Socialutskottets betänkande
2002/03:SOU9
Äldrepolitiken - Uppföljning av den nationellahandlingsplanen och förslag angående kommunernasäldreomsorg
Sammanfattning
I betänkandet behandlas dels regeringens skrivelse
2002/03:30 Uppföljning av den Nationella
handlingsplanen för äldrepolitiken, dels 34
motionsyrkanden med anledning av skrivelsen, dels
Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR4 angående
nationella mål i kommunernas äldreomsorg, dels 14
motionsyrkanden med anledning av förslagen och dels
ett 80-tal motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden 2002.
Utskottet noterar att regeringen avser att
initiera en översyn och utvärdering av
äldreomsorgen. Utskottet delar regeringens bedömning
att det är angeläget att äldreomsorgens
förutsättningar att erbjuda en god vård med hög
tillgänglighet nu ses över och att förändringar
genomförs vid behov.
Ett enigt utskott ställer sig bakom Riksdagens
revisorers förslag om ett åtgärdsprogram för det
rättsliga åtagandet för de äldre. Utskottet anser
det oacceptabelt i en rättsstat att gynnande
domstolsavgöranden som beslutats i laga ordning inte
respekteras och att kommunala beslut inte
verkställs. Utskottet anser att regeringen inte
längre bör avvakta med insatser mot huvudmännens
bristande verkställighet och oriktiga
biståndsbeslut. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag till åtgärder, på kortare och
på längre sikt. Vad utskottet anfört med bifall till
Riksdagens revisorers förslag 4.2.1 bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet delar också Riksdagens revisorers
bedömning att Socialstyrelsens normerande roll bör
stärkas och att det är väsentligt att regeringen
aktivt följer upp att styrelsens vidgade mandat
leder till att äldreomsorgens nationella mål förs ut
och följs upp. Vad utskottet anfört med bifall till
Riksdagens revisorers förslag 4.2.4 bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Slutligen anser utskottet också att tillsynen
behöver skärpas ytterligare. Socialstyrelsen bör
inom ramen för den nationella tillsynen utveckla
gemensamma indikatorer över några viktiga
kvalitetsaspekter samt inriktningen av
äldreomsorgens insatser. Regeringen bör hålla
riksdagen underrättad om resultatet. Vad utskottet
anfört med bifall till Riksdagens revisorers förslag
4.2.5 om att stärka tillsynen och med avslag på
motioner bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
Övriga förslag från Riksdagens revisorer och
samtliga motioner avstyrks främst med hänvisning
till pågående arbete och gällande regleringar på
området.
I betänkandet finns 53 reservationer och 8
särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Ytterligare mål för äldrepolitiken
Riksdagen avslår motion 2002/03:So444 yrkande
1.
Reservation 1 (c)
2. Utvärdering av äldreomsorgen
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So10
yrkande 6 och 2002/03:So19 yrkandena 1 och 18.
Reservation 2 (m)
3. Inriktningen av äldrepolitiken
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So10
yrkandena 1, 3 och 4, 2002/03:So11 yrkande 2,
2002/03:So18 yrkandena 1, 3 och 9, 2002/03: So19
yrkandena 3 och 5, 2002/03:So202, 2002/03:So239
yrkandena 1 och 2, 2002/03:So273, 2002/03:So316
yrkande 1, 2002/03:So358 yrkande 8, 2002/03:So408
yrkandena 3 och 10, 2002/03:So444 yrkandena 2, 7
och 8, 2002/03:So460 yrkandena 1, 2, 12 och 14,
2002/03:So501 och 2002/03:So505.
Reservation 3 (m)
Reservation 4 (fp)
Reservation 5 (kd)
Reservation 6 (v)
Reservation 7 (c)
Reservation 8 (mp)
4. Det rättsliga åtagandet
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anfört. Riksdagen bifaller
därmed Riksdagens revisorers förslag punkt 1.
5. Resursanvändningen
Riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag
punkt 2.
Reservation 9 (m, fp, c)
6. Specialdestinerade statsbidrag
Riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag
punkt 3.
Reservation 10 (m, fp, kd, c)
7. Äldreboenden
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So266,
2002/03:So310 och 2002/03:So460 yrkande 13.
Reservation 11(kd)
8. Rätten att flytta
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So10
yrkande 2 och 2002/03: So239 yrkande 3.
Reservation 12 (m)
9. Konkurrensutsättning
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So12
yrkande 1, 2002/03:So404 yrkande 3 och
2002/03:So408 yrkande 13.
Reservation 13 (v)
10. Tillgänglighet till samhällelig
service
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So408
yrkande 5 och 2002/03: So460 yrkande 15.
Reservation 14 (v)
11. Socialstyrelsens normerande roll
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anfört. Riksdagen bifaller
därmed Riksdagens revisorers förslag punkt 4 och
avslår motion 2002/03:So12 yrkande 4.
12. Minimikrav, värdighetsgaranti m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So12
yrkande 3, 2002/03:So18 yrkande 5, 2002/03:So408
yrkandena 1, 2 och 4, 2002/03:So460 yrkande 9 och
2002/03:So509 yrkande 14.
Reservation 15 (fp)
Reservation 16 (v, mp)
Reservation 17 (kd)
13. Kvaliteten i de medicinska insatserna
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So18
yrkandena 6, 12 och 13, 2002/03:So19 yrkandena 2
och 7, 2002/03:So358 yrkande 10 och 2002/03:So460
yrkande 6.
Reservation 18 (m)
Reservation 19 (fp)
Reservation 20 (kd)
14. Uppsökande verksamhet
Riksdagen avslår motion 2002/03:So19 yrkande
14.
Reservation 21 (m)
15. Vårdgaranti
Riksdagen avslår motion 2002/03:So19 yrkande 6.
Reservation 22 (m, fp, kd, c)
16. Institut för medicin och hälsa
Riksdagen avslår motion 2002/03:So19 yrkande
11.
Reservation 23 (m)
17. Förstärkt tillsyn
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anfört. Riksdagen bifaller
därmed Riksdagens revisorers förslag punkt 5 och
avslår motionerna 2002/03:So10 yrkande 5,
2002/03:So18 yrkande 4 och 2002/03:So19 yrkande
4.
Reservation 24 (m)
18. Lex Sarah
Riksdagen avslår motion 2002/03:So408 yrkande
11.
Reservation 25 (v)
19. Demensombudsman
Riksdagen avslår motion 2002/03:So303.
Reservation 26 (kd)
20. Domstolstrots
Riksdagen avslår motion 2002/03:So10 yrkande 8.
Reservation 27 (m)
21. Personalförsörjningen
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So18
yrkande 2, 2002/03:So19 yrkande 9, 2002/03:So358
yrkande 13 och 2002/03:So444 yrkande 10.
Reservation 28 (m)
Reservation 29 (kd, c)
Reservation 30 (fp)
22. Fortbildning för arbetsledare och
biståndsbedömare
Riksdagen avslår motion 2002/03:So11 yrkande 1.
Reservation 31 (kd)
23. Kompetensutveckling
Riksdagen avslår motion 2002/03:So19 yrkande
10.
Reservation 32 (m)
24. Vård av demenssjuka
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So246,
2002/03:So408 yrkande 9 och 2002/03:So460 yrkande
7.
Reservation 33 (v, mp)
25. Rättsskydd för dementa
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So10
yrkande 7, 2002/03:So12 yrkande 2, 2002/03:So258,
2002/03:So296 yrkande 14 och 2002/03:So408
yrkande 8.
Reservation 34 (m, fp, kd, c)
Reservation 35 (v, mp)
26. Viss hemtjänst utan biståndsprövning
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So18
yrkande 11, 2002/03:So358 yrkande 7,
2002/03:So390 och 2002/03:So444 yrkande 6.
Reservation 36 (fp)
Reservation 37 (c)
27. Avdragsrätt för hushållsnära tjänster
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So19
yrkande 13, 2002/03:So316 yrkande 3 och
2002/03:So460 yrkande 11.
Reservation 38 (m)
28. Maxtaxan inom äldreomsorgen
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So19
yrkande 15, 2002/03:So233, 2002/03:So301,
2002/03:So444 yrkande 4 och 2002/03:So460 yrkande
4.
Reservation 39 (m, fp, kd, c)
29. Bostadstillägg till pensionärer
Riksdagen avslår motion 2002/03:So18 yrkande
10.
Reservation 40 (fp)
30. Fallolyckor m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So356,
2002/03:So358 yrkande 11, 2002/03:So444 yrkande 5
och 2002/03:So481.
Reservation 41 (fp)
Reservation 42 (c)
31. Kostfrågor inom äldreomsorgen
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So19
yrkande 8, 2002/03:So408 yrkande 6 och
2002/03:Ub293 yrkandena 1 och 2.
Reservation 43 (m, fp, c)
Reservation 44 (v, mp)
32. Anhörigstöd
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So18
yrkande 7, 2002/03:So19 yrkande 12, 2002/03:So20
yrkandena 1 och 2, 2002/03:So260 yrkande 3,
2002/03:So408 yrkande 12, 2002/03:So470 yrkande
3, 2002/03:So477 yrkandena 1, 2 och 5 samt
2002/03:So508 yrkandena 1-4.
Reservation 45 (fp, c)
Reservation 46 (m)
Reservation 47 (kd)
Reservation 48 (v)
33. Hemvårdsbidrag m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So477
yrkandena 3, 4 och 6 samt 2002/03:So508 yrkande
5.
34. Hemsjukvård
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So260
yrkande 2 och 2002/03: So470 yrkande 2.
Reservation 49 (fp)
35. Ändring av 5 kap. 10 §
socialtjänstlagen
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So20
yrkande 3 och 2002/03: So508 yrkande 8.
Reservation 50 (kd)
36. Bidrag till anhörigorganisationer
Riksdagen avslår motion 2002/03:So18 yrkande 8.
Reservation 51 (fp, c)
37. Tandvård
Riksdagen avslår motion 2002/03:So19 yrkande
16.
Reservation 52 (m)
38. Vård i livets slutskede
Riksdagen avslår motion 2002/03:So19 yrkande
19.
Reservation 53 (m, fp, kd, c)
39. Regeringens skrivelse 2002/03:30
Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.
Stockholm den 13 mars 2003
På socialutskottets vägnar
Chatrine Pålsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Chatrine
Pålsson (kd), Kristina Zakrisson (s), Margareta
Israelsson (s), Cristina Husmark Pehrsson (m),
Kerstin Heinemann (fp), Conny Öhman (s), Catherine
Persson (s), Carl-Axel Johansson (m), Marina
Pettersson (s), Kenneth Johansson (c), Christer
Engelhardt (s), Anne Marie Brodén (m), Elina Linna
(v), Kerstin-Maria Stalin (mp), Martin Nilsson (s),
Gunilla Wahlén (v) och Marita Aronson (fp).
2002/03
SoU9
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I juni 1998 antog riksdagen regeringens förslag
Nationell handlingsplan för äldrepolitiken för åren
1999-2001 (prop. 1997/98:113, 1997/98:SoU24, rskr.
1997/98:307). Syftet med handlingsplanen var att
skapa en nationell samling och enighet kring
nationella mål och inriktning för äldrepolitiken
samt en långsiktig strategi inklusive ett flertal
konkreta insatser.
För att finansiera denna satsning föreslog
regeringen förstärkningar med 300 miljoner kronor
årligen under tre år. Dessutom föreslog regeringen i
propositionen Bostadspolitik för hållbar utveckling
(prop. 1997/98:119) att 400 miljoner kronor skulle
anslås för att påskynda utbyggnaden av äldrebostäder
samt för att höja standarden i befintliga bostäder
och andra lokaler för äldre.
Riksdagen antog regeringens förslag och avsatte
medel i den ekonomiska vårpropositionen för år 1998
(prop. 1997/98:150).
I detta betänkande behandlas regeringens skrivelse
2002/03:30 Uppföljning av den Nationella
handlingsplanen för äldrepolitiken där regeringen
redogör för hur arbetet med att genomföra den
nationella handlingsplanen för äldrepolitiken
utvecklas och 34 motionsyrkanden med anledning av
skrivelsen.
Vidare behandlas Riksdagens revisorers förslag
2002/03:RR4 Nationella mål i kommunernas äldreomsorg
och 14 motionsyrkanden med anledning av förslaget.
Slutligen behandlas ett 80-tal motionsyrkanden om
äldrefrågor från den allmänna motionstiden 2002.
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen 2002/03:30 Uppföljning av den
Nationella handlingsplanen för äldrepolitiken
redogör regeringen för hur arbetet med att genomföra
den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken
utvecklats. Regeringen redovisar vilka åtgärder som
gjorts inom de bristområden som prioriterades inom
ramen för handlingsplanen, de särskilda satsningar
som gjordes på nya initiativ och försöksverksamheter
samt vad som i övrigt utvecklats inom
äldrepolitiken. Slutligen görs en sammanfattning av
hittills uppnådda resultat av genomförandet av
handlingsplanen.
Syftet med skrivelsen är att ge riksdagen en
rapport om utvecklingen inom de bristområden som
prioriterades inom ramen för den nationella
handlingsplanen för äldrepolitiken samt hur övriga
frågor som berör äldre har utvecklats.
Regeringen anför att den nationella handlingsplanen
för äldrepolitiken har bidragit till en positiv
utveckling inom en mängd områden som berör äldre. Av
stor ekonomisk betydelse för den enskilde som är
beroende av samhällets vård och omsorg är införandet
av maxtaxan och införandet av äldreför-
sörjningsstödet.
De äldres rättssäkerhet har stärkts genom flera
lagändringar och en ökad tillsyn via Socialstyrelsen
och länsstyrelserna. En ytterligare förstärkning
görs dessutom genom införandet av 100
äldreskyddsombud fr.o.m. år 2003.
De särskilda stimulansbidragen till fortbildning
av arbetsledare och biståndsbedömare har fallit väl
ut och satsningen fortsätter under år 2002.
Stimulansbidragen till uppsökande verksamhet och
utveckling av anhörigstöd har varit särskilt
framgångsrika och bl.a. givit effekter på
personalens bemötande och kompetens.
Kvalitetsarbetet inom äldreomsorgen har tagit fart
och de flesta kommuner är engagerade i frågan.
Läkarmedverkan i särskilda boenden har förbättrats
sedan handlingsplanens början, men huvudmännen
behöver fortsätta att utveckla samverkan kring bl.a.
rehabilitering för äldre.
Befolkningssammansättningen, de offentliga
finanserna, situationen på arbetsmarknaden och andra
förhållanden i samhället genomgår en kontinuerlig
förändring. Även vård- och omsorgsbehoven hos äldre
personer förändras. Det är angeläget att samhällets
insatser för äldre i behov av vård och omsorg
utvecklas i takt med dessa förändringar. Under 1990-
talet gav ädelreformen kommuner och landsting ökade
förutsättningar att erbjuda äldre personer en vård
och omsorg anpassade efter den tidens förhållanden.
Framtiden kommer att ställa delvis nya och ökade
krav på samhällets insatser. En god vård och omsorg
för äldre, solidariskt finansierad via skattemedel,
utgör en hörnsten i välfärdspolitiken. Det är
angeläget att äldreomsorgens förutsättningar att
erbjuda en god vård och omsorg med hög
tillgänglighet nu ses över och att förändringar vid
behov genomförs. Regeringen avser därför att
initiera en översyn och utvärdering av äldreomsorgen
med en sådan inriktning.
Riksdagens revisorers förslag i
huvudsak
Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat
statens styrning av kommunernas äldreomsorg.
Granskningen är ett led i en bredare satsning i
syfte att inom olika politikområden granska hur
nationella mål genomförs i kommunernas verksamhet
samt effekterna av den statliga styrningen. Med
denna inriktning har revisorerna även granskat
livsmedelstillsynen och skolområdet. Dessa ämnen har
utvecklats i form av tre separata granskningar.
Revisorerna redovisar att de har för avsikt att
senare redovisa en mera samlad bedömning i fråga om
statens styrning av verksamheter som genomförs i
kommunerna.
Revisorerna konstaterar att förutsättningarna för
kommunernas äldreomsorg har förändrats kraftigt
under 1990-talet. De förändrade förutsättningarna är
en följd av både demografiska förändringar och
strukturella förändringar inom hälso- och sjukvården
under 1990-talet. De demografiska förändringarna
medför en ökad vårdtyngd inom äldreomsorgens
målgrupper. Samtidigt har förändringarna till följd
av ädelreformen samt omstruktureringar och
effektiviseringar inom hälso- och sjukvården medfört
ytterligare krav och ekonomiska påfrestningar på
äldreomsorgen. Under granskningen har revisorerna
konstaterat att de äldres lagliga rättigheter och de
nationella mål som riksdagen har markerat är
allvarligt åsidosatta.
Revisorerna föreslår mot bakgrund av granskningen
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad som anförs om
1. ett åtgärdsprogram för det rättsliga åtagandet
för de äldre (avsnitt 4.2.1),
2.
3. att analysera resursanvändningen (avsnitt 4.2.2),
4.
5. att visa återhållsamhet med specialdestinerade
statsbidrag (avsnitt 4.2.3),
6.
7. att stärka Socialstyrelsens normerande roll
(avsnitt 4.2.4), samt
8.
9. att stärka tillsynen (avsnitt 4.2.5).
10.
Utskottets överväganden
Äldrepolitikens mål och inriktning
m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om inriktningen
av äldrepolitiken m.m. Utskottet hänvisar
till de nationella målen för äldrepolitiken
och till Äldreberedningens arbete. Riksdagen
bör med bifall till Riksdagens revisorers
förslag punkt 1 angående ett åtgärdsprogram
för det rättsliga åtagandet som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet anfört.
Riksdagen bör avslå Riksdagens revisorers
förslag, punkterna 2 och 3, om att analysera
resursanvändningen och att visa
återhållsamhet med specialdestinerade
statsbidrag. Riksdagen bör avslå motioner om
utvärdering av äldreomsorgen, om
äldreboenden, om rätten att flytta, om
konkurrensutsättning och om tillgänglighet
till samhällelig service. Utskottet hänvisar
till pågående arbete och gällande
regleringar.
Jämför reservationerna 1 (c), 2 (m), 3 (m), 4
(fp), 5 (kd), 6 (v), 7 (c), 8 (mp), 9 (m, fp,
c), 10 (m, fp, kd, c), 11 (kd), 12 (m), 13
(v) och 14 (v).
Riksdagens revisorers förslag
Revisorerna föreslår att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad revisorerna anfört i
avsnitt 4.2.1 om ett åtgärdsprogram för det
rättsliga åtagandet gentemot de äldre.
Under granskningen av äldreomsorgen har
revisorerna konstaterat att de äldres lagliga
rättigheter och de nationella mål som riksdagen
nyligen markerat är allvarligt åsidosatta. Med ca
2 800 gynnande biståndsbeslut som inte har
verkställts enligt gällande reglering och ca 2 000
felaktigt fattade beslut är problemet av den
omfattningen att detta måste betraktas som ett
systemfel. Problemen hänförs i stor utsträckning
till brist på platser inom äldreboendet. Revisorerna
har förståelse för att bristande tillgång på fysiska
anläggningar kan skapa problem i beslutssituationer
av akut karaktär. Men de anser att dagens situation
är oacceptabel. I den aktuella situationen bör
regeringen inte längre avvakta med insatser mot
huvudmännens bristande verkställighet och oriktiga
biståndsbeslut. Regeringen bör redovisa förslag till
åtgärder, på kortare och på längre sikt, till
riksdagen. Åtgärderna kan omfatta både kommunernas
egen kontroll och olika åtgärder från statens sida
för att tydliggöra och kontrollera samhällets
åtagande för de äldre.
Revisorerna föreslår att riksdagen som sin mening
tillkännager vad revisorerna anfört i avsnitt 4.2.2
om att analysera resursanvändningen.
Revisorerna konstaterar att de rättsliga
instanserna tydligt anger att brist på resurser inte
är skäl att neka medborgarna deras lagliga
rättigheter. Revisorerna konstaterar också att
granskningen har visat på avsevärda skillnader i hur
mycket och på vilket sätt äldreomsorgen har byggts
ut i landets olika delar. Skillnaderna har inte
kunnat förklaras med vare sig demografi eller
skattekraft. Också skillnaderna i kostnader för
olika insatser är avsevärda. Dessa skillnader tyder
på att olika typer av hjälpinsatser kan vara möjliga
även för likartade hjälpbehov. Revisorerna menar att
det behövs ingående analyser av resurser och
resursanvändning inom äldreomsorgen i kommuner av
olika slag och med olika befolkningsunderlag.
Resultatet av dessa analyser bör ligga till grund
för en diskussion om hur de tillgängliga resurserna
inom kommunernas äldreomsorg bättre kan tas till
vara i enlighet med socialtjänstlagens och
kommunallagens bestämmelser. Revisorerna framhåller
även vikten av att ett sådant underlag finns
tillgängligt i diskussioner om alternativa former
för finansiering och drift inom äldreomsorgen.
Ytterligare en fråga är i vilken utsträckning dagens
inriktning på äldreomsorgen överensstämmer med
riksdagens uttalade mål om en generell välfärd samt
kvarboendeprincipen, anför de. En viktig
förutsättning för analyser av detta slag är att den
nationella statistiken förbättras och blir mer
jämförbar över tiden såväl centralt som lokalt.
Revisorerna föreslår att riksdagen som sin mening
tillkännager vad revisorerna anfört i avsnitt 4.2.3
om att visa återhållsamhet med specialdestinerade
statsbidrag.
Revisorerna konstaterar att trots de nya
stödformer som införts mellan staten och kommunerna
har specialdestinerade statsbidrag med olika villkor
ökat under 1990-talets senare del. Inom
äldreomsorgen har dessa bidrag varit förhållandevis
få. De bidrag som har förekommit har också varit av
mycket begränsad omfattning i förhållande till
insatsernas totala kostnader. Under
granskningsarbetet och remissbehandlingen av
granskningsrapporten har främst kommunerna varit
kritiska till dessa statsbidrag. Argumenten är att
det är svårt att avstå från bidragen samtidigt som
de binder upp och konserverar verksamheten.
Bidragsvillkoren kan även komma i konflikt med
kommunernas egna prioriteringar och planer.
Motioner
I motion So10 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)
begärs tillkännagivanden om brister inom
äldreomsorgen (yrkande 1) och om att reformer för
valfrihet, alternativ och kvalitet införs i
äldreomsorgen (yrkande 3). Vidare yrkas att
riksdagen beslutar att socialtjänstlagen utformas så
att rätten att flytta till annan kommun garanteras
(yrkande 2). Riksdagen bör vidare begära dels att
regeringen lägger fram förslag till ändring i
socialtjänstlagen innebärande ökad valfrihet genom
en nationellt samordnad äldrepeng (yrkande 4), dels
att regeringen tillsätter en utredning om
äldreomsorgens framtida finansiering (yrkande 6).
Motionärerna instämmer i revisorernas kritik och
menar att de många brister och fel som redovisas är
en indikation på att det finns grova systemfel i
dagens äldreomsorg. Rätten till fri bosättning
fungerar inte enligt en utvärdering som
Socialstyrelsen har gjort. Motionärerna anför att
med en statlig äldrepeng kommer äldre att kunna
flytta vart de vill i landet utan ny
biståndsansökan. Med en statlig äldrepeng garanteras
valfrihet, mångfald och kvalitet. Mångfald i vården
stärker inflytandet för äldre samtidigt som vårdens
innehåll utvecklas. En ökad valfrihet kommer att
leda till konkurrens mellan arbetsgivare inom
äldreomsorgen. Det kommer att leda till en bättre
arbetsmiljö för de anställda, och därigenom kommer
fler i framtiden att välja vården som yrkesbana.
Motionärerna anser det angeläget att en
parlamentarisk beredning snarast tillsätts med
uppgift att komma med förslag på hur äldreomsorgens
finansiering långsiktigt skall lösas för att, likt
pensionsuppgörelsen, söka en uppgörelse som håller
över tid och över val. De anser att staten i stället
för kommunerna skall stå för finansieringsansvaret
av omsorgen.
I motion So19 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m) begärs tillkännagivande om en utvärdering av
ädelreformen (yrkande 1). Motionärerna anför att när
reformen beslutades varnade moderaterna för att
gränsdragningen mellan landsting och kommuner skulle
komma att skapa allvarliga problem. Motionärerna
vidhåller denna kritik och kräver en genomgripande
översyn av reformens för- och nackdelar. De begär
också tillkännagivanden om ökad valfrihet för äldre
(yrkande 3) och om äldres inflytande över vården och
omsorgen (yrkande 5). Detta kan tillgodoses genom
införande av en äldrepeng, vilket också garanterar
rätten att flytta. Vidare begärs tillkännagivande om
nödvändigheten av att lösa äldreomsorgens
finansiering på sikt (yrkande 18).
I motion So202 av Sten Tolgfors (m) begärs
tillkännagivanden dels om införandet av en statlig
äldrepeng, som ger alla äldre rätt att välja
äldreboende (yrkande 1), dels om etableringsfrihet
för äldreboenden (yrkande 2).
I motion So239 av Inger René och Anita Sidén (båda
m) begärs tillkännagivande vad i motionen anförs om
avsaknad av valfrihet och om brister i äldreomsorgen
(yrkande 1). Motionärerna begär att regeringen
lägger fram förslag till ändring i socialtjänstlagen
innebärande en ökad valfrihet genom en nationellt
samordnad äldrepeng (yrkande 2). Vidare begär de att
riksdagen beslutar att socialtjänstlagen utformas så
att rätten att flytta till annan kommun garanteras
(yrkande 3).
I motion So316 av Anna Lilliehöök (m) begärs
tillkännagivande om att en statlig äldrepeng bör
införas (yrkande 1).
I motion So18 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs
tillkännagivande om äldrevårdens beroende av att
skatter och socialförsäkringssystem gör det lönande
att arbeta (yrkande 1). Ingen social trygghet kan
finnas utan stabil grund i starkt näringsliv och
sund samhällsekonomi. Det skall löna sig att arbeta.
Om inte skatter och sociala trygghetssystem lämnar
plats för att upprätthålla arbetets värde blir det
inte nog med villiga att anställa inom vård och
omsorg, anför motionärerna. Vidare yrkar de att
regeringen återkommer med förslag till ändring av
socialtjänstlagen så att valfrihetsprincipen skrivs
in i denna lag såvitt avser hemtjänst och särskilt
boende för äldre (yrkande 9). Det behövs en
förbättrad valfrihet så att det stöd kommunen
godkänt får användas hos valfri kvalitetsgodkänd
vårdgivare - kommunal eller icke-kommunal, anför
motionärerna.
Också i motion So358 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
yrkas att regeringen återkommer med förslag till
ändring av socialtjänstlagen som innebär att
valfrihetsprincipen skrivs in i denna lag såvitt
avser hemtjänst och särskilt boende för äldre
(yrkande 8). Motionärerna anför att meningen med
förslaget är att trygga kvaliteten och göra
hemtjänstverksamheten mer lockande och omväxlande
för dem som kan tänka sig att arbeta där, som
anställda eller som företagare. Det är bara genom
att vara lyhörda gentemot de enskildas önskemål som
omsorgsgivarna kan känna sig säkra på att det finns
inkomster i form av medföljande "peng" från
kommunen.
I motion So11 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd) begärs
tillkännagivande om en prioriteringsutredning
(yrkande 2). Motionärerna anför att kommunerna
behöver få vägledning om vilka värderingar som skall
gälla vid prioriteringsbeslut. Den
prioriteringsutredning som genomfördes rörande
hälso- och sjukvården (SOU 1995:5) bör kunna fungera
som förebild.
I motion So460 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begärs
tillkännagivanden dels om behovet av en medveten
strategi för att möta det demografiskt förändrade
samhällets nya behov (yrkande 1), dels om vikten av
att genom aktiva åtgärder och attitydpåverkan stärka
de äldres delaktighet och inflytande i samhället
(yrkande 2). Motionärerna anför att den växande
andelen äldre bör betraktas som ett gemensamt
samhällsansvar och som en resurs att ta till vara.
Äldre behöver vara representerade i beslutande
församlingar för samhällsliv, och olika verksamheter
skall utformas så att de svarar mot äldres behov och
önskemål. Vidare begärs tillkännagivanden om att
stimulera nya former för äldreboenden (yrkande 13)
och om att stärka den enskildes möjligheter att
välja utförare av vård, omsorg och service (yrkande
14). Motionärerna anför att det krävs en medveten
bostadsplanering från samhällets sida för att möta
den växande andelen äldre och deras behov. Mångfald
och innovationer skall stimuleras på detta område.
Kvarboende skall förlängas genom
bostadsanpassningsbidrag. Nästa steg kan vara
seniorboende. Ett sätt att hitta andra former för
äldreomsorgen är, enligt motionärerna, att släppa in
producent- och konsumentkooperativ i planeringen och
vid tillkomsten av nya enheter. Den enskildes
möjlighet att välja utförare skall stärkas.
Konkurrensutsättningen måste dock präglas av mycket
strikt kvalitetskontroll och fortlöpande uppföljning
och utvärdering.
I motion So266 av Sven Brus (kd) begärs
tillkännagivande om behovet av fler vårdplatser inom
kommunernas särskilda boendeformer för äldre.
I motion So12 av Ingrid Burman m.fl. (v) begärs
tillkännagivande om att regeringen bör överväga ett
stopp för fortsatt konkurrensutsättning av
äldreomsorgen (yrkande 1). Motionärerna anför att
stopp för fortsatt konkurrensutsättning och
försäljning av äldreomsorgen till vinstdrivande
företag bör övervägas mot bakgrund av oklarheter vad
gäller konsekvenser av såväl ekonomisk som
vårdkvalitativ karaktär. Det finns därutöver en
demokratisk aspekt som berör de äldres möjligheter
till insyn och möjlighet till påverkan i samband med
konkurrensutsättning. Enligt de regler som är
gällande är konkurrensutsättning förenad med en
strikt sekretess som omöjliggör för den berörda att
aktivt delta och påverka.
Också i motion So408 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
begärs tillkännagivande om ett förbud mot
konkurrensutsättning och utförsäljning av
verksamheter inom äldreomsorgen till vinstdrivande
företag (yrkande 13).
Även i motion So404 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
begärs tillkännagivande om att utreda möjligheterna
för ett stopp för konkurrensutsättning och
privatisering av äldreomsorgen (yrkande 3).
I motion So408 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs
tillkännagivande om en uppföljning av de äldres rätt
till ett aktivt liv enligt socialtjänstlagen
(yrkande 3). Motionärerna anför att Socialstyrelsen
bör få i uppdrag att kartlägga hur och i vilken
omfattning kommunerna säkerställer de äldres rätt
till en aktiv och meningsfull tillvaro.
I motion So444 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs
tillkännagivande om att förstärka målen för
äldrepolitiken till ett mer individbaserat
förhållningssätt (yrkande 1). Tillkännagivande
begärs också om att utveckla former för ökad
delaktighet för de äldre (yrkande 2). Ett sätt att
nå ökad delaktighet för de äldre är medborgarpaneler
och uppsökande verksamhet från de lokala
myndigheterna, anför motionärerna. Vidare begärs
tillkännagivande om förslag på hur volontärer kan
bli verksamma inom skola, vård och omsorg (yrkande
7). Motionärerna anför att samverkan mellan
offentlig och ideell sektor är viktigt för att kunna
erbjuda bästa tänkbara och effektivaste vård, omsorg
och service. Socialstyrelsen bör därför ges direktiv
om att uppmuntra volontärverksamhet.
I motion So273 av Kerstin Lundgren (c) begärs
tillkännagivande om en framtidsinriktad kartläggning
av hur äldre människor lever samt hur systemen
möjliggör aktivt åldrande och självbestämmande.
I motion So310 av Lars-Ivar Ericson (c) begärs
tillkännagivande om att skapa trygghetsboende för
våra äldre.
Frågan om ny teknik och andra samhällsförändringar
tas upp i två motioner. I motion So460 av Chatrine
Pålsson m.fl. (kd) begärs tillkännagivande om att
beakta de äldres speciella behov av närhet till
samhällets service (yrkande 15). Den offentliga
servicen och många kommersiella verksamheter
genomgår en strukturomvandling som begränsar
tillgängligheten för vissa grupper. Motionärerna
anser att de äldre borde beaktas bättre vid
samhällsplaneringen.
I motion So408 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs
tillkännagivande om konsekvenser för äldre vid
införandet av ny teknik och andra
samhällsförändringar (yrkande 5). För att främja
äldres hälsa krävs en ökad kunskap, medvetenhet och
analys vid all samhällsplanering om vad som
konstituerar en hälsosam miljö för äldre, anför
motionärerna.
Flera motioner tar upp frågan om situationen för
äldre invandrare. I motion So18 av Lars Leijonborg
m.fl. (fp) begärs tillkännagivande om att
utvecklings- och kvalitetsarbete inom äldreomsorgen
även skall inriktas på kunskaper i finska och andra
minoritets- och invandrarspråk (yrkande 3).
Motionärerna anför att det är viktigt att det finns
personal som har kunskaper i de språk som äldre
talade som barn. Därför bör sådan personal
rekryteras och vidareutbildas.
I motion So460 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförs om att beakta de
äldre invandrarnas speciella förhållanden i
äldreomsorgen (yrkande 12). Motionärerna anför att
en mycket viktig kvalitets- och trygghetsfråga är
tillgång till personal som talar det egna
hemspråket. Vidare krävs respekt för kulturella och
religiösa traditioner så långt som det är
acceptabelt i förhållande till de grundvärderingar
som gäller i den svenska vården.
I motion So408 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs
tillkännagivande om uppföljning av
minoritetsspråkens ställning i äldreomsorgen
(yrkande 10). Motionärerna anför att de vet av
erfarenhet att äldreomsorgen kan organiseras så att
behovet av språk- och kulturkompetens uppnås utan
högre kostnader. Socialstyrelsen bör därför göra en
översyn av hur äldreomsorgen uppfyller åtaganden vad
gäller minoritetsspråken och för andra äldre med
annat modersmål än svenska.
I motion So444 av Kenneth Johansson m.fl. (c)
begärs tillkännagivande om anpassning av
äldreomsorgen för människor med utländsk bakgrund
(yrkande 8). Motionärerna anför att äldreomsorgen
kommer att behöva anpassas efter att en högre andel
människor med olika språklig och kulturell bakgrund
kommer att behöva hjälp. Äldreboenden behöver byggas
upp på språklig grund. Rekrytering av vårdpersonal
med olika kulturell kompetens blir viktig för att
öka kunskapen om skillnader i synen på åldrande och
död.
I motion So501 av Nikos Papadopoulos och Paavo
Vallius (båda s) begärs tillkännagivande om kommunal
äldreomsorg för personer med utländsk härkomst. För
att påskynda och underlätta utvecklingen anser
motionärerna att regeringen skall upprätta
riktlinjer för hur kommunerna skall gå till väga för
att anordna äldreomsorg och rehabilitering för äldre
invandrare samt hur landstingen skall anordna hälso-
och sjukvård för målgruppen i hela landet.
Äldre homo- och bisexuellas särskilda behov i
äldreomsorgen tas upp i motion So505 av Anita
Johansson m.fl. (s). Motionärerna begär
tillkännagivande i frågan. De anför att många äldre
har växt upp under en samhällstid då homosexualitet
varit förbjuden och fördomarna starka. Arbetet och
uppmärksamheten kring äldre homo- och bisexuellas
välbefinnande är därför lika viktigt som för yngre.
Tidigare behandling m.m.
Utskottet behandlade senast frågor om mål och
inriktning av äldrepolitiken såsom äldres
valfrihet, alternativa driftsformer, äldrepeng
m.m. i betänkande 2001/02:SoU12. Utskottet
anförde bl.a. följande (s. 16-17 ):
Utskottet står bakom de nationella målen för
äldrepolitiken som beslutades våren 1998. Äldre
skall kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande
i samhället och över sin vardag, kunna åldras i
trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas
med respekt samt ha tillgång till god vård och
omsorg. Utskottet avstyrker därmed motion So239
(c) yrkande 1 med förslag om ytterligare mål. - -
-
Utskottet vidhåller att det är angeläget att
den enskilde ges möjlighet att själv bestämma
över sin livssituation och det sätt på vilket
omsorgen ges. Inte minst Sveriges alltmer
mångkulturella karaktär reser nya krav på att
utforma äldreomsorgen med hänsyn till människors
olika språk och kultur. Utskottet konstaterar att
den parlamentariska Äldreberedningen Senior 2005
har i uppgift att skapa förutsättningar för en
långsiktig utveckling av äldrepolitiken bl.a.
avseende äldres inflytande och delaktighet i
beslutsprocesser och i samhällslivet.
Äldreberedningen har också i uppdrag att särskilt
beakta genderperspektivet liksom det ökande
antalet äldre med utländsk bakgrund och de
konsekvenser detta kan medföra. Motionerna - - -
avstyrks.
Utskottet vidhåller att det inte bör införas
någon äldrepeng. Motionerna - - - avstyrks
därmed. Utskottet vidhåller också att det inte
bör tillsättas någon utredning om obligatorisk
äldrevårdsförsäkring. Motion
- - - avstyrks.
Många äldre deltar aktivt i föreningsliv och
frivilligverksamheter liksom i politiska
organisationer. Utskottet vill betona betydelsen
av såväl pensionärsorganisationernas arbete som
pensionärsrådens. Det ankommer på kommuner och
landsting att utveckla pensionärsrådens
verksamhet ytterligare och att bättre ta till
vara den kunskap och kompetens dessa besitter.
Inte minst är det angeläget att beakta
pensionärsrådens synpunkter vid
samhällsplaneringen. Statens folkhälsoinstitut
har i sin rap-port betonat vikten av att vid
samhällsplanering i stort vara uppmärksam på vad
strukturella förändringar kan innebära för en
äldre person. Rap- porten bereds för närvarande i
Socialdepartementet. Utskottet anser inte att det
behövs något initiativ från riksdagens sida med
anledning av motionerna - - -. Motionerna
avstyrks.
Flera motioner tar upp frågor kring
äldreboenden. Enligt socialtjänstlagen skall
kommunerna verka för att äldre människor får goda
bostäder och ge dem som behöver det stöd och
hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service.
Kommunerna skall vidare inrätta särskilda
boendeformer för service och omvårdnad för äldre
människor med behov av särskilt stöd. Utskottet
erinrar om att riksdagen vid flera tillfällen har
beslutat om stöd för ny- och ombyggnad av
äldrebostäder för att påskynda utbyggnaden. Inom
den ordinarie bostadsmarknaden har under 1990-
talet seniorboende blivit allt vanligare. Härmed
avses vanliga bostäder för äldre (vanligen över
55 år) som inte förmedlas efter behovsprövning
och biståndsbeslut. Utskottet utgår också ifrån
att Äldreberedningen Senior 2005 bevakar frågan.
Något initiativ från riksdagen med anledning av
motionerna - - - behövs inte. Motionerna
avstyrks.
Utskottet konstaterar att entreprenader har
blivit allt vanligare inom äldreomsorgen. Många
kommuner erbjuder vård och omsorg i olika former
både i egen regi och entreprenadupphandlad. Samma
kvalitetskrav gäller oavsett formen för
verksamheten. Såväl Socialstyrelsen som Svenska
Kommunförbundet följer på olika sätt utvecklingen
inom området. Utskottet anser inte att något
initiativ från riksdagens sida behövs med
anledning av motionerna - - -. Motionerna
avstyrks.
Riksdagen följde utskottet (prot. 2001/02:97).
Socialstyrelsen har nyligen avlämnat en
lägesrapport, Vård och omsorg om äldre 2002.
Socialstyrelsens slutsatser är bl.a. att situationen
inom vården och omsorgen är ansträngd. Det finns ett
växande gap mellan utbud och efterfrågan på vård och
omsorg för äldre. Trots att staten och huvudmännen
tillfört området mer resurser finns fortfarande
stora brister. Kunskap, kvalitet, innehåll och
effektivitet i vården och omsorgen måste utvecklas,
anser styrelsen. Landsting och kommuner måste
åstadkomma bättre förutsättningar för personalen att
ge god vård och omsorg. Staten måste överväga om det
nuvarande sättet att organisera vården och omsorgen
om äldre är ändamålsenligt. För att kunna följa upp
och utvärdera resultatet av den nationella politiken
på området måste ett individbaserat system för
verksamhetsuppföljning införas. Staten måste
långsiktigt stödja utveckling av kunskap om hur vård
och omsorg om äldre skall bedrivas effektivt och med
hög kvalitet.
Regeringen har nyligen tillkallat en parlamentarisk kommitté
med uppdrag att se över strukturen och
uppgiftsfördelningen inom samhällsorganisationen
(dir. 2003:10). Arbetet skall bedrivas i två
etapper. I den första etappen skall kommittén
identifiera, belysa och övergripande analysera de
samhällsförändringar som inverkar på och skulle
kunna föranleda förändringar av strukturen och
uppgiftsfördelningen i relationen mellan staten,
landstingen och kommunerna. Kommittén skall även
identifiera, belysa och övergripande analysera de
samhällsförändringar som inverkar på och skulle
kunna föranleda förändringar av strukturen och
uppgiftsfördelningen i relationen mellan regeringen
och de statliga förvaltningsmyndigheterna. Kommittén
skall i sitt arbete utgå från en övergripande
beskrivning av rådande struktur och
uppgiftsfördelning, där såväl brister som
förtjänster med nuvarande ordning identifieras. För
den första etappen skall kommittén redovisa ett
delbetänkande senast den 15 december 2003. I den
andra etappen skall kommittén göra en fördjupad
analys och bedömning av strukturen och
uppgiftsfördelningen. Kommittén skall också i de
delar där den finner det motiverat föreslå
förändringar. Regeringen avser att återkomma med
tilläggsdirektiv för denna del av uppdraget.
Syftet med översynen är att undersöka den
nuvarande samhällsorganisationens förutsättningar
att klara välfärdsåtagandena i perspektivet av de
stora samhällsförändringar som Sverige genomgår samt
där det är motiverat föreslå förändringar med
avseende på strukturen och uppgiftsfördelningen inom
samhällsorganisationen. Ytterst är detta ett
demokratiskt uppdrag. Det gäller att ge de folkvalda
organen bättre förutsättningar att få genomslag för
politiken och medborgarna bättre förutsättningar
till inflytande, insyn och ansvarsutkrävande.
En utgångspunkt är att en långtgående kommunal
självstyrelse skall upprätthållas inom ramen för ett
starkt nationellt ansvar för medborgarnas rätt till
likvärdig välfärd i hela landet, utan att därför det
yttersta ansvaret rubbas hos riksdag och regering
för den offentliga verksamheten och för det
politiska beslutsfattandet.
Medborgarna skall även fortsättningsvis
tillförsäkras likvärdiga förutsättningar oavsett
bostadsort. En grundläggande princip för översynen
är en fortsatt solidarisk finansiering av samhällets
välfärdsåtaganden.
Regeringens skrivelse
Av regeringens skrivelse framgår att antalet
personer som har hjälp av äldreomsorgen har varit
relativt oförändrat under de år som handlingsplanen
verkat. Andelen personer som är i behov av
äldreomsorg ökar med stigande ålder och är högre
bland kvinnor än bland män, dvs. 70 % bland kvinnor
och 30 % bland män. Regeringen bedömer att den
nationella handlingsplanen för äldrepolitiken har
bidragit till en positiv utvecklig inom en mängd
områden som berör äldre.
Regeringen redovisar att Socialstyrelsen har följt
upp effekterna av rätten att flytta till annan
kommun för äldre personer som till följd av
ålderdom, funktionshinder eller allvarlig sjukdom
har ett varaktigt behov av omfattande vård- och
omsorgsinsatser. Denna rätt trädde i kraft den 1
januari 1999 och regleras i 2 kap. 3 §
socialtjänstlagen (2001:453). Socialstyrelsen
rapporterar att andelen bifall minskat mellan åren
1998 och 2000 liksom antalet verkställda beslut.
Bristen på särskilt boende var den främsta orsaken
till att beslut inte verkställdes. Det viktigaste
skälet till att de äldre önskar flytta är att de
vill komma närmare sina anhöriga. Socialstyrelsens
slutsats är att tillämpningen av 6 h § (nuvarande 2
kap. 3 §) socialtjänstlagen fungerar väl i de flesta
kommuner. Många äldre har kommit närmare sina
anhöriga genom möjligheten att flytta, vilket var
huvudsyftet med reformen. Regeringen anför att den
kommer att fortsätta följa utvecklingen inom
området.
Den 1 juli 2002 infördes regler i
socialtjänstlagen (2001:453, SoL) och lagen
(1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS) med innebörd att kommuner
och landsting som dröjer alltför länge med att
verkställa avgöranden angående insatser enligt dessa
båda lagar skall kunna åläggas att betala en
sanktionsavgift.
Regeringen anför i skrivelsen att den anser att
det är helt oacceptabelt i en rättsstat att gynnande
domstolsavgöranden som beslutats i laga ordning inte
respekteras och att kommunala beslut inte
verkställs. Det är regeringens förhoppning att
kommunalt domstolstrots skall motverkas och den
enskildes rättsskydd stärkas genom bl.a. möjligheten
att ålägga kommuner och landsting en
sanktionsavgift. Vilka åtgärder som är lämpliga för
att komma till rätta med problemet med underlåtenhet
hos kommuner och landsting att verkställa sina egna
gynnande beslut bereds inom Regeringskansliet.
Entreprenader och köp av platser i enskild regi
inom äldreomsorgen har expanderat kraftigt under de
senaste tio åren. Utvecklingen som alltjämt fortgår,
har ägt rum inom såväl ordinärt som särskilt boende.
Det är framför allt de privata bolagen som ökat sin
andel inom äldreomsorgen. Försök med s.k. äldrepeng
har införts i några kommuner, vilket innebär att den
äldre efter biståndsbeslut har möjlighet att själv
välja vårdgivare. Under år 2001 fick ca 10 % av
äldreomsorgstagarna hjälp från privata vårdgivare.
(Med enskild regi avses här hemtjänst som kommunen
har det yttersta ansvaret för men som drivs av
annan, t.ex. bolag, stiftelse eller kooperativ, på
uppdrag och mot ersättning av kommunen.)
Äldreomsorg i enskild regi är vanligast i
storstäder och förorter. Köp av platser i särskilt
boende är emellertid relativt vanligt i landsbygds-
kommuner.
I skrivelsen redovisas att ca 5 700 bostäder har
tillkommit genom stimulansbidraget. Av dessa är
cirka två tredjedelar ombyggda bostäder och
resterande del nybyggda äldrebostäder. Antalet icke
verkställda beslut och domar inom äldreomsorgen
beror framför allt på bristen av särskilt boende.
Regeringen bedömer att ett stort antal bostäder
ytterligare behöver tillkomma. I budgetpropositionen
för år 2003, (prop. 2002/03:1 utg.omr. 18), aviserar
regeringen att undersöka möjligheterna för stöd till
ökad produktion av äldrebostäder.
Regeringen pekar på att Socialstyrelsens
kartläggning av hur olika kommuner organiserar och
genomför äldreomsorg för finsktalande visar att
flera kommuner i norra Sverige har relativt god
tillgång på finskspråkig personal medan det i andra
delar av landet är svårare att få sådan omsorg.
Dessutom visar kartläggningen att en anpassad
äldreomsorg till äldre finländare kan erbjudas utan
att det medför större kostnader. Regeringen bedömer
att det är angeläget att äldreomsorg erbjuds på
samtliga minoritetsspråk så att äldre som har ett
minoritetsspråk som modersmål får möjlighet att
bevara såväl språket som kulturen samt har möjlighet
att kommunicera med omgivningen.
Vidare redovisar regeringen att den
parlamentariska äldreberedningen - Senior 2005 (dir.
1998:109) - har presenterat ett första betänkande
som behandlar de delar av äldrepolitiken som gäller
människors möjligheter till aktivitet, delaktighet
och inflytande, Riv ålderstrappan! Livslopp i
förändring (SOU 2002:29). Frågor som berör vård och
omsorg om äldre kommer att redovisas i beredningens
slutbetänkande som skall redovisas till regeringen
senast i november 2003.
I sammanfattningen anför regeringen slutligen att
en god vård och omsorg för äldre, solidariskt finan-
sierad via skattemedel, utgör en hörnsten i
välfärdspolitiken. Regeringen anser det angeläget
att äldreomsorgens förutsättningar att erbjuda en
god vård och omsorg med hög tillgänglighet nu ses
över och förändringar vid behov genomförs.
Regeringen avser därför att initiera en översyn och
utvärdering av äldreomsorgen med en sådan
inriktning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet står fortsatt bakom de nationella målen
för äldrepolitiken som beslutades våren 1998. Målen
innebär att äldre skall kunna leva ett aktivt liv
och ha inflytande i samhället och över sin vardag,
kunna åldras i trygghet och med bibehållet
oberoende, bemötas med respekt samt ha tillgång till
god vård och omsorg. Utskottet avstyrker därmed
motion So444 (c) yrkande 1.
En god vård och omsorg för äldre, solidariskt
finansierad via skattemedel, utgör en hörnsten i
välfärdspolitiken. Utskottet, som noterar att
regeringen avser att initiera en översyn och
utvärdering av äldreomsorgen, delar regeringens
bedömning att det är angeläget att äldreomsorgens
förutsättningar att erbjuda en god vård och omsorg
med hög tillgänglighet nu ses över och att
förändringar genomförs vid behov. Utskottet anser
att motion So19 (m) yrkande 1 därmed är
tillgodosedd. Motionen avstyrks. Även motionerna
So10 (m) yrkande 6 och So19 (m) yrkande 18 avstyrks.
Utskottet vidhåller att det är angeläget att den
enskilde ges möjlighet att själv bestämma över sin
livssituation och det sätt på vilket omsorgen ges.
Inte minst Sveriges alltmer mångkulturella karaktär
reser nya krav på att utforma äldreomsorgen med
hänsyn till människors olika språk och kultur.
Utskottet erinrar om att den parlamentariska
äldreberedningen Senior 2005 har i uppgift att skapa
förutsättningar för en långsiktig utveckling av
äldrepolitiken, bl.a. avseende äldres inflytande och
delaktighet i beslutsprocesser och i samhällslivet.
Äldreberedningen har också i uppdrag att särskilt
beakta genderperspektivet liksom det ökande antalet
äldre med utländsk bakgrund och de konsekvenser
detta kan medföra. Resultatet av detta arbete skall
presenteras i november 2003. Riksdagen bör inte
föregripa det pågående arbetet. Motionerna So10 (m)
yrkandena 1, 3 och 4, So11 (kd) yrkande 2, So18 (fp)
yrkandena 1, 3 och 9, So19 (m) yrkandena 3 och 5,
So202 (m), So239 (m) yrkandena 1 och 2, So273 (c),
So316 (m) yrkande 1, So358 (fp) yrkande 8, So408 (v)
yrkandena 3 och 10, So444 (c) yrkandena 2 och 8,
So460 (kd) yrkandena 1, 2, 12 och 14, So501 (s) och
So505 (s) avstyrks därmed.
Även motion So444 (c) yrkande 7 avstyrks. Det
ankommer inte på riksdagen att besluta om eventuell
volontärverksamhet inom den kommunala vården och
omsorgen.
Utskottet delar bedömningen att det är
oacceptabelt i en rättsstat att gynnande
domstolsavgöranden som beslutats i laga ordning inte
respekteras och att kommunala beslut inte
verkställs. Regeringen redovisar i skrivelsen att
den överväger vilka åtgärder som är lämpliga för att
komma till rätta med problemet med underlåtenhet hos
kommuner och landsting att verkställa sina egna
gynnande beslut.
Utskottet anser att regeringen inte längre bör
avvakta med insatser mot huvudmännens bristande
verkställighet och oriktiga biståndsbeslut.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag
till åtgärder, på kortare och på längre sikt.
Åtgärderna kan omfatta både kommunernas egen
kontroll och olika åtgärder från statens sida för
att tydliggöra och kontrollera samhällets åtagande
för de äldre. Utskottet ställer sig därmed bakom
Riksdagens revisorers förslag om ett åtgärdsprogram
för det rättsliga åtagandet för de äldre. Vad
utskottet nu anfört med bifall till Riksdagens
revisorers förslag 4.2.1 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Riksdagens revisorer föreslår också ett
tillkännagivande till regeringen om att analysera
resursanvändningen (4.2.2) inom äldreomsorgen.
Utskottet anser för sin del att revisorernas förslag
i denna del innebär ett alltför begränsat synsätt.
Utskottet konstaterar att en nyligen tillkallad
parlamentarisk kommitté har i uppgift att göra en
översyn av strukturen och uppgiftsfördelningen inom
samhällsorganisationen. Kommittén skall identifiera,
belysa och övergripande analysera de
samhällsförändringar som inverkar på och skulle
kunna föranleda förändringar av strukturen och
uppgiftsfördelningen i relationen mellan staten,
landstingen och kommunerna. Utskottet vill också
hänvisa till den av regeringen aviserade översynen
av ädelreformen med uppgift att utvärdera om dagens
vård och omsorg är organiserad för de äldres bästa.
Utskottet utgår ifrån att de överväganden som ligger
bakom Riksdagens revisorers förslag angående
resursanvändningen blir belysta i utredningen.
Förslaget är därmed tillgodosett och avstyrks.
Utskottet anser liksom Riksdagens revisorer att
specialdestinerade statsbidrag även i fortsättningen
bör användas med försiktighet inom kommunernas
äldreomsorg. Något tillkännagivande till regeringen
med anledning av revisorernas förslag 4.2.3 behövs
dock inte. Riksdagens revisorers förslag avstyrks i
denna del.
Flera motioner tar upp frågor kring äldreboenden.
Enligt socialtjänstlagen (2001:453) skall kommunerna
verka för att äldre människor får goda bostäder och
ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och
annan lättåtkomlig service. Kommunerna skall vidare
inrätta särskilda boendeformer för service och
omvårdnad för äldre människor med behov av särskilt
stöd. Utskottet erinrar om att riksdagen vid flera
tillfällen har beslutat om stöd för ny- och
ombyggnad av äldrebostäder för att påskynda
utbyggnaden. Inom den ordinarie bostadsmarknaden har
under 1990-talet seniorboende blivit allt vanligare.
Härmed avses vanliga bostäder för äldre (vanligen
över 55 år) som inte förmedlas efter behovsprövning
och biståndsbeslut. Utskottet utgår också ifrån att
äldreberedningen Senior 2005 bevakar frågan. Något
initiativ från riksdagen med anledning av motionerna
So266 (kd), So310 (c) och So460 (kd) yrkande 13
behövs inte. Motionerna avstyrks.
Med anledning av motionerna So10 (m) yrkande 2 och
So239 (m) yrkande 3 vill utskottet understryka att
enligt 2 kap. 3 § socialtjänstlagen får en äldre
person med behov av omfattande vård- och
omsorgsinsatser som önskar flytta till annan kommun
ansöka om behövliga insatser. En sådan ansökan skall
behandlas som om den enskilde vore bosatt i
inflyttningskommunen. Den enskilde har enligt 16
kap. 3 § samma lag rätt att överklaga
biståndsbeslutet. Motionsyrkandena är därmed
tillgodosedda.
Entreprenader och köp av platser i enskild regi
inom äldreomsorgen har expanderat kraftigt under de
senaste tio åren. Socialstyrelsen och Svenska
Kommunförbundet följer på olika sätt utvecklingen
inom området. Utskottet erinrar om att samma
kvalitetskrav gäller oavsett formen för
verksamheten. Utskottet anser inte att något
initiativ från riksdagens sida behövs med anledning
av motionerna So12 (v) yrkande 1, So404 (v) yrkande
3 och So408 (v) yrkande 13.
Vad gäller tillgängligheten till samhällelig
service m.m. konstaterar utskottet att ett aktivt
arbete pågår inom ramen för den nationella
handlingsplanen för handikappolitiken med att göra
samhällelig service tillgänglig för alla medborgare.
I handlingsplanen anförs att konceptet "Design för
alla" bör genomsyra statens arbete inom arkitektur,
formgivning och design. "Design för alla" innebär
att produkter, bruksföremål, byggnader, IT-
produkter, inomhus- och utomhusmiljöer samt tjänster
bör vara tillgängliga och användbara för alla
människor så långt detta över huvud taget är
möjligt. Detta leder till ett minskat behov av
särlösningar. Motionerna So408 (v) yrkande 5 och
So460 (kd) yrkande 15 får därmed anses åtminstone
delvis tillgodosedda.
Kvalitetsarbete i äldreomsorgen m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med bifall till Riksdagens
revisorers förslag i punkt 4 om att stärka
Socialstyrelsens normerande roll och med
avslag på en motion om normerande uppdrag som
sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet anfört. Riksdagen bör avslå
motioner om minimikrav, kvalitetsgaranti m.m.
och om kvaliteten i de medicinska insatserna
samt om uppsökande verksamhet. Utskottet
hänvisar till pågående arbete på området.
Riksdagen bör även avslå motioner om
vårdgaranti och om ett institut för medicin
och hälsa.
Jämför reservationerna 15 (fp), 16 (v, mp),
17 (kd), 18 (m), 19 (fp), 20 (kd), 21 (m), 22
(m, fp, kd, c) och 23 (m).
Riksdagens revisorers förslag
Revisorerna föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen vad revisorerna anfört i avsnitt 4.2.4 om
att stärka Socialstyrelsens normerande roll.
Revisorerna anför att ansvaret för de av revisorerna
konstaterade bristerna med beslut och verkställighet
inom äldreomsorgen i första hand vilar på de
ansvariga huvudmännen. Men det finns också en
ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna.
Revisorerna anser att Socialstyrelsen gjort en
alltför snäv tolkning av sitt redan snäva
normeringsmandat. Kommunerna har därmed lämnats utan
vägledning för sina biståndsbeslut. Samtidigt har
även tillsynen, såväl inom länsstyrelserna som
nationellt inom Socialstyrelsen, inte heller
tillräckligt haft norm och vägledning för sin
tillsyn. Sedan den 1 januari 2002 har
Socialstyrelsen fått vidgad rätt att ge ut
föreskrifter enligt socialtjänstlagen. Revisorerna
ser det som väsentligt att regeringen aktivt följer
upp att detta vidgade mandat leder till att
äldreomsorgens nationella mål förs ut och följs upp.
Motionerna
I motion So19 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)
begärs tillkännagivanden om vad i motionen anförs om
att förbättra läkarstödet (yrkande 2), om att en
verklig vårdgaranti införs (yrkande 6), om att
stärka primärvården (yrkande 7), om att ett institut
för medicin och hälsa inrättas (yrkande 11) och om
betydelsen av uppsökande verksamhet (yrkande 14).
Fortfarande finns det många äldre som inte får sina
medicinska behov tillgodosedda vare sig de bor i
särskilt boende eller i eget boende, anför
motionärerna. För att öka tillgängligheten till
hälso- och sjukvården och för att kunna ge vård i
tid menar motionärerna att en garanti för vård måste
införas. (Vårdgarantin har närmare redovisats i
Moderaternas budgetmotion.) Motionärerna anser att
kompetens inom framför allt psykiatri och geriatrik
bör tillföras primärvården. Vidare anser de att
omvårdnaden är särskilt eftersatt när det gäller
psykiska störningar hos äldre. Undersökningar visar
att primärvården helt enkelt inte hittar patienter
med depressioner. Många äldre har följaktligen ett
dolt psykiatriskt vårdbehov. Moderaterna har i sin
budgetmotion föreslagit ett särskilt stimulansbidrag
till uppsökande verksamhet inom psykiatrin för att
bättre tillgodose behoven. För att kunna ligga i den
medicinska och biomedicinska forskningsfronten vill
motionärerna skapa ett nationellt institut för
medicin och hälsa. Målsättningen skall vara att
sammanföra olika kategorier av ämneskunnande för att
möjliggöra nytt vetande och kunskap som inte är
möjlig att erhålla inom varje vetenskapsområde för
sig.
I motion So18 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs
tillkännagivande om skärpt lagstiftning mot
diskriminering av äldre vid prioritering inom vård
och omsorg (yrkande 12). Det behöver införas en
skärpt lagstiftning mot diskriminering av äldre vid
bl.a. rehabilitering. Det är behovet som skall
avgöra tid och omfattning av
rehabiliteringsinsatserna, anför motionärerna. De
vill också ha tillkännagivanden om samverkansavtal
för läkarmedverkan i äldrevården (yrkande 6) och om
felanvändning av läkemedel i vården av äldre
(yrkande 13). Motionärerna anser att det måste
finnas en medicinskt ansvarig läkare till varje
äldreboende. Läkaren skall ha ansvar för att de
äldre som bor där får god medicinsk vård. Han skall
också vara ett stöd för personalen. Det behövs även
regelbundna läkemedelsronder i äldrevården.
Målsättningen måste vara rätt läkemedel, till rätt
patient, på rätt indikation, i rätt dosering, under
rätt behandlingstid och i rätt administreringsform,
anför de. Vidare begärs tillkännagivande om
användningen av framtida statliga stimulansbidrag
för omsorgsgarantier, äldreombudsmän och
äldrevårdscentrum (yrkande 5). Motionärerna anför
att en kommunal omsorgsgaranti behövs för att
kvalitetssäkra en rad olika delar av vården. Att
vara uppmärksam på avsteg från omsorgsgarantin skall
vara en av uppgifterna för en kommunal
äldreombudsman. Äldreombudsmannen skall också vara
den instans dit de äldre och deras anhöriga kan
vända sig med frågor och klagomål. En väl fungerande
äldrevård behöver också stöd av specialister. Dessa
bör samlas i ett äldrevårdscentrum (ÄVC) som skapas
genom samarbete mellan en eller fler kommuner. Här
skall finnas tillgång till bl.a. geriatriker och
specialister i äldrepsykiatri och reumatologi samt
ett rehabiliteringsteam. De statliga stimulansbidrag
som bör ges till kommunerna för fortsatt utveckling
av anhörigstödet bör också användas för att
underlätta införandet av omsorgsgarantier,
äldreombudsmän och äldrevårdscentrum. Uppbyggnaden
av äldrevårdscentrum bör också tas upp i de årliga
överläggningarna och avtalen med
Landstingsförbundet, anför motionärerna.
Också i motion So358 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
begärs tillkännagivande om skärpt lagstiftning mot
diskriminering av äldre vid prioriteringar inom vård
och omsorg (yrkande 10).
I motion So509 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs
tillkännagivanden om behovet av en värdighetsgaranti
(yrkande 14). Motionärerna anför att de vill lyfta
fram kvalitetskraven genom att skapa en
värdighetsgaranti. Garantin skall omfatta såväl
medicinsk kvalitet som omvårdnadskvalitet, bl.a.
skall det finans en läkare knuten till varje
äldreboende. Anser en vårdtagare eller anhörig att
verksamheten inte infriar de krav som
värdighetsgarantin anger skall man kunna vända sig
till en instans för klagomål.
I motion So460 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begärs
tillkännagivande om vad i motionen anförs om
beaktande av den psykosociala aspekten i äldrevården
(yrkande 6). Motionärerna anför att gruppen äldre
med psykiatriska besvär ofta avvisas i primärvård
och psykiatri. Inom den kommunala äldreomsorgen
finns sällan kompetens att hantera dessa problem.
Därför bör det inrättas en seniormottagning där
äldre kan få rådgivning, samtalsstöd och
psykoterapi. Motionärerna begär också
tillkännagivande om behovet av en trygghetsgaranti
(yrkande 9). Trygghetsgarantin skall bestå av tre
delar; en vårdgaranti som garanterar tillgänglighet,
en värdighetsgaranti som garanterar ett värdigt
bemötande och en boende- och hjälpmedelsgaranti där
rätten till stöd och service ingår.
I motion So12 av Ingrid Burman m.fl. (v) begärs
tillkännagivande om att regeringen bör ge
Socialstyrelsen i uppdrag att utforma minimikrav för
kvaliteten i samt nationella kvalitetskriterier för
äldreomsorgen (yrkande 3). Motionärerna anför att en
lägsta acceptabel norm i form av minimikrav för
kvalitet och tydliggörande av kvalitetsindikatorer
förutom att öka kvaliteten för den enskilde även
skulle bidra till en säkrare planering och
uppföljning av äldreomsorgen och ökad jämlikhet i
insatserna över landet. Det bör även fastställas
kriterier för en nationell uppföljning av kvaliteten
inom äldreomsorgen som möjliggör jämförelser över
tid, geografiska skillnader och mellan olika
driftsformer. Motionärerna begär vidare
tillkännagivande om ett förtydligat normerande
uppdrag till Socialstyrelsen vad gäller klass- och
könsperspektiv samt etniskt perspektiv i
äldreomsorgen (yrkande 4).
I motion So408 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs
tillkännagivanden dels om behovet av nationella data
om brukartillfredsställelse (yrkande 1), dels om
kartläggning av personaltätheten inom äldreomsorgen
på nationell nivå (yrkande 2) och dels om minimikrav
och kvalitetsindikatorer för äldreomsorgen (yrkande
4). Motionärerna anför att Socialstyrelsen bör ges i
uppdrag att utveckla ett system för data som kan
utgöra underlag för förbättringar inom
äldreomsorgen. Vidare finns det ett behov av
kartläggning över personaltätheten och kompetensen
inom äldreomsorgen på nationell nivå som kan utgöra
underlag för fastställande av en norm för
äldreomsorgen. Slutligen bör Socialstyrelsen ges i
uppdrag att utforma minimikrav och
kvalitetsindikatorer för äldreomsorgen.
Regeringens skrivelse
I skrivelsen hänvisar regeringen till att en ny
bestämmelse infördes år 1999 i socialtjänstlagen
(2001:453, SoL) med innebörden att kvaliteten i
verksamheten systematiskt och fortlöpande skall
utvecklas och säkras. Som vägledning till kommunerna
har Socialstyrelsen utfärdat föreskrifter och
allmänna råd om kvalitetssystem inom omsorgerna om
äldre och funktionshindrade. De flesta kommuner är
mycket engagerade i att utveckla kvaliteten inom
vården och omsorgen om äldre men de har kommit olika
långt i sitt utvecklingsarbete.
Regeringen understryker att det är önskvärt att
kommunerna prioriterar arbetet med att utveckla
metoder för kvalitetsbedömningar. För vårdtagare och
anhöriga är bemötande, flexibilitet och engagemang
centralt för upplevelse av kvalitet. För personalen
handlar det t.ex. om hur man mår på arbetet,
trivsel, tid för pauser, möjlighet till handledning
och medbestämmande. Det är av stor vikt att dessa
aspekter tas till vara vid sidan av det
kvalitetssäkringsarbete som utgår från mätbara
kriterier.
Vidare redovisas att de flesta kommuner under den
senaste tvåårsperioden (våren 2000) har genomfört
någon form av brukarundersökning. Socialstyrelsen
har utarbetat en handbok Brukarundersökningar inom
vård och omsorg för äldre som ett stöd för
kommunerna i detta arbete.
Brister i samverkan mellan kommuner och landsting
har funnits såväl före som efter ädelreformens
genomförande, vilket i vissa fall lett till
kvalitetsbrister, försämrad kontinuitet i samhällets
insatser och därmed också otrygghet för berörda
personer. Regeringen har tillfört resurser för att
öka den medicinska kompetensen och tillgången på
läkare samt också att förbättra samverkan mellan
huvudmännen.
Regeringen har i december 2002 lämnat en
proposition till riksdagen med förslag att kommuner
och landsting får möjlighet att inrätta en gemensam
nämnd för att gemensamt fullgöra uppgifter på vård-
och omsorgsområdet. Syftet är främst att underlätta
en gemensam finansiering och prioritering mellan
parterna. Genom denna möjlighet kommer det att
finnas förutsättningar att inrätta lokala s.k.
äldreombudsmän eller liknande funktion inom vård och
omsorg, vars funktion kan vara att följa upp
enskilda ärenden, hantering av klagomål,
informationsspridning, enskild vägledning m.m. I
propositionen föreslås ändringar i lagen (1990:104)
om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och
sjukvård (betalningsansvarslagen). Förslaget innebär
huvudsakligen att kommunerna blir
betalningsansvariga för en utskrivningsklar patient
först sedan en vårdplan upprättats.
För många äldre som bor i särskilda boendeformer
är det svårt att själva svara för hanteringen av de
läkemedel som de behöver. Det har lett till att man
i många boendeformer har inrättat särskilda
läkemedelsförråd där de boendes läkemedel förvaras.
Ett annat problem är att en stor mängd läkemedel
kasseras då äldres sjukdomsbild förändras, vilket
kräver fortlöpande anpassningar av
läkemedelsförskrivningarna.
Regeringen föreslog i propositionen De nya
läkemedelsförmånerna (prop. 2001/02:63) att
landstingen skulle få möjlighet att efter framställ-
ning av en kommun besluta att inrätta ett
läkemedelsförråd vid särskilda boendeformer för
service och omvårdnad för äldre. Läkemedlen ur
förrådet är kostnadsfria för de boende och
landstingen står för kostnaderna. Även för patienter
inom hemsjukvården öppnades möjligheter att få
läkemedel på detta sätt. Riksdagen biföll
propositionen, och ändringarna trädde i kraft den 1
oktober 2002.
I propositionen Nationell handlingsplan för
utveckling av hälso- och sjukvården (prop.
1999/2000:149) lade regeringen fram förslag för att
förbättra primärvården, äldrevården och psykiatrin.
Kommuner och landsting får under åren 2001-2004 ett
ekonomiskt tillskott på närmare 9 miljarder kronor
för att förbättra hälso- och sjukvården. I
propositionen anges bl.a. att äldre skall få en
bättre hälso- och sjukvård genom bättre medicinskt
omhändertagande. Samverkan mellan olika delar av
vården skall bli bättre. Vidare skall äldre med
psykisk ohälsa få ett tidigare och bättre stöd.
Det är dock angeläget att komma till rätta med de
brister som finns i den kommunala primärvården för
att vården skall fungera på det sätt som var
avsikten med ädelreformen. Det innebär enligt
regeringen att äldres och funktionshindrades behov
av hjälp av läkare, sjuksköterskor, undersköterskor
och rehabiliteringspersonal, liksom tillgång till
den samlade sjukvårdens resurser, måste stärkas.
Flera viktiga förändringar i lagstiftningen om
hälso- och sjukvård som berör äldre har genomförts,
bl.a. rätten att välja fast läkarkontakt inom
landstinget, patientens rätt till individuellt
anpassad information om sitt hälsotillstånd och de
metoder för undersökning, vård och behandling som
finns.
Regeringen anser att de äldres tillgång till
sjukvård samt kvaliteten på vården och
omhändertagandet måste förbättras. Regeringen avser
att fortlöpande följa utvecklingen.
Bakgrund, tidigare behandling m.m.
Utskottet behandlade frågor om kvalitetsarbete i
äldreomsorgen senast i betänkande 2001/02:SoU12.
Utskottet anförde då bl.a. följande (s. 24):
Utskottet anser att rehabiliteringen för äldre är
mycket viktig. Den bidrar till en ökad
självständighet för den enskilde samtidigt som
den kan minska behovet av fortsatta eller utökade
omvårdnadsinsatser. De insatser som staten,
Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet
kommit överens om i utvecklingsavtalet för åren
2002-2004 är, enligt utskottets mening, väl
ägnade att höja kvaliteten på såväl medicinska
insatser som omvårdnad och rehabilitering.
Utskottet vidhåller att avtalet om
utvecklingsinsatser bör resultera i att de som
bor i särskilt boende eller har hemsjukvård får
en medicinsk bedömning av läkare när de behöver
det samt konsultation eller hembesök utan
dröjsmål.
Utskottet konstaterar med tillfredsställelse
att Landstingsförbundet och Svenska
Kommunförbundet inlett ett gemensamt arbete om
medicinskt färdigbehandlade patienter. Vidare har
regeringen aviserat en proposition i denna månad
angående samverkan mellan landsting och kommuner.
Socialstyrelsen har tagit fram allmänna råd om
kvalitetssystem inom omsorgerna om äldre och
handikappade (SOSFS 1998:8 (S)). I slutrapporten
Äldreuppdraget pekar styrelsen på att
utvecklingen av kvalitetssystem är en process som
tar tid och behöver stöd och att kommunerna nu
har påbörjat denna process. Utskottet anser det
angeläget att kommunerna aktivt arbetar vidare
med att utveckla kvalitetssäkringssystem för
äldreomsorgen. Utskottet är dock inte berett att
föreslå några minimikrav eller fastställa någon
omsorgsgaranti.
Riksdagen följde utskottet (prot. 2001/02:97).
Riksrevisionsverket (RRV) har nyligen publicerat
rapporten Vård och omsorg för äldre - analys av
problem och förslag till statliga åtgärder
(Effektivitetsrevisionen 2002:28). Regeringen har
tilldelat Riksrevisionsverket medel för att granska
statens styrning av hälso- och sjukvården. Rapporten
är en del i denna granskning. RRV anser att det är
två problem som speciellt tycks drabba den enskilde:
att huvudmännen inte lyckas utveckla
hemvårdsorganisationer med tillräckligt hög
medicinsk kompetens och att huvudmännen inte lyckas
utveckla rehabiliteringsverksamhet i optimal
omfattning och inriktning utanför sjukhusmiljö, dvs.
inom öppenvård och hemvård. RRV föreslår en översyn
av uppgifts- och ansvarsfördelning inom vård- och
omsorgssystemet med fokus på det kommunala hälso-
och sjukvårdsansvaret.
Socialminister Lars Engqvist har med anledning av
rapporten uttalat att regeringen avser att tillsätta
en särskild utredning som skall se över
huvudmannaskapsfrågan för äldreomsorgen och bl.a.
granska frågan om gränssnittet mellan landsting och
kommuner.
I 8 kap. 1 § socialtjänstförordningen (2001:937)
föreskrivs att Socialstyrelsen får meddela
föreskrifter om insatser inom omsorgen om äldre
människor eller människor med funktionshinder till
skydd för enskildas liv, personliga säkerhet eller
hälsa enligt 5 kap. 12 § socialtjänstlagen.
I regleringsbrevet för budgetåret 2003 avseende
Socialstyrelsen föreskriver regeringen under
verksamhetsområde Äldreomsorg att Socialstyrelsen
skall utveckla sin normering inom områden där det
finns behov av statlig vägledning.
Återrapporteringen bör innehålla redovisning av
behoven av normering och myndighetens åtgärder för
att tillgodose dessa. Särskild vikt bör läggas vid
uppföljning av Socialstyrelsens vidgade rätt att ge
ut föreskrifter som även gäller verkställighet av
socialtjänstlagen.
I Socialstyrelsens lägesrapport Vård och omsorg om
äldre 2002 redovisas bl.a. att en utveckling av
kvalitetstänkandet pågår på många håll. Lokalt tas
indikatorer fram för att belysa exempelvis
förekomsten av trycksår, brister i
näringstillförsel, överdrivet utnyttjande av
läkemedel etc. Socialstyrelsen har inlett ett
flerårigt utvecklingsarbete, det s.k.
Samspråksprojektet. Avsikten är att utveckla, prova
och utvärdera en metod för lokal
verksamhetsuppföljning som ger allsidigare och
tillförlitligare beskrivning av vården och omsorgen
om äldre.
Socialstyrelsen har till regeringen redovisat
erfarenheterna från den uppsökande verksamheten inom
ramen för den nationella handlingsplanen i rap-
porten Förebyggande hembesök. Erfarenheter från 21
försök med uppsökande verksamhet bland äldre. Frågan
bereds i Regeringskansliet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill betona att kvaliteten inom
äldreomsorgen systematiskt och fortlöpande skall
utvecklas och säkras. En bestämmelse om detta finns
i 3 kap. 3 § socialtjänstlagen (2001:453).
Socialstyrelsen har med stöd av nämnda lag utfärdat
föreskrifter och allmänna råd om kvalitetssystem
inom omsorgerna om äldre och funktionshindrade.
Utskottet delar Riksdagens revisorers bedömning
att Socialstyrelsen har gjort en alltför snäv
tolkning av sitt redan snäva normeringsmandat.
Utskottet anser det angeläget att Socialstyrelsens
normerande roll tydliggörs och stärks. Utskottet
noterar därvid att vissa insatser i denna riktning
redan har gjorts. Regeringen har i
socialtjänstförordningen (2001:937) fr.o.m. den 1
januari 2002 föreskrivit att Socialstyrelsen får
meddela föreskrifter om insatser inom omsorgen om
äldre människor eller människor med funktionshinder
till skydd för enskildas liv, personliga säkerhet
eller hälsa. Vidare har regeringen i
regleringsbrevet för budgetåret 2003 till
Socialstyrelsen under politikområde Äldrepolitik
föreskrivit att Socialstyrelsen skall utveckla sin
normering inom områden där det finns behov av
statlig vägledning. Styrelsen skall i sin
återrapportering redovisa behoven av normering och
dess åtgärder för att tillgodose dessa. Särskild
vikt bör läggas vid Socialstyrelsens vidgade rätt
att ge ut föreskrifter som även gäller
verkställighet av socialtjänstlagen. Utskottet anser
det väsentligt att regeringen aktivt följer upp att
Socialstyrelsens vidgade mandat leder till att
äldreomsorgens nationella mål förs ut och följs upp.
Vad utskottet nu anfört med bifall till Riksdagens
revisorers förslag 4.2.4 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Motion So12 (v)
yrkande 4 är delvis tillgodosedd med det anförda.
Utskottet anser det angeläget att kommunerna
aktivt arbetar vidare med att utveckla
kvalitetssäkringssystem för äldreomsorgen.
Socialstyrelsen, som på regeringens uppdrag följt
upp kommunernas arbete på området, drar också
slutsatsen att de flesta kommuner är mycket
engagerade i arbetet med att utveckla kvaliteten,
men man har kommit olika långt. Utskottet välkomnar
därför att Socialstyrelsen tagit initiativ till ett
utvecklingsarbete för att utveckla, prova och
utvärdera en metod för lokal verksamhetsuppföljning
som ger allsidigare och tillförlitligare beskrivning
av vården och omsorgen om äldre. Utskottet är inte
berett att föreslå några minimikrav eller fastställa
någon värdighets- eller trygghetsgaranti. Motionerna
So12 (v) yrkande 3, So18 (fp) yrkande 5, So408 (v)
yrkandena 1, 2 och 4, So460 (kd) yrkande 9 och So509
(kd) yrkande 14 avstyrks.
Den nationella handlingsplanen för hälso- och
sjukvården är särskilt inriktad på att förbättra
primärvården, äldrevården och psykiatrin. Utskottet
anser att de insatser som staten,
Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet
kommit överens om i utvecklingsavtalet för åren
2002-2004 är väl ägnade att höja kvaliteten på såväl
medicinska insatser som omvårdnad och
rehabilitering. Samverkan mellan olika delar av
vården skall bli bättre, och äldre med psykisk
ohälsa skall få ett tidigare och bättre stöd. I
Socialstyrelsens nyligen presenterade lägesrapport
Vård och omsorg om äldre gör styrelsen bl.a.
bedömningen att ansträngningar gjorts och görs för
att etablera en god läkarmedverkan vid särskilda
boenden. Jämfört med en tidigare granskning av
samverkansavtal förefaller lokala överenskommelser
om läkarmedverkan vid särskilda boenden vara något
vanligare än vad som tidigare är känt.
Genom regeringens förslag i propositionen
(2002/03:20) om samverkan mellan kommuner och
landsting inom vård- och omsorgsområdet föreslås nu
möjlighet till samverkan i gemensam nämnd samt
gemensam vårdplanering. Detta ger möjligheter till
en tätare kontakt mellan läkare, patient och
personer i såväl särskilda boenden som
dagverksamheter. Utskottet erinrar om att det
fr.o.m. den 1 oktober 2002 är möjligt att inrätta
läkemedelsförråd vid särskilda boendeformer.
Utskottet utgår ifrån att frågan om läkarmedverkan i
den kommunala hälso- och sjukvården kommer att
utredas inom ramen för en utvärdering av vården och
omsorgen om äldre. Utskottet anser inte att det
behövs något initiativ från riksdagens sida med
anledning av motionerna So18 (fp) yrkandena 6, 12
och 13, So19 (m) yrkande 2, So358 (fp) yrkande 10
och So460 (kd) yrkande 6. Motionerna avstyrks. Även
motion So19 (m) yrkande 7 avstyrks.
Utskottet konstaterar att Socialstyrelsen i
december 2002 lämnat en slutrapport om
erfarenheterna från försöken med uppsökande
verksamhet bland äldre. Rapporten bereds i
Regeringskansliet. Utskottet anser att den fortsatta
beredningen bör avvaktas. Motion So19 (m) yrkande 14
avstyrks.
I sitt av riksdagen godkända betänkande
2002/03:SoU1 behandlade utskottet senast motioner
med förslag om en nationell vårdgaranti. Utskottet
såg positivt på regeringens avsikt att föra
diskussioner med Landstingsförbundet om införandet
av en vårdgaranti. I regeringens nyligen avlämnade
skrivelse 2002/03:51 med redogörelse för en
överenskommelse mellan staten och
Landstingsförbundet om vissa ersättningar till
hälso- och sjukvården för år 2003 redovisas nu att
parterna inom ramen för överenskommelsen kommit
överens om att en utökad vårdgaranti som också
innefattar behandling skall införas. Denna utökade
vårdgaranti innebär ett åtagande från landstingen
att erbjuda behandling inom 90 dagar från det att
beslut om behandling fattas. Under år 2003 sker
förberedelser med sikte på att den utökade
vårdgarantin skall träda i kraft tidigast den 1
januari 2004. Motion So19 (m) yrkande 6 avstyrks
därmed.
Utskottet har flera gånger behandlat frågan om att
inrätta ett institut för medicin och hälsa.
Utskottet, som inte har ändrat inställning i frågan,
återkommer dock till denna i betänkande
2002/03:SoU3. Motion So19 (m) yrkande 11 avstyrks.
Tillsynsverksamheten m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med bifall till Riksdagens
revisorers förslag punkt 5 om förstärkt
tillsyn som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet anfört. Riksdagen bör
avslå en motion om inrättande av en
demensombudsman och en motion om
domstolstrots.
Jämför reservationerna 24 (m), 25 (v), 26
(kd) och 27 (m).
Riksdagens revisorers förslag
Revisorerna föreslår att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad revisorerna anfört i
avsnitt 4.2.5 om att stärka tillsynen inom
äldreomsorgen. Under granskningen har revisorerna
konstaterat att de äldres lagliga rättigheter och de
nationella mål som riksdagen nyligen markerat är
allvarligt åsidosatta. Med ca 2 800 gynnande
biståndsbeslut som inte har verkställts enligt
gällande reglering och ca 2 000 felaktigt fattade
beslut är problemet av den omfattningen att detta
måste betraktas som ett systemfel.
Revisorerna anför att när det gäller bedömningen
av insatsernas inriktning och omfattning har den
bristande tillgången på statistik över tiden varit
ett problem. I detta läge är tillsynen, regionalt
och nationellt, viktig, Revisorerna konstaterar att
det är oklart om de allvarliga bristerna med
verkställighet av beslut och oriktiga beslut har
förekommit under en längre tid eller om det rör sig
om snabbt tilltagande problem. Oavsett orsak är
situationen allvarlig, anförs det.
Revisorerna anser att regeringen bör uppdra åt
Socialstyrelsen att inom ramen för programmet för
nationell tillsyn utveckla gemensamma indikatorer
över några viktiga kvalitetsaspekter samt
inriktningen av äldreomsorgens insatser. Regeringen
bör därefter hålla riksdagen underrättad om
resultatet.
Motionerna
I motion So10 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)
begärs tillkännagivande om en förstärkt oberoende
tillsyn på äldreomsorgsområdet (yrkande 5).
Motionärerna anför att de länge argumenterat för att
en oberoende tillsynsmyndighet bör inrättas på
hälso- och sjukvårdsområdet. Denna bör även ansvara
för tillsynen av äldre- och handikappomsorgen.
Tillsynsmyndighetens uppgift skall vara att
ackreditera nya vård- och omsorgsgivare, att
kvalitetssäkra vård och omsorg samt att göra
regelbunden medicinsk revision och övergripande
tillsyn. Den skall också vara en instans dit
allmänheten kan vända sig med klagomål. Motionärerna
begär tillkännagivande om vad i motionen anförs om
kommunalt domstolstrots (yrkande 8). Motionärerna
anför att problemet ligger i att riksdagen genom
lagstiftning ålägger kommunerna kostsamma uppgifter
som kommunerna själva skall finansiera. De anser det
orimligt att kommunerna åläggs sanktionsavgifter för
att de inte har tillräckliga resurser att utföra de
uppgifter som riksdagen beslutat att de skall
utföra. De anser det också orimligt att
sanktionsavgiften tillfaller staten och inte den
enskilde som lidit skada.
Också i motion So19 av Cristina Husmark Pehrsson
m.fl. (m) begärs tillkännagivande om en ny,
oberoende tillsynsmyndighet (yrkande 4).
I motion So18 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas
att riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag om ändrad organisation av den statliga
tillsynen av äldrevården, med den inriktning som
anges i motionen (yrkande 4). Motionärerna anför att
äldrevården är ett kommunalt ansvar och att
huvudansvaret för kvalitetsarbetet skall ligga på
kommunerna. Staten skall stödja detta arbete genom
målinriktade stimulansbidrag, genom rådgivning samt
kunskapsutveckling och tillsyn med en tydlig
medicinsk inriktning. Den tydliga medicinska
kompetens som är önskvärd i den statliga tillsynen
av äldrevården kan uppnås genom att tillsynen
koncentreras till Socialstyrelsen och dess regionala
avdelningar för tillsynsverksamhet. Tyngdpunkten i
kvalitetsarbetet och tillsynen skall ligga lokalt,
med äldreombudsmän, omsorgsgarantier och
äldrevårdscentrum, medan främst Socialstyrelsen
svarar för den statliga delen. Riksdagen bör begära
att regeringen i förslaget till budget för år 2004
återkommer med förslag om ändrad organisation av den
statliga tillsynen av äldreomsorgen i enlighet med
vad motionärerna föreslagit.
I motion So408 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs
tillkännagivande om vad i motionen anförs om
anmälningsskyldighet (yrkande 11). Motionärerna
anför att det är en mycket svår uppgift för
personalen att göra en anmälan om missförhållanden i
omsorg om äldre och funktionshindrade enligt 14 kap.
2 § socialtjänstlagen. Motionärerna föreslår därför
att man i samband med inrättandet av 100
äldreombudsmän, som skall vara fristående från
vårdverksamheten, ger dessa i uppdrag att hantera
anmälningar enligt lex Sarah. Det skulle innebära
att det är en utomstående handläggare som är
ansvarig för att utreda anmälan.
I motion So303 av Rosita Runegrund (kd) begärs
tillkännagivande om instiftandet av en
demensombudsman. En demensombudsman skall vara
talesman för de dementa och medvetandegöra de dolda
missförhållanden som en del dementa lever med.
Ombudsmannen skall även verka för att brister i
lagar och förordningar uppmärksammas.
Regeringens skrivelse
Regeringen anför att syftet med den statliga
tillsynen är att den bedrivs målinriktat, lagenligt
och med god kvalitet. Ytterst är det kommunernas
ansvar att äldre personer och personer med
funktionshinder ges en god omsorg och bemöts på ett
värdigt sätt. Staten har i anslutning till beslutet
om den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken
tillfört ytterligare medel till Socialstyrelsen och
länsstyrelserna för att förstärka tillsynen inom
vård och omsorg om äldre. Mer personal med kompetens
inom äldreomsorgen har anställts för tillsyn och
fler och fördjupade tillsynsåtgärder har genomförts.
De båda tillsynsmyndigheterna har utvecklat
samverkan för gemensamma insatser i tillsynsfrågor.
Från och med år 2002 har länsstyrelserna getts
utökade möjligheter att bedriva en effektiv tillsyn,
bl.a. genom rätten att meddela föreläggande för att
komma till rätta med missförhållanden även i
kommunalt driven hemtjänst och särskilda
boendeformer för äldre och för personer med
funktionshinder.
Regeringen bedömer att tillsynen behöver skärpas
ytterligare och att de båda tillsynsmyndigheterna i
ökad utsträckning bör samordna sina insatser.
Tillsynen måste inriktas på att säkra kvalitet och
kompetens i vården och omsorgen så att de äldres
självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet
säkras. Antalet besök och inspektioner behöver öka
för att det skall gå att få en bättre bild av
kvaliteten inom vård och omsorg i landet. Därför har
regeringen i budgetpropositionen för år 2003
föreslagit att länsstyrelserna och Socialstyrelsens
regionala tillsynsenheter tillförs sammanlagt 50
miljoner kronor för att anställa äldreskyddsombud.
Regeringen bedömer att medelsförstärkningen samman-
taget motsvarar närmare 100 äldreskyddsombud.
För att öka rättssäkerheten för äldre i vård och
omsorg och för att säkra kvaliteten i dessa
verksamheter infördes en ny bestämmelse i
socialtjänstlagen (2001:453, SoL) den 1 januari 1999
som ger personal och andra verksamma inom vården och
omsorgen om äldre skyldighet att anmäla allvarliga
missförhållanden. Antalet anmälningar har successivt
ökat sedan lagändringen beslutades. Det gäller inom
såväl kommunala som enskilt bedrivna verksamheter.
Socialstyrelsen bedömer i sin utvärdering att lagen
har ökat rättssäkerheten för den enskilde, och
personer som har vård och omsorg har därmed fått en
tryggare situation.
Regeringen anser att det är oacceptabelt med
missförhållanden inom äldreomsorgen och att åtgärder
bör vidtas för att komma till rätta med dessa.
Anmälningsskyldigheten är ett instrument för
kvalitetssäkring och inte ett instrument för att
ställa anställda till svars för tillkortakommanden.
Regeringens bedömning är att informationen till
anställda om bestämmelsen om anmälningsskyldigheten
i socialtjänstlagen och syftet med bestämmelsen
behöver öka. Regeringen anser att det är av största
vikt att det sker en fortsatt fortlöpande
uppföljning av lagen om anmälningsskyldighet och
dess tillämpning. Bland annat bör antalet
anmälningar och orsakerna till anmälningarna
analyseras. Regeringen avser att fortlöpande följa
tillämpningen av lagen.
I skrivelsen konstateras vidare att det kommer få
ärenden till patientnämnderna från den kommunala
vården. Detta kan jämföras med ärendena som inkommer
till Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter, av
vilka förhållandevis fler är från den kommunala
hälso- och sjukvården än från övrig hälso- och
sjukvård. Detta bör, enligt Socialstyrelsen,
möjligen föranleda patientnämnderna att se över hur
informationen om patientnämndsverksamheten når ut
till patienter, anhöriga och vårdpersonal inom den
kommunala vården. Regeringens bedömning är att det
är viktigt att informationen till berörda målgrupper
om patientnämndsverksamheten utökas.
Tidigare behandling
I budgetpropositionen för år 2003 har regeringen
föreslagit att tillsynen inom äldreomsorgen bör
förstärkas. Riksdagen har bifallit regeringens
förslag om att tillföra Socialstyrelsen 4 miljoner
kronor per år fr.o.m. 2003 (prop. 2002/03:1,
utg.omr. 9, 2002/03:SoU1, rskr. 2002/03:81) och
tillföra länsstyrelserna 46 miljoner kronor per år
fr.o.m. 2003 (prop. 2002/03:1, utg.omr. 18,
2002/03:BoU1, rskr. 2002/03:66-68). Vid
länsstyrelserna skall resursförstärkningen användas
för att anställa äldreskyddsombud.
Resursförstärkningen bedöms motsvara närmare 100
anställningar. Skyddsombudets uppgift skall vara att
utifrån ett medborgarperspektiv bedriva operativ
tillsyn inom vården och omsorgen om äldre enligt
socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. I
detta arbete skall skyddsombuden samverka dels med
personal inom den ordinarie tillsynsverksamheten
inom länsstyrelserna och Socialstyrelsen, dels med
andra aktörer som bedriver tillsyn eller på annat
sätt har som uppgift att upprätthålla kvaliteten
inom äldreomsorgen, t.ex. kommunala äldreombudsmän.
Konstitutionsutskottet behandlade i betänkande
2001/02:KU27 regeringens proposition 2001/02:122
Åtgärder mot kommunalt domstolstrots. I en likartad
motion som So10 (m) yrkande 8 begärdes en översyn av
den kommunala verksamheten. Motionärerna anförde att
de inte motsatte sig att en sanktionsavgift
infördes, då det var viktigt att markera att
domstolsutslag följs och respekteras. De ansåg
emellertid att problemet var att riksdagen genom
lagstiftning ålägger kommunerna kostsamma utgifter
som kommunerna själva skall finansiera. De ansåg det
orimligt att kommunerna sedan kan åläggas
sanktionsavgifter för att de inte har tillräckliga
resurser att utföra de uppgifter som riksdagen
beslutat att de skall utföra. Konstitutionsutskottet
konstaterade att det vid tre tillfällen under
dåvarande riksmöte avstyrkt motioner om
ansvarsfördelningen mellan statlig, regional och
kommunal nivå. Utskottet hänvisade till att
regeringen i proposition 2001/02:7 angett att en
översyn bör genomföras av uppgifts- och
ansvarsfördelningen mellan staten, kommunerna och
landstingen. Utskottet noterade att enligt
regeringen visade debatten i regionfrågan att det
finns ett behov av att mer samlat och långsiktigt se
över uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan de
olika nivåerna i samhällsorganisationen.
Utgångspunkten för en sådan översyn bör vara
upprätthållandet av en långtgående kommunal
självstyrelse inom ramen för ett starkt nationellt
ansvar för medborgarnas välfärd i hela landet.
Motionen avstyrktes då konstitutionsutskottet
vidhöll sitt tidigare ställningstagande. Riksdagen
följde utskottet (rskr. 2001/02:271).
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill erinra om att riksdagen vid
behandlingen av statens budget för år 2003 beslutat
tillföra 50 miljoner kronor per år för att förstärka
tillsynen inom äldreomsorgen och anställa
äldreskyddsombud. Utskottet delar dock Riksdagens
revisorers bedömning att tillsynen behöver skärpas
ytterligare och att de båda tillsynsmyndigheterna i
ökad omfattning bör samordna sina insatser.
Tillsynen av äldreomsorgen behöver ses i både ett
regionalt och ett nationellt perspektiv. Regionalt
kan principiellt viktiga, lokala variationer
uppmärksammas. Nationellt erhålls en återföring av
hur de nationella målen uppfylls, som är viktiga för
statsmakterna. Samverkan med utgångspunkt från dessa
perspektiv måste samtidigt genomföras i fråga om
principiellt viktiga, nationella frågor. Utskottet
anser att Socialstyrelsen inom ramen för den
nationella tillsynen bör utveckla gemensamma
indikatorer över några viktiga kvalitetsaspekter
samt inriktningen av äldreomsorgens insatser.
Regeringen bör hålla riksdagen underrättad om
resultatet. Vad utskottet nu anfört med bifall till
Riksdagens revisorers förslag 4.2.5 om att stärka
tillsynen och med avslag på motionerna So10 (m)
yrkande 5 och So19 (m) yrkande 4 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna. Utskottet
konstaterar att det som tas upp i motion So18 (fp)
yrkande 4 delvis sammanfaller med Riksdagens
revisorers synsätt. Motionen är därmed åtminstone
delvis tillgodosedd.
Utskottet biträder inte motion So408 (v) yrkande
11. Utskottet vill dock erinra om att det inte
föreligger något lagligt hinder för en enskild att
göra en anmälan till tillsynsmyndigheten om
missförhållanden inom äldreomsorgen.
Utskottet delar inte uppfattningen i motion So303
(kd) att det bör inrättas en demensombudsman.
Motionen avstyrks. Utskottet återkommer nedan till
frågan om insatser för de demenssjuka.
Socialutskottet gör ingen annan bedömning än
konstitutionsutskottet när det gäller frågan om
kommunalt domstolstrots. Utskottet erinrar om att
regeringen nyligen tillkallat en parlamentarisk
kommitté med uppdrag att se över strukturen och
uppgiftsfördelningen i relationen mellan staten,
landstingen och kommunerna. Motion So10 (m) yrkande
8 avstyrks.
Personalförsörjningen m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om
personalförsörjningen inom äldreomsorgen och
en motion om individuella kompetenskonton.
Utskottet hänvisar till pågående arbete.
Riksdagen bör avslå en motion om utbildning
av biståndsbedömare. Utskottet hänvisar till
den särskilda satsning på fortbildning av
arbetsledare och biståndsbedömare som
genomförts inom ramen för den nationella
handlingsplanen för äldrepolitiken.
Jämför reservationerna 28 (m), 29 (kd, c), 30
(fp), 31 (kd) och 32 (m).
Motionerna
I motion So19 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)
begärs tillkännagivanden om hur
personalförsörjningen av vården och omsorgen kan
förbättras (yrkande 9) och om kompetenskonto för
anställda inom vården och omsorgen (yrkande 10).
Motionärerna anför att alternativ inom vård och
omsorg är väsentliga för att säkra tillgången på
personal och för att förbättra den befintliga
personalens trivsel och utvecklingsmöjligheter.
Vidare är utbildning och kompetens viktigt för att
arbetstagare skall orka inom vården och omsorgen.
Motionärerna anser att kompetenskonton för
arbetstagare är en bättre väg att gå för att öka
kompetensen inom äldreomsorgen än stimulansbidrag.
I motion So18 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs
tillkännagivande om äldrevårdens personalförsörjning
(yrkande 2). Att rekrytera till äldrevården går i
längden bara om man i grunden förändrar yrkets
villkor, anför motionärerna. Vården behöver en mer
småskalig, mindre hierarkisk, arbetsorganisation.
Detta förändrar yrket och stärker dess status -
genom mer inflytande över egen arbetssituation i små
enheter, bättre utrymme för individuella lösningar
av arbetstid och scheman och ambitiös
vidareutbildning och kompetensutveckling.
Vårdanställda bör ha mer än en arbetsgivare att
välja på. Därför behövs det fler alternativ och
avknoppningar och mer decentralisering inom kommuner
och landsting.
Också i motion So358 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
begärs tillkännagivande om personalrekryteringen
till äldrevården och underlättande av övergång från
andra yrken till vårdsektorn (yrkande 13).
I motion So11 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd) begärs
tillkännagivande om anpassad utbildning för
biståndsbedömare (yrkande 1). Motionärerna anför att
den bristande verkställighet och de felaktiga
biståndsbeslut som revisorerna redovisar inte kan
fortgå. Dagens situation beror bl.a. på att
medicinsk kompetens inte alltid ingår i
biståndsbedömningen. Därigenom kan äldre personer
med stora vårdbehov förvägras plats på äldreboende.
Ett minimikrav är att såväl medicinsk kompetens som
annan nödvändig kompetens skall ingå i
biståndsbedömningen. Regeringen bör presentera en
för ändamålet anpassad utbildning för
biståndsbedömare.
I motion So444 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas
att regeringen lägger fram förslag till ett
åtgärdsprogram för att långsiktigt säkra
personalförsörjningen inom äldrevård och omsorg
(yrkande 10). Motionärerna anför att regeringen
tillsammans med berörda parter bör presentera ett
åtgärdsprogram.
Regeringens skrivelse
Regeringen redovisar att mellan åren 1995 och 2001
ökade antalet anställda inom den kommunala
äldreomsorgen med 29 500 personer.
Rekryteringsbehovet är dock alltjämt stort och
beräknas växa under de närmaste åren framför allt
när det gäller sjuksköterskor och
rehabiliteringspersonal, men även när det gäller
vårdbiträden och undersköterskor. Det samlade
rekryteringsbehovet beräknas till närmare 220 000
personer under perioden 2001-2010. Trots de insatser
som genomförs för att öka rekryteringen av personal
till vård och omsorg kvarstår svårigheterna bl.a. på
grund av att antalet sjukskrivningar inom vård och
omsorg ökar.
För att påverka omständigheter som hindrar dem som
arbetar deltid inom vård och omsorg att få utökad
arbetstid har regeringen gett ett antal berörda
myndigheter i uppdrag att ta fram förslag för att
minska deltidsarbetslösheten. AMS har bedrivit
kompletteringsutbildning för personer med utländsk
bakgrund för att fler skall kunna arbeta inom
vården. En försöksverksamhet pågår där arbetslösa
erbjuds arbete på halvtid och studier på halvtid för
att därefter erbjudas fast heltidstjänst inom vård
och omsorg. Antalet platser på
sjuksköterskeutbildningen har utökats och en
specialistutbildning med inriktning på vården av
äldre har införts.
Många arbetsledare och biståndsbedömare saknar i
dag högskoleutbildning. Staten har genom
stimulansbidrag gjort en särskild satsning på
fortbildning av arbetsledare och biståndsbedömare
inom äldreomsorgen för att höja kompetensen för
dessa personalgrupper. Under två år har kurser för
drygt 5 600 anställda inletts.
Regeringen gör bedömningen att kommunerna behöver
fortsätta med fortbildningssatsningar för att höja
kompetensen hos arbetsledare och biståndsbedömare
för att möta de ökande krav som verksamheten ställer
på arbetsledarfunktionen.
För att stödja kommuner och landsting i arbetet
med att förbättra situationen vad gäller
kompetensförsörjning har regeringen beslutat om en
plan för kompetensförsörjning av personal inom
kommunernas vård och omsorg om äldre och personer
med funktionshinder. Planen skall utarbetas
gemensamt av tio myndigheter. Syftet med insatserna
i planen är att skapa bättre förutsättningar för
kommuner och företag att fullgöra sitt ansvar som
huvudmän för och/eller utförare av vård och omsorg.
Planen skall slutredovisas senast den 31 maj 2004.
Tidigare behandling
Arbetsmarknadsutskottet behandlade i maj 2002 i
betänkande 2001/02:AU10 proposition 2001/02:175 Ett
system för individuell kompetensutveckling.
Utskottet föreslog riksdagen att godkänna
regeringens riktlinjer för ett system för
individuell kompetensutveckling. En utgångspunkten
för systemet skall vara att individen deltar med
eget sparande på kompetenskonto. Riksdagen följde
utskottet. Regeringen förväntas återkomma med
förslag till närmare bestämmelser.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar motionärernas bedömningar att
personalförsörjningen inom äldreomsorgen är fortsatt
bekymmersam trots olika typer av insatser som
gjorts. Riksdagen har tidigare beslutat om
utökningar av antalet utbildningsplatser inom såväl
läkar- som sjuksköterskeutbildningarna. Resurser har
avsatts för att stimulera till minskad
deltidsarbetslöshet inom vård- och omsorgsområdet.
Särskilda insatser har gjorts för att öka antalet
invandrare som är anställda inom vård- och
omsorgsområdet. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har
bedrivit kompletteringsutbildning för personer med
utländsk högskoleutbildning och på gymnasienivå.
Drygt 30 % av utbildningarna har bedrivits inom
vård- och omsorgsområdet. AMS/Af Utland har, i
samarbete med arbetsgivarna, och inom ramen för det
s.k. EURES-samarbetet (European Employmnet
Services), genomfört rekryteringsaktiviteter inom
EU/EES i syfte att bidra till att lösa
rekryteringsproblem inom vård- och omsorgsområdet.
AMS har också genomfört ett antal insatser, framför
allt inom den statliga sektorn i samband med
förbandsnedläggningar, i syfte att skapa intresse
bland övertaliga att välja vårdutbildning.
Studier visar att kommuner och vård- och
omsorgsföretag har vidtagit en rad åtgärder för att
främja personalrekryteringen. I många fall sker
arbetet i samverkan med andra kommuner och/eller
landsting. De vanligaste åtgärderna är ändrad
arbetstidsförläggning, höjd genomsnittlig
sysselsättningsgrad samt utveckling av kontakten
mellan skolan och arbetslivet. För att på längre
sikt klara kompetensförsörjningen har många kommuner
och landsting försökt stimulera fler att söka
utbildningar som är riktade mot äldreomsorgen. Trots
vidtagna åtgärder består dock rekryteringsproblemen.
Utskottet delar regeringens uppfattning att
kommunerna behöver vidareutveckla strategier för
vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra
personalens kompetens. Regeringen har gjort
bedömningen att det finns möjligheter att
ytterligare stödja arbetsgivare inom offentlig
sektor. Bland annat mot den bakgrunden har
regeringen beslutat att stödja kommuner och
landsting genom en plan med förslag på åtgärder för
kompetensförsörjning av personal inom kommunernas
vård och omsorg om äldre och personer med
funktionshinder. Planen skall utarbetas gemensamt av
tio myndigheter. Syftet med insatserna i planen är
att skapa bättre förutsättningar för kommuner och
företag att fullgöra sitt ansvar som huvudmän för
och/eller utförare av vård och omsorg. Planen skall
redovisas senast den 31 maj 2004.
Utskottet erinrar om att regeringen också har
tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att sammanställa
kunskaper om situationen för personer med
demenssjukdomar och deras anhöriga samt identifiera
utvecklingsområden där åtgärder behöver sättas in.
Arbetsgruppen skall redovisa sitt arbete senast den
30 juni 2003. Utskottet anser att resultatet av det
pågående arbetet bör avvaktas. Motionerna So18 (fp)
yrkande 2, So19 (m) yrkande 9, So358 (fp) yrkande 13
och So444 (c) yrkande 10 bör inte nu föranleda något
initiativ från riksdagens sida.
Staten har genom stimulansbidrag gjort en särskild
satsning på fortbildning av arbetsledare och
biståndsbedömare inom äldreomsorgen för att höja
kompetensen för dessa personalgrupper. Utskottet
delar regeringens bedömning att kommunerna behöver
fortsätta med fortbildningssatsningar i syfte att
höja kompetensen hos arbetsledare och
biståndsbedömare för att möta de ökande krav som
verksamheten ställer på arbetsledarfunktionen.
Motion So11 (kd) yrkande 1 är åtminstone delvis
tillgodosedd. Motionen avstyrks.
Utskottet konstaterar att riksdagen godkänt
regeringens riktlinjer för ett system för
individuell kompetensutveckling. Utskottet anser att
den fortsatta beredningen av frågan bör avvaktas.
Motion So19 (m) yrkande 10 avstyrks.
Demensvård m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
demensvård. Utskottet hänvisar till pågående
arbete. Riksdagen bör avslå motionsyrkanden
om förbättrat rättsskydd för dementa.
Utskottet hänvisar till att frågan ligger
inom ramen för utredningen om förmyndare,
gode män och förvaltare.
Jämför reservationerna 33 (v, mp), 34 (m, fp,
kd, c) och 35 (v, mp).
Motionerna
I motion So10 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)
begärs tillkännagivande om vad i motionen anförs om
ställföreträdarfrågan (yrkande 7). Motionärerna
anför att de länge efterlyst den utredning som
regeringen utlovat att tillsätta i syfte att se hur
skyddet för personer med nedsatt förmåga till egna
beslut och förmåga att förmedla sig kan stärkas.
I motion So460 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begärs
tillkännagivande om vikten av specialiserad
demensvård och kvalificerade demensutredningar
(yrkande 7).
I motion So246 av Sven Brus (kd) begärs
tillkännagivande om vad i motionen anförs om
diskriminering av demenssjuka inom vården. De
ansvariga vårdhuvudmännen skall se till att
patienter ges en individuellt anpassad information
om sitt hälsotillstånd och om de metoder som står
till buds för undersökning, vård och behandling,
anför motionären.
I motion So12 av Ingrid Burman m.fl. (v) begärs
tillkännagivande om det rättsliga åtagandet avseende
demenssjuka (yrkande 2). Regeringen har tillsatt en
grupp med uppdrag att se över de demenssjukas
situation. Motionärerna anser att dessa frågor har
så stor angelägenhetsgrad att detta arbete bör
påskyndas och att regeringen skyndsamt bör återkomma
till riksdagen med förslag.
Också i motion So408 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
begärs tillkännagivanden om rättsäkerheten för
dementa (yrkande 8) och om riktlinjer för bemanning
och kompetens i vården av de demenssjuka (yrkande
9). Motionärerna anför att det för att säkra
kvaliteten av vården för de demenssjuka krävs att
samhället kan säkerställa att det finns tillräckligt
med personal och personal med kompetens för demens.
Socialstyrelsen bör därför ges i uppdrag att ge
förslag till riktlinjer för bemanning och
kompetenskrav inom demensvården.
I motion So296 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs
tillkännagivande om ökad rättssäkerhet för
demenssjuka (yrkande 14). Motionärerna anför att
såväl socialtjänstlagen, lagen om stöd och service
till vissa funktionshindrade och hälso- och
sjukvårdslagen förutsätter att vårdtagaren har
förmåga att uttrycka sin vilja. Hos demenssjuka kan
denna förmåga helt eller delvis saknas. Motionärerna
anser att lagstiftningen behöver förbättras och
förtydligas för att öka rättssäkerheten för
demenssjuka.
I motion So258 av Birgitta Carlsson och Jörgen
Johansson (båda c) yrkas att regeringen lägger fram
lagförslag till förbättring av rättsskydd för
dementa eller psykiskt handikappade personer som
inte kan föra sin egen talan när dessa utsatts för
någon form av rättsövergrepp.
Regeringens skrivelse
Regeringen redovisar att några försök har gjorts
inom ramen för stimulansbidragen med att inrätta
s.k. demensteam för att förbättra möjligheterna för
personer med demenssjukdom att bo kvar hemma längre,
bl.a. genom att stödja anhöriga. Bland övriga
projekt kan nämnas en handbok för att ge personal i
demensomsorg stöd i att upptäcka smärta hos personer
som har svårt att kommunicera. Vidare har
information om demens på våra vanligaste
invandrarspråk tagits fram både i skriven form, på
kassett och via en videofilm. Rikspolisstyrelsen har
producerat en skrift med information och handledning
till poliser som har kontakt med demenssjuka
personer som har svårt att hitta hem. Barn på
mellanstadiet har fått information om
demenssjukdomar, vilket blev mycket uppskattat och
har lett till att materialet som användes har
tryckts i bokform av Demensförbundet för vidare
spridning.
Regeringen redovisar också att utredningen om
förmyndare, gode män och förvaltare för närvarande
utreder frågor om rättsskyddet för bl.a. äldre
personer som inte längre har förmåga att fatta egna
beslut. Utredningen skall lämna sitt slutbetänkande
senast den 1 juli 2004.
I februari 2002 beslutade regeringen att tillsätta
en arbetsgrupp med uppgift att sammanställa
kunskaper om situationen för personer med
demenssjukdomar och deras anhöriga samt identifiera
utvecklingsområden där åtgärder behöver sättas in.
Arbetsgruppen skall behandla ett flertal områden,
bl.a. tillgänglighet till utredning, diagnos och
medicinsk behandling, tillgången till anhörigstöd
och utbildning samt kvalitetsutveckling.
Arbetsgruppen skall redovisa sitt arbete senast
den 30 juni 2003.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill än en gång understryka vikten av en
god vård för de demenssjuka. Demensvården måste
utvecklas. Tillsynen måste förstärkas och
rättssäkerheten stärkas. Det är också viktigt att
det förebyggande arbetet uppmärksammas mer och mer.
Många äldre är osäkra på vilka insatser samhället
ställer upp med den dag de behöver hjälp. Utskottet
konstaterar därför med tillfredsställelse att
socialministern vid en s.k. aktuell debatt den 20
februari 2003 redovisat att regeringen avser att i
diskussion med Svenska Kommunförbundet pröva hur
kommunerna kan stimuleras att erbjuda alla äldre
hembesök. Utskottet erinrar samtidigt om att
arbetsgruppen med uppgift att sammanställa kunskaper
om situationen för personer med demenssjuka och
deras anhöriga skall redovisa sitt arbete senast den
30 juni 2003. Utskottet anser att resultatet av det
pågående arbetet bör avvaktas. Motionerna So246
(kd), So408 (v) yrkande 9 och So460 (kd) yrkande 7
avstyrks därmed.
Utredningen om förmyndare, gode män och förvaltare
skall granska och ta ställning till behovet av
ändringar i regelverket för gode män och förvaltare.
En särskild fråga är om god man, förvaltare eller
någon ny form av legal ställföreträdare skall kunna
lämna samtycke till åtgärder inom hälso- och
sjukvård, socialtjänst eller forskning för personer
som på grund av sjukdom, psykisk störning eller
liknande inte själva förmår att ge sitt samtycke.
Utskottet utgår ifrån att det som tas upp i
motionerna So10 (m) yrkande 7, So12 (v) yrkande 2,
So258 (c), So296 (c) yrkande 14 och So408 (v)
yrkande 8 kommer att belysas av utredningen.
Motionerna är därmed i huvudsak tillgodosedda.
Hemtjänst
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om avdragsrätt
för hushållsnära tjänster. Riksdagen bör även
avslå motioner om viss hemtjänst utan
biståndsprövning. Utskottet hänvisar till
kommande utredning. Jämför reservationerna 36
(fp), 37 (c) och 38 (m).
Motionerna
I motion So19 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)
begärs tillkännagivande om en skattereduktion för
hemnära tjänster (yrkande 13). Motionärerna vill
införa en skattereduktion på 50 % för
privatpersoners betalning av arbetskraftskostnaden
inom hushållsnära tjänster upp till 50 000 kr per
år.
I motion So18 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs
tillkännagivande om nationellt försök med viss icke
behovsprövad hemtjänst för personer som är 80 år och
äldre (yrkande 11). Motionärerna anför att försök
bör genomföras under i första hand tre år med en
utvidgad hemtjänst för alla som är 80 år eller
äldre. Dessa äldre bör få rätt till 4 timmars
hemtjänst i månaden utan biståndsprövning till ett
pris som motsvarar cirka en tredjedel av kostnaden
(omkring 75 kr). Regeringen bör överlägga med
Svenska Kommunförbundet om formerna för ett sådant
försök. Bland annat kan det behöva undersökas om en
viss lagändring först behöver göras för att inte
försöket skall hindras av en tolkning som förekommit
av den s.k. likställighetsprincipen i kommunallagen.
Samma yrkande finns också i motion So358 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 7.
I motionSo460 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begärs
tillkännagivande om behovet av nya former för
service till äldre (yrkande 11). Motionärerna anför
att det stora servicebehov som många äldre har måste
tillgodoses i andra former och av andra utförare än
den kommunala hemtjänsten. För att underlätta
tillkomsten av sådan service bör en 50-procentig
skattereduktion för de privata hushållens köp av
tjänster i det egna hemmet medges.
I motion So444 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas att
regeringen lägger fram förslag om ett system med
hemservicecheckar (yrkande 6). Motionärerna anför
att systemet med hemservicecheckar skall omfatta
alla pensionärshushåll, såväl förtids- som
folkpensionärer, och skall gälla för alla normalt
förekommande tjänster i hemmet. Det som redan
förekommer inom den behovsprövade hemtjänsten skall
inte ingå i detta system.
I motion So316 av Anna Lilliehöök (m) begärs
tillkännagivande om valfrihet för hemtjänst och
avdragsrätt för hushållstjänster (yrkande 3).
Motionären anför att möjlighet att skaffa service
och hjälp med hemmet betyder ökad livskvalitet.
I motion So390 av Inger Lundberg m.fl. (s) begärs
tillkännagivande om att information om projekt
Seniorservice 80+ beaktas i den pågående utredningen
Senior 2005. Motionärerna anför att Svenska
kommunalarbetareförbundet i samverkan med Örebro
kommun och kooperativet Start 97 under 2000/01
genomförde en framgångsrik försöksverksamhet med
subventionerad hemservice till personer över 80 år.
Äldre som fyllt 80 år erbjöds hemservice upp till
fyra timmar i månaden till en egenavgift på 75 kr
timmen. Utöver ökad livskvalitet hos de äldre
konstaterades att behovet av konventionell hemtjänst
sköts upp i flera fall.
Tidigare behandling m.m.
Frågan om avdragsrätt för hushållsnära tjänster
behandlades senast i betänkande 200102:SoU12.
Utskottet vidhöll sin uppfattning att en avdragsrätt
för hushållsnära tjänster skulle innebära ett avsteg
från de principer som ligger till grund för
skattereformen. Utskottet hänvisade till
finansutskottets behandling av frågan i betänkande
2000/01:FiU1, då finansutskottet i sin tur hänvisade
till skatteutskottets yttrande 2000/01:SkU1y, där
det anfördes att förslaget skulle innebära ett
avsteg från de principer om en likformig och neutral
beskattning som ligger till grund för skattereformen
och som enligt skatteutskottets mening bör gälla.
Vidare anfördes att risken är stor att effekterna på
sysselsättningen blir mycket små eller inga alls
samtidigt som kostnaderna blir stora. Stimulanser av
denna typ riskerar också att leda till
gränsdragningsproblem och ge upphov till
svårkontrollerade gråzoner anförde skatteutskottet.
Riksdagen följde socialutskottet (prot.
2001/02:97).
Socialministern har i en s.k. aktuell riksdagsdebatt
den 20 februari 2003 om vården och omsorgen av äldre
redovisat att rätt till ett visst antal timmar
hemtjänst utan biståndsbedömning för alla över en
viss ålder har prövats i olika kommuner.
Erfarenheterna har, såvitt socialministern är
informerad, överlag varit positiva. Regeringen
kommer därför att utreda möjligheten för kommunerna
att kunna erbjuda viss hemtjänst utan
biståndsprövning med tanke på att det ifrågasatts om
detta stämmer med kommunallagen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att regeringen har för avsikt
att utreda möjligheten för kommunerna att kunna
erbjuda viss hemtjänst utan biståndsprövning med
hänsyn till om detta är förenligt med kommunallagen
(1991:900). Utskottet anser att resultatet av
utredningen bör avvaktas. Riksdagen bör inte ta
något initiativ på området. Motionerna So18 (fp)
yrkande 11, So358 (fp) yrkande 7, So390 (s) och
So444 (c) yrkande 6 avstyrks.
Utskottet vidhåller att avdragsrätt
för hushållsnära tjänster skulle
innebära ett avsteg från de
principer som ligger till grund för
den s.k. skattereformen. Motionerna
So19 (m) yrkande 13, So316 (m)
yrkande 3 och So460 (kd) yrkande 11
avstyrks.
Äldres ekonomi, maxtaxan m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om maxtaxan inom
äldreomsorgen. Utskottet anser att
Socialstyrelsens uppföljning av det nya
avgiftssystemet bör avvaktas. Riksdagen bör
avslå en motion om reglerna för
bostadstillägg till pensionärer.
Jämför reservationerna 39 (m, fp, kd, c) och
40 (fp).
Motionerna
Frågor kring den s.k. maxtaxan tas upp i flera
motioner. I motion So19 av Cristina Husmark Pehrsson
m.fl. (m) begärs tillkännagivande om vikten av att
skyndsamt följa upp effekterna av avgiftsreformen
inom äldre- och handikappomsorgen (yrkande 15).
I motion So460 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begärs
tillkännagivande om tillämpningen av maxtaxan i
äldreomsorgen (yrkande 4). Maxtaxan för äldre och
funktionshindrade var en nödvändig reform, anför
motionärerna. Tillämpningen av maxtaxan skiljer sig
dock mellan olika kommuner. Regeringen måste
återkomma med tydliga konsekvensbeskrivningar för
pensionärer i olika inkomstlägen och därefter
förtydliganden av lagparagraferna.
I motion So444 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs
tillkännagivande om att snarast utvärdera
konsekvenserna av den nu införda maxtaxan (yrkande
4). Motionärerna anför att maxtaxan fått till följd
att människor inte klarar sin försörjning. Dessutom
föreligger juridiska oklarheter.
I motion So301 av Birgitta Carlsson (c) begärs
tillkännagivande om att omgående ändra maxtaxan för
äldre så att den ger alla pensionärer rättvisa
villkor.
I motion So233 av Carina Hägg (s) begärs
tillkännagivande om behovet av att utvärdera
maxtaxan ur ett jämställdhetsperspektiv.
I motion So18 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs
tillkännagivande om att bostadstillägg för
pensionärer (BTP) efter den 1 juli 2005 inte skall
kunna utbetalas för icke frivilligt boende i
tvåbäddsrum i särskilda boendeformer för äldre
(yrkande 10). Motionärerna anför att statsbidraget i
praktiken ger kommunerna en signal om att fortsatt
ofrivilligt boende i tvåbäddsrum är en godtagbar
boendeform.
Regeringens skrivelse
Regeringen anför att rätten till en god vård och
omsorg är viktiga inslag i den generella väl-
färdspolitiken som inte får undermineras av
orättvisa avgifter som kan försätta äldre i
situationer där de inte klarar normala utgifter. De
nya reglerna avser att förbättra den ekonomiska
situationen för en stor del av dem som betalar
avgift för vård och omsorg. Det nya avgiftssystemet
har varit i kraft i knappt sex månader och kritik
har framkommit som tyder på att avgiftsreglerna i
vissa fall inte har uppnått avsedda effekter.
Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att följa
upp effekterna av det nya avgiftssystemet.
Styrelsen har givit ut två meddelandeblad som
innehåller en sammanställning av ändringar i
socialtjänstlagen, kommentarer från regeringens
proposition (2000/01:149) Avgifter inom äldre- och
handikappomsorg samt socialutskottets betänkande
(2001/02:SoU3) Avgifter inom äldre- och
handikappomsorg.
Bakgrund och tidigare behandling
Frågan om rätt till bostadstillägg till
pensionärer (BTP) vid boende i tvåbäddsrum har
behandlats av socialförsäkringsutskottet i
betänkande 2001/02:SfU17. Utskottet gjorde
följande ställningstagande (s. 14-15):
I betänkande 1993/94:SfU16 (s. 8-9) ifrågasatte
utskottet om boende i tvåbäddsrum i andra fall än
när det rör sig om två makar eller andra
närstående som själva valt att dela rum kan
betraktas som ett eget boende. Utskottet ansåg
att regeringen borde överväga vilka krav som bör
ställas för att boende i särskilda boendeformer
skall berättiga till BTP, och detta gav riksdagen
som sin mening regeringen till känna. I
proposition 2000/01:140 anförde regeringen (s.
56) att frågan skulle övervägas i samband med
beredningen av betänkandet Pension på institution
(SOU 2000:112). Utskottet godtog i sitt av
riksdagen godkända betänkande 2001/02:SfU3 (s.
20) regeringens förslag om reformerade regler för
BTP, inklusive förslaget om att BTP kan lämnas
för boende i tvåbäddsrum, men förutsatte att
regeringen i den fortsatta beredningen skulle
beakta vad utskottet tidigare hade anfört i
frågan.
Utskottet instämmer i regeringens bedömning att
det måste finnas möjlighet att få BTP för boende
i tvåbäddsrum under förutsättning att de boende
själva valt det. Däremot är det i princip inte
rimligt att BTP lämnas för ofrivilligt sådant
boende. Att införa en regel som ger rätt till BTP
vid frivilligt boende i tvåbäddsrum men inte
annars är emellertid inte någon framkomlig väg.
Så länge boende i tvåbäddsrum existerar torde en
sådan regel leda till att även personer som inte
valt denna form av boende kommer att hävda
motsatsen för att komma i åtnjutande av BTP.
Emellertid utgör det förhållandet att det
fortfarande förekommer ofrivilligt boende i
tvåbäddsrum det stora problemet. Oavsett om
reglerna för BTP ger felaktiga signaler till
kommunerna eller ej kan detta problem inte
angripas på annat sätt än genom att antalet
tvåbäddsrum i särskilt boende minskar. Som
framgår av propositionen sker också en stadig
minskning av antalet pensionärer med boende i
tvåbäddsrum genom ny- och ombyggnad av
äldrebostäder. Antalet pensionärer som får BTP
för boende i tvåbäddsrum är för närvarande 1 266.
Antalet har sedan 1995 minskat eftersom tvåbädds-
och flerbäddsrum successivt minskar i antal.
För att råda bot på problemet med ofrivilligt
boende i tvåbäddsrum är det enligt utskottets
mening viktigt med en fortsatt satsning på
enbäddsrum i särskilt boende. Utskottet
förutsätter att kommunerna fortsätter att verka
för en minskning av antalet tvåbäddsrum till
förmån för enbäddsrum. Om så inte sker kan frågan
om reglerna för BTP behöva aktualiseras på nytt.
Med detta avstyrker utskottet motionerna Sf26 och
Sf24.
Utskottets ställningstagande
Utskottet erinrar om att Socialstyrelsen har
regeringens uppdrag att följa upp effekterna av det
nya avgiftssystemet för äldreomsorgen, den s.k.
maxtaxan, som trädde i kraft den 1 juli 2002.
Styrelsen skall senast den 15 mars 2003 redovisa hur
kommunernas arbete med att genomföra reformen
fortskrider. Därefter skall årliga rapporter lämnas
den 30 juni åren 2004, 2005 och 2006. Kritik har
framkommit som tyder på att avgiftsreglerna i vissa
fall inte har uppnått avsedda effekter. Utskottet
anser dock att Socialstyrelsens uppföljning bör
avvaktas. Motionerna So19 (m) yrkande 15, So233 (s),
So301 (c), So444 (c) yrkande 4 och So460 (kd)
yrkande 4 bör inte föranleda något initiativ från
riksdagens sida.
Socialutskottet gör ingen annan bedömning än
socialförsäkringsutskottet när det gäller den fråga
som tas upp i motion So18 (fp) yrkande 10. Motionen
bör inte föranleda något initiativ från riksdagens
sida utan avstyrks.
Folkhälsoinsatser
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om fallolyckor.
Utskottet hänvisar till pågående
beredningsarbete. Riksdagen bör avslå
motioner om olika kostfrågor. Utskottet
konstaterar att detta i första hand är ett
kommunalt ansvar.
Jämför reservationerna 41 (fp), 42 (c), 43
(m, fp, c) och 44 (v, mp).
Motionerna
I motion So444 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs
att regeringen tar fram ett program för att
förebygga ohälsa och olycksfall hos de äldre
(yrkande 5).
Insatser för att förebygga fallolyckor tas upp i tre
motioner. I motion So358 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) begärs tillkännagivande om förebyggande av
fallolyckor bland äldre (yrkande 11). Motionärerna
anser att alla fallolyckor i äldrevården bör
utredas. Vidare bör en förstärkning av de
förebyggande åtgärderna eftersträvas i det
utvecklings- och tillsynsarbete som bedrivs inom
äldreomsorgen av Socialstyrelsen.
I motion So356 av Lennart Axelsson (s) begärs
tillkännagivanden om bildandet av en
äldreskyddsdelegation (yrkande 1) och om att
benskörhetsproblematiken bör vara en viktig del i
delegationens uppgifter (yrkande 2). Motionären
anför att för att analysera orsakerna och få fram
åtgärder som skall kunna få ned antalet olyckor,
bl.a. fallolyckor, bör en delegation för de äldres
säkerhet bildas.
Också i motion So481 av Lennart Klockare (s)
begärs tillkännagivande om bildandet av en
äldreskyddsdelegation.
I flera motioner tas frågor kring kosten upp. I
motion So19 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)
begärs tillkännagivande om kostens betydelse för
hälsa och välbefinnande (yrkande 8). Genom att helt
enkelt väga, mäta och sedan ställa några enkla
frågor om matvanor kan man förhindra att äldre i
onödan drabbas av sjukdomar och i värsta fall
förtidig död, anför motionärerna.
I motion So408 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs
tillkännagivande om handlingsplan för måltider inom
äldreomsorgen (yrkande 6). Motionärerna anför att
det är orimligt att maten inom äldreomsorgen
behandlas som en separat del från omsorgen. De anser
att Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att ta fram
ett förslag till handlingsplan och riktlinjer för
måltidshanteringen inom äldreomsorgen.
I motion Ub293 av Inger René (m) begärs
tillkännagivanden dels om att personalen inom
äldreomsorgen får kompetensutveckling i näringslära
och kosthållning (yrkande 1), dels om att det i
utbildningarna till personalen inom äldreomsorgen
ges adekvata kunskaper i näringslära och
kosthållning (yrkande 2). Motionären anför att äldre
behöver mat med en mycket hög näringstäthet som
samtidigt är energi- och proteinrik. Det är viktigt
att personalen runt de äldre får en ökad kunskap i
dessa frågor.
Bakgrund och tidigare behandling
I regleringsbrevet för 2001 fick Statens
räddningsverk i uppdrag att redovisa en samlad bild
och bedömning över olycksutvecklingen i Sverige.
Räddningsverket redovisade sitt uppdrag hösten 2002
i rapporten Olyckor i siffror. En rapport om
olycksutvecklingen i Sverige. I rapporten
konstateras att antalet olyckor som resulterar i
dödsfall minskar. Inom några områden finns dock en
motsatt trend. Det gäller i första hand antalet
dödsfall och svårt skadade till följd av
fallolyckor. Det är i första hand de allra äldsta
som återfinns i denna statistik. Ökningen beror inte
enbart på att antalet äldre i samhället växer utan
är också absolut. Statens räddningsverk anför att
det mot bakgrund av olycksutvecklingen för äldre och
mot bakgrund av att denna åldersgrupp blir allt
större finns stark anledning för en samlad insats
avseende de äldres säkerhet, exempelvis genom
inrättande av en äldresäkerhetsdelegation (jfr
barnsäkerhetsdelegation). Ett annat steg borde vara
att öka forskningsverksamheten inom detta område.
Statens räddningsverks rapport bereds för
närvarande i Regeringskansliet.
Socialstyrelsen har publicerat rapporten
Näringsproblem i vård och omsorg. Prevention och
behandling. (SoS-rapport 2000:11). Målgruppen för
rapporten är läkare, sjuksköterskor och annan
personal som arbetar på sjukhusens vårdavdelningar
inom den kommunala äldreomsorgen och inom
primärvården.
Regeringen har nyligen avlämnat proposition
2002/03:35 Mål för folkhälsan. I propositionen
föreslås att det övergripande målet för folkhälsan
skall vara att skapa samhälleliga förutsättningar
för en god hälsa på lika villkor för hela
befolkningen.
Vad gäller de äldre anförs att hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande insatser är av stor betydelse
ur samhällsekonomisk synvinkel med hänsyn till de
stora utmaningar vi står inför på grund av den
demografiska utvecklingen. Enligt regeringens
bedömning finns det därför flera tungt vägande skäl
för att särskilt prioritera hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande arbete bland äldre.
Regeringens skrivelse
I skrivelsen redovisas att många kommuner har
övergripande handlingsplaner för folkhälsoarbete men
målgruppen äldre saknas ofta, likaså kontinuitet,
långsiktighet och politiskt antagna handlingsplaner
med målsättningar för verksamheten.
Folkhälsoinstitutet har i en rapport redovisat hur
det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet
bland äldre (65 år och äldre som har eget boende och
som i stort sett klarar sig själva) fortlöpt på
lokal, regional och nationell nivå. Vård- och
omsorgsförvaltningarna riktar sin verksamhet i
första hand till dem som behöver någon form av
insats från kommunen. Men det förekommer dock
aktiviteter inom äldreomsorgen som även riktar sig
till friska äldre. Några kommuner har anställt
äldresamordnare och inrättat folkhälsoråd. Oftast
engageras vård- och omsorgspersonal i den
hälsofrämjande verksamheten för både friska äldre
och äldre med behov av vård och omsorg. Pensionärs-
och frivilligorganisationer är viktiga resurser i
det hälsofrämjande arbetet.
Regeringen hänvisar till att den avser att
överlämna en proposition till riksdagen i januari
2003 om mål för folkhälsa där äldres hälsa kommer
att uppmärksammas.
(Utskottet kommer att behandla propositionen i
betänkande 2002/03:SoU7.)
Utskottets ställningstagande
Statens räddningsverks rapport angående
olycksutvecklingen i Sverige med förslag bl.a. om
inrättande av en äldredelegation bereds för
närvarande i Regeringskansliet. Riksdagen bör inte
föregripa det pågående beredningsarbetet. Motionerna
So356 (s), So358 (fp) yrkande 11, So444 (c) yrkande
5 och So481 (s) avstyrks därmed.
Olika aspekter på kostfrågor inom äldreomsorgen
tas upp i motionerna So19 (m) yrkande 8, So408 (v)
yrkande 6 och Ub293 (m) yrkandena 1 och 2. Utskottet
delar motionärernas bedömning att detta är viktiga
frågor, men konstaterar att detta i första hand är
ett ansvar för kommunerna och inte för riksdagen.
Anhörigstöd
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avstyrka motioner om stöd till
anhöriga, om hemsjukvård och om reglerad
skyldighet för socialnämnd att stödja dem som
vårdar närstående. Utskottet hänvisar till
pågående arbete. Riksdagen bör avstyrka
motioner om hemvårdsbidrag och
anhöriganställningar. Detta är i första hand
kommunala frågor. Riksdagen bör också
avstyrka en motion om stöd till Anhörigrådet
och Demensförbundet.
Jämför reservationerna 45 (fp, c), 46 (m), 47
(kd), 48 (v), 49 (fp), 50 (kd) och 51 (fp,
c).
Motionerna
I motion So19 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)
begärs tillkännagivande om anhörigas och närståendes
situation (yrkande 12). De kommunala insatserna
utgör en sjunkande andel av den totala omsorgen för
äldre. I stället finns en omfattande insats av
anhörigomsorg både i och utanför det egna hushållet,
anför motionärerna. De anser att andra aktörer än
det offentliga måste uppmärksammas i utformningen av
den framtida äldreomsorgen jämfört med i dag.
I motion So18 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs
tillkännagivanden om det fortsatta stödet till
äldres anhöriga (yrkande 7) och om bidrag till
Anhörigrådet och Demensförbundet såsom
handikapporganisationer (yrkande 8). Motionärerna
anför att stödet till anhöriga måste förbättras. En
anhörigpeng skulle ge de anhöriga hjälpgivarna stor
valfrihet att själva avgöra vilken form av stöd de
behöver. Regeringen bör ta initiativ till
överläggningar med Svenska Kommunförbundet och
Landstingsförbundet för att diskutera reformförslag,
bl.a. fortsatt utbyggnad av avlastnings- och
växelvård, förbättringar i kommunernas regler för
hemvårdsbidrag samt ökade möjligheter att anställa
närstående. Motionärerna anser att Anhörigrådet och
Demensförbundet snarast borde klassificeras som
handikapporganisationer och få bidrag som sådana.
I motion So260 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp)
begärs tillkännagivanden om metodutveckling för
sjukvård i hemmet (yrkande 2) och om överläggningar
med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet
om anhörigvårdare (yrkande 3). Samma yrkanden
återfinns också i motion So470 av Kerstin Heinemann
m.fl. (fp) yrkandena 2 och 3.
I motion So408 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs
tillkännagivande om vad i motionen anförs om
anhörigstöd (yrkande 12). Motionärerna konstaterar
att det är positivt med den utveckling som skett med
ett ökat stöd till anhöriga men att det alltid finns
en risk med projekt vars medel är avgränsade. De
anser att det därför bör övervägas om anhörigstödet
kan permanentas och riktas efter avslutad period
2004. Samtidigt bör det säkerställas att
anhörigvården skall utföras utifrån att den enskilde
så önskar och inte för att samhället skall göra
besparingar i den generella välfärden.
I motion So508 av Rosita Runegrund m.fl. (kd) begärs
tillkännagivanden om behovet av hälsoekonomiska
studier och forskning omkring anhörigvårdares
hälsotillstånd (yrkande 1) och om behovet av
forskning kring anhörigvården (yrkande 2). Vidare
begärs tillkännagivande om ett nationellt
resurscenter för anhörigstöd (yrkande 3). Centret
skulle fungera som en kunskapsresurs för kommunernas
arbete med anhörigvård, anför motionärerna.
Tillkännagivanden begärs också om behovet av att
verka för att kunskap om anhörigvårdarnas situation
blir en viktig del i alla utbildningar inom vården
och den sociala sektorn (yrkande 4) och om
anhöriganställning (yrkande 5). Slutligen anför
motionärerna att riksdagen beslutar om ändring av
socialtjänstlagen 5 kap. 10 § enligt följande:
"Socialnämnden skall genom stöd och avlösning
underlätta för dem som vårdar närstående som är
långvarigt sjuka eller äldre eller som har
funktionshinder." (Yrkande 8.)
I motion So20 av Inger Davidson och Rosita
Runegrund (båda kd) begärs tillkännagivanden dels om
anhörigvårdarnas situation (yrkande 1), dels om ett
särskilt bidrag för anhörigstöd (yrkande 2) och dels
om ändring i socialtjänstlagen när det gäller
kommunernas ansvar för anhörigvården (yrkande 3).
Motionärerna anser att anhöriga har rätt till olika
former av stöd, information och handledning. De
anser också att stimulansbidragen fyllde en särskild
funktion och hänvisar till att Kristdemokraterna i
sitt budgetalternativ hade avsatt ytterligare
resurser. Vidare anför de att det bör bli en
särskilt reglerad skyldighet för socialnämnden att
ge stöd till anhörigvårdarna.
I motion So477 av Lena Ek och Jan Andersson (båda c)
begärs tillkännagivanden om vad i motionen anförs
dels om hänsyn till anhörigas insatser och
arbetssituation i planering av sjukvård och
äldreomsorg (yrkande 1), dels om en nationell plan
för fortsatt utbyggnad av avlösning och växelvård
(yrkande 2), dels om förbättringar i reglerna för
hemvårdsbidrag (yrkande 3), dels om ökade
möjligheter att anställa närstående (yrkande 4),
dels om förbättrad utbildning av kontaktpersoner för
anhörigvårdare och patienter (yrkande 5) och dels om
ökat antal timmar för gratis ledighet för vårdaren
(yrkande 6). Motionärerna anför att tack vare de 300
miljoner kronor som anvisades för att under tre år
bygga ut anhörigstödet tycks anhörigas värdefulla
insatser ha kommit fram i ljuset.
Regeringens skrivelse
Genom Anhörig 300 har anhörigas situation synlig-
gjorts och deras insatser har kommit att värdesättas
och respekteras. Med hjälp av stimulansbidraget har
både stödformer som fanns sedan tidigare
vidareutvecklats och nya stödformer tillkommit och
spridits till fler kommuner. Samverkan mellan
kommunerna, anhöriga och frivilligorganisationer har
utvecklats. Genom de särskilda projekten har man
fått ny och fördjupad kunskap om de anhörigas
situation och om hur deras behov av stöd skall
bedömas och tillgodoses. Socialutskottet har dock
tillkännagivit (bet. 2001/02:SoU11) att det är önsk-
värt att i socialtjänstlagen införa en särskilt
reglerad skyldighet för socialnämnden att stödja dem
som vårdar närstående.
För att en bred och långsiktig utveckling av
anhörigstödet även fortsättningsvis skall
prioriteras har regeringen i den nationella
handlingsplanen för utveckling av hälso- och
sjukvården för åren 2002-2004 angivit att stödet
till anhöriga bör fortsätta och skall ingå i det
utökade generella statsbidraget. Regeringen,
Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet har
slutit ett utvecklingsavtal om att stödet till
anhöriga skall fortsätta under de kommande åren.
Socialstyrelsen har uppdrag att fortsätta följa upp
utvecklingen av kommunernas stöd till anhöriga.
I skrivelsen slår regeringen fast att de anhörigas
insatser är viktiga komplement till den vård och
omsorg som samhället i övrigt ansvarar för.
Regeringen anser att det påbörjade
utvecklingsarbetet måste fortsätta och vidareut-
vecklas och kommer att fortsätta att följa
utvecklingen av anhörigstödet i kommunerna. Inom
Socialdepartementet pågår en analys av de ekonomiska
konsekvenserna av en särskilt reglerad skyldighet
för socialnämnden att stödja dem som vårdar
närstående. Regeringen avser att återkomma till
riksdagen i frågan.
Bakgrund och tidigare behandling
Enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet
för närståendevård har en närstående som vårdar
någon som är svårt sjuk rätt till ersättning för tid
då han avstår från förvärvsarbete i samband med
vården (4 §). Ersättning utges för högst 60 dagar (6
§). (I vissa fall av hiv-infektion utges ersättning
i 240 dagar.)
Enligt 5 kap. 10 § socialtjänstlagen (2001:453) bör
socialnämnden genom stöd och avlösning underlätta
för dem som vårdar närstående som är långvarigt
sjuka eller äldre eller som har funktionshinder.
Utskottet har i betänkande 2001/02:SoU11 föreslagit
riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om
att det är önskvärt att i socialtjänstlagen införa
en särskilt reglerad skyldighet för socialnämnden
att stödja dem som vårdar närstående. Regeringen bör
snarast göra en analys av de ekonomiska
konsekvenserna av en sådan lagreglering samt
redovisa för riksdagen olika alternativa
lagregleringar i avsikt att ytterligare stödja
anhöriga. Riksdagen följde utskottet (rskr.
2001/02:178).
I betänkande 2001/02:SoU12 behandlade utskottet
senast motioner om bl.a. kvalitetskontroll av
hemsjukvården. Utskottet hänvisade då till den
nationella handlingsplanen för utveckling av hälso-
och sjukvården. Enligt utskottets uppfattning var de
insatser som parterna kommit överens om i avtalet
väl ägnade att höja kvaliteten på såväl medicinska
insatser som omvårdnad och rehabilitering i
hemsjukvården. De då aktuella motionerna avstyrktes
därmed.
I betänkande 2002/03:SoU1 behandlade utskottet
senast motionsyrkanden med krav om att Anhörigrådet
och Demensförbundet skulle ses som
bidragsberättigade handikapporganisationer.
Utskottet konstaterade då dels att regeringen lovat
att återkomma i samband med den ekonomiska
vårpropositionen angående bidraget till
handikapporganisationerna, dels att regeringen
avsatt medel för stöd till anhörigföreningarna också
för budgetåret 2003 under anslaget 17:1
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att det
påbörjade utvecklingsarbetet med stöd till anhöriga
måste fortsätta och vidareutvecklas. Regeringen
redovisar att den, Landstingsförbundet och Svenska
Kommunförbundet har slutit ett utvecklingsavtal om
att stödet till anhöriga skall fortsätta under de
kommande åren. Socialstyrelsen har i uppdrag att
följa upp utvecklingen av kommunernas stöd till
anhöriga. Utskottet vill också hänvisa till det
arbete som görs i arbetsgruppen med uppgift att
sammanställa kunskap om situationen för personer med
demenssjukdomar och deras anhöriga samt identifiera
utvecklingsområden där åtgärder behöver sättas in på
olika nivåer. Utskottet anser att resultatet av det
pågående arbetet bör avvaktas. Motionerna So18 (fp)
yrkande 7, So19 (m) yrkande 12, So20 (kd) yrkandena
1 och 2, So260 (fp) yrkande 3, So408 (v) yrkande 12,
So470 (fp) yrkande 3, So477 (c) yrkandena 1, 2 och 5
samt So508 (kd) yrkandena 1-4 avstyrks. Även
motionerna So477 (c) yrkandena 3, 4 och 6 samt So508
(kd) yrkande 5 avstyrks, då frågan om den närmare
utformningen av hemvårdsbidrag och
anhöriganställningar är kommunala frågor.
Vad gäller kvalitetskontrollen av hemsjukvården
vill utskottet hänvisa till den nationella
handlingsplanen för utveckling av hälso- och
sjukvården. Enligt utskottets uppfattning är de
insatser som parterna kommit överens om i avtalet
väl ägnade att höja kvaliteten på såväl medicinska
insatser som omvårdnad och rehabilitering i
hemsjukvården. Motionerna So260 (fp) yrkande 2 och
So470 (fp) yrkande 2 avstyrks därmed.
Riksdagen har i ett tillkännagivande till
regeringen våren 2002 givit denna i uppdrag att göra
en analys av de ekonomiska konsekvenserna av en
särskilt reglerad skyldighet för socialnämnden att
stödja dem som vårdar närstående. Regeringen bereder
frågan. Utskottet anser att riksdagen inte skall ta
något ytterligare initiativ i frågan. Motionerna
So20 (kd) yrkande 3 och So508 (kd) yrkande 8
avstyrks.
Utskottet konstaterar att Anhörigrådet och
Demensförbundet får bidrag också för budgetåret
2003. Utskottet anser att motion So18 (fp) yrkande 8
inte bör föranleda något initiativ från riksdagens
sida.
Tandvård
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå en motion om behovsstyrt
högkostnadsskydd inom tandvården. Utskottet
anser att på sikt bör ett högkostnadsskydd
för tandvård för alla införas.
Jämför reservation 52 (m).
Motion
I motion So19 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)
begärs tillkännagivande om vad i motionen anförs om
att ett förbättrat behovsstyrt högkostnadsskydd inom
tandvården införs (yrkande 16). Motionärerna anser
att regeringens satsningar på en förbättrad
tandvårdsförsäkring är otillräckliga. De föreslår
ett förbättrat högkostnadsskydd som omfattar alla.
(Moderaterna har i sin budgetmotion föreslagit
ytterligare 100 miljoner kronor för att förstärka
tandvårdsförsäkringen.)
Regeringens skrivelse
I skrivelsen redovisas att sedan den 1 januari 1999
har landstingen ansvar för att bedriva uppsökande
verksamhet bland personer som bor i särskilda
boendeformer för service och omvårdnad av äldre och
funktionshindrade m.fl. för att erbjuda en
avgiftsfri munhälsobedömning och individuell
rådgivning. Patienten har sedan rätt att få den
tandvård som visar sig nödvändig enligt samma avgift
som betalas för öppen hälso- och sjukvård.
I propositionen Bättre tandvårdsstöd för äldre
m.m. (prop. 2001/02:51) föreslog regeringen
förbättringar i tandvårdsstödet riktade till äldre.
Propositionen antogs av riksdagen. Från och med den
1 juli 2002 har tandvårdsersättningen för flertalet
åtgärder i den s.k. bastandvården höjts från ett
grundbelopp till ett och ett halvt grundbelopp. För
undersökning, som tidigare inte subventionerats för
personer över 30 år, skall ett grundbelopp på 106 kr
betalas ut för personer som fyller minst 65 år under
året. Vidare infördes ett högkostnadsskydd för
protetik som innebär att den enskildes kostnad för
fasta eller avtagbara proteser under en behand-
lingsomgång inte skall överstiga 7 700 kr.
I propositionen anförde regeringen att ett
högkostnadsskydd för tandvård på sikt bör införas
för alla. I ett läge där det ekonomiska utrymmet för
en sådan reform saknas fann regeringen dock flera
skäl för att i första hand förbättra stödet för de
äldre. De som nu är gamla har haft betydligt sämre
förutsättningar för att behålla en god tandhälsa. De
har inte fått del av förebyggande åtgärder på samma
sätt som yngre generationer, vilket har lett till
att många nu har omfattande tandvårdsbehov. I 65-
årsåldern avslutar de flesta sitt yrkesverksamma
liv. Inkomsten minskar oftast avsevärt i samband med
pensioneringen, vilket är ett viktigt skäl för att
det förbättrade stödet skall gälla fr.o.m. 65 års
ålder.
Utskottets ställningstagande
När utskottet våren 2002 behandlade regeringens
förslag till bättre tandvårdsstöd för äldre m.m.
delade utskottet regeringens bedömning att det på
sikt bör införas ett högkostnadsskydd för tandvård
för alla (prop. 2001/02:51, bet. 2001/02:SoU14,
rskr. 2001/02:206). Utskottet konstaterade dock att
det är en reform som är förenad med mycket stora
kostnader och att det, då det inte fanns ekonomiska
möjligheter att införa ett sådant stöd vid den
tidpunkten, var mest angeläget att förbättra
tandvårdsstödet för de äldre. Utskottet vidhåller
denna ståndpunkt. Motion So19 (m) yrkande 16
avstyrks.
Vård i livets slutskede
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå en motion om vård i
livets slutskede. Utskottet hänvisar till att
regeringen bereder frågan.
Jämför reservation 53 (m, fp, kd, c).
Motion
I motion So19 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)
begärs tillkännagivande om att regeringen bör
återkomma med förslag på hur vården i livets
slutskede kan förbättras (yrkande 19).
Regeringens skrivelse
I skrivelsen redovisas att Kommittén om vård i
livets slutskede (dir. 1997:174) har överlämnat sitt
slutbetänkande, Döden angår oss alla - Värdig vård i
livets slutskede (SOU 2001:6). Kommitténs
huvudförslag är att alla patienter oavsett diagnos i
livets slutskede skall tillförsäkras en palliativ
vård på lika villkor över hela landet. Även ett
stort antal andra förslag lämnas, som i huvudsak är
av den karaktären att de kan genomföras av kommuner
och landsting.
Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen har
inte tagit ställning till den fortsatta behandlingen
av kommitténs förslag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig inte bakom motion So19 (m)
yrkande 19. Motionen avstyrks.
Skrivelsen i övrigt
Utskottet anser att regeringens skrivelse inte bör
föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Ytterligare mål för äldrepolitiken (punkt 1)
av Kenneth Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So444 yrkande 1.
Ställningstagande
Jag anser att målen för äldrepolitiken bör
förstärkas till ett mer individbaserat
förhållningssätt. Det är viktigt att var och en blir
bemött utifrån sina egna förutsättningar och sin
egen vilja. Pensionärers livsvillkor och behov
varierar, därför kan vi inte betrakta
pensionärskollektivet som en homogen samhällsgrupp.
Vi måste skapa verkliga möjligheter för den enskilde
att påverka sin egen och sina anhörigas omsorg. All
vård och omsorg skall ha hög kvalitet, och alla
skall bemötas med stor respekt och värdighet.
Äldrepolitiken skall bedrivas utifrån ett
individbaserat förhållningssätt med utgångspunkt i
individens särskilda behov.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
2. Utvärdering av äldreomsorgen (punkt 2)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel
Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2002/03:So10 yrkande 6 och
2002/03:So19 yrkandena 1 och 18.
Ställningstagande
Vi anser att de många fel och brister som redovisas
är en indikation på att det finns grova systemfel i
dagens äldreomsorg. Det är angeläget att en
parlamentarisk beredning snarast tillsätts med
uppgift att komma med förslag på hur äldreomsorgens
framtida finansiering långsiktigt bör lösas för att,
likt pensionsuppgörelsen, söka en uppgörelse som
håller över tid och över val. Vi anser att staten i
stället för kommunerna bör stå för
finansieringsansvaret av omsorgen.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
3. Inriktningen av äldrepolitiken (punkt 3)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel
Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2001/02:So10 yrkandena 1, 3 och 4,
2002/03:So19 yrkandena 3 och 5, 2002/03:So202,
2002/03:So239 yrkandena 1 och 2 och 2002/03:So316
yrkande 1 och avslår motionerna 2002/03:So11 yrkande
2, 2002/03:So18 yrkandena 1, 3 och 9, 2002/03:
So273, 2002/03:So358 yrkande 8, 2002/03:So408
yrkandena 3 och 10, 2002/03:So444 yrkandena 2, 7 och
8, 2002/03:So460 yrkandena 1, 2, 12 och 14,
2002/03:So501 och 2002/03:So505.
Ställningstagande
Vi anser att äldre skall ha rätt att välja
omsorgsgivare och att staten skall överta ansvaret
för äldreomsorgen. En statlig äldrepeng som följer
individen bör införas. Äldrepengens storlek avgörs
av den enskildes omsorgsbehov och tillfaller den
omsorgsgivare den enskilde eller dennes anhöriga
väljer. Valfrihet på lika villkor för alla med behov
av omsorg blir därmed verklighet. För att ingen
skall lämnas utanför har kommunen det fortsatta
ansvaret för att också de som inte orkar, kan eller
vill välja får den allra bästa vården. En fri och
omfattande etableringsrätt för äldreomsorgsinitiativ
som sker på annan än kommunal grund bör uppmuntras
och stödjas. Då kan äldreboenden och vårdenheter
specialinrikta sig mot t.ex. invandrare eller
utveckla vårdinnehåll i en viss riktning.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
4. Inriktningen av äldrepolitiken (punkt 3)
av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson
(båda fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2002/03:So18 yrkandena 1, 3 och 9
och 2002/03:So358 yrkande 8 och avslår motionerna
2002/03:So10 yrkandena 1, 3 och 4, 2002/03:So11
yrkande 2, 2002/03:So19 yrkandena 3 och 5,
2002/03:So202, 2002/03:So239 yrkandena 1 och 2,
2002/03:So273, 2002/03:So316 yrkande 1,
2002/03:So408 yrkandena 3 och 10, 2002/03: So444
yrkandena 2, 7 och 8, 2002/03:So460 yrkandena 1, 2,
12 och 14, 2002/03:So501 och 2002/03:So505.
Ställningstagande
Vi vill understryka att ingen social trygghet finns
utan stabil grund i starkt näringsliv och sund
samhällsekonomi. Det är därifrån kostnaderna för
vården betalas. Om inte skatter och sociala
trygghetssystem lämnar plats för att upprätthålla
arbetets värde blir det inte tillräckligt många som
är villiga att arbeta inom äldreomsorgen.
Vi anser att det behövs en förbättrad valfrihet
för de äldre, så att det stöd kommunen godkänt får
användas hos valfri kvalitetsgodkänd vårdgivare -
kommunal eller icke-kommunal. Valfriheten är ett
sätt att trygga kvaliteten. Det gör också
hemtjänsten mer lockande och omväxlande att arbeta
inom som anställd eller företagare. Det är bara
genom att vara lyhörd gentemot de enskildas önskemål
som omsorgsgivarna kan känna sig säkra på att det
finns inkomster i form av äldrepeng från kommunen.
Vi anser att regeringen bör återkomma med förslag
till ändring av socialtjänstlagen så att
valfrihetsprincipen skrivs in i lagen såvitt avser
hemtjänst och särskilt boende för äldre.
Vi anser också att det bör vara en del av
utvecklings- och kvalitetsarbetet inom äldreomsorgen
att bättre tillgodose behoven av kunskaper i finska
och andra minoritets- och invandrarspråk.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
5. Inriktningen av äldrepolitiken (punkt 3)
av Chatrine Pålsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2002/03:So11 yrkande 2 och
2002/03:So460 yrkandena 1, 2 och 14 och avslår
motionerna 2001/02: So10 yrkandena 1, 3 och 4,
2002/03:So18 yrkandena 1, 3 och 9, 2001/02: So19
yrkandena 3 och 5, 2002/03:So202, 2002/03:So239
yrkandena 1 och 2, 2002/03:So273, 2002/03:So316
yrkande 1, 2002/03:So358 yrkande 8, 2002/03:So408
yrkandena 3 och 10, 2002/03:So444 yrkandena 2, 7 och
8, 2002/03:So460 yrkande 12, 2002/03:So501 och
2002/03:So505.
Ställningstagande
Jag anser att den växande andelen äldre skall
betraktas som ett gemensamt samhällsansvar och som
en resurs att ta till vara. Äldre behöver vara
representerade i beslutande församlingar för
samhällsliv och olika verksamheter skall utformas så
att de svarar mot äldres behov och önskemål.
Äldre måste också ha rätt och möjlighet att välja
utförare av vård, omsorg och service. En ökad
mångfald av vårdgivare kan stimulera och tillföra
vården nya impulser. Privata företag, kooperativ och
rörelsedrivna alternativ bör därför ges möjlighet
att verka inom kommunernas och landstingens
vårdområden.
Kommunerna tvingas alltid till prioriteringar inom
begränsade ekonomiska ramar. I dag begränsar
kommunerna sina vård- och omsorgsinsatser och ger
dessa främst till de allra mest vårdbehövande.
Behoven av väl genomtänkta prioriteringar är
viktigare än någonsin. Kommunerna behöver få
vägledning om vilka värderingar som skall gälla vid
prioriteringsbeslut. Jag anser därför att det behövs
en prioriteringsutredning. Den
prioriteringsutredning som genomfördes rörande
hälso- och sjukvården (SOU 1995:5) bör kunna fungera
som förebild.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
6. Inriktningen av äldrepolitiken (punkt 3)
av Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So408 yrkandena 3 och 10 samt
avslår motionerna 2002/03:So10 yrkandena 1, 3 och 4,
2002/03: So11 yrkande 2, 2002/03:So18 yrkandena 1,
3 och 9, 2002/03:So19 yrkandena 3 och 5,
2002/03:So202, 2002/03:So239 yrkandena 1 och 2,
2002/03:So273, 2002/03:So316 yrkande 1,
2002/03:So358 yrkande 8, 2002/03:So444 yrkandena 2,
7 och 8, 2002/03:So460 yrkandena 1, 2, 12 och 14,
2002/03:So501 och 2002/03:So505.
Ställningstagande
Vi anser att det skall vara en rättighet för de
äldre att ha möjlighet till social gemenskap, vistas
ute, upprätthålla de vanor och intressen som den
enskilde haft och en trygg tillvaro utan stress och
oro för om hjälp finns när behoven uppstår. I den
nya socialtjänstlagen som trädde i kraft den 1
januari 2002 finns det nu inskrivet att de äldre har
rätt till en aktiv och meningsfull tillvaro. Det är
viktigt att kommunerna tar sitt ansvar och att
lagändringen får genomslag i äldreomsorgen. Vi anser
att Socialstyrelsen bör få i uppdrag att kartlägga
hur och i vilken omfattning kommunerna säkerställer
de äldres rätt till en aktiv och meningsfull
tillvaro.
Socialstyrelsen bör också göra en översyn av hur
äldreomsorgen uppfyller åtaganden vad gäller
minoritetsspråk och insatser för andra äldre med
annat modersmål än svenska.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
7. Inriktningen av äldrepolitiken (punkt 3)
av Kenneth Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2002/03:So11 yrkande 2 och
2002/03:So444 yrkandena 2, 7 och 8 samt avslår
motionerna 2002/03: So10 yrkandena 1, 3 och 4,
2002/03:So18 yrkandena 1, 3 och 9, 2002/03: So19
yrkandena 3 och 5, 2002/03:So202, 2002/03:So239
yrkandena 1 och 2, 2002/03:So273, 2002/03:So316
yrkande 1, 2002/03:So358 yrkande 8, 2002/03:So408
yrkandena 3 och 10, 2002/03:So460 yrkandena 1, 2, 12
och 14, 2002/03:So501 och 2002/03:So505.
Ställningstagande
Jag anser att även de äldre skall ges möjlighet till
aktivt deltagande i samhällslivet. Kommuner och
landsting bör ha ett intresse av ett väl utvecklat
samarbete med pensionärsorganisationerna för att
tidigt få ta del av synpunkter för att utveckla
verksamheten bättre. Ett sätt att nå ökad
delaktighet för de äldre är medborgarpaneler och
uppsökande arbete från lokala myndigheter.
Regeringen bör utveckla former för ökad delaktighet
för de äldre.
Äldreomsorgen kommer att behöva anpassas efter
att en högre andel människor med olika kulturell
bakgrund kommer att behöva hjälp. Det bör skapas
äldreboenden som byggs upp på språklig grund.
Rekrytering av vårdpersonal med olika kulturell
kompetens blir viktigt för att öka kunskapen om
skillnader i synen på åldrande och död.
Samverkan mellan offentlig och ideell sektor är
viktigt för att kunna erbjuda bästa tänkbara och
effektivaste vård, omsorg och service. Regeringen
bör återkomma med förslag på hur volontärer kan bli
verksamma inom skola, vård och omsorg.
Kommunerna tvingas alltid till prioriteringar inom
begränsade ekonomiska ramar. Väl genomtänkta
prioriteringar är därför viktigt. Kommunerna behöver
få vägledning om vilka värderingar som skall gälla
vid prioriteringsbeslut. Därför behövs det en
prioriteringsutredning.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
8. Inriktningen av äldrepolitiken (punkt 3)
av Kerstin-Maria Stalin (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2002/03:So408 yrkandena 3 och 10
samt 2002/03:So505 och avslår motionerna
2002/03:So10 yrkandena 1, 3 och 4, 2002/03:So11
yrkande 2, 2002/03:So18 yrkandena 1, 3 och 9,
2002/03:So19 yrkandena 3 och 5, 2002/03:So202,
2002/03:So239 yrkandena 1 och 2, 2002/03:So273,
2002/03:So316 yrkande 1, 2002/03: So358 yrkande 8,
2002/03:So444 yrkandena 2, 7 och 8, 2002/03:So460
yrkandena 1, 2, 12 och 14 samt 2002/03:So501.
Ställningstagande
Jag anser att det skall vara en rättighet för de
äldre att ha möjlighet till social gemenskap, vistas
ute, upprätthålla de vanor och intressen som den
enskilde haft och en trygg tillvaro utan stress och
oro för om hjälp finns när behoven uppstår. I den
nya socialtjänstlagen som trädde i kraft den 1
januari 2002 finns det nu inskrivet att de äldre har
rätt till en aktiv och meningsfull tillvaro. Det är
viktigt att kommunerna tar sitt ansvar och att
lagändringen får genomslag i äldreomsorgen. Jag
anser att Socialstyrelsen bör få i uppdrag att
kartlägga hur och i vilken omfattning kommunerna
säkerställer de äldres rätt till en aktiv och
meningsfull tillvaro.
Socialstyrelsen bör också göra en översyn av hur
äldreomsorgen uppfyller åtaganden vad gäller
minoritetsspråk och insatser för andra äldre med
annat modersmål än svenska.
Jag vill också betona vikten av att äldre homo-
och bisexuellas särskilda behov uppmärksammas inom
äldreomsorgen. Äldre människor måste behandlas med
respekt för sin sexuella läggning av sina
medmänniskor och vårdpersonal.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
9. Resursanvändningen (punkt 5)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin
Heinemann (fp), Carl-Axel Johansson (m), Kenneth
Johansson (c), Anne Marie Brodén (m) och Marita
Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed Riksdagens revisorers förslag punkt 2.
Ställningstagande
Vi anser att Riksdagens revisorers förslag punkt 2
om att analysera resursanvändningen bör tillstyrkas.
De avsevärda skillnader i hur mycket och på vilket
sätt äldreomsorgen har byggts ut i olika delar av
landet tyder på att olika typer av hjälpinsatser kan
vara möjliga även för likartade hjälpbehov. En
viktig förutsättning för analyser av detta slag är
att den nationella statistiken förbättras och blir
mer jämförbar över tiden såväl centralt som lokalt.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
10. Specialdestinerade statsbidrag (punkt 6)
av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark
Pehrsson (m), Kerstin Heinemann (fp), Carl-Axel
Johansson (m), Kenneth Johansson (c), Anne Marie
Brodén (m) och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed Riksdagens revisorers förslag punkt 3.
Ställningstagande
Vi delar Riksdagens revisorers bedömning att
specialdestinerade statsbidrag bör användas med
försiktighet inom kommunernas äldreomsorg.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
11. Äldreboenden (punkt 7)
av Chatrine Pålsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 7
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So460 yrkande 13 och avslår
motionerna 2002/03:So266 och 2002/03:So310.
Ställningstagande
Den växande andelen äldre i befolkningen kräver en
medveten bostadsplanering från samhällets sida. Jag
anser att mångfald och innovationer skall stimuleras
på detta område. De äldre skall tillförsäkras en
verklig valfrihet när det gäller boendeformer. Att
få möjlighet att bo kvar i sin invanda miljö är en
fråga om livskvalitet. För att göra det möjligt för
den som önskar att bo kvar i eget boende krävs en
utbyggnad av insatser inom hemsjukvård och
hemtjänst. Kvarboendet skall underlättas genom
bostadsanpassning eller särskilt stöd. Nästa steg i
boendetrappan kan vara att byta till seniorboende
med viss trygghet och servicefunktioner. När
vårdbehoven blir stora är de särskilda
boendeformerna, med den trygghet dessa kan erbjuda,
ofta vad som efterfrågas.
Jag anser att äldre människor själva bör få vara
med och forma sitt eget boende på ett aktivt sätt.
Studiecirklar, samrådsgrupper och en nära
delaktighet i den kommunala bostadsplaneringen bör
stimuleras. Ett sätt att hitta andra former för
äldreomsorgen är att släppa in producent- och
konsumentkooperativ i planering och vid tillkomst av
nya enheter.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
12. Rätten att flytta (punkt 8)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel
Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2002/03:So10 yrkande 2 och
2002/03:So239 yrkande 3.
Ställningstagande
Rätten till fri bosättning fungerar inte enligt en
utvärdering som Socialstyrelsen har gjort. Detta har
vi också påpekat vid ett flertal tillfällen. Enligt
regeringen är det inte några problem att kommunerna
brister i tillämpningen av lagen. Regeringen
konstaterar att det endast är ett fåtal äldre som
sökt bistånd i annan kommun och att det därmed inte
skulle vara ett problem med uppfyllelsen av lagen.
Vi delar inte den slutsatsen. Varje äldre med vård-
och omsorgsbehov som söker bistånd på annan ort
eller till annat boende gör detta med en viss
avsikt. Med en moderat äldrepeng (jfr res. 3) kommer
äldre att kunna flytta vart de vill utan ny
biståndsansökan. Då kommer vårdgivaren att ersättas
med den kostnad som omsorgen om den äldre kostar.
Med vårt förslag garanteras valfrihet, mångfald och
kvalitet.
Vi anser att socialtjänstlagen skall utformas så
att rätten att flytta till annan kommun garanteras.
Det ankommer på regeringen att snarast återkomma med
förslag.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
13. Konkurrensutsättning (punkt 9)
av Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2002/03:So12 yrkande 1,
2002/03:So404 yrkande 3 och 2002/03:So408 yrkande
13.
Ställningstagande
Vi anser att stopp för fortsatt konkurrensutsättning
och försäljning av äldreomsorgen till vinstdrivande
företag bör övervägas mot bakgrund av oklarheter vad
gäller konsekvenser av såväl ekonomisk som
vårdkvalitativ karaktär. Ur ett brukarperspektiv kan
ifrågasättas om äldreomsorgen skall kunna
konkurrensutsättas utan varje enskild individs
medgivande. Äldreboendet är ett eget boende, ett hem
för en äldre person med omfattande hjälpbehov. Att
vart tredje eller vart fjärde år tvingas byta
vårdgivare eller ställas inför hotet om byte är
etiskt tveksamt. Det finns också en demokratisk
aspekt som berör de äldres möjligheter till insyn
och möjlighet till påverkan i samband med
konkurrensutsättning. Enligt de regler som är
gällande är konkurrensutsättning förenad med en
strikt sekretess som omöjliggör för de berörda att
aktivt delta och/eller påverka.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
14. Tillgänglighet till samhällelig service
(punkt 10)
av Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So408 yrkande 5 och avslår
motion 2002/03:So460 yrkande 15.
Ställningstagande
Vi anser att det bör göras en analys vid all
samhällsplanering om vad som konstituerar en
hälsosam miljö för äldre och vilka konsekvenser
förändringar i samhällsstrukturen får för de äldres
hälsa och möjligheter till ett självständigt liv.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
15. Minimikrav, värdighetsgaranti m.m.
(punkt 12)
av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson
(fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So18 yrkande 5 och avslår
motionerna 2002/03:So12 yrkande 3, 2002/03:So408
yrkandena 1, 2 och 4, 2002/03:So460 yrkande 9 och
2002/03:So509 yrkande 14.
Ställningstagande
Vi anser att det behövs en kommunal omsorgsgaranti
för att kvalitetssäkra en rad olika delar av vården.
Att vara uppmärksam på avsteg från omsorgsgarantin
skall vara en av uppgifterna för en kommunal
äldreombudsman. Äldreombudsmän skall också vara den
instans dit de äldre och deras anhöriga kan vända
sig med frågor och klagomål. En väl fungerande
äldrevård behöver också stöd av specialister. Dessa
bör samlas i ett äldrevårdscentrum (ÄVC) som skapas
genom samarbete mellan en eller fler kommuner. Här
skall finnas tillgång till bl.a. geriatriker och
specialister i äldrepsykiatri och reumatologi samt
ett rehabiliteringsteam. De statliga stimulansbidrag
som bör ges till kommunerna för fortsatt utveckling
av anhörigstödet bör också användas för att
underlätta införandet av omsorgsgarantier,
äldreombudsmän och äldrevårdscentrum. Uppbyggnaden
av äldrevårdscentrum bör vidare tas upp i de årliga
överläggningarna och avtalen med
Landstingsförbundet.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
16. Minimikrav, värdighetsgaranti m.m.
(punkt 12)
av Elina Linna (v), Kerstin-Maria Stalin (mp) och
Gunilla Wahlén (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2002/03:So12 yrkande 3 och
2002/03:So408 yrkandena 1, 2 och 4 samt avslår
motionerna 2002/03: So18 yrkande 5, 2002/03:So460
yrkande 9 och 2002/03:So509 yrkande 14.
Ställningstagande
Vi anser att Socialstyrelsen bör göra en
kartläggning över personaltätheten och kompetensen
inom äldreomsorgen på nationell nivå. Denna kan
utgöra underlag för fastställandet av en norm för
äldreomsorgen.
Vi anser också att Socialstyrelsen bör ges i
uppdrag att utforma minimikrav för kvaliteten i
äldreomsorgen och utforma nationella
kvalitetskriterier. En lägsta acceptabel norm i form
av minimikrav för kvalitet och tydliggörande av
kvalitetsindikatorer skulle förutom att öka
kvaliteten för den enskilde även bidra till en
säkrare planering och uppföljning av äldreomsorgen
och ökad jämlikhet i insatserna över landet. Det bör
även fastställas kriterier för en nationell
uppföljning av kvaliteten inom äldreomsorgen som
möjliggör jämförelser över tid, geografiska
skillnader och mellan olika driftsformer.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
17. Minimikrav, värdighetsgaranti m.m.
(punkt 12)
av Chatrine Pålsson (kd)
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 12
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2002/03:So460 yrkande 9 och
2002/03:So509 yrkande 14 och avslår motionerna
2002/03:So12 yrkande 3, 2002/03:So18 yrkande 5 och
2002/03:So408 yrkandena 1, 2 och 4.
Ställningstagande
En trygghetsgaranti bör skapas. Denna skall bestå av
tre delar: en vårdgaranti som garanterar
tillgänglighet, en värdighetsgaranti som garanterar
ett värdigt bemötande och en boende- och
hjälpmedelsgaranti där rätten till stöd och service
ingår.
Värdighetsgarantin skall omfatta såväl medicinsk
kvalitet som omvårdnadskvalitet, bl.a. skall det
finnas en läkare knuten till varje äldreboende.
Anser en vårdtagare eller anhörig att verksamheten
inte infriar de krav som värdighetsgarantin anger
skall man kunna vända sig till en instans för
klagomål.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
18. Kvaliteten i de medicinska insatserna
(punkt 13)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel
Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 13
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So19 yrkandena 2 och 7 samt
avslår motionerna 2002/03:So18 yrkandena 6, 12 och
13, 2002/03: So358 yrkande 10 och 2002/03:So460
yrkande 6.
Ställningstagande
Vi anser att läkarstödet i vården av äldre måste
förbättras. Många äldre, vare sig de bor i ett
särskilt boende eller i eget boende, får inte sina
medicinska behov tillgodosedda i dag. Vi konstaterar
att primärvården har flera problem vad gäller
tillgänglighet, svårigheter att rekrytera personal
och svårigheter att med god kvalitet ta emot och
behandla de patienter som överförs från sjukhus och
specialistmottagningar. För att komma till rätta med
dessa uppenbara brister inte minst när det gäller
att rätt kunna ta hand om äldre vårdkrävande
patienter föreslår vi att kompetensen inom
primärvården breddas: kompetens inom framför allt
psykiatri och geriatrik bör tillföras primärvården.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
19. Kvaliteten i de medicinska insatserna
(punkt 13)
av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson
(fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 13
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2002/03:So18 yrkandena 6, 12 och
13 samt 2002/03:So358 yrkande 10 och avslår
motionerna 2002/03:So19 yrkandena 2 och 7 samt
2002/03:So460 yrkande 6.
Ställningstagande
Vi anser att till varje äldreboende bör det knytas
en läkare som har ansvaret för att regelbundet
besöka enheten och se till att de äldre som bor där
får god medicinsk vård. Denna läkare skall också
vara ett stöd för personalen.
Enligt en studie från Socialstyrelsen får cirka
hälften av de äldre som bor i särskilt boende inte
sina rehabiliteringsbehov tillgodosedda.
Organiseringen av behovsbedömningen och
kartläggningen av de äldres rehabiliteringsbehov
måste förbättras. Ansvarsfördelningen mellan
huvudmännen måste ses över när det gäller
hemsjukvården och rehabiliteringen. Det behövs en
skärpt lagstiftning mot diskriminering av äldre vid
bl.a. rehabilitering.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
20. Kvaliteten i de medicinska insatserna
(punkt 13)
av Chatrine Pålsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 13
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So460 yrkande 6 och avslår
motionerna 2002/03:So18 yrkandena 6, 12 och 13,
2002/03:So19 yrkandena 2 och 7 samt 2002/03:So358
yrkande 10.
Ställningstagande
Jag anser att den psykosociala aspekten i
äldrevården måste beaktas mera. Gruppen äldre med
psykiatriska besvär avvisas ofta i primärvården och
inom psykiatrin. Inom den kommunala äldreomsorgen
finns sällan kompetens att hantera dessa problem.
Därför bör det inrättas seniormottagningar där äldre
kan få rådgivning, samtalsstöd och psykoterapi.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
21. Uppsökande verksamhet (punkt 14)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel
Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 14
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So19 yrkande 14.
Ställningstagande
Omvårdnaden är eftersatt när det gäller äldre med
psykiska störningar. Detta beror till stor del på
bristande kunskap om åldrande och om attityder till
och förväntningar på vad åldrandet innebär. Många
äldre har följaktligen ett dolt psykiatriskt
vårdbehov. Vi vill här peka på betydelsen av
uppsökande verksamhet för att nå äldre med
vårdbehov. Moderaterna har i samband med
budgetbehandlingen föreslagit ett särskilt
stimulansbidrag till uppsökande verksamhet inom
psykiatrin för att bättre tillgodose behoven.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
22. Vårdgaranti (punkt 15)
av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark
Pehrsson (m), Kerstin Heinemann (fp), Carl-Axel
Johansson (m), Kenneth Johansson (c), Anne Marie
Brodén (m) och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 15
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So19 yrkande 6.
Ställningstagande
Vi anser att en verklig nationell vårdgaranti bör
införas. Den närmare utformningen av denna har vi
utförligt beskrivet i vårt särskilda yttrande, nr 5,
i betänkande 2002/03:SoU1 vartill hänvisas.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
23. Institut för medicin och hälsa (punkt 16)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel
Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 16
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So19 yrkande 11.
Ställningstagande
För att ge maximal kraft åt ansträngningarna att
ligga i den medicinska och biologiska
forskningsfronten bör det skapas ett institut för
medicin och hälsa. Institutet skall kraftsamla och
möjliggöra ny, mer tvärvetenskaplig forskning men
också fördjupa forskningen inom olika discipliner
med anknytning till hälsa och sjukvård i vid mening.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
24. Förstärkt tillsyn (punkt 17)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel
Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 17
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2002/03:So10 yrkande 5 och
2002/03:So19 yrkande 4 och avstyrker Riksdagens
revisorers förslag punkt 5 och motion 2002/03:So18
yrkande 4.
Ställningstagande
Vi delar Riksdagens revisorers kritik av den rådande
situationen inom äldreomsorgen, vi delar också
uppfattningen att tillsynen behöver stärkas. Vi
anser emellertid att en förstärkt oberoende
tillsynsmyndighet bör inrättas på hälso- och
sjukvårdsområdet. Denna bör även svara för tillsynen
av äldre- och handikappomsorgen.
Tillsynsmyndighetens uppgift skall vara att
ackreditera nya vård- och omsorgsgivare, att
kvalitetssäkra vård och omsorg samt att göra
regelbunden medicinsk revision och övergripande
tillsyn. Den skall också vara en instans dit
allmänheten kan vända sig med klagomål.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
25. Lex Sarah (punkt 18)
av Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 18
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So408 yrkande 11.
Ställningstagande
Det är en mycket svår uppgift för personalen att gör
en anmälan om missförhållanden i omsorg om äldre och
funktionshindrade enligt 14 kap. 2 §
socialtjänstlagen. Därför föreslår vi att man i
samband med inrättandet av de 100 äldreombudsmän,
som skall vara fristående från vårdverksamheten, ger
dessa i uppdrag att hantera anmälningar enligt lex
Sarah. Det skulle innebära att det är en utomstående
handläggare som är ansvarig för att utreda anmälan.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
26. Demensombudsman (punkt 19)
av Chatrine Pålsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 19
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So303.
Ställningstagande
Jag anser att en demensombudsman bör inrättas. Denne
skall vara talesman för de dementa och
medvetandegöra de dolda missförhållanden som en del
dementa lever med. Ombudsmannen skall även verka för
att brister i lagar och förordningar uppmärksammas.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
27. Domstolstrots (punkt 20)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel
Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 20
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So10 yrkande 8.
Ställningstagande
Det är riktigt att genom sanktionsavgifter o.d.
markera vikten av att domstolsutslag efterföljs och
respekteras. Vi menar dock att själva problemet
ligger i att riksdagen genom lagstiftning ålägger
kommunerna kostsamma uppgifter som kommunerna skall
finansiera själva. Det är orimligt att kommunerna
åläggs sanktionsavgifter för att de inte har
tillräckliga resurser att utföra de uppgifter som
riksdagen beslutat att de skall utföra. Vi anser
också att det är orimligt att en eventuell
sanktionsavgift tillfaller staten och inte den
enskilde som lidit skada.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
28. Personalförsörjningen (punkt 21)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel
Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 21
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So19 yrkande 9 och avstyrker
motionerna 2002/03:So18 yrkande 2, 2002/03:So358
yrkande 13 och 2002/03:So444 yrkande 10.
Ställningstagande
Vi anser att personalförsörjningen måste säkras för
att kunna erbjuda äldre tillgång till en
högkvalitativ omsorg och vård. Undersökningar har
visat att ett ökat inslag av alternativ inom vård
och omsorg är väsentligt för att säkra tillgången på
personal och för att förbättra den befintliga
personalens trivsel och utvecklingsmöjligheter.
Sådan verksamhet inom vården erbjuder vanligen en
bättre arbetsmiljö för personalen än vad den
offentliga gör. Endast i ett system med mångfald kan
en så stimulerande miljö skapas att kompetent
personal söker sig dit.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
29. Personalförsörjningen (punkt 21)
av Chatrine Pålsson (kd) och Kenneth Johansson
(c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 21
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So444 yrkande 10 och avstyrker
motionerna 2002/03:So18 yrkande 2, 2002/03:So19
yrkande 9 och 2002/03:So358 yrkande 13.
Ställningstagande
När ekonomin får företräde framför kvaliteten och
innehållet i vården och omsorgen, äventyrar det en
god långsiktig utveckling. Det inverkar negativt på
möjligheterna att rekrytera, kompetensutveckla och
behålla personal. Det är därmed svårt att kunna
erbjuda det ökade antalet äldre en god och säker
vård och omsorg. Vi anser att regeringen bör ges i
uppdrag att tillsammans med berörda parter
presentera ett åtgärdsprogram för att långsiktigt
säkra personalförsörjningen inom äldrevård och
omsorg.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
30. Personalförsörjningen (punkt 21)
av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson
(fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 21
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2002/03:So18 yrkande 2 och
2002/03:So358 yrkande 13 och avstyrker motionerna
2002/03:So19 yrkande 9 och 2002/03:So444 yrkande 10.
Ställningstagande
Att rekrytera till äldrevården går i längden bara om
man i grunden förändrar yrkets villkor. Vården
behöver en mer småskalig, mindre hierarkisk,
arbetsorganisation. Detta förändrar yrket och
stärker dess status - genom mer inflytande över egen
arbetssituation i små enheter, bättre utrymme för
individuella lösningar av arbetstid och scheman samt
ambitiös vidareutbildning och kompetensutveckling.
Vårdanställda bör ha mer än en arbetsgivare att
välja på. Därför behövs det fler alternativ och
avknoppningar och mer decentralisering inom kommuner
och landsting.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
31. Fortbildning för arbetsledare och
biståndsbedömare (punkt 22)
av Chatrine Pålsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 22
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So11 yrkande 1.
Ställningstagande
Den bristande verkställigheten och de felaktiga
biståndsbesluten som Riksdagens revisorer redovisar
kan inte fortgå, anser jag. Dagens situation beror
bl.a. på att medicinsk kompetens inte alltid ingår i
biståndsbedömningen. Därigenom kan äldre personer
med stora vårdbehov förvägras plats på äldreboende.
Ett minimikrav är att såväl medicinsk kompetens som
annan nödvändig kompetens skall ingå i
biståndsbedömningen. Jag anser att regeringen bör
presentera en för ändamålet anpassad utbildning för
biståndsbedömare.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
32. Kompetensutveckling (punkt 23)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel
Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 23
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So19 yrkande 10.
Ställningstagande
Utbildning och kompetens är nyckelord för att
arbetstagare skall orka stanna inom vården och
omsorgen. Moderaterna har föreslagit att ett system
införs för sparande till kompetensutveckling.
Systemet skall vara individuellt och frivilligt.
Systemet skall bygga på en möjlighet för fysiska
personer att med skattemässig verkan göra
insättningar på individuella kompetenskonton. Medlen
skall kunna användas till sådan kompetensutveckling
som den enskilde själv bestämmer. Vi anser att
kompetenskonton för arbetstagare är en bättre väg
att gå för att öka kompetensen inom äldreomsorgen än
stimulansbidrag.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
33. Vård av demenssjuka (punkt 24)
av Elina Linna (v), Kerstin-Maria Stalin (mp) och
Gunilla Wahlén (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 24
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So408 yrkande 9 och avstyrker
motionerna 2002/03:So246 och 2002/03:460 yrkande 7.
Ställningstagande
För att säkra kvaliteten av vården av demenssjuka
krävs det att samhället kan säkerställa att det
finns tillräckligt med personal och att personalen
har rätt kompetens. Vi anser att Socialstyrelsen bör
ges i uppdrag att utreda och ge förslag till
riktlinjer för bemanning och kompetenskrav inom
demenssjukvården.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
34. Rättsskydd för dementa (punkt 25)
av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark
Pehrsson (m), Kerstin Heinemann (fp), Carl-Axel
Johansson (m), Kenneth Johansson (c), Anne Marie
Brodén (m) och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 25
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2002/03:So10 yrkande 7,
2002/03:So258, 2002/03:So296 yrkande 14 och
avstyrker motionerna 2002/03:So12 yrkande 2 och
2002/03:So408 yrkande 8.
Ställningstagande
Ett par instanser, som företräder äldreomsorgens
brukare, Demensförbundet och Anhörigrådet i Sverige,
betonar att de anhörigas situation i vården behöver
lyftas fram mer. Dessa instanser framhåller också
att frågan om ställföreträdarskap inom äldreomsorgen
inte är löst. De anhöriga får inte tala för sina
närmaste. Enligt Anhörigrådet tvingas också de
anhöriga ofta in i vårdarrollen på känslomässiga
grunder, utan möjligheter till egna val.
Vi har sedan länge efterlyst resultatet av den
utredning som regeringen lovat tillsätta i syfte att
se hur skyddet för personer med nedsatt förmåga till
egna beslut och förmåga att förmedla sig kan
stärkas. Det handlar i detta sammanhang inte om att
försvåra för personalen, utan om att rätten till
integritet och rättssäkerhet måste kunna garanteras
även för dem som inte är kommunicerbara. Regeringen
bör skyndsamt bereda frågan.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
35. Rättsskydd för dementa (punkt 25)
av Elina Linna (v), Kerstin-Maria Stalin (mp) och
Gunilla Wahlén (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 25
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2002/03:So12 yrkande 2 och
2002/03:So408 yrkande 8 och avstyrker motionerna
2002/03:So10 yrkande 7, 2002/03:So258 och
2002/03:So296 yrkande 14.
Ställningstagande
Regeringen har tillsatt en grupp med uppdrag att se
över de demenssjukas situation. Vi ser med stort
intresse fram emot gruppens slutsatser och förslag.
Regeringen bör skyndsamt bereda dessa frågor och
återkomma till riksdagen med förslag för att säkra
demenssjukas rättssäkerhet och trygghet.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
36. Viss hemtjänst utan biståndsprövning
(punkt 26)
av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson
(fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2002/03:So18 yrkande 11 och
2002/03:So358 yrkande 7 och avstyrker motionerna
2002/03:So390 och 2002/03:So444 yrkande 6.
Ställningstagande
Vi anser att försök bör genomföras under i första
hand tre år med en utvidgad hemtjänst för alla som
är 80 år eller äldre. Dessa äldre bör få rätt till 4
timmars hemtjänst i månaden utan biståndsprövning
till ett pris som motsvarar cirka en tredjedel av
kostnaden (omkring 75 kr). Regeringen bör överlägga
med Svenska Kommunförbundet om formerna för ett
sådant försök. Bland annat kan det behöva undersökas
om en viss lagändring först behöver göras för att
inte försöket skall hindras av en tolkning som
förekommit av den s.k. likställighetsprincipen i
kommunallagen.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
37. Viss hemtjänst utan biståndsprövning
(punkt 26)
av Kenneth Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 26
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So444 yrkande 6 och avstyrker
motionerna 2002/03:So18 yrkande 11, 2002/03:So358
yrkande 7 och 2002/03:So390 .
Ställningstagande
Jag anser att ett system med hemservicecheckar för
pensionärshushåll bör införas. Systemet med
hemservicecheckar skall omfatta alla
pensionärshushåll, såväl förtids- som
folkpensionärer, och skall gälla för alla normalt
förekommande tjänster i hemmet. Det som redan
förekommer inom den behovsprövade hemtjänsten skall
inte ingå i detta system.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
38. Avdragsrätt för hushållsnära tjänster
(punkt 27)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel
Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 27
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2002/03:So19 yrkande 13,
2002/03:So316 yrkande 3 och 2002/03:So460 yrkande
11.
Ställningstagande
Vi har tidigare presenterat förslag om
skattelättnader för hushållsnära tjänster. Vi anser
att en skattelättnad skall utgå som halverar det
vita priset för tjänster utförda i hemmet.
Skattereduktion på 50 % för hushållsnära tjänster
utförda i det egna hemmet bör utgå med upp till 25
000 kr per år och hushåll. Reformen skulle ge alla
äldre större möjligheter att få den omsorg de
behöver. Lägre kostnader för hushållsnära tjänster
skapar möjlighet för äldre att få flexibel hjälp
eftersom det är de äldre själva som väljer
hushållstjänst.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
39. Maxtaxan inom äldreomsorgen (punkt 28)
av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark
Pehrsson (m), Kerstin Heinemann (fp), Carl-Axel
Johansson (m), Kenneth Johansson (c), Anne Marie
Brodén (m) och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2002/03:So19 yrkande 15,
2002/03:So444 yrkande 4 och 2002/03:So460 yrkande 4
och avstyrker motionerna 2002/03:So233 och
2002/03:So301.
Ställningstagande
Vi anser att regeringen skyndsamt skall följa upp
och analysera konsekvenserna av avgiftsreformen inom
äldre- och handikappomsorgen. Regeringen bör
återkomma med förslag till nödvändiga förändringar.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
40. Bostadstillägg till pensionärer (punkt 29)
av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson
(fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So18 yrkande 10.
Ställningstagande
Vi anser att det bör sättas en tydlig gräns för hur
länge bostadstillägg till pensionärer (BTP) skall
kunna lämnas för icke frivilligt boende i
tvåbäddsrum. Det skulle ge en tydlig signal till de
kommuner som ännu har frågan om eget rum olöst.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag
till erforderlig ändring av BTP-reglerna.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
41. Fallolyckor m.m. (punkt 30)
av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson
(fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 30 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So358 yrkande 11 och avslår
motionerna 2002/03:So356, 2002/03:So444 yrkande 5
och 2002/03:So481.
Ställningstagande
Vi anser att fallolyckor inom äldrevården bör
utredas. Vidare bör en förstärkning av de
förebyggande åtgärderna eftersträvas i det
utvecklings- och tillsynsarbete som bedrivs inom
äldreomsorgen av Socialstyrelsen.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
42. Fallolyckor m.m. (punkt 30)
av Kenneth Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 30
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So444 yrkande 5 och avslår
motionerna 2002/03:So356, 2002/03:So358 yrkande 11
och 2002/03:So481.
Ställningstagande
Det är av yttersta vikt att såväl landsting som
kommuner och statliga myndigheter m.fl.
uppmärksammar de äldres behov av friskvård och
förmedlar kunskap om friskvård, hälsa, trafik och
olycksförebyggande åtgärder. Vidare anser jag att
regeringen bör ta fram ett program för att förebygga
ohälsa och olycksfall hos de äldre.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
43. Kostfrågor inom äldreomsorgen (punkt 31)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin
Heinemann (fp), Carl-Axel Johansson (m), Kenneth
Johansson (c), Anne Marie Brodén (m) och Marita
Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So19 yrkande 8 och bifaller
delvis motion 2002/03:Ub293 yrkandena 1 och 2 samt
avslår motion 2002/03:So408 yrkande 6.
Ställningstagande
Orsaken till undernäring hos äldre är många gånger
att det saknas kunskap hos personalen inom
äldreomsorgen. Äldre behöver mat med en mycket hög
näringstäthet som samtidigt är energi- och
proteinrik. Genom att helt enkelt väga, mäta och
sedan ställa några enkla frågor om matvanor kan man
förhindra att äldre i onödan drabbas av sjukdomar
och i värsta fall för tidig död. Det är viktigt att
personalen runt de äldre får en ökad kunskap i dessa
frågor.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
44. Kostfrågor inom äldreomsorgen (punkt 31)
av Elina Linna (v), Kerstin-Maria Stalin (mp) och
Gunilla Wahlén (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So408 yrkande 6 och avslår
motionerna 2002/03:So19 yrkande 8 och 2002/03:Ub293
yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Vi vill peka på det orimliga i att maten inom
äldreomsorgen behandlas som en separerad del från
omsorgen. Det ställs stora krav på alla berörda för
att de äldre skall kunna få en fullvärdig kost.
Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att ta fram ett
förslag till handlingsplan och riktlinjer för
måltidshanteringen inom äldreomsorgen.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
45. Anhörigstöd (punkt 32)
av Kerstin Heinemann (fp), Kenneth Johansson
(c) och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2002/03:So18 yrkande 7,
2002/03:So260 yrkande 3 och 2002/03:470 yrkande 3
och avslår motionerna 2002/03:So19 yrkande 12,
2002/03:So20 yrkandena 1 och 2, 2002/03:So408
yrkande 12, 2002/03:So470 yrkande 3, 2002/03:So477
yrkandena 1, 2 och 5 samt 2002/03:So508 yrkandena
1-4.
Ställningstagande
Stödet till anhöriga måste förbättras. En
anhörigpeng skulle ge de anhöriga hjälpgivarna stor
valfrihet att själva avgöra vilken form av stöd de
behöver. Vi anser att regeringen bör ta initiativ
till överläggningar med Svenska Kommunförbundet och
Landstingsförbundet för att diskutera reformförslag,
bl.a. fortsatt utbyggnad av avlastnings- och
växelvård, förbättringar i kommunernas regler för
hemvårdsbidrag samt ökade möjligheter att anställa
närstående.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
46. Anhörigstöd (punkt 32)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel
Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So19 yrkande 12 och avslår
motionerna 2002/03:So18 yrkande 7, 2002/03:So20
yrkandena 1 och 2, 2002/03:So260 yrkande 3,
2002/03:So408 yrkande 12, 2002/03:So470 yrkande 3,
2002/03:So477 yrkandena 1, 2 och 5 samt
2002/03:So508 yrkandena 1-4.
Ställningstagande
De kommunala insatserna utgör en sjunkande andel av
den totala omsorgen för äldre. I stället finns en
omfattande insats av anhörigomsorg både i och
utanför det egna hushållet. Denna omsorg handlar
främst om anhörigvård, oftast av en maka men även av
döttrar och söner. Också insatser från en vidare
närståendekrets kan vara väsentliga. Vi anser därför
att andra aktörer än det offentliga måste
uppmärksammas i utformningen av den framtida
äldreomsorgen jämfört med i dag.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
47. Anhörigstöd (punkt 32)
av Chatrine Pålsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 32
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2002/03:So20 yrkandena 1 och 2
samt 2002/03:So508 yrkandena 1-4 och avslår
motionerna 2002/03: So18 yrkande 7, 2002/03:So19
yrkande 12, 2002/03:So260 yrkande 3, 2002/03:So408
yrkande 12, 2002/03:So470 yrkande 3 och
2002/03:So477 yrkandena 1, 2 och 5.
Ställningstagande
Under senare år har anhörigvårdarnas situation
äntligen börjat uppmärksammas. Stimulansbidragen
fyllde en viktig funktion. Från
anhörigorganisationer och kommuner som engagerat sig
i anhörigvården kommer nu signaler om att en stor
del av arbetet som kommit i gång sannolikt kommer
att upphöra om det inte blir någon förlängning av
stimulansbidragen. Kristdemokraterna hade i sitt
budgetalternativ avsatt 80 miljoner kronor för en
förlängning. Jag anser att anhörigvårdarna har rätt
till olika former av stöd, information och
handledning.
Kunskap om anhörigvårdarnas situation bör bli en
viktig del i utbildningar inom vården och den
sociala sektorn. Det behövs också forskning kring
anhörigvårdarnas hälsotillstånd. Jag anser vidare
att ett nationellt resurscentrum för anhörigstöd bör
inrättas.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
48. Anhörigstöd (punkt 32)
av Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So408 yrkande 12 och avslår
motionerna 2002/03:So18 yrkande 7, 2002/03:So19
yrkande 12, 2002/03:So20 yrkandena 1 och 2,
2002/03:So260 yrkande 3, 2002/03:So470 yrkande 3,
2002/03:So477 yrkandena 1, 2 och 5 samt
2002/03:So508 yrkandena 1-4.
Ställningstagande
Det är positivt med den utveckling som skett med ett
ökat stöd till anhöriga, men det finns alltid en
risk med projekt vars medel är avgränsade. Vi anser
därför att det bör övervägas om anhörigstödet kan
permanentas och riktas efter avslutad period 2004.
Samtidigt bör det säkerställas att anhörigvården
skall utföras utifrån att den enskilde så önskar och
inte för att samhället skall göra besparingar i den
generella välfärden.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
49. Hemsjukvård (punkt 34)
av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson
(fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 34 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2002/03:So260 yrkande 2 och
2002/03:So470 yrkande 2.
Ställningstagande
En viktig del av sjukvården är en bra uppföljning
och kvalitetskontroll av den vård och omsorg som
ges. Det gäller också närståendevården. Vi anser det
angeläget att Socialstyrelsen ägnar stor
uppmärksamhet åt metodutveckling av hur en sådan
uppföljning inom området sjukvård i hemmet kan ske
med beaktande av de berörda personernas integritet.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
50. Ändring av 5 kap. 10 § socialtjänstlagen
(punkt 35)
av Chatrine Pålsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 35
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2002/03:So20 yrkande 3 och
2002/03:So508 yrkande 8.
Ställningstagande
Anhörigstödet är så viktigt att det bör bli en
särskilt reglerad skyldighet för socialnämnden att
ge ett sådant stöd. Regeringen bör påskynda arbetet
med att analysera de ekonomiska konsekvenserna av
den ändring i socialtjänstlagen som riksdagen
begärt.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
51. Bidrag till anhörigorganisationer
(punkt 36)
av Kerstin Heinemann (fp), Kenneth Johansson (c)
och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 36 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So18 yrkande 8.
Ställningstagande
Vi anser att Anhörigrådet och Demensförbundet
snarast bör klassificeras som
handikapporganisationer och få bidrag som sådana.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
52. Tandvård (punkt 37)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel
Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 37 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So19 yrkande 16.
Ställningstagande
Vi anser att regeringens satsningar på en förbättrad
tandvårdsförsäkring är otillräckliga. Vi föreslår
ett förbättrat högkostnadsskydd som omfattar alla.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
53. Vård i livets slutskede (punkt 38)
av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark
Pehrsson (m), Kerstin Heinemann (fp), Carl-Axel
Johansson (m), Kenneth Johansson (c), Anne Marie
Brodén (m) och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 38 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So19 yrkande 19.
Ställningstagande
Kommittén om vård i livets slutskede har lämnat sitt
slutbetänkande SOU 2001:6 Döden angår oss alla -
Värdig vård i livets slutskede. Regeringen har inte
tagit ställning till den fortsatta behandlingen av
kommitténs förslag. Vi anser att en god vård i
livets slutskede är en viktig del i en värdig vård.
Därför bör regeringen återkomma med förslag till hur
vården i livets slutskede kan förbättras.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken
anges inom parentes vilken punkt i
utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Socialstyrelsens normerande roll (punkt
11)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel
Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).
Vi delar Riksdagens revisorers bedömning att
Socialstyrelsen gjort en alltför snäv tolkning av
sitt redan snäva normeringsmandat. Vi vill dock ha
en oberoende tillsynsmyndighet, vartill vi
återkommer i vår reservation nr 23.
2. Förstärkt tillsyn (punkt 17)
av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson
(fp).
Vi delar majoritetens och Riksdagens revisorers
uppfattning att tillsynen bör stärkas och att
Socialstyrelsen inom ramen för den nationella
tillsynen bör utveckla gemensamma indikatorer över
några viktiga kvalitetsaspekter samt inriktningen av
äldreomsorgens insatser. Vi anser också att
regeringen bör hålla riksdagen underrättad om
resultatet.
Vi förordar emellertid en organisation där
tillsynen koncentreras till Socialstyrelsen och dess
regionala enheter. Vi förbehåller oss rätten att
återkomma i denna fråga.
3. Avdragsrätt för hushållsnära tjänster
(punkt 27)
av Chatrine Pålsson (kd), Kerstin Heinemann (fp),
Kenneth Johansson (c) och Marita Aronson (fp).
Vi vill erinra om att Moderaterna, Folkpartiet
liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet
tidigare lagt fram förslag om avdragsrätt för
hushållsnära tjänster. Lägre kostnader för
hushållsnära tjänster skapar möjlighet för äldre att
få flexibel hjälp eftersom det är de äldre själva
som väljer hushållstjänst.
4. Anhörigstöd m.m. (punkterna 32 och 33)
av Kenneth Johansson (c).
Genom det statsbidrag som givits för att bygga upp
stödet till anhöriga under tre år har anhörigas
värdefulla insatser kommit fram i ljuset.
Centerpartiet har även medverkat till att stärka
stödet till anhöriga genom den nationella
handlingsplanen för utvecklingen av hälso- och
sjukvården. Ytterligare insatser behövs dock.
Planering och vårdstrategier hos kommuner, landsting
och Socialstyrelsen inbegriper sällan anhörigvården
och dess villkor. Jag anser att hänsyn måste tas
till anhörigas insatser och arbetssituation redan
tidigt vid planering av sjukvård och äldreomsorg.
Vidare behöver ersättningen till anhöriga öka och
anhöriganställningar underlättas. Olika former av
avlastning behöver byggas ut. Då detta i huvudsak är
ett kommunalt ansvar avstår jag dock från att
reservera mig.
5. Bidrag till anhörigorganisationer (punkt
36)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel
Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).
Vi vill erinra om att vi i motion 2002/03:So22 har
tagit upp frågan om statsbidraget till
handikapporganisationerna. Motionen kommer att
behandlas tillsammans med regeringens skrivelse
2002/03:25 om uppföljningen av den nationella
handlingsplanen för handikappolitiken.
6. Tandvård (punkt 37)
av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson
(fp).
Folkpartiet liberalerna har redovisat sin syn på
tandvården i motion 2002/03:So430. Vi återkommer i
frågan vid utskottets behandling av
tandvårdsfrågorna.
7. Tandvård (punkt 37)
av Chatrine Pålsson (kd).
Jag anser att ett gemensamt högkostnadsskydd bör
införas för tandvård och sjukvård. Kristdemokraterna
har redovisat sin syn på tandvården i motion
2002/03:So509. Jag återkommer i frågan vid
utskottets behandling av tandvårdsfrågorna.
8. Tandvård (punkt 37)
av Kenneth Johansson (c).
Centerpartiet har redovisat sin syn på tandvården
i motion 2002/03:So443. Jag återkommer i frågan vid
utskottets behandling av tandvårdsfrågorna.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Riksdagens revisorers förslag
2002/03:RR4 Nationella mål i
kommunernas äldreomsorg
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad revisorerna anfört i avsnitt 4.2.1 om
ett åtgärdsprogram för det rättsliga åtagandet för
de äldre.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad revisorerna anfört i avsnitt 4.2.2 om
att analysera resursanvändningen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad revisorerna anfört i avsnitt 4.2.3 om
att visa återhållsamhet med specialdestinerade
statsbidrag.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad revisorerna anfört i avsnitt 4.2.4 om
att stärka Socialstyrelsens normerande roll.
5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad
revisorerna anfört i avsnitt 4.2.5
om att stärka tillsynen.
Motioner väckta med anledning av
förslaget
2002/03:So10 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om brister inom
äldreomsorgen.
2. Riksdagen beslutar att socialtjänstlagen utformas
så att rätten att flytta till annan kommun
garanteras.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att reformer för
valfrihet, alternativ och kvalitet införs i
äldreomsorgen.
4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring i socialtjänstlagen
innebärande ökad valfrihet genom en nationellt
samordnad äldrepeng.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en förstärkt
oberoende tillsyn på äldreomsorgsområdet.
6. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning om äldreomsorgens framtida finansiering
i enlighet med vad som anförs i motionen.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
ställföreträdarfrågan.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kommunalt
domstolstrots.
2002/03:So11 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om anpassad
utbildning för biståndsbedömare.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en
prioriteringsutredning.
2002/03:So12 av Ingrid Burman m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
överväga ett stopp för fortsatt
konkurrensutsättning av äldreomsorgen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om det rättsliga
åtagandet avseende demenssjuka.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
ge Socialstyrelsen i uppdrag att utforma
minimikrav för kvaliteten i samt nationella
kvalitetskriterier för äldreomsorgen.
4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ett förtydligat
normerande uppdrag till
Socialstyrelsen vad gäller klass-
och könsperspektiv och etniskt
perspektiv i äldreomsorgen.
Skrivelsen
Regeringens skrivelse 2002/03:30
Uppföljning av den Nationella
handlingsplanen för äldrepolitiken.
Motioner väckta med anledning av
skrivelsen
2002/03:So18 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om äldrevårdens
beroende av att skatter och
socialförsäkringssystem gör det lönande att
arbeta.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om äldrevårdens
personalförsörjning.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
utvecklings- och kvalitetsarbete inom
äldreomsorgen även skall inriktas på kunskaper i
finska och andra minoritets- och invandrarspråk.
4. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag om ändrad organisation av den statliga
tillsynen av äldrevården, med den inriktning som
anges i motionen.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om användningen
av framtida statliga stimulansbidrag för
omsorgsgarantier, äldreombudsmän och
äldrevårdscentrum.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om
samverkansavtal för läkarmedverkan i äldrevården.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om det fortsatta
stödet till äldres anhöriga.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om bidrag till
Anhörigrådet och Demensförbundet såsom
handikapporganisationer.
9. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag till ändring av socialtjänstlagen så att
valfrihetsprincipen skrivs in i denna lag såvitt
avser hemtjänst och särskilt boende för äldre.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
bostadstillägg för pensionärer (BTP) efter den 1
juli 2005 inte skall kunna utbetalas för icke
frivilligt boende i tvåbäddsrum i särskilda
boendeformer för äldre.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om nationellt
försök med viss icke behovsprövad hemtjänst för
personer som är 80 år och äldre.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om skärpt
lagstiftning mot diskriminering av äldre vid
prioriteringar inom vård och omsorg.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om felanvändning
av läkemedel i vården av äldre.
2002/03:So19 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en utvärdering av
ädelreformen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att förbättra
läkarstödet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökad valfrihet för
äldre.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en ny, oberoende
tillsynsmyndighet.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om äldres inflytande
över vården och omsorgen.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en verklig
vårdgaranti införs.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att stärka
primärvården.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kostens betydelse
för hälsa och välbefinnande.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om hur
personalförsörjningen av vården och omsorgen kan
förbättras.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kompetenskonto för
anställda inom vården och omsorgen.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ett institut
för medicin och hälsa inrättas.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om anhörigas och
närståendes situation.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en skattereduktion
för hemnära tjänster.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betydelsen av
uppsökande verksamhet.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
skyndsamt följa upp effekterna av avgiftsreformen
inom äldre- och handikappomsorgen.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ett förbättrat
behovsstyrt högkostnadsskydd inom tandvården
införs.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av
att lösa äldreomsorgens finansiering på sikt.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen
återkommer med förslag på hur vården i livets
slutskede kan förbättras.
2002/03:So20 av Inger Davidson och Rosita Runegrund
(kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om anhörigvårdarnas
situation.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett särskilt
bidrag för anhörigstöd.
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ändring i
socialtjänstlagen när det gäller
kommunernas ansvar för
anhörigvården.
Motioner väckta under allmänna
motionstiden 2002
2002/03:So202 av Sten Tolgfors (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införande av en
statlig äldrepeng, som ger alla äldre rätt att
välja äldreboende.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om etableringsfrihet
för äldreboenden.
2002/03:So233 av Carina Hägg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att utvärdera
maxtaxa för äldre även ur ett
jämställdhetsperspektiv.
2002/03:So239 av Inger René och Anita Sidén (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om avsaknad av
valfrihet och om brister i äldreomsorgen.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring i socialtjänstlagen
innebärande en ökad valfrihet genom en nationellt
samordnad äldrepeng.
3. Riksdagen beslutar att socialtjänstlagen utformas
så att rätten att flytta till annan kommun
garanteras.
2002/03:So246 av Sven Brus (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om diskriminering av de
demenssjuka inom vården.
2002/03:So258 av Birgitta Carlsson och Jörgen
Johansson (c):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram
lagförslag till förbättring av rättsskydd för
dementa eller psykiskt handikappade personer som
inte kan föra sin egen talan när dessa utsatts för
någon form av rättsövergrepp.
2002/03:So260 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om
metodutveckling för sjukvård i hemmet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om överläggningar
med Svenska Kommunförbundet och
Landstingsförbundet om anhörigvårdare.
2002/03:So266 av Sven Brus (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av fler vårdplatser
inom kommunernas särskilda boendeformer för äldre.
2002/03:So273 av Kerstin Lundgren (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en framtidsinriktad
kartläggning av hur äldre människor lever samt hur
systemen möjliggör aktivt åldrande och
självbestämmande.
2002/03:So296 av Kenneth Johansson m.fl. (c):
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökad rättssäkerhet
för demenssjuka.
2002/03:So301 av Birgitta Carlsson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att omgående ändra maxtaxan
för äldre så att den ger alla pensionärer rättvisa
villkor.
2002/03:So303 av Rosita Runegrund (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om instiftande av en
demensombudsman.
2002/03:So310 av Lars-Ivar Ericson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att skapa trygghetsboende
för våra äldre.
2002/03:So316 av Anna Lilliehöök (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en statlig
äldrepeng bör införas.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som mening
vad i motionen anförs om valfrihet för hemtjänst
och avdragsrätt för hushållstjänster.
2002/03:So356 av Lennart Axelsson (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om bildandet av
en äldreskyddsdelegation.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
benskörhetsproblematiken bör vara en viktig del i
delegationens uppgifter.
2002/03:So358 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om nationellt
försök med viss icke-behovsprövad hemtjänst för
personer som är 80 år och äldre.
8. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag till ändring av socialtjänstlagen som
innebär att valfrihetsprincipen skrivs in i denna
lag såvitt avser hemtjänst och särskilt boende för
äldre.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om skärpt
lagstiftning mot diskriminering av äldre vid
prioriteringar inom vård och omsorg.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om förebyggande
av fallolyckor bland äldre.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i
motionen anförs om personalrekrytering till
äldrevården och underlättande av övergång från andra
yrken till vårdsektorn.
2002/03:So390 av Inger Lundberg m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att information om
projektet Seniorservice 80-plus beaktas i den
pågående utredningen Senior 2005.
2002/03:So404 av Gudrun Schyman m.fl. (v):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utreda
möjligheterna för ett stopp för
konkurrensutsättning och privatisering av
äldreomsorgen.
2002/03:So408 av Gudrun Schyman m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
nationella data om brukartillfredsställelse.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kartläggning av
personaltätheten inom äldreomsorgen på nationell
nivå.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en uppföljning av
de äldres rätt till ett aktivt liv enligt
socialtjänstlagen.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om minimikrav och
kvalitetsindikatorer för äldreomsorgen.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om konsekvenser för
äldre vid införandet av teknik och andra
samhällsförändringar.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om handlingsplan för
måltider inom äldreomsorgen.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rättssäkerheten
för dementa.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om riktlinjer för
bemanning och kompetens i vården av de
demenssjuka.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om uppföljning av
minoritetsspråkens ställning i äldreomsorgen.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
anmälningsskyldighet.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om anhörigstöd.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett förbud mot
konkurrensutsättning och utförsäljning av
verksamheter inom äldreomsorgen till vinstdrivande
företag.
2002/03:So444 av Kenneth Johansson m.fl. (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att förstärka
målen för äldrepolitiken till ett mer
individbaserat förhållningssätt.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utveckla
former för ökad delaktighet för de äldre.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att snarast
utvärdera konsekvenserna av den nu införda
maxtaxereformen.
5. Riksdagen begär att regeringen tar fram ett
program för att förebygga ohälsa och olycksfall
hos de äldre.
6. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om ett system med hemservicecheckar i
enlighet med vad som anförs i motionen.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förslag på hur
volontärer kan bli verksamma inom skola, vård och
omsorg.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om anpassning av
äldreomsorgen för människor med utländsk bakgrund.
10. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ett åtgärdsprogram för att
långsiktigt säkra personalförsörjningen inom
äldrevård och omsorg.
2002/03:So460 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
medveten strategi för att möta det demografiskt
förändrade samhällets nya behov.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
genom aktiva åtgärder och attitydpåverkan stärka
de äldres delaktighet och inflytande i samhället.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tillämpningen av
maxtaxan i äldreomsorgen.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om beaktande av den
psykosociala aspekten i äldrevården.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av
specialiserad demensvård och kvalificerade
demensutredningar.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
trygghetsgaranti.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av nya
former för service till äldre.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att beakta de
äldre invandrarnas speciella förhållanden i
äldreomsorgen.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att stimulera nya
former för äldreboenden.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att stärka den
enskildes möjligheter att välja utförare av vård,
omsorg och service.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att beakta de
äldres speciella behov av närhet till samhällets
service.
2002/03:So470 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om metodutveckling
för sjukvård i hemmet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om överläggningar med
Kommunförbundet och Landstingsförbundet.
2002/03:So477 av Lena Ek och Jan Andersson (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om hänsyn till
anhörigas insatser och arbetssituation i planering
av sjukvård och äldreomsorg.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en nationell plan
för fortsatt utbyggnad av avlösning och växelvård.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förbättringar i
reglerna för hemvårdsbidrag.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökade möjligheter
att anställa närstående.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förbättrad
utbildning av kontaktpersoner för anhörigvårdare
och patienter.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökat antal timmar
för gratis ledighet för vårdaren.
2002/03:So481 av Lennart Klockare (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om bildandet av en
äldreskyddsdelegation.
2002/03:So501 av Nikos Papadopoulos och Paavo
Vallius (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om kommunal äldreomsorg för
personer med utländsk härkomst.
2002/03:So505 av Anita Johansson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om äldre homo- och bisexuellas
särskilda behov i äldreomsorgen.
2002/03:So508 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
hälsoekonomiska studier och forskning omkring
anhörigvårdares hälsotillstånd.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
forskning kring anhörigvården.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nationellt
resurscenter för anhörigstöd.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att behovet av att
verka för att kunskap om anhörigvårdares situation
blir en viktig del i alla utbildningar inom vården
och den sociala sektorn.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
anhöriganställning.
8. Riksdagen beslutar om ändring av 5 kap. 10 §
socialtjänstlagen enligt följande: Socialnämnden
skall genom stöd och avlösning underlätta för dem
som vårdar närstående som är långvarigt sjuka
eller äldre eller som har funktionshinder.
2002/03:So509 av Alf Svensson m.fl. (kd):
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
värdighetsgaranti.
2002/03:Ub293 av Inger René (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att personalen
inom äldreomsorgen får kompetensutveckling i
näringslära och kosthållning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det i
utbildningarna av personalen inom äldreomsorgen
ges adekvata kunskaper i näringslära och
kosthållning.