Socialutskottets betänkande

2002/03:SOU7

Mål för folkhälsan

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition
2002/03:35 Mål för folkhälsan. I samband med
propositionen behandlas åtta följdmotioner med sam-
manlagt 47 motionsyrkanden samt ett drygt sjuttiotal
motionsyrkanden i olika folkhälsofrågor från den
allmänna motionstiden 2002.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det
övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet
bör vara att skapa samhälleliga förutsättningar för
en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag
till övergripande nationellt folkhälsomål och även
till en sektorsövergripande målstruktur för det
samlade folkhälsoarbetet med elva målområden.
Målområdena är 1. Delaktighet och inflytande i
samhället,
2. Ekonomisk och social trygghet, 3. Trygga och goda
uppväxtvillkor, 4. Ökad hälsa i arbetslivet, 5.
Sunda och säkra miljöer och produkter, 6. En mer
hälsofrämjande hälso- och sjukvård, 7. Gott skydd
mot smittspridning, 8. Trygg och säker sexualitet
och en god reproduktiv hälsa, 9. Ökad fysisk
aktivitet, 10. Goda matvanor och säkra livsmedel
samt 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett
samhälle fritt från narkotika och dopning samt
minskade skadeverkningar av överdrivet spelande.
När det gäller bestämmandet av delmål delar
utskottet regeringens synpunkter att det krävs
ytterligare underlag och mer arbete, bl.a. av
Statens folkhälsoinstitut, för att bestämma de
indikatorer och den statistik som bäst mäter
sambanden mellan bestämningsfaktorer och deras
effekter på folkhälsan. Följaktligen ställer sig
utskottet även bakom att regeringen får bestämma de
delmål som skall gälla för arbetet. Utskottet utgår
dock från att regeringen, i den första planerade
skrivelsen till riksdagen, ger en lägesrapport vad
beträffar det arbete med att fastställa delmål som
genomförts. Enligt utskottets uppfattning är det
också väsentligt att delmålen är uppföljningsbara så
att resultatet av arbetet kan mätas.
Samtliga motioner avstyrks.
I betänkandet finns 33 reservationer och 4
särskilda yttranden.
Parallellt med detta betänkande har utskottet
behandlat betänkandena 2002/03:SoU4 Vissa
tobaksfrågor, 2002/03:SoU5 Vissa narkotikafrågor och
2002/03:SoU6 Alkoholfrågor.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Avslag på propositionen

Riksdagen avslår motion 2002/03:So30.
Reservation 1 (kd)

2. Övergripande nationellt folkhälsomål
m.m.

Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om
dels övergripande nationellt folkhälsomål
(avsnitt 4.1 i propositionen), dels en
sektorsövergripande målstruktur för det samlade
folkhälsoarbetet med elva målområden (avsnitt 4.1
samt 5.1–5.11 i propositionen). Riksdagen avslår
motionerna 2002/03:So29 yrkandena 1–3,
2002/03:So31 yrkandena 1 och 9, 2002/03:So32
yrkande 1, 2002/03:So443 yrkande 1 samt
2002/03:So448 yrkande 7.
Reservation 2 (m)
Reservation 3 (fp)
Reservation 4 (c)

3. Delmål för det samlade
folkhälsoarbetet

Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om
att regeringen får bestämma de delmål som skall
gälla för detta arbete (avsnitt 4.1 i proposi-
tionen). Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So31
yrkandena 2 och 3, 2002/03:So32 yrkandena 2–6, 8
och 9 samt 2002/03:So443 yrkande 2.
Reservation 5 (fp)
Reservation 6 (c)

4. Ändring i socialtjänstlagen

Riksdagen avslår motion 2002/03:So31 yrkande
10.
Reservation 7 (fp)

5. Översyn av lagstiftningen

Riksdagen avslår motion 2002/03:So443 yrkande
7.
Reservation 8 (c)

6. Självmordsprevention

Riksdagen avslår motion 2002/03:So241.

7. Inrättande av referensgrupper
Riksdagen avslår motion 2002/03:So32 yrkande
12.
Reservation 9 (c)

8. Kvinnoperspektiv i folkhälsoarbetet

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf331
yrkande 6 och 2002/03: So443 yrkande 6.
Reservation 10 (c)

9. HBT-personers situation

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L249
yrkandena 18 och 20, 2002/03:L318 yrkandena 9 och
11, 2002/03:So306 yrkande 2, 2002/03:So320,
2002/03:So419, 2002/03:So491, 2002/03:So497 och
2002/03:So512 yrkande 4.
Reservation 11 (mp)

10. Aktivt folkhälsoarbete för äldre

Riksdagen avslår motion 2002/03:So265.
Reservation 12 (kd)

11. Insatser i socialt och ekonomiskt
utsatta områden

Riksdagen avslår motion 2002/03:So496.

12. Tillgång till koloniträdgårdar

Riksdagen avslår motion 2002/03:So28 yrkande 1.

13. Unga HBT-personer

Riksdagen avslår motion 2002/03:So32 yrkande 7.
Reservation 13 (fp, c)

14. Trafiksäkerhetens betydelse

Riksdagen avslår motion 2002/03:So31 yrkande 4.

15. Kolonilotternas betydelse

Riksdagen avslår motion 2002/03:So28 yrkande 2.

16. Petroleumbaserade bränslen m.m.

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ419 yrkandena
1, 2 och 14.

17. Skadliga ljudnivåer

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So206,
2002/03:So213, 2002/03: So219, 2002/03:So244,
2002/03:So264, 2002/03:So287, 2002/03:292 och
2002/03:So432.

18. Stress som folkhälsofråga

Riksdagen avslår motion 2002/03:A318 yrkandena
1 och 2.

Reservation 14 (kd)
19. Allergimärkning av hotell
Riksdagen avslår motion 2002/03:So382.

20. God vård i tid m.m.

Riksdagen avslår motion 2002/03:So29 yrkandena
4–6.
Reservation 15 (m)

21. Apotekets hälsoupplysning

Riksdagen avslår motion 2002/03:So31 yrkande 8.
Reservation 16 (fp, c)

22. Utredning om influensavaccinering

Riksdagen avslår motion 2002/03:So412.
Reservation 17 (v)

23. Förtydligade mål för sex- och
samlevnadsundervisningen

Riksdagen avslår motion 2002/03:So32 yrkande
11.
Reservation 18 (fp, c)

24. Folkhälsan och invandrares villkor

Riksdagen avslår motion 2002/03:So24.
Reservation 19 (m, fp)

25. Sexualpolitiska mål

Riksdagen avslår motion 2002/03:So448 yrkande
6.

26. Abortförebyggande arbete

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So426 och
2002/03:So456 yrkande 1.

27. Fysisk aktivitet

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So29
yrkande 7, 2002/03:So32 yrkande 10 och
2002/03:Kr368 yrkande 8.
Reservation 20 (m)
Reservation 21 (c)

28. Trädgårdsodling

Riksdagen avslår motion 2002/03:So28 yrkande 3.

29. Goda matvanor

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So25
yrkandena 1 och 2, 2002/03:So26, 2002/03:So29
yrkande 8, 2002/03:So283, 2002/03:So318 och
2002/03:So338.
Reservation 22 (m)
Reservation 23 (c)

30. Fler koloniområden

Riksdagen avslår motion 2002/03:So28 yrkande
4.
31. Tobaksprevention
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So29
yrkande 9 och 2002/03:So31 yrkande 5,
2002/03:So276 yrkandena 1 och 3, 2002/03:So331
yrkande 2, 2002/03:So333, 2002/03:So442 yrkande
16 och 2002/03:So467 yrkandena 1–3.
Reservation 24 (m)
Reservation 25 (fp)
Reservation 26 (mp)

32. Nikotinersättningsmedel hos
apoteksombuden

Riksdagen avslår motion 2002/03:So385 yrkande
1.

33. Ytterligare ökad tillgänglighet till
nikotinersättningsmedel

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So29 yrkande
10 och 2002/03: So385 yrkande 2.

Reservation 27 (m)
Reservation 28 (c)

34. National Institute of Health

Riksdagen avslår motion 2002/03:So29 yrkande
12.
Reservation 29 (m)

35. Hälsokonsekvensbeskrivningar

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So443
yrkande 5 och 2002/03: So448 yrkande 1.

36. Hälsojusterat BNP-mått

Riksdagen avslår motion 2002/03:So443 yrkande
4.
Reservation 30 (c)

37. Internationellt samarbete i
folkhälsofrågor

Riksdagen avslår motion 2002/03:So31 yrkandena
11–13.
Reservation 31 (fp, c)

38. Statens folkhälsoinstitut

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So29
yrkande 11 och 2002/03: So31 yrkandena 6 och 7.

Reservation 32 (m)
Reservation 33 (fp)
39. Andra motionsyrkanden
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L318 yrkandena
13, 17 och 18, 2002/03:Sf214 yrkande 14,
2002/03:Sf335 yrkande 7, 2002/03:So25 yrkande 3,
2002/03:So222, 2002/03:So242, 2002/03:So297
yrkandena 1 och 2, 2002/03:So347, 2002/03:So443
yrkande 8, 2002/03:So456 yrkande 2, 2002/03:So479,
2002/03:Ub401 yrkande 3 och 2002/03:Ub556 yrkandena
9 och 12.

Stockholm den 13 mars 2003

På socialutskottets vägnar

Chatrine Pålsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:
Chatrine Pålsson (kd), Kristina Zakrisson (s),
Margareta Israelsson (s), Cristina Husmark Pehrsson
(m), Kerstin Heinemann (fp), Conny Öhman (s),
Catherine Persson (s), Carl-Axel Johansson (m),
Marina Pettersson (s), Kenneth Johansson (c),
Christer Engelhardt (s), Anne Marie Brodén (m),
Elina Linna (v), Kerstin-Maria Stalin (mp), Martin
Nilsson (s), Gunilla Wahlén (v) och Marita Aronson
(fp).

2002/03

SoU7

Redogörelse för ärendet

Propositionens huvudsakliga innehåll

För att förbättra folkhälsan och minska skillnaderna
i hälsa mellan olika grupper i befolkningen lämnar
regeringen i propositionen förslag till ett över-
gripande nationellt folkhälsomål som involverar ett
stort antal politikområden i folkhälsoarbetet. Det
övergripande målet föreslås vara att skapa sam-
hälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika
villkor för hela befolkningen. Det är enligt
regeringen särskilt angeläget att folkhälsan
förbättras för de grupper i befolkningen som är mest
utsatta för ohälsa.

Regeringen anför vidare att folkhälsoarbetets
fokus är de samhällsfaktorer som påverkar folk-
hälsan. Det politiska ansvaret för dessa är fördelat
mellan olika sektorer och nivåer i samhället. Ett
samlat folkhälsoarbete förutsätter därför aktiva
insatser av flera samhällsaktörer och inom flera
politikområden. Regeringen föreslår i propositionen
elva målområden och anger inom vilka politikområden
det är betydelsefullt att regeringen sätter upp mer
detaljerade mål för att det övergripande
folkhälsomålet skall nås. Vidare föreslås en ordning
för hur uppföljningen skall gå till som möjliggör
ett samlat grepp om de insatser som görs eller som
behöver göras för att folkhälsan skall förbättras.
Folkhälsan anförs vara av stor betydelse för
samhällsutvecklingen och insatserna för en bättre
folkhälsa bör ingå som en viktig del i arbetet för
en uthållig tillväxt, en god välfärd och ett
ekologiskt hållbart Sverige. Regeringen uppger även
att den regelbundet i en skrivelse till riksdagen
kommer att redovisa folkhälsans utveckling i
befolkningen och de åtgärder som vidtas för att för-
bättra denna.
För kommuner, landsting, frivilligorganisationer
och andra aktörer visar målområdena på hur de egna
verksamheterna kan inordnas i arbetet för att nå det
övergripande målet samtidigt som de ger vägledning i
arbetet med att formulera mer preciserade delmål på
olika nivåer. Regeringen betonar att detta inte
alltid handlar om att formulera nya mål. Flera av de
mål som redan är beslutade för den statliga förvalt-
ningens olika politikområden stämmer väl överens med
folkhälsopolitikens syfte. Dessa bör inlemmas i den
samlade målstrukturen. Inom politikområdena kan
folkhälsoperspektivet tydliggöras ytterligare genom
delmål som beslutas av regeringen.
För att stärka folkhälsopolitiken på alla nivåer i
samhället föreslås att en nationell ledningsgrupp
för folkhälsofrågor inrättas med uppgift att verka
för samordning på nationell, regional och lokal
nivå.
Uppföljningen och utvärderingen av insatserna för
en bättre folkhälsa bör enligt regeringen bedrivas
inom ramen för den befintliga ansvarsfördelningen
mellan myndigheterna. Statens folkhälsoinstitut bör
få i uppgift att samordna detta arbete och att
ansvara för den samlade uppföljningen av det över-
gripande målet.
I propositionen tillkännages regeringens avsikt
att ge en särskild utredare i uppdrag att närmare
överväga i vilka avseenden befintlig lagstiftning
bör ändras för att svara mot det övergripande
folkhälsomålet samt överväga former för redovisning
till nationell nivå av det folkhälsoarbete som görs
på lokal och regional nivå.

Utskottets överväganden

Avslag på propositionen m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet välkomnar regeringens proposition
med förslag till mål för folkhälsan.
Riksdagen bör därför avslå en motion med
begäran om avslag på propositionen.
Jämför reservation 1 (kd).

Motionen

I motion So30 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd) yrkas att
riksdagen avslår propositionen. Enligt motionärerna
har framför allt målområdesstrukturen men även
förslagen till uppföljning och utvärdering
allvarliga brister. Dessutom saknas grundläggande
och nödvändiga resonemang om statens, landstingens,
kommunernas, övriga aktörers och individens roll i
arbetet för en bättre folkhälsa. Motionärerna anför
också att det behövs ett eget målområde som kan vara
vägledande för stödet till människors intresse för
egenvård, hälsa och välbefinnande. Ett grundläggande
resonemang kring hur folkhälsopolitiken skall
avgränsas mot och integreras med övriga
politikområden saknas också. Motionärerna anser
vidare att målstrukturen måste vara mer detaljerad
och att den därför bör utgå från Nationella
folkhälsokommitténs väl underbyggda förslag om 18
mål. Dessutom måste, enligt motionärerna, varje mål
kompletteras med konkreta etappmål innan riksdagen
fastställer de nationella målen för
folkhälsopolitiken. Avslutningsvis anförs att det
saknas redovisning av kostnader och nytta med de
olika folkhälsopolitiska målen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att folkhälsoinsatser skall ges hög
prioritet. Att regeringen nu, för att förbättra
folkhälsan och minska skillnaderna i hälsa mellan
olika grupper i befolkningen, lämnat en proposition
på folkhälsoområdet välkomnas därför av utskottet.
Följaktligen avstyrker utskottet motion So30 (kd) om
avslag på propositionen.

Ett övergripande nationellt
folkhälsomål, en sektorsövergripande
målstruktur samt bestämmandet av
delmål

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar regeringens uppfattning att
det övergripande nationella målet för
folkhälsoarbetet bör vara att skapa
samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
på lika villkor för hela befolkningen.
Utskottet ställer sig således bakom
regeringens förslag till övergripande
nationellt folkhälsomål och även till en
sektorsövergripande målstruktur för det
samlade folkhälsoarbetet med elva målområden.
Utskottet ställer sig också bakom att
regeringen får bestämma de delmål som skall
gälla för arbetet. Riksdagen bör således
godkänna regeringens förslag i dess helhet.
Riksdagen bör vidare avslå motioner som
förespråkar andra målområden respektive andra
former för beslutande av delmål. Dessutom bör
riksdagen avslå motionsyrkanden gällande
bl.a. utredning av behovet av lagstiftning på
folkhälsområdet och behovet av en kampanj mot
självmord, främst med hänvisning till att
motionerna får anses tillgodosedda genom det
arbete som redan pågår eller avses påbörjas
på respektive område.
Jämför reservationerna 2 (m), 3 (fp), 4 (c),
5 (fp), 6 (c), 7 (fp) och 8 (c).

Propositionen

Enligt regeringen skall det övergripande nationella
målet för folkhälsoarbetet vara att skapa
samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på
lika villkor för hela befolkningen. Detta innebär
att de statliga myndigheter som har uppgifter eller
verksamhet som påverkar folkhälsan också skall
beakta deras effekter på folkhälsan.

För det samlade folkhälsoarbetet föreslås en
sektorsövergripande målstruktur med elva målområden.
Regeringen föreslår att riksdagen skall överlåta
till regeringen att bestämma de del- och etappmål
som skall gälla för detta arbete. Följande elva mål-
områden föreslås fastställas för det samlade
folkhälsoarbetet:

· Delaktighet och inflytande i samhället.
·
· Ekonomisk och social trygghet.
·
- Trygga och goda uppväxtvillkor.
-
- Ökad hälsa i arbetslivet.
-
- Sunda och säkra miljöer och produkter.
-
1. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård.
2.
· Gott skydd mot smittspridning.
·
· Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv
hälsa.
·
· Ökad fysisk aktivitet.
·
- Goda matvanor och säkra livsmedel.
-
- Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle
fritt från narkotika och dopning samt minskade
skadeverkningar av överdrivet spelande.
-
Regeringens bedömning är att den för att stärka
folkhälsopolitiken på alla nivåer i samhället bör
inrätta en nationell ledningsgrupp för
folkhälsofrågor med uppgift att verka för samordning
på nationell, regional och lokal nivå. Regeringen
bör också regelbundet i en skrivelse till riksdagen
redovisa folkhälsans utveckling i befolkningen och
de åtgärder som vidtas för att förbättra denna.

Vidare avser regeringen att lämna uppdrag till
myndigheter med särskilt ansvar för frågor av
betydelse för folkhälsan att redovisa sina insatser
för att nå det nationella folkhälsomålet och för att
påverka de för myndigheten relevanta målområdena.
Regeringen anför att Statens folkhälsoinstitut har
ett särskilt ansvar att samordna och stödja
myndigheterna i detta arbete och att ansvara för den
samlade uppföljningen av det övergripande målet.
Institutet bör också få i uppdrag att redovisa en
samlad strategi för hur samordningen och stödet till
myndigheterna skall ske.
Enligt propositionen bör en särskild utredare få i
uppdrag att närmare överväga i vilka avseenden
befintlig lagstiftning bör ändras för att svara mot
det övergripande folkhälsomålet samt överväga former
för redovisning till nationell nivå av det
folkhälsoarbete som görs på lokal och regional nivå.
Vidare anförs i propositionen att det enligt
regeringens bedömning krävs ytterligare underlag för
att bestämma de indikatorer och den statistik som
bäst mäter sambanden mellan bestämningsfaktorer och
deras effekter på folkhälsan. Regeringen har därför
givit Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att i sam-
arbete med berörda statliga myndigheter samt Kommun-
och Landstingsförbunden initiera ett sådant
utvecklingsarbete samt lämna förslag på vilka be-
fintliga indikatorer för hälsans bestämningsfaktorer
(folkhälsomålsindikatorer) som bör ingå i
uppföljningssystemet. Dessutom behövs kunskap om
vilka ytterligare indikatorer som bör tas fram.
Arbetet skall redovisas till regeringen senast den
31 mars 2003.
För att Statens folkhälsoinstitut skall klara att
leverera de underlag som regeringen behöver
förutsätts det enligt propositionen att samtliga
berörda statliga myndigheter deltar aktivt och
bistår med underlag och analyser. Detta förutsätter
också att dessa myndigheter tar sitt kostnadsansvar
för uppföljning, analys och avrapportering av frågor
som berör folkhälsan inom sin sektor. I
myndigheternas ansvar ingår redan i dag att följa
upp och utvärdera den egna måluppfyllelsen, en
uppföljning som också bör omfatta hur insatserna
bidragit till att påverka förhållanden av betydelse
för folkhälsan. En viktig utgångspunkt bör vara att
sträva efter att den nationella informationen skall
vara användbar och till nytta även på regional och
lokal nivå samt så långt möjligt även nedbrytbar
till regional och lokal nivå. Parallellt med Statens
folkhälsoinstituts arbete att utveckla indikatorer
har Socialstyrelsen i uppdrag att utreda
förutsättningarna för utveckling av index för
folkhälsan. Detta arbete skall också redovisas till
regeringen i mars 2003.
Vad beträffar självmordsprevention pekar
regeringen på att riksdagen den 5 juni 2002, med
anledning av socialutskottets betänkande
2001/02:SoU19 om folkhälsofrågor, gjorde ett
tillkännagivande till regeringen om att mål bör
antas för det självmordspreventiva arbetet (rskr.
2001/02:308). Bakgrunden är den psykiska ohälsan som
ett växande folkhälsoproblem och WHO:s mål att bryta
den stigande trenden av självmord och
självmordsförsök i Europaregionen. Rapporter om ökad
psykisk ohälsa bland barn och ungdomar inger också
oro.
Självmordet är enligt regeringens uppfattning den
yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa. Det finns
ett starkt samband mellan depression och självmord.
Insatser som syftar till prevention av psykisk
ohälsa i ett bredare perspektiv är fundamentala även
när det gäller självmordsprevention. Sådana insatser
måste dock kompletteras med en rad specifika
självmordsförebyggande åtgärder.
Regeringens bedömning är att det är hälsans
bestämningsfaktorer, dvs. de samhällsfaktorer som
påverkar folkhälsan och som återfinns i samhällets
struktur, i miljön och i befolkningens levnadsvanor,
som skall fokuseras i folkhälsopolitiken. Därför
presenteras inte något särskilt mål för det själv-
mordsförebyggande arbetet – liksom inga mål heller
presenteras för cancerprevention, prevention av
hjärt- och kärlsjukdomar osv. Däremot är det ytterst
i folkhälsans utveckling – där också utvecklingen av
självmord och självmordsförsök ingår som en viktig
faktor att följa – som resultatet av folkhälso-
politiken kan avläsas. Frekvensen självmord och
självmordsförsök kommer att utgöra en viktig
indikator liksom utvecklingen av det preventiva
arbetet när det gäller att följa upp och utvärdera
vissa målområden liksom det övergripande
folkhälsomålet.
När det gäller uppföljning och utvärdering bedömer
regeringen (s. 89) att det inför den framtida
uppföljningen och utvärderingen av det övergripande
folkhälsomålet och de föreslagna målområdena krävs
en samlad folkhälsorapportering som gör det möjligt
att analysera och bedöma effekterna av insatserna
inom de elva målområdena. Det är önskvärt att göra
en uppföljning av vad folkhälsoarbetet inom de elva
målområdena kostar. Uppföljning och utvärdering bör
också ske ur ett klass- och könsperspektiv samt ur
ett etniskt perspektiv. För att klara detta finns
det ett behov av tydliga definitioner, ny kunskap
och fortsatt forskning och utveckling av nya mått,
både indikatorer och sammanfattande mått som index,
som beskriver den nya inriktningen av
folkhälsopolitiken mot bestämningsfaktorer för
hälsan. Dessutom finns i takt med utvecklingen av
nya folkhälsomått ett behov av översyn och
utveckling av den befintliga statistiken på området.

Motionerna

I motion So29 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)
begärs tillkännagivande om att staten bör ge den
enskilde möjlighet att själv ta ansvar för sin hälsa
(yrkande 1). Motionärerna anför att huvudansvaret
för folkhälsan vilar på den enskilde. Staten bör
inte ansvara för att människor vårdar sin hälsa. I
stället bör folkhälsopolitiken syfta till att ge
medborgarna de verktyg som krävs för att bibehålla
en god hälsa. Vidare anförs att
transfereringssystemen och försörjningsstödet inte
kan avhjälpa problem som följer av en dåligt fun-
gerande arbetsmarknad och en dålig social rörlighet.
Genom att fokusera på symptomen, snarare än
orsakerna, kan problemen i stället fördjupas och
hälsoproblemen öka. Motionärerna anför också att
benägenheten att se bidrag och transfereringar som
nycklar för att öka folkhälsan leder fel. Vidare
begärs tillkännagivande om tillväxtens betydelse för
en god folkhälsa (yrkande 2). Motionärerna anför att
genom en högre tillväxt kan fler medborgare, och då
särskilt de som befinner sig i utsatta situationer,
förbättra sin ekonomiska situation. För att
förbättra folkhälsan bör därför fokus skifta från
omfördelning till tillväxt. I motionen begärs även
tillkännagivande om sjukfrånvaron (yrkande 3).
Motionärerna anser att målområde 4 är för snävt
utformat och att det bör utvidgas till att omfatta
sjukfrånvaron i dess helhet.

I motion So31 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs
tillkännagivande till regeringen om vad som i
motionen anförs om sambanden mellan folkhälso-
frågorna, samhällsekonomin, möjligheterna till
social välfärd och de sociala skillnaderna (yrkande
1). Enligt motionärerna är välfärd bara möjlig med
ett starkt näringsliv där arbetskraft är verksam med
hög produktivitet. Här finns samband i flera
riktningar, anförs det. Ett väl fungerande system
för social trygghet och sjuk- och hälsovård kan
förbättra hälsosituationen och även på många andra
sätt bidra till produktivitet och till en stärkt
ekonomisk grund för välfärden. Vidare yrkas i
motionen att riksdagen avslår propositionen såvitt
gäller förslaget att regeringen på egen hand skall
få bestämma delmål för det samlade folkhälsoarbetet
(yrkande 2). Vidare begär motionärerna ett
tillkännagivande om vad som i motionen anförs om
vikten av att konkreta förslag och uppföljningsbara
delmål läggs fram för riksdagen då regeringen
redovisar kommande uppföljningar av folkhälsomålen
(yrkande 3). Enligt motionärerna bör riksdagen för
att hindra dels att folkhälsoarbetet rinner ut i
sanden, dels att det arbete Nationella
folkhälsokommittén lade ned på att väcka lokalt och
annat engagemang i frågan blir förgäves, besluta att
kommande redovisningar från regeringen skall
innehålla konkreta förslag som riksdagen kan ta
ställning till, när det gäller såväl direkta
åtgärder som delmål som skall vara möjliga att följa
upp. Särskild vikt bör därvid läggas vid de mest
allvarliga folkhälsoproblemen. I motionen begärs
även tillkännagivande om utredningsarbete angående
möjligheterna att använda ekonomiska styrmedel för
folkhälsofrämjande insatser (yrkande 9).
Motionärerna anför att frågan om hur
socialförsäkringarnas finansiering och utformning i
övrigt kan medverka till förbättrad hälsa, och
därmed till att stärka den ekonomiska grunden för
välfärden, kommer att behöva diskuteras.
Motionärerna pekar på att uttaget av egenavgifter
och arbetsavgifter kan bli något lägre om sjukför-
säkringens kostnader i viss mån kan bäras av sådan
ekonomisk verksamhet som orsakar sjukdom och
olyckor. Detta skulle vara fördelaktigt både när det
gäller folkhälsa och en minskad skattebelastning på
arbete. Avslutningsvis yrkas att riksdagen antar lag
om ändring i socialtjänstlagen (2001:453) enligt
bilaga 1 (yrkande 10). Motionärerna anför att
Folkhälsokommittén föreslog ett tillägg till 5 § i
den dåvarande socialtjänstlagen så att uppgiften att
främja hälsa uttryckligen skall anges bland
socialnämndens arbetsuppgifter då det gäller bl.a.
uppsökande verksamhet. Denna bestämmelse motsvaras i
den nu gällande lagen av 3 kap. 1 §.

I motion So32 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas att
riksdagen fastställer följande nationella
folkhälsomål (yrkande 1):

Mål 1. Förbättrad psykisk och fysisk hälsa är ett
gemensamt samhällsuppdrag.

Mål 2. Minskade sociala och regionala hälsoklyftor.
Mål 3. Stödjande sociala miljöer för individen.
Mål 4. Trygga och jämlika uppväxtvillkor för barn
och ungdomar.
Mål 5. Hög sysselsättning.
Mål 6. God arbetsmiljö.
Mål 7. Tillgängliga grönområden för rekreation.
Mål 8. Sunda inne- och utemiljöer.
Mål 9. Skadesäkra miljöer och produkter.
Mål 10. Ökad fysisk aktivitet.
Mål 11. Goda matvanor.
Mål 12. Trygg och säker sexualitet.
Mål 13. Minskat tobaksbruk.
Mål 14. Minskad alkoholkonsumtion.
Mål 15. Minskade skadeverkningar av överdrivet
spelande.
Mål 16. Ett narkotikafritt samhälle.
Mål 17. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård.
Mål 18. Ett samordnat folkhälsoarbete.
Mål 19. Långsiktig satsning på forskning,
metodutveckling och utbildning.
Mål 20. Saklig hälsoinformation.

I motionen begärs också tillkännagivanden om att
regeringen bör ges i uppdrag att återkomma med dels
förslag på operativa delmål för de nationella
folkhälsomålen, dels förslag på lämpliga indikatorer
och mått som möjliggör mätning och uppföljning av de
nationella folkhälsomålen och delmålen (yrkandena 2
och 3). Vidare begärs tillkännagivande om delmål för
folkhälsopolitiken som innebär att i motionen nämnda
hälsoklyftor skall minska i statistiskt mätbara
termer (yrkande 4). Motionärerna anför att flera av
de viktigaste hälsoklyftorna som behöver belysas och
motarbetas har tagits upp i propositionen, t.ex.
mellan kvinnor och män, mellan olika socioekonomiska
grupper, mellan personer med inhemsk respektive
utländsk bakgrund osv. Enligt motionärerna behövs
det dock delmål för folkhälsopolitiken som innebär
att i motionen nämnda hälsoklyftor skall minska i
statistiskt mätbara termer. Motionärerna begär även
tillkännagivande om vikten av att analysera
orsakerna till de regionala hälsoskillnaderna samt
införa delmål som innebär att de regionala
hälsoskillnaderna skall minska i statistiskt mätbara
termer (yrkande 5). I motionen begärs också
tillkännagivande om behovet av ett delmål om
mobbning (yrkande 6). Enligt motionärerna är ett av
de största hindren för barns och ungdomars
välbefinnande förekomsten av mobbning i skolan och
på fritiden. Det är viktigt att folkhälsopolitiken
tar itu med hela denna problematik och inte bara den
stora del som utgörs av sexuella trakasserier.
Därför bör, enligt motionärerna, regeringen
återkomma med ett delmål av innebörd att mobbning
kraftfullt måste bekämpas samt förslag på lämpliga
mått som gör att detta delmål kan följas upp.
Motionärerna begär dessutom tillkännagivande om
delmål och indikatorer för att äldres hälsa och
livskvalitet beaktas och att åldersrelaterade
hälsoklyftor bekämpas (yrkande 8). Enligt
motionärerna är det viktigt att säkerställa att alla
äldre, oavsett ekonomiska villkor, har en jämlik
tillgång till såväl vård, omsorg och rehabilitering
som till offentliga verksamheter som främjar livs-
kvalitet. Avslutningsvis begärs tillkännagivande om
delmål och indikatorer för utvecklingen av stödjande
sociala miljöer för individerna (yrkande 9). Enligt
motionärerna är delaktighet i fungerande sociala
gemenskaper en viktig hälsofrämjande faktor, varför
stödjande sociala miljöer för individen bör göras
till ett särskilt nationellt mål för
folkhälsopolitiken.

I motion So448 av Gudrun Schyman m.fl. (v), som
väcktes i samband med den allmänna motionstiden
2002, begärs tillkännagivande om konkreta folk-
hälsomål (yrkande 7). Motionärerna anför att det är
viktigt att konkreta folkhälsomål fastställs i syfte
att öka och bevara folkhälsan samt utjämna rådande
skillnader i hälsa mellan olika grupper av
människor.

I motion So443 av Kenneth Johansson m.fl. (c), som även den
väcktes i samband med den allmänna motionstiden
2002, begärs att riksdagen beslutar att ställa sig
bakom Nationella folkhälsokommitténs föreslagna
folkhälsomål (yrkande 1). Vidare begärs i motionen
att regeringen lägger fram konkreta förslag till hur
folkhälsomålen skall kunna uppnås (yrkande 2).
Motionärerna begär avslutningsvis att regeringen
företar en översyn av lagstiftningen som reglerar
insatser av folkhälsokaraktär (yrkande 7).

I motion So241 av Yvonne Andersson (kd) begärs tillkännagivande
om en nationell kampanj för livslust och mot
självmord. Motionären har förhoppningar om att en
nationell kampanj för livslust skall kunna motverka
antalet självmord. Kampanjens inriktning bör vara
att i alla politiska beslut väga in konsekvensen för
den enskilda människan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att det
övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet
bör vara att skapa samhälleliga förutsättningar för
en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Som regeringen anför krävs det för att nå detta mål
ett långsiktigt, målinriktat och sektorsövergripande
arbete inom samtliga sektorer som har ett avgörande
inflytande på folkhälsans utveckling. Det är viktigt
att framhålla att det därvid krävs en bättre
samordning på samtliga nivåer i syfte att uppnå
större effektivitet samt ökade kunskaper om olika
åtgärders samlade effekter på folkhälsan. Även
regeringens uppfattning att det är effektivt att
inrikta folkhälsoarbetet på s.k. bestämningsfaktorer
för hälsan, dvs. de livsvillkor, miljöer, produkter
och levnadsvanor som påverkar folkhälsan, än på
enskilda sjukdomar, delas av utskottet. Utskottet
ställer sig således bakom regeringens förslag till
övergripande nationellt folkhälsomål och till en
sektorsövergripande målstruktur för det samlade
folkhälsoarbetet med elva målområden. Målområdena är
1. Delaktighet och inflytande i samhället, 2.
Ekonomisk och social trygghet, 3. Trygga och goda
uppväxtvillkor, 4. Ökad hälsa i arbetslivet, 5.
Sunda och säkra miljöer och produkter, 6. En mer
hälsofrämjande hälso- och sjukvård, 7. Gott skydd
mot smittspridning, 8. Trygg och säker sexualitet
och en god reproduktiv hälsa, 9. Ökad fysisk
aktivitet, 10. Goda matvanor och säkra livsmedel
samt 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett
samhälle fritt från narkotika och dopning samt
minskade skadeverkningar av överdrivet spelande.
Utskottet anser att riksdagen skall godkänna vad
regeringen föreslår om dels övergripande nationellt
folkhälsomål, dels en sektorsövergripande
målstruktur för det samlade folkhälsoarbetet med
elva målområden. Mot bakgrund av dessa ställningsta-
ganden avstyrker utskottet bifall till motionerna
So29 (m) yrkandena 1–3, So31 (fp) yrkandena 1 och 9,
So32 (c) yrkande 1, So443 (c) yrkande 1 samt So448
(v) yrkande 7. Utskottet återkommer nedan (s. 25
ff.) till olika motionsyrkanden som behandlas med
respektive målområde som rubrik.

När det gäller bestämmandet av delmål delar
utskottet regeringens synpunkter att det krävs
ytterligare underlag och mer arbete, bl.a. av
Statens folkhälsoinstitut, för att bestämma de
indikatorer och den statistik som bäst mäter
sambanden mellan bestämningsfaktorer och deras
effekter på folkhälsan. Följaktligen ställer sig
utskottet även bakom att regeringen får bestämma de
delmål som skall gälla för arbetet. Utskottet utgår
dock från att regeringen, i den första planerade
skrivelsen till riksdagen, ger en lägesrapport vad
beträffar det arbete med att fastställa delmål som
genomförts. Enligt utskottets uppfattning är det
också väsentligt att delmålen är uppföljningsbara så
att resultatet av arbetet kan mätas. Utskottet anser
att riksdagen skall godkänna vad regeringen föreslår
om att regeringen får bestämma de delmål som skall
gälla för detta arbete. Mot bakgrund av ställ-
ningstagandena avstyrker utskottet bifall till
motionerna So31 (fp) yrkandena 2 och 3, So32 (c)
yrkandena 2–6 samt 8 och 9 samt So443 (c) yrkande 2.
Utskottet delar regeringens uppfattning att
socialtjänstens uppdrag redan i dag är klart
definierat och att den av Nationella
folkhälsokommittén föreslagna nya bestämmelsen i
socialtjänstlagen, om att socialtjänsten skall få en
lagreglerad skyldighet att främja förutsättningarna
för hälsa, därför inte behövs. Utskottet delar
således inte bedömningen i motion So31 (fp) yrkande
10. Motionsyrkandet avstyrks.
Regeringen avser att ge en särskild utredare i
uppdrag att närmare överväga i vilka avseenden
befintlig lagstiftning bör ändras för att svara mot
det övergripande folkhälsomålet samt överväga former
för redovisning till nationell nivå av det
folkhälsoarbete som görs på lokal och regional nivå.
Mot denna bakgrund får motion So443 (c) yrkande 7
anses tillgodosedd.
I motion So241 (kd) efterlyses en nationell
kampanj för livslust och mot självmord. Utskottet
vill peka på att ett enigt socialutskott vid två
tillfällen under senare år föreslagit
tillkännagivanden på området till regeringen, nämli-
gen dels i betänkande 2000/01:SoU7, där utskottet
angående självmord och barn föreslog att de
riktlinjer som WHO har utarbetat om hur
självmordsförebyggande arbete bör bedrivas snarast
omsätts till svenska förhållanden, dels i betänkande
2001/02:SoU19 där utskottet föreslår att mål bör
antagas för det självmordspreventiva arbetet. Vidare
har helt nyligen nationella riktlinjer för
behandling av suicidala barn och ungdomar och deras
familjer utformats i samarbete mellan Nationellt
centrum för suicidforskning och prevention av
psykisk ohälsa (NASP), Svenska barn- och
ungdomspsykiatriska föreningen samt Vetenskapsrådets
planeringsgrupp för barn- och ungdomspsykiatrisk och
socialpediatrisk forskning. Mot bakgrund härav anser
utskottet att motion So241 (kd) får anses i huvudsak
tillgodosedd.

Ojämlikhet i hälsa

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att
referensgrupper skall inrättas med medverkan
från folkrörelser och ideella organisationer,
att ett kvinnoperspektiv skall finnas i
folkhälsoarbetet, att ett aktivt
folkhälsoarbete för äldre skall bedrivas och
att särskilda insatser behövs för socialt och
ekonomiskt utsatta områden, främst med hän-
visning till att de får anses delvis
tillgodosedda. Riksdagen bör vidare, med
hänvisning till att Statens folkhälsoinstitut
har erhållit ett regeringsuppdrag på området,
avslå ett antal motioner rörande
livsvillkoren för homo-, bi- och
transsexuella.
Jämför reservationerna 9 (c), 10 (c), 11 (mp)
och 12 (kd).

Propositionen

Enligt propositionen är utgångspunkten för
folkhälsopolitiska strävanden alla människors lika
värde. Det betyder att varje individ skall ha rätt
att utvecklas efter sina förutsättningar. Hälsan och
ohälsan, som vi i dag kan mäta dem, är ojämnt
fördelade. Det beror mer på olika livsvillkor och
levnadsvanor än på genetiska faktorer. Samhällets
struktur kan också i sig vara den negativa faktor
som utlöser ohälsa. Därmed är utvecklingen av hälsan
något som är en samhällelig angelägenhet. För ett
demokratiskt samhälle, med den humanistiska
människosynen som grund, är det självklart att
försöka ändra de villkor som främst skapar de
påverkbara skillnaderna i hälsa.

I propositionen anförs vidare att varje individ
måste ges möjligheter att nå den hälsa som är
individuellt möjlig.
Regeringen framhåller i propositionen att
jämlikhet, jämställdhet och effektivitet bör vara
viktiga utgångspunkter för folkhälsoarbetet.
Jämlikhet innebär att människor oavsett
klasstillhörighet, etnisk eller kulturell bakgrund,
sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder
skall ges samhälleliga förutsättningar för en god
hälsa på lika villkor. Jämställdhet i folkhälso-
arbetet fokuserar på ojämlikheter i hälsa mellan
könen. Effektivitet innebär att folkhälsoarbetet
koncentreras till områden där vetenskap och beprövad
erfarenhet talar för att avsaknaden av insatser
skulle kunna leda till ohälsa. Ett effektivt folk-
hälsoarbete bör innehålla både sjukdomsförebyggande
och hälsofrämjande insatser. Det är enligt
regeringen viktigt att understryka att
hälsofrämjande insatser och ett hälsofrämjande
perspektiv dessutom bör genomsyra hela samhället.
Satsningen på hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande insatser bör enligt regeringens
bedömning intensifieras ytterligare på lokal nivå.
Regeringen ser med stor tillfredsställelse på den
utveckling som skett under senare år med bl.a. ökad
samverkan mellan myndigheter och frivilliga
organisationer. Det finns enligt regeringens
bedömning en stor potential i att utveckla denna
samverkan ytterligare. Regeringen vill också i detta
sammanhang betona kommunernas och landstingens lag-
stadgade ansvar att arbeta med att främja hälsa
genom förebyggande verksamhet.
Regeringen pekar på att utvecklingen av äldre
människors hälsa har mycket stor betydelse för
behoven av vård och omsorg. Mot denna bakgrund anser
regeringen att hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande insatser mera påtagligt och
systematiskt bör integreras i äldrepolitiken och
dess praktiska tillämpning nationellt, regionalt och
lokalt.
Vad beträffar jämställdhetsperspektivet anförs i
propositionen att det är regeringens bedömning att
behovet av forskning om kvinnors och mäns hälsa
utifrån kön och genus är stort och att forsk-
ningsinsatserna behöver öka. Ett
jämställdhetsperspektiv bör även genomsyra den
uppföljning och utvärdering samt kunskaps- och
metodutveckling som kommer att ske till följd av
förslagen i propositionen.
Vad beträffar homo-, bi- och transsexuellas hälsa
anför regeringen att mot bakgrund av att kunskapen
om dessa gruppers hälsa i många avseenden är
bristfällig bör Statens folkhälsoinstitut få i
uppdrag att, i samverkan med berörda myndigheter och
organisationer, följa upp och analysera hälsan hos
homo-, bi- och transsexuella personer, med särskilt
fokus på ungdomar, samt lämna förslag till åtgärder
som kan förbättra deras levnadsvillkor. Vidare anför
regeringen att det i dag också saknas kunskap om
intersexuella personers livssituation och hälsa.
Även de konsekvenser som uppstår för exempelvis de
barn som föds med biologiskt sett oklar
könstillhörighet och som korrigeras till endera kön
via operation bör uppmärksammas ytterligare.
Vidare anför regeringen (s. 101) att det
övergripande folkhälsomålet och målområdena bör
kunna vara vägledande och fungera som stöd och
inspiration i arbetet på lokal och regional nivå.
Kommuner och landsting, frivilligorganisationer och
övriga aktörer kan bryta ned mål och delmål så att
de blir uppföljningsbara och användbara utifrån
olika aktörers behov och förutsättningar samt vidta
åtgärder för att nå dessa mål. Vidare pekar
regeringen (s. 102) på att ideella organisationer
fyller viktiga funktioner i det lokala samhället och
att samarbete med ideella organisationer ofta kan
vara av stort värde för folkhälsoarbetet på lokal
nivå.

Motionerna

I motion So32 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs
tillkännagivande om vad som i motionen anförs om
inrättande av referensgrupper med medverkan från
folkrörelser och ideella organisationer (yrkande
12). Om folkhälsopolitiken skall medföra den breda
mobilisering av allmänheten och samhällets aktörer
som avses är det, enligt motionärerna, viktigt att
ta till vara engagemanget och kunskaperna i
folkrörelser och frivilligorganisationer.
Folkrörelsernas breda kontaktytor med befolkningen
är en viktig resurs som bör tas till vara för att
praktiskt sprida kunskaper om hälsofrämjande
faktorer och hälsorisker.

I motion Sf331 av Maud Olofsson m.fl. (c) begärs
tillkännagivande om kvinnoperspektivet i
folkhälsoarbetet (yrkande 6). Analyser av och
forskning kring hälsoutvecklingen har ofta
begränsats till specifika kvinnosjukdomar och
psykiska problem. Folkhälsoarbetet måste enligt
motionärerna vidgas för att belysa kvinnors
situation ur andra perspektiv. Ett likalydande
yrkande framställs i motion So443 av Kenneth
Johansson m.fl. (c) (yrkande 6).

I motion L249 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs
tillkännagivande om en nationell studie om
homosexuellas, bisexuellas och transpersoners
livskvalitet och levnadsförhållanden i Sverige
(yrkande 18). Motionärerna anför att forskning om
homosexuellas, bisexuellas och transpersoners
situation är ett brett och växande fält, både inom
traditionella forskningsdiscipliner och
tvärvetenskapliga fält som lesbian and gay studies
eller queer-teori. Mycket återstår emellertid att
göra och behovet av kunskap är stort. Vidare begärs
ett tillkännagivande om en utredning som ur ett
helhetsperspektiv belyser situationen för transper-
soner i samhället (yrkande 20). Enligt motionärerna
bör utredningen omfatta lagstiftningsfrågor,
behandlingsfrågor (t.ex. hälso- och sjukvårdens
bemötande och proceduren kring könsbytesoperation)
och sociala frågor (t.ex. diskriminering, attityder
och stöd till transpersoners organisationer). Utred-
ningen bör ha tät kontakt såväl med transpersoners
organisationer som med övrig expertis på området och
bör ha ett allmänt hållet mandat att lämna de
förslag som anses behövliga för att förbättra
transpersoners situation i samhället.

I motion L318 av Gustav Fridolin m.fl. (mp) begärs
tillkännagivande om homo- och bisexuellas samt
transpersoners folkhälsa (yrkande 9). Motionärerna
pekar på att den senaste svenska rapporten som
särskilt fokuserar på homo- och bisexuellas
folkhälsa är från 1984, varför det nu är dags för en
ny. Vidare begärs ett tillkännagivande om att det
bör göras en utredning angående intersexuella
människor (yrkande 11). Motionärerna anför att vi i
dag vet väldigt lite om barn och vuxna som är
intersexuella och om hur deras liv och könsidentitet
påverkas av att bli påtvingade ett kön som spädbarn.

I motion So512 av Martin Andreasson m.fl. (fp, s, v,
c, mp) begärs tillkännagivande om att genomföra en
nationell undersökning av homosexuellas, bisexuellas
och transpersoners hälsa och livsvillkor i samhället
(yrkande 4). Motionärerna anför att tiden är mogen
att återigen i Sverige inhämta ny kunskap om
homosexuellas, och denna gång även bisexuellas och
transpersoners, situation. Anledning finns att
särskilt belysa hur hälsoläget ser ut. En sådan
studie bör också särskilt beakta situationen för
personer i en extra utsatt situation, t.ex. unga
HBT-personer, HBT-personer i glesbygd, HBT-personer
som vuxit upp i starkt patriarkala familjer samt
transpersoners särskilda situation.

I motion So306 av Gustav Fridolin och Ulf Holm (båda
mp) begärs tillkännagivande om behovet av ett bättre
internationellt samarbete i transfrågorna (yrkande
2). Motionärerna anför att det internationella
samarbetet på transområdet fungerar dåligt. Den som
är man i ett land skall inte bedömas som kvinna i
ett annat. Inte heller skall någon behöva genomgå
integritetskränkande kontroller för att bevisa sin
könstillhörighet.

I motion So419 av Ulf Holm och Gustav Fridolin (båda
mp) begärs tillkännagivande om att det skall finnas
ett myndighetsansvar att uppmärksamma transpersoners
situation ur ett hälsoperspektiv och att följa och
initiera forskning om transpersoners förhållanden ur
ett folkhälsoperspektiv.

I motion So320 av Cinnika Beiming och Tommy
Waidelich (båda s) begärs tillkännagivande om att
låta se över transpersoners livsvillkor.
Motionärerna anför att ett reformarbete liknande det
som inletts rörande frågor om homo- och bisexuella
bör inledas. Ett första steg vore att låta se över
transpersoners situation, deras problematik och
livsvillkor.

I motion So491 av Börje Vestlund (s) begärs
tillkännagivande om att låta se över transpersoners
livsvillkor och hälsa.

I motion So497 av Eva Arvidsson och Christina
Axelsson (båda s) begärs tillkännagivande om en
nationell folkhälsoundersökning om transpersoners
levnadsvillkor och livskvalitet. Motionärerna anser
att regeringen bör initiera en bred nationell
folkhälsoundersökning för att få kunskap om hur
transpersoners livsvillkor och hälsa ser ut.

I motion So265 av Sven Brus (kd) begärs
tillkännagivande om betydelsen av ett aktivt
folkhälsoarbete för äldre. Att uppmärksamma den
starkt ökande äldre befolkningens hälsoläge är i
första hand en investering i mänsklig livskvalitet
men ger också positiva samhällsekonomiska effekter,
anför motionären.

I motion So496 av Cinnika Beiming m.fl. (s) begärs
tillkännagivande om behovet av särskilda insatser i
socialt och ekonomiskt utsatta bostadsområden för en
förbättrad folkhälsa för alla.

Bakgrund

Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2003 har
Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att inom ramen
för arbetet med den nationella storstadspolitiken i
samverkan med företrädare för de kommuner som
tecknat lokala utvecklingsavtal med staten samt
andra lokala och regionala aktörer utveckla en
samsyn kring metoder och strategier för
folkhälsoarbetet i berörda stadsdelar. Med
utgångspunkt i denna samsyn skall institutet i den
ordinarie verksamheten beakta de särskilda behov som
finns i de stadsdelar som omfattas av lokala
utvecklingsavtal. Institutet skall redovisa på
vilket sätt man bidragit till arbetet med den
utvärdering som Integrationsverket är huvudansvarigt
för och vilka effekter samverkan har haft för det
egna arbetet. Uppdraget skall redovisas senast den
28 mars 2003.

Utskottets ställningstagande

Utgångspunkten för allt folkhälsoarbete är alla
människors lika värde. Utskottet anser att det är
nödvändigt att rådande ojämlikheter mellan olika
grupper i befolkningen motverkas. Utskottet vill
härvid framhålla, mot bakgrund av den redovisning
som ges i propositionen (s. 34 ff.), att det,
förutom de särskilda grupper som berörs i de
motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt, även
är väsentligt att hälsosituationen hos t.ex.
invandrare, barn och ungdomar samt män och kvinnor
med funktionshinder beaktas.

Utskottet anser att ideella organisationer fyller
viktiga funktioner i det lokala samhället och att
samarbetet med ideella organisationer är av stort
värde för folkhälsoarbetet på lokal nivå. I motion
So32 (c) yrkande 12 anförs att referensgrupper med
medverkan från folkrörelserna och ideella
organisationer bör inrättas. I propositionen anförs
att det kan vara en uppgift för bl.a. kommuner,
landsting och frivilligorganisationer att bl.a.
bryta ned mål och delmål så att de kan bli
användbara utifrån olika aktörers behov. Mot
bakgrund härav anser utskottet att motionen får
anses delvis tillgodosedd.
I motionerna Sf331 (c) yrkande 6 och So443 (c)
yrkande 6 efterlyses ett kvinnoperspektiv i
folkhälsoarbetet. Utskottet, som anser att ett
jämställdhetsperspektiv är en självklarhet, noterar
att det i propositionens avsnitt om detta perspektiv
bl.a. anförs att det, mot bakgrund av kvinnors och
mäns skilda livsvillkor, livsstil och biologi, är
nödvändigt med ett integrerat genusperspektiv i det
nationella, regionala och lokala folkhälsoarbetet.
Utskottet anser att motionerna får anses
tillgodosedda med det anförda.
I ett stort antal motioner efterlyses åtgärder för
att förbättra situationen, däribland bl.a.
folkhälsan, för homo-, bi- och transsexuella perso-
ner (HBT-personer). Regeringen pekar i propositionen
(s. 41) på att kunskapen om dessa gruppers
levnadsvillkor och hälsa alltjämt är begränsad och
avser därför att ge Statens folkhälsoinstitut ett
brett uppdrag på området. Utskottet anser att HBT-
personer är en viktig målgrupp för folkhälsoarbetet
och anser det därför mycket angeläget med en
nationell undersökning av denna grupps hälsa och
levnadsvillkor. Utskottet välkomnar därför det
uppdrag som Statens folkhälsoinstitut nu fått för
att följa upp och analysera hälsan hos denna grupp.
Utskottet utgår från att utförandet av uppdraget
sker på ett sätt som tillgodoser de flesta av de
synpunkter som framförs i motionerna. Mot denna
bakgrund anser utskottet att motionerna So306 (mp)
yrkande 2, So320 (s), So419 (mp), So491 (s), So497
(s), So512 (fp, s, v, c, mp) yrkande 4, L249 (fp)
yrkandena 18 och 20 och L318 (mp) yrkandena 9 och 11
får anses i huvudsak tillgodosedda.
Regeringen uppmärksammar i propositionen äldre
kvinnor och män som viktiga målgrupper för
folkhälsoarbete och bl.a. pekas det på att äldre
människors psykiska och fysiska hälsosituation kan
förebyggas och påverkas genom hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande insatser. Vidare anförs att ett
äldreperspektiv skall anläggas på det samlade
folkhälsoarbetet. Utskottet, som delar regeringens
uppfattning, anser att motion So265 (kd) som
efterlyser ett aktivt folkhälsarbete för äldre får
anses tillgodosedd.
Som anförts ovan anser utskottet att rådande
olikheter i hälsa mellan olika grupper i
befolkningen måste motverkas. Härav följer, enligt
utskottets uppfattning, att särskilda insatser torde
komma att riktas mot socialt och ekonomiskt utsatta
bostadsområden. I sammanhanget är även det arbete
som Statens folkhälsoinstitut bedriver i samverkan
med vissa kommuner inom ramen för arbetet med den
nationella storstadspolitiken av stort intresse.
Motion So496 (s) får därför anses i huvudsak
tillgodosedd.

Målområde 1: Delaktighet och
inflytande i samhället

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår ett
motionsyrkande gällande koloniträdgårdars
effekter på folkhälsan.

Propositionen

Enligt propositionen är delaktighet och inflytande i
samhället en av de mest grundläggande
förutsättningarna för folkhälsan och skall därför
utgöra ett särskilt målområde.

För att nå det övergripande nationella
folkhälsomålet skall särskild vikt läggas vid att
stärka förmågan och möjligheten till social och
kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt
utsatta personer samt vid barns, ungdomars och
äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i
samhället.

Motionen

I motion So28 av Ronny Olander och Siw Wittgren-Ahl
(båda s) begärs tillkännagivande om att under
propositionens avsnitt 5, målområde 1: Delaktighet
och inflytande, bör skrivas in att tillgång till
koloniträdgårdar positivt kan bidra till
propositionens mål om delaktighet (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har redan inledningsvis ställt sig bakom
målområdet och noterar nu att detta omfattar
politikområdena demokrati, mediepolitik,
arbetsmarknadspolitik, arbetslivspolitik,
jämställdhetspolitik, integrationspolitik,
handikappolitik, storstadspolitik, barnpolitik,
ungdomspolitik, äldrepolitik, socialtjänstpolitik,
folkrörelsepolitik, kulturpolitik och
utbildningspolitik.

Utskottet delar bedömningen att tillgång till
koloniträdgårdar kan ha positiva effekter på
folkhälsan. Något tillkännagivande i enlighet med
vad som anförs i motion So28 (s) yrkande 1 kan dock
inte komma i fråga. Motionsyrkandet avstyrks.

Målområde 2: Ekonomisk och social
trygghet

Propositionen

Enligt propositionen är ekonomisk och social
trygghet en av de mest grundläggande
förutsättningarna för folkhälsan och skall därför
utgöra ett särskilt målområde.

Utskottet

Utskottet har redan inledningsvis ställt sig bakom
målområdet och noterar nu att detta omfattar
politikområdena ekonomisk familjepolitik, ekonomisk
äldrepolitik, ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp, bostadspolitik, arbetsmarknadspolitik,
arbetslivspolitik, utbildningspolitik, hälso- och
sjukvårdspolitik, socialtjänstpolitik,
rättsväsendet, kriminalpolitik, allmänna bidrag till
kommuner, jämställdhetspolitik, integrationspolitik,
storstadspolitik och ungdomspolitik.

Målområde 3: Trygga och goda
uppväxtvillkor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen, bl.a. med
hänvisning till det arbete som pågår på
området, avslår ett motionsyrkande gällande
unga HBT-personers psykosociala utsatthet.
Jämför reservation 13 (fp och c).

Propositionen

Enligt propositionen är trygga och goda
uppväxtvillkor avgörande för barns och ungdomars
hälsa och för folkhälsan på lång sikt. Trygga och
goda uppväxtvillkor skall därför utgöra ett särskilt
målområde. Den ökande psykiska ohälsan bland barn
och ungdomar skall uppmärksammas särskilt, liksom
utvecklingen av barns och ungdomars levnadsvanor.

Aktuell forskning visar att bristande samhörighet
med skolan ökar risken för alla former av
psykosociala problem bland barn och ungdomar,
förutom att de leder till sämre skolprestationer.
Vissa inslag i skolan har visat sig minska dessa
risker, särskilt bland barn med utagerande beteende.
Dit hör ett aktivt ledarskap från skolledning,
tydliga instruktioner från lärarna, återkoppling på
barnens prestationer, höga förväntningar på eleverna
från lärarna, positiv psykosocial skolmiljö, stort
elevinflytande i skolan, förekomst av
fritidsverksamhet på skolan och aktivt
föräldraengagemang.
Att ungdomar, oavsett kön, etnisk tillhörighet
eller sexuell läggning, skall ha goda
förutsättningar att leva ett självständigt liv och
att vikt läggs vid att skapa förutsättningar för
verkligt inflytande för ungdomar är centrala mål för
ungdomspolitiken som är viktiga även ur
folkhälsosynpunkt.

Motionen

I motion So32 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs
tillkännagivande om behovet av insatser för att
minska unga HBT-personers psykosociala utsatthet
(yrkande 7). Enligt motionärerna mår många barn och
ungdomar så dåligt att de funderar på självmord.
Utförd forskning tyder på att en mycket stor andel
av antalet själmordsförsök begås av unga homo-, bi-
och transsexuella. För att minska unga HBT-personers
utsatthet krävs, enligt motionärerna, en kraftan-
strängning för att förbättra attityder och bekämpa
trakasserier redan i tidiga skolår.

Bakgrund och tidigare behandling

Utbildningsutskottet behandlade i det av riksdagen
godkända betänkande 2001/02:UbU6 Hälsa, lärande och
trygghet motioner om bl.a. mobbning. Utskottet
anförde i sin bedömning följande (s. 22 ff.).

Utskottet vill med bestämdhet framhålla att varje
form av kränkande behandling är otillåten och i
strid med de grundläggande värden som gäller för
skolan. Skolans arbete skall präglas av en
nolltolerans mot mobbning. Detta gäller mellan
elever, mellan vuxna och mellan vuxna och elever.
Enligt utskottets bedömning bör emellertid
samtliga motionsyrkanden om åtgärder mot mobbning
i skolan avslås av riksdagen av följande skäl.

Tydliga föreskrifter mot mobbning och annan
kränkande behandling finns i skolans
styrdokument, såsom skollag och läroplaner.
Enligt 1 kap. 2 § skollagen (1985:1100) är den
som verkar inom skolan skyldig att aktivt
motverka alla former av kränkande behandling,
såsom mobbning och rasistiska beteenden.
Skolhuvudmannen, eller, efter delegation, rektorn
har ansvar för att verksamheten bedrivs på ett
sådant sätt att en tillfredsställande arbetsmiljö
säkerställs. Däri ligger att kränkande behandling
inte får förekomma.
I läroplanerna för det obligatoriska
skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet
(Lpo 94) och för de frivilliga skolformerna (Lpf
94) framhålls att skolan skall främja förståelse
för andra människor och förmåga till inlevelse.
Tendenser till trakasserier skall aktivt
bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans
skall bemötas med kunskap, öppen diskussion och
aktiva insatser. Det betonas att alla som verkar
i skolan skall hävda de grundläggande värden som
anges i skollagen och i läroplanerna och klart ta
avstånd från det som strider mot dem.
Rektor har enligt Lpo 94 och Lpf 94 ett
särskilt ansvar för att upprätta, genomföra,
följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram
för att förebygga och motverka alla former av
kränkande behandling, såsom mobbning och
rasistiska beteenden, bland elever och anställda.

Riksdagen följde utskottet (rskr. 2001/02:183). Till
betänkandet i denna del fogades tre reservationer
(m, kd, c).

Skolverket har i november 2002 i rapporten
Relationer i Skolan – en utvecklande eller
destruktiv kraft redovisat ett regeringsuppdrag
innefattande att kartlägga bl.a. förekomsten av
sexuella trakasserier, homofobi och könsrelaterad
mobbning i skolan.

Vidare arbetar Skolverket sedan 2002 med ett
regeringsuppdrag om mobbning i skolan. Skolverket
skall fram till den 1 december 2003 arbeta med att

- ta fram lärande exempel på handlingsprogram och
arbetssätt mot kränkande behandling. Exemplen skall
visa på goda resultat när det gäller att minska
mobbning och skapa goda lär- och arbetsmiljöer i
skolan
-
- ge stöd till skolor med att granska, utvärdera och
förbättra sitt arbete mot kränkande behandling
-
- ställa samman och sprida ett referensmaterial som
kan användas i förskolor och skolor för att stötta
utvecklingen av förebyggande och åtgärdande arbete
mot kränkande behandling, t.ex. handlingsprogram
-
- utarbeta allmänna råd för arbetet med att motverka
alla former av kränkande behandling samt för
arbetet med att upprätta handlingsprogram.
-

Utskottets ställningstagande

Utskottet har redan inledningsvis ställt sig bakom
målområdet och noterar nu att detta omfattar
politikområdena barnpolitik, ungdomspolitik,
ekonomisk familjepolitik, socialtjänstpolitik,
ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp,
jämställdhetspolitik, utbildningspolitik,
storstadspolitik, hälso- och sjukvårdspolitik,
bostadspolitik, integrationspolitik, handikappo-
litik, kulturpolitik, rättsväsendet och
kriminalpolitik.

Utskottet vill betona att levnadsvanorna
grundläggs under barn- och ungdomsåren och har stor
inverkan på hälsotillståndet under resten av livet.
Utskottet delar motionärernas synpunkter i motion
So32 (c) yrkande 7 att det finns ett behov av
insatser för att minska unga HBT-personers
psykosociala utsatthet. Genom det arbete som
bedrivits och bedrivs, inom främst Skolverket, anser
dock utskottet att frågan för närvarande bevakas på
ett tillfredsställande sätt. Motionen får därför
anses i huvudsak tillgodosedd.

Målområde 4: Ökad hälsa i
arbetslivet

Propositionen

Enligt propositionen minskar ett bra arbetsliv med
väl fungerande arbetsvillkor den arbetsrelaterade
ohälsan och bidrar till en allmänt förbättrad folk-
hälsa samt minskar de sociala skillnaderna i ohälsa.
Ökad hälsa i arbetslivet skall därför utgöra ett
särskilt målområde. Det är regeringens bedömning
att, såsom redan sker i dag, kraftfulla och
mångsidiga satsningar, kortsiktiga såväl som
långsiktiga, behövs för att minska den accelererande
arbetsrelaterade ohälsan. En god arbetsmiljö är en
avgörande faktor. En mängd olika delar i en
människas livsvillkor och levnadsvanor har betydelse
för vilka åtgärder som krävs för att bryta
utvecklingen med ökande arbetsrelaterad sjukskriv-
ning. En god psykisk och fysisk arbetsmiljö är
särskilt viktig för att minska hjärt- och
kärlsjukdomar, värk och belastningsskador, psykisk
ohälsa och andra stressrelaterade sjukdomar.

Utskottet

Utskottet har redan inledningsvis ställt sig bakom
målområdet och noterar nu att detta omfattar
politikområdena arbetslivspolitik, jämställd-
hetspolitik, integrationspolitik och
handikappolitik. Utskottet vill betona en god
arbetsmiljös betydelse för folkhälsan.

Målområde 5: Sunda och säkra miljöer
och produkter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden gällande
skadliga ljudnivåer vid olika evenemang,
främst med hänsyn till det uppdrag på området
som Socialstyrelsen erhållit. Riksdagen bör
också avslå motioner som gäller bl.a.
användningen och sammansättningen av petro-
leumbaserade bränslen, trafiksäkerhet samt
stress som en folkhälsofråga, bl.a. med
hänvisning till att de får anses
tillgodosedda med det arbete som redan
bedrivs.
Jämför reservation 14 (kd).

Propositionen

Enligt propositionen är sunda och säkra miljöer och
produkter av grundläggande betydelse för folkhälsan
och skall utgöra ett särskilt målområde.

De framtida insatserna inom området skall utgå
ifrån de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen
och en kretsloppsstrategi som inkluderar en mil-
jöorienterad produktpolitik samt de av riksdagen
beslutade konsumentpolitiska målen. Insatserna för
att skapa en säker trafikmiljö skall på samma vis
utgå från de av riksdagen beslutade målen för
transportpolitiken.
Vidare anförs i propositionen att en god
inomhusmiljö kan bidra till en bättre hälsa. Flera
hundra tusen människor upplever sådana besvär av
inomhusmiljön att de får symptom. I olika studier
beträffande upplevda besvär av inomhusmiljön anges
ofta som orsak förekomst av fukt och mögel. Samban-
den mellan förekomst av mögel och fukt i byggnader
och ohälsa kan anses väl belagda. Det bör dock
påpekas att det i det enskilda fallet kan vara svårt
att påvisa direkta samband mellan upplevd ohälsa och
uppmätta förhållanden i byggnaden. Det är väsentligt
att arbetet med att förbättra inomhusmiljön
samordnas med folkhälsoarbetet på alla nivåer i
samhället. Inomhusmiljön i Sverige är överlag god.
De observerade brister som är kopplade till byggna-
ders utformning och placering avser framför allt
ventilation, förhöjda fukthalter som kan ge upphov
till oönskade kemiska emissioner liksom problem med
mögel och andra mikroorganismer, samt radon. Till-
sammans med aktiv och passiv rökning är dessa
faktorer de som är särskilt angelägna att upp-
märksamma ur folkhälsosynpunkt, eftersom det finns
belägg för att de kan bidra till ohälsa. Vidare
pekas på att det finns ett tydligt samband mellan
människors användning av grönområden för rekreation
mer allmänt och tillgången till en grön omgivning i
det egna bostadsområdet. Studier visar att
människors vardagsmiljöer har stor betydelse för
stressnivåer och hälsa. Det har särskilt visat sig
att möjlighet till rekreation och återhämtning i
t.ex. natur- och grönområden, genom
kulturupplevelser eller skapande verksamhet påverkar
människors förmåga att återhämta sig från stress.
Regeringen anför också att det är särskilt viktigt
att barn och ungdomar inte utsätts för skadligt ljud
t.ex. vid diskotek- och konsertbesök. Tinnitus, vars
uppkomst kan ha samband med höga ljudnivåer, är ett
stort och växande problem. Problemet tycks även
debutera i allt yngre åldrar. Det finns i dag ett
regelverk men i de flesta kommuner når det inte sitt
syfte, nämligen att skydda människors hörsel och
hälsa. Riksdagen har beslutat om delmål för buller i
bostäder som innebär att antalet människor som
utsätts för buller över riktvärdena skall ha minskat
med 5 % fram till år 2010 jämfört med läget år 1998.
Regeringen har givit Socialstyrelsen i uppdrag att
se över regelverket för höga ljudnivåer.
I propositionen anförs att regeringen år 1999 tog
initiativ till ett handlingsprogram för ökad
trafiksäkerhet (prop. 1999/2000:1). Programmet anger
elva punkter för ökad trafiksäkerhet som skall
genomföras, bl.a. rörande säker cykeltrafik och
satsningar på de farligaste vägarna. En viktig del
av regeringens 11-punktsprogram är att alla parter
som kan påverka trafiksäkerheten tar sin del av
ansvaret för en ökad trafiksäkerhet. Regeringen
anser att arbetet med att minska antalet dödade och
skadade i trafikolyckor bör utgöra ett prioriterat
område i det samlade nationella folkhälsoarbetet.
Arbetet skall ta sin utgångspunkt i de av riksdagen
beslutade målen om trafikpolitiken från åren 1997
och 2001 samt regeringens handlingsprogram för en
ökad trafiksäkerhet. Dessutom anförs att
vägtrafikinspektionen inrättas den 1 januari 2003.
Vidare anförs i propositionen att riksdagen i juni
2002 beslutade om delmål för inomhusmiljön inom
miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (prop.
2001/02:128, bet. 2001/02:BoU14, rskr. 2001/02:291).
Delmålet skall vara uppnått till år 2020 och innebär
att byggnader och deras egenskaper inte skall
påverka hälsan negativt. I propositionen preciserar
regeringen hur delmålet skall nås avseende radon och
ventilation.

Motionerna

I motion So31 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs
tillkännagivande om trafiksäkerhetens betydelse för
folkhälsan (yrkande 4). Enligt motionärerna har
trafiksäkerhetens betydelse undervärderats när det
gäller folkhälsan.

I motion So28 av Ronny Olander och Siw Wittgren-Ahl
(båda s) begärs tillkännagivande om att i
propositionens avsnitt 5, målområde 5: Sunda och
säkra miljöer, bör ingå koloniernas betydelse för
målet om gröna och återhämtande miljöer på nära håll
(yrkande 2).

I motion MJ419 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs
tillkännagivande om att regeringen snarast följer
upp åtagandet om att utreda möjligheten att minska
hälsoeffekter genom förändringar av användningen och
sammansättningen av petroleumbaserade bränslen
(yrkande 1). Vidare begärs tillkännagivande om att
Socialstyrelsen bör få en aktiv roll i utredningen
som ser över hur minskade hälsoeffekter uppnås genom
förändringar av användningen och sammansättningen av
petroleumbaserade bränslen (yrkande 2). Motionärerna
anför att arbetet med att minska hälsoeffekterna
orsakade av petroleumbaserade drivmedel är ytterst
angeläget, särskilt mot bakgrund av de nya forsk-
ningsrön som visar att hälsoeffekterna är mer
omfattande än man tidigare antagit. Regeringen bör
därför snarast följa upp sitt åtagande om att
tillsätta en utredning som ser över frågan. I
motionen begärs även tillkännagivande om att en
nollvision bör upprättas för de miljörelaterade
negativa hälsoeffekterna för att tydliggöra det
direkta sambandet mellan vår livsstil och vår hälsa
(yrkande 14). Motionärerna anför att målet bör vara
att den mänskliga verksamhetens miljöpåverkan inte
skall drabba vare sig oss själva eller naturen.

I motion So206 av Viviann Gerdin (c) begärs
tillkännagivande om att det vid konserter och övriga
musikarrangemang alltid finns någon som är ansvarig
för ljudanläggningen (yrkande 1). Vidare begärs
tillkännagivande om att vitesföreläggande kan utgå
till de ansvariga som inte följer gällande bestäm-
melser angående ljudnivån (yrkande 2).

I motion So213 av Lennart Kollmats (fp) begärs
tillkännagivande om behovet av åtgärder för att
komma till rätta med de ökande problemen med
tinnitus (yrkande 1). Vidare begärs tillkännagivande
om att skärpa kraven för högsta tillåtna nivå för
buller (yrkande 2). Motionären anför att staten kan
lagstifta mot för hög ljudnivå.

I motion So219 av Barbro Feltzing och Helena Hillar
Rosenqvist (båda mp) begärs tillkännagivande om en
nationell lag med fastställda gränsvärden för
ljudnivåer i offentliga lokaler.

I motion So244 av Elizabeth Nyström ( m) begärs
tillkännagivande om gränsvärden för buller vid
evenemang.

I motion So264 av Sofia Larsen och Margareta Andersson (båda c)
begärs tillkännagivande om begränsningar av
ljudnivåer på konserter, diskotek m.m. (yrkande 1).
Vidare begärs tillkännagivande om ökade resurser för
att sprida kunskaper och öka informationen om hur
man förebygger och botar tinnitus (yrkande 2).

I motion So287 av Marie Engström (v) begärs
tillkännagivande om behov av åtgärder för
begränsning av skadliga ljudnivåer. Motionären anför
att de regler och rekommendationer som anger
tillåtna ljudnivåer måste kombineras med riktlinjer
för hur dessa skall efterlevas. Ansvaret måste
tydliggöras. Motionären pekar på att det inte finns
någon tydlig lagstiftning på området.

I motion So292 av Dan Kihlström (kd) begärs
tillkännagivande om en översyn av reglerna gällande
ljudnivån vid evenemang (yrkande 1). Motionären
anser att en översyn av de nu gällande gränsvärdena
för ljudnivåer bör göras, såväl gränsvärdena inomhus
som utomhus. Vidare begärs tillkännagivande om
förbättrad information om buller och om hörselskador
till följd av buller (yrkande 2).

I motion So432 av Sven Bergström och Birgitta Sellén
(båda c) begärs tillkännagivande om bekämpning av
ljudterrorn i samhället. Motionärerna anför att om
vi på allvar vill komma till rätta med ljudterrorn
måste regering, riksdag och kommuner driva på
utvecklingen, agera kraftfullt och snabbt.

I motion A318 av Annelie Enochson m.fl. (kd) yrkas
tillkännagivande om att stress bör behandlas ur ett
bredare perspektiv än bara relaterat till
arbetslivet (yrkande 1). Vidare begärs tillkänna-
givande om att stress bör uppmärksammas i
folkhälsoarbetet (yrkande 2).

I motion So382 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa
och Ronny Olander (båda s) yrkas tillkännagivande om
att verka för en EU-standard när det gäller
allergimärkning av hotell. Motionärerna pekar på att
det saknas en EU-standard, eller gemensam symbol och
märkning för allergisanering av fastigheter. Det
saknas även en specificering över vad begreppet
allergisanerade rum innebär.

Bakgrund och tidigare behandling

Utskottet behandlade motioner om skadliga ljudnivåer
senast i betänkande 2001/2002:SoU19 Folkhälsofrågor.
Utskottet anförde därvid följande i sin bedömning
(s. 24).

När det gäller skadliga ljudnivåer ser utskottet,
i likhet med motionärerna, med oro på
utvecklingen. Utskottet vidhåller att det är av
yttersta vikt att på samhällets alla nivåer
motverka hörselskador, t.ex. tinnitus, inte minst
hos barn och ungdomar som är en särskild
riskgrupp för sådana skador. Nationella
folkhälsokommittén (folkhälsomål 7) och Mil-
jömålskommittén har behandlat buller ur ett
folkhälsoperspektiv. Utskottet vill peka på att
flera initiativ tagits på nationell nivå för att
motverka olägenheter med för höga ljudnivåer i
inomhusmiljöer. Stora ansträngningar görs också
på lokal nivå för att komma till rätta med pro-
blemet. I några motioner framförs krav på
lagstiftning om högsta ljudnivå bl.a. i dessa
miljöer. Enligt utskottets mening torde dock i
nuläget en strikt tillämpning av miljöbalken och
de råd Socialstyrelsen publicerat på området samt
ett offensivt informations- och
uppföljningsarbete anses som tillräckliga medel
för kommunerna att kunna ingripa mot alltför höga
ljudnivåer i inomhusmiljöer. Utskottet utgår från
att Socialstyrelsen noga följer och utvärderar
det kommunala miljöskyddsarbetet på området. De
aktuella motionerna avstyrktes (res. dels v och
kd dels fp). Riksdagen följde utskottet (rskr.
2001/2002:308).

Regeringen har i augusti 2002 givit Socialstyrelsen
i uppdrag att utvärdera om regelverket kring höga
ljudnivåer ger avsedd effekt, inklusive eventuella
brister i regelverket. Uppdraget skall, efter att
visst anstånd erhållits, redovisas senast i början
av maj 2003. Av uppdraget framgår bl.a. att
Socialstyrelsens allmänna råd i dag innehåller
rekommendationer för maximala ljudnivåer vid
konserter och diskotek. Vidare framgår att särskild
vikt skall läggas vid att belysa om rekommendationer
för maximala ljudnivåer bör ändras till riktvärden,
i syfte att mer kraftfullt kunna motverka
ohälsoeffekter till följd av för höga ljudnivåer. I
uppdraget ingår även att hitta nya lösningar på
problemet med höga ljudnivåer samt att analysera
vilka faktorer som varit avgörande i de kommuner där
regelverket fungerar tillfredsställande.

Regeringen har i den av riksdagen godkända
proposition 2000/01:130 Svenska miljömål – delmål
och åtgärdsstrategier (bet. 2001/02:MJU3, rskr.
2001/02:36) anfört (s. 41 f.) att en stor andel av
de cancerframkallande ämnena som förekommer i
samhället finns i de petroleumbaserade bränslena.
Vidare har regeringen därvid anfört att regeringen i
proposition 2000/01:65 Kemikaliestrategi för Giftfri
miljö aviserat ett uppdrag åt Naturvårdsverket att
tillsammans med Kemikalieinspektionen och
Energimyndigheten utreda frågan om förändringar av
användningen och sammansättningen av petrole-
umbaserade bränslen i syfte att få fram underlag för
fortsatt agerande inom EU och nationellt.

Från Miljödepartementet har inhämtats att några
åtgärder för att igångsätta det utredningsuppdrag
som efterlyses i motion MJ419 (v) yrkandena 1 och 2
ännu inte har vidtagits. Då Europaparlamentets och
rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om
kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om
ändring av rådets direktiv 93/12/EEG (EGT nr L 350,
28.12.1998 s. 58, Celex 31998L0070) nyligen antagits
föreligger det dock nu förutsättningar att se över
miljöklassningssystemet för fordon. Det kan därför
finnas anledning att anta att en utredning rörande
frågan om förändringar av användningen och
sammansättningen av petroleumbaserade bränslen kan
komma att tillsättas under hösten 2003.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har redan inledningsvis ställt sig bakom
målområdet och noterar nu att detta omfattar
politikområdena miljöpolitik, storstadspolitik,
bostadspolitik, skydd och beredskap mot olyckor och
svåra påfrestningar, transportpolitik, trafikpolitik
och konsumentpolitik. Utskottet vill härvid betona
att arbetet på miljöområdet med miljökvalitetsmål
och dessas uppdelning i delmål har ett stort värde
för att uppnå en bättre folkhälsa.

I motion So31 (fp) yrkande 4 pekas på att
trafiksäkerhetens betydelse för folkhälsan har
undervärderats. Utskottet konstaterar dock att det
pågår ett omfattande arbete på området och att
dessutom en särskild myndighet, Vägtrafikin-
spektionen, nyligen har inrättats. Utskottet anser
mot denna bakgrund att motionsyrkandet får anses i
huvudsak tillgodosett.
Utskottet instämmer i att tillgång till
koloniträdgård kan ha positiva effekter på
folkhälsan. Något tillkännagivande i enlighet med
vad som anförs i motion So28 (s) yrkande 2 kan dock
inte komma i fråga. Motionsyrkandet avstyrks.
I motion MJ419 (v) yrkandena 1 och 2 begärs
tillkännagivanden om att åtgärder bör vidtas för att
utreda möjligheterna att minska hälsoeffekterna
relaterade till användningen och sammansättningen av
petroleumbaserade bränslen. Utskottet har erfarit
att det finns förutsättningar för att regeringen
torde kunna besluta det utredningsuppdrag som
motionärerna efterfrågar under hösten 2003.
Motionsyrkandena får härigenom anses i huvudsak
tillgodosedda och avstyrks därför.
Utskottet har förståelse för det i motion MJ419
(v) yrkande 14 framförda förslaget om en nollvision
för de miljörelaterade hälsoeffekterna, men anser
inte, mot bakgrund av det omfattande miljöarbete i
övrigt som pågår i samhället, att något
tillkännagivande från riksdagens sida behövs.
Motionsyrkandet avstyrks.
I ett stort antal motionsyrkanden som väckts under
den allmänna motionstiden 2002 framförs synpunkter
på hur man skall komma till rätta med skadliga
ljudnivåer vid olika evenemang. Utskottet, som ser
med oro på utvecklingen, vidhåller att det är av
yttersta vikt att på samhällets alla nivåer motverka
hörselskador, t.ex. tinnitus, inte minst hos barn
och ungdomar. Utskottet noterar därför med
tillfredsställelse att riksdagen har beslutat om
delmål för buller i bostäder och att regeringen har
givit Socialstyrelsen i uppdrag att utvärdera om
regelverket kring höga ljudnivåer ger avsedd effekt
och vilka brister som kan finnas däri. Uppdraget
kommer att redovisas inom en snar framtid och
utskottet utgår från att de aspekter som framförs i
motionerna So206 (c), So213 (fp), So219 (mp), So244
(m), So264 (c), So287 (v), So292 (kd) och So432 (c)
därvid, eller vid regeringens fortsatta beredning av
ärendet, kommer att belysas. Motionerna får därför
anses tillgodosedda.
I motion A318 (kd) yrkandena 1 och 2 efterfrågas
en bredare behandling av stress än bara som en
arbetslivsfråga samt att stress bör uppmärksammas i
folkhälsoarbetet. Utskottet som delar motionärernas
uppfattning konstaterar att regeringen i
propositionen pekar på att studier visar att
människors vardagsmiljöer har stor betydelse för
stressnivåer och hälsa samt att möjlighet till
rekreation och återhämtning i t.ex. natur- och
grönområden, genom kulturupplevelser eller skapande
verksamhet påverkar människors förmåga att återhämta
sig från stress. Utskottet anser att problemet med
stress redan i dag får sägas behandlas ur ett brett
perspektiv och även betraktas som en folkhälsofråga.
Något initiativ från riksdagens sida behövs inte.
Motionsyrkandena avstyrks.
Utskottet delar även motionärernas synpunkt i
motion So382 (s) att en EU-standard när det gäller
allergimärkning av hotell vore värdefull. Något
tillkännagivande härom till regeringen är dock inte
erforderligt varför motionen avstyrks.

Målområde 6: En mer hälsofrämjande
hälso- och sjukvård

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner gällande god
vård i tid, företagshälsovård och en
förstärkt primärvård. Riksdagen bör också
avslå en motion om apoteksverksamhet och
hälsoupplysning. Utskottet delar inte mo-
tionärernas uppfattning att detaljhandeln med
läkemedel bör konkurrensutsättas.
Jämför reservationerna 15 (m) och 16 (fp och
c).

Propositionen

Enligt propositionen har hälso- och sjukvården stor
betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen
genom sin specifika kompetens, sin auktoritet, breda
kunskap och stora kontaktyta gentemot befolkningen.
En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård skall
därför utgöra ett målområde.

Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
perspektiv skall genomsyra hela hälso- och
sjukvården och vara en självklar del i all vård och
behandling. I det hälsofrämjande arbetet har
primärvården en viktig roll.
I Sverige finns en lång tradition av förebyggande
arbete inom mödra- och barnhälsovård,
ungdomsmottagningar och skol- och företagshälsovård.
De preventiva insatserna har kommit att bli en
viktig del av välfärdsstatens arbete för att skydda
sårbara grupper, främst under uppväxten och i
arbetslivet. Vissa hälsoundersökningar, som riktas
till väl definierade målgrupper, har även visat sig
vara framgångsrika. Med anledning av de goda
erfarenheterna är det därför angeläget att dessa
verksamheter särskilt bevakas så att utvecklingen av
deras innehåll och omfattning följs upp.
Ett sätt att arbeta mer hälsoorienterat och med
ett helhetsperspektiv på hälsa är att utforma s.k.
hälsobokslut som syftar till att följa upp hur
resurser och insatser inom hälso- och sjukvården
bidrar till hälsoutvecklingen. Ytterligare ett sätt
är att skapa en hälsobudget som utgår från
människors hälsa. Hälsobudgeten kan ge en samlad
utgångspunkt för landstingets/regionens uppdrag
genom att betrakta hälsa och sjukdom i ett
sammanhang och att i ökad utsträckning fokusera på
hälsa och hälsorelaterad livskvalitet snarare än
sjukdom och nedsatt organfunktion som mål för
verksamheten. Dessutom kan hälso- och sjukvården som
arbetsgivare främja en positiv hälsoutveckling hos
den egna personalen.
Regeringen bedömer (s. 96) att samhället har ett
ansvar för att tillhandahålla viktig och
producentobunden hälsoinformation till befolkningen.
Ansvaret för hälsoinformation åvilar alla berörda
sektorsmyndigheter och bör ges hög prioritet.
Apoteket AB bör även fortsättningsvis ha möjlighet
att lämna obunden, saklig och lätt tillgänglig
hälsoinformation till sina kunder.

Motionerna

I motion So29 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)
begärs tillkännagivande om god vård i tid (yrkande
4). Motionärerna anför att den svenska sjukvården
inte längre klarar av sin mest elementära uppgift,
att ge människor vård i tid. Om framtidens
möjligheter på sjukvårdsområdet skall kunna tas till
vara, ställer det krav på de politiker som styr
sjukvården. Det kräver, enligt motionärerna, bl.a.
en insikt om att dagens modell med finansiering och
produktion genom landsting inte utnyttjar
vårdresurserna effektivt. Motionärerna vill ha en
gemensamt finansierad hälsoförsäkring, en
vårdgaranti och ökat utrymme för mångfald med bl.a.
privata alternativ. Motionärerna begär också
tillkännagivande om företagshälsovården (yrkande 5).
Motionärerna anser att företagshälsovården bör få
tillbaka en del av sina tidigare uppgifter. Detta
skulle kunna innebära en effektivisering av arbets-
givarnas arbetsmiljöarbete. Med en utbyggd före-
tagshälsovård skulle även en rad positiva effekter
uppkomma, vårdcentralerna t.ex. skulle avlastas. I
motionen begärs även tillkännagivande om en
förstärkt primärvård (yrkande 6). Motionärerna anför
att det är viktigt av flera skäl att primärvården
fungerar bra. Primärvården kan både avlasta och
hjälpa patienter att hitta rätt inom övriga delar av
sjukvården, om den är lättillgänglig utan köer och
ger vård av hög kvalitet. Primärvården har också de
bästa förutsättningarna att erbjuda kontinuitet i
läkarkontakterna, att arbeta förebyggande samt att
se patienterna ur ett helhetsperspektiv, anförs det.
Enligt motionärerna har vi inte en sådan primärvård
i dag. Problemen gäller bristande tillgänglighet,
svårighet att rekrytera personal och svårigheter att
ta emot och med god kvalitet behandla de patienter
som överförs från sjukhus och
specialistmottagningar.

I motion So31 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs
tillkännagivande om apoteksverksamhet och
hälsoupplysning (yrkande 8) Enligt motionärerna är
apoteken en viktig kanal för hälsoupplysning, och
deras betydelse kan vara särskilt stor genom att de
har så många kunder och så stora kontaktytor, sam-
tidigt som de representerar ett vetenskapligt
förhållningssätt. Vidare anför motionärerna att
apotekens roll i hälsoupplysningen inte förutsätter
att man bevarar den nuvarande monopolställningen för
det statsägda apoteksföretaget.

Tidigare behandling

Arbetsmarknadsutskottet behandlade i det av
riksdagen godkända betänkande 2001/02:AU4 Arbetsliv
en motion liknande den nu aktuella So29 (m) yrkande
5 rörande företagshälsovården. Utskottet anförde i
sin bedömning följande (s. 28 f.).

Till skillnad från Moderaterna anser utskottet
inte att en återgång till vad som gällde tidigare
är önskvärd. Utskottet anser fortfarande att
företagshälsovårdens huvuduppgift bör vara
förebyggande arbetsmiljöarbete och
arbetslivsinriktad rehabilitering. Det bör dock
påpekas att offentligt finansierad sjukvård även
i fortsättningen kan bedrivas under förutsättning
att vårdavtal träffas mellan
företagshälsovårdsenheten och sjukvårdshu-
vudmannen.

Motionen avstyrktes. Mot utskottets beslut
reserverade sig moderaterna. Riksdagen följde
utskottet (prot. 2001/02:91 och 93).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har redan inledningsvis ställt sig bakom
målområdet och noterar nu att detta omfattar
politikområdet hälso- och sjukvårdspolitik.

I motion So29 (m) yrkande 4 begärs
tillkännagivande om god vård i tid. Utskottet har
vid ett flertal tillfällen, senast i betänkande
2001/02:SoU13, vartill hänvisas (s. 16 ff.),
behandlat motionsyrkanden rörande bl.a. hälso- och
sjukvårdens finansiering, införandet av vårdgaranti
samt värdet av mångfald bland vårdgivarna. Utskottet
vidhåller sitt ställningstagande som det redovisas i
ovan nämnda betänkande och anser att motionsyrkandet
bör avslås.
Socialutskottet har ingen annan uppfattning än
arbetsmarknadsutskottet och delar således inte
motionärernas uppfattning beträffande motion So29
(m) yrkande 5 att företagshälsovården bör ges
möjlighet att även bedriva traditionell sjukvård.
Yrkandet avstyrks.
I motion So29 (m) yrkande 6 efterfrågas en
förstärkt primärvård. Utskottet vidhåller sitt
senaste ställningstagande, såsom det redovisas i det
ovan nämnda betänkande 2001/02:SoU13, och avstyrker
motionsyrkandet.
Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning i
motion So31 (fp) yrkande 8 att apoteken är en viktig
kanal för hälsoupplysning. Utskottet anser det
således mycket angeläget att Apoteket AB även
fortsättningsvis medges möjlighet att lämna obunden,
saklig och lätt tillgänglig hälsoinformation.
Utskottet vidhåller dock att det inte finns skäl att
förändra läkemedelsdistributionen genom att
konkurrensutsätta detaljhandeln med läkemedel. Mo-
tionsyrkandet avstyrks.

Målområde 7: Gott skydd mot
smittspridning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om en
utredning om kostnadsfri vaccinering mot
kommande influensaepidemier. Utskottet delar
inte motionärernas uppfattning om behovet av
en sådan utredning.
Jämför reservation 17 (v).

Propositionen

Enligt propositionen måste samhällets skydd mot
smittsamma sjukdomar bibehålla en hög nivå för att
inte de framsteg som gjorts i fråga om att minska
förekomsten av smittsamma sjukdomar skall gå för-
lorade. Insatser för att förebygga smittspridning är
en del av folkhälsoarbetet och därmed viktiga för
att det skall gå att nå det övergripande
folkhälsomålet. Gott skydd mot smittspridning skall
därför utgöra ett särskilt målområde.

I propositionen anförs att det i nuvarande
smittskyddslag saknas mål för samhällets insatser
mot smittspridning. En översyn av skyddet mot smitt-
spridning har genomförts av Smittskyddskommittén
(dir. 1996:68). I kommitténs slutbetänkande
Smittskydd, samhälle och individ (SOU 1999:51)
lämnas förslag till en ny smittskyddslag. I syfte
att ytterligare förbättra smittskyddet i landet
avser regeringen att utarbeta en proposition med
förslag till ny smittskyddslag. Regeringen kommer i
detta sammanhang att ta ställning till vilket mål
som bör gälla för samhällets smittskydd samt hur
ansvaret för den nationella uppföljningen av
insatser för att förhindra smittspridning bör
utformas.

Motionen

I motion So412 av Ingrid Burman m.fl. (v) begärs
tillkännagivande om att regeringen bör tillsätta en
utredning om frågan om en mer landsomfattande
generell och, för den enskilde, kostnadsfri
vaccinering mot kommande influensaepidemier. Enligt
motionärerna skall en mer generell och kostnadsfri
vaccinering mot väntade influensaepidemier införas,
eftersom det visat sig medföra inte bara en
besparing för sjukvården, utan också en klart
förbättrad hälsa för den enskilde. Huruvida den
skall vara begränsad till pensionärer och
riskgrupper får utredningen utvisa.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har redan inledningsvis ställt sig bakom
målområdet och noterar nu att detta omfattar
politikområdena ungdomspolitik, integrationspolitik,
hälso- och sjukvårdspolitik, folkhälsopolitik,
djurpolitik, livsmedelspolitik samt miljöpolitik.

Utskottet anser inte att en sådan utredning är
erforderlig som efterlyses i motion So412 (v).
Motionen avstyrks.

Målområde 8: Trygg och säker
sexualitet och en god reproduktiv
hälsa

Utskottets förslag i korthet

Motionsyrkanden om förtydliganden av målen
för skolornas sex- och samlev-
nadsundervisning, sexualpolitiska mål, unga
invandrarkvinnors sexualitet samt
abortförebyggande arbete bör avslås i den mån
de inte är tillgodosedda.
Jämför reservationerna 18 (fp och c) och 19
(m och fp).

Propositionen

I propositionen anförs att Sverige har en lång
tradition när det gäller upplysningsarbete kring
frågor relaterade till sexualitet och samlevnad. Att
främja en trygg och säker sexualitet och en god
reproduktiv hälsa i befolkningen har utgjort en
hörnsten i det folkhälsopolitiska arbetet.

Vidare anför regeringen att en trygg sexualitet,
fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld,
är hälsosam. Synen på sexualiteten i samhället som
helhet är därför viktig. Den bestämmer t.ex. om
människor som är homo- eller bisexuella utsätts för
fördomar och diskriminering – och med ohälsa som
följd. Den är också väsentlig för kvinnors hälsa. En
förnedrande syn på kvinnors sexualitet leder till
sexuellt tvång och våld och därmed ohälsa.
Enligt propositionen är vidare möjligheten till
trygg och säker sexualitet grundläggande för
individens upplevelse av hälsa och välbefinnande och
samhället måste värna om de framsteg som gjorts inom
områden som sex- och samlevnadsundervisning,
familjeplanering och mödrahälsovård. Trygg och säker
sexualitet och en god reproduktiv hälsa skall därför
utgöra ett målområde.
I propositionen anförs att den svenska
abortpolitiken har till uppgift dels att förebygga
oönskade graviditeter och därigenom verka för en
minskning av antalet aborter, dels att säkra varje
abortsökande kvinnas rätt till en medicinskt säker
abort och ett psykosocialt gott omhändertagande.
Utvärderingar visar att gällande abortlagstiftning
har fungerat väl och haft betydelse för kvinnors
hälsa.
De flesta aborter genomförs bland kvinnor mellan
20 och 30 år. Abortfrekvensen är högst bland dem som
bor i socioekonomiskt svaga områden och det finns
även stora regionala skillnader. Utlandsfödda
kvinnor är överrepresenterade i abortstatistiken.
Ett förslag till handlingsplan i syfte att förebygga
oönskade graviditeter bereds för närvarande inom
Regeringskansliet.
Vidare anför regeringen att barn och ungdomar har
rätt till en saklig sexualkunskap. En bra sex- och
samlevnadsundervisning kan spela en nyckelroll för
ungas utveckling och är särskilt viktig för dem vars
hälsa riskerar att utvecklas ogynnsamt. De
viktigaste kanalerna är sex- och samlevnadsunder-
visningen i grund- och gymnasieskolan och
rådgivning/individuella samtal om sexuellt
relaterade frågor på ungdomsmottagningarna. För att
svara mot flickors och pojkars olika behov och
förutsättningar måste sex- och samlev-
nadsundervisningen innehålla ett köns- och
genusperspektiv så att flickors och pojkars
respektive situation inom området sexualitet och
prevention synliggörs. Vidare skall undervisningen
förmedla en öppen syn på människors sexuella
läggning och kunna bemöta hetero-, homo-, bi- och
transsexuella ungdomars frågor och funderingar.
Allas sexualitet skall speglas i undervisningen.
Undervisningen skall också ta hänsyn till barns och
ungdomars skilda förutsättningar och villkor utifrån
etnisk, kulturell och religiös tillhörighet
och/eller eventuell funktionsnedsättning.
Rådgivning om preventivmedel och om hur man
förebygger sexuellt överförda sjukdomar bör vara
lättillgänglig och rikta sig till både kvinnor och
män och pojkar och flickor. För att kunna möta
behovet av individuell rådgivning och information
krävs en god skolhälsovård/elevvård och väl
fungerande ungdomsmottagningar. Detta räcker
emellertid inte för att tillgodose behovet hos
gruppen unga vuxna där såväl förekomsten av sexuellt
överförbara sjukdomar som av oönskade graviditeter
är som störst. Vidare behöver pojkars situation
uppmärksammas mera bl.a. via ungdomsmottagningarna,
och det finns ett behov av ökad kunskap om samband
mellan risktagande levnadsvanor och att ha medverkat
till en oönskad graviditet. Män och kvinnor med
invandrarbakgrund är en förhållandevis osynlig
målgrupp inom området sexualitet och prevention. Det
saknas t.ex. kunskap om vilka åtgärder som är
effektiva för att förebygga oönskade graviditeter.
Det är särskilt viktigt att uppmärksamma behovet av
sex- och samlevnadsundervisning.

Motionerna

I motion So32 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs
tillkännagivande om förtydligande av målen för
skolornas sex- och samlevnadsundervisning (yrkande
11). Enligt motionärerna varierar kvaliteten
kraftigt på sex- och samlevnadsundervisningen mellan
olika skolor. Målformuleringen i läropla-
nen/kursplanen måste förtydligas för att säkerställa
en godtagbar sex- och samlevnadsundervisning i alla
skolor.

I motion So24 av Marietta de Pourbaix-Lundin och
Inger René (båda m) begärs tillkännagivande om vad i
motionen anförs om målet för folkhälsan och
invandrares villkor. Motionärerna pekar på att i
dagens Sverige saknar många unga flickor och kvinnor
rätten att fritt få förfoga över sin sexualitet.

I motion So448 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs
tillkännagivande om att utveckla nationella
sexualpolitiska mål (yrkande 6). Ett
jämställdhetsarbete och ett framgångsrikt
folkhälsoarbete kan aldrig bli framgångsrikt om inte
också sexualpolitiken involveras. Motionärerna anser
att det bör tillsättas en utredning med syfte att
utveckla nationella sexualpolitiska mål med folkhäl-
soinriktning för att skapa en sexualitet på lika
villkor mellan kvinnor och män, heterosexuella, bi-
och homo- samt transsexuella.

I motion So456 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begärs
tillkännagivande om en nationell nollvision vad
gäller tonårsaborter (yrkande 1). Motionärerna anför
att Folkhälsoinstitutet bör ges i uppdrag att, med
den handlingsplan för prevention av oönskade
graviditeter som det tagit fram som grund, leda
arbetet med att utveckla en nationell nollvision för
tonårsaborter.

I motion So426 av Mikael Oscarsson och Annelie Enochson (båda
kd) begärs tillkännagivande om en utredning kring
oönskade graviditeter bland unga och hur dessa kan
förebyggas. Motionärerna anför att eftersom svensk
forskning. på området är så gott som obefintlig
finns det mycket lite vägledning för ansvariga
instanser som försöker bidra till att minska antalet
oönskade graviditeter. Till exempel finns det ingen
samlad bild av vilken roll ungdomsmot-
tagningar och sex- och samlevnadsundervisningen i
skolan spelar.

Tidigare behandling

Utbildningsutskottet behandlade i det av riksdagen
godkända betänkandet 2001/02:UbU10 Skolan, m.m.
motioner rörande skolans ansvar för sex- och
samlevnadsundervisning. Utskottet, som föreslog att
riksdagen skulle avslå motionsyrkandena, anförde i
sin bedömning bl.a. följande (s. 51 f.).

Utskottet vill peka på att kursplanerna för
grundskolans alla ämnen har reviderats med
tillämpning från höstterminen 2000. I de
samhällsorienterande ämnena markeras tydligt att
tid skall avsättas för att diskutera och
reflektera över begrepp som identitet,
sexualitet, kärlek och jämställdhet. Där betonas
vikten av att tala om värdefrågor i samband med
undervisning om samlevnad och relationer,
människosyn och språkbruk. Även i kursplanen för
de naturorienterande ämnena finns vissa inslag
som gäller sex och samlevnad. I nuvarande
kursplan ses homosexualitet som en av flera
samlevnadsformer som också har sociala och
kulturella aspekter. Utskottet vill också peka på
det arbete som genomförts inom Värde-
grundsprojektet (jfr avsnittet Värdegrunden
ovan). I projektets slutbok Värdegrundsboken – om
samtal för demokrati i skolan finns avsnitt om
sex- och samlevnadsundervisningen i relation till
de grundläggande demokratiska värdena. Boken har
spritts till skolorna. Skolverket har också
utarbetat referensmaterial som kan användas i
sex- och samlevnadsundervisningen.

Aktuella motioner avstyrktes. Riksdagen följde
utskottet (prot. 2001/02:93 och 97). (ej res.)

Utskottets ställningstagande

Utskottet har redan inledningsvis ställt sig bakom
målområdet och noterar nu att detta omfattar
politikområdena ungdomspolitik, utbildningspolitik,
folkhälsopolitik, hälso- och sjukvårdspolitik,
integrationspolitik, jämställdhetspolitik,
handikappolitik, äldrepolitik och kriminalpolitik.

Som framgår av vad utbildningsutskottet tidigare
anfört när det gäller sex- och
samlevnadsundervisning, så har kursplanerna i alla
ämnen reviderats ganska nyligen. Socialutskottet
anser härigenom och mot bakgrund av vad regeringen
anför om vikten av sex- och samlevnadsundervisningen
i grund- och gymnasieskolan att de synpunkter som
framförs i motion So32 (c) yrkande 11 får anses i
huvudsak tillgodosedda.
Utskottet anser i likhet med regeringen att det är
väsentligt att sex- och samlevnadsundervisningen tar
hänsyn till barns och ungdomars skilda förut-
sättningar utifrån bl.a. etnisk, kulturell och
religiös tillhörighet. Om så sker torde, åtminstone
på sikt, förutsättningarna för unga invandrarflickor
att fritt få förfoga över sin sexualitet förbättras.
Härvid vill utskottet även peka på
ungdomsmottagningarnas viktiga roll. Motion So24 (m)
får med det anförda anses åtminstone delvis
tillgodosedd.
Genom här aktuellt målområdes innehåll får enligt
utskottets mening sexualpolitiken anses vara
involverad i samhällets jämställdhetsarbete. Motion
So448 (v) yrkande 6 får därför anses vara
tillgodosedd. Motionsyrkandet avstyrks.
I två motioner framförs synpunkter rörande det
abortförebyggande arbetet. Som anförs i
propositionen bereds för närvarande ett förslag till
handlingsplan att förebygga oönskade graviditeter i
Regeringskansliet. Något initiativ från riksdagens
sida är därför inte påkallat. Motionerna So426 (kd)
och So456 (kd) yrkande 1 avstyrks.

Målområde 9: Ökad fysisk aktivitet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör, främst med hänvisning till
pågående arbeten på området, avslå
motionsyrkanden rörande fysisk aktivitet och
hälsa.
Jämför reservationerna 20 (m) och 21 (c).

Propositionen

Enligt propositionen är fysisk aktivitet en
förutsättning för en god hälsoutveckling. Ökad
fysisk aktivitet skall därför utgöra ett särskilt
målområde. Målet för de samlade insatserna inom
detta område skall vara att samhället utformas så
att det ger förutsättningar för en ökad fysisk
aktivitet hos hela befolkningen. Detta skall främst
ske genom insatser som stimulerar till

· mer fysisk aktivitet i förskola, skola och i
anslutning till arbetet,
·
· mer fysisk aktivitet under fritiden,
·
· att äldre, långtidssjukskrivna och
funktionshindrade aktivt erbjuds möjligheter till
motion eller träning på sina egna villkor.
·
Regeringen anför att skolan är den arena där alla
barn och ungdomar kommer i kontakt med motion och
idrott. Skolan har därför en central betydelse för
att skapa ett livslångt intresse hos unga människor
för motion, idrott och naturupplevelser.
Politikområdet utbildningspolitik berör fysisk
aktivitet främst genom ämnet idrott och hälsa. Inom
ämnet idrott och hälsa är målet att skapa och
utveckla nya arbetsformer och stödjande miljöer som
främjar fysisk aktivitet i det långsiktiga lärandet
utifrån barns och ungdomars villkor. Det är av stor
vikt att skolans insatser för att främja fysisk
aktivitet och idrott bottnar i både flickors och
pojkars behov och förutsättningar. Särskild
uppmärksamhet bör ägnas de barn och ungdomar, t.ex.
flickor och pojkar med invandrarbakgrund, som har
begränsade möjligheter till kontakt med natur och
miljö.

Motionerna

I motion So29 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)
begärs tillkännagivande om fysisk hälsa och
aktivitet (yrkande 7). Enligt motionärerna bör ämnet
idrott och hälsa ges ett större utrymme i skolan.
Detta är inte minst viktigt eftersom antalet
friluftsdagar har minskat i skolorna och
möjligheterna till fysiska fritidsaktiviteter därmed
minskats. Motionärerna anför att det framför allt är
viktigt att de elever som inte idrottar på fritiden
får fysisk aktivitet och idrott i skolan. Det ger
dem goda vanor och ökar deras möjlighet att leva ett
sunt liv.

I motion So32 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs
tillkännagivande om ökat utrymme för ungdomars egna
önskemål om skolidrottens inriktning (yrkande 10).
Enligt motionärerna grundläggs mycket av
livsstilsmönstren i barn- och ungdomsåren, varför
det är viktigt att skolidrotten tillförsäkras en
starkare ställning. Samtidigt hör idrottslektioner
och aktiviteter till de situationer i skolan där
risken för mobbning och trakasserier är stor. För
att barn och ungdomar skall få positiva erfarenheter
av idrott är det, enligt motionärerna, viktigt att
öka medvetenheten om detta faktum.

I motion Kr368 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd)
begärs tillkännagivande om idrottsrörelsen och
folkhälsan (yrkande 8). Motionärerna pekar på att
alla i dag är överens om att idrotten har stor
betydelse för det allmänna folkhälsoarbetet. Ändå
kvarstår faktumet att den svenska befolkningen och
inte minst barn och ungdomar ökar i vikt, till följd
av alltmer stillasittande. Motionärerna anför att en
allvarlig ansträngning bör göras för att ta fram
förslag till hur vi på bästa sätt kan ta ett samlat
grepp om folkhälsofrågorna. Därvid bör idrottsrö-
relsen engageras.

I motion So28 av Ronny Olander och Siw Wittgren-Ahl
(båda s) begärs tillkännagivande om att under
propositionens avsnitt 5, målområde 9: Ökad fysisk
aktivitet, även trädgårdsodling bör finnas med bland
de uppräknade fysiska aktiviteterna på
allemansrättslig grund (yrkande 3).

Tidigare behandling

Utbildningsutskottet behandlade i det av riksdagen
godkända betänkandet 20001/02:UbU10 Skolan, m.m.
motioner rörande antalet idrottstimmar i skolan.
Utskottet anförde i sin bedömning följande (s. 41
f.).

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det
är angeläget att uppmärksamma barns och ungdomars
hälsomässiga utveckling i såväl fysisk som
psykisk mening och att skolan här har en viktig
uppgift. Skolan kan dock inte inom ramen för
skolans vardag ensam tillgodose elevernas fulla
behov i dessa avseenden men har likväl ett ansvar
för att förebygga ohälsa. Detta kan bland annat
ske genom att skapa en så god arbetsmiljö som
möjligt i skolan samt att kontinuerligt arbeta
med folkhälsofrågor. Ämnet idrott och hälsa har
här en given uppgift men friskvårdande inslag kan
med fördel även innefattas i andra moment under
skoldagen, t.ex. i form av fysiska aktiviteter
kopplade till annan undervisning.

Ämnet idrott och hälsa har i grundskolans timplan
ökat från 460 till 500 timmar fr.o.m. läsåret
1998/99. Samtidigt med detta utökades det lokala
utrymmet för skolans val från 410 timmar till 600
timmar. I grundskolans timplan finns utöver detta
382 timmar avsatta för elevens eget val. Dessa
timmar kan bl.a. användas för ämnet idrott och
hälsa. Inom ramen för skolans vardag finns det
alltså stora möjligheter att utöka den tid som
erbjuds eleverna att delta i fysiska aktiviteter,
friskvård eller andra hälsobefrämjande inslag.
Utskottet vill också i detta sammanhang erinra om
den försöksverksamhet med att avskaffa timplanen
som pågår och som öppnar för en mera flexibel
organisation i syfte att göra det lättare att nå
kursplanernas mål. I kursplanen för ämnet idrott
och hälsa sägs bl.a. att eleverna i slutet av det
nionde året skall förstå sambandet mellan mat,
motion och hälsa och kunna tillämpa kunskaper i
ergonomi i vardagliga sammanhang. Ämnet syftar
till att utveckla elevernas fysiska, psykiska och
sociala förmåga samt att ge kunskaper om den egna
livsstilens betydelse.
Utskottet anordnade våren 2000 en öppen
utfrågning i vilken undervisningen i idrott och
hälsa ingick som en viktig del.
Utskottet har behandlat yrkanden som avser ämnet
idrott och hälsa senast i betänkandet
2000/01:UbU13. I betänkandet anfördes bl.a.
följande: Såväl föräldrar som skola har en viktig
roll som främjare av en god livsstil och ett
långtgående ansvar vad gäller att motverka fysisk
inaktivitet och en osund kosthållning hos barnen
respektive eleverna. Detta gäller inte minst i
förhållande till de elever som inte ägnar sig åt
fritidsverksamheter med idrottsliga inslag.
Utskottet konstaterade också att barns och ung-
domars rörelsebehov är större än vad som normalt
kan tillgodoses inom ramen för skolans
verksamhet. Bland annat därför bör skolan
uppmuntra elevernas fysiska aktivitet på fritiden
genom t.ex. samarbete med föreningslivet.
Utskottet har ingen annan uppfattning nu.

Aktuella motioner avstyrktes. Riksdagen följde
utskottet (prot. 2001/02:93 och 97). (ej res.)

Utbildningsministern har i ett pressmeddelande den 1
februari 2003 presenterar en rad åtgärder som
sammantaget skall leda till daglig fysisk aktivitet
för alla barn. I meddelandet anförs bl.a. följande.

Barn och unga behöver röra sig mer. Detta är en
uppgift som angår hela samhället. Men skolan har
en central roll i detta eftersom barn och unga
tillbringar en så stor del av sin tid i skolan
och skolan också är en plats där alla kan nås.

I pressmeddelandet redovisas vidare ett paket som
består av följande fyra delar:

1. Daglig fysisk aktivitet för alla barn skrivs
in i läroplanen. För att betona skolans ansvar
att erbjuda daglig fysisk aktivitet inom ramen
för skoldagen kommer regeringen att införa ett
tillägg i läroplanerna. Det bör vara upp till
varje skola att själv, utifrån lokala
förutsättningar, hitta former för hur elever kan
erbjudas någon form av fysisk aktivitet. Detta
kan givetvis ske inom ramen för ämnet Idrott och
hälsa men även inom andra ämnen.

2. Uppdrag till Skolverket att följa upp
ändringen i läroplanen.

Skolverket och den nya myndigheten för
skolutveckling kommer att få i uppdrag att nära
följa hur skolorna arbetar med att förverkliga de
nya skrivningarna i läroplanerna om regelbunden
fysisk aktivitet. Myndigheten ska också
regelbundet återkomma till regeringen med en
redovisning i vilken utsträckning skolorna
lyckats förverkliga målet om 30 minuters fysisk
aktivitet om dagen.

3. Regeringen inrättar ett nationellt
resurscentrum för idrott och hälsa vid Örebro
universitet.

Skolorna behöver stöd och idéer för hur de ska
arbeta med att stimulera till ökad fysisk
aktivitet. Regeringen kommer därför att inrätta
ett nationellt resurscentrum för idrott och hälsa
i skolan.
4. Regeringens handslag med idrottsrörelsen –
idrottsmiljarden.
För att nå målet om mer fysisk aktivitet i skolan
och även få fler barn än de redan idrottsaktiva
att röra på sig, behöver samarbetet mellan skolor
och lokala idrottsföreningar utvecklas. Ett
utvecklat samarbete mellan idrottsrörelsen och
skolan är ett viktigt område som lyfts fram i
regeringens ”handslag med idrottsrörelsen”. Detta
handslag bygger på att idrottsrörelsen tillförs
sammanlagt en miljard kronor under mandatperioden
från överskottet i AB Svenska Spel under
förutsättning att idrottsrörelsen tar på sig att
bl.a. intensifiera samarbetet med skolorna.
Bidragets närmare användning diskuteras just nu i
dialog mellan regeringen och idrottsrörelsen.
Regeringen har bett idrottsrörelsen själv att
återkomma med ett förslag till handlingsplan för
hur medlen ska användas och hur samverkan med
skolan ska utformas.

Regeringen har i augusti 2002 givit Statens
folkhälsoinstitut i uppdrag att följa upp kampanjen
Sätt Sverige i rörelse från 2001. Institutet skall
med utgångspunkt från erfarenheterna av detta
projekt formulera ett förslag till en nationella
strategi för ökad fysisk aktivitet. Uppdraget skall
redovisas senast den 31 december 2004.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har redan inledningsvis ställt sig bakom
målområdet och noterar nu att detta omfattar
politikområdena folkhälsopolitik, folkrörel-
sepolitik, idrottspolitik, utbildningspolitik
miljöpolitik, transportpolitik, bostadspolitik,
storstadspolitik, äldrepolitik, och handikappolitik.

Utskottet delar regeringens uppfattning att fysisk
aktivitet är en förutsättning för en god
hälsoutveckling. Utskottet noterar också med
tillfredsställelse att de samlade insatserna inom
målområdet inriktar sig på hela befolkningen. Även
då så är fallet vill utskottet särskilt framhålla
vikten av att fysisk aktivitet blir något positivt
och regelbundet förekommande bland barn och ung-
domar. Detta eftersom grundläggande av goda vanor i
tidiga år torde ha en mycket positiv inverkan på en
persons framtida hälsotillstånd. Utskottet kon-
staterar sammanfattningsvis att ett omfattande
arbete pågår på området och anser mot denna bakgrund
att motionerna So29 (m) yrkande 7 och So32 (c)
yrkande 10 och Kr 368 (kd) yrkande 8 får anses i
huvudsak tillgodosedda.
Utskottet ifrågasätter inte att trädgårdsodling
kan ha positiva effekter på folkhälsan. Motion So28
yrkande 3 föranleder dock inget tillkännagivande.
Motionsyrkandet avstyrks.

Målområde 10: Goda matvanor och
säkra livsmedel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör, främst med hänvisning till
arbetet inom ramen för här aktuellt
målområde, avslå motionsyrkanden rörande
kostens betydelse för hälsan.
Jämför reservationerna 22 (m) och 23 (c).

Propositionen

Enligt propositionen är goda matvanor och säkra
livsmedel förutsättningar för en god hälsoutveckling
hos befolkningen. Goda matvanor och säkra livsmedel
skall därför utgöra ett särskilt målområde.

Regeringen anför att den ökade förekomsten av
övervikt och fetma i befolkningen i väsentlig grad
kan förklaras av ändrade matvanor och fysisk
inaktivitet. Fetma och övervikt är ett snabbt ökande
hälsoproblem. I Sverige har antalet personer med
fetma nästan fördubblats under de senaste 20 åren
och omfattar nu omkring 500 000 människor eller 8 %
av den vuxna befolkningen och 4 % av barn och
ungdomar. Den ökade förekomsten av fetma gäller både
kvinnor och män i alla åldersgrupper. Fetma,
särskilt om den är lokaliserad till buken, medför en
ökad risk för en lång rad allvarliga sjukdomar såsom
diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och ledsjukdomar samt
vissa cancerformer. Mot bakgrund av att människors
matvanor påverkas av så många olika faktorer och
aktörer och mot bakgrund av att förbättrade matvanor
i befolkningen är en förutsättning för en god hälsa
anser regeringen att ett mål för samhällsinsatser
när det gäller matvanor bör fastställas. Regeringen
avser att återkomma med förslag på hur ett sådant
mål bör lyda. Den nationella handlingsplanen för
nutrition bör användas som grund för det fortsatta
arbetet med goda matvanor.

Motionerna

I motion So29 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)
begärs tillkännagivande om kunskap om mat och dess
betydelse för hälsan (yrkande 8). Motionärerna pekar
på att totalt 2,5 miljoner svenskar är överviktiga
och att förekomsten av övervikt ökar. Kunskap om
mat och dess betydelse är oerhört viktig, inte bara
på dagis, i personalmatsalar och hos
äldreomsorgspersonalen, anförs det. Enligt
motionärerna är det en kunskap och ett
förhållningssätt som var och en måste ha med sig ut
i livet.

I motion So25 av Inger René och Hillevi Engström (båda m)
begärs tillkännagivande om målet för folkhälsan och
utbildningen i grundskolan och gymnasieskolan
(yrkande 1). Motionärerna pekar på att inte bara
motion utan även vad vi äter har ett ovedersägligt
samband med vår totala hälsa. Enligt motionärerna
behöver ämnet Hem- och konsumentkunskap utökas.
Dessutom behövs en utvärdering av ämnet särskilt i
de lägre årskurserna. Vidare behöver, enligt
motionärerna, ämnet Idrott och hälsa inom
gymnasieskolan förstärkas och förändras så att detta
kärnämne på ett grundligt sätt tar upp mat- och häl-
soaspekten. I motionen begärs även tillkännagivande
om att politiken bör inriktas än mer på forskning,
utbildning och metodutveckling inom hälsoområdet
(yrkande 2).

I motion So26 av Inger René (m) begärs
tillkännagivande om möjligheten för Livsmedelsverket
att fullgöra sina uppgifter som kunskapsbas. Enligt
motionären krävs, för att få en förändring av
svenska folkets matvanor i positiv riktning,
insatser av en mängd olika aktörer och av olika typ.
Livsmedelsverkets roll i detta omfattande och breda
arbete är framför allt att fungera som kunskapsbas
när det gäller näringsinnehåll i livsmedel, svenska
folkets matvanor, vad som styr matvanor och
näringsbehov. Livsmedelsverket har i dag inte
resurser för att kunna utföra dessa uppgifter på ett
tillfredsställande sätt. Enligt motionären skulle en
satsning på dessa områden avsevärt bidra till att
stärka folkhälsoarbetet genom att andra aktörer fick
fler och säkrare uppgifter att bygga sitt arbete på.

I motion So338 av Ingemar Vänerlöv (kd) yrkas
tillkännagivande om behovet av åtgärder för att
komma till rätta med överviktsproblem hos barn och
vuxna. Motionären pekar på att en allt större andel
av befolkningen är överviktig, något som har
negativa konsekvenser för hälsan.

I motion So283 av Margareta Andersson och Sofia
Larsen (båda c) begärs tillkännagivande om orsakerna
till övervikt och fetma hos barn och vuxna.
Motionärerna anser att de bakomliggande orsakerna
till varför barn och vuxna ökar i vikt mer än vad
som är bra för deras hälsa bör utredas.

I motion So318 av Kerstin Engle (s) begärs
tillkännagivande om behovet av en bred information
om kostens betydelse för folkhälsan. Motionären
anför att en förbättrad folkhälsa kräver en bred
kunskapsspridning till många grupper i samhället om
vad god kostsammansättning är.

I motion So28 av Ronny Olander och Siw Wittgren-Ahl (båda s)
begärs tillkännagivande om att under avsnittet 5,
målområde 10: Goda matvanor, bör betonas vikten av
tillkomsten av fler koloniområden för att fler skall
få möjlighet att odla (yrkande 4).

Tidigare behandling

Utbildningsutskottet behandlade i det av riksdagen
godkända betänkandet 20001/02:UbU10 Skolan, m.m.
motioner rörande hem- och konsumentkunskap.
Utskottet anförde i sin bedömning följande (s. 43)

Utskottet anser nu, liksom tidigare, att
undervisningen i har en viktig plats i
grundskolan och att ämnet skall ge både praktiska
och teoretiska kunskaper. Kunskaper om sambanden
mellan livsstil, mat, hälsa och miljö har stor
betydelse för folkhälsan och folkhushållet.
Skolhuvudmannen och skolorna har ansvaret för att
en konkretisering av de nationella målen görs.
Det ankommer därefter på lärare och elever att
gemensamt planera och genomföra undervisningen i
syfte att nå de nationella målen. För att tillse
att skolorna klarar de nationella kraven har
skolhuvudmannen ett stort ansvar vad gäller
uppföljning och utvärdering av skolans resultat.
Med hänvisning till detta och den
försöksverksamhet med avskaffad timplan som för
närvarande genomförs i ett antal kommuner avstyr-
ker utskottet yrkandena om ämnet hem- och
konsumentkunskap.

Aktuella motioner avstyrktes. Riksdagen följde
utskottet (prot. 2001/02:93 och 97). (ej res.)

Regeringen gav i juli 2001 i uppdrag åt Statens
beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU)
att i samråd med Statens folkhälsoinstitut, Läkeme-
delsverket och Socialstyrelsen kartlägga och
redovisa de behandlingsmöjligheter som finns
avseende fetma. Uppdraget har redovisats i juni 2002
i rapporten Fetma – problem och åtgärder (SBU-
rapport nr 160) och har omfattat att redovisa
effekter av olika behandlingsmetoder mot fetma samt
i övrigt lämna förslag på lämpliga förebyggande och
andra samhällsbaserade åtgärder mot fetma. Som ett
delprojekt i detta regeringsuppdrag har Statens
folkhälsoinstitut i rapporten Åtgärder mot fetma,
hösten 2002, redovisat en nationell inventering av
pågående studier/projekt i landet avseende fysisk
aktivitet och kost för att förebygga övervikt och
fetma. Rapporten ger en bakgrundsbeskrivning hur
överviktsproblematiken ser ut i Sverige och de
bakomliggande orsakerna fysisk inaktivitet och
felaktiga matvanor. Vidare berörs vilka konsekvenser
övervikt och fetma har för individ och samhälle och
åtgärder ur folkhälsosynpunkt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har redan inledningsvis ställt sig bakom målområdet
och noterar nu att detta omfattar politikområdena
barnpolitik, ungdomspolitik, hälso- och sjukvårds-
politik, folkhälsopolitik, utbildningspolitik,
konsumentpolitik, miljöpolitik, integrationspolitik
och livsmedelspolitik.

Utskottet anser att inrättandet av det föreslagna
målområdet sammantaget med det omfattande arbete som
bedrivs och har bedrivits på området torde innebära
goda förutsättningar att ta ett samlat grepp på de
frågor som hänger samman med matvanor och livsmedel
såsom goda kostvanor, övervikt, ätstörningar,
födoämnesöverkänslighet m.m. Livsmedelsverket har
här en viktig roll och har bl.a. i uppgift att öka
medborgarnas, särskilt barns och ungdomars, kun-
skaper om god och säker mat så att de kan göra
medvetna val samt att öka deras kunskaper om
sambanden mellan kost och hälsa. Utskottet anser att
motionerna So25 (m) yrkandena 1 och 2, So26 (m) samt
So29 (m) yrkande 8, So283 (c), So318 (s) och So338
(kd) får anses i huvudsak tillgodosedda.
Utskottet ifrågasätter inte att tillkomsten av
fler koloniområden kan ha positiva effekter på
folkhälsan. Motion So28 yrkande 4 föranleder dock
inget tillkännagivande. Motionsyrkandet avstyrks.

Målområde 11: Minskat bruk av tobak
och alkohol, ett samhälle fritt från
narkotika och dopning samt minskade
skadeverkningar av överdrivet
spelande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande
tobakspreventivt arbete, främst med
hänvisning till pågående arbete på området.
Motionsyrkanden om att tillgängligheten till
nikotinersättningsmedel bör ökas avstyrks i
den mån de inte är tillgodosedda.
Jämför reservationerna 24 (m), 25 (fp), 26
(mp), 27 (m) och 28 (c).

Propositionen

Enligt propositionen påverkar bruket av
beroendeframkallande medel hälsan. Även spelberoende
kan leda till ohälsa. Ett ökat fokus på dessa
faktorers samlade effekter och inbördes kopplingar
krävs. Åtgärder mot skador på grund av tobak,
alkohol och spel samt för ett samhälle fritt från
narkotika och dopning är nödvändiga för att det
skall gå att nå det övergripande folkhälsomålet.
Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle
fritt från narkotika och dopning samt minskade
skadeverkningar av överdrivet spelande skall därför
utgöra ett särskilt målområde.

Riksdag och regering har tidigare beslutat om
samhällets insatser och mål för alkohol- och
narkotikapolitiken. Dessa mål skall ligga fast.
Målet för samhällets insatser inom tobaksområdet
skall vara att minska tobaksbruket.
Målet för samhällets insatser mot spelberoende
skall vara att minska skadeverkningar av överdrivet
spelande. Målet när det gäller dopning skall vara
ett samhälle fritt från dopning.
Regeringen anför att Nationella folkhälsokommittén
föreslår att Statens folkhälsoinstitut bör få ett
särskilt regeringsuppdrag att bedriva information
till allmänheten om tobakens skadeverkningar och
samordna det nationella och lokala tobaksarbetet.
Regeringens bedömning är dock att Statens folkhälso-
institut i första hand skall ge strategiskt stöd
till kunskaps- och metodutveckling i kommuner och
landsting. Arbetet mot tobakskonsumtion måste för
att vara effektivt vara integrerat med det övriga
folkhälsoarbetet och utgå från ett generellt
folkhälsoperspektiv.

Bakgrund och tidigare behandling

I betänkande 2001/02:SoU8 behandlades motioner med
synpunkter på resursfördelningen när det gällde
åtgärder för att förstärka arbetet med tobakspre-
vention. Utskottet ansåg det viktigt att resurserna
inom det förebyggande arbetet inriktas både på barn
och unga, som är en viktig grupp, och på den vuxna
delen av befolkningen. Utskottet föreslog ett
tillkännagivande med denna innebörd. I samma
betänkande anfördes vidare att utskottet delade
regeringens bedömning att för det fall att
nikotinersättningsmedel görs lika tillgängliga som
tobaksvaror finns det en risk att dessa uppfattas,
inte som en produkt som skall användas för att sluta
röka utan en som används som ersättning för tobak.
Utskottet delade således inte de motionärers
uppfattning som ansåg att nikotinersättningsmedel
bör finnas till försäljning där tobak säljs.
Riksdagen följde utskottet (rskr. 2001/02:235).

I budgetpropositionen för 2003 (2002/03:1, volym 6,
utg.omr. 9, s. 75) föreslogs under anslag 14:7
Folkhälsopolitiska åtgärder att 30 miljoner kronor
skall disponeras av Statens folkhälsoinstitut för
olika förebyggande insatser mot tobak. Medlen skall
bl.a. användas som stöd till organisationer på
tobaksområdet, stöd till Centrum för
tobaksprevention för verksamhet med
telefonrådgivning samt till metodutveckling.

Regeringen har i regeringsbeslut den 12 september 2002 gett
Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att i samverkan
med kommuner och landsting bedriva kunskapsbaserad
metodutveckling för tobakspreventivt arbete. Enligt
uppdraget skall institutet i samverkan med kommuner
och landsting under perioden 2002–2004 genomföra
cirka fem–tio pilotprojekt som skall bidra till ökad
kunskap om verksamma och lämpliga metoder och
strategier för tobaksprevention särskilt riktade mot
barn och unga, men även till vuxna. Syftet skall
vara att få fram ny kunskap som inspirerar till
fortsatta satsningar på tobakspreventiva åtgärder
lokalt och regionalt och att tobakspreventionen
integreras i det övergripande folkhälsoarbetet.

Från Socialdepartementet har inhämtats att Apoteket
AB under sommaren 2002 utfärdat riktlinjer för
tillhandahållande av nikotinersättningsmedel via
apoteksombud och att Apoteket AB i en skrivelse
konstaterat att nikotinersättningsmedel nu finns
tillgängliga hos apoteksombuden.

Motionerna

I motion So29 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)
begärs tillkännagivande om information och
utbildning om tobakens skadliga inverkan (yrkande
9). Motionärerna anför att det för att minska
rökningen krävs långt mer förfinade och
verklighetsanpassade metoder än generella
informationsinsatser, förbjudande lagstiftning eller
moraliserande pekpinnar. Det är av central betydelse
att information och utbildning om tobakens
skadeverkningar inte bara når ut till alla människor
utan också presenteras på ett sådant sätt att alla
kan ta den till sig. Vidare begärs i motionen
tillkännagivande om att tobaksavvänjningspreparat
skall få säljas fritt inom detaljhandeln (yrkande
10). Enligt motionärerna skall det, varhelst det
säljs tobaksprodukter, också vara tillåtet att
försälja produkter med lägre nikotinhalt i syfte att
minska ett tobaksberoende. I motion So31 av Kerstin
Heinemann m.fl. (fp) begärs tillkännagivande om
hälsoupplysning om tobak (yrkande 5). Enligt
motionärerna är, med hänsyn till de allvarliga
folkhälsoeffekterna av cancersjukdomar, hjärt- och
kärlsjukdomar samt kroniskt obstruktiva
lungsjukdomar, regeringens snäva hållning till
hälsoupplysning om tobak inte godtagbar.

I motion So442 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs ett
tillkännagivande om tobaksfrågor (yrkande 16).
Motionärerna anför att det svenska arbetet mot tobak
från början byggt på information, utbildning och
opinionsbildning. Staten kan inte frånsäga ansvaret
för dessa insatser, och de kan inte överlåtas enbart
på frivilliga organisationer, än mindre på
tobaksindustrin.

I motion So276 av Annelie Enochson (kd) begärs ett
tillkännagivande om de utmaningar som Nationella
folkhälsokommittén formulerat (yrkande 1). Mo-
tionären anför att kommittén preciserat ett antal
”utmaningar” till aktörer på olika nivåer som ett
sätt att peka på behovet av ett brett, konsekvent
och kontinuerligt tobakspreventivt arbete för att nå
de föreslagna målen. Ingen komponent i strategin
ersätter den andra, och det finns inget
motsatsförhållande mellan en strävan att få ungdomar
att inte börja röka och en satsning på stöd för dem
som vill sluta. Vidare begärs i yrkande 3 ett
tillkännagivande om ett långsiktigt säkerställande
av adekvata resurser för tobakspreventivt arbete på
alla nivåer. Motionären noterar att regeringen i
budgetpropositionen har avsatt 30 miljoner kronor
per år i tre år med början 2002 för tobakspreventivt
arbete som skall ledas av Statens folkhälsoinstitut.
Enligt motionären är det bl.a. viktigt att
principiellt diskutera och besluta hur
hälsofrämjande och förebyggande arbete skall
finansieras.

I motion So331 av Ingemar Vänerlöv (kd) begärs ett
tillkännagivande om att personlig rådgivning och
nikotinersättningsmedel bör erbjudas föräldrar med
hemmavarande barn i samband med att de som patienter
kommer i kontakt med hälso- och sjukvården (yrkande
2). Motionären pekar på att en av de viktigaste
åtgärderna för att se till att kommande generationer
inte börjar röka är att få deras föräldrar att
sluta.

I motion So333 av Mikael Oscarsson (kd) begärs att
regeringen lägger fram förslag till en nationell
handlingsplan för rökavvänjning. Flera vetenskapliga
studier pekar enligt motionären på att en tydlig,
konsekvent och personligt anpassad rådgivning är en
kostnadseffektiv och framgångsrik metod för rök-
avvänjning.

I motion So385 av Birgitta Sellén och Annika
Qarlsson (båda c) begärs ett tillkännagivande om att
nikotinläkemedel bör finnas hos apoteksombud
(yrkande 1). Vidare begärs i yrkande 2 ett
tillkännagivande om att en utredning bör göras för
att se över möjligheten att sälja nikotinläkemedel
där tobaksvaror säljs.

I motion So467 av Viviann Gerdin och Margareta
Andersson (båda c) begärs ett tillkännagivande om
att öka anslagen till organisationer med kunskaper
om rökprevention i skolorna (yrkande 1). Att
förhindra att ungdomar börjar röka kräver insatser
inom flera områden, anför motionärerna. En åtgärd är
att öka de statliga anslagen till organisationer som
är utbildade för att informera i tobaksfrågor och
för att bearbeta ungdomar att välja ett rökfritt
liv. Vidare begärs i yrkande 2 ett tillkännagivande
om att öka anslagen för rökavvänjningsinsatserna så
att de kommer i paritet med folkhälsomålen.
Motionärerna anför att anslagen i dag är
underdimensionerade och ojämnt fördelade över
landet. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om
behovet av könsspecifika tobaksavvänjningsprogram.
Motionärerna anför att särskilt kvinnors tobaksbruk
måste uppmärksammas. Kvinnor utvecklar lungcancer
snabbare än män och det antas att det finns en
koppling mellan bröstcancer och rökning. Rökning har
också stor negativ påverkan på gravida kvinnor och
på foster.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har redan inledningsvis ställt sig bakom
målområdet och noterar nu att detta omfattar
politikområdena folkhälsopolitik, skatt, tull och
exekution, kriminalpolitik, hälso- och
sjukvårdspolitik, barnpolitik, ungdomspolitik,
utbildningspolitik, socialtjänstpolitik,
livsmedelspolitik, finansiella system och tillsyn
och folkrörelsepolitik.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det
förebyggande och hälsofrämjande arbetet på det här
aktuella området, för att bli effektivt, måste
behandlas i ett sammanhang. Utskottet delar också
regeringens uppfattning att arbetet mot
tobakskonsumtion, för att vara effektivt, måste vara
integrerat med det övriga folkhälsoarbetet och utgå
från ett generellt folkhälsoperspektiv. Genom det
strategiska stöd som Statens folkhälsoinstitut kan
bistå kommuner och landsting med anser utskottet
vidare att dessa har goda förutsättningar att
bedriva ett framgångsrikt arbete för att minska
bruket av tobak. Utskottet anser vidare att intensiv
information och utbildning på lokal nivå, t.ex. i
skolor, om tobakens skadeverkningar är av mycket
stor betydelse i sammanhanget. Dessutom vill
utskottet återigen framhålla att det är särskilt
angeläget att information om tobakens
skadeverkningar når ut, förutom till gravida
kvinnor, även till barn och ungdomar och deras
föräldrar liksom i övrigt till alla grupper som
arbetar med barn. Utskottet avstyrker med det
anförda motionerna So29 (m) yrkande 9, So31 (fp)
yrkande 5, So276 (kd) yrkandena 1 och 3, So331 (kd)
yrkande 2, So333 (kd) och So467 (c) yrkandena 1–3.
I motion So442 (fp) yrkande 16 framförs att staten
inte kan frånsäga sig ansvaret för information,
utbildning och opinionsbildning om tobak. Som
framgår ovan arbetar Statens folkhälsoinstitut
tillsammans med kommuner och landsting aktivt med
dessa frågor. Utskottet delar inte motionärernas
farhågor om att staten inte har tillräckligt
inflytande över detta arbete. Motionsyrkandet
avstyrks.
Som ovan anförts har Apoteket AB i en skrivelse
konstaterat att nikotinersättningsmedel nu finns
tillgängliga hos apoteksombuden. Motion So385 (c)
yrkande 1 är därmed tillgodosedd.
Utskottet vidhåller sin uppfattning att om
nikotinersättningsmedel görs lika tillgängliga som
tobaksvaror finns det en risk att medlen uppfattas
som ersättning för tobak och inte som en produkt som
skall användas för att sluta röka. Utskottet
avstyrker därmed motionerna So29 (m) yrkande 10 och
So385 (c) yrkande 2.

Forskning och metodutveckling

Utskottets förslag i korthet

Motionsyrkanden om inrättandet av ett
National Institute of Health, om
hälsokonsekvensbeskrivningar och om ett
hälsojusterat BNP-mått bör avslås i den mån
de inte är tillgodosedda.
Jämför reservationerna 29 (m) och 30 (c).

Propositionen

När det gäller forskning och metodutveckling bedömer
regeringen (s. 91) att Forskningsrådet för arbetsliv
och socialvetenskap (FAS) och Statens folkhäl-
soinstitut (FHI) bör ges i uppdrag att i samarbete
med berörda aktörer utarbeta en lägesbeskrivning i
syfte att på sikt kunna stärka forskningen på
folkhälsoområdet. Dessutom är det av stor vikt att
Statens folkhälsoinstitut bedriver ett fortsatt
utvecklingsarbete kring hälsokonsekvensbedömningar
(HKB) genom en kombination av teoribaserad kunskap
och praktisk tillämpning. Socialstyrelsen bör få i
uppdrag att tillsammans med Statens folkhäl-
soinstitut och i samverkan med Landstingsförbundet
och Svenska Kommunförbundet utreda behov,
finansiering, inriktning och avgränsning av regio-
nala centrum för icke-medikamentella metoder. Även
frågan om behov, finansiering och utveckling av
regionala utvecklingscentrum för kunskapsbaserade
metoder bör utredas i detta sammanhang.

Motionerna

I motion So29 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)
begärs tillkännagivande om att ett institut för
medicin och hälsa skall skapas för forskning och
utveckling (yrkande 12). För att ge maximal kraft åt
ansträngningarna att ligga i den medicinska och
biomedicinska forskningsfronten vill motionärerna
skapa ett svenskt National Institute of Health efter
amerikansk förebild. Institutet för medicin och
hälsa skall kraftsamla och möjliggöra ny, mer
tvärvetenskaplig forskning, men också fördjupa
forskningen inom olika discipliner med anknytning
till hälsa och sjukvård i vid mening.

I motion So448 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs
tillkännagivande om hälsokonsekvensbeskrivningar
(yrkande 1). Motionärerna anför att en utvecklad
folkhälsopolitik behöver genomsyra samhället i dess
helhet och tas i beaktande vid planering av
bostäder, arbetsplatser och i värnandet om den gene-
rella välfärden.

I motion So443 av Kenneth Johansson m.fl. (c) föreslås att
riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
till ett hälsojusterat BNP-mått (yrkande 4).
Motionärerna pekar på att om stora grupper av
befolkningen inte får del av de växande resurserna
innebär ekonomisk tillväxt inte med automatik
förbättrad social utveckling. Nationalräkenskaperna
bör därför inkludera positiva respektive negativa
effekter på folkhälsan, dvs. ett hälsojusterat BNP-
mått. I motionen begärs vidare att regeringen lägger
fram förslag om att utveckla metoder för
hälsokonsekvensanalyser (yrkande 5). Motionärerna
betonar vik-ten av att det före viktiga beslut görs
en omfattande analys av vad beslutet kan få för
betydelse för hälsoutvecklingen, motsvarande vad som
redan i dag görs på miljöområdet.

Bakgrund och tidigare behandling

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat
och avstyrkt bifall till motionsyrkanden som rör att
ett svenskt National Institute of Health skall
inrättas, senast i betänkande 2001/02:SoU13, vartill
hänvisas (s. 37 ff.) (res. m).

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som inte har ändrat inställning i frågan
om att inrätta ett svenskt National Institute of
Health, återkommer dock till denna i betänkande
2002/03:SoU3. Motion So29 (m) yrkande 12 avstyrks.

Utskottet anser det mycket värdefullt att
regeringen avser att ge Forskningsrådet för
arbetsliv och socialvetenskap och Statens
folkhälsoinstitut i uppdrag att i samarbete med
andra utarbeta en lägesbeskrivning i syfte att på
sikt kunna stärka forskningen på folkhälsoområdet.
Utskottet delar också regeringens bedömning att det
är av stor vikt att Statens folkhälsoinstitut bedri-
ver ett fortsatt utvecklingsarbete kring
hälsokonsekvensbeskrivningar. Motionerna So443 (c)
yrkande 5 och So448 (v) yrkande 1 får anses
tillgodosedda.
Utskottet kan inte ställa sig bakom ett
tillkännagivande om ett hälsojusterat BNP-mått.
Motion So443 (c) yrkande 4 avstyrks.

Internationellt folkhälsoarbete

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden gällande
det internationella folkhälsoarbetet inom
WHO, OECD och EU, främst med hänvisning till
att de får anses i huvudsak tillgodosedda
genom det arbete som för närvarande bedrivs.
Jämför reservation 31 (fp).

Motionerna

I motion So31 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp)
begärs tillkännagivande om vad som anförs om WHO och
det internationella samarbetet i folkhälsofrågor
(yrkande 11). Motionärerna anför att WHO har en
mycket stor betydelse för att företräda
folkhälsointressena. WHO:s betydelse innebär också
att de ekonomiska intressen som vill motverka
folkhälsoarbete ägnar sig åt lobbying för att
försvåra en del av det arbete inom WHO som kan ge
verkningsfulla resultat. Det är, enligt
motionärerna, angeläget att Sverige aktivt verkar
för att detta arbete ges hög prioritet som stöd för
medlemsländernas folkhälsoarbete. Detta gäller inte
minst den verksamhet vid WHO-kontoret i Köpenhamn
som särskilt inriktas på att möjliggöra begränsning
av alkoholskador. I samma motion begärs
tillkännagivande om vad som anförs om OECD och det
internationella samarbetet i folkhälsofrågor
(yrkande 12). Motionärerna påpekar att det
exempelvis skulle vara av stort värde om OECD kunde
ta på sig att beräkna de samhällsekonomiska
kostnader som alkoholnäringen vållar i
medlemsländerna genom sjuklighet, annat bortfall av
arbetskraft, sjukvårdskostnader m.m. Detta är
ekonomiska förhållanden som det i många länder anses
politiskt inopportunt att ta upp, men som samtidigt
har stor betydelse för möjligheterna att
upprätthålla stabila välfärdssystem inom EU-området.
Vidare begärs tillkännagivande om vad som anförs om
EU och det internationella samarbetet i
folkhälsofrågor (yrkande 13). Motionärerna anser att
det starkare bör understrykas att det krävs ett
betydligt mer intensivt arbete för att föra ut
Sveriges narkotikastrategi i Europa. Om Sverige
misslyckas med det finns det risk för att den hol-
ländska modellen kommer att prövas i stället.
Sverige måste därför visa upp sig inom EU, föra ut
korrekt information om sin narkotikapolitik och om
de resultat den gett. Enligt motionärerna har det
också stor betydelse om EU-kommissionen väljer att
arbeta för folkhälsan eller för att understödja
ekonomiska intressens strävanden att bli av med
folkhälsomotiverade hinder för försäljningen av
varor som vållar ohälsa. EU-kommissionen har, enligt
motionärerna, mycket aktivt arbetat för att dessa
regler, som ekonomiskt gynnar alkoholföretagen och
kraftigt försvårar folkhälsoarbetet, skall tillämpas
fullt ut i även i Sverige.

Tidigare behandling

Ett enigt utskott har vid flera tillfällen de
senaste åren redovisat sin inställning när det
gäller Sveriges insatser mot narkotikan på
internationell nivå. I betänkande 1999/2000:SoU10
vidhölls de uttalanden som gjorts tidigare år. Ut-
skottet uttryckte sin oro för den globala utveckling
av narkotikahandeln som pågår och den påverkan
utvecklingen har för Sveriges del, framför allt vad
gäller dagens ungdomar. Utskottet anförde att
Sveriges internationella narkotikapolitik måste vara
tydlig, konsekvent och långsiktig. Det påpekades att
Sveriges restriktiva narkotikapolitik ligger till
grund för det internationella engagemanget och att
Sverige sedan länge deltar mycket aktivt i det
internationella samarbetet på detta område.
Utskottet vidhöll att det är synnerligen angeläget
att regeringen med kraft fortsätter att bekämpa alla
krav på legalisering av narkotika och liberalisering
av narkotikapolitiken, såväl nationellt som på det
internationella planet. Sverige måste fortsätta att
aktivt driva sin inställning i narkotikafrågor
internationellt, bl.a. inom FN, Europarådet, EU och
i det nordiska samarbetet. En nödvändig
förutsättning för framgång i det internationella
arbetet är att våra insatser nationellt är
framgångsrika och att vi kan visa på en enig
restriktiv inställning i frågan, anfördes det. Denna
uppfattning vidhölls även i samband med att
narkotikafrågan senast behandlades i utskottet i
betänkande 2001/02:SoU15 Nationell
narkotikahandlingsplan (s. 59).

Utskottets ställningstagande

Sverige har sedan länge bedrivit ett aktivt arbete
inom WHO. Utskottet delar regeringens uppfattning
att det är angeläget att Sverige aktivt verkar för
att arbetet med att företräda folkhälsointressen
genom att utveckla strategier och policy ges
fortsatt hög prioritet som stöd för medlemsstaternas
folkhälsoarbete. Motion So31 (fp) yrkande 11 får
härigenom anses åtminstone delvis tillgodosedd.
Motionsyrkandet avstyrks.

OECD arbetar med hälso- och sjukvården, dess
organisation, kostnader och effektivitet samt
uppföljning av reformer inom sjukvården. Utskottet
anser i och för sig att det kunde vara av intresse
om OECD, som motionärerna i motion So31 (fp) yrkande
12 förespråkar, kunde ta på sig att beräkna de
samhällsekonomiska kostnader som alkoholnäringen
vållar i medlemsländerna. Utskottet är dock inte
berett att förslå riksdagen ett tillkännagivande med
detta innehåll. Motionsyrkandet avstyrks.
Utskottet ser med tillfredsställelse på att EU:s
ministerråd nyligen har antagit ett nytt
folkhälsoprogram som kommer att bli vägledande för
EU:s framtida folkhälsoarbete. Utskottet noterar
också att Sverige kommer att ge fortsatt hög
prioritet åt arbetet inom gemenskapen bl.a. när det
gäller narkotikafrågan. Mot denna bakgrund och då
utskottet utgår från att Sverige inom EU fortsätter
att driva Sveriges inställning när det gäller
narkotikafrågan men även när det gäller alkohol och
tobak, anser utskottet att motion So31 (fp) yrkande
13 får anses i allt väsentligt tillgodosedd.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att
Statens folkhälsoinstitut bör avskaffas
respektive få andra arbetsuppgifter.
Jämför reservationerna 32 (m) och 33 (fp).

Motionerna

I motion So29 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)
begärs tillkännagivande om att Statens
folkhälsoinstitut bör avskaffas (yrkande 11).
Motionärerna anför att det statliga engagemanget
kraftigt bör minska till förmån för regionalt och
lokalt folkhälsoarbete.

I motion So31 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs
tillkännagivande till regeringen om att Statens
folkhälsoinstitut på nytt skall tilldelas arbetsupp-
gifter i enlighet med riksdagens tidigare beslut med
anledning av proposition 1990/91:175 (yrkande 6).
Motionärerna anför att riksdagen bör besluta att
återge institutet de uppgifter det hade enligt
riksdagens tidigare beslut då proposition
1990/91:175 bifölls. Enligt motionärerna kan nämnda
proposition i huvudsak utgöra underlag även för ett
nytt principbeslut. Vidare yrkas att riksdagen begär
att regeringen, i enlighet med vad som anförs i
motionen, återkommer med förslag till de följdbeslut
som föranleds av ett principbeslut om att återge
Statens folkhälsoinstitut tidigare arbetsuppgifter
(yrkande 7).

Bakgrund och tidigare behandling

Riksdagen beslutade i maj 2001 (prop. 2000/01:99,
bet. 2000/01:SoU16, rskr. 2000/01:233) att godkänna
regeringens förslag om att tilldela Statens folkhäl-
soinstitut en ny roll. Institutet skall i sin nya
roll ansvara för sektorsövergripande uppföljning och
utvärdering av insatser inom folkhälsoområdet, vara
nationellt kunskapscentrum för metoder och
strategier på området och ansvara för övergripande
tillsyn inom alkohol-, narkotika- och
tobaksområdena.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller att det är viktigt att det finns
en statlig myndighet med ett samlat ansvar för
frågor inom folkhälsoområdet, nämligen Statens
folkhälsoinstitut. Utskottet avstyrker följaktligen
motion So29 (m) yrkande 11 vari det yrkas att
institutet skall avskaffas. Vidare anser utskottet
det positivt att Statens folkhälsoinstitut i sin nya
roll tillförts tillsynsuppgifter inom alkohol- och
tobaksområdena. Detta eftersom institutet härigenom
kan ta ett helhetsgrepp om några av de viktigaste
bestämningsfaktorerna för folkhälsan. Motion So31
(fp) yrkandena 6 och 7 avstyrks.

Andra motionsyrkanden

Enligt gällande styrsystem skall riksdagen främst
fatta beslut om övergripande och nationella frågor.
I de centrala lagarna inom utskottets bered-
ningsområde finns ofta bestämmelser som innebär
delegation av detaljbestämmelser till regering
och/eller myndigheter. I detta sammanhang finner
utskottet även anledning att, vad beträffar
motionsyrkanden om vård och behandling av olika
sjukdomar, påpeka att utskottet vid ett flertal
tillfällen uttalat att det inte ställer sig bakom
motionskrav om att satsningar bör göras på enskilda
sjukdomar eller om att vården av dessa bör
organiseras på visst sätt. Att bedöma sådana frågor
är i första hand en fråga för sjukvårdshuvudmännen,
se bl.a. betänkande 2001/02:SoU13 (s. 60 ff.).
Utskottet erinrar också om, när det gäller
motionsyrkanden med krav på forskning inom olika
fält, att statsmakterna vad gäller resurserna till
grundforskning endast fattar övergripande beslut om
fördelningen av de statliga forskningsmedlen. Den
närmare fördelningen av de statliga
forskningsresurserna ankommer på forsk-
ningsfinansierande myndigheter, som bl.a.
Vetenskapsrådet, och på universitet och högskolor,
vilka har att fatta beslut utifrån vetenskapliga
kvalitetsbedömningar, se betänkande 2002/03:UbU1 (s.
100 f.) Sammanfattningsvis föreslår utskottet med
hänvisning till gällande ansvarsfördelning att
följande motionsyrkanden avslås:

I motion So297 av Helena Bargholtz och Birgitta
Ohlsson (båda fp) begärs tillkännagivande om
forskning om livsvillkoren för lesbiska och
bisexuella invandrarkvinnor (yrkande 1). Vidare
begärs tillkännagivande om frivilligorganisationer
som bedriver stödjande verksamhet för lesbiska och
bisexuella invandrarkvinnor (yrkande 2).

I motion So479 av Gunnar Sandberg och Rune Berglund
(båda s) begärs tillkännagivande om bättre
folkhälsa.

I motion So222 av Anita Sidén och Ulla Löfgren (båda
m) yrkas tillkännagivande om att utarbeta en
handlingsplan samt att ta nödvändiga initiativ för
att hantera problematiken med benskörhet.

I motion Ub401 av Helena Bargholtz m.fl. (fp) begärs
tillkännagivande om kunskaper om benskörhet (yrkande
3).

I motion So443 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs
ett tillkännagivande om initierandet av ett
forskningsprogram om den sociala gemenskapens
betydelse för folkhälsan (yrkande 8).

I motion Sf335 av Sven Brus m.fl. (kd) begärs
tillkännagivande om att de immateriella värdena som
viktiga hälsofaktorer måste ges större utrymme i
folkhälsoarbetet (yrkande 7).

I motion So347 av Leif Björnlod och Barbro Feltzing
(båda mp) begärs tillkännagivande om att berörda
myndigheter skall ges i uppdrag att upplysa
allmänheten om fördelarna med lägre
inomhustemperatur.

I motion So242 av Annelie Enochson (kd) begärs ett
tillkännagivande om betydelsen av design för hälsa
och vårdplanering.

I motion So456 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) yrkas
tillkännagivande om vikten av att
ungdomsmottagningar arbetar aktivt för att nå ut
till pojkar (yrkande 2).

I motion Sf214 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) begärs ett
tillkännagivande om att personalen på
ungdomsmottagningar skall ha såväl tvärvetenskaplig
som mångkulturell kompetens (yrkande 14).

I motion L318 av Gustav Fridolin m.fl. (mp) begärs
ett tillkännagivande om behovet av
ungdomsmottagningar (yrkande 13). Vidare begärs
tillkännagivanden om information om kondomer
respektive om behovet av förebyggande arbete med
preventivmedelsrådgivning (yrkandena 17 och 18).

I motion Ub556 av Tasso Stafilidis (v) begärs
tillkännagivande om att fria preventivmedel bör
erbjudas unga kvinnor och unga män upp till 20 års
ålder (yrkande 9). I motionen begärs även
tillkännagivande om att samhället på en rad områden
måste förändras från att ensidigt gynna vissa sam-
levnadsformer och att uppvärdera visst sexuellt
praktiserande, till att uppmuntra den mångfald av
samlevnadsformer och sexuellt praktiserande som
finns, till att få finnas och synas på lika villkor
(yrkande 12).

I motion So25 av Inger René och Hillevi Engström
(båda m) begärs tillkännagivande om behovet av kom-
petensutveckling för personal inom barn- och
äldreomsorg (yrkande 3).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag
till riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.

1. Avslag på propositionen (punkt 1)

av Chatrine Pålsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen avslår proposition 2002/03:35 Mål för
folkhälsan. Riksdagen bifaller därmed motion
2002/03:So30.

Ställningstagande

Propositionen bör avslås. Jag anser att framför allt
målområdesstrukturen men även förslagen till
uppföljning och utvärdering har allvarliga brister.
Dessutom saknas grundläggande och nödvändiga
resonemang om statens, landstingens, kommunernas,
övriga aktörers och individens roll i arbetet för en
bättre folkhälsa. Jag anser också att det behövs ett
eget målområde som kan vara vägledande för stödet
till människors intresse för egenvård, hälsa och
välbefinnande. Dessutom saknas ett grundläggande
resonemang kring hur folkhälsopolitiken skall
avgränsas mot och integreras med övriga
politikområden. Vidare anser jag att målstrukturen
måste vara mer detaljerad och att den bör utgå från
Nationella folkhälsokommitténs väl underbyggda
förslag om 18 mål. Dessutom måste varje mål komplet-
teras med konkreta etappmål innan riksdagen fast-
ställer de nationella målen för folkhälsopolitiken.
Avslutningsvis noterar jag att det saknas
redovisning av kostnader och nytta med de olika
folkhälsopolitiska målen.

2. Övergripande nationellt folkhälsomål m.m.
(punkt 2)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel
Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 2. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So29 yrkandena 1–3 samt avslår
dels vad regeringen föreslår om övergripande na-
tionellt folkhälsomål (avsnitt 4.1 i propositionen),
och en sektorsövergripande målstruktur för det sam-
lade folkhälsoarbetet med elva målområden (avsnitt
4.1 samt 5.1–5.11 i propositionen), dels motionerna
2002/03:So31 yrkandena 1 och 9, 2002/03:So32 yrkande
1, 2002/03:So443 yrkande 1 och 2002/03:So448 yrkande
7.

Ställningstagande

Vi anser att huvudansvaret för folkhälsan skall vila
på den enskilde. Folkhälsopolitiken bör syfta till
att ge medborgarna de verktyg som krävs för att
bibehålla en god hälsa. Vidare anser vi att
transfereringssystemen och försörjningsstödet inte
kan avhjälpa problem som följer av en dåligt fun-
gerande arbetsmarknad och en dålig social rörlighet.
Genom att fokusera på symptomen, snarare än orsa-
kerna, kan problemen i stället fördjupas och häl-
soproblemen öka. Vi anser även att benägenheten att
se bidrag och transfereringar som nycklar för att
öka folkhälsan leder fel. Dessutom vill vi peka på
tillväxtens betydelse för en god folkhälsa. Genom en
högre tillväxt kan fler medborgare, och då särskilt
de som befinner sig i utsatta situationer, förbättra
sin ekonomiska situation. Avslutningsvis anser vi
att målområde 4 är för snävt utformat och att det
bör utvidgas till att omfatta sjukfrånvaron i sin
helhet. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

3. Övergripande nationellt folkhälsomål m.m.
(punkt 2)

av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson
(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 3. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So31 yrkandena 1 och 9 samt
avslår dels vad regeringen föreslår om övergripande
nationellt folkhälsomål (avsnitt 4.1 i
propositionen) och om en sektorsövergripande
målstruktur för det samlade folkhälsoarbetet med
elva målområden (avsnitt 4.1 samt 5.1–5.11 i
propositionen), dels motionerna 2002/03:So29
yrkandena 1–3, 2002/03:So32 yrkande 1, 2002/03:So443
yrkande 1 och 2002/03:So448 yrkande 7.

Ställningstagande

Vi anser att välfärd bara är möjlig med ett starkt
näringsliv där arbetskraft är verksam med hög
produktivitet. Det finns samband i flera riktningar.
Ett väl fungerande system för social trygghet och
sjuk- och hälsovård kan förbättra hälsosituationen
och även på många andra sätt bidra till
produktivitet och till en stärkt ekonomisk grund för
välfärden. Vi anser också att möjligheterna att
använda ekonomiska styrmedel för folkhälsofrämjande
insatser bör utredas. Frågan om hur
socialförsäkringarnas finansiering och utformning i
övrigt kan medverka till förbättrad hälsa, och
därmed till att stärka den ekonomiska grunden för
välfärden, behöver också diskuteras. Vidare anser vi
att uttaget av egenavgifter och arbetsavgifter kan
bli något lägre om sjukförsäkringens kostnader i
viss mån kan bäras av sådan ekonomisk verksamhet som
orsakar sjukdom och olyckor. Detta skulle vara
fördelaktigt både när det gäller folkhälsa och en
minskad skattebelastning på arbete. Vad vi nu anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

4. Övergripande nationellt folkhälsomål m.m.
(punkt 2)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 4. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So32 yrkande 1 samt avslår
dels vad regeringen föreslår om övergripande na-
tionellt folkhälsomål (avsnitt 4.1 i propositionen)
och en sektorsövergripande målstruktur för det
samlade folkhälsoarbetet med elva målområden (av-
snitt 4.1 samt 5.1–5.11 i propositionen), dels
motionerna 2002/03:So29 yrkandena 1–3, 2002/03:So31
yrkande 1 och 9, 2002/03:So443 yrkande 1 och
2002/03:So448 yrkande 7.

Ställningstagande

Jag anser att riksdagen bör fastställa följande
nationella folkhälsomål.

Mål 1. Förbättrad psykisk och fysisk hälsa är ett
gemensamt samhällsupp- drag.
Mål 2. Minskade sociala och regionala
hälsoklyftor.
Mål 3. Stödjande sociala miljöer för individen.
Mål 4. Trygga och jämlika uppväxtvillkor för barn
och ungdomar.
Mål 5. Hög sysselsättning.
Mål 6. God arbetsmiljö.
Mål 7. Tillgängliga grönområden för rekreation.
Mål 8. Sunda inne- och utemiljöer.
Mål 9. Skadesäkra miljöer och produkter.
Mål 10. Ökad fysisk aktivitet.
Mål 11. Goda matvanor.
Mål 12. Trygg och säker sexualitet.
Mål 13. Minskat tobaksbruk.
Mål 14. Minskad alkoholkonsumtion.
Mål 15. Minskade skadeverkningar av överdrivet
spelande.
Mål 16. Ett narkotikafritt samhälle.
Mål 17. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård.
Mål 18. Ett samordnat folkhälsoarbete.
Mål 19. Långsiktig satsning på forskning,
metodutveckling och utbildning.
Mål 20. Saklig hälsoinformation.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

5. Delmål för det samlade folkhälsoarbetet
(punkt 3)

av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson
(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 5. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So31 yrkandena 2 och 3 samt
avslår dels vad regeringen föreslår om att
regeringen får bestämma de delmål som skall gälla
för detta arbete (avsnitt 4.1 i propositionen), dels
motionerna 2002/03So32 yrkandena 2–6, 8 och 9 samt
2002/03:So443 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att riksdagen, för att hindra att
folkhälsoarbetet rinner ut i sanden, och att det
arbete Nationella folkhälsokommittén lade ned på att
väcka lokalt och annat engagemang i frågan blir
förgäves, bör besluta att kommande redovisningar
från regeringen skall innehålla konkreta förslag som
riksdagen kan ta ställning till, när det gäller
såväl direkta åtgärder som delmål som skall vara
möjliga att följa upp. Särskild vikt bör därvid
läggas vid de mest allvarliga folkhälsoproblemen. Vi
anser vidare att sambanden mellan folkhälsofrågorna,
samhällsekonomin, möjligheterna till social välfärd
och de sociala skillnaderna bör utgöra en del av
grunden för det fortsatta arbetet. Vi anser mot
denna bakgrund att riksdagen bör avslå propositionen
såvitt gäller delförslaget att regeringen på egen
hand skall få bestämma delmålen för det samlade
folkhälsoarbetet. Vad vi nu anfört med anledning av
motion So31 yrkandena 2 och 3 bör ges regeringen
till känna.

6. Delmål för det samlade folkhälsoarbetet
(punkt 3)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 6. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2002/03:So31 yrkandena 2 och 3 och
2002/03:So32 yrkandena 2–6, och 9 samt avslår dels
vad regeringen föreslår om att regeringen får be-
stämma de delmål som skall gälla för detta arbete
(avsnitt 4.1 i propositionen), dels motionerna
2002/03:So32 yrkande 8 och 2002/03:So443 yrkande 2.

Ställningstagande

Jag anser inte att riksdagens delaktighet bör stanna
vid fastställandet av de nationella folkhälsomålen.
Den folkvalda församlingen bör också vara delaktig i
beslutandet av de delmål samt de mått och
indikatorer för en effektiv uppföljning och
informationsspridning som den nu befintliga
propositionen borde ha innehållit. Jag anser att
uppföljningsbara mål och tydliga indikatorer är av
stor betydelse såväl för det demokratiska
beslutsfattandet som för möjligheterna att öka
medborgarnas kunskaper om och delaktighet i
folkhälsoarbetet. Riksdagen bör därför avslå
propositionen såvitt gäller delförslaget att
regeringen på egen hand skall få bestämma delmålen
för det samlade folkhälsoarbetet. Vidare bör
regeringen ges i uppdrag att återkomma med dels
förslag på operativa delmål för de nationella
folkhälsomålen, dels förslag på lämpliga indikatorer
och mått som möjliggör mätning och uppföljning av de
nationella folkhälsomålen och delmålen. Flera av de
viktigaste hälsoklyftorna som behöver belysas och
motarbetas har tagits upp i propositionen, t.ex.
mellan kvinnor och män, mellan olika socioekonomiska
grupper, mellan personer med inhemsk respektive
utländsk bakgrund osv. Jag anser dock att det behövs
delmål för folkhälsopolitiken som innebär att nämnda
hälsoklyftor skall minska i statistiskt mätbara
termer. Jag anser också att det är viktigt att
analysera orsakerna till de regionala
hälsoskillnader som föreligger samt att delmål
införs som innebär att de regionala
hälsoskillnaderna skall minska i statistiskt mätbara
termer. Ett av de största hindren för barns och
ungdomars välbefinnande är förekomsten av mobbning
i skolan och på fritiden. Enligt min mening är det
därför viktigt att folkhälsopolitiken adresserar
hela denna problematik och inte bara den stora del
som utgörs av sexuella trakasserier. Regeringen bör
därför återkomma med ett delmål av innebörd att
mobbning kraftfullt måste bekämpas samt förslag på
lämpliga mått som gör att detta delmål kan följas
upp. Jag anser dessutom att delaktighet i fungerande
sociala gemenskaper är en viktig hälsofrämjande fak-
tor, varför stödjande sociala miljöer för individen
bör göras till ett särskilt nationellt mål för
folkhälsopolitiken. Därför behövs även delmål och
indikatorer för utvecklingen av stödjande sociala
miljöer för individerna. Vad jag nu anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

7. Ändring i socialtjänstlagen (punkt 4)

av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson
(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 7. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So31 yrkande10.

Ställningstagande

Folkhälsokommittén föreslog ett tillägg i 5 § i den
dåvarande socialtjänstlagen, så att uppgiften att
främja hälsa uttryckligen skulle anges bland
socialnämndens arbetsuppgifter då det gäller bl.a.
uppsökande verksamhet. Denna bestämmelse motsvaras i
den nu gällande lagen av 3 kap. 1 §. Vi anser att
socialtjänstlagen bör kompletteras i enlighet med
kommitténs förslag. Det ankommer på regeringen att
utarbeta ett förslag och snarast återkomma till
riksdagen. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

8. Översyn av lagstiftningen (punkt 5)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 8. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So443 yrkande 7.

Ställningstagande

Det regelverk som bildar underlag för tillsyn av
patientvården och som samtidigt innehåller
föreskrifter kring patientsäkerhet, har ingen
motsvarighet i fråga om folkhälsoområdet. Jag anser
därför att det behövs en översyn av lagstiftningen
som reglerar insatser av folkhälsokaraktär. Vad jag
nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

9. Inrättande av referensgrupper (punkt 7)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 9. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So32 yrkande 12.

Ställningstagande

Om folkhälsopolitiken skall medföra den breda
mobilisering av allmänheten och samhällets aktörer
som avses är det, enligt min mening, viktigt att ta
tillvara engagemanget och kunskaperna i folkrörelser
och frivilligorganisationer. Folkrörelsernas breda
kontaktytor med befolkningen är en viktig resurs som
bör tas till vara för att praktiskt sprida kunskaper
om hälsofrämjande faktorer och hälsorisker. Jag
anser därför att referensgrupper med medverkan från
folkrörelser och ideella organisationer bör
inrättas. Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

10. Kvinnoperspektiv i folkhälsoarbetet
(punkt 8)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 10. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2002/03:Sf331 yrkande 6 och
2002/03:So443 yrkande 6.

Ställningstagande

Analyser av och forskning kring hälsoutvecklingen
har ofta begränsats till specifika kvinnosjukdomar
och psykiska problem. Jag anser att folkhälsoarbetet
måste vidgas för att belysa kvinnors situation ur
andra perspektiv. Jag anser därför att det behövs
ett kvinnoperspektiv i folkhälsoarbetet. Vad jag nu
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

11. HBT-personers situation (punkt 9)

av Kerstin-Maria Stalin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 11. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2002/03:L318 yrkandena 9 och 11,
2002/03:So306 yrkande 2 och 2002/03:So419 samt
bifaller delvis motionerna 2002/03:L249 yrkandena 18
och 20, 2002/03:So320, 2002/03: So491, 2002/03:So497
och 2002/03:So512 yrkande 4.

Ställningstagande

I Norge har det tagits fram något som kallas för
Novarapporten, en rapport som särskilt fokuserar på
homo- och bisexuellas folkhälsa. I Sverige gjordes
det en rapport 1984. Jag anser därför att det nu är
det dags för en ny rapport i Sverige. Mest akut är
att få veta hur det står till vad gäller
transpersoner. Vi behöver veta i vilken omfattning
man utsätts för diskriminering eller hot. Och vi
behöver framför allt förstå hur transpersoner mår,
psykiskt och fysiskt. Utan den här kunskapen går det
inte, annat än i klart avgränsade områden, att bygga
den politik som behövs. Jag anser även att det
föreligger ett behov av ett bättre internationellt
samarbete i transfrågorna då detta fungerar dåligt.
Som det är nu kan den som är man i ett land bedömas
som kvinna i ett annat. Jag anser också att det
skall finnas ett myndighetsansvar att uppmärksamma
transpersoners situation ur ett hälsoperspektiv och
att följa och initiera forskning om transpersoners
förhållanden ur ett folkhälsoperspektiv.
Avslutningsvis vill jag peka på att vi vet väldigt
lite i dag om barn och vuxna som är intersexuella
och om hur deras liv och könsidentitet påverkas av
att bli påtvingade ett kön som spädbarn. Jag anser
därför att en utredning bör göras angående
intersexuella personer och deras livssituation. Vad
jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

12. Aktivt folkhälsoarbete för äldre
(punkt 10)

av Chatrine Pålsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 12. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So265.

Ställningstagande

De skador som drabbar äldre personer orsakar svåra
lidanden och innebär stora kostnader för samhället.
Jag anser därför att behovet av ett förebyggande
folkhälsoarbete med särskild inriktning mot den
äldre befolkningen är särskilt angeläget. Även om
dessa insatser bara skulle leda till måttliga
hälsoförbättringar innebär det ändå att vårdbehoven
kan begränsas trots att de äldre blir allt fler. Att
uppmärksamma den starkt ökande äldre befolkningens
hälsoläge är i första hand en investering i mänsklig
livskvalitet men ger också positiva samhällsekono-
miska effekter. Vad jag nu anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

13. Unga HBT-personer (punkt 13)

av Kerstin Heinemann (fp), Kenneth Johansson (c)
och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 13. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So32 yrkande 7.

Ställningstagande

Många barn och ungdomar mår så dåligt att de
funderar på självmord. Utförd forskning tyder på att
en mycket stor andel av antalet själmordsförsök
begås av unga homo-, bi- och transsexuella. För att
minska unga HBT-personers utsatthet krävs det en
kraftansträngning för att förbättra attityder och
bekämpa trakasserier redan i tidiga skolår. Vad vi
nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

14. Stress som folkhälsofråga (punkt 18)

av Chatrine Pålsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 18
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 14. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:A318 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Ett problem som uppmärksammats mycket det senaste
året är stress. Stress är ofta kopplat till
arbetslivet. Man bör dock inte betrakta stress som
ett problem relaterat enbart till arbetslivet. I
dagens samhälle är det många samverkande faktorer
som kan leda till stress. Stress är vidare inte
något som drabbar en viss kategori människor eller
en viss åldersgrupp, utan något som kan drabba vem
som helst, när som helst. Därför anser jag att det
är viktigt att stress uppmärksammas i
folkhälsoarbetet Vad jag nu anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

15. God vård i tid m.m. (punkt 20)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel
Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 15. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So29 yrkandena 4–6.

Ställningstagande

Vi anser att den svenska sjukvården inte längre
klarar av sin mest elementära uppgift, att ge
människor vård i tid. Om framtidens möjligheter på
sjukvårdsområdet skall kunna tas till vara, ställer
det krav på de politiker som styr sjukvården. Det
kräver, enligt vår uppfattning, bl.a. en insikt om
att dagens modell med finansiering och produktion
genom landsting inte utnyttjar vårdresurserna
effektivt. Vi vill därför ha en gemensamt
finansierad hälsoförsäkring, en vårdgaranti och ökat
utrymme för mångfald med bl.a. privata alternativ.
Vi anser vidare att företagshälsovården bör få
tillbaka en del av sina tidigare uppgifter. Detta
skulle kunna innebära en effektivisering av arbets-
givarnas arbetsmiljöarbete. Med en utbyggd före-
tagshälsovård skulle även en rad positiva effekter
uppkomma, t.ex. skulle vårdcentralerna avlastas. Vi
anser också att det av flera skäl är viktigt att
primärvården fungerar bra. Primärvården kan både
avlasta och hjälpa patienter att hitta rätt inom
övriga delar av sjukvården, om den är lättillgänglig
utan köer och ger vård av hög kvalitet. Primärvården
har, enligt vår uppfattning, också de bästa
förutsättningarna att erbjuda kontinuitet i
läkarkontakterna, att arbeta förebyggande samt att
se patienterna ur ett helhetsperspektiv. Vi har dock
inte en sådan primärvård i dag. Problemen gäller
bristande tillgänglighet, svårighet att rekrytera
personal och svårigheter att ta emot och med god
kvalitet behandla de patienter som överförs från
sjukhus och specialistmottagningar. Vad vi nu anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

16. Apotekets hälsoupplysning (punkt 21)

av Kerstin Heinemann (fp), Kenneth Johansson (c)
och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 16. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So31 yrkande 8.

Ställningstagande

Vi anser att apoteken är en viktig kanal för
hälsoupplysning, och deras betydelse kan vara
särskilt stor genom att de har så många kunder och
så stora kontaktytor, samtidigt som de representerar
ett vetenskapligt förhållningssätt. Vi anser dock
inte att apotekens roll i hälsoupplysningen
förutsätter att man bevarar den nuvarande
monopolställningen för det statsägda
apoteksföretaget. Vad vi nu anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

17. Utredning om influensavaccinering
(punkt 22)

av Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 17. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So412.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen bör tillsätta en utredning
om frågan om en mer landsomfattande generell och,
för den enskilde, kostnadsfri vaccinering mot
kommande influensaepidemier. Vi anser att en sådan
vaccinering mot väntade influensaepidemier bör
införas eftersom det visat sig medföra inte bara en
besparing för sjukvården, utan också en klart
förbättrad hälsa för den enskilde. Huruvida en
vaccinering skall vara begränsad till pensionärer
och riskgrupper får utredningen utvisa. Vad vi nu
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

18. Förtydligade mål för sex- och
samlevnadsundervisningen (punkt 23)

av Kerstin Heinemann (fp), Kenneth Johansson (c)
och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 18. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So32 yrkande 11.

Ställningstagande

Sex- och samlevnadsundervisningen i skolorna skall
motverka hälsorisker samt främja en ökad jämlikhet
mellan könen och mellan hetero-, homo- och
bisexuella. Enligt vår uppfattning varierar dock
kvaliteten kraftigt på sex- och sam-
levnadsundervisningen mellan olika skolor. Vi
hänvisar till våra reservationer i liknande frågor i
utbildningsutskottet. Vad vi nu anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

19. Folkhälsan och invandrares villkor
(punkt 24)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin
Heinemann (fp), Carl-Axel Johansson (m), Anne
Marie Brodén (m) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 19. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So24.

Ställningstagande

Vi anser att möjligheten till trygg och säker
sexualitet är grundläggande för individens upple-
velse av hälsa och välbefinnande. I dagens Sverige
saknar emellertid många unga flickor och kvinnor
rätten att fritt få förfoga över sin sexualitet. Det
uppfattas som självklart av i stort sett alla att
hinder och missförhållanden skall undanröjas när det
gäller infödda svenskar. Vi anser att detta synsätt
skall intas även när det handlar om flickor och
kvinnor med invandrarbakgrund. Vad vi nu anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

20. Fysisk aktivitet (punkt 27)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel
Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 20. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So29 yrkande 7 samt avslår
motionerna 2002/03:So32 yrkande 10 och 2002/03:Kr368
yrkande 8.

Ställningstagande

Vi anser att ämnet idrott och hälsa bör ges ett
större utrymme i skolan. Detta är inte minst viktigt
eftersom antalet friluftsdagar har minskat i
skolorna och möjligheterna till fysiska fri-
tidsaktiviteter därmed reducerats. Vi anser att det
framför allt är viktigt att de elever som inte
idrottar på fritiden får fysisk aktivitet och idrott
i skolan. Detta ger dem goda vanor och ökar deras
möjlighet att leva ett sunt liv. Vad vi nu anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

21. Fysisk aktivitet (punkt 27)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 27
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 21. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So32 yrkande 10 samt avslår
motionerna 2002/03:So29 yrkande 7 och 2002/03:Kr368
yrkande 8.

Ställningstagande

Mycket av livsstilsmönstren grundläggs i barn- och
ungdomsåren. Jag anser det därför viktigt att
skolidrotten tillförsäkras en starkare ställning än
den har i dag. Samtidigt hör idrottslektioner och
aktiviteter till de situationer i skolan där risken
för mobbning och trakasserier är stor. För att barn
och ungdomar skall få positiva erfarenheter av
idrott är det enligt min mening viktigt att öka
medvetenheten om detta faktum samt att ge ett ökat
utrymme för ungdomars egna önskemål om idrottens
inriktning. Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

22. Goda matvanor (punkt 29)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel
Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 22. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2002/03:So25 yrkandena 1 och 2,
2002/03:So26 och 2002/03:So29 yrkande 8 samt avslår
motionerna 2002/03:So283, 2002/03:So318 och
2002/03:So338.

Ställningstagande

Totalt är 2,5 miljoner svenskar överviktiga och
förekomsten av övervikt ökar. Kunskap om mat och
dess betydelse är oerhört viktig, inte bara på
dagis, i personalmatsalar och hos äldre-
omsorgspersonalen. Vi anser att det rör sig om en
kunskap och ett förhållningssätt som var och en
måste ha med sig ut i livet. Då inte bara motion
utan även vad vi äter har ett ovedersägligt samband
med vår totala hälsa anser vi vidare att ämnet Hem-
och konsumentkunskap bör utökas. Vidare anser vi att
mat- och hälsoaspekten behöver tas upp på ett
grundligt sätt i ämnet Idrott och hälsa inom
gymnasieskolan. Politiken bör vidare inriktas än mer
på forskning, utbildning och metodutveckling inom
hälsoområdet. För att få en förändring av svenska
folkets matvanor i positiv riktning krävs det
insatser av en mängd olika aktörer och av olika typ.
Avslutningsvis vill vi peka på Livsmedelsverkets
behov av resurser för att utföra sitt arbete på
området. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

23. Goda matvanor (punkt 29)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 29
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 23. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So283 samt avslår motionerna
2002/03:So25 yrkandena 1 och 2, 2002/03:So26,
2002/03:So29 yrkande 8, 2002/03:So318 och
2002/03:So338.

Ställningstagande

Att bli kallad överviktig eller fet är oerhört
stigmatiserande. Att få en sådan benämning redan som
barn kan sätta spår för hela livet. Jag anser därför
är det viktigt att ta reda på vilka orsakerna är när
barn väger mer än vad som är bra för deras hälsa.
Detsamma gäller även vuxna människor. Vad jag nu
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

24. Tobaksprevention (punkt 31)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel
Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 24. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So29 yrkande 9 samt avslår
motionerna 2002/03:So31 yrkande 5, 2002/03:So276
yrkandena 1 och 3, 2002/03:So331 yrkande 2,
2002/03:So333, 2002/03:So442 yrkande 16 och
2002/03:So467 yrkandena 1–3.

Ställningstagande

Vi anser att det för att minska rökningen krävs
långt mer förfinade och verklighetsanpassade metoder
än generella informationsinsatser, förbjudande
lagstiftning eller moraliserande pekpinnar. Det är
vidare av central betydelse att information och
utbildning om tobakens skadeverkningar inte bara når
ut till alla människor utan också presenteras på ett
sådant sätt att alla kan ta den till sig. Vad vi nu
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

25. Tobaksprevention (punkt 31)

av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson
(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 25. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2002/03:So31 yrkande 5 och
2002/03:442 yrkande 16 samt avslår motionerna
2002/03:So29 yrkande 9, 2002/03:So276 yrkandena 1
och 3, 2002/03:So331 yrkande 2, 2002/03: So333 och
2002/03:So467 yrkandena 1–3.

Ställningstagande

När det gäller information om tobakens
skadeverkningar till allmänheten finner vi det an-
märkningsvärt att regeringen i så hög grad väljer en
uppläggning som av producentintressena i
tobaksnäringen måste upplevas som långt mer
oförarglig och ofarlig än de haft anledning att
frukta. Regeringens handlande är här inte i samklang
med de mål som tidigare godkänts av riksdagen och
som regeringen nu återger i propositionen. Även med
hänsyn till de allvarliga folkhälsoeffekterna av
cancersjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar och
kroniskt obstruktiva lungsjukdomar anser vi att
regeringens snäva hållning till hälsoupplysning om
tobak inte är godtagbar. Staten kan inte frånsäga
sig ansvaret för information, utbildning och opi-
nionsbildning. Dessa insatser kan inte heller
överlåtas enbart på frivilliga organisationer och än
mindre på tobaksindustrin. Vad vi nu anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

26. Tobaksprevention (punkt 31)

av Kerstin-Maria Stalin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 31
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 26. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So31 yrkande 5 samt avslår
motionerna 2002/03:So29 yrkande 9, 2002/03:So276
yrkandena 1 och 3, 2002/03:So331 yrkande 2,
2002/03:So333, 2002/03:442 yrkande 16 och
2002/03:So467 yrkandena 1–3.

Ställningstagande

När det gäller information om tobakens
skadeverkningar till allmänheten finner jag det an-
märkningsvärt att regeringen i så hög grad väljer en
uppläggning som av producentintressena i
tobaksnäringen måste upplevas som långt mer
oförarglig och ofarlig än de haft anledning att
frukta. Regeringens handlande är här inte i samklang
med de mål som tidigare godkänts av riksdagen och
som regeringen nu återger i propositionen. Även med
hänsyn till de allvarliga folkhälsoeffekterna av
cancersjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar och
kroniskt obstruktiva lungsjukdomar anser jag att
regeringens snäva hållning till hälsoupplysning om
tobak inte är godtagbar. Vad jag nu anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

27. Ytterligare ökad tillgänglighet till
nikotinersättningsmedel (punkt 33)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel
Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 27. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So29 yrkande 10 samt avslår
motion 2002/03:So385 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att tobaksavvänjningspreparat skall kunna
säljas fritt inom handeln och inte omfattas av
apoteksmonopolet. Varhelst tobaksprodukter säljs
skall det vara tillåtet att också försälja produkter
med lägre nikotinhalt i syfte att minska ett
tobaksberoende. Vad vi nu anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

28. Ytterligare ökad tillgänglighet till
nikotinersättningsmedel (punkt 33)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 33
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 28. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So385 yrkande 2 samt avslår
motion 2002/03:So29 yrkande 10.

Ställningstagande

Ett beslut att sluta röka tas efter långt
övervägande. Abstinensbesvären däremot kommer akut.
Jag anser därför att nikotinläkemedel bör kunna
köpas på alla ställen där man kan köpa to-
baksprodukter. Det bör utredas om det är möjligt att
sälja nikotinläkemedel på de ställen där man säljer
tobaksvaror. Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

29. National Institute of Health (punkt 34)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel
Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 34 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 29. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So29 yrkande 12.

Ställningstagande

Vi har tidigare i motioner yrkat att vad vi kallar
ett svenskt National Institute of Health skall
inrättas. Vi anser alltjämt att ett sådant institut
bör inrättas. Vad beträffar skälen härför hänvisar
till vad vi anfört i reservation 19 betänkande
2001/02:SoU13. Vad vi nu anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

30. Hälsojusterat BNP-mått (punkt 36)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 36
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 30. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So443 yrkande 4.

Ställningstagande

Enligt min uppfattning bör folkhälsoarbetet
genomsyra allt samhällsarbete och de politiska
besluten grundas på principen om en hållbar
hälsoutveckling och att människor ges möjlighet att
leva ett hälsosamt liv. Ekonomisk tillväxt innebär
inte med automatik förbättrad social utveckling, om
stora grupper av befolkningen inte får del av de
växande resurserna. Jag anser därför att
nationalräkenskaperna bör inkludera positiva
respektive negativa effekter på folkhälsan, dvs. ett
hälsojusterat BNP-mått. Vad jag nu anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

31. Internationellt samarbete i folkhälsofrågor
(punkt 37)

av Kerstin Heinemann (fp), Kenneth Johansson (c)
och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 37 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 31. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So31 yrkandena 11–13.

Ställningstagande

WHO har en mycket stor betydelse för att företräda
folkhälsointressena. WHO:s betydelse innebär också
att de ekonomiska intressen som vill motverka
folkhälsoarbete ägnar sig åt lobbying för att
försvåra en del av det arbete inom WHO som kan ge
verkningsfulla resultat. Vi anser det angeläget att
Sverige aktivt verkar för att detta arbete ges hög
prioritet som stöd för medlemsländernas
folkhälsoarbete. Detta gäller inte minst den
verksamhet vid WHO-kontoret i Köpenhamn som särskilt
inriktas på att möjliggöra en begränsning av
alkoholskador. Vi anser vidare att det exempelvis
skulle vara av stort värde om OECD kunde ta på sig
att beräkna de samhällsekonomiska kostnader som
alkoholnäringen vållar i medlemsländerna genom
sjuklighet, annat bortfall av arbetskraft,
sjukvårdskostnader m.m. Detta är ekonomiska
förhållanden som det i många länder anses politiskt
inopportunt att ta upp, men som samtidigt har stor
betydelse för möjligheterna att upprätthålla stabila
välfärdssystem inom EU-området. Vi anser även att
det starkare bör understrykas att det krävs ett
betydligt mer intensivt arbete för att föra ut
Sveriges narkotikastrategi i Europa. Om Sverige
misslyckas med det finns det risk för att den hol-
ländska modellen kommer att prövas i stället.
Sverige måste därför visa upp sig inom EU, föra ut
korrekt information om sin narkotikapolitik och om
de resultat den gett. Det har också stor betydelse
om EU-kommissionen väljer att arbeta för folkhälsan
eller för att understödja ekonomiska intressens
strävanden att bli av med folkhälsomotiverade hinder
för försäljning av varor som vållar ohälsa. EU-
kommissionen har enligt vår mening mycket aktivt
arbetat för att dessa regler som ekonomiskt gynnar
alkoholföretagen och kraftigt försvårar folk-
hälsoarbetet skall tillämpas fullt ut även i
Sverige. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

32. Statens folkhälsoinstitut (punkt 38)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel
Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 38 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 32. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So29 yrkande 11 samt avslår
motion 2002/03:So31 yrkandena 6 och 7.

Ställningstagande

Vad beträffar Statens folkhälsoinstitut menar vi att
det statliga engagemanget kraftigt bör minska till
förmån för regionalt och lokalt folkhälsoarbete.
Erfarenheten visar att det är nära människors vardag
som störst möjligheter till framgångsrik information
ges. Inte minst viktigt är detta när det gäller
äldres sociala kontaktnät, fysisk aktivitet och
kostintag. Erfarenheten visar att det ger störst
möjligheter till framgång. Följaktligen bör
institutet avvecklas. Vad vi nu anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

33. Statens folkhälsoinstitut (punkt 38)

av Kerstin Heinemann (fp) och Marita Aronson
(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 38 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 33. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So31 yrkandena 6 och 7 samt
avslår motion 2002/03:So29 yrkande 11.

Ställningstagande

Vi anser att riksdagen bör besluta att återge
Statens folkhälsoinstitut de uppgifter det hade en-
ligt riksdagens tidigare beslut då proposition
1990/91:175 bifölls. Vi anser att nämnda proposition
i huvudsak kan utgöra underlag även för ett nytt
principbeslut. Genom ett sådant beslut kan riksdagen
också förkasta modellen med en stabsmyndighet, där
verksamheten utmärks av detaljstyrning från
regeringen, samtidigt som regeringen med sin
uppläggning av folkhälsomålen eftersträvar en
ordning där riksdagens inflytande blir litet. En
sådan utveckling mot stabsmyndigheter och
kringgående av riksdagen är inte önskvärd och bör
inte heller godtas inom folkhälsoarbetet. Riksdagen
bör vad gäller Folkhälsoinstitutet också av
regeringen begära förslag till de följdbeslut som
behöver fattas, bl.a. om gränsdragningen mellan
Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet. Vad vi nu
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden.

1. Övergripande mål

av Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v).

Vänsterpartiet har ansett att konkreta folkhälsomål
bör fastställas med syfte att öka och bevara
folkhälsan samt utjämna rådande skillnader i hälsa
mellan olika grupper av människor. I föreliggande
proposition, som Vänsterpartiet står bakom, föreslås
att riksdagen skall godkänna ett övergripande
nationellt folkhälsomål och en sektorsövergripande
målstruktur med elva målområden. Vi avstår från att
reservera oss men vill, för det fall det visar sig
att det i propositionen föreslagna sättet att arbeta
med folkhälsofrågorna inte ökar och bevarar
folkhälsan samt utjämnar rådande skillnader i hälsa
mellan olika grupper av människor på önskvärt sätt,
förbehålla oss rätten att återkomma i frågan.

2. Nollvision

av Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v).

Vänsterpartiets uppfattning är att utgångspunkten
för mänsklig verksamhets miljöpåverkan bör vara att
den inte skall skada vare sig oss själva eller
naturen. Vänsterpartiet har därför i motion MJ419
yrkande 14 föreslagit att en nollvision skall
upprättas för de miljörelaterade negativa
hälsoeffekterna. Ett omfattande arbete pågår
emellertid på miljöområdet, och vi avstår därför
från att reservera oss. Vi kommer dock att noga
följa arbetet på miljöområdet och avser att
återkomma om arbetet inte leder till att våra
synpunkter beaktas i tillräcklig omfattning.

3. Skadliga ljudnivåer

av Kenneth Johansson (c).

Centerpartiet har i ett antal motioner från den
allmänna motionstiden 2002 aktualiserat de problem,
t.ex. tinnitus, som är förenade med höga ljudnivåer
vid olika evenemang som konserter m.m. Jag
konstaterar dock att Socialstyrelsen har fått
regeringens uppdrag att utvärdera problemen med höga
ljudnivåer. Jag avstår därför från att reservera mig
men avser att noga följa frågan och förbehåller mig
rätten att återkomma.

4. Sexualpolitiska mål

av Elina Linna (v) och Gunilla Wahlén (v).

Vi ser det som mycket väsentligt och värdefullt att
regeringen i proposition 2002/03:35 Mål för
folkhälsan har föreslagit en trygg och säker
sexualitet och en god reproduktiv hälsa som ett
särskilt målområde. Detta eftersom vi anser att
jämställdhetsarbete och folkhälsoarbete aldrig kan
bli framgångsrikt om inte också sexualpolitiken
involveras. Vår uppfattning är att det fortsatta
arbetet på detta område, för att skapa en sexualitet
på lika villkor mellan kvinnor och män,
heterosexuella och bi-, homo- och transsexuella, bör
leda till nationella sexualpolitiska mål med
folkhälsoinriktning. Om detta inte sker avser vi att
återkomma i frågan.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan föreslår
regeringen (Socialdepartementet) att riksdagen
godkänner regeringens förslag

· till övergripande nationellt folkhälsomål
(avsnitt 4.1),
·
· till en sektorsövergripande målstruktur för det
samlade folkhälsoarbetet med elva målområden
(avsnitt 4.1 samt 5.1-5.11), och
·
om att regeringen får bestämma de
delmål som skall gälla för detta
arbete (avsnitt 4.1).

Följdmotioner

2002/03:So24 av Marietta de Pourbaix-Lundin och
Inger René (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om målet för folkhälsan och
invandrares villkor.

2002/03:So25 av Inger René och Hillevi Engström (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om målet för
folkhälsan och utbildningen i grundskolan och
gymnasieskolan.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att politiken
inriktas än mer på forskning, utbildning och me-
todutveckling inom hälsoområdet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
kompetensutveckling för personal inom barn- och
äldreomsorg.

2002/03:So26 av Inger René (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om möjligheten för
Livsmedelsverket att fullgöra sina uppgifter som
kunskapsbas.

2002/03:So28 av Ronny Olander och Siw Wittgren-Ahl
(s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att under avsnitt 5, Målområde 1,
Delaktighet och inflytande, bör skrivas in att
tillgång till koloniträdgårdar positivt kan bidra
till propositionens mål om delaktighet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att under avsnitt 5, Målområde 5, Sunda och
säkra miljöer, bör ingå koloniernas betydelse för
målet om gröna och återhämtande miljöer på nära
håll.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att under avsnitt 5, Målområde 9, Ökad
fysisk aktivitet, även trädgårdsodling bör finnas
med bland de uppräknade fysiska aktiviteterna på
allemansrättslig grund.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att under avsnitt 5, Målområde 10, Goda
matvanor, bör betonas vikten av tillkomsten av
flera koloniområden för att flera skall få
möjlighet att odla.

2002/03:So29 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att staten bör ge
den enskilde möjlighet att själv ta ansvar för sin
hälsa och sitt välbefinnande.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tillväxtens
betydelse för en god folkhälsa.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om sjukfrånvaron.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om god vård i tid.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
företagshälsovården.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en förstärkt
primärvård.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fysisk aktivitet
och hälsa.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kunskap om mat och
dess betydelse för hälsan.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om information och
utbildning om tobakens skadliga inverkan.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
tobaksavvänjningspreparat skall få säljas fritt
inom detaljhandeln.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Statens
folkhälsoinstitut avskaffas.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ett institut
för medicin och hälsa skapas för forskning och ut-
veckling.

2002/03:So30 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):

Riksdagen avslår proposition 2002/03:35.

2002/03:So31 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om sambanden
mellan folkhälsofrågorna, samhällsekonomin, möj-
ligheterna till social välfärd och de sociala
skillnaderna.

2. Riksdagen avslår propositionen såvitt gäller
förslaget att regeringen på egen hand skall få
bestämma delmål för det samlade folkhälsoarbetet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om vikten av att
konkreta förslag och uppföljningsbara delmål läggs
fram för riksdagen då regeringen redovisar
kommande uppföljningar av folkhälsomålen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om
trafiksäkerhetens betydelse för folkhälsan.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om
hälsoupplysning om tobak.

6. Riksdagen beslutar att Folkhälsoinstitutet på
nytt skall tilldelas arbetsuppgifter i enlighet
med riksdagens tidigare beslut med anledning av
proposition 1990/91:175.

7. Riksdagen begär att regeringen, i enlighet med
vad som anförs i motionen, återkommer med förslag
till de följdbeslut som föranleds av ett
principbeslut om att återge Folkhälsoinstitutet
tidigare arbetsuppgifter.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om
apoteksverksamhet och hälsoupplysning.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om
utredningsarbete angående möjligheterna att
använda ekonomiska styrmedel för
folkhälsofrämjande insatser.

10. Riksdagen antar lag om ändring i
socialtjänstlagen (2001:453) enligt bilaga 1.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om WHO och det
internationella samarbetet i folkhälsofrågor.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om OECD och det
internationella samarbetet i folkhälsofrågor.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om EU och det
internationella samarbetet i folkhälsofrågor.

2002/03:So32 av Kenneth Johansson m.fl. (c):

1. Riksdagen beslutar att fastställa följande
nationella folkhälsomål: Mål 1. Förbättrad psykisk
och fysisk hälsa är ett gemensamt samhällsuppdrag.
Mål 2. Minskade sociala och regionala
hälsoklyftor. Mål 3. Stödjande sociala miljöer för
individen. Mål 4. Trygga och jämlika
uppväxtvillkor för barn och ungdomar. Mål 5. Hög
sysselsättning. Mål 6. God arbetsmiljö. Mål 7.
Tillgängliga grönområden för rekreation. Mål 8.
Sunda inne- och utemiljöer. Mål 9. Skadesäkra
miljöer och produkter. Mål 10. Ökad fysisk
aktivitet. Mål 11. Goda matvanor. Mål 12. Trygg
och säker sexualitet. Mål 13. Minskat tobaksbruk.
Mål 14. Minskad alkoholkonsumtion. Mål 15.
Minskade skadeverkningar av överdrivet spelande.
Mål 16. Ett narkotikafritt samhälle. Mål 17 En mer
hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Mål 18. Ett
samordnat folkhälsoarbete. Mål 19. Långsiktig
satsning på forskning, metodutveckling och
utbildning. Mål 20. Saklig hälsoinformation.

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer till
riksdagen med förslag på operativa delmål för de
nationella folkhälsomålen.

3. Riksdagen begär att regeringen återkommer till
riksdagen med förslag på lämpliga indikatorer och
mått för att möjliggöra mätning och uppföljning av
de nationella folkhälsomålen och delmålen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen skrivits om delmål för
folkhälsopolitiken som innebär att i motionen
nämnda sociala hälsoklyftor skall minska i
statistiskt mätbara termer.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
analysera orsakerna till de regionala
hälsoskillnaderna samt införa delmål som innebär
att de regionala hälsoskillnaderna skall minska i
statistiskt mätbara termer.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av ett
delmål om mobbning.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
insatser för att minska unga HBT-personers
psykosociala utsatthet.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om delmål och
indikatorer för att äldres hälsa och livskvalitet
beaktas och att åldersbetingande hälsoklyftor
bekämpas.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om delmål och
indikatorer för utvecklingen av stödjande sociala
miljöer för individerna.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökat utrymme för
ungdomars egna önskemål om skolidrottens
inriktning.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förtydligande av
målen för skolornas sex- och samlevnadsun-
dervisning.

12. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om inrättande av
referensgrupper med medverkan för
folkrörelser och ideella
organisationer.

Motioner från allmänna motionstiden

2002/03:L249 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en nationell
studie om homosexuellas, bisexuellas och transper-
soners livskvalitet och levnadsförhållanden i
Sverige.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en utredning som
ur ett helhetsperspektiv belyser situationen för
transpersoner i samhället.

2002/03:L318 av Gustav Fridolin m.fl. (mp):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om homo- och
bisexuellas samt transpersoners folkhälsa.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en utredning
angående intersexuella människor.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om behovet av
ungdomsmottagningar.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om information om
kondomer.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om behovet av
förebyggande arbete med preventivmedelsrådgivning.

2002/03:Sf214 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att personalen på
ungdomsmottagningar skall ha såväl tvärve-
tenskaplig som mångkulturell kompetens.

2002/03:Sf331 av Maud Olofsson m.fl. (c):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kvinnoperspektivet
i folkhälsoarbetet.

2002/03:Sf335 av Sven Brus m.fl. (kd):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att de
immateriella värdena som viktiga hälsofaktorer ges
ett större utrymme i folkhälsoarbetet.

2002/03:So206 av Viviann Gerdin (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det vid
konserter och övriga musikarrangemang alltid finns
någon som är ansvarig för ljudanläggningen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
vitesföreläggande kan utgå till de ansvariga som
inte följer gällande bestämmelser angående
ljudnivån.

2002/03:So213 av Lennart Kollmats (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
åtgärder för att komma till rätta med de ökande
problemen med tinnitus.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skärpa kraven
för högsta tillåtna nivå för buller.

2002/03:So219 av Barbro Feltzing och Helena Hillar
Rosenqvist (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en nationell lag med
fastställda gränsvärden för ljudnivåer i offentliga
lokaler.

2002/03:So222 av Anita Sidén och Ulla Löfgren (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att utarbeta en
handlingsplan samt att ta nödvändiga initiativ för
att hantera problematiken med benskörhet.

2002/03:So241 av Yvonne Andersson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att initiera en nationell
kampanj för livslust och mot självmord.

2002/03:So242 av Annelie Enochson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om betydelsen av design för
hälsa och vårdplanering.

2002/03:So244 av Elizabeth Nyström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om gränsvärden för buller vid
evenemang.

2002/03:So264 av Sofia Larsen och Margareta
Andersson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om begränsningar av
ljudnivåer på konserter, diskotek m.m.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökade resurser för
att sprida kunskaper och öka informationen om hur
man förebygger och botar tinnitus.

2002/03:So265 av Sven Brus (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om betydelsen av ett aktivt
folkhälsoarbete för äldre.

2002/03:So276 av Annelie Enochson (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om de utmaningar
Nationella folkhälsokommittén formulerat.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett långsiktigt
säkerställande av adekvata resurser för tobakspre-
ventivt arbete på alla nivåer.

2002/03:So283 av Margareta Andersson och Sofia
Larsen (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en utredning om orsakerna
till övervikt och fetma hos barn och vuxna.

2002/03:So287 av Marie Engström (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i motionen om behov av åtgärder för
begränsning av skadliga ljudnivåer.

2002/03:So292 av Dan Kihlström (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av
reglerna gällande ljudnivån vid evenemang.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förbättrad
information om buller och om hörselskador till
följd av buller.

2002/03:So297 av Helena Bargholtz och Birgitta
Ohlsson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om forskning om
livsvillkoren för lesbiska och bisexuella invand-
rarkvinnor.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
frivilligorganisationer som bedriver stödjande
verksamhet för lesbiska och bisexuella
invandrarkvinnor.

2002/03:So306 av Gustav Fridolin och Ulf Holm (mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av ett
bättre internationellt samarbete i transfrågorna.

2002/03:So318 av Kerstin Engle (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av en bred
information om kostens betydelse för folkhälsan.

2002/03:So320 av Cinnika Beiming och Tommy Waidelich
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att låta se över
transpersoners livsvillkor.

2002/03:So331 av Ingemar Vänerlöv (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att personlig
rådgivning och nikotinersättningsmedel bör erbju-
das föräldrar med hemmavarande barn i samband med
att de som patienter kommer i kontakt med hälso-
och sjukvården.

2002/03:So333 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
till en nationell handlingsplan för rökavvänjning i
enlighet med vad som anförs i motionen.

2002/03:So338 av Ingemar Vänerlöv (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om behovet av åtgärder för
att komma till rätta med överviktsproblem hos barn
och ungdomar.

2002/03:So347 av Leif Björnlod och Barbro Feltzing
(mp):

Riksdagen begär att regeringen ger berörda
myndigheter i uppdrag att på lämpligt sätt upplysa
allmänheten om fördelarna med lägre inomhustempera-
tur.

2002/03:So382 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa
och Ronny Olander (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att verka för en EU-
standard när det gäller allergimärkning av hotell.

2002/03:So385 av Birgitta Sellén och Annika Qarlsson
(c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
nikotinläkemedel bör finnas hos apoteksombud.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en utredning
bör göras för att se över möjligheten att sälja
nikotinläkemedel där tobaksvaror säljs.

2002/03:So412 av Ingrid Burman m.fl. (v):

Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning om frågan om en mer landsomfattande
generell och, för den enskilde, kostnadsfri
vaccinering mot kommande influensaepidemier enligt
vad i motionen anförs.

2002/03:So419 av Ulf Holm och Gustav Fridolin (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att det skall finnas ett
myndighetsansvar att uppmärksamma transpersoners
situation ur ett hälsoperspektiv och att följa och
initiera forskning om transpersoners förhållanden ur
ett folkhälsoperspektiv.

2002/03:So426 av Mikael Oscarsson och Annelie
Enochson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en utredning kring oönskade
graviditeter bland unga och hur dessa kan
förebyggas.

2002/03:So432 av Sven Bergström och Birgitta Sellén
(c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om bekämpning av ljudterrorn i
samhället.

2002/03:So442 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om tobaksfrågor.

2002/03:So443 av Kenneth Johansson m.fl. (c):

1. Riksdagen beslutar att ställa sig bakom
Nationella folkhälsokommitténs föreslagna
folkhälsomål.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
konkreta förslag till hur folkhälsomålen kan
uppnås.

4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ett hälsojusterat BNP-mått.

5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om att utveckla metoder för
hälsokonsekvensanalyser.

6. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om ett vidgat kvinnoperspektiv i
folkhälsoforskningen.

7. Riksdagen begär hos regeringen översyn av
lagstiftningen som reglerar insatser av
folkhälsokaraktär.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om initierandet av
ett forskningsprogram om den sociala gemenskapens
betydelse för folkhälsan.

2002/03:So448 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening om vad i motionen anförs om
hälsokonsekvensbeskrivningar.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utveckla
nationella sexualpolitiska mål.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om konkreta
folkhälsomål.

2002/03:So456 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en nationell
nollvision för tonårsaborter.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
ungdomsmottagningar arbetar aktivt för att nå ut
till pojkar.

2002/03:So467 av Viviann Gerdin och Margareta
Andersson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att öka anslagen
till organisationer med kunskaper om rökprevention
i skolorna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att öka anslagen
för rökavvänjningsinsatserna för att vara i pa-
ritet med folkhälsomålen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
könsspecifika tobaksavvänjningsprogram.

2002/03:So479 av Gunnar Sandberg och Rune Berglund
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om bättre folkhälsa.

2002/03:So491 av Börje Vestlund (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att låta se över
transpersoners livsvillkor och hälsa.

2002/03:So496 av Cinnika Beiming m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av särskilda
insatser i socialt och ekonomiskt utsatta bostadsom-
råden för en förbättrad folkhälsa för alla.

2002/03:So497 av Eva Arvidsson och Christina
Axelsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att initiera en nationell
folkhälsoundersökning om transpersoners levnads-
villkor och livskvalitet.

2002/03:So512 av Martin Andreasson m.fl. (fp, s, v,
c, mp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att genomföra en
nationell undersökning av homosexuellas, bi-
sexuellas och transpersoners hälsa och livsvillkor
i samhället.

2002/03:Kr368 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om idrottsrörelsen
och folkhälsan.

2002/03:Ub401 av Helena Bargholtz m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kunskaper om
benskörhet.

2002/03:Ub556 av Tasso Stafilidis (v):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att fria
preventivmedel erbjuds unga kvinnor och unga män
upp till 20 års ålder.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att samhället på en
rad områden måste förändras från att ensidigt gynna
vissa samlevnadsformer och att uppvärdera visst
sexuellt praktiserande, till att uppmuntra den
mångfald av samlevnadsformer och sexuellt
praktiserande som finns, till att få finnas och
synas på lika villkor.

2002/03:MJ419 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen
snarast följer upp åtagandet om att utreda möjlig-
heten att minska hälsoeffekter genom förändringar
av användningen och sammansättningen av
petroleumbaserade bränslen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
Socialstyrelsen får en aktiv roll i utredningen
som ser över hur minskade hälsoeffekter uppnås
genom förändringar av användningen och
sammansättningen av petroleumbaserade bränslen.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en nollvision
bör upprättas för de miljörelaterade negativa
hälsoeffekterna för att tydliggöra det direkta
sambandet mellan vår livsstil och vår hälsa.

2002/03:A318 av Annelie Enochson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att stress bör
behandlas ur ett bredare perspektiv än bara
relaterat till arbetslivet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att stress bör
uppmärksammas i folkhälsoarbetet.