas.  CSN har visat tydliga prov
på att inte kunna sköta sitt uppdrag. Handläggningstiderna är
för  långa,  och det är inte realistiskt  för  studenten  att
försöka  sköta   kontakterna  med  myndigheten  per  telefon.
Studielånsmarknaden  måste öppnas för verklig konkurrens från
banker  och  andra  finansiella  institut.  På  så  sätt  kan
effektiviteten  i administrationen  av  studielånen  främjas,
liksom graden av  service  gentemot studenterna. I ett system
med en friare studielånsmarknad  kommer  det dock fortfarande
att finnas behov av en statlig myndighet som fattar beslut om
vilka  personer som har rätt att omfattas av  den  offentliga
studiefinansieringen.  Staten bör också fortsättningsvis vara
garant för lånen.


25.    Införande av en s.k. omvänd straffavgift för
Centrala studiestödsnämnden (punkt 34) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag  under  punkt  34  borde  ha
följande lydelse:

Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub338 yrkande 2.

Ställningstagande

Effektiviteten   i   administrationen  av  studielånen  måste
omedelbart  skärpas.  Vi  anser  att  det  skall  införas  en
skyldighet  för  Centrala   studiestödsnämnden   att   betala
straffavgift  till studenter som inte får sina studiemedel  i
tid, t.ex. på grund  av  långa handläggningstider eller annat
byråkratiskt  krångel.  En  sådan  straffavgift  skall  också
utbetalas om studenten inte får  information  eller  svar  på
ansökan inom en viss tid.


26.Utredning om konsekvenserna av obalansen i
medelstilldelning mellan olika vetenskapsområden
m.m. (punkt 35) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 35 borde ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub449 yrkandena 3 och 4.

Ställningstagande

Kristdemokraterna kan inte acceptera en resursfördelning  som
så  ensidigt  som  dagens premierar forskning inom teknik och
naturvetenskap. Ett  exempel  på  detta  är  fördelningen  av
forskningsresurserna  inom  Vetenskapsrådet. Den humanistiska
och medicinska forskningen måste  uppvärderas. Forskning inom
humaniora,  kring  människan, är av avgörande  betydelse  för
samhällsutvecklingen,  även om värdet av forskningen är svårt
att mäta i ekonomiska termer.  Det  är kunskap inom humaniora
som   är  resonansbotten  till  vårt  samhälles   värdegrund.
Kristdemokraterna   anser   också   att  den  medicinska  mer
patientnära forskningen är satt på undantag. En utredning bör
tillsättas om konsekvenserna av obalansen i medelstilldelning
mellan olika vetenskapsområden.


27.Lättillgänglig information om forskningsresultat
(punkt 36) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets förslag under  punkt  36  borde  ha
följande lydelse:

Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub449 yrkande 10.

Ställningstagande

Forskningsresultaten   är  ofta  svårtillgängliga  för  icke-
experter. Vetenskapsrådet  har  till uppgift att informera om
svensk  forskning,  men informationen  har  inte  nått  ut  i
önskvärd  grad.  Att  t.ex.   göra   kunskap  om  teknik  mer
tillgänglig för allmänheten öppnar möjligheter  för  folkligt
deltagande  i  debatter och beslut i ett komplicerat tekniskt
samhälle.  Jag  ser  det  som  angeläget  att  lättillgänglig
information  om  forskningsresultat  presenteras.  Denna  bör
relateras till olika  målgrupper beroende på innehåll. Därmed
kan kommunikationen mellan  forskare  och  övriga  medborgare
förbättras.


28.Forskning om kvinnors företagande (punkt 44) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag under punkt 44 borde  ha
följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:N306 yrkande 18.

Ställningstagande

Det  behövs mer forskning om kvinnors företag  och  kvinnliga
företagare.  Deras  historia är nämligen till stor del okänd.
Att underlätta för kvinnor att starta företag är viktigt från
tillväxtsynpunkt och  för  att öka kvinnors självbestämmande.
Ett  synliggörande  av kvinnliga  företagare  kan  komma  att
innebära att synen förändras  på  vem som kan vara företagare
och vad en företagare är.

Särskilda yttranden


Utskottets  beredning  av  ärendet  har   föranlett  följande
särskilda  yttranden. I rubriken anges inom  parentes  vilken
punkt i utskottets  förslag till riksdagsbeslut som behandlas
i yttrandet.

1. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning för budgetåret (punkt 45) - m

av Gunilla Carlsson  i  Tyresö  (m), Per Bill (m) och Anna
Ibrisagic (m).

Utbildningsutskottet   har   under   beredningen   av   detta
betänkande    arbetat    under   förutsättningen    att    en
riksdagsmajoritet     bestående      av     socialdemokrater,
vänsterpartister  och  miljöpartister  den  4  december  2002
kommer   att  fastställa  ekonomiska  ramar  för   de   olika
utgiftsområdena  i  den statliga budgeten och en beräkning av
statens inkomster avseende  2003  samt besluta om preliminära
utgiftstak för år 2004.

Moderata samlingspartiet har i parti-  och kommittémotioner
förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken. Ett
övergripande mål för den ekonomiska politiken  bör  vara  att
möjliggöra  ökad tillväxt. Då måste utgiftskvoten sänkas. För
detta   krävs   bl.a.    en    moderniserad    arbetsmarknad,
avregleringar, sänkta skatter och lägre offentliga  utgifter.
Antalet  sjukskrivna  och  förtidspensionerade  måste minskas
genom att sjukvård och rehabilitering förbättras.
Våra  förslag  syftar  också till att skapa förutsättningar
för ett ekonomiskt, kulturellt  och  socialt växande Sverige.
Vi  vill  satsa  på  en  utbildning  som  ger   alla   större
möjligheter  till  ett  rikare  liv.  Genom en större enskild
sektor och ett starkare civilt samhälle  kan både företag och
människor  växa.  Ännu  fler  kan komma in på  den  ordinarie
arbetsmarknaden. Den sociala tryggheten  ökar  också  i andra
bemärkelser  genom  att  hushållen  får  en  större ekonomisk
självständighet. Friheten att välja bidrar till  mångfald, en
bättre   kvalitet   och   en  större  trygghet.  De  enskilda
människorna får ett större inflytande över sina liv.
Vi har föreslagit en långtgående  växling från subventioner
och bidrag till omfattande skattesänkningar  för alla, främst
låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor
som är i störst behov av gemensamma insatser och  som har små
eller  inga  möjligheter  att påverka sin egen situation.  Vi
slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser för
att  på  ett  tillfredsställande   sätt  kunna  genomföra  de
uppgifter  som  måste  vara  gemensamma.  Avsevärda  resurser
tillförs t.ex. för att bryta den  ökade  sjukfrånvaron och de
ökade förtidspensioneringarna.
Vårt budgetalternativ - med våra förslag  till  utgiftstak,
anslagsfördelning  och  skatteförändringar - bör ses  som  en
helhet där inte någon eller  några  delar  kan  brytas ut och
behandlas  isolerat  från de andra. Eftersom finansutskottets
majoritet i sitt förslag  till utgiftsramar har valt en annan
inriktning av politiken, deltar  vi  inte  i  det nu aktuella
beslutet  om  anslagsfördelning inom utgiftsområde  16.  Våra
förslag till anslagsbelopp  framgår  av  bilaga  2 till detta
betänkande.
Vi  vill att en barnskola införs och reserverar därför  300
miljoner kronor för detta ändamål. Vi menar att det finns ett
behov av  att  stärka  förskolebarnens skolförberedelser. Det
bör ges möjlighet att förskoleklassen  får  bilda  bas för en
utbyggd   barnskola   med   tydliga  pedagogiska  ambitioner.
Barnskolan skall tillsammans  med  förskoleklassen  bilda  en
egen  skolform  och  således  inte  vara en del av förskolans
barnomsorg. Den skall vara ett alternativ och komplement till
förskolans verksamhet. Därmed tar vi  ställning  för  att den
skolförberedande  förskoleverksamheten  skall kunna utvecklas
utifrån de specifika förutsättningar och  möjligheter som små
barn har.
Moderaterna anser vidare att en nödvändig  åtgärd  för  att
lyfta  kvaliteten i skolan är att uppföljning och utvärdering
förbättras och blir mer tillgänglig för elever, föräldrar och
personal.  Av den anledningen reserverar vi 72 253 000 kr för
att bygga upp ett fristående nationellt kvalitetsinstitut med
början den 1  januari  2003.  Vi  beskriver  ett sådant organ
närmare   i   en  reservation  tillsammans  med  Folkpartiet,
Kristdemokraterna   och  Centerpartiet.  Moderaterna  avvisar
regeringens förslag om  en  ny  skolutvecklingsmyndighet. Vår
myndighetsstruktur  innebär  också   att   vissa   delar   av
Skolverkets  verksamhet  flyttas  över  till  det  fristående
institutet.  Tillsynsverksamhet  och  tillståndsgivning   för
skolan  är  kvar  hos Skolverket, och Skolverkets kvarvarande
verksamhet  förs samman  med  Specialpedagogiska  institutet.
Anslaget för Specialpedagogiska institutet utgår således, och
i stället anvisas  sammantaget  535  236  000 kr till Statens
skolverk.
På grund av att bristen på anpassade läromedel  för  elever
med handikapp fortfarande är ett problem föreslår Moderaterna
ytterligare  1 147 000  kr  på  anslaget  Skolutveckling  och
produktion  av  läromedel för elever med funktionshinder. När
det gäller Specialskolemyndigheten  anser  vi  att behovet av
statliga specialskolor är större än vad regeringen anser. För
att  säkerställa  hög  kvalitet  i  undervisningen  och   vid
resurscentrum  föreslår  vi  121 497 000 kr mer än regeringen
under anslaget för Specialskolemyndigheten.
Moderaterna  avvisar regeringens  förslag  om  Bidrag  till
vissa organisationer för uppsökande verksamhet.
Under ett nytt anslag, Vuxnas utbildning, anvisas 3 294 331
000 kr. Medlen överförs  dels  från  utgiftsområde 17, anslag
25:1 Bidrag till folkbildningen, dels  från Statligt stöd för
vuxna,  dels  från Bidrag till kvalificerad  yrkesutbildning.
Under  det  nya  anslaget   anvisar   vi  således  medel  för
utfasningen av Kunskapslyftet, folkhögskolor och kvalificerad
yrkesutbildning. Vår anslagsram ger utrymme  för  en  kraftig
ökning    av   antalet   platser   inom   den   kvalificerade
yrkesutbildningen.   För   denna   utbildning   anslås  medel
motsvarande    21 200    platser    för    2003    och    för
folkhögskoleutbildningen  motsvarande 20 000 platser 2003. Vi
anser att det är viktigt att  alla  som  vill  ha  ett arbete
också  skall  ha  möjligheter att få det. Om detta skall  bli
möjligt är det nödvändigt  att  bl.a. kraftigt öka satsningen
på  kvalificerad yrkesutbildning.  Regeringens  satsning  har
varit alltför liten.
Vi vill inleda en successiv återuppbyggnad av anslagen till
grundutbildning  i  högskolan  genom att tillföra universitet
och  högskolor ökade resurser. Sammanlagt  vill  vi  tillföra
drygt  146 miljoner kronor utöver regeringens förslag. I vårt
budgetalternativ   samlas   alla   medel  till  grundläggande
utbildning  under  ett  anslag,  som  skall  fördelas  mellan
lärosätena   med  utgångspunkt  i  studenternas   val.   Även
forskning och  forskarutbildning  tillförs i vårt förslag mer
pengar, drygt 621 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
Syftet  är  att  ge  den  fria  forskningen   en  välbehövlig
förstärkning  och  stärka  finansieringen av doktorander.  Vi
vill  trygga  möjligheterna  att   bedriva   verksamhet   och
forskning  i  alternativa  driftformer  och  föreslår  därför
ytterligare  20  miljoner  kronor under anslag 25:71 Enskilda
utbildningsanordnare på högskoleområdet.  Under  anslag 25:72
Särskilda  utgifter  inom  universitet  och  högskolor   m.m.
föreslår vi ett lägre belopp än regeringen, eftersom vi anser
att inga medel skall anslås till Rekryteringsdelegationen och
att anslagsposten till regeringens disposition är alltför väl
tilltagen.
Centrala studiestödsnämnden tillförs 140 miljoner kronor  i
vårt  budgetalternativ.  Anledningen  är  att  vi  anser  att
myndigheten  inte skall få disponera avgifter på det sätt som
regeringen  medger.   Tekniken   är   ett  sätt  att  kringgå
budgetramen.  I  praktiken  innebär  vårt förslag  en  mindre
driftram för nämnden, som vi också vill konkurrensutsätta. Vi
vill       att      anslaget      Utvecklingsarbete      inom
Utbildningsdepartementets  område  m.m.  skall minskas med 10
miljoner kronor.
Under   ett   nytt   anslag   26:10  Ökade  satsningar   på
Vetenskapsrådet och Nationellt institut för hälsa och medicin
föreslår  vi  att riksdagen anvisar  155 389 000  kr.  Medlen
skall användas  som  en  förstärkning av den fria forskningen
och som en grund för utveckling  av  ämnesrådet  för  medicin
till  en  svensk  motsvarighet  till  National  Institutes of
Health i USA.

2. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning för budgetåret (punkt 45) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Folkpartiet  liberalerna  har  i  parti- och kommittémotioner
förordat en annan inriktning av den  ekonomiska politiken och
budgetpolitiken   samt   andra  utgiftsramar   än   dem   som
finansutskottet   nyligen  har   föreslagit   riksdagen   att
fastställa. Folkpartiets  budgetförslag för år 2003 innebär i
sina huvuddrag sänkta skatter  på  arbete  och  företagande i
syfte  att  uppnå  en  långsiktig och uthållig tillväxt.  Det
syftar också till en mera  rättvis  skattepolitik  för  bl.a.
barnfamiljer.  Våra  utgiftsökningar  avser  främst  bistånd,
utbildning och forskning, vård och omsorg, förbättringar  för
handikappade,  åtgärder  mot ohälsan samt satsningar på miljö
och rättssäkerhet. Vårt alternativ framgår av reservation 9 i
finansutskottets betänkande  2002/03:FiU1.  För utgiftsområde
16 innebär det en utgiftsram som är knappt 500 miljoner lägre
än regeringens förslag. Eftersom vi ser vårt  budgetförslag
som  en  helhet,  väljer  vi  att inte reservera oss här till
förmån för våra förslag när det gäller utgiftsområde 16. Våra
förslag till anslagsbelopp framgår  av  bilaga  2  till detta
betänkande.

Folkpartiet   föreslår   en   minskning   av  anslaget  för
Skolverket  med  200  miljoner  kronor, och vi avvisar  också
regeringens  nya anslag Skolutvecklingsmyndighet.  I  stället
anvisar   vi  226   miljoner   kronor   till   en   nationell
skolinspektion.  Vi  beskriver  ett sådant organ närmare i en
reservation  tillsammans  med Moderaterna,  Kristdemokraterna
och Centerpartiet. Vi föreslår  också  en  minskning  med 160
miljoner  kronor  på  anslaget  Utveckling av skolväsende och
barnomsorg.  Vi anser att utvecklingsarbetet  inom  skolan  i
större utsträckning skall göras på lokal nivå.
När det gäller  anslaget Bidrag till personalförstärkningar
i skola och fritidshem  anser  Folkpartiet  att  medlen under
anslaget  bör  kunna  användas  för att höja lärarnas  löner.
Sverige är ett av de länder som har  de  lägsta  lärarlönerna
bland de industrialiserade länderna. För att göra  yrket  mer
attraktivt är det nödvändigt att höja lärarnas löneläge.
Folkpartiet  föreslår  minskningar av ytterligare ett antal
anslag. För Nationellt centrum  för flexibelt lärande anvisar
vi 30 miljoner kronor mindre än regeringen,  till Bidrag till
vissa organisationer för uppsökande verksamhet  anvisar vi 40
miljoner kronor mindre och slutligen till Statligt  stöd  för
utbildning  av vuxna anvisar vi 700 miljoner kronor mindre än
regeringen.
Mycket  tyder   enligt   Folkpartiets  mening  på  att  den
nuvarande takten i utbyggnaden av högskolan medför risker för
standarden i svensk högskoleutbildning.  Man  bör  enligt vår
mening  planera  för 6 000 färre nya platser än i regeringens
förslag.    Vi   föreslår    en    fördubblad    ökning    av
kvalitetssatsningarna  i grundutbildningen, dvs. 200 miljoner
kronor mer än regeringen,  vilket  gör  att  ersättningen per
student  kan  ökas  rejält. Dessutom bör 200 miljoner  kronor
anslås    till    extra    fördelning     till    lärosätenas
grundutbildningar  utifrån söktrycket, enligt  en  fördelning
som vi redovisar i vår  budgetmotion.  En  besparing  med 300
miljoner  kronor kan göras på anslag 25:72 Särskilda utgifter
inom universitet  och  högskolor m.m., där dock anslagsposten
Projekt för invandrade akademiker  bör  ökas  med 30 miljoner
kronor  utöver  regeringens förslag. Den enskilde  forskarens
frihet, hans eller hennes makt att själv välja ämne och metod
för vetenskapliga  studier,  är  grundbulten  i  den liberala
forskningspolitiken.  Det är djupt oroande att den  andel  av
forskningen som finansieras  av  statliga  anslag har minskat
från  70 % till 50 %. Vi anser att det nu behövs  ett  rejält
trendbrott   med  huvudinriktningen  att  öka  den  andel  av
forskningsanslagen  som går direkt till universiteten. Dessas
anslag till forskning  och forskarutbildning bör få ett extra
tillskott 2003 på 900 miljoner kronor.
Vi föreslår att anslaget till Vetenskapsrådet skall minskas
med 300 miljoner kronor. De medel som frigörs skall i stället
anvisas direkt till universitet  och  högskolor för forskning
och forskarutbildning. Dessutom vill vi  göra  omfördelningar
mellan  anslagsposterna  inom  anslaget och på så sätt  skapa
ökade  fria  forskningsresurser till  de  tre  ämnesråden  på
sammanlagt 540 miljoner kronor.

3. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning för budgetåret (punkt 45) - kd

av Inger Davidson (kd).

Kristdemokraterna  har i parti- och kommittémotioner förordat
en  annan  inriktning   av   den   ekonomiska  politiken  och
budgetpolitiken   samt   andra  utgiftsramar   än   dem   som
finansutskottet   nyligen  har   föreslagit   riksdagen   att
fastställa. Kristdemokraternas  budgetalternativ tar sikte på
att  långsiktigt  förbättra Sveriges  tillväxtförutsättningar
genom strukturella  reformer  för  minskad ohälsa, förbättrad
lönebildning och strategiska skattesänkningar  på  arbete och
sparande.    Därigenom   skapas   förutsättningar   för   att
sysselsättningen  skall kunna öka i en sådan utsträckning att
välfärden tryggas för  alla.  Våra  reformer  och  ekonomiska
satsningar  syftar  framför allt till att sänka skatterna  på
arbete    och    företagande,     öka     valfriheten    inom
familjepolitiken,    återupprätta    rättsväsendet,    stärka
pensionärernas    ekonomiska    situation    och    förbättra
infrastrukturen. Vårt alternativ framgår av reservation  10 i
finansutskottets  betänkande  2002/03:FiU1. För utgiftsområde
16 innebär det en utgiftsram som är knappt 3 miljarder kronor
lägre   än  regeringens  förslag.  Eftersom   vi   ser   vårt
budgetförslag som en helhet, väljer vi att inte reservera oss
här till förmån för våra förslag när det gäller utgiftsområde
16. Våra förslag till anslagsbelopp framgår av bilaga 2  till
detta betänkande.

Kristdemokraterna  anser att en ny lärlingsutbildning skall
införas på gymnasiet och anslår 10 miljoner kronor till detta
ändamål.  Medlen skall  användas  för  handledartjänster  och
marknadsföring.
Vi föreslår  att  anslaget  till Skolverket minskas med 115
miljoner kronor jämfört med regeringens  förslag.  Vi avvisar
även  regeringens förslag om en skolutvecklingsmyndighet,  då
vi tror att den kommer att öka centralstyrningen av skolan på
ett olyckligt  sätt. I stället föreslår vi inrättandet av ett
nationellt kvalitetsinstitut och anvisar 75 000 000 kr utöver
de  75  759 000 kr  som  regeringen  anslagit  till  den  nya
skolutvecklingsmyndigheten.   De   extra   medlen   tas  från
Skolverket  som  samtidigt fråntas uppgifter som uppföljning,
utvärder-ing och kvalitetsgranskning. Vi beskriver ett sådant
organ närmare i en  reservation  tillsammans med Moderaterna,
Folkpartiet och Centerpartiet.
Eftersom vi inte anser att staten  skall  ägna sig åt lokal
skolutveckling   föreslår   vi   en   minskning  av  anslaget
Utveckling  av skolväsende och barnomsorg  med  260  miljoner
kronor. I det decentraliserade skolväsendet är det kommunerna
som  bedriver   skolverksamhet,   vilket   ger   utrymme  för
besparingar på anslaget.
Kristdemokraterna   anvisar   5   miljoner   kronor   under
Specialpedagogiska     institutet    (se    under    anslaget
Specialskolemyndigheten  i  huvudtexten till betänkandet) för
att   bevara   de   fasta  skoldelarna   av   Ekeskolan   och
Hällsboskolan. Vi befarar att beslutet att lägga ned skolorna
kommer att innebära att  många elever med multihandikapp inte
kommer att få den hjälp de  behöver.  Vi  utvecklar  vår  syn
Ekeskolan   och   Hällsboskolan   närmare  i  en  reservation
tillsammans med Moderaterna.
Kristdemokraterna överför medlen  från anslaget Bidrag till
personalförstärkningar  i  skola  och  fritidshem   till  det
generella  kommunbidraget.  Vi  ställer  oss  i  och  för sig
positiva  till att mer pengar satsas på skolan men anser  att
det  är  fel   av  regeringen  att  centralstyra  resurserna.
Kommunen vet bäst  hur  behoven  ser  ut i den egna kommunen.
Regeringen gör dessutom intrång i det kommunala självstyret.
Vi ifrågasätter att fackföreningar och andra organisationer
skall  tilldelas  medel  för  att  ägna  sig   åt  uppsökande
verksamhet och avvisar därför regeringens anslag  Bidrag till
vissa organisationer för uppsökande verksamhet.
Utbyggnad   av   högskolan  är  angelägen,  eftersom  många
studenter som skulle  vilja läsa där i dag inte ges tillfälle
till det. Vi anser att  det  krävs  en  jämn  och  hög takt i
utbyggnaden.   Den  utbyggnadstakt  som  regeringen  föreslår
urholkar  emellertid  kvaliteten.  Utbyggnaden  år  2003  bör
enligt vårt  budgetförslag minskas med 1 000 platser. Vi vill
också omfördela  outnyttjad  per  capita-ersättning  till att
satsa 40 miljoner kronor extra på att öka antalet disputerade
lärare, vilket höjer kvaliteten på utbildningen. Vidare  vill
vi  anslå 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag till
forskning  och  forskarutbildning under anslagen 25:20-25:73.
Inom anslaget 25:72  Särskilda  utgifter inom universitet och
högskolor m.m. föreslår vi ett minskat belopp. Motivering för
att bedriva studier kan ske under  tolv  år  i skolan. Därför
ifrågasätter  vi  behovet  av  en  särskild  delegation   för
rekrytering  utöver  de  insatser  som  i dag finns i form av
studievägledning.  Den  extra  per  capita-ersättningen  till
kurser  inom  Sveriges nätuniversitet kan  halveras  och  den
ospecificerade  anslagsposten  till  regeringens  disposition
minskas.   Vi  vill  stödja  studenternas  arbete  genom  att
fördubbla anslaget till Sveriges Förenade Studentkårer.
Vi  är  kritiska   mot   att   Myndigheten   för   Sveriges
nätuniversitet inrättats och tar bort 35 miljoner kronor från
anslaget.  Vi anser nämligen att lärosätena själva bör  driva
nätuniversitetet och att Högskoleverket bör stå för tillsynen
av verksamheten.  De  ospecificerade  medlen till regeringens
disposition    under    anslaget    Utvecklingsarbete    inom
Utbildningsdepartementets område m.m.  vill vi minska med 4,5
miljoner kronor.

4. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning för budgetåret (punkt 45) - c

av Håkan Larsson (c).

Centerpartiet har i parti- och kommittémotioner  förordat  en
annan    inriktning   av   den   ekonomiska   politiken   och
budgetpolitiken   samt   andra   utgiftsramar   än   dem  som
finansutskottet   nyligen   har   föreslagit   riksdagen  att
fastställa. Centerpartiets budgetförslag för 2003 innebär att
vi  vill  åstadkomma  en  socialt,  ekonomiskt och ekologiskt
hållbar utveckling. De största uppgifterna  under de kommande
åren  är  att  skapa  förutsättningar  för en ekonomiskt  och
socialt   uthållig   tillväxt   genom  satsning   bl.a.    på
företagande  och  högre  utbildning   och   forskning.   Vårt
alternativ  framgår  av  reservation  11  i  finansutskottets
betänkande 2002/03:FiU1. För utgiftsområde 16  innebär det en
utgiftsram  som  är  drygt  1,5  miljarder  kronor  lägre  än
regeringens  förslag. Eftersom vi ser vårt budgetförslag  som
en helhet, väljer  vi  att inte reservera oss här till förmån
för  våra  förslag  när det  gäller  utgiftsområde  16.  Våra
förslag till anslagsbelopp  framgår  av  bilaga 2  till detta
betänkande.

Centerpartiet föreslår en minskning av anslaget för Statens
skolverk med 60 miljoner kronor i jämförelse  med regeringens
förslag.     Vi     avvisar     regeringens     förslag    om
Skolutvecklingsmyndighet  och  föreslår samtidigt inrättandet
av  ett  nationellt kvalitetsinstitut.  Till  detta  institut
anvisar vi 200 miljoner kronor. Vi beskriver ett sådant organ
närmare  i   en   reservation  tillsammans  med  Moderaterna,
Folkpartiet och Kristdemokraterna.
Centerpartiet  genomför   en   satsning   för   att  stärka
kompetensen    och    öka    insatserna    mot    läs-    och
skrivsvårigheter/dyslexi  och dyskalkyli. Vi föreslår att ett
nytt anslagsområde införs med 400 miljoner kronor för 2003. I
en  gemensam  reservation med  Moderaterna,  Folkpartiet  och
Kristdemokraterna  beskriver  vi  närmare  hur en satsning på
matematik samt läs- och skrivutveckling bör se ut.
Vi    överför    medlen    från    anslaget   Bidrag   till
personalförstärkningar   i   skola   och   fritidshem    från
utgiftsområde  16  till utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
kommunerna. Vi avskaffar  också  anslaget  Bidrag  till vissa
organisationer för uppsökande verksamhet.
Centerpartiet  anser  att  det  finns  ett  stort behov  av
kvalificerad yrkesutbildning på eftergymnasial  nivå.  Mycket
pekar  på  att  det  inom de flesta branscher finns ett stort
behov av att medarbetare  fortsätter  studera och skaffar sig
en  yrkesinriktad utbildning ovanpå gymnasieskolan.  Vi  vill
därför    öka   antalet   platser   för   den   kvalificerade
yrkesutbildningen    för    att    tillgodose   näringslivets
efterfrågan på utbildad arbetskraft.  Det är också värdefullt
att kunna erbjuda vidareutbildning för  de  ungdomar som vill
utbilda sig på hemmaplan och bygga sitt liv utanför  de stora
tillväxtområdena. Vid en ökning av antalet utbildningsplatser
vill  vi  understryka  vikten  av  att  en  hög  kvalitet  på
utbildningen    bibehålls.    Till   anslaget   Bidrag   till
kvalificerad  yrkesutbildning  anvisar   vi   ytterligare  54
miljoner kronor utöver regeringens förslag.
Centerpartiet  har  varit pådrivande för att bygga  ut  den
högre utbildningen runtom  i landet. Det viktigaste nu är att
följa  upp  den  utbyggnaden  med   resurser  för  att  säkra
kvaliteten  och stärka forskningen. I  vårt  budgetalternativ
tillförs universiteten  i  Karlstad, Lund, Uppsala och Örebro
25  miljoner  kronor  vardera,   universiteten   i  Göteborg,
Stockholm,  Umeå  och  Luleå  samt  Mälardalens  högskola  20
miljoner  kronor  vardera,  Karolinska institutet och  Kungl.
Tekniska  högskolan  15  miljoner   kronor   vardera,   Malmö
högskola,  Linköpings universitet, Blekinge tekniska högskola
och Högskolan  i  Kalmar 10 miljoner kronor vardera och Växjö
universitet,  Mitthögskolan   och   Stiftelsen   Högskolan  i
Jönköping  5  miljoner  kronor  vardera.  Under anslag  25:73
Forskning  och  konstnärligt  utvecklingsarbete   vid   vissa
högskolor  tillförs  övriga  högskolor  sammanlagt knappt 101
miljoner kronor utöver regeringens förslag. Vi föreslår också
att  det,  inom oförändrat belopp på anslag  25:72  Särskilda
utgifter inom  universitet  och  högskolor  m.m.,  avsätts 50
miljoner   kronor   för   att   bygga   ut   utbildningen  av
förskollärare.  I stället kan anslagsposten till  regeringens
disposition slopas.

5. Lärlingsutbildning - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Folkpartiet vill  se  en  modern, flexibel lärlingsutbildning
där   skolan   och  arbetslivet   delar   på   ansvaret   för
utbildningen. Förslagsvis  kan  den vara fyra år, då eleverna
tillbringar två år i skolan och två år i arbetslivet, men den
totala tiden kan variera. För en  del  elever  kan  det  vara
lämpligt  att  under  vissa perioder fördela skoltiden så att
t.ex. fyra veckodagar tillbringas  på  en  arbetsplats och en
femte  i  skolan.  Företagen  bör  få ersättning  motsvarande
kostnaderna  för  ett  yrkesinriktat  program  under  ett  år
samtidigt  som  lärlingen  under ett år ges  ersättning  från
arbetsgivaren i relation till  den  insats  som han eller hon
gör  i  produktionen.  Det  måste  också  utformas   anpassad
lärlingsutbildning för elever som av någon anledning inte kan
följa ett nationellt program eller uppnå lärlingsexamen.


6. Lärlingsutbildning - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Miljöpartiet  vill  att en lärlingsutbildning införs som  ett
alternativ till den ordinarie  gymnasieskolan. Många elever i
gymnasiet  är  skoltrötta  och  alltfler   som   påbörjar  en
gymnasieutbildning  avslutar  den inte. Samtidigt vill  många
unga människor lära sig ett specifikt  yrke  och skulle gärna
prova att vara lärling under ett eller ett par år. Modellerna
för  att  göra  detta skall kunna variera. Teori  varvas  med
praktik,  lärlingsplatser   med   ordinarie  gymnasieplatser,
kärnämnen  kan  läsas under en termin  eller  några  dagar  i
veckan, en utbildad pedagog kan vara handledare osv.


7. Maxtaxan - m

av Gunilla Carlsson  i  Tyresö  (m), Per Bill (m) och Anna
Ibrisagic (m).

Moderaterna menar att maxtaxan förstärker orättvisorna mellan
dem  som  kan  och  vill utnyttja den kommunalt  finansierade
barnomsorgen  och  dem  som  vill  eller  måste  ordna  annan
barnomsorg. Den är också genom sin konstruktion ett ingrepp i
det  kommunala  självstyret  och  äventyrar  andra  kommunala
verksamheter.  Det   finns  även  en  risk  att  miljön  inom
förskolan försämras genom  att föräldrar väljer att ha barnen
längre  tider  i  förskolan  eftersom   barnomsorgen   blivit
billigare.


8. Bidrag till personalförstärkningar i skola och
fritidshem - m

av  Gunilla  Carlsson  i Tyresö (m), Per Bill (m) och Anna
Ibrisagic (m).

Moderaterna     anser     att    anslaget     Bidrag     till
personalförstärkningar i skola och fritidshem skall avvecklas
i dess nuvarande form. Några  anslag  för  ändamålet bör inte
ges  för  2004.  Besluten om vilka prioriteringar  som  skall
göras inom respektive skola skall fattas av skolledningen och
inte i form av detaljstyrning  från statsmakten. Vi har under
vårt anslag Nationell skolpeng (jfr  reservation  1) anslagit
medel  för  förstärkning  av  anslagen  till  skolorna, vilka
exempelvis kan användas till personalförstärkningar.


9. Fackhögskola - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Folkpartiet  menar  att  Sverige  måste överge dagens  modell
enligt vilken alla nya högskolor skall betraktas som blivande
universitet.     Utbildningssystemet    måste     bli     mer
differentierat,  där   varje  lärosäte  genom  sin  specifika
inriktning (bred grundforskning,  spjutspetsforskning inom en
viss   nisch,  akademiska  grundkurser   eller   kvalificerad
yrkesutbildning)     bidrar     till     en     mångfald    i
utbildningsutbudet.   Vi   anser   också   att   statusen  på
kvalificerad  yrkesutbildning  måste höjas. Folkpartiet  vill
att   riktiga   reguljära   fackhögskolor    skall   införas.
Fackskolorna  skall erbjuda kvalificerad yrkesutbildning  och
viss förberedelse för högre utbildning.


10. Yrkeshögskola - kd

av Inger Davidson (kd).

Gymnasieskolan  och högskolan tar i dag sin utgångspunkt i de
teoretiska kunskaperna snarare än de praktiska färdigheterna.
Kristdemokraterna  vill  förstärka  och  samla  den praktiska
kunskapen, dels genom lärlingsutbildning inom gymnasiet, dels
genom  att  samla  merparten  av all postgymnasial utbildning
inom en yrkeshögskola. Framför  allt berörs den kvalificerade
yrkesutbildningen   och   den   yrkestekniska   utbildningen.
Yrkeshögskolan bör inrättas under 2003 för att 2004 byggas ut
med  500  platser  för  att  möta  det  uppdämda  behovet  av
yrkeshögskoleutbildning.  Viktiga  förutsättningar   för   en
yrkeshögskola  bör  vara att den ger postgymnasial utbildning
som  svarar mot behov  i  arbetslivet,  leder  till  specifik
yrkesprofession,   att   behörigheten   kan   grunda  sig  på
validering, att utbildningarna genomförs och utformas  i nära
samverkan  med arbetslivet och leds av branschorganisationer,
utbildningsanordnare och arbetsgivare i samverkan.


11. Kvalificerad yrkesutbildning - c

av Håkan Larsson (c).

Centerpartiet  menar  att den kvalificerade yrkesutbildningen
behövs  för  att  öka  tillväxten  och  stimulera  företagens
utveckling. Den kvalificerade yrkesutbildningen har visat sig
fylla  ett  stort  behov. För  att  tillgodose  näringslivets
efterfrågan på utbildad  arbetskraft  anser Centerpartiet att
den kvalificerade yrkesutbildningen bör byggas ut snabbare än
regeringens     förslag.     Vid    ökningen    av    antalet
utbildningsplatser vill vi understryka  vikten  av att en hög
kvalitet på utbildningen bibehålls.


12. Elevhälsa - v

av Lennart Gustavsson (v).

Skolans  ansvar  är  att  skapa  en  god,  lärande miljö  för
elevernas   kunskapsutveckling  och  personliga   utveckling.
Arbetet  med  elevhälsa   skall   i  stor  utsträckning  vara
förebyggande och arbetet kräver en  samverkan  mellan skolans
alla   delar   och   personalgrupper.   Det  är  för  oss  en
självklarhet att det skall finnas en allsidig  kompetens  för
detta  arbete  på  skolan. I det arbetet är det också viktigt
att samverka med olika  aktörer  för att möta olika former av
ohälsa.

Organisationen  för  elevhälsan kommer  att  behöva  formas
utifrån  lokala  behov  och   förutsättningar.   En  framtida
elevhälsa måste hitta nya och utvecklande samarbetsformer med
barn-  och  ungdomspsykiatrin.  Målsättningen  bör  vara  att
utifrån  ett  elevperspektiv  kunna  samverka  för att tidigt
kunna   möta   och   förebygga   olika   former   av  ohälsa.
Vänsterpartiet   menar   att  den  av  regeringen  föreslagna
skolutvecklingsmyndigheten  som  ett av sina uppdrag skall få
tydliga direktiv om att följa, initiera  och  verka  för ökat
samarbete  mellan  den kommunala organisationen för elevhälsa
och barn- och ungdomspsykiatrin.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag


Propositionen

Regeringen  har i proposition  2002/03:1  Budgetpropositionen
för     2003,     utgiftsområde     16     Utbildning     och
universitetsforskning, föreslagit

1. att riksdagen bemyndigar  regeringen  att  under  2003 för
ramanslaget  25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning
besluta om bidrag  till  kvalificerad  yrkesutbildning  som
inklusive  tidigare  gjorda  åtaganden  medför  utgifter på
högst  1  556  070  000  kr  under  åren 2004-2007 (avsnitt
9.1.18),

2. att riksdagen bemyndigar regeringen  att  under  2003  för
ramanslaget    26:1    Vetenskapsrådet:    Forskning    och
forskningsinformation   besluta  om  bidrag  som  inklusive
tidigare  gjorda  åtaganden   innebär   utgifter  på  högst
2 305 000 000  kr  under år 2004, högst 1 365  000  000  kr
under år 2005, högst  755  000  000 kr under år 2006, högst
170 000 000 kr under år 2007 och  högst 55 000 000 kr under
år 2008 (avsnitt 10.10.1),

3. att riksdagen bemyndigar regeringen  att  under  2003  för
ramanslaget   26:3  Rymdforskning  besluta  om  bidrag  som
inklusive tidigare  gjorda  åtaganden  innebär  utgifter på
högst   500  000  000  kr  under  åren  2004-2008  (avsnitt
10.10.3),

4. att riksdagen  för  budgetåret 2003 anvisar anslagen under
utgiftsområde  16  Utbildning   och   universitetsforskning
enligt sammanfattningen i bilaga 2 till detta betänkande.

Motioner


Motioner från allmänna motionstiden


2002/03:Ub212 av Sten Tolgfors (m):

1.  Riksdagen  begär att regeringen lägger  fram  förslag  om
inrättande av  ett  nationellt kvalitetsgranskningsinstitut
för skolan samt i konsekvens  därmed  avveckling av berörda
delar  av  Skolverket,  i  enlighet med vad  som  anförs  i
motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen      anförs      om     att     resultatet      av
kvalitetsgranskningarna av  enskilda  skolor  löpande skall
publiceras av Skolverket.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  möjligheterna  att  skapa  ekonomiska
incitament  för  utveckling  för  landets skolor genom  ett
system med nationell skolpeng.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  att  Skolverket  och  det  nationella
institutet  för  kvalitetsgranskning i skolan  löpande  bör
publicera såväl de  skolor som inte uppfyller de nationella
kvalitetsmålen som de skolor som väl uppfyller kraven.

2002/03:Ub213 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen beslutar att  upphäva  beslutet  om  att  stänga
Ekeskolan.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om att erforderliga medel måste tillföras
den  kvarvarande resurscenterverksamheten  på  Resurscenter
Syn Örebro.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om kommunernas kompetens att undervisa barn
med funktionshinder.

2002/03:Ub214 av Sten Tolgfors (m):

4.  Riksdagen   beslutar  att  upphäva  beslutet  att  stänga
Ekeskolan.

5.  Riksdagen  beslutar   att  upphäva  beslutet  att  stänga
Hällsboskolans specialskola.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen   anförs   om   bristen   på   speciallärare   och
specialpedagoger i landet.

2002/03:Ub219 av Sten Tolgfors (m):

4.  Riksdagen  beslutar  att upphäva  beslutet  att  avveckla
specialskolan Eke-
skolan.

2002/03:Ub221 av Jeppe Johnsson och Elizabeth Nyström (m):

Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin mening vad i
motionen  anförs om höjningen av statsbidraget  till  teknik-
och naturvetenskapscentrum.

2002/03:Ub223 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad i
motionen  anförs  om  att  en satsning bör ske  på  Högskolan
Dalarna med långsiktig inriktning mot ett universitet.

2002/03:Ub229 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om införande  av  en nationell skolpeng för
att öka likvärdigheten.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad
i   motionen   anförs   om   att   inrätta   en   nationell
skolinspektion.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad
som  i  motionen anförs om att kommunala skolor skall göras
mer fristående från kommunala politiker.

2002/03:Ub230 av Birgitta Sellén (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen    anförs    om   fler   utbildningsplatser   till
teckenspråkslärare och teckentolkar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att  utbildningsplatser bör erbjudas vid
Mitthögskolan.

2002/03:Ub232 av Barbro Feltzing (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  forskning   på   den   reumatologiska
sjukdomen sklerodermi.

2002/03:Ub239 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen    anförs    om    att    införa    en   nationell
kvalitetsinspektion.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  att  utbildningen  till speciallärare
skall återupptas.

2002/03:Ub242 av Maria Larsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening  vad  i
motionen  anförs  om att antalet platser på läkarutbildningen
utökas fr.o.m. vårterminen 2003.

2002/03:Ub244 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

28. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att införa  en  nationell skolpeng för
att främja likvärdig kvalitet och valfrihet.

32. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad
i   motionen   anförs   om   att   inrätta   en   nationell
skolinspektion.

2002/03:Ub247 av Inger René (m):

Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening  vad  i
motionen anförs  om  dimensionering av utbildningsplatser för
lärare i hem- och konsumentkunskap.

2002/03:Ub248 av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (c):

Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad i
motionen anförs om att de anslagna medlen för metallbiologisk
forskning   bör   anslås  till  enheten  för  metallbiologisk
forskning vid medicinska fakulteten vid Uppsala universitet.

2002/03:Ub249 av Annika Qarlsson och Birgitta Carlsson (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  att  mer  forskning  behövs  för  att
klarlägga  hur fibromyalgi  uppkommer,  vilka  förebyggande
åtgärder som  är möjliga, säkerställa en bra rehabilitering
och utveckla medicinska teorier.

2002/03:Ub250 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs  om  att det resurstillskott som regeringen
föreslår för skolan också  måste  kunna  användas  till att
höja lärarlönerna.

2002/03:Ub251 av Birgitta Carlsson och Annika Qarlsson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen   anförs  om  utbildning  av  lärare  i  hem-  och
konsumentkunskap.

2002/03:Ub256 av Inger René m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs  om utbyggnad av antalet utbildningsplatser
i Västsverige.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om  förstärkning  av  forskningsresurser  i
Västsverige.

2002/03:Ub257 av Annika Qarlsson (c):

Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att fler platser  skall  inrättas inom KY-
utbildningen.

2002/03:Ub260 av Hans Backman (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  att  Högskolan  i  Gävle  skall   bli
universitet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  vikten  av  att  staten  står  för de
kostnader  som distansundervisning på högskolenivå för  med
sig och inte övervältar dem på kommunerna.

2002/03:Ub265 av Thomas Strand och Margareta Sandgren (s):

Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad i
motionen   anförs  om  att  bevilja  Högskolan  i   Jönköping
examensrätt    inom   det   humanistisk-samhällsvetenskapliga
området.

2002/03:Ub266 av Yvonne Andersson (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs  om  att  Institutet för handikappvetenskap
vid Linköpings och Örebro universitet  framhålls som resurs
för verksamheter som rör handikappade.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen   anförs   om   att  medel  till  Institutet   för
handikappvetenskap anvisas  så  att  långsiktig  verksamhet
säkerställs.

2002/03:Ub278 av Anita Sidén och Inger René (m):

Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening  vad  i
motionen anförs om att Cancerfonden skall utgöra ett fortsatt
undantag från  höjda  lokalkostnader  och  att  den indirekta
kostnaden därför skall förbli 12 %.

2002/03:Ub294 av Anita Sidén och Anna Lilliehöök (m):

Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening  vad  i
motionen anförs  om  behovet  av  ökad medelstilldelning till
grundforskning om fibromyalgi.

2002/03:Ub297 av Lars Lindblad och Peter Danielsson (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om nedläggningen av CSN.

2002/03:Ub298 av Bo Lundgren m.fl. (m):

5.  Riksdagen  beslutar att införa en  nationell  skolpeng  i
enlighet med vad som anförs i motionen.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs  om  inrättandet av ett nationellt institut
för hälsa och medicin.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet  av  en upprustning av den högre
utbildningen och forskningen.

2002/03:Ub301 av Lars-Ivar Ericson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening vad i
motionen anförs om möjligheten att få fler vuxna i skolan och
därmed   även   öka   sysselsättningen   för  invandrare  och
asylsökande.

2002/03:Ub312 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Högskoleverket bör  få i uppdrag att
särskilt    granska    kvalitetsarbetet    inom    Sveriges
Nätuniversitets distansutbildning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen   anförs   om   att   de   extra  resurserna  till
distansutbildningen bör användas för  att  säkerställa  att
studenternas inflytande håller en tillräckligt hög nivå.

2002/03:Ub315 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen      anförs      om     att     den     föreslagna
skolutvecklingsmyndigheten   bör  få  direktiv  att  följa,
initiera och verka för ökat samarbete  mellan den kommunala
organisationen     för     elevhälsa    och    barn-    och
ungdomspsykiatrin.

2002/03:Ub323 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om införandet av en studentpeng.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att överföra  300  miljoner  kronor från
anslag  25:72  Särskilda  utgifter  inom  universitet   och
högskolor m.m. till resursförstärkningar till lärosäten med
högt sökandetryck.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att minska utbyggnadstakten av högskolan
med  drygt  6 000 platser, jämfört med regeringens förslag,
för att finansiera  ytterligare  kvalitetssatsningar på 200
miljoner kronor årligen.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad
i  motionen  anförs  om  ett  renodlande av Högskoleverkets
roll.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad
i   motionen   anförs   om  inrättandet  av  ett  oberoende
kvalitetsinstitut.

16. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om ett extra tillskott till forskning och
forskarutbildning på 600 miljoner kronor årligen - knappt 2
miljarder kronor över tre år - utöver regeringens förslag.

19. Riksdagen tillkännager för  regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om besparingar  på  anslagsposterna 4-6 i
Vetenskapsrådets   budget   för   att   skapa  ökade   fria
forskningsresurser   till  ämnesråden  på  sammanlagt   540
miljoner kronor årligen.

27.  Riksdagen anvisar för  budgetåret  2003  anslagen  under
utgiftsområde  16  Utbildning och universitetsforskning med
de ändringar i förhållande  till  regeringens  förslag  som
framgår av i motionen redovisad uppställning.

28.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att
universiteten  får en resursökning beroende på sökandetryck
enligt en i motionen redovisad fördelning.

29. Riksdagen anvisar  för  budgetåret  2003  anslagsposterna
under   anslag   26:1   Vetenskapsrådet:   Forskning    och
forskningsinformation  med  de ändringar i förhållande till
regeringens förslag som framgår  av  i  motionen  redovisad
uppställning.

2002/03:Ub325 av Birgitta Ohlsson (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om resurser till kompetensutveckling  för
att  öka andelen lärare  med  behörighet  att  undervisa  i
svenska som andraspråk.

2002/03:Ub334 av Maria Larsson m.fl. (kd, s, m, fp, v, c):

Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  tilldelning   av   rätten  att  utfärda
doktorsexamina      inom     vetenskapsområdet     humaniora-
samhällsvetenskap.

2002/03:Ub335 av Kent Olsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om forskningen på designområdet.

2002/03:Ub336 av Maud Olofsson m.fl. (c):

8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om en satsning på matematik, läs- och
skrivutveckling.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin mening vad
som  i  motionen  anförs  om  att  inrätta  ett  nationellt
kvalitetsinstitut.

2002/03:Ub338 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs om att bryta Centrala studiestödsnämndens,
CSN:s, monopol på studielånsmarknaden.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs   om   införandet   av   en   s.k.  omvänd
straffavgift för CSN.

2002/03:Ub343 av Yvonne Andersson och Anna Lindgren (kd, m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att ge Linköpings universitet lika stora
fakultetsanslag   som   andra   universitet  i  motsvarande
storlek.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  att  grunderna   för  beräkningar  av
fakultetsanslag redovisas.

2002/03:Ub354 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  behovet  av  att fler högskoleplatser
tillkommer på Södertörn.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen    anförs   om   att   ge   Södertörns    högskola
universitetsstatus.

2002/03:Ub360 av Ulla Löfgren och Anita Sidén (m):

Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad i
motionen  anförs  om  höjda  anslag  till grundforskning  och
forskarutbildning.

2002/03:Ub361 av Gabriel Romanus (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om stöd till uppbyggnaden  av  en stark hem
och skola-rörelse.

2002/03:Ub365 av Birgitta Carlsson m.fl. (c, m, fp, kd):

Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening  vad  i
motionen anförs  om  att  tilldela  Högskolan  i  Skövde  ett
tekniskt vetenskapsområde.

2002/03:Ub367 av Ewa Björling (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ökning av anslagen till Vetenskapsrådet.

2002/03:Ub371 av Ana Maria Narti (fp):

Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad i
motionen   anförs  om  statligt  särskilt   elevanslag   till
Stockholms stad för inrättande av en modern gymnasieskola för
gravt hörselskadade och döva i Stockholm.

2002/03:Ub372 av Ingemar Vänerlöv (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs  om  det  stora  behovet  av fler utbildade
teckenspråkslärare.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om det stora behovet av fortbildning  för
outbildade teckenspråkslärare som undervisar hörande elever
i teckenspråk.

2002/03:Ub378 av Håkan Juholt m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad i
motionen anförs om anslagsfördelningen till  universitet  och
högskolor.

2002/03:Ub386 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s):

Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som
i  motionen  anförs  om  behovet  av  fortsatt  utbyggnad  av
grundutbildningen vid Örebro universitet.

2002/03:Ub390 av Barbro Feltzing (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs  om  en  utredning  för  inrättande  av ett
nationellt  forskningsprogram  avseende biologiska effekter
av elektromagnetiska fält.

2002/03:Ub391 av Anne Marie Brodén och Henrik von Sydow (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening vad i
motionen   anförs   om   att  bevilja  Högskolan  i  Halmstad
vetenskapsområdet teknik.

2002/03:Ub392 av Marianne Carlström och Kerstin Andersson
(s):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om vikten av utbildad personal i ämnet hem-
och konsumentkunskap.

2002/03:Ub403 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Susanne
Eberstein (s):

Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin mening vad i
motionen anförs om farmaceututbildning.

2002/03:Ub404 av Birgitta Ahlqvist och Maria Öberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening  vad  i
motionen anförs om kvalificerad yrkesutbildning.

2002/03:Ub406 av Sven-Erik Sjöstrand och Kjell-Erik Karlsson
(v):

Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om möjligheterna  att  införa  en  långsiktig
ekonomisk  och  organisatorisk  lösning  för  forskningen  om
isocyanater.

2002/03:Ub407 av Göte Wahlström m.fl. (s):

Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening  vad  i
motionen   anförs    om    skapande    av   utbildning   inom
företagshälsovård vid Högskolan i Jönköping.

2002/03:Ub412 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin  mening  vad i
motionen anförs om ett nationellt kvalitetsinstitut.

2002/03:Ub417 av Alf Svensson m.fl. (kd):

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad
i  motionen  anförs  om  skolutvecklingsmyndigheten och ett
nationellt kvalitetsinstitut.

22. Riksdagen tillkännager för  regeringen som sin mening vad
i  motionen  anförs om specialdestinerade  statliga  bidrag
till skolan.

2002/03:Ub418 av Inger Davidson m.fl. (kd):

Riksdagen  anvisar   för   budgetåret   2003  anslagen  under
utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning  med de
ändringar  i förhållande till regeringens förslag som framgår
av i motionen redovisad uppställning.

2002/03:Ub419 av Kerstin Andersson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av forskning om konsumentekonomi.

2002/03:Ub420 av Christer Skoog och Kerstin Andersson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin  mening  vad i
motionen  anförs  om  fördelning  av  medel  till  natur- och
teknikvetenskapscentrum.

2002/03:Ub428 av Birgitta Sellén och Håkan Larsson (c):

Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening  vad  i
motionen anförs  om  att  omfördela  utbildningsplatser  inom
vården till högskolor och universitet i Norrland.

2002/03:Ub429 av Sofia Larsen m.fl. (c):

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om att tillföra lärarutbildningen 500
nya utbildningsplatser.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin mening vad
som  i  motionen  anförs  om en ökad  flexibilitet  för  de
enstaka    lärosätena    att   göra    omfördelningar    av
utbildningsplatser  utifrån   antalet  sökande  till  olika
utbildningar.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad
som  i  motionen  anförs  om  att  ytterligare 500  platser
tillförs den kvalificerade yrkesutbildningen (KY).

19. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad
som i motionen anförs om att studieförbunden  bör tillföras
5 000 platser åren 2003-2005 genom en omfördelning  av  det
totala antalet årsstudieplatser.

20.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som  i  motionen  anförs  om att beslutet om att stänga den
fasta skoldelen på Ekeskolan skall omprövas.

2002/03:Ub431 av Sonja Fransson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad som
i motionen anförs om Högskolan i Borås fortsatta  arbete  med
att utveckla Invandrarakademin.

2002/03:Ub443 av Inger Davidson m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Ekeskolan och Hällsboskolan.

2002/03:Ub447 av Åsa Lindestam (s):

Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om vuxenutbildningen.

2002/03:Ub448 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Myndigheten för Sveriges nätuniversitet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Rekryteringsdelegationen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om söktryckets  betydelse vid fördelning av
högskoleplatser.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om distansutbildning.

2002/03:Ub449 av Inger Davidson m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om att uppvärdera  den  humanistiska  och
medicinska forskningen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  att  konsekvenserna  av  obalansen  i
medelstilldelning  mellan   olika  vetenskapsområden  skall
utredas.

10. Riksdagen tillkännager för  regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att popularisera forskningsresultat så
att de blir mer tillgängliga för medborgaren.

2002/03:Ub450 av Peter Pedersen (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening vad i
motionen anförs om införandet av ett mer flexibelt system vad
gäller takbeloppen i den högre utbildningen.

2002/03:Ub452 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

9.   Riksdagen   begär   att   regeringen   låter  utreda  om
studiemedelsutbetalningarna bör ske via bank  i stället för
via statlig myndighet.

2002/03:Ub453 av Peter Jonsson och Claes-Göran Brandin (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad som
i   motionen  anförs  om  stöd  till  isocyanatforskningen  i
Hässleholm.

2002/03:Ub455 av Sinikka Bohlin m.fl. (s):

Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om statsbidrag  för  pedagogisk utveckling av
skolväsendet och barnomsorgen.

2002/03:Ub458 av Sonja Fransson m.fl. (s):

Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  mening  vad  i
motionen anförs angående vikten  av  ytterligare forskning om
östrogenbehandlingens effekter på kvinnors hälsa.

2002/03:Ub460 av Claes Västerteg (c):

Riksdagen beslutar om att anvisa höjda  anslag till Högskolan
i Borås genom omfördelning inom utgiftsområde 16.

2002/03:Ub465 av Göran Norlander och Kerstin Kristiansson
Karlstedt (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin  mening  vad i
motionen anförs om sjöbefälsutbildning vid Mitthögskolan.

2002/03:Ub468 av Annika Nilsson och Kent Härstedt (s):

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening vad  i
motionen  anförs  om  öronmärkning  av  högskoleplatser  till
Campus Helsingborg.

2002/03:Ub469 av Lena Ek (c):

Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad i
motionen  anförs  om  förändring  av  fördelningsnyckel   för
fakultetsanslag.

2002/03:Ub470 av Agne Hansson och Lena Ek (c):

Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att utöka de fria forskningsmedlen och att
ge egen examensrättighet för lärarutbildningen till Högskolan
på Gotland.

2002/03:Ub479 av Roger Karlsson och Jörgen Johansson (c):

Riksdagen  beslutar  att  till  anslaget   25:52  Mälardalens
högskola: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 2003
anvisa  20 000 000 kr mer än vad regeringen föreslagit  eller
totalt 64 278 000 kr.

2002/03:Ub483 av Sinikka Bohlin (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  forskningsresurser  för  Högskolan  i
Gävle.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Högskolan i Gävle som universitet.

2002/03:Ub486 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs om fördelningen av medel och studieplatser
med hänsyn till studenternas val.

14. Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om detaljstyrning av forskningsanslag.

15. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att öka fakultetsanslagen.

16. Riksdagen tillkännager för  regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om ämnesråd.

2002/03:Ub488 av Sonja Fransson m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen    anförs   om   satsning   på    forskning    och
forskarutbildning i Västsverige.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs  om fortsatt utbyggnad av högskolan samt de
kvalificerade yrkesutbildningarna i Västsverige.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om  fler  platser  till läkarutbildningen i
Västsverige.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om fler platser till  vårdutbildningarna  i
Västsverige.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen   anförs  om  en  nätverksbaserad  forskarskola  i
vårdvetenskap i Västsverige.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs  om nationellt centrum för arbetsintegrerat
lärande i Västsverige.

2002/03:Ub489 av Sofia Larsen m.fl. (c):

21. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om att öka antalet doktorandtjänster.

22. Riksdagen begär att regeringen  arbetar för en omvandling
av utbildningsbidrag till doktorandtjänster  samt  för  att
forskarstuderande  inte  skall  behöva  ha  stipendier  som
huvudsaklig inkomstkälla.

2002/03:Ub502 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s):

Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad som
i motionen anförs om utveckling av Mälardalens högskola.

2002/03:Ub503 av Sofia Larsen m.fl. (c):

Riksdagen  anvisar   för   budgetåret   2003  anslagen  under
utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning  med de
ändringar  i förhållande till regeringens förslag som framgår
av i motionen redovisad uppställning.

2002/03:Ub505 av Anders Karlsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad i
motionen  anförs  om  behovet av särskilda insatser  för  att
skapa  en från kvalitetssynpunkt  fullvärdig  och  ekonomiskt
bärkraftig universitetsmiljö vid Campus Helsingborg.

2002/03:Ub508 av Per-Olof Svensson m.fl. (s):

Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  avseende  högskoleutbildning   via   lokala
studiecentra.

2002/03:Ub509 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att införa barnomsorgspeng.

2002/03:Ub515 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Hans
Stenberg (s):

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening vad  i
motionen   anförs   om   utveckling    av    forskning    och
grundutbildning inom Mitthögskolan.

2002/03:Ub520 av Sven Gunnar Persson (kd):

Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om takbeloppen för Örebro universitet.

2002/03:Ub521 av Sven Gunnar Persson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening vad i
motionen anförs om den fasta skoldelen på Ekeskolan i Örebro.

2002/03:Ub522 av Sven Gunnar Persson (kd):

Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening  vad  i
motionen anförs  om  särskilda  medel till Örebro universitet
för   kostnader   för   tolkar  till  döva,   dövblinda   och
hörselskadade studenter.

2002/03:Ub524 av Sven Gunnar Persson (kd):

Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin mening vad i
motionen  anförs  om  omprövning av takbeloppen i  den  högre
utbildningen under löpande verksamhetsår.

2002/03:Ub525 av Marianne Carlström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av forskning om social ekonomi.

2002/03:Ub535 av Monica Green m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin  mening  vad i
motionen  anförs  om  att  tilldela  Högskolan  i  Skövde ett
tekniskt vetenskapsområde.

2002/03:Ub541 av Carina Moberg m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  behovet av fler högskoleplatser  till
Stockholmsregionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att  ge  Södertörns  högskola status som
universitet.

2002/03:Ub542 av Christina Axelsson och Eva Arvidsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening  vad  i
motionen anförs om pedagogassistenter.

2002/03:Ub547 av Cinnika Beiming och Carina Moberg (s):

Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av kompletteringsutbildningar  för
utländska akademiker.

2002/03:Ub549 av Maria Hassan och Anders Ygeman (s):

Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs om etablerandet  av  högskoleutbildningar  i
storstädernas förorter.

2002/03:Ub558 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):

4. Riksdagen  anvisar till utgiftsområde 16, anslagspost 25:1
Statens skolverk  för budgetåret 2003 225 506 000 kr utöver
vad regeringen föreslagit eller således 535 236 000 kr.

5. Riksdagen beslutar  avskaffa utgiftsområde 16, anslagspost
25:2 Skolutvecklingsmyndighet i enlighet med vad som anförs
i motionen.

6. Riksdagen beslutar avskaffa  utgiftsområde 16, anslagspost
25:4 Specialpedagogiska institutet  i  enlighet med vad som
anförs i motionen.

7. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16,  anslagspost 25:5
Skolutveckling och produktion av läromedel för  elever  med
funktionshinder för budgetåret 2003 1 147 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit eller således 23 705 000 kr.

8.  Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16, anslagspost 25:6
Specialskolemyndigheten  för budgetåret 2003 121 497 000 kr
utöver vad regeringen föreslagit  eller således 355 743 000
kr.

9. Riksdagen beslutar avskaffa utgiftsområde  16, anslagspost
25:15  Bidrag  till  vissa  organisationer  för  uppsökande
verksamhet i enlighet med vad som anförs i motionen.

10. Riksdagen beslutar avskaffa utgiftsområde 16, anslagspost
25:16 Statligt stöd för utbildning av vuxna i enlighet  med
vad som anförs i motionen.

11. Riksdagen beslutar avskaffa utgiftsområde 16, anslagspost
25:18  Bidrag  till kvalificerad yrkesutbildning i enlighet
med vad som anförs i motionen.

12. Riksdagen beslutar avskaffa utgiftsområde 16, anslagspost
25:19-25:70 i enlighet med vad som anförs i motionen.

13.  Riksdagen anvisar  till  utgiftsområde  16,  anslagspost
25:71 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.
för  budgetåret  2003  20 000 000  kr utöver vad regeringen
föreslagit eller således 1 895 181 000 kr.

14.  Riksdagen  anvisar  till utgiftsområde  16,  anslagspost
25:72 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor för
budgetåret 2003 499 204 000 kr.

15.  Riksdagen  anvisar till  utgiftsområde  16,  anslagspost
25:77 Centrala  studiestödsnämnden  för budgetåret 2003 140
000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit  eller  således
509 609 000 kr.

16.  Riksdagen  anvisar  till  utgiftsområde  16, anslagspost
25:82   Utvecklingsarbete   inom  Utbildningsdepartementets
område för budgetåret 2003 8 100 000 kr.

17.  Riksdagen  anvisar  till utgiftsområde  16,  anslagspost
25:83   Barnskola  300 000 000   kr   mer   än   regeringen
föreslagit, eller således 300 000 000 kr.

18. Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs  om  25:84 Skolpeng för funktionshindrade
elever.

19. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om 25:85 Nationell skolpeng.

20.  Riksdagen  anvisar  till utgiftsområde  16,  anslagspost
25:86 Nationellt kvalitetsinstitut  75  253  000  kr  eller
således 75 253 000 kr mer än regeringen föreslagit.

21.  Riksdagen  anvisar  till  utgiftsområde  16, anslagspost
25:87 Vuxnas utbildning 3 294 331 000 kr.

22.  Riksdagen  anvisar  till  utgiftsområde  16, anslagspost
25:88 Grundutbildningen 15 522 274 000 kr.

23.  Riksdagen  anvisar  till  utgiftsområde  16, anslagspost
25:89 Forskning och forskarutbildning 8 345 681 000 kr.

24.  Riksdagen  anvisar  till  utgiftsområde  16, anslagspost
26:10  Ökade  satsningar på Vetenskapsrådet och  Nationellt
institut för hälsa och medicin 155 389 000 kr.

25. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om 26:11 Två fristående högskolor.

2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl. (m):

14. Riksdagen tillkännager för  regeringen som sin mening vad
i  motionen  anförs  om  att  reformera  den  grundläggande
skolutbildningen och högskolan samt stärkta förutsättningar
för forskning.

2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

17.  Riksdagen  anvisar för budgetåret  2003  anslagen  under
utgiftsområde 15 Studiestöd och utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning  med  de  ändringar i förhållande
till  regeringens  förslag  som  framgår   av   i  motionen
redovisad uppställning (delvis).

2002/03:L278 av Viviann Gerdin (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  ökad  forskning  kring whiplashskador
angående skadornas uppkomst och behandlingsmetoder.

2002/03:Sf335 av Sven Brus m.fl. (kd):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att ge föräldrar ansvar och resurser för
att  själva  kunna  utforma  sin  vardag  och  kunna  välja
barnomsorgsform och att de ekonomiska villkoren  för att ta
hand om barn måste vara gynnsamma.

2002/03:Sf380 av Alf Svensson m.fl. (kd):

22.   Riksdagen  beslutar  införa  ett  barnomsorgskonto  som
omfattar  alla  barn,  i  enlighet  med  vad  som  anförs i
motionen.

2002/03:So509 av Alf Svensson m.fl. (kd):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen   anförs   om  att  fler  utbildningsplatser  till
vårdutbildningarna måste skapas.

2002/03:T233 av Barbro Feltzing (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om forskning  för  behandling  på whiplash-
skador.

2002/03:MJ419 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  att  forskning  för att vetenskapligt
fastställa elöverkänslighet bör fortsätta.

2002/03:N305 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  att  lokalisering av  högskoleplatser
skall styras av studenternas val av studieort.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  behovet  av  fler  universitets-  och
högskoleplatser i Stockholmsregionen.

2002/03:N306 av Maud Olofsson m.fl. (c):

18. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad
i  motionen  anförs  om  att  öka  forskningen om  kvinnors
företagande.

2002/03:N340 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (c):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad
som  i  motionen  anförs om att Högskolan Kristianstad  och
Malmö högskola måste få fasta forskningsresurser.

13. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om ett campus Ystad.

2002/03:N397 av Martin Andreasson m.fl. (fp):

15. Riksdagen tillkännager för  regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om en nationell  skolpeng  och öronmärkta
resurser till särskilda insatser för skolor i invandrartäta
och segregerade områden.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening vad
i  motionen  anförs  om  att  fördelningen  av  platser  på
högskolorna skall fördelas efter studenternas önskemål.

17.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen  anförs  om  Södertörns högskolas ansökan om att
bli universitet.

2002/03:N398 av Monica Green m.fl. (s):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  ökade   satsningar   på   utbildning,
forskning och forskarutbildning i Västsverige.

2002/03:A207 av Ana Maria Narti (fp)

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  professionella tester samt korta  och
intensiva högskolekurser för akademiker från andra länder.

2002/03:A321 av Anders G Högmark m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  satsningar   på   den   kvalificerade
yrkesutbildningen.

2002/03:Bo268 av Ronny Olander och Kerstin Engle (s):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  att  överväga  möjligheten  till  ett
framtida  forskningsanslag  för  utveckling  av en fri  och
oberoende medicinsk forskning om elöverkänslighet.


Motioner med anledning av skr. 2001/02:188 Utbildning
för kunskap och jämlikhet - regeringens utvecklingsplan
för kvalitetsarbetet i förskola, skola och
vuxenutbildningen


2001/02:Ub25 av Siw Wittgren-Ahl (s):

Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening  vad  i
motionen   anförs    om   könsdiskriminering   och   sexuella
trakasserier i skolan.

2001/02:Ub28 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en utvecklingsmyndighet för skolan.
Bilaga 2
- Bilagan utgår i denna version. Se Word-versionen av
dokumentet i stället -