Skatteutskottets betänkande
2002/03:SKU12
Allmänna motioner om taxering, skattebetalning ochfolkbokföring
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet en rad motioner
som avlämnats under den allmänna motionstiden hösten
2002 och i vilka olika skatteadministrativa frågor
och frågor om förfarandet vid beskattningen tas upp.
Bland annat behandlas motioner om enklare regler och
enklare redovisning och deklaration för företagen,
F-skattsedel, redovisning av arbetsgivaravgifter
m.m. på slutskattsedeln, skatte- och tulltillägg
m.m., skattekotroll, revisioner, kontrollbesök m.m.,
ersättning för ombudskostnader i skattemål,
betalningstidpunkten i skattekontosystemet,
preliminär F-skatt vid ojämna inkomster under året,
näringsidkares registreringsnummer, generalklausuler
och skatteflyktslagen samt några
folkbokföringsfrågor. Utskottet avstyrker samtliga
motioner.
Reservationer har avgivits av
(m) angående enklare redovisning och deklaration
för företagen (res. 1), redovisning av
arbetsgivaravgifter m.m. på slutskattsedeln (res.
4), skatte- och tulltillägg m.m. (res. 7),
skattekontroll, revisioner, kontrollbesök, m.m.
(res. 9), betalningstidpunkten i skattekontosystemet
(res. 12) och generalklausuler och skatteflyktslagen
(res. 15),
(fp) angående enklare redovisning och deklaration
för företagen (res. 1), F-skattsedel (res. 2),
redovisning av arbetsgivaravgifter m.m. på
slutskattsedeln (res. 4), skatte- och tulltillägg
m.m. (res. 6), betalningstidpunkten i skatte-
kontosystemet (res. 12), preliminär F-skatt vid
ojämna inkomster under året (res. 13),
näringsidkares registreringsnummer (res. 14) och
generalklausuler och skatteflyktslagen (res. 15),
(kd) angående enklare redovisning och deklaration
för företagen (res. 1), skatte- och tulltillägg m.m.
(res. 8), ersättning för ombudskostnader i skattemål
(res. 11), betalningstidpunkten i
skattekontosystemet (res. 12), preliminär F-skatt
vid ojämna inkomster under året (res. 13) och
generalklausuler och skatteflyktslagen (res. 15),
(v) angående betalning av kvarskatt (res. 5) och
skattekontroll, revisioner, kontrollbesök, m.m.
(res. 10) samt
(c) angående enklare redovisning och deklaration
för företagen (res. 1), F-skattsedel (res. 3),
skatte- och tulltillägg m.m. (res. 6), ersättning
för ombudskostnader i skattemål (res. 11),
betalningstidpunkten i skattekontosystemet (res. 12)
och folkbokföring av studerande (res. 16).
Dessutom har särskilda yttranden avgivits av
(kd) angående sockennamn som administrativ enhet
för folkbokföringen och
(mp) angående enklare redovisning och deklaration
för företagen samt betalningstidpunkten i
skattekontosystemet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Enklare redovisning och deklaration för
företagen
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk382
yrkande 15, 2002/03:Sk417 yrkande 22 och
2002/03:N396 yrkande 29.
Reservation 1 (m, fp, kd, c)
2. F-skattsedel
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk251,
2002/03:Sk305, 2002/03: Sk333, 2002/03:Sk382
yrkande 16, 2002/03:Sk391, 2002/03:N212 yrkande
2, 2002/03:N306 yrkande 2 och 2002/03:A224
yrkande 5.
Reservation 2 (fp)
Reservation 3 (c)
3. Redovisning av arbetsgivaravgifter m.m.
på slutskattsedeln
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk229,
2002/03:Sk322 och 2002/03:Sk328.
Reservation 4 (m, fp)
4. Redovisning av arbetsgivaravgifter m.m.
på lönebesked
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk211,
2002/03:Sk276, 2002/03: Sk317 och 2002/03:Sk320.
5. Möjlighet för ombud att underteckna
skattedeklaration
Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk361.
6. Betalning av kvarskatt
Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk309.
Reservation 5 (v)
7. Skatte- och tulltillägg m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K379
yrkande 11, 2002/03:Fi256 yrkande 25,
2002/03:Sk327, 2002/03:Sk367 yrkandena 2-4 och
7-9, 2002/03:N227 yrkande 6 och 2002/03:N306
yrkande 11.
Reservation 6 (fp, c)
Reservation 7 (m)
Reservation 8 (kd)
8. Skattekontroll, revisioner,
kontrollbesök, m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk292,
2002/03:Sk367 yrkande 1 och 2002/03:Sk374.
Reservation 9 (m)
Reservation 10 (v)
9. Entreprenadkonton för underentreprenörer
i näringslivet
Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk354.
10. Ersättning för ombudskostnader i
skattemål
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk240 och
2002/03:N306 yrkande 12.
Reservation 11 (kd, c)
11. Betalningstidpunkten i
skattekontosystemet
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk382
yrkande 18, 2002/03:N306 yrkande 13 och
2002/03:N396 yrkandena 8 och 27.
Reservation 12 (m, fp, kd, c)
12. Preliminär F-skatt vid ojämna inkomster
under året
Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk382 yrkande
17.
Reservation 13 (fp, kd)
13. Momsredovisningsreglerna för
småföretagare
Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk238.
14. Handläggningstider vid återbetalning av
mervärdesskatt
Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk243.
15. Näringsidkares registreringsnummer
Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk382 yrkande
19.
Reservation 14 (fp)
16. Generalklausuler och
skatteflyktslagen
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk367
yrkandena 5 och 6 samt 2002/03:Sk382 yrkande 20.
Reservation 15 (m, fp, kd)
17. Folkbokföring av studerande
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K241
yrkande 4 och 2002/03: Sk312.
Reservation 16 (c)
18. Månadsvis eller kvartalsvis
folkbokföring
Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk217.
19. Sockennamn som administrativ enhet i
folkbokföringen
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk271 och
2002/03:Kr369 yrkande 6.
20. Rätt att identifiera sig som
tillhörande en etnisk minoritet i
folkbokföringen
Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk274 yrkandena
1 och 2.
21. Skyddad identitet för personer som
dömts för vissa våldsbrott
Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk277.
22. Folkbokföring vid könsbyte
Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk387.
Stockholm den 4 mars 2003
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne
Kjörnsberg (s), Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist
(m), Per Erik Granström (s), Per Landgren (kd), Per-
Olof Svensson (s), Anne-Marie Pålsson (m), Lennart
Axelsson (s), Roger Karlsson (c), Inger Nordlander
(s), Catharina Bråkenhielm (s), Barbro Feltzing
(mp), Fredrik Olovsson (s), Björn Hamilton (m),
Anne-Marie Ekström (fp), Per Rosengren (v) och Bo
Bernhardsson (s).
2002/03
SkU12
Utskottets överväganden
Inledning
De motioner som behandlas i detta betänkande berör
frågor om F-skatt, redovisnings- och
skatteinbetalningsfrågor, frågor om särskilda
avgifter på skatteområdet, frågor om skattekonroll
och revision samt folkbokföringsfrågor. Dessa frågor
regleras i huvudsak i följande fyra lagar på det
skatteadministrativa området.
· Skattebetalningslagen (1997:483), SBL, (prop.
1996/97:100, bet. 1996/97:SkU23) reglerar det
s.k. skattekontosystemet. Lagen gäller således
helt eller delvis vid bestämmande, debitering,
redovisning och inbetalning av flertalet skatter
och avgifter (däribland även socialavgifter och
mervärdesskatt) som betalas av privatpersoner,
företag och organisationer. Från och med den 1
januari 2003 omfattar skattekontosystemet även
punktskatter (prop. 2001/02:127, bet.
2001/02:27). SBL omfattar även materiella regler,
bl.a. för utfärdande av F-skattsedel, beräkning
av debiterad preliminär skatt, skyldighet att
göra skatteavdrag och ränteberäkning samt regler
inom skattekontosystemet för utredning i
skatteärenden och påförande av skattetillägg och
förseningsavgift.
·
· Lagen (2001:1227) om självdeklarationer och
kontrolluppgifter (prop. 2001/02:25, bet.
2001/02:SkU10) innehåller bestämmelser om vem som
skall lämna självdeklaration, vad
självdeklarationen skall innehålla och hur den
skall lämnas. Vidare innehåller lagen
bestämmelser om kontrolluppgifter, dvs. om vad
och för vem kontrolluppgifter skall lämnas samt
vem som skall lämna kontrolluppgift.
·
1. I taxeringslagen (1990:324) (prop. 1989/90:74,
bet. 1989/90:SkU32) finns bestämmelser om
taxeringsorganisationen och förfarandena på
skatteområdet såvitt avser inkomstskatt,
förmögenhetsskatt, fastighetsskatt och
ytterligare några skatter. Bestämmelserna
omfattar utredning i taxeringsärenden (hit hör
bl.a. bestämmelserna om taxeringsrevision),
taxeringsbeslut (hit hör bl.a. omprövnings- och
eftertaxeringsbestämmelserna), särskilda avgifter
(skattetillägg och förseningsavgift) och över-
klagande.
2.
Folkbokföringslagen (1991:481)
(prop. 1990/91:153, bet. 1990/91:
SkU28) innehåller grundläggande
bestämmelser om folkbokföring, rätt
folkbokföringsort, personnummer,
beslut om folkbokföring m.m.
Enklare redovisning och deklaration
för företagen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår tre motionsyrkanden om nya
regler för enklare redovisning och
deklaration för företagen.
Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c).
Motionerna
I motion Sk417 (yrkande 22) av Lennart Hedquist
m.fl. (m) påtalas det felaktiga i att redovisnings-
och skattereglerna för företag i princip är desamma
för stora och små företag. Motionärerna kräver
därför förenklade regler för mindre företag. Även i
motion Sk382 (yrkande 15) av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) efterlyses förenklingar för enskilda
näringsidkare, och motionärerna föreslår en
förenklad blankett för enmans- och fåmansföretag,
där totala inkomster, löner och avgifter samt en
schablon för kostnaderna kan redovisas på ett
förenklat sätt. Slutligen begärs i motion N396
(yrkande 29) av Ingegerd Saarinen (mp) en förenklad
årlig deklaration för "soloföretagare" med en ökad
användning av uppgifter som redan finns hos andra
myndigheter, banker och ränteinstitutioner.
Utskottets ställningstagande
På ett allmänt plan återfinns en utförlig
redovisning av senare års regelförenklingsarbete i
näringsutskottets betänkande 2002/03:NU1 s. 36 f.
Beträffande denna fråga beslutade riksdagen betona
behovet av en genomgång av hela det regelverk som
berör företagandet och att det redan under år 2003
bör tas fram en mätmetod som visar hur regelbördan
utvecklas och som bör vara utformad i enlighet med
den mätmetod som OECD använder. Vidare innebar
riksdagens uttalande att regeringen under
kalenderåret 2003 bör inge en anmälan till OECD med
begäran om granskning av regelförenklingsarbetet i
Sverige (reservation 2 s. 97 f., rskr. 2002/03:74).
Vad därefter särskilt gäller regelförenklingarna
inom skatteområdet har skatteutskottet lämnat en
utförlig redovisning i betänkande 2000/01:SkU16
s. 12-13. Frågorna har därefter följts upp i
motionsbetänkande 2001/02: SkU19 s. 8 f. Utskottet
vill åter framhålla de förenklingar på
lagstiftningsområdet för företagen som faktiskt har
skett under senare år. Från och med årets taxering
gäller bl.a. att alla fysiska personer och dödsbon -
således även näringsidkare - skall använda samma
slags deklaration med förtryckta kontrolluppgifter
och att deklarationstidpunkten den 2 maj har blivit
gemensam för alla utom för vissa som bor eller
vistas utomlands (prop. 2001/02:25, bet.
2001/02:SkU10). En annan lagstiftningsåtgärd, som
också varit särskild ägnad att underlätta
skatteförhållandena för nya företag, har gått ut på
att ge nystartade företag en möjlighet till uppskov
i tre månader med betalning av den preliminära
skatten (prop. 2002/03:5, bet. 2002/03:SkU2).
Inom Finansdepartementet arbetar man för
närvarande med olika förslag om förenklingar och
förbättringar för småföretagen. I fokus just nu står
de s.k. 3:12-reglerna och reglerna vid
generationsskiften (SOU 2002:52 Beskattning av
småföretagare, del 1 och 2). Beträffande den
sistnämnda frågan har regeringen ambitionen att
lägga fram en proposition inom kort. Även Förenk-
lingsutredningens betänkande SOU 2002:35 Ny
handelsbolagsbeskattning bereds för närvarande inom
Finansdepartementet. Förslagen av den utredningen
innebär bl.a. att handelsbolag skall
inkomstbeskattas som ett skattesubjekt, att
delägarna skall beskattas var för sig för de uttag
som de gör från bolaget samt att antalet
särbestämmelser för handelsbolag minskas väsentligt.
Vidare pågår inom Finansdepartementet beredning av
Riksskattverkets rapport RSV 2002:3
Schablonbeskattning - en principskiss som bl.a. tar
upp frågan om schablonbeskattning av vissa
kontantbranscher och som också skulle betyda
förenklade skatteförhållanden för vissa mindre
företag.
Utskottet är medvetet om att det inom
mervärdesskatten finns åtskilliga företeelser som
upplevs som besvärliga och krångliga av företagen,
bl.a. de företag som bedriver gränsöverskridande
handel. Eftersom det svenska mervärdesskattesystemet
i allt väsentligt bygger på gällande EG-direktiv
måste också förenklingssträvandena ske inom ramen
för EU-arbetet. På några områden har man uppnått
förenklingar inom EU, och på områden där man ännu
inte kommit fram till formella regeländringar är det
i alla fall projekt på gång.
Ett exempel på en genomförd förenklingsåtgärd på
mervärdesskatteområdet är den nya lagstiftningen för
företag som har momspliktig omsättning här i landet
men är etablerade i ett annat land och som innebär
att någon särskild skatterepresentant som ombesörjer
inbetalningen av skatten till de svenska
myndigheterna inte längre behöver utses (prop.
2001/02:28, bet. 2001/02: SkU8). Ett exempel på en
lagstiftningsåtgärd som planeras inom kort - för
närvarande föreligger en lagrådsremiss - är nya
regler för redovisning av mervärdesskatt vid
elektronisk handel med tjänster mellan länder
utanför EG och Sverige. Avsikten med de nya reglerna
är att de skall klargöra vilka elektroniskt
levererade produkter som skall anses som tjänster
och beskattas i enlighet härmed samt vilket land som
är beskattningsland vid omsättningar mellan Sverige
och länder utanför EG. Ett annat exempel på en
förenkling som är nära förestående i Sverige är
genomförandet av rådets direktiv den 20 december
2001 (2001/115/EG) om harmoniserade regler om vad en
faktura skall innehålla så att kraven på innehåll
blir desamma inom hela unionen samt att elektroniska
fakturor skall accepteras. En annan fråga som från
förenklingssynpunkt är angelägen och som man arbetar
med såväl inom EU som inom Regeringskansliet gäller
behandlingen av en gränsöverskridande avdragsrätt.
En viktig åtgärd för att förenkla för företagare
är den försöksverksamhet som RSV har bedrivit med
skattedeklarationer via Internet. RSV har gjort en
utvärdering av denna verksamhet i rapporten RSV
2002:7 Ett modernt sätt att deklarera - Utvärdering
av försöksverksamhet med elektronisk skattedekla-
ration (eSKD), som för närvarande bereds inom
Finansdepartementet. RSV och Patent- och
registreringsverket har dessutom i samråd med
företagare skapat en webbaserad kanal för snabb,
dubbelriktad information som innebär en förenkling
vid företagsstart, då nya företag även skall kunna
registreras elektroniskt (se https://www.kontakt-
n.nu).
När det gäller tullverksamheten bör i detta
sammanhang pekas på den nya modell - kallad
Servicetrappan - som Tullverket har utvecklat i nära
samarbete med det svenska näringslivet. Avsikten är
att förenkla tullprocedurerna för företagen och
därigenom sänka handelströsklarna. Tanken är att
aktörerna själva skall ta på sig ett större ansvar
för kvaliteten i sin tulltaxering och därigenom i
större utsträckning få del av Tullverkets
möjligheter till förenklingar. Rent praktiskt
innebär detta att aktörerna i näringslivet stegvis
kan välja nivå på service och förenklingar. Den 1
mars 2002 öppnades Servicetrappan för allmänt bruk.
Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att det
är viktigt att regelförenklingsarbetet på skatte-
och tullområdet såvitt avser företagen fortsätter
men att - vilket också näringsutskottet framhåller -
frågan om förenklingar ibland kan vara komplicerad.
Inom skatteområdet finns även andra hänsyn som måste
beaktas, t.ex. kraven på rättvisa och
kontrollerbarhet i beskattningen. Dessa krav kan
ibland komma i konflikt med förenklingsambitionerna.
I dessa fall kan det således bli nödvändigt att göra
en avvägning av vilken aspekt som skall ges
prioritet. Utskottet anser emellertid att det har
skett en hel del under senare år som är positivt
från förenklingssynpunkt, och utskottet noterar
dessutom med tillfredsställelse att regeringen
håller på med ett antal konkreta och handfasta
förenklings- och förbättringsprojekt i vad särskilt
avser de mindre företagen. Riksdagen har nyligen
riktat ett tillkännagivande till regeringen om
behovet av att intensifiera regelförenklingsarbetet,
och något nytt uttalande av riksdagen för att fästa
regeringens uppmärksamhet på behovet av förenklingar
just inom skatteområdet behövs enligt utskottets
mening inte. Utskottet avstyrker därför samtliga nu
behandlade motioner.
F-skattsedel
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår dels två motioner om
skärpning av reglerna för utfärdande av F-
skattsedel för utländska näringsidkare, dels
en rad motioner om lättnader i samma regler.
Jämför reservationerna 2 (fp) och 3 (c).
Gällande bestämmelser
Enligt 4 kap. 7 § SBL gäller sedan den 1 januari
1998 att en F-skattsedel efter ansökan skall
utfärdas för den som uppger sig bedriva eller ha för
avsikt att bedriva näringsverksamhet här i landet,
såvida det inte finns skälig anledning att anta att
näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att
bedrivas. Näringsverksamhet definieras i 13 kap. 1 §
inkomstskattelagen som "förvärvsverksamhet som
bedrivs yrkesmässigt och självständigt".
Motionerna
I motionerna Sk305 av Ann-Mari Fagerström (s) krävs
en skärpning av reglerna för tilldelning av F-
skattsedel åt utländska entreprenörer inom bygg-
branschen. Ett liknande yrkande framställs i motion
Sk391 av Sylvia Lindgren (s), där det även pekas på
problemen inom transportsektorn. Enligt motionerna
missbrukas F-skattesystemet av vissa utländska
personer som oriktigt uppger sig vara egenföretagare
trots att de egentligen inte är det.
I övriga motioner som behandlas under detta
avsnitt yrkas genomgående lättnader i F-
skattereglerna, särskilt i vad gäller kravet på
självständighet för att näringsverksamhet skall
anses föreligga. I motion Sk382 (yrkande 16) av Lars
Leijonborg m.fl. (fp) föreslås sålunda att alla som
vill ha F-skattsedel skall få det, om inte ekonomisk
brottslighet eller skatteskulder föreligger samt att
rådgivande organ som hjälper till med att starta nya
företag bör få ökat stöd. I motion N306 (yrkande 2)
av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkas också att det skall
bli lättare att få F-skattsedel, och motionärerna
förespråkar ett system som innebär tilldelning redan
vid födseln av F-skattsedlar som sedan skall kunna
aktiveras vid 18-årsåldern. I motionerna Sk251 av
Christina Husmark Pehrsson och Anne Marie Brodén
(m), N212 (yrkande 2) av Tobias Krantz (fp) och
Sk333 av Birgitta Carlsson och Annika Qarlsson (c)
begärs lättnader för sjuksköterskor att få F-
skattsedel och i motion A224 (yrkande 5) av Annelie
Enochson m.fl. (kd) pekas på behovet bland
pensionärer och äldre av att lättare erhålla F-
skattsedel.
Utskottets ställningstagande
När det gäller frågan om att utan särskild prövning
tilldela F-skattsedel till en utländsk näringsidkare
som uppger sig ha för avsikt att bedriva verksamhet
här i landet vill utskottet erinra om att frågan
prövades i samband med behandlingen av proposition
2000/01:11 (bet. 2000/01:SkU5) som innebar en viss
skärpning i vad avser kontrollen av att utländska
skatter och avgifter verkligen betalats när en
utländsk näringsidkare ansöker om svensk F-skatt-
sedel. I ett svar på fråga den 22 maj 2002 har
dessutom finansministern sagt sig ha för avsikt att
följa utvecklingen och, om det skulle visa sig
nödvändigt, vidta åtgärder. I sammanhanget vill
utskottet även erinra om Byggkommissionens förslag i
betänkande SOU 2002:115 Skärpning gubbar! som bl.a.
syftar till att motverka svart arbetskraft inom
byggsektorn och som omfattar både uppdragsgivare och
uppdragstagare från utlandet som saknar fast drift-
ställe i Sverige. Något uttalande av riksdagen om en
skärpning av reglerna för utländska entreprenörer är
således enligt utskottets mening inte motiverat.
Vad därefter gäller frågan om att lätta på kraven
för att erhålla F-skattsedel har utskottet av
Finansdepartementet inhämtat uppgiften att 57 926 F-
skattsedlar nyregistrerades under år 2002. 1 136
ansökningar avslogs beroende på att sökandena inte
ansågs bedriva eller avse att bedriva
näringsverksamhet. Under år 2001 var motsvarande
siffror 58 859 respektive 864. Mot denna bakgrund
anser utskottet att problemet med avslagna
ansökningar om F-skattsedlar på grund av att
sökanden inte ansetts komma att bedriva näringsverk-
samhet trots allt inte bör överdrivas. I sina
betänkanden från senare år (senast bet.
2001/02:SkU19) har utskottet också avstyrkt alla
motioner om en uppluckring av reglerna om utfärdande
av F-skattsedel, eftersom risken för missbruk
ansetts tala starkt för att prövningen om den som
söker en F-skattsedel är näringsidkare inte får bli
alltför summarisk. Utskottet vidhåller sin
ståndpunkt i denna fråga och avstyrker samtliga
motioner med inriktning på en uppmjukning av
förutsättningar för att erhålla F-skattsedel.
På grund av det anförda avstyrker utskottet
samtliga motioner som behandlats i detta avsnitt.
Redovisning av arbetsgivaravgifter
m.m. på slutskattsedeln
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår tre motioner om redovisning
av arbetsgivaravgifter m.m. på
slutskattsedeln.
Jämför reservation 4 (m, fp).
Motionerna
I syfte att förbättra informationen om det statliga
skatte- och avgiftsuttaget föreslås i motion Sk229
av Inger René (m) att arbetsgivaravgifterna skall
redovisas på slutskattsedeln för statligt anställda
och i motion Sk322 av Marietta de Pourbaix-Lundin
(m) att socialavgifterna skall redovisas på både
deklarationsblanketten och slutskattsedeln för
samtliga. Även i motion Sk328 av Bo Könberg m.fl.
(fp) föreslås en utökad redovisning på
slutskattsedeln, nämligen att skatterna,
pensionsavgifterna och de kyrkliga medlemsavgifterna
skall redovisas var för sig. Enligt motionärerna
behövs denna information på slutskattsedeln för att
alla skall kunna bedöma dels den egna pensionsrätten
i det nya pensionssystemet, dels storleken av de
kyrkliga medlemsavgifterna.
Utskottets ställningstagande
När det gäller utformningen av slutskattebeskedet,
som enligt 11 kap. 15 § SBL skall skickas till den
skattskyldige senast den 15 december taxeringsåret,
vill utskottet erinra om att syftet med detta besked
är att det skall ge information om den slutliga
skatten och om resultatet av myndigheternas
skatteberäkning. Några obligatoriska lagbestämmelser
om att ett sådant besked skall innehålla annat än
vad den skattskyldige behöver för att kontrollera
sina skatteförhållanden och myndigheternas
beräkningar behövs enligt utskottets mening inte.
Enligt den nyss nämnda paragrafen är det just detta
som skall framgå av beskedet, och någon ändring av
lagbestämmelsen är således inte påkallad. Däremot är
det enligt utskottets mening positivt om
skattemyndigheterna ändå sprider allmän information
om arbetsgivaravgifternas och de kyrkliga
medlemsavgifternas storlek och hur de beräknas.
Med det anförda avstyrker utskottet de nu
behandlade motionerna.
Redovisning av arbetsgivaravgifter
m.m. på lönebesked
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en rad motioner om
redovisning av arbetsgivaravgifter m.m. på
lönebesked.
Motionerna
I motion Sk211 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m),
Sk276 av Ola Sundell (m) och Sk317 av Anna
Lilliehöök (m) begärs att de anställdas lönebesked
skall utformas så att de innehåller en redovisning
av bruttolönekostnaden, i den förstnämnda motionen
dock endast de statligt anställdas lönebesked. I
motion Sk320 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
efterlyses en bättre specifikation av skatteavdragen
på lönebeskeden för att undvika att enskilda drabbas
av orättfärdiga skattekrav.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare framhållit att det givetvis
står arbetsgivaren fritt att som en frivillig
serviceåtgärd till de anställda lämna information om
arbetsgivaravgifterna på lönebeskeden eller på annat
sätt. Enligt vad utskottet känner till förekommer
också en sådan ordning inte så sällan. Utskottet
vidhåller (se bet. 2001/02:SkU19 s. 14-15) dock
uppfattningen att det inte finns anledning att
införa ett obligatoriskt uppgiftslämnande för
arbetsgivarna, vare sig de offentliga eller privata,
och förplikta dem till det merarbete och de
merkostnader som ett sådant uppgiftslämnande skulle
medföra. Strävandena bör tvärtom inriktas på att så
långt som möjligt begränsa arbetsgivarnas
uppgiftsskyldighet.
När det gäller den speciella frågan som tas upp i
motion Sk320 om arbetsgivarnas skyldighet att lämna
en specifikation av gjorda skatteavdrag på
lönebeskeden, anser utskottet att de bestämmelser
som redan finns är tillräckliga. Enligt 5 kap. 12 §
SBL skall nämligen den som betalar ut ersättning för
arbete vid varje utbetalningstillfälle lämna
mottagaren uppgift om skatteavdragets belopp. Enligt
12 kap. 2 § samma lag är den som har gjort skatte-
avdrag skyldig att betala det innehållna beloppet.
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga de nu
behandlade motionerna.
Möjlighet för ombud att underteckna
skattedeklaration
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om införande av en
möjlighet för ombud att underteckna
skattedeklaration.
Gällande bestämmelser
Enligt 10 kap. 25 § SBL skall preliminär
självdeklaration och skattedeklaration vara
egenhändigt underskriven av den som är skyldig att
lämna deklarationen eller av den som är behörig
ställföreträdare. Enligt 10 kap. 26 § första stycket
samma lag får regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer föreskriva eller i enskilda
fall medge att preliminär självdeklaration och
skattedeklaration får lämnas i form av ett
elektroniskt dokument (prop. 2001/02:127 s. 165,
bet. 2001/02:SkU27). I så fall får enligt andra
stycket kravet på underskrift uppfyllas med
elektroniska medel.
Motionen
I motion Sk361 av Jeppe Johnsson m.fl. (m, fp, kd
och c) förespråkas ett införande av en möjlighet att
låta ombud underteckna skattedeklaration. Enligt
motionärernas mening är detta en angelägen
förändring för företagen.
Utskottets ställningstagande
RSV har bedrivit försöksverksamhet med en möjlighet
för arbetsgivare att lämna elektronisk
skattedeklaration via Internet. I rapporten RSV
2002:07 Ett modernt sätt att deklarera - Utvärdering
av försöksverksamhet med elektronisk
skattedeklaration (eSKD), som lämnats till
Finansdepartementet, förespråkar RSV att företag
skall få ge ett ombud (extern eller anställd)
fullmakt att lämna in deklarationer för företagets
räkning. Att genom en lagändring göra det möjligt
för företagen att lämna fullmakt till ett ombud att
lämna deklaration är enligt RSV den enskilt
viktigaste åtgärden för att snabbt komma upp i stora
volymer av användare av eSKD:n. Beredning av ärendet
pågår inom Finansdepartementet, och bl.a. analyseras
sådana frågeställningar som ansvaret för oriktiga
uppgifter vid ett aktualiserande av eventuellt
skattetillägg och ansvarigheten enligt
skattebrottslagen. I avvaktan på resultatet av
beredningen inom Finansdepartementet av detta ärende
avstyrker utskottet motionen.
Betalning av kvarskatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om en utvärdering
av reglerna om betalning av kvarskatt.
Jämför reservation 5 (v).
Gällande bestämmelser
Enligt 16 kap. 6 § första stycket SBL skall obetald
slutlig skatt betalas senast den förfallodag som
infaller närmast efter det att 90 dagar har gått
från den dag då ett grundläggande beslut om slutlig
skatt fattades. Enligt andra stycket samma paragraf
är motsvarande frist beträffande skatt som bestämts
genom omprövningsbeslut 30 dagar. Det ankommer på
den skattskyldige själv att betala in obetald
slutlig skatt. Arbetsgivarens tidigare medverkan i
betalningen slopades i samband med införandet av den
nya skattebetalningslagen (prop. 1996/97:100 s.
358-362, bet. 1996/97:SkU23 s. 234).
Motionen
I motion Sk309 av Marie Engström m.fl. (v)
återkommer motionärerna med krav på en utvärdering
av reglerna om inbetalning av kvarskatt.
Motionärerna är kritiska både till att arbetsgivaren
numera inte behöver medverka till att den
kvarstående skatten betalas in och att
betalningsfristen om 90 dagar innebär att
betalningen i många fall måste ske strax före jul,
när ekonomin är ansträngd för många hushåll. De
anser sig dessutom ha noterat att andelen som
restförts i kronofogdemyndighetens register på grund
av obetald skatt har ökat jämfört med tidigare.
Motionärerna påpekar att utskottet tidigare har
efterlyst en utvärdering av det nya systemet för
inbetalning av kvarskatt för att utröna vilka
konsekvenser detta fått för såväl myndigheter som
skattskyldiga.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har i annat sammanhang föreslagit att
Riksdagens revisorer skall granska den av
motionärerna aktualiserade frågan, och enligt
revisorernas aktuella granskningsplan kommer de
också att genomföra ett informationsbesök under
våren 2003. I avvaktan på att resultatet av detta
revisionsarbete föreligger avstyrker utskottet
motion Sk309.
Skatte- och tulltillägg m.m.
Uskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en rad motioner om skatte-
och tulltillägg och därmed sammanhängande
frågor.
Jämför reservationerna 6 (fp, c), 7 (m) och 8
(kd).
Motionerna
I motion K379 (yrkande 11) av Bo Lundgren m.fl. (m)
efterlyses kortare handläggningstider vid
överklaganden om skattetillägg och att några krav på
betalning inte skall riktas till den ifrågasatt
skattskyldige förrän frågan avgjorts i högsta
instans. I motion N227 (yrkande 6), också den av Bo
Lundgren m.fl. (m), föreslås i rättssäkerhetssyfte
olika begränsningar när det gäller tillämpningen av
skattetilläggsinstitutet. Motionärerna begär ett
tillkännagivande om att oaktsamhet eller uppsåt bör
vara en förutsättning för att skattetillägg skall
påföras, att automatiskt anstånd med skattetillägg
och upptaxering skall medges tills lagakraftägande
dom föreligger, att det skall vara mindre krångel
vid överklaganden till länsrätten, kammarrätten och
Regeringsrätten, att en tidsgaranti på 24 månader
från skattemyndighetens besked till dom i högsta
instans i mål om skattetillägg skall införas, att
möjligheterna för småföretag att få ersättning för
experthjälp vid skattemål skall förbättras samt att
skatt skall anses ha kommit skattemyndigheten
tillhanda den dag då inbetalning sker.
Även i motion Sk367 (yrkandena 2-4 och 7-9) av
Lennart Hedquist m.fl. (m) krävs ökad rättssäkerhet
och att Europadomstolens domar skall beaktas vid
tillämpningen av skattetillägg och annan
lagstiftning med anknytning härtill. Motionärerna
vill därför ha en reformering av reglerna i stort
sett i enlighet med utredningsbetänkande SOU 2001:25
Skattetillägg m.m., dock ej såvitt gäller
finansieringen, eftersom gängse
finansieringsriktlinjer enligt motionärerna inte kan
eller bör tillämpas då det gäller lättnader i ett
straffrättsligt sanktionssystem. Det innebär att
motionärerna anser att det bör krävas uppsåt eller
oaktsamhet som inte är ursäktlig för utdömande av
skattetillägg, att frågan om en beloppsbegränsning
bör utredas, att en tidsgaranti på 24 månader till
dom i högsta instans bör införas samt att
motsvarande bör gälla i fråga om tulltillägg.
Dessutom begär motionärerna ett omedelbart beslut om
att avskaffa tulltillägget avseende
periodiseringsfel. Motionärerna kräver vidare
generellt anstånd med betalningen om den
skattskyldige begär omprövning respektive överklagar
sin taxering eller annat skattebeslut och att
undantag bara skall komma i fråga om omprövningen
eller överklagandet är uppenbart ogrundat.
Motionärerna efterlyser vidare regler som innebär
att den skattskyldige inte skall kunna tvingas att
medverka i en skatteutredning som kan övergå i en
brottmålsutredning och leda till en fällande dom mot
den skattskyldige själv samt att en parlamentarisk
utredning med uppdrag att framlägga förslag som
förbättrar rättssäkerheten på skatteområdet
tillsätts.
Även i motion Fi256 (yrkande 25) av Alf Svensson
m.fl. (kd) kritiseras vissa regler med anknytning
till skattebetalningen. Motionärerna kräver först
och främst slopade förseningsavgifter för
företagarnas månatliga deklarationer. De anser
vidare att betalning skall anses ha skett den dag då
inbetalning sker och efterlyser slutligen ett
enklare system för föreningar som tillfälligt
betalar ut skattepliktiga arvoden eller liknande och
som, enligt motionärerna, i dag först måste
registrera sig.
I motion N306 (yrkande 11) av Maud Olofsson m.fl.
(c) yrkas ett tillkännagivande om att bestämmelserna
bör ändras så att inbetalning av skattetillägg skall
göras först då en tvist är definitivt avgjord och
dom avkunnats i sista rättsinstans. Syftet är ökad
rättssäkerhet inom skatteområdet.
Slutligen föreslås i motion Sk327 av Jeppe
Johnsson m.fl. (m, fp, kd och c) ett
tillkännagivande som går ut på att det bör finnas en
möjlighet till befrielse om det är oskäligt att ta
ut skattetillägg, att det bör införas en tidsfrist
på tre månader för omprövning samt att anstånd med
betalning av skattetillägg utan säkerhet bör medges
även då beloppet inte är obetydligt. Motionärerna
vill härigenom tillgodose såväl myndigheternas behov
av tillgång till sanktionsmöjligheter så att de
skattskyldiga lämnar korrekta uppgifter som de
skattskyldigas krav på att slippa godtycke.
Utskottets ställningstagande
Utskottet är medvetet om att Europadomstolen för de
mänskliga rättigheterna i Strasbourg nyligen har
fällt Sverige i två fall angående skattetillägg.
Domstolen konkluderar att det i detta specifika fall
hade tagit alldeles för lång tid att få till stånd
en avgörande dom. För den ene skattskyldige rörde
det sig om en process som tagit närmare sju år. För
den andre skattskyldige, vars domstolsprocess ej var
avslutad på grund av ett överklagande till
Regeringsrätten, hade förfarandet dittills pågått i
nästan sju och ett halvt år. Med anledning av att
processen hade dragit ut på tiden ansåg också
domstolen att svenska myndigheter och domstolar hade
brutit mot rätten till en fri och rättvis domstols-
process då rätten till effektiv tillgång till
domstol inte hade uppfyllts.
Det är regeringens avsikt att så snart som möjligt
till riksdagen lämna förslag till en förändring av
skattetilläggsreglerna och andra anknytande
bestämmelser så att systemet blir mer rimligt och
rättvist än det är nu. Ambitionen är vidare att de
nya reglerna inte längre på något sätt får komma i
konflikt med den europeiska konventionen angående
skydd för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna (Europakonventionen). En
lagrådsremiss med detta syfte har nyligen
överlämnats och regeringen siktar på att avlämna en
proposition inom kort. De frågor som behandlas i de
här aktuella motionerna omfattas eller har ett nära
samband med de frågor som regeringen planerar att ta
upp i den kommande propositionen. Utskottet anser
att ett ställningstagande till de aktuella frågorna
bör anstå till dess att regeringens förslag
föreligger.
Beträffande den speciella frågan om ideella
föreningars skyldighet att registrera sig som
arbetsgivare även vid tillfälliga utbetalningar av
skattepliktiga arvoden och liknande påpekade
utskottet redan förra året att problemet har lösts
praktiskt av RSV så att den som behöver redovisa
utbetalda belopp endast en gång per år bara behöver
lämna skattedeklaration för den aktuella månaden.
Det har blivit möjligt genom att den aktuella
verksamheten registreras som säsongsmässig, och då
skickas bara en skattedeklaration ut. Det sker vid
årets ingång.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet
samtliga nu behandlade motioner och motionsyrkanden.
Skattekontroll, revisioner,
kontrollbesök, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår tre motionsyrkanden om
skattekontroll, revisioner, kontrollbesök,
m.m.
Jämför reservationerna 9 (m) och 10 (v).
Bakgrund
Den 1 november 1997 (prop. 1996/97:100, bet.
1996/97:SkU23) ändrades revisionsreglerna för att
effektivisera skattekontrollen. Ändringen, som grun-
dade sig på Skatteflyktskommitténs betänkande SOU
1996:79 Översyn av revisionsreglerna, innebar att
revision kan ske för löpande period och hos tredje
man. Vidare får kassakontroll, lagerinventering och
liknande fysisk kontroll företas i form av s.k.
överraskningsrevisioner. Reglerna för tullrevision
ändrades på motsvarande sätt.
Motionerna
I motion Sk374 av Anders Karlsson m.fl. (s) yrkas
ett uttalande av riksdagen om ökade befogenheter för
skattemyndigheterna visavi frisör- och skönhets-
företagen. Motionärerna efterlyser vidare ökade
möjligheter att göra oannonserade kontrollbesök och
lagkrav på kassaapparater med kontantredovisning i
yrkesmässig näringsverksamhet där kontanter används
som betalningsmedel. I motion Sk292 av Per Rosengren
m.fl. (v) begärs en rätt vid taxerings- och
skatterevision avseende restaurangnäringen och
byggsektorn att kräva legitimationskontroll. I
motsatt riktning går motion Sk367 (yrkande 1) av
Lennart Hedquist m.fl. (m), vari begärs ett
återinförande av tidigare mer restriktiva regler
avseende tredjemanskontroll, revision under löpande
period, underrättelse om revision, föreläggande,
tredjemansföreläggande och tullrevisioner.
Utskottets ställningstagande
Vad först gäller en ökad kontroll av frisör- och
skönhetsföretagen anknyter denna fråga till det s.k.
Frisörprojektet, och utskottet vill härvid framhålla
följande. Regeringen tilldelade i mars 2001
Ekobrottsmyndigheten medel för att i samarbete med
Sveriges Frisörföretagare, Handelsanställdas
förbund, Riksskatteverket och Skattemyndigheten i
Malmö driva ett pilotprojekt om svartarbete inom
frisörbranschen. I november 2002 lades en rapport
fram. Som omedelbara åtgärder föreslår projektet att
det införs en lag om kassaapparater inom
kontanthandeln samt att skattemyndigheten ges
kontrollmöjligheter i förebyggande syfte. Dessutom
bör, enligt projektet, samma regler gälla generellt
inom kontanthandeln som för torg- och marknads-
handeln i dag. Det bör också, framhåller projektet,
ställas krav om tillgängliga registreringsbevis
gällande ägarförhållandena. Som långsiktiga åtgärder
föreslår projektet fördjupad samverkan mellan
myndigheter och organisationer, fortsatt
attitydpåverkan och ett mer allmänt införande av ett
system med certifiering eller kvalitetssäkring.
Dessutom vill projektet uppmuntra till minskad
användning av kontanter som betalningsmedel.
Enligt vad utskottet erfarit bereds för närvarande
frågan om "en lag om kassaregister" inom
Finansdepartementet. Enligt uppgift planeras en
promemoria under året för remissbehandling. Frågan
är således uppmärksammad, och utskottet anser att
resultatet av beredningsarbetet bör avvaktas innan
ställning tas till de frågor som tagits upp i motion
Sk374.
Vad gäller frågan om legitimationskontroll i vissa
branscher har denna fråga tidigare återkommande
prövats av utskottet. Utskottet vidhåller sin
uppfattning att förslaget är alltför långtgående,
bl.a. mot bakgrund av att det inte finns någon
generell skyldighet att bära med sig en
legitimationshandling. Skulle skattemyndigheterna
ges möjlighet att avkräva legitimation skulle de i
detta avseende få väsentligt mer långtgående
befogenheter än polisen, har utskottet vidare
framhållit. Utskottet vidhåller sin uppfattning och
vill därför inte ställa sig bakom förslaget i motion
Sk292 om legitimationsskyldighet. Därtill kommer
att, åtminstone såvitt avser byggbranschen, andra
förslag för att motverka svart arbete bereds inom
Regeringskansliet. Utskottet tänker på förslagen i
Byggkommissionens betänkande SOU 2002:115 Skärpning
gubbar! som nyligen lämnats över till statsrådet
Lars-Erik Lövdén och remitterats. Remisstiden går ut
den 25 april 2003.
När det slutligen gäller frågan om att återinföra
de regler om revision m.m. som tidigare gällde under
en begränsad period vidhåller utskottet sitt
tidigare ställningstagande att skattemyndigheterna
behöver förfoga över resurser, befogenheter och
rimliga kontrollinstrument för att se till att
skattereglerna efterlevs. Ytterst gäller det att
säkra tilltron till skattesystemet, upprätthålla
marknadens spelregler och se till att skattebördan
fördelas i enlighet med lagstiftarens intentioner.
Mot denna bakgrund anser utskottet att möjligheten
att företa revision för att kontrollera att
skattskyldighet och kontrolluppgiftsskyldighet
fullgjorts riktigt och fullständigt inte kan
undvaras. Utskottet anser vidare att möjligheten
till tredjemansrevisionerna måste bibehållas, att
uppgifter ur räkenskaperna måste kunna säkras innan
ett bolag töms eller säljs till en s.k. målvakt, att
svårkontrollerad verksamhet som riktar sig direkt
till konsumenter och där kvitto inte erfordras måste
kunna bevakas särskilt samt att myndigheterna måste
kunna företa revision av löpande period och - i
vissa särskilda fall - revisioner i form av s.k.
överraskningsrevisioner. Lojala företag med ordning
och reda på sina räkenskaper torde inte ha någon
anledning att frukta en revision. Tvärtom vet dessa
företagare att väl insatta revisioner bidrar till
att upprätthålla sunda konkurrensförhållanden på
marknaden. Vad särskilt gäller de s.k.
tredjemansrevisionerna är dessa enligt utskottets
mening nödvändiga med hänsyn till angelägenheten för
skatterevisorerna att omedelbart ta del av det
begärda materialet. Den av motionärerna förordade
föreläggandemetoden skulle enligt utskottets
uppfattning i många fall kunna leda till irreparabla
dröjsmål innan skatterevisorerna får del av den
begärda informationen.
Samtidigt är utskottet medvetet om - och har
tidigare betonat - att revisionsverksamheten måste
läggas upp så att rimliga krav på rättssäkerhet och
integritet iakttas. Det är därför enligt utskottets
mening riktigt och viktigt att skattemyndighetens
rätt att företa revision hos ett företag är omgärdad
med restriktioner som bl.a. går ut på att en
revision i första hand skall ske i samverkan med den
som skall revideras och på ett sådant sätt att
verksamheten inte onödigt hindras. En revision får
inte heller pågå längre än nödvändigt. I
bestämmelserna står det också att räkenskapsmaterial
och andra handlingar som överlämnats till revisorn
skall återlämnas till den reviderade senast när
revisionen avslutats.
Mot bakgrund av det anförda finner utskottet att
rättssäkerhetsaspekterna är rimligen tillgodosedda
då det gäller reglerna för revision. Någon ändring
av reglerna i den riktning motionärerna bakom motion
Sk367 förespråkar finner utskottet inte motiverad.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
Sk374, Sk292 och Sk367 yrkande 1.
Entreprenadkonton för
underentreprenörer i näringslivet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om införande av
entreprenadkonton för underentreprenörer i
näringslivet.
Motionen
I motion Sk354 av Jan-Olof Larsson (s) föreslås ett
införande av entreprenadkonton för
underentreprenörer i hela näringslivet. Syftet är
att bekämpa den svarta arbetskraften i alla
branscher.
Utskottets ställningstagande
Motionärens idé kommer från en utredning av RSV
angående möjligheterna att införa ett system med
skyldighet att göra skatteavdrag för underentrepre-
nörer. RSV:s rapport var främst inriktad på att
komma åt förekomsten av svart arbetskraft inom
byggbranschen. Förslaget har härefter tagits upp i
Byggkommissionens tidigare nämnda betänkande SOU
2002:115 Skärpning gubbar! som nyligen lämnats över
till statsrådet Lars-Erik Lövdén och - som tidigare
nämnts - för närvarande remissbehandlas. Utskottet,
som i många år har efterlyst kraftfulla åtgärder för
att bekämpa förekomsten av svart arbetskraft, anser
dock beträffande just det uppslag som nu är aktuellt
att resultatet av regeringens beredning av det
berörda utredningsförslaget bör avvaktas. I varje
fall skulle det vara förhastat att införa systemet
för hela näringslivet innan det prövats huruvida det
bör införas inom byggbranschen. Med det anförda
avstyrker utskottet motion Sk354.
Ersättning för ombudskostnader i
skattemål
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår två motionsyrkanden om ökade
möjligheter till ersättning för
ombudskostnader i skattemål.
Jämför reservation 11 (kd, c).
Gällande bestämmelser
Möjligheten att få ersättning för kostnader för
bl.a. ombud i skattemål regleras i lagen (1989:479)
om ersättning för kostnader i ärenden och mål om
skatt, m.m. Bestämmelserna innebär bl.a. att en
skattskyldig som i ett mål har haft kostnader hos
domstol eller andra myndigheter för ombud eller
biträde, utredning eller annat som skäligen behövts
för att ta till vara hans rätt skall beviljas
ersättning om
· han helt eller delvis vinner bifall till sina
yrkanden i ärendet eller målet,
· målet avser en fråga som är av betydelse för
rättstillämpningen, eller
· det finns synnerliga skäl för ersättning.
Vissa kostnader får inte ersättas, t.ex. kostnader
för deklaration och för eget arbete.
Motionerna
I motion Sk240 återkommer Kenneth Lantz (kd) med en
begäran om en utredning om ökade möjligheter att få
ersättning för ombudskostnader i ärenden och mål om
skatt, bl.a. eftersom ombudskostnader i
skattetvister regelmässigt är uteslutna från
rättsskyddet i hemförsäkringen. I motion N306
(yrkande 12) av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkas
förbättrade ersättningsmöjligheter för bl.a.
småföretag att anlita experthjälp i skattemål.
Motionärerna framhåller att för närvarande bara
företag med god ekonomi har råd att driva skattemål
på ett acceptabelt sätt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill påpeka att de nuvarande
bestämmelserna om ersättning för kostnader i ärenden
och mål om skatt innebar en utvidgning av
ersättningsmöjligheterna för den enskilde, när de
fick sin nuvarande utformning den 1 juli 1994.
Utskottet har tidigare betonat att principen också
bör vara att ersättning skall beviljas en
skattskyldig som verkligen har behov av juridisk
sakkunskap för att på ett effektivt sätt kunna föra
sin talan. Det bör emellertid också beaktas att
förvaltningsmyndigheter och förvaltningsdomstolar är
skyldiga att självmant införskaffa den utredning som
krävs, och att behovet av ombud i ett skattemål
därför normalt sett är betydligt mindre än t.ex. i
ett tvistemål vid allmän domstol. Att utforma
ersättningsreglerna så att de kompenserar för
eventuella brister i hemförsäkringarna kan enligt
utskottets mening inte komma på fråga. Utskottet
avstyrker med det anförda motionerna Sk240 och N306
yrkande 12.
Betalningstidpunkten i
skattekontosystemet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår tre motionsyrkanden om att
ändra bestämmelsen om betalningstidpunkt i
skattekontosystemet.
Jämför reservation 12 (m, fp, kd, c).
Gällande bestämmelser m.m.
De nu gällande inbetalningsdagarna beslutades i
samband med skattekontoreformen (prop. 1996/97:100
del. 1 s. 228-290, bet. 1996/97:SkU23). Enligt den
gällande ordningen skall deklarationen har kommit in
till skattemyndigheten viss dag och skatten anses
betald den dag betalningen bokförts på
skattemyndighetens konto. Normalt skall betalningen
ha skett den 12 i uppbördsmånaden (i januari och
augusti den 17). Tidigare var inbetalningsdagen
normalt den 10 i uppbördsmånaden, men då ansågs
inbetalning ha skett den dag då beloppet betalades
hos post eller bank eller en inbetalningshandling
för girering lämnades till postkontor eller lämnades
för postbefordran före sista tömningstillfället.
Motionerna
I motion Sk382 (yrkande 18) av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) krävs att förfallodagsregeln utformas så att
redovisning och betalning skall ha sänts in senast
ett angivet datum och att alla företag bör få
möjlighet att göra sin redovisning på Internet.
Enligt motion N306 (yrkande 13) av Maud Olofsson
m.fl. (c) bör betalning anses ha kommit
skattemyndigheten till handa den dag då inbetalning
sker. Slutligen förespråkas i motion N396 (yrkandena
8 och 27) av Ingegerd Saarinen (mp) att det bör
räcka om betalning av företagets skatter görs på
förfallodagen och att frågan bör granskas av en ny
utredning om småföretagens villkor.
Utskottets ställningstagande
Frågan om vid vilken tidpunkt en skattebetalning
eller en skatteredovisning skall anses ha skett har
behandlats av utskottet under en följd av år, senast
i det av riksdagen godkända betänkandet
2000/01:SkU16 s. 28-30. Enligt den gällande
ordningen skall deklarationen ha kommit in till
skattemyndighet en viss dag och skatten anses betald
den dag då betalningen bokförts på skatte-
myndighetens konto. Utskottet vidhåller att det är
en fördel att ha en ordning på skatteområdet som
stämmer överens med civilrättsliga principer om hur
betalning och redovisning görs i andra sammanhang.
En ordning i enlighet med motionärernas önskemål
skulle enligt utskottets uppfattning riskera att
leda till en förslappning av hela betalningssystemet
på skatteområdet och vara till förfång för alla de
företagare som nu anpassat sina betalningsrutiner
efter de regler som gäller. Till saken hör att det
numera finns möjligheter som inte fanns tidigare att
betala skatten genom bankgiro. Härigenom har
tidsåtgången minskat för dem som föredrar denna
betalningsform. Den gamla ordningen innebar vidare
bekymmer genom att bankerna ibland låg på pengarna
under förhållandevis lång tid för att, som det
uppfattades, göra räntevinster. Med tanke på att den
allt övervägande delen av statens skatteinkomster
kommer in genom företagens inbetalningar på
skattekontot av preliminärskatter, arbets-
givaravgifter, bolagsskatter, mervärdesskatt m.m.
skulle en återgång till den gamla ordningen under
alla omständigheter innebära ett betydande bortfall
av ränteinkomster för staten, som kanske skulle
behöva neutraliseras genom att betalningsdagen
tidigarelades ett par dagar (tidigare var den - som
ovan nämnts - den 10 i uppbördsmånaden).
Vad gäller förslaget i motion Sk382 om
permanentning av försöket med redovisning på
Internet är utskottet liksom motionärerna positivt
inställt till ett sådant utnyttjande av modern
teknik på detta område. Frågan är emellertid redan
aktualiserad inom Finansdepartementet genom RSV:s
rapport RSV 2002:7 Ett modernt sätt att deklarera -
Utvärdering av försöksverksamhet med elektronisk
skattedeklaration (eSKD). Beredning av detta ärende
pågår inom departementet och något uttalande av
riksdagen behövs därför inte.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
Sk382 yrkande 18, N306 yrkande 13 och N396 yrkandena
8 och 27.
Preliminär F-skatt vid ojämna
inkomster under året
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om
preliminär F-skatt vid ojämna inkomster under
året.
Jämför reservation 13 (fp, kd).
Motionen
I motion Sk382 (yrkande 17) av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) yrkas en ändring av skattebetalningsreglerna så
att en skatteinbetalning skall ske först efter det
att en inkomst erhållits. Motionärerna menar att det
nuvarande systemet kan leda till
likviditetssvårigheter som kanske i slutändan leder
till konkurs.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill erinra om följande. Den som bedriver
näringsverksamhet skall betala preliminär skatt,
vanligen i form av F-skatt eller särskild A-skatt.
F-skatt och särskild A-skatt debiteras i en post och
betalas med lika stora belopp varje månad.
Skattemyndigheten får emellertid på begäran av den
skattskyldige besluta att F-skatt och särskild A-
skatt skall betalas endast under vissa
kalendermånader, om den skattskyldiges
näringsverksamhet pågår endast under en del av
kalenderåret och det finns särskilda skäl (11 kap. 4
och 5 §§ SBL). Denna sistnämnda bestämmelsen är
avsedd att minska problemen för företag där
verksamhet pågår under endast en del av året, t.ex.
en campingplats som har öppet endast under
sommarmånaderna, och infördes i samband med
skattekontoreformen (se prop. 1996/97:100, del 1, s.
406-407).
Den sistnämnda bestämmelsen samt möjligheten för
den skattskyldige att, om den preliminära skatten
visar sig vara för hög med hänsyn till den faktiska
inkomsten, begära ändrad beräkning av F-skatten
genom att fylla i och skicka in en ny preliminär
självdeklaration, finner utskottet tillräckliga för
att gå dem till mötes som behöver anpassa sina
skattebetalningar till följd av ojämna inkomster
eller icke förutsedda inkomstbortfall under året.
Utskottet avstyrker därför motion Sk382 yrkande 17.
Momsredovisningsreglerna för
småföretagare
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om att höja
enmiljonkronorsgränsen för redovisning av
moms i allmän självdeklaration och göra
regeln tillämplig på handelsbolag.
Gällande bestämmelser
Enligt 10 kap. 31 § första stycket SBL skall
redovisning av mervärdesskatten göras i
självdeklaration om beskattningsunderlaget,
exklusive gemenskapsinterna förvärv och import,
beräknas uppgå till högst 1 miljon kronor.
Handelsbolag och grupphuvudman skall dock, även i de
fall de lämnar självdeklaration, ändå alltid
redovisa momsen i skattedeklaration om skattemyn-
digheten inte beslutat annat. Enligt 10 kap. 15 §
samma lag får skattemyndigheten för bl.a.
handelsbolag besluta att redovisningsperioden för
mervärdesskatt skall vara ett helt beskattningsår om
beskattningsunderlaget exklusive gemenskapsinterna
förvärv och import för beskattningsåret beräknas
uppgå till högst 200 000 kr.
Motionen
I motion Sk238 Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich (s)
yrkas att gränsen 1 miljon kronor för att deklarera
momsen i allmän självdeklaration skall höjas och
göras tillämplig även på handelsbolag. Syftet är att
underlätta momsredovisningen för mindre
familjeföretag, även för dem som drivs i form av
handelsbolag.
Utskottets ställningstagande
Gränsen 1 miljon kronor för att redovisa momsen i
självdeklarationen gäller sedan 1996 och tillkom i
samband med att nya tidpunkter för redovisning och
betalning av mervärdesskatt infördes (prop.
1995/96:19 s. 18-19, bet. 1995/96:SkU11). I det
dåvarande lagstiftningsärendet sades vidare i
propositionen klart ifrån att det inte borde komma i
fråga att tillåta helårsredovisning av
mervärdesskatt för t.ex. handelsbolag upp till en
årsomsättning på 1 miljon kronor. Förenklingsskäl,
enhetlighetsskäl och konkurrensskäl åberopades.
Reglerna har därefter överförts till 10 kap. 31 §
SBL. Det skall samtidigt påpekas att det enligt 10
kap. 15 § SBL finns en möjlighet för handelsbolag
att redovisa momsen på årsbasis om
beskattningsunderlagen exklusive gemenskapsinterna
förvärv och import för beskattningsåret beräknas
uppgå till högst 200 000 kr.
Utskottet anser att de förenklingsskäl m.m. som
nämnts alltjämt har relevans och ställer sig därför
tveksamt till motionärernas yrkande. Det bör enligt
utskottets mening beaktas att bl.a. kontrollskäl
talar emot att man höjer gränsen 1 miljon kronor för
när det skall vara tillåtet att redovisa mervärdes-
skatten i allmän självdeklaration. Därtill kommer
att en reformering av beskattningsreglerna för
handelsbolag har utretts av den s.k. Förenklings-
utredningen som redovisat sina förslag i betänkande
SOU 2002:35 Ny handelsbolagsbeskattning. Betänkandet
är remissbehandlat och beredning pågår för
närvarande inom Finansdepartementet. Utskottet anser
att resultatet av regeringens överväganden i frågan
om de framtida skattereglerna för handelsbolag bör
avvaktas innan slutlig ställning tas till bl.a.
sådana ändringsförslag som motionärerna har
aktualiserat. Utskottet avstyrker därför motion
Sk238.
Handläggningstider vid återbetalning
av mervärdesskatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om att införa
maximitid vid handläggning av återbetalning
av mervärdesskatt.
Gällande bestämmelser
Av Riksskatteverkets handledning för
mervärdesskatteförfarandet 2002 (s. 195 f.) framgår
följande. En grundprincip i skattekontosystemet är
att överskott på skattekontot skall kunna
återbetalas så snart som möjligt. Skattemyndighetens
handläggning skall ske på sådant sätt att
återbetalning kan verkställas så snabbt som
omständigheterna i det enskilda fallet ger möjlighet
till. Detta innebär dock inte att de allmänna kraven
på noggrannhet och rättssäkerhet får eftersättas.
Handläggningen skall alltid uppfylla krav som anges
i förvaltningslagen (1986:223) och i
skattelagstiftningen.
En skattedeklaration som innehåller redovisning av
överskjutande ingående moms blir alltid föremål för
kontroll av skattemyndigheten. Detta kan medföra att
återbetalningen inte görs omedelbart. När kontrollen
är klar sker återbetalning under förutsättning att
skattekontot visar ett överskott.
Enligt 48 § skattebetalningsförordningen
(1997:750) skall återbetalning av skatt ske
skyndsamt. I 49 § samma förordning finns ytterligare
bestämmelser om återbetalning av överskjutande
ingående mervärdesskatt, vilka innebär att
återbetalning av sådan skatt normalt skall göras
senast vid utgången av kalendermånaden efter den
kalendermånad då den skattskyldige senast skall
lämna deklaration för den redovisningsperiod som
skatten avser.
Motionen
I motion Sk243 av Håkan Larsson och Birgitta Sellén
(c) krävs att det skall vara högst tre månaders
handläggningstid för återbetalning av moms till små
företag. Om detta inte kan uppfyllas inom stipulerad
tid bör redovisat belopp omgående utbetalas till
företagare. Motionärerna vill att företagarna skall
slippa "ligga ute" med förhållandevis stora summor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att detaljbestämmelserna om
återbetalning av skatt, med angivande av sista dag
för återbetalning och undantag härifrån då det
behövs av kontrollskäl m.m., återfinns i
skattebetalningsförordningen, dvs. regeringens
verkställighetsföreskrifter till SBL. Utskottet
håller med motionärerna om att det är viktigt att
återbetalning av överskjutande ingående moms sker
skyndsamt till berörda företag men anser att det
saknas skäl för riksdagen att ingripa med lagregler
på detta område som tillhör verkställighetsområdet.
Utskottet avstyrker därför motion Sk243.
Näringsidkares registreringsnummer
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att
införa möjlighet för näringsidkare att välja
ett frivilligt organisationsnummer för mer-
värdesskatt.
Jämför reservation 14 (fp).
Gällande ordning och tidigare behandling
Enskilda näringsidkare måste i dag använda sitt
personnummer som identitetsbeteckning för sin
näringsverksamhet. I 11 kap. 5 §
mervärdesskattelagen (1994:200) föreskrivs att en
skattskyldig skall ange sitt registreringsnummer
till mervärdesskatt på sina fakturor och jämförliga
handlingar, och registreringsnumret för
mervärdesskatt är konstruerat utifrån person- eller
organisationsnumret med vissa tillägg. Även då den
skattskyldige inte är registrerad skall fakturan
innehålla person- eller organisationsnummer om det
finns ett sådant och annars en likvärdig uppgift.
Andra företagsformer såsom aktiebolag eller
handelsbolag tilldelas särskilda organisationsnummer
som inte är identiska med ägarens personnummer.
Ett förslag om att tilldela näringsidkare ett
särskilt företagarnummer lades fram i betänkande SOU
1994:63 Personnummer - Integritet och effektivitet.
Ett sådant företagarnummer skulle enligt
utredningsförslaget kunna användas i stället för
personnummer i olika sammanhang, t.ex. i faktura som
utfärdas enligt mervärdesskattebestämmelserna.
Personnummerutredningens förslag fick delvis ett
kraftigt negativt remissutfall, och regeringen lade
aldrig fram något förslag på grundval av
utredningsbetänkandet (se prop. 1994/95:100 bil. 3.1
s. 91). Senare avslog riksdagen också en motion om
ett tillkännagivande om ett särskilt
momsregistreringsnummer för den som driver enskild
firma (bet. 1994/95:SkU27 s. 35).
Motionen
I motion Sk382 (yrkande 19) av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) begärs ett tillkännagivande om att
näringsidkare bör få rätt att välja ett frivilligt
organisationsnummer för mervärdesskatt i stället för
personnumret, som används i dag. Integritetsskäl
åberopas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill erinra om att ett förslag liknande
det som motionärerna nu för fram tidigare har
presenterats i ett utredningsbetänkande som dock,
efter negativt remissutfall, inte ledde fram till
någon proposition. Invändningarna gick i huvudsak ut
på att integritetsaspekterna och klagomålen över
personnummeranvändningen i detta sammanhang
överdrivits, att ett system med dubbellagring av
identiteter skulle ställa sig kostsamt och krångligt
både att införa och hålla i drift samt att även
andra register skulle påverkas. Utskottet fann så
sent som förra året att dessa invändningar alltjämt
hade relevans och att det nu - sedan systemet med
förtryckta deklarationer kommit att omfatta även
näringsidkare - till och med blivit ännu viktigare
att undvika dubbla registreringsuppgifter hos
skattemyndigheterna, med tanke på att ett sådant
system skulle innebära merarbete, ett krångligare
förfarande och en ökad risk för fel i hanteringen.
Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker
motion Sk382 yrkande 19.
Generalklausuler och
skatteflyktslagen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår två motionsyrkanden om att
göra ett uttalande riktat mot
generalklausuler i skattelagstiftningen samt
avskaffa generalklausulen i
skatteflyktslagen.
Jämför reservation 15 (m, fp, kd).
Bakgrund
År 1980 infördes en lag mot skatteflykt. Lagen, som
var av tillfällig karaktär, skärptes 1982 och
förlängdes i olika omgångar tills den upphävdes
hösten 1992. Den 1 juli 1995 återinfördes lagen
(prop. 1994/95:209, bet. 1994/95:SkU30). Reglerna
gavs därefter en något ändrad utformning som trädde
i kraft den 1 januari 1998 och alltjämt gäller
(prop. 1996/97:170, bet. 1997/98:SkU3).
Motionerna
I motion Sk367 (yrkandena 5 och 6) av Lennart
Hedquist m.fl. (m) hemställs om ett uttalande om att
det inte är rimligt med generalklausuler i
skattelagstiftningen. Motionärerna yrkar dessutom
att skatteflyktslagen avskaffas. Även i motion Sk382
(yrkande 20) av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas att
generalklausulen i skatteflyktslagen avskaffas.
Utskottets ställningstagande
Liksom vid sin tidigare prövning av
skatteflyktslagen och den s.k. generalklausulen i
denna lag finner utskottet att det alltjämt finns
utrymme för sådana förfaranden som är att betrakta
som skatteflykt genom att t.ex. skillnaderna i
beskattningen av arbetsinkomster och
kapitalinkomster och andra asymmetrier i
beskattningssystemet utnyttjas för att uppnå
orättmätiga fördelar. De lagtolkningsmetoder som
finns har visat sig otillräckliga när det gäller att
förhindra och motverka skatteflyktsförfaranden, och
det finns därför enligt utskottets uppfattning ett
behov av en lagstadgad tolkningsanvisning som ger
möjlighet att under vissa förutsättningar ingripa
mot förfaranden som inte kan förhindras eller
motverkas med annan lagstiftning. Utskottet anser
således att skatteflyktslagen och generalklausulen
fyller en viktig funktion och avstyrker således
motion Sk367 yrkandena 5 och 6 och motion Sk382.
Folkbokföring av studerande
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår två motionsyrkanden om rätt
för studerande att få vara folkbokförda på
sin tidigare hemort eller var de vill.
Jämför reservation 16 (c).
Gällande bestämmelser
Folkbokföringen skall bedömas efter de faktiska
förhållandena, och någon valfrihet i fråga om var
man skall vara folkbokförd finns enligt gällande
regler (med några få undantag) inte. Vuxna
studerande skall folkbokföras där de regelmässigt
tillbringar sin dygnsvila enligt samma regler som
gäller för vuxna i allmänhet. Elever under 18 år som
bor tillsammans med föräldrar eller andra anhöriga
anses i folkbokföringssammanhang bosatta där, även
om de på grund av skolgång regelmässigt tillbringar
sin dygnsvila på annat håll. Detsamma gäller elever
som fyllt 18 år så länge studierna avser grundskole-
eller gymnasiestudier eller motsvarande.
Motionerna
I motion K241 (yrkande 4) av Maud Olofsson m.fl. (c)
yrkas att studerande som flyttat till studieorten
skall få fortsätta att vara folkbokförda på sin
tidigare hemort. Även i motion Sk312 av Jörgen
Johansson (c) yrkas att studerande skall få välja
var de vill vara folkbokförda. Motionärerna anser
att unga studerande inte bör tvingas att skriva sig
på högskoleorten eftersom det är viktigt att de kan
behålla möjligheten att ta politiska
förtroendeuppdrag i sin hemkommun.
Utskottets ställningstagande
Som framgått kan elever under 18 år och äldre elever
som fortsätter grundskole- eller gymnasiestudier och
som har egentligt hemvist tillsammans med föräldrar
eller andra anhöriga folkbokföras där, trots att de
tillbringar dygnsvilan på annat håll. Andra
studerande följer huvudregeln som innebär att
folkbokföringen skall bedömas efter de faktiska
omständigheterna. Någon valfrihet i fråga om var en
person skall vara folkbokförd finns med några få
undantag inte. Utskottet, som vid åtskilliga
tillfällen tidigare har behandlat den nu aktuella
frågan, vidhåller att det inte finns någon anledning
att utöka de nämnda undantagen med
högskolestuderande och avstyrker motionerna K241
yrkande 4 och Sk312.
Månadsvis eller kvartalsvis
folkbokföring
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion med förslag om
månadsvis eller kvartalsvis folkbokföring.
Gällande bestämmelser
Folkbokföring sker löpande under året. Som
huvudregel vid flyttning gäller den nya
folkbokföringen fr.o.m. flyttningsdagen. En person
skall folkbokföras där vederbörande är att anse som
bosatt, dvs. där han eller hon regelmässigt
tillbringar sin dygnsvila, eller, när byte av bostad
har skett, där han eller hon kan antas komma att
regelmässigt tillbringa sin dygnsvila. En person
anses regelmässigt tillbringa sin dygnsvila där han
eller hon under sin normala livsföring tillbringar
dygnsvilan minst en gång i veckan eller i samma
omfattning men med en annan förläggning i tiden. Om
en person under en på förhand bestämd tid av högst
sex månader tillbringar sin dygnsvila på annan
fastighet än den där han eller hon har sitt
egentliga hemvist, anses detta inte leda till ändrad
bosättning.
I vissa lagar finns det bestämmelser som tar sikte
på den enskildes folkbokföring den 1 november, t.ex.
i skattebetalningslagen (beslutande myndighet),
inkomstskattelagen (kommunal inkomstskatt) och
socialförsäkringslagen (rätt kassa för inskrivning).
Enligt inkomstskattelagen avses med hemortskommun
den kommun där en fysisk person författningsenligt
skall vara folkbokförd den 1 november året före
inkomståret.
Motionen
I motion Sk217 av Håkan Larsson (c) begärs ett
tillkännagivande om att det bör införas en
kvartalsvis eller månadsvis folkbokföring.
Motionären framhåller att antalet folkbokförda
invånare i kommunen den 1 november avgör bl.a.
skatteutjämningsbidraget, nivån på
kostnadsutjämningsbidraget, nivån på det
invånarrelaterade statsbidraget och nivån på det
åldersrelaterade statsbidraget. Det förespråkade
systemet skulle enligt motionärens uppfattning vara
till fördel för bl.a. turistkommuner där
säsongsarbetare arbetar periodvis inom turismen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill erinra om att grundprincipen i
folkbokföringslagen är att människor skall vara
folkbokförda där de faktiskt är bosatta, dock att
kortare vistelser på annan ort än den där man har
sitt egentliga hemvist - högst sex månader - normalt
inte bör leda till ändrad bosättning. De skäl
motionären åberopat för att ändra
folkbokföringsreglerna - beräkningen av nivån på
skatteutjämningsbidraget m.m. - är enligt utskottets
uppfattning inte tillräckliga för att en sådan
åtgärd skall övervägas. Utskottet avstyrker därför
motion Sk217.
Sockennamn som administrativ enhet i
folkbokföringen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår två motionsyrkanden om att
införa sockennamn som administrativ enhet i
folkbokföringen.
Bakgrund
Enligt folkbokföringslagen skall en person
folkbokföras på den fastighet, i vissa fall även
lägenhet, och i den territoriella församling där
vederbörande är att anse som bosatt. Sverige är
indelat i territoriella församlingar, som i dag är
kyrkliga. Folkbokföring sker enligt
folkbokföringslagen inte i socken men gränserna för
de äldre socknarna sammanfaller i många fall med
församlingsgränserna.
I betänkande SOU 2000:17 Folkbokföring efter
statikyrkareformen m.m. föreslog Utredningen om
folkbokföring i församling att territoriell
församling skulle utmönstras ur folkbokföringslagen
och ersättas med kommun. Ett stort antal
remissinstanser riktade kritik mot detta förslag. I
budgetpropositionen för år 2002 anförde regeringen
som sin bedömning att folkbokföring även
fortsättningsvis bör ske i territoriell församling
inom Svenska kyrkan (prop. 2001/2002:1, utg.omr. 3,
s. 21).
Motionerna
I motion Kr369 (yrkande 6) av Gunilla Tjernberg
m.fl. (kd) yrkas att sockennamnen bör finnas kvar i
folkbokföringen. Även i motion Sk271 av Birgitta
Carlsson och Kenneth Johansson (c) begärs att
sockenbegreppet åter skall användas i
folkbokföringssammanhang. Motionärerna finner det
angeläget att denna del av det svenska kulturarvet
bevaras.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill erinra om att socken upphörde att
fungera som begrepp redan genom
kommunalrättsreformen 1862. Däremot fortsatte
församlingsbegreppet, som i många fall i geografiskt
hänseende sammanföll med sockenbegreppet, att
användas i folkbokföringssammanhang. Som nyss nämnts
kommer folkbokföringen även i fortsättningen att ske
i territoriell församling inom Svenska kyrkan.
Liksom förra året, då utskottet med hänvisning till
regeringens ställningstagande avstyrkte ett antal
motioner liknande de nu aktuella, finner utskottet
att motionerna Kr369 yrkande 6 och Sk271 får anses
tillgodosedda. Utskottet avstyrker därför
motionerna.
Rätt att identifiera sig som
tillhörande en etnisk minoritet i
folkbokföringen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om rätt att
identifiera sig som tillhörande en etnisk
minoritet i folkbokföringen.
Motionen
I motion Sk274 (yrkandena 1 och 2) av Ana Maria
Narti (fp) föreslås att befolkningsstatistiken
avseende folkminoriteter bör bygga på människors
frivilligt uttalade önskan att tillhöra viss etnisk
minoritet. Denna identitet bör kunna få registreras.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att motionären måste mena
registrering i folkbokföringen eftersom det knappast
kan vara fråga om något annat register. Denna
registreringsverksamhet regleras numera i lagen
(2001:182) om behandling av personuppgifter i
skatteförvaltningens folkbokföringsverksamhet. För
vissa närmare bestämda ändamål (samordnad behandling
av folkbokföringsuppgifter m.m.) skall det finnas en
folkbokföringsdatabas som får innehålla sådana
uppgifter som person- eller samordningsnummer, namn,
födelsetid, födelsehemort, födelseort, adress,
folkbokföringsfastighet m.m. Vidare får bl.a.
inflyttning från utlandet registreras.
Utskottet anser att uppgifter om etnisk
tillhörighet kan vara känsliga och att det kan
finnas en risk för att uppgifterna skulle kunna
missbrukas. Uppgifter om etnisk tillhörighet behövs
inte heller för de syften som folkbokföringen skall
fylla och kan därför inte motiveras med ändamålet
med registret. Mot denna bakgrund avstyrker
utskottet motion Sk274 yrkandena 1 och 2.
Skyddad identitet för personer som
dömts för vissa våldsbrott
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om att inskränka
rätten till skyddad identitet för personer
som dömts för vissa våldsbrott.
Gällande bestämmelser
Uppgifter som registreras i folkbokföringen är som
huvudregel offentliga. I vissa fall kan det dock
vålla olägenhet för en person att sådana uppgifter
lämnas ut. Med hjälp av t.ex. adressuppgift från ett
folkbokföringsregister kan en förföljare spåra upp
en viss person för att hota eller utöva våld mot
personen. Även andra uppgifter som registreras inom
folkbokföringen kan användas som ett led i
förföljelse. För att uppgifterna i folkbokföringen
inte skall kunna missbrukas på detta sätt finns
vissa möjligheter att vidta åtgärder till skydd för
förföljda personer.
Sekretessmarkering i folkbokföringsregistren är
den första skyddsåtgärd som tillgrips när man kan
befara att folkbokföringsuppgifter kan komma till
användning för personförföljelse. Markeringen anger
att särskild försiktighet bör iakttas vid
bedömningen av om uppgifter av personen i fråga bör
lämnas ut, eftersom uppgifterna kan omfattas av
sekretess. Sekretessmarkering är alltså avsedd att
ge myndigheterna en varningssignal vid utlämnande av
uppgifter som normalt sker utan särskild
sekretessprövning. Sekretessmarkering har använts
inom folkbokföringen under många år, och
skatteförvaltningen har utarbetat särskilda rutiner
för systemet.
Så kallad kvarskrivning regleras i 16 §
folkbokföringslagen (1991:481). Enligt denna
bestämmelse får en person som av särskilda skäl kan
antas bli utsatt för brott, förföljelser eller
allvarliga trakasserier på annat sätt medges att vid
flyttning vara folkbokförd på den gamla
folkbokföringsorten. Kvarskrivning kan ske endast
efter ansökan av den enskilde och får medges endast
om den enskildes behov av skydd inte kan tillgodoses
genom besöksförbud eller på annat sätt.
Kvarskrivningen får avse även den flyttande
personens medflyttande familj.
Bestämmelser om fingerade personuppgifter infördes
den 1 juli 1991 och regleras i lagen (1991:483) om
fingerade personuppgifter. Enligt lagen kan en
folkbokförd person som riskerar att bli utsatt för
särskilt allvarlig brottslighet som riktar sig mot
dennes liv, hälsa eller frihet medges att använda
andra personuppgifter om sig själv än de verkliga
(fingerade personuppgifter). Det krävs också att
personen inte kan ges tillräckligt skydd på annat
sätt. Huvudregeln är att medgivandet gäller för
obegränsad tid, men det får begränsas till viss tid.
Ett medgivande att använda fingerade personuppgifter
får även ges åt en familjemedlem som varaktigt bor
tillsammans med den person som riskerar att bli
utsatt för allvarlig brottslighet.
Motionen
I motion Sk277 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström
(m) hemställs att rätten till skyddad identitet
(spärrmarkering, kvarskrivning eller fingerade
personuppgifter) inte skall gälla för personer som
avtjänar straff för våldsbrott och som bedöms utgöra
en risk för andra personers säkerhet eller som av
andra skäl kan antas ägna sig åt sådan omfattande
kriminell verksamhet som underlättas av detta skydd.
Motionärerna framhåller att rätten till skyddad
identitet har kommit att innebära ett skydd för
grovt kriminella personer att fortsätta kriminell
verksamhet.
Utskottets ställningstagande
När utskottet förra året behandlade en liknande
motion inhämtade utskottet yttrande av RSV som
motsatte sig en ordning som skulle innebära att
sekretesslagen inte skulle gälla lika för alla.
Vidare ansåg RSV att förslaget var kategoriserande
och att det skulle innebära ytterligt svåra
gränsdragningsproblem. För närvarande arbetar två
utredningar med offentlighets- och sekretessfrågor
respektive personsäkerhetsfrågor, alltså frågor som
berör systemet med skyddad identitet. Den ena
utredningen är Offentlighets- och sekretesskommittén
(Ju 1999:06, dir. 1998;32) och den beräknas avsluta
sitt arbete den 31 december 2003. Den andra
utredningen har antagit namnet Personsäker-
hetsutredningen (Ju 2001:10, dir. 2001:107) och den
beräknas vara färdig den 1 september 2003. Utskottet
anser att ett ställningstagande till sådana förslag
till förändringar av reglerna om skyddad identitet
som väckts i motion Sk277 bör anstå till dess att
resultatet av utredningarna föreligger och en samlad
bedömning på området låter sig göra. Utskottet
avstyrker följaktligen motionen.
Folkbokföring vid könsbyte
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om reglerna för
folkbokföring vid könsbyte.
Gällande bestämmelser
Enligt 7 kap. 15 § sekretesslagen (1980:100) gäller
sekretess i verksamhet som avser folkbokföringen för
uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det
av särskild anledning kan antas att den enskilde
eller någon honom eller henne närstående lider men
om uppgiften röjs. Om uppgiften omfattas av
sekretess kan den ändock lämnas ut i vissa fall. En
sekretessbelagd uppgift får t.ex. lämnas till
myndighet, om det är uppenbart att intresset av att
uppgiften lämnas har företräde framför det intresse
som sekretessen skall skydda. För att uppmärksamma
att sekretess kan gälla för uppgiften kan en s.k.
sekretessmarkering införas i folkbokföringsdatabasen
för berörd person. Sekretessmarkeringen innebär dock
inte någon starkare sekretess för uppgiften.
Motionen
I motion Sk387 av Elizabeth Nyström och Lars
Lindblad (m) begärs ett bättre skydd i
folkbokföringen så att uppgiften att en person
genomgått könsbyte inte kommer ut. Motionärerna
efterlyser förbättringar i rutinerna vid tilldelning
av nytt personnummer, borttagande av den tidigare
länsvisa anknytningen till personnumret samt nya
duplikathandlingar med korrigerad identitet i
stället för den gamla, när de gamla handlingarna
visar den tidigare könstillhörigheten. Motionärerna
nämner som exempel betyg och intyg.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets bedömning torde uppgifter om
könsbyten normalt omfattas av sekretess enligt 7
kap. 15 § sekretesslagen. Utskottet är medvetet om
att folkbokföringsförhållandena för personer som
genomgått könsbyte är en särdeles känslig fråga och
att dessa personer av förståeliga skäl kan finna det
utomordentligt angeläget att den tidigare
identiteten inte röjs, men utskottet anser ändå att
gällande bestämmelser ger ett fullgott skydd även i
sådana fall.
Det andra uppgivna problemet - om personnumrens
länsvisa anknytning - är enligt utskottets
uppfattning av övergående karaktär eftersom
personnumren inte längre tilldelas efter
länstillhörighet. När det slutligen gäller ändring
av gamla handlingar, betyg o.d. har riksdagens
lagutskott tidigare uttalat att det inte kan komma i
fråga att i lag införa en tvingande skyldighet för
den som någon gång, kanske långt tillbaka i tiden,
utfärdat betyg, intyg eller liknande, att göra
ändringar i ett dokument som vid tiden för
utfärdandet var helt korrekt (se bet.
1999/2000:LU16). Skatteutskottet är av samma
uppfattning.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk387.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Enklare redovisning och deklaration för
företagen (punkt 1) - m, fp, kd, c
av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per
Landgren (kd), Anne-Marie Pålsson (m), Roger
Karlsson (c), Björn Hamilton (m) och Anne-Marie
Ekström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservation 1 anförs om enklare redovisning
och deklaration för företagen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2002/03:Sk382 yrkande 15 och
2002/03:Sk417 yrkande 22 samt bifaller delvis motion
2002/03:N396 yrkande 29.
Ställningstagande
De nuvarande redovisnings- och skattereglerna är i
princip desamma för stora och små företag. Liksom
motionärerna ifrågasätter vi om det bör vara så och
efterlyser förslag till förenklade regler för
småföretag. Den mur av blanketter, byråkrati och
misstänksamhet som fortfarande möter den som vill
starta ett eget företag måste rivas. Vi håller också
med motionärerna om att regelverket inte bör
utformas för att i första hand underlätta för
myndigheterna att granska företagen utan med tanke
på att reglerna skall vara lätta att följa och
förstå för företagen. Dessutom krävs en rejäl
rensning i regelverket. I ett läge när landet
behöver många nya företagare är det angeläget att i
förenklingssyfte genomföra sådana förslag som t.ex.
en förenklad deklaration för företagare. Reglerna är
i dag för komplicerade och gör det svårt för många
av landets småföretagare att deklarera själva. Med
det anförda tillstyrker vi motionerna Sk417 yrkande
22 och Sk382 yrkande 15 och föreslår att riksdagen
gör ett tillkännagivande i enlighet med det anförda.
Motion N396 yrkande 29 får härigenom anses rimligen
tillgodosedd.
2. F-skattsedel (punkt 2) - fp
av Anna Grönlund (fp) och Anne-Marie Ekström
(fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservation 2 anförs om F-skattsedel. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Sk382 yrkande 16
och bifaller delvis motionerna 2002/03:Sk251,
2002/03:Sk333, 2002/03:N212 yrkande 2, 2002/03:N306
yrkande 2 och 2002/03:A224 yrkande 5 samt avslår
motionerna 2002/03:Sk305 och 2002/03:Sk391.
Ställningstagande
Vi håller med motionärerna bakom motion Sk382 om att
möjligheterna att få sig tilldelad en F-skattsedel i
dag är alltför begränsade. Reglerna stänger ute
många entreprenörer som vill starta eget. Trots att
frågan om en uppluckring av reglerna har diskuterats
i många år har ingenting hänt.
Bland annat innebär reglerna att företagaren inte
tidigare bör ha varit anställd hos uppdragsgivaren.
Vidare bör företagaren inte heller använda
uppdragsgivarens utrustning eller ha endast ett
fåtal kunder som anlitar företagets tjänster under
långa perioder. Företagaren bör inte bedriva
ekonomisk verksamhet av "allmän karaktär" och inte
heller ha en låg ekonomisk risk. Dessa krav innebär
sammantaget att nyföretagandet inom tjänstesektorn
hindras allvarligt, och bl.a. missgynnas kvinnor som
skulle kunna starta eget inom vårdsektorn. Vi har
också fått indikationer på att godtycklighet och
olika behandling vid F-skattsedeltilldelningen
förekommer beroende på var i landet man lämnar in
sin ansökan. Det anförda visar enligt vår mening att
det finns ett behov av en reformering av reglerna om
F-skattsedelstilldelning. När det gäller
inriktningen av en sådan reform delar vi
uppfattningen i motion Sk382 att denna inriktning
bör vara att alla som vill skall kunna få ut en F-
skattsedel för att kunna bedriva verksamhet i egen
regi, givetvis under förutsättning att man inte har
näringsförbud eller skatteskulder.
I motion Sk382 pekas också på en annan åtgärd som
kan underlätta etableringen av nya företag. I dag
finns det olika rådgivande organ som är till för att
underlätta startandet av nya företag, värdera
affärsidéer och göra ekonomiska bedömningar. Vissa
har specialiserat sig på att hjälpa invandrare att
starta eget. Dessa rådgivande organ bör få ökat
stöd, anför motionärerna. Vi delar denna
uppfattning.
Vad nu anförts bör riksdagen med bifall till
motion Sk382 yrkande 16 som sin mening ge regeringen
till känna. Övriga nu behandlade motioner tillstyr-
ker vi delvis utom de två s-motionerna Sk305 och
Sk391 som vi avstyrker.
3. F-skattsedel (punkt 2) - c
av Roger Karlsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservation 3 anförs om F-skattsedel. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:N306 yrkande 2 och
bifaller delvis motionerna 2002/03:Sk251,
2002/03:Sk333, 2002/03:Sk382 yrkande 16,
2002/03:N212 yrkande 2 och 2002/03:A224 yrkande 5
samt avslår motionerna 2002/03:Sk305 och
2002/03:Sk391.
Ställningstagande
Innehav av F-skattsedel är viktigt för alla
företagare och särskilt viktigt för
tjänsteföretagare, eftersom bara ett sådant innehav
befriar kunden från ansvaret att behöva betala skatt
och arbetsgivaravgift på ersättningen för den
utförda tjänsten. Utan F-skattsedel kommer man lätt
till korta i konkurrensen. På landsbygden är
innehavet särskilt viktigt eftersom en stor del av
befolkningen är beroende av företagande, särskilt
småföretagande.
Det är sant att det har gjorts vissa förbättringar
såvitt gäller möjligheterna att erhålla F-
skattsedel. Bland annat skedde den 1 januari 1998 en
regeluppmjukning som innebar att det numera är
skattemyndigheten som skall visa att det finns
skälig anledning att anta att näringsverksamhet
varken bedrivs eller kommer att bedrivas för att
skattemyndigheten skall vägra utfärda F-skattsedel
åt någon som vill få en sådan sedel och som uppger
sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva
näringsverksamhet här i landet (prop. 1997/98:33,
bet. 1997/98:SkU9). Ändå anser jag i likhet
motionärerna bakom motion N306 att
skattemyndigheternas tillämpning av reglerna
fortfarande kan vara alldeles för snäv då det gäller
bedömningen om den sökande kommer att bedriva
näringsverksamhet i skattelagarnas mening.
Skattemyndigheternas bedömning i denna fråga
bygger i sin tur på ett självständighetskriterium
som bl.a. innebär att den som endast har uppdrag
från sin tidigare arbetsgivare inte anses bedriva
näringsverksamhet. Denna praxis är särskilt olycklig
för sjukvårdspersonal som vill starta eget men for-
mellt säljer sina tjänster endast till landstinget
eller kommunen och som därför är så att säga
diskvalificerade från F-skattsedelsinnehav så länge
inte andra kunder till de producerade tjänsterna kan
uppbringas. Kvinnor drabbas särskilt hårt av
systemet. Sjuksköterskor hindras från att starta
eget eftersom de i regel bara har landstinget och
möjligen kommunen som uppdragsgivare för tjänsten.
Efter ett bakslag i domstol har Vårdförbundet
reagerat kraftigt mot detta förhållande.
Som framhålls i motion N306 borde, med enklare
regler för att få F-skattsedel, administrationen
kunna effektiviseras och handläggningstiderna
kortas. Detta skulle naturligtvis vara en fördel. En
tanke som bör prövas seriöst är att tilldela alla
som föds här i landet en latent F-skattsedel som
sedan skulle kunna aktiveras i vuxen ålder av de
personer som vill starta ett eget företag. Denna F-
skattsedel skulle sedan få återkallas endast på
sakliga grunder. Det anförda bör ges regeringen till
känna, vilket innebär att jag tillstyrker motion
N306 yrkande 2 och tillstyrker delvis motionerna
2002/03:Sk251, 2002/03:Sk333, 2002/03:Sk382 yrkande
16, 2002/03:N212 yrkande 2 och 2002/03:A224 yrkande
5. Motionerna 2002/03:Sk305 och 2002/03:Sk391
avstyrks.
4. Redovisning av arbetsgivaravgifter m.m. på
slutskattsedeln (punkt 3) - m, fp
av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m),
Anne-Marie Pålsson (m), Björn Hamilton (m) och
Anne-Marie Ekström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservation 4 anförs om redovisning av
arbetsgivaravgifter m.m. på slutskattsedeln. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Sk328 och bifaller
delvis motionerna 2002/03:Sk229 och 2002/03:Sk322.
Ställningstagande
Pensionsreformen har inneburit ett ökat behov för
den enskilde att få information om de
pensionsinbetalningar som sker samtidigt som övriga
preliminärskatte- och avgiftsinbetalningar. Stora
delar av de samlade arbetsgivaravgifterna, som
erläggs för olika ändamål, skapar alltså en
personlig tillgång för den individ som avgifterna
betalas för. Vi håller därför med motionärerna bakom
motion Sk328 att slutskattsedlarna som alla
inkomsttagare får varje år från skattemyndigheten
bör vara utformade så att denna uppgift framgår.
De frivilliga kyrkliga medlemsavgifterna, som bärs
upp på samma sätt som preliminärskatterna, är också
en annan sorts inbetalning än de vanliga skatterna
och arbetsgivaravgifterna. Till skillnad från
skatter och arbetsgivaravgifter är den kyrkliga
medlemsavgiften en frivillig avgift. Den bör därför
särredovisas på slutskattsedeln så att det klart
framgår att den inte ingår i de sammanlagda
skatterna och arbetsgivaravgifterna.
Med en uppställning som gör det möjligt att
överblicka arbetsgivaravgifternas,
pensionsavgifternas och de kyrkliga avgifternas
storlek ges skattebetalarna dessutom en bättre
information om det allmännas skatte- och avgifts-
uttag på löner och andra arbetsinkomster, vilket är
positivt. Med nuvarande datateknik bör en sådan
utökad information på slutskattsedeln inte vålla
nämnvärt merarbete för skattemyndigheterna, och
vinsten i form av ett ökat medvetande hos
medborgarna om skatternas och avgifternas storlek
överväger stort de eventuella nackdelarna i form av
ökade administrativa insatser. Med det anförda
tillstyrker utskottet motion Sk328 och tillstyrker
delvis motionerna Sk229 och Sk322.
5. Betalning av kvarskatt (punkt 6) - v
av Per Rosengren (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservation 5 anförs om betalning av
kvarskatt. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Sk309.
Ställningstagande
Vänsterpartiet har tidigare uppmärksammat de problem
med inbetalningen av kvarskatten som uppstod fr.o.m.
inkomståret 1998 i samband med ikraftträdandet av
skattekontoreformen. Enligt de gamla reglerna var
det arbetsgivaren som hade ansvaret för att den
kvarstående skatten betalades in. I det nya systemet
är det helt upp till den skattskyldige själv att
betala in obetald slutlig skatt. Detta har medfört
ett ökat antal ärenden hos kronofogdemyndigheten.
Jag håller med Vänsterpartiet om att arbetsgivarens
skyldighet att medverka vid betalningen av
kvarstående skatt bör återinföras.
De nya reglerna innebär också att en skattskyldig
med förenklad deklaration som får sitt
slutskattebesked i slutet av augusti skall betala in
den kvarstående skatten senast den sista november
samma år. Detta leder till stora problem för bl.a.
dem som har att försörja en barnfamilj, då slutet av
året ofta innebär stora påfrestningar på
familjeekonomin.
I detta sammanhang vill jag påpeka att
skatteutskottet både våren 2000 och 2001 efterlyste
en utvärdering av det nya systemet för inbetalning
av kvarskatt för att utröna vilka konsekvenser detta
fått för såväl myndigheter som skattskyldiga. Någon
sådan utvärdering har inte setts till, och jag
kräver nu att den kommer till stånd. Detta bör ges
regeringen till känna, och det innebär att jag
tillstyrker motion Sk309.
6. Skatte- och tulltillägg m.m. (punkt 7) - fp,
c
av Anna Grönlund (fp), Roger Karlsson (c) och
Anne-Marie Ekström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservation 6 anförs om skatte- och
tulltillägg m.m. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2002/03:Sk327 och 2002/03:N306 yrkande 11
och bifaller delvis motionerna 2002/03:K379 yrkande
11, 2002/03:Fi256 yrkande 25, 2002/03:Sk367 yrkan-
dena 2-4 och 7-9 och 2002/03:N227 yrkande 6.
Ställningstagande
Det strider enligt vår mening mot ett rimligt
rättsmedvetande att en företagare tvingas betala in
ett eventuellt skattetillägg och en upptaxerad
summa, även om skattemyndighetens beslut har
överklagats till domstol och den rättsliga
prövningen ännu inte ägt rum. Vi håller med
motionärerna bakom motionerna Sk327 och N306 om att
ett eventuellt skattetillägg och en eventuell
upptaxering inte bör behöva betalas in förrän dom
avkunnats i sista rättsinstans i de fall en
företagare väljer att överklaga ett beslut från
skattemyndigheten. Skattelagstiftningen bör därför
förändras så att inbetalning av skattetillägg skall
göras först då en tvist är definitivt avgjord.
I sak anser vi vidare att ett subjektivt rekvisit
bör införas så att den som i alla fall försökt att
lämna korrekta uppgifter inte straffas med något
skattetillägg. Vidare bör möjligheterna till
befrielse från skattetillägg ändras så att det
räcker med att det är oskäligt att ta ut
skattetillägget för att besluta om befrielse
härifrån. Vi biträder också förslaget att en
omprövning av beslut om skattetillägg med anledning
av ett överklagande skall ha skett inom tre månader
från att överklagandet inkom till skattemyndigheten
och att målet skall vara avgjort hos länsrätten inom
tre månader från skattemyndighetens om-
prövningsbeslut med anledning av överklagandet.
Det är också viktigt att oskyldiga inte på ett
godtyckligt sätt drabbas av straff som kan leda till
oreparabla ekonomiska skador och att grundläggande
mänskliga rättigheter inte åsidosätts. Vi ställer
oss därför också bakom förslaget att de
skattskyldiga skall kunna medges anstånd med
betalning av skattetillägg utan att ställa säkerhet
även då beloppet är obetydligt.
Vi anser att riksdagen bör som sin mening ge det
anförda regeringen till känna. Det innebär att vi
tillstyrker motion Sk327 och motion N306 yrkande 11
och tillstyrker delvis övriga nu behandlade
motioner.
7. Skatte- och tulltillägg m.m. (punkt 7) - m
av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m)
och Björn Hamilton (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservation 7 anförs om skatte- och
tulltillägg m.m. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2002/03:K379 yrkande 11, Sk367 yrkandena
2-4 och 7-9 och 2002/03:N227 yrkande 6 och bifaller
delvis motionerna 2002/03:Fi256 yrkande 25,
2002/03:Sk327 och 2002/03:N306 yrkande 11.
Ställningstagande
Det är otroligt genant för Sverige att ha blivit
fällt i Europadomstolen för de mänskliga
rättigheterna därför att skattetilläggsreglerna -
och andra bestämmelser som har ett samband med dessa
regler - i flera viktiga hänseenden strider mot
Europakonventionen angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna. Det
är nu av största vikt att åtgärder vidtas snarast
för att undanröja konflikterna mellan konventionen
och den svenska rätten och bringa
skattetilläggssystemet i full överensstämmelse med
konventionen.
En god utgångspunkt är regeringens egen utredning
Skattetilläggsutredningen som i sitt betänkande SOU
2001:25 Skattetillägg m.m. har lagt fram flera
förslag som vi finner förnuftiga och som bör kunna
genomföras utan dröjsmål. Bland annat ställer vi oss
helt bakom själva utgångspunkten i kommitténs
förslag som innebär att skattetillägg endast skall
kunna tas ut om den oriktiga uppgiften kan anses ha
lämnats med uppsåt eller av oaktsamhet som med
hänsyn till omständigheterna inte kan anses
ursäktlig. Motsvarande förändringar bör enligt både
kommitténs och vår mening genomföras när det gäller
tulltillägg. Ett förslag från kommittén som vi
däremot avvisar är att av statsfinansiella skäl höja
procentsatsen på mervärdesskatte-, punktskatte- och
socialförsäkringsområdet, eftersom gängse
finansieringsfilosofi inte bör eller kan tillämpas
då det gäller straffrättsliga påföljder.
I motion K379, N227 och Sk367 förs fram
ytterligare förslag som vi biträder eftersom de
enligt vår mening skulle stärka rättssäkerheten. En
viktig sak är att tulltilläggen avskaffas när det är
fråga om periodiseringsfel. Vidare bör
handläggningstiderna vid överklaganden om
skattetillägg kortas rejält, och vi efterlyser också
en tidsgaranti på 24 månader från skattemyndighetens
besked till dess att dom i högsta instans i mål om
skattetillägg föreligger. Vidare bör möjligheterna
för småföretag att få ersättning för experthjälp vid
skattemål förbättras, förfallodagsregeln ändras så
att en betalning skall anses ha kommit
skattemyndigheten till handa den dag då inbetalning
sker samt generellt anstånd med betalning medges om
den skattskyldige begär omprövning av eller
överklagar sin taxering eller något annat
skattebeslut. Undantag härifrån bör kunna komma i
fråga bara om den skattskyldiges begäran om
omprövning eller den skattskyldiges överklagning är
uppenbart ogrundad.
Slutligen anser vi att den skattskyldige inte
skall kunna tvingas att medverka i en
skatteutredning som kan övergå i en
brottmålsutredning och leda till en fällande dom mot
den skattskyldige själv. En parlamentarisk utredning
bör tillsättas med uppdrag att framlägga förslag som
förbättrar rättssäkerheten på skatteområdet.
Vad som nu anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Det innebär att vi
tillstyrker motionerna K379 yrkande 11, N227 yrkande
6 och Sk367 yrkandena 2-4 och 7-9 och tillstyrker
delvis övriga nu behandlade motioner.
8. Skatte- och tulltillägg m.m. (punkt 7) - kd
av Per Landgren (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservation 8 anförs om skatte- och
tulltillägg m.m. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Fi256 yrkande 25 och bifaller delvis
motionerna 2002/03:K379 yrkande 11, 2002/03:Sk327,
2002/03:Sk367 yrkandena 2-4 och 7-9, 2002/03:N227
yrkande 6 och 2002/03:N306 yrkande 11.
Ställningstagande
Förseningsavgift avseende självdeklarationer tas
normalt ut av aktiebolag med 1 000 kr och för andra
skattskyldiga med 500 kr, även om den stipulerade
tiden för deklarationens avlämnande missats med bara
någon enstaka dag. I vissa fall, vilka närmare anges
i 5 kap. 5 § taxeringslagen, bestäms
förseningsavgiften till fyra gånger nämnda belopp.
Då det gäller de månatliga skattedeklarationerna
uppgår förseningsavgiften normalt till 500 kr men i
vissa fall till 1 000 kr.
Jag anser i likhet med Kristdemokraterna att den
nuvarande straffavgiften för försenade deklarationer
bör slopas. Dessutom bör reglerna om förfallodag
ändras så att - som det var förut - betalningen
skall anses ha skett den dag då betalningen skedde i
post eller bank. Vidare efterlyser jag ett enklare
system för föreningar som tillfälligt betalar ut
skattepliktiga arvoden eller liknande. Det är enligt
min mening onödigt att föreningarna i dessa fall
först måste registrera sig som arbetsgivare och
sedan avregistrera sig.
Jag anser att riksdagen bör som sin mening ge det
anförda regeringen till känna. Det innebär att jag
tillstyrker motion Fi256 yrkande 25 och tillstyrker
delvis övriga nu behandlade motioner.
9. Skattekontroll, revisioner, kontrollbesök,
m.m. (punkt 8) - m
av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m)
och Björn Hamilton (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservation 9 anförs om skattekontroll,
revisioner, kontrollbesök, m.m. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:Sk367 yrkande 1 och avslår
motionerna 2002/03:Sk374 och 2002/03:Sk292.
Ställningstagande
Vi anser att det var fel att ändra på de regler för
revision som gällde under åren 1994-1997. De regler
för revision som gällde under denna period byggde på
sunda rättssäkerhetsprinciper och skapade en rimlig
balans mellan de skattskyldiga och
skattemyndigheterna i revisionssammanhang. Ändring-
arna 1997 innebar en kraftig försvagning av
rättssäkerheten, en försämring av de skattskyldigas
ställning i förhållande till de fiskala intressena
och onödiga motsättningar mellan de skattskyldiga
och skattemyndigheterna. Flera exempel på dessa
beklagliga följder kan anföras.
När det gäller tredjemanskontroll genom revision
behöver skattemyndigheterna numera inte underrätta
den reviderade om vem eller vilken rättshandling
granskningen avser. Skattemyndigheternas
befogenheter på detta område får därigenom karaktär
av godtycke som går stick i stäv mot rättsstatens
principer, som i vedertagen mening innebär att
myndigheternas befogenheter måste vara väl
avgränsade och framgå av lag, att
integritetskränkande myndighetsutövning måste stå i
rimlig proportion till ändamålet och att den
enskilde normalt - när myndigheterna använder sina
maktbefogenheter - måste få reda på vad som söks hos
vederbörande och varför. 1994 års bestämmelser om
tredjemanskontroll bör därför återställas.
1994 års regler angående föreläggande att samla in
uppgifter om tredje man innebar vidare att den
enskilde hade tillfälle att välja att ställa
handlingar till skattemyndigheternas förfogande i
stället för att själv samla in uppgifterna. Denna
valmöjlighet för den som fått ett föreläggande av
detta slag togs också bort i samband med införandet
av skattekontosystemet år 1997, trots invändningar
från Moderaternas, Folkpartiets och Miljöpartiets
sida (prop. 1996/97:100, bet. 1996/97:SkU23, res.
14). De tidigare reglerna även på detta område bör
nu enligt vår mening återinföras.
Vi menar vidare att skattemyndigheternas
befogenhet att gå in och kontrollera det löpande
beskattningsårets eller den löpande
redovisningsperiodens räkenskaper och andra
handlingar strider mot behovs- och
proportionalitetsprincipen. Det är enligt vår mening
orimligt att tillåta kontroll av bokföring och
handlingar m.m. redan innan skatt- och
uppgiftsskyldigheten skall ha fullgjorts.
Vi anser vidare att s.k. överraskningsrevisioner
alltid måste anses innebära en tvångsåtgärd som
måste omgärdas av särskilda rättssäkerhetsgarantier
i form av domstolsprövning, som fallet var enligt
1994 års lagstiftning men som numera tagits bort.
Enligt nuvarande regler underrättas den enskilde om
revision i sådana fall först i samband med att
revisorn knackar på dörren hos vederbörande, och
detta sker utan föregående domstolsprövning.
Reglerna om tullrevision bör utformas i enlighet
med vad vi nu anfört om skatterevisionsreglerna. Det
innebär att tredjemansrevision och revision av
löpande år inte bör få förekomma i samband med
tullrevision samt att överraskningsrevision bör
omgärdas av samma rättssäkerhetsregler som när det
gäller skatter.
Vi begär ett tillkännagivande av riksdagen om det
vi nu anfört. Det innebär att vi tillstyrker motion
Sk367 yrkande 1 och avstyrker övriga nu behandlade
motioner.
10. Skattekontroll, revisioner, kontrollbesök,
m.m. (punkt 8) - v
av Per Rosengren (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservation 10 anförs om skattekontroll,
revisioner, kontrollbesök, m.m. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:Sk292 och avslår motionerna
2002/03:Sk367 yrkande 1 och 2002/03:Sk374.
Ställningstagande
Skattemyndigheterna behöver både ökade ekonomiska
resurser och mera vittgående befogenheter att
genomföra olika åtgärder i samband med revisioner
för att motverka och avslöja ekobrottslingar och
människor som sysslar med skatteundandragande.
Restaurang- och byggbranscherna är överrepre-
senterade när det gäller ekobrott och
skatteundandragande, och inom dessa branscher är
också oron stor över den snedvridning av
konkurrensen som härigenom uppstår. Inom
byggbranschen har man nyligen i samverkan mellan
skattemyndigheterna, byggentreprenörerna och
byggfacket inlett bl.a. en skärpt identitets- och
närvarokontroll på byggarbetsplatserna för att komma
till rätta med svartjobben. På detta bör man se
positivt och utveckla systemet. Taxerings- och
skatterevisorer bör således även ha rätt att utföra
legitimationskontroll vid revisioner av t.ex.
restaurangföretag för att kunna stämma av dem som
vid revisionstillfället arbetar på restaurangen mot
arbetsgivarregistret. Vad gäller just
restaurangnäringen skulle det göra det möjligt att
dra in eventuella tillstånd om kontrollen visar att
det finns "svart" arbetskraft på arbetsplatsen.
På grund av det anförda bör regeringen återkomma
med förslag om rätt till legitimationskontroll vid
revisioner, åtminstone såvitt avser bygg- och
restaurangbranschen. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Det innebär att
motion Sk292 tillstyrks. Övriga nu behandlade
motioner avstyrks däremot.
11. Ersättning för ombudskostnader i skattemål
(punkt 10) - kd, c
av Per Landgren (kd) och Roger Karlsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservation 11 anförs om ersättning för
ombudskostnader i skattemål. Därmed bifaller riks-
dagen motionerna 2002/03:Sk240 och 2002/03:N306
yrkande 12.
Ställningstagande
Möjligheterna till ersättning för ombudskostnader i
ärenden och mål om skatt är enligt vår uppfattning
alltför restriktiva. Det är fortfarande alldeles för
svårt att erhålla ersättning för sina kostnader om
man ifrågasätter skattemyndighetens bedömning eller
överklagar ett taxeringsbeslut. De bestämmelser som
nu gäller utformades innan rättshjälpslagen ändrades
och den allmänna rättshjälpen kraftigt reducerades
och gjordes subsidiär till rättsskyddet i hemför-
säkringen. Skattemål kan vara mycket komplicerade
och skattemyndigheten har alltid specialister och
professionella skattejurister till sitt förfogande.
Det är inte rimligt att den enskilde som anser sig
behöva hjälp av ett ombud inte skall kunna få
ersättning för detta. Särskilt angeläget är det att
förbättra ersättningsmöjligheterna för bl.a.
småföretag som behöver anlita experthjälp i
skattemål. Vi tillstyrker motionerna Sk240 och N306
yrkande 12 och anser att riksdagen bör rikta ett
tillkännagivande i enlighet med det anförda till
regeringen.
12. Betalningstidpunkten i skattekontosystemet
(punkt 11) - m, fp, kd, c
av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per
Landgren (kd), Anne-Marie Pålsson (m), Roger
Karlsson (c), Björn Hamilton (m) och Anne-Marie
Ekström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservation 12 anförs om betalningstidpunkten
i skattekontosystemet. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2002/03:Sk382 yrkande 18 och 2002/03:N306
yrkande 13 och bifaller delvis motion 2002/03:N396
yrkandena 8 och 27.
Ställningstagande
Grundidén med skattekontot är bra men i vissa
avseenden har man sett mer till myndigheternas
bekvämlighet än till företagens behov av att slippa
stå risken för negativa överraskningar. Beträffande
skatteinbetalningstidpunkten är den skattskyldige
med dagens regler skyldig att se till att
betalningen är inne på skattekontot ett visst datum,
dvs. det är inte tillräckligt att ha betalat in före
en viss tidpunkt. Detsamma gäller
skattedeklarationen som dessutom skall postas
separat. Eftersom det inte finns garantier för att
postgången fungerar, innebär det en osäkerhet för de
skattskyldiga som inte vet om inbetalningen och
redovisningen verkligen kommit in i tid eller ej.
Har den inte det påförs den skattskyldige avgifter
och ränta även om inbetalningen är större än vad som
krävs. Vi anser därför att reglerna bör ändras så
att det räcker att redovisning och betalning har
sänts in senast ett visst angivet datum.
Under senare tid har en liten förbättring
genomförts genom att ett antal försöksföretag har
kunnat göra redovisningen på Internet. Vi biträder
förslaget att detta försök permanentas så att alla
företag får denna möjlighet.
Ett tillkännagivande med angiven innebörd bör
riksdagen enligt vår mening rikta till regeringen.
Vi föreslår detta och tillstyrker därmed motionerna
Sk382 yrkande 18 och N306 yrkande 13 samt
tillstyrker delvis motion N396 yrkandena 8 och 27.
13. Preliminär F-skatt vid ojämna inkomster
under året (punkt 12) - fp, kd
av Anna Grönlund (fp), Per Landgren (kd) och
Anne-Marie Ekström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservation 13 anförs om preliminär F-skatt
vid ojämna inkomster under året. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:Sk382 yrkande 17.
Ställningstagande
Som framhålls i motion Sk382 är förhållandena för
många näringsidkare i dag sådana att inkomsterna
under året inflyter ojämnt, oregelbundet och kanske
bara under en kort tid. Det system som finns i dag
med preliminär deklaration som avges vid årets
början innebär att den totala skatt som skall
betalas under året fördelas jämt över tiden. Det
innebär att företagaren kan behöva betala skatt utan
att ha haft motsvarande inkomst. Av detta kan
likviditetssvårigheter bli följden som kanske i
slutändan leder till konkurs. Möjligheten att ansöka
om att betala skatten endast under vissa
kalendermånader om verksamheten pågår endast en del
av året räcker inte. Vi anser därför att det finns
goda skäl att ställa sig bakom motionärernas förslag
att skattebetalningssystemet bör utformas så att
inbetalning av skatt sker efter det att man haft
inkomsten, på samma sätt som i dag vid inbetalning
av moms. Riksdagen bör göra ett uttalande i enlighet
med det anförda härom och rikta det till regeringen.
Det innebär att vi tillstyrker motion Sk382 yrkande
17.
14. Näringsidkares registreringsnummer
(punkt 15) - fp
av Anna Grönlund (fp) och Anne-Marie Ekström
(fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservation 14 anförs om näringsidkares
registreringsnummer. Därmed bifaller riksdagen
motion 2002/03:Sk382 yrkande 19.
Ställningstagande
Som påpekas i motion Sk382 används i dag
personnumret som registreringsnummer för
mervärdesskatt för enskilda näringsidkare.
Registreringsnumret lämnas ut både till kunder och
leverantörer. Vi anser liksom motionärerna att
näringsidkarens integritet som privatperson bör
skyddas och biträder därför förslaget i motionen om
ett uttalande av riksdagen om att ett frivilligt
organisationsnummer, som kan användas som
registreringsnummer, bör införas. Vi tillstyrker
således motion Sk382 yrkande 19.
15. Generalklausuler och skatteflyktslagen
(punkt 16) - m, fp, kd
av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per
Landgren (kd), Anne-Marie Pålsson (m), Björn
Hamilton (m) och Anne-Marie Ekström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservation 15 anförs om generalklausuler och
skatteflyktslagen. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2002/03:Sk367 yrkandena 5 och 6 och
2002/03:Sk382 yrkande 20.
Ställningstagande
Den s.k. generalklausulen avskaffades av den
tidigare borgerliga regeringen men återinfördes och
skärptes av Socialdemokraterna. För oss är det
emellertid centralt att ambitionerna att kontrollera
skatten inte går så långt att den enskildes
integritet och rättssäkerhet kränks på ett sätt som
inte kan accepteras. Den s.k. generalklausulen i
skatteflyktslagen går enligt vår mening över
gränsen. Vi anser att denna bestämmelse står i strid
mot fundamentala principer inom lagstiftningen,
särskilt skattelagstiftningen, som syftar till att
eliminera risken för godtycklig beskattning och
annan maktutövning. Dess tillämpning är
svårbegriplig och helt oförutsägbar för de
skattskyldiga. I rättssäkerhetens idé ligger att
reglerna skall vara fasta och tydliga så att medbor-
garna därigenom kan förutse och förstå
konsekvenserna av sitt handlande. Medborgarna måste
ha förutsättningar att känna till var gränsen går
mellan vad som är tillåtet och vad som är förbjudet
och klart veta vilka sanktionerna är om
bestämmelserna överträds. Generalklausulen har
uppenbara brister i dessa hänseenden och bör därför
avskaffas. Detta bör riksdagen med bifall till
motionerna Sk367 yrkandena 5 och 6 och Sk382 yrkande
20 som sin mening ge regeringen till känna.
16. Folkbokföring av studerande (punkt 17) - c
av Roger Karlsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 17
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservation 16 anförs om folkbokföring av
studerande. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2002/03:K241 yrkande 4 och 2002/03:Sk312.
Ställningstagande
Folkbokföringslagen innebär att ungdomar som
bedriver högre studier folkbokförs på studieorten.
Tyvärr bidrar denna ordning till att kapa banden med
hembygden på ett sätt som ibland är olyckligt. Vi
anser att folkbokföringslagen skall ändras på den
här punkten och att studerande skall kunna välja att
vara folkbokförda på hemorten under studietiden.
Ungdomar bibehåller därigenom möjligheten att vara
aktivt engagerade t.ex. i kommunpolitiken i den
hemkommun som de kommer ifrån. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna, och vi
tillstyrker således motionerna K241 yrkande 4 och
Sk312.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Enklare redovisning och deklaration för
företagen samt betalningstidpunkten i
skattekontosystemet (punkt 1 och 11) - mp
av Barbro Feltzing (mp).
Jag håller med motionären bakom motion N396 (mp) om
att deklarationsarbetet för småföretagare utan
större inkomster för närvarande är alltför kom-
plicerat. Deklarationen bör kunna utformas så att
företagaren slipper behovet att anlita kostsam
expertis för detta ändamål. För dem som inte tjänar
mer än andra medelinkomsttagare, dvs. en årslön
motsvarande mindre än åtta basbelopp, bör
deklarationen kunna göras enklare. Målet bör vara
att sådana soloföretagare skall kunna ges en
förenklad självdeklaration som bygger på att
skattemyndigheten i förväg använder och lagrar
uppgifter från andra myndigheter, banker och
ränteinstitut. Regeringen bör se till att en sådan
deklaration för de mindre företagen tas fram.
Den speciella regeln om att den månatliga
skattedeklarationen absolut måste vara bokförd på
skattemyndighetens konto senast på förfallodagen med
risk för förseningsavgift med 1 000 kr och dessutom
kostnadsränta ställer också till problem för framför
allt de små företagen och även andra företag med
dålig likviditet. Regeln innebär att företagaren
varje månad måste räkna och planera bankdagar för
att vara säker på att betalningen kommer in i rätt
tid. Brister och senfärdighet i postens och
bankernas betalningsförmedling bör inte drabba
företagaren. Det bör räcka att betalningen av
företagets skatter görs på förfallodagen. Reglerna
bör ändras.
Precis som yrkas i motion N396 yrkandena 8, 27 och
29 anser jag att de nu nämnda förbättringarna för
särskilt småföretagen bör granskas positivt av en ny
utredning om småföretagens villkor och att förslag
bör läggas fram senast den 1 mars 2004. På grund av
Miljöpartiets överenskommelse med regeringen om att
samarbeta om den ekonomiska politiken avstår jag
emellertid från att ställa något yrkande nu. Jag
avser dock att även i fortsättningen bevaka frågorna
i riksdagen.
2. Sockennamn som administrativ enhet för
folkbokföringen (punkt 19) - kd
av Per Landgren (kd).
Syftet med motionerna Kr369 (kd) och Sk271 (c) får
anses väsentligen tillgodosett genom regeringens
utfästelse i budgetpropositionen för 2002 att
folkbokföringen även i fortsättningen skall ske i
territoriell församling inom Svenska kyrkan.
Härigenom åstadkoms ett bevarande av många
sockennamn - som ofta överensstämmer med
församlingsnamnen - och andra ortnamn, vilket är bra
för det svenska kulturarvet och för människors
anknytning till hembygden. I dessa sammanhang krävs
kontinuitet i regelsystemet, och jag förutsätter att
församlingssambandet inom folkbokföringen nu blir
bestående under överskådlig tid.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna
motionstiden
2002/03:K241 av Maud Olofsson m.fl. (c):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjligheten att
vara mantalsskriven på sin hemort vid studier på
annan ort.
2002/03:K379 av Bo Lundgren m.fl. (m):
11. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om ändring av systemet med skattetillägg i
enlighet med vad som anförs i motionen.
2002/03:Fi256 av Alf Svensson m.fl. (kd):
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förenklade regler
för skatteinbetalningar.
2002/03:Sk211 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att statsanställda på sina
lönebesked skall få uppgift om sina totala löne-
kostnader.
2002/03:Sk217 av Håkan Larsson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om kvartalsvis eller
månadsvis folkbokföring.
2002/03:Sk229 av Inger René (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att arbetsgivaravgiften
skall redovisas på slutskattsedeln för statligt
anställda.
2002/03:Sk238 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en översyn av
momsredovisningsreglerna för småföretagare.
2002/03:Sk240 av Kenneth Lantz (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att utreda huruvida lagen
(1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och
mål om skatt, m.m. kan ändras så att ersättning för
ombudskostnader kan utbetalas.
2002/03:Sk243 av Håkan Larsson och Birgitta Sellén
(c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om handläggningstider hos
skattemyndigheten.
2002/03:Sk251 av Cristina Husmark Pehrsson och Anne
Marie Brodén (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att underlätta för
sjuksköterskor att erhålla F-skattsedel genom att
definitionen av näringsverksamhet ändras i
inkomstskattelagen.
2002/03:Sk271 av Birgitta Carlsson och Kenneth
Johansson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att återinföra sockennamnet
som administrativ enhet för folkbokföringen.
2002/03:Sk274 av Ana Maria Narti (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motion anförs om principerna för
befolkningsstatistiken.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motion anförs om rätten att
frivilligt identifiera sig som tillhörande en
etnisk minoritet.
2002/03:Sk276 av Ola Sundell (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att synliggöra
skatter och arbetsgivaravgifter i lönebeskedet.
2002/03:Sk277 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström
(m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att rätten till skydd av
personuppgifter inte bör beviljas personer som
avtjänar fängelsestraff för våldsbrott och som
bedöms utgöra en risk för andra personers säkerhet
eller som av andra skäl kan antas ägna sig åt sådan
omfattande kriminell verksamhet som underlättas av
detta skydd.
2002/03:Sk292 av Per Rosengren m.fl. (v):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
till lagändring om rätt till legitimationskontroll
vid revisioner i enlighet med vad i motionen anförs.
2002/03:Sk305 av Ann-Marie Fagerström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om utländska
byggentreprenörer.
2002/03:Sk309 av Marie Engström m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en utvärdering av nya
regler för inbetalning av kvarskatt.
2002/03:Sk312 av Jörgen Johansson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att ge de studerande
möjlighet att själva välja folkbokföringsort.
2002/03:Sk317 av Anna Lilliehöök (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om individuell redovisning av
statliga arbetsgivaravgifter.
2002/03:Sk320 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av åtgärder för att
inte enskilda löntagare skall drabbas av orätt-
färdiga skattekrav.
2002/03:Sk322 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
om att debiterade sociala avgifter skall redovisas i
enlighet med vad som anförs i motionen.
2002/03:Sk327 av Jeppe Johnsson m.fl. (m, fp, kd,
c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om subjektivt rekvisit,
befrielse, handläggningstider och anstånd när det
gäller skattetillägg.
2002/03:Sk328 av Bo Könberg m.fl. (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om redovisningen från
skattemyndighet till skattebetalare av uttagna
skatter, pensionsavgifter och medlemsavgifter.
2002/03:Sk333 av Birgitta Carlsson och Annika
Qarlsson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att det skall vara enkelt
att erhålla F-skattsedel.
2002/03:Sk354 av Jan-Olof Larsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om införande av
entreprenadkonton för underentreprenörer i hela
näringslivet.
2002/03:Sk361 av Jeppe Johnsson m.fl. (m, fp, kd,
c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att i skattebetalningslagen
införa möjlighet att låta ombud underteckna
skattedeklarationen.
2002/03:Sk367 av Lennart Hedquist m.fl. (m):
1. Riksdagen beslutar att återinföra tidigare
gällande regler avseende tredjemanskontroll,
revision under löpande period, underrättelse om
revision, föreläggande, tredjemansföreläggande och
tullagen i enlighet med vad som anförs i motionen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införande av nya
regler för skattetillägg.
3. Riksdagen beslutar att avskaffa tulltillägg när
det är fråga om periodiseringsfel avseende såväl
direkt som indirekt skatt.
4. Riksdagen begär att regeringen låter utreda
möjligheterna till en beloppsbegränsning avseende
skattetillägg med syfte att skapa proportionalitet
mellan förseelse och sanktion i enlighet med vad
som anförs i motionen.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om användandet av
generalklausuler.
6. Riksdagen beslutar att avskaffa
skatteflyktslagen.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om anstånd med
betalning av skatt i samband med omprövningar och
överklaganden.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att enskilda ej
skall tvingas medverka i fällande dom mot sig
själva.
9. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
parlamentarisk utredning med uppdrag att lägga
fram förslag som förbättrar rättssäkerheten i
beskattningen.
2002/03:Sk374 av Anders Karlsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ekonomisk brottslighet inom
kontantbranschen.
2002/03:Sk382 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förenklat
företagande.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om F-skattsedel.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om preliminär F-
skatt.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skattekonto.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om enskilda
näringsidkares registreringsnummer.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om borttagande av
generalklausul mot skatteflykt.
2002/03:Sk387 av Elizabeth Nyström och Lars Lindblad
(m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om åtgärder för att
integritetsskydda personer som genomgått könsbyte.
2002/03:Sk391 av Sylvia Lindgren (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att reglerna för
utlämnandet av F-skattsedel till medborgare i tredje
land ses över och skärps för att försvåra ekonomisk
brottslighet, lönedumpning och illojal konkurrens.
2002/03:Sk417 av Lennart Hedquist m.fl. (m):
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förenklade regler
för mindre företag.
2002/03:Kr369 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om sockennamnen.
2002/03:N212 av Tobias Krantz (fp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
näringsförbudet för kvinnor inom välfärdssektorn
måste upphävas, exempelvis genom att det blir
enklare att skaffa F-skattsedel.
2002/03:N227 av Bo Lundgren m.fl. (m):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökad rättssäkerhet
på skatteområdet.
2002/03:N306 av Maud Olofsson m.fl. (c):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rätten att erhålla
F-skattsedel.
11. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till sådan ändring av skattelagstiftningen
att inbetalning av skattetillägg skall göras först
då en tvist är avgjord.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förbättrade
möjligheter att anlita allmän experthjälp vid
skattemål.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vilket datum
företagaren skall anses ha uppfyllt sin skyldighet
att betala in skatt, arbetsgivaravgifter och moms.
2002/03:N396 av Ingegerd Saarinen (mp):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om den månatliga
skattedeklarationen.
27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om företagets
månatliga skatteinbetalning på förfallodagen.
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att förenkla den
årliga deklarationen för företagare.
2002/03:A224 av Annelie Enochson m.fl. (kd):
5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om förenklade regler för att erhålla F-
skattsedel.