Skatteutskottets betänkande
2002/03:SKU5

Utvidgning av reglerna om framskjuten beskattningvid vissa andelsbyten, m.m.


Sammanfattning

Utskottet tillstyrker  regeringens  förslag  om  att
utvidga  reglerna  om  framskjuten  beskattning  vid
andelsbyten  till  att  omfatta  även  onoterade och
kvalificerade andelar. De nya reglerna skall träda i
kraft den 1 januari 2003. Personer som har  avyttrat
kvalificerade  andelar före ikraftträdandet och  har
fått uppskov eller  hade  rätt  till  uppskov enligt
äldre  bestämmelser  kan begära att de nya  reglerna
skall tillämpas retroaktivt.

Möjligheten  att  begära   retroaktiv  tillämpning
undanröjer vissa negativa effekter som uppkommit för
fåmansföretagare  som  har  gjort  uppskovsgrundande
andelsbyten  med  kvalificerade  andelar  enligt  de
regler som har gällt  fr.o.m.  den 1 januari 1999. I
dessa  regler  kan ett vid bytestillfället  beräknat
skatteuppskov  som   skall  tas  upp  som  intäkt  i
inkomstslaget tjänst inte  kvittas  mot  en  slutlig
förlust   på  bytesaffären  som  redovisas  i  samma
deklaration.
De två motioner som har väckts i ärendet avstyrks.
Det   krav  på   viss   ytterligare   utredning   om
beskattningen i samband med andelsbyten som ställs i
en av motionerna  anses  av  utskottet till viss del
tillgodosett genom vad utskottet  anför om bl.a. att
regeringen    bör    analysera   tillämpningen    av
andelsbytesreglerna och återkomma till riksdagen med
en  redovisning  av  vilka  konsekvenser  detta  bör
föranleda        för       det       skatterättsliga
andelsbytessystemet.  I  denna  del  har  lämnats en
reservation (m, fp, kd, c).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut



1.      Utökad användning av metoden
framskjuten beskattning vid andelsbyten

Riksdagen   antar   regeringens   i   bilaga  2
återgivna förslag till
1.    lag   om   ändring   i   inkomstskattelagen
(1999:1229) med den ändringen
att lagförslaget tillförs en ändring i 23 kap. 19
§  med den  lydelse  som  framgår  av  utskottets
förslag i bilaga 3,
2.  lag   om   ändring  i  lagen  (2001:1227)  om
självdeklarationer och kontrolluppgifter.
Därmed  bifaller   riksdagen  delvis  proposition
2002/03:15.

2.      Utvidgning av det skatterättsliga
andelsbytessystemet

Riksdagen  avslår  motionerna  2002/03:Fi2  och
2002/03:Fi3.
Reservation (m, fp, kd, c)

3.      Rättelser i lagen om skatt på
energi

Riksdagen
dels antar utskottets förslag i bilaga 3 till lag
om ändring i lagen (2002:422)  om ändring i lagen
(1994:176) om skatt på energi,
dels  beslutar om den ändringen i riksdagens  beslut
(prop.  2002/03:1  Finansplan m.m., bet 2002/03:FiU1
förslagspunkt  6, rskr.  2002/03:24)  om  ändring  i
lagen (1994:176) om skatt på energi att i 2 kap. 1 §
första stycket 3  sifferuttrycket "1044" ersätts med
"1004".
Utskottet föreslår  att  ärendet avgörs efter endast
en bordläggning.
Stockholm den 10 december 2002

På skatteutskottets vägnar


Arne Kjörnsberg


Följande  ledamöter har deltagit  i  beslutet:  Arne
Kjörnsberg (s), Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist
(m), Per Erik  Granström  (s),  Ulla Wester (s), Per
Landgren  (kd),  Per-Olof Svensson  (s),  Anne-Marie
Pålsson (m), Lennart  Axelsson  (s),  Gunnar  Andrén
(fp), Roger Karlsson (c), Inger Nordlander (s),  Ulf
Sjösten   (m),  Catharina  Bråkenhielm  (s),  Barbro
Feltzing (mp), Per Rosengren (v) och Britta Rådström
(s).

2002/03

SkU5

(prop. 2002/03:15)


Redogörelse för ärendet


Ärendet och dess beredning

Regeringens   förslag   till   riksdagsbeslut   samt
förslagen  i  de  två  motioner  som  har väckts med
anledning av propositionen framgår av bilaga  1.  De
lagändringar  som  regeringen  föreslår  redovisas i
bilaga  2.  En av utskottet föreslagen komplettering
till regeringens  lagförslag  och  ett  förslag till
rättelse av ett tidigare lagbeslut finns i bilaga 3.


Bakgrund


Skatteutskottet  föreslog  i ett betänkande  den  24
april  2002 med stöd av sin initiativrätt  enligt  3
kap.  7 §  riksdagsordningen  att  riksdagen  skulle
tillkännage  för regeringen att den skulle återkomma
till riksdagen  med  ett förslag till en retroaktivt
verkande lagändring som  eliminerar  de effekter som
uppstår i förlustsituationer till följd  av  att ett
tjänstebelopp skall tas upp till beskattning av  den
som   genom  ett  uppskovsgrundande  andelsbyte  har
avyttrat   kvalificerade  andelar  i  fåmansföretag.
Riksdagen biföll  utskottets förslag den 16 maj 2002
(bet. 2001/02:SkU29, rskr. 2001/02:245).

En  bakgrund  till   utskottsinitiativet  var  det
bristande   samspel   mellan    skattereglerna   vid
andelsbyten   och   reglerna   för  beskattning   av
kvalificerade  andelar  (de s.k. 3:12-reglerna)  som
hade uppmärksammats till  följd  av  de stora värde-
nedgångar  på  företag  inom  främst IT-sektorn  som
följde efter kraftiga kursuppgångar  på börsen under
åren närmast före millennieskiftet. Den som avyttrat
kvalificerade andelar kunde inte på samma  sätt  som
kapitalplacerare  i allmänhet utnyttja en förlust på
de vid andelsbytet mottagna andelarna för att kvitta
mot  hela  det  uppskovsbelopp   som  beräknats  vid
bytestillfället.  Fåmansföretagaren   som   avyttrat
kvalificerade   andelar  skulle  ta  upp  i  princip
hälften av uppskovsbeloppet  som  en  tjänsteinkomst
och kunde till denna del inte kvitta förluster på de
mottagna   andelarna   som   skulle   redovisas    i
inkomstlaget kapital.

Skatteproblemet vid utbyte av
kvalificerade andelar hade vid
tidpunkten för utskottsinitiativet
analyserats i en promemoria inom
Finansdepartementet.
Beredningsarbetet hade varit
tidskrävande och det stod under
senare delen av våren 2002 klart att
en proposition som skulle kunna lösa
det uppkomna problemet inte skulle
kunna lämnas till riksdagen under
våren 2002. Syftet med utskottets
initiativ var att ge berörda
skattskyldiga ett besked om att
reglerna skulle komma att ändras med
tillbakaverkande kraft.


Propositionens huvudsakliga innehåll


I  propositionen  föreslås  att  bestämmelserna  för
fysiska  personer  om  framskjuten  beskattning  vid
vissa  andelsbyten  utvidgas  till  att även omfatta
andelar som inte är marknadsnoterade  samt  byten av
kvalificerade   andelar   och   andelar   som   blir
kvalificerade hos säljaren.

De  nya  reglerna  föreslås  träda  i  kraft den 1
januari 2003 och skall tillämpas på andelsbyten  som
sker   efter  den  31  december  2002.  Under  vissa
förutsättningar   skall   reglerna   om  framskjuten
beskattning,  på  den  skattskyldiges  begäran,   få
tillämpas    retroaktivt   på   uppskovsbelopp   som
fördelats enligt  äldre  bestämmelser.  Även den som
före  ikraftträdandet gjort ett byte av andelar  men
som  då   inte  begärde  uppskov  med  beskattningen
föreslås i  vissa  fall kunna begära att reglerna om
framskjuten beskattning skall tillämpas retroaktivt.
Utskottets överväganden


Utökad användning av metoden
framskjuten beskattning vid
andelsbyten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens  förslag  om  att
utvidga  reglerna  om framskjuten beskattning
vid andelsbyten till  att omfatta även onote-
rade och kvalificerade andelar.
Propositionen

I propositionen lägger  regeringen  fram ett förslag
som     syftar     till     att     eliminera     de
beskattningseffekter  som  avses i riksdagens beslut
den   16   maj   2002  (bet.  2001/02:SkU29,   rskr.
2001/02:245).  Förslaget  innebär  att  användningen
inom andelsbytessystemet  av metoden med framskjuten
beskattning utvidgas till att omfatta även onoterade
och  kvalificerade  andelar fr.o.m.  den  1  januari
2003. Detta innebär att  något  uppskovsbelopp  inte
skall  beräknas  vid andelsbytet. I stället förs den
vid andelsbytet avyttrade  andelens omkostnadsbelopp
över till den mottagna andelen.  Vinst eller förlust
beskattas  först  när  den vid andelsbytet  mottagna
andelen  avyttras.  Vid  inbyte   av   kvalificerade
andelar  skall  det göras en beräkning av  hur  stor
andel av vinsten  som  skulle ha tagits upp i tjänst
om det skulle ha skett en omedelbar beskattning. Det
belopp som beräknas utgör  en  högsta  gräns för hur
stor  del  av  en vinst på den mottagna andelen  som
skall  tjänstebeskattas   om  den  mottagna  andelen
senare avyttras med vinst.  Om  den mottagna andelen
skulle  avyttras med förlust, dvs.  till  ett  värde
understigande   omkostnadsbeloppet,  uppkommer  inte
någon tjänstebeskattning.

Utvidgningen   av    systemet    med   framskjuten
beskattning  kommer  också de fåmansföretagare  till
del  som  sedan den 1 januari  1999  och  fram  till
ikraftträdandet  av  de  nya  reglerna  har avyttrat
kvalificerade  andelar  i  sitt  företag  genom  ett
uppskovsgrundande  andelsbyte.  Om ett tjänstebelopp
har  beräknats  och  uppskov för det  har  erhållits
eller  hade kunnat erhållas  kan  den  skattskyldige
begära att  de  nya  reglerna skall tillämpas när de
mottagna aktierna säljs  eller om de anses avyttrade
till  följd  av  att  det  köpande  bolaget  gått  i
konkurs.
De offentligfinansiella engångseffekterna  i  form
av   utebliven   skatteintäkt  uppskattas  till  283
miljoner  kronor,  medan   den   varaktiga  effekten
beräknas till 9 miljoner kronor per  år  i utebliven
skatteintäkt.

Utskottets ställningstagande

Propositionen  har remitterats till finansutskottet.
Finansutskottet har i sitt förslag till beräkning av
statsbudgetens    inkomster     för    2003    (bet.
2002/03:FiU1)   beaktat   det  inkomstbortfall   som
förslaget leder till och räknat  ned inkomsterna med
283  miljoner  kronor och lämnat över  propositionen
till skatteutskottet  för en lagteknisk beredning av
förslagen.

Vid     granskningen    av    lagförslagen     har
skatteutskottet  funnit  att ett tillägg bör göras i
lagtexten    när    det    gäller   villkoren    för
underprisöverlåtelser för att  det  skall framgå att
kravet  på  kvalificerade andelar i det  förvärvande
företaget inte  skall  gälla  när  en  andel  i  det
överlåtande företaget anses kvalificerad på grund av
den   nya   regeln  i  57  kap.  6 §  andra  stycket
inkomstskattelagen.  Utskottet  har  i  övrigt ingen
erinran mot lagförslagens tekniska utformning.
Med  den nämnda justeringen tillstyrker  utskottet
propositionen.

Utvidgning av det skatterättsliga
andelsbytessystemet


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  avslår  motionsförslagen  om  dels
utvidgningar i skattereglerna om andelsbyten,
dels  -  mot bakgrund av att utskottet förut-
sätter att  regeringen  gör  en analys av hur
andelsbytesreglerna        tillämpas        -
tillkännagivanden  om  utredning   av   vissa
frågor som rör andelsbytessystemet.
Jämför reservation (m, fp, kd, c).

Gällande bestämmelser

De  särskilda  skatteregler  som  gäller  vid  vissa
andelsbyten har tillkommit för att strukturaffärer i
näringslivet  inte  skall hindras av den beskattning
som normalt skall ske  när  aktier och andra andelar
byter  ägare.  För  att de särskilda  skattereglerna
skall  vara tillämpliga  måste  vissa  grundläggande
krav vara  uppfyllda.  En avgränsning som har gjorts
är att andelsbytesreglerna endast skall omfatta rena
delägarrätter, dvs. aktier  och  andelar,  och  inte
andra   instrument,  t.ex.  terminer,  optioner  och
konvertibla  skuldebrev,  som  inte  innebär en rätt
till   en   del  i  en  juridisk  person  (se  prop.
1998/99:15, s. 276 och prop. 1999/2000:2, del II, s.
573). Vidare  skall  andelsbytet  ske  på  marknads-
mässiga villkor och skall leda till att det  företag
som  byter  till  sig  andra  företags  andelar  får
röstmajoritet  i  det  företag vars aktier det byter
till   sig.   Bland   villkoren   finns   också   en
kontantgräns, dvs. en regel  om  att  bara en mindre
del  av  vederlaget  vid  andelsbytet  får  utgå   i
kontanter  (10  % av den mottagna andelens nominella
belopp).

Möjligheten att få uppskov även om vederlaget till
viss del utgörs av  pengar motsvarande högst 10 % av
de nyemitterade aktiernas  nominella  värde infördes
fr.o.m.  den  1  januari 1993 i de skatteregler  som
fanns då för att underlätta  vissa aktiebyten (prop.
1992/93:131, bet. 1992/93:SkU15, rskr. 1992/93:149).
En utgångspunkt för den ändringen  var  att  uppskov
med  beskattningen var motiverat eftersom aktiebytet
innebär   att   den  skattskyldige  inte  får  några
kontanter att betala  kapitalvinstskatten  med.  Det
argumentet förlorar enligt propositionen i betydelse
om  en  större  del av vederlaget betalas ut i annan
form än aktier. Det  borde därför vara en uttrycklig
förutsättning för uppskov att vederlaget endast till
en  begränsad del får utgå  i  annat  än  aktier.  I
propositionen  uttalades  även  bl.a.  att frågan om
utrymmet för en kontantersättning blir aktuell  även
vid en anpassning till det EG-direktiv som behandlar
fusioner och andra företagsombildningar (90/434/EEG)
och  att  en  med direktivet likformig lösning borde
eftersträvas (se prop. 1992/93:131 s. 44).
Inför Sveriges  medlemskap  i  EU antog riksdagen,
som  en anpassning till bl.a. fusionsdirektivet,  en
lag   (1994:1854)    om   inkomstbeskattningen   vid
gränsöverskridande  omstruktureringar  inom  EG.  En
kontantgräns  om  10 %  av  de  mottagna  andelarnas
nominella   belopp   infördes    även   för   sådana
internationella  andelsbyten som omfattades  av  den
särskilda    lagen    (prop.     1994/95:52,    bet.
1994/95:SkU10, rskr. 1994/95:155).
Kontantgränsen  överfördes till de  nya  enhetliga
skatteregler  för andelsbyten  som  riksdagen  antog
hösten 1998 (prop.  1998/99:15,  bet. 1998/99: SkU5,
rskr.    1998/99:67).    Vid    utskottsbehandlingen
avstyrktes ett motionsyrkande (m)  om  att  ta  bort
kravet på att kontanter skulle få utgå med ett visst
högsta   belopp.   Bakom   ställningstagandet  fanns
tveksamhet till att belasta taxeringsförfarandet med
uppskov vid beskattningen av  andelsbyten  i de fall
en  stor  del  av  vederlaget  utgörs  av kontanter.
Eftersom     gränssatsen     om    10    %    enligt
Företagsskatteutredningen  inte  har  medfört  några
nämnvärda   svårigheter  borde   gränsen   behållas.
Utskottet framhöll  även att denna gränssats används
i EG:s fusionsdirektiv (90/434/EEG).
Vid tillkomsten av  inkomstskattelagen  överfördes
kontantgränsen  till  de  regler  som  skall hantera
andelsbyten  och finns numera i såväl bestämmelserna
om framskjuten  beskattning  vid  andelsbyten  (48 a
kap.  2 §) som i bestämmelserna om uppskovsgrundande
andelsbyten (49 kap. 2 §).

Motionerna

I motion  Fi2 begär Per Rosengren (v) att regeringen
skall  utreda   den  skattemässiga  behandlingen  av
personer som byter  bl.a.  konvertibler och optioner
mot andelar i förhållande till  dem  som faller inom
ramen för skattereglerna om andelsbyten (yrkande 1).
Motionären efterlyser också (yrkande 2) en utredning
av  konsekvenserna  av  en  dom  där Regeringsrätten
pekat på otydligheter i förarbetena  vid tillämpning
av kontantgränsen (mål nr 2373-2001).

I  motion Fi3 av Fredrik Reinfeldt m.fl.  (m,  fp,
kd,  c)   föreslås   att   kontantbegränsningen  vid
andelsbyten slopas retroaktivt  från  den  1 januari
1999  (yrkande  1)  och  att reglerna om framskjuten
beskattning skall utvidgas  till  att gälla även för
sådana   andelsbytesaffärer  som  gjorts   i   andra
värdepapper än aktier (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

De  förslag   som   har  lagts  fram  i  motion  Fi3
innehåller krav på att  riksdagen  skall  fatta  ett
beslut  med  retroaktivitet fyra år tillbaka i tiden
som     innebär    betydande     utvidgningar     av
skattelagstiftningen  vid  andelsbyten som riksdagen
har lagt fast.

Det fusionsdirektiv (90/434/EEG)  som  gäller inom
EU avser utbyte av aktier eller andelar och omfattar
förfaranden varigenom ett bolag förvärvar en andel i
ett annat bolags kapital. Det förvärvande  företaget
skall  genom förvärvet erhålla röstmajoritet  i  det
andra bolaget.  Delägarna  i  det  uppköpta  bolaget
skall   i   utbyte   få  värdepapper  som  motsvarar
kapitalet i det förvärvande bolaget och i vissa fall
en kontant betalning som inte överstiger 10 % av det
nominella  värdet eller,  i  avsaknad  av  nominellt
värde,   ett   värde    som    beräknas    på    det
bokföringsmässiga   värdet  av  de  värdepapper  som
utfärdats i utbyte. Flertalet  EU-länder  har i sina
nationella  regler en 10 % kontantgräns beräknad  på
nominellt värde.
Som framgår av tidigare lagmotiv i samband med att
en kontantgräns  om 10 % infördes i de gamla svenska
reglerna om aktiebyten  den  1  januari 1993 kan det
anföras   goda   skäl   för   en   begränsning    av
kontantdelens storlek vid strukturaffärer. Samtidigt
har  ställningstagandet till kontantgränsens storlek
i  samband  med  att  nya  andelsbytesregler  antogs
hösten   1998  delvis  baserats  på  antagandet  att
gränsen inte  hade  vållat  några särskilda problem.
Den  omständigheten  att EU-länderna  i  stort  sett
synes ha samma regler  i  fråga  om kontantgräns vid
andelsbyten    innebär   emellertid   en    särskild
komplikation som  skulle behöva utredas mer ingående
innan      tidigare     ställningstaganden      till
kontantgränsens storlek kan tas upp till ett förnyat
övervägande.
En omläggning  i  beskattningen  av  andelsbyten i
enlighet med förslaget i motion Fi3 skulle  även vid
en försiktig uppskattning av antalet berörda affärer
leda   till   antagandet  att  det  rör  sig  om  en
statsfinansiell  kostnad  av  en storleksordning som
skulle rubba förutsättningarna för det budgetförslag
för 2003 som riksdagen har antagit  den 4 december i
år.  Det är därför även av detta skäl  inte  möjligt
för skatteutskottet  att i förevarande sammanhang ta
ställning  till  sådana  ändringar  som  föreslås  i
motion  Fi3.  Utskottet   avstyrker  med  hänvisning
härtill motion Fi3 yrkandena 1 och 2.
Fusionsdirektivet är f.n. föremål för översyn inom
EU.   Det   är   en   uppgift  för  regeringen   att
kontinuerligt  medverka  i  det  arbetet.  Utskottet
förutsätter att regeringen särskilt uppmärksammar de
frågor med anknytning  till  andelsbytessystemet som
har  tagits upp i motionerna, t.ex.  om  sinsemellan
likartade   bytesaffärer   leder   till  oacceptabla
olikheter   vid   beskattningen.  Det  finns   också
anledning  att  följa   upp   om  praxis  i  svenska
domstolar tyder på att nuvarande  regler  leder till
icke   avsedda   effekter   eller   att   det  finns
tillämpningsproblem  som bör föranleda lagändringar.
Utskottet förutsätter  att regeringen analyserar den
rättsutveckling som har  skett sedan de nya reglerna
antogs och därefter återkommer till riksdagen med en
redovisning   av   vilka  konsekvenser   detta   bör
föranleda        för       det       skatterättsliga
andelsbytessystemet.  Utskottet anser att motion Fi2
bör till viss del anses  vara tillgodosedd genom vad
utskottet här anfört och bedömer  att det inte finns
ett   behov   av   att   riksdagen  beslutar   till-
kännagivanden  i enlighet med  vad  som  föreslås  i
motionen.

Rättelser i lagen om skatt på energi


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar  de  rättelser  i  lagen om skatt på
energi som utskottet föreslår.

Våren 2002 antog riksdagen vissa ändringar  i  lagen
(1994:1776)  om  skatt  på  energi i samband med att
skattekontosystemet utvidgades till att omfatta även
punktskatt (prop. 2001/02:127,  bet.  2001/02:SkU27,
rskr. 2001/02:273). Till följd av att en  föreslagen
ändring i 4 kap. 4 § i propositionen angavs  med  en
felaktig  gällande  lydelse  har  paragrafens fjärde
stycke fallit bort i den nya lydelse  som paragrafen
fått  enligt den lagändring som träder i  kraft  den
1 januari  2003  (SFS  2002:422). Utskottet föreslår
att  den  felaktiga  lydelsen   rättas.   Utskottets
lagförslag finns i bilaga 3.

Utskottet   föreslår   även   en  rättelse  av  en
felskrivning i den ändring i samma lag som riksdagen
har beslutat om den 4 december 2002,  men  som  inte
ännu  har  utfärdats  av regeringen (prop. 2002/03:1
Förslag  till  statsbudget,  finansplan  m.m.,  bet.
2002/03:FiU1, förslagspunkt  6, rskr. 2002/03:24) om
ändring  i  lagen  (1994:176) om  skatt  på  energi.
Ändringen innebär att  siffrorna  1044  byts  ut mot
1004 i den föreslagna ändringen av 2 kap. 1 § första
stycket 3.
Reservation


Utvidgning av det skatterättsliga
andelsbytessystemet (punkt 2) - m, fp, kd, c
av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m),  Per
Landgren  (kd),  Anne-Marie  Pålsson  (m), Gunnar
Andrén  (fp), Roger Karlsson (c) och Ulf  Sjösten
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att  utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen  begär   att   regeringen  återkommer  med
förslag som i enlighet med  vad  som anförs i motion
2002/03:Fi3  innebär  att  framskjuten   beskattning
skall  gälla även för sådana andelsbytesaffärer  som
gjorts i  andra  värdepapper  än  aktier och andelar
retroaktivt  fr.o.m.  den  1  januari 1999  och  att
kravet på att bara en viss minsta  del av vederlaget
vid  ett  andelsbyte  får  utgå  i kontanter  slopas
fr.o.m. samma tidpunkt.
Därmed    bifaller   riksdagen   delvis   motionerna
2002/03:Fi2 och 2002/03:Fi3.

Ställningstagande

Moderaterna,   Folkpartiet,   Kristdemokraterna  och
Centerpartiet  har  godtagit  regeringens   val   av
lösning  på problematiken med de så kallade pomperi-
possaeffekterna   av   de  s.k.  3:12-reglerna.  Vår
grundläggande kritik mot hur fåmansföretag beskattas
kvarstår, och regeringens förslag undanröjer bara de
allra  värsta  effekterna   av  3:12-reglerna.  Våra
partier  har  vid  upprepade tillfällen  presenterat
alternativ till dagens  beskattning av fåmansföretag
utan att hittills ha fått gehör för dessa alternativ
hos regeringen.

Det  problem  som avses i  propositionen  har  sin
grund i att en del  av den vinst som på papperet har
uppkommit  vid  andelsbytet   skall   beskattas  som
inkomst av tjänst och att reglerna inte tillåter att
sådan  inkomst  får  kvittas mot kapitalförlust  som
uppkommer på de mottagna  andelarna.  Denna  typ  av
orimliga skatteeffekter har, förutom att de låter de
drabbade personerna fara illa, en förödande inverkan
på människors vilja att starta och driva företag. Vi
anser  mot  denna bakgrund det vara angeläget att en
retroaktiv förändring av lagstiftningen bör utvidgas
till  att omfatta  andra  typer  av  värdepapper  än
aktier  och  andelar  som  utgår  som  vederlag  vid
företagsuppköp.     Konvertibla    skuldebrev    och
teckningsoptioner  som  används  som  betalning  för
andelar i företag och som beläggs med säljförbud kan
ge  upphov  till  samma  typ  av  skatteskulder  för
kapitalinkomster som  aldrig  existerat för säljaren
som  i de fall som tidigare beskrivits  med  vanliga
andelar.  Vi anser att det bör ankomma på regeringen
att återkomma  med  förslag om en sådan förändring i
omstruktureringsreglerna   som   bör   kunna   gälla
retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 1999.
Det  har  i  samband med uppköpsaffärer under 1999
och 2000 visat sig att kontantbegränsningsregeln vid
andelsbyten innebär  en  för  låg  tröskel. Dessutom
pekar  rättspraxis  på att kontantbegränsningsregeln
numera  enkelt  kan  kringgås.   Vi  har  mot  denna
bakgrund  ansett att riksdagen redan  i  förevarande
ärende  bör   ändra   regeln.  Under  beredningen  i
skatteutskottet har det  emellertid  visat  sig  att
utskottet  inte  har velat medverka till att utforma
en  sådan  lagändring   så   som  har  förutsatts  i
motionen.  Det  är  därför  inte  möjligt   att   nu
presentera  ett  sådant  förslag  för  riksdagen.  I
stället   föreslår   vi   att  riksdagen  begär  att
regeringen skall återkomma med ett förslag om slopad
kontantbegränsning. Förslaget  bör  utformas  så att
det  kan tillämpas retroaktivt fr.o.m. den 1 januari
1999.
Med  hänvisning  till  det anförda föreslår vi att
riksdagen med delvis bifall  till motionerna Fi2 och
Fi3 begär att regeringen återkommer  till  riksdagen
med  de  lagändringar  som  krävs  för  att  åtgärda
kvarvarande brister i andelsbytessystemet.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag


Propositionen

Regeringen    (Finansdepartementet)    föreslår    i
proposition    2002/03:15    att   riksdagen   antar
regeringens förslag till

1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

2.   lag   om   ändring   i  lagen  (2001:1227)   om
självdeklarationer och kontrolluppgifter.

Följdmotioner


2002/03:Fi2 av Per Rosengren (v) vari yrkas

1.  Riksdagen  begär  att  regeringen   utreder   om
personer   inom   i   motionen   anförda   områden
skattemässigt   kommer   att   behandlas  olika  i
förhållande  till dem som faller  inom  ramen  för
andelsbyten  för   vilka   det   nu   föreslås  en
lagändring.

2.    Riksdagen   begär   att   regeringen   utreder
konsekvenserna   av   den  i  motionen  refererade
regeringsrättsdomen.

2002/03:Fi3 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m, fp, kd,
c) vari yrkas

1.  Riksdagen  beslutar  att   slopa   gränsen   för
kontantbelopp vid andelsbyten i inkomstskattelagen
retroaktivt från den 1 januari 1999 i enlighet med
vad som anförs i motionen.

2.   Riksdagen   beslutar   att  samma  regler  om
framskjuten beskattning skall gälla  även för sådana
andelsbytesaffärer som gjorts i andra värdepapper än
aktier enligt vad som anförs i motionen.
Bilaga 2

Regeringens lagförslag




Bilaga 3

Utskottets lagförslag


Förslag till lag om ändring i
inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom   föreskrivs   att   23   kap.   19    §
inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha följande som
utskottets förslag betecknade lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
23 kap.
19 §
-----------------------------------------------------
Om  överlåtaren  är ett företag och om någon andel i
företaget är kvalificerad, skall förvärvaren vara en
fysisk person, ett  företag  eller  ett svenskt han-
delsbolag med enbart företag som delägare.
-----------------------------------------------------
Om   förvärvaren  är  ett   Om  förvärvaren  är  ett
företag,    skall   minst  företag,    skall   minst
samma  andel av andelarna  samma  andel av andelarna
i     det     förvärvande  i     det     förvärvande
företaget vara kvalifice-  företaget vara kvalifice-
rade      som     andelen  rade      som     andelen
kvalificerade  andelar  i  kvalificerade  andelar  i
det           överlåtande  det           överlåtande
företaget.                 företaget.            Med
kvalificerad  andel avses
i  detta stycke  inte  en
sådan   andel  som  anses
kvalificerad   enligt  57
kap. 6 § andra stycket.
-----------------------------------------------------
Om  förvärvaren  är ett svenskt handelsbolag,  skall
minst samma andel  av andelarna i vart och ett av de
delägande företagen  vara  kvalificerade som andelen
kvalificerade andelar i det överlåtande företaget.
-----------------------------------------------------





Förslag till lag om ändring i lagen
(2002:422) om ändring i lagen
(1994:1776) om skatt på energi

Härigenom  föreskrivs  att  4   kap.   4  §  lagen
(1994:1776)  om  skatt på energi i stället för  dess
lydelse enligt lagen  (2002:422) om ändring i nämnda
lag skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
4 kap.
4 §
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
En     upplagshavare    i    Sverige    skall    hos
beskattningsmyndigheten    ställa    säkerhet    för
betalning  av  den  skatt  som  kan  påföras honom i
Sverige eller annat EG-land vid
1.  transport  av  obeskattat bränsle till en annan
svensk upplagshavare,
2.   transport   av   obeskattat  bränsle  till  en
näringsidkare i ett annat EG-land.
Säkerheten skall ställas innan transporten påbörjas
och uppgå till ett belopp  som  motsvarar  den skatt
som  i  medeltal  belöper på de obeskattade bränslen
som upplagshavaren transporterar under ett dygn. Vid
beräkningen av medeltalet  skall  hänsyn  endast tas
till de dygn under ett år då transport av obeskattat
bränsle  sker. Ställd säkerhet får tas i anspråk  om
påförd  skatt  inte  betalas  i  rätt  tid.  Har  en
upplagshavare  påförts skatt i ett annat EG-land får
säkerheten tas i anspråk om skattefordran är befogad
och skatten inte har betalats i rätt tid.
Upplagshavare  skall   även   ställa  säkerhet  för
betalning av skatt för sådana lagerbrister som avses
i  5  kap. 1 § 4. Säkerheten skall  uppgå  till  ett
belopp  som  motsvarar  tio procent av skatten på de
bränslen som upplagshavaren  i  medeltal  förvarar i
skatteupplaget under ett år. Ställd säkerhet får tas
i anspråk om skatten inte betalas i rätt tid.
-----------------------------------------------------
Vid     beräkning     av
säkerhetsbelopp    enligt
tredje     stycket    får
bortses från bränslen som
beredskapslagras   enligt
lagen    (1984:1049)   om
beredskapslagring av olja
och kol.
-----------------------------------------------------