Skatteutskottets betänkande
2002/03:SKU9

Allmänna motioner om fastighets- ochförmögenhetsbeskattning

Sammanfattning

I  betänkandet  behandlar utskottet  motionsyrkanden
från den allmänna  motionstiden  2002 om fastighets-
och förmögenhetsbeskattningen samt  skatt på arv och
gåva.  Motionerna  tar  bl.a.  upp  frågor  som  rör
avveckling   av   fastighetsskatten,   ändringar   i
regelsystemet         för        fastighetstaxering,
gränsdragningen   mellan   s.k.   äkta   och   oäkta
bostadsföretag,  fastighetsskatt   för   fastigheter
belägna     i     utlandet,     tomträttsinnehavares
skattskyldighet,    byggnader    för    äldreboende,
energibesparande  åtgärder,  kapitalvinstbeskattning
vid  försäljning av fastigheter  och  avveckling  av
förmögenhetsskatten.       När       det      gäller
arvsbeskattningen  tar  motionärerna upp  frågan  om
alternativ  tidpunkt  för värdering  av  aktier  som
sjunkit  i  värde efter tiden  för  dödsfallet  samt
frågan om höjda  taxeringsvärden  och deras effekter
på arvsskatteuttaget.

Utskottet  avstyrker  samtliga motioner.  I  flera
fall  hänvisar  utskottet  till   de   åtgärder  som
riksdagen  redan  fattat beslut om för att  begränsa
effekterna         på        fastighets-         och
förmögenhetsskatteuttaget  av de på många håll höjda
taxer-ingsvärdena samt till  att  en  parlamentarisk
utredning tillsatts för att utreda fastighetsskatten
på  småhus m.m., förmögenhetsskatten och  arvs-  och
gåvoskatten.  Vidare hänvisas till att resultatet av
regeringens   överväganden    med    anledning    av
Fastighetsbeskattningskommitténs                 och
Skattebasutredningens förslag bör avvaktas.
När det gäller miljöförbättrande åtgärder och dess
påverkan på beskattningen av fastigheter konstaterar
utskottet  att  frågan  är  föremål för överväganden
inom  Regeringskansliet  på  basis   av   bl.a.  den
överenskommelse  om  den  ekonomiska  politiken  som
träffats   mellan  regeringen,  Vänsterpartiet   och
Miljöpartiet.
I  betänkandet   finns   11  reservationer  och  3
särskilda yttranden.


Utskottets förslag till riksdagsbeslut


1.      Fastighetsbeskattningens
inriktning
Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Fi284
yrkande    4,    2002/03:Fi286     yrkande    10,
2002/03:Sk209,    2002/03:Sk239    yrkande     1,
2002/03:Sk247     yrkande    1,    2002/03:Sk281,
2002/03:Sk341  yrkandena   3-5,   2002/03:  Sk353
yrkande 1, 2002/03:Sk375, 2002/03:Sk405, 2002/03:
Sk410,  2002/03:Sk415,  2002/03:N305  yrkande  5,
2002/03:N397 yrkande 3, 2002/03:A316  yrkande  7,
2002/03:Bo235 yrkande 3, 2002/03:Bo236 yrkande 4,
2002/03:Bo238  yrkande 7, 2002/03:Bo267 yrkandena
8 och 34, 2002/03:Bo290  yrkandena  15  och  16 i
denna del och 2002/03:Bo291 yrkande 8.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (fp)
Reservation 3 (kd)
Reservation 4 (c)

2.      Attraktiva områden

Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Fi286
yrkande 12 och 2002/03: Sk341 yrkandena  1, 2 och
6.
Reservation 5 (c)

3.      Äkta och oäkta bostadsföretag,
m.m.

Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Fi287
yrkande    20,    2002/03:Sk296,   2002/03:Sk331,
2002/03:Bo238 yrkandena  9-11  och  2002/03:Bo291
yrkande 18.
Reservation 6 (m, kd)

4.      Fastigheter i utlandet

Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Sk230
yrkande 1 och 2002/03: Sk245.

5.      Tomträtt

Riksdagen  avslår motion 2002/03:Sk230  yrkande
2.

6.      Byggnader för äldreboende

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk246.

7.      Energisparåtgärder

Riksdagen  avslår   motionerna   2002/03:Sk352,
2002/03:Sk353 yrkande 3 och 2002/03:N390  yrkande
12.
Reservation 7 (kd, c)

8.      Vindkraftverk och andra s.k.
skräddarsydda byggnader

Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Sk349
yrkande 1 och 2002/03: Bo288 yrkande 3.
Reservation 8 (c)

9.      Kapitalvinstbeskattning vid
avyttring av fastighet

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk248.

10.     Ombildning av allmännyttiga
bostadsstiftelser

Riksdagen  avslår motionerna 2002/03:Sk364  och
2002/03:Sk412.

11.     Arvs- och gåvoskatt

Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Sk239
yrkande   2,   2002/03:Sk353    yrkande   4   och
2002/03:Sk382 yrkande 13.
Reservation 9 (m)
Reservation 10 (fp)

12.     Förmögenhetsskatt

Riksdagen   avslår   motionerna  2002/03:Sk201,
2002/03:Sk247    yrkande    2,     2002/03:Sk338,
2002/03:Sk353 yrkande 2, 2002/03:Sk383 yrkande 4,
2002/03:Sk417 yrkande 2, 2002/03:So453 yrkande 2,
2002/03:A241 yrkande 19 och 2002/03:Bo290 yrkande
16 i denna del.
Reservation 11 (m, fp, kd, c)

Stockholm den 25 mars 2003

På skatteutskottets vägnar


Arne Kjörnsberg

Följande  ledamöter har deltagit i beslutet:  Arne
Kjörnsberg (s), Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist
(m), Per Erik  Granström (s), Ulla Wester (s), Marie
Engström  (v),  Per-Olof  Svensson  (s),  Anne-Marie
Pålsson (m), Lennart  Axelsson  (s),  Gunnar  Andrén
(fp), Roger Karlsson (c), Inger Nordlander (s),  Ulf
Sjösten   (m),  Catharina  Bråkenhielm  (s),  Barbro
Feltzing  (mp),  Lars  Gustafsson  (kd)  och  Britta
Rådström (s).
2002/03

SkU9


Redogörelse för ärendet


Riksdagen  behandlade   i  höstas  ett  stort  antal
motionsyrkanden från den  allmänna motionstiden 2002
samtidigt  med regeringens förslag  om  utgiftsramar
och beräkning  av  statsinkomsterna  för 2003. Bland
dessa   yrkanden   fanns  förslag  om  ändringar   i
fastighets- och förmögenhetsbeskattningen  som lagts
fram   av   Moderata   samlingspartiet,  Folkpartiet
liberalerna, Kristdemokraterna  och  Centerpartiet i
deras  respektive  budgetalternativ.  Riksdagen  tog
ställning till yrkandena den 21 november  2002 (bet.
2002/03:FiU1, yttr. 2002/03: SkU1y).
I   det  följande  behandlar  skatteutskottet   de
allmänna       motionsyrkanden       som      gäller
fastighetsbeskattning, förmögenhetsbeskattning  samt
skatt  på  arv  och  gåva som återstår efter höstens
budgetbehandling.   Motionsyrkandena    återges    i
förteckningen över behandlade förslag, se bilaga.
Utskottets överväganden



Fastighetsbeskattningens inriktning


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   avslår   en   rad   motioner   om
fastighetsbeskattningens framtida utformning.
Därigenom  avslår  riksdagen bl.a. förslag om
att fastighetsskatten  på sikt skall ersättas
med andra beskattnings-  eller  avgiftsformer
eller  helt  eller delvis avskaffas,  om  att
underlaget för  beskattningen skall reduceras
på olika sätt, om  att  vissa  kategorier  av
fastigheter  skall  få  ändrad behandling och
förslag  om  ändringar  i  regelsystemet  för
fastighetstaxeringen.
Jämför reservationerna 1 (m),  2 (fp), 3 (kd)
och 4 (c). Jämför särskilt yttrande 1 (v).

Bakgrund

Fastighetsskatten       är       en      del      av
kapitalinkomstbeskattningen. Den beräknas  i  år  ge
inkomster   på  drygt  20  miljarder  kronor  (prop.
2002/03:1 vol. 1 s. 33).

Frysningen   av    taxeringsvärdena   upphörde   vid
årsskiftet  2000/01.   För   att  motverka  kraftiga
förändringar         i        fastighets-        och
förmögenhetsskatteuttaget   har  skatten  på  småhus
sänkts   i   olika   omgångar   och  fribeloppen   i
förmögenhetsbeskattningen    har    höjts     (prop.
2001/02:1,  bet. 2001/02:FiU1, SkU1y). Från och  med
den 1 januari  2001 är skattesatsen för småhus 1,0 %
på fastigheternas  taxeringsvärde  och  för hyreshus
(bostadsdelen) 0,5 % av taxer-ingsvärdet.

Nyproducerade  småhus  belägna i Sverige  är  fria
från fastighetsskatt de fem  första åren, och för de
därpå    följande    fem    åren    betalas     halv
fastighetsskatt.
Under   hösten  2001  beslutade  riksdagen  om  en
begränsningsregel   för   fastighetsskatten.  Regeln
bygger  på Fastighetsbeskattningskommitténs  förslag
och innebär att fastighetsskatten för ett småhus som
utgör den skattskyldiges permanenta bostad begränsas
så  att  den   under   vissa   förutsättningar  inte
överstiger  5 % av hushållsmedlemmarnas  sammanlagda
inkomster.  Vid   beräkning   av   hushållsinkomsten
beaktas också hushållets sammanlagda  förmögenhet på
så sätt att hushållsinkomsten ökas med  15 %  av den
beskattningsbara   förmögenheten.   I  förmögenheten
räknas inte den aktuella fastighetens taxeringsvärde
in.  Skattereduktionen  skall aldrig leda  till  att
fastighetsskatten efter skattereduktion  blir  lägre
än  den  skatt  som  utgår  på ett taxeringsvärde om
280 000  kr.  Den  övre  gränsen  är  satt  vid  ett
taxeringsvärde  om  tre  miljoner   kronor,   vilket
innebär att skattereduktion inte medges för den  del
av  taxeringsvärdet  som  överstiger  detta  belopp.
Vidare     är     regeln    konstruerad    så    att
fastighetsskatten   aldrig    kan    reduceras,   om
hushållsinkomsten uppgår till 600 000  kr eller mer.
Endast   fastigheter   i  Sverige  omfattas.  Regeln
tillämpas retroaktivt från  den 1 januari 2001 (bet.
2001/02:SkU3, rskr. 59).
Riksdagen har under hösten  2001 också beslutat om
att  omräkningsförfarandet  vid fastighetstaxeringen
skall tas bort. I stället har det införts ett system
för      småhusenheter,     hyreshusenheter      och
lantbruksenheter    som   innebär   att   förenklade
fastighetstaxeringar  skall  ske under perioden mitt
emellan  de  allmänna  fastighetstaxeringarna  (bet.
2001/02:SkU11,  rskr.  121).   Detta   innebär   att
antingen    en    förenklad    eller    en    allmän
fastighetstaxering  äger  rum  vart  tredje  år  för
respektive        typ       av       taxeringsenhet.
Förberedelsearbetet     inför     den     förenklade
fastighetstaxeringen  skall vara mindre ingående  än
vid den allmänna fastighetstaxeringen,  och  normalt
skall  fastighetsdeklaration inte behöva lämnas.  De
allmänna      fastighetstaxeringarna     skall     i
fortsättningen  ske vart sjätte år räknat fr.o.m. år
2003   för   småhusenheter,    fr.o.m.    2005   för
lantbruksenheter  och fr.o.m. år 2007 för hyreshus-,
industri-, elproduktions- och specialenheter. De nya
reglerna  trädde i kraft  den  1  januari  2002  och
tillämpas första  gången vid fastighetstaxeringen år
2003.    För    småhus    kommer     en    förenklad
fastighetstaxering  att ske första gången  år  2006.
Småhusen omräknas sista  gången år 2002. För år 2003
görs  en  sista  omräkning  för  hyreshus.  Lantbruk
omräknas sista gången 2004.

Reglerna om fastighetstaxering  och  fastighetsskatt
har utretts flera gånger under 1990-talet, senast av
Fastighetstaxeringsutredningen                   och
Fastighetsbeskattningskommittén.

Fastighetstaxeringsutredningen  lämnade i februari
2000  betänkande  SOU 2000:10, Fastighetstaxering  -
precision,    påverkansmöjligheter,     individuella
bedömningar.    Utredningen   föreslog   bl.a.   att
omräkningsförfarandet  skulle  slopas  och  att  ett
system med förenklade fastighetstaxeringar i stället
skulle  införas.  Som  framgått  ovan  har förslaget
redan  genomförts.  Även  utredningens  förslag   om
ändring  i  fastighetstaxeringslagen  inför 2003 års
taxering av småhus har riksdagen redan fattat beslut
om  (prop.  2000/01:121, 2000/01:SkU25, rskr.  271).
Ändringarna  avser   värdenivån  i  områden  med  få
försäljningar, småhusets  standard, värdefaktorn för
tomtmark, grupphusområden, säregna förhållanden m.m.
Beträffande   frågan   om   att  inrätta   särskilda
fastighetstaxeringsnämnder                       har
Fastighetstaxeringsutredningen anfört administrativa
skäl   och  kostnadsskäl  mot  ett  sådant  förslag.
Utredningen har dock samtidigt betonat vikten av att
de politiskt  valda  ledamöterna  i skattenämnderna,
när fastighetstaxeringsärenden avgörs,  så långt det
är möjligt har lokalkännedom.
Fastighetsbeskattningskommittén    lämnade    sitt
slutbetänkande       Likformig      och      neutral
fastighetsbeskattning,  SOU  2000:34,  i maj 2000. I
betänkandet  föreslogs  bl.a.  att fastighetsskatten
för  privatbostadsfastigheter skulle  avskaffas  och
ersättas  med  en  schablonintäkt som skulle tas upp
som intäkt i inkomstslaget kapital. Vidare föreslogs
att  en takregel skulle  införas  i  syfte  att  öka
förutsebarheten  av  det framtida skatteuttaget. Den
skulle innebära att underlaget  för schablonintäkten
utgjordes   av   det   lägsta  av  beskattningsårets
taxeringvärde och föregående  taxeringsårs  underlag
för   schablonintäkt  uppräknat  med  10 %.  Som  en
konsekvens  av kommitténs ställningstagande i frågan
om hur skattemässig  neutralitet  bör  skapas mellan
olika boendeformer föreslås en modell för avveckling
av    fastighetsskatten    och   räntebidragen   för
hyresbostadsfastigheter. Hyresbostadsfastigheter bör
på sikt endast beskattas konventionellt.
Fastighetsbeskattningskommitténs  förslag  i dessa
delar har inte lett till någon ny lagstiftning.
Regeringen tillsatte i juni 2002 en parlamentarisk
kommitté, Egendomsskattekommittén (Fi 2002:06),  som
skall    se   över   och   utvärdera   reglerna   om
fastighetsskatt  på  småhus  m.m., förmögenhetsskatt
samt  arvs- och gåvoskatt. Kommittén  ges  möjlighet
att pröva  lösningar som kan innebära avsteg från nu
gällande principer  för  fastighetsbeskattningen. En
förutsättning  är dock att  de  fördelningspolitiska
konsekvenserna är  acceptabla.  Beträffande åtgärder
avseende fastighetsskatten skall även konsekvenserna
för   förhållandet   mellan  olika  upplåtelseformer
belysas (dir. 2002:87). Kommittén skall avsluta sitt
uppdrag  senast vid utgången  av  år  2003.  I  sina
överväganden  skall  kommittén utgå från de analyser
och    slutsatser    gällande     underlaget     för
fastighetsskatt  som  har presenterats i de tidigare
utredningarna, men är som ovan sagts oförhindrad att
pröva alternativa modeller.
Egendomsskattekommittén    har   nyligen   i   ett
delbetänkande,    SOU    2003:3,    föreslagit    en
dämpningsregel för fastighetsskatten som syftar till
att höjda taxeringsvärden inte omedelbart  skall slå
igenom  på  uttaget  av  fastighetsskatt.  I stället
skall höjningen fördelas proportionellt mellan de år
som  återstår till nästa fastighetstaxering.  Endast
en tredjedel  av  höjningen  skall  slå igenom under
taxeringsåret och lika mycket under vart  och ett av
de   två   därpå   följande   åren.   Delbetänkandet
remissbehandlas för närvarande.

Motionerna

I  ett  flertal motioner framställs yrkanden  om  en
successiv   avveckling  av  fastighetsskatten  genom
sänkningar av  skattesatsen, frysta taxeringsvärden,
avveckling av markvärdet som grund för beskattningen
etc.  I  andra  motioner   framställs   yrkanden  om
ändringar      i     fastighetstaxeringsförfarandet,
införande av lokala fastighetstaxeringsnämnder, m.m.

I motion Bo238  yrkande 7 av Marietta de Pourbaix-
Lundin m.fl. (m) begärs  ett  tillkännagivande om en
successiv  avveckling  av  fastighetsskatten   genom
fortsatta      sänkningar      av      skattesatsen.
Taxeringsvärdena bör återgå till den nivå som gällde
år  2000  eller  senare  fastställda  lägre  värden.
Vidare anförs att endast halva markvärdet bör  ligga
till  grund för fastighetsskatteuttaget på bostäder.
Tillkännagivanden   om   att  fastighetsskatten  bör
avvecklas framställs också i motionerna N305 yrkande
5 av Marietta de Pourbaix-Lundin  m.fl.  (m),  Sk209
yrkandena 1-3 av Sten Tolgfors (m), Sk247 yrkande  1
av  Henrik  Westman  (m),  Sk281  av Kent Olsson och
Inger René (m), A316 yrkande 7 av Anders  G  Högmark
m.fl.  (m)  och Bo235 yrkande 3 av Christina Husmark
Pehrsson (m)
I motion Bo290  yrkandena 15 och 16 delvis av Lars
Leijonborg     m.fl.     (fp)      begärs      sänkt
boendebeskattning.   Som   en   första   åtgärd  bör
taxeringsvärdena   återföras  till  1997  års  nivå.
Systemet  för  fastighetstaxeringen  bör  reformeras
eftersom  nuvarande  regler  bl.a.  leder  till  att
mycket stora  värdeområden  används.  Efter en sådan
omläggning av taxeringsförfarandet och  en  sänkning
av   skatteuttaget   bör  skattesatserna  successivt
sänkas  i den takt som  samhällsekonomin  och  andra
överväganden kan tillåta. Detta bör ske i former som
så långt  som möjligt likställer olika boendeformer.
I motion N397  yrkande  3  av Martin Andreasson (fp)
anförs  att  de  höjda  taxeringsvärdena   inneburit
kraftigt    ökat    uttag   av   fastighetsskatt   i
storstadsregionerna,   inte   minst   i   Stockholm.
Fastighetsskatten    bör    på    sikt    avvecklas,
taxeringsvärden  skall  återgå till 1997 års  nivåer
och systemet för taxering reformeras.
I motion Bo291 yrkande  8  av Göran Hägglund m.fl.
(kd) begärs ett tillkännagivande  om att ersätta den
statliga    fastighetsskatten    med   en   kommunal
fastighetsavgift som tas ut i relation till kommunal
service kopplad till fastigheten och  inte  på basis
av  marknadsvärdet.  Den  årliga avgiften bör sättas
till maximalt 2 600 kr för  småhus  och  800  kr för
bostadslägenhet.  Även  i motion Fi284 yrkande 4  av
Olle Sandahl m.fl. (kd) begärs att fastighetsskatten
skall  avvecklas och att det  i  stället  införs  en
möjlighet    för    kommunen    att    ta    ut   en
fastighetsanknuten avgift. I motion Sk239 yrkande  1
av Kenneth Lantz och Sven Brus (kd) hemställs om att
den totala boendeskatten bör sänkas och stabiliseras
på ett sätt som inger långsiktig ekonomisk säkerhet.
Gudrun  Schyman  m.fl. (v) föreslår i motion Bo236
yrkande    4    ett    tillkännagivande    om    att
fastighetsskatten på hyresrätt  på sikt bör fasas ut
helt  och hållet och att fastighetsskatten  på  egna
hem   och    bostadsrätt   bör   ersättas   med   en
schablonintäktsbeskattning.   Sådana   åtgärder  bör
enligt  motionärerna  leda  till generellt  minskade
boendekostnader i såväl hyresrätt som bostadsrätt.
I motion Bo267 av Maud Olofsson  m.fl.  (c) begärs
att   fastighetsskatten  på  hyreshus  skall  slopas
stegvis  i  den  takt  som statens finanser tillåter
(yrkande  8).  Dagens system,  där  räntebidragen  i
princip  är  avvecklade   och   inte   kan  motivera
fastighetsskatt,     innebär     tillsammans     med
bolagsskatten  att  hyresfastigheter  är föremål för
dubbelbeskattning, anför motionärerna. Vidare begärs
ett  tillkännagivande  om sänkta skatter  på  boende
(yrkande     34).     Enligt    motionärerna     bör
fastighetsskatten   sänkas   och   taxeringssystemet
reformeras.  Fastighetsskatten  för  småhus  bör,  i
enlighet     med    Fastighetsbeskattningskommitténs
förslag, slopas  och  ersättas med en schablonintäkt
som beskattas som inkomst  av kapital. För att uppnå
ett   minsta   antal  referensförvärv   inom   varje
värdeområde  och   för  att  undvika  orimliga  s.k.
trappstegseffekter förordar motionärerna att antalet
värdeområden minskas från dagens 7 300 till ca 2 000
geografiskt sammanhängande värdeområden. I syfte att
motverka att genomsnittliga marknadsvärden som läggs
till grund för taxeringsvärdena  inte  skall bli för
höga föreslås att marknadsvärdena i stället beräknas
med  hjälp av ett medianvärde, där köpeskillingar  i
den undre  och  övre  kvartilen räknas bort. För att
inte     heller     tillfälliga     och     kraftiga
prisförändringar  på  bostadsmarknaden   som  helhet
skall  slå igenom på taxeringsvärdena bör basen  för
de  förenklade   fastighetstaxeringarna   vara   ett
medianvärde  av  de  förvärv  som  skett  under  den
föregående   treårsperioden.  Även  i  motion  Fi286
yrkande  10 av  Maud  Olofsson  m.fl.  (c)  förordas
schablonintäktsbeskattning     i     stället     för
fastighetsskatt  när  det  gäller  småhusen samt att
skattesatsen  för  småhus sänks till 0,9 %  från  år
2004.
Förslag   om   att   fastighetstaxeringen    skall
reformeras framförs också i motion Sk375 av Lena  Ek
och  Agne  Hansson  (c). I motionen anförs också att
lokala  taxeringsnämnder  bör  återinföras  för  att
garantera lokal kännedom när skattemyndigheten skall
pröva inkomna besvär över fastighetstaxeringen. Även
i motion  Sk341  av  Åsa  Torstensson (c) begärs ett
tillkännagivande     om     en    reformering     av
fastighetstaxeringen främst med  inriktning  på  att
märkbart  sänka boendekostnaderna i turistattraktiva
områden och stimulera till ett ökat permanentboende.
När  taxeringsvärdena   fastställs  sker  i  dag  en
utgallring   av   fastigheter    med    de    lägsta
köpeskillingarna  och  det  är därför rimligt, anser
motionären,  att  också  de högsta  köpeskillingarna
gallras   ut   innan   taxer-ingsvärdet   fastställs
(yrkande 3). Vidare anser  motionären att värdet för
en   friliggande   normaltomt   inte   skall   kunna
fastställas till ett värde som överstiger 250 000 kr
(yrkande 4). Därutöver behövs ytterligare sänkningar
av fastighetsskatten så att även kustbor får rimliga
boendekostnader (yrkande 5). I motion  Sk353 yrkande
1    av    Kerstin    Lundgren    (c)   begärs   ett
tillkännagivande  om  att avveckla fastighetsskatten
successivt  med  sikte på  att  skatten  skall  vara
utfasad vid utgången av år 2008.
Carin Moberg och Sonia Karlsson (s) begär i motion
Sk415 ett tillkännagivande  om behovet av längre tid
för att deklarera fritidshus.  Siw  Wittgren-Ahl och
Ronny   Olander   (s)  anför  i  motion  Sk410   att
Egendomsskattekommittén  bör  se  över  reglerna för
fastighetstaxering   av  kolonistugor.  Motionärerna
anser   att   koloniområdena    bör    utgör    egna
värdeområden,      och      att      de     faktiska
överlåtelsepriserna bör användas när taxeringsvärdet
skall  beräknas.  I motion Sk405 Leif Jakobsson  och
Marie Granlund (s)  begärs  ett tillkännagivande som
rör tillämpningen av den s.k. begränsningsregeln för
fastighetsskatten. Motionärerna  anser  att  även  i
utlandet    intjänade   inkomster   skall   ingå   i
beräkningsunderlaget.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    har     tidigare     framhållit     att
taxeringsvärdena     skall    utgöra    grund    för
fastighetsbeskattningen och att det är angeläget att
dessa successivt anpassas till de ändringar som sker
i  prisbildningen på fastighetsmarknaden.  Utskottet
vidhåller denna uppfattning.

Av  den  ovan lämnade redogörelsen framgår att ett
flertal åtgärder  vidtagits  under senare år för att
begränsa     effekterna    på    fastighets-     och
förmögenhetsskatteuttaget   av   de  kraftigt  höjda
taxeringsvärdena  i  storstadsområdena   och   andra
attraktiva  områden.  Ändringar  har  också gjorts i
regelsystemet för fastighetstaxering. Härutöver  har
regeringen   beslutat   att  fastighetsbeskattningen
skall utredas på nytt av en parlamentarisk kommitté,
Egendomsskattekommittén, som tillsattes i juni förra
året.     Uppdraget     som     även      innefattar
förmögenhetsskatten samt arvs- och gåvoskatten skall
vara avslutat vid utgången av år 2003. Kommittén ges
möjlighet  att  pröva  lösningar  som  kan  innebära
avsteg    från    nu    gällande    principer    för
fastighetsbeskattningen  under  förutsättning att de
fördelningspolitiska   effekterna   är   acceptabla.
Konsekvenserna   för   förhållandet   mellan   olika
upplåtelseformer   skall   belysas.  Kommittén   har
nyligen i ett delbetänkande,  SOU 2003:3, föreslagit
en dämpningsregel för fastighetsskatten  som  syftar
till att höjda taxeringsvärden inte omedelbart skall
slå  igenom på uttaget av fastighetsskatt. Förslaget
bereds nu i Regeringskansliet.
Som   framgår   av   den   inledningsvis   lämnade
bakgrunden    är    fastighetsskatten    en   viktig
inkomstkälla för staten, och den beräknas  i  år  ge
inkomster på drygt 20 miljarder kronor. De frågor om
fastighetsbeskattningens  utformning i framtiden som
väckts  i  de  nu behandlade motionerna  bör  enligt
utskottets   uppfattning    ses    i    ett   större
finanspolitiskt och fördelningspolitiskt sammanhang.
Utskottet  är  mot denna bakgrund inte berett  att
tillstyrka tillkännagivanden  eller  beslut  om  att
fastighetsskatten  på längre sikt skall ersättas med
andra beskattnings-  eller  avgiftsformer eller helt
eller delvis avskaffas. Utskottet  vill  heller inte
tillstyrka  yrkandena  om  att  vissa kategorier  av
fastigheter  skall  få  en  ändrad behandling  eller
yrkandena som avser ändringar  i  regelsystemet  för
fastighetstaxering.
Utskottet   kan   heller  inte  nu  förorda  några
ändringar   i   lagen   om    skattereduktion    för
fastighetsskatt.  Inte  heller finner utskottet skäl
att  föreslå  att Egendomsskattekommitténs  direktiv
skall   utökas  till   att   omfatta   taxering   av
kolonistugor.  Beträffande  yrkanden om förlängd tid
för deklaration av fritidshus  utgår  utskottet från
att RSV skickar ut nödvändiga blanketter,  m.m. i så
god tid som möjligt.
Förslag   om   att   inrätta  lokala  nämnder  för
fastighetstaxeringen    i   syfte    att    tillföra
lokalkännedom i beslutsprocessen  har  förts  fram i
några    motioner.    Frågan   har   behandlats   av
Fastighetstaxeringsutredningen       som      anfört
administrativa skäl och kostnadsskäl mot  ett sådant
förslag.  Utredningen  har  dock  samtidigt  betonat
vikten  av  att  de  politiskt  valda  ledamöterna i
skattenämnderna,    när   fastighetstaxeringsärenden
avgörs, så långt det  är  möjligt har lokalkännedom.
Utskottet delar denna bedömning  och  utgår från att
regeringen följer frågan.
Med  det  anförda avstyrker utskottet samtliga  nu
behandlade motioner och motionsyrkanden.

Attraktiva områden


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  avslår  motionärernas  förslag  om
särskilda taxeringsregler för permanentboende
i s.k. attraktiva  områden  samt  yrkandet om
att överföra skatt på fastigheter som nyttjas
för   fritidsboende   till   den  kommun  där
fritidsfastigheten är belägen.
Jämför reservation 5 (c).

Gällande bestämmelser

Bestämmelser om skattereduktion för fastighetsskatt,
den    s.k.    begränsningsregeln,    innebär    att
fastighetsskatten  för  ett  småhus  som  utgör  den
skattskyldiges  permanenta bostad begränsas  så  att
den under vissa förutsättningar  inte överstiger 5 %
av inkomsten. Reglerna infördes i  december 2001 och
tillämpas retroaktivt från den 1 januari  2001 (bet.
2001/02:SkU3, rskr. 59).

Värdefaktorn   speciell   belägenhet   har  numera
beteckningen     närhet     till     strand,     och
klassindelningen  har  lagreglerats genom riksdagens
beslut under våren 2001  (bet.  2000/01:SkU25, rskr.
271).
Egendomsskattekommitténs   uppdrag    (se    ovan)
omfattar   uttaget  av  fastighetsskatt  på  småhus.
Utredningen   har   givits   möjligheter  att  pröva
lösningar som kan innebära avsteg  från  nu gällande
principer    för    fastighetsbeskattningen    under
förutsättning     att     de    fördelningspolitiska
konsekvenserna är acceptabla.

Motionerna

I motion Fi286 yrkande 12 av Maud Olofsson m.fl. (c)
begärs beslut om att taxeringen  av  fastigheter för
fastboende  och  fritidsboende skall delas  upp  vid
nästa  förenklade  fastighetstaxering  så  att  högt
upptrissade förvärv  av  fritidsfastigeter inte slår
igenom på de fastboende. Också i motion Sk341 av Åsa
Torstensson (c) begärs ett  tillkännagivande  om att
permanentboende  bör skiljas från fritidsboende  vid
fastighetstaxeringen    i   attraktiva   kustområden
(yrkande 1) och att belägenhetsfaktorn  bör tas bort
för  permanentboende (yrkande 2). Vidare begärs  att
regeringen  ges i uppdrag att utreda möjligheten att
överföra  skatt   på  fastigheter  som  nyttjas  för
fritidsboende till den kommun där fritidsfastigheten
är belägen (yrkande 6).

Utskottets ställningstagande

Förslagen     i    motionerna     om     att     vid
fastighetstaxeringen  skilja  mellan fastigheter för
fastboende  och fritidsboende är  enligt  utskottets
mening  inte  förenliga   med   principen   om   att
taxeringsvärdet   skall   återspegla   den  enskilda
fastighetens marknadsvärde. Redan av det  skälet kan
en  sådan  åtgärd  inte  förordas.  För att begränsa
uttaget  av  fastighetsskatt  har  i  stället  andra
åtgärder  vidtagits.  Skattesatsen  för  småhus  har
sänkts  och  en  särskild skattereduktionsregel  har
införts.  Skattereduktionsregeln   syftar  till  att
begränsa uttaget av fastighetsskatt  för hushåll med
låga   eller   normala  inkomst-  och  förmögenhets-
förhållanden  som  är  bosatta  i  småhus  med  höga
taxeringsvärden.  Framför allt gäller det ägare till
fastigheter som innehafts  under en lång tid och som
ligger  i  attraktiva  områden  där  marknadsvärdena
stigit  kraftigt,  men också  personer  som  nyligen
bosatt sig permanent i attraktiva fritidsområden där
taxer-ingsvärdena   är    höga    och    de   lokala
inkomstmöjligheterna    ofta    är   begränsade.   I
Egendomsskattekommitténs uppdrag  ingår dessutom att
utvärdera  vilka  effekter de höjda taxeringsvärdena
haft   för  småhusägares   skyldighet   att   betala
förmögenhetsskatt.   Mot  denna  bakgrund  avstyrker
utskottet motionsyrkandena om delad taxering.

För att komma till rätta  med  tröskeleffekter vid
tomtmarkens klassindelning i strand  och  strandnära
beslöt riksdagen under våren 2001 om en ny indelning
som  skall  omfatta  minst tre och högst sju klasser
varav en klass utgör strand,  en eller flera klasser
strandnära  och  en  inte  strand eller  strandnära.
Något  skäl  för riksdagen att  ändra  dessa  regler
föreligger   enligt    utskottets    mening    inte.
Motionsyrkandet om att slopa belägenhetsfaktorn  för
permanentboende  avstyrks  därför. Även yrkandet som
syftar till att överföra skatt  på  fastigheter  som
nyttjas   för  fritidsboende  till  den  kommun  där
fritidsfastigheten är belägen avstyrks.

Äkta och oäkta bostadsföretag


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår  motionsyrkanden  om ändrade
skatteregler  för  s.k.  oäkta bostadsföretag
och  deras medlemmar. Riksdagen  avslår  även
förslagen        om        att       avskaffa
schablonbeskattningen av privatbostadsföretag
(tidigare benämnt äkta bostadsföretag).
Jämför reservation 6 (m, kd).

Gällande bestämmelser

En bostadsrättsförening beskattas  antingen  som ett
privatbostadsföretag   (tidigare   benämning:   äkta
bostadsföretag)  eller som ett oäkta bostadsföretag.
Om    bostadsrättsföreningen    anses    vara    ett
privatbostadsföretag       kommer       den      att
schablonbeskattas.  Föreningen skall som inkomst  av
näringsverksamhet ta  upp  ett  belopp som motsvarar
3 %  av fastighetens taxeringsvärde.  Avdrag  medges
för ränteutgifter samt eventuell tomträttsavgäld. Är
föreningen   i   stället  ett  oäkta  bostadsföretag
beskattas den på samma  sätt  som  andra  ekonomiska
föreningar  och  aktiebolag,  dvs.  i  princip skall
samtliga   intäkter   och  kostnader  tas  med   vid
inkomstberäkningen. Avdrag  görs för driftkostnader,
värdeminskning m.m. Därtill kommer  fastighetsskatt.
Fastighetsskatten  är  dock avdragsgill  endast  för
oäkta bostadsföretag.

Klassificeringen av en  bostadsrättsförening avgör
även hur medlemmarnas andel  skall  beskattas. Bland
annat gäller bestämmelserna om uppskovsavdrag endast
för privatbostadsrätt. Den som säljer en andel i ett
oäkta   bostadsföretag  medges  inte  uppskovsavdrag
eftersom  bostaden inte ses som en privatbostad utan
som en nyttjanderätt  som  tillkommer  innehavaren i
egenskap av medlem. Inte heller får den som köper en
andel   i  ett  oäkta  bostadsföretag  uppskov   med
beskattningen  av  kapitalvinsten från försäljningen
av  sin  tidigare bostadsrätt  eller  småhus.  Under
innehavstiden   beskattas   medlemmen  i  ett  oäkta
bostadsföretag   i   inkomstslaget    kapital    för
skillnaden   mellan   hyresvärdet   för   disponerad
lägenhet och erlagd avgift.
Bedömningen   om  en  förening  är  att  anse  som
privatbostadsföretag   eller  inte  görs  vid  varje
beskattningsårs utgång.  Om  en  förening  då bedöms
vara    ett    privatbostadsföretag    antas   detta
förhållande ha gällt hela beskattningsåret  och vice
versa.
Med privatbostadsföretag avses en svensk ekonomisk
förening eller aktiebolag vars verksamhet till klart
övervägande  del  består  i  att  åt  sina medlemmar
tillhandahålla  bostäder  i  byggnader  som  ägs  av
föreningen eller bolaget (2 kap. 17 § IL).  För  att
företaget  skall räknas som privatbostadsföretag har
RSV i rekommendationer  (RSV S 1999:43)  uttalat att
fastigheten  skall inrymma minst 3 bostadslägenheter
och att minst  60 %  av  hela  taxeringsvärdet skall
belöpa på lägenheter som upplåtits  med  bostadsrätt
eller   hyresrätt  till  medlemmar  eller  delägare.
Fördelningen    av    taxeringsvärdet   bör   enligt
rekommendationerna   ske    i    förhållande    till
hyresvärdena.  Med  hyresvärden  menas  det aktuella
årets  bruksvärdeshyra för bostäder och marknadshyra
för lokaler,  dvs. samma hyresberäkningar som ligger
till grund för  fastighetstaxeringen.  Med  hjälp av
dessa   hyresvärden   fördelas   taxeringsvärdet  på
kvalificerad  respektive  okvalificerad  användning.
(Till    kvalificerad    användning     räknas    de
bostadslägenheter som upplåtits med bostadsrätt till
fysiska    personer.   Till   okvalificerad   räknas
bostadslägenheter  som  upplåtits  med hyresrätt och
lokaler samt bostäder som upplåtits  med bostadsrätt
till    juridiska   personer).   Den   kvalificerade
användningen  skall då uppgå till minst 60 % för att
föreningen    skall     klassificeras     som    ett
privatbostadsföretag.  Uppfylls  inte dessa krav  är
föreningen    att    betrakta    som    ett    oäkta
bostadsföretag.

Motionerna

I  tre  motioner  begärs ändringar av skattereglerna
för s.k. oäkta bostadsföretag och deras medlemmar.

I motion Bo238 av Marietta  de Pourbaix-Lundin m.fl.
(m)  anförs  att uthyrning av bostäder  och  lokaler
(bl.a. lokaler  för  omsorgsboende,  barnstugor  och
liknande  som  tillkommit  till  följd av en kommuns
bestämmelser  för nyproduktion) i en  fastighet  som
ägs av en bostadsrättsförening  inte bör medföra att
föreningen betecknas som oäkta och därigenom drabbas
av   orimliga  skattekonsekvenser.  Regeringen   bör
därför  återkomma  med  förslag  som  undanröjer  de
nuvarande  gränsdragningsproblemen  mellan s.k. äkta
och oäkta bostadsföretag (yrkande 10).  I anslutning
härtill  bör regeringen även lägga fram förslag  som
innebär att  en  medlem  i  ett oäkta bostadsföretag
inte   drabbas   av   en  högre  reavinstskatt   vid
försäljningen av sin bostad  än en medlem i ett s.k.
äkta    bostadsföretag   samt   att   reglerna    om
uppskovsavdrag  vid bostadsbyte skall gälla även vid
försäljning och köp  av  en  bostadsrätt i ett oäkta
bostadsföretag (yrkande 11).

I motion Sk331 yrkande 2 av  Anna  Lilliehöök  (m)
framställs  yrkande  om  att  gränsdragningen mellan
äkta och oäkta bostadsföretag skall göras på ytbasis
i  stället  för  taxeringsvärdet.   På  längre  sikt
förordar  motionären  att  fastigheterna  delas  upp
efter  ändamål  eller  ägarförhållanden   genom  att
tredimensionell fastighetsdelning och ägarlägenheter
införs.
I motion Sk296 av Martin Andreasson (fp) begärs en
översyn  av  beskattningen av bostadsrättsföreningar
som  hyr  ut  lokaler   för   samhällsservice.   Vid
bedömningen  om en förening skall anses som ett äkta
eller ett oäkta  bostadsföretag anser motionären att
intäkter från viss  samhällsnyttig verksamhet (t.ex.
skolor, fritidshem och vårdcentraler) skall undantas
eller bedömas mer förmånligt.

I    fyra    motioner   begärs    att    den    s.k.
dubbelbeskattningen  av  bostadsrättsför-eningar tas
bort.

I motionerna Fi287 yrkande  20 av Lennart Hedquist
m.fl. (m), Bo238 yrkande 9 av Marietta  de Pourbaix-
Lundin  m.fl.  (m)  och  Sk331  yrkande  1  av  Anna
Lilliehöök    (m)    yrkas    att    systemet    med
schablonbeskattning  av  privatbostadsföretag  skall
avskaffas.
Även  i  motion  Bo291  Göran  Hägglund m.fl. (kd)
riktas  kritik  mot  att äkta bostadsföretag  utöver
fastighetsskatt även skall  betala en schablonmässig
inkomstskatt. Motionären anser  att beskattningen av
bostadsrätter bör bli föremål för  en  total översyn
och begär ett tillkännagivande till regeringen härom
(yrkande 18).

Utskottets ställningstagande

Fastighetsbeskattningskommittén     har    i    sitt
slutbetänkande       Likformig      och      neutral
fastighetsbeskattning  (SOU  2000:34) anfört att det
finns anledning att uppmärksamma  att  dagens regler
när det gäller beskattning av äkta respektive  oäkta
bostadsföretag och dess medlemmar kan ge upphov till
bl.a.     gränsdragningsproblem    och    besvärande
tröskeleffekter. Kommittén har därför föreslagit att
dessa  frågor   utreds   vidare   i   den  fortsatta
beredningen   av   frågan   om   beskattningen    av
bostadsrätter. Vidare anförs att de förändringar som
kommittén  föreslår  när  det  gäller  värdering och
taxering  av  äkta  privatbostadsföretag  kräver  en
anpassning  av de regler som gäller för t.ex.  oäkta
bostadsföretag och dess medlemmar. Beträffande andra
mindre vanliga  boendeformer,  som  t.ex.  boende  i
andelshus,    anser   kommittén   att   som   allmän
utgångspunkt bör  gälla att skattemässig neutralitet
skall eftersträvas mellan alla typer av boendeformer
så långt det är möjligt.

När  det  gäller  fastigheter   som  ägs  av  äkta
bostadsföretag  har  Fastighetsbeskattningskommittén
föreslagit      att      fastighetsskatten       för
föreningsfastigheterna  slopas  och  ersätts  av  en
schablonintäkt   som  tas  upp  till  beskattning  i
inkomstslaget    kapital.    Schablonintäkten    bör
fastställas  på  samma  sätt  som  för  egnahem  och
omfattas   av   en  takregel   i   syfte   att   öka
förutsebarheten  av   det   framtida  skatteuttaget.
Kravet     på    likformighet    förutsätter     att
bostadsrättsföreningen        garanteras       samma
skattelättnad       för      utgiftsräntor       som
egnahemsinnehavaren.
Beredningen   av  Fastighetsbeskattningskommitténs
förslag     är    ännu    inte     avslutad     inom
Regeringskansliet.   Enligt  utskottets  mening  bör
resultatet  av  regeringens   överväganden  avvaktas
innan  ställning  tas  till  de  aktuella  frågorna.
Utskottet avstyrker därmed motionerna.

Fastigheter i utlandet


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår två motioner om att avskaffa
fastighetsskatten  på  fastigheter belägna  i
utlandet   med   hänvisning   till   pågående
utredningsarbete.

Gällande bestämmelser

Fastigheter, bostadsrätter  och  liknande objekt som
är  privatbostad  i utlandet är skattepliktiga  till
statlig  fastighetsskatt.  Bostäder  på  vad  som  i
utlandet motsvarar  jordbruksfastigheter  är däremot
inte skattepliktiga.

Fastighetsskatten   för  privatbostad  i  utlandet
beräknas   på   75 %  av  marknadsvärdet   exklusive
eventuellt  markvärde.   RSV   anger   att  man  som
schablonregel    kan   använda   en   indexuppräknad
anskaffningskostnad  exklusive eventuell kostnad för
mark.  I  anskaffningskostnaden   räknas   även   in
kostnader   för  mer  omfattande  ny-,  till-  eller
ombyggnad. Går det inte att bestämma hur stor del av
anskaffningskostnaden som avser enbart byggnaden får
50 %      av      hela      den      indexuppräknade
anskaffningskostnaden tas upp.
Nedsättning av fastighetsskatten  medges  inte för
fastigheter  i  utlandet, varför fastighetsskatt  på
privatbostad i utlandet  alltid  tas  ut  efter  hel
skattesats.
Fastigheter  beskattas  i allmänhet i det land där
fastigheten är belägen. Eftersom  lagen  om  statlig
fastighetsskatt  som  regel inte omfattas av dubbel-
beskattningsavtalen     kan      fastigheten     bli
dubbelbeskattad. För att undvika att  så  sker finns
interna   svenska   bestämmelser   om  avräkning  av
utländsk skatt som medger att den utländska  skatten
på fastigheten räknas av från den svenska skatten på
fastigheten.   Vidare   skall   nämnas  att  om  ett
dubbelbeskattningsavtal  innehåller  bestämmelse  om
att  inkomst  av  en  privatbostad   i  utlandet  är
undantagen från beskattning i Sverige  skall  heller
inte statlig fastighetsskatt tas ut i Sverige på  en
sådan privatbostad.

Motionerna

I  motionerna  Sk230  yrkande  1 av Ragnwi Marcelind
(kd)  och  Sk245  av  Kenneth  Lantz   (kd)   begärs
tillkännagivanden  om att låta utreda effekterna  av
att  slopa  fastighetsskatten   på   fastigheter   i
utlandet  som  ägs  av  personer  bosatta i Sverige.
Motionärerna anser att det är fel att Sverige tar ut
fastighetsskatt på fastigheter som  redan  är ålagda
beskattning  i  det land där fastigheten är belägen.
Motionärerna  pekar   också   på   att  reglerna  är
krångliga  att  tillämpa och att de inte  ger  något
nettotillskott   till    statskassan   eftersom   de
administrativa    kostnaderna     är     högre    än
skatteintäkterna.

Utskottets ställningstagande

Egendomsskattekommittén  har  i  uppdrag  att  pröva
skälen   för   att   behålla   fastighetsskatten  på
fastigheter  i  utlandet.  Som  ovan  anförts  skall
kommittén avsluta sitt uppdrag senast  vid  utgången
av 2003. Frågan har således redan uppmärksammats  av
regeringen.    Utskottet    avstyrker   följaktligen
motionerna.


Tomträtt


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen    avslår    förslaget    om    att
tomträttsinnehavare    inte    skall   betala
fastighetsskatt för en fastighet  som innehas
med tomträtt.

Gällande bestämmelser

Vid         fastighetsbeskattningen        likställs
tomträttsinnehav  med  vanligt ägande. En konsekvens
är att det är tomträttsinnehavaren  och  inte ägaren
som  betalar  fastighetsskatt  för en fastighet  som
innehas  med  tomträtt. Tomträttsinnehavaren  medges
avdrag  för sin  tomträttsavgäld  under  inkomst  av
kapital.

Motionen

I motion  Sk230  yrkande  2 av Ragnwi Marcelind (kd)
begärs  en  översyn av reglerna  om  beskattning  av
bostadshus som är belägna på fastigheter som innehas
med tomträtt.  Motionären  anser  det  orimligt  att
fastighetsskatten  fastställs  utan  hänsyn  till om
fastigheten  är  uppförd  på  mark  som  innehas med
tomträtt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  har  tidigare  vid  upprepade  tillfällen
avstyrkt  yrkanden  med  denna inriktning bl.a.  med
hänsyn till att en omläggning  av  skattskyldigheten
sannolikt skulle föranleda krav från  markägaren  på
en  kompensation  inom  ramen för tomträttsavgälden.
Utskottet   finner   ingen   anledning   att   ändra
ståndpunkt  i  denna  fråga  och  avstyrker   därför
motionen.


Byggnader för äldreboende


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen    avslår    en   motion   om   att
fastighetstaxeringslagens   bestämmelser   om
vårdbyggnader bör bli föremål för en översyn.

Gällande bestämmelser m.m.

Vårdbyggnader  är  undantagna från skatteplikt.  Som
vårdbyggnad räknas byggnad som används för sjukvård,
missbrukarvård,  omsorger   om   barn   och  ungdom,
kriminalvård,   åldringsvård   eller   omsorger   om
psykiskt  utvecklingsstörda.  Annan  byggnad   utgör
vårdbyggnad  om  den används som hem åt personer som
behöver institutionell vård och tillsyn.

Servicehus  som till  övervägande  del  upptas  av
bostadslägenheter  med  kök indelas normalt inte som
vårdbyggnad  även  om  byggnaden   också  innehåller
gemensamma utrymmen och de boende kan  få  hjälp med
sjukvård, matlagning och annan tillsyn.
Boende- och avgiftsutredningen (SOU 1999:33),  som
har  analyserat  begreppet "särskilda boendeformer",
har  kommit  fram  till  att  begreppet  enbart  bör
användas  för  äldreboende,  bostäder  med  särskild
service för funktionshindrade  samt  korttidsboende.
Med  äldreboende  skall  enligt  utredningen   avses
bostäder  för  permanent boende för äldre vars behov
av vård eller omsorg, service samt trygghet inte kan
tillgodoses i ordinärt boende. Utredningen anser att
fastighetstaxeringslagen  bör  behandla de särskilda
boendeformerna  på  ett  enhetligt   sätt   och  har
överlämnat  sina  synpunkter  till  Fastighetstaxer-
ingsutredningen.
Fastighetstaxeringsutredningen    har    i    sitt
betänkande, SOU 2000:10, konstaterat  att om Boende-
och   avgiftsutredningens   förslag  genomförs   bör
kategorin  "särskilda  boendeformer"   kunna  utgöra
skattebefriade specialenheter.
Boende-  och  avgiftsutredningens  förslag  bereds
inom Regeringskansliet.

Motionen

I  motion  Sk246  av  Kenneth  Lantz (kd) begärs  en
översyn av fastighetstaxeringslagens bestämmelser om
vårdbyggnader  (yrkande  1)  och möjligheterna  till
fortsatt   befrielse   från   fastighetsskatt    för
äldreboende  (yrkande  2). Motionären vänder sig mot
att  vissa  former  av  äldreboende   beskattas  som
vanliga hyreshus. Skillnaden mellan äldreboende  som
drivs  med  tydlig  inriktning på bostäder för äldre
och specialbyggnader  inom sjukvård och åldringsvård
måste klargöras. Det får inte vara upp till enskilda
handläggare på de lokala  skattekontoren  att bedöma
vilka  fastigheter  som skall hänföras till den  ena
eller andra kategorin, menar motionären.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  instämmer i  att  gränsdragningen  mellan
vårdbyggnad  som  används för åldringsvård och andra
byggnader, t.ex. servicehus avsedda för äldreboende,
kan  förefalla svårförståelig.  Eftersom  frågan  är
föremål   för  överväganden  inom  Regeringskansliet
anser utskottet att resultatet av dessa överväganden
bör avvaktas och avstyrker därmed motionen.


Energisparåtgärder


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  avslår   motionsyrkanden   om  att
energisparande åtgärder inte skall påverka en
fastighets taxeringsvärde med hänvisning till
att    frågan    på    vilket    sätt   vissa
miljöförbättrande  åtgärder  på  en fastighet
skall påverka beskattningen av fastigheten är
föremål       för      överväganden      inom
Regeringskansliet.
Jämför reservation 7 (kd, c).

Bakgrund

Vissa  miljövänliga  fastighetsinstallationer  leder
till   högre    taxeringvärde   och   därmed   högre
fastighetsskatt. Fastighetsbeskattningskommittén har
föreslagit   att  en   ökning   av   en   fastighets
taxeringsvärde   som   beror   på   vissa  specifika
miljöinvesteringar  (jordvärmepump,  isolerglas  och
treglasfönster) inte skall få påverka underlaget för
fastighetsskatten under de tio första åren efter det
att investeringarna gjordes. Beträffande andra typer
av  miljöinvesteringar kan det, med hänvisning  till
svårigheterna  att avgränsa vad som kan anses utgöra
en  miljöinvestering,   vara  lämpligt  att  använda
riktade bidrag som stimulansåtgärd  (SOU  2000:34 s.
269).

I samband med behandlingen av budgetpropositionen
för  år  2003  tillstyrkte  skatteutskottet   och
finansutskottet en motion om att i miljöpolitiskt
syfte  införa  en särskild skattereduktion i form
av  ett  s.k.  ROT-avdrag   (bet.   2002/03:FiU1,
2002/03:SkU1y), med följande motivering.
Avdraget   kan   kopplas  till  att  olika  slags
installationer    genomförs,     exempelvis    av
pelletsbrännare,        treglasfönster        och
isolerglasfönster.  Den  exakta  avgränsningen av
vilket  slag av installationer som  ska  omfattas
bör  ske  med   beaktande   av   miljönytta   och
energieffektivisering,      samt     att     kapa
effekttoppar, hos olika alternativ.  Avdraget bör
utformas  på  ett  kostnadseffektivt sätt  och  i
princip ej ges för installationer som ändå skulle
ha  genomförts.  Som  ett   exempel   kan  nämnas
installation     av     isolerglasfönster     vid
nybyggnation.     Lagstiftningen    bör    enligt
utskottets mening vara  tidsbegränsad  och  gälla
under inkomsttaxeringarna 2004-2006. För åtgärden
bör  en  finansiell ram om 50 miljoner kronor per
år  avsättas.  Riksdagen  har  med  anledning  av
Riksdagens revisorers granskning av tidigare ROT-
avdrag   uttalat   att  eventuellt  nya  åtgärder
liknande ROT-avdraget  måste  analyseras noggrant
innan de införs, följas upp medan  de  är i kraft
samt  utvärderas inom rimlig tid, liksom  att  de
erfarenheter  som  kommit  fram  av ROT-avdragets
tillämpning  under  1990-talet  bör vägas  in.  I
uttalandet framhölls också att man  i  ett sådant
analys- och utvärderingsarbete bör ta hänsyn till
relevanta   genus-   och  jämställdhetsperspektiv
(försl. 2001/02: RR8, bet. 2001/02:SkU28).

Utskotten föreslog att riksdagen  skulle  begära att
regeringen   snarast   lägger  fram  förslag  om  en
skattereduktion  i enlighet  med  vad  som  anförts.
Riksdagen biföll förslaget.

En  proposition  om   skattereduktion   för  vissa
miljöinvesteringar  är  enligt den senaste (2003-01-
21)          propositionsförteckningen          från
Statsrådsberedningen  aviserad  till  den  20  mars.
Beredningen av ärendet är dock ännu ej avslutad.

Motionerna

I  motion  Sk352 av Alf Eriksson och Anneli Särnblad
Stoors  (s)  begärs   ett  tillkännagivande  om  att
investeringar i miljöförbättrande  åtgärder inte bör
påverka fastigheternas taxeringsvärde.

I  motion N390 yrkande 12 av Maria  Larsson  m.fl.
(kd) anförs  att  investeringar i energisparåtgärder
som  villaägare  gör   inte   får  leda  till  ökade
boendekostnader i form av höjd  fastighetsskatt.  Så
länge  fastighetsskatten finns kvar måste den ges en
utformning   som  inte  håller  tillbaka  vällovliga
investeringar.     Riksdagen     bör    rikta    ett
tillkännagivande till regeringen härom.
I motion Sk353 yrkande 3 av Kerstin  Lundgren  (c)
begärs  att  regeringen  skyndsamt  lägger  fram ett
förslag  för riksdagen som innebär att en fastighets
taxeringsvärde   inte   skall   öka  till  följd  av
investeringar    som    leder    till   en   minskad
miljöbelastning för samhället.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  konstaterar  att  frågan på  vilket  sätt
vissa  miljöförbättrande åtgärder  på  en  fastighet
skall  påverka   beskattningen   av  fastigheten  är
föremål  för överväganden inom Regeringskansliet  på
basis av bl.a. den överenskommelse om den ekonomiska
politiken    som    träffats    mellan   regeringen,
Vänsterpartiet och Miljöpartiet.  En  proposition  i
frågan har aviserats.

Något ställningstagande av utskottet i metodfrågan
är således för närvarande ej aktuellt, och utskottet
avstyrker därför motionerna.

Vindkraftverk och andra s.k.
skräddarsydda byggnader


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  avslår  motionsyrkanden om ändrade
skatteregler för vindkraftverk.
Jämför reservation 8 (c).

Gällande bestämmelser

Vid  fastighetstaxeringen   räknas   vissa  maskiner
(t.ex.  hissar)  som  en  del  av  byggnaden.  Andra
maskiner  (t.ex.  svarvar)  anses  i stället  utgöra
industritillbehör.  Eftersom industritillbehör  inte
anses utgöra en del av  byggnaden  påverkar  de inte
heller taxeringsvärdet.

Om  en byggnad skräddarsytts för en viss maskinell
utrustning  blir  maskinen många gånger att betrakta
som  ett  byggnadstillbehör   och   påverkar  därmed
taxeringsvärdet. RSV har i sina rekommendationer för
2000 års allmänna fastighetstaxering (RSV S 1999:24)
redovisat sin syn på gränsdragningen och konstaterar
härvid  att  maskiner  med  en skräddarsydd  byggnad
utgör  bygg-nadstillbehör.  Till   sådana  byggnader
räknas   sinterverk,  koksverk,  masugnar,   såghus,
torkar, vatten- och värmekraftverk etc.
Vindkraftverk  taxeras som elproduktionsenhet. Vid
2000 års allmänna  fastighetstaxering rekommenderade
RSV att vindkraftverk  värderas  till  6 400  kr per
installerade    kW.    (Motsvarande    siffra    för
kondenskraftverk är 3 200 kr.) Fastighetsskatten för
elproduktionsenheter uppgår till 0,5 %.

Motionerna

I  motion  Sk349  yrkande  1  av Åsa Torstensson och
Eskil  Erlandsson  (c) begärs att  fastighetsskatten
för vindkraftverk avvecklas. Motionärerna kritiserar
nuvarande ordning som  innebär att vindkraftverk vid
fastighetstaxeringen skall  anses som tillbehör till
fastighet och därmed belastas  med  fastighetsskatt.
Även  i motion Bo288 yrkande 3 av Birgitta  Carlsson
(c) ifrågasätts  nuvarande  ordning,  och motionären
anser   att   vindkraftverken   skattemässigt    bör
betraktas   som  ett  inventarium  och  därmed  inte
belastas med fastighetsskatt.

Utskottets ställningstagande

Enligt  vad  utskottet   erfarit  bereds  frågan  om
klassificeringen      av      vindkraftverk      vid
fastighetstaxeringen   i   Regeringskansliet,    och
utskottet   anser   att  resultatet  av  regeringens
överväganden  skall  avvaktas.  Utskottet  avstyrker
därmed motionsyrkandena.


Kapitalvinstbeskattning vid avyttring av
fastighet


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  avslår en motion  om  ändringar  i
beskattningen  av  kapitalvinster vid fysiska
personers  avyttring   av   fastigheter   som
innehafts under en lång tid.

Bakgrund

Gällande bestämmelser

När reavinstbeskattningsreglerna för fastigheter  ändrades  vid
1990  års  skattereform  infördes  en  möjlighet att
fortsätta  att  tillämpa  äldre  regler fram  t.o.m.
utgången  av  år 1999. Avsikten var  att  övergången
till  en nominell  beräkningsmetod  inte  skulle  få
tröskeleffekter    för   skattskyldiga   som   genom
indexuppräkning   m.m.    kunde   påräkna   en   låg
reavinstskatt vid tillämpning  av de äldre reglerna.
Övergångsreglerna innehöll inte någon möjlighet till
fortsatt indexuppräkning och har  numera upphört att
gälla.

Reglerna   om  beskattning  av  kapitalvinst   vid
avyttring av fastigheter  innehåller  en bestämmelse
som tar sikte på fastighetsförvärv före år 1952 (det
s.k.  stickåret).  För  sådana  fastigheter  bestäms
anskaffningsvärdet till 150 % av taxeringsvärdet för
1952  om  den skattskyldige inte kan  visa  att  den
verkliga anskaffningskostnaden  är högre. Syftet med
regeln är att förenkla vinstberäkningen eftersom det
efter  hand  blir allt svårare att  känna  till  och
hålla  reda på  relevanta  uppgifter.  Detta  gäller
särskilt  om  fastigheten  är ärvd eller om man fått
den  i  gåva. Fram till 1999 års  utgång  kunde  den
skattskyldige   alternativt  använda  en  regel  som
gjorde det möjligt  att  bestämma ingångsvärdet till
133 % av 1970 års taxeringsvärde.
Den   skattepliktiga   delen    av   vinsten   vid
försäljning    av   privatbostadsfastig-heter    och
privatbostadsrätter  höjdes  den 1 januari 2001 från
hälften till två tredjedelar av  kapitalvinsten. Det
innebär att skatten, som en andel av vinsten, höjdes
från 15 % till 20 %. Den avdragsgilla  andelen av en
kapitalförlust är fortfarande 50 % (prop. 2000/01:1,
bet. FiU1, yttr. SkU1y).

Tidigare behandling

I 1999 års vårproposition aviserade regeringen  ett  förslag om
att  flytta  det  s.k.  stickåret från 1952 till ett
senare år. Inom Finansdepartementet  upprättades  en
promemoria  med förslag om en ny regel som tog sikte
på  förvärv före  år  1975,  och  anskaffningsvärdet
skulle  i  dessa  fall  utgöra  133 %  av  1975  års
taxeringsvärde      om     inte     det     verkliga
anskaffningsvärdet var  högre.  Hösten  1999 anförde
regeringen  att  förslaget om ett nytt stickår  fått
ett  blandat mot-tagande  av  remissinstanserna  och
gjorde   bedömningen   att   förslaget   inte  borde
genomföras.   Skattebortfallet  skulle  bli  alltför
stort (prop. 1999/2000:1). Skatteutskottet anförde i
sitt    yttrande    till     finansutskottet    över
skattefrågorna i budgetpropositionen för år 2000 att
de     äldre     indexanknutna     reglerna      för
reavinstbeskattning  av fastigheter borde få löpa ut
med  utgången  av  år  1999   eftersom  en  fortsatt
parallell tillämpning av nya och  äldre regler efter
den  långa övergångsperiod som beslutades  vid  1990
års  skattereform   annars   kunde  resultera  i  en
permanentning  av en situation  med  två  parallella
regelkomplex. Utskottet  -  liksom finansutskottet -
delade också regeringens bedömning  när  det  gällde
nytt stickår (1999/2000:SkU1y, bet. 1999/2000:FiU1).

I  betänkandena  1999/2000:SkU17 och 2001/02:SkU16
vidhöll utskottet denna  inställning  och  var  inte
berett  att tillstyrka en återgång till äldre regler
i denna del.

Motionen

I motion  Sk248  av  Birgitta  Carlsson  och  Annika
Qarlsson  (c)  begärs  ett  tillkännagivande  om att
innehavare  av  småhus som ägts sedan 1968 och dess-
förinnan bör få använda  1981 års taxeringsvärde som
ingångsvärde vid beräkning av reavinst i samband med
försäljning    av    fastigheten.    Vidare    anser
motionärerna att kapitalvinsten  bör  beskattas  med
15 %.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  anförde  hösten 1999 i sitt yttrande till
finansutskottet      över      skattefrågorna      i
budgetpropositionen  att   de   äldre  indexanknutna
reglerna  för  reavinstbeskattning   av  fastigheter
borde  få löpa ut vid utgången av år 1999,  eftersom
en fortsatt  parallell  tillämpning av nya och äldre
regler   efter   den   långa   övergångsperiod   som
beslutades vid 1990 års skattereform  annars  skulle
kunna  resultera  i en permanentning av en situation
med två parallella regelkomplex. Vid samma tillfälle
instämde utskottet  i  regeringens bedömning att det
s.k. stickåret, som tar  sikte  på fastighetsförvärv
före  1952,  av  statsfinansiella skäl  inte  skulle
flyttas fram till  ett  senare  år. Detta blev också
riksdagens  beslut. Därefter har riksdagen  beslutat
att  den  skattepliktiga   delen   av   vinsten  vid
försäljning av en privatbostadsfastighet  fr.o.m den
1   januari  2001  skall  vara  två  tredjedelar  av
kapitalvinsten.    Den   avdragsgilla   andelen   av
kapitalförlust är dock fortfarande 50 %.

Vid behandlingen av en liknande motion förra våren
ansåg utskottet att  det  då  inte  förelåg skäl att
ändra   på   utformningen   av   beskattningen    av
kapitalvinster  vid fysiska personers avyttringar av
fastigheter. Utskottet  har  inte ändrat uppfattning
och avstyrker därför nu aktuell motion.

Ombildning av allmännyttiga
bostadsstiftelser


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  avslår  förslagen  om   retroaktiv
lagändring  eller uttalande från riksdagen  i
fråga om den  skattemässiga  behandlingen  av
ombildning    av    bostadsstiftelser    till
aktiebolag.
Jämför särskilt yttrande 2 (m).

Motionerna

I motion Sk364 av Lennart Hedquist m.fl. (m, fp, kd,
v,  c,  mp)  begärs  att  riksdagen  beslutar om  en
retroaktiv   lagändring  eller  ett  uttalande   som
innebär att skattekonsekvenser inte skall uppstå med
anledning av att  en  allmännyttig  bostadsstiftelse
ombildats till aktiebolag. Motionen tar sikte på ett
fall   där  skattemyndigheten  vid  beräkningen   av
kapitalvinst vid avyttring av ett bostadsaktiebolags
fastigheter  räknat  året då ombildningen skedde som
anskaffningsår  och  inte   året   då  fastigheterna
uppfördes av den dåvarande stiftelsen.

I  motion  Sk412  av Agneta Gille (s)  begärs  ett
tillkännagivande  om  att   skattekonsekvenser  inte
skall   uppstå   vid   ombildning  av   allmännyttig
bostadsstiftelse till aktiebolag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera  att frågan om åtgärder för
att   underlätta   en   övergång    från    kommunal
bostadsstiftelse  till  kommunalt  bostadsaktiebolag
tidigare behandlats av bostadsutskottet i betänkande
1992/93:BoU19  (s.  9). Bostadsutskottet  ansåg  att
hinder  som motverkar  en  i  många  fall  nödvändig
rationell ekonomisk omstrukturering av dessa företag
måste undanröjas.  På  förslag  av  bostadsutskottet
riktade  därför riksdagen ett tillkännagivande  till
regeringen  om  att  de kommunala bostadsföretag som
ändrade  sin  juridiska  form  från  stiftelse  till
aktiebolag    borde     erhålla    befrielse    från
stämpelskatt. Regeringen  har  därefter  beslutat om
befrielse  från stämpelskatt vid dessa ombildningar,
och   dessa  beslut   har   varit   vägledande   för
Kammarkollegiets beslut i samma fråga.

Den i  motionerna  väckta frågan om beräkningen av
kapitalvinst vid avyttring av ett bostadsaktiebolags
fastigheter, då bostadsaktiebolaget  tidigare  varit
allmännyttig  bostadsstiftelse,  och  vilket  år som
skall  räknas  som  anskaffningsår är nu föremål för
behandling    i    skattedomstol,    varför    något
ställningstagande i enlighet med motionerna inte kan
ske. Utskottet vill  härvid erinra om att riksdagen,
enligt bestämmelser i  grundlagen, inte får bestämma
hur domstol skall döma i  det  enskilda fallet eller
hur  domstol  i övrigt skall tillämpa  rättsregel  i
särskilt   fall.    Utskottet    avstyrker    därför
motionerna.

Arvs- och gåvoskatt


Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till pågående utredningsarbete
avslår  riksdagen  motionsyrkanden om ändring
av  arvsskattelagens   bestämmelser  när  det
gäller ärvda fastigheter och aktier.
Jämför reservationerna 9  (m)  och  10  (fp).
Jämför särskilt yttrande 3 (kd, c).

Gällande bestämmelser

Arvsskatt  tas  ut  på  de  tillgångar som arvingar,
testamentstagare  eller förmånstagare  får  från  en
avliden  och  beräknas  schematiskt  på  mottagarnas
arvslotter. Det  finns tre olika arvsklasser med var
sin progressiv skatteskala,  beroende på mottagarnas
släktskap  med den avlidne. Skatten  beräknas  genom
att  ett  grundavdrag   först  får  göras  från  den
skattskyldiges arvslott.  Därefter  beräknas skatten
på lotterna.

Till   klass   1   hör   efterlevande   make/maka,
registrerad partner eller sambo, barn, barnbarn  och
andra  avkomlingar,  make/maka,  registrerad partner
eller sambo till barn, efterlevande  make/maka eller
sambo   till   avlidet   barn.   Grundavdraget   för
efterlevande  make/maka, registrerad  partner  eller
sambo är 280 000  kr.  För annan mottagare i klass 1
är avdraget 70 000 kr.
Arvsskatten i klass 1  är  10 %  inom  skiktet upp
till 300 000 kr. Inom skiktet 300 000-600 000  kr är
skatten 30 000 kr + 20 % och inom skiktet 600 000 kr
och däröver 90 000 kr + 30 %.
Gåvoskatten  är  att  anse som ett komplement till
arvsskatten. De materiella beskattningsreglerna är i
huvudsak gemensamma för arv och gåvor. Grundavdraget
vid gåvobeskattningen är 10 000 kr.
Enligt 21 och 43 §§ lagen  (1941:416) om arvs- och
gåvoskatt (AGL) skall värdering av egendom vid arvs-
och    gåvobeskattning    ske   med   hänsyn    till
förhållandena   vid  tiden  för   skattskyldighetens
inträde, dvs. vid  arvsbeskattningen  dödsfallet och
vid    gåvobeskattningen   som   huvudregel   gåvans
fullbordande.
Värderingen  av  den  avlidnes  egendom  skall ske
enligt  de  värderingsregler  som finns i AGL.  Fast
egendom  skall  värderas  till taxeringsvärdet  året
före  dödsfallet.  Aktier  på  fondbörsens  A-lista,
aktier  som  noteras  på utländsk  börs,  andelar  i
värdepappersfonder och andra värdepapper som omsätts
marknadsmässigt skall tas upp till 75 % av värdet på
dödsdagen.
Enligt  27 §  AGL finns  en  dispensmöjlighet  vid
värdenedgång som skett efter dödsfallet. Beträffande
fast egendom, börsnoterad  aktie,  obligation  eller
därmed jämförlig värdehandling kan värdenedgång  som
skett  efter  skattskyl-dighetens  inträde  beaktas.
Regeringen får på ansökan medge att skatt får tas ut
på  ett lägre värde. Värdenedgången måste dock  vara
minst  en  fjärdedel av egendomens värde och skatten
beräknas till  minst  3 000  kr.  Vidare fordras att
utgivandet  av  skatt  beräknad  enligt  huvudregeln
skulle vara oskäligt betungande. Ansökan  skall  för
att   kunna  tas  upp  till  prövning  ges  in  till
regeringen  innan  beslut  om skattens fastställande
meddelats. Vidare kan regeringen  enligt  58 a § AGL
när  synnerliga skäl föreligger besluta om befrielse
från eller nedsättning av skatt.

Motionerna

I motion  Sk382  yrkande 13 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp)  anförs  att  den  kraftiga  värdenedgången  på
börsen och de höjda  taxeringsvärdena på fastigheter
visar  på nödvändigheten  av  att  överväga  ändrade
regler  för  beräkning  av  arvsskatt.  Motionärerna
begär ett  tillkännagivande  om att arvsskattelagens
bestämmelser ändras så att beräkningen  av värdet av
dödsboets tillgångar i form av ärvda aktier  kan ske
vid den tidpunkt då arvingen faktiskt kan ta arvet i
besittning. Beträffande ärvda bostadsfastigheter bör
fribeloppet  höjas, och den efterlevande maken/makan
bör kunna skjuta  upp  betalningen  av  skatten till
dess fastigheten realiserats.

I motion Sk239 yrkande 2 av Kenneth Lantz och Sven
Brus  (kd)  begärs  en  översyn  av arvsskattelagens
bestämmelser med sikte på att efterlevande make/maka
skall kunna bo kvar i den bostadsfastighet som varit
makarnas gemensamma hem.
I motion Sk353 yrkande 4 av Kerstin  Lundgren  (c)
begärs  att  regeringen  skyndsamt  lägger  fram ett
förslag  som  innebär att inbetalning av arvsskatten
får skjutas upp till dess att den ärvda villan säljs
eller efterlevande make avlidit.

Utskottets ställningstagande

Egendomsskattekommittén  har  i  uppdrag att se över
och  utvärdera  reglerna  om  arvs-  och  gåvoskatt.
Kommittén har nyligen, i delbetänkande  SOU  2003:3,
föreslagit att arvsskatten avskaffas i fråga om  vad
make  eller  sambo  erhåller  i arv eller testamente
från  avliden make eller sambo.  Ändringen  föreslås
gälla för dödsfall efter den sista juni 2003.

I  kommitténs  uppdrag  ingår  även  att  se  över
reglerna     om     värdering    av    aktier    vid
arvsbeskattningen. Kommittén  skall analysera om det
även i fortsättningen skall vara värdet på dödsdagen
som  bör gälla eller om det är möjligt  att  värdera
aktierna  vid  någon  annan  tidpunkt. Förslagen får
inte    leda    till   kringgåendemöjligheter    vid
arvsbeskattningen  och skall vara anpassade till vad
kommittén föreslagit  om beskattningen av arv mellan
makar. Kommittén skall  avsluta  sitt uppdrag senast
vid utgången av 2003.
Mot bakgrund av det anförda anser  utskottet  inte
att  det  finns  anledning  för  riksdagen att rikta
något tillkännagivande till regeringen med anledning
av   vad  som  framförs  i  motionerna,   utan   att
resultatet  av  utredningens  arbete och regeringens
överväganden  skall  avvaktas.  Utskottet  avstyrker
därför motionsyrkandena.

Förmögenhetsskatt


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om att slopa
eller successivt avskaffa förmögenhetsskatten
samt  yrkandet  om  ändrade  regler  avseende
förmögenhetsskatten   på   boende.  Riksdagen
avslår även yrkanden om att sambeskattning av
förmögenhet skall avskaffas.
Jämför reservation 11 (m, fp, kd, c).

Gällande bestämmelser

För  fysisk person, dödsbo och  familjestiftelse  är
skattesatsen  1,5 %.  För  annan  juridisk person är
skattesatsen 1,5 promille.

Skatt  påförs  på  den  del  av förmögenheten  som
överstiger  ett  fribelopp. Från och  med  2003  års
inkomsttaxering är  fribeloppet,  dvs.  gränsen  för
uttag   av   förmögenhetsskatt,   1 500 000  kr  för
ensamstående,   dödsbo   och  familjestiftelse   och
2 000 000  kr  för  sambeskattade   par.  För  annan
juridisk  person  än dödsbo och familjestiftelse  är
fribeloppet 25 000 kr.
Sambeskattning sker  av makar som levt tillsammans
under beskattningsåret,  sambor  som  tidigare varit
gifta med varandra eller som har eller har haft barn
tillsammans  samt  föräldrar  och deras hemmavarande
barn under 18 år.
Privatbostadsfastighet   i   Sverige   skall   vid
förmögenhetsbeskattningen      tas     upp      till
taxeringsvärdet.    För   tomträtt   betalas    s.k.
tomträttsavgäld,   och    endast    den    del    av
taxeringsvärdet    som   avser   byggnaden   är   en
skattepliktig tillgång.  För  boende i bostadsrätter
är den andel som ägs av den boende  en skattepliktig
tillgång.  Andelen  tas  upp  till  ett  värde   som
motsvarar     bostadsrättsinnehavarens    andel    i
föreningens eller bolagets förmögenhet.
Genom  den  senaste   höjningen   av   fribeloppen
beräknas       antalet       skattskyldiga      till
förmögenhetsskatt minska med drygt 42 % från 520 000
till  300 000  och antalet småhusägare  som  betalar
förmögenhetsskatt  beräknas minska från 280 000 till
160 000.
Arbetande  kapital   i   företag   är  fritt  från
förmögenhetsskatt, och befrielsen gäller  i  princip
också  arbetande  kapital  som  innehas  via aktier.
Aktier på börsens A-lista betraktas dock i flertalet
fall  som en kapitalplacering och värderas  då  till
80 % av marknadsvärdet.

Utredningar

Skattebasutredningen   har  i  sitt  betänkande  SOU
2002:47 föreslagit att basen för förmögenhetsskatten
breddas till samtliga viktiga förmögenhetstillgångar
och att skattesatsen sänks kraftigt. Om detta skulle
anses stöta på alltför svåra  problem  föreslås  att
förmögenhetsskatten  helt  slopas. Betänkandet är nu
föremål för sedvanlig remissbehandling.

Egendomsskattekommittén skall enligt sina direktiv
(dir.   2002:87)   göra  en  generell   översyn   av
bestämmelserna om förmögenhetsskatt.  Utgångspunkten
skall vara att olika tillgångar så långt som möjligt
skall  behandlas  likformigt  i fråga om skatteplikt
och värdering. I uppdraget ingår också att analysera
för-  och  nackdelar  med  sambeskattningen  och  ta
ställning  till om systemet bör  behållas.  Analysen
skall även omfatta  sambeskattning  av föräldrar och
barn. Kommittén skall också pröva åtgärder  för  att
begränsa   antalet   småhusägare  som  på  grund  av
stigande taxeringsvärden kan bli skyldiga att betala
förmögenhetsskatt.
Kommittén skall avsluta  sitt  uppdrag  senast vid
utgången av 2003.

Motionerna

Yrkanden om att förmögenhetsskatten successivt skall
avskaffas framställs i tre motioner.

I   motion   Bo290   yrkande  16  delvis  av  Lars
Leijonborg   m.fl.   framhåller   motionärerna   att
kombinationen      höjd     fastighetsskatt      och
förmögenhetsskatt blivit  en  tung  börda  för många
människor och att förmögenhetsskatten bl.a.  av  det
skälet   bör   avskaffas.   På   kort   sikt   anser
motionärerna   att   fribeloppen   bör   höjas   och
sambeskattningen slopas.
Motionärerna  bakom  motion  Sk417  yrkande  2  av
Lennart     Hedquist    m.fl.    (m)    anser    att
förmögenhetsskatten  är en extraskatt på kapital som
motverkar  den  nödvändiga   kapitalbildningen.  Ett
mångfasetterat   näringsliv  under   omstrukturering
behöver riskkapital. Vidare anförs att kombinationen
fastighetsskatt och  förmögenhetsskatt gör att många
småhusägare kan tvingas lämna sina hem.
Per Landgren m.fl. (kd)  förordar  i  motion Sk383
att    förmögenhetsskatten    avvecklas    med   0,5
procentenheter per år så att den blir 1,0 %  år 2004
och  0,5 %  år 2005 (yrkande 4). Enligt motionärerna
kan förmögenhetsskatten  inte  längre  motiveras  av
fördelningspolitiska skäl. Tvärtom har den lett till
fördelningspolitiskt  orimliga  effekter,  t.ex. för
många  småhusägare  medan  huvudägare  i  aktiebolag
befriats     från    förmögenhetsskatt    på    sitt
aktieinnehav.  Förmögenhetsskatten innebär också att
investeringar som kan vara både privatekonomiskt och
samhällsekonomiskt  lönsamma inte kommer till stånd.
Detta gäller särskilt vid hög inflationstakt.

I en motion framställs ett yrkande om att omedelbart
slopa förmögenhetsbeskattningen.  Henrik Westman (m)
begär  i  motion  Sk247  ett  tillkännagivande  till
regeringen härom (yrkande 2).

I  en annan motion, Sk353 av Kerstin  Lundgren  (c),
begärs  att  regeringen  skyndsamt  lägger  fram ett
förslag  om  att slopa förmögenhetsskatten på boende
(yrkande 2).

I  fyra motioner  begärs  tillkännagivanden  om  att
sambeskattningen  av  förmögenhet  skall  avskaffas.
Motionärerna anför att gifta par och sambor med barn
bör  betala samma förmögenhetsskatt som sambor  utan
barn,    så    länge   denna   skatt   finns   kvar.
Sambeskattningen    är   den   sista   kvarlevan   i
skattesystemet av en  föråldrad  kvinnosyn. Reglerna
innebär också att en samlevnadsform  gynnas  framför
en  annan,  vilket  uppmuntrar  till  särboende  och
motverkar  att  människor  ingår äktenskap. Yrkanden
med denna inriktning framställs  i  motionerna  A241
yrkande  19  av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Sk201 av
Inger René och  Cristina Husmark Pehrsson (m), Sk338
av Mikael Oscarsson  (kd)  och  So453  yrkande  2 av
Mikael Oscarsson (kd).

Utskottets ställningstagande

Motionsyrkanden   om   att  slopa  eller  successivt
avveckla  förmögenhetsskatten   har   avslagits   av
riksdagen  vid  ett  flertal  tillfällen, senast vid
riksdagens behandling av utgiftsramar  och beräkning
av statsinkomsterna för år 2003 (bet. 2002/03:FiU1).
Frågan om förmögenhetsskattens framtida utformning -
och  om den över huvud taget skall vara kvar  -  bör
ses    i     ett    större    finanspolitiskt    och
fördelningspolitiskt    sammanhang.    Enligt    vad
utskottet      har     erfarit     planeras     inom
Regeringskansliet  ett  analysarbete som berör denna
fråga, bl.a. mot bakgrund  av  det utredningsförslag
som lagts fram av Skattebasutredningen i betänkandet
SOU      2002:47     samt     de     förslag     som
Egendomsskattekommitténs   arbete   kan   komma  att
resultera  i.  Mot  denna  bakgrund  är  det  enligt
utskottets   uppfattning  ännu  för  tidigt  att  ta
ställning till de nu aktualiserade frågorna om uttag
av  förmögenhetsskatt.  Utskottet  avstyrker  därför
motionsyrkandena  om  att  förmögenhetsskatten skall
slopas  eller  avvecklas  successivt   liksom   även
yrkandet om att slopa förmögenhetsskatten på boende.
Utskottet  är  heller  inte  berett  att  tillstyrka
förslagen om slopad sambeskattning.



Reservationer



Utskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och
ställningstaganden     har    föranlett     följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.


1. Fastighetsbeskattningens inriktning
(punkt 1) - m

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie  Pålsson  (m)
och Ulf Sjösten (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad      i       reservationen       anförs       om
fastighetsbeskattningens framtida inriktning. Därmed
bifaller  riksdagen motionerna 2002/03:Bo238 yrkande
7  och  2002/03:A316   yrkande  7,  bifaller  delvis
motionerna 2002/03:Sk209,  2002/03:Sk247  yrkande 1,
2002/03:Sk281,  2002/03:N305 yrkande 5, 2002/03:N397
yrkande   3,    2002/03:Bo235    yrkande    3    och
2002/03:Bo290  yrkandena  15 och 16 i denna del samt
avslår   motionerna  2002/03:   Fi284   yrkande   4,
2002/03:Fi286  yrkande  10, 2002/03:Sk239 yrkande 1,
2002/03:Sk341 yrkandena 3-5,  2002/03:Sk353  yrkande
1,   2002/03:Sk375,   2002/03:Sk405,  2002/03:Sk410,
2002/03:Sk415,     2002/03:Bo236      yrkande     4,
2002/03:Bo267 yrkandena 8 och 34 samt 2002/03: Bo291
yrkande 8.

Ställningstagande

Fastighetsskatten  är  i dag en skatt på  en  fiktiv
avkastning  på  husets  taxeringsvärde   utan  någon
koppling  till  en  verklig  inkomst.  Skatten   tas
således  ut  utan  hänsyn till bärkraft, och den har
fått allvarliga konsekvenser  för många boende, inte
minst för dem som tvingats flytta  från hus och hem.
Fastighetsskatten  blir  också  en  specialskatt  på
tillväxtregionerna och andra attraktiva  områden där
marknadsvärdena  och därmed taxeringsvärdena  stigit
kraftigt. Vi anser att det är helt nödvändigt att en
avveckling av fastighetsskatten  nu  inleds. Som ett
första steg mot ett avskaffande av skatten  anser vi
att  taxeringsvärdena  skall  återgå  till den lägre
nivå  de hade år 2000. Skattesatsen på småhus  skall
sänkas till 0,9 % och sedan med 0,1 procentenhet per
år. Även  andra åtgärder måste vidtas för att lindra
bördan av fastighetsskatten. En sådan åtgärd som bör
genomföras   -   för   att   minska   de   regionala
skillnaderna   -   är   att   ändra  underlaget  för
fastighetsskatten    så    att    det   utgörs    av
byggnadsvärdet  och  endast halva markvärdet.  Genom
att   på   detta   sätt  reducera   markvärdet   vid
beräkningen  av  skattens  storlek  löser  man  till
betydande del också  de  problem  som  i dag finns i
attraktiva fritidsområden.

Med   våra  förslag  behövs  inte  någon  särskild
begränsningsregel  för  fastighetsskatten  och  inte
heller     någon     dämpningsregel.     Den    s.k.
begränsningsregeln  är  enligt  vår mening ingenting
annat    än   ett   ytterligare   bevis   för    att
fastighetsskatten  är  felaktig. Den har heller inte
gjort systemet bättre. I stället har komplexiteten i
ett  redan  komplicerat skattesystem  ökat  och  nya
marginaleffekter    uppkommit.    Begränsningsregeln
innebär  också  att  en  ny  form  av sambeskattning
införts, eftersom det inte bara är fastighetsägarens
inkomster som skall vara avgörande för  om rätt till
skattereduktion  skall  föreligga utan också  övriga
hushållsmedlemmars inkomster och förmögenheter.
Vi   föreslår  att  riksdagen   tillkännager   för
regeringen som sin mening vad vi nu framfört.

2. Fastighetsbeskattningens inriktning
(punkt 1) - fp

av Anna Grönlund (fp) och Gunnar Andrén (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser  att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad       i      reservationen       anförs       om
fastighetsbeskattningens framtida inriktning. Därmed
bifaller riksdagen  motionerna 2002/03:Bo290 yrkande
15 och 16 i denna del  och  2002/03:N397  yrkande 3,
bifaller  delvis  motionerna 2002/03:Sk209, 2002/03:
Sk247 yrkande 1, 2002/03:Sk281, 2002/03:N305 yrkande
5, 2002/03:A316 yrkande  7,  2002/03:Bo235 yrkande 3
och 2002/03:Bo238 yrkande 7  samt  avslår motionerna
2002/03:Fi284 yrkande 4, 2002/03:Fi286  yrkande  10,
2002/03:Sk239  yrkande  1,  2002/03:Sk341  yrkandena
3-5,   2002/03:Sk353   yrkande   1,   2002/03:Sk375,
2002/03:Sk405,    2002/03:   Sk410,   2002/03:Sk415,
2002/03:Bo236 yrkande  4,  2002/03:Bo267 yrkandena 8
och 34 samt 2002/03: Bo291 yrkande 8.

Ställningstagande

För  många  människor är det huvudsakliga  sparandet
lagt i boendet.  Fastighetsskatt i kombination med i
många   fall   ökat   förmögenhetsskatteuttag    har
inneburit att boendet blivit orimligt högt beskattat
och  att många människor därmed försatts i en mycket
svår ekonomisk situation.

Vi   anser    att   dagens   beskattningsform   är
oacceptabel. Huvudprincipen  i all beskattning måste
vara    skatt    efter   bärkraft.   Systemet    för
fastighetsbeskattningen   måste   därför   grundligt
reformeras  med  sikte  på att fastighetsskatten  på
sikt avvecklas. Bland annat  måste hela systemet för
fastighetstaxeringen  reformeras   och  likformighet
mellan olika boendeformer upprättas.  Som  en första
åtgärd  bör  taxeringsvärdena  återgå till 1997  års
nivå. Därefter bör skattesatsen  successivt sänkas i
den takt som samhällsekonomin och andra överväganden
kan  medge  och  i former som så långt  som  möjligt
likställer olika bondeformer.
Vad vi nu anfört  bör  riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

3. Fastighetsbeskattningens inriktning
(punkt 1) - kd

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad       i       reservationen      anförs       om
fastighetsbeskattningens framtida inriktning. Därmed
bifaller riksdagen  motionerna 2002/03:Fi284 yrkande
4  och  2002/03:Bo291  yrkande  8,  bifaller  delvis
motion   2002/03:Sk239   yrkande   1   samt   avslår
motionerna 2002/03:Fi286 yrkande  10, 2002/03:Sk209,
2002/03:Sk247      yrkande     1,     2002/03:Sk281,
2002/03:Sk341 yrkandena  3-5,  2002/03:Sk353 yrkande
1,  2002/03:Sk375,  2002/03:Sk405,  2002/03:  Sk410,
2002/03:Sk415, 2002/03: N305 yrkande 5, 2002/03:N397
yrkande  3, 2002/03:A316  yrkande  7,  2002/03:Bo235
yrkande 3,  2002/03:Bo236  yrkande  4, 2002/03:Bo238
yrkande  7, 2002/03:Bo267 yrkandena 8  och  34  samt
2002/03:Bo290 yrkandena 15 och 16 i denna del.

Ställningstagande

Skatt efter  bärkraft  är den princip som bör gälla.
Fastighetsskatten strider mot denna princip eftersom
den  drabbar  alla  boende   oavsett   inkomst   och
betalningsförmåga. Den är en skatt på en inkomst som
inte  finns. Skatten hotar i vissa fall äganderätten
liksom    den    enskildes   trygghet   vad   gäller
besittningen av det  egna  hemmet. Fastighetsskatten
ökar också den sociala segregeringen  och  motverkar
möjligheterna  för  ett  permanent  boende  i  många
områden som är attraktiva för de fritidsboende.

Enligt min mening krävs en grundlig reformering av
fastighetsskattesystemet  med  sikte på en utfasning
av den statliga fastighetsskatten.  Som  ett  första
steg bör taxeringsvärdena återgå till de värden  som
gällde före höjningarna från år 2000. Genom en sådan
åtgärd  skulle  de vidhängande problemen som uppstår
vid   förmögenhetsbeskattningen    och   arvs-   och
gåvobeskattningen    försvinna.    Vår   alternativa
långsiktiga  lösning bygger på att systemet  med  en
statlig fastighetsskatt  avvecklas.  I  stället  bör
kommunerna  ges  möjlighet  att ta ut en fast avgift
per   småhus,   per   bostadslägenhet    samt    per
kvadratmeter  lokalyta  för kommersiella lokaler och
industrienheter. Avgiften  skall  tas ut i  relation
till kommunal service kopplad till  fastigheten  och
inte   på   basis   av   marknadsvärde.  Den  årliga
fastighetsavgiften bör maximalt  uppgå till 2 600 kr
för  småhus  och  till 800 kr för bostadslägenheter.
Genom  en  sådan  avgift   som   inte   baseras   på
marknadsvärdet    avvärjs    hoten    om    framtida
chockhöjningar.  Förutsebarheten  ökar och husägaren
får en trygghet och kontroll över sin  ekonomi.  Ett
annat  starkt motiv för en kommunal fastighetsavgift
är  det  incitament   kommunerna   skulle   få   för
utveckling   av   infrastrukturen,   ett   offensivt
bostadsbyggande   och   en  bra  näringspolitik.  En
ytterligare  aspekt  är  att   kommunerna  genom  en
kommunal avgift får intäkter från  fritidsbebyggelse
som  i vissa kommuner är omfattande,  men  som  inte
genererar några kommunala intäkter i dagens system.
Vad  jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen   till  känna.  Jag  tillstyrker  således
motionerna Fi284 yrkande 4 och Bo291 yrkande 8.

4. Fastighetsbeskattningens inriktning
(punkt 1) - c

av Roger Karlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad       i      reservationen       anförs       om
fastighetsbeskattningens framtida inriktning. Därmed
bifaller riksdagen  motionerna 2002/03:Fi286 yrkande
10, 2002/03:Sk375 och 2002/03: Bo267 yrkandena 8 och
34,  bifaller  delvis  motionerna   2002/03:   Sk341
yrkandena  3-5  och  2002/03:Sk353  yrkande  1  samt
avslår    motionerna    2002/03:Fi284   yrkande   4,
2002/03:Sk209,     2002/03:Sk239      yrkande     1,
2002/03:Sk247      yrkande     1,     2002/03:Sk281,
2002/03:Sk405,     2002/03:Sk410,     2002/03:Sk415,
2002/03:N305  yrkande  5,  2002/03:N397  yrkande  3,
2002/03:A316 yrkande  7,  2002/03:Bo235  yrkande  3,
2002/03:Bo236  yrkande  4,  2002/03:Bo238 yrkande 7,
2002/03:Bo290 yrkandena 15 och  16  i denna del samt
2002/03:Bo291 yrkande 8.

Ställningstagande

Skatten på boendet måste sänkas. Utgångspunkten  för
Centerpartiets  förslag  är  att  människor skall få
lägre boendekostnader och att det skapas neutralitet
mellan   olika   boendeformer.  Grundproblemet   vid
fastighetstaxeringen  är att några få höga huspriser
bidrar  till  att taxeringsvärdena  för  närliggande
fastigheter               pressas               upp.
Fastighetstaxeringsförfarandet  måste reformeras med
sikte   på   att   få   till   stånd   mer  rättvisa
taxeringsvärden   och   rimligare   skatteuttag   på
bostäder.  Vårt  förslag  i  denna  del innebär  att
antalet värdeområden minskas från dagens  7 300 till
ca  2  000  geografiskt sammanhängande områden,  att
taxeringsvärdena  knyts till aktuella marknadsvärden
och  att marknadsvärdena  bestäms  med  hänsyn  till
medianvärdet    av    referensförvärven   inom   ett
värdeområde. Köpeskillingar  i  den  undre  och övre
kvartilen   räknas   bort,   vilket   är   lätt  att
administrera  via  datakörningar.  Med  denna  metod
kommer   varken   mycket   höga  eller  mycket  låga
köpeskillingar    att    påverka   omräkningen    av
taxeringsvärdet    för    övriga    fastigheter    i
värdeområdet.  Eftersom låga  köpeskillingar  räknas
bort med dagens  system  innebär vår metod generellt
lägre taxeringsvärden. För  att inte tillfälliga och
kraftiga  prisförändringar på  bostadsmarknaden  som
helhet skall  slå  igenom  på  taxeringsvärdena  bör
basen  för de förenklade fastighetstaxeringarna vara
ett medianvärde  av  de  förvärv som skett under den
föregående treårsperioden.

I likhet med vad som anförts  i motion Sk341 anser
jag  att de metoder Riksskatteverket  tillämpar  för
att fastställa  värdet  för en normaltomt leder till
orimligt    höga    taxeringsvärden    som    saknar
verklighetsanknytning.   Därför  anser  jag  att  en
takregel  bör införas för att  inte  tomtvärdet  och
därmed taxer-ingsvärdet blir orimligt högt.
Förutom ett  förändrat  taxeringsförfarande  anser
Centerpartiet  att  fastighetsskatten för småhus bör
slopas  och  ersättas  med   en  schablonintäkt  som
beskattas som inkomst av kapital.  Fastighetsskatten
på  hyreshus  bör  slopas  stegvis  i den  takt  som
statens finanser tillåter.
Med vårt förslag kommer uttaget av fastighetsskatt
att bli både lägre och rimligare än vad  som  nu  är
fallet,  och  någon  särskild  begränsningsregel för
fastighetsskatten behövs inte.
Härutöver  anser  jag att lokala  taxeringsnämnder
bör  införas  för  att garantera  lokalkännedom  när
skattemyndigheten  skall   pröva  inkomna  besvär  i
samband med fastighetstaxeringarna.
Jag  föreslår att riksdagen  som  sin  mening  ger
regeringen till känna vad jag nu anfört.

5. Attraktiva områden (punkt 2) - c

av Roger Karlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen  anförs  om  att  vid taxeringen
skilja på permanentboende och fritidsboende.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Sk341 yrkandena  1
och  2, bifaller delvis motion 2002/03:Fi286 yrkande
12 och avslår motion 2002/03:Sk341 yrkande 6.

Ställningstagande

Jag  anser   att   det   är   uppenbart  att  dagens
fastighetsbeskattning ger helt orimliga konsekvenser
för   dem  som  är  permanentboende   i   attraktiva
fritidsområden.  De  priser  som de fritidsboende är
villiga att betala medför att  taxeringsvärdena  för
de   bofastas   fastigheter   stiger   och  att  den
fastighetsskatt som utgår ligger på nivåer som många
inte  har  någon som helst möjlighet att klara.  Ett
skattesystem som leder till att människor får flytta
från sina hem  till  följd av en orimlig skattebörda
kan inte accepteras.

Eftersom fastighetsbeskattningen  i  dag ligger på
en  för  hög  nivå  finns  det  möjlighet att  uppnå
lättnader    genom   en   successiv   sänkning    av
skatteuttaget  till en mer rimlig nivå. Utöver denna
generella förändring  fordras  ytterligare åtgärder.
Exempel   på   sådana  åtgärder  är  att   ta   bort
klassindelningen     närhet    till    strand    för
permanentboende. Ett annat  exempel  är  att man vid
taxeringen    skiljer    på    permanentboende   och
fritidsboende   i   de   fall  en  stor   andel   av
fastigheterna     inom     ett    värdeområde     är
fritidsfastigheter. Genom att på detta sätt förändra
underlaget   för  beskattningen   kommer   de   högt
uppressade priserna  på  fritidsfastigheter inte att
slå igenom för de fastboende,  och  det blir möjligt
för människor att bo kvar i sina hem.
Vad   jag   nu  föreslår  innebär  att  den   s.k.
begränsningsregeln    för   fastighetsskatten   inte
behövs.  Denna regel har skapat nya marginaleffekter
för låg- och medelinkomsttagare,  dvs.  för  dem som
skall  omfattas  av  systemet,  samt  inneburit  att
skattesystemet blivit väsentligt krångligare.
Jag   föreslår   att  riksdagen  tillkännager  för
regeringen som sin mening vad jag framfört.

6. Äkta och oäkta bostadsföretag, m.m.
(punkt 3) - m, kd

av Lennart Hedquist  (m), Anne-Marie Pålsson (m),
Ulf Sjösten (m) och Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  reservationen anförs om behovet  av  ändrade
skatteregler   för  s.k.  oäkta  bostadsföretag  och
slopandet    av   schablonintäktsbeskattningen    av
privatbostadsföretag.   Därmed   bifaller  riksdagen
delvis motionerna 2002/03:Fi287 yrkande 20, 2002/03:
Sk331,  2002/03:Bo238  yrkandena 9-11  och  2002/03:
Bo291 yrkande 18 samt avslår motion 2002/03:Sk296.

Ställningstagande

Enligt vår mening är det  orimligt att ha ett system
där ett bostadsföretag riskerar att kastas ut och in
i  olika  regelsystem enbart  på  grund  av  ändrade
taxer-ingsvärden.  Vi  anser  att  dagens system för
gränsdragning    mellan    s.k.   äkta   och   oäkta
bostadsföretag,  dvs.  taxeringsvärdemetoden,  måste
ändras.  Regeringen  bör  skyndsamt  återkomma  till
riksdagen  med förslag som undanröjer  de  nuvarande
gränsdragningsproblemen   och   som   kan   ge  ökad
stabilitet   och  förutsebarhet  för  de  boende.  I
anslutning härtill  bör regeringen även redovisa ett
förslag som innebär att  den  som  bor  i  ett oäkta
bostadsföretag på samma sätt som den som bor  i  ett
privatbostadsföretag  (s.k. äkta bostadsföretag) kan
medges uppskov med beskattning av kapitalvinsten vid
bostadsbyte.

Vidare anser vi att den  dubbla  beskattningen  av
privatbostadsföretag     som     kombinationen    av
fastighetsskatt och schablonbeskattning  utgör,  bör
upphöra. Den dubbla beskattningen har blivit alltmer
kännbar  genom  taxeringsvärdehöjningarna  och  slår
särskilt  hårt  mot skuldfria bostadsrättsföreningar
och     föreningar    med     låg     skuldsättning.
Schablonintäktsbeskattningen  bör  därför  avskaffas
med förtur.
Riksdagen  bör  med anledning av motionerna  Fi287
yrkande 20, Bo238 yrkandena  9-11,  Bo291 yrkande 18
och Sk331 rikta ett tillkännagivande till regeringen
om vad vi nu anfört.

7.     Energisparåtgärder (punkt 7) - kd, c

av Lars Gustafsson (kd) och Roger Karlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under  punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   reservationen   anförs   om   miljövänliga
fastighetsinstallationer. Därmed bifaller  riksdagen
motionerna 2002/03:Sk352 och 2002/03:N390 yrkande 12
samt bifaller delvis motion 2002/03:Sk353 yrkande 3.

Ställningstagande

Förutom de principiella invändningar som enligt  vår
mening  kan  resas  mot  fastighetsskatten som sådan
innehåller beskattningen enskilda  moment  som också
de  kan  starkt  ifrågasättas. En sådan brist är  de
orimliga   effekter    på    fastighetsskatten   som
energibesparande              och              andra
energihushållningsåtgärder kan ge upphov till.

Den som i dag investerar i anläggningar som sparar
energi  eller  som  på  annat  sätt  bidrar till att
hushålla  med  våra  resurser får med automatik  ett
höjt   taxeringsvärde   och    därmed   också   höjd
fastighetsskatt. Den som genomför  åtgärder  som  ur
ett  långsiktigt hushållningsperspektiv är önskvärda
kommer   därmed  att  straffas  för  detta.  Det  är
naturligtvis inte rimligt. Även skattesystemet måste
självfallet  medverka till - och inte motverka - att
energibesparande  eller  i  övrigt miljöförbättrande
åtgärder kommer till stånd. I  enlighet  med vad som
anförs   i   motionerna   bör  därför  reglerna  för
fastighetsbeskattningen      ändras      så      att
miljöförbättrande  åtgärder  av   olika   slag  inte
motverkas i skattehänseende. Fastighetsbeskattningen
måste  i  stället  utformas  så  att sådana åtgärder
gynnas  eller  åtminstone  så att skatteeffekten  är
neutral.
Vi   föreslår  att  riksdagen   tillkännager   för
regeringen som sin mening vad vi nu framfört. Därmed
tillstyrker vi motionerna under detta avsnitt.

8. Vindkraftverk och andra s.k. skräddarsydda
byggnader (punkt 8) - c

av Roger Karlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  reservationen   anförs   om   att   avskaffa
fastighetsskatten  på vindkraftverk. Därmed bifaller
riksdagen motionerna  2002/03:Sk349  yrkande  1  och
2002/03:Bo288 yrkande 3.

Ställningstagande

I   omställningen  av  energisystemet  mot  ett  mer
miljömässigt  och  långsiktigt  hållbart samhälle är
vindkraftverken    en    viktig    komponent.    Vid
fastighetstaxeringen klassas vindkraftverken  som en
elproduktionsenhet/byggnadstillbehör   och   beläggs
därmed  med  fastighetsskatt.  I  likhet med vad som
anförs i motionerna Sk349 och Bo288  anser  jag  att
vindkraftverk     inte     skall    åsättas    något
taxeringsvärde  utan  betraktas  som  maskiner,  och
därmed  inte  heller  omfattas  av  fastighetsskatt.
Riksdagen  bör  rikta  ett   tillkännagivande   till
regeringen härom.


9. Arvs- och gåvoskatt (punkt 11) - m

av  Lennart  Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m)
och Ulf Sjösten (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen  anförs  om att successivt slopa
arvs-  och  gåvoskatten. Därmed  bifaller  riksdagen
delvis motion  2002/03:Sk382  yrkande 13 samt avslår
motionerna 2002/03:Sk239 yrkande 2 och 2002/03:Sk353
yrkande 4.

Ställningstagande

För den förutseende medborgaren  finns det olika mer
eller   mindre   komplicerade   sätt   att   planera
arvskiftet   så  att  skatten  minimeras.  Men   ett
skattesystem som  ger  de i skattelagarna bevandrade
eller de som kan köpa kunskap  om  skattesystemet en
sådan   fördel   i  förhållande  till  vad   vanliga
medborgare kan uppnå  är enligt vår uppfattning inte
acceptabelt.

Arvsskattens negativa  effekter  har på senare tid
fått ökad aktualitet inte minst genom värdenedgången
på  börsen  och  de  på  många  håll  höjda   taxer-
ingsvärdena  på  fastigheter.  Arvs- och gåvoskatten
försvårar också generationsskiften  i familjeföretag
och kan innebära att ingen av arvingarna  kan  driva
företaget  vidare.  I Sverige har vi på arv och gåva
mycket låga skattefria belopp samt höga skattesatser
jämfört med flertalet andra länder inom OECD och EU.
I  kombination med övriga  kapitalinkomstskatter  är
arvs-   och   gåvoskatten   en   viktig  orsak  till
kapitalflykten   från   Sverige.  Det  kapital   som
beskattas efter ett dödsfall har tidigare beskattats
både två och tre gånger.  Det  kan ha varit fråga om
inkomstskatt,  avkastningsskatt,  förmögenhetsskatt,
fastighetsskatt och kapitalvinstskatt.
Vi  anser  att  arvsskatten   är  orättfärdig  och
konfiskatorisk och att den därför  bör  avskaffas, i
ett första steg för makar och barn och på  sikt  för
alla.
I  avvaktan  på  att arvsskatten helt avvecklas är
det nödvändigt att åtgärder  vidtas  för att undvika
de  orimliga effekter som uppstår i situationer  med
vikande  ekonomi. Det bör därför som anförs i motion
Sk382   övervägas    att    införa   en   alternativ
värdetidpunkt för aktier som  sjunkit  i värde efter
dödsfallet.   De   på   många  håll  kraftigt  höjda
taxeringsvärdena visar också  på  behovet  av snabbt
ändrade   regler   när   det   gäller  arvsskatt  på
fastigheter.
Mot bakgrund av det anförda anser  vi  att  det är
nödvändigt  att Egendomsskattekommittén (Fi 2002:06)
inte endast ser över arvs- och gåvobeskattningen vad
gäller fastigheter  och  värdering  av  aktier  utan
också  ser över en lösning som innebär att arvs- och
gåvoskatten helt slopas.
Vad som  ovan anförts bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

10.Arvs- och gåvoskatt (punkt 11) - fp

av Anna Grönlund (fp) och Gunnar Andrén (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen  anförs  om  ändrade  regler för
arvsskatten.   Därmed   bifaller   riksdagen  motion
2002/03:Sk382  yrkande  13  samt  avslår  motionerna
2002/03:Sk239 yrkande 2 och 2002/03:Sk353 yrkande 4.

Ställningstagande

Arvsskattens  negativa effekter har  på  senare  tid
fått ökad aktualitet inte minst genom värdenedgången
på   börsen   och   de    på    många   håll   höjda
taxeringsvärdena  på  fastigheter.  Detta  visar  på
nödvändigheten av att överväga  ändrade  regler  för
beräkning  av arvsskatten. När det gäller tillgångar
i  form  av  aktier   som   sjunkit  i  värde  efter
dödsfallet  bör  möjligheten  prövas   att   värdera
aktierna  vid  någon  annan  tidpunkt  än dödsdagen,
förslagsvis  vid  den tidpunkt då arvingen  faktiskt
kan ta arvet i besittning.

Vi konstaterar att Egendomsskattekommittén nyligen
har föreslagit att  arvsskatten avskaffas i fråga om
vad make eller sambo erhåller i arv eller testamente
från avliden make eller  sambo  (SOU 2003:3). Vi har
ingen annan uppfattning i denna fråga utan anser att
regeringen  skyndsamt bör återkomma  till  riksdagen
med ett sådant förslag.
Vad vi nu anfört  bör  riksdagen  med anledning av
motion Sk382 yrkande 13 som sin mening ge regeringen
till känna.

11.Förmögenhetsskatt (punkt 12) - m, fp, kd, c

av  Anna  Grönlund  (fp),  Lennart Hedquist  (m),
Anne-Marie Pålsson (m), Gunnar Andrén (fp), Roger
Karlsson (c), Ulf Sjösten (m) och Lars Gustafsson
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   reservationen   anförs  om  att   avskaffa
sambeskattningen   av   förmögenhet   och   därefter
successivt slopa förmögenhetsskatten  i dess helhet.
Därmed    bifaller   riksdagen   delvis   motionerna
2002/03:Sk201,      2002/03:Sk247     yrkande     2,
2002/03:Sk338,     2002/03:Sk353      yrkande     2,
2002/03:Sk383  yrkande 4, 2002/03:Sk417  yrkande  2,
2002/03:So453 yrkande 2, 2002/03:A241 yrkande 19 och
2002/03:Bo290 yrkande 16 i denna del.

Ställningstagande

Förmögenhetsskatten     är    en    extraskatt    på
kapitalavkastning  och  motverkar   den   nödvändiga
kapitalbildningen.   Ett  mångfasetterat  näringsliv
under omstrukturering  behöver  riskkapital, och det
är  viktigt att så stora delar av  befolkningen  som
möjligt deltar i kapitaluppbyggnaden.

Tillsammans    med    andra   ägarskatter   bidrar
förmögenhetsskatten till  att  Sverige ligger i topp
vad gäller skattebelastningen på ägande. I Tyskland,
Finland,  Danmark och flertalet övriga  länder  inom
OECD har förmögenhetsbeskattningen redan avvecklats.
Förmögenhetsskatten  är  godtycklig.  Många  av de
största  ägarna  betalar  inte förmögenhetsskatt för
sitt  aktieinnehav,  medan andra  inkomsttagare  med
småhus nu kan tvingas  lämna  sina  hem  på grund av
kombinationen       av      fastighetsskatt      och
förmögenhetsskatt.       Av        den        totala
förmögenhetsbeskattningen  i  Sverige består mer  än
hälften  av  förmögenhetsbeskattning  av  egna  hem,
vilka redan beskattats med bl.a. fastighetsskatt.
Den skattepliktiga  förmögenheten  beräknas  bl.a.
gemensamt  för makar som sammanbott större delen  av
beskattningsåret.  Med  makar  jämställs de som utan
att  vara gifta bor tillsammans och  har  eller  har
haft barn  eller  tidigare varit gifta med varandra.
Samboende utan barn sambeskattas inte.
I praktiken innebär  detta  att två personer eller
t.ex. ett samboende par utan barn  kan förlora flera
tusen  kronor per år om de gifter sig  eller  om  de
skaffar  barn.  Den  orättvisa  som sambeskattningen
leder  till  beroende på valet av samlevnadsform  är
oacceptabel.
Sambeskattningen    innebär   dessutom   betydande
kontrollproblem för skattemyndigheterna.
Riksdagen  beslutade  under   hösten  2001  om  en
ytterligare    höjning    av    fribeloppen,     men
sambeskattningen  kvarstår,  och  det  gör också den
olikhet i beskattningen som gällde tidigare. Den har
till  och  med  förstärkts. Ett sambopar kan  ha  en
sammanlagd förmögenhet på 3 miljoner kronor utan att
drabbas av förmögenhetsskatt  eftersom  de beskattas
var för sig. Ett gift par däremot kan maximalt  ha 2
miljoner      kronor     i     förmögenhet     innan
förmögenhetsskatten slår till. Detta är naturligtvis
en helt oacceptabel diskriminering av gifta par.
Som vi tidigare  framhållit  måste  utgångspunkten
vara   att  skyldigheter  och  rättigheter  gentemot
samhället  skall  vara  individuella,  och  vi anser
därför  att  den  enda rimliga lösningen är att  den
föråldrade  sambeskattningen   av  makar  och  andra
sambeskattade  par nu slopas så att  parterna  i  en
sådan  relation  kan   erkännas   som  självständiga
individer även av skattemyndigheterna.
Sammanfattningsvis        anser       vi       att
förmögenhetsskatten   skall   avvecklas   genom   en
successiv  utfasning  och med slopad  sambeskattning
som ett första steg.
Vi   föreslår  att  riksdagen   tillkännager   för
regeringen som sin mening vad vi ovan anfört.
Särskilda yttranden



Utskottets   beredning   av  ärendet  har  föranlett
följande särskilda yttranden.


1. Fastighetsbeskattningens inriktning (punkt
1) - v

av Marie Engström (v).

Egendomsskattekommittén, som  tillsatts  på  förslag
från  bland annat Vänsterpartiet, skall enligt  sina
direktiv  utreda bl. a. fastighetsskatten. Kommittén
har getts möjlighet  att  i  en  vidare mening pröva
olika lösningar jämfört med tidigare utredningar.

Eftersom  stigande  taxeringsvärden  på  småhus  i
vissa storstads- och kustområden inneburit en ökning
av både fastighets- och förmögenhetsskatteuttaget är
det viktigt att snarast  hitta  en lösning. För låg-
och  medelinkomsttagare kan denna  dubbelbeskattning
av boendet  ge  upphov  till en orimlig skattebörda.
Trots höjningar av fribeloppet i förmögenhetsskatten
och     införandet    av    begränsningsregeln     i
fastighetsskatten kvarstår stora problem.
Jag är dock i dag inte beredd att framställa något
särskilt  yrkande härom, utan avvaktar resultatet av
utredningsarbetet.

2. Ombildning av allmännyttiga
bostadsstiftelser (punkt 10) - m

av Lennart Hedquist (m).

Regering och  riksdag var pådrivande i processen att
de allmännyttiga  bostadsstiftelserna  skulle övergå
till aktiebolagsformen. Ombildningen förutsattes ske
genom   transport  av  stiftelsernas  egendom   till
respektive  bildat  kommunalt  bostadsaktiebolag, en
metod  som  också  normalt använts.   Som  utskottet
anger har bostadsutskottet  ansett att de hinder som
kan   motverka   den   nödvändiga   och   rationella
omstruktureringen  måste  undanröjas.  Som   exempel
nämns att regeringen har beslutat om befrielse  från
stämpelskatt vid ombildningarna.

För  närvarande behandlas i skattedomstol ett fall
där   det   skall   bedömas   hur   beräkningen   av
kapitalvinst  skall  göras  då bostadsaktiebolag som
tidigare    varit    allmännyttig   bostadsstiftelse
avyttrat fastigheter. Det är således ännu för tidigt
att ta ställning till  om det behövs någon åtgärd av
riksdagen för att dess tidigare  angivna intentioner
beträffande   allmännyttiga  bostadsstiftelser   som
ombildats till aktiebolag skall realiseras fullt ut.

3. Arvs- och gåvoskatt (punkt 11) - kd, c

av Lars Gustafsson (kd) och Roger Karlsson (c).
Egendomsskattekommittén     har     nyligen,     i
delbetänkande SOU 2003:3, föreslagit att arvsskatten
avskaffas i fråga om vad make eller sambo erhåller i
arv  eller testamente från avliden make eller sambo.
Vi ställer  oss  bakom  detta  förslag men anser att
arvsskattebefrielsen     även     skall      omfatta
bröstarvingar,    vilket    även    föreslagits    i
Skattebasutredningens betänkande SOU 2002:47.


Bilaga

Förteckning över behandlade förslag



Motioner från allmänna
motionstiden

2002/03:Fi284 av Olle Sandahl m.fl. (kd):

4.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram
förslag till ändring beträffande avveckling av den
statliga  fastighetsskatten  och  förslag  om  att
möjliggöra   för   kommunerna   att   ta   ut   en
fastighetsanknuten avgift.

2002/03:Fi286 av Maud Olofsson m.fl. (c):

10.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening    vad   i   motionen   anförs    om    att
fastighetsskatten  bör  omvandlas till beskattning
av en schablonintäkt.

12.  Riksdagen  beslutar att  vid  nästa  förenklade
fastighetstaxering   skilja   på   taxeringen   av
fastigheter  för  fastboende  och  fritidsboende i
enlighet med vad i motionen anförs.

2002/03:Fi287 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

20.  Riksdagen  beslutar  att  hyreshus  inte  skall
belastas med schablonintäkt vid beskattning.

2002/03:Sk201 av Inger René och Cristina Husmark
Pehrsson (m):

Riksdagen  beslutar  att  slopa  sambeskattning   av
förmögenhet   i   enlighet  med  vad  som  anförs  i
motionen.

2002/03:Sk209 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om en avveckling av
fastighetsskatten.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om fastighetsskattens
effekter på byggandet i landet.

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fastighetsskattens
sociala effekter.

2002/03:Sk230 av Ragnwi Marcelind (kd):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om behovet av att se
över boskatten på hus i utlandet.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att utvärdera
skattereglerna på hus med tomträtt.

2002/03:Sk239 av Kenneth Lantz och Sven Brus (kd):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  fortsatt arbete
med att sänka den totala boendeskatten.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  en utredning av
effekterna     på    arvsskatten    av    kommande
fastighetstaxering.

2002/03:Sk245 av Kenneth Lantz (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs  om  beskattning  i Sverige av
utländska fastigheter.

2002/03:Sk246 av Kenneth Lantz (kd):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs  om  översyn  av
reglerna    för   vad   som   skall   gälla    för
specialbyggnad vid fastighetstaxering.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  översyn  av
möjligheterna   till   fortsatt   befrielse   från
fastighetsskatt för äldreboende.

2002/03:Sk247 av Henrik Westman (m):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att  avskaffa
fastighetsskatten.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen  anförs  om  att  avskaffa
förmögenhetsskatten.

2002/03:Sk248 av Birgitta Carlsson och Annika
Qarlsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs  om  reavinstbeskattning  av
småhus som ägts sedan 1968 och dessförinnan.

2002/03:Sk281 av Kent Olsson och Inger René (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen    anförs    om    att   avveckla
fastighetsskatten under mandatperioden.

2002/03:Sk296 av Martin Andreasson (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en översyn av beskattningen
av  bostadsrättsföreningar  som  hyr ut lokaler  för
lokal samhällsservice.

2002/03:Sk331 av Anna Lilliehöök (m):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om att avskaffa den
schablonmässiga         inkomstskatten         för
bostadsrättsföreningar.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  riksdagen  som sin
mening vad i motionen anförs om ändrade regler  så
att  bostadsrättsföreningar inte klassas som oäkta
bostadsföretag.

2002/03:Sk338 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförts om förändring av reglerna
för förmögenhetsbeskattning.

2002/03:Sk341 av Åsa Torstensson (c):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  att  skilja
beskattningen      av     permanentboende     från
fritidsboende.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om borttagandet av
belägenhetsfaktorn för permanentboende.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om rättvis taxering
där de extremt höga värdena tas bort i statistiken
på samma sätt som de låga tas bort i dag.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening    vad   i   motionen   anförs   om   RSV:s
fastställande av värde för friliggande normaltomt.

5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att successivt
sänka fastighetsskatten så  att  även  kustbor får
rimliga boendekostnader.

6.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs   om  att  utreda
möjligheten att överföra skatt för fritidshus till
kommunen.

2002/03:Sk349 av Åsa Torstensson och Eskil
Erlandsson (c):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen  anförs  om  avveckling  av
fastighetsskatt för vindkraftverk.

2002/03:Sk352 av Alf Eriksson och Anneli Särnblad
Stoors (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen  anförs  om  att  inte  låta goda
miljöinvesteringar       påverka      fastigheternas
taxeringsvärde.

2002/03:Sk353 av Kerstin Lundgren (c):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att successivt
reducera fastighetsskatten.

2. Riksdagen begär att regeringen  skyndsamt  lägger
fram förslag som innebär att villor undantas  från
förmögenhetsskatt  i  enlighet  med vad i motionen
anförs.

3.  Riksdagen begär att regeringen skyndsamt  lägger
fram  förslag  innebärande  att beskattningsvärdet
för   fastighet   inte   ökar   till    följd   av
investeringar    som   leder   till   en   minskad
miljöbelastning för samhället i enlighet med vad i
motionen anförs.

4. Riksdagen begär att  regeringen  skyndsamt lägger
fram   förslag  till  ändring  av  arvsskatten   i
enlighet med vad i motionen anförs.

2002/03:Sk364 av Lennart Hedquist m.fl. (m, fp, kd,
v, c, mp):

Riksdagen  beslutar enligt vad som anförs i motionen
om  angiven  retroaktiv   lagändring/uttalande   som
innebär att skattekonsekvenser inte skall uppstå med
anledning  av  att  en allmännyttig bostadsstiftelse
ombildats till aktiebolag.

2002/03:Sk375 av Lena Ek och Agne Hansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen   anförs    om    att   reformera
fastighetstaxeringen.

2002/03:Sk382 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

13.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om förändringar i
arvsskatten.

2002/03:Sk383 av Per Landgren m.fl. (kd):

4.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om en avveckling av
förmögenhetsskatten.

2002/03:Sk405 av Leif Jakobsson och Marie Granlund
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs   om  begränsningsregeln  i
fastighetsskatten.

2002/03:Sk410 av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen anförs om behovet  av  att  se  över
reglerna   för  fastighetstaxering  när  det  gäller
kolonistugor  och  att detta bör göras i samband med
den pågående utredningen av fastighetsskatten.

2002/03:Sk412 av Agneta Gille (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att skattekonsekvenser inte
skall   uppstå   vid  ombildning   av   allmännyttig
bostadsstiftelse till aktiebolag.

2002/03:Sk415 av Carina Moberg och Sonia Karlsson
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behov av längre tid för att
deklarera fritidshus.

2002/03:Sk417 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  ett  stegvis
slopande av förmögenhetsskatten.

2002/03:So453 av Mikael Oscarsson (kd):

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen  om  att  se över
vilka   regler   som   missgynnar   familjer   och
äktenskap.

2002/03:N305 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.
(m):

5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs om behovet  av  att
avveckla fastighetsskatten.

2002/03:N390 av Maria Larsson m.fl. (kd):

12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om energisparåtgärder
och fastighetsskatt.

2002/03:N397 av Martin Andreasson m.fl. (fp):

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs om vikten  av  att
börja avveckla fastighetsskatten.

2002/03:A241 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

19. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  att  slopa
sambeskattningen i förmögenhetsbeskattning.

2002/03:A316 av Anders G Högmark m.fl. (m):

7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om sänkt skatt på
boende.

2002/03:Bo235 av Cristina Husmark Pehrsson (m):

3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att avveckla
fastighetsskatten.

2002/03:Bo236 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  vad  i
motionen anförs om fastighetsbeskattningen.

2002/03:Bo238 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.
(m):

7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om fastighetsskatten.

9.  Riksdagen beslutar  att  avskaffa  systemet  med
schablonintäkt   för   bostadsrättsföreningar  och
därmed även skatt på schablonintäkt.

10.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram
förslag  till  ändring  av  gränsdragningsreglerna
mellan  äkta och oäkta bostadsföretag  i  enlighet
med vad som anförs i motionen.

11.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram
förslag    till    ändring    av    reglerna   för
reavinstbeskattning   och   uppskovsreglerna   vid
reavinst när det gäller oäkta bostadsföretag.

2002/03:Bo267 av Maud Olofsson m.fl. (c):

8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen  anförs  om  slopandet  av
fastighetsskatt på hyreshus.

34. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i   motionen   anförs   om   sänkta
boendeskatter.

2002/03:Bo288 av Birgitta Carlsson (c):

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att  ta  bort
fastighetsskatten på vindkraftverk, eftersom de är
att betrakta som en maskin.

2002/03:Bo290 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

15.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om sänkt beskattning
av boende.

16. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  sänkning  av
fastighetsskatt och förmögenhetsskatt.

2002/03:Bo291 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen    anförs    om    att
fastighetsskatten bör avskaffas och ersättas av en
kommunal fastighetsavgift.

18.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad i motionen anförs  om  behovet  av  en
total översyn av beskattningen av bostadsrätter.