Skatteutskottets betänkande
2002/03:SKU2
Vissa mervärdesskattefrågor, m.m.
Sammanfattning
Merparten av förslagen i propositionen syftar till
att ytterligare anpassa mervärdesskattelagen till
EG:s mervärdeskattesystem. Ändringar föreslås bl.a.
i bestämmelserna om beskattningsunderlag.
Enligt förslaget om ändring i
skattebetalningslagen skall Riksskatteverket ges
rätt att förelägga den som är skyldig att lämna en
periodisk sammanställning med uppgifter om
omsättning, förvärv och överföring av varor som
transporteras mellan EG-länder, att lämna eller
komplettera en sådan sammanställning. En annan
ändring som rör skattebetalningslagen innebär att
nystartade företag på begäran skall ges uppskov i
tre månader med betalningen av preliminär skatt.
Propositionen innehåller också ett förslag som rör
nedsättningar av socialavgifter i stödområde A.
Förslaget innebär att även verksamhet inom kol- och
stålindustrin kan omfattas av det regionalt
utvidgade särskilda avdraget vid beräkning av
arbetsgivaravgifter och egenavgifter.
Därutöver innehåller propositionen ett antal
förslag till ändringar i inkomstskattelagen.
Förslagen innebär bl.a. att beloppsgränsen för
skattefria minnesgåvor höjs, att utrymmet för vissa
skattefria arbetsmarknadsersättningar utökas samt
att statliga riskgarantier som utgår till bl.a.
totalförsvarspliktiga skall vara skattefria.
Utskottet tillstyrker de förslag som lagts fram i
propositionen och avstyrker de motioner som väckts i
ärendet.
I betänkandet finns åtta reservationer (m, fp, kd,
v och c).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut.
1. Självkostnadspris som
beskattningsunderlag vid uttag och
gemenskapsinterna förvärv
Riksdagen godtar proposition 2002/03:5 i denna
del och avslår motionerna 2002/03:Sk1 yrkande 1
och 2002/03:Sk3 yrkande 1.
Reservation 1 (m, fp, kd) - delvis
2. Föreläggande att lämna periodisk
sammanställning
Riksdagen godtar proposition 2002/03:5 i denna
del och avslår motionerna 2002/03:Sk1 yrkande 2,
2002/03:Sk2 yrkande 1 och 2002/03:Sk3 yrkande 2.
Reservation 2 (m, fp, kd, c) - delvis
3. Uppskov med betalning av preliminär
skatt för nystartade företag
Riksdagen godtar proposition 2002/03:5 i denna
del och avslår motionerna 2002/03:Sk1 yrkande 3,
2002/03:Sk2 yrkandena 2 och 3, 2002/03:Sk3
yrkande 3 samt 2002/03:Sk4 yrkandena 1-4.
Reservation 3 (m)
Reservation 4 (fp)
Reservation 5 (kd)
Reservation 6 (v) - delvis
Reservation 7 (c) - delvis
4. Nedsättning av socialavgifter i
stödområde A
Riksdagen godtar proposition 2002/03:5 i denna
del och avslår motion 2002/03:Sk2 yrkandena 4 och
5.
Reservation 8 (m)
5. Lagförslagen
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i mervärdesskattelagen
(1994:200),
2. lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483),
3. lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229),
4. lag om ändring i lagen (2001:1170) om
utvidgning av de särskilda avdragen enligt
socialavgiftslagen (2000:980),
5. lag om ändring i lagen (2002:425) om ändring i
lagen (1998:189) om förhandsbesked i
skattefrågor.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:5 i
denna del.
Reservation 1 (m, fp, kd) - delvis
Reservation 2 (m, fp, kd, c) - delvis
Reservation 6 (v) - delvis
Reservation 7 (c) - delvis
Stockholm den 26 november 2002
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne
Kjörnsberg (s), Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist
(m), Per Erik Granström (s), Ulla Wester (s), Per
Landgren (kd), Marie Engström (v), Per-Olof Svensson
(s), Anne-Marie Pålsson (m), Lennart Axelsson (s),
Roger Karlsson (c), Inger Nordlander (s), Ulf
Sjösten (m), Catharina Bråkenhielm (s), Barbro
Feltzing (mp), Anne-Marie Ekström (fp) och Britta
Rådström (s).
2002/03
SkU2
(prop. 2002/03:5)
Redogörelse för ärendet
I ärendet behandlar utskottet regeringens
proposition 2002/03:5 Vissa mervärdesskattefrågor,
m.m. och fyra motioner som väckts med anledning av
propositionen. En förteckning över de behandlade
förslagen finns i bilaga 1. De lagändringar som
regeringen föreslår redovisas i bilaga 2.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ändringar i
mervärdesskattelagen (1994:200) och
skattebetalningslagen (1997:483), vilka i huvudsak
syftar till att ytterligare anpassa regelverket till
EG:s mervärdesskattesystem.
Ändringar i mervärdesskattelagen (1994:200) - ML
Bestämmelsen om undantag för skatteplikt för
försäkringstjänster föreslås ändrad på så sätt att
försäkrings- och återförsäkringstransaktioner
undantas oavsett vem som är försäkringsgivare.
Bestämmelsen om undantag från skatteplikt vid
framställning av periodiska publikationer
(medlemsblad, personaltidningar och
organisationstidskrifter) och tjänster i samband
därmed ändras till att även omfatta tjänster
tillhandahållna av någon annan än den tekniske
framställaren.
Förmedling av vissa tjänster, bl.a. kulturella
aktiviteter och transportanknutna tjänster, skall
som huvudregel anses omsatta i det land där den
bakomliggande tjänsten utförs.
Vidare föreslås en ändring av innebörd att
omsättningsland för försäkringstjänster, däribland
återförsäkringstjänster, skall vara det land där
kunden är etablerad.
Arbete på lös egendom som förvärvas i Sverige
eller förs in hit för att sådant arbete skall
utföras, skall under vissa förutsättningar inte
beskattas i Sverige. Detta gäller om egendomen efter
det att arbetet utförts transporteras ut till ett
land utanför EG av den som tillhandahåller tjänsten
eller av kunden, om denne inte är etablerad inom
landet, eller för någonderas räkning. Reparation
eller leverans av varor i Sverige åt en utländsk
företagare inom ramen för ett garantiåtagande som
den utländske företagaren gjort skall beskattas i
Sverige. Den moms som den utländske företagaren
erlägger till den som reparerat eller levererat
varorna skall, om förutsättningarna för detta
föreligger, återbetalas efter ansökan hos RSV.
Flera ändringar föreslås som rör bestämmelserna om
beskattningsunderlag.
En ändring är att vid uttag av varor och vid vissa
gemenskapsinterna förvärv skall
beskattningsunderlaget, i de fall då inköpsvärde
saknas, utgöras av självkostnadspriset i stället för
som i dag av tillverkningskostnaden.
En annan ändring är att bidrag som betalas ut av
en tredje person och som anses direkt kopplade till
priset för en viss transaktion skall ingå i beskatt-
ningsunderlaget.
Ändringar föreslås också i reglerna om
beskattningsunderlag med avseende på vissa rabatter
samt vid vissa återimportfall. Rabatter som ges till
kunden vid tidpunkten för tillhandahållandet skall
inte ingå i beskattningsunderlaget. Kravet på att
det är den som är skattskyldig för återimporten som
måste ha förvärvat eller fört in varan vid ett
tidigare tillfälle för att beskattningsunderlaget
skall kunna minskas vid återimport efter bearbetning
i tredje land tas bort.
Definitionen av begagnade varor för
vinstmarginalbeskattning ändras såvitt gäller
ädelmetaller. Ändringen innebär att varor som består
av guld, silver eller platina inte omfattas av
definitionen i de fall materialet är obearbetat
eller i huvudsak obearbetat.
En ändring föreslås även när det gäller rätten
till återbetalning av ingående skatt som avser
förvärv eller import av varor och tjänster som
hänför sig till omsättning i ett annat EG-land.
Jämfört med i dag skall som en ytterligare
förutsättning för rätt till återbetalning gälla att
omsättningen är skattepliktig i det land där
omsättningen sker.
Ändringar i skattebetalningslagen (1997:483) - SBL
Enligt förslaget om ändringar i SBL skall Riksskatteverket ges
rätt att förelägga den som är skyldig att lämna en
periodisk sammanställning att lämna eller
komplettera en sådan sammanställning. Föreläggandet
skall kunna ske med vite.
Nystartade företag skall på begäran ges uppskov i
tre månader med betalningen av preliminär skatt. Som
förutsättning gäller att den skattskyldige inte tar
över en näringsverksamhet som redan bedrivs, redan
bedriver näringsverksamhet själv, eller att
särskilda skäl inte talar emot det.
Ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229)
Beloppsgränsen för skattefria minnesgåvor höjs till 10 000 kr.
Statliga riskgarantier som utgår till
totalförsvarspliktiga och anställda inom polisens
utlandsstyrka skall vara skattefria.
Bestämmelsen om skattefrihet för reseersättningar
m.m. till deltagare i vissa arbetsmarknadspolitiska
program förtydligas och ändras bl.a. på sätt att
utrymmet för skattefrihet utvidgas till att även
omfatta deltagare utan funktionshinder.
Övriga lagförslag
Förslaget till ändring i lagen (2001:1170) om utvidgning av de
särskilda avdragen enlig socialavgiftslagen
(2000:980) innebär att verksamhet inom kol- och
stålindustrin inte längre skall vara undantagna från
lagens tillämpningsområde. Ändringen föreslås med
anledning av att Fördraget om upprättandet av
Europeiska kol- och stålgemenskapen upphörde att
gälla den 23 juli 2002.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari
2003.
I en tidigare ändring i lagen (1998:189) om
förhandsbesked i skattefrågor fick
skattebetalningslagen ett oriktigt SFS-nummer,
vilket nu rättas till.
Utskottets överväganden
Självkostnadspris som
beskattningsunderlag vid uttag och
gemenskapsinterna förvärv
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godtar regeringens förslag om att
beskattningsunderlaget vid uttag av vara och
vid gemenskapsinterna förvärv skall utgöras
av självkostnadspriset, i stället för
tillverkningskostnaden, i de fall då
inköpsvärde saknas. Riksdagen avslår
samtidigt motionsyrkanden i vilka det yrkas
avslag på propositionen i denna del.
Jämför reservation 1 (m, fp, kd).
Gällande bestämmelser
Enligt 7 kap. 3 § 2 a ML skall
beskattningsunderlaget vid uttag av varor utgöras av
inköpsvärdet för varorna eller liknande varor eller,
om sådant värde saknas, av tillverkningskostnaden
vid tidpunkten för uttaget. Begreppet till-
verkningskostnaden infördes genom SFS 1994:1798. Det
ersatte marknadsvärdet som grund för beräkningen av
beskattningsunderlaget vid uttag. Med marknadsvärde
avsågs det pris som den skattskyldige skulle ha
kunnat betinga sig vid en försäljning under
jämförliga omständigheter. Skälet till att ändringen
från marknadsvärde till tillverkningskostnad gjordes
var att utebliven handelsvinst inte skulle bli
föremål för uttagsbeskattning. Att inkludera
utebliven handelsvinst i beskattningsunderlaget stod
heller inte i överensstämmelse med motsvarande EG-
rättslig reglering.
Enligt rådets sjätte direktiv 77/388/EEG om
harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning
rörande omsättningsskatter - Gemensamt system för
mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (sjätte
momsdirektivet) - skall självkostnadspriset utgöra
beskattningsunderlag vid beskattning av uttag av
vara när inköpsvärde saknas.
Bestämmelserna om beskattningsunderlag för uttag
av vara regleras i artikel 11 A. 1.b. Enligt
lydelsen i den svenska versionen av direktivet
utgörs underlaget i detta fall av varornas eller
liknande varors inköpspris, eller, i avsaknad av
något inköpspris, självkostnadspriset, bestämda vid
tidpunkten för tillhandahållandet. Termen
självkostnadspris motsvaras i den engelska versionen
av sjätte direktivet av termen cost price. (I FAR:s
engelska ordbok översätts uttrycket cost price till
självkostnad). I den tyska versionen används termen
der Selbstkostenpreis och i den franska termen le
prix de revient.
Vid gemenskapsinterna förvärv skall
beskattningsunderlaget enligt 7 kap. 2 a § 2 ML
utgöras av tillverkningskostnaden för varan i de
fall inköpsvärde saknas. I sjätte momsdirektivet
anges självkostnadspris som beskattningsunderlag.
Propositionen
Regeringen föreslår att bestämmelserna i
mervärdesskattelagen som rör beskattningsunderlaget
vid uttag av varor och vid vissa gemenskapsinterna
förvärv ändras så att beskattningsunderlaget, i de
fall då inköpsvärde saknas, utgörs av
självkostnadspriset i stället för som i dag av
tillverkningskostnaden.
Som skäl för förslaget anförs att sjätte
momsdirektivet anger självkostnadspris som
beräkningsgrund och att termen tillverkningskostnad
som används i mervärdesskattelagen kan tolkas för
snävt.
Med självkostnad avses summan av ett företags alla
beräknade kostnader för en produkt. Självkostnaden
består av tillverkningskostnaden plus försäljnings-
och administrationsomkostnader. Begreppen
självkostnad och tillverkningskostnad är således
inte synonyma.
Motioner
I motion Sk1 yrkande 1 av Anna Grönlund m.fl. (fp)
yrkas att förslaget skall avslås. Motionärerna anser
att det är rimligt att direkta försäljningskostnader
såsom transportkostnader ingår i
beskattningsunderlaget. Däremot skall i
beskattningsunderlaget inte ingå indirekta
försäljnings- och administrationskostnader som är
schablonberäknade.
Även i motion Sk3 yrkande 1 av Per Landgren m.fl.
(kd) föreslås att förslaget skall avslås.
Motionärerna efterlyser en tillfredsställande
konsekvensanalys av hur förslaget till ändrade
regler kommer att påverka företagen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att
mervärdesskattelagens bestämmelser om
beskattningsunderlag vid uttag av varor och vid
vissa gemenskapsinterna förvärv bör överensstämma
med vad som föreskrivs i sjätte momsdirektivet.
Utskottet tillstyrker således propositionen i denna
del och avstyrker motionerna.
Med anledning av vad som anförs i motion Sk3 vill
utskottet framhålla att det av propositionen framgår
att en analys har gjorts av vilka konsekvenser
förslagen avseende bl.a. mervärdesskatt kan få för
små och medelstora företag. Ärendet har också varit
föremål för sedvanlig remissbehandling samt
lagrådsgranskats.
Föreläggande att lämna periodisk
sammanställning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godtar regeringens förslag om att
ge Riksskatteverket rätt att förelägga den
som är skyldig att lämna en periodisk sam-
manställning med uppgifter om omsättning,
förvärv och överföring av varor som
transporteras mellan EG-länder, att lämna
eller komplettera en sådan sammanställning.
Riksdagen avslår motionsyrkandena om bl.a.
avslag på förslaget.
Jämför reservation 2 (m, fp, kd, c).
Gällande bestämmelser
I 10 kap. 33-36 §§ SBL finns bestämmelser om
skyldighet att i en periodisk sammanställning lämna
uppgifter om omsättning, förvärv och överföringar av
varor som transporteras mellan EG-länder.
Förseningsavgift får tas ut med 1 000 kr om den som
är skyldig att lämna en sammanställning inte gjort
det inom föreskriven tid (15 kap. 6 § SBL).
Propositionen
I propositionen föreslås att Riksskatteverket skall
få rätt att förelägga den som inte fullgör sin
skyldighet att lämna en periodisk sammanställning
eller som lämnar en ofullständig sådan, att lämna
eller komplettera den. Föreläggandet skall kunna
förenas med vite.
Motioner
I motion Sk1 yrkande 2 av Anna Grönlund m.fl. (fp)
anförs att det inte behövs ytterligare sanktioner
utöver gällande förseningsavgifter när det gäller
att få företagen att lämna periodiska
sammanställningar. Vid sanktioner i samband med
uppgiftsinlämning skall hänsyn tas både till de
speciella villkor som gäller för småföretagare och
det aktuella företagets storlek, givetvis under
förutsättning att det inte är uppenbart att det
handlar om skatteundandragande. Motionärerna begär
ett tillkännagivande härom till regeringen.
I två motioner yrkas avslag på förslaget.
Lennart Hedquist m.fl. (m) anför i motion Sk2
yrkande 1 att regeringen i stället för att skärpa
sanktionsmöjligheterna för de företag som inte
lämnar statistiska uppgifter inom föreskriven tid
bör verka för att minska kraven på uppgiftslämnande.
Detta gäller särskilt små och medelstora företag som
kraftig tyngs av uppgiftsbördan. Genom en sådan
åtgärd torde det därefter vara lättare att få
förståelse och prioritet för de uppgifter som krävs
för att uppfylla de krav som EG:s förordningar
ställer, anser motionärerna. I motion Sk3 yrkande 2
av Per Landgren m.fl. (kd) anförs att de
förseningsavgifter som kan åläggas dem som inte
inkommer med periodiska sammanställningar i tid är
en tillräcklig sanktion. Förseningsavgifter är
förutsägbara och utgör inte heller ett orättvist och
förödande hot mot den enskilde näringsidkaren som
fallet kan vara med vitesförelägganden.
Utskottets ställningstagande
Inledningsvis vill utskottet erinra om att det
administrativa samarbetet mellan EU:s medlemsländer
inom momsområdet bl.a. syftar till att förhindra
skatteundandraganden och bedrägerier. För att
uppfylla de skyldigheter som Sverige har enligt
rådets förordning (EEG) nr 218/92 om administrativt
samarbete inom området för indirekt beskattning
krävs att skattemyndigheterna ges möjlighet att på
ett effektivt sätt hämta in uppgifter från de
företagare som företar transaktioner mellan olika
medlemsstater inom EU. Det är Riksskatteverket som
har ansvaret för att uppgifterna hämtas in, tas om
hand och vidarebefordras till andra medlemsstater.
Om den som är skyldig att lämna en periodisk
sammanställning över omsättningar och överföringar
av varor till andra medlemsstater inte gör det inom
föreskriven tid skall förseningsavgift tas ut. Av
propositionen framgår att Riksskatteverket anser att
möjligheten att påföra förseningsavgift inte alltid
är tillräcklig för att verket skall kunna uppfylla
förpliktelserna enligt rådets förordning.
Utskottet anser det angeläget att Riksskatteverket
har tillräckliga befogenheter för att hämta in de
uppgifter som behövs för att Sverige skall kunna
leva upp till de krav som ställs enligt nämnda
förordning. Utskottet har inget att invända mot
förslaget att ge verket möjlighet att förelägga den
som inte fullgör sin skyldighet att lämna en
periodisk sammanställning att lämna en sådan eller
inkomma med kompletteringar. Skattebetalningslagen
bör därför kompletteras med en bestämmelse härom.
Utskottet finner det vidare motiverat att
föreläggandet skall kunna förenas med vite om det
finns anledning att anta att det annars inte följs.
En sådan bestämmelse finns redan i
skattebetalningslagen och kommer utan särskild
ändring att gälla även för det föreläggande som nu
föreslås. Vidare skall enligt gällande lagstiftning
hänsyn tas till förhållandena i det enskilda fallet
vid prövning av vitesfrågor. Ett vite kan också
jämkas om det finns särskilda skäl till det.
Av det sagda följer att utskottet tillstyrker
propositionen i denna del och avstyrker motionerna.
Uppskov med betalning av preliminär
skatt för nystartade företag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godtar regeringens förslag om att
nystartade företag på begäran skall ges
uppskov i tre månader med att börja betala F-
skatt eller A-skatt. Motionsyrkanden om
uppskovstidens längd, ändrat
skattebetalningssystem, momsredovisning,
utvidgade avskrivningsmöjligheter samt
skattefritt sparande och personligt riskkapi-
talavdrag avslås.
Jämför reservationerna 3 (m), 4 (fp), 5 (kd),
6 (v) och 7 (c).
Gällande bestämmelser
I dag görs ingen skillnad mellan nystartad
näringsverksamhet och redan pågående verksamhet när
det gäller betalning av preliminär skatt. Den
preliminära skatten inkluderar både beräknad direkt
skatt och, för de företag som har helårsredovisning
av moms, även den beräknade momsen.
F-skatt och särskild A-skatt skall debiteras i en
post och betalas med lika stora belopp varje månad.
I vissa fall kan skattemyndigheten bevilja anstånd
med betalning av skatt inklusive debiterad
preliminär skatt. För att anstånd skall kunna ges en
nyföretagare krävs att synnerliga skäl föreligger.
Redovisning av moms sker på två olika sätt;
antingen i självdeklarationen eller i
skattedeklarationen. Beräknas beskattningsunderlaget
(dvs. varornas eller tjänsternas pris exklusive
moms, gemenskapsinterna förvärv och import) bli
högst 1 miljon kronor per år skall momsen redovisas
i den särskilda självdeklarationen för inkomstskatt.
Detta innebär att momsen redovisas för helt
beskattningsår. Handelsbolag samt annan som inte är
skyldig att lämna inkomstdeklaration skall dock
alltid redovisa momsen i skattedeklarationer. Är
underlaget över 1 miljon kronor per år skall momsen
redovisas tillsammans med arbetsgivaravgifter och
avdragen skatt i en skattedeklaration.
Skattedeklaration skall lämnas till
skattemyndigheten en gång per månad.
Propositionen
Fysiska och juridiska personer som startar en ny
näringsverksamhet skall på begäran ges uppskov i tre
månader med att börja betala F-skatt eller särskild
A-skatt. Som förutsättning gäller att den
skattskyldige inte tar över en näringsverksamhet som
redan bedrivs, redan bedriver näringsverksamhet
själv, eller att särskilda skäl inte talar emot det.
Motioner
I motion Sk1 yrkande 3 av Anna Grönlund m.fl. (fp)
begärs ett tillkännagivande om en reformering av
nuvarande skattebetalningssystem. Enligt motio-
närerna är regeringens förslag inte tillräckligt för
att komma till rätta med de problem som både
nyföretagare och redan etablerade företagare har när
det gäller inbetalning av skatt. Motionärerna
föreslår ett system där inbetalning av skatt sker
efter det att näringsidkaren fått inkomsten, dvs. på
samma sätt som inbetalning av moms sker.
I motion Sk2 av Lennart Hedquist m.fl. (m) anförs
att regeringens förslag till förbättringar för
företagen närmast är imaginär. Det är inte
preliminärskatten det första kvartalet som är ett
problem utan den generellt höga skattebelastningen.
För nystartade företag skulle en ändrad
periodisering av avskrivningar vara till större
hjälp än regeringens förslag. Riksdagen bör därför
besluta om att höja gränsen för direktavdrag för
s.k. korttidsinventarier till 50 000 kr (yrkande 2).
Vidare föreslås att regeringen skall återkomma med
förslag som innebär en väsentlig ökning av vad som
är möjligt att skriva av. Direktavskrivningar av
investeringar på upp till 1 miljon kronor kan vara
en lämplig början, anser motionärerna (yrkande 3).
I motion Sk3 yrkande 3 av Per Landgren m.fl. (kd)
föreslås att uppskov med att börja betala preliminär
skatt skall kunna ges under minst sex månader.
Roger Karlsson och Claes Västerteg (c) yrkar i
motion Sk4 att förslaget om uppskov skall avslås
(yrkande 1). Motionärerna anser att förslaget endast
marginellt kommer att påverka nystartade företags
likviditetsproblem. Det kan också innebära att
företagen underskattar sitt likviditetsbehov. För
att underlätta nyföretagandet föreslår motionärerna
i stället en avdragsrätt för starta-eget-sparande på
upp till 40 000 kr per år, totalt högst 120 000 kr,
och ett personligt riskkapitalavdrag på högst 40 000
kr per år i tre år för start av företag utan hjälp
av starta-eget-sparande (yrkandena 2 och 3).
Därutöver begär motionärerna ett tillkännagivande om
att mindre företag bör ges möjlighet till enklare
och kvartalsvis redovisning av mervärdesskatten
(yrkande 4).
Utskottets ställningstagande
Regeringens förslag om att införa en möjlighet för
nya företag att få uppskov i tre månader med
betalningen av den preliminära skatten syftar till
att motverka de likviditetsproblem som ofta uppstår
i samband med att ett företag startas. Förslaget är
avsett att underlätta för dem som vill starta nya
företag och som inte redan bedriver
näringsverksamhet.
Utskottet instämmer i bedömningen att en möjlighet
till uppskov kan förbättra likviditeten för
nystartade företag eftersom de normalt bör hinna få
betalning för de första fakturorna innan preliminär
skatt skall börja betalas. Ett uppskov innebär dock
att ett högre månatligt belopp måste avsättas för
skattebetalning under resten av året. Det kan därför
inte antas att alla skattskyldiga anser att uppskov
är en fördel. Som regeringen anför bör systemet
därför inte vara obligatoriskt. Det bör också finnas
en möjlighet för skattemyndigheten att vägra uppskov
om särskilda skäl talar emot det.
En längre tids uppskov (under sex månader till ett
år) som föreslagits av vissa remissinstanser och
motionärer skulle givetvis ytterligare kunna för-
bättra likviditeten för företagen under den tid
uppskovet avser. Detta måste dock vägas mot att en
längre tidsfrist innebär en ökad risk för att staten
inte får betalt för sina skattefordringar. Redan med
en tidsfrist om tre månader finns risk för att några
nyföretagare underskattar sitt likviditetsbehov och
därför inte har tillräckligt med kontanter när den
uppskjutna skatten skall börja betalas. Incitamenten
för skatteundandragande skulle också öka om uppskov
ges under en längre period liksom risken för
konkurrenssnedvridningar mellan nystartade och redan
befintliga företag. Vid en sådan avvägning anser
utskottet att den av regeringen föreslagna
uppskovstiden är bättre avvägd än motionärernas
förslag.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag och avstyrker yrkandet om avslag i motion
Sk4 liksom yrkandet i motion Sk3 om att uppskov
skall kunna beviljas under sex månader. Utskottet
avstyrker även yrkandena i motionerna Sk1 och Sk4 om
ett reformerat skattebetalningssystem för
näringsidkare respektive ändrad momsredovisning för
mindre företag. Inte heller är utskottet berett att
tillstyrka yrkandena i motion Sk2 om utvidgade
avskrivningsmöjligheter för företag.
Motionsyrkanden med liknande innehåll som de som
framförs i motion Sk4 yrkandena 2 och 3 har nyligen
avstyrkts av skatteutskottet och finansutskottet vid
behandlingen av utgiftsramar och beräkningen av
statens inkomster (bet. 2002/03:FiU1;
2002/03:SkU1y). Utskottet finner inte anledning att
göra någon annan bedömning och avstyrker därför även
denna motion i nu berörda delar.
Nedsättning av socialavgifter i
stödområde A
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godtar regeringens förslag om att
det regionalt utvidgade särskilda avdraget
vid beräkning av arbetsgivaravgifter och
egenavgifter skall omfatta verksamhet inom
kol- och stålindustrin. Riksdagen avslår
motionsförslag om att den regionala nedsätt-
ningen av socialavgifter även skall omfatta
företag i branscher som jordbruk, vattenbruk
och fiske och på sikt samtliga företag i
stödområdet.
Jämför reservation 8 (m).
Gällande bestämmelser, m.m.
Socialavgifter utgörs av arbetsgivaravgifter eller
egenavgifter. Vid beräkning av både
arbetsgivaravgifter och egenavgifter skall avdrag
göras med 5 % av avgiftsunderlaget. De särskilda
avdragen vid beräkning av socialavgifterna infördes
den 1 januari 1997 (prop. 1996/97:21, bet.
1996/97:FiU1). Avdraget från arbetsgivaravgifterna
är begränsat till högst 3 550 kr per kalendermånad.
Avdraget från egenavgifterna är begränsat till 9 000
kr per år.
Sverige hade fram till den 1 januari 2000 också en
regional nedsättning av socialavgifterna men
tvingades vid denna tidpunkt upphöra med nedsätt-
ningen i avvaktan på EG-kommissionens slutliga
ställningstagande i fråga om stödets förenlighet med
EG-rättens statsstödsregler. I december 2000 beslöt
kommissionen att inte godkänna nedsättningen,
eftersom den inte var förenlig med
statsstödsreglerna.
EG-rättens statsstödsregler tillåter driftsstöd i
Sverige endast i form av bidrag till transport av
varor. Sverige utnyttjar denna möjlighet genom stöd-
formen Regionalt transportbidrag. I övrigt kan
driftsstöd endast lämnas inom ramen för s.k.
försumbart stöd. Det innebär att offentligt stöd
till ett enskilt företag inte får uppgå till mer än
sammanlagt 100 000 euro under en treårsperiod. En
sådan period kan sedan följa av en ny treårsperiod.
I december 2001 biföll riksdagen regeringens
förslag om att införa ett regionalt stöd för
företagandet i stödområde A (prop. 2001/02:45, bet.
2001/02:SkU12, rskr. 122). Stödet lämnas genom ett
utvidgat särskilt avdrag vid beräkningen av
arbetsgivaravgifter och egenavgifter för arbete vid
ett fast driftställe i stödområdet. Det utvidgade
särskilda avdraget - som görs utöver det generella
avdraget på 5 % - uppgår till 10 % av
avgiftsunderlaget. Vid beräkningen av
arbetsgivaravgifter är det utvidgade särskilda
avdraget maximerat till 7 100 kr per månad och vid
beräkningen av egenavgifter till 18 000 kr per år.
Avgiftslättnaden är anpassad till EG:s regler om
s.k. försumbart stöd och omfattar inte företag inom
sektorerna kol och stål, jordbruk, vattenbruk och
fiske samt transport.
Vid riksdagsbehandlingen avslogs motionsyrkanden
om att utvidga stödet till företag i branscher som
jordbruk, fiske och transportsektorn med moti-
veringen att en sådan utvidgning skulle stå i strid
med EU:s regler.
Riksdagen har även vid behandlingen av proposition
2001/02:4 En politik för tillväxt och livskraft i
hela landet avslagit liknande motionsyrkanden (bet.
2001/02:NU4).
Även i betänkande 2001/02:SkU15 avstyrktes ett
motionsyrkande om att utvidga nedsättningen av
socialavgifter i stödområdet till skogsbruk och
jordbruk. Riksdagen följde utskottet.
Propositionen
Enligt lagen (2001:1170) om utvidgning av de
särskilda avdragen enlig socialavgiftslagen
(2000:980) får ett regionalt utvidgat särskilt
avdrag vid beräkningen av socialavgifter inte ges
till verksamhet inom kol- och stålindustri som
omfattas av Fördraget om upprättandet av Europeiska
kol- och stålgemenskapen (4 § 3). Detta fördrag
upphörde att gälla den 23 juli 2002, vilket innebär
att det inte längre finns något EG-rättsligt hinder
för att låta även verksamhet inom kol- och
stålindustrin omfattas av det utvidgade särskilda
avdraget. Regeringen föreslår därför att punkten 3
skall upphävas.
Förslaget bedöms inte leda till något
inkomstbortfall av betydelse för det allmänna.
Motion
I motion Sk2 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkas att
företag inom sektorerna jordbruk, vattenbruk och
fiske med driftställe i stödområde A också skall
omfattas av den regionala nedsättningen av
socialavgifterna (yrkande 4). Därutöver begärs att
regeringen skall återkomma med ett förslag som
innebär att den särskilda nedsättningen för
socialavgifter omfattar samtliga företag i
stödområdet (yrkande 5).
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att det inte längre finns
något EG-rättsligt hinder för att låta den lättnad i
fråga om socialavgifter som införts i stödområde A
även omfatta företag inom sektorerna kol och stål.
Alltjämt gäller dock att företag som uteslutande
bedriver verksamhet inom sektorerna transport,
jordbruk, vattenbruk och fiske inte kan få del av
det utvidgade särskilda avdraget eftersom det skulle
strida mot EG:s regler för statsstöd.
Utskottet har inte någon erinran mot regeringens
förslag utan tillstyrker att undantaget för
verksamhet inom kol- och stålindustrin tas bort.
Motionsyrkandena avstyrks.
Lagförslagen
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot
regeringens förslag i övrigt utan tillstyrker
propositionen även i dessa delar. Detta innebär att
riksdagen tillstyrker samtliga lagförslag.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Självkostnadspris som beskattningsunderlag
vid uttag och gemenskapsinterna förvärv
(punkt 1 och punkt 5 i motsvarande del) - m,
fp, kd
av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per
Landgren (kd), Anne-Marie Pålsson (m), Ulf
Sjösten (m) och Anne-Marie Ekström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 och
punkt 5 i motsvarande del borde ha följande lydelse:
1. Riksdagen bifaller motionerna 2002/03:Sk1 yrkande
1 och 2002/03:Sk3 yrkande 1 och avslår propositionen
i denna del.
5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) med den
ändringen att förslaget om att byta ut ordet
"tillverkningskostnaden" mot "självkostnadspriset"
i 7 kap. 3 § utgår.
Ställningstagande
Självkostnad och tillverkningskostnad är förvisso
inte synonyma begrepp. Oaktat detta ifrågasätter vi,
i likhet med vissa remissinstanser, nödvändigheten
av att ändra mervärdesskattelagens bestämmelser om
beskattningsunderlag vid uttag av vara och vid
gemenskapsinterna förvärv. Dessutom saknas en
tillfredsställande analys av hur förslaget till
ändrade regler kommer att påverka företagen. Vi
tillstyrker därför motionsyrkandena om avslag på
propositionen i denna del.
2. Föreläggande att lämna periodisk
sammanställning (punkt 2 och punkt 5 i
motsvarande del) - m, fp, kd, c
av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per
Landgren (kd), Anne-Marie Pålsson (m), Roger
Karlsson (c), Ulf Sjösten (m) och Anne-Marie
Ekström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 och
punkt 5 i motsvarande del borde ha följande lydelse:
2. Riksdagen bifaller motionerna 2002/03:Sk1 yrkande
2, 2002/03:Sk2 yrkande 1 och 2002/03:Sk3 yrkande 2
och avslår propositionen i denna del.
5. Riksdagen avslår det i propositionen framlagda
förslaget till lag om ändring i
skattebetalningslagen (1997:483) såvitt avser 10
kap. 36 a §.
Ställningstagande
Vi anser att det inte behövs ytterligare
sanktionsmöjligheter, utöver gällande
förseningsavgifter, för att förmå berörda
näringsidkare att lämna periodiska sammanställningar
med uppgifter om omsättning, förvärv och
överföringar av varor som transporteras mellan EG-
länder. I likhet med vad som anförs i motion Sk2 bör
regeringen i stället verka för att minska kraven på
uppgiftslämnande. Detta gäller särskilt små och
medelstora företag som kraftigt tyngs av
uppgiftsbördan. Om kraven på att lämna uppgifter av
allehanda slag till olika myndigheter kraftigt
minskar torde det därefter vara lättare att få
förståelse och prioritet för de uppgifter som krävs
för att uppfylla de krav som ställs i olika EG-
förordningar. Denna väg bör enligt vår mening prövas
innan man överväger att ge skattemyndigheterna ökade
befogenheter.
Vi vill också betona vikten av att hänsyn tas till
de speciella villkor som gäller för småföretagare
vid utformningen av eventuella nya sanktioner. Med
det sagda avstyrker vi propositionen i denna del.
3. Uppskov med betalning av preliminär skatt
för nystartade företag (punkt 3) - m
av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m)
och Ulf Sjösten (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen godtar propositionen i denna del och
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
reservationen anförs om utvidgade
avskrivningsmöjligheter för nystartade företag.
Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2002/03:Sk2
yrkandena 2 och 3 samt avslår motionerna 2002/03:Sk1
yrkande 3, 2002/03:Sk3 yrkande 3 och 2002/03:Sk4
yrkandena 1-4.
Ställningstagande
Problemet för svenskt företagande är den generellt
höga skattebelastningen. Preliminärskatten det
första kvartalet är inte ett problem ens från
likviditetssynpunkt. Detta har också påpekats av
flera remissinstanser. Nystartade företag har oftast
en låg preliminärskatt. Eftersom skatt skall betalas
på hela resultatet byggs en större skatteskuld in
det första året om kredit ges under de tre första
månaderna.
För nystartade företag skulle en ändrad
periodisering av avskrivningar vara till större
hjälp än regeringens förslag. Vi föreslår därför att
gränsen för direktavdrag för korttidsinventarier
ökas från dagens 2 000 kr till 50 000 kr. Vi anser
också att regeringen bör återkomma med förslag som
innebär en väsentlig ökning av vad som är möjligt
att skriva av. Direktavskrivningar av investeringar
på upp till 1 miljon kronor kan därvid vara en
lämplig början.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
4. Uppskov med betalning av preliminär skatt
för nystartade företag (punkt 3) - fp
av Anna Grönlund (fp) och Anne-Marie Ekström
(fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen godtar propositionen i denna del och
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
reservationen anförs om ett reformerat
skattebetalningssystem. Därmed bifaller riksdagen
motion 2002/03:Sk1 yrkande 3 samt avslår motionerna
2002/03:Sk2 yrkandena 2 och 3, 2002/03:Sk3 yrkande 3
och 2002/03:Sk4 yrkandena 1-4.
Ställningstagande
Vi anser att regeringens förslag om uppskov med
betalning av preliminärskatt är ett alldeles för
litet steg för att komma till rätta med de problem
som både nyföretagare och redan etablerade
företagare har när det gäller inbetalning av skatt.
Vad som behövs är i stället en rejäl översyn av
skattereglerna.
Dagens regler innebär att företagaren måste betala
skatt utan att ha haft motsvarande inkomster. Detta
kan leda till likviditetsproblem och i vissa fall
kanske till konkurs. Alternativet blir att
näringsidkaren medvetet underskattar inkomsten i
preliminärskattedeklarationen, vilket leder till att
den slutliga skatten blir betydligt större än
inbetald skatt. För att råda bot på detta föreslår
vi ett system där inbetalning av skatt sker efter
det att näringsidkaren fått inkomsten, dvs. på samma
sätt som inbetalning av moms sker.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
5. Uppskov med betalning av preliminär skatt
för nystartade företag (punkt 3) - kd
av Per Landgren (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen godtar propositionen i denna del och
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
reservationen anförs om bl.a. förlängd uppskovstid.
Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Sk3 yrkande
3 samt avslår motionerna 2002/03:Sk1 yrkande 3,
2002/03:Sk2 yrkandena 2 och 3 och 2002/03: Sk4
yrkandena 1-4.
Ställningstagande
Enligt min mening torde regeringens förslag om att
låta fysiska och juridiska personer som startar ny
verksamhet få uppskov i tre månader med att börja
betala preliminärskatt inte ha någon större inverkan
på nyföretagandet. Den föreslagna tidsgränsen är
alltför kort för att nystartade företag skall komma
över initiala likviditetsproblem och vinna en reell
skatteförmåga. För att någon effekt skall uppnås
förordar jag att uppskov, på begäran, skall kunna
ges under minst sex månader. Härutöver vill jag
tillägga att det självfallet behövs fler och mer
genomgripande åtgärder för att förbättra
möjligheterna att starta och driva små och växande
företag i Sverige. De förslag som Kristdemokraterna
lagt fram med anledning av regeringens
budgetproposition innehåller förslag till en rad
förbättringar på detta område.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
6. Uppskov med betalning av preliminär skatt
för nystartade företag (punkt 3 och punkt 5
i motsvarande del) - v
av Marie Engström (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 och
punkt 5 i motsvarande del borde ha följande lydelse:
3. Riksdagen bifaller motion 2002/03:Sk4 yrkande 1
och avslår propositionen i denna del och motionerna
2002/03:Sk1 yrkande 3, 2002/03:Sk2 yrkandena 2 och
3, 2002/03:Sk3 yrkande 3 och 2002/03:Sk4 yrkandena
2-4.
5. Riksdagen avslår det i propositionen framlagda
förslaget till lag om ändring i
skattebetalningslagen (1997:483) såvitt avser 11
kap. 5 §.
Ställningstagande
Enligt min mening kommer regeringens förslag om
uppskov med att börja betala F-skatt eller A-skatt
knappast att förbättra likviditeten för nystartade
företag. Tvärtom kan uppskovet medföra att många
nyföretagare hamnar i svårigheter genom att de
underskattar sitt likviditetsbehov och därför inte
har tillräckligt med kontanter när uppskovet väl
upphör och skatten skall börja betalas. Risken för
att oseriösa företagare kan komma att utnyttja
systemet för skatteundandragande skall heller inte
underskattas. Mot bakgrund av det anförda anser jag,
i likhet med motionärerna bakom motion Sk4, att
förslaget skall avslås av riksdagen.
7. Uppskov med betalning av preliminär skatt
för nystartade företag (punkt 3 och punkt 5
i motsvarande del) - c
av Roger Karlsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 och
punkt 5 i motsvarande del borde ha följande lydelse:
3. Riksdagen avslår propositionen i denna del och
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
reservationen anförs om skattefritt sparande,
personligt riskkapitalavdrag och förenklad
momsredovisning för små företag. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:Sk4 yrkandena 1 och 4,
bifaller delvis motion 2002/03:Sk4 yrkandena 2 och 3
samt avslår motionerna 2002/03:Sk1 yrkande 3,
2002/03:Sk2 yrkandena 2 och 3 och 2002/03:Sk3
yrkande 3.
5. Riksdagen avslår det i propositionen framlagda
förslaget till lag om ändring i
skattebetalningslagen (1997:483) såvitt avser 11
kap. 5 §.
Ställningstagande
Regeringens förslag om uppskov med att börja betala
F-skatt eller A-skatt kommer endast marginellt att
påverka nystartade företags likviditetsvillkor.
Eftersom förslaget inte innebär någon lägre
beskattning kan det också medföra att företagen
underskattar sitt likviditetsbehov och därför inte
har tillräckligt med kontanter när den uppskjutna
preliminärskatten skall betalas. Därtill kommer de
föreslagna förutsättningarna för att kunna få
uppskov att ge upphov till gränsdragningsproblem,
och risken för godtycke är uppenbar.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att
förslaget bör avslås av riksdagen.
För att underlätta nyföretagandet och ge fler
möjligheter att starta eget bör i stället lättnader
göras i fråga om beskattningen av riskkapital för
små företag. Ett led i detta är att införa en
avdragsrätt för starta-eget-sparande på upp till
40 000 kr per år, totalt högst 120 000 kr. Dessa
pengar skall sedan kunna användas som insats vid
starten av det egna företaget. Vidare vill
Centerpartiet införa ett personligt
riskkapitalavdrag för dem som finansierar starten av
företag med egna eller lånade medel, utan hjälp av
starta-eget-sparande, med högst 40 000 kr per år i
tre år. Dessa enkla och generella åtgärder kommer
att skapa avsevärt bättre förutsättningar för
nystartade företag än regeringens förslag om
tillfälligt uppskov med skatteinbetalningen.
Vi anser också att det bör införas en möjlighet
för mindre företag att redovisa mervärdesskatt
kvartalsvis. Nystartade företag bör ges möjlighet
att gå över från särskild momsskattedeklaration till
redovisning i självdeklaration. Därigenom skulle
dessa företags administrativa börda minska samtidigt
som de skulle slippa förskottera inbetalningarna
till staten.
Jag föreslår att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts.
8. Nedsättning av socialavgifter i stödområde A
(punkt 4) - m
av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m)
och Ulf Sjösten (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen godtar propositionen i denna del och
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
reservationen anförs om att nedsättningen av social-
avgifterna skall omfatta även övriga företag i
stödområdet. Därmed bifaller riksdagen delvis motion
2002/03:Sk2 yrkandena 4 och 5.
Ställningstagande
Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna med 15 %
inom stödområde A är en form av regionalpolitik som
enligt vår mening är att föredra framför bidrags-
politik. Vi anser emellertid att fler branscher i
stödområdet bör få sänkta avgifter, såsom jordbruk,
vattenbruk och fiske. På sikt bör samtliga företag i
området omfattas av den regionalt utvidgade
nedsättningen. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag i enlighet med det anförda.
Förslaget bör vara utformat på ett sådant sätt att
det inte påverkar inkomstberäkningen för år 2003.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i
proposition 2002/03:5 att riksdagen antar de i
propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i mervärdesskattelagen
(1994:200),
2. lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483),
3. lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229),
4. lag om ändring i lagen (2001:1170) om
utvidgning av de särskilda avdragen enligt
socialavgiftslagen (2000:980),
5. lag om ändring i lagen (2002:425) om ändring i
lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor.
Följdmotioner
2002/03:Sk1 av Anna Grönlund m.fl. (fp):
1. Riksdagen beslutar att avslå förslaget om att
beskattningsunderlaget vid uttag av varor och
vissa gemenskapsinterna förvärv skall utgöras av
självkostnaden i stället för
tillverkningskostnaden.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om sanktioner i
samband med skyldighet att lämna periodisk
sammanställning.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om uppskov med
betalning av preliminär skatt.
2002/03:Sk2 av Lennart Hedquist m.fl. (m):
1. Riksdagen avslår förslaget att ge
Riksskatteverket rätt att förelägga den som inte
fullgör sin skyldighet att lämna periodisk
sammanställning att lämna eller komplettera den i
enlighet med vad som anförs i motionen.
2. Riksdagen beslutar höja gränsen för avdrag för
s.k. korttidsinventarier till 50 000 kr i enlighet
med vad som anförs i motionen.
3. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag till väsentligt utökade möjligheter till
direktavskrivning i enlighet med vad som anförs i
motionen.
4. Riksdagen beslutar att upphäva 4 § 1 lagen
(2001:1170) om utvidgning av de särskilda avdragen
enligt socialavgiftslagen (2000:980) i enlighet
med vad som anförs i motionen.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utvidgning av de
särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen
(2000:980).
2002/03:Sk3 av Per Landgren m.fl. (kd):
1. Riksdagen avslår regeringens förslag om
självkostnadspris som beskattningsunderlag med
hänvisning till att det saknas en konsekvensanalys
för företagen.
2. Riksdagen avslår regeringens förslag att ge
Riksskatteverket rätt att förelägga den som är
skyldig att lämna en periodisk sammanställning att
lämna eller komplettera denna samt att detta
föreläggande kan kombineras med vite.
3. Riksdagen begär att regeringen återkommer till
riksdagen med förslag om att ge fysiska och
juridiska personer minst sex månaders uppskov med
att börja betala F-skatt eller särskild A-skatt.
2002/03:Sk4 av Roger Karlsson och Claes Västerteg
(c):
1. Riksdagen beslutar att avslå förslaget om att
fysiska och juridiska personer som startar en ny
näringsverksamhet på begäran skall ges uppskov i
tre månader med att börja betala F-skatt eller
särskild A-skatt.
2. Riksdagen beslutar att införa ett starta-eget-
sparande i enlighet med vad i motionen anförs.
3. Riksdagen beslutar att införa ett personligt
riskkapitalavdrag i enlighet med vad i motionen
anförs.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ge mindre
företag möjlighet till enklare och kvartalsvis redo-
visning av mervärdesskatt.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag