Utbildningsutskottets betänkande
2002/03:UBU1
Utgiftsområde 16 Utbildning ochuniversitetsforskning
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens förslag till
anslag m.m. inom utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning för budgetåret 2003. I samband
därmed behandlas 192 motionsyrkanden.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag på
samtliga punkter och avstyrker samtliga
motionsyrkanden.
Utskottets förslag
En ny myndighet med ansvar för skolutvecklingsfrågor
inrättas den 1 mars 2003. Myndigheten skall främja
nationellt fastställda mål genom att stödja och
stimulera kommuner och skolor i deras arbete med den
lokala skol- och verksamhetsutvecklingen.
Huvuduppgiften för Skolverket blir fortsättningsvis
att följa upp, granska och utvärdera utbildningens
kvalitet och resultat i kommuner och skolor samt att
utöva tillsyn över verksamheten. Den successiva
utökningen av bidraget till personalförstärkningar i
skola och fritidshem fortsätter. Ett nytt riktat
statsbidrag till kommunal vuxenutbildning införs den
1 januari 2003 i enlighet med riksdagens tidigare
beslut. Regeringen har beräknat medel för ca 46 500
platser inom ramen för detta statsbidrag. Satsningen
på kvalificerad yrkesutbildning fortsätter i
oförändrad omfattning.
Den grundläggande högskoleutbildningen byggs ut,
men i mindre omfattning än regeringen tidigare
planerat. Den föreskrivna generella besparingen på
0,7 % tas ut genom denna minskning av antalet
platser. En viss omfördelning av resurser mellan
lärosätena görs för att få ett bättre
resursutnyttjande. För att höja kvaliteten höjs
ersättningsbeloppen för utbildningsområdet
humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi
genom ett tillskott på drygt 100 miljoner kronor och
för utbildningsområdet vård genom ett tillskott på
193,5 miljoner kronor. Till s.k. särskilda
lärarutbildningar (SÄL) anvisas ett tredubblat
belopp. Beckmans skola föreslås få statsbidrag för
utbildning till konstnärlig högskoleexamen.
Anslagen till forskning och forskarutbildning vid
de tre nya universiteten och vid de högskolor som
har vetenskapsområde får tillskott i enlighet med
vad regeringen lovade i förra årets
budgetproposition.
Centrala studiestödsnämnden tilldelas 10 miljoner
kronor som en tillfällig anslagsförstärkning för
kostnader i samband med inrättandet av ett
servicecenter för studiestöd i Kiruna.
I enlighet med riksdagens forskningspolitiska
beslut hösten 2000 tillförs anslaget till
Vetenskapsrådet ytterligare 252 miljoner kronor.
Förstärkningarna avser bl.a. ökade resurser till
forskningsområdena biovetenskap,
informationsvetenskap och materialvetenskap,
fortsatt utbyggnad av den utbildningsvetenskapliga
forskningen, särskilt stöd till s.k. småämnen samt
fria resurser.
Oppositionspartiernas alternativ
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet,
Kristdemokraterna och Centerpartiet står fast vid
sina egna förslag till utgiftsram. Moderaternas
utgiftsram är större än regeringens, medan de övriga
partiernas är lägre. De redovisar sina
budgetalternativ i särskilda yttranden.
Moderata samlingspartiet föreslår att staten skall
överta ansvaret för skolans finansiering 2004 genom
införandet av en nationell skolpeng. Moderaterna
föreslår också en speciell skolpeng som riktar sig
till funktionshindrade elever. Vidare föreslås att
en barnskola införs 2003 och att 300 miljoner kronor
anslås till en sådan skola. Moderaterna, liksom
Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet,
föreslår vidare att ett nationellt kvalitetsinstitut
skall inrättas och anslår i sitt budgetalternativ
drygt 75 miljoner till detta ändamål. Vissa av
Skolverkets uppgifter skall övertas av institutet.
Man avvisar därmed regeringens nya
skolutvecklingsmyndighet. Moderaterna föreslår också
att Specialpedagogiska institutet avvecklas och att
vissa av uppgifterna integreras i Skolverket. Drygt
120 miljoner kronor anslås till
Specialskolemyndigheten för att säkerställa
verksamheten. Moderaterna anslår också ytterligare
medel under anslaget för skolutveckling och
produktion av läromedel för elever med
funktionshinder. Bidrag till vissa organisationer
för uppsökande verksamhet föreslås utgå. När det
gäller vuxenutbildningen föreslår Moderaterna ett
nytt anslag, Vuxnas utbildning. Drygt 3 miljarder
kronor föreslås under anslaget. Anslagen Statligt
stöd för utbildning av vuxna och Bidrag till
kvalificerad yrkesutbildning utgår, samtidigt som
medel förs över från folkbildningen. Moderaterna
vill tillföra den grundläggande högskoleutbildningen
drygt 146 miljoner kronor mer än regeringen och vill
att studenternas val skall styra fördelningen av
resurser och platser mellan lärosätena. De vill
också tillföra anslagen till forskning och
forskarutbildning drygt 621 miljoner kronor mer än
regeringen. Inga medel anslås av Moderaterna till
Rekryteringsdelegationen. Moderaterna vill tillföra
Centrala studiestödsnämnden 140 miljoner kronor,
samtidigt som de anser att nämnden inte skall få
disponera sina avgiftsintäkter. Förslaget innebär
därmed en lägre driftram för nämnden. De anslår
medel om 155,4 miljoner kronor under ett nytt anslag
för Ökade satsningar på Vetenskapsrådet m.m. som
bl.a. skall finansiera ett nationellt institut för
hälsa och medicin.
Folkpartiet föreslår att ett barnomsorgskonto
införs. Kommunerna skall ge föräldrarna en
barnomsorgspeng som de kan använda för att bekosta
vilken barnomsorg de vill - kommunal förskola,
enskild förskola eller familjedaghem. Utöver en
sådan kommunal barnomsorgspeng vill Folkpartiet att
staten skall erbjuda föräldrar 40 000 kr per barn.
Folkpartiet, liksom Moderaterna, Kristdemokraterna
och Centerpartiet, föreslår vidare att en nationell
skolinspektion skall inrättas och anslår i sitt
budgetalternativ 226 miljoner kronor till detta
ändamål. Regeringens förslag om en
skolutvecklingsmyndighet avvisas. Folkpartiet
anvisar lägre belopp än regeringen på följande
anslag: Statens skolverk, Utveckling av skolväsende
och barnomsorg, Nationellt centrum för flexibelt
lärande, Bidrag till vissa organisationer för
uppsökande verksamhet och Statligt stöd för
utbildning av vuxna. Den grundläggande
högskoleutbildningen skall enligt Folkpartiets
förslag byggas ut betydligt mindre än regeringen
föreslår, för att 200 miljoner kronor i stället
skall kunna satsas på kvalitetsförstärkning.
Dessutom föreslår Folkpartiet ytterligare 200
miljoner kronor att fördelas mellan lärosätena efter
söktryck. Anslagen till lärosätena för forskning och
forskarutbildning föreslås få 900 miljoner kronor
mer än regeringen föreslagit. Folkpartiet minskar
anslaget till Vetenskapsrådet med 300 miljoner
kronor i syfte att dessa medel skall anvisas direkt
till lärosätena.
Kristdemokraterna föreslår att ett
barnomsorgskonto på 80 000 kr för barn som fyller
ett år införs från den 1 juli 2003.
Kristdemokraterna föreslår vidare att ett
lärlingssystem för gymnasieskolan införs och anvisar
10 miljoner för detta ändamål. Kristdemokraterna
vill också, liksom Moderaterna, Folkpartiet och
Centerpartiet, införa ett nationellt
kvalitetsinstitut och anvisar drygt 150 miljoner
kronor för detta, samtidigt som man avvisar
regeringens förslag om en skolutvecklingsmyndighet.
Vidare föreslår Kristdemokraterna ytterligare 5
miljoner kronor till Specialpedagogiska institutet
för bevarande av Ekeskolan och Hällsboskolan.
Bidraget till personalförstärkningar i skola och
fritidshem överförs till den kommunala sektorn.
Bidraget till vissa organisationer för uppsökande
verksamhet föreslås utgå. Kristdemokraterna föreslår
lägre belopp på anslagen Statens skolverk och
Utveckling av skolväsende och barnomsorg. De vill
bygga ut den grundläggande högskoleutbildningen
långsammare än regeringen för att värna kvaliteten.
Rekryteringsdelegationen behövs inte, eftersom
ansvaret för rekryteringen bör vila på lärosätena.
Den extra per capita-ersättningen till kurser inom
Nätuniversitetet halveras, enligt Kristdemokraternas
förslag. De är kritiska till att Myndigheten för
Sveriges nätuniversitet inrättats och tar bort 35
miljoner kronor från myndighetsanslaget eftersom
Nätuniversitetet bör utgå från lärosätenas intresse.
Kristdemokraterna använder 40 miljoner kronor av
outnyttjade per capita-ersättningar för att öka
andelen disputerade lärare, och ökar dessutom de
fakultetsvisa forskningsanslagen med 100 miljoner
kronor. För att motsvara sjukvårdens behov och
söktryck från studenterna föreslås en omfördelning
av högskoleplatser till vårdutbildningar.
Centerpartiet föreslår ett nytt anslag för
insatser mot läs- och skrivsvårigheter på
400 miljoner kronor. Centerpartiet föreslår vidare,
liksom Moderaterna, Folkpartiet och
Kristdemokraterna, att ett nationellt
kvalitetsinstitut bildas och anvisar 200 miljoner
kronor för detta ändamål. En minskning föreslås på
anslaget för Statens skolverk. Anslagen
Skolutvecklingsmyndighet, Bidrag till
personalförstärkningar i skola och fritidshem och
Bidrag till vissa organisationer för uppsökande
verksamhet föreslås utgå. Centerpartiet vill öka
utbildningen av förskollärare med 500 platser och
anslå drygt 380 miljoner kronor mer än regeringen
till forskning och forskarutbildning vid samtliga
lärosäten.
Reservationer och särskilda yttranden
I betänkandet finns 28 reservationer till förmån för
yrkanden på andra punkter än anslagen och 8
särskilda yttranden som inte direkt hänför sig till
partiernas budgetalternativ.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Införande av nationell skolpeng
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub212 yrkande 3,
2002/03:Ub229 yrkande 9,
2002/03:Ub244 yrkande 28,
2002/03:Ub298 yrkande 5,
2002/03:Ub558 yrkande 19,
2002/03:Fi231 yrkande 14 i denna del,
2002/03:Fi232 yrkande 17 i denna del och
2002/03:N397 yrkande 15.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (fp)
2. Införande av skolpeng för
funktionshindrade
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub558 yrkande 18.
Reservation 3 (m)
3. Publicering av kvalitetsgranskningar
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub212 yrkandena 2 och 4.
Reservation 4 (m)
4. Ansvar för att främja jämställdheten
Riksdagen avslår motion
2001/02:Ub25.
5. Nationellt kvalitetsinstitut m.m.
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub212 yrkande 1,
2002/03:Ub229 yrkandena 16 och 17,
2002/03:Ub239 yrkande 4
2002/03:Ub244 yrkande 32,
2002/03:Ub336 yrkande 9,
2002/03:Ub412 samt
2002/03:Ub417 yrkande 20.
Reservation 5 (m, fp, kd, c)
6. Elevhälsa
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub315 yrkande 2.
7. Insatser mot läs- och skrivsvårigheter
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub336 yrkande 8.
Reservation 6 (m, fp, kd, c)
8. Ekeskolan och Hällsboskolan
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub213 yrkandena 1-3,
2002/03:Ub214 yrkandena 4 och 5,
2002/03:Ub219 yrkande 4,
2002/03:Ub429 yrkande 20,
2002/03:Ub443 yrkande 9 samt
2002/03:Ub521.
Reservation 7 (m, kd)
Reservation 8 (fp, c)
9. Gymnasieskola för gravt hörselskadade
och döva
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub371.
Reservation 9 (fp, kd)
10. Barnomsorgspeng
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub509 yrkande 9.
Reservation 10 (fp)
11. Barnomsorgskonto
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Sf335 yrkande 8 och
2002/03:Sf380 yrkande 22.
Reservation 11 (kd)
12. Fördelningen av studieplatser för
vuxna
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub429 yrkande 19.
Reservation 12 (c)
13. Principer för resursfördelning till
grundläggande högskoleutbildning
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub323 yrkande 1,
2002/03:Ub378,
2002/03:Ub429 yrkande 3,
2002/03:Ub448 yrkande 5,
2002/03:Ub450,
2002/03:Ub486 yrkande 8,
2002/03:Ub524,
2002/03:Fi231 yrkande 14 i denna del,
2002/03:N305 yrkande 4 och
2002/03:N397 yrkande 16.
Reservation 13 (m, fp, kd)
14. Principer för tilldelning av anslag
till forskning och forskarutbildning
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub343 yrkandena 1 och 2 samt
2002/03:Ub469.
15. Dimensionering och lokalisering av
utbildning inom vårdområdet
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub242,
2002/03:Ub403,
2002/03:Ub407,
2002/03:Ub428 och
2002/03:So509 yrkande 7.
Reservation 14 (kd)
16. Utbildning av speciallärare
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub214 yrkande 9 och
2002/03:Ub239 yrkande 6.
Reservation 15 (m)
Reservation 16 (fp, kd)
17. Utbildning av lärare i teckenspråk
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub230 yrkandena 1 och 2 samt
2002/03:Ub372 yrkandena 1 och 2.
Reservation 17 (kd, c)
18. Utbildning av lärare i hem- och
konsumentkunskap
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub247,
2002/03:Ub251 yrkande 1 och
2002/03:Ub392 yrkande 2.
19. Sjöbefälsutbildning vid Mitthögskolan
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub465.
20. Kompletteringsutbildning för utländska
akademiker
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub547 och
2002/03:A207 yrkande 4.
Reservation 18 (m, fp, kd)
21. Dimensionering av högskoleutbildning i
vissa regioner och på vissa orter
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub256 yrkande 1,
2002/03:Ub354 yrkande 1,
2002/03:Ub386,
2002/03:Ub431,
2002/03:Ub468,
2002/03:Ub488 yrkandena 2-4 och 6,
2002/03:Ub505,
2002/03:Ub541 yrkande 1,
2002/03:Ub549,
2002/03:N305 yrkande 9,
2002/03:N340 yrkande 13 och
2002/03:N398 yrkande 5.
22. Universitetsstatus för vissa
högskolor
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub223,
2002/03:Ub260 yrkande 1,
2002/03:Ub354 yrkande 2,
2002/03:Ub483 yrkande 2,
2002/03:Ub502,
2002/03:Ub541 yrkande 2 och
2002/03:N397 yrkande 17.
23. Forskningsresurser vid vissa högskolor
och i vissa regioner
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub256 yrkande 2,
2002/03:Ub266 yrkandena 1 och 2,
2002/03:Ub365,
2002/03:Ub391,
2002/03:Ub483 yrkande 1,
2002/03:Ub488 yrkandena 1 och 5,
2002/03:Ub515,
2002/03:Ub525,
2002/03:Ub535 och
2002/03:N340 yrkande 12.
24. Doktorandtjänster
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub489 yrkandena 21 och 22.
Reservation 19 (c)
25. Examensrätt i forskarutbildningen för
Högskolan i Jönköping
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub265 och
2002/03:Ub334.
26. Kravet på full kostnadstäckning
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub278.
Reservation 20 (m)
27. Forskning om isocyanater
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub406 och
2002/03:Ub453.
28. Finansiering av lokala studiecentrum
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub260 yrkande 2 och
2002/03:Ub508.
29. Fristående högskolor
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub558 yrkande 25.
Reservation 21 (m)
30. Examensrätt m.m. till Högskolan på
Gotland
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub470.
31. Inrättande av ett oberoende
kvalitetsinstitut för den högre utbildningen
m.m.
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub323 yrkandena 10 och 11.
Reservation 22 (fp)
32. Granskning av kvalitetsarbetet inom
Sveriges nätuniversitets distansutbildning
m.m.
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub312 yrkandena 1 och 2.
Reservation 23 (v)
33. Omprövning av Centrala
studiestödsnämndens roll
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub297 yrkande 1,
2002/03:Ub338 yrkande 1 och
2002/03:Ub452 yrkande 9.
Reservation 24 (m, fp, kd)
34. Införande av en s.k. omvänd
straffavgift för Centrala
studiestödsnämnden
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub338 yrkande 2.
Reservation 25 (fp)
35. Utredning om konsekvenserna av
obalansen i medelstilldelning mellan olika
vetenskapsområden m.m.
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub449 yrkandena 3 och 4.
Reservation 26 (kd)
36. Lättillgänglig information om
forskningsresultat
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub449 yrkande 10.
Reservation 27 (kd)
37. Forskning om elöverkänslighet
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub390 yrkande 1,
2002/03:MJ419 yrkande 7 och
2002/03:Bo268 yrkande 5.
38. Forskning kring whiplashskador
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:L278 yrkande 1 och
2002/03:T233 yrkande 1.
39. Forskning om östrogenbehandlingens
effekter på kvinnors hälsa
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub458.
40. Forskning om fibromyalgi
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub249 yrkande 2 och
2002/03:Ub294.
41. Forskning om den reumatologiska
sjukdomen sklerodermi
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub232 yrkande 1.
42. Forskning inom designområdet
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub335 yrkande 1.
43. Forskning om konsumentekonomi
Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub419.
44. Forskning om kvinnors företagande
Riksdagen avslår motion
2002/03:N306 yrkande 18.
Reservation 28 (c)
45. Anslagen inom utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning för
budgetåret 2003, m.m.
Riksdagen
a) bemyndigar regeringen att under 2003, i fråga
om ramanslaget 25:18 Bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning, besluta om bidrag till
kvalificerad yrkesutbildning som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på
högst 1 556 070 000 kr under åren 2004-2007
(avsnitt 9.1.18); därmed bifaller riksdagen
proposition 2002/03:1 utgiftsområde 16 punkt 1,
b) bemyndigar regeringen att under 2003, i fråga
om ramanslaget 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning
och forskningsinformation, besluta om bidrag som
inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär
utgifter på högst 2 305 000 000 kr under år 2004,
högst 1 365 000 000 kr under år 2005, högst
755 000 000 kr under år 2006, högst 170 000 000
kr under år 2007 och högst 55 000 000 kr under år
2008 (avsnitt 10.10.1); därmed bifaller riksdagen
proposition 2002/03:1 utgiftsområde 16 punkt 2,
c) bemyndigar regeringen att under 2003, i fråga
om ramanslaget 26:3 Rymdforskning, besluta om
bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden
innebär utgifter på högst 500 000 000 kr under
åren 2004-2008 (avsnitt 10.10.3); därmed bifaller
riksdagen
proposition 2002/03:1 utgiftsområde 16 punkt 3,
d) anvisar - under förutsättning att riksdagen
bifaller finansutskottets förslag till utgiftsram
för utgiftsområdet - anslagen under utgiftsområde
16 Utbildning och universitetsforskning för
budgetåret 2003 på det sätt som framgår av bilaga
2. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2002/03:1 utgiftsområde 16 punkt 4
samt
avslår motionerna
2001/02:Ub28 yrkande 8,
2002/03:Ub221,
2002/03:Ub248,
2002/03:Ub250 yrkande 5,
2002/03:Ub257,
2002/03:Ub298 yrkandena 8 och 9,
2002/03:Ub301,
2002/03:Ub323 yrkandena 2, 3, 16, 19, 27-29,
2002/03:Ub325 yrkande 2,
2002/03:Ub360,
2002/03:Ub361 yrkande 3
2002/03:Ub367 yrkande 1,
2002/03:Ub404,
2002/03:Ub417 yrkande 22,
2002/03:Ub418,
2002/03:Ub420,
2002/03:Ub429 yrkandena 2 och 14,
2002/03:Ub447,
2002/03:Ub448 yrkandena 3, 4 och 7,
2002/03:Ub455,
2002/03:Ub460,
2002/03:Ub479,
2002/03:Ub486 yrkandena 14-16,
2002/03:Ub503,
2002/03:Ub520,
2002/03:Ub522,
2002/03:Ub542,
2002/03:Ub558 yrkandena 4-17 och 20-24,
2002/03:Fi232 yrkande 17 i denna del och
2002/03:A321 yrkande 5.
Stockholm den 28 november 2002
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Ulf Nilsson (fp)*, Gunilla Carlsson i
Tyresö (m)*, Majléne Westerlund Panke (s), Agneta
Lundberg (s), Inger Davidson (kd)*, Nils-Erik
Söderqvist (s), Per Bill (m)*, Louise Malmström (s),
Ana Maria Narti (fp)*, Sören Wibe (s), Anna
Ibrisagic (m)*, Mikael Damberg (s), Mikaela
Valtersson (mp), Christer Adelsbo (s), Lennart
Gustavsson (v) och Håkan Larsson (c)*.
* Har ej deltagit i beslutet under förslagspunkt 45.
2002/03
UbU1
Utskottets överväganden
1 Inledning
Utbildningsutskottet behandlar i det följande
regeringens förslag i budgetpropositionen för 2003 i
vad gäller utgiftsområde 16 och motionsyrkanden som
berör detta utgiftsområde. Utskottets
ställningstaganden gäller under förutsättning av att
riksdagen bifaller regeringens förslag att
utgiftsramen år 2003 för utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning skall vara 42 386 673 000
kr (bet. 2002/03:FiU1).
Inledningsvis återger utskottet de mål för
politikområdena Utbildningspolitik och
Forskningspolitik som riksdagen fastställt (bet.
2000/01:UbU1, rskr. 2000/01:99) samt i korthet vissa
övergripande resultatredovisningar och bedömningar i
årets budgetproposition.
Målet för utbildningspolitiken är att Sverige
skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av
utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för
tillväxt och rättvisa.
Målet för forskningspolitiken är att Sverige skall
vara en ledande forskningsnation, där forskning
bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet.
Sverige är ett av de länder som i relation till
bruttonationalprodukten (BNP) satsar mest resurser
på utbildning och forskning, närmare 7 respektive 4
% av BNP.
Den svenska befolkningen är vid internationell
jämförelse välutbildad. I åldersgruppen 25-64 år
hade 29 % högskoleutbildning enligt OECD:s senaste
publicerade mätning som avsåg 1999. Endast Kanada,
Japan och Finland hade en högre andel. Samtidigt
hade 23 % i Sverige inte längre utbildning än
grundskola eller motsvarande. Bland EU-länderna var
denna andel i genomsnitt 40 %. Kvinnor har numera
som grupp högre utbildningsnivå än män. Det är dock
fortfarande stora skillnader mellan könen vad gäller
valet av studieinriktning.
OECD redovisar i undersökningen PISA 2000 bl.a.
att svenska 15-åringar står sig väl i internationell
jämförelse när det gäller läsförståelse, matematik
och naturvetenskap. OECD:s undersökning visar också
att det i Sverige är små skillnader mellan olika
skolor liksom mellan socioekonomiska grupper. En av
förklaringarna till detta är, framhålls i
budgetpropositionen, den sammanhållna skolformen i
Sverige.
Sverige svarar för närmare 2 % av världens samlade
publicering av vetenskapliga artiklar. Merparten av
artiklarna hör till medicinska och
naturvetenskapliga områden. Antalet vetenskapliga
artiklar per invånare är högre än i USA och Japan
och även högre än i övriga EU-länder. Även antalet
ofta citerade artiklar är högt i jämförelse med
flertalet OECD-länder.
Antalet patent avspeglar ett lands kapacitet att
använda kunskap och omsätta den till potentiell
ekonomisk tillväxt. Sverige uppvisade 1999 flest EU-
patent per invånare och låg på tredje plats efter
USA och Japan vad gäller US-patent, enligt EU:s Key
Figures 2001.
U t b i l d n i n g s p o l i t i k
2 Barnomsorg och skola
Inledning
I detta avsnitt behandlar utskottet anslagen
25:1-25:18. Anslagen avser barnomsorg, skola och
vuxenutbildning. Området omfattar anslag till
skolmyndigheter, särskilda stödinsatser för elever
med handikapp samt de statliga skolorna. Vidare
finns anslag för viss verksamhet inom det kommunala
skolväsendet och till svensk undervisning i
utlandet. I området ingår också anslaget för maxtaxa
i barnomsorgen m.m., bidragsförstärkningar i skola
och fritidshem, bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning och bidrag till vissa organisationer
för uppsökande verksamhet. Nya anslag föreslås för
en skolutvecklingsmyndighet och för statligt stöd
för utbildning av vuxna.
Resultat
Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
I de allra flesta kommuner är tillgången till
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg god för barn
i åldern 1-9 år. Nästan alla kommuner uppfyllde
enligt regeringen hösten 2001 sina skyldigheter att
tillhandahålla barnomsorg för barn till
förvärvsarbetande eller studerande föräldrar utan
oskäligt dröjsmål.
År 2001 var 77 % av alla barn i åldern 1-5 år
inskrivna i förskola eller familjedaghem. Antalet
inskrivna barn i förskolan var 315 000 och i
familjedaghemmen 40 000. Antalet barn i förskolan
var i stort sett oförändrat mot 2000 medan antalet
barn i familjedaghemmen fortsatt att minska. Den
totala kostnaden för förskolan 2001 var 27,3
miljarder kronor. Kostnaden per inskrivet barn var i
genomsnitt 85 800 kr; en ökning med 1 % jämfört med
2000. Kostnaden för familjedaghemmen har minskat med
100 miljoner kronor sedan 2000. Kostnaden per
inskrivet barn beräknas till i genomsnitt 65 600 kr,
vilket är en ökning med 2,4 % jämfört med året
innan.
De senaste årens stora ökning av antalet barn i
skolbarnsomsorg har nu avtagit. Antalet inskrivna
barn uppgick 2001 till 346 349. Andelen inskrivna
barn i åldern 6-9 år har ökat med 2 procentenheter
till 68 % jämfört med 2001, varav 66,1 % är
inskrivna i fritidshem. Den totala kostnaden för
fritidshemmen uppgick 2001 till 9,6 miljarder
kronor. Kostnaden per barn beräknas i genomsnitt
till 28 600 kr, vilket är en ökning med 2
procentenheter jämfört med 2000.
Antalet barn per årsarbetare har ökat kraftigt i
förskolan och familjedaghemmen sedan början av 1990-
talet. Ökningen har dock avstannat de senaste åren,
och en svag ökning av personaltätheten har skett.
Hösten 2001 uppgick antalet barn per årsarbetare
till 5,4 i förskolan, vilket är i nivå med de
senaste åren. Även inom fritidshemmen har trenden
mot minskad personaltäthet brutits.
Andelen årsarbetare i förskolan med pedagogisk
högskoleutbildning uppgick 2001 till 52 %, vilket är
en minskning med 2 procentenheter jämfört med 2000.
Andelen personal i fritidshemmen som har pedagogisk
högskoleutbildning har minskat från 62 till 59 %
jämfört med året innan. Att andelen
högskoleutbildade har minskat i förskola och
fritidshem förklaras delvis av en brist på
högskoleutbildad personal.
Den genomsnittliga gruppstorleken i förskolan har
ökat från 13,8 barn per grupp 1990 till 17,5 barn
per grupp 2001. År 2001 fanns 64 % av barnen i
åldern 1-3 år i grupper med 16 eller fler barn. 17 %
av barngrupperna hade fler än 20 barn. Den
genomsnittliga personaltätheten i förskolan var i
början av 1990-talet 4,4 barn per årsarbetare och
sjönk därefter varje år till 5,6 barn per
årsarbetare 1998. Därefter bröts trenden i någon mån
och personaltätheten har legat fast på nivån 5,4
barn per årsarbetare sedan dess.
Barn- och ungdomsutbildning
Nedan redovisas resultatet för verksamheterna
förskoleklass, den obligatoriska skolan och
gymnasieskolan.
Läsåret 2001/02 gick drygt 99 600 barn i
förskoleklass, vilket är en minskning med 7 %,
vilket förklaras av att årskullen sexåringar är
mindre än året innan. Andelen av årskullen
sexåringar som var inskrivna i förskoleklass var
dock oförändrad med 93 %. Av de sexåringar som inte
återfanns i förskoleklassen gick majoriteten i
grundskolans årskurs 1. Av eleverna i
förskoleklassen gick ungefär 6 % i en fristående
skola.
Antalet anställda i förskoleklass omräknat till
årsarbetare uppgick läsåret 2001/02 till drygt 8
100; en minskning från föregående läsår. Antalet
anställda per hundra elever uppgick till 8,2, vilket
är en liten ökning. Den totala kostnaden för
förskoleklassen var 3,9 miljarder kronor för 2001.
Kostnaden per elev var 37 000 kr, vilket är en
ökning med 4 % från föregående år.
Läsåret 2001/02 gick det totalt 1 059 000 elever i
grundskolan. Ökningen från föregående år är
marginell och elevantalet förväntas minska kommande
läsår. Antalet elever i fristående grundskolor har
ökat med 23 % jämfört med föregående läsår, och
andelen elever i fristående skolor uppgår till
knappt 5 %.
Den totala kostnaden för grundskolan uppgick till
64,4 miljarder kronor för 2001. Kostnaden per elev
beräknas uppgå till 59 200 kr, vilket är en ökning
med 4 % jämfört med 2000. Det är kostnaderna för
undervisning som ökar relativt sett mest.
Hösten 2001 fanns i genomsnitt 7,8 lärare
(heltidstjänster) per 100 elever i den kommunala
grundskolan. Detta är en ökning från 2000. Vid samma
tillfälle fanns 7,5 lärare per 100 elever i de
fristående skolorna. I de kommunala grundskolorna
var den pedagogiska personalen 8,1 per 100 elever,
vilket är en ökning med 0,2 procentenheter sedan
läsåret 2000/01. Motsvarande uppgift för de
fristående skolorna var 7,9. Andelen lärare med
pedagogisk utbildning läsåret 2001/02 var 82 % för
den kommunala grundskolan; en minskning med 2
procentenheter sedan läsåret 2000/01. Andelen för de
fristående skolorna har ökat och uppgick för läsåret
2001/02 till 68 %.
Enligt preliminära uppgifter är andelen elever som
går ut grundskolan utan att vara behöriga till de
nationella programmen i gymnasieskolan oförändrad
jämfört med förra året. 10 % av eleverna som gick ut
årskurs 9 våren 2002 fick inte godkänt betyg i
ämnena svenska, engelska eller matematik och var
således inte behöriga till de nationella programmen
i gymnasieskolan. Motsvarande andelar för 1998 och
1999 var 8,6 respektive 9,7 %. I de enskilda ämnena
är resultaten i stort sett desamma som tidigare år.
Ungefär 5 % uppnådde inte målen för godkänt i
svenska. Motsvarande andelar för engelska och
matematik var 6,5 respektive 7 %. I svenska som
andraspråk var det ungefär 24 % som inte fick
godkänt betyg enligt den preliminära statistiken.
Andelen har tidigare år legat runt 20 %. Det
genomsnittliga meritvärdet för vårterminen 2001
(202,9) var i stort sett oförändrat jämfört med året
innan. Meritvärdet är högre i fristående skolor och
det har också ökat något till 228,0. De kommunala
skolornas meritvärde har minskat något till 202,2.
Pojkar med utländsk bakgrund har ökat sitt
genomsnittliga meritvärde. Fortfarande har dock
flickor med svensk bakgrund högst meritvärde,
därefter flickor med utländsk bakgrund, därnäst
pojkar med svensk bakgrund och lägst meritvärde har
pojkar med utländsk bakgrund.
Resultatstatistiken från grundskolan visar att en
tidigare negativ trend tycks ha bromsats upp.
Andelen elever som inte uppnår målen i samtliga
ämnen är oförändrad liksom andelen elever som inte
är behöriga till gymnasieskolan. Dessa elever
omfattar 10 % av en årskull.
Läsåret 2000/01 gick 638 elever i den statliga
specialskolan för döva och hörselskadade, ett i
stort sett oförändrat antal sedan föregående år. Av
dessa bodde 159 elever i annat boende än i
föräldrahemmet. Dessutom fick knappt 150 elever
enligt övergångsbestämmelser utbildning i
specialskola vid statliga resurscentrum. Den totala
kostnaden för specialskolan för döva och
hörselskadade var 377 miljoner kronor för 2001.
Lärartätheten har ökat från 36 lärare per 100 elever
år 2000 till 39 år 2001. Andelen lärare med
pedagogisk utbildning har minskat från 85 % till 81
% under samma period och andelen med
specialpedagogisk utbildning från 57 % till 51 %.
Antalet elever i den obligatoriska särskolan har
ökat från ca 10 700 till 14 300 under de senaste fem
åren, dvs. en ökning med 33 %. Under motsvarande
period ökade antalet elever i grundskolan med 8 %.
För läsåret 2001/02 var lärartätheten 25,3 lärare
per 100 elever, i stort sett samma som föregående
läsår. År 2001 uppgick kostnaden per elev i den
obligatoriska särskolan (med kommunal huvudman) till
228 900 kr (exklusive kostnad för skolskjuts).
Motsvarande uppgift för 2000 var 216 600 kr per
elev.
Läsåret 2000/01 fick 52 elever slutbetyg från
reguljär grundskoleutbildning vid svenska
utlandsskolor.
Läsåret 2001/02 gick totalt 311 100 elever i
gymnasieskolan, vilket är en ökning jämfört med
läsåret innan. Drygt 92 % av eleverna gick i
kommunala gymnasieskolor, ca 2 % gick i
gymnasieskola anordnad av landstinget och ca 6 %
gick i fristående gymnasieskolor.
Den totala kostnaden för gymnasieskolan var 22,9
miljarder kronor 2001 (exkl. skolskjuts), vilket är
en ökning med 1,4 miljarder kronor jämfört med
föregående år. Samtidigt har antalet elever ökat med
närmare 2 %. Kostnaden per elev har ökat mellan 2000
och 2001 och uppgår till 75 100 kr. Kostnaden per
elev i kommunal gymnasieskola var 74 000 kr 2001,
medan den 2000 var 72 900 kr. Kostnaden per elev i
fristående skolor var 75 700 kr. Dessa kostnader är
dock inte jämförbara, då den procentuella andelen
elever på respektive program inte är densamma för
offentliga och fristående gymnasieskolor.
Fördelningen mellan pojkar och flickor när det
gäller förstahandssökande till olika gymnasieprogram
är oförändrad. Nästan bara pojkar söker till bygg-,
el-, energi-, fordons- och industriprogrammen medan
omvårdnads-, hantverks- samt barn- och
fritidsprogrammen söks mest av flickor.
Andelen elever som fått slutbetyg från ett
nationellt program inom fyra år efter det att de
börjat i gymnasieskolan har efter tre års nedgång
ökat. Av de elever som började i gymnasieskolan för
fyra år sedan fick 76 % slutbetyg senast våren 2001.
Motsvarande andel 2000 var 73 %. Flertalet elever
får sitt slutbetyg redan efter tre år.
Av de elever som fick slutbetyg våren 2001 hade
84,6 % grundläggande behörighet för universitets-
och högskolestudier, vilket innebär en ökning med
4,3 procentenheter i förhållande till föregående år.
Andelen elever som fortsatte sin utbildning i
högskolan inom tre år efter avslutad utbildning i
gymnasieskolan 1998 uppgick till 40 %, vilket är en
ökning jämfört med föregående år.
I gymnasieskolan finns en alltför stor andel som
inte uppnår målen och får ett slutbetyg. En viss
förbättring har dock skett, t.ex. har andelen elever
i gymnasieskolans yrkesutbildning med behörighet
till högskolestudier ökat. Ett särskilt allvarligt
problem är att vissa grupper elever med annat
modersmål än svenska i betydligt högre utsträckning
än andra lämnar skolan utan fullständiga betyg.
Läsåret 2001/02 gick det drygt 5 500 elever i
gymnasiesärskolan. Av dessa deltog 2 238 i ett
individuellt program, övriga gick på ett nationellt
eller specialutformat program. Antalet elever har
ökat med närmare 8 % från föregående läsår.
Kostnaderna per elev för 2001 var 221 200 kr. För
2000 var motsvarande kostnad 212 400 kr per elev.
Läsåret 2000/01 fick 30 elever slutbetyg från
gymnasieprogram vid svenska utlandsskolor, varav
nästa samtliga med grundläggande behörighet till
högskolestudier.
I förordningen (2000:690) om försöksverksamhet med
lärande i arbetslivet inom gymnasieskolan fick
Skolverket uppdraget att efter ansökan fördela de
2 000 elevplatser regeringen ställt till
försöksverksamhetens förfogande. 1 539 platser har
fördelats och ansökningar om 264 platser fanns under
handläggning fram t.o.m. juni 2002. En rapport från
Skolverket visar att utnyttjandegraden av tilldelade
platser är låg. Hittills har cirka hälften av
platserna använts. Skolverket anger som orsak bl.a.
tröghet att få ut information till elever om
möjligheten att tilldelas sådana elevplatser.
Företagens representanter är positiva till
möjligheten att få vara med och påverka
utbildningens uppläggning. Även deltagande elever är
i de flesta fall nöjda med den arbetsplatsförlagda
delen av utbildningen.
Under 2001 fördelade Internationella
programkontoret 13,8 miljoner kronor i statliga
bidrag till drygt 500 skolor för att främja deras
internationella kontakter. Vidare har enligt en
Temoundersökning sju av tio skolor etablerade
internationella kontakter. Av de intervjuade
skolledarna i undersökningen tyckte 86 % att
möjligheterna till internationella kontakter
förbättrats de senaste tio åren.
Vuxenutbildning
Under 2001 genomfördes inom kommunal vuxenutbildning
och Kunskapslyftet utbildning på gymnasial nivå
motsvarande ca 124 400 platser, en minskning med ca
8 600 platser jämfört med 2000. Den totala kostnaden
för den kommunala vuxenutbildningen uppgick 2001
till 6,3 miljarder kronor, en minskning med knappt 4
%. Kostnaden per heltidsstuderande för grundläggande
vuxenutbildning och för gymnasial utbildning är ca
36 000 kr respektive 34 000 kr.
Under 2001 understegs antalet tilldelade platser
med ca 12 %. Den genomförda utbildningen innehöll
dock fler platser i utbildning av mer
kostnadskrävande karaktär än vad som förutsattes vid
tilldelningen, varför kommunernas prestation
översteg den förväntade med ca 6 %. Av de studerande
i kommunal vuxenutbildning under hösten 2001 var 32
% män. 43 % av de studerande var aktuella vid
arbetsförmedlingen. Vidare hade 63 % högst en
tvåårig gymnasieutbildning och 21 % var födda
utomlands. Av utbildningsvolymen utgjordes 28 % av
kärnämneskurser och 14 % av det totala kursutbudet
av lokala kurser. 75 % av verksamheten anordnades av
kommunerna. Ett år efter avslutade studier återfanns
drygt 16 % av de studerande i
Arbetsmarknadsstyrelsens händelseregister, 5 %
deltog i arbetsmarknadspolitiskt program, ca 18 %
återfanns i högskoleregistret och övriga var också i
huvudsak sysselsatta.
Sju av tio kommuner bedriver någon form av
uppsökande och motivationsskapande verksamhet, ofta
i samverkan med arbetsförmedlingen och fackliga
organisationer. I hälften av kommunerna sker
samverkan med en eller flera av de organisationer
som får särskilda medel från staten för att bedriva
uppsökande verksamhet. Sådana medel fördelades till
Företagarnas Riksorganisation, Handikappförbundens
samarbetsorgan, Landsorganisation i Sverige,
Lantbrukarnas Riksförbund, Ledarna, Sveriges
Akademikers Centralorganisation, Sveriges Fiskares
Riksförbund och Tjänstemännens Centralorganisation.
När det gäller studievägledning bedöms knappt
hälften av kommunerna erbjuda vägledning efter,
eller i samband med, att studierna avslutas.
Antalet deltagare i påbyggnadsutbildningar med
riksintag har ökat svagt sedan 1998. Skolverket
medgav att ca 8 400 platser inom knappt 500 sådana
utbildningar fick anordnas. Över 60 % av de
studerande var från andra kommuner än den där
utbildningen bedrivs. Medelvärdet för debiterad
kostnad per plats och termin var knappt 49 000 kr.
Antalet studerande i särvux uppgick läsåret
2001/02 till ca 4 400, en ökning med 3 %. Nära
hälften av eleverna återfanns på grundsärskolenivå.
I genomsnitt fick varje studerande undervisning
motsvarande 2,5 elevtimmar per vecka och den
genomsnittliga gruppstorleken var 2,2 deltagare.
Antalet tjänstgörande lärare i särvux har minskat
med 9 %. Den totala kostnaden för särvux 2001 var
122 miljoner kronor, vilket var en ökning i fasta
priser med 9 % jämfört med 2000. Även kostnaden per
elev har ökat något och uppgick 2001 till ca 28 000
kr.
Under läsåret 2000/01 deltog ca 37 000 studerande
i svenskundervisning för invandrare, en ökning med
drygt 3 200 jämfört med läsåret innan. Det är
framför allt antalet nybörjare som ökat. Andelen
kvinnor under läsåret 2000/01 var 59 % och
medelåldern för de studerande var 33 år. Av dem som
påbörjade sina studier 1998/99 hade 37 % godkänts
två år senare, 52 % hade avbrutit studierna och 10 %
fortsatte studierna läsåret 2001/02. Andelen som
godkänts är i princip oförändrad jämfört med
tidigare år. I genomsnitt behöver de deltagare som
klarar studierna 400 timmars undervisning. En vanlig
orsak till att den enskilde inte klarar utbildningen
är en kort tidigare utbildning. Av dem som hade
högst sexårig utbildning klarade endast 15 % sfi-
nivån inom två och ett halvt år. Detta kan jämföras
med de personer som hade en tidigare utbildning som
var 13 år eller längre, där ca 50 % klarade sfi-
nivån.
Läsåret 2000/01 hade 76 % av lärarna en pedagogisk
utbildning, vilket är 6 procentenheter lägre än
föregående läsår. Hösten 2001 hade 8 % av de
tjänstgörande lärarna minst 40 poäng i ämnet svenska
för invandrare eller svenska som andraspråk, dvs.
utbildning i den omfattning som krävs för
ämneskompetens i grundskolan. Ytterligare 13 % hade
relevant ämnesteoretisk utbildning om minst 20
poäng, medan 68 % hade högst fem poäng i relevanta
ämnen. Kommunens kostnader för svenskundervisning
för invandrare uppgick till 756 miljoner kronor
2001, en ökning med 7 % jämfört med 2000. Kostnaden
per elev var 44 000 kr.
Under 2001 hade Kommittén för kvalificerad
yrkesutbildning 12 000 årsplatser till sitt
förfogande. Det faktiska antalet studerande i
november 2001 var 10 545. Differensen beror bl.a. på
att beviljade starter ställts in på grund av för få
sökande samt på avhopp för att den studerande fått
arbete eller kommit in på annan utbildning.
Sammanlagt 5 838 nya studerande påbörjade studier
2001. Under 2001 anordnades 256 utbildningar inom
tolv olika branschområden. Av de antagna var 54 %
män. Kommittén beviljade 2 700 nya platser under
2001. Under perioden 1996-2001 har medelkostnaden
per årsplats varit drygt 52 900 kr. Ca 80 % av
deltagarna fullföljde sina studier med examen under
2001. Av de studerande som avslutade sin utbildning
2000 hade 85 % arbete eller eget företag och 9 %
studerade vidare på högskola och universitet år
2000. Motsvarande för 1999 var 80 % respektive 8 %.
När det gäller kompletterande utbildningar
genomfördes drygt 200 sådana med någon form av
statligt stöd. Sammanlagt har knappt 7 000 personer
deltagit i de utbildningar som startats.
Genomsnittsåldern hos deltagarna var 30 år. Knappt 3
700 deltagare gick i utbildningar som berättigar
till studiestöd. Det statliga driftbidraget till de
kompletterande utbildningarna uppgick till 115
miljoner kronor 2001.
År 2001 deltog drygt 25 000 kursdeltagare i
distansutbildning som anordnats inom Statens skola
för vuxna (nuvarande Nationellt centrum för
flexibelt lärande), vilket är 3 000 färre än
föregående år. Andelen män har ökat något och uppgår
2001 till en tredjedel. Uppdragsverksamheten har
minskat jämfört med tidigare år. Minskningen av den
totala utbildningsverksamheten har skett till förmån
för utvecklingsarbetet för att stödja kommunernas
och utbildningsanordnarnas distansutbildning i
enlighet med regeringens instruktion till
myndigheten. Kostnaden för verksamheten vid Statens
skolor för vuxna uppgick till ca 91 miljoner kronor
2001, varav 29 miljoner kronor gick till
utvecklingsarbete. Verksamheten finansierades till
drygt hälften med statliga anslag.
Vad gäller Folkbildningen omfattade
studieförbundens studiecirkelverksamhet räknat i
studietimmar ungefär samma volym 2001 som året
innan. Antalet genomförda studiecirklar och antalet
deltagare minskade dock med 4 % respektive 5 %
jämfört med 2000. Jämfört med föregående år minskade
antalet studietimmar för gruppen arbetslösa med 16
%. Antalet genomförda kulturprogram minskade
marginellt. Andelen invandrare och personer med
funktionshinder som deltog i studiecirklar till
följd av särskilda, riktade insatser var 10 %
respektive 9 % av det totala antalet deltagare.
Sammanlagt samlade studiecirklarna under året ca 2,7
miljoner deltagare, varav 1,5 miljoner kvinnor,
vilket är i stort sett oförändrat jämfört med de
senaste åren. Antalet genomförda kulturprogram
minskade marginellt. De 208 000 arrangemangen
samlade ca 15,5 miljoner deltagare och en miljon
medverkande.
Antalet deltagare i folkhögskolans långa och korta
kurser har ökat med ca 1 000 jämfört med föregående
år. Folkhögskolorna samlade drygt 120 000 deltagare
2001, varav 58 % kvinnor. Knappt 6 800 deltagare,
cirka en fjärdedel, i folkhögskolornas långa kurser
hade någon form av funktionsnedsättning.
Inom ramen för det särskilda statsbidraget inom
Kunskapslyftet genomfördes ca 320 000 deltagarveckor
under 2001; 9 500 personer deltog, fördelade på
drygt 760 kurser per termin. Andelen män var 37 %,
invandrare 23 %, deltagare med funktionshinder 18 %
och studerande med språkliga funktionshinder 21 %.
Drygt 84 % av deltagarna hade utbildning motsvarande
högst tvåårig gymnasieskola. Över hälften av
deltagarna var i åldern 25-45 år.
Statens bidrag till folkbildningen uppgick till
över 2,5 miljarder kronor 2001. Kommunernas bidrag
till studieförbunden uppgick till drygt 455 miljoner
kronor 2001. Detta motsvarar 37 % av statens bidrag,
vilket är en minskning med 17 procentenheter sedan
1992. Landstingens bidrag till folkhögskolornas
verksamhet uppgick 2001 till 452 miljoner kronor,
vilket motsvarar 36 % av statens bidrag.
Landstingens bidrag har varit i stort sett
oförändrade sedan 1997.
Staten, vid sidan av Folkbildningsrådet, fördelar
medel till folkhögskolor för särskilt
kostnadskrävande insatser i form av stöd för
kursdeltagare med funktionshinder. För 2001
förbrukades samtliga anslagna medel på bidraget till
studerande med funktionshinder vid folkhögskola. Ett
antal folkhögskolor har inriktning mot teckenspråk
och teckenspråkstolkning. Åtta folkhögskolor bedrev
sådan undervisning under 2001. Antalet
årsstudieplatser var 327 stycken, en marginell
ökning jämfört med 2000. Under 2001 slutförde 55
tolkar, 43 dövblindtolkar/teckenspråkstolkar och 12
vuxendövtolkar sina utbildningar. 107 deltagare gick
ut från den tvååriga teckenspråkslinjen som
förbereder till tolkutbildning. Bristen på tolkar är
dock alltjämt stor. Under året har också nio
folkhögskolor och 13 studieförbundsavdelningar
erbjudit denna utbildning i över sjuttio olika
språk. Kurserna samlade drygt 3 200 deltagare under
året.
Övergripande frågor
Införande av skolpeng
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena om nationell skolpeng och om
skolpeng för funktionshindrade.
Jämför reservationerna 1 (m), 2 (fp) och 3
(m).
Motionerna
Moderata samlingspartiet och Folkpartiet föreslår
att nationell skolpeng införs. Moderaterna förordar
att staten övertar ansvaret för grundskolans
finansiering från kommunerna fr.o.m. 2004 och
avsätter därmed 70 miljarder kronor från 2004 (mot.
2002/03:Ub558 yrkande 19, 2002/03:Ub298 yrkande 5
och 2002/03:Fi231 yrkande 14 i denna del).
Införandet av nationell skolpeng säkrar resurser
till grundskolan och utgör en viktig faktor för god
undervisningskvalitet. Staten skall, förutom att
fastställa mål för skolan, också fastställa
ersättningsnivåer för skolpengen. Den nationella
skolpengen betalas ut till den skola som eleven valt
för att täcka kostnaderna för elevens skolgång. För
elever med behov av särskilt stöd anvisas resurser
särskilt, utöver den vanliga skolpengen. Då det är
staten som sätter upp målen anser Moderaterna att
det också är staten som skall svara för grundskolans
finansiering. Det är staten som skall svara för att
utbildningssystemet garanteras de resurser som är
nödvändiga. Sedan är det respektive skolledning som
skall göra ekonomiska och pedagogiska
prioriteringar. Skolpengen innebär på detta sätt en
minskning av risken för politisk styrning.
Folkpartiet framhåller att det råder så olika
ekonomiska villkor för skolor i olika kommuner att
utbildningens kvalitet inte blir likvärdig över hela
landet (mot. 2002/03:Ub229 yrkande 9, 2002/03:Ub244
yrkande 28 och 2002/03:Fi232 yrkande 17 i denna
del). Därför vill Folkpartiet införa en nationell
skolpeng som staten svarar för. Skolpengen skall
betalas ut till den skola eleven väljer att gå i,
oavsett om det är en skola i den egna kommunen, en
annan kommun eller en fristående skola. En fjärdedel
av resurserna, dvs. 17 miljarder kronor beräknat
från dagens kostnader, skall öronmärkas till elever
i behov av särskilt stöd och till skolor i utsatta
områden. En nationell skolpeng innebär enligt
Folkpartiet en decentralisering av makten till den
enskilda skolan genom att kommunernas inflytande
minskar. Varje skola skall arbeta självständigt
utifrån läroplanens mål. Även i motion 2002/03:N397
(fp) framhålls att rätten till en likvärdig skolgång
förstärks genom en nationell skolpeng (yrkande 15).
Motionärerna anser att en betydande andel av medlen
skall öronmärkas för elever med särskilda behov och
för skolor i områden som av socioekonomiska skäl
behöver extra mycket resurser, t.ex. särskilda
insatser för skolor i invandrartäta och segregerade
områden.
I motion 2002/03:Ub212 yrkande 3 (m) föreslås att
för att skolor skall få möjlighet att ta emot den
nationella skolpengen skall det krävas att de är
kvalitetsgodkända genom en certifiering.
Moderaterna föreslår också att en skolpeng för
funktionshindrade skall införas (mot. 2002/03:Ub558
yrkande 18). En sådan skulle säkerställa
funktionshindrade elevers valmöjlighet och jämlikhet
med andra elever. Moderaterna föreslår ett nytt
anslag på 300 miljoner kronor för detta ändamål från
2004.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna.
Utskottet har under tidigare mandatperiod behandlat
och avstyrkt motionsyrkanden om införande av
nationell skolpeng (senast i bet. 2001/02:UbU1).
Riksdagen har varje gång avslagit yrkandena. De nu
aktuella yrkandena från Moderaterna och Folkpartiet
skiljer sig inte i sak från de yrkanden som tidigare
framställts. Utskottet har ingen annan uppfattning
nu. En nationell skolpeng ger enligt utskottets
uppfattning inte de grundläggande förutsättningarna
för att kraven på en likvärdig skola av hög kvalitet
skall kunna uppfyllas. Resurser till skolans
verksamhet skall enligt utskottet fördelas med
utgångspunkt i de behov som enskilda elever, olika
grupper av elever och skolor faktiskt har. Att
schablonmässigt fördela skolpengen enligt vissa
kriterier såsom föreslås av såväl Moderaterna som
Folkpartiet är enligt utskottets mening inte
tillräckligt för den flexibilitet som är nödvändig
för att skolan skall kunna bli likvärdig. Utskottet
anser också att motsvarande gäller för yrkandet om
skolpeng för funktionshindrade. Det är inte heller
rimligt att införa en central resursfördelning för
dessa elever.
Införande av barnskola
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet om medel till införande av en
barnskola.
Jämför särskilt yttrande 1 (m).
Motionen
Moderaterna föreslår att en barnskola skall införas
(mot. 2002/03:Ub558 yrkande 17). Moderaterna menar
(med hänvisning till sin motion 1999/2000:Ub42) att
det är angeläget att olika alternativ vad gäller
omsorg och skolförberedelser utvecklas, så att varje
barns specifika förutsättningar kan tas till vara
och utvecklas. Det bör ges möjlighet för
förskoleklassen att bilda bas för en utbyggd
barnskola med tydliga pedagogiska ambitioner.
Barnskolan skall tillsammans med förskoleklassen
bilda en egen skolform och således inte vara en del
av förskolans barnomsorg. Den skall vara ett
alternativ och komplement till förskolans
verksamhet. Moderaterna anvisar 300 miljoner kronor
för en sådan barnskola.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet. I samband med riksdagens beslut om
införande av avgiftsfri allmän förskola för fyra-
och femåringar avstyrkte utskottet förslag om
inrättande av barnskola (prop. 1999/2000:129, bet.
2000/01:UbU5, rskr. 2000/01:46). Utskottet framhöll
då att betoningen av förskolans pedagogiska roll gör
att frågan om vilka barn som inte nås av förskolan
får ökad betydelse. En allmän förskola erbjuder alla
barn en pedagogisk stimulans och gruppgemenskap och
förbättrar därmed barnens möjligheter till lärande
och en positiv utveckling. Utskottet menar
fortfarande att reformen med en allmän förskola för
alla fyra- och femåringar är att föredra framför
Moderaternas förslag om barnskola.
Införande av lärlingsutbildning på gymnasiet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet om medel till införande av en
lärlingsutbildning på gymnasiet.
Jämför särskilt yttrande 3 (kd).
Motionen
Kristdemokraterna föreslår i motion 2002/03:Ub418 (i
denna del) att 10 miljoner kronor anslås för att
införa en ny lärlingsutbildning på gymnasiet.
Avsikten är att utbildningen skall starta
höstterminen 2003. Medlen skall användas för
handledartjänster och marknadsföring.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet. Gymnasiekommittén 2000 har i
uppdrag att föreslå hur samverkan mellan skola och
arbetsliv kan utvecklas samt hur ett ökat inslag av
lärande i arbetslivet i gymnasieskolan bör utformas
(tilläggsdirektiv 2001:18). Kommittén skall lämna
sin slutliga redovisning senast den 16 december
2002. Utskottet anser att kommitténs arbete och det
därpå följande regeringsförslaget bör avvaktas.
Utskottet vill också erinra om den genomgång av
gällande bestämmelser avseende lärlingsutbildning
som presenterades i betänkande 2001/02:UbU9
Gymnasieskolan.
Anslag m.m.
25:1 Statens skolverk
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen begärda anslagsbeloppet, 309
730 000 kr, för budgetåret 2003 under
anslaget 25:1 Statens skolverk och avslår
motioner om andra anslagsbelopp.
Jämför särskilda yttranden 1 (m), 2 (fp), 3
(kd) och 4 (c).
Riksdagen bör också avslå motionsyrkandena
som rör Skolverkets uppdrag.
Jämför reservation 4 (m).
Propositionen
Statens skolverk är sektorsmyndighet för
skolväsendet och för den av det allmänna anordnade
förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen.
Skolverkets uppdrag är att bidra till
politikområdets måluppfyllelse bl.a. genom att följa
upp och utvärdera förskoleverksamheten,
skolbarnsomsorgen, skolväsendet och
vuxenutbildningen. Vidare skall Skolverket främja
utveckling, kompetensutveckling och kvalitetsarbete
samt utöva tillsyn.
Regeringen har bedömt att Skolverkets granskande
och främjande roller bör särskiljas från varandra
genom att en ny myndighet bildas den 1 mars 2003.
För att åstadkomma en självständig gransknings- och
tillsynsmyndighet måste enligt regeringens bedömning
de utvecklingsfrämjande insatser som staten anser
nödvändiga tydligt åtskiljas från den granskande och
kvalitetsbedömande myndighetsrollen. Huvuduppgiften
för Skolverket kommer att vara att följa upp,
granska och utvärdera utbildningens kvalitet och
resultat i kommuner och skolor samt att utöva
tillsyn över denna verksamhet. En likvärdig
utbildning över hela landet förutsätter en kraftfull
nationell uppföljning, utvärdering och granskning av
skolans resultat, liksom en skarp tillsyn för att
värna om elevens rätt. Avsikten är enligt regeringen
att tillsyn och kvalitetsgranskning skall öka
kraftigt. Verket skall också följa upp och utvärdera
verksamheten i förskola, fritidshem, skola och
vuxenutbildning på såväl nationell som lokal nivå.
Regeringen föreslår att ca 25 % av Skolverkets
ramanslag förs över till den nya myndigheten (se
vidare under anslag 25:2 Skolutvecklingsmyndighet).
Regeringen föreslår vidare att Skolverkets anslag
tillförs medel från anslag 25:3 Utveckling av
skolväsende och barnomsorg för omstrukturering av
verksamheten och för implementering av vissa nya
uppdrag och ett nationellt centrum för
yrkesutbildning. Regeringen har beräknat anslaget
till 309 730 000 kr.
Motionerna
Moderaterna föreslår att anslaget ökas med 225 506
000 kr (mot. 2002/03:Ub558 yrkande 4). Förslaget
innebär att Specialpedagogiska institutet (anslag
25:4) integreras i Skolverket samtidigt som
uppgifter förs från Skolverket till det nationella
kvalitetsinstitut som också föreslås (se under
anslag 25:2). Skolverket skall svara för
tillsynsverksamhet och tillståndsgivning.
Folkpartiet föreslår en minskning av anslaget med
200 miljoner kronor (mot. 2002/03:Ub323 yrkande 27 i
denna del). Kristdemokraterna föreslår att anslaget
minskas med 115 miljoner kronor (mot. 2002/03:Ub418
i denna del) genom en minskning av verkets
administration samt att Skolverket fråntas uppgifter
som uppföljning, utvärdering och
kvalitetsgranskning. Centerpartiets förslag innebär
en minskning av anslaget med 60 miljoner kronor
(2002/03:Ub503 i denna del).
I motion 2002/03:Ub212 (m) föreslås att
kvalitetsgranskningar skall publiceras löpande av
Skolverket (yrkande 2) så att lärare, föräldrar och
elever kan ta del av resultaten. Motionären menar
också att Skolverket, eller det nationella
kvalitetsinstitutet som Moderaterna föreslår,
löpande bör publicera granskningsresultat för såväl
de skolor som inte uppfyller de nationella
kvalitetsmålen som de skolor som gör det (yrkande
4).
I motion 2001/02:Ub25 (s) menar motionären att
staten måste ta ett större ansvar för skolans ansvar
att främja jämställdhet mellan könen och arbeta mot
diskriminering. Regeringen bör därför ge ett tydligt
uppdrag till Skolverket att granska att
könsdiskriminering och sexuella trakasserier inte
förekommer i skolan.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena. Vad gäller storleken på anslaget
till Skolverket ansluter sig utskottet till
regeringens beräkning. Den av regeringen föreslagna
anslagsstrukturen bör gälla.
Skolverket publicerar löpande sina
tillsynsrapporter och kvalitetsgranskningar.
Dokumenten återfinns på Skolverkets hemsida.
Rapporterna från tillsyn översänds också till den
kommun som berörs av granskningen och till
Utbildningsdepartementet. Granskningarna översänds
också till bl.a. Svenska Kommunförbundet och
Justitieombudsmannen. Skolverket informerar också om
sina tillsynsbeslut på annat sätt, t.ex. genom
nyhetsbrev eller pressmeddelanden. Vidare har verket
skapat en databas för information om skola och
barnomsorg, SIRIS. Syftet med databasen är att göra
Skolverkets information mer lättillgänglig och
överskådlig samtidigt som det finns analysstöd som
skall hjälpa användaren att tolka innehållet i
granskningarna. I SIRIS samlas alla aktuella
granskningar som rör en viss kommun för sig.
När det gäller arbetet att granska jämställdheten
i skolorna vill utskottet framhålla att detta görs
av Skolverket inom tillsynsuppdraget. Ett stort
arbete läggs ned på att följa upp skolornas arbete
med den värdegrund som formuleras i läroplanerna -
människolivets okränkbarhet, individens frihet och
integritet, alla människors lika värde, jämställdhet
mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga
och utsatta - och som skolan skall förmedla och
förankra hos eleverna. Utskottet vill vidare erinra
om att sedan den 1 november 1997 finns i
instruktionen för Skolverket inskrivet att verket
inom sitt verksamhetsområde aktivt och medvetet
skall främja flickors, kvinnors, pojkars och mäns
lika rätt och möjligheter.
Skolverket har genom regleringsbrevet för 2002
fått i uppdrag att ta fram och sprida lärande
exempel på hur skolor och kommuner, i samverkan med
olika organisationer och myndigheter, arbetar med
jämställdhet och social och etnisk mångfald.
Uppdraget skall redovisas senast den 30 april 2003.
25:2 Skolutvecklingsmyndighet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen begärda anslagsbeloppet, 75 759
000 kr, för budgetåret 2003 under anslaget
25:2 Skolutvecklingsmyndighet och avslår
motionsyrkandena om att anslaget inte skall
införas. Vidare föreslås att yrkandena
avseende medel till ett nationellt
kvalitetsinstitut eller skolinspektion
avslås.
Jämför särskilda yttranden 1 (m), 2 (fp), 3
(kd) och 4 (c).
Utskottet föreslår också att riksdagen skall
avslå motionsyrkandena avseende uppgifterna
dels för den nya skolutvecklingsmyndigheten,
dels för ett nationellt kvalitetsinstitut.
Jämför reservation 5 (m, fp, kd, c).
Propositionen
I enlighet med regeringens bedömning i
utvecklingsplanen för kvalitetsarbetet i förskola,
skola och vuxenutbildning (skr. 2001/02:188) kommer
en ny utvecklingsmyndighet att inrättas där det
statliga utvecklingsstödet bättre kan stimulera och
stödja det lokala utvecklingsarbetet. Stödet skall
avse förskola, fritidshem, förskoleklass,
grundskola, obligatorisk särskola, specialskola,
sameskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och
vuxenutbildning. Myndigheten bör också svara för de
stödjande insatser som Skolverket i dag i övrigt
riktar mot huvudmän och skolor i deras arbete med
att utveckla verksamheten.
Myndigheten skall inleda sin verksamhet den 1 mars
2003 och tar då över dessa uppgifter från Statens
skolverk. Till myndigheten förs en del av
Skolverkets ursprungliga anslag, motsvarande ca 25 %
av anslag 25:1 Statens skolverk.
Regeringen har beräknat anslaget till 75 759 000
kr.
Motionerna
Moderaterna (mot. 2002/03:Ub558 yrkande 5),
Folkpartiet (2002/03:Ub323 yrkande 27 i denna del),
Kristdemokraterna (2002/03:Ub418 i denna del och
2001/02:Ub28 yrkande 8) och Centerpartiet
(2002/03:Ub503 i denna del) avvisar regeringens
förslag om en ny skolutvecklingsmyndighet samtidigt
som man i ett antal motioner föreslår ett nytt
fristående organ för uppföljning och utvärdering.
Moderaterna anvisar 75 253 000 kr till ett
fristående nationellt kvalitetsinstitut (mot.
2002/03:Ub558 yrkande 20) som skall starta sin
verksamhet den 1 januari 2003. Moderaterna menar att
en nödvändig åtgärd för att lyfta kvaliteten i
skolan är att uppföljning och utvärdering förbättras
och blir mer tillgänglig för elever, föräldrar och
personal. I motion 2002/03:Ub412 menar moderaterna
att ett nationellt kvalitetsinstitut skall
komplettera den uppföljning och utvärdering som
måste bedrivas vid varje skola, lokalt av berörda
huvudmän och även i någon mån av Skolverket. Det nya
institutet skall ges en liten fast organisation och
i projekt engagera t.ex. erfarna lärare,
skolforskare och företrädare för kvalitetsmätningar
för relevanta studier. Institutet skall vara fritt
från den politiska sfären. I motion 2002/03:Ub212
yrkande 1 (m) föreslås också inrättandet av ett
sådant institut.
Folkpartiet föreslår i motionerna 2002/03:Ub323
yrkande 27 i denna del att 226 miljoner kronor
anslås till en nationell skolinspektion. Folkpartiet
beskriver den nationella skolinspektionen i ett
antal motioner. I motion 2002/03:Ub229 menar man att
en sådan inspektion är nödvändig för att kraftigt
stärka statens utvärdering och uppföljning av
skolans resultat (yrkande 16). Detta har visat sig
nödvändigt efter den olyckligt genomförda
kommunaliseringen av skolan. Genom att staten inte
varit tydlig i sina mål och då
utvärderingsinstrumenten varit otillräckliga har
utvärdering och mål överlämnats till politiker.
Folkpartiet menar att de kommunala skolorna bör
göras fristående från kommunpolitikerna (yrkande
17). I motion 2002/03:Ub239 yrkande 4 föreslås också
att tillsynen över skolorna bör flyttas över till en
nationell skolinspektion som är fristående från
Skolverket. I skolor som inte sköter sitt uppdrag
skall skolledningen kunna bytas ut. Enligt
Folkpartiets motion 2002/03:Ub244 yrkande 32 skall
den nationella skolinspektionen granska kvaliteten i
såväl kommunala som fristående skolor samt
säkerställa likvärdighet i bedömningen av nationella
prov och det nationella betygssystemet.
Kristdemokraterna anvisar 75 miljoner kronor till
ett nationellt kvalitetsinstitut utöver de medel som
regeringen har anvisat till den nya skolmyndigheten,
således 150 759 000 kr (mot. 2002/03:Ub418 i denna
del). I motion 2002/03:Ub417 yrkande 20 anför
Kristdemokraterna att utvärderingen av skolornas
resultat måste förbättras och att en ny myndighet
behövs som uteslutande har uppföljning och
kvalitetsgranskning som uppgift. Den fasta
organisationen skall vara liten men till den skall
kopplas erfarna lärare, skolforskare och
kvalitetsmätare.
Centerpartiet anvisar 200 miljoner kronor till ett
nationellt kvalitetsinstitut (mot. 2002/03:Ub503 i
denna del). Institutet skall ha i uppgift att
utveckla och förfina metoder för utvärdering och
stödja kommunerna i deras arbete, t.ex. genom att
sammanställa uppgifter för nationella jämförelser
och utveckla metoder för att förbättra
utvärderingarna och stödja kommunernas
kvalitetsarbete. Institutet bör vara fristående.
Huvudmannaskapet kan t.ex. omfatta lärar-, elev- och
föräldraorganisationer och arbetsgivarna i
Kommunförbundet (mot. 2002/03:Ub336 yrkande 9).
Vänsterpartiet yrkar i motion 2002/03:Ub315
yrkande 2 ett tillkännagivande att den föreslagna
skolutvecklingsmyndigheten bör få direktiv att
följa, initiera och verka för ökat samarbete mellan
den kommunala organisationen för elevhälsa och barn-
och ungdomspsykiatrin. Målsättningen måste enligt
Vänsterpartiet vara att utifrån ett elevperspektiv
kunna samverka för att tidigt kunna möta och
förebygga olika former av ohälsa.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ansluter sig till regeringens beräkning av
anslaget och föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkanden om andra belopp. Utskottet föreslår
vidare att riksdagen avslår yrkandena om inrättandet
av ett nationellt kvalitetsinstitut eller
skolinspektion och yrkandena om ett sådant organs
uppgifter. Utskottet anser att den nya
myndighetsstruktur som föreslagits av regeringen är
ändamålsenlig. Genom de två myndigheterna,
Skolverket och den nya skolutvecklingsmyndigheten,
kommer den granskande och kvalitetsbedömande
myndighetsrollen att kunna förstärkas hos
Skolverket, samtidigt som den nya
skolutvecklingsmyndigheten kommer att arbeta för att
främja de nationellt fastställda målen.
För närvarande pågår ett arbete med att förbereda
bildandet av den nya skolutvecklingsmyndigheten
(dir. 2002:76). Bland annat förbereds myndighetens
mål, uppdrag och inriktning. I de delrapporter som
den särskilde utredaren överlämnat till regeringen
(Myndigheter på skolområdet - delrapport 1
respektive delrapport 2) förutsätts myndigheten
bygga upp en samverkan med olika intressegrupper för
att få ett inflöde av kunskaper och idéer,
diskussioner om myndighetens insatser men också
konkret samverkan med olika aktörer för att få
största möjliga samlade effekt. Likaså behövs enligt
utredaren en hög grad av samverkan med andra
myndigheter, universitet och högskolor, nationella
resurscentrum, regionala utvecklingscentrum osv.
Utskottet utgår ifrån att den nya skolmyndighetens
verksamhet också kommer att innebära att ett
samarbete med olika aktörer angående elevhälsan
etableras genom myndighetens försorg. Utskottet
erinrar också om betänkande 2001/02:UbU6 Hälsa,
lärande och trygghet. Utskottet underströk i
betänkandet att det nya verksamhetsområdet elevhälsa
skall främja hälsa hos alla elever men ha fokus på
elever som är i behov av stöd och hjälp för sitt
lärande. I propositionen 2001/02:14 Hälsa, lärande
och trygghet, som föregick betänkandet, meddelar
regeringen att vissa frågor kring det nya
verksamhetsområdet elevhälsa måste beredas
ytterligare innan ett förslag om elevhälsans
innehåll kan presenteras. Utskottet menar att
arbetet med dels det nya verksamhetsområdet
elevhälsa, dels bildandet av den nya myndigheten bör
avvaktas.
25:3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen begärda anslagsbeloppet, 351
901 000 kr, för budgetåret 2003 under
anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende och
barnomsorg. Motionsyrkanden med förslag om
andra anslag, anslagsbelopp och
anslagsvillkor bör avslås.
Jämför särskilda yttranden 2 (fp), 3 (kd) och
4 (c).
Riksdagen bör vidare avslå motionsyrkandet
rörande insatser avseende dyslexi och
dyskalkyli.
Jämför reservation 6 (m, fp, kd, c).
Propositionen
Ändamålet med anslaget är att främja utveckling av
förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och
vuxenutbildning. Anslaget bekostar framför allt
verksamhet som kommer att bedrivas av den ny
skolutvecklingsmyndigheten, såsom att stödja och
stimulera kommuner och verksamheter inom barnomsorg,
skola och vuxenutbildning i deras arbete med
verksamhetsutveckling. Anslaget används även för
annat centralt initierat utvecklingsarbete inom
utbildningssystemet, satsningar för att främja
skolväsendets internationalisering, bidrag till
vissa organisationer, statlig rektorsutbildning samt
till administration, uppföljning och utvärdering av
vissa uppdrag. Regeringen presenterar ett antal
centrala uppgifter för den nya
skolutvecklingsmyndigheten som kommer att bekostas
under anslaget. En sådan uppgift är att förbättra
utbildningsvillkoren för barn och ungdomar i områden
som präglas av etnisk eller social segregation.
Regeringen framhåller också språket och läsningen
som nyckeln till kunskap. Arbetet med elevernas
språk- och läsutveckling skall därför också vara ett
centralt område för skolutvecklingsmyndighetens
arbete under anslaget. Ett annat strategiskt område
är att stödja kvalitetsutvecklingen i kommuner och
verksamheter inom barnomsorg och skola. Andra
centrala områden är kompetensutveckling av lärare
och annan personal inom t.ex. naturvetenskap, teknik
och miljö, elevhälsa, pedagogik för vuxna samt för
att utveckla kunskap om utvecklingssamtal och
individuella utvecklingsplaner. Vidare menar
regeringen att medel även skall avsättas för
inrättandet av ett nationellt resurscentrum för
idrott och hälsa, stimulans av utveckling och
användning av IT i skolan samt för att öka
möjligheterna till utlandspraktik för elever i
gymnasieskolans yrkesförberedande utbildning.
Regeringen har beräknat anslaget till 351 901 000
kr.
Motionerna
Folkpartiet föreslå en minskning av anslaget med 160
miljoner kronor i motion 2002/03:Ub323 yrkande 27 i
denna del. Man menar att utvecklingsarbetet i större
utsträckning bör göras på lokal nivå.
Kristdemokraterna föreslår en minskning av
anslaget med 260 miljoner kronor (mot. 2002/03:Ub418
i denna del). Man pekar på att i det
decentraliserade skolväsendet är det kommunerna och
inte staten som bedriver skolverksamhet, vilket ger
utrymme för en minskning på anslaget. Skolverket
skall inte ägna sig åt lokal skolutveckling.
Centerpartiet föreslår ett nytt anslag på 400
miljoner kronor för att stärka kompetensen och öka
insatserna mot läs- och skrivsvårigheter (dyslexi)
och dyskalkyli (mot. 2002/03:Ub503 i denna del). I
motion 2002/03:Ub336 yrkande 8 beskriver
Centerpartiet satsningen närmare. Specialisttjänster
för resurslärare i läs- och skrivutveckling samt
matematik skall inrättas. Skolverket skall få i
uppdrag att sammanställa en nationell
erfarenhetsdatabas med exempel på hur man arbetar
med läs- och skrivproblem i olika skolor. Tester för
att tidigt upptäcka de elever som har olika slags
läs- och skrivsvårigheter skall genomföras. Vidare
bör forskning kring läs- och skrivsvårigheter
stimuleras, bl.a. bör lärare kunna ta tjänstledigt
för att ägna sig åt forskningsarbete. På så sätt får
man en närmare anknytning mellan forskning och
praktisk verksamhet i skolan. Slutligen skall
läromedel för elever med läs- och skrivsvårigheter
utvecklas och skolbiblioteken få de resurser de
behöver för att kunna spela en vital roll i
skolarbetet.
I motion 2002/03:Ub325 yrkande 2 (fp) hävdar
motionären att det råder stor okunskap om ämnet
svenska som andraspråk, dess innebörd och betydelse
för elever med annat modersmål än svenska. Det är
också brist på utbildade lärare i ämnet. I motionen
yrkas att riktade medel till kompetensutveckling
anvisas för att fler lärare skall få utbildning i
svenska som andraspråk. I motion 2002/03:Ub361
yrkande 3 (fp) yrkas att ekonomiskt stöd skall utgå
till uppbyggnaden av en stark hem och skolarörelse
under en period om minst fem år. Det är enligt
motionären ett allmänt samhällsintresse att åter få
en stark och oberoende hem och skolarörelse. I
motion 2002/03:Ub455 (s) tas frågan upp om bidrag
för pedagogiska insatser för finskspråkiga elever i
enlighet med förordningen (1998:1636) om vissa
statsbidrag för utveckling av skolväsendet och
barnomsorgen. Motionären begär ett tillkännagivande
om att bidrag som delas ut enligt nämnda förordning
öronmärks inom de ramar som anslagits till
Skolverket och att regeringen också bestämmer hur
stort belopp som årligen skall delas ut till
respektive grupp och ändamål som nämns i
förordningen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ansluter sig till regeringens beräkning av
anslaget och avstyrker därmed motionsyrkanden om
andra anslagsbelopp. Övriga motionsyrkanden bör
också enligt utskottets uppfattning avslås av
riksdagen.
Utskottet delar uppfattningen att satsningar för
att stödja elever med dyslexi och dyskalkyli är
angelägna. Utskottet vill dock peka på de insatser
som görs med stöd av anslaget och även i andra
sammanhang. Arbetet med elevers språk- och
läsutveckling kommer att vara ett centralt område i
skolutvecklingsmyndighetens arbete. Vidare får alla
lärare som genomgår den nya lärarutbildningen
kunskaper om dyslexi och dyskalkyli.
Specialpedagogiska institutet har dessutom i uppdrag
att sprida kunskap om dessa frågor.
När det gäller svenska som andraspråk vill
utskottet peka på anslagets användningsområde, t.ex.
förbättringar av utbildningsvillkoren för barn och
ungdomar i områden som präglas av etnisk eller
social segregation och stöd till arbete med elevers
språk- och läsutveckling. Regeringen anger också i
budgetpropositionen för 2003 att man kommer att
vidta åtgärder för att förstärka ämnet svenska som
andraspråk och att man skall samordna dessa insatser
med åtgärder för förstärkande av
modersmålsundervisningen. Utskottet anser att detta
arbete bör avvaktas innan utskottet tar ställning i
frågan om insatser för svenska som andraspråk.
Utskottet menar att det är värdefullt med ett ökat
elev- och föräldrainflytande, bl.a. genom
möjligheten för skolorna att inrätta lokala
styrelser men också genom en ökad samverkan med
elev- och föräldraorganisationerna. Statskontoret
pekar i en rapport, Lokala styrelser och andra
brukarorgan (2002:14), på möjligheten att utveckla
andra former av elev- och föräldrainflytande.
Rapporten bereds för närvarande inom
Regeringskansliet. Utskottet vill också peka på att
Skolverket stöder Riksförbundet Hem och Skola med
medel från detta anslag.
När det gäller stöd till pedagogiska insatser för
finskspråkiga elever har Skolverket i uppgift att, i
enlighet med förordningen (1998:1636) om vissa
statsbidrag för utveckling av skolväsendet och
barnomsorgen, i mån av medel lämna bidrag till ett
antal ändamål. Medelstilldelning i enlighet med
förordningen är således en fråga för myndigheten och
inte för riksdagen.
25:4 Specialpedagogiska institutet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 321
497 000 kr, för budgetåret 2003 under
anslaget 25:4 Specialpedagogiska institutet.
Motionsyrkandet med förslag om att
myndigheten skall upphöra bör avslås.
Jämför särskilt yttrande 1 (m).
Propositionen
Specialpedagogiska institutet är en myndighet för
statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor
rörande barn, ungdomar och vuxna med
funktionshinder. Institutets uppgift är att ge
specialpedagogiskt stöd till kommuner och andra
huvudmän som ansvarar för förskola, skola,
skolbarnsomsorg, vuxenutbildning och fristående
skolor som står under statlig tillsyn.
Regeringen har beräknat anslaget till 321 497 000
kr.
Motionen
Moderaterna föreslår att Specialpedagogiska
institutet upphör (mot. 2002/03:Ub558 yrkande 6).
Delar av anslaget överförs till
Specialskolemyndigheten för att säkerställa
kvaliteten och tillgängligheten i den fasta
organisationen för specialskolan. Övrig verksamhet
integreras i Skolverket. Kristdemokraternas yrkande
(mot. 2002/03:Ub418 i denna del) om ökade medel
under anslaget behandlas i samband med anslaget 25:6
Specialskolemyndigheten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens anslagsbelopp och
avstyrker således yrkandet att Specialpedagogiska
institutet skall upphöra. Utskottet har tidigare i
betänkandet Elever med funktionshinder (bet.
1999/2000:UbU4) och därefter senast i
budgetbetänkandet för 2002 (bet. 2001/02:UbU1)
behandlat och avstyrkt liknande yrkanden. Utskottet
har inte heller nu någon annan uppfattning än att
nuvarande myndighetsstruktur är den lämpligaste då
de statliga resurserna för stöd i specialpedagogiska
frågor har samordnats i en myndighet.
25:5 Skolutveckling och produktion av läromedel
för elever med funktionshinder
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen anvisat det
av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 22
558 000 kr, för budgetåret 2003 under
anslaget 25:5 Skolutveckling och produktion
av läromedel för elever med funktionshinder.
Motionsyrkandet med förslag om annat
anslagsbelopp bör avslås.
Jämför särskilt yttrande 1 (m).
Propositionen
Regeringen informerar om att Utredningen om
läromedel för barn, elever och vuxenstuderande med
funktionshinder (dir. 2001:65) har i uppdrag att
göra en översyn av statens engagemang för
framställning och anpassning av läromedel och
studiematerial för barn, elever och vuxna med
funktionshinder i förskola, skola och
vuxenutbildning. Utredningen lämnar sin
slutredovisning den 1 december 2002. Utifrån
utredningens slutsatser återstår enligt regeringen
ett omfattande arbete under 2003 innan verksamhetens
inriktning är klar. Under detta arbete har
Specialpedagogiska institutet ett fortsatt ansvar
för verksamheten.
Regeringen har beräknat anslaget till 22 558 000
kr.
Motionen
Moderaterna föreslår att ytterligare 1 147 000 kr
förs till anslaget eftersom bristen på anpassade
läromedel för elever med handikapp fortfarande är
ett problem (mot. 2002/03:Ub558 yrkande 7).
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning
och avstyrker därmed motionsyrkandet. Utskottet
menar att det är viktigt att invänta utredningens
resultat innan någon eventuell förändring görs under
anslaget.
25:6 Specialskolemyndigheten
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 234
246 000 kr, för budgetåret 2003 under
anslaget 25:6 Specialskolemyndigheten.
Motionsyrkandet med förslag om annat
anslagsbelopp bör avslås.
Jämför särskilda yttranden 1 (m) och 3 (kd).
Riksdagen bör också avslå motionsyrkanden
rörande Ekeskolan och Hällsboskolan.
Jämför reservationerna 7 (m, kd) och 8 (fp,
c).
Propositionen
Specialskolemyndigheten består av sex skolenheter,
varav fem är regionala specialskolor för döva och
hörselskadade elever och en är en nationell
specialskola för döva och hörselskadade med
utvecklingsstörning samt för dövblinda elever.
Förutsättningen för elevernas kunskapsmässiga och
sociala utveckling är att de erbjuds en
teckenspråkig miljö. Utbildningen i specialskolan
har som mål att ge barn och ungdomar som är döva
eller har hörselskada en till varje elevs
förutsättning anpassad utbildning som så långt det
är möjligt motsvarar den utbildning som ges i
grundskolan eller för berörda elever i särskolan.
Regeringen påpekar att myndigheten i sin
årsredovisning framhåller att bristen på utbildade
pedagoger inom området kommer att bli akut inom
några år.
Regeringen har beräknat anslaget till 234 246 000
kr.
Motionerna
Moderaterna föreslår i motion 2002/03:Ub558 yrkande
8 att 121 479 000 kr tillförs anslaget utöver vad
regeringen anvisat till Specialskolemyndigheten.
Moderaterna menar att det är viktigt att säkerställa
hög kvalitet i undervisningen och vid resurscentrum
och att det finns ett behov av statliga
specialskolor. Ett antal yrkanden som rör bevarandet
av Ekeskolan och Hällsboskolan har väckts av en
moderat motionär. I yrkandena 2002/03:Ub213
yrkandena 1 och 2, 2002/03:Ub214 yrkandena 4 och 5
och 2002/03:Ub219 yrkande 4, samtliga (m), yrkas att
beslutet att en av skolorna, eller båda, stängs
skall upphävas. Motionären hänvisar till att barn,
föräldrar och skolans experter avvisar en
nedläggning och att staten har ett särskilt ansvar
för barn med funktionshinder. I motion 2002/03:Ub213
yrkande 3 (m) framhåller också motionären att en del
barn har sådana speciella behov att de inte kan
tillgodoses i varje kommun. Samtliga kommuner kan
inte heller nå den nivå på specialpedagogik som en
nationell specialskola kan erbjuda.
Kristdemokraterna anvisar 5 miljoner för att
bevara de fasta skoldelarna av Ekeskolan och
Hällsboskolan (mot. 2002/03:Ub418 i denna del).
Kristdemokraterna befarar att beslutet att lägga ner
skolorna kommer att innebära att många elever med
multihandikapp inte kommer att få den hjälp de
behöver (mot. 2002/03:Ub443 yrkande 9). Den
kompetens och kunskap som är nödvändig finns inte i
kommunerna vilket kommer att innebära sämre
undervisning för de funktionshindrade. Motsvarande
yrkande finns i motion 2002/03:Ub521 (kd).
Centerpartiet yrkar i motion 2002/03:Ub429 yrkande
20 att beslutet att stänga den fasta skoldelen på
Ekeskolan skall omprövas. Centerpartiet menar att
utgångspunkten för en politik för funktionshindrade
barn och ungdomar borde vara deras egna upplevelser
av situationen. Barnen skall ha en rättighet och
inte en skyldighet att gå integrerat.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning
och föreslår att riksdagen avslår samtliga
motionsyrkanden.
Utskottet har behandlat frågor som rör Ekeskolan
och Hällsboskolan vid behandlingen av propositionen
Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning
och stöd (prop. 1998/99:105, bet. 1999/2000:UbU4,
rskr. 1999/2000:14). Utskottet har sedan återkommit
till frågor om de båda skolorna i budgetbetänkandena
för 2001 och 2002 samt i två betänkanden avseende
elever med funktionshinder (bet. 2000/01:UbU12 och
2001/02:UbU6). Riksdagens beslut hösten 1999 innebar
att synskadade och talskadade elever inte längre
skall tillhöra den statliga specialskolans målgrupp.
Kommunerna skall ha det fulla ansvaret för dessa
elever. Staten skall dock även i fortsättningen ha
ett stort ansvar för att stödja kommunerna bl.a.
genom en ny samordnad organisation för stöd i
specialpedagogiska frågor, en ökad
resurscenterverksamhet samt satsningar på
kompetensutveckling av skolans personal och på
forskning. Till följd av beslutet 1999 startade den
successiva avvecklingen av den fasta skoldelen vid
Ekeskolan i Örebro och Hällsboskolan i Sigtuna den
1 juli 2001 respektive den 1 juli 2002. Samtidigt
har resurscentren byggts ut vid de båda skolorna och
tillförts en mindre skoldel för visstidsplacering.
Ekeskolan och Hällsboskolan motsvaras numera av
Resurscenter syn Örebro respektive Resurscenter tal
och språk och ingår i Specialpedagogiska institutet.
I tidigare betänkanden har frågan om begreppet
visstid diskuterats. Den 15 november 2002
presenterades utredningen Visstidsutbildning vid
statliga resurscenter (SOU 2002:106). Utredaren
föreslår att visstidsutbildning under minst en
termin till hela den obligatoriska skolgången skall
vara möjlig vid Ekeskolan och Hällsboskolan. En
förordning som reglerar ansökan, beslut m.m.
föreslås. Elevens vårdnadshavare skall kunna ansöka
hos Specialpedagogiska institutet och beslutet skall
kunna överklagas till Skolväsendets
överklagandenämnd. Förslagen bereds för närvarande
av Regeringskansliet.
Utskottet har ingen annan uppfattning nu när det
gäller specialskolans organisation än den som kom
till uttryck i samband med behandlingen av
propositionen Elever med funktionshinder. Utskottet
ställde sig då bakom den viktiga handikappolitiska
principen att barn med funktionshinder så långt
möjligt skall erbjudas en anpassad utbildning i sin
hemkommun och därmed ha rätt och möjlighet att bo
hemma med sina föräldrar. Utskottet vill dock
understryka att det är viktigt att noga följa
Specialpedagogiska institutets arbete med att stödja
kommunerna i deras uppdrag att ordna skolgång för
synskadade och talskadade elever.
25:7 Särskilda insatser på skolområdet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 266
177 000 kr, för budgetåret 2003 under
anslaget 25:7 Särskilda insatser på
skolområdet.
Motionsyrkandet om inrättande av en
gymnasieskola för gravt hörselskadade och
döva i Stockholm bör avslås.
Jämför reservation 9 (fp, kd).
Propositionen
Under anslaget beräknar regeringen medel för bidrag
enligt förordningen (1991:931) om statsbidrag till
särskilda insatser på skolområdet och bidrag till
kommuner för samordnade utbildningsinsatser avseende
särskild undervisning på sjukhus m.m. och samordnade
regionala utbildningsinsatser för elever med
funktionshinder. Medel beräknas också för bidrag
till vissa riksrekryterande utbildningar för elever
med funktionshinder. Regeringen erinrar om att
fr.o.m. intagningen till läsåret 2002/03 får
individuella program anordnas vid den utbildning i
gymnasieskolan som är speciellt anpassad för
ungdomar med svåra rörelsehinder (Rh-anpassad
utbildning). Den huvudsakliga faktorn som styr
utgifterna under anslaget är antalet elever.
Regeringen uppger att elevantalet beräknas i stort
sett till oförändrad nivå.
Regeringen har beräknat anslaget till 266 177 000
kr.
Motionen
I motion 2002/03:Ub371 (fp) yrkas ett särskilt
elevanslag till Stockholms stad för inrättande av en
modern gymnasieskola för gravt hörselskadade och
döva i Stockholm. Motionären pekar på att elever med
sådana handikapp i dag skickas från Stockholm till
Örebro för att gå på gymnasiet trots att det är
svårt för elevernas att skiljas från familj och
kamratkrets under tonårstiden. Verksamheten i Örebro
drar enligt motionären höga kostnader och
finansieras med betydande statliga anslag. Om
eleverna i stället kunde gå i skola i Stockholm
skulle ersättningen för boende utanför hemorten
bortfalla, vilket skulle leda till en statlig
besparing på 100 000 kr per elev och läsår.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionen.
Utskottet har erfarit att diskussioner pågår mellan
Stockholms och Örebro kommun för att öka möjligheten
för de elever som kommer från Stockholm att
tillbringa mer tid hemma, t.ex. genom att öka
distansutbildningsinslagen i undervisningen eller
att förlägga den arbetsplatsförlagda utbildningen
till Stockholm.
25:8 Sameskolstyrelsen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 31
168 000 kr, för budgetåret 2003 under
anslaget 25:8 Sameskolstyrelsen.
Propositionen
Sameskolstyrelsen är styrelse för sameskolorna och
integrerad samisk undervisning i den kommunala
grundskolan. Utbildningen vid sameskolorna och den
integrerade samiska undervisningen i den kommunala
grundskolan har som mål att bevara och utveckla det
samiska språket och kulturen genom att ge samiska
barn en utbildning med samisk inriktning.
Utbildningen skall för sameskolan motsvara
utbildningen t.o.m. årskurs 6 i grundskolan och för
den integrerade samiska undervisningen t.o.m.
årskurs 9 i grundskolan. Styrelsen får också efter
avtal med en kommun fullgöra kommunens uppgifter
inom förskoleklass och förskole- och
fritidshemsverksamhet för samiska barn.
Regeringen har beräknat anslaget till 31 168 000
kr.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda
beloppet.
25:9 Maxtaxa i barnomsorgen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 3
900 000 000 kr, för budgetåret 2003 under
anslaget 25:9 Maxtaxa i barnomsorgen.
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
barnomsorgspeng och barnomsorgskonto.
Jämför reservationerna 10 (fp) och 11 (kd).
Propositionen
Under anslaget bekostas statsbidrag till de kommuner
som har ett system med maxtaxa i
förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt det
statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder som skall
lämnas till de kommuner som tillämpar maxtaxa. Under
anslaget bekostas också Skolverkets kostnader för
arbete med administration av rekvisitioner från
kommunerna samt den uppföljning av reformens olika
delar för vilken Skolverket skall ansvara.
Regeringen bedömer att samtliga kommuner kommer att
tillämpa systemet med maxtaxa i förskoleverksamheten
och skolbarnsomsorgen under 2003.
Regeringen har beräknat anslaget till 3 900 000
000 kr.
Motionerna
Folkpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub509 yrkande
9 att en barnomsorgspeng införs. Kommunerna skall ge
föräldrarna en barnomsorgspeng som de kan använda
för att bekosta vilken barnomsorg de vill -
kommunal, enskild förskola eller familjedaghem.
Utöver en sådan kommunal barnomsorgspeng vill
Folkpartiet att staten skall erbjuda föräldrar 40
000 kr per barn. Föräldrarna skall kunna använda
medlen fritt under tiden fram till skolstart på att
t.ex. betala barnomsorg, gå ner i arbetstid eller
bygga om huset så att det bättre passar barnen.
Kristdemokraterna föreslår införande av ett
barnomsorgskonto innefattande alla barn. Föräldrarna
skall ha möjlighet att välja barnomsorg, minska sin
arbetstid eller vara hemma under en längre del av
barnens uppväxt (mot. 2002/03:Sf380 yrkande 22).
Kristdemokraterna föreslår att ett barnomsorgskonto
på 80 000 kr för barn som fyller ett år införs från
den 1 juli 2003. Maximalt får 40 000 kr tas ut per
barn per år. De barn som när reformen införs fyller
två år får ett barnomsorgskonto på 40 000 kr. Om
barnet helt eller delvis har plats inom kommunalt
finansierad barnomsorg reduceras beloppet. Beloppet
är inte skattepliktigt. Taket för
barnomsorgsavgifterna (maxtaxan) är kvar, men
kommunerna åläggs att utforma och införa deltidstaxa
i minst tre nivåer under taket. I motion
2002/03:Sf335 yrkande 8 (kd) yrkas att ett
barnomsorgskonto införs. Ett sådant konto ger enligt
motionärerna föräldrar en viktig valmöjlighet att
själva kunna utforma sin vardag och kunna välja den
barnomsorgsform de anser bäst. De ekonomiska
villkoren för att ta hand om barn måste vara
gynnsamma. En generös föräldraförsäkring, rätten att
vara tjänstledig i tre år som nybliven förälder,
tillgång till god barnomsorg av olika slag som kan
väljas efter barnets och föräldrarnas önskemål, är
viktiga inslag för kombinationen föräldraskap och
arbetsliv.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen bifaller
regeringens anslagsförslag och avslår
motionsyrkandena. Riksdagen beslutade hösten 2000 i
anledning av regeringens proposition Maxtaxa och
allmän förskola (prop. 1999/2000:129, bet.
2000/01:UbU5, rskr. 2000/01:46) om förändringar inom
barnomsorg och förskola. Beslutet innebär att
statsbidrag lämnas till de kommuner som tillämpar
maxtaxa inom förskoleverksamheten. Vidare omfattas
barn till arbetslösa föräldrar sedan den 1 juli 2001
av kommunens skyldighet att anordna
förskoleverksamhet, och sedan den 1 januari 2002
omfattas barn till föräldralediga av samma kommunala
skyldighet. Den 1 januari 2003 införs den allmänna
förskolan för alla barn från fyra års ålder.
Förskolan skall för dessa barn vara avgiftsfri minst
525 timmar om året. Utskottet menar att den stegvisa
reformen innebär att alla barn kan erbjudas en
pedagogisk stimulans och gruppgemenskap som
förbättrar barnens möjligheter till lärande och ger
dem en positiv utveckling. Yrkanden om
barnomsorgspeng och barnomsorgskonto har behandlats
senast i budgetbetänkandet för 2002. Utskottet
avstyrkte då yrkandena och riksdagen beslutade i
enlighet därmed. Utskottet har ingen annan
uppfattning nu.
25:10 Bidrag till personalförstärkningar i
skola och fritidshem
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 2
500 000 000 kr, för budgetåret 2003 under
anslaget 25:10 Bidrag till
personalförstärkningar i skola och fritidshem
samt avslår yrkandena om andra anslagsbelopp
och anslagsvillkor.
Jämför särskilda yttranden 2 (fp), 3 (kd) och
4 (c).
Propositionen
Bidraget är riktat till skolsektorn för att öka
personaltätheten. Medlen skall användas till
personalförstärkningar som är strategiska för att nå
en ökad måluppfyllelse. Kostnaderna i samband med
Skolverkets administration och uppföljning av
statsbidraget skall inrymmas i de beräknade medlen.
Bidraget infördes 2001 och uppgick för detta år till
500 miljoner kronor. Avsikten är att bidraget skall
öka successivt med 1 miljard kronor årligen tills
nivån 5 miljarder kronor är nådd. Regeringen bedömer
att bidraget kommer att fördelas till alla kommuner
under 2003.
Regeringen har beräknat anslaget till 2 500 000
000 kr.
Motionerna
Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att
anslaget upphör och att medlen överflyttas till det
generella statsbidraget till kommunerna (mot.
2002/03:Ub418, i denna del, respektive
2002/03:Ub503, i denna del). Kristdemokraterna
framhåller i motion 2002/03:Ub417 yrkande 22 att det
är fel av regeringen att centralstyra resurserna
genom specialdestinerade bidrag till skolan.
Kommunerna vet bäst hur behoven ser ut i den egna
skolan och regeringen gör dessutom intrång i det
kommunala självstyret.
Folkpartiet anser i motion 2002/03:Ub250 yrkande 5
att medlen under anslaget bör kunna användas för att
höja lärarnas löneläge. Sverige är ett av de länder
som har de lägsta lärarlönerna och de låga lönerna
inverkar enligt Folkpartiet starkt negativt på
läraryrkets attraktivitet.
I motion 2002/03:Ub301 (c) anser motionären att
möjligheterna att få fler vuxna i skolan och därmed
även öka sysselsättningen för invandrare och
asylsökande bör öka. Det finns problem i skolan med
för stora klasser och för få vuxna. Genom att bereda
invandrare och asylsökande plats i skolan som
vuxenresurser blir det många bra tillfällen för
mångkulturella möten.
I motion 2002/03:Ub542 (s) framhåller motionärerna
behovet av pedagogassistenter i skolan. En
pedagogassistent kan fungera som en person i
lärarlaget, höja skolans IT-kompetens, arbeta med
administration och ekonomi men även bistå i
klassrummet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen bifaller
regeringens anslagsförslag och avslår
motionsyrkandena. Det är angeläget att
kraftsamlingen för att öka personaltätheten i skola
och fritidshem fortsätter. Genom statsbidraget
förbättras enligt utskottets uppfattning
förutsättningarna för att höja skolans resultat i
förhållande till mål uttryckta i läroplaner och
kursplaner eftersom mer personal tillförs skolan och
fritidshemmen. Kommunerna ansöker hos Skolverket om
att få del av medlen men bestämmer själva vilka
personalkategorier som pengarna skall användas för.
Utskottet vill också peka på att avsikten är att när
satsningen avslutas kommer de medel som då finns på
anslaget, 5 miljarder kronor, att överflyttas till
utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.
25:11 Bidrag till viss verksamhet motsvarande
grundskola och gymnasieskola
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 117
184 000 kr, för budgetåret 2003 under
anslaget 25:11 Bidrag till viss verksamhet
motsvarande grundskola och gymnasieskola.
Propositionen
Under anslaget beräknas bidrag till särskilt
verksamhetsstöd till bl.a. vissa riksrekryterande
utbildningar och förberedande dansutbildningar,
kostnader för Sveriges anslutning till
examensorganisationen International Baccalaureate
Organisation och särskilt bidrag till sådana
utbildningar, riksinternatskolor, internationella
grund- och gymnasieskolor, kostnader för
utlandssvenska elevers skolgång i Sverige och
ersättning för kostnader för nordiska elever på
gymnasial nivå samt ersättning för personskada till
elev på gymnasial nivå.
Regeringen informerar om att Statens skolverk har
haft i uppdrag att se över systemet med särskilt
verksamhetsstöd. Redovisningen av uppdraget har
överlämnats till Gymnasiekommittén 2000 som underlag
för kommitténs överväganden. I avvaktan på
regeringens ställningstaganden med anledning av
kommitténs kommande förslag behålls
verksamhetsstöden i stort sett oförändrade.
Regeringen informerar vidare om att en utvärdering
av överenskommelsen om nordisk utbildningsgemenskap
på gymnasial nivå är planerad under det svenska
ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2003.
Regeringen har beräknat anslaget till 117 184 000
kr.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda
beloppet.
25:12 Bidrag till svensk undervisning i
utlandet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 84
676 000 kr, för budgetåret 2003 under
anslaget 25:12 Bidrag till svensk
undervisning i utlandet.
Propositionen
Under anslaget beräknas bidrag till utbildning av
utlandssvenska barn och ungdomar. Enligt
bestämmelserna (SFS 1994:519) lämnas statsbidrag
till huvudmannen för en svensk utlandsskola,
distansundervisning, kompletterande
svenskundervisning och undervisning vid utländsk
skola (internationell skola). Även löneförmåner m.m.
som tillkommer nationellt anställda lärare m.fl. vid
Europaskolorna bekostas under anslaget, liksom
bidrag till Riksföreningen Sverigekontakt.
Regeringen har beräknat anslaget till 84 676 000
kr.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda
beloppet.
25:13 Nationellt centrum för flexibelt lärande
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 101
417 000 kr, för budgetåret 2003 under
anslaget 25:13 Nationellt centrum för
flexibelt lärande. Motionsyrkandet med
förslag om annat anslagsbelopp bör avslås.
Jämför särskilt yttrande 2 (fp).
Propositionen
Myndighetens uppdrag är att utveckla metoder för
distansutbildning och flexibelt lärande samt att
utgöra stöd till kommunerna på detta område. I
uppdraget ingår att utveckla och tillhandahålla
gymnasial vuxenutbildning i form av
distansutbildning, tillhandahålla fortbildning för
lärare, skolledare och cirkelledare om arbetssätt
och metoder vid användning av medieburet material,
tillhandahålla beskrivande information om det
aktuella utbudet av Internetbaserad programvara samt
vara en nätburen informationscentral för IT-stödd
distansutbildning. Myndigheten skall också förmedla
medel till och på annat sätt stödja projekt som
syftar till att utveckla distansutbildning och
flexibelt lärande samt följa och informera om
forskning och utvecklingsarbete rörande
distansutbildning och flexibelt lärande i andra
länder. Nationellt centrum för flexibelt lärande
ansvarar också tillsammans med Specialpedagogiska
institutet för att utveckla läromedel som riktar sig
till studerande inom vuxenutbildning och
folkbildning som har teckenspråk som första språk.
Regeringen har beräknat anslaget till 101 417 000
kr.
Motionen
Folkpartiet föreslår i motion 323 yrkande 27 (i
denna del) en minskning av anslaget med 30 miljoner
kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning
och avstyrker därmed motionsyrkandet.
25:14 Bidrag till viss verksamhet inom
vuxenutbildningen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 155
804 000 kr, för budgetåret 2003 under
anslaget 25:14 Bidrag till viss verksamhet
inom vuxenutbildningen.
Propositionen
Anslaget finansierar statsbidrag till kompletterande
skolor enligt förordningen (2000:521) om statligt
stöd till kompletterande utbildningar, vissa andra
skolor och viss kursverksamhet. Från anslaget utgår
också medel till försöksverksamhet och
utvecklingsarbete inom vuxenutbildningsområdet
enligt särskilda regeringsbeslut, utveckling av
svenskundervisning för invandrare och validering.
Slutligen utgår också bidrag till Internationella
programkontoret för utbildningsområdet och Högskolan
för lärarutbildning och kommunikation i Jönköping AB
för viss verksamhet samt till Samernas
utbildningscentrum.
Regeringen informerar om att en översyn av
kompletterande utbildningar kommer att genomföras av
Skolverket.
Regeringen har beräknat anslaget till 155 804 000
kr.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda
beloppet.
25:15 Bidrag till vissa organisationer för
uppsökande verksamhet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 50
000 000 kr, för budgetåret 2003 under
anslaget 25:15 Bidrag till vissa
organisationer för uppsökande verksamhet.
Motionsyrkanden om att anslaget skall
avskaffas och om en annan beräkning av
anslaget bör avslås.
Jämför särskida yttranden 1 (m), 2 (fp), 3
(kd) och 4 (c).
Propositionen
Anslaget finansierar bidrag till fackliga
organisationer, Företagarnas riksorganisation,
Handikappförbundens samarbetsorgan och Sveriges
fiskares riksförbund för uppsökande verksamhet och
utbildning i samhällsfrågor. Syftet med den
uppsökande verksamheten är att bredda intresset hos
vuxna för studier och utbildning. Syftet med
utbildningen i samhällsfrågor är att förtroendevalda
inom organisationerna skall kunna fördjupa sina
kunskaper inom för samhällsutvecklingen centrala
områden.
Regeringen har beräknat anslaget till 50 000 000
kr.
Motionerna
Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet
(mot. 2002/03:Ub558 yrkande 9, 2002/03:Ub418, i
denna del, respektive 2002/03:Ub503, i denna del)
föreslår att anslaget avskaffas då man säger nej
till fackliga bidrag. Folkpartiet föreslår en
minskning av anslaget med 40 miljoner kronor
(2002/03:Ub323 yrkande 27, i denna del).
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning
och avstyrker därmed motionsyrkandena. Utskottet
anser liksom tidigare (senast i budgetbetänkandet
för 2002) att de berörda organisationernas medverkan
i arbetet med att stimulera vuxna till studier är
värdefull. Det är viktigt att vuxenutbildningen
kommer så många grupper som möjligt till del.
25:16 Statligt stöd för utbildning av vuxna
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 1
784 378 000 kr, för budgetåret 2003 under
anslaget 25:16 Statligt stöd för utbildning
av vuxna. Motionsyrkanden med förslag om
avskaffande av anslaget eller andra
anslagsbelopp bör avslås.
Jämför särskilda yttranden 1 (m) och 2 (fp).
Riksdagen bör även avslå yrkandena om
fördelningen av årsstudieplatserna inom
vuxenutbildningen.
Jämför reservation 12 (c).
Propositionen
Vid årsskiftet 2002/03 upphör Kunskapslyftet som ett
särskilt projekt och ett nytt riktat statsbidrag
till kommunal vuxenutbildning införs den 1 januari
2003 efter ett riksdagsbeslut våren 2001 (prop.
2000/01:72, bet. UbU15, rskr. 29). Från det nya
anslaget finansieras statsbidrag enligt förordningen
(2002:398) om statligt stöd för utbildning av vuxna.
Under anslaget beräknas även medel för en
förstärkning av vuxenutbildningen för
utvecklingsstörda. Regeringen uppger att det
föreslagna statsbidraget motsvarar ca 46 500 platser
i kommunal vuxenutbildning.
Regeringen har beräknat anslaget till 1 784 378
000 kr.
Motionerna
Moderaterna yrkar i motion 2002/03:Ub558 yrkandena
10, 11 och 21 att anslagen 25:16 Statligt stöd för
utbildning av vuxna och 25:18 Bidrag till
kvalificerad yrkesutbildning avskaffas och att ett
nytt anslag, Vuxnas utbildning, införs. Under det
nya anslaget anvisas medel för Kunskapslyftet,
folkhögskolor och kvalificerad yrkesutbildning.
Moderaterna beräknar det nya anslaget till
3 294 331 000 kr. Förutom de medel som regeringen
beräknat under 25:16 och 25:18 föreslår Moderaterna
att 900 miljoner kronor överförs från utgiftsområde
17, anslag 25:1 Bidrag till folkbildningen.
Anslagsramen ger enligt Moderaterna utrymme för en
kraftig ökning av antalet platser inom den
kvalificerade yrkesutbildningen. För 2003 anslås
medel för motsvarande 21 200 platser inom den
kvalificerade yrkesutbildningen och medel för
folkhögskoleutbildning motsvarande 20 000 platser.
Folkpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub323
yrkande 27 (i denna del) att anslaget minskas med
700 miljoner kronor.
När det gäller fördelningen av studieplatser begär
Centerpartiet ett tillkännagivande att
studieförbunden bör tillföras 5 000 platser åren
2003-2005 genom en omfördelning av det totala
antalet årsstudieplatser för vuxenutbildningen
(2002/03:Ub429 yrkande 19). I motion 2002/03:Ub447
(s) begärs ett tillkännagivande att staten bör ta
större hänsyn till regionernas utbildningsnivå och
arbetslöshet. Om alla regioner skall kunna svara upp
mot de behov som arbetsmarknaden har måste de
arbetslösa utbildas i högre utsträckning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ansluter sig till regeringens beräkning av
anslaget och fördelningen av studieplatser.
Utskottet behandlade ett motsvarande yrkande om
förändrad anslagsstruktur i budgetbetänkandet för
2002. Utskottet fann inte någon anledning att ändra
strukturen och menade att verksamheten inom de två
utbildningsformerna Statligt stöd för utbildning av
vuxna och Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning
uppvisar sådana olikheter att det inte vore lämpligt
med ett gemensamt anslag.
Enligt riksdagens beslut våren 2001 är målet för
vuxnas lärande att alla vuxna skall ges möjlighet
att utvidga sina kunskaper och utveckla sin
kompetens i syfte att främja personlig utveckling,
demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt och
sysselsättning samt en rättvis fördelning. Platserna
fördelas från den 1 januari 2003 med hänsyn tagen
till kommunens andel av icke sysselsatta enligt
Statistiska centralbyråns senaste statistik om
förvärvsintensitet i åldrarna 24-65 år. Utskottet
anser, i likhet med tidigare, att denna
platsfördelning innebär en rimlig prioritering.
25:17 Myndigheten för kvalificerad
yrkesutbildning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 14
727 000 kr, för budgetåret 2003 under
anslaget 25:17 Myndigheten för kvalificerad
yrkesutbildning.
Propositionen
Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning har
bl.a. till uppgift att ha ett övergripande
nationellt planeringsansvar och lämna förslag om de
ekonomiska ramarna för den kvalificerade
yrkesutbildningen, följa upp, främja utvecklingen
av, samt informera och sprida kunskap om den
kvalificerade yrkesutbildningen.
Regeringen har beräknat anslaget till 14 727 000
kr.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
föreslagna beloppet.
25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det
av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 609
953 000 kr, för budgetåret 2003 under
anslaget 25:18 Bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning. Motionsyrkanden med förslag
om andra anslagsbelopp bör avslås. Riksdagen
bör också avslå yrkandena rörande antalet
studieplatser inom den kvalificerade
yrkesutbildningen.
Jämför särskilda yttranden 1 (m) och 4 (c).
Utskottet föreslår också att regeringen
bemyndigas att under 2003 besluta om bidrag
till kvalificerad yrkesutbildning som
inklusive tidigare åtaganden medför utgifter
på högst 1 556 070 000 kr under åren
2004-2007.
Propositionen
Anslaget finansierar statsbidrag och gemensamma
kostnader för kvalificerad yrkesutbildning.
Regeringen informerar om att anslagssparandet på
377 000 000 kr för 2001 härhör dels från
utbildningsplatser som inte kommit till stånd eller
inte utnyttjats i den omfattning som planerats, dels
från att statens kostnad per utbildningsplats varit
lägre än budgeterat. Med hänsyn till att
anslagssparande regelmässigt uppstår samt till
behovet att begränsa de statliga utgifterna för
2003, avser regeringen att budgetåret 2003 innehålla
200 miljoner kronor av anslaget. Regeringen menar
dock att de för verksamheten disponibla medlen bör
medge en i huvudsak oförändrad faktisk omfattning av
verksamheten. Det bör ankomma på Myndigheten för
kvalificerad yrkesutbildning att slutligt avgöra
antalet utbildningsplatser. Regeringen har beräknat
anslaget till 609 953 000 kr.
Regeringen föreslår också att under 2003, i fråga
om ramanslaget 25:18 Bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning, besluta om bidrag till kvalificerad
yrkesutbildning som inklusive tidigare åtagande
uppgår till högst 1 556 070 000 kr under 2004-2007.
Motionerna
I motion 2002/03:Ub558 yrkandena 11 och 21 föreslår
Moderaterna att anslaget utgår samtidigt som ett
nytt anslag införs, Vuxnas utbildning (jfr under
anslag 25:16 ovan). När det gäller antalet platser
inom den kvalificerade yrkesutbildningen föreslår
Moderaterna en fördubbling av antalet studieplatser.
De nya platserna skall tillkomma utöver de som redan
finns i påbyggnadsutbildningarna och kompletterande
skolor (mot. 2002/03:A321 yrkande 5).
Centerpartiet föreslår ytterligare 54 miljoner
kronor till anslaget (mot. 2002/03:Ub503, i denna
del). Centerpartiet pekar på att det finns ett stort
behov av kvalificerad yrkesutbildning på
eftergymnasial nivå, och man vill därför öka antalet
platser för den kvalificerade yrkesutbildningen för
att tillgodose näringslivets efterfrågan.
Centerpartiet understryker också vikten av att en
hög kvalitet bibehålls vid en ökning av antalet
utbildningsplatser. I motion 2002/03:Ub429 yrkande
14 begär Centerpartiet ett tillkännagivande att
ytterligare platser skall tillföras den
kvalificerade yrkesutbildningen.
I motion 2002/03:Ub257 (c) föreslås att fler
platser skall inrättas inom den kvalificerade
yrkesutbildningen. Motionären menar att det är
värdefullt att kunna erbjuda utbildning till flera
orter, bl.a. för att kunna utveckla lokala näringar
och erbjuda vidareutbildning för ungdomarna på
orten. Även i motion 2002/03:Ub404 (s) föreslås att
antalet platser bör öka inom den kvalificerade
yrkesutbildningen eftersom den betyder mycket för
orter som har svårt att få kvalificerad arbetskraft.
En ökad volym skulle enligt motionären förbättra
möjligheterna att tillgodose behoven i landets olika
delar och dessutom säkra en regional spridning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har i det föregående behandlat och
avstyrkt motionsyrkanden om att anslaget skall
avskaffas. Övriga motionsyrkanden bör enligt
utskottets mening också avslås av riksdagen. Vad
gäller tillgången till utbildningsplatser stöder
utskottet regeringens uppfattning att i nuläget inte
utöka omfattningen av den kvalificerade
yrkesutbildningen. Utskottet har av regeringen
erfarit att den i budgetpropositionen aviserade
utgiftsbegränsningen på anslaget om 200 miljoner
kronor för år 2003 kommer att begränsas. Bedömningen
är att det därmed kommer att bli möjligt att också
starta helt nya kvalificerade yrkesutbildningar även
under 2003. Utskottet anser att den kvalificerade
yrkesutbildningen på sikt bör stärkas. Utskottet
vill i sammanhanget peka på det stora
anslagssparande som har funnits på anslaget under
ett antal år. Anslagssparandet tyder på svårigheter
att planera verksamheten från år till år. Utskottet
anser därför att det är rimligt att Myndigheten för
kvalificerad yrkesutbildning avgör antalet
studieplatser inom den ekonomiska ram som riksdagen
fastställer. En större flexibilitet kan då uppnås
vilket bör förenkla planeringen för myndigheten.
Utskottet utgår alltså ifrån att verksamheten under
2003 i stort sett kommer att vara oförändrad i
förhållande till 2002.
Utskottet föreslår slutligen att riksdagen
bemyndigar regeringen att fatta beslut om bidrag
till kvalificerad yrkesutbildning som inklusive
tidigare åtaganden uppgår till högst 1 556 070 000
kr under åren 2004-2007.
3 Högskoleverksamhet
Inledning
I detta avsnitt behandlar utskottet avsnitt 7 i
budgetpropositionen och regeringens förslag när det
gäller anslag till universitet och högskolor
(anslagen 25:19-25:74) för budgetåret 2003 samt
motioner i anslutning till dessa.
Utskottet tar därefter upp ett antal
motionsyrkanden om principer för resursfördelningen
och om dimensionering och lokalisering av
utbildning.
Resultat
Regeringen ger i propositionen en sammanfattande
redovisning av utbildningsverksamhetens omfattning
t.o.m. år 2001. Redovisningen bygger på statistik
från Statistiska centralbyrån (SCB), den s.k. NU-
databasen på Högskoleverket och på Högskoleverkets
årsrapport 2002, som avser år 2001.
Den grundläggande högskoleutbildningen omfattade
år 2001 totalt drygt 268 000 helårsstudenter, vilket
är en ökning med 4 % från året dessförinnan.
Ökningen har relativt sett varit kraftigast - 6 % -
vid de högskolor (utom vårdhögskolor och
konstnärliga högskolor) som inte är universitet. Den
minsta ökningen - 2 % - skedde vid konstnärliga
högskolor. Antalet högskolenybörjare ökade något
mindre, nämligen med 3 % i riket som helhet. Andelen
högskolenybörjare från arbetarhem har ökat, men den
är fortfarande låg i förhållande till motsvarande
andel i befolkningen. De studerandes sociala
bakgrund varierar mycket mellan olika utbildningar.
Av helårsstudenterna var 58 % kvinnor, samma andel
som föregående år. Andelen kvinnor bland
högskolenybörjarna ökade med en procentenhet till 59
%. Könsfördelningen var sned bland de examinerade
från flertalet av de stora grundutbildningarna.
I forskarutbildningen ökade antalet nybörjare med
16 % jämfört med år 2000. Den nedgång i antalet nya
doktorander som följde efter 1998 års reform av
forskarutbildningen har därmed brutits. Andelen
kvinnor bland de nya doktoranderna ökade mellan åren
2000 och 2001 med två procentenheter till 47 %.
I budgetpropositionerna för 2001 och 2002 har
regeringen redovisat examinationsmål för vissa
utbildningar i den grundläggande
högskoleutbildningen och för forskarutbildningen
inom olika vetenskapsområden. Målen avser perioden
2001-2004. Regeringen har också satt upp
planeringsmål för den därpå följande
fyraårsperioden, dvs. 2005-2008.
För magisterexamen med ämnesdjup och för
lärarexamen med inriktning mot tidigare år har
antalet examina 2001 varit så stort att det finns
anledning att räkna med att examensmålen för
fyraårsperioden kommer att uppfyllas. Antalet
civilingenjörs- och arkitektexamina,
sjuksköterskeexamina och lärarexamina med inriktning
på senare år låg på 22, 22 respektive 21 % av det
antal som utgör mål för fyraårsperioden. För
högskoleingenjörsexamen har regeringen inte
preciserat något antal, men föreskrivit att antalet
sådana examina skulle öka 2001 jämfört med närmast
föregående år. Detta har också skett, men ökningen
var endast 3 procentenheter. Under tioårsperioden
1990/91-2000/01 har antalet examina inom det
tekniska området mer än fördubblats, främst genom
andra tekniska examina än civilingenjörsexamen. För
perioden 2005-2008 har regeringen satt som mål att
antalet psykologexamina skall öka. Antalet nybörjare
i psykologutbildning har ökat mellan 2000 och 2001
från 348 till 457. Regeringen gör bedömningen att
med en fortsatt antagning av den omfattningen har
det lagts en grund för att examinationen skall nå
den nivå som regeringen fastställt som mål.
Antalet examina i forskarutbildningen 2001
uppgick för samtliga vetenskapsområden till en
fjärdedel eller mer av det som satts som mål för
fyraårsperioden 2001-2004. Inom det tekniska
vetenskapsområdet var antalet examina totalt i
landet 25 % av målet för perioden. Motsvarande andel
för det humanistisk-samhällsvetenskapliga området
var 31 % och för Sveriges lantbruksuniversitet 36 %.
En fortsatt hög examination i forskarutbildningen är
angelägen, anser regeringen. Mot bakgrund av
satsningen på forskarskolor bör enligt regeringens
bedömning en avsevärd ökning kunna ske under nästa
fyraårsperiod.
De utbildningsuppdrag som lärosätena haft år 2001
för antalet helårsstudenter totalt i den
grundläggande utbildningen har uppfyllts eller
överträffats av 10 statliga lärosäten samt Högskolan
i Jönköping som har enskild huvudman. Övriga 17
statliga lärosäten samt Chalmers tekniska högskola
(med enskild huvudman) har haft färre
helårsstudenter än deras uppdrag omfattade. Längst
ifrån att uppfylla målet låg Högskolan på Gotland
(74 %) och Mitthögskolan (75 %). Totalt hade
universiteten och högskolorna 98 % av det antal
helårsstudenter som regeringen angett som
utbildningsuppdrag. De konstnärliga högskolorna har
inte haft något uppdrag av detta slag.
Regeringen har också föreskrivit att ett visst
antal helårsstudenter skulle finnas inom de
naturvetenskapliga och tekniska områdena. Dessa
uppdrag har totalt för riket uppfyllts till 87 %.
Detta är en minskning jämfört med föregående år då
motsvarande andel var 93 %. Uppdraget när det gäller
helårsstudenter inom naturvetenskapligt och tekniskt
område uppfylldes 2001 endast av två lärosäten,
nämligen Lunds och Linköpings universitet. Längst
ifrån att uppfylla uppdraget låg Högskolan på
Gotland, Högskolan Dalarna, Växjö universitet och
Mitthögskolan (55, 70, 70 respektive 72 %).
Av de 35 statliga lärosätena samt Chalmers
tekniska högskola och Högskolan i Jönköping hade
2001 endast 13 tillräckligt antal helårsstudenter
och helårsprestationer för att helt kunna utnyttja
sitt takbelopp. Totalt för riket redovisades
helårsstudenter och helårsprestationer år 2001 i en
omfattning som motsvarar 95 % av takbeloppen. De
högskolor som låg längst ifrån att kunna utnyttja
takbeloppet var Högskolan på Gotland och
Mitthögskolan (63 respektive 76 %).
Sju lärosäten hade år 2001 ett särskilt åtagande med
anledning av försvarsomställningen. Dessa lärosäten
har erbjudit personer som har berörts av
försvarsomställningen olika former av utbildningar.
Intresset för utbildningarna har dock varit svagt,
och de personer som förlorat arbetet på grund av
försvarsomställningen har fått andra arbeten.
Regeringen konstaterar att samtliga sju lärosäten
har fullgjort sitt särskilda åtagande.
Den naturvetenskapliga och tekniska utbildningen med
särskilt vuxenstudiestöd hade år 2001 sammanlagt
2 078 helårsstudenter. Antalet studenter i
utbildningen minskar, eftersom ingen nyantagning
skett efter höstterminen 1998. Budgetåret 2002 är
det sista då lärosätena får särskilda medel för
denna utbildning. Regeringen avser att under hösten
uppdra åt Högskoleverket och Centrala
studiestödsnämnden att utvärdera denna särskilda
satsning.
Lärosätena har redovisat sina åtgärder när det
gäller samverkan med det omgivande samhället. Fler
lärosäten än tidigare beskriver att samverkan
bedrivs på ett integrerat sätt i verksamheten och
med ömsesidighet i förhållande till det omgivande
samhället. Endast ett lärosäte redovisar att det
följer upp studenterna efter avslutad utbildning.
Många lärosäten förefaller enligt regeringen sakna
en uppföljande och utvärderande del i
samverkansarbetet över huvud taget.
Högskoleverket har haft i uppdrag att kartlägga
och analysera hur högskolans utbildningsutbud bättre
skall kunna svara mot framtida behov på
arbetsmarknaden och därigenom bidra till ökad
sysselsättning och tillväxt. Verket har funnit många
konkreta exempel på hur avnämare och
utbildningsansvariga vid högskolan interagerar i
långsiktiga planeringsprocesser, vilket har förnyat
utbildningsutbudet. På åtskilliga håll är också
samverkansprocesserna mellan högskolan och
arbetslivet under fortsatt målmedveten utveckling. I
årsredovisningarna för 2001 beskriver ett drygt
tiotal lärosäten hur arbetsmarknadens behov av
kompetens på olika sätt påverkar utbildningarnas
innehåll och uppläggning.
I svar på en enkät från Näringsdepartementet har
23 lärosäten uppgett att de under perioden 1999-2001
deltagit i arbetet på regionala tillväxtavtal. De
viktigaste positiva erfarenheterna av detta arbete
anser de vara det utökade och stärkta kontaktnätet
och att kontakterna till viss del har
systematiserats. En del lärosäten lyfter i sina
årsredovisningar för 2001 fram andra regionala
samarbeten, bl.a. olika initiativ för att skapa
regionala s.k. innovationssystem. Teknikparker och
centrumbildningar av olika slag är vanliga exempel
på lokal och regional samverkan.
Regeringens bedömning är att universiteten och
högskolorna i allt högre grad samverkar med det
omgivande samhället, och att samverkan bör fortsätta
att utvecklas och högskolans roll i det livslånga
lärandet stärkas.
Det internationella samarbetet inom högre utbildning
består bl.a. av student- och forskarutbyten. Inom
Erasmusprogrammet reste 2 726 studenter ut från
Sverige och 4 924 studenter in. Tendensen är att
Erasmus inte längre expanderar. Internationella
programkontoret för utbildningsområdet har fått i
uppdrag att analysera det sjunkande antalet
utresande studenter och det relativt låga antalet
lärare inom Erasmus. Även Nordplus (Nordiska
ministerrådets utbytesprogram inom högre utbildning)
har minskat i omfattning de senaste åren. Ett fåtal
lärosäten redovisar utbyten i Linnaeus-
Palmeprogrammet.
Ett antal lärosäten redovisar en kraftig ökning av
antalet kurser på engelska.
Under rubriken Jämställdhet och genusperspektiv
redovisar regeringen att studievalen fortfarande är
könsbundna och att kvinnorepresentationen är låg i
vissa lärarkategorier. En fjärdedel av alla kurser
har en jämn könsfördelning bland studenterna, dvs.
högst 60 % tillhör det ena könet. Andelen studenter
som går på kurser med jämn könsfördelning har ökat
från 25 till 27 %. Insatser görs på lärosätena för
att nå en jämnare könsbalans, men denna strävan ges
lägre prioritet än insatser som syftar till en
generell ökad rekrytering. Störst insatser görs på
manligt dominerade utbildningar. Andelen kvinnor som
tar examen inom de mansdominerade utbildningarna
ökar, medan motsvarande inte gäller män inom
kvinnodominerade utbildningar. Fler kvinnor än män
tar ut examen inom den grundläggande utbildningen.
Till forskarutbildning går betydligt fler av
männen än av kvinnorna vidare (4,4 % av kvinnorna,
9,8 % av männen). Eftersom fler kvinnor än män tar
ut examen inom den grundläggande utbildningen utgör
männen dock bara 55 % av nybörjarna i
forskarutbildningen. Högst andel kvinnor i
forskarutbildningen finns inom det medicinska
vetenskapsområdet och lägst andel inom det tekniska.
Under den senaste tioårsperioden har andelen kvinnor
bland dem som disputerar ökat med 11 procentenheter
till 41 % år 2001.
Andelen kvinnor bland lärarna i högskolan
fortsätter att öka, men fördelningen ser olika ut
beroende på personalkategori. Lägst är andelen bland
professorerna, där den 2001 låg på 14 %. Möjligheten
för lektorer med tillräcklig vetenskaplig och
pedagogisk kompetens att inom ramen för sin
anställning, dvs. utan att söka en särskilt utlyst
befattning, befordras till professorer har
utnyttjats i lägre grad av kvinnliga lektorer, men
bland dem som ansökt om befordran har lika stor
andel av kvinnorna som av männen också blivit
befordrade.
Högskoleverkets arbete med att utveckla modeller
för att integrera genusperspektiv i jurist- och
ekonomutbildningarna har visat sig framgångsrikt.
Verket har också tillsammans med Nationella
sekretariatet för genusforskning och Vetenskapsrådet
börjat ge ut en skriftserie om genusforskning och
hur genusperspektiv kan användas i utbildning och
forskning inom olika områden.
Regeringen anser att det är av stor vikt att
lärosätena dels gör riktade insatser på utbildningar
med ojämn könsfördelning, dels i sitt generella
rekryteringsarbete införlivar kön som relevant
faktor jämte etnicitet och social bakgrund. Vidare
är det viktigt att andelen kvinnor inom
professorskåren fortsätter att öka. Lärosätena bör
därför intensifiera sitt arbete med att nå
rekryteringsmålen och i högre grad öka andelen
kvinnor på olika chefspositioner inom högskolan.
Under 2001 hade Högskoleverket och 29 statligt
finansierade lärosäten uppdrag att genomföra s.k.
fullt miljöledningssystem och ytterligare sex mindre
lärosäten ett mindre omfattande sådant uppdrag.
Flera av de lärosäten som haft miljöledningsansvar
under tre år eller längre tid kan påvisa konkreta
resultat vad gäller minskning av sin direkta
miljöpåverkan. Arbetet med miljöledningen har bl.a.
lett till miljörevidering av kursplaner, nystart av
forskningsprojekt med relevans för ett uthålligt
samhälle samt till ett avsevärt sparande när det
gäller resande med flyg eller bil.
Enligt regeringens bedömning bör arbetet med
miljöledningssystem fortsätta och integreras i den
ordinarie verksamheten vid lärosätena.
Lärosätenas redovisning av kompetensförsörjning
visar att personalomsättningen inom universitets-,
högskole- och forskningsmyndigheterna är ungefär
densamma som för statliga myndigheter totalt. Ett
antal lärosäten har framfört att utbyggnaden av
högskolan har medfört en hård arbetsbelastning för
lärarna. Kvinnornas genomsnittslöner (omräknade till
heltidslöner) är klart lägre än männens inom de
statliga myndigheterna totalt. Detta gäller också
för universitets- och högskolemyndigheterna. Flera
lärosäten strävar efter att öka andelen lärare som
har forskarutbildning och möter därvid en hårdnande
konkurrens. Problemet är särskilt stort inom
vårdutbildningen. Svårigheterna att rekrytera
personal beräknas öka kraftigt inom några år i
samband med att de stora pensionsavgångarna äger
rum.
Försöksverksamhet med nyckeltal avseende
forskarutbildning och grundutbildning har genomförts
respektive pågår. Regeringen avser att återkomma om
de samlade erfarenheterna, när även det
försöksprojekt som nu pågår är avslutat.
Anslag till universitet och högskolor m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar
anslagen till universitet och högskolor för
budgetåret 2003 enligt regeringens förslag.
Det innebär:
Anslag till de statliga universiteten och
högskolorna för grundläggande utbildning
15 376 222 tkr
Anslag till de statliga universiteten och
högskolorna för forskning och
forskarutbildning 7 724
123 tkr
25:71 Enskilda utbildningsanordnare på
högskole-
området m.m. 1 875 181 tkr
25:72 Särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m. 554 204 tkr
25:73 Forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete
vid vissa högskolor m.m. 341 243 tkr
25:74 Ersättningar för klinisk utbildning och
forskning 1 730 619 tkr
Motionsyrkanden om andra anslagsbelopp eller
anslagsvillkor bör avslås.
Jämför särskilda yttranden 1 (m), 2 (fp), 3
(kd) och 4 (c).
Propositionen
Regeringens förslag till anslagsbelopp under
anslagen 25:19-25:74 framgår av sammanställningen i
bilaga 2 till detta betänkande.
Den grundläggande högskoleutbildningen har sedan
1997 befunnit sig under stark expansion. Regeringen
har som långsiktigt mål att 50 % av en årskull skall
ha börjat studera i högskolan vid 25 års ålder.
I budgeten för 2002 tillfördes medel för
ytterligare ca 10 550 helårsstudenter fr.o.m. den 1
juli. Regeringen har i årets budgetproposition
beräknat medel för halvårseffekten av denna
utbyggnad. Likaså har regeringen beräknat anslagen
med hänsyn till den utbyggnad av
sjuksköterskeutbildningen som inleddes 2001 och den
ytterligare utbyggnad 2003 som aviserades i förra
årets budgetproposition (prop. 2001/02:1 utg.omr. 16
s. 97). Regeringen har också tagit hänsyn till
behovet av resurser för att genomföra den
reformerade lärarutbildningen, som bl.a. innebär att
studietiden för vissa slag av lärarverksamhet
förlängs och att större delar av utbildningen
hänförs till utbildningsområden med högre
ersättningsbelopp.
Den utbyggnad av grundutbildningen som ligger till
grund för de anslagsbelopp som regeringen nu
föreslår är dock inte så stor som regeringen
tidigare hade räknat med att föreslå för 2003. För
2003 finns ett generellt besparingskrav på 0,7 % som
gäller för anslag för förvaltnings- och
investeringsändamål (prop. 2002/03:1 vol. 1 s. 149).
För den grundläggande högskoleutbildningens del har
regeringen valt att tillgodose detta genom att
minska utbyggnaden av platser i stället för att
generellt minska ersättningsbeloppen för
helårsstudenter och helårsprestationer. De nu
föreslagna anslagsbeloppen för grundutbildning
innebär en ökning med 187 118 000 kr, vilket enligt
uppgift från Utbildningsdepartementet motsvarar en
ökning med totalt ca 2 900 helårsplatser. Den
utbyggnad som föreslås för 2003 gäller även Chalmers
tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i
Jönköping, som får statsbidrag under anslaget 25:71
Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet
m.m.
För att uppnå ett effektivare resursutnyttjande
förslår regeringen en viss omfördelning mellan
lärosätena, så att resurser förs från lärosäten med
svårigheter att rekrytera tillräckligt många
studenter till lärosäten som bedöms kunna göra
detta.
Anslagsbeloppen till grundläggande utbildning har
också tillförts sammanlagt 102,5 miljoner kronor som
en fortsatt kvalitetsförstärkning av humanistisk,
samhällsvetenskaplig, juridisk och teologisk
utbildning. I budgeten för 2002 tillfördes för detta
ändamål 100 miljoner kronor. Vidare har
anslagsbeloppen beräknats för en
kvalitetsförstärkning av utbildningsområdet vård med
sammanlagt 193,5 miljoner kronor. I båda fallen har
ersättningsbeloppen för helårsstudenter och
helårsprestationer justerats uppåt.
Regeringen har också tillfört anslagen till
grundutbildning sammanlagt 10 miljoner kronor för de
merkostnader som följer av ett nytt avtal mellan
staten och Bonus Presskopias medlemsorganisationer
om kopiering inom högskoleområdet. Anslagen har
vidare pris- och löneomräknats med 2,46 %.
Lärosätenas premier för de statliga
avtalsförsäkringarna har de senaste åren
finansierats från ett särskilt anslag inom
utgiftsområde 16. Regeringen har i regleringsbrev
fördelat anslaget mellan lärosätena. I årets
budgetproposition har i stället medlen för dessa
premier förts över till respektive lärosätes anslag
till grundläggande utbildning och till forskning och
forskarutbildning. Utbildningsdepartementet har i en
skrivelse till utskottet den 4 november meddelat en
rättelse av uppgifterna i budgetpropositionen om hur
det sammanlagda beloppet är fördelat mellan de två
slagen av anslag. Förändringen medför att också
ersättningsbeloppen för helårsstudenter i
grundutbildningen höjs i förhållande till
uppgifterna i propositionen. Uppräkningen på grund
av premierna blir 3,5 %.
Anslaget 25:19 Uppsala universitet:
Grundutbildning har tillförts 2 miljoner kronor för
sekretariatet för Östersjöuniversitetet (Baltic
University Programme) och drygt 1,5 miljoner kronor
för nationellt resurscentrum i biologi och
bioteknik, som tidigare finansierats under anslaget
25:3 Utveckling av skola och barnomsorg.
Anslaget 25:25 Stockholms universitet:
Grundutbildning har tillförts ytterligare drygt 4
miljoner kronor på anslagsposten för stöd till
studenter med funktionshinder. Stockholms
universitet har i uppdrag att fördela medel för
detta till de lärosäten som har stora kostnader för
sådant pedagogiskt stöd.
Anslaget 25:29 Linköpings universitet:
Grundutbildning har tillförts drygt 1,5 miljoner
kronor för ett nationellt resurscentrum i teknik,
som tidigare finansierats under anslaget 25:3
Utveckling av skola och barnomsorg.
Anslaget 25:31 Karolinska institutet:
Grundutbildning har minskats med 102 000 kr som i
stället anvisats på anslaget 25:63 Idrottshögskolan
i Stockholm: Grundutbildning. Medlen avser viss
undervisning i fysiologi.
Anslaget 25:39 Växjö universitet: Grundutbildning
har minskats med 10 329 000 kr som avser verksamhet
inom ämnesområdet biovetenskap. Motsvarande belopp
har tillförts anslaget 25:49 Högskolan i Kalmar:
Grundutbildning.
Anslagen till forskning och forskarutbildning har i regeringens
förslag tillförts medel i enlighet med vad som i
förra årets budgetproposition angavs som
planeringsförutsättningar för 2003. Således har
universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm,
Umeå och Linköping tillförts sammanlagt 17,9
miljoner kronor för förstärkning av humanistisk
forskning. De tre nya universiteten i Karlstad,
Växjö och Örebro samt de högskolor som har
vetenskapsområde har tillförts 63,9 miljoner kronor.
Linköpings universitet har tillförts medel för den
tekniska forskningen vid Campus Norrköping och Luleå
tekniska universitet medel för gruvteknisk
forskning. De universitet som utsetts till
värduniversitet för de 16 nationella forskarskolorna
har tillförts sammanlagt 57 miljoner kronor för
dessa. Umeå universitet och Luleå tekniska
universitet har tillförts medel till
forskningsverksamheten vid Kiruna rymd- och
miljöcampus.
Därutöver har anslagen förstärkts på följande
punkter.
Tre lärosäten har tillförts medel för nya
professurer som inrättas för att åstadkomma en
jämnare könsfördelning. Lunds universitet får medel
för en professur med inriktning mot tumörbiologi,
Göteborgs universitet för en professur med
inriktning på hydrosfärteknik och Högskolan i
Halmstad för en professur med inriktning mot
tillämpad matematik.
Anslaget 25:20 Uppsala universitet: Forskning och
forskarutbildning har tillförts 945 000 kr för att
universitetet skall ta över metallbiologisk
forskning från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Bedömningen är att verksamhetens inriktning mot
humanmedicin därmed skall säkras. Verksamheten har
tidigare finansierats inom utgiftsområde 23 Jord-
och skogsbruk, fiske med anslutande näringar.
Anslaget 25:22 Lunds universitet: Forskning och
forskarutbildning har tillförts 3 miljoner kronor
för att ta över verksamhet med klimatforskning.
Denna har tidigare finansierats inom utgiftsområde
14 Arbetsliv.
Anslaget 25:26 Stockholms universitet: Forskning
och forskarutbildning har tillförts 1 miljon kronor
för att universitetet skall anställa en professor i
Stockholms historia.
Anslaget 25:34 Kungl. Tekniska högskolan:
Forskning och forskarutbildning har tillförts 6
miljoner kronor för förstärkning av den tekniska
forskningen i södra Storstockholm.
Fem miljoner kronor, som avser forskningsområdet
biovetenskap, har flyttats från anslaget 25:40 Växjö
universitet: Forskning och forskarutbildning till
25:50 Högskolan i Kalmar: Forskning och
forskarutbildning.
Även anslagen till forskning och forskarutbildning
har löne- och prisomräknats med 2,46 % och tillförts
medel för premierna för de statliga
avtalsförsäkringarna.
Anslaget 25:73 Forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor m.m. har
förstärkts med 37,5 miljoner kronor i enlighet med
tidigare lämnade planeringsförutsättningar. Beloppet
är fördelat mellan de konstnärliga högskolorna,
Idrottshögskolan i Stockholm och tio andra mindre
högskolor. Professuren vid Högskolan i Halmstad med
inriktning på tillämpad matematik finansieras under
detta anslag. Idrottshögskolan i Stockholm föreslås
ta över en professur i tillämpad fysiologi från
Karolinska institutet. Medel för denna har beräknats
under detta anslag. Högskolan i Gävle föreslås ta
över verksamhet som avser forskning om
belastningsskador och som hittills har finansierats
under utgiftsområde 14 Arbetsliv. Medel för denna
har också beräknats under detta anslag.
Anslaget 25:71 Enskilda utbildningsanordnare på
högskoleområdet m.m. finansierar statsbidrag till
högre utbildning och forskning som bedrivs av
enskilda utbildningsanordnare, i många fall med stöd
av avtal som staten ingått med vederbörande.
Ytterligare en enskild utbildningsanordnare föreslås
få statsbidrag, nämligen Beckmans skola AB.
Regeringen har för avsikt att i enlighet med lagen
(1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina
besluta om tillstånd för Beckmans skola AB att
utfärda konstnärlig högskoleexamen i konst och
design. En förutsättning skall vara att inga
avgifter tas ut av studenterna.
De höjda ersättningsbeloppen för helårsstudenter
och helårsprestationer inom utbildningsområdet
humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi
och inom utbildningsområdet vård har beaktats också
när det gäller detta anslag.
För Chalmers tekniska högskola AB har regeringen
beräknat ett tillskott med 2,5 miljoner kronor som
planerings- och utvecklingsmedel för en satsning på
magisterutbildning i industriell design.
Anslaget 25:72 Särskilda utgifter inom universitet
och högskolor m.m. används för verksamhet inom
högskoleområdet för vilken medel inte har ställts
till förfogande under annat anslag. Anslaget används
också för bidrag till Svenska studenthemmet i Paris
och till Sveriges Förenade Studentkårer.
Under anslaget finns bl.a. medel för
Rekryteringsdelegationen och för extra per capita-
ersättning inom Sveriges nätuniversitet. Den
anslagspost som avser s.k. särskilda
lärarutbildningar (SÄL) föreslås få ett tredubblat
belopp jämfört med innevarande budgetår.
Anslagsposten Till regeringens disposition har
nästan halverats, jämfört med innevarande budgetår.
Anslaget 25:74 Ersättningar för klinisk utbildning
och forskning används för ersättning till vissa
landsting enligt avtal om samarbete om
läkarutbildning och forskning m.m. samt om samarbete
om tandläkarutbildning och forskning m.m. Avtalen
har sagts upp av staten och upphör att gälla vid
utgången av 2003. En särskild utredare arbetar sedan
juni 2001 med att förhandla fram en ny
överenskommelse med sjukvårdshuvudmännen om ett nytt
system för ersättningen.
Motionerna
Oppositionspartiernas förslag beträffande anslagen
25:19-25:74 redovisas i bilaga 2 till detta
betänkande i en kolumn för varje parti.
Moderata samlingspartiet föreslår i motion
2002/03:Ub558 att anslagen 25:19-25:70 avskaffas
(yrkande 12). Motionärerna vill under ett nytt
anslag
(i bilaga 2 kallat 25:88 Grundläggande
högskoleutbildning) anvisa 15 522 274 000 kr, vilket
är drygt 146 miljoner kronor mer än regeringen
föreslagit under de grundutbildningsanslag som
Moderaterna vill avskaffa (yrkande 22). Det nya
anslaget skall fördelas mellan lärosätena med
utgångspunkt i studenternas val, heter det i
motionen. Vidare vill Moderaterna under ett nytt
anslag (i bilaga 2 kallat 25:89 Forskning och
forskarutbildning) anvisa 8 345 681 000 kr, vilket
är drygt 621 miljoner kronor mer än regeringen
föreslagit under de anslag till forskning och
forskarutbildning som Moderaterna vill avskaffa
(yrkande 23). Syftet är att ge den fria forskningen
en välbehövlig förstärkning och stärka
finansieringen av doktorander. Moderaterna vill öka
anslaget 25:41 Enskilda utbildningsanordnare på
högskoleområdet m.m. med 20 miljoner kronor för att
trygga möjligheterna för att bedriva utbildning och
forskning i alternativa former (yrkande 13).
Anslaget 25:72 Särskilda utgifter inom universitet
och högskolor m.m. föreslås minskat med 55 miljoner
kronor (yrkande 14). Moderaterna vill avskaffa
Rekryteringsdelegationen, för vilken regeringen
beräknat knappt 40 miljoner kronor, och minska
beloppet till regeringens disposition under detta
anslag. I motion 2002/03:Ub298 skriver partiet att
det behövs uthålliga resurstillskott under många år
till grundutbildningen för att höja dess kvalitet
(yrkande 9 i denna del). Fakultetsanslagen, dvs.
anslagen till lärosätena för forskning och
forskarutbildning, bör ökas, enligt Moderaternas
motion 2002/03:Ub486 (yrkande 15). I motion
2002/03:Ub360 (m) tar motionärerna upp svårigheterna
för den som vill gå vidare till forskarutbildning,
eftersom fakultetsmedlen inte räcker till och extern
finansiering ofta får formen av stipendier, som inte
ger doktoranden del i de normala trygghetssystemen.
Anslagen till grundforskning och forskarutbildning
måste enligt motionärerna höjas.
Folkpartiet framför sitt budgetförslag i motion
2002/03:Ub323 yrkande 27. Partiet vill att
utbyggnadstakten för grundutbildningen skall minskas
med 6 000 platser jämfört med regeringens förslag,
och beräknar att därmed 200 miljoner kronor i
stället kan satsas på utbildningens kvalitet
(yrkande 3). Dessa förslag anges i bilaga 2 under
anslagen 25:90 Minskad utbyggnad av högskoleplatser
respektive 25:91 Ytterligare
kvalitetsförstärkningar. Folkpartiet föreslår också
att 200 miljoner kronor anslås till extra fördelning
till lärosätenas grundutbildningar efter söktryck (i
bilaga 2 angivet under 25:92). I motionen anges hur
dessa extra medel skall fördelas mellan 15 angivna
lärosäten (yrkande 28). Forskning och
forskarutbildning får i Folkpartiets förslag ett
extra tillskott 2003 med 900 miljoner kronor (i
bilaga 2 angivet under 25:96 Ökade resurser till
forskning och forskarutbildning). Huvudinriktningen
skall enligt Folkpartiet vara att öka den andel av
forskningsanslagen som går direkt till
universiteten. Anslaget 25:72 Särskilda utgifter
inom universitet och högskolor m.m. minskas med 300
miljoner kronor, varvid dock preparandkurser för
akademiker med utländsk bakgrund skall tilldelas 30
miljoner kronor utöver regeringens förslag.
Folkpartiets budgetförslag för utgiftsområde 16
finns också i motion 2002/03:Fi232 yrkande 17.
Kristdemokraterna framför sitt budgetförslag i
motion 2002/03:Ub418. De vill minska
grundutbildningsanslagen med sammanlagt 60 miljoner
kronor för att motsvara en mer realistisk
utbyggnadstakt, nämligen 1 000 platser mindre än
regeringen räknat med. Detta förslag anges i bilaga
2 under 25:90 Minskad utbyggnad av högskoleplatser.
Därutöver kan grundutbildningsanslagen minskas med
80 miljoner kronor avseende outnyttjade per capita-
ersättningar (anslag 25:93 i bilaga 2). Därmed
skapas utrymme för Kristdemokraternas förslag om ett
tillskott på 40 miljoner kronor för att öka antalet
disputerade lärare (anslag 25:94 i bilaga 2). De
vill också öka anslagen till forskning och
forskarutbildning med 100 miljoner kronor (anslag
25:96 i bilaga 2). Anslaget 25:72 Särskilda utgifter
inom universitet och högskolor m.m. vill
Kristdemokraterna minska med sammanlagt 159 100 000
kr. De anser att Rekryteringsdelegationen inte
behövs, att anslagsposten för per capita-
ersättningar inom Sveriges nätuniversitet kan
halveras och att medlen till regeringens disposition
kan minskas med 40 miljoner kronor. Däremot vill de
öka bidraget till Sveriges Förenade Studentkårer med
200 000 kr, vilket innebär i det närmaste en
fördubbling. Slutligen ingår i Kristdemokraternas
budgetförslag ett anslag till högskoleplatser som
försäljs utanför EES-området till länder och företag
samt enskilda studenter utanför utbytesprogram
(anslag 25:95 i bilaga 2). Förslaget ansluter till
utredningsbetänkandet Advantage Sweden (SOU
2000:92). Förslaget om att slopa
Rekryteringsdelegationen och att minska den extra
per capita-ersättningen inom Sveriges nätuniversitet
framförs också i Kristdemokraternas motion
2002/03:Ub448 (yrkandena 4 och 7).
Centerpartiets budgetförslag finns i motion
2002/03:Ub503. Under anslaget 25:72 Särskilda
utgifter inom universitet och högskolor m.m. vill
Centerpartiet avsätta 50 miljoner kronor till
utbyggnad av lärarutbildningen och minska medlen
till regeringens disposition med samma belopp.
Partiet vill öka anslagen till forskning och
forskarutbildning vid statliga lärosäten med
sammanlagt 280 miljoner kronor, fördelade mellan
samtliga universitet och högskolor med
vetenskapsområde. Vidare föreslås ytterligare
100 759 000 kr under anslaget 25:73 Forskning och
konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor
m.m. och ytterligare 5 miljoner kronor till
Stiftelsen Högskolan i Jönköping för forskning och
forskarutbildning under anslaget 25:71 Enskilda
utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m. I
motion 2002/03:Ub429 yrkande 2 framför Centerpartiet
sin uppfattning att lärarutbildningen för förskolan
behöver utökas med 500 platser. En ökning av
anslaget 25:52 Mälardalens högskola: Forskning och
forskarutbildning med 20 miljoner kronor föreslås i
motion 2002/03:Ub479 (c), vilket överensstämmer med
vad Centerpartiet föreslagit i budgetmotionen.
De anslagna medlen för metallbiologisk forskning
bör enligt motion 2002/03:Ub248 (c) anvisas till
enheten för metallbiologisk forskning inom
medicinska fakulteten vid Uppsala universitet.
Takbeloppet för Örebro universitet budgetåret 2003
bör enligt motion 2002/03:Ub520 (kd) höjas så att
den ökning som föreslagits på tilläggsbudget för
2002 permanentas. Samme motionär skriver i motion
2002/03:Ub522 att det är nödvändigt att anslå
särskilda medel direkt till Örebro universitet för
kostnader för tolkar till döva, dövblinda och
hörselskadade studenter, inte minst med tanke på
studenterna, som inte själva skall behöva oroa sig
för om studierna är tillgängliga för dem eller ej.
I motion 2002/03:Ub460 (c) föreslås att anslaget
till Högskolan i Borås skall höjas genom
omfördelning inom utgiftsområde 16. Motionären
påpekar att denna högskola hör till de få som har
lyckats rekrytera studenter så att den uppfyllt sitt
utbildningsuppdrag.
Enligt motion 2002/03:Ub221 (m) behöver
statsbidraget till teknik- och
naturvetenskapscentrum höjas från 18 341 000 kr till
25 000 000 kr. Även motion 2002/03:Ub420 (s) tar upp
teknik- och naturvetenskapscentrum. Motionärerna
befarar att tillkomsten av nya stora sådana centrum
kommer att missgynna de mindre och medelstora
centrum som redan finns.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar anslagen
25:19-25:74 enligt regeringens förslag och avslår
motionsyrkandena.
Målet att hälften av en årskull skall ha börjat
högskolestudier vid 25 års ålder bör enligt
utskottets mening ligga fast. Därför är en fortsatt
utbyggnad av högskoleutbildningen angelägen. Lika
angeläget är det att slå vakt om utbildningens
kvalitet. Utbyggnaden av grundutbildningen 2003
kommer enligt regeringens förslag att bli mindre än
vad regeringen tidigare hade planerat. Därmed
undviker man att behöva sänka ersättningsbeloppen,
vilket annars skulle ha blivit nödvändigt på grund
av det generella besparingskravet på 0,7 %.
Utskottet kan inte ställa sig bakom Folkpartiets och
Kristdemokraternas förslag om ytterligare
begränsning av utbyggnaden 2003.
Ett viktigt redskap för att slå vakt om kvaliteten
är det system för regelbunden kvalitetsutvärdering
genom Högskoleverket som är i funktion sedan början
av 2001 (prop. 1999/2000:28, bet. UbU12, rskr. 180).
Budgetsaneringen under 1990-talet har medfört att
resursnivån för högskoleutbildningen har sjunkit på
ett sätt som är oroande. Utskottet anser det
värdefullt att det nu blivit möjligt att åter höja
de lägsta ersättningsbeloppen i
resursfördelningssystemet, nämligen för
humanistiskt, samhällsvetenskapligt, juridiskt och
teologiskt utbildningsområde samt också för
utbildningsområdet vård.
De kraftiga anslagsökningar på högskoleområdet som
föreslås i Moderaternas budgetalternativ är inte
möjliga inom den utgiftsram som regeringen
föreslagit och som finansutskottet har tillstyrkt.
När det gäller Kristdemokraternas förslag om ett
anslag till högskoleplatser som försäljs vill
utskottet framhålla att gällande regelverk inte
tillåter högskolorna att ta ut avgifter för
utbildning från enskilda personer.
Uppdragsutbildning kan förekomma, men bara på
uppdrag av annan än enskild person. Utskottet är
inte berett att ta initiativ till en förändring i
detta hänseende.
Utskottet har i det föregående avstyrkt
Centerpartiets förslag att slopa anslaget 25:10
Bidrag till personalförstärkningar i skola och
fritidshem. Det finns inte utrymme för de i och för
sig önskvärda förstärkningarna av anslagen till
forskning och forskarutbildning, som Centerpartiet
föreslår, utan kraftiga minskningar på andra anslag
inom utgiftsområdet. Fördelning av
lärarutbildningsplatser mellan olika
ämneskombinationer, inriktningar och
specialiseringar beslutas av de lärosäten som
anordnar lärarutbildning. De skall enligt
regeringens föreskrifter göra detta efter hörande av
Högskoleverket och Statens skolverk. Utskottet anser
inte att riksdagen bör uttala sig särskilt om just
dimensioneringen av utbildningen av förskollärare.
Under anslaget 25:72 Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m. har regeringen, som
framgått av redovisningen ovan, räknat med en
kraftig ökning av insatserna för särskilda
lärarutbildningar (SÄL).
Riksdagen anvisar medel på anslag till varje
statligt lärosäte. Det är lärosätets styrelse som
beslutar om den närmare fördelningen mellan olika
institutioner, avdelningar, centrumbildningar och
liknande. Utskottet anser inte att riksdagen bör
göra något uttalande i enlighet med motion
2002/03:Ub248.
Regeringen har i propositionen redovisat en
omfördelning av resurser till grundutbildningen
mellan lärosätena, mot bakgrund av erfarenheterna av
hur dessa har lyckats rekrytera studenter och
uppfylla sina utbildningsuppdrag. Utskottet utgår
från att regeringen även framdeles kan föreslå
sådana omfördelningar, när det är motiverat utifrån
tillströmningen till olika lärosäten. Riksdagen bör
enligt utskottets mening avslå motion 2002/03:Ub520.
Högskolan i Borås fick på tilläggsbudget 1 för
2002 (prop. 2001/02:100 s. 148, bet. FiU21, rskr.
326) en kraftig ökning av sitt anslag och föreslås i
budgetpropositionen få ytterligare en ökning 2003.
Utskottet anser inte att riksdagen har anledning att
begära att regeringen ytterligare omfördelar medel
till denna högskola och föreslår därför att
riksdagen avslår motion 2002/03:Ub460.
Stöd till studenter med funktionshinder
finansieras dels av respektive lärosätes eget
anslag, dels med medel från en särskild anslagspost
inom Stockholms universitets anslag för
grundutbildning. Utskottet anser att denna ordning
tills vidare bör bestå och avstyrker därför motion
2002/03:Ub522.
Statsbidragen till teknik- och
naturvetenskapscentrum finansieras inom ramen för
anslaget 25:72 Särskilda utgifter inom universitet
och högskolor m.m. Utskottet utgår från att
regeringen beaktar behoven för dessa centrum i sitt
budgetarbete. Riksdagen bör enligt utskottets mening
inte göra några uttalanden enligt motionerna
2002/03:Ub221 och 2002/03:Ub420.
Införandet av lärosätenas premier för de statliga
avtalsförsäkringarna i de reguljära anslagen kan
eventuellt få effekter som inte i alla delar är
avsedda eller förutsedda. Utskottet har noterat att
Riksdagens revisorer i förslag 2001/02:RR21
konstaterar att den försäkringsmodell som används
för att finansiera de statliga avtalsförsäkringarna
medför två huvudsakliga problem, nämligen dels att
premierna varierar kraftigt från år till år, dels
att premierna riskerar att verka
åldersdiskriminerande. Revisorerna föreslår ett
antal tillkännagivanden till regeringen. Förslagen
kommer att behandlas av riksdagen längre fram under
detta riksmöte.
Principer för resursfördelning till
grundläggande utbildning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör inte göra något uttalande om
att resursfördelningen mellan lärosätena
skall styras av studenternas val i större
utsträckning än i dag.
Jämför reservation 13 (m, fp, kd).
Motionerna
Moderata samlingspartiet hävdar i motion
2002/03:Fi231 yrkande 14 att fördelningen av platser
i högskolan skall baseras på utbildningens kvalitet
och studenternas val av lärosäte. Institutionell
konkurrens mellan olika lärosäten i landet är bra
både för studenterna och för samhället, skriver
Moderaterna i motion 2002/03:Ub486 yrkande 8. De
menar att denna konkurrens motverkas av
begränsningar i studenternas fria val och av en
politiserad medels- och platstilldelning. Principen
bör vara, anser motionärerna, att såväl plats- som
medelstilldelningen styrs av efterfrågan från
studenterna. I en övergångsperiod är enligt
motionärerna en tänkbar modell att hälften av medlen
följer studenten till inskrivningen och hälften ges
lärosätet vid examen. Även i motion 2002/03:N305
yrkande 4 skriver Moderaterna att lokaliseringen av
högskoleplatser skall styras av studenternas val av
studieort.
Folkpartiet vill enligt motion 2002/03:Ub323
yrkande 1 införa ett system med studentpeng.
Motionärerna skriver att staten i dag i stor
utsträckning styr resurser till ämnen och kurser som
den anser att studenterna bör ägna sig åt. Med en
studentpeng skulle det i stället vara studenternas
val som avgör fördelningen av platser både mellan
skilda ämnen och mellan olika lärosäten. Liknande
förslag framförs av Folkpartiet i motion
2002/03:N397 yrkande 16.
Kristdemokraterna anser enligt motion
2002/03:Ub448 yrkande 5 också att studenternas val i
högre grad än i dag skall vara avgörande för
platstilldelningen.
I Centerpartiets motion 2002/03:Ub429 yrkande 3
föreslås en ökad flexibilitet för de enskilda
lärosätena att göra omfördelningar av
utbildningsplatser utifrån antalet sökande till
olika utbildningar.
Ett mer flexibelt system vad gäller de s.k.
takbeloppen i den högre utbildningen begärs i motion
2002/03:Ub450 (v). Motionären menar att staten bör
ompröva takbeloppen två gånger under löpande
verksamhetsår, t.ex. i anslutning till bokslutet och
delårsbokslutet. Samma förslag läggs fram i motion
2002/03:Ub524 (kd).
Lärosätena ser enligt motion 2002/03:Ub378 (s)
dagens system för resurstilldelning som ett hinder
för att anordna distansutbildning och
utbildningsalternativ som passar vuxenstuderande.
Motionären vill att regeringen skall se över
systemet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Motioner med samma inriktning som de nu aktuella
yrkandena från Moderaterna, Folkpartiet och
Kristdemokraterna har behandlats av riksdagen vid
varje riksmöte under den senaste mandatperioden,
senast i betänkande 2001/02:UbU4 s. 33 f. Utskottet
anser fortfarande att grunddragen i det
resurstilldelningssystem som infördes 1993 - efter
förslag av den dåvarande borgerliga regeringen - bör
ligga fast. Styrningen från statens sida av
utbildningsutbudet har dock mildrats under de
senaste åren, i följande hänseenden. Begränsningen
av hur många helårsprestationer som ett lärosäte kan
få ersättning för inom olika utbildningsområden har
slopats, dock med visst undantag för konstnärliga
områden. Examensmål finns i dag för betydligt färre
examina än när systemet infördes. Staten anger - med
några få undantag i form av särskilda åtaganden -
inte vilka utbildningar som lärosätena skall anordna
eller med vilket antal platser.
Uppbyggnaden av starka och stabila högskolor i
samtliga län i landet är enligt utskottets mening
mycket viktig för landets utveckling. Det är
nödvändigt att lärosätena i förväg vet vilka
resurser de kan räkna med att disponera under
budgetåret. Möjligheter till omdisponering mellan
lärosätena finns, vilket visas av regeringens
förslag i de båda senaste budgetpropositionerna och
i tilläggsbudgetförslag. Det är viktigt att alla
lärosäten - även de små och relativt nyetablerade -
får ett tillräckligt studentunderlag för att kunna
bygga upp lärarkompetens och andra resurser. Enligt
utskottets bedömning skulle en resursfördelning som
helt styrdes av studenternas val av studieort inte
kunna tillgodose detta behov.
Yrkandet i motion 2002/03:Ub429 avstyrks eftersom
den möjlighet som motionärerna vill se redan finns
med det gällande systemet.
Riksdagen bör enligt utskottets mening inte begära
att regeringen omprövar takbeloppen två gånger per
år. Motionerna 2002/03:Ub450 och 2002/03: Ub524 bör
alltså avslås.
När det gäller distansutbildning påminner
utskottet om att regeringen i budgetförslaget avsatt
medel för att ge kurser inom Sveriges nätuniversitet
en extra per capita-ersättning på 20 000 kr. Det är
ännu för tidigt att dra slutsatser om effekten av
detta och av tillkomsten av Sveriges nätuniversitet
på utbudet av kurser som passar vuxenstuderande.
Motion 2002/03:Ub378 avstyrks.
Principer för tilldelning av anslag till
forskning och forskarutbildning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör inte begära någon redovisning
från regeringen av dess beräkningsgrunder när
det gäller fördelningen av anslag till
forskning och forskarutbildning.
Motionerna
Två motioner - 2002/03:Ub343 (kd) och 2002/03:Ub469
(c) - tar upp det s.k. fakultetsanslaget till
Linköpings universitet. Motionärerna anser att den
fördelningsnyckel som i dag tillämpas missgynnar
Linköpings universitet. I den förstnämnda motionen
sägs att om samma principer skulle gälla för
Linköpings som för Stockholms universitet, skulle
Linköpings universitet få ytterligare 720 miljoner
kronor till forskning och forskarutbildning (yrkande
1). Regeringen bör få i uppdrag att redovisa sina
beräkningsgrunder, som i dag inte är kända (yrkande
2). En fördelningsnyckel som likställer olika
högskolor enligt särskilt fastställda kriterier
skulle ge också Linköpings universitet möjligheter
att utvecklas på likvärdiga villkor, heter det i
motion 2002/02:Ub469.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Det finns inte någon fördelningsnyckel som styr
hur anslagen till de olika lärosätena till forskning
och forskarutbildning dimensioneras. En särskild
utredare fick hösten 1999 i uppdrag att utreda vissa
frågor rörande högskolans styrning (dir. 1999:70).
Utredaren skulle bl.a. överväga hur fördelningen av
anslag för forskning och forskarutbildning kan
utformas. Bedömningen skulle baseras på
kvalitetsomdömen med anknytning till bl.a.
lärosätets profilering. I betänkandet Högskolans
styrning (SOU 2000:82) har dock utredaren inte
lämnat något förslag om ett nytt tilldelningssystem.
Utskottet utgår från att behovet av möjligheter att
utvecklas på likvärdiga villkor utgör en av de
faktorer som regeringen beaktar vid sin beredning av
förslag till budget. Någon väsentlig förändring av
storleksförhållandena mellan de olika universitetens
anslag till forskning och forskarutbildning är
endast möjlig om det ekonomiska utrymmet totalt sett
ökar. En omfördelning mellan lärosätena inom den
ekonomiska ram som nu gäller för medel till
forskning och forskarutbildning skulle skapa stora
problem vid andra lärosäten, vilket utskottet inte
anser det befogat att medverka till.
Dimensionering och lokalisering av utbildning
inom vårdområdet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker förslag om
tillkännagivanden när det gäller utbyggnad
och lokalisering av utbildning inom
vårdområdet. Utbyggnad av farmaceutisk
utbildning och av sjuksköterskeutbildning har
redan inletts.
Jämför reservation 14 (kd).
Motionerna
Kristdemokraterna föreslår i motion 2002/03:So509
yrkande 9 ett tillkännagivande om att det måste
tillskapas fler utbildningsplatser inom vårdområdet,
bl.a. på läkar- och sjuksköterskeutbildningarna.
Enligt motion 2002/03:Ub242 (kd) bör antalet
platser på läkarutbildningen utökas fr.o.m.
vårterminen 2003 för att motverka den redan
befintliga läkarbristen och tillgodose att vård
skall finnas tillgänglig i hela landet.
En omfördelning av utbildningsplatser inom
vårdområdet bör göras så att fler platser erbjuds
vid universiteten och högskolorna i Norrland, anser
motionärerna i motion 2002/03:Ub428 (c). Motion
2002/03:Ub403 (s) tar upp farmaceututbildningen.
Mitthögskolan och Umeå universitet bör få del av de
nya utbildningsplatser som kommer att bli
nödvändiga, anser motionärerna. I båda motionerna
hänvisas till bristen på personal inom vårdyrkena i
Norrland och vikten av att utbildningen kan erbjudas
i Norrland, vilket ökar utsikterna att de utbildade
också blir yrkesverksamma där.
I motion 2002/03:Ub407 (s) sägs att
Hälsohögskolan, som ingår i Högskolan i Jönköping,
har en bred kompetens inom området vårdutbildningar.
Motionärerna anser att utbildning inom
företagshälsovård bör tillskapas vid denna högskola.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om
tillkännagivanden.
En utökning av sjuksköterskeutbildningen inleddes
för några år sedan, och medel för ytterligare
utökning 2003 ingår i regeringens budgetförslag som
behandlas i detta betänkande. I fråga om
läkarutbildningen konstaterar utskottet att
bedömningarna av behovet av utbildningsplatser har
svängt kraftigt under 1990-talet. År 1993 bedömde
regeringen att antalet examinerade läkare borde
kunna öka inom ramen för befintliga resurser.
Regeringen fastställde examensmål för
läkarutbildningen. Budgetåret 1994/95 minskades
anslagen till de universitet som anordnar
läkarutbildning, i syfte att minska antalet
nybörjarplatser med 120 mot bakgrund av bedömningen
att tillgången på examinerade läkare vida översteg
den förväntade efterfrågan. Budgetåret 1997 fick
lärosätena i uppdrag att under perioden 1997-1999
minska antalet helårsstudenter i läkarutbildning,
jämfört med föregående treårsperiod. Följande år
fick Umeå universitet medel för en utökning av
läkarutbildningen med 20 nybörjarplatser. Examensmål
för läkarexamina har inte uppställts efter
budgetåret 1995/96.
Samtliga lärosäten som anordnar läkarutbildning
får enligt regeringens förslag medel för utbyggnad
av grundutbildningen 2003. De har befogenhet att
inom sina ekonomiska ramar anordna läkarutbildning
med den dimensionering som lärosätet anser möjlig
med hänsyn till kvalitetskraven och tillgången på
personal m.m.
Mot bakgrund av det som här redovisats anser
utskottet inte att riksdagen bör göra något
uttalande om läkarutbildningens dimensionering.
En kraftig ökning av antalet utbildade farmaceuter
är att vänta våren 2003, på grund av den utökning av
receptarieutbildningen som inleddes höstterminen
2000. Då startades receptarieutbildning vid
Göteborgs universitet och Högskolan i Kalmar. Året
därpå startades receptarieutbildning även vid
Linköpings universitet. Ansökningar om rätt att
utfärda receptarieexamen har ingetts av Umeå
universitet och Luleå tekniska universitet och
befinner sig för närvarande under prövning hos
Högskoleverket.
Högskolorna bestämmer själva sitt
utbildningsutbud. Högskolan i Jönköping tillförs i
budgetförslaget drygt 10 miljoner kronor för
utbyggnad. Utskottet anser inte att riksdagen bör
göra något tillkännagivande enligt motion
2002/03:Ub407.
Utbildning av speciallärare
Utskottets förslag i korthet
Med hänvisning till att den nya lärarexamen
ger stora möjligheter till utbildning i
specialpedagogik avstyrker utskottet
motionsyrkanden om återinförande av
speciallärarutbildningen.
Jämför reservationerna 15 (m) och 16 (fp,
kd).
Motionerna
Folkpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub239 yrkande
6 att utbildningen av speciallärare skall
återupptas. Partiet hävdar att utbildningen av
speciallärare med inriktning på att undervisa
enskilt eller i mindre grupp har upphört.
I motion 2002/03:Ub214 (m) yrkande 9 uppmärksammas
bristen på speciallärare och specialpedagoger.
Enligt motionären behövs en betydande utbildning och
rekrytering av specialpedagoger de kommande åren,
samt att dessa ges större möjligheter att utveckla
egna verksamheter.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Folkpartiets yrkande har behandlats av riksdagen
tidigare, senast i betänkande 2001/02:UbU1 s. 74.
I utbildningen till den nya lärarexamen skall alla
lärarkandidater, oavsett vilket stadium eller vilka
ämnen de avser att arbeta inom, få viss utbildning i
specialpedagogik inom ramen för det allmänna
utbildningsområdet. Vidare kan specialpedagogik
förekomma som inriktning i lärarexamen, och det kan
också utgöra en specialisering. Utskottet anser
därför att den nya lärarutbildningen på ett mycket
påtagligt sätt kommer att förstärka den
specialpedagogiska kompetensen bland alla lärare i
skolorna. Folkpartiets påstående att utbildningen av
lärare med specialpedagogisk utbildning för att
undervisa enskilt eller i mindre grupp har upphört
är enligt utskottets mening inte korrekt.
Som en påbyggnad på lärarexamen finns
specialpedagogexamen. För att få denna examen krävs,
enligt bilaga 2 till högskoleförordningen, att
studenten har de specialpedagogiska kunskaper och
färdigheter som behövs för att aktivt kunna arbeta
med barn, ungdomar och vuxna i behov av stöd inom
förskola, vuxenutbildning eller
habilitering/rehabilitering. Därutöver skall
studenten kunna genomföra pedagogiska utredningar
och analysera individers svårigheter på
organisations-, grupp- och individnivå och kunna
vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i
pedagogiska frågor för föräldrar, kolleger och andra
berörda yrkesutövare. Regeringen har i
budgetpropositionen beräknat en resursförstärkning
för påbyggnadsutbildningen till specialpedagogexamen
för sammanlagt 230 lärare (prop. s. 100).
Utbildning av lärare i teckenspråk
Utskottets förslag i korthet
Utskottet anser inte att det behövs något
uttalande av riksdagen om fler
utbildningsplatser för lärarutbildning i
teckenspråk.
Jämför reservation 17 (kd, c).
Motionerna
Utbildning av fler lärare i teckenspråk förordas i
motionerna 2002/03:Ub230 (c) och 2002/03:Ub372 (kd).
Den förstnämnda motionen tar sikte på behovet i
Norrland av teckenspråkskunnig personal i skola och
vård. Motionären anser att det behövs fler
utbildningsplatser såväl för blivande
teckenspråkslärare som teckentolkar (yrkande 1) och
att fler sådana utbildningsplatser bör erbjudas vid
Mitthögskolan, som är lämplig för detta med hänsyn
till att det i Härnösand finns både en specialskola
för döva och hörselskadade och en folkhögskola för
hörselskadade (yrkande 2). I motion 2002/03:Ub372
påtalas behovet av fler lärare som har utbildning
för att undervisa hörande elever i teckenspråk
(yrkande 1) och av fortbildning av de många
obehöriga lärare som nu verkar inom området (yrkande
2).
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Motsvarande yrkanden behandlades vid förra
riksmötet (bet. 2001/02:UbU1 s. 74). Lärarutbildning
med inriktning på teckenspråk anordnas innevarande
läsår vid Lärarhögskolan i Stockholm och vid Örebro
universitet. Malmö högskola planerar en kurs i
teckenspråk inom ramen för lärarutbildningen hösten
2003. Regeringen pekade i förra årets
budgetproposition (prop. 2001/02:1 utg.omr. 16 s.
94) på att satsningen på s.k. särskilda
lärarutbildningar (SÄL) lämpar sig särskilt väl för
utbildning av vissa kategorier, bl.a. lärare i
teckenspråk. SÄL har i regeringens budgetförslag för
2003 tillförts ett tredubblat belopp inom ramen för
anslaget 25:72 Särskilda utgifter inom universitet
och högskolor m.m. Utskottet förutsätter att
lärosätena och kommunerna tar till vara de
möjligheter som finns att utbilda fler lärare i
teckenspråk. Tillgången på lärarutbildare för detta
område kan dock vara en begränsande faktor.
Utbildningen av teckenspråkstolkar anordnas av
vissa folkhögskolor och finansieras inom
utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och
fritid. Tolk- och översättarinstitutet vid
Stockholms universitet fördelar statsbidrag till
tolkutbildning vid folkhögskolorna. Regeringen har
meddelat att den avser att återkomma till riksdagen
i frågor som rör folkbildningen - till vilken
folkhögskolan räknas - efter det att den pågående
utvärderingen (dir. 2001:74) av folkbildningen har
redovisat sitt slutbetänkande.
Utbildning av lärare i hem- och
konsumentkunskap
Utskottets förslag i korthet
Utskottet anser inte att det behövs något
uttalande av riksdagen om utbildning av fler
lärare i hem- och konsumentkunskap.
Motionerna
Tre motioner tar upp vikten av att det utbildas
tillräckligt många lärare i hem- och
konsumentkunskap.
I motion 2002/03:Ub247 (m) påpekar motionären att
bristen på behöriga hushållslärare år 2007 väntas
uppgå till drygt 1 000 personer, enligt Skolverkets
prognoser. Utbildningen av lärare i hem- och
konsumentkunskap bör ökas. Med hänsyn till ämnets
vikt för ungdomarnas utbildning bör undervisningen
ges av behöriga lärare, vilket kräver att
utbildningen för ämnet får ökad dimensionering,
framhålls det i motionerna 2002/03:Ub251 (c) yrkande
1 och 2002/03:Ub392 (s) yrkande 2.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om
tillkännagivanden.
Det ingår i uppdraget år 2002 till de lärosäten
som ger lärarutbildning att de skall, efter hörande
av Högskoleverket och Statens skolverk, besluta om
dimensioneringen av olika ämneskombinationer,
inriktningar och specialiseringar inom de
lärarutbildningar som erbjuds. Utskottet utgår från
att regeringen avser att ge lärosätena motsvarande
uppdrag nästa år. Högskoleverket och Skolverket har
tillsammans sedan hösten 1998 regelbundet anordnat
konferenser där planeringsansvariga vid lärosätena
fått möta avnämare. Inför konferenserna har
Högskoleverket och Skolverket tagit fram
lärarprognoser och statistik över antagning och
examination inom lärarutbildningen. Enligt
utskottets mening bör riksdagen inte ingripa i denna
planeringsprocess genom att uttala sig om behovet av
fler lärare i ett enstaka ämne.
Sjöbefälsutbildning vid Mitthögskolan
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om att
sjöbefälsutbildning bör återinföras vid
Mitthögskolan.
Motionen
För att öka intresset från den norrländska ungdomen
för sjöbefälsutbildningen bör denna utbildning
återupptas vid Mitthögskolan, anser motionärerna i
motion 2002/03:Ub465 (s). De påpekar att antalet
sökande till sjöbefälsutbildning från norra delen av
landet har minskat kraftigt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet.
Samma förslag behandlades i riksdagen vid förra
riksmötet (bet. 2001/02:UbU1 s. 69 f.). Liksom då
hänvisar utskottet till att sjöbefälsutbildningen
kräver mycket dyrbara investeringar.
Kompletteringsutbildning för utländska
akademiker
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker förslag om
tillkännagivanden om permanentning och
utökning av kompletterande utbildning för
utländska akademiker, med hänvisning till att
den pågående treåriga satsningen skall
utvärderas och till lärosätenas frihet att
inom sina ordinarie ramar anordna kurser som
vänder sig till utländska akademiker.
Jämför reservation 18 (m, fp, kd).
Motionerna
De kompletteringsutbildningar för utländska
akademiker som blev möjliga med de 10 miljoner
kronor som avsattes i budgeten för 2002 har bara ett
värde som pilotprojekt, eftersom det är fråga om ett
litet experiment och ett litet antal lärarinsatser,
hävdar Folkpartiet i motion 2002/03:A207 yrkande 4.
Motionärerna frågar varför det alltjämt saknas en
mångfald av korta och intensiva högskoleutbildningar
som direkt underlättar inträdet i det svenska
yrkeslivet.
Även motion 2002/03:Ub547 (s) tar upp den treåriga
satsningen på kompletterande utbildningar för
utländska akademiker. Sådana utbildningar bör i ökad
utsträckning erbjudas inom ramen för lärosätenas
ordinarie verksamhet, anser motionärerna, som vill
att den treåriga satsningen, som inleddes 2002,
skall permanentas. En möjlighet vore enligt
motionärerna att högskolor och universitet i olika
geografiska områden skulle kunna specialisera sig på
kompletteringsutbildningar inom vissa branscher.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om
tillkännagivande.
Universitet och högskolor har en mycket
långtgående frihet att själva bestämma sitt
utbildningsutbud. Inga regler hindrar dem från att
skapa och erbjuda kurser som vänder sig till
utländska akademiker som behöver komplettera sina
kunskaper för att kunna få arbete inom sitt yrke här
i Sverige. Ett ökat utbud av sådana kurser ligger
väl i linje med lärosätenas nya uppdrag att aktivt
främja och bredda rekryteringen till högskolan. För
kurser av detta slag inom lärosätenas reguljära
utbud gäller de vanliga reglerna för statligt
studiestöd.
Den särskilda teoretiska och praktiska utbildning
som erbjuds inom ramen för de medel som avsatts inom
anslaget 25:72 Särskilda utgifter inom universitet
och högskolor regleras av en särskild förordning
(1995:889). Den ger förtur till personer som är
anmälda som arbetssökande hos den offentliga
arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingarna kan i dag
ge utbildningsbidrag till de arbetslösa som går
denna utbildning.
Högskoleverket har fått i uppdrag av regeringen
att genomföra en nationell kartläggning och analys
av kompletterande högskoleutbildningar för utländska
akademiker samt att kontinuerligt följa upp
antagningen av utländska akademiker till dessa
utbildningar och innehållet i utbildningarna. En
första redovisning skall lämnas den 10 april 2003.
Utskottet utgår från att regeringen längre fram
kommer att ta ställning till om det även efter 2004
skall anvisas särskilda medel för sådana
utbildningar och att riksdagen därefter får ta
ställning i frågan.
Dimensionering av högskoleutbildning i vissa
regioner och på vissa orter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett stort antal motioner
om fler högskoleplatser till vissa regioner
eller till vissa orter.
Motionerna
Tolv motioner tar upp behovet av fler
utbildningsplatser till vissa regioner eller vissa
orter.
Fler utbildningsplatser i Stockholmsregionen
behövs enligt motionerna 2002/03:Ub541 (s) yrkande 1
och 2002/03:N305 (m) yrkande 9. I båda motionerna
påtalas att den högre utbildningen är
underdimensionerad i denna region i förhållande till
befolkningens storlek. Motion 2002/03:Ub354 (m)
yrkande 1 pekar på behovet av att fler
utbildningsplatser tillkommer på Södertörn. I motion
2002/03:Ub549 (s) skriver motionärerna att en av de
faktorer som påverkar i vilken grad människor väljer
att studera på högskolenivå är avståndet, det må
vara känslomässigt eller rent fysiskt. Etablerandet
av Södertörns högskola har visat hur man kan nå nya
grupper av studenter. Man bör gå vidare och etablera
nya enheter för högskoleutbildning på knutpunkter i
ytterstaden, som Farsta, Skärholmen, Vällingby eller
Tensta, anser motionärerna.
Lunds universitet har sedan lång tid anordnat viss
utbildning i Helsingborg, först enbart kortare
tekniska utbildningar och sedan 1998 även
utbildningar inom andra områden. Enligt motion
2002/03:Ub468 (s) har universitetet uttalat som mål
att antalet studenter på Campus Helsingborg år 2003
skall uppgå till 3 500. I denna motion och i motion
2002/03:Ub505 (s) uttalas farhågor för att detta mål
inte kommer att kunna nås, och motionärerna vill att
statsmakterna skall slå vakt om Campus Helsingborg
genom att öronmärka resurser respektive platser dit.
Motionärerna pekar på att utbyggnaden av Campus
Helsingborg är ett viktigt inslag i arbetet med att
bryta den sociala snedrekryteringen.
Motion 2002/03:N340 (c) handlar om Skåne.
Motionärerna, som vill bygga ut Högskolan
Kristianstad och Malmö högskola, anser att ett
Campus Ystad skulle kunna vara ett lyft för hela
Österlens utveckling (yrkande 13).
Västsverige är enligt motion 2002/03:Ub256 (m)
underförsörjt med högre utbildning. Motionärerna
pekar på att söktrycket till högre utbildning där är
störst i landet, att antalet utbildningsplatser,
satt i relation till folkmängden, är lägst i landet
och att en rad indikatorer pekar på stora brister nu
och framgent på arbetskraft med högre utbildning.
Enligt motion 2002/03:N398 (s) måste antalet
utbildningsplatser i den högre utbildningen stå i
proportion till befolkningens storlek samt
näringslivets och den offentliga sektorns behov.
Motionärerna anser därför att det behövs ökade
satsningar på utbildning, forskning och
forskarutbildning i Västsverige (yrkande 5). Det
krävs en utbyggnad av högskolan och den
kvalificerade yrkesutbildningen i Västsverige, anser
motionärerna i motion 2002/03:Ub488 (s) yrkande 2.
De tar i motionen också upp behovet av fler platser
i läkarutbildningen i Västsverige (yrkande 3) och i
vårdutbildningar i samma region (yrkande 4). Yrkande
6 i samma motion innebär att Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla bör får ekonomiska
förutsättningar att utvecklas till ett nationellt
centrum för arbetsintegrerat lärande. Högskolan i
Borås har enligt motion 2002/03:Ub431 (s) startat
ett projekt, kallat invandrarakademi, där man
erbjuder utvärdering av utländska akademikers reella
kompetens och ger kompletterande utbildningar.
Motionärerna anser att högskolan bör ges möjlighet
att fortsätta denna mycket viktiga verksamhet, som
har visat sig framgångsrik.
En fortsatt utökning av grundutbildningen vid
Örebro universitet är enligt motion 2002/03:Ub386
(s) angelägen. Behovet inom regionen är stort och
har förstärkts genom dramatiska strukturförändringar
under de senaste åren.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena om tillkännagivanden.
Regeringens budgetförslag för 2003 innebär att
samtliga lärosäten som berörs av motionärernas
yrkanden får medel för utbyggnad. Vid fördelning
mellan lärosäten av de medel som kan tillföras
högskolans grundutbildning är det nödvändigt att ta
hänsyn till ett stort antal faktorer, bl.a. de som
nämns i motionerna. Utbildningsdepartementet för
dialog med vart och ett av lärosätena i sitt
budgetarbete.
Universitetsstatus för vissa högskolor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet anser att riksdagen inte bör uttala
sig om vilka högskolor som skall ges
universitetsstatus, utan regeringen skall
avgöra detta.
Motionerna
I sju motioner föreslås tillkännagivanden om att
vissa högskolor skall få ställning som universitet.
Mälardalens högskola är enligt motion
2002/03:Ub502 (s) väl kvalificerad att få
universitetsstatus med hänsyn till de grunder som
regeringen tidigare angivit för att ge en högskola
ställning som universitet.
Enligt motion 2002/03:Ub223 (m) bör en satsning
ske på Högskolan Dalarna med långsiktig inriktning
mot att den skall bli universitet.
I motion 2002/03:Ub260 (fp) pläderar motionären
för att Högskolan i Gävle skall bli universitet. Han
anser att det skulle höja kvaliteten på
grundutbildningen och göra det lättare att rekrytera
akademiska lärare samt bidra till att försörja
regionen med forskarutbildad arbetskraft. Även
enligt motion 2002/03:Ub483 (s) bör Högskolan i
Gävle bli universitet. Motionären anser att
erfarenheterna av forskarskolorna talar för att
resurserna bör tillförsäkras Högskolan i Gävle och
inte de universitet som högskolan samarbetar med.
Södertörns högskola bör enligt tre motioner -
2002/03:Ub354 (m) yrkande 2, 2002/03:Ub541 (s)
yrkande 2 och 2002/03:N397 (fp) yrkande 17 - ges
universitetsstatus. Regeringen bör godkänna den
ansökan som högskolan har inlämnat, anser
motionärerna. I den sistnämnda motionen sägs att
bedömningen skall göras helt på akademiska grunder
och inte påverkas av att det redan finns flera
universitet i regionen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om
tillkännagivanden.
Med ställning som universitet följer bl.a. att
lärosätet har rätt att anordna forskarutbildning
utan begränsning till ett visst eller vissa
vetenskapsområden.
Riksdagen godkände i december 1996 vad regeringen
då hade förordat om universitetsbegreppet (prop.
1996/97:1 utg.omr. 16 s. 77 f., bet. UbU1 s. 34 f.,
rskr. 100). Det innebär att regeringen, efter
prövning genom Högskoleverket, skall kunna tilldela
ett lärosäte rätten att benämnas universitet om det
uppfyller vissa i propositionen angivna krav på
kvalitet och omfattning av grundutbildning,
forskning och forskarutbildning samt goda
infrastrukturella förutsättningar och goda
internationella kontakter. I samband med att
regeringen har gett högskolorna i Karlstad, Växjö
och Örebro ställning som universitet har dessa
lärosäten tillförts betydande nya medel för
forskning och forskarutbildning. Utskottet anser
inte att riksdagen bör göra några uttalanden om hur
regeringen skall avgöra ansökningar från lärosäten
om att bli universitet.
Forskningsresurser vid vissa högskolor och i
vissa regioner
Utskottets förslag i korthet
Utskottet anser inte att riksdagen skall
uttala sig om framtida ökningar av
forskningsresurserna vid vissa högskolor
eller i vissa regioner.
Motionerna
Motionerna 2002/03:Ub256 (m) yrkande 2 och
2002/03:Ub488 (s) yrkande 1 pläderar för
förstärkning av resurserna för forskning och
forskarutbildning vid de små och medelstora
högskolorna i Västsverige. Enligt den sistnämnda
motionen, yrkande 5, finns det goda förutsättningar
för en nätverksbaserad forskarskola i vårdvetenskap
i Västsverige.
Enligt motion 2002/03:Ub515 (s) bör det göras en
kraftig forskningssatsning vid Mitthögskolan med
inriktning på träteknisk industri. Det statliga
forskningsanslaget bör enligt motionärerna också
möjliggöra en samhällsvetenskaplig forskning av
önskvärd omfattning och kvalitet. Vikten av
forskning om social ekonomi tas upp i motion
2002/03:Ub525 (s). Man bör enligt motionärerna
överväga att ge Svenska institutet för social
ekonomi vid Mitthögskolan en tydligare och starkare
roll när det gäller detta område.
Forskningsresurserna vid Högskolan i Gävle behöver
enligt motion 2002/03:Ub483 (s) förstärkas för att
öka tillgången på forskarutbildningsplatser och
stärka högskolans forskningsprofiler.
Högskolan i Halmstad bör enligt motion
2002/03:Ub391 (m) få sin ansökan om
vetenskapsområdet teknik beviljad.
Högskolan Kristianstad och Malmö högskola måste
enligt motion 2002/03:N340 (c) yrkande 12 få fasta
forskningsresurser.
Högskolan i Skövde bör enligt motion 2002/03:Ub365
(c, m, fp, kd) tilldelas tekniskt vetenskapsområde.
Denna högskola bedriver i dag forskarutbildning i
samarbete med ett flertal svenska och utländska
universitet och har skapat en egen
forskningstradition inom det tekniska
vetenskapsområdet, framhåller motionärerna. Samma
förslag framförs i den i det närmaste likalydande
motionen 2002/03:Ub535 (s).
Institutet för handikappvetenskap vid Linköpings
och Örebro universitet bör enligt motion
2002/03:Ub266 (kd) få ekonomiska resurser som ger
möjligheter för en långsiktig verksamhet (yrkande 1)
och framhållas som en resurs för verksamheter som
rör handikappade (yrkande 2). Vid institutet sker
bl.a. omfattande forskning kring vuxna
funktionshindrades kommunikation och lärande, och
dess forskarutbildning är den enda i Sverige inom
sitt område.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om
tillkännagivanden.
Sedan några år tillbaka har samtliga statliga
lärosäten utom de konstnärliga högskolorna fasta
forskningsresurser. För de högskolor som inte har
vetenskapsområde finns medel under anslaget 25:73
Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid
vissa högskolor. Som framgått i det föregående
tillförs detta anslag 37,5 miljoner kronor i
budgetförslaget för 2003.
Alla lärosäten har befogenhet att inom ramen för
de anslag som statsmakterna tilldelar dem inrätta
och driva institut av olika slag och att samverka i
nätverk med andra lärosäten.
Huruvida en högskola skall tilldelas
vetenskapsområde beslutas av regeringen och är
avhängigt dels av en kvalitetsprövning som normalt
görs av Högskoleverket, dels av möjligheterna att
tillföra ytterligare resurser. Riksdagen bör enligt
utskottets mening inte uttala sig om hur regeringen
skall avgöra dessa ärenden.
Doktorandtjänster
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör inte göra något
tillkännagivande om utökat antal
doktorandtjänster och om att regeringen skall
arbeta för en omvandling av utbildningsbidrag
till doktorandtjänster.
Jämför reservation 19 (c).
Motionen
Centerpartiet anser enligt motion 2002/03:Ub489
yrkande 21 att antalet doktorandtjänster bör utökas.
Regeringen bör arbeta för en omvandling av
utbildningsbidrag till doktorandtjänster och för att
forskarstuderande inte skall behöva ha stipendier
som huvudsaklig inkomstkälla (yrkande 22).
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om
tillkännagivanden.
För doktoranden är doktorandtjänst (numera kallad
anställning som doktorand) en avsevärt bättre
finansieringsform än utbildningsbidrag. Det beror
bl.a. på att en anställning som doktorand medför
samma sociala och arbetsrättsliga villkor som andra
anställningar, vilket inte är fallet med
utbildningsbidraget. En process för att successivt
avskaffa utbildningsbidragen och ersätta dem med
doktorandtjänster inleddes 1987, men avbröts efter
förslag i budgetpropositionen för budgetåret 1995/96
(prop. 1994/95:100, bet. UbU13, rskr. 355).
Anledningen var att doktorandtjänsten kostar
betydligt mer för lärosätet än utbildningsbidraget,
att ett stort antal utbildningsbidrag hade
tillskapats med externa medel och att den
statsfinansiella situationen var sådan att det inte
fanns ekonomiskt utrymme för att omvandla alla
befintliga utbildningsbidrag. I samband med
forskarutbildningsreformen 1998, då möjligheterna
att anta doktorander kopplades till att doktoranden
skulle ha sin försörjning klar för hela
utbildningstiden, bestämdes att den som haft
utbildningsbidrag för doktorander skall erbjudas
anställning som doktorand senast då två år återstår
av utbildningstiden (prop. 1997/98:1 utg.omr. 16,
bet. UbU7, rskr. 109). Bestämmelsen finns nu i 5
kap. 4 § högskoleförordningen (1993:100). De
nackdelar i trygghetshänseende som
finansieringsformen utbildningsbidrag har haft,
t.ex. i fråga om rätt till a-kassa när doktoranden
har slutfört studierna till doktorsexamen och söker
arbete, skall därmed vara undanröjda.
Regeringen har hitintills i regleringsbrev för
varje lärosäte föreskrivit ett minimibelopp som
lärosätet skall använda för studiefinansiering inom
forskarutbildningen, dvs. utbildningsbidrag och
anställningar som doktorand. I budgetpropositionen
(s. 127) redovisas att majoriteten av lärosätena
enligt sina årsredovisningar avsätter betydligt
större summor till detta än vad regeringen har
föreskrivit som minimum. Inom t.ex. det humanistisk-
samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet fördelar
lärosätena resurser som överstiger det angivna
minimibeloppet för studiefinansiering med 12 %.
Regeringen avser därför att ta bort villkoret om
minimibelopp för studiefinansiering inom
forskarutbildningen.
Stipendier medför, till skillnad från både
utbildningsbidrag och anställning som doktorand,
inga sociala eller arbetsrättsliga förmåner. De är
därför en form för studiefinansiering som inte bör
användas. Regeringen har sedan flera år föreskrivit
att stipendier för doktorander som är avsedda att
vara alternativ till lön eller annan form av
studiefinansiering inte får finansieras med medel
från statsbudgeten.
Utskottet anser inte att de tillkännagivanden som
begärs i Centerpartiets yrkanden behövs.
Examensrätt i forskarutbildningen för Högskolan
i Jönköping
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör inte göra något
tillkännagivande om att regeringen bör ge
Högskolan i Jönköping humanistisk-
samhällsvetenskapligt vetenskapsområde.
Motionerna
Motionerna 2002/03:Ub334 (kd, s, m, fp, v, c) och
2002/03:Ub265 (s) tar upp frågan om den begränsning
till fyra samhällsvetenskapliga ämnen som i dag
gäller för Högskolan i Jönköping när det gäller
examensrätt i forskarutbildningen. Enligt
sexpartimotionen innebär förslaget i
budgetpropositionen att Högskolan i Jönköping får en
sådan förstärkning av statsanslaget att det blir
möjligt för den att utbilda doktorer i nivå med det
examensmål som statsmakterna har satt. Motionärerna
hävdar att högskolan nu har kapacitet för
forskarutbildning i ytterligare fyra
samhällsvetenskapliga ämnen. I motion 2002/03:Ub265
påtalar motionärerna som ett problem att Högskolan i
Jönköping inte förfogar över examensrätt för
forskarutbildning som är relaterad till
lärarutbildningen. Regeringen bör enligt båda
motionerna bevilja Högskolan i Jönköping examensrätt
inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga
vetenskapsområdet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna.
Högskolan i Jönköping har ansökt om att bli
tilldelad humanistisk-samhällsvetenskapligt
vetenskapsområde, vilket skulle öppna möjlighet för
högskolan att examinera doktorer inom detta område
utan inskränkning. Högskoleverket har prövat ärendet
och tillstyrkt ansökningen i maj 2001. Regeringen
har ännu inte avgjort ärendet.
Beslutsrätten när det gäller vetenskapsområde för
de statliga lärosätena flyttades från Högskoleverket
till regeringen den 1 april 1999. Syftet var att
skapa en beslutsordning där inrättande av en
verksamhet och beslut om resurser till denna skulle
bli sammanhängande (prop. 1998/99:1 utg.omr. 16,
bet. UbU1, rskr. 98). De statliga högskolor som har
tilldelats vetenskapsområde har samtidigt anvisats
ökade resurser under ett eget anslag till forskning
och forskarutbildning. Under anslaget 25:71 Enskilda
utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.
föreslår regeringen i budgetpropositionen en
resursökning till Högskolan i Jönköping för
forskning och forskarutbildning med drygt 3,1
miljoner kronor. De statliga högskolor som har fått
vetenskapsområde föreslås få en resursökning med
drygt 5,2 miljoner kronor 2003.
Kravet på full kostnadstäckning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör inte föreslå att Cancerfonden
skall undantas från det generella kravet på
full kostnadstäckning för externfinansierad
forskning vid universitet och högskolor.
Jämför reservation 20 (m).
Gällande bestämmelser
I regleringsbrev för 2002 har regeringen, liksom
tidigare år, föreskrivit att när universitet och
högskolor får inkomster i form av avgifter och
bidrag i den egna verksamheten skall samtliga
kostnader som är förenade med den på detta sätt
finansierade verksamheten täckas med dessa medel,
inklusive verksamhetens andel av gemensamma
kostnader (full kostnadstäckning). En lägsta nivå
för påslag för indirekta kostnader skall för
lärosätet vara minst 18 % av forskningsprojektets
direkta kostnader, exklusive lokalkostnader.
Motionen
I motion 2002/03:Ub278 (m) begär motionärerna att
Cancerfonden, som är en huvudfinansiär av
cancerforskningen i Sverige, skall undantas från
kravet på att även täcka lärosätets lokalkostnader.
Påslaget för indirekta kostnader bör enligt
motionärerna för Cancerfondens bidrag stanna vid 12
%, den nivå som gällde fram t.o.m. 2000. De
framhåller att Cancerfonden är en ideell
organisation med brett folkligt stöd och att fonden
avlastar staten ansvaret för forskningen kring vår
näst största folksjukdom. Tillsammans med
lokalkostnaderna motsvarar den höjning som infördes
2001 av påslaget för indirekta kostnader från 12
till 18 % drygt kostnaden för cirka 60
cancerforskningsprojekt. Motionärerna befarar att de
höga påslagen för indirekta kostnader kommer att
negativt påverka givarnas vilja att skänka pengar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
I huvudsak likalydande motioner har avslagits vid
de två senaste riksmötena. Liksom då hänvisar
utskottet till att en korrekt tillämpning av
principen om full kostnadstäckning är nödvändig för
att inte universitetens och högskolornas egna
resurser skall urholkas (bet. 2000/01:UbU6, rskr.
98).
Forskning om isocyanater
Utskottets förslag i korthet
Utskottet anser inte att det behövs något
tillkännagivande om stöd till forskningen i
Hässleholm om isocyanater.
Motionerna
Motionerna 2002/03:Ub406 (v) och 2002/03:Ub453 (s)
tar upp situationen för den forskning om isocyanater
som bedrivs av en forskningsgrupp i Hässleholm.
Isocyanater tillhör en grupp mycket giftiga ämnen
som skapar allvarliga arbetsmiljöproblem.
Forskningen i Hässleholm har hittills varit knuten
till Lunds universitet, men universitetet har enligt
motionärerna beslutat om nedläggning av
verksamheten. Fortsatt stöd från samhällets sida för
denna verksamhet begärs i båda motionerna. I motion
2002/03:Ub406 sägs att det är fullt naturligt och
rimligt att involvera arbetsmarknadens parter i
samråd kring ekonomi och organisation när det gäller
forskningen om isocyanater.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om
tillkännagivande.
Den forskningsverksamhet i Hässleholm som
motionärerna pläderar för har hittills finansierats
med externa medel. Sedan finansiärerna inte har
kunnat utlova finansiering på längre sikt, har Lunds
universitet funnit det nödvändigt att säga upp de
anställda inom denna verksamhet på grund av
arbetsbrist per den 1 januari 2003. Regeringen har i
budgetpropositionen, inom utgiftsområde 14
Arbetsliv, föreslagit att 6,7 miljoner kronor skall
tillföras anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet för
2003 för isocyanatforskningen. Utgiftsområde 14
tillhör arbetsmarknadsutskottets beredning.
Stockholms universitet har förklarat sig berett
att ta över forskargruppen i Hässleholm, dock under
förutsättning att universitetet kan påräkna en
ramhöjning på 3,5 miljoner kronor från år 2005.
Utskottet har erfarit att forskning om isocyanater
bedrivs, förutom i Hässleholm, vid Lunds,
Stockholms, Umeå och Örebro universitet. Den
forskning som bedrivs i Hässleholm är inte
grundforskning, och det kan inte rimligen förväntas
att den skall bedrivas med de anslag som anvisas
inom utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning. Utskottet förutsätter att de
myndigheter som förfogar över medel för tillämpad
forskning, samt de arbetsmarknadsparter som anser
att forskningen i Hässleholm har stor betydelse för
arbetsmiljön, anstränger sig för att finna en
långsiktig lösning på finansieringen av denna
forskning.
Finansiering av lokala studiecentrum
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör inte göra några
tillkännagivanden om att staten skall stå för
kostnaderna för lokala studiecentrum i
kommunerna.
Motionerna
För att bredda rekryteringen till högskoleutbildning
spelar enligt motion 2002/03:Ub508 (s) kommunernas
lokala studiecentrum en viktig roll. Motionärerna
refererar en undersökning av högskolestuderande vid
sådana centrum läsåret 1997/98 som visar att ca 25 %
av högskolenybörjarna från Hälsingland studerade vid
sådana centrum och att mer än hälften av dessa inte
skulle ha påbörjat utbildningen om studierna och
samlingarna i sin helhet hade varit förlagda till en
högskoleort. Den kartläggning som Glesbygdsverket
genomför på regeringens uppdrag visar att ekonomin
för att finansiera dessa centrum är det största
hindret för en fortsatt utveckling av verksamheten.
I motion 2002/03:Ub260 (fp) tar motionären upp
distansundervisningen och skriver att det är viktigt
att staten, som svarar för högskolorna, står för
dessa kostnader och inte övervältrar dem på
kommunerna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om
tillkännagivanden.
Glesbygdsverket har nyligen till regeringen
överlämnat rapporten Kartläggning av lärcentra.
Verket föreslår att en utredning skall tillsättas
med syfte att utforma ett "Högskolelyft" i form av
ett ekonomiskt stöd till de kommuner som åtar sig
att via ett lokalt studiecentrum eller lärcentrum
tillhandahålla service till studerande på
högskolenivå. Utskottet utgår från att regeringen
kommer att överväga Glesbygdsverkets förslag och
anser att riksdagen inte bör föregripa regeringens
beredning av ärendet.
Fristående högskolor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om att
för år 2005 avsätta medel för två fristående
högskolor.
Jämför reservation 21 (m).
Motionen
Moderata samlingspartiet föreslår i motion
2002/03:Ub558 yrkande 25 att två miljarder kronor
skall avsättas år 2005 för inrättande av två
fristående universitet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Förslag om fler fristående högskolor har
behandlats av riksdagen varje år under förra
mandatperioden, senast i betänkande 2001/02:UbU11.
Utskottet har fortfarande uppfattningen att det inte
finns anledning att avsätta statsmedel för att skapa
fristående högskolor, eftersom de ramvillkor som nu
gäller för statliga universitet och högskolor ger
dessa stort utrymme för självbestämmande, något som
har fått till följd en stor mångfald i fråga om
utbildningsutbud och undervisningsformer. Det kan
också noteras att varken regeringen eller något av
oppositionspartierna har lämnat något förslag om
utgiftstak för 2005.
Examensrätt m.m. till Högskolan på Gotland
Utskottets förslag i korthet
Utskottet anser inte att riksdagen bör uttala
sig om huruvida Högskolan på Gotland skall få
egen examensrätt för lärarexamen, eftersom
sådana beslut ankommer på Högskoleverket.
Motionen
I motion 2002/03:Ub470 (c) pläderar motionärerna för
att de fria forskningsmedlen vid Högskolan på
Gotland skall utökas och för att högskolan skall ges
rätt att själv utfärda lärarexamen. Lärarutbildning
bedrivs vid Högskolan på Gotland i samverkan med
Lärarhögskolan i Stockholm, som har rätt att utfärda
lärarexamen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.
Högskolan på Gotland tillförs i
budgetpropositionen en utökning med drygt 8 % av
sina medel till forskning inom anslaget 25:73
Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid
vissa högskolor. Detta är en större procentuell
ökning än vad som föreslås för flertalet övriga
högskolor som får medel under anslaget.
Enligt högskolelagen är det Högskoleverket som
beslutar vid vilka statliga högskolor de i bilaga
till högskoleförordningen angivna examina får
avläggas (1 kap. 11 §, 1992:1434).
4 Vissa centrala myndigheter m.m.
Inledning
I detta avsnitt behandlar utskottet anslagen
25:75-25:80 som avser myndigheterna Högskoleverket,
Verket för högskoleservice, Centrala
studiestödsnämnden, Överklagandenämnden för
studiestöd, Internationella programkontoret för
utbildningsområdet respektive Myndigheten för
Sveriges nätuniversitet. Dessutom behandlas här
anslagen 25:81 Kostnader för Sveriges medlemskap i
Unesco m.m. och 25:82 Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område m.m.
Resultat
Regeringen lämnar i budgetpropositionen bl.a.
följande uppgifter om verksamheten vid
Högskoleverket under år 2001. Under verksamhetsåret
har Högskoleverkets arbete starkare profilerats mot
utvärdering, tillsyn och uppföljning. Den andra
omgången av verkets utvärderingar av lärosätenas
kvalitetsarbete - som pågår under perioden 1998-2002
- har genomförts. År 2001 var också det första året
i en sexårig cykel av ämnes- och
programutvärderingar; totalt genomfördes nio sådana
utvärderingar. Arbetet med att utveckla metoder för
kvalitetsgranskningarna fortsätter bl.a. genom en
rådgivande grupp med internationella experter som
följer och kritiskt granskar processen. Verket
följer också den internationella utvecklingen inom
området. En viktig uppgift är att förmedla
information om granskningarna till studenterna.
Under verksamhetsåret har tillsynsverksamheten
utvecklats, och antalet inkomna och avgjorda
enskilda ärenden har ökat. Regeringens bedömning är
att resultatinformationen i Högskoleverkets
årsredovisning ger en god bild av utvecklingen inom
de områden som verket har ansvar för. Enligt
regeringens mening har de mål som ställts upp för
verksamheten uppnåtts.
I fråga om Verket för högskoleservice, VHS,
konstaterar regeringen att den samordnade
antagningen till grundläggande högskoleutbildning
höstterminen 2001 och vårterminen 2002 genomförts
inom uppsatta tids- och kostnadsramar. VHS hemsida
på Internet har byggts ut och alltfler sökande
ansöker till högskoleutbildning via nätet. En
gemensam hemsida, där universitet och hög-skolor kan
annonsera sina lediga utbildningsplatser, har tagits
i bruk under året. Ett internt arbete med översyn av
VHS upphandlingsverksamhet har resulterat i att både
antalet upphandlingar och värdet på dessa ökat under
år 2001. Ökningen av antalet upphandlingar är dock
kraftigare för VHS sekundära kundgrupp, dvs. övriga
myndigheter, än för universitet och högskolor. Det
ekonomiska målet för upphandlingsverksamheten, att
intäkterna skall täcka 100 % av kostnaderna, har
uppnåtts under år 2001. Likaså har det ekonomiska
målet för antagningsverksamheten uppnåtts, nämligen
att intäkterna skall täcka 85 % av kostnaderna.
Regeringens bedömning är att år 2001 var ett
extraordinärt verksamhetsår för Centrala
studiestödsnämnden, CSN. Ett helt nytt
studiestödssystem togs i bruk och hela CSN:s
personal utbildades för detta ändamål. Förutom
utvecklingen av ett nytt IT-system för handläggning
tillkom en rad olika omständigheter som beredde
myndigheten stora utmaningar. Bland annat ökade
ansökningsvolymen inför hösten 2001 markant då alla
studerande, som en följd av det nya
studiestödssystemet, var tvungna att ansöka om
studiemedel på nytt. Situationen medförde betydligt
längre handläggningstider och sämre telefonservice
än vad som annars hade varit fallet. Regeringen
bedömer att nämndens insatser både när det gäller
handläggningstider och tillgänglighet inte har
svarat mot de krav som bör kunna ställas på en
statlig myndighet. Emellertid har administrationen
av det nya studiestödssystemet nu stabiliserats.
Samtidigt har CSN förbättrat sin förmåga att på ett
effektivt sätt hantera regelverk och
handläggningsrutiner. Regeringen anser därför att
myndigheten har bättre förutsättningar att under
åren 2002 och 2003 klara de krav som regering och
riksdag ställer.
Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS)
inrättades den 1 maj 2001. Verksamheten har under
det andra halvåret 2001 varit under uppbyggnad.
Enligt regeringen måste därför alla bedömningar
göras med viss försiktighet. Myndighetens ambition
med verksamheten under det första
verksamhetshalvåret har varit att åstadkomma bästa
möjliga kombination av kraven på rättssäkerhet,
snabb ärendehantering och god service. ÖKS
verksamhet och arbetsbelastning är på många sätt
beroende av verksamheten inom CSN. Hittills har
antalet ärenden motsvarat den förväntade volymen.
Den genomsnittliga handläggningstiden ligger på
mellan tre och fyra veckor. Regeringen gör
bedömningen att myndigheten har visat på ett gott
administrativt resultat och har goda förutsättningar
att även fortsättningsvis nå uppställda mål.
Internationella programkontoret för
utbildningsområdet ansvarar för genomförandet av ett
stort antal internationella program. Även om
verksamheten i huvudsak har fungerat väl under år
2001 finns det enligt regeringens bedömning utrymme
för ytterligare kvalitetsförbättringar.
Den 1 mars 2002 startade verksamheten vid
Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Under den
första tiden har arbetet koncentrerats på att
upprätta en provisorisk webbplats (IT-stödd portal)
med grundläggande information och söktjänster.
Myndigheten har vidare upprättat ett register över
den IT-stödda distansutbildning som universitet och
högskolor anmält till myndigheten. Därtill
förbereder myndigheten insatser avseende kompetens-
och organisationsutveckling kring IT-stödd
distansutbildning. År 2003 kommer att bli
myndighetens första år med full verksamhet.
Anslag m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen för
budgetåret 2003 anvisar följande belopp under
anslagen (ramanslag):
25:75 Högskoleverket 187 019 000 kr
25:76 Verket för högskoleservice 13 492 000
kr
25:77 Centrala studiestödsnämnden m.m.
369 609 000 kr
25:78 Överklagandenämnden för studiestöd
10 286 000 kr
25:79 Internationella programkontoret för ut-
bildningsområdet 40 795 000 kr
25:80 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet
35 029 000 kr
25:81 Kostnader för Sveriges medlemskap i
Unesco m.m. 38 402 000 kr
25:82 Utvecklingsarbete inom Utbildnings-
departementets område m.m. 18 100 000 kr
Motionsyrkanden med förslag om andra
anslagsbelopp och anslagsvillkor bör därmed
avslås.
Jämför särskilda yttranden 1 (m) och 3 (kd).
Riksdagen bör även avslå motionsyrkanden som
rör inrättande av ett oberoende
kvalitetsinstitut för den högre utbildningen
m.m., granskning av kvalitetsarbetet inom
Sveriges nätuniversitets distansutbildning
m.m., omprövning av Centrala
studiestödsnämndens (CSN) roll samt införande
av straffavgift för CSN.
Jämför reservationerna 22 (fp), 23 (v), 24
(m, fp, kd) och 25 (fp).
25:75 Högskoleverket
Högskoleverkets uppgift är att genom uppföljning och
utvärdering bidra till att förbättra och förnya den
högre utbildningen och forskningen vid universitet
och högskolor. Högskoleverket svarar för tillsynen
över högskolans verksamhet i syfte att öka
rättssäkerheten i högskolan. Verket har också som
uppgift att på uppdrag av regeringen genomföra
utredningar och utvärderingar som grund för
regeringens ställningstagande i olika frågor. Verket
har dessutom ansvar för statistik om verksamheten
vid universitet och högskolor. Högskoleverket har
rätt att ta ut avgift för att tillhandahålla
högskoleprovet. Avgiftens storlek regleras i
högskoleförordningen (1993:100).
I budgetpropositionen anmäler regeringen sin
avsikt att besluta om en ny instruktion för
Högskoleverket. I enlighet med regeringens förslag i
propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15,
bet. UbU4, rskr. 98) skall då Rådet för
högskoleutbildning vid Högskoleverket ändra namn
till Rådet för högre utbildning, samtidigt som rådet
får utökade uppgifter. Regeringen beräknar
ytterligare 10 miljoner kronor under anslaget nästa
budgetår för de nya uppgifterna.
För budgetåret 2003 föreslår regeringen att till
Högskoleverket anvisas 187 019 000 kr, varav 36 211
000 kr skall disponeras av Rådet för högre
utbildning.
U t s k o t t e t tillstyrker regeringens
förslag. Riksdagen bör till Högskoleverket anvisa
det begärda anslagsbeloppet på 187 019 000 kr.
Folkpartiet hävdar i motion 2002/03:Ub323 att
Högskoleverkets ställning som myndighet under
regeringen i längden kan försvaga verkets
möjligheter att bedriva en självständig granskning
av kvaliteten vid landets universitet och högskolor.
Motionärerna anser att verkets roll bör renodlas
till enbart myndighetsutövning (yrkande 10). Det
innebär bl.a. att verket har som sitt ansvar att
kontrollera att bestämmelser uppfylls. Verket skall
t.ex. kunna dra in examensrättigheter från lärosäten
för utbildningar som inte upprätthåller
kvalitetskraven. Utvärderingen av lärosätenas
förmåga att bedriva en högkvalitativ utbildning
måste emellertid utövas av andra institutioner,
vilkas arbete inte riskerar att politiseras.
Kvalitetsgranskningen bör därför brytas ut ur
Högskoleverket och läggas på ett oberoende
kvalitetsinstitut för högskolan (yrkande 11).
Institutet bör bestå av representanter för
ämnesområden, discipliner och vetenskapliga
tidskrifter.
U t s k o t t e t föreslår avslag på
motionsyrkandena.
Liknande motionsyrkanden om renodling av
Högskoleverkets roll och ett fristående
kvalitetsinstitut för högskolan har vid flera
tillfällen avslagits av riksdagen, senast hösten
2001 (bet. 2001/02:UbU4 s. 46). Utskottet framhöll
då, med anledning av framförda farhågor om
politisering, att Högskoleverkets utvärderingar
utförs av högt kvalificerade experter inom
respektive område. I stor utsträckning hämtas dessa
experter från andra länder än Sverige. Utskottet
anför samma skäl för avslag på nu föreliggande
yrkanden.
Enligt Vänsterpartiet i motion 2002/03:Ub312 bör
Högskoleverket få i uppdrag att särskilt granska
kvalitetsarbetet inom Sveriges nätuniversitets
distansutbildning (yrkande 1). Motionärerna anser
vidare att en del av de extra resurserna till
distansutbildningen bör användas för att säkerställa
att studenternas inflytande på denna utbildning
håller en tillräckligt hög nivå (yrkande 2).
U t s k o t t e t förutsätter att Högskoleverket
i sitt arbete med granskning och bedömning av
kvalitetsarbetet vid universitet och högskolor också
inkluderar de distansutbildningar som lärosätena
ger. Kvalitetsarbetet är enligt 1 kap. 4 §
högskolelagen (1992:1434) en gemensam angelägenhet
för högskolornas personal och studenterna.
Högskolorna skall verka för att studenterna tar en
aktiv del i arbetet med att vidareutveckla
utbildningen (1 kap. 4 a §).
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion 2002/03:Ub312.
25:76 Verket för högskoleservice
Verket för högskoleservice (VHS) ansvarar för den
samordnade antagningen till grundläggande
högskoleutbildning. Utöver detta biträder VHS
universitet, högskolor och andra myndigheter vid
upphandling.
Från anslaget bestrids kostnader för underhåll och
utveckling av datorbaserade system för
antagningsprocessen samt kostnader för övrig
antagningsverksamhet, såsom betygsdatabas och
bedömning av utländska gymnasiebetyg.
Regeringen föreslår att till VHS för budgetåret
2003 anvisas 13 492 000 kr. Därutöver har regeringen
under anslaget 25:72 Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m. föreslagit att VHS
får disponera 1 miljon kronor under år 2003 för att
minska handläggningstiderna i ärenden om bedömning
av utländska gymnasiebetyg.
U t s k o t t e t har inget att erinra mot
regeringens medelsberäkning. Riksdagen bör till VHS
anvisa 13 492 000 kr.
25:77 Centrala studiestödsnämnden m.m.
Anslaget finansierar utgifter för tilldelning och
återbetalning av studiestöd samt tilldelning och
återbetalning av lån för hemutrustning för
flyktingar. Anslaget finansierar också delvis
Centrala studiestödsnämndens (CSN) studiesociala
insatser. Från anslaget utgår vidare sedan den 1
juli 2001 medel för administration av bidrag vid
korttidsstudier till dels Statens institut för
särskilt utbildningsstöd (Sisus), dels
Landsorganisationen i Sverige (LO) och
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).
Regeringen föreslår att riksdagen till CSN m.m.
för budgetåret 2003 anvisar 369 609 000 kr. I
anslaget för år 2003 finns engångsvis 10 miljoner
kronor för kostnader i samband med inrättandet av
ett servicecenter för studiestöd i Kiruna. Därefter
skall CSN finansiera servicecentret i Kiruna inom
ramen för myndighetens ordinarie anslagsnivå. En ny
utbildning som leder till brandmansexamen skall
inrättas fr.o.m. hösten 2003. För att kompensera för
ökad handläggning av studiestöd till följd av detta
har anslaget förstärkts med 100 000 kr.
I budgetpropositionen redovisas en prognos för
inbetalda avgifter år 2003 till CSN om 290 000 000
kr. Avgifterna får i sin helhet disponeras av
myndigheten och skall bidra till att finansiera
verksamheten hos CSN.
Sammantaget beräknas CSN således för budgetåret
2003 kunna disponera (369 609 000 + 290 000 000 =)
659 609 000 kr.
Moderata samlingspartiet föreslår i motion
2002/03:Ub558 yrkande 15 att riksdagen till CSN
anvisar 140 miljoner kronor utöver vad regeringen
föreslagit eller 509 609 000 kr. Moderaterna anser
att myndigheten inte skall få disponera avgifter på
det sätt som regeringen medger. Tekniken innebär att
man kringgår budgetramen, menar de. I praktiken ger
Moderaternas förslag en lägre driftram för
myndigheten som de dessutom vill konkurrensutsätta.
U t s k o t t e t behandlade under föregående
riksmöte ett motsvarande förslag från Moderata
samlingspartiet (bet. 2001/02:UbU1 s. 80). Liksom då
erinrar utskottet om att riksdagen så sent som våren
2000 godkände att intäkter från avgifter för
uppläggning av lån vid CSN får disponeras av
myndigheten (prop. 1999/2000:100, yttr. UbU7y, bet.
FiU27, rskr. 262). Återbetalningsverksamheten har
sedan länge finansierats med avgifter som
myndigheten får disponera (prop. 1988/89:100 bil.
10, SfU15, rskr.173). CSN:s verksamhet var t.o.m. år
2000 indelad i tre resultatområden, varav
återbetalning av studielån var ett. På grund av att
denna indelning medförde problem för den ekonomiska
styrningen av verksamheten slogs resultatområdena
samman till ett enda sådant område. Samtliga
avgifter redovisas därför mot anslaget.
Utskottet, som inte har något att invända mot
regeringens beräkning av medel under anslaget,
föreslår att riksdagen med avslag på motionsyrkandet
anvisar 369 609 000 kr till CSN för budgetåret 2003.
I tre motioner begärs en omprövning av Centrala
studiestödsnämndens roll.
Folkpartiet uttalar i motion 2002/03:Ub338 yrkande
1 att det är angeläget att bryta CSN:s de facto-
monopol på att erbjuda studielån.
Studielånsmarknaden måste öppnas för verklig
konkurrens från banker och andra finansiella
institut. På så sätt kan enligt motionärerna
effektiviteten i administrationen av studielånen
främjas, liksom graden av service mot studenterna. I
ett system med en friare studielånsmarknad kommer
det dock fortfarande att finnas behov av en statlig
myndighet som fattar beslut om vilka personer som
har rätt att omfattas av den offentliga
studiefinansieringen eller, i praktiken, det
statliga borgensåtagandet, påpekar motionärerna.
Liknande synpunkter framförs av Kristdemokraterna
i motion 2002/03:
Ub452 yrkande 9. De vill att regeringen skall låta
utreda om studiemedelsutbetalningar bör ske via bank
i stället för via en statlig myndighet. CSN bör
emellertid behålla sin roll när det gäller att
bedöma den enskildes rätt till bidrag och lån.
Staten, genom CSN, bör också fortsättningsvis vara
garant för lånen. En sådan ordning där CSN:s
bedömningsmonopol i fråga om studielån kompletteras
med utbetalning av lånet via bank ger möjlighet till
mer flexibla lösningar för den enskilda studenten,
framhåller Kristdemokraterna.
Också i motion 2002/03:Ub297 (m) yrkande 1 förs
fram förslag om att statens roll skall begränsas
till att bevilja studielån och garantera
återbetalning av lånet. Enligt motionärerna bör CSN
läggas ned. I stället bör banker och andra
finansiella företag få administrera studiestödet.
U t s k o t t e t föreslår avslag på
motionsyrkandena.
Frågan om en omprövning av CSN:s roll har
behandlats i riksdagen vid ett flertal tillfällen
under senare år. Den har aktualiserats främst av
påvisade långa handläggningstider hos CSN och
myndighetens dåliga tillgänglighet för studenterna.
Senast vid föregående riksmöte har motionsyrkanden i
ärendet avslagits av riksdagen på förslag av
utskottet (bet. 2001/02:UbU1). Utskottet vidhåller
sin uppfattning att nuvarande ordning, nämligen att
CSN sköter både utbetalning och återbetalning har
fördelar både för staten och studenterna.
Enligt vad som inhämtats från
Utbildningsdepartementet har myndighetens
handläggningstider, både när det gäller
genomsnittlig handläggningstid och andel ärenden
behandlade inom tre veckor, förbättrats hösten 2002
i jämförelse med föregående höst. Andelen besvarade
telefonsamtal ligger betydligt högre. Detta framgår
av den servicestatistik som CSN lämnar till
Utbildningsdepartementet varannan vecka (dnr
U2002/4232/ST).
I sammanhanget bör nämnas att Riksdagens revisorer
för närvarande genomför en granskning av Centrala
studiestödsnämnden. Enligt en förstudie (2001/02:14)
Sköter CSN sitt uppdrag? skall granskningen särskilt
inriktas på CSN:s service till allmänheten,
myndighetens handläggningstider och avgifter samt
regeringens styrning av CSN. En rapport i
granskningsärendet beräknas föreligga i januari
2003.
Ett förslag om införande av en s.k. omvänd
straffavgift för Centrala studiestödsnämnden förs
fram i Folkpartiets motion 2002/03:Ub338 yrkande 2 i
syfte att skärpa effektiviteten i administrationen
av studielånen. Motionärerna vill att myndigheten
skall bli skyldig att betala straffavgift till
studenter som inte får sina studiemedel i tid, t.ex.
på grund av långa handläggningstider. En sådan
straffavgift skall också utbetalas om studenten inte
får information eller svar på ansökan inom en viss
tid.
U t s k o t t e t behandlade och avstyrkte ett
motsvarande motionsyrkande hösten 2001 (bet.
2001/02:UbU1). Utskottet anförde att det är
angeläget att CSN handlägger studiestödsärenden
korrekt och effektivt för samtliga studerande. En
ytterligare minskning av CSN:s resurser torde dock
knappast främja vare sig servicegraden eller
effektiviteten. Med samma motivering avstyrks nu
motion 2002/03:Ub338 yrkande 2.
25:78 Överklagandenämnden för studiestöd
Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) inrättades
den 1 maj 2001 (förordning 2001:79, ändr. 2001:363
och 735). Nämnden skall pröva överklaganden av
Centrala studiestödsnämndens beslut enligt den
studiestödslag (1999:1395) som trädde i kraft den 1
juli 2001. Nämnden har även till uppgift att pröva
överklaganden av beslut om bidrag enligt
förordningen (2001:362) om bidrag vid
korttidsstudier.
Regeringen föreslår att riksdagen till
Överklagandenämnden för studiestöd för budgetåret
2003 anvisar 10 286 000 kr.
U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag
till medel under anslaget.
25:79 Internationella programkontoret för
utbildningsområdet
Internationella programkontoret för
utbildningsområdet ansvarar för:
- Sokrates, EU:s program för utbildning,
-
- Leonardo da Vinci, EU:s program för
yrkesutbildning,
-
- Tempus, EU:s program för samarbete inom högre
utbildning med Oberoende staters samvälde (OSS),
västra Balkan och Mongoliet; programmet innefattar
också Tempus-MEDA för samarbete med ett flertal
länder i Medelhavsområdet,
-
- Linnaeus-Palme, utbytesprogram för samarbete
mellan utvecklingsländer och svenska universitet
och högskolor,
-
- Minor Field Studies (MFS), stipendieprogram för
svenska studenter för att bedriva fältstudier i
utvecklingsländer,
-
- Internship, resestipendieprogram för universitet
och högskolor för samarbete med utvecklingsländer,
-
- Interpraktik, stipendier för praktik i utlandet
för arbetslösa ungdomar,
-
- IAESTE, internationell praktikplatsförmedling för
blivande civilingenjörer och naturvetare,
-
- EU:s utbytesprogram inom högre utbildning med
Latinamerika (Alfa), Nordamerika (EU/USA och
EU/Kanada), Australien (EU/Australien) och Japan
(EU/Japan),
-
- Asem-dou, samarbetsprogram med Asien, där
programkontoret är kontaktpunkt,
-
- Ett år i Frankrike/Spanien/Tyskland,
utbytesprogram för gymnasiestuderande,
-
- Euroguidance Sweden, tidigare Resurscentrum för
vägledning,
-
- Cedefop, studiebesök inom yrkesutbildning i EU,
-
- Nordplus-Junior, Nordiska ministerrådets
utbytesprogram på gymnasienivå samt
-
- internationella stipendier och bidrag för
internationalisering av den svenska skolan.
-
Regeringen föreslår att 40 795 000 kr anvisas till
programkontoret för budgetåret 2003.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa
det begärda anslagsbeloppet.
25:80 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet
Myndigheten för Sveriges nätuniversitet startade sin
verksamhet den 1 mars 2002 (förordning 2002:26).
Myndigheten skall främja och stimulera utvecklingen
av IT-baserad utbildning inom nätuniversitetet. Den
skall vidare svara för information om de
utbildningar som universitet och högskolor anmäler
till nätuniversitetet.
Anslaget finansierar myndighetens verksamhet, en
presentation av lärosätenas utbud av
distansutbildning i en IT-stödd portal samt
kostnader för att identifiera och stödja områden som
saknar IT-stödd distansutbildning.
Regeringen föreslår att till Myndigheten för
Sveriges nätuniversitet för budgetåret 2003 anvisas
35 029 000 kr.
År 2003 kommer att bli myndighetens första år med
full verksamhet. En höjning av anslaget med
5 098 000 kr har beräknats för
informationsverksamhet, samordning av högskolornas
utbud av IT-stödd distansutbildning och samverkan
med olika intressenter.
Kristdemokraterna är kritiska mot att Myndigheten
för Sveriges nätuniversitet inrättats. I sitt
budgetalternativ, motion 2002/03:Ub418, tar de bort
35 miljoner kronor från anslaget. En närmare
motivering för detta ges i motion 2002/03:Ub448
yrkande 3. Kristdemokraterna anser att det är bra
att lärosätena har ett lokalt och gemensamt ansvar
för Sveriges nätuniversitet. En sammanhållande
nätportal är en riktig satsning för att göra
Sveriges nätuniversitet överblickbart för
studenterna. De vill dock hellre se en lösning där
lärosätena driver nätuniversitetet och där
Myndigheten för Sveriges nätuniversitet överförs
till befintlig myndighetsstruktur, dvs.
Högskoleverket.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen med
avslag på motionsyrkandena anvisar 35 029 000 kr
till Myndigheten för Sveriges nätuniversitet för
nästa budgetår. Enligt utskottets uppfattning finns
det behov av en särskild myndighet för att stödja
och samordna den IT-stödda distansutbildning som
anordnas av universitet och högskolor.
25:81 Kostnader för Sveriges medlemskap i
Unesco m.m.
Medlen under anslaget är till största delen avsedda
att finansiera Sveriges medlemsavgift till Unesco,
vilken utbetalas i euro och i US-dollar. Anslaget
täcker även kostnader för Svenska unescorådet samt
medlemsavgifter till fonden för konventionen om
världens natur- och kulturarv respektive
Internationella centret för bevarande och
restaurering av kulturföremål i Rom
(ICCROM).
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget
för budgetåret 2003 anvisar 38 402 000 kr.
U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag
till anslagsbelopp.
25:82 Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område m.m.
De utgifter som belastar ifrågavarande anslag avser
utvecklingen av system som skall leda till
effektivisering och kostnadsminskning i
myndigheternas verksamhet eller av system som ger
ökad tillgång till information nationellt och
internationellt. Vidare finansierar anslaget viss
övergripande statistik inom utbildningsområdet.
Anslaget kan även tas i anspråk för vissa andra
myndighetsövergripande verksamheter av tillfällig
art och där behoven uppstår löpande under året.
Enligt regeringens förslag skall till
Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets
område m.m. anvisas 18 100 000 kr för budgetåret
2003.
Moderata samlingspartiet föreslår i sin
budgetmotion 2002/03:Ub558 yrkande 16 att
anslagsbeloppet skall reduceras med 10 miljoner
kronor till 8 100 000 kr.
I Kristdemokraternas budgetmotion 2002/03:Ub418
minskas de inom anslaget ospecificerade medlen till
regeringens disposition med 4,5 miljoner kronor.
U t s k o t t e t, som inte har något att invända
mot regeringens medelsberäkning, anser att riksdagen
bör avslå motionsyrkandena och i enlighet med
regeringens förslag anvisa 18 100 000 kr under
anslaget.
Utskottet noterar att en del av anslaget
disponeras av Statistiska centralbyrån för bl.a.
viss gemensam utbildningsstatistik samt långsiktiga
prognoser och analyser. Enligt utskottets mening är
det angeläget att tillräckliga medel i övrigt finns
under anslaget för att fullfölja pågående projekt,
bl.a. vidareutveckling av antagningssystemet vid
Verket för högskoleservice. Medel måste också finnas
tillgängliga för att starta utvecklingsprojekt som
berör hela utbildningssektorn och där kostnaderna
inte kan läggas på en viss myndighet.
F o r s k n i n g s p o l i t i k
5 Nationella och internationella
forskningsresurser m.m.
Inledning
Politikområdet Forskningspolitik omfattar anslag
till nationell och internationell forskning, till
nationella forskningsbibliotek och arkiv samt till
nationell kontaktverksamhet i anslutning till EU:s
forskningssamarbete.
Inom utgiftsområde 16 hänförs till politikområdet
Forskningspolitik anslagen 26:1-26:9 som avser
Vetenskapsrådet, Rymdforskning, Institutet för
rymdfysik, Kungl. biblioteket,
Polarforskningssekretariatet, Rådet för forsknings-
och utvecklingssamarbete inom EU, Sunet samt
Särskilda utgifter för forskningsändamål.
Resultat
Regeringen lämnar i budgetpropositionen en utförlig
redogörelse för verksamheten inom politikområdet
Forskningspolitik som helhet. I en sammanfattande
analys konstaterar regeringen att de år 2001
inrättade nya forskningsfinansierande myndigheterna
- Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap, Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande och Verket för
innovationssystem - nu är väl etablerade.
När det gäller Vetenskapsrådet inom det
utgiftsområde som utskottet behandlar redovisas
bl.a. följande.
Regeringen framhåller att Vetenskapsrådet bidrar
till att forskningen håller en hög vetenskaplig
kvalitet inom respektive ansvarsområden genom att
myndighetens forskningsmedel fördelas i nationell
konkurrens efter en noggrann prövning och
prioritering. Bedömningen av ansökningarna sker i
ett internationellt perspektiv, och
beredningsgruppernas bedömning kompletteras ofta av
utlåtanden från utländska experter. Vetenskapsrådet
utvärderar kontinuerligt de forskningsområden som
rådet bidrar till att finansiera. Under år 2001 har
internationella utvärderingar av statsvetenskap och
exogena processer (geovetenskap) avslutats.
Utvärderingarna visar att ämnena håller hög
kvalitet. En utvärdering av filosofiämnet, liksom av
det särskilda forskningsprogrammet om offentlig
sektor, har påbörjats.
Vetenskapsrådet skall vid sin fördelning av
forskningsstöd verka för att ge yngre och
nydisputerade forskare goda förutsättningar. Rådets
huvudsakliga stöd till återväxten inom forskningen
sker genom att doktorander arbetar och får delar av
sin forskarutbildning inom de forskningsprojekt som
finansieras av rådet. Rådet har utöver detta gjort
riktade insatser genom att finansiera särskilda
anställningar som forskarassistent eller forskare.
Under år 2001 finansierade rådet nästan 400 sådana
anställningar inom vetenskapsområdena medicin och
naturvetenskap/teknik. Inom de humanistiska och
samhällsvetenskapliga områdena var dock antalet
anställningar begränsat; 38 anställningar
finansierades.
Som ett av målen för Vetenskapsrådet har angetts
att rådet skall främja goda villkor för mång- och
tvärvetenskaplig forskning. Inom samtliga
vetenskapsområden beviljas årligen stöd till ett
betydande antal forskningsprojekt som är tvär- eller
mångvetenskapliga. Rådet har på olika sätt anpassat
sin beredningsorganisation för att kunna stödja
mång- och tvärvetenskap.
Vetenskapsrådet har också till uppgift att verka
för ökad jämställdhet inom sitt verksamhetsområde.
Detta mål berör såväl könsfördelningen i rådets
beredningskommittéer som fördelningen av bidrag till
forskningsprojekt och anställningar. Regeringen
redovisar bl.a. att andelen bidrag som år 2001 gick
till kvinnor var 38 % för humaniora och
samhällsvetenskap, 23 % för medicin, 14 % för natur-
och teknikvetenskap och 33 % för
utbildningsvetenskap.
Rådet finansierade under år 2001 sammanlagt 417
anställningar som forskare, forskarassistenter och
doktorander. Av dessa var 30 anställningar vikta för
underrepresenterat kön, där samtliga tillföll
kvinnliga sökande. Övriga 387 anställningar
tilldelades kvinnor och män med fördelningen 36
respektive 64 %. För bidrag till anställningar i
forskarkarriären var könsfördelningen jämnare.
Enligt regeringens bedömning har framsteg gjorts i
arbetet för jämställdhet inom forskningen såtillvida
att framför allt den yngre generationen kvinnliga
forskare får en ökande andel av projektmedel och
anställningar.
Redovisningen av Vetenskapsrådets särskilda
program för genusforskning visar att endast 15 av 97
ansökningar till programmet inför år 2002 bedömdes
uppfylla kraven på genusrelevans. Detta kan enligt
regeringen betyda att förståelsen av hur
genusperspektiv kan utnyttjas i forskningen ännu
inte är så väl utvecklad bland forskarna. Regeringen
anser det därför angeläget att Vetenskapsrådet och
även de andra forskningsfinansiärerna fortsätter
sina insatser för att främja integrationen av
genusperspektiv i forskningen.
Regeringen bedömer att de forskningsfinansierande
myndigheternas arbete med att informera om forskning
och forskningsresultat till avnämare och intresserad
allmänhet har utvecklats mycket positivt.
Vetenskapsrådet tolkar sitt nationella ansvar för
forskningsinformation som ett uppdrag att skapa
infrastrukturer som underlättar olika målgruppers
tillgång till information och kommunikation med
forskare. ExpertSvar som etablerats på
Vetenskapsrådet erbjuder t.ex. journalister
direktkontakter med forskare. Beslut har fattats om
att stänga webbplatsen safari.se. I stället arbetar
rådet med populärvetenskapliga beskrivningar inom en
ny Internetportal, forskning.se. Regeringen
förutsätter att Vetenskapsrådet hittar nya vägar så
att allmänhetens och skolans behov av
forskningsinformation kan tillgodoses.
Enligt regeringen ökar det internationella
forskningssamarbetet. Bland annat redovisas att
svenska forskares utnyttjande av de internationella
anläggningarna i de flesta fall motsvarar minst
Sveriges andel av kostnaderna. Regeringen
konstaterar att myndigheternas delaktighet och
engagemang i arbetet med att ta fram EU:s nya
ramprogram för forskning och utveckling har gjort
det möjligt för Sverige att påverka ramprogrammets
utformning och inriktning.
Anslag m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen för
budgetåret 2003 anvisar följande belopp under
anslagen (ramanslag):
26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forsk-
ningsinformation 2 433 822 000 kr
26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning
95 546 000 kr
26:3 Rymdforskning 152 335 000 kr
26:4 Institutet för rymdfysik
41 959 000 kr
26:5 Kungl. biblioteket 227 871 000 kr
26:6 Polarforskningssekretariatet
24 169 000 kr
26:7 Rådet för forsknings- och utvecklings-
samarbete inom EU 13 738 000 kr
26:8 Sunet 38 647 000 kr
26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål
113 085 000 kr
Motionsyrkanden med förslag om andra
anslagsbelopp och anslagsvillkor bör därmed
avslås.
Jämför särskilda yttranden 1 (m) och 2 (fp).
Riksdagen bör bemyndiga regeringen att under
2003,
i fråga om ramanslaget 26:1 Vetenskapsrådet:
Forskning och forskningsinformation, besluta
om bidrag som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst 2 305
miljoner kronor under år 2004 och högst 2 345
miljoner kronor under åren 2005-2008 samt,
i fråga om ramanslaget 26:3 Rymdforskning,
besluta om bidrag som inklusive tidigare
gjorda åtaganden innebär utgifter på högst
500 miljoner kronor under åren 2004-2008.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen
avslår motionsyrkanden som rör utredning om
konsekvenserna av obalansen i
medelstilldelning mellan olika
vetenskapsområden m.m. samt lättillgänglig
information om forskningsresultat.
Jämför reservationerna 26 (kd) och 27 (kd).
26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och
forskningsinformation
Propositionen
Vetenskapsrådet är ett forskningsråd med uppgift att
stödja grundläggande forskning av högsta
vetenskapliga kvalitet inom samtliga
vetenskapsområden.
Anslaget avser stöd till forskning, bidrag till
vetenskaplig utrustning, kostnader för Sveriges
deltagande i visst internationellt
forskningssamarbete samt kostnader för
forskningsinformation. Från anslaget finansieras
även verksamheten vid Forskningsforum.
Regeringen föreslår att riksdagen till
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
för budgetåret 2003 anvisar 2 433 822 000 kr.
I enlighet med den forskningspolitiska
propositionen hösten 2000 (prop. 2000/01:3, bet.
UbU6, rskr. 98) har anslaget tillförts 252 miljoner
kronor för 2003. Därmed är de satsningar som angavs
i denna proposition fullt genomförda.
Anslaget har också tillförts 50,5 miljoner kronor som
kompensation för löne- och prisökningar samt 51,5 miljoner
kronor i ersättning för premier för statliga
avtalsförsäkringar avseende av rådet finansierade forskare
som är anställda vid universitet och högskolor.
Anslagets fördelning på anslagsposter (tkr)
-------------------------------------------------------------
1. Humanistisk och samhällsvetenskaplig 254 954
forskning
-------------------------------------------------------------
2. Medicinvetenskaplig forskning 392 297
-------------------------------------------------------------
3. Natur- och teknikvetenskaplig 1 113 493
forskning
-------------------------------------------------------------
4. Utbildningsvetenskaplig forskning 124 528
-------------------------------------------------------------
5. Dyrbar vetenskaplig utrustning 131 518
-------------------------------------------------------------
6. Övrig forskningsfinansiering m.m. 417 032
-------------------------------------------------------------
Summa 2 433 822
-------------------------------------------------------------
Fördelningen mellan anslagsposterna av de nya resurserna för
forskning om 252 miljoner kronor har beräknats enligt
följande.
Anslagspost 1 tillförs 15 miljoner kronor för s.k. småämnen
och konstnärligt utvecklingsarbete.
Anslagspost 2 tillförs 10 miljoner kronor för
vårdvetenskaplig forskning.
Anslagspost 4 tillförs 40 miljoner kronor för utbyggnad av
den utbildningsvetenskapliga forskningen.
Anslagspost 5 tillförs 7 miljoner kronor för dyrbar
vetenskaplig utrustning.
Anslagspost 6 tillförs 180 miljoner kronor för
forskarrekrytering, de strategiska forskningsområdena
biovetenskap, IT och materialvetenskap samt fria resurser.
Enligt regeringen bedrivs grundläggande forskning som
finansieras av Vetenskapsrådet vanligen i form av fleråriga
projekt och långsiktiga åtaganden. Rådet bör även för
budgetåret 2003 ges möjlighet att fatta beslut om stöd till
forskning och vetenskaplig utrustning som innebär åtaganden
för kommande budgetår.
Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar
regeringen att under 2003, i fråga om ramanslaget 26:1
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation, besluta
om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär
utgifter på högst 2 305 miljoner kronor under år 2004, högst
1 365 miljoner kronor under år 2005, högst 755 miljoner
kronor under år 2006, högst 170 miljoner kronor under år 2007
och högst 55 miljoner kronor under år 2008.
Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår i sin budgetmotion
2002/03:Ub558 yrkande 24 att riksdagen - utöver det här
behandlade anslaget till Vetenskapsrådet - under ett nytt
anslag 26:10 Ökade satsningar på Vetenskapsrådet och
Nationellt institut för hälsa och medicin anvisar 155 389 000
kr. Denna åtgärd skall enligt motionen ses som en
förstärkning av den fria forskningen och grunden för
inrättandet av ett institut för hälsa och medicin.
Moderaternas förslag i denna del motiveras närmare i motion
2002/03:
Ub298, där behovet av en successiv förstärkning av resurserna
för den grundläggande forskningen lyfts fram, bl.a. till de
tre ämnesråden under Vetenskapsrådet (yrkande 9 delvis). En
översyn bör samtidigt göras av alla de politiskt motiverade
öronmärkningar som finns i dag i syfte att reducera dessa
till förmån för forskningens egna prioriteringar. Enligt
Moderaterna bör den medicinska och biovetenskapliga
forskningen samlas i en svensk motsvarighet till National
Institutes of Health i USA (yrkande 8).
Dessa synpunkter framförs även i Moderaternas motion
2002/03:Ub486. I motionen hävdas att detaljstyrning av
forskningsanslag begränsar den akademiska friheten (yrkande
14). Bedömningen av forskningsinriktningar får inte
centraliseras vare sig till politiker eller till några få
forskare i några få forskningsorgan. Vetenskapsrådets
överbyggnad har enligt Moderaterna inneburit en
centralisering av forskningsanslagen på de enskilda
ämnesrådens bekostnad. Anslagen till ämnesråden bör således
öka, och ämnesrådet för medicin bör utvecklas till ett
nationellt institut för hälsa och medicin (yrkande 16).
En kraftig ökning av anslaget till Vetenskapsrådet
förespråkas likaså i motion 2002/03:Ub367 (m) yrkande 1.
Folkpartiet föreslår - i motionerna 2002/03:Ub323 yrkande
27 och 2002/03:Fi232 yrkande 17, båda i denna del - att
anslaget till Vetenskapsrådet skall minskas med 300 miljoner
kronor. De medel som frigörs skall i stället anvisas direkt
till universitet och högskolor för forskning och
forskarutbildning.
Folkpartiet vill dessutom enligt motion 2002/03:Ub323
yrkandena 19 och 29 göra besparingar på anslagsposterna 4-6
inom anslaget till Vetenskapsrådet och genom omfördelning av
dessa medel till ämnesråden (anslagsposterna 1-3) skapa ökade
fria forskningsresurser på sammanlagt 540 miljoner kronor.
Motionärerna påpekar i sammanhanget att riksdagens uppgift
skall vara att fördela medel till ämnesråden genom breda
anslag för ämnesområden och inte att ge detaljerade
anvisningar om hur medlen skall användas eller öronmärka
resurser till specifika forskningsinriktningar.
Kristdemokraterna anser i motion 2002/03:Ub449 yrkande 3 att
den humanistiska och medicinska forskningen bör uppvärderas.
De begär en utredning om konsekvenserna av obalansen i
medelstilldelning mellan olika vetenskapsområden (yrkande 4).
Kristdemokraterna har svårt att acceptera en resursfördelning
som så ensidigt premierar forskning inom teknik och
naturvetenskap. Ett exempel på detta är fördelningen av
forskningsresurserna inom Vetenskapsrådet. Forskning inom
humaniora, kring människan, är enligt deras mening av
avgörande betydelse för samhällsutvecklingen, även om värdet
av forskningen är svårt att mäta i ekonomiska termer.
Kristdemokraterna anser också att den medicinska mer
patientnära forskningen är satt på undantag. På sikt bör
förhållandevis större resurser fördelas till medicin och
humaniora.
I samma motion från Kristdemokraterna, 2002/03:Ub449 yrkande
10, erinrar de om att Vetenskapsrådet har till uppgift att
informera om svensk forskning. Informationen har dock inte
nått ut i önskvärd grad. Kristdemokraterna ser det som
angeläget att lättillgänglig information om
forskningsresultat presenteras. Denna bör relateras till
olika målgrupper beroende på innehåll.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen godkände hösten 2000 regeringens förslag i den
forskningspolitiska propositionen till riktlinjer för
verksamheten inom bl.a. Vetenskapsrådet under åren 2001-2003
(prop. 2000/01:3, bet. UbU6, rskr. 98). Samtidigt med den
forskningspolitiska propositionen redovisade regeringen i en
särskild skrivelse (skr. 2000/01:28) resursfördelningen inom
Vetenskapsrådet för år 2001 samt utgångspunkterna för
resursfördelningen därpå följande år. Utskottet hade inget
att invända mot vad regeringen anfört (bet. 2000/01:UbU6 s.
27).
Utskottet har ingen annan uppfattning än regeringen i fråga
om medelsberäkningen till Vetenskapsrådet: Forskning och
forskningsinformation för budgetåret 2003. Utskottet föreslår
därför att riksdagen under anslaget anvisar 2 433 822 000 kr
i enlighet med regeringens förslag. Riksdagen bör även ge
regeringen begärt bemyndigande att besluta om bidrag som
inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst
2 305 miljoner kronor under år 2004 och högst 2 345 miljoner
kronor under åren 2005-2008. Därmed bör riksdagen avslå
motionsyrkandena från Moderata samlingspartiet respektive
Folkpartiet med förslag om andra anslagsbelopp och
anslagsvillkor.
Utskottet ställer sig inte bakom förslaget från
Kristdemokraterna att konsekvenserna av obalansen i
medelstilldelning mellan olika vetenskapsområden skall
utredas. Enligt utskottets mening bör frågor rörande
fördelning av forskningsresurser och insatser inom särskilda
forskningsområden beredas i vederbörlig ordning inför nästa
forskningspolitiska proposition. Riksdagen bör således avslå
motion 2002/03:Ub449 yrkandena 3 och 4.
När det särskilt gäller information om forskningsresultat
vill utskottet hänvisa till följande. I samband med
införandet av den nya organisationen för
forskningsfinansiering år 2001 bildades Forskningsforum inom
Vetenskapsrådet som en plattform för att främja dialog och
kontakter mellan forskningsfinansierande organ, forskare och
allmänhet. Under år 2002 har Forskningsforum varit
samordnande i bildandet av en svensk Internetportal för
forskning. Webbplatsen forskning.se som öppnades i maj 2002
skall öka tillgängligheten till information om forskning och
till debatter om forskningens viktiga frågor.
I sammanhanget bör också nämnas den nybildade ideella
föreningen Vetenskap och Allmänhet, vars syfte är att främja
dialog, öppenhet och förtroende mellan allmänhet och
forskare. Föreningen har bildats av en rad
folkrörelseorganisationer, forskningsfinansiärer,
arbetsmarknadens parter samt akademier.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 2002/03:Ub449
yrkande 10.
26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning
Anslaget avser förvaltningskostnader för Vetenskapsrådet.
Regeringen föreslår att 95 546 000 kr anvisas under
anslaget för budgetåret 2003.
När Vetenskapsrådet bildades i januari 2001 fick rådet
utökade uppgifter i förhållande till vad som låg på de
tidigare forskningsråden, bl.a. ett ökat ansvar för
forskningspolitiska analyser och utvärderingar. Enligt
regeringen är det nu tydligt att de nya uppgifterna
förutsätter en förstärkning av kansliet. Härtill kommer att
rådet under ytterligare ett par år kommer att ha extra
kostnader till följd av omställningen från den tidigare
organisationen för forskningsfinansiering. Anslaget har
därför förstärkts med 5 miljoner kronor som överförts från
anslaget 26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar det
begärda anslagsbeloppet.
26:3 Rymdforskning
Anslaget utnyttjas för internationellt forskningssamarbete
inom ramen för Europeiska rymdorganet (ESA) och för stöd till
nationell grundforskning inom rymdområdet. Anslaget
disponeras av Rymdstyrelsen.
Regeringen föreslår för budgetåret 2003 att 152 335 000 kr
anvisas till anslaget 26:3 Rymdforskning. Regeringen föreslår
vidare att riksdagen skall bemyndiga regeringen att besluta
om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär
utgifter på högst 500 miljoner kronor under åren 2004-2008.
U t s k o t t e t har inget att invända mot regeringens
medelsberäkning och tillstyrker regeringens förslag.
26:4 Institutet för rymdfysik
Institutet för rymdfysik (IRF) har till uppgift att bedriva
forskning, utbildning, utvecklingsarbete samt mät- och
registreringsverksamhet inom främst områdena rymdfysik,
atmosfärfysik och rymdteknik.
Regeringen föreslår att riksdagen till institutet för nästa
budgetår anvisar 41 959 000 kr. IRF har under år 2002 som en
tillfällig åtgärd disponerat extra medel för att klara både
sitt ansvar för miljö- och atmosfärforskningen och sina ökade
kostnader i övrigt. Regeringen gör bedömningen att IRF
behöver tillföras extra medel även under budgetåret 2003.
Regeringen avser därför att låta IRF disponera 6,5 miljoner
kronor från anslaget 26:9 Särskilda utgifter för
forskningsändamål.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa begärt
anslagsbelopp om 41 959 000 kr till Institutet för rymdfysik.
26:5 Kungl. biblioteket
Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek. KB
samlar in, bevarar och tillhandahåller det svenska trycket
och förvärvar även viss utländsk litteratur om Sverige. KB
främjar informationsförsörjningen till svensk forskning genom
bl.a. det nationella databassystemet Libris och genom
insatser för att utveckla och förvalta ansvarsbibliotek inom
olika ämnesområden.
Regeringen föreslår att till KB för budgetåret 2003 anvisas
227 871 000 kr.
Inom ramen för KB:s anslag har hittills fördelats det
statliga bidraget till Stiftelsen Svenska Barnboksinstitutet
(SBI). SBI fungerar bl.a. som forskningsbibliotek inom
barnboksområdet. Regeringens budgetförslag innebär att
bidraget till SBI fr.o.m. år 2003 i stället fördelas via
anslaget 26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål.
Därför skall enligt förslaget 5,2 miljoner kronor överföras
från KB:s anslag till detta anslag. Regeringen anmärker att
överföringen inte påverkar storleken på bidraget till SBI och
inte heller KB:s ekonomiska utrymme för den egna
verksamheten. Barnboksinstitutet står fortfarande under
tillsyn av KB.
U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag.
Riksdagen bör till Kungl. biblioteket anvisa 227 871 000 kr
för nästa budgetår.
26:6 Polarforskningssekretariatet
Polarforskningssekretariatet främjar svensk polarforskning
genom att delta i planeringen av vetenskapliga expeditioner
till Arktis och Antarktis samt svara för den logistik och
utrustning som krävs för expeditioner till polartrakterna.
Sekretariatet är också ansvarig myndighet för prövning av
tillstånd för vistelse i Antarktis och utövar tillsyn över
svensk verksamhet i Antarktis.
Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 2003
anvisar 24 169 000 kr till Polarforskningssekretariatet.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar medel
under anslaget i enlighet med regeringens förslag.
26:7 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete
inom EU
Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU
(EU/FoU-rådet) främjar svenskt deltagande i EU:s ramprogram
för forskning och utveckling genom att erbjuda forskare,
lärosäten, företag m.fl. i Sverige information och rådgivning
i frågor som rör medverkan i dessa program. Rådet svarar
också för statistik och utvärdering som rör det svenska
deltagandet i programmen. EU/FoU-rådet är nationellt
kontaktorgan gentemot Europeiska kommissionen för frågor som
rör samarbetet inom EU:s forskningsprogram.
Regeringen föreslår att till EU/FoU-rådet för budgetåret
2003 anvisas 13 738 000 kr.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa begärt
anslagsbelopp.
26:8 Sunet
Sunet (Swedish University Computer Network) binder samman i
första hand universitet och högskolor, men också
folkbibliotek och länsmuseer i ett gemensamt datanätverk för
överföring av elektronisk information. Sunet finansieras
genom detta anslag samt genom avgifter från universitet och
högskolor. Anslaget disponeras av Vetenskapsrådet.
Regeringen föreslår att 38 647 000 kr anvisas under
anslaget för nästa budgetår. Intäkterna från den
avgiftsbelagda verksamheten beräknas till 124,5 miljoner
kronor för år 2003.
U t s k o t t e t har inget att erinra mot regeringens
medelsberäkning. Det begärda anslagsbeloppet på 38 647 000 kr
till Sunet för budgetåret 2003 bör anvisas av riksdagen.
26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål
För budgetåret 2003 föreslår regeringen att till Särskilda
utgifter för forskningsändamål anvisas 113 085 000 kr.
Vid beräkningen av anslaget har, som tidigare nämnts, 5
miljoner kronor överförts till anslaget 26:2 Vetenskapsrådet:
Förvaltning. Som också nämnts tillförs anslaget 5,2 miljoner
kronor från anslaget 26:5 Kungl. biblioteket för bidrag till
Svenska Barnboksinstitutet.
Regeringen avser att utnyttja anslaget för följande ändamål
med fördelning på anslagsposter:
- Bidrag till Kungl. Vetenskapsakademien
-
- Bidrag till Svenska institutet i Rom
-
- Bidrag till Svenska institutet i Athen
-
- Bidrag till Svenska forskningsinstitutet i
Istanbul
-
- Svenska Barnboksinstitutet
-
- Bidrag till Fulbrightkommissionen
-
- Bidrag till Institutet för Framtidsstudier
-
- Bidrag till IMEGO AB (tekniskt forskningsinstitut
i Göteborg)
-
- Bidrag till EISCAT (European Incoherent Scatter
Facility)
-
- Medel till Institutet för rymdfysik
-
- Nobelmuseum samt
-
- Till regeringens förfogande.
-
U t s k o t t e t, som inte har något att invända mot
medelsberäkningen under anslaget, föreslår att riksdagen
anvisar det begärda beloppet.
Vissa forskningsområden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden som rör
prioritering av viss forskning, nämligen om
elöverkänslighet, behandling av whiplashskador,
östrogenbehandlingens effekter på kvinnors hälsa,
fibromyalgi och sklerodermi, ävensom forskning inom
designområdet, om konsumentekonomi samt om kvinnors
företagande. Utskottet hänvisar bl.a. till att den
närmare fördelningen av de statliga
forskningsresurserna ankommer på
forskningsfinansierande myndigheter och på
universitet och högskolor.
Jämför reservation 28 (c).
Motionerna
I flera motioner läggs fram förslag om prioritering av vissa
forskningsområden.
Vänsterpartiet framhåller i motion 2002/03:MJ419 yrkande 7
betydelsen av fortsatt forskning för att vetenskapligt
fastställa elöverkänslighet. Motionärerna menar att det krävs
en allsidig forskning, där tekniker, medicinsk kompetens av
alla slag och människor som upplever dessa problem
samarbetar. Forskningen bör också inriktas mot att
dokumentera och utvärdera åtgärder för rehabilitering och
symtomlindring.
Enligt motion 2002/03:Bo268 (s) yrkande 5 bör det skyndsamt
övervägas att inrätta ett särskilt forskningsanslag för
utveckling av en fri och oberoende medicinsk forskning om
effekterna på hälsan av elektromagnetiska fält.
Även i motion 2002/03:Ub390 (mp) yrkande 1 begärs en
utredning om inrättande av ett nationellt forskningsprogram i
vad avser biologiska effekter av elektromagnetiska fält.
Programmet kan enligt motionären lämpligen inordnas i den nya
forskningsfinansieringen, men bör öronmärkas då det är av
starkt tvärvetenskaplig karaktär.
Forskning kring whiplash-skador efterfrågas i två motioner.
Enligt motion 2002/03:L278 (c) yrkande 1 har antalet
pisksnärtskador i trafiken mer än fördubblats bara under de
senaste två decennierna. Ökad forskning behövs om hur
skadorna uppkommer och kan förebyggas samt om
behandlingsmetoder. I motion 2002/03:T233 (mp) yrkande 1
framhåller motionären att forskning om metoder för behandling
av pisksnärtskada måste påskyndas.
Vikten av ytterligare forskning om östrogenbehandlingens
effekter på kvinnors hälsa betonas i motion 2002/03:Ub458
(s). Motionärerna menar att summan av risker och nytta hos
den enskilda kvinnan är okänd. De hänvisar till ett uttalande
av Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik
(SBU), att den kritiska granskningen av det vetenskapliga
faktaunderlaget visat på många kunskapsluckor. Denna
forskning som berör många kvinnor bör därför prioriteras.
Behovet av ökad medelstilldelning till grundforskning om
fibromyalgi understryks i motion 2002/03:Ub294 (m). Också i
motion 2002/03:Ub249 (c) yrkande 2 påtalas att mer forskning
behövs för att bl.a. klarlägga hur fibromyalgi uppkommer,
vilka förebyggande åtgärder som är möjliga och hur man kan
säkerställa en bra rehabilitering.
Enligt motion 2002/03:Ub232 (mp) yrkande 1 finns det i dag
ingen behandling som botar den reumatologiska sjukdomen
sklerodermi. En ökad forskning kring sjukdomen behövs.
Forskning inom designområdet lyfts fram i motion
2002/03:Ub335 (m) yrkande 1. Motionärerna anser att
konsthantverkets, formgivningens och industridesignens
historia, liksom den samtida designen, behöver både
dokumenteras och analyseras.
I motion 2002/03:Ub419 (s) pläderas för forskning om
konsumentekonomi som en ny inriktning inom samhällsekonomisk
forskning.
Centerpartiet framhåller i motion 2002/03:N306 yrkande 18 att
forskningen om kvinnors företagande måste öka. De kvinnliga
företagarnas historia är till stor del okänd. Motionärerna
anför att det är viktigt från tillväxtsynpunkt att underlätta
för kvinnors företagande. Ett synliggörande av kvinnliga
företagare kan komma att innebära att synen förändras på vem
som kan vara företagare och vad en företagare är.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena med
hänvisning till följande.
Utskottet erinrar om att statsmakterna vad gäller
resurserna till grundforskning endast fattar övergripande
beslut om fördelningen av de statliga forskningsmedlen. Den
närmare fördelningen av de statliga forskningsresurserna
ankommer på forskningsfinansierande myndigheter, som bl.a.
Vetenskapsrådet, och på universitet och högskolor, vilka har
att fatta beslut utifrån vetenskapliga kvalitetsbedömningar.
Genom bl.a. Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
(FAS) och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsliv (Formas) ges stöd till behovsstyrd forskning inom
respektive myndighets område. Också här är det myndigheten
som svarar för den närmare fördelningen av forskningsmedlen.
Som exempel på forskning som uppfyller såväl krav på hög
vetenskaplig kvalitet som samhällelig relevans vill utskottet
peka på de insatser som redan gjorts och görs inom ett område
som aktualiseras i flera av motionerna, nämligen
elektromagnetisk strålning och ohälsa. I regleringsbrevet för
budgetåret 2001 fick Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap (FAS) regeringens uppdrag att bevaka frågor
som rör forskning om elöverkänslighet. Genom bl.a. detta
forskningsråd finansieras nu ett flertal projekt om
elöverkänslighet och hithörande frågor. Enligt
regeringsbeslut i juni 2002 skall FAS vartannat år, med
början år 2003, dokumentera och informera om kunskapsläget.
6 Anslagen inom utgiftsområde 16
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen för budgetåret 2003
anvisar anslagen inom utgiftsområde 16 enligt
regeringens förslag.
Jämför särskilda yttranden 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och
4 (c).
Regeringens och oppositionspartiernas förslag
En sammanställning av regeringens och oppositionspartiernas
budgetförslag för utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning finns i bilaga 2 till detta betänkande.
Utskottet har i avsnitten 2 Barnomsorg och skola, 3
Högskoleverksamhet, 4 Vissa centrala myndigheter och 5
Nationella och internationella forskningsresurser m.m.
redogjort för innehållet i förslagen.
Utskottets ställningstagande
I de föregående avsnitten har utskottet redovisat sin
bedömning av regeringens och oppositionspartiernas förslag
inom olika delar av utgiftsområdet och där tagit ställning
till samtliga berörda yrkanden. Utskottet har tillstyrkt
regeringens förslag.
Utskottet föreslår att riksdagen för budgetåret 2003
anvisar anslagen inom utgiftsområde 16 enligt regeringens
förslag (kolumnen Regeringens förslag i bilaga 2).
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden
har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Införande av nationell skolpeng (punkt 1) - m
av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Per Bill (m) och Anna
Ibrisagic (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motionerna
2002/03:Ub298 yrkande 5,
2002/03:Ub558 yrkande 19 och
2002/03:Fi231 yrkande 14 i denna del
och bifaller delvis
2002/03:Ub212 yrkande 3.
Riksdagen avslår därmed motionerna
2002/03:Ub229 yrkande 9,
2002/03:Ub244 yrkande 28,
2002/03:Fi232 yrkande 17 i denna del och
2002/03:N397 yrkande 15.
Ställningstagande
Moderaterna förordar att staten övertar ansvaret för
grundskolans finansiering från kommunerna fr.o.m. 2004. Under
ett nytt anslag anslås 70 miljarder kronor. Kostnadsansvaret
övertas inom ramen för ett system i vilket staten liksom
tidigare fastställer mål, men nu också skall fastställa
ersättningsnivåer inom ett system som vi valt att kalla
nationell skolpeng. Införandet av en nationell skolpeng
säkrar resurser till grundskolan och utgör en viktig faktor
för god undervisningskvalitet. Den nationella skolpengen
betalas ut till den skola som eleven valt för att täcka
kostnaderna för elevens skolgång. Resurser för elever med
behov av särskilt stöd anvisas särskilt utöver den vanliga
skolpengen. Det är respektive skolledning som ska göra de
ekonomiska och pedagogiska prioriteringarna i stället för den
styrning genom statliga projektpengar som sker i dag (jfr
särskilt yttrande 8). Moderaterna menar att konsekvensen av
förslaget med nationell skolpeng är att ett system skapas som
skiljer på finansiering, drift och utvärdering. Staten svarar
för finansieringen av skolpengen. Skolverket beviljar och
drar in tillstånd för skolhuvudmän och fördelar skolpengen.
Driften av respektive skola sköts av skolhuvudmannen. Att
skolpengen tilldelas skolorna direkt innebär en radikal
minskning av risken för politisk styrning och en lika radikal
förstärkning av de professionella lärarnas och skolledarnas
ansvar och inflytande. Skolpengen undanröjer de hinder som de
kommunala skolorna i dag har när det gäller att tillgodose
sina elevers intressen.
2. Införande av nationell skolpeng (punkt 1) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motionerna
2002/03:Ub229 yrkande 9,
2002/03:Ub244 yrkande 28,
2002/03:Fi232 yrkande 17 i denna del och
2002/03:N397 yrkande 15
samt avslår motionerna
2002/03:Ub212 yrkande 3,
2002/03:Ub298 yrkande 5,
2002/03:Ub558 yrkande 19 och
2002/03:Fi231 yrkande 14 i denna del.
Ställningstagande
Folkpartiet anser att ett av den socialdemokratiska
skolpolitikens största misstag var kommunaliseringen av
skolan. I dag råder så olika ekonomiska villkor för skolor i
olika kommuner att utbildningens kvalitet inte blir likvärdig
över landet. Den pedagogiska professionens inflytande i
skolan har minskat till förmån för kommunalpolitikers och
kommunaltjänstemäns. Vi menar att införandet av en nationell
skolpeng som staten ansvarar för innebär att utbildningen
blir likvärdig. Skolpengen betalas ut till den skola eleven
väljer att gå i, oavsett om det är en skola i elevens egen
kommun, en annan kommun eller i en fristående skola. En
fjärdedel av resurserna, 17 miljarder kronor beräknat från
dagens kostnader, skall öronmärkas till elever i behov av
särskilt stöd och till skolor i utsatta områden, t.ex. i
invandrartäta eller starkt segregerade områden. Föräldrar med
låg utbildning och dåliga svenskkunskaper skall inte behöva
se utanförskapet föras vidare till nästa generation. En
nationell skolpeng innebär en decentralisering av makten till
den enskilda skolan genom att kommunernas inflytande minskar.
3. Införande av skolpeng för funktionshindrade (punkt
2) - m
av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Per Bill (m) och Anna
Ibrisagic (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motion
2002/03:Ub558 yrkande 18.
Ställningstagande
För att säkerställa funktionshindrade elevers valmöjlighet
och jämlikhet med andra elever har vi skapat ett nytt anslag,
Skolpeng för funktionshindrade. År 2004 bör 300 miljoner
kronor tillföras detta anslag.
4. Publicering av kvalitetsgranskningar (punkt 3) - m
av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Per Bill (m) och Anna
Ibrisagic (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motion
2002/03:Ub212 yrkandena 2 och 4.
Ställningstagande
Moderaterna anser att kvalitetsgranskningen av skolan är så
viktig att den måste ökas både i omfattning och kvalitet.
Resultaten av kvalitetsgranskningen bör publiceras löpande,
så att lärare, föräldrar och elever kan ta del av resultaten.
För att elever och föräldrar skall kunna göra rationella val
måste transparensen i skolan öka. Kvalitetsgranskningen av
både de skolor som har goda resultat och de skolor som inte
fullgör sin uppgift på ett fullgott sätt måste tydliggöras
och publiceras. Detta bör Skolverket få i uppgift att se
till. Då det nationella kvalitetsgranskningsinstitut som
Moderaterna föreslagit inrättas skall institutet ges i
uppgift att publicera vilka skolor som lyckas väl med att
uppfylla de nationella kvalitetsmålen.
5. Nationellt kvalitetsinstitut m.m. (punkt 5) - m, fp,
kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger
Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Anna
Ibrisagic (m) och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motionerna
2002/03:Ub229 yrkandena 16 och 17,
2002/03:Ub239 yrkande 4
2002/03:Ub244 yrkande 32,
2002/03:Ub336 yrkande 9,
2002/03:Ub412 och
2002/03:Ub417 yrkande 20
samt avslår motion
2002/03:Ub212 yrkande 1.
Ställningstagande
Vi anser att utvärderingen av skolornas resultat måste
förbättras. Ett nytt självständigt organ behövs, som
uteslutande har uppföljning och kvalitetsgranskning som
uppgift. Denna inspektionsmyndighet skall inte ägna sig åt
utvecklingsarbete. Det nya organet skall delvis självt kunna
formulera sitt program för kvalitetsutvärdering av skolan.
Regeringen skall inte få ge uppdrag till organet i den
omfattningen att organets egna granskningar åsidosätts. Den
fasta organisationen skall vara liten, men till den skall
kopplas erfarna lärare, skolforskare och företrädare för
kvalitetsmätare.
6. Insatser mot läs- och skrivsvårigheter (punkt 7) -
m, fp, kd, c
av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger
Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Anna
Ibrisagic (m) och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motion
2002/03:Ub336 yrkande 8.
Ställningstagande
Det finns i dag stora brister i elevernas kunskaper i svenska
och matematik. Vi vill satsa speciellt på läs- och
skrivutveckling samt matematik. Dyslexi och dyskalkyli är
inte oöverstigliga problem om eleven får det stöd och den
hjälp som behövs för att lyckas i skolan. Oavsett anledningen
till elevens svårigheter behövs insatser såsom extra
undervisning, särskilda hjälpmedel eller specialundervisning.
Avgörande för många elever är om de kan få undervisning
enskilt eller i mindre grupp under vissa perioder. Vi menar
att Skolverket bör få i uppdrag att sammanställa en nationell
erfarenhetsbas med exempel på hur man arbetar med läs- och
skrivproblem i olika skolor. De erfarenheter som gjorts i
skolor som kommit långt när det gäller att utveckla
pedagogiken för elever med svårigheter i basämnena skall
komma alla skolor till del. Vi anser också att varje elev
skall ha tillgång till läromedel som är aktuella och av god
kvalitet. Det utvecklar såväl kreativiteten som lusten att
lära. Det behövs också en satsning på läsning och böcker i
skolorna. Satsningar på läsning av skönlitteratur i skolan
har visat sig vara en framgångsrik metod för att stimulera
läsintresse och utveckla läsförmåga. Alla elever skall ha
tillgång till ett skolbibliotek av hög kvalitet eller ett
folkbibliotek.
7. Ekeskolan och Hällsboskolan (punkt 8) - m, kd
av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger Davidson (kd), Per
Bill (m) och Anna Ibrisagic (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motionerna
2002/03:Ub213 yrkandena 1-3,
2002/03:Ub214 yrkandena 4 och 5,
2002/03:Ub219 yrkande 4,
2002/03:Ub443 yrkande 9 och
2002/03:Ub521
samt avslår motion
2002/03:Ub429 yrkande 20.
Ställningstagande
Vi menar att staten har ett särskilt ansvar för skolan för
barn med funktionshinder och att statens huvudmannaskap för
specialskolan därför bör kvarstå. Det finns en uppenbar risk
att nedläggningsbeslutet av de fasta skoldelarna vid
Ekeskolan och Hällsboskolan kommer att innebära att många
elever med multihandikapp inte kommer att få den hjälp de
behöver. Det går inte att bortse från att en del barn har
mycket speciella behov som inte kan klaras i varje kommun och
att samtliga kommuner heller inte kan nå den nivå på
specialpedagogik som en nationell specialskola har. Det är
orimligt att tro att landets alla kommuner skall kunna nå
samma kunskapsnivå som en specialskola. Samtidigt som de
fasta skoldelarna läggs ned växer kön av elever som önskar få
sin undervisning förlagd till just Ekeskolan eller
Hällsboskolan. Vi anser att det är nödvändigt att de fasta
skoldelarna får vara kvar och utvecklas vid dessa skolor för
att möta behoven hos denna mycket utsatta grupp barn.
Moderaterna och Kristdemokraterna har i sina budgetmotioner
avsatt medel för att förstärka kvaliteten och
tillgängligheten i specialskolan respektive för att återföra
de fasta skoldelarna till de båda skolorna.
8. Ekeskolan och Hällsboskolan (punkt 8) - fp, c
av Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp) och Håkan
Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motion
2002/03:Ub429 yrkande 20
samt avslår motionerna
2002/03:Ub213 yrkandena 1-3,
2002/03:Ub214 yrkandena 4 och 5,
2002/03:Ub219 yrkande 4,
2002/03:Ub443 yrkande 9 och
2002/03:Ub521.
Ställningstagande
Föräldrar och elever motsatte sig nedläggningen av Ekeskolan
och Hällsboskolan och tyckte att den specialkompetens som
hade byggts upp vid dessa skolor skulle få finnas samlad. Vi
anser att utgångspunkten för en politik för funktionshindrade
barn och ungdomar borde vara deras egna upplevelser av
situationen. Barnen skall ha en rättighet och inte en
skyldighet att gå integrerat. Segregation kan vara något
positivt när den är självvald. Vi anser att beslutet att
stänga den fasta skoldelen på Ekeskolan skall omprövas.
9. Gymnasieskola för gravt hörselskadade och döva
(punkt 9) - fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och Ana Maria
Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed delvis
motion
2002/03:Ub371.
Ställningstagande
I dag skickas de flesta gravt hörselskadade eller döva elever
från Stockholm till Örebro för att gå i gymnasieskolan. Vi
menar att det finns argument för en ny gymnasieskola i
Stockholm, bl.a. är det svårt för eleverna att skiljas från
familj och kamratkrets under tonårstiden, och
inackorderingarna i Örebro uppfyller inte alltid de krav som
en bra bostad för unga handikappade ställer. Ersättningen för
boende utanför hemorten skulle dessutom bortfalla när
eleverna stannar i Stockholm, och detta skulle leda till en
statlig besparing på 100 000 kr per elev och läsår. Vi
föreslår att möjligheterna att inrätta lokala gymnasier för
gravt hörselskadade och döva elever bör förbättras.
10.Barnomsorgspeng (punkt 10) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motion
2002/03:Ub509 yrkande 9.
Ställningstagande
Folkpartiet vill att alla kommuner skall bli skyldiga att
lämna bidrag till enskild förskoleverksamhet och enskild
skolbarnsomsorg om verksamheten uppfyller de kvalitetskrav
som ställs. Kommunerna skall ge föräldrarna en
barnomsorgspeng som de kan använda för att bekosta vilken
barnomsorg de vill - kommunal förskola, enskild förskola
eller familjedaghem. Utöver en sådan kommunal barnomsorgspeng
vill Folkpartiet att staten skall erbjuda föräldrar 40 000 kr
per barn. Pengarna skall föräldrarna fritt kunna använda
under tiden fram till skolstart till att t.ex. betala
barnomsorg, gå ned i arbetstid eller bygga om huset så att
det bättre passar barnen.
11.Barnomsorgskonto (punkt 11) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 11 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motion
2002/03:Sf380 yrkande 22
samt bifaller delvis motion
2002/03:Sf335 yrkande 8.
Ställningstagande
Kristdemokraterna föreslår att ett barnomsorgskonto på 80 000
kr för barn som fyller ett år införs från den 1 juli 2003.
Maximalt får 40 000 kr tas ut per barn per år. De barn som
när reformen införs fyller två år får ett barnomsorgskonto på
40 000 kr. Om barnet helt eller delvis har plats inom
kommunalt finansierad barnomsorg reduceras beloppet. Beloppet
är inte skattepliktigt. Taket för barnomsorgsavgifterna
(maxtaxan) är kvar, men kommunerna åläggs att utforma och
utföra deltidstaxa i minst tre nivåer under taket. Den som
nyttjar den offentligt finansierade barnomsorgen mindre skall
inte betala lika mycket som den som utnyttjar den i större
utsträckning. Kristdemokraterna menar att det är viktigt att
ge föräldrarna såväl ansvaret som resurserna för att själva
kunna utforma sin vardag och kunna välja den barnomsorgsform
som de anser bäst.
12. Fördelningen av studieplatser för vuxna
(punkt 12) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Riksdagen bifaller därmed motion
2002/03:Ub429 yrkande 19.
Ställningstagande
Centerpartiet anser att studieförbunden bör tillföras 5 000
platser åren 2003-2005 genom en omfördelning av det totala
antalet årsstudieplatser inom det nya statsbidraget till
kommunal vuxenutbildning. Bidraget är beräknat till ca 46 500
platser. Av dessa platser har beräknats att ett statsbidrag
motsvarande drygt 7 000 årsstudieplatser skall gå till
folkhögskolan. Dessa bör således utökas med 5 000 platser.
13.Principer för resursfördelning till grundläggande
högskoleutbildning (punkt 13) - m, fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger
Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp) och Anna
Ibrisagic (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2002/03:Ub448 yrkande 5,
2002/03:Ub486 yrkande 8,
2002/03:N305 yrkande 4 och
2002/03:N397 yrkande 16,
bifaller delvis motionerna
2002/03:Ub323 yrkande 1 och
2002/03:Fi231 yrkande 14 i denna del
och avslår motionerna
2002/03:Ub378,
2002/03:Ub429 yrkande 3,
2002/03:Ub450 och
2002/03:Ub524.
Ställningstagande
Statens politik på högskoleområdet har ibland prägeln av
regionalpolitik, där studenternas önskemål och
undervisningens och forskningens kvalitet får stå tillbaka.
Vi anser att resursfördelningen till grundutbildningen måste
utgå från studenternas egna val både av utbildning och av
lärosäte. Sökandetrycket skall alltså tillmätas stor
betydelse, vilket inte är fallet i dag.
14.Dimensionering och lokalisering av utbildning inom
vårdområdet (punkt 15) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 15 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:So509 yrkande 7
och avslår motionerna
2002/03:Ub242,
2002/03:Ub403,
2002/03:Ub407 och
2002/03:Ub428.
Ställningstagande
Behovet av att rekonstruera hälso- och sjukvården, utveckla
äldreomsorgen och återställa personalens framtidstro och
arbetsglädje måste beaktas särskilt under de närmaste åren.
För att möta behoven måste fler utbildningsplatser skapas för
både läkar- och sjuksköterskeprogrammen och inom
gymnasieskolans omvårdnadsprogram. Kristdemokraterna anser
också att sökandetrycket skall tillmätas stor betydelse vid
resursfördelningen inom högskolan. I år var söktrycket för
läkarutbildningen enligt VHS så stort att det på en del
lärosäten inte ens har räckt med maxpoäng för att komma in.
Lotten avgjorde vem bland de sökande som skulle få bli
läkare. En sådan ordning är orimlig, och platstilldelningen
till läkarutbildningen måste öka för att bättre svara mot
söktrycket.
15.Utbildning av speciallärare (punkt 16) - m
av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Per Bill (m) och Anna
Ibrisagic (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub214 yrkande 9
och bifaller delvis motion
2002/03:Ub239 yrkande 6.
Ställningstagande
Den "förnyade" lärarutbildning som riksdagen beslutade om för
två år sedan innebär att kravet på lärarnas ämneskunskap
minskar, vilket är ett huvudskäl till att vi moderater
motsatte oss reformen. Den modell för att förse skolan med
speciallärare som utskottsmajoriteten anvisar är ingen
lösning. Den rådande bristen på speciallärare måste tas på
allvar. Det behövs också en betydande utbildning och
rekrytering av specialpedagoger de kommande åren, och dessa
måste ges större möjligheter att utveckla egna verksamheter.
16.Utbildning av speciallärare (punkt 16) - fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och Ana Maria
Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub239 yrkande 6
och bifaller delvis motion
2002/03:Ub214 yrkande 9.
Ställningstagande
Det är mycket olyckligt att utbildningen av speciallärare,
med inriktning på att undervisa enskilt eller i grupp, har
upphört. Påbyggnadsutbildningen till specialpedagogexamen är
inriktad inte i första hand på att hjälpa elever enskilt
eller i mindre grupp, utan att på att vara ett stöd för de
andra lärarna på skolan. Vi anser att det omedelbart bör
startas en ordentlig speciallärarutbildning med det tydliga
syftet att kunna hjälpa elever med särskilt behov av stöd,
enskilt eller i mindre grupp.
17.Utbildning av lärare i teckenspråk (punkt 17) - kd,
c
av Inger Davidson (kd) och Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub372 yrkandena 1 och 2,
bifaller delvis motion
2002/03:Ub230 yrkande 1
och avslår motion
2002/03:Ub230 yrkande 2.
Ställningstagande
Teckenspråket är erkänt som dövas första språk, och det är
även erkänt som ett språk bland andra som kan läsas i
grundskola och gymnasieskola. Det innebär att staten bör ha
hela ansvaret för utbildningen av de lärare som skall
undervisa i teckenspråk. Ett stort problem i Sverige i dag är
bristen på, eller snarare avsaknaden av, en adekvat
teckenspråkslärarutbildning. Det krävs krafttag för att
tillgängligheten i samhället för döva skall förbättras.
Staten bör enligt vår mening vidta åtgärder för att öka
antalet utbildade teckenspråkslärare och ge
kompetensutveckling åt de många outbildade lärare som
undervisar hörande elever i teckenspråk.
18.Kompletteringsutbildning för utländska akademiker
(punkt 20) - m, fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger
Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp) och Anna
Ibrisagic (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:A207 yrkande 4
och bifaller delvis motion
2002/03:Ub547.
Ställningstagande
Det är ett allvarligt missförhållande att så många akademiker
med utländsk utbildning går arbetslösa, städar eller kör taxi
i stället för att utöva sina yrken här. Det som behövs,
förutom en förändring av attityderna hos svenska myndigheter,
är en mångfald av korta och intensiva högskoleutbildningar
som direkt underlättar dessa akademikers inträde i det
svenska yrkeslivet. Sådana saknas alltjämt, vilket vi anser
oförsvarligt.
19.Doktorandtjänster (punkt 24) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 24 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub489 yrkandena 21 och 22.
Ställningstagande
Grundtanken i den reform av forskarutbildningen som
genomfördes för några år sedan var riktig, nämligen att alla
forskarstuderande skall ha en rimlig social situation. Likväl
kvarstår en mängd praktiska problem i form av faktiska
anställningsstopp och olika försök vid många lärosäten att
komma undan regelverket. För att komma till rätta med
problemen är det viktigt att resurser satsas på att omvandla
utbildningsbidrag till doktorandtjänster. Detta är av
särskilt stor vikt inom humaniora och samhällsvetenskap, där
problemen är störst i dagsläget. Satsningar på
doktorandtjänster är viktiga för att långsiktigt skapa bättre
villkor för forskningen och ge doktoranden bättre ekonomiska
villkor och ökad social trygghet. Forskarstuderande skall
inte behöva ha stipendier som huvudsaklig inkomstkälla. Det
är viktigt att alla berörda respekterar regeringens förbud
mot att använda statsmedel till stipendier.
20.Kravet på full kostnadstäckning (punkt 26) - m
av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Per Bill (m) och Anna
Ibrisagic (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub278.
Ställningstagande
Cancerfonden, som är en ideell organisation med brett
folkligt stöd, är huvudfinansiär av cancerforskningen i
Sverige. Genom en rad initiativ under årens lopp har
Cancerfonden bidragit till att svensk cancerforskning på
flera områden blivit världsledande. Enligt en flerårig praxis
har universitet och högskolor tidigare inte debiterat
Cancerfonden lokalkostnader för de projekt som fonden
finansierar. Ett påslag på 12 % på anslagen, för att täcka de
merkostnader som universiteten har t.ex. för administration,
har accepterats av fonden som rimligt, men de ytterligare
höjningar av påslaget som nu krävs innebär för Cancerfonden
att forskningsprojekt av betydande omfattning inte kommer att
kunna finansieras. Påslaget bör därför fortsatt stanna vid 12
%, och undantaget för lokalkostnader bör bestå.
21.Fristående högskolor (punkt 29) - m
av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Per Bill (m) och Anna
Ibrisagic (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub558 yrkande 25.
Ställningstagande
Utvecklingen vid Chalmers tekniska högskola och Högskolan i
Jönköping, som frigjordes från staten och ombildades till
stiftelser år 1994, har varit utomordentligt positiv. Vi
anser att man bör gå vidare och avsätta 2 miljarder kronor år
2005 för att upprätta ytterligare två fristående universitet.
22.Inrättande av ett oberoende kvalitetsinstitut för
den högre utbildningen m.m. (punkt 31) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub323 yrkandena 10 och 11.
Ställningstagande
Högskoleverkets ställning som ämbetsverk under regeringen kan
i längden försvaga verkets möjligheter att bedriva en
självständig granskning av kvaliteten vid landets universitet
och högskolor. Den viktigaste utvärderingen av de svenska
läroanstalternas insatser, nämligen av deras förmåga att
bedriva en för studenterna högkvalitativ utbildning, måste i
stället utövas av andra institutioner, vilkas arbete inte
riskerar att politiseras. Man bör överväga att bryta ut
kvalitetsgranskningen ur Högskoleverket och placera den i en
självständig institution, ett oberoende kvalitetsinstitut
utom räckhåll för politisk och ekonomisk styrning från
regeringen. Institutet bör bestå av representanter för
ämnesområden, discipliner och vetenskapliga tidskrifter.
Högskoleverkets roll bör renodlas till ren
myndighetsutövning. Verket skall t.ex., liksom nu, kunna dra
in examensrättigheter för utbildningar som inte upprätthåller
kvalitetskraven.
23.Granskning av kvalitetsarbetet inom Sveriges
nätuniversitets distansutbildning m.m. (punkt 32) -
v
av Lennart Gustavsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 32 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub312 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
För närvarande saknas utvärderingar av kvaliteten på de
distansburna kurser som ges via Sveriges nätuniversitet.
Högskoleverket bör därför få i uppdrag att särskilt granska
kvalitetsarbetet inom distansutbildningen. Det är också
viktigt att studenternas inflytande på distansutbildningarna
håller en tillräckligt hög nivå. En del av de extra
resurserna till distansutbildningen bör användas för att
säkerställa detta.
24.Omprövning av Centrala studiestödsnämndens roll
(punkt 33) - m, fp, kd
av Ulf Nilsson (fp), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Inger
Davidson (kd), Per Bill (m), Ana Maria Narti (fp) och Anna
Ibrisagic (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2002/03:Ub338 yrkande 1 och
2002/03:Ub452 yrkande 9
samt bifaller delvis motion
2002/03:Ub297 yrkande 1.
Ställningstagande
Vi anser att det nu är hög tid att göra en omprövning av
Centrala studiestödsnämndens (CSN) roll. Myndighetens de
facto-monopol på studielånsmarknaden måste brytas och
verksamheten konkurrensutsättas. CSN har visat tydliga prov
på att inte kunna sköta sitt uppdrag. Handläggningstiderna är
för långa, och det är inte realistiskt för studenten att
försöka sköta kontakterna med myndigheten per telefon.
Studielånsmarknaden måste öppnas för verklig konkurrens från
banker och andra finansiella institut. På så sätt kan
effektiviteten i administrationen av studielånen främjas,
liksom graden av service gentemot studenterna. I ett system
med en friare studielånsmarknad kommer det dock fortfarande
att finnas behov av en statlig myndighet som fattar beslut om
vilka personer som har rätt att omfattas av den offentliga
studiefinansieringen. Staten bör också fortsättningsvis vara
garant för lånen.
25. Införande av en s.k. omvänd straffavgift för
Centrala studiestödsnämnden (punkt 34) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 34 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub338 yrkande 2.
Ställningstagande
Effektiviteten i administrationen av studielånen måste
omedelbart skärpas. Vi anser att det skall införas en
skyldighet för Centrala studiestödsnämnden att betala
straffavgift till studenter som inte får sina studiemedel i
tid, t.ex. på grund av långa handläggningstider eller annat
byråkratiskt krångel. En sådan straffavgift skall också
utbetalas om studenten inte får information eller svar på
ansökan inom en viss tid.
26.Utredning om konsekvenserna av obalansen i
medelstilldelning mellan olika vetenskapsområden
m.m. (punkt 35) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 35 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub449 yrkandena 3 och 4.
Ställningstagande
Kristdemokraterna kan inte acceptera en resursfördelning som
så ensidigt som dagens premierar forskning inom teknik och
naturvetenskap. Ett exempel på detta är fördelningen av
forskningsresurserna inom Vetenskapsrådet. Den humanistiska
och medicinska forskningen måste uppvärderas. Forskning inom
humaniora, kring människan, är av avgörande betydelse för
samhällsutvecklingen, även om värdet av forskningen är svårt
att mäta i ekonomiska termer. Det är kunskap inom humaniora
som är resonansbotten till vårt samhälles värdegrund.
Kristdemokraterna anser också att den medicinska mer
patientnära forskningen är satt på undantag. En utredning bör
tillsättas om konsekvenserna av obalansen i medelstilldelning
mellan olika vetenskapsområden.
27.Lättillgänglig information om forskningsresultat
(punkt 36) - kd
av Inger Davidson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 36 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Ub449 yrkande 10.
Ställningstagande
Forskningsresultaten är ofta svårtillgängliga för icke-
experter. Vetenskapsrådet har till uppgift att informera om
svensk forskning, men informationen har inte nått ut i
önskvärd grad. Att t.ex. göra kunskap om teknik mer
tillgänglig för allmänheten öppnar möjligheter för folkligt
deltagande i debatter och beslut i ett komplicerat tekniskt
samhälle. Jag ser det som angeläget att lättillgänglig
information om forskningsresultat presenteras. Denna bör
relateras till olika målgrupper beroende på innehåll. Därmed
kan kommunikationen mellan forskare och övriga medborgare
förbättras.
28.Forskning om kvinnors företagande (punkt 44) - c
av Håkan Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 44 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:N306 yrkande 18.
Ställningstagande
Det behövs mer forskning om kvinnors företag och kvinnliga
företagare. Deras historia är nämligen till stor del okänd.
Att underlätta för kvinnor att starta företag är viktigt från
tillväxtsynpunkt och för att öka kvinnors självbestämmande.
Ett synliggörande av kvinnliga företagare kan komma att
innebära att synen förändras på vem som kan vara företagare
och vad en företagare är.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande
särskilda yttranden. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas
i yttrandet.
1. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning för budgetåret (punkt 45) - m
av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Per Bill (m) och Anna
Ibrisagic (m).
Utbildningsutskottet har under beredningen av detta
betänkande arbetat under förutsättningen att en
riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater,
vänsterpartister och miljöpartister den 4 december 2002
kommer att fastställa ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av
statens inkomster avseende 2003 samt besluta om preliminära
utgiftstak för år 2004.
Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner
förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken. Ett
övergripande mål för den ekonomiska politiken bör vara att
möjliggöra ökad tillväxt. Då måste utgiftskvoten sänkas. För
detta krävs bl.a. en moderniserad arbetsmarknad,
avregleringar, sänkta skatter och lägre offentliga utgifter.
Antalet sjukskrivna och förtidspensionerade måste minskas
genom att sjukvård och rehabilitering förbättras.
Våra förslag syftar också till att skapa förutsättningar
för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande Sverige.
Vi vill satsa på en utbildning som ger alla större
möjligheter till ett rikare liv. Genom en större enskild
sektor och ett starkare civilt samhälle kan både företag och
människor växa. Ännu fler kan komma in på den ordinarie
arbetsmarknaden. Den sociala tryggheten ökar också i andra
bemärkelser genom att hushållen får en större ekonomisk
självständighet. Friheten att välja bidrar till mångfald, en
bättre kvalitet och en större trygghet. De enskilda
människorna får ett större inflytande över sina liv.
Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner
och bidrag till omfattande skattesänkningar för alla, främst
låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor
som är i störst behov av gemensamma insatser och som har små
eller inga möjligheter att påverka sin egen situation. Vi
slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser för
att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de
uppgifter som måste vara gemensamma. Avsevärda resurser
tillförs t.ex. för att bryta den ökade sjukfrånvaron och de
ökade förtidspensioneringarna.
Vårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,
anslagsfördelning och skatteförändringar - bör ses som en
helhet där inte någon eller några delar kan brytas ut och
behandlas isolerat från de andra. Eftersom finansutskottets
majoritet i sitt förslag till utgiftsramar har valt en annan
inriktning av politiken, deltar vi inte i det nu aktuella
beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 16. Våra
förslag till anslagsbelopp framgår av bilaga 2 till detta
betänkande.
Vi vill att en barnskola införs och reserverar därför 300
miljoner kronor för detta ändamål. Vi menar att det finns ett
behov av att stärka förskolebarnens skolförberedelser. Det
bör ges möjlighet att förskoleklassen får bilda bas för en
utbyggd barnskola med tydliga pedagogiska ambitioner.
Barnskolan skall tillsammans med förskoleklassen bilda en
egen skolform och således inte vara en del av förskolans
barnomsorg. Den skall vara ett alternativ och komplement till
förskolans verksamhet. Därmed tar vi ställning för att den
skolförberedande förskoleverksamheten skall kunna utvecklas
utifrån de specifika förutsättningar och möjligheter som små
barn har.
Moderaterna anser vidare att en nödvändig åtgärd för att
lyfta kvaliteten i skolan är att uppföljning och utvärdering
förbättras och blir mer tillgänglig för elever, föräldrar och
personal. Av den anledningen reserverar vi 72 253 000 kr för
att bygga upp ett fristående nationellt kvalitetsinstitut med
början den 1 januari 2003. Vi beskriver ett sådant organ
närmare i en reservation tillsammans med Folkpartiet,
Kristdemokraterna och Centerpartiet. Moderaterna avvisar
regeringens förslag om en ny skolutvecklingsmyndighet. Vår
myndighetsstruktur innebär också att vissa delar av
Skolverkets verksamhet flyttas över till det fristående
institutet. Tillsynsverksamhet och tillståndsgivning för
skolan är kvar hos Skolverket, och Skolverkets kvarvarande
verksamhet förs samman med Specialpedagogiska institutet.
Anslaget för Specialpedagogiska institutet utgår således, och
i stället anvisas sammantaget 535 236 000 kr till Statens
skolverk.
På grund av att bristen på anpassade läromedel för elever
med handikapp fortfarande är ett problem föreslår Moderaterna
ytterligare 1 147 000 kr på anslaget Skolutveckling och
produktion av läromedel för elever med funktionshinder. När
det gäller Specialskolemyndigheten anser vi att behovet av
statliga specialskolor är större än vad regeringen anser. För
att säkerställa hög kvalitet i undervisningen och vid
resurscentrum föreslår vi 121 497 000 kr mer än regeringen
under anslaget för Specialskolemyndigheten.
Moderaterna avvisar regeringens förslag om Bidrag till
vissa organisationer för uppsökande verksamhet.
Under ett nytt anslag, Vuxnas utbildning, anvisas 3 294 331
000 kr. Medlen överförs dels från utgiftsområde 17, anslag
25:1 Bidrag till folkbildningen, dels från Statligt stöd för
vuxna, dels från Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning.
Under det nya anslaget anvisar vi således medel för
utfasningen av Kunskapslyftet, folkhögskolor och kvalificerad
yrkesutbildning. Vår anslagsram ger utrymme för en kraftig
ökning av antalet platser inom den kvalificerade
yrkesutbildningen. För denna utbildning anslås medel
motsvarande 21 200 platser för 2003 och för
folkhögskoleutbildningen motsvarande 20 000 platser 2003. Vi
anser att det är viktigt att alla som vill ha ett arbete
också skall ha möjligheter att få det. Om detta skall bli
möjligt är det nödvändigt att bl.a. kraftigt öka satsningen
på kvalificerad yrkesutbildning. Regeringens satsning har
varit alltför liten.
Vi vill inleda en successiv återuppbyggnad av anslagen till
grundutbildning i högskolan genom att tillföra universitet
och högskolor ökade resurser. Sammanlagt vill vi tillföra
drygt 146 miljoner kronor utöver regeringens förslag. I vårt
budgetalternativ samlas alla medel till grundläggande
utbildning under ett anslag, som skall fördelas mellan
lärosätena med utgångspunkt i studenternas val. Även
forskning och forskarutbildning tillförs i vårt förslag mer
pengar, drygt 621 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
Syftet är att ge den fria forskningen en välbehövlig
förstärkning och stärka finansieringen av doktorander. Vi
vill trygga möjligheterna att bedriva verksamhet och
forskning i alternativa driftformer och föreslår därför
ytterligare 20 miljoner kronor under anslag 25:71 Enskilda
utbildningsanordnare på högskoleområdet. Under anslag 25:72
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.
föreslår vi ett lägre belopp än regeringen, eftersom vi anser
att inga medel skall anslås till Rekryteringsdelegationen och
att anslagsposten till regeringens disposition är alltför väl
tilltagen.
Centrala studiestödsnämnden tillförs 140 miljoner kronor i
vårt budgetalternativ. Anledningen är att vi anser att
myndigheten inte skall få disponera avgifter på det sätt som
regeringen medger. Tekniken är ett sätt att kringgå
budgetramen. I praktiken innebär vårt förslag en mindre
driftram för nämnden, som vi också vill konkurrensutsätta. Vi
vill att anslaget Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område m.m. skall minskas med 10
miljoner kronor.
Under ett nytt anslag 26:10 Ökade satsningar på
Vetenskapsrådet och Nationellt institut för hälsa och medicin
föreslår vi att riksdagen anvisar 155 389 000 kr. Medlen
skall användas som en förstärkning av den fria forskningen
och som en grund för utveckling av ämnesrådet för medicin
till en svensk motsvarighet till National Institutes of
Health i USA.
2. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning för budgetåret (punkt 45) - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Folkpartiet liberalerna har i parti- och kommittémotioner
förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken och
budgetpolitiken samt andra utgiftsramar än dem som
finansutskottet nyligen har föreslagit riksdagen att
fastställa. Folkpartiets budgetförslag för år 2003 innebär i
sina huvuddrag sänkta skatter på arbete och företagande i
syfte att uppnå en långsiktig och uthållig tillväxt. Det
syftar också till en mera rättvis skattepolitik för bl.a.
barnfamiljer. Våra utgiftsökningar avser främst bistånd,
utbildning och forskning, vård och omsorg, förbättringar för
handikappade, åtgärder mot ohälsan samt satsningar på miljö
och rättssäkerhet. Vårt alternativ framgår av reservation 9 i
finansutskottets betänkande 2002/03:FiU1. För utgiftsområde
16 innebär det en utgiftsram som är knappt 500 miljoner lägre
än regeringens förslag. Eftersom vi ser vårt budgetförslag
som en helhet, väljer vi att inte reservera oss här till
förmån för våra förslag när det gäller utgiftsområde 16. Våra
förslag till anslagsbelopp framgår av bilaga 2 till detta
betänkande.
Folkpartiet föreslår en minskning av anslaget för
Skolverket med 200 miljoner kronor, och vi avvisar också
regeringens nya anslag Skolutvecklingsmyndighet. I stället
anvisar vi 226 miljoner kronor till en nationell
skolinspektion. Vi beskriver ett sådant organ närmare i en
reservation tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna
och Centerpartiet. Vi föreslår också en minskning med 160
miljoner kronor på anslaget Utveckling av skolväsende och
barnomsorg. Vi anser att utvecklingsarbetet inom skolan i
större utsträckning skall göras på lokal nivå.
När det gäller anslaget Bidrag till personalförstärkningar
i skola och fritidshem anser Folkpartiet att medlen under
anslaget bör kunna användas för att höja lärarnas löner.
Sverige är ett av de länder som har de lägsta lärarlönerna
bland de industrialiserade länderna. För att göra yrket mer
attraktivt är det nödvändigt att höja lärarnas löneläge.
Folkpartiet föreslår minskningar av ytterligare ett antal
anslag. För Nationellt centrum för flexibelt lärande anvisar
vi 30 miljoner kronor mindre än regeringen, till Bidrag till
vissa organisationer för uppsökande verksamhet anvisar vi 40
miljoner kronor mindre och slutligen till Statligt stöd för
utbildning av vuxna anvisar vi 700 miljoner kronor mindre än
regeringen.
Mycket tyder enligt Folkpartiets mening på att den
nuvarande takten i utbyggnaden av högskolan medför risker för
standarden i svensk högskoleutbildning. Man bör enligt vår
mening planera för 6 000 färre nya platser än i regeringens
förslag. Vi föreslår en fördubblad ökning av
kvalitetssatsningarna i grundutbildningen, dvs. 200 miljoner
kronor mer än regeringen, vilket gör att ersättningen per
student kan ökas rejält. Dessutom bör 200 miljoner kronor
anslås till extra fördelning till lärosätenas
grundutbildningar utifrån söktrycket, enligt en fördelning
som vi redovisar i vår budgetmotion. En besparing med 300
miljoner kronor kan göras på anslag 25:72 Särskilda utgifter
inom universitet och högskolor m.m., där dock anslagsposten
Projekt för invandrade akademiker bör ökas med 30 miljoner
kronor utöver regeringens förslag. Den enskilde forskarens
frihet, hans eller hennes makt att själv välja ämne och metod
för vetenskapliga studier, är grundbulten i den liberala
forskningspolitiken. Det är djupt oroande att den andel av
forskningen som finansieras av statliga anslag har minskat
från 70 % till 50 %. Vi anser att det nu behövs ett rejält
trendbrott med huvudinriktningen att öka den andel av
forskningsanslagen som går direkt till universiteten. Dessas
anslag till forskning och forskarutbildning bör få ett extra
tillskott 2003 på 900 miljoner kronor.
Vi föreslår att anslaget till Vetenskapsrådet skall minskas
med 300 miljoner kronor. De medel som frigörs skall i stället
anvisas direkt till universitet och högskolor för forskning
och forskarutbildning. Dessutom vill vi göra omfördelningar
mellan anslagsposterna inom anslaget och på så sätt skapa
ökade fria forskningsresurser till de tre ämnesråden på
sammanlagt 540 miljoner kronor.
3. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning för budgetåret (punkt 45) - kd
av Inger Davidson (kd).
Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner förordat
en annan inriktning av den ekonomiska politiken och
budgetpolitiken samt andra utgiftsramar än dem som
finansutskottet nyligen har föreslagit riksdagen att
fastställa. Kristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på
att långsiktigt förbättra Sveriges tillväxtförutsättningar
genom strukturella reformer för minskad ohälsa, förbättrad
lönebildning och strategiska skattesänkningar på arbete och
sparande. Därigenom skapas förutsättningar för att
sysselsättningen skall kunna öka i en sådan utsträckning att
välfärden tryggas för alla. Våra reformer och ekonomiska
satsningar syftar framför allt till att sänka skatterna på
arbete och företagande, öka valfriheten inom
familjepolitiken, återupprätta rättsväsendet, stärka
pensionärernas ekonomiska situation och förbättra
infrastrukturen. Vårt alternativ framgår av reservation 10 i
finansutskottets betänkande 2002/03:FiU1. För utgiftsområde
16 innebär det en utgiftsram som är knappt 3 miljarder kronor
lägre än regeringens förslag. Eftersom vi ser vårt
budgetförslag som en helhet, väljer vi att inte reservera oss
här till förmån för våra förslag när det gäller utgiftsområde
16. Våra förslag till anslagsbelopp framgår av bilaga 2 till
detta betänkande.
Kristdemokraterna anser att en ny lärlingsutbildning skall
införas på gymnasiet och anslår 10 miljoner kronor till detta
ändamål. Medlen skall användas för handledartjänster och
marknadsföring.
Vi föreslår att anslaget till Skolverket minskas med 115
miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Vi avvisar
även regeringens förslag om en skolutvecklingsmyndighet, då
vi tror att den kommer att öka centralstyrningen av skolan på
ett olyckligt sätt. I stället föreslår vi inrättandet av ett
nationellt kvalitetsinstitut och anvisar 75 000 000 kr utöver
de 75 759 000 kr som regeringen anslagit till den nya
skolutvecklingsmyndigheten. De extra medlen tas från
Skolverket som samtidigt fråntas uppgifter som uppföljning,
utvärder-ing och kvalitetsgranskning. Vi beskriver ett sådant
organ närmare i en reservation tillsammans med Moderaterna,
Folkpartiet och Centerpartiet.
Eftersom vi inte anser att staten skall ägna sig åt lokal
skolutveckling föreslår vi en minskning av anslaget
Utveckling av skolväsende och barnomsorg med 260 miljoner
kronor. I det decentraliserade skolväsendet är det kommunerna
som bedriver skolverksamhet, vilket ger utrymme för
besparingar på anslaget.
Kristdemokraterna anvisar 5 miljoner kronor under
Specialpedagogiska institutet (se under anslaget
Specialskolemyndigheten i huvudtexten till betänkandet) för
att bevara de fasta skoldelarna av Ekeskolan och
Hällsboskolan. Vi befarar att beslutet att lägga ned skolorna
kommer att innebära att många elever med multihandikapp inte
kommer att få den hjälp de behöver. Vi utvecklar vår syn
Ekeskolan och Hällsboskolan närmare i en reservation
tillsammans med Moderaterna.
Kristdemokraterna överför medlen från anslaget Bidrag till
personalförstärkningar i skola och fritidshem till det
generella kommunbidraget. Vi ställer oss i och för sig
positiva till att mer pengar satsas på skolan men anser att
det är fel av regeringen att centralstyra resurserna.
Kommunen vet bäst hur behoven ser ut i den egna kommunen.
Regeringen gör dessutom intrång i det kommunala självstyret.
Vi ifrågasätter att fackföreningar och andra organisationer
skall tilldelas medel för att ägna sig åt uppsökande
verksamhet och avvisar därför regeringens anslag Bidrag till
vissa organisationer för uppsökande verksamhet.
Utbyggnad av högskolan är angelägen, eftersom många
studenter som skulle vilja läsa där i dag inte ges tillfälle
till det. Vi anser att det krävs en jämn och hög takt i
utbyggnaden. Den utbyggnadstakt som regeringen föreslår
urholkar emellertid kvaliteten. Utbyggnaden år 2003 bör
enligt vårt budgetförslag minskas med 1 000 platser. Vi vill
också omfördela outnyttjad per capita-ersättning till att
satsa 40 miljoner kronor extra på att öka antalet disputerade
lärare, vilket höjer kvaliteten på utbildningen. Vidare vill
vi anslå 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag till
forskning och forskarutbildning under anslagen 25:20-25:73.
Inom anslaget 25:72 Särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m. föreslår vi ett minskat belopp. Motivering för
att bedriva studier kan ske under tolv år i skolan. Därför
ifrågasätter vi behovet av en särskild delegation för
rekrytering utöver de insatser som i dag finns i form av
studievägledning. Den extra per capita-ersättningen till
kurser inom Sveriges nätuniversitet kan halveras och den
ospecificerade anslagsposten till regeringens disposition
minskas. Vi vill stödja studenternas arbete genom att
fördubbla anslaget till Sveriges Förenade Studentkårer.
Vi är kritiska mot att Myndigheten för Sveriges
nätuniversitet inrättats och tar bort 35 miljoner kronor från
anslaget. Vi anser nämligen att lärosätena själva bör driva
nätuniversitetet och att Högskoleverket bör stå för tillsynen
av verksamheten. De ospecificerade medlen till regeringens
disposition under anslaget Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område m.m. vill vi minska med 4,5
miljoner kronor.
4. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning för budgetåret (punkt 45) - c
av Håkan Larsson (c).
Centerpartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en
annan inriktning av den ekonomiska politiken och
budgetpolitiken samt andra utgiftsramar än dem som
finansutskottet nyligen har föreslagit riksdagen att
fastställa. Centerpartiets budgetförslag för 2003 innebär att
vi vill åstadkomma en socialt, ekonomiskt och ekologiskt
hållbar utveckling. De största uppgifterna under de kommande
åren är att skapa förutsättningar för en ekonomiskt och
socialt uthållig tillväxt genom satsning bl.a. på
företagande och högre utbildning och forskning. Vårt
alternativ framgår av reservation 11 i finansutskottets
betänkande 2002/03:FiU1. För utgiftsområde 16 innebär det en
utgiftsram som är drygt 1,5 miljarder kronor lägre än
regeringens förslag. Eftersom vi ser vårt budgetförslag som
en helhet, väljer vi att inte reservera oss här till förmån
för våra förslag när det gäller utgiftsområde 16. Våra
förslag till anslagsbelopp framgår av bilaga 2 till detta
betänkande.
Centerpartiet föreslår en minskning av anslaget för Statens
skolverk med 60 miljoner kronor i jämförelse med regeringens
förslag. Vi avvisar regeringens förslag om
Skolutvecklingsmyndighet och föreslår samtidigt inrättandet
av ett nationellt kvalitetsinstitut. Till detta institut
anvisar vi 200 miljoner kronor. Vi beskriver ett sådant organ
närmare i en reservation tillsammans med Moderaterna,
Folkpartiet och Kristdemokraterna.
Centerpartiet genomför en satsning för att stärka
kompetensen och öka insatserna mot läs- och
skrivsvårigheter/dyslexi och dyskalkyli. Vi föreslår att ett
nytt anslagsområde införs med 400 miljoner kronor för 2003. I
en gemensam reservation med Moderaterna, Folkpartiet och
Kristdemokraterna beskriver vi närmare hur en satsning på
matematik samt läs- och skrivutveckling bör se ut.
Vi överför medlen från anslaget Bidrag till
personalförstärkningar i skola och fritidshem från
utgiftsområde 16 till utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
kommunerna. Vi avskaffar också anslaget Bidrag till vissa
organisationer för uppsökande verksamhet.
Centerpartiet anser att det finns ett stort behov av
kvalificerad yrkesutbildning på eftergymnasial nivå. Mycket
pekar på att det inom de flesta branscher finns ett stort
behov av att medarbetare fortsätter studera och skaffar sig
en yrkesinriktad utbildning ovanpå gymnasieskolan. Vi vill
därför öka antalet platser för den kvalificerade
yrkesutbildningen för att tillgodose näringslivets
efterfrågan på utbildad arbetskraft. Det är också värdefullt
att kunna erbjuda vidareutbildning för de ungdomar som vill
utbilda sig på hemmaplan och bygga sitt liv utanför de stora
tillväxtområdena. Vid en ökning av antalet utbildningsplatser
vill vi understryka vikten av att en hög kvalitet på
utbildningen bibehålls. Till anslaget Bidrag till
kvalificerad yrkesutbildning anvisar vi ytterligare 54
miljoner kronor utöver regeringens förslag.
Centerpartiet har varit pådrivande för att bygga ut den
högre utbildningen runtom i landet. Det viktigaste nu är att
följa upp den utbyggnaden med resurser för att säkra
kvaliteten och stärka forskningen. I vårt budgetalternativ
tillförs universiteten i Karlstad, Lund, Uppsala och Örebro
25 miljoner kronor vardera, universiteten i Göteborg,
Stockholm, Umeå och Luleå samt Mälardalens högskola 20
miljoner kronor vardera, Karolinska institutet och Kungl.
Tekniska högskolan 15 miljoner kronor vardera, Malmö
högskola, Linköpings universitet, Blekinge tekniska högskola
och Högskolan i Kalmar 10 miljoner kronor vardera och Växjö
universitet, Mitthögskolan och Stiftelsen Högskolan i
Jönköping 5 miljoner kronor vardera. Under anslag 25:73
Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
högskolor tillförs övriga högskolor sammanlagt knappt 101
miljoner kronor utöver regeringens förslag. Vi föreslår också
att det, inom oförändrat belopp på anslag 25:72 Särskilda
utgifter inom universitet och högskolor m.m., avsätts 50
miljoner kronor för att bygga ut utbildningen av
förskollärare. I stället kan anslagsposten till regeringens
disposition slopas.
5. Lärlingsutbildning - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Folkpartiet vill se en modern, flexibel lärlingsutbildning
där skolan och arbetslivet delar på ansvaret för
utbildningen. Förslagsvis kan den vara fyra år, då eleverna
tillbringar två år i skolan och två år i arbetslivet, men den
totala tiden kan variera. För en del elever kan det vara
lämpligt att under vissa perioder fördela skoltiden så att
t.ex. fyra veckodagar tillbringas på en arbetsplats och en
femte i skolan. Företagen bör få ersättning motsvarande
kostnaderna för ett yrkesinriktat program under ett år
samtidigt som lärlingen under ett år ges ersättning från
arbetsgivaren i relation till den insats som han eller hon
gör i produktionen. Det måste också utformas anpassad
lärlingsutbildning för elever som av någon anledning inte kan
följa ett nationellt program eller uppnå lärlingsexamen.
6. Lärlingsutbildning - mp
av Mikaela Valtersson (mp).
Miljöpartiet vill att en lärlingsutbildning införs som ett
alternativ till den ordinarie gymnasieskolan. Många elever i
gymnasiet är skoltrötta och alltfler som påbörjar en
gymnasieutbildning avslutar den inte. Samtidigt vill många
unga människor lära sig ett specifikt yrke och skulle gärna
prova att vara lärling under ett eller ett par år. Modellerna
för att göra detta skall kunna variera. Teori varvas med
praktik, lärlingsplatser med ordinarie gymnasieplatser,
kärnämnen kan läsas under en termin eller några dagar i
veckan, en utbildad pedagog kan vara handledare osv.
7. Maxtaxan - m
av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Per Bill (m) och Anna
Ibrisagic (m).
Moderaterna menar att maxtaxan förstärker orättvisorna mellan
dem som kan och vill utnyttja den kommunalt finansierade
barnomsorgen och dem som vill eller måste ordna annan
barnomsorg. Den är också genom sin konstruktion ett ingrepp i
det kommunala självstyret och äventyrar andra kommunala
verksamheter. Det finns även en risk att miljön inom
förskolan försämras genom att föräldrar väljer att ha barnen
längre tider i förskolan eftersom barnomsorgen blivit
billigare.
8. Bidrag till personalförstärkningar i skola och
fritidshem - m
av Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Per Bill (m) och Anna
Ibrisagic (m).
Moderaterna anser att anslaget Bidrag till
personalförstärkningar i skola och fritidshem skall avvecklas
i dess nuvarande form. Några anslag för ändamålet bör inte
ges för 2004. Besluten om vilka prioriteringar som skall
göras inom respektive skola skall fattas av skolledningen och
inte i form av detaljstyrning från statsmakten. Vi har under
vårt anslag Nationell skolpeng (jfr reservation 1) anslagit
medel för förstärkning av anslagen till skolorna, vilka
exempelvis kan användas till personalförstärkningar.
9. Fackhögskola - fp
av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Folkpartiet menar att Sverige måste överge dagens modell
enligt vilken alla nya högskolor skall betraktas som blivande
universitet. Utbildningssystemet måste bli mer
differentierat, där varje lärosäte genom sin specifika
inriktning (bred grundforskning, spjutspetsforskning inom en
viss nisch, akademiska grundkurser eller kvalificerad
yrkesutbildning) bidrar till en mångfald i
utbildningsutbudet. Vi anser också att statusen på
kvalificerad yrkesutbildning måste höjas. Folkpartiet vill
att riktiga reguljära fackhögskolor skall införas.
Fackskolorna skall erbjuda kvalificerad yrkesutbildning och
viss förberedelse för högre utbildning.
10. Yrkeshögskola - kd
av Inger Davidson (kd).
Gymnasieskolan och högskolan tar i dag sin utgångspunkt i de
teoretiska kunskaperna snarare än de praktiska färdigheterna.
Kristdemokraterna vill förstärka och samla den praktiska
kunskapen, dels genom lärlingsutbildning inom gymnasiet, dels
genom att samla merparten av all postgymnasial utbildning
inom en yrkeshögskola. Framför allt berörs den kvalificerade
yrkesutbildningen och den yrkestekniska utbildningen.
Yrkeshögskolan bör inrättas under 2003 för att 2004 byggas ut
med 500 platser för att möta det uppdämda behovet av
yrkeshögskoleutbildning. Viktiga förutsättningar för en
yrkeshögskola bör vara att den ger postgymnasial utbildning
som svarar mot behov i arbetslivet, leder till specifik
yrkesprofession, att behörigheten kan grunda sig på
validering, att utbildningarna genomförs och utformas i nära
samverkan med arbetslivet och leds av branschorganisationer,
utbildningsanordnare och arbetsgivare i samverkan.
11. Kvalificerad yrkesutbildning - c
av Håkan Larsson (c).
Centerpartiet menar att den kvalificerade yrkesutbildningen
behövs för att öka tillväxten och stimulera företagens
utveckling. Den kvalificerade yrkesutbildningen har visat sig
fylla ett stort behov. För att tillgodose näringslivets
efterfrågan på utbildad arbetskraft anser Centerpartiet att
den kvalificerade yrkesutbildningen bör byggas ut snabbare än
regeringens förslag. Vid ökningen av antalet
utbildningsplatser vill vi understryka vikten av att en hög
kvalitet på utbildningen bibehålls.
12. Elevhälsa - v
av Lennart Gustavsson (v).
Skolans ansvar är att skapa en god, lärande miljö för
elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling.
Arbetet med elevhälsa skall i stor utsträckning vara
förebyggande och arbetet kräver en samverkan mellan skolans
alla delar och personalgrupper. Det är för oss en
självklarhet att det skall finnas en allsidig kompetens för
detta arbete på skolan. I det arbetet är det också viktigt
att samverka med olika aktörer för att möta olika former av
ohälsa.
Organisationen för elevhälsan kommer att behöva formas
utifrån lokala behov och förutsättningar. En framtida
elevhälsa måste hitta nya och utvecklande samarbetsformer med
barn- och ungdomspsykiatrin. Målsättningen bör vara att
utifrån ett elevperspektiv kunna samverka för att tidigt
kunna möta och förebygga olika former av ohälsa.
Vänsterpartiet menar att den av regeringen föreslagna
skolutvecklingsmyndigheten som ett av sina uppdrag skall få
tydliga direktiv om att följa, initiera och verka för ökat
samarbete mellan den kommunala organisationen för elevhälsa
och barn- och ungdomspsykiatrin.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Regeringen har i proposition 2002/03:1 Budgetpropositionen
för 2003, utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning, föreslagit
1. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003 för
ramanslaget 25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning
besluta om bidrag till kvalificerad yrkesutbildning som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på
högst 1 556 070 000 kr under åren 2004-2007 (avsnitt
9.1.18),
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003 för
ramanslaget 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och
forskningsinformation besluta om bidrag som inklusive
tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst
2 305 000 000 kr under år 2004, högst 1 365 000 000 kr
under år 2005, högst 755 000 000 kr under år 2006, högst
170 000 000 kr under år 2007 och högst 55 000 000 kr under
år 2008 (avsnitt 10.10.1),
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003 för
ramanslaget 26:3 Rymdforskning besluta om bidrag som
inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på
högst 500 000 000 kr under åren 2004-2008 (avsnitt
10.10.3),
4. att riksdagen för budgetåret 2003 anvisar anslagen under
utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
enligt sammanfattningen i bilaga 2 till detta betänkande.
Motioner
Motioner från allmänna motionstiden
2002/03:Ub212 av Sten Tolgfors (m):
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om
inrättande av ett nationellt kvalitetsgranskningsinstitut
för skolan samt i konsekvens därmed avveckling av berörda
delar av Skolverket, i enlighet med vad som anförs i
motionen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att resultatet av
kvalitetsgranskningarna av enskilda skolor löpande skall
publiceras av Skolverket.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om möjligheterna att skapa ekonomiska
incitament för utveckling för landets skolor genom ett
system med nationell skolpeng.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Skolverket och det nationella
institutet för kvalitetsgranskning i skolan löpande bör
publicera såväl de skolor som inte uppfyller de nationella
kvalitetsmålen som de skolor som väl uppfyller kraven.
2002/03:Ub213 av Sten Tolgfors (m):
1. Riksdagen beslutar att upphäva beslutet om att stänga
Ekeskolan.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att erforderliga medel måste tillföras
den kvarvarande resurscenterverksamheten på Resurscenter
Syn Örebro.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om kommunernas kompetens att undervisa barn
med funktionshinder.
2002/03:Ub214 av Sten Tolgfors (m):
4. Riksdagen beslutar att upphäva beslutet att stänga
Ekeskolan.
5. Riksdagen beslutar att upphäva beslutet att stänga
Hällsboskolans specialskola.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om bristen på speciallärare och
specialpedagoger i landet.
2002/03:Ub219 av Sten Tolgfors (m):
4. Riksdagen beslutar att upphäva beslutet att avveckla
specialskolan Eke-
skolan.
2002/03:Ub221 av Jeppe Johnsson och Elizabeth Nyström (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om höjningen av statsbidraget till teknik-
och naturvetenskapscentrum.
2002/03:Ub223 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att en satsning bör ske på Högskolan
Dalarna med långsiktig inriktning mot ett universitet.
2002/03:Ub229 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om införande av en nationell skolpeng för
att öka likvärdigheten.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att inrätta en nationell
skolinspektion.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om att kommunala skolor skall göras
mer fristående från kommunala politiker.
2002/03:Ub230 av Birgitta Sellén (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om fler utbildningsplatser till
teckenspråkslärare och teckentolkar.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att utbildningsplatser bör erbjudas vid
Mitthögskolan.
2002/03:Ub232 av Barbro Feltzing (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om forskning på den reumatologiska
sjukdomen sklerodermi.
2002/03:Ub239 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att införa en nationell
kvalitetsinspektion.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att utbildningen till speciallärare
skall återupptas.
2002/03:Ub242 av Maria Larsson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att antalet platser på läkarutbildningen
utökas fr.o.m. vårterminen 2003.
2002/03:Ub244 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att införa en nationell skolpeng för
att främja likvärdig kvalitet och valfrihet.
32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att inrätta en nationell
skolinspektion.
2002/03:Ub247 av Inger René (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om dimensionering av utbildningsplatser för
lärare i hem- och konsumentkunskap.
2002/03:Ub248 av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att de anslagna medlen för metallbiologisk
forskning bör anslås till enheten för metallbiologisk
forskning vid medicinska fakulteten vid Uppsala universitet.
2002/03:Ub249 av Annika Qarlsson och Birgitta Carlsson (c):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att mer forskning behövs för att
klarlägga hur fibromyalgi uppkommer, vilka förebyggande
åtgärder som är möjliga, säkerställa en bra rehabilitering
och utveckla medicinska teorier.
2002/03:Ub250 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att det resurstillskott som regeringen
föreslår för skolan också måste kunna användas till att
höja lärarlönerna.
2002/03:Ub251 av Birgitta Carlsson och Annika Qarlsson (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om utbildning av lärare i hem- och
konsumentkunskap.
2002/03:Ub256 av Inger René m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om utbyggnad av antalet utbildningsplatser
i Västsverige.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om förstärkning av forskningsresurser i
Västsverige.
2002/03:Ub257 av Annika Qarlsson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att fler platser skall inrättas inom KY-
utbildningen.
2002/03:Ub260 av Hans Backman (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Högskolan i Gävle skall bli
universitet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om vikten av att staten står för de
kostnader som distansundervisning på högskolenivå för med
sig och inte övervältar dem på kommunerna.
2002/03:Ub265 av Thomas Strand och Margareta Sandgren (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att bevilja Högskolan i Jönköping
examensrätt inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga
området.
2002/03:Ub266 av Yvonne Andersson (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Institutet för handikappvetenskap
vid Linköpings och Örebro universitet framhålls som resurs
för verksamheter som rör handikappade.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att medel till Institutet för
handikappvetenskap anvisas så att långsiktig verksamhet
säkerställs.
2002/03:Ub278 av Anita Sidén och Inger René (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Cancerfonden skall utgöra ett fortsatt
undantag från höjda lokalkostnader och att den indirekta
kostnaden därför skall förbli 12 %.
2002/03:Ub294 av Anita Sidén och Anna Lilliehöök (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av ökad medelstilldelning till
grundforskning om fibromyalgi.
2002/03:Ub297 av Lars Lindblad och Peter Danielsson (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om nedläggningen av CSN.
2002/03:Ub298 av Bo Lundgren m.fl. (m):
5. Riksdagen beslutar att införa en nationell skolpeng i
enlighet med vad som anförs i motionen.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om inrättandet av ett nationellt institut
för hälsa och medicin.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av en upprustning av den högre
utbildningen och forskningen.
2002/03:Ub301 av Lars-Ivar Ericson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om möjligheten att få fler vuxna i skolan och
därmed även öka sysselsättningen för invandrare och
asylsökande.
2002/03:Ub312 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Högskoleverket bör få i uppdrag att
särskilt granska kvalitetsarbetet inom Sveriges
Nätuniversitets distansutbildning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att de extra resurserna till
distansutbildningen bör användas för att säkerställa att
studenternas inflytande håller en tillräckligt hög nivå.
2002/03:Ub315 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att den föreslagna
skolutvecklingsmyndigheten bör få direktiv att följa,
initiera och verka för ökat samarbete mellan den kommunala
organisationen för elevhälsa och barn- och
ungdomspsykiatrin.
2002/03:Ub323 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om införandet av en studentpeng.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att överföra 300 miljoner kronor från
anslag 25:72 Särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m. till resursförstärkningar till lärosäten med
högt sökandetryck.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att minska utbyggnadstakten av högskolan
med drygt 6 000 platser, jämfört med regeringens förslag,
för att finansiera ytterligare kvalitetssatsningar på 200
miljoner kronor årligen.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om ett renodlande av Högskoleverkets
roll.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om inrättandet av ett oberoende
kvalitetsinstitut.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om ett extra tillskott till forskning och
forskarutbildning på 600 miljoner kronor årligen - knappt 2
miljarder kronor över tre år - utöver regeringens förslag.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om besparingar på anslagsposterna 4-6 i
Vetenskapsrådets budget för att skapa ökade fria
forskningsresurser till ämnesråden på sammanlagt 540
miljoner kronor årligen.
27. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen under
utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning med
de ändringar i förhållande till regeringens förslag som
framgår av i motionen redovisad uppställning.
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att
universiteten får en resursökning beroende på sökandetryck
enligt en i motionen redovisad fördelning.
29. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagsposterna
under anslag 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och
forskningsinformation med de ändringar i förhållande till
regeringens förslag som framgår av i motionen redovisad
uppställning.
2002/03:Ub325 av Birgitta Ohlsson (fp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om resurser till kompetensutveckling för
att öka andelen lärare med behörighet att undervisa i
svenska som andraspråk.
2002/03:Ub334 av Maria Larsson m.fl. (kd, s, m, fp, v, c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om tilldelning av rätten att utfärda
doktorsexamina inom vetenskapsområdet humaniora-
samhällsvetenskap.
2002/03:Ub335 av Kent Olsson m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om forskningen på designområdet.
2002/03:Ub336 av Maud Olofsson m.fl. (c):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om en satsning på matematik, läs- och
skrivutveckling.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om att inrätta ett nationellt
kvalitetsinstitut.
2002/03:Ub338 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att bryta Centrala studiestödsnämndens,
CSN:s, monopol på studielånsmarknaden.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om införandet av en s.k. omvänd
straffavgift för CSN.
2002/03:Ub343 av Yvonne Andersson och Anna Lindgren (kd, m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att ge Linköpings universitet lika stora
fakultetsanslag som andra universitet i motsvarande
storlek.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att grunderna för beräkningar av
fakultetsanslag redovisas.
2002/03:Ub354 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av att fler högskoleplatser
tillkommer på Södertörn.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att ge Södertörns högskola
universitetsstatus.
2002/03:Ub360 av Ulla Löfgren och Anita Sidén (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om höjda anslag till grundforskning och
forskarutbildning.
2002/03:Ub361 av Gabriel Romanus (fp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om stöd till uppbyggnaden av en stark hem
och skola-rörelse.
2002/03:Ub365 av Birgitta Carlsson m.fl. (c, m, fp, kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att tilldela Högskolan i Skövde ett
tekniskt vetenskapsområde.
2002/03:Ub367 av Ewa Björling (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ökning av anslagen till Vetenskapsrådet.
2002/03:Ub371 av Ana Maria Narti (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om statligt särskilt elevanslag till
Stockholms stad för inrättande av en modern gymnasieskola för
gravt hörselskadade och döva i Stockholm.
2002/03:Ub372 av Ingemar Vänerlöv (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om det stora behovet av fler utbildade
teckenspråkslärare.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om det stora behovet av fortbildning för
outbildade teckenspråkslärare som undervisar hörande elever
i teckenspråk.
2002/03:Ub378 av Håkan Juholt m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om anslagsfördelningen till universitet och
högskolor.
2002/03:Ub386 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
i motionen anförs om behovet av fortsatt utbyggnad av
grundutbildningen vid Örebro universitet.
2002/03:Ub390 av Barbro Feltzing (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en utredning för inrättande av ett
nationellt forskningsprogram avseende biologiska effekter
av elektromagnetiska fält.
2002/03:Ub391 av Anne Marie Brodén och Henrik von Sydow (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att bevilja Högskolan i Halmstad
vetenskapsområdet teknik.
2002/03:Ub392 av Marianne Carlström och Kerstin Andersson
(s):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om vikten av utbildad personal i ämnet hem-
och konsumentkunskap.
2002/03:Ub403 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Susanne
Eberstein (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om farmaceututbildning.
2002/03:Ub404 av Birgitta Ahlqvist och Maria Öberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om kvalificerad yrkesutbildning.
2002/03:Ub406 av Sven-Erik Sjöstrand och Kjell-Erik Karlsson
(v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om möjligheterna att införa en långsiktig
ekonomisk och organisatorisk lösning för forskningen om
isocyanater.
2002/03:Ub407 av Göte Wahlström m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om skapande av utbildning inom
företagshälsovård vid Högskolan i Jönköping.
2002/03:Ub412 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ett nationellt kvalitetsinstitut.
2002/03:Ub417 av Alf Svensson m.fl. (kd):
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om skolutvecklingsmyndigheten och ett
nationellt kvalitetsinstitut.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om specialdestinerade statliga bidrag
till skolan.
2002/03:Ub418 av Inger Davidson m.fl. (kd):
Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen under
utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning med de
ändringar i förhållande till regeringens förslag som framgår
av i motionen redovisad uppställning.
2002/03:Ub419 av Kerstin Andersson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av forskning om konsumentekonomi.
2002/03:Ub420 av Christer Skoog och Kerstin Andersson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om fördelning av medel till natur- och
teknikvetenskapscentrum.
2002/03:Ub428 av Birgitta Sellén och Håkan Larsson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att omfördela utbildningsplatser inom
vården till högskolor och universitet i Norrland.
2002/03:Ub429 av Sofia Larsen m.fl. (c):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om att tillföra lärarutbildningen 500
nya utbildningsplatser.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om en ökad flexibilitet för de
enstaka lärosätena att göra omfördelningar av
utbildningsplatser utifrån antalet sökande till olika
utbildningar.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om att ytterligare 500 platser
tillförs den kvalificerade yrkesutbildningen (KY).
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om att studieförbunden bör tillföras
5 000 platser åren 2003-2005 genom en omfördelning av det
totala antalet årsstudieplatser.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om att beslutet om att stänga den
fasta skoldelen på Ekeskolan skall omprövas.
2002/03:Ub431 av Sonja Fransson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
i motionen anförs om Högskolan i Borås fortsatta arbete med
att utveckla Invandrarakademin.
2002/03:Ub443 av Inger Davidson m.fl. (kd):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Ekeskolan och Hällsboskolan.
2002/03:Ub447 av Åsa Lindestam (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om vuxenutbildningen.
2002/03:Ub448 av Torsten Lindström m.fl. (kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Myndigheten för Sveriges nätuniversitet.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Rekryteringsdelegationen.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om söktryckets betydelse vid fördelning av
högskoleplatser.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om distansutbildning.
2002/03:Ub449 av Inger Davidson m.fl. (kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att uppvärdera den humanistiska och
medicinska forskningen.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att konsekvenserna av obalansen i
medelstilldelning mellan olika vetenskapsområden skall
utredas.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att popularisera forskningsresultat så
att de blir mer tillgängliga för medborgaren.
2002/03:Ub450 av Peter Pedersen (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om införandet av ett mer flexibelt system vad
gäller takbeloppen i den högre utbildningen.
2002/03:Ub452 av Torsten Lindström m.fl. (kd):
9. Riksdagen begär att regeringen låter utreda om
studiemedelsutbetalningarna bör ske via bank i stället för
via statlig myndighet.
2002/03:Ub453 av Peter Jonsson och Claes-Göran Brandin (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
i motionen anförs om stöd till isocyanatforskningen i
Hässleholm.
2002/03:Ub455 av Sinikka Bohlin m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om statsbidrag för pedagogisk utveckling av
skolväsendet och barnomsorgen.
2002/03:Ub458 av Sonja Fransson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som mening vad i
motionen anförs angående vikten av ytterligare forskning om
östrogenbehandlingens effekter på kvinnors hälsa.
2002/03:Ub460 av Claes Västerteg (c):
Riksdagen beslutar om att anvisa höjda anslag till Högskolan
i Borås genom omfördelning inom utgiftsområde 16.
2002/03:Ub465 av Göran Norlander och Kerstin Kristiansson
Karlstedt (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om sjöbefälsutbildning vid Mitthögskolan.
2002/03:Ub468 av Annika Nilsson och Kent Härstedt (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om öronmärkning av högskoleplatser till
Campus Helsingborg.
2002/03:Ub469 av Lena Ek (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om förändring av fördelningsnyckel för
fakultetsanslag.
2002/03:Ub470 av Agne Hansson och Lena Ek (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att utöka de fria forskningsmedlen och att
ge egen examensrättighet för lärarutbildningen till Högskolan
på Gotland.
2002/03:Ub479 av Roger Karlsson och Jörgen Johansson (c):
Riksdagen beslutar att till anslaget 25:52 Mälardalens
högskola: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 2003
anvisa 20 000 000 kr mer än vad regeringen föreslagit eller
totalt 64 278 000 kr.
2002/03:Ub483 av Sinikka Bohlin (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om forskningsresurser för Högskolan i
Gävle.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Högskolan i Gävle som universitet.
2002/03:Ub486 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om fördelningen av medel och studieplatser
med hänsyn till studenternas val.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om detaljstyrning av forskningsanslag.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att öka fakultetsanslagen.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om ämnesråd.
2002/03:Ub488 av Sonja Fransson m.fl. (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om satsning på forskning och
forskarutbildning i Västsverige.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om fortsatt utbyggnad av högskolan samt de
kvalificerade yrkesutbildningarna i Västsverige.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om fler platser till läkarutbildningen i
Västsverige.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om fler platser till vårdutbildningarna i
Västsverige.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en nätverksbaserad forskarskola i
vårdvetenskap i Västsverige.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om nationellt centrum för arbetsintegrerat
lärande i Västsverige.
2002/03:Ub489 av Sofia Larsen m.fl. (c):
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om att öka antalet doktorandtjänster.
22. Riksdagen begär att regeringen arbetar för en omvandling
av utbildningsbidrag till doktorandtjänster samt för att
forskarstuderande inte skall behöva ha stipendier som
huvudsaklig inkomstkälla.
2002/03:Ub502 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
i motionen anförs om utveckling av Mälardalens högskola.
2002/03:Ub503 av Sofia Larsen m.fl. (c):
Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen under
utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning med de
ändringar i förhållande till regeringens förslag som framgår
av i motionen redovisad uppställning.
2002/03:Ub505 av Anders Karlsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av särskilda insatser för att
skapa en från kvalitetssynpunkt fullvärdig och ekonomiskt
bärkraftig universitetsmiljö vid Campus Helsingborg.
2002/03:Ub508 av Per-Olof Svensson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs avseende högskoleutbildning via lokala
studiecentra.
2002/03:Ub509 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att införa barnomsorgspeng.
2002/03:Ub515 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Hans
Stenberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om utveckling av forskning och
grundutbildning inom Mitthögskolan.
2002/03:Ub520 av Sven Gunnar Persson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om takbeloppen för Örebro universitet.
2002/03:Ub521 av Sven Gunnar Persson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om den fasta skoldelen på Ekeskolan i Örebro.
2002/03:Ub522 av Sven Gunnar Persson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om särskilda medel till Örebro universitet
för kostnader för tolkar till döva, dövblinda och
hörselskadade studenter.
2002/03:Ub524 av Sven Gunnar Persson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om omprövning av takbeloppen i den högre
utbildningen under löpande verksamhetsår.
2002/03:Ub525 av Marianne Carlström m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av forskning om social ekonomi.
2002/03:Ub535 av Monica Green m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att tilldela Högskolan i Skövde ett
tekniskt vetenskapsområde.
2002/03:Ub541 av Carina Moberg m.fl. (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av fler högskoleplatser till
Stockholmsregionen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att ge Södertörns högskola status som
universitet.
2002/03:Ub542 av Christina Axelsson och Eva Arvidsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om pedagogassistenter.
2002/03:Ub547 av Cinnika Beiming och Carina Moberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av kompletteringsutbildningar för
utländska akademiker.
2002/03:Ub549 av Maria Hassan och Anders Ygeman (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om etablerandet av högskoleutbildningar i
storstädernas förorter.
2002/03:Ub558 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):
4. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16, anslagspost 25:1
Statens skolverk för budgetåret 2003 225 506 000 kr utöver
vad regeringen föreslagit eller således 535 236 000 kr.
5. Riksdagen beslutar avskaffa utgiftsområde 16, anslagspost
25:2 Skolutvecklingsmyndighet i enlighet med vad som anförs
i motionen.
6. Riksdagen beslutar avskaffa utgiftsområde 16, anslagspost
25:4 Specialpedagogiska institutet i enlighet med vad som
anförs i motionen.
7. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16, anslagspost 25:5
Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med
funktionshinder för budgetåret 2003 1 147 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit eller således 23 705 000 kr.
8. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16, anslagspost 25:6
Specialskolemyndigheten för budgetåret 2003 121 497 000 kr
utöver vad regeringen föreslagit eller således 355 743 000
kr.
9. Riksdagen beslutar avskaffa utgiftsområde 16, anslagspost
25:15 Bidrag till vissa organisationer för uppsökande
verksamhet i enlighet med vad som anförs i motionen.
10. Riksdagen beslutar avskaffa utgiftsområde 16, anslagspost
25:16 Statligt stöd för utbildning av vuxna i enlighet med
vad som anförs i motionen.
11. Riksdagen beslutar avskaffa utgiftsområde 16, anslagspost
25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning i enlighet
med vad som anförs i motionen.
12. Riksdagen beslutar avskaffa utgiftsområde 16, anslagspost
25:19-25:70 i enlighet med vad som anförs i motionen.
13. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16, anslagspost
25:71 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.
för budgetåret 2003 20 000 000 kr utöver vad regeringen
föreslagit eller således 1 895 181 000 kr.
14. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16, anslagspost
25:72 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor för
budgetåret 2003 499 204 000 kr.
15. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16, anslagspost
25:77 Centrala studiestödsnämnden för budgetåret 2003 140
000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således
509 609 000 kr.
16. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16, anslagspost
25:82 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets
område för budgetåret 2003 8 100 000 kr.
17. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16, anslagspost
25:83 Barnskola 300 000 000 kr mer än regeringen
föreslagit, eller således 300 000 000 kr.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om 25:84 Skolpeng för funktionshindrade
elever.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om 25:85 Nationell skolpeng.
20. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16, anslagspost
25:86 Nationellt kvalitetsinstitut 75 253 000 kr eller
således 75 253 000 kr mer än regeringen föreslagit.
21. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16, anslagspost
25:87 Vuxnas utbildning 3 294 331 000 kr.
22. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16, anslagspost
25:88 Grundutbildningen 15 522 274 000 kr.
23. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16, anslagspost
25:89 Forskning och forskarutbildning 8 345 681 000 kr.
24. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 16, anslagspost
26:10 Ökade satsningar på Vetenskapsrådet och Nationellt
institut för hälsa och medicin 155 389 000 kr.
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om 26:11 Två fristående högskolor.
2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl. (m):
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att reformera den grundläggande
skolutbildningen och högskolan samt stärkta förutsättningar
för forskning.
2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
17. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen under
utgiftsområde 15 Studiestöd och utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning med de ändringar i förhållande
till regeringens förslag som framgår av i motionen
redovisad uppställning (delvis).
2002/03:L278 av Viviann Gerdin (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ökad forskning kring whiplashskador
angående skadornas uppkomst och behandlingsmetoder.
2002/03:Sf335 av Sven Brus m.fl. (kd):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att ge föräldrar ansvar och resurser för
att själva kunna utforma sin vardag och kunna välja
barnomsorgsform och att de ekonomiska villkoren för att ta
hand om barn måste vara gynnsamma.
2002/03:Sf380 av Alf Svensson m.fl. (kd):
22. Riksdagen beslutar införa ett barnomsorgskonto som
omfattar alla barn, i enlighet med vad som anförs i
motionen.
2002/03:So509 av Alf Svensson m.fl. (kd):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att fler utbildningsplatser till
vårdutbildningarna måste skapas.
2002/03:T233 av Barbro Feltzing (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om forskning för behandling på whiplash-
skador.
2002/03:MJ419 av Gudrun Schyman m.fl. (v):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att forskning för att vetenskapligt
fastställa elöverkänslighet bör fortsätta.
2002/03:N305 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att lokalisering av högskoleplatser
skall styras av studenternas val av studieort.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av fler universitets- och
högskoleplatser i Stockholmsregionen.
2002/03:N306 av Maud Olofsson m.fl. (c):
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att öka forskningen om kvinnors
företagande.
2002/03:N340 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (c):
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om att Högskolan Kristianstad och
Malmö högskola måste få fasta forskningsresurser.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om ett campus Ystad.
2002/03:N397 av Martin Andreasson m.fl. (fp):
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om en nationell skolpeng och öronmärkta
resurser till särskilda insatser för skolor i invandrartäta
och segregerade områden.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att fördelningen av platser på
högskolorna skall fördelas efter studenternas önskemål.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om Södertörns högskolas ansökan om att
bli universitet.
2002/03:N398 av Monica Green m.fl. (s):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ökade satsningar på utbildning,
forskning och forskarutbildning i Västsverige.
2002/03:A207 av Ana Maria Narti (fp)
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om professionella tester samt korta och
intensiva högskolekurser för akademiker från andra länder.
2002/03:A321 av Anders G Högmark m.fl. (m):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om satsningar på den kvalificerade
yrkesutbildningen.
2002/03:Bo268 av Ronny Olander och Kerstin Engle (s):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att överväga möjligheten till ett
framtida forskningsanslag för utveckling av en fri och
oberoende medicinsk forskning om elöverkänslighet.
Motioner med anledning av skr. 2001/02:188 Utbildning
för kunskap och jämlikhet - regeringens utvecklingsplan
för kvalitetsarbetet i förskola, skola och
vuxenutbildningen
2001/02:Ub25 av Siw Wittgren-Ahl (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om könsdiskriminering och sexuella
trakasserier i skolan.
2001/02:Ub28 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en utvecklingsmyndighet för skolan.
Bilaga 2
- Bilagan utgår i denna version. Se Word-versionen av
dokumentet i stället -