Skatteutskottets betänkande
2002/03:SKU2

Vissa mervärdesskattefrågor, m.m.


Sammanfattning

Merparten  av  förslagen i propositionen syftar till
att ytterligare  anpassa  mervärdesskattelagen  till
EG:s  mervärdeskattesystem. Ändringar föreslås bl.a.
i bestämmelserna om beskattningsunderlag.

Enligt       förslaget      om      ändring      i
skattebetalningslagen   skall  Riksskatteverket  ges
rätt att förelägga den som  är  skyldig att lämna en
periodisk    sammanställning   med   uppgifter    om
omsättning, förvärv  och  överföring  av  varor  som
transporteras  mellan  EG-länder,  att  lämna  eller
komplettera   en  sådan  sammanställning.  En  annan
ändring som rör  skattebetalningslagen  innebär  att
nystartade  företag  på  begäran skall ges uppskov i
tre månader med betalningen av preliminär skatt.
Propositionen innehåller också ett förslag som rör
nedsättningar  av  socialavgifter  i  stödområde  A.
Förslaget innebär att  även verksamhet inom kol- och
stålindustrin   kan  omfattas   av   det   regionalt
utvidgade  särskilda   avdraget   vid  beräkning  av
arbetsgivaravgifter och egenavgifter.
Därutöver  innehåller  propositionen   ett   antal
förslag   till   ändringar   i   inkomstskattelagen.
Förslagen  innebär  bl.a.  att  beloppsgränsen   för
skattefria  minnesgåvor höjs, att utrymmet för vissa
skattefria  arbetsmarknadsersättningar  utökas  samt
att statliga  riskgarantier  som  utgår  till  bl.a.
totalförsvarspliktiga skall vara skattefria.
Utskottet tillstyrker de förslag som lagts fram  i
propositionen och avstyrker de motioner som väckts i
ärendet.
I betänkandet finns åtta reservationer (m, fp, kd,
v och c).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut



Med  hänvisning  till  de  motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut.

1. Självkostnadspris som
beskattningsunderlag vid uttag och
gemenskapsinterna förvärv

Riksdagen godtar proposition  2002/03:5 i denna
del och avslår motionerna 2002/03:Sk1  yrkande  1
och 2002/03:Sk3 yrkande 1.
Reservation 1 (m, fp, kd) - delvis

2. Föreläggande att lämna periodisk
sammanställning

Riksdagen  godtar proposition 2002/03:5 i denna
del och avslår  motionerna 2002/03:Sk1 yrkande 2,
2002/03:Sk2 yrkande 1 och 2002/03:Sk3 yrkande 2.
Reservation 2 (m, fp, kd, c) - delvis

3. Uppskov med betalning av preliminär
skatt för nystartade företag

Riksdagen godtar  proposition 2002/03:5 i denna
del och avslår motionerna  2002/03:Sk1 yrkande 3,
2002/03:Sk2  yrkandena  2  och   3,   2002/03:Sk3
yrkande 3 samt 2002/03:Sk4 yrkandena 1-4.
Reservation 3 (m)
Reservation 4 (fp)
Reservation 5 (kd)
Reservation 6 (v) - delvis
Reservation 7 (c) - delvis

4. Nedsättning av socialavgifter i
stödområde A

Riksdagen godtar proposition 2002/03:5  i denna
del och avslår motion 2002/03:Sk2 yrkandena 4 och
5.
Reservation 8 (m)

5. Lagförslagen

Riksdagen antar regeringens förslag till
1.   lag   om   ändring   i  mervärdesskattelagen
(1994:200),
2.   lag   om   ändring  i  skattebetalningslagen
(1997:483),
3.   lag   om   ändring    i   inkomstskattelagen
(1999:1229),
4.   lag  om  ändring  i  lagen  (2001:1170)   om
utvidgning   av   de  särskilda  avdragen  enligt
socialavgiftslagen (2000:980),
5. lag om ändring i lagen (2002:425) om ändring i
lagen    (1998:189)    om     förhandsbesked    i
skattefrågor.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:5 i
denna del.
Reservation 1 (m, fp, kd) - delvis
Reservation 2 (m, fp, kd, c) - delvis
Reservation 6 (v) - delvis
Reservation 7 (c) - delvis

Stockholm den 26 november 2002


På skatteutskottets vägnar


Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit  i  beslutet: Arne
Kjörnsberg (s), Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist
(m),  Per Erik Granström (s), Ulla Wester  (s),  Per
Landgren (kd), Marie Engström (v), Per-Olof Svensson
(s), Anne-Marie  Pålsson  (m), Lennart Axelsson (s),
Roger  Karlsson  (c),  Inger  Nordlander   (s),  Ulf
Sjösten   (m),  Catharina  Bråkenhielm  (s),  Barbro
Feltzing (mp),  Anne-Marie  Ekström  (fp) och Britta
Rådström (s).
2002/03

SkU2

(prop. 2002/03:5)


Redogörelse för ärendet



I    ärendet    behandlar    utskottet   regeringens
proposition  2002/03:5  Vissa mervärdesskattefrågor,
m.m. och fyra motioner som  väckts  med anledning av
propositionen.  En  förteckning  över de  behandlade
förslagen  finns  i  bilaga  1. De lagändringar  som
regeringen föreslår redovisas i bilaga 2.


Propositionens huvudsakliga innehåll


I     propositionen     föreslås     ändringar     i
mervärdesskattelagen          (1994:200)         och
skattebetalningslagen (1997:483),  vilka  i huvudsak
syftar till att ytterligare anpassa regelverket till
EG:s mervärdesskattesystem.

Ändringar i mervärdesskattelagen (1994:200) - ML

Bestämmelsen     om     undantag     för     skatteplikt    för
försäkringstjänster  föreslås ändrad på så sätt  att
försäkrings-     och    återförsäkringstransaktioner
undantas oavsett vem som är försäkringsgivare.

Bestämmelsen  om  undantag  från  skatteplikt  vid
framställning    av     periodiska     publikationer
(medlemsblad,          personaltidningar         och
organisationstidskrifter)  och  tjänster  i  samband
därmed   ändras   till  att  även  omfatta  tjänster
tillhandahållna  av  någon  annan  än  den  tekniske
framställaren.
Förmedling  av vissa  tjänster,  bl.a.  kulturella
aktiviteter och  transportanknutna  tjänster,  skall
som  huvudregel  anses  omsatta  i  det land där den
bakomliggande tjänsten utförs.
Vidare   föreslås  en  ändring  av  innebörd   att
omsättningsland  för  försäkringstjänster, däribland
återförsäkringstjänster,  skall  vara  det  land där
kunden är etablerad.
Arbete  på  lös  egendom  som  förvärvas i Sverige
eller  förs  in  hit  för  att  sådant arbete  skall
utföras,  skall  under  vissa  förutsättningar  inte
beskattas i Sverige. Detta gäller om egendomen efter
det att arbetet utförts transporteras  ut  till  ett
land  utanför EG av den som tillhandahåller tjänsten
eller av  kunden,  om  denne  inte är etablerad inom
landet,  eller  för  någonderas räkning.  Reparation
eller leverans av varor  i  Sverige  åt  en utländsk
företagare  inom  ramen för ett garantiåtagande  som
den utländske företagaren  gjort  skall  beskattas i
Sverige.  Den  moms  som  den  utländske företagaren
erlägger  till  den  som reparerat  eller  levererat
varorna  skall,  om  förutsättningarna   för   detta
föreligger, återbetalas efter ansökan hos RSV.
Flera ändringar föreslås som rör bestämmelserna om
beskattningsunderlag.
En ändring är att vid uttag av varor och vid vissa
gemenskapsinterna            förvärv           skall
beskattningsunderlaget,  i  de fall  då  inköpsvärde
saknas, utgöras av självkostnadspriset i stället för
som i dag av tillverkningskostnaden.
En annan ändring är att bidrag  som  betalas ut av
en tredje person och som anses direkt kopplade  till
priset för en viss transaktion skall ingå i beskatt-
ningsunderlaget.
Ändringar    föreslås    också   i   reglerna   om
beskattningsunderlag med avseende  på vissa rabatter
samt vid vissa återimportfall. Rabatter som ges till
kunden  vid tidpunkten för tillhandahållandet  skall
inte ingå  i  beskattningsunderlaget.  Kravet på att
det är den som är skattskyldig för återimporten  som
måste  ha  förvärvat  eller  fört  in  varan vid ett
tidigare  tillfälle  för  att beskattningsunderlaget
skall kunna minskas vid återimport efter bearbetning
i tredje land tas bort.
Definitionen     av    begagnade     varor     för
vinstmarginalbeskattning    ändras   såvitt   gäller
ädelmetaller. Ändringen innebär att varor som består
av  guld,  silver  eller platina  inte  omfattas  av
definitionen  i  de fall  materialet  är  obearbetat
eller i huvudsak obearbetat.
En ändring föreslås  även  när  det  gäller rätten
till  återbetalning  av  ingående  skatt  som  avser
förvärv  eller  import  av  varor  och tjänster  som
hänför  sig  till  omsättning  i ett annat  EG-land.
Jämfört   med   i   dag  skall  som  en  ytterligare
förutsättning för rätt  till återbetalning gälla att
omsättningen  är  skattepliktig   i   det  land  där
omsättningen sker.

Ändringar i skattebetalningslagen (1997:483) - SBL

Enligt förslaget om ändringar i SBL skall  Riksskatteverket ges
rätt  att förelägga den som är skyldig att lämna  en
periodisk    sammanställning    att    lämna   eller
komplettera  en sådan sammanställning. Föreläggandet
skall kunna ske med vite.

Nystartade företag  skall på begäran ges uppskov i
tre månader med betalningen av preliminär skatt. Som
förutsättning gäller att  den skattskyldige inte tar
över en näringsverksamhet som  redan  bedrivs, redan
bedriver   näringsverksamhet   själv,   eller    att
särskilda skäl inte talar emot det.

Ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229)

Beloppsgränsen för skattefria minnesgåvor höjs till 10 000 kr.

Statliga     riskgarantier    som    utgår    till
totalförsvarspliktiga  och  anställda  inom polisens
utlandsstyrka skall vara skattefria.
Bestämmelsen  om skattefrihet för reseersättningar
m.m. till deltagare  i vissa arbetsmarknadspolitiska
program förtydligas och  ändras  bl.a.  på  sätt att
utrymmet  för  skattefrihet  utvidgas  till att även
omfatta deltagare utan funktionshinder.

Övriga lagförslag

Förslaget till ändring i lagen (2001:1170)  om utvidgning av de
särskilda    avdragen    enlig    socialavgiftslagen
(2000:980)  innebär  att  verksamhet inom  kol-  och
stålindustrin inte längre skall vara undantagna från
lagens tillämpningsområde.  Ändringen  föreslås  med
anledning   av  att  Fördraget  om  upprättandet  av
Europeiska kol-  och  stålgemenskapen  upphörde  att
gälla den 23 juli 2002.

Lagändringarna  föreslås träda i kraft den 1 januari
2003.

I  en  tidigare  ändring  i  lagen  (1998:189)  om
förhandsbesked       i       skattefrågor       fick
skattebetalningslagen   ett   oriktigt   SFS-nummer,
vilket nu rättas till.
Utskottets överväganden


Självkostnadspris som
beskattningsunderlag vid uttag och
gemenskapsinterna förvärv

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godtar regeringens förslag  om  att
beskattningsunderlaget  vid uttag av vara och
vid gemenskapsinterna förvärv  skall  utgöras
av   självkostnadspriset,   i   stället   för
tillverkningskostnaden,    i   de   fall   då
inköpsvärde    saknas.    Riksdagen    avslår
samtidigt motionsyrkanden i  vilka  det yrkas
avslag på propositionen i denna del.
Jämför reservation 1 (m, fp, kd).

Gällande bestämmelser

Enligt    7    kap.    3    §    2    a   ML   skall
beskattningsunderlaget vid uttag av varor utgöras av
inköpsvärdet för varorna eller liknande varor eller,
om  sådant  värde  saknas, av tillverkningskostnaden
vid   tidpunkten   för  uttaget.   Begreppet   till-
verkningskostnaden infördes genom SFS 1994:1798. Det
ersatte marknadsvärdet  som grund för beräkningen av
beskattningsunderlaget vid  uttag. Med marknadsvärde
avsågs  det  pris  som den skattskyldige  skulle  ha
kunnat  betinga  sig  vid   en   försäljning   under
jämförliga omständigheter. Skälet till att ändringen
från marknadsvärde till tillverkningskostnad gjordes
var  att  utebliven  handelsvinst  inte  skulle  bli
föremål   för   uttagsbeskattning.   Att   inkludera
utebliven handelsvinst i beskattningsunderlaget stod
heller  inte i överensstämmelse med motsvarande  EG-
rättslig reglering.

Enligt   rådets   sjätte  direktiv  77/388/EEG  om
harmonisering   av   medlemsstaternas   lagstiftning
rörande omsättningsskatter  -  Gemensamt  system för
mervärdesskatt:   enhetlig  beräkningsgrund  (sjätte
momsdirektivet) - skall  självkostnadspriset  utgöra
beskattningsunderlag  vid  beskattning  av  uttag av
vara när inköpsvärde saknas.
Bestämmelserna  om beskattningsunderlag för  uttag
av  vara  regleras  i  artikel  11  A.  1.b.  Enligt
lydelsen  i  den  svenska  versionen  av  direktivet
utgörs underlaget i  detta  fall  av  varornas eller
liknande  varors  inköpspris,  eller, i avsaknad  av
något inköpspris, självkostnadspriset,  bestämda vid
tidpunkten     för     tillhandahållandet.    Termen
självkostnadspris motsvaras i den engelska versionen
av sjätte direktivet av  termen cost price. (I FAR:s
engelska ordbok översätts  uttrycket cost price till
självkostnad). I den tyska versionen  används termen
der  Selbstkostenpreis och i den franska  termen  le
prix de revient.
Vid      gemenskapsinterna      förvärv      skall
beskattningsunderlaget  enligt  7  kap.  2  a § 2 ML
utgöras  av  tillverkningskostnaden  för varan i  de
fall  inköpsvärde  saknas.  I  sjätte momsdirektivet
anges självkostnadspris som beskattningsunderlag.

Propositionen

Regeringen    föreslår    att    bestämmelserna    i
mervärdesskattelagen  som rör beskattningsunderlaget
vid uttag av varor och  vid  vissa gemenskapsinterna
förvärv ändras så att beskattningsunderlaget,  i  de
fall    då    inköpsvärde    saknas,    utgörs    av
självkostnadspriset  i  stället  för  som  i  dag av
tillverkningskostnaden.

Som   skäl   för   förslaget   anförs  att  sjätte
momsdirektivet    anger    självkostnadspris     som
beräkningsgrund  och att termen tillverkningskostnad
som används i mervärdesskattelagen  kan  tolkas  för
snävt.
Med självkostnad avses summan av ett företags alla
beräknade  kostnader  för en produkt. Självkostnaden
består av tillverkningskostnaden  plus försäljnings-
och       administrationsomkostnader.      Begreppen
självkostnad  och  tillverkningskostnad  är  således
inte synonyma.

Motioner

I  motion Sk1 yrkande 1 av Anna Grönlund m.fl.  (fp)
yrkas att förslaget skall avslås. Motionärerna anser
att det är rimligt att direkta försäljningskostnader
såsom        transportkostnader        ingår       i
beskattningsunderlaget.      Däremot     skall     i
beskattningsunderlaget    inte    ingå     indirekta
försäljnings-  och  administrationskostnader som  är
schablonberäknade.

Även i motion Sk3 yrkande  1 av Per Landgren m.fl.
(kd)   föreslås   att   förslaget   skall    avslås.
Motionärerna    efterlyser   en   tillfredsställande
konsekvensanalys   av  hur  förslaget  till  ändrade
regler kommer att påverka företagen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    delar   regeringens    bedömning    att
mervärdesskattelagens         bestämmelser        om
beskattningsunderlag  vid uttag  av  varor  och  vid
vissa gemenskapsinterna  förvärv  bör  överensstämma
med  vad  som  föreskrivs  i  sjätte momsdirektivet.
Utskottet tillstyrker således propositionen  i denna
del och avstyrker motionerna.

Med anledning av vad som anförs i motion Sk3  vill
utskottet framhålla att det av propositionen framgår
att  en  analys  har  gjorts  av  vilka konsekvenser
förslagen avseende bl.a. mervärdesskatt  kan  få för
små  och medelstora företag. Ärendet har också varit
föremål    för   sedvanlig   remissbehandling   samt
lagrådsgranskats.

Föreläggande att lämna periodisk
sammanställning


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godtar  regeringens  förslag om att
ge  Riksskatteverket  rätt att förelägga  den
som är skyldig att lämna  en  periodisk  sam-
manställning  med  uppgifter  om  omsättning,
förvärv   och   överföring   av   varor   som
transporteras  mellan  EG-länder,  att  lämna
eller  komplettera  en sådan sammanställning.
Riksdagen  avslår motionsyrkandena  om  bl.a.
avslag på förslaget.
Jämför reservation 2 (m, fp, kd, c).

Gällande bestämmelser

I  10  kap.  33-36  §§  SBL  finns  bestämmelser  om
skyldighet att  i en periodisk sammanställning lämna
uppgifter om omsättning, förvärv och överföringar av
varor    som   transporteras    mellan    EG-länder.
Förseningsavgift  får tas ut med 1 000 kr om den som
är skyldig att lämna  en  sammanställning inte gjort
det inom föreskriven tid (15 kap. 6 § SBL).

Propositionen

I propositionen föreslås att  Riksskatteverket skall
få  rätt  att  förelägga  den som inte  fullgör  sin
skyldighet  att  lämna en periodisk  sammanställning
eller som lämnar en  ofullständig  sådan,  att lämna
eller  komplettera  den.  Föreläggandet  skall kunna
förenas med vite.

Motioner

I  motion Sk1 yrkande 2 av Anna Grönlund m.fl.  (fp)
anförs  att  det  inte behövs ytterligare sanktioner
utöver gällande förseningsavgifter  när  det  gäller
att    få    företagen    att    lämna    periodiska
sammanställningar.  Vid  sanktioner  i  samband  med
uppgiftsinlämning  skall  hänsyn  tas  både till  de
speciella  villkor som gäller för småföretagare  och
det  aktuella  företagets  storlek,  givetvis  under
förutsättning  att  det  inte  är  uppenbart att det
handlar  om skatteundandragande. Motionärerna  begär
ett tillkännagivande härom till regeringen.

I två motioner yrkas avslag på förslaget.
Lennart  Hedquist  m.fl.  (m)  anför  i motion Sk2
yrkande  1  att regeringen i stället för att  skärpa
sanktionsmöjligheterna   för  de  företag  som  inte
lämnar statistiska uppgifter  inom  föreskriven  tid
bör verka för att minska kraven på uppgiftslämnande.
Detta gäller särskilt små och medelstora företag som
kraftig  tyngs  av  uppgiftsbördan.  Genom  en sådan
åtgärd  torde  det  därefter  vara  lättare  att  få
förståelse  och prioritet för de uppgifter som krävs
för  att uppfylla  de  krav  som  EG:s  förordningar
ställer,  anser motionärerna. I motion Sk3 yrkande 2
av  Per  Landgren   m.fl.   (kd)   anförs   att   de
förseningsavgifter  som  kan  åläggas  dem  som inte
inkommer  med periodiska sammanställningar i tid  är
en  tillräcklig   sanktion.   Förseningsavgifter  är
förutsägbara och utgör inte heller ett orättvist och
förödande  hot mot den enskilde  näringsidkaren  som
fallet kan vara med vitesförelägganden.

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis  vill  utskottet  erinra  om  att  det
administrativa  samarbetet mellan EU:s medlemsländer
inom momsområdet  bl.a.  syftar  till  att förhindra
skatteundandraganden   och   bedrägerier.  För   att
uppfylla  de  skyldigheter  som Sverige  har  enligt
rådets förordning (EEG) nr 218/92  om administrativt
samarbete  inom  området  för  indirekt  beskattning
krävs att skattemyndigheterna ges  möjlighet  att på
ett  effektivt  sätt  hämta  in  uppgifter  från  de
företagare  som  företar  transaktioner mellan olika
medlemsstater inom EU. Det  är  Riksskatteverket som
har ansvaret för att uppgifterna  hämtas  in, tas om
hand  och  vidarebefordras till andra medlemsstater.
Om  den  som  är  skyldig  att  lämna  en  periodisk
sammanställning  över  omsättningar och överföringar
av varor till andra medlemsstater  inte gör det inom
föreskriven tid skall förseningsavgift  tas  ut.  Av
propositionen framgår att Riksskatteverket anser att
möjligheten  att påföra förseningsavgift inte alltid
är tillräcklig  för  att verket skall kunna uppfylla
förpliktelserna enligt rådets förordning.

Utskottet anser det angeläget att Riksskatteverket
har tillräckliga befogenheter  för  att  hämta in de
uppgifter  som  behövs  för att Sverige skall  kunna
leva  upp  till  de krav som  ställs  enligt  nämnda
förordning. Utskottet  har  inget  att  invända  mot
förslaget  att ge verket möjlighet att förelägga den
som  inte  fullgör   sin  skyldighet  att  lämna  en
periodisk sammanställning  att  lämna en sådan eller
inkomma  med  kompletteringar. Skattebetalningslagen
bör därför kompletteras med en bestämmelse härom.
Utskottet  finner   det   vidare   motiverat   att
föreläggandet  skall  kunna  förenas med vite om det
finns anledning att anta att det  annars inte följs.
En     sådan     bestämmelse     finns    redan    i
skattebetalningslagen   och  kommer  utan   särskild
ändring att gälla även för  det  föreläggande som nu
föreslås. Vidare skall enligt gällande  lagstiftning
hänsyn tas till förhållandena i det enskilda  fallet
vid  prövning  av  vitesfrågor.  Ett  vite kan också
jämkas om det finns särskilda skäl till det.
Av  det  sagda  följer  att  utskottet tillstyrker
propositionen i denna del och avstyrker motionerna.

Uppskov med betalning av preliminär
skatt för nystartade företag


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godtar regeringens förslag  om  att
nystartade   företag  på  begäran  skall  ges
uppskov i tre månader med att börja betala F-
skatt  eller  A-skatt.   Motionsyrkanden   om
uppskovstidens          längd,         ändrat
skattebetalningssystem,      momsredovisning,
utvidgade    avskrivningsmöjligheter     samt
skattefritt sparande och personligt riskkapi-
talavdrag avslås.
Jämför reservationerna 3 (m), 4 (fp), 5 (kd),
6 (v) och 7 (c).

Gällande bestämmelser

I   dag   görs   ingen   skillnad  mellan  nystartad
näringsverksamhet och redan  pågående verksamhet när
det  gäller  betalning  av  preliminär   skatt.  Den
preliminära skatten inkluderar både beräknad  direkt
skatt  och, för de företag som har helårsredovisning
av moms, även den beräknade momsen.

F-skatt  och särskild A-skatt skall debiteras i en
post och betalas  med lika stora belopp varje månad.
I vissa fall kan skattemyndigheten  bevilja  anstånd
med   betalning   av   skatt   inklusive   debiterad
preliminär skatt. För att anstånd skall kunna ges en
nyföretagare krävs att synnerliga skäl föreligger.
Redovisning  av  moms  sker  på  två  olika  sätt;
antingen     i     självdeklarationen     eller    i
skattedeklarationen. Beräknas beskattningsunderlaget
(dvs.  varornas  eller  tjänsternas  pris  exklusive
moms,  gemenskapsinterna  förvärv  och  import)  bli
högst 1 miljon kronor per år skall momsen  redovisas
i den särskilda självdeklarationen för inkomstskatt.
Detta   innebär   att   momsen  redovisas  för  helt
beskattningsår. Handelsbolag  samt annan som inte är
skyldig  att  lämna  inkomstdeklaration  skall  dock
alltid  redovisa momsen  i  skattedeklarationer.  Är
underlaget  över 1 miljon kronor per år skall momsen
redovisas tillsammans  med  arbetsgivaravgifter  och
avdragen     skatt     i    en    skattedeklaration.
Skattedeklaration      skall       lämnas       till
skattemyndigheten en gång per månad.

Propositionen

Fysiska  och  juridiska  personer  som startar en ny
näringsverksamhet skall på begäran ges uppskov i tre
månader med att börja betala F-skatt  eller särskild
A-skatt.    Som   förutsättning   gäller   att   den
skattskyldige inte tar över en näringsverksamhet som
redan  bedrivs,   redan  bedriver  näringsverksamhet
själv, eller att särskilda skäl inte talar emot det.

Motioner

I motion Sk1 yrkande  3  av Anna Grönlund m.fl. (fp)
begärs ett tillkännagivande  om  en  reformering  av
nuvarande   skattebetalningssystem.   Enligt  motio-
närerna är regeringens förslag inte tillräckligt för
att  komma  till  rätta  med  de  problem  som  både
nyföretagare och redan etablerade företagare har när
det   gäller   inbetalning  av  skatt.  Motionärerna
föreslår ett system  där  inbetalning  av skatt sker
efter det att näringsidkaren fått inkomsten, dvs. på
samma sätt som inbetalning av moms sker.

I motion Sk2 av Lennart Hedquist m.fl.  (m) anförs
att  regeringens  förslag  till  förbättringar   för
företagen   närmast   är   imaginär.   Det  är  inte
preliminärskatten  det första kvartalet som  är  ett
problem utan den generellt  höga skattebelastningen.
För    nystartade   företag   skulle    en    ändrad
periodisering  av  avskrivningar  vara  till  större
hjälp  än  regeringens förslag. Riksdagen bör därför
besluta om att  höja  gränsen  för  direktavdrag för
s.k. korttidsinventarier till 50 000 kr (yrkande 2).
Vidare föreslås att regeringen skall  återkomma  med
förslag  som  innebär en väsentlig ökning av vad som
är möjligt att  skriva  av.  Direktavskrivningar  av
investeringar  på  upp till 1 miljon kronor kan vara
en lämplig början, anser motionärerna (yrkande 3).
I motion Sk3 yrkande  3 av Per Landgren m.fl. (kd)
föreslås att uppskov med att börja betala preliminär
skatt skall kunna ges under minst sex månader.
Roger Karlsson och Claes  Västerteg  (c)  yrkar  i
motion  Sk4  att  förslaget  om uppskov skall avslås
(yrkande 1). Motionärerna anser att förslaget endast
marginellt  kommer att påverka  nystartade  företags
likviditetsproblem.   Det  kan  också  innebära  att
företagen underskattar  sitt  likviditetsbehov.  För
att  underlätta nyföretagandet föreslår motionärerna
i stället en avdragsrätt för starta-eget-sparande på
upp till  40 000 kr per år, totalt högst 120 000 kr,
och ett personligt riskkapitalavdrag på högst 40 000
kr per år i  tre  år för start av företag utan hjälp
av  starta-eget-sparande   (yrkandena   2   och  3).
Därutöver begär motionärerna ett tillkännagivande om
att  mindre  företag  bör ges möjlighet till enklare
och  kvartalsvis  redovisning   av  mervärdesskatten
(yrkande 4).

Utskottets ställningstagande

Regeringens förslag om att införa  en  möjlighet för
nya  företag  att  få  uppskov  i  tre  månader  med
betalningen  av den preliminära skatten syftar  till
att motverka de  likviditetsproblem som ofta uppstår
i samband med att  ett företag startas. Förslaget är
avsett att underlätta  för  dem  som vill starta nya
företag     och     som    inte    redan    bedriver
näringsverksamhet.

Utskottet instämmer i bedömningen att en möjlighet
till   uppskov   kan  förbättra   likviditeten   för
nystartade företag  eftersom de normalt bör hinna få
betalning för de första  fakturorna innan preliminär
skatt skall börja betalas.  Ett uppskov innebär dock
att ett högre månatligt belopp  måste  avsättas  för
skattebetalning under resten av året. Det kan därför
inte  antas att alla skattskyldiga anser att uppskov
är en fördel.  Som  regeringen  anför  bör  systemet
därför inte vara obligatoriskt. Det bör också finnas
en möjlighet för skattemyndigheten att vägra uppskov
om särskilda skäl talar emot det.
En längre tids uppskov (under sex månader till ett
år)  som  föreslagits  av vissa remissinstanser  och
motionärer skulle givetvis  ytterligare  kunna  för-
bättra  likviditeten  för  företagen  under  den tid
uppskovet  avser. Detta måste dock vägas mot att  en
längre tidsfrist innebär en ökad risk för att staten
inte får betalt för sina skattefordringar. Redan med
en tidsfrist om tre månader finns risk för att några
nyföretagare  underskattar sitt likviditetsbehov och
därför inte har  tillräckligt  med kontanter när den
uppskjutna skatten skall börja betalas. Incitamenten
för skatteundandragande skulle också  öka om uppskov
ges  under  en  längre  period  liksom  risken   för
konkurrenssnedvridningar mellan nystartade och redan
befintliga  företag.  Vid  en  sådan avvägning anser
utskottet   att   den   av   regeringen   föreslagna
uppskovstiden  är  bättre  avvägd  än  motionärernas
förslag.
Med det anförda tillstyrker  utskottet regeringens
förslag och avstyrker yrkandet om  avslag  i  motion
Sk4  liksom  yrkandet  i  motion  Sk3 om att uppskov
skall  kunna  beviljas under sex månader.  Utskottet
avstyrker även yrkandena i motionerna Sk1 och Sk4 om
ett    reformerat     skattebetalningssystem     för
näringsidkare  respektive ändrad momsredovisning för
mindre företag.  Inte heller är utskottet berett att
tillstyrka  yrkandena  i  motion  Sk2  om  utvidgade
avskrivningsmöjligheter för företag.
Motionsyrkanden  med  liknande innehåll som de som
framförs i motion Sk4 yrkandena  2 och 3 har nyligen
avstyrkts av skatteutskottet och finansutskottet vid
behandlingen  av  utgiftsramar  och  beräkningen  av
statens      inkomster      (bet.      2002/03:FiU1;
2002/03:SkU1y). Utskottet finner inte anledning  att
göra någon annan bedömning och avstyrker därför även
denna motion i nu berörda delar.

Nedsättning av socialavgifter i
stödområde A


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  godtar  regeringens förslag om att
det  regionalt utvidgade  särskilda  avdraget
vid  beräkning   av  arbetsgivaravgifter  och
egenavgifter skall  omfatta  verksamhet  inom
kol-   och  stålindustrin.  Riksdagen  avslår
motionsförslag  om att den regionala nedsätt-
ningen av socialavgifter  även  skall omfatta
företag i branscher som jordbruk,  vattenbruk
och  fiske  och  på  sikt samtliga företag  i
stödområdet.
Jämför reservation 8 (m).

Gällande bestämmelser, m.m.

Socialavgifter utgörs  av  arbetsgivaravgifter eller
egenavgifter.     Vid     beräkning      av     både
arbetsgivaravgifter  och  egenavgifter skall  avdrag
göras  med  5 % av avgiftsunderlaget.  De  särskilda
avdragen vid  beräkning av socialavgifterna infördes
den   1  januari  1997   (prop.   1996/97:21,   bet.
1996/97:FiU1).  Avdraget  från arbetsgivaravgifterna
är begränsat till högst 3 550  kr per kalendermånad.
Avdraget från egenavgifterna är begränsat till 9 000
kr per år.

Sverige hade fram till den 1 januari 2000 också en
regional   nedsättning   av   socialavgifterna   men
tvingades  vid denna tidpunkt upphöra  med  nedsätt-
ningen  i  avvaktan   på  EG-kommissionens  slutliga
ställningstagande i fråga om stödets förenlighet med
EG-rättens statsstödsregler.  I december 2000 beslöt
kommissionen   att   inte  godkänna   nedsättningen,
eftersom     den    inte    var     förenlig     med
statsstödsreglerna.
EG-rättens statsstödsregler  tillåter driftsstöd i
Sverige endast i form av bidrag  till  transport  av
varor. Sverige utnyttjar denna möjlighet genom stöd-
formen   Regionalt  transportbidrag.  I  övrigt  kan
driftsstöd   endast   lämnas  inom  ramen  för  s.k.
försumbart  stöd. Det innebär  att  offentligt  stöd
till ett enskilt  företag inte får uppgå till mer än
sammanlagt 100 000  euro  under  en treårsperiod. En
sådan period kan sedan följa av en ny treårsperiod.
I  december  2001  biföll  riksdagen   regeringens
förslag   om  att  införa  ett  regionalt  stöd  för
företagandet  i stödområde A (prop. 2001/02:45, bet.
2001/02:SkU12,  rskr.  122). Stödet lämnas genom ett
utvidgat   särskilt  avdrag   vid   beräkningen   av
arbetsgivaravgifter  och egenavgifter för arbete vid
ett fast driftställe i  stödområdet.  Det  utvidgade
särskilda  avdraget  - som görs utöver det generella
avdraget   på   5  %  -  uppgår   till   10   %   av
avgiftsunderlaget.      Vid      beräkningen      av
arbetsgivaravgifter   är   det  utvidgade  särskilda
avdraget maximerat till 7 100  kr  per månad och vid
beräkningen av egenavgifter till 18 000 kr per år.
Avgiftslättnaden är anpassad till  EG:s  regler om
s.k. försumbart stöd och omfattar inte företag  inom
sektorerna  kol  och  stål, jordbruk, vattenbruk och
fiske samt transport.
Vid riksdagsbehandlingen  avslogs  motionsyrkanden
om  att utvidga stödet till företag i branscher  som
jordbruk,   fiske  och  transportsektorn  med  moti-
veringen att  en sådan utvidgning skulle stå i strid
med EU:s regler.
Riksdagen har även vid behandlingen av proposition
2001/02:4 En politik  för  tillväxt  och livskraft i
hela landet avslagit liknande motionsyrkanden  (bet.
2001/02:NU4).
Även  i  betänkande  2001/02:SkU15  avstyrktes ett
motionsyrkande  om  att  utvidga  nedsättningen   av
socialavgifter  i  stödområdet  till  skogsbruk  och
jordbruk. Riksdagen följde utskottet.

Propositionen

Enligt   lagen   (2001:1170)  om  utvidgning  av  de
särskilda    avdragen    enlig    socialavgiftslagen
(2000:980)  får   ett  regionalt  utvidgat  särskilt
avdrag vid beräkningen  av  socialavgifter  inte ges
till  verksamhet  inom  kol-  och  stålindustri  som
omfattas  av Fördraget om upprättandet av Europeiska
kol- och stålgemenskapen  (4  §  3).  Detta  fördrag
upphörde  att gälla den 23 juli 2002, vilket innebär
att det inte  längre finns något EG-rättsligt hinder
för  att  låta  även   verksamhet   inom   kol-  och
stålindustrin  omfattas  av  det utvidgade särskilda
avdraget. Regeringen föreslår  därför  att punkten 3
skall upphävas.

Förslaget    bedöms    inte    leda   till   något
inkomstbortfall av betydelse för det allmänna.

Motion

I motion Sk2 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkas att
företag  inom  sektorerna jordbruk,  vattenbruk  och
fiske med driftställe  i  stödområde  A  också skall
omfattas   av   den   regionala   nedsättningen   av
socialavgifterna  (yrkande  4). Därutöver begärs att
regeringen  skall  återkomma  med  ett  förslag  som
innebär   att   den   särskilda  nedsättningen   för
socialavgifter   omfattar    samtliga    företag   i
stödområdet (yrkande 5).

Utskottets ställningstagande

Utskottet  konstaterar  att  det  inte längre  finns
något EG-rättsligt hinder för att låta den lättnad i
fråga om socialavgifter som införts  i  stödområde A
även omfatta företag inom sektorerna kol  och  stål.
Alltjämt  gäller  dock  att  företag som uteslutande
bedriver   verksamhet  inom  sektorerna   transport,
jordbruk, vattenbruk  och  fiske  inte kan få del av
det utvidgade särskilda avdraget eftersom det skulle
strida mot EG:s regler för statsstöd.

Utskottet har inte någon erinran  mot regeringens
förslag   utan   tillstyrker   att  undantaget   för
verksamhet inom kol- och stålindustrin tas bort.
Motionsyrkandena avstyrks.

Lagförslagen


Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot
regeringens   förslag  i  övrigt  utan   tillstyrker
propositionen även  i dessa delar. Detta innebär att
riksdagen tillstyrker samtliga lagförslag.


Reservationer



Utskottets   förslag   till    riksdagsbeslut    och
ställningstaganden     har     föranlett    följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som
behandlas i avsnittet.


1. Självkostnadspris som beskattningsunderlag
vid uttag och gemenskapsinterna förvärv
(punkt 1 och punkt 5 i motsvarande del) - m,
fp, kd

av  Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per
Landgren   (kd),   Anne-Marie  Pålsson  (m),  Ulf
Sjösten (m) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag  under  punkt 1 och
punkt 5 i motsvarande del borde ha följande lydelse:

1. Riksdagen bifaller motionerna 2002/03:Sk1 yrkande
1 och 2002/03:Sk3 yrkande 1 och avslår propositionen
i denna del.
5. Riksdagen antar regeringens förslag till  lag  om
ändring  i  mervärdesskattelagen  (1994:200) med den
ändringen  att  förslaget  om  att  byta   ut  ordet
"tillverkningskostnaden"  mot  "självkostnadspriset"
i 7 kap. 3 § utgår.

Ställningstagande

Självkostnad  och tillverkningskostnad  är  förvisso
inte synonyma begrepp. Oaktat detta ifrågasätter vi,
i likhet med vissa  remissinstanser,  nödvändigheten
av  att ändra mervärdesskattelagens bestämmelser  om
beskattningsunderlag  vid  uttag  av  vara  och  vid
gemenskapsinterna   förvärv.   Dessutom   saknas  en
tillfredsställande  analys  av  hur  förslaget  till
ändrade  regler  kommer  att  påverka företagen.  Vi
tillstyrker  därför motionsyrkandena  om  avslag  på
propositionen i denna del.


2. Föreläggande att lämna periodisk
sammanställning (punkt 2 och punkt 5 i
motsvarande del) - m, fp, kd, c

av Anna Grönlund  (fp), Lennart Hedquist (m), Per
Landgren  (kd),  Anne-Marie  Pålsson  (m),  Roger
Karlsson  (c), Ulf  Sjösten  (m)  och  Anne-Marie
Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag  under  punkt 2 och
punkt 5 i motsvarande del borde ha följande lydelse:

2. Riksdagen bifaller motionerna 2002/03:Sk1 yrkande
2,  2002/03:Sk2 yrkande 1 och 2002/03:Sk3 yrkande  2
och avslår propositionen i denna del.
5. Riksdagen  avslår  det  i propositionen framlagda
förslaget     till     lag     om     ändring      i
skattebetalningslagen  (1997:483)  såvitt  avser  10
kap. 36 a §.

Ställningstagande

Vi   anser   att   det   inte   behövs   ytterligare
sanktionsmöjligheter,         utöver        gällande
förseningsavgifter,    för    att   förmå    berörda
näringsidkare att lämna periodiska sammanställningar
med    uppgifter   om   omsättning,   förvärv    och
överföringar  av  varor som transporteras mellan EG-
länder. I likhet med vad som anförs i motion Sk2 bör
regeringen i stället  verka för att minska kraven på
uppgiftslämnande.  Detta  gäller  särskilt  små  och
medelstora   företag   som    kraftigt    tyngs   av
uppgiftsbördan. Om kraven på att lämna uppgifter  av
allehanda   slag  till  olika  myndigheter  kraftigt
minskar torde  det  därefter  vara  lättare  att  få
förståelse  och prioritet för de uppgifter som krävs
för att uppfylla  de  krav  som  ställs  i olika EG-
förordningar. Denna väg bör enligt vår mening prövas
innan man överväger att ge skattemyndigheterna ökade
befogenheter.

Vi vill också betona vikten av att hänsyn tas till
de  speciella  villkor  som gäller för småföretagare
vid utformningen av eventuella  nya  sanktioner. Med
det sagda avstyrker vi propositionen i denna del.

3. Uppskov med betalning av preliminär skatt
för nystartade företag (punkt 3) - m

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie  Pålsson  (m)
och Ulf Sjösten (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen  godtar  propositionen  i  denna  del  och
tillkännager  för  regeringen  som  sin mening vad i
reservationen        anförs       om       utvidgade
avskrivningsmöjligheter   för   nystartade  företag.
Därmed bifaller riksdagen delvis  motion 2002/03:Sk2
yrkandena 2 och 3 samt avslår motionerna 2002/03:Sk1
yrkande  3,  2002/03:Sk3  yrkande 3 och  2002/03:Sk4
yrkandena 1-4.

Ställningstagande

Problemet för svenskt företagande  är  den generellt
höga   skattebelastningen.   Preliminärskatten   det
första  kvartalet  är  inte  ett  problem  ens  från
likviditetssynpunkt.  Detta  har också  påpekats  av
flera remissinstanser. Nystartade företag har oftast
en låg preliminärskatt. Eftersom skatt skall betalas
på  hela resultatet byggs en större  skatteskuld  in
det första  året  om  kredit ges under de tre första
månaderna.

För   nystartade   företag    skulle   en   ändrad
periodisering  av  avskrivningar  vara  till  större
hjälp än regeringens förslag. Vi föreslår därför att
gränsen  för  direktavdrag  för  korttidsinventarier
ökas från dagens 2 000 kr till 50 000  kr.  Vi anser
också  att regeringen bör återkomma med förslag  som
innebär  en  väsentlig  ökning av vad som är möjligt
att skriva av. Direktavskrivningar  av investeringar
på  upp  till  1  miljon kronor kan därvid  vara  en
lämplig början.
Vad vi nu anfört  bör  riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

4. Uppskov med betalning av preliminär skatt
för nystartade företag (punkt 3) - fp

av  Anna  Grönlund  (fp) och  Anne-Marie  Ekström
(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen  godtar  propositionen  i  denna  del  och
tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad i
reservationen     anförs     om    ett    reformerat
skattebetalningssystem.  Därmed  bifaller  riksdagen
motion 2002/03:Sk1 yrkande  3 samt avslår motionerna
2002/03:Sk2 yrkandena 2 och 3, 2002/03:Sk3 yrkande 3
och 2002/03:Sk4 yrkandena 1-4.

Ställningstagande

Vi  anser  att regeringens förslag  om  uppskov  med
betalning av  preliminärskatt  är  ett  alldeles för
litet  steg för att komma till rätta med de  problem
som   både   nyföretagare   och   redan   etablerade
företagare  har när det gäller inbetalning av skatt.
Vad som behövs  är  i  stället  en  rejäl översyn av
skattereglerna.

Dagens regler innebär att företagaren måste betala
skatt utan att ha haft motsvarande inkomster.  Detta
kan  leda  till  likviditetsproblem och i vissa fall
kanske   till   konkurs.   Alternativet   blir   att
näringsidkaren  medvetet  underskattar  inkomsten  i
preliminärskattedeklarationen, vilket leder till att
den  slutliga  skatten   blir  betydligt  större  än
inbetald skatt. För att råda  bot  på detta föreslår
vi  ett system där inbetalning av skatt  sker  efter
det att näringsidkaren fått inkomsten, dvs. på samma
sätt som inbetalning av moms sker.
Det  anförda  bör  riksdagen  som  sin  mening  ge
regeringen till känna.

5. Uppskov med betalning av preliminär skatt
för nystartade företag (punkt 3) - kd

av Per Landgren (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen  godtar  propositionen  i  denna  del  och
tillkännager  för  regeringen  som  sin mening vad i
reservationen anförs om bl.a. förlängd  uppskovstid.
Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Sk3 yrkande
3  samt  avslår  motionerna  2002/03:Sk1 yrkande  3,
2002/03:Sk2  yrkandena  2  och 3  och  2002/03:  Sk4
yrkandena 1-4.

Ställningstagande

Enligt min mening torde regeringens  förslag  om att
låta  fysiska och juridiska personer som startar  ny
verksamhet  få  uppskov  i tre månader med att börja
betala preliminärskatt inte ha någon större inverkan
på  nyföretagandet.  Den föreslagna  tidsgränsen  är
alltför kort för att nystartade  företag skall komma
över initiala likviditetsproblem och  vinna en reell
skatteförmåga.  För  att  någon effekt skall  uppnås
förordar jag att uppskov, på  begäran,  skall  kunna
ges  under  minst  sex  månader.  Härutöver vill jag
tillägga  att det självfallet behövs  fler  och  mer
genomgripande    åtgärder    för    att    förbättra
möjligheterna  att  starta och driva små och växande
företag i Sverige. De  förslag som Kristdemokraterna
lagt    fram    med   anledning    av    regeringens
budgetproposition  innehåller  förslag  till  en rad
förbättringar på detta område.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening  ge
regeringen till känna.

6. Uppskov med betalning av preliminär skatt
för nystartade företag (punkt 3 och punkt 5
i motsvarande del) - v

av Marie Engström (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att utskottets förslag under punkt 3 och
punkt 5 i motsvarande del borde ha följande lydelse:

3. Riksdagen  bifaller  motion 2002/03:Sk4 yrkande 1
och avslår propositionen  i denna del och motionerna
2002/03:Sk1 yrkande 3, 2002/03:Sk2  yrkandena  2 och
3,  2002/03:Sk3  yrkande 3 och 2002/03:Sk4 yrkandena
2-4.
5. Riksdagen avslår  det  i  propositionen framlagda
förslaget     till     lag     om     ändring      i
skattebetalningslagen  (1997:483)  såvitt  avser  11
kap. 5 §.

Ställningstagande

Enligt  min  mening  kommer  regeringens  förslag om
uppskov  med att börja betala F-skatt eller  A-skatt
knappast att  förbättra  likviditeten för nystartade
företag.  Tvärtom kan uppskovet  medföra  att  många
nyföretagare  hamnar  i  svårigheter  genom  att  de
underskattar  sitt  likviditetsbehov och därför inte
har tillräckligt med  kontanter  när  uppskovet  väl
upphör  och  skatten skall börja betalas. Risken för
att  oseriösa  företagare  kan  komma  att  utnyttja
systemet för skatteundandragande  skall  heller inte
underskattas. Mot bakgrund av det anförda anser jag,
i  likhet  med  motionärerna  bakom motion Sk4,  att
förslaget skall avslås av riksdagen.


7. Uppskov med betalning av preliminär skatt
för nystartade företag (punkt 3 och punkt 5
i motsvarande del) - c

av Roger Karlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag  under  punkt 3 och
punkt 5 i motsvarande del borde ha följande lydelse:

3.  Riksdagen avslår propositionen i denna  del  och
tillkännager  för  regeringen  som  sin mening vad i
reservationen   anförs   om   skattefritt  sparande,
personligt    riskkapitalavdrag    och     förenklad
momsredovisning  för  små  företag.  Därmed bifaller
riksdagen  motion  2002/03:Sk4 yrkandena  1  och  4,
bifaller delvis motion 2002/03:Sk4 yrkandena 2 och 3
samt  avslår  motionerna   2002/03:Sk1   yrkande  3,
2002/03:Sk2   yrkandena  2  och  3  och  2002/03:Sk3
yrkande 3.
5. Riksdagen avslår  det  i  propositionen framlagda
förslaget     till     lag     om     ändring      i
skattebetalningslagen  (1997:483)  såvitt  avser  11
kap. 5 §.

Ställningstagande

Regeringens  förslag om uppskov med att börja betala
F-skatt eller  A-skatt  kommer endast marginellt att
påverka   nystartade  företags   likviditetsvillkor.
Eftersom  förslaget   inte   innebär   någon   lägre
beskattning  kan  det  också  medföra  att företagen
underskattar  sitt likviditetsbehov och därför  inte
har tillräckligt  med  kontanter  när den uppskjutna
preliminärskatten skall betalas. Därtill  kommer  de
föreslagna   förutsättningarna   för  att  kunna  få
uppskov  att  ge  upphov till gränsdragningsproblem,
och risken för godtycke är uppenbar.

Mot  bakgrund  av  det   anförda   anser  jag  att
förslaget bör avslås av riksdagen.
För  att  underlätta  nyföretagandet och  ge  fler
möjligheter att starta eget  bör i stället lättnader
göras i fråga om beskattningen  av  riskkapital  för
små  företag.  Ett  led  i  detta  är  att införa en
avdragsrätt  för  starta-eget-sparande på  upp  till
40 000 kr per år, totalt  högst  120 000  kr.  Dessa
pengar  skall  sedan  kunna  användas som insats vid
starten   av   det  egna  företaget.   Vidare   vill
Centerpartiet      införa       ett       personligt
riskkapitalavdrag för dem som finansierar starten av
företag  med egna eller lånade medel, utan hjälp  av
starta-eget-sparande,  med  högst 40 000 kr per år i
tre  år. Dessa enkla och generella  åtgärder  kommer
att  skapa   avsevärt   bättre  förutsättningar  för
nystartade   företag  än  regeringens   förslag   om
tillfälligt uppskov med skatteinbetalningen.
Vi anser också  att  det  bör införas en möjlighet
för  mindre  företag  att  redovisa   mervärdesskatt
kvartalsvis.  Nystartade  företag bör ges  möjlighet
att gå över från särskild momsskattedeklaration till
redovisning  i  självdeklaration.  Därigenom  skulle
dessa företags administrativa börda minska samtidigt
som  de  skulle slippa  förskottera  inbetalningarna
till staten.
Jag föreslår  att  riksdagen  som  sin  mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts.

8. Nedsättning av socialavgifter i stödområde A
(punkt 4) - m

av  Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson  (m)
och Ulf Sjösten (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser  att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen  godtar  propositionen  i  denna  del  och
tillkännager  för  regeringen  som  sin mening vad i
reservationen anförs om att nedsättningen av social-
avgifterna  skall  omfatta  även  övriga  företag  i
stödområdet. Därmed bifaller riksdagen delvis motion
2002/03:Sk2 yrkandena 4 och 5.

Ställningstagande

Nedsättningen  av arbetsgivaravgifterna  med  15 %
inom stödområde A  är en form av regionalpolitik som
enligt vår mening är  att  föredra  framför bidrags-
politik.  Vi anser emellertid att fler  branscher  i
stödområdet  bör få sänkta avgifter, såsom jordbruk,
vattenbruk och fiske. På sikt bör samtliga företag i
området  omfattas   av   den   regionalt   utvidgade
nedsättningen.   Regeringen   bör   återkomma   till
riksdagen  med  förslag  i enlighet med det anförda.
Förslaget bör vara utformat  på  ett sådant sätt att
det inte påverkar inkomstberäkningen för år 2003.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag


Propositionen

Regeringen    (Finansdepartementet)    föreslår    i
proposition  2002/03:5  att  riksdagen  antar  de  i
propositionen framlagda förslagen till

1.   lag   om   ändring   i   mervärdesskattelagen
(1994:200),
2.   lag   om   ändring   i  skattebetalningslagen
(1997:483),
3.    lag    om   ändring   i   inkomstskattelagen
(1999:1229),
4.  lag  om  ändring   i   lagen   (2001:1170)  om
utvidgning   av   de   särskilda   avdragen   enligt
socialavgiftslagen (2000:980),
5. lag om ändring i lagen (2002:425) om ändring  i
lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor.
Följdmotioner


2002/03:Sk1 av Anna Grönlund m.fl. (fp):

1.  Riksdagen  beslutar  att  avslå förslaget om att
beskattningsunderlaget  vid  uttag  av  varor  och
vissa gemenskapsinterna förvärv  skall  utgöras av
självkostnaden         i        stället        för
tillverkningskostnaden.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  sanktioner i
samband   med   skyldighet   att  lämna  periodisk
sammanställning.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som  i  motionen  anförs om uppskov med
betalning av preliminär skatt.

2002/03:Sk2 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

1.    Riksdagen    avslår    förslaget    att     ge
Riksskatteverket  rätt  att förelägga den som inte
fullgör   sin  skyldighet  att   lämna   periodisk
sammanställning  att lämna eller komplettera den i
enlighet med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen beslutar  höja  gränsen  för avdrag för
s.k. korttidsinventarier till 50 000 kr i enlighet
med vad som anförs i motionen.

3.  Riksdagen  begär  att regeringen återkommer  med
förslag till väsentligt  utökade  möjligheter till
direktavskrivning i enlighet med vad  som anförs i
motionen.

4.  Riksdagen  beslutar  att  upphäva  4  §  1 lagen
(2001:1170) om utvidgning av de särskilda avdragen
enligt  socialavgiftslagen  (2000:980)  i enlighet
med vad som anförs i motionen.

5.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om  utvidgning av de
särskilda   avdragen   enligt   socialavgiftslagen
(2000:980).

2002/03:Sk3 av Per Landgren m.fl. (kd):

1.   Riksdagen   avslår   regeringens   förslag   om
självkostnadspris  som  beskattningsunderlag   med
hänvisning till att det saknas en konsekvensanalys
för företagen.

2.  Riksdagen  avslår  regeringens  förslag  att  ge
Riksskatteverket  rätt  att  förelägga  den som är
skyldig att lämna en periodisk sammanställning att
lämna  eller  komplettera  denna  samt  att  detta
föreläggande kan kombineras med vite.

3.  Riksdagen  begär  att regeringen återkommer till
riksdagen  med  förslag  om  att  ge  fysiska  och
juridiska personer  minst sex månaders uppskov med
att börja betala F-skatt eller särskild A-skatt.

2002/03:Sk4 av Roger Karlsson och Claes Västerteg
(c):

1. Riksdagen beslutar att  avslå  förslaget  om  att
fysiska  och  juridiska personer som startar en ny
näringsverksamhet  på  begäran skall ges uppskov i
tre  månader med att börja  betala  F-skatt  eller
särskild A-skatt.

2. Riksdagen  beslutar  att  införa ett starta-eget-
sparande i enlighet med vad i motionen anförs.

3.  Riksdagen  beslutar  att införa  ett  personligt
riskkapitalavdrag i enlighet  med  vad  i motionen
anförs.

4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om  att  ge  mindre
företag möjlighet till enklare och kvartalsvis redo-
visning av mervärdesskatt.


Bilaga 2

Regeringens lagförslag