Socialutskottets betänkande

2002/03:SOU11

Överenskommelse mellan staten ochLandstingsförbundet om vissa ersättningar tillhälso- och sjukvården för år 2003

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens skrivelse
2002/03:51 Redogörelse för en överenskommelse mellan
staten och Landstingsförbundet om vissa ersättningar
till hälso- och sjukvården för år 2003. De särskilda
ersättningar som utges i enlighet med
överenskommelsen uppgår till totalt 195 miljoner
kronor. I promemorian behandlas också 10
motionsyrkanden som väckts med anledning av
skrivelsen och 15 motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden 2002.

Utskottet har vid sammanträdet den 1 april 2003
fått en lägesrapport av tjänstemän från
Landstingsförbundet såvitt gäller det treåriga
nationella informationsarbetet - under namnet
Donationsprojektet - för att få fler människor i
Sverige att tillkännage sin vilja att donera organ
och vävnader.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden
främst med hänvisning till pågående arbete.
Skrivelsen föreslås läggas till handlingarna.
I betänkandet finns 11 reservationer och 3
särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Uppföljning av överenskommelsen

Riksdagen avslår motion 2002/03:So39 yrkande 1.
Reservation 1 (m, kd)

2. Vårdgaranti

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So39
yrkande 2 och 2002/03:So40 yrkandena 4 och 5.
Reservation 2 (m, fp, kd, c)

3. Ändring i hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763)

Riksdagen avslår motion 2002/03:So40 yrkande 3.
Reservation 3 (m, fp, kd, c)

4. Organdonation

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So40
yrkande 7, 2002/03:So327, 2002/03:So329 yrkandena
2 och 3, 2002/03:So337, 2002/03:So351 och
2002/03:So437 yrkande 11.
Reservation 4 (fp)
Reservation 5 (c)

5. Lagen (1995:831) om transplantation
m.m.

Riksdagen avslår motion 2002/03:So329 yrkande
1.

6. Översyn av donationsverksamheten

Riksdagen avslår motion 2002/03:So269.
Reservation 6 (m, fp, kd)

7. Nationell sjukvårdsupplysning

Riksdagen avslår motion 2002/03:So437 yrkande
7.
Reservation 7 (fp)

8. Nationella kvalitetsregister

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So434 och
2002/03:So443 yrkande 15.
Reservation 8 (m, fp, kd, c)

9. Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård

Riksdagen avslår motion 2002/03:So39 yrkande 3.
Reservation 9 (m)

10. Rett Center m.m.

Riksdagen avslår motion 2002/03:So40 yrkande 6.
Reservation 10 (m, fp, kd, c)

11. Rehabilitering m.m.

Riksdagen avslår motion 2002/03:So40 yrkandena
1 och 2.
Reservation 11 (fp, kd, c)

12. Regeringens skrivelse

Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Stockholm den 10 april 2003

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid
Burman (v), Chatrine Pålsson (kd), Kristina
Zakrisson (s), Margareta Israelsson (s), Cristina
Husmark Pehrsson (m), Conny Öhman (s), Catherine
Persson (s), Carl-Axel Johansson (m), Marina
Pettersson (s), Gabriel Romanus (fp), Kenneth
Johansson (c), Christer Engelhardt (s), Anne Marie
Brodén (m), Elina Linna (v), Kerstin-Maria Stalin
(mp), Martin Nilsson (s) och Marita Aronson (fp).

2002/03

SoU11

Redogörelse för ärendet

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Den 12 december 2002 träffade företrädare för staten
och Landstingsförbundet en överenskommelse om vissa
ersättningar till hälso- och sjukvården för år 2003.
Överenskommelsen godkändes av Landstingsförbundets
styrelse den 13 december och av regeringen den 19
december 2002. De särskilda ersättningarna till
hälso- och sjukvården som utges i enlighet med
överenskommelsen för år 2003 uppgår totalt till 195
miljoner kronor. Parterna är överens om att under år
2003 avsätta 66,45 miljoner kronor för att stödja
arbete med att stärka patientens ställning. Medel
skall särskilt gå till att stödja utvecklingsarbete
som syftar till att säkerställa att patientens bästa
står i centrum, att organisationen understöder
personalens strävan att göra ett bra jobb samt att
de möjligheter som finns att kontinuerligt förbättra
kvalitet, tillgänglighet och produktivitet tas till
vara. Parterna har inom ramen för överenskommelsen
kommit överens om att en utökad vårdgaranti som
också innefattar behandling skall införas. Denna
utökade vårdgaranti innebär ett åtagande från
landstingen att erbjuda behandling inom 90 dagar
från det att beslut om behandling fattats. Under år
2003 sker förberedelser med sikte på att den utökade
vårdgarantin skall träda i kraft tidigast den 1
januari 2004.

Inom ramen för överenskommelsen stöds
uppbyggnaden av olika nationella informationssystem,
såsom producentobunden läkemedelsinformation, STRAMA
(Strategigrupper för rationell antibiotikaanvändning
och minskad antibiotikaresistens) samt Infomedica -
ett producentobundet multimediesystem för
patientinformation.
Genom överenskommelsen stöds också projektet
Väntetider i vården och Socialstyrelsens
utvecklingsarbete rörande prioriteringar i hälso-
och sjukvården.
Medel avsätts för att stärka en kunskapsbaserad
hälso- och sjukvård och stödja utvecklingen av
nationella kvalitetsregister samt IT-utvecklingen i
hälso- och sjukvården.
Parterna har vidare kommit överens om att avsätta
15 miljoner kronor till Landstingsförbundets
disposition för användning till utveckling av
medicinskt beslutsstöd i syfte att förbättra
möjligheten till sjukvårdsupplysning per telefon.
För att öka tillgången till organ och öka antalet
transplantationer avsätts medel för nationella
informationsinsatser om organdonationer.
Verksamheten vid Rett Center stöds med totalt 7
miljoner kronor i avvaktan på översynen av den
högspecialiserade vården.
Liksom tidigare år har parterna enats om att de
centrala aktörer som erhåller ekonomisk ersättning
enligt överenskommelsen skall följa upp och redovisa
användning och resultat av de tilldelade medlen.

Utskottets överväganden

Regeringens skrivelse

Den ekonomiska omfattningen av överenskommelsen för
år 2003 (miljoner kronor) är enligt följande.

1. Att stärka patientens ställning
66,45

2. Nationella informationssystem
38,8

2.1. Producentobunden läkemedelsinformation 6

2.2. STRAMA 8

2.3. Infomedica 9,8

2.4. Nationell sjukvårdsupplysning 15

3. Nationellt utvecklingsarbete
26

3.1.Verksamhetsutveckling 12

3.2. Prioriteringar 2

3.3. Väntetider i vården 5

3.4. Särskilda medel för utvecklingsarbete 7

4. Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård 7

4.1. Kunskapsspridning 5

4.2. Utbildningsinsatser 2

5. IT-utveckling i hälso- och sjukvården
15

6. Nationella kvalitetsregister
20

7. Nationella informationsinsatser om 9
organdonation

8. Rett Center 7

9. Förebyggande arbete inom hälso- 5

och sjukvården

10. Vaccinationsförsörjning 0,75

Summa:
195

Uppföljning av överenskommelsen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå en motion om uppföljning
av överens-kommelsen. Jämför reservation 1
(m, kd).

Motionen

I motion So39 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)
begärs ett tillkännagivande om uppföljning av
överenskommelsen mellan staten och
Landstingsförbundet (yrkande 1). Av regeringens
skrivelse framgår att överenskommelsen skall
redovisas den 28 februari 2004. Hur medlen
disponerats tidigare och vilken effekt som uppnåtts
framgår inte, anför motionärerna. De anser att
riksdagen inte kan ta ställning till regeringens
överenskommelser med Landstingsförbundet utan någon
utvärdering av tidigare överenskommelser.

Skrivelsen

I skrivelsen anför regeringen att liksom tidigare år
är parterna eniga om att de centrala instanser som
erhåller ekonomisk ersättning enligt
överenskommelsen skall följa upp och redovisa
användning och resultat av de tilldelade medlen.
Redovisningen skall ha inkommit till
Socialdepartementet före den 28 februari år 2004.
Vidare skall Jämtlands läns landsting senast den
15 november år 2003 lämna redovisning till
Socialdepartementet av hur medlen till Rett Center
används.

Utskottets ställningstagande

Utskottet erinrar om att regeringen i
budgetpropositionen varje år redovisar utvecklingen
inom de olika politikområdena samt de bedömningar
som regeringen gör angående den framtida
inriktningen av respektive område mot bakgrund av
bl.a. insatta resurser och resultaten av dessa.
Utskottet erinrar vidare om att utskottet ställde
sig tveksamt till den besparing på 186 miljoner
kronor på de s.k. Dagmarmedlen som föreslogs i
budgetpropositionen för 2003 (prop. 2002/03:1 volym
6 s. 44 f.). Utskottet ansåg att dessa medel krävs
bl.a. för arbetet med att stärka patientens
ställning, för utvecklande av ett nationellt
informationssystem och för att säkra en
kunskapsbaserad hälso- och sjukvård. Resurserna
behövs också för att stimulera IT-utvecklingen inom
hälso- och sjukvården för att uppnå ett bättre
samspel mellan olika vårdnivåer, vårdgivare och
vårdenheter samt för nationella informationsinsatser
om organdonation.

I skrivelsen redovisar regeringen nu vad parterna
kommit överens om för år 2003. Utskottet noterar att
mycket är en fortsättning på tidigare insatser.
Utskottet anser att motion So39 (m) yrkande 1 inte
bör föranleda något initiativ från riksdagens sida.
Motionsyrkandet avstyrks.

Att stärka patientens ställning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om vårdgaranti.
Utskottet hänvisar till de
resursförstärkningar som görs under 2002-2004
och till parternas överenskommelse om en
utökad vårdgaranti. Riksdagen bör också avslå
en motion om ändring i hälso- och
sjukvårdslagen (1982:763). Jämför
reservationerna 2 (m, fp, kd, c) och 3 (m,
fp, kd, c).

Motionerna

I motion So40 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp, c)
begärs ett tillkännagivande om kraven på
tillgänglighet i primärvården (yrkande 5).
Motionärerna hänvisar till att när riksdagen
behandlade förslaget till nationell handlingsplan
för utveckling av hälso- och sjukvården uttalade
utskottet (bet. 2000/01:SoU5), när det gällde
primärvården, att "mot bakgrund av de
resurstillskott som aviserats anser utskottet det
naturligt att regeringen och Landstingsförbundet i
kommande förhandlingar kommer överens om påtagligt
skärpta krav på tillgänglighet". Detta skedde med
direkt hänvisning till två motioner (c, fp).
Utskottet delade de tankegångar som fördes fram i
motionerna och ansåg dessa tillgodosedda i och med
riksdagens behandling av proposition och motioner.
Socialdepartementet och Landstingsförbundet träffade
sedan en överenskommelse som redovisades till
riksmötet 2001/02, där det inte var fråga om några
skärpningar alls vad gäller kravet på tillgänglighet
i primärvården. Motionärerna anser att det skadar
arbetsförhållandena, såväl inom riksdagen som mellan
stat och landsting, när regeringen ensidigt
åsidosätter uppgörelser som ingåtts i riksdagen.
Motionärerna vidhåller kraven på tillgänglighet i
primärvården.

I två motioner tas frågan om en vårdgaranti upp. I
motion So39 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)
begärs ett tillkännagivande om införande av en reell
vårdgaranti (yrkande 2). Motionärerna noterar att
regeringen visserligen talar om en vårdgaranti, men
den har inte avsatt medel för densamma. Moderaterna
har vid ett flertal tillfällen föreslagit en
nationell vårdgaranti för att garantera alla vård i
tid. Fullt införd skulle den gälla alla medicinskt
motiverade diagnoser och vårdkedjans alla insatser.
För detta ändamål har de föreslagit 3,5 miljarder
kronor under två år.

Ett tillkännagivande om nationell vårdgaranti
begärs också i motion So40 av Kerstin Heinemann
m.fl. (fp, c) yrkande 4. Motionärerna är kritiska
mot att regeringen i skrivelsen talar om en
"utvidgad" garanti när det egentligen handlar om att
en frånvaro av nationell vårdgaranti skall ersättas
med en garanti med oklart innehåll. De anser att en
nationell vårdgaranti bör införas med den utformning
som tidigare redovisats i olika motioner grundade på
det gemensamma förslaget 2002 från Centerpartiet,
Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och
Moderata samlingspartiet. I motionen yrkas vidare
att regeringen återkommer med förslag till ändring i
hälso- och sjukvårdslagen (yrkande 3). Motionärerna
anser att det i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
skall slås fast kravet att hälso- och sjukvård skall
ges i tid.

Skrivelsen

I skrivelsen redovisas att i de senaste årens
överenskommelser mellan staten och
Landstingsförbundet om vissa ersättningar till
hälso- och sjukvården har huvudinriktningen varit en
långsiktig satsning för att stärka patientens
ställning. Parterna är överens om att under år 2003
avsätta 66,45 miljoner kronor för att stödja sådant
arbete. Medlen skall särskilt gå till
utvecklingsarbete som syftar till att säkerställa
att patientens bästa står i centrum, att
organisationen understöder personalens strävan att
göra ett bra jobb samt att de möjligheter som finns
att kontinuerligt förbättra kvalitet, tillgänglighet
och produktivitet tas till vara.

För att förbättra tillgängligheten inom hälso- och
sjukvården infördes i 1997 års överenskommelse en
vårdgaranti som syftar till att tillförsäkra alla
patienter snabb kontakt med vården. Garantin
omfattar kontakt med primärvården, besök hos läkare
i primärvården och besök hos läkare i den
specialiserade vården. Primärvården är ansvarig för
de första kontakterna och skall erbjuda hjälp,
antingen per telefon eller genom besök, samma dag
som vården kontaktas. Om kontakt med läkare
erfordras skall väntetiden vara högst sju dagar. Den
som fått en remiss till den specialiserade vården
skall erbjudas tid för besök utan dröjsmål enligt
vägledande principer för urval och prioriteringar,
dock senast inom nittio dagar. Parterna är överens
om att denna garanti skall gälla även år 2003.
Som ett led i arbetet med att förbättra
tillgängligheten är parterna överens om att en
utökad vårdgaranti som också innefattar behandling
skall införas, anför regeringen. En utvidgning av
vårdgarantin syftar till att stärka patientens
ställning i vården. Utgångspunkten är hälso- och
sjukvårdslagens krav på att beslut om behandling
skall tas i samråd med patienten. Vårdgarantin
tydliggör vårdens åtagande gentemot patienten i
samband med sådan överenskommen behandling. Den
utökade vårdgarantin innebär ett åtagande från
landstingen att erbjuda behandling inom 90 dagar
från det att beslut om behandling fattats. Under år
2003 sker förberedelser med sikte på att den utökade
vårdgarantin skall träda i kraft tidigast den 1
januari år 2004.
Parterna är överens om att en utvidgning av
vårdgarantin måste ske i överensstämmelse med
riksdagens beslut om prioriteringar. Detta ställer
krav på fortsatt medicinskt programarbete med
tydliga prioriteringar. Parterna avser vidare att
under år 2003 närmare precisera vårdgarantins
utformning och införande. Parterna är också överens
om att en utvidgning av vårdgarantin påverkar
vårdens behov av resurser. Parterna skall därför i
en kontrollstation senast februari år 2004 stämma av
hittillsvarande effekter av det förberedelse- och
utvecklingsarbete som bedrivits enligt ovan samt
vårdens resursutveckling och resursbehov.

Regeringen anför vidare att man i 1999 års
överenskommelse fastslog det angelägna i att kunna
följa tillgängligheten i hälso- och sjukvården, men
också att det saknas heltäckande och tillförlitliga
uppföljningssystem. Därför avsattes resurser till
ett projekt, Väntetider i vården, som syftar till
att förbättra tillgängligheten i hälso- och
sjukvården genom att utveckla ett nationellt system
för uppföljning och analys av väntetider. Samtliga
landsting medverkar i projektet.

Som ett led i uppföljningen av den nationella
handlingsplanen för utveckling av hälso- och
sjukvården har landstingen genom Landstingsförbundet
åtagit sig att två gånger per år följa upp
väntetiderna till besök vid läkarmot-tagning i
primärvården. Även dessa mätningar sker inom ramen
för projektet Väntetider i vården, och en speciell
databas har byggs upp för detta ändamål. Under år
2002 har två sådana mätningar genomförts.

Tidigare behandling

I betänkande 2002/03:SoU1 behandlade utskottet
regeringens förslag till anslag under utgiftsområde
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg samt
motioner med anledning av budgetförslaget. Utskottet
noterade att regeringen i budgetpropositionen
redovisat att en nationell vårdgaranti skall införas
och att regeringen avsåg att inför detta föra
diskussioner med Landstingsförbundet. Utskottet såg
positivt på regeringens avsikt att föra diskussioner
med Landstingsförbundet om införandet av en
vårdgaranti. Utskottet avstyrkte motioner (m, fp)
med förslag om medel under anslag 13:3 Bidrag till
hälso- och sjukvård för införandet av en
vårdgaranti. Utskottet ansåg inte heller att det
fanns skäl att inrätta ett nytt anslag för en
nationell vårdgaranti och avstyrkte därmed motioner
om detta (kd, c). (Avvikande meningar m, fp, kd, c.)

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2003
att 1,25 miljarder kronor skulle anvisas för 2003
under anslaget Bidrag för ökad tillgänglighet i
hälso- och sjukvården. Finansutskottet tillstyrkte
förslaget (betänkande 2002/03: FiU3). Riksdagen
följde utskottet (rskr. 2002/03:87 och 2002/03:88).

Utskottets ställningstagande

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2003
att det generella statsbidraget bör höjas med 2
miljarder kronor 2003 och med ytterligare 1 miljard
kronor 2004. Höjningarna fördelas med 30 % till
kommunerna och 70 % till landstingen. En särskild
satsning med 1,25 miljarder kronor per år 2002-2004
föreslogs också för att förbättra tillgängligheten i
hälso- och sjukvården. Riksdagen har anvisat anslag
i enlighet med detta (proposition 2002/03:1
utgiftsområde 25, bet. 2002/03:FiU3, rskr.
2002/03:87 och 2002/03:88). Socialutskottet anser
att det med de resursförstärkningar som nu tillförs
vården finns förutsättningar för kortare väntetider.
Utskottet ser positivt på att parterna kommit
överens om att en utökad vårdgaranti skall införas
som också innefattar behandling. Utskottet avstyrker
därmed motionerna So39 (m) yrkande 2 och So40 (fp,
c) yrkandena 4 och 5.

Utskottet ställer sig inte bakom förslaget i
motion So40 (fp, c) yrkande 3 om ändring i hälso-
och sjukvårdslagen (1982:763). Motionsyrkandet
avstyrks.

Organdonation

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om
informationsinsatser om organdonation med
hänvisning till pågående arbete. Riksdagen
bör också avslå en motion om översyn av lagen
(1995:831) om transplantation m.m. liksom en
motion om översyn av donationsverksamheten.
Jämför reservationerna 4 (fp), 5 (c) och 6
(m, fp, kd).

Motionerna

I motion So40 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp, c)
begärs ett tillkännagivande om inriktningen av
informationsarbetet rörande organdonation (yrkande
7). Motionärerna anför att det förefaller som om
nyckelpersoner bland de vårdanställda inte har
uppmärksammats tillräckligt i
informationssammanhang. Bättre kontakter mellan
läkare med olika uppgifter och bättre kännedom om
transplantationskirurgins behov kan förmodligen göra
stor nytta. Ett liknande yrkande väcktes under
allmänna motionstiden 2002 i motion So437 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 11.

Ytterligare ett antal motioner om organdonation
väcktes vid allmänna motionstiden. I motion So327 av
Birgitta Carlsson och Annika Qarlsson (c) begärs ett
tillkännagivande om en förnyad kampanj för att få
fler personer att vilja bli organdonatorer. Även i
motion So351 av Margareta Andersson och Viviann
Gerdin (c) begärs ett tillkännagivande om en förnyad
kampanj med förbättrad information om organdonation
(yrkande 1). Vidare begärs i yrkande 2 i motion
So351 ett tillkännagivande om att speciella team bör
inrättas för att ta hand om anhöriga till
organdonatorer. Slutligen begärs i yrkande 3 ett
tillkännagivande om ytterligare information om vilka
rättigheter som arbetstagare och arbetsgivare har
vid donation av t.ex. en njure.
I motion So329 av Erik Ullenhag och Karin Pilsäter
(fp) begärs ett tillkännagivande om att ändra lagen
(1995:831) om transplantation m.m. så att den som
skaffar sig en identitetshandling skall vara skyldig
att uttrycka sin inställning till organdonation
(yrkande 1). Vidare begärs ett tillkännagivande om
att sätta upp ett mål för anslutningsgraden till
donationsregistret till 80 % av befolkningen
(yrkande 2). I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande
om att tillsätta en utredning för att se över
rutinerna för samtal med anhöriga om organdonation.
I motion So269 av Chatrine Pålsson och Ingemar
Vänerlöv (kd) begärs ett tillkännagivande om en
organisatorisk översyn av donationsverksamheten.
Motionärerna anför att riksdagen bör ge regeringen i
uppdrag att göra en sådan översyn. Syftet med
översynen bör vara att definiera och skapa resurser
för ett nationellt ansvar för organdonation och att
tydliggöra de nationella, landstingskommunala och
enskilda sjukhusens organisatoriska och ekonomiska
ansvar för en fungerande donationsverksamhet.
I motion So337 av Ragnwi Marcelind (kd) begärs ett
tillkännagivande om att inrätta ett enklare
förfaringssätt för att anmäla intresse för
organdonation (yrkande 1). Vidare begärs i yrkande 2
ett tillkännagivande om behovet av ett enklare och
effektivare system där man snabbt kan avläsa om en
person gett medgivande till organdonation.

Skrivelsen

I skrivelsen redovisas att det råder stor brist på
organdonatorer i Sverige. Under 1990-talet har
antalet avlidna donatorer minskat med en tredjedel.
Regeringen anför att parterna anser att det är
viktigt att genom informationsinsatser öka
människors kunskap inom detta område och att få dem
att meddela sitt ställningstagande till sina
anhöriga. Av erfarenhet vet man att ökad kunskap i
detta ämne medför en mer positiv inställning.
Parterna var därför redan i överenskommelsen för år
2002 överens om att under maximalt tre år med början
år 2002 avsätta 9 miljoner kronor årligen för
nationella informationsinsatser om organdonation.

Tidigare behandling och pågående arbete

Riksdagen har med anledning av proposition 2001/02:9
Vissa socialförsäkringsfrågor, betänkande
2001/02:SfU5 med samma namn som propositionen, i
december 2001 beslutat om ett särskilt högriskskydd
för levande donatorer av organ och vävnader i
samband med donationsingrepp eller utredningar om
sådant ingrepp. Skyddet medför att donatorns
arbetsgivare har rätt till ersättning från
sjukförsäkringen för sina kostnader för sjuklön.
Beslut om sådant särskilt högriskskydd fattas av den
allmänna försäkringskassan. Ett sådant beslut
innebär även att den enskilde erhåller ersättning
för den första dagen i en sjukperiod.

Socialstyrelsen anordnar årliga möten om donation av
organ och vävnader för transplantation och annat
medicinskt ändamål, med deltagare från professionen,
patientorganisationer, sjukvårdshuvudmännen m.fl.
Socialstyrelsen har vidare publicerat ett utförligt
informationsmaterial om donationer, såväl i form av
broschyrer som på Internet. Bland annat är
webbversionen av broschyren När hjärnan dör dör
människan en av de mest lästa.

Utskottet behandlade senast motionsyrkanden om
organdonation i betänkande 2001/02:SoU13. Utskottet
anförde då att transplantation är en angelägen
behandlingsform inom sjukvården eftersom många svårt
sjuka människor därigenom får ett förlängt liv och
en bättre livskvalitet. Utskottet såg mycket
positivt på det arbete som bedrivs av landstingen
samt de insatser som görs från Landstingsförbundets
och Socialstyrelsens sida för att öka allmänhetens
kunskap om och benägenhet att acceptera
organdonationer. Utskottet förutsatte att detta
arbete kommer att fortsätta. Motionerna avstyrktes
då de fick anses i huvudsak tillgodosedda (ej res.).
Riksdagen följde utskottet (rskr. 2001/02:236).

Landstingsförbundet inledde år 2002 ett treårigt
nationellt informationsarbete - under namnet
Donationsprojektet - för att få fler människor i
Sverige att tillkännage sin vilja att donera organ
och vävnader. Projektet, som finansieras med s.k.
Dagmarmedel, har en total budget på 27 miljoner
kronor och genomförs i nära samarbete med
Socialdepartementet, landsting, regioner, berörda
myndigheter och organisationer. Donationsprojektet
skall bidra till att öka antalet genomförda
transplantationer med organ och vävnader från
avlidna donatorer. Det övergripande målet skall
uppnås genom att fler människor än i dag har tagit
aktiv ställning för att donera organ och vävnader,
gjort sitt ställningstagande tillgängligt för
sjukvården i Donationsregistret eller på ett
donationskort och meddelat sitt beslut till sina
närstående.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill än en gång understryka att
transplantation är en angelägen behandlingsform inom
sjukvården eftersom många svårt sjuka människor
därigenom får ett förlängt liv och en bättre
livskvalitet. Utskottet delar bedömningen att det är
viktigt att genom informationsinsatser öka
människors kunskap inom detta område och få dem att
meddela sitt ställningstagande till sina anhöriga.
Det arbete som bedrivs av landstingen och de
insatser som görs från Landstingsförbundets och
Socialstyrelsens sida för att öka allmänhetens
kunskap om och benägenhet att acceptera
organdonationer är därvid betydelsefullt. Utskottet
noterar med tillfredsställelse att parterna i
överenskommelsen för 2003 avsatt 9 miljoner kronor
för nationella informationsinsatser om
organdonation. Donationsprojektet bör kunna bidra
till att fler människor än i dag tar aktiv ställning
för att donera vävnader och organ och gör sitt
ställningstagande tillgängligt i Donationsregistret
samt meddelar sitt beslut till sina närstående.
Motionerna So40 (fp, c) yrkande 7, So327 (c), So329
(fp) yrkandena 2 och 3, So337 (kd), So351 (c) och
So437 (fp) yrkande 11 får anses i huvudsak
tillgodosedda.

Utskottet anser inte att lagen (1995:831) om
transplantation m.m. nu bör ses över. Motion So329
(fp) yrkande 1 avstyrks därmed.
Utskottet anser inte heller att det finns skäl att
göra någon organisatorisk översyn av
donationsverksamheten. Även motion So269 (kd)
avstyrks.
Nationell sjukvårdsupplysning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå en motion om gemensam
sjukvårdsupplysning i hela landet med
hänvisning till pågående arbete. Jämför
reservation 7 (fp).

Motionen

I en motion från allmänna motionstiden, So437 av
Lars Leijonborg m.fl. (fp), begärs ett
tillkännagivande i yrkande 7 om ett för hela landet
gemensamt telefonnummer för sjukvårdsupplysning.
Härigenom skulle det bli lättare att sprida
information om sjukvårdsupplysning per telefon och
det skulle bli enklare att koppla samtal till
personer med rätt kompetens.

Skrivelsen

I skrivelsen anförs att man i överenskommelsen
mellan staten och Landstingsförbundet för år 2002
betonade att en viktig del i arbetet med att öka
vårdens tillgänglighet och kvalitet är att förbättra
möjligheten till sjukvårdsupplysning per telefon.
Parterna tillsatte därför en utredning som fick i
uppdrag att studera förutsättningarna för att bygga
upp en nationellt samordnad sjukvårdsupplysning.
Utredningen skall lämna en slutrapport den 30 maj
2003.

Erfarenheterna från England, det enda land förutom
Sverige som systematiskt bygger upp sjukvårdens
upplysningsverksamhet, visar att ett system för
beslutsstöd, gemensamt för alla upplysningar, har
varit en förutsättning för att verksamheten skall
kunna bedrivas med tillräckligt hög kvalitet.
Sjukvårdsupplysning per telefon kan öka
patienternas trygghet i vardagen, stödja egenvård
och vägleda de patienter som behöver ett vårdbesök.
Samtidigt kan sjukvårdsupplysning avlasta vården
besök som inte är nödvändiga och därigenom leda till
bättre resursutnyttjande inom vården.
En rad frågor behöver emellertid ytterligare
belysas innan utredningen kan lägga fram ett
fullständigt förslag.
Parterna är mot bakgrund av detta överens om att
under år 2003 avsätta 15 miljoner kronor till
Landstingsförbundets disposition för användning till
utveckling av medicinskt beslutsstöd i syfte att
förbättra möjligheten till sjukvårdsupplysning per
telefon.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att en viktig del i arbetet med att
öka vårdens tillgänglighet och kvalitet är att
förbättra möjligheten till sjukvårdsupplysning.
Redan i överenskommelsen för 2002 var parterna
överens om att studera förutsättningarna för att
införa en nationellt samordnad sjukvårdsupplysning.
En av parterna tillsatt utredning lämnade en
delrapport i höstas och skall inom kort lämna en
slutrapport. Riksdagen bör inte föregripa kommande
förslag på området. Motion So437 (fp) yrkande 7
avstyrks i den mån den inte är tillgodosedd med det
anförda.

Nationella kvalitetsregister

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motioner om nationella
kvalitetsregister med hänvisning till
pågående arbete. Jämför reservation 8 (m, fp,
kd, c).

Motionerna

I en motion från allmänna motionstiden, So443 av
Kenneth Johansson m.fl. (c), begärs ett
tillkännagivande om öppna kvalitetsregister (yrkande
15). Motionärerna anför att ett särskilt
kvalitetsregister bör upprättas med det tydliga
syftet att vara patienternas hjälp vid deras val av
vårdgivare.

I motion So434 av Berit Högman (s) begärs ett
tillkännagivande om att de kvalitetsregister som
finns inom sjukvården bör göras tillgängliga för
sjukvårdshuvudmännen. Motionären åsyftar de
kvalitetsregister som finns inom
specialistföreningarna, men som inte är tillgängliga
på ett sätt som vore önskvärt för att uppnå en ökad
effektivitet i sjukvården och också minska onödigt
mänskligt lidande.

Skrivelsen

Av skrivelsen framgår att det finns drygt 50
kvalitetsregister som är, eller utvecklas för att
bli, rikstäckande. De nationella kvalitetsregistren
varierar i syften och hur och när de kommit till,
men har alla det gemensamt att de startats av repre-
sentanter för den medicinska professionen och byggts
upp som stöd för kvalitetsutveckling vid den egna
kliniken. Registerhållarna finns spridda bland olika
kliniker och landsting.

Landstingsförbundet och Socialstyrelsen samverkar
på central nivå genom den s.k. beslutsgruppen och
lämnar ekonomiskt och på andra sätt aktivt stöd för
skapande och utveckling av de nationella
kvalitetsregistren. I detta arbete medverkar också
Svenska Läkaresällskapet med dess sektioner. Det
administrativa arbetet på central nivå handhas av
Socialstyrelsen.
För att förbättra de ekonomiska förutsättningarna
för såväl drift, vidareutveckling och användning av
etablerade register, som för stöd och utveckling av
nya register, är parterna överens om att avsätta 20
miljoner kronor år 2003, anför regeringen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att parterna är överens om att
avsätta 20 miljoner kronor för år 2003 i aktivt stöd
för skapande och utveckling av de nationella
kvalitetsregistren. Motionerna So434 (s) och So443
(c) yrkande 15 är därmed i huvudsak tillgodosedda.

Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå en motion om
kunskapsbaserad hälso- och sjukvård. Jämför
reservation 9 (m).

Motionen

I motion So39 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)
begärs tillkännagivande om kunskapsbaserad hälso-
och sjukvård (yrkande 3). Motionärerna instämmer i
regeringens syn på betydelsen av Statens beredning
för medicinsk utvärdering (SBU) och hänvisar till
att de i anslagsmotionen för år 2003 föreslagit 10
miljoner kronor per år utöver vad regeringen
föreslagit för att ytterligare stärka SBU och dess
verksamhet.

Skrivelsen

I skrivelsen anförs att den snabba
kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården
tillsammans med ett ökat vårdbehov och knappa
ekonomiska resurser accentuerar behovet av att säkra
att vården baseras på vetenskapliga metoder. Statens
beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har i
uppdrag att utvärdera befintlig och ny medicinsk
metodik samt att förmedla resultaten till
sjukvårdshuvudmännen. Denna verksamhet stöds med 5
miljoner kronor under år 2003. Samtidigt är
utbildning ett av de viktigaste redskapen för
förändring. Parterna är därför överens om att
avsätta medel till SBU för genomförande av
utbildningsinsatser om evidensbaserad hälso- och
sjukvård i den praktiska vården. För år 2003 avsätts
2 miljoner kronor för detta ändamål.

Bakgrund och tidigare behandling

Utskottet behandlade regeringens förslag till budget
för 2003 i betänkande 2002/03:SoU1. Utskottet
tillstyrkte då regeringens förslag att för år 2003
anvisa 38 675 000 kr till Statens beredning för
medicinsk utvärdering. Utskottet fann den föreslagna
medelstilldelningen väl avvägd. Riksdagen följde
utskottet (rskr. 2002/03:81).

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar parternas och motionärernas
bedömning att det är angeläget att säkra att vården
baseras på vetenskapliga metoder. Utskottet tog i
betänkande 2002/03:SoU1 ställning till anslag för
Statens beredning för medicinsk utvärdering för år
2003. Motion So39 (m) yrkande 3 avstyrks.

Rett Center m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå en motion om kostnads-
och ansvarsfördelning mellan stat och
landsting såvitt gäller Rett Center och
likartad verksamhet. Utskottet hänvisar till
att i överenskommelsen avsätts ett
tidsbegränsat stöd till Rett Center. Jämför
reservation 10 (m, fp, kd, c).

Motionen

I motion So40 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp, c)
begärs ett tillkännagivande om kostnads- och
ansvarsfördelning mellan stat och landsting såvitt
gäller Rett Center i Östersund och likartad
verksamhet avseende små grupper med speciella
funktionshinder och sjukdomar (yrkande 6).
Motionärerna anför att frågan om vårdens kvalitet
för vissa små grupper med speciella funktionshinder
och sjukdomar är olöst. Det är inte möjligt att ha
expertis i varje landsting. Den enda utvägen torde
vara att staten tar ett ansvar som säkerställer att
de center som behövs får erforderliga resurser.

Skrivelsen

I skrivelsen redovisar regeringen att parterna för
att underlätta en smidig övergång till självfinan-
siering av verksamheten för patienter med Retts
syndrom i överenskommelsen för år 2001 enats om att
under en övergångsperiod på två år utge ett
omställningsbidrag till Rett Center vid
länssjukhuset i Östersund med sammanlagt 4 miljoner
kronor.

Rett Center har dock inte lyckats skapa ett sådant
patientunderlag att verksamheten kunnat bli
självbärande. Det är möjligt att detta problem
hänger samman med eventuella brister i de nuvarande
formerna för samordning av den högspecialiserade
vården mellan landstingen. I avvaktan på översynen
av den högspecialiserade vården är parterna därför
överens om att för år 2003 avsätta 7 miljoner kronor
som ett fortsatt tidsbegränsat stöd till
verksamheten vid Rett Center.

Tidigare behandling

Utskottet behandlade en liknande motion i betänkande
2002/03:SoU1. Utskottet noterade då att av
budgetpropositionen 2002/03:1 volym 6 framgick (s.
36) att regeringen inrättat ett projekt för att göra
en översyn av den högspecialiserade vården. Syftet
med översynen är att komma till rätta med vissa
problem samt att skapa förutsättningar för en god
utveckling och effektiv resursanvändning. Utskottet
utgick från att eventuella brister i de nuvarande
formerna för samordning av den högspecialiserade
vården mellan landstingen belyses i detta
sammanhang. Den aktuella motionen avstyrktes därmed.

Utskottets ställningstagande

Utskottet utgår fortfarande från att eventuella
brister i de nuvarande formerna för samordning av
den högspecialiserade vården mellan landstingen
kommer att belysas inom ramen för projektet med
översyn av den högspecialiserade vården. Resultatet
av det pågående arbetet bör avvaktas. Motion So40
(fp, c) yrkande 6 avstyrks.

Rehabilitering m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
rehabilitering och finansiell samordning.
Utskottet anser att resultatet av det
pågående beredningsarbetet bör avvaktas.
Jämför reservation 11 (fp, kd, c).

Motionen

I motion So40 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp, c)
begärs ett tillkännagivande om rehabiliteringsmedel
i kommande uppgörelser med Landstingsförbundet
(yrkande 1). Motionärerna konstaterar att regeringen
och Landstingsförbundet i årets överenskommelse
tagit bort det som tidigare funnits av medel för
rehabilitering. De anser detta vara ett steg i fel
riktning. Inför nästa år bör utgångspunkten vara att
rehabiliteringsmedel åter tas in i överenskommelsen
mellan staten och landstingen. Vidare begärs ett
tillkännagivande om betydelsen av finansiell
samordning för samarbetet mellan stat och landsting
i hälso- och sjukvårdsfrågor (yrkande 2).
Motionärerna noterar att överenskommelsen har gjorts
utan stöd av någon finansiell samordning för att ge
behandling fortare, förkorta sjukskrivningstider och
underlätta för människor att komma tillbaka i
arbetslivet. De anser att såväl Finsamförsöken med
samordning mellan försäkringskassa och hälso- och
sjukvården som pågick 1993-1997 och Socsamförsöken
som fortfarande pågår på vissa orter har gett
positiva resultat. En nyligen framlagd promemoria
från en arbetsgrupp i Regeringskansliet (Ds 2003:2)
tyder dock på att regeringen även i framtiden har
för avsikt att starkt begränsa möjligheterna till
finansiell samordning.

Skrivelsen

I skrivelsen redovisas att de medel för
rehabiliterings- och behandlingsinsatser som
tidigare år ingått i överenskommelsen utgått.

Bakgrund och tidigare behandling

I socialförsäkringsutskottets betänkande
2002/03:SfU1 ges följande information. Med stöd av
lagen (1992:863) om lokal försöksverksamhet med
finansiell samordning mellan socialförsäkring och
hälso- och sjukvård bedrevs under åren 1993-1997
försöksverksamhet på lokal nivå inom fem
försöksområden (Finsam). Syftet med
försöksverksamheten var att skapa drivkrafter inom
systemen för socialförsäkring respektive hälso- och
sjukvård för ett bättre utnyttjande av de gemensamma
resurserna.

Enligt lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet
med finansiell samordning mellan socialförsäkring,
hälso- och sjukvård och socialtjänst får, om
regeringen medger det, en försäkringskassa, ett
landsting och en kommun som har kommit överens om
det bedriva sådan försöksverksamhet i syfte att
pröva möjligheterna till en effektivare användning
av tillgängliga resurser (Socsam).
Försöksverksamheten, som är begränsad till högst tio
försöksområden, startade den 1 juli 1994 och skall
avslutas senast vid utgången av 2003.
Sedan den 1 januari 1998 får försäkringskassan
träffa överenskommelse med kommun, landsting och
länsarbetsnämnd om att samverka i syfte att uppnå en
effektivare användning av tillgängliga resurser
(Frisam).
I betänkande 2000/01:SoU5 behandlade utskottet regeringens
förslag om en nationell handlingsplan för
utveckling av hälso- och sjukvården (prop.
1999/2000:149). I propositionen redovisades att
genom den s.k. försvarsuppgörelsen kommer 8
miljarder kronor att tillföras vården och
omsorgen under perioden 2002-2004. Medlen ingår i
det generella statsbidraget till landsting och
kommuner och fördelas med 70 % till landstingen
och 30 % till kommunerna, vilket innebär att den
största delen av satsningen avser landstingens
hälso- och sjukvård. Regeringen,
Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet
har i ett avtal för åren 2002-2004 enats om att
med utökade resurser stimulera
utvecklingsinsatser inom vården och omsorgen
såvitt gäller fyra utpekade områden:
primärvården, vård och omsorg om äldre, psykiatri
samt tillgänglighet och mångfald.
Socialutskottets majoritet (s, c, fp, mp) ställde
sig i huvudsak bakom förslagen till riktlinjer
men föreslog bl.a. ett tillkännagivande angående
bättre samordning mellan hälso- och sjukvården,
socialförsäkring och socialtjänst. Utskottet
anförde följande (s. 17):
Utskottet delar inställningen i motion So3 (c)
yrkande 8 om att bättre samordning mellan hälso-
och sjukvården, socialförsäkring och socialtjänst
kan bidra till bättre hälsa. En bättre samordning
av resurserna mellan dessa verksamheter kan, som
motionärerna anfört, innebära att systemen
fungerar mer effektivt och att medborgaren därmed
får en bättre vård samtidigt som samhällets
totala kostnader hålls nere. Som exempel kan
nämnas Finsam som varit ett av de försök som
bedrivits och nu är utvärderat. Utskottet har
tidigare betonat vikten av samverkan mellan olika
huvudmän och framhållit att genom sådan samverkan
mellan flera parter skapas möjligheter att
utifrån det individuella perspektivet åstadkomma
en lösning som tar hänsyn till helheten i
individens situation (se bet. 1999/2000:SoU9).
Utskottet vidhåller denna inställning. Dessutom
vill utskottet framhålla att samverkan redan i
dag kan ske inom ramen för rådande lagstiftning
och regleringsbrev.
Utskottet vill vidare framhålla att
försöksverksamhet för närvarande pågår när det
gäller finansiell samverkan mellan olika
myndigheter. Dessa försöksverksamheter skall
systematiskt följas upp och utvärderas i olika
steg. De utvärderingar som pågår skall
fullföljas. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag till finansiell samordning
mellan hälso- och sjukvården, socialtjänsten och
socialförsäkringen i syfte att underlätta
samarbete för att åstadkomma ökad hälsa och
minskade sjukskrivningar. Utskottet vill
emellertid tydliggöra att det är frågan om ett
lokalt samarbete där varje parts delaktighet
förutsätts och där begränsningar av den totala
finansiella ramen kommer att finnas. Dessutom bör
det tydliggöras att utskottet inte avser
samarbete i första hand på individnivå samt att
förslaget kommer att kunna innehålla regler som
möjliggör olika samverkansformer. Utskottet vill
betona vikten av att regeringen skyndsamt
återkommer till riksdagen. Vad utskottet nu
anfört bör med anledning av motion So3 (c)
yrkande 8 ges regeringen till känna.

Riksdagen följde utskottet (rskr. 2000/01:53).

Statsrådet Hans Karlsson har i ett
interpellationssvar den 4 mars 2003 anfört bl.a.
följande:

Bo Könberg har frågat mig om vilka åtgärder jag
har för avsikt att vidta när det gäller samverkan
och samordning mellan olika
rehabiliteringsaktörer inom
rehabiliteringsområdet. - - -

Under våren kommer regeringen att vidta
ytterligare åtgärder. Om drygt två veckor
presenterar vi en proposition som bland annat
innehåller förslag för ökad precision vid
sjukskrivning.
Dessutom avser regeringen att före sommaren
lägga fram den proposition om finansiell
samordning inom rehabiliteringsområdet som Bo
Könberg efterfrågar.
En arbetsgrupp i Regeringskansliet har
utarbetat en departementspromemoria (Ds 2003:2)
med förslag om finansiell samordning. Promemorian
är för närvarande ute på remiss.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att regeringen för närvarande
bereder frågan om finansiell samverkan inom
rehabiliteringsområdet. En proposition har aviserats
till nästa månad. Motion So40 (fp, c) yrkandena 1
och 2 avstyrks därmed.

Skrivelsen

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen
till handlingarna.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag
till riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.

1. Uppföljning av överenskommelsen (punkt 1)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark
Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m) och Anne
Marie Brodén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So39 yrkande 1.

Ställningstagande

Av regeringens skrivelse framgår att
överenskommelsen skall redovisas den 28 februari
2004. Hur medlen disponerats tidigare och vilken
effekt som uppnåtts framgår inte av skrivelsen.
Regeringen upprepar att patientens ställning skall
stärkas och att en utökad vårdgaranti skall införas.
Vi kan därför konstatera att tidigare
medelstilldelning inte fått önskad effekt och att
köerna till vården bara ökar. Vi anser att riksdagen
inte kan ta ställning till regeringens
överenskommelse med Landstingsförbundet utan någon
utvärdering av tidigare överenskommelser. Regeringen
bör återkomma till riksdagen med en uppföljning av
tidigare överenskommelser. Vad vi nu anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

2. Vårdgaranti (punkt 2)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark
Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m), Gabriel
Romanus (fp), Kenneth Johansson (c), Anne Marie
Brodén (m) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen.
Riksdagen bifaller därmed motionerna
2002/03:So39 yrkande 2 och 2002/03:So40 yrkande
4 och bifaller delvis motion 2002/03:So40
yrkande 5.

Ställningstagande

Vi anser att en verklig nationell vårdgaranti bör
införas. Den närmare utformningen av denna har vi
utförligt beskrivit i vårt särskilda yttrande, nr 5,
i betänkande 2002/03:SoU1 vartill hänvisas. Vad vi
nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

3. Ändring i hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763) (punkt 3)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark
Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m), Gabriel
Romanus (fp), Kenneth Johansson (c), Anne Marie
Brodén (m) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So40 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi anser att en ändring bör göras i hälso- och
sjukvårdslagen (1982:763). I 2 a § denna lag
uttrycks de krav som särskilt skall ställas på
hälso- och sjukvården, såsom att vården skall vara
av god kvalitet, vara lätt tillgänglig, bygga på
respekt för patientens självbestämmande och
integritet och främja goda kontakter mellan
patienten och personalen. Inget sägs uttryckligen om
att vården skall ges i tid. Vi anser att lagen skall
slå fast kravet att hälso- och sjukvård skall ges i
tid. På så sätt får den nationella vårdgarantin det
stöd i lag som gör att patienten kan ställa krav på
sjukvårdshuvudmannen. Regeringen bör skyndsamt
återkomma till riksdagen med förslag om en sådan
lagändring. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

4. Organdonation (punkt 4)

av Gabriel Romanus (fp) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2002/03:So40 yrkande 7,
2002/03:So329 yrkande 3 och 2002/03:So437 yrkande 11
och avslår motionerna 2002/03:So327, 2002/03:So329
yrkande 2, 2002/03:So337 och 2002/03:So351.

Ställningstagande

De svårigheter som finns med att få tillräckligt
många organ för transplantation har till stor del
med information att göra. Det förefaller oss som om
nyckelgrupper bland de vårdanställda inte har
uppmärksammats tillräckligt när det gäller
information om transplantationsfrågorna. De som har
det medicinska ansvaret när patienter tas emot men
hastigt avlider efter t.ex. olyckor har de största
möjligheterna att praktiskt se till att rätt
kontakter tas med anhöriga och att rätt saker görs
för att transplantationen inte skall omöjliggöras.
Vi anser därför att en utredning bör tillsättas för
att se över hur samtalen om organdonation sker på
våra sjukhus. En modell är att varje sjukhus har
personal som specialiserat sig på att föra samtal om
organdonation med anhöriga.

Vidare kan bättre kontakter mellan läkare med
olika uppgifter och bättre kännedom om
transplantationskirurgins behov förmodligen göra
stor nytta. Även detta bör beaktas i det fortsatta
arbetet för att minska transplantationsköerna. Vad
vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

5. Organdonation (punkt 4)

av Kenneth Johansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2002/03:So40 yrkande 7 och
2002/03:So437 yrkande 11 samt avslår motionerna
2002/03:So327, 2002/03:So329 yrkandena 2 och 3,
2002/03:So337 och 2002/03:So351.

Ställningstagande

De svårigheter som finns med att få tillräckligt
många organ för transplantation har till stor del
med information att göra. Det förefaller mig som om
nyckelgrupper bland de vårdanställda inte har
uppmärksammats tillräckligt i de här frågorna. De
som har det medicinska ansvaret när patienter tas
emot men hastigt avlider efter t.ex. olyckor har de
största möjligheterna att praktiskt se till att rätt
kontakter tas med anhöriga och att rätt saker görs
för att transplantationen inte skall omöjliggöras.
Bättre kontakter mellan läkare med olika uppgifter
och bättre kännedom om transplantationskirurgins
behov kan förmodligen göra stor nytta. Även detta
bör beaktas i det fortsatta arbetet för att minska
transplantationsköerna. Vad jag nu anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

6. Översyn av donationsverksamheten (punkt 6)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark
Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m), Gabriel
Romanus (fp), Anne Marie Brodén (m) och Marita
Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So269.

Ställningstagande

Vi anser att riksdagen bör ge regeringen i uppdrag
att göra en organisatorisk översyn av
organdonationsverksamheten i syfte att definiera och
skapa resurser för ett nationellt ansvar för
organdonation, och att tydliggöra de nationella,
landstingskommunala och enskilda sjukhusens ansvar
organisato-riskt och ekonomiskt, för en fungerande
donationsverksamhet. Vad vi nu anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

7. Nationell sjukvårdsupplysning (punkt 7)

av Gabriel Romanus (fp) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So437 yrkande 7.

Ställningstagande

Vi anser att ett för hela landet gemensamt
telefonnummer bör införas för sjukvårdsupplysning.
Härigenom skulle sjukvårdsupplysning på telefon
underlättas. Det skulle bli enklare att koppla
samtal till personer med rätt kompetens oavsett
varifrån i landet som någon ringer. Ett projekt av
detta slag bör staten vid behov lämna sitt stöd
till. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

8. Nationella kvalitetsregister (punkt 8)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark
Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m), Gabriel
Romanus (fp), Kenneth Johansson (c), Anne Marie
Brodén (m) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2002/03:So434 och 2002/03:So443
yrkande 15.

Ställningstagande

Vi anser att patienter som vill utnyttja sin
valfrihet vid val av vårdgivare måste ha rätt att ta
del av vårdarbetets resultat och kvalitet. Kraven på
valfrihet är ett led i arbetet med att stärka
patientens ställning. Patienternas önskan om mer
makt och inflytande över den egna vården kommer att
ställa krav på hälso- och sjukvården, bl.a. måste
kvalitetsregistren bli tillgängliga för de
vårdsökande. Sannolikt måste då kvalitetsregister om
vårdens kvalitet i behandlingsarbetet utformas på
annat sätt än de nuvarande registren. Därför bör ett
särskilt kvalitetsregister upprättas med det tydliga
syftet att vara patienternas hjälp vid val av
vårdgivare. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

9. Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård
(punkt 9)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel
Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So39 yrkande 3.

Ställningstagande

Regeringen konstaterar i skrivelsen att den snabba
kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården
tillsammans med ett ökat vårdbehov och knappa
ekonomiska resurser accentuerat behovet av en vård
baserad på vetenskapliga metoder. För att möta detta
behov har Statens beredning för medicinsk
utvärdering (SBU) en nyckelroll. Vi instämmer i
regeringens syn på betydelsen av SBU och har i vår
anslagsmotion för år 2003 avsatt 10 miljoner kronor
per år utöver vad regeringen anslagit för att
ytterligare stärka SBU och dess verksamhet. Anslaget
till SBU bör således ökas. Vad vi nu anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

10. Rett Center m.m. (punkt 10)

av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark
Pehrsson (m), Carl-Axel Johansson (m), Gabriel
Romanus (fp), Kenneth Johansson (c), Anne Marie
Brodén (m) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So40 yrkande 6.

Ställningstagande

Frågan om vårdens kvalitet för vissa små grupper med
speciella funktionshinder och sjukdomar är
fortfarande olöst. Det är inte möjligt att ha
expertis i varje landsting, utan centrum med
expertis måste samlas på ett eller några få ställen
i landet. Några sådana centrum är redan etablerade.
Ett av dessa är Rett Center i Östersund. Andra
centrum kan behöva byggas upp under kommande år. Som
framgår av skrivelsen har det i praktiken varit
svårt att klara en stabil finansiering av dessa
centrum. Personer som till följd av funktionshinder
och sjukdom har en mycket utsatt situation riskerar
därmed att komma i kläm. Den enda utvägen torde vara
att staten tar ett ansvar som säkerställer att de
centrum som behövs får erforderliga resurser. Vad vi
nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

11. Rehabilitering m.m. (punkt 11)

av Chatrine Pålsson (kd), Gabriel Romanus (fp),
Kenneth Johansson (c) och Marita Aronson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So40 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Vi konstaterar att regeringen och
Landstingsförbundet i årets överenskommelse tagit
bort de medel som tidigare funnits för
rehabilitering. Vi anser detta vara ett steg i fel
riktning. Inför nästa års överenskommelse bör
utgångspunkten vara att rehabiliteringsmedel åter
tas in i överenskommelsen mellan staten och
landstingen.

Vi noterar också att överenskommelsen har gjorts
utan stöd av någon finansiell samordning för att ge
behandling fortare, förkorta sjukskrivningstider och
underlätta för människor att komma tillbaka till
arbetslivet. Vi vill erinra om att socialutskottet
begärt förslag från regeringen om finansiell
samordning.
Vi anser att såväl Finsamförsöken med samordning
mellan försäkringskassa och hälso- och sjukvården
som pågick 1993-1997 och Socsamförsöken som
fortfarande pågår på vissa orter har gett positiva
resultat. En nyligen framlagd promemoria från en
arbetsgrupp i Regeringskansliet (Ds 2003:2) tyder
dock på att regeringen även i framtiden har för
avsikt att starkt begränsa möjligheterna till
finansiell samordning. Det är mycket olyckligt att
de sjukvårdsfrågor som staten och landstingen
överlägger om fortfarande hanteras utan att lokala
initiativ med en finansiell samordning är möjliga.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Rett Center m.m. (punkt 10)

av Kerstin-Maria Stalin (mp).

Jag anser att verksamheten vid Rett Center är av
stor betydelse för dess pa-tienter och att den
långsiktiga finansieringen av centret därför måste
få en lösning. Jag avser att noga följa frågan och
förbehåller mig rätten att återkomma.

2. Rehabilitering m.m. (punkt 11)

av Cristina Husmark Pehrsson (m), Carl-Axel
Johansson (m) och Anne Marie Brodén (m).

Vi vill hänvisa till att vi i vårt budgetalternativ
för 2003 föreslagit införandet av en vårdgaranti och
förstärkta medel för rehabilitering. I avvaktan på
regeringens utlovade proposition om finansiell
samverkan inom rehabiliteringsområdet avstår vi dock
nu från att reservera oss.

3. Rehabilitering m.m. (punkt 11)

av Chatrine Pålsson (kd).

Jag erinrar om att Kristdemokraterna utförligt har
redovisat sitt förslag till en ny
rehabiliteringsförsäkring i motion 2002/03:Sf335
vartill hänvisas.

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2002/03:51
Redogörelse för en överenskommelse
mellan staten och
Landstingsförbundet om vissa
ersättningar till hälso- och
sjukvården för år 2003.

Följdmotioner

2002/03:So39 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om uppföljning av
överenskommelsen mellan staten och
Landstingsförbundet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införande av en
reell vårdgaranti.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kunskapsbaserad
hälso- och sjukvård.

2002/03:So40 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp, c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om
rehabiliteringsmedel i kommande uppgörelser med
Landstingsförbundet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om betydelsen av
finansiell samordning för samarbetet mellan stat
och landsting i hälso- och sjukvårdsfrågor.

3. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen
enligt vad som anförs i motionen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om nationell
vårdgaranti.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om kraven på
tillgänglighet i primärvården.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om kostnads- och
ansvarsfördelning mellan stat och landsting,
såvitt gäller Rett Center i Östersund och likartad
verksamhet avseende små grupper med speciella
funktionshinder och sjukdomar.

7. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om inriktningen av
informationsarbetet rörande
organdonation.

Motioner väckta under allmänna
motionstiden 2002

2002/03:So269 av Chatrine Pålsson och Ingemar
Vänerlöv (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en organisatorisk översyn
av organdonationsverksamheten.

2002/03:So327 av Birgitta Carlsson och Annika
Qarlsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en förnyad kampanj för att
få fler personer att vilja bli organdonator.

2002/03:So329 av Erik Ullenhag och Karin Pilsäter
(fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ändra
transplantationslagen (SFS 1995:831) så att den
som skaffar sig en identitetshandling skall vara
skyldig att uttrycka sin inställning till
organdonation.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att sätta upp ett
mål för anslutningsgraden till donationsregistret
till 80 % av befolkningen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tillsätta en
utredning för att se över rutinerna för samtal med
anhöriga om organdonation.

2002/03:So337 av Ragnwi Marcelind (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att inrätta
ett enklare förfaringssätt för att anmäla intresse
för organdonation.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av ett
enklare och effektivare system där man snabbt kan
avläsa om en person gett medgivande till
organdonation.

2002/03:So351 av Margareta Andersson och Viviann
Gerdin (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en förnyad kampanj
med förbättrad information om organdonationer.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att inrätta
speciella team för att ta hand om anhöriga till
organdonatorer.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att informera
mer om vilka rättigheter arbetstagare och
arbetsgivare har vid levande donation av t.ex. en
njure.

2002/03:So434 av Berit Högman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att de kvalitetsregister
som finns inom sjukvården görs tillgängliga för
sjukvårdshuvudmännen.

2002/03:So437 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett för hela
landet gemensamt telefonnummer för
sjukvårdsupplysning.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om informationen om
organdonationer.

2002/03:So443 av Kenneth Johansson m.fl. (c):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om öppna
kvalitetsregister.