Skatteutskottets betänkande
2002/03:SKU11

Allmänna motioner om punktskatter

Sammanfattning

I   betänkandet   behandlar   utskottet  ett  90-tal
motioner   om   punktskatter   från   den   allmänna
motionstiden 2002. Utskottet tar också upp en motion
(2002/03:   So27),  som  väckts  med  anledning   av
proposition 2002/03:35  Mål  för  folkhälsan och som
överlämnats av socialutskottet tillsammans  med  ett
yttrande  över  de  alkoholrelaterade motionerna som
tas upp i betänkandet.  I  ett  inledande avsnitt om
allmänna  energibeskattningsfrågor  behandlas  bl.a.
yrkanden om  energiskattesystemets  utformning,  den
gröna     skatteväxlingens    regionala    effekter,
kärnkraftverkens  effektskatt  och  skatten  på  el,
hotell-   och   restaurangnäringens   energiskatter,
gemensam miniminivå för koldioxidskatt  i  EU,  EU:s
beslutsordning   i   fråga   om   miljöskatter,   en
internationell  överenskommelse om minimiavgifter på
koldioxidutsläpp   vid  transporter  som  inkluderar
flygbränsle     och,     slutligen,     kraftvärmens
konkurrensvillkor. I de följande avsnitten behandlas
jordbrukets      miljö-      och      energiskatter,
vägtrafikbeskattning     (åkerinäringen,     fossila
drivmedel,   alternativa   drivmedel,   fordonsskatt
etc.),  alkohol- och tobaksfrågor, avfallsskatt  och
naturgrusskatt och, slutligen, spelskatt.

Utskottet  avstyrker samtliga motionsyrkanden. Vid
betänkandet fogas  23  reservationer  (m, fp, kd, c,
mp) och 3 särskilda yttranden.


Utskottets förslag till riksdagsbeslut


1. Energibeskattning, allmänt
Riksdagen   avslår   motionerna  2002/03:Sk204,
2002/03:Sk252,  2002/03:   Sk266,  2002/03:Sk268,
2002/03:Sk269,   2002/03:Sk288,    2002/03:Sk335,
2002/03:Sk370,    2002/03:Sk400,   2002/03:Sk404,
2002/03:Sk408,  2002/03:   Sk413,   2002/03:Sk417
yrkandena  7  och  25, 2002/03:Fi286 yrkande  24,
2002/03:N301 yrkande  10,  2002/03:N390 yrkandena
4-6, 16 och 17, 2002/03:N262  yrkandena  1 och 3,
2002/03:N271 yrkande 2, 2002/03: U239 yrkande  6,
2002/03:U324  yrkande 14, 2002/03:U326 yrkande 9,
2002/03:MJ315 yrkande 3 och 2002/03:MJ428 yrkande
13.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (fp)
Reservation 3 (kd)
Reservation 4 (c)
Reservation 5 (mp)

2. Jordbrukets och trädgårdsnäringens
miljö- och energiskatter

Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Sk260
yrkande    2,    2002/03:Sk316,    2002/03:Sk332,
2002/03:Sk347 yrkande  1, 2002/03:N304 yrkande 5,
2002/03:MJ268 yrkande 6, 2002/03:MJ314 yrkande 1,
2002/03:MJ424 yrkandena  3  och 21, 2002/03:MJ429
yrkandena 2 och 5 samt 2002/03: MJ489 yrkande 5.
Reservation 6 (m)
Reservation 7 (kd)
Reservation 8 (c)
Reservation 9 (mp)

3. Åkerinäringen

Riksdagen   avslår  motionerna   2002/03:Sk222,
2002/03:Sk260    yrkande     1,    2002/03:Sk329,
2002/03:Sk383   yrkande   10   och  2002/03:Sk414
yrkande 2.
Reservation 10 (m)
Reservation 11 (kd)

4. Fossila drivmedel

Riksdagen   avslår   motionerna  2002/03:Sk226,
2002/03:Sk254 yrkandena  1  och 2, 2002/03:Sk259,
2002/03:Sk286   yrkandena   1-3,    2002/03:Sk301
yrkandena  1  och  2, 2002/03:Sk385, 2002/03:T462
yrkande 8 och 2002/03: MJ429 yrkande 11.
Reservation 12 (m)
Reservation 13 (kd)

5. Alternativa drivmedel

Riksdagen   avslår  motionerna   2002/03:Sk262,
2002/03:Sk265,   2002/03:   Sk267,  2002/03:Sk350
yrkande    3,    2002/03:Sk355,    2002/03:Sk389,
2002/03:Sk409,    2002/03:T466    yrkande     31,
2002/03:MJ377    yrkandena    3    och   5   samt
2002/03:MJ432 yrkande 1.
Reservation 14 (m)
Reservation 15 (kd)
Reservation 16 (c)
Reservation 17 (mp)

6. Fordonsskatt

Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Sk350
yrkandena  2  och  4, 2002/03:Sk366, 2002/03:T461
yrkande   1,   2002/03:T465    yrkande    1   och
2002/03:T467 yrkande 1.
Reservation 18 (kd)
Reservation 19 (mp)

7. Differentierad drivmedels- och
fordonsskatt

Riksdagen   avslår   motionerna  2002/03:Sk218,
2002/03:Sk242,  2002/03:   Sk302,  2002/03:Sk306,
2002/03:Sk337,    2002/03:Sk339,    2002/03:Sk358
yrkandena 1 och 2,  2002/03:Sk381 yrkandena 1 och
2 samt 2002/03: N393 yrkande 7.
Reservation 20 (kd)

8. Alkoholbeskattning

Riksdagen   avslår  motionerna   2002/03:Sk213,
2002/03:Sk227,  2002/03: Sk278 yrkandena 1 och 2,
2002/03:Sk311,  2002/03:Sk368,   2002/03:   So27,
2002/03:So455 yrkande 3 och 2002/03:So517 yrkande
3.
Reservation 21 (m)

9. Privatinförsel av alkohol och tobak

Riksdagen   avslår   motionerna  2002/03:Sk319,
2002/03:So442 yrkande 8 och 2002/03:So455 yrkande
4.

10. Försäljning i flygplatsernas
taxfreebutiker

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk377.
Reservation 22 (m)

11. Beskattning av dagspress och
veckopress

Riksdagen avslår motion  2002/03:Fi286  yrkande
32.

12. Avfallsskatt m.m.

Riksdagen   avslår   motionerna  2002/03:Sk307,
2002/03:Sk356,  2002/03:   MJ270  yrkande  2  och
2002/03:MJ312 yrkande 5.

13. Naturgrusskatt

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk236.
Reservation 23 (m)

14. Skatt på spel

Riksdagen    avslår    motionerna   2002/03:Sk390,
2002/03:MJ267 yrkande 2 och 2002/03:Kr229 yrkande 1.

Stockholm den 25 mars 2003

På skatteutskottets vägnar


Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit  i  beslutet: Arne
Kjörnsberg (s), Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist
(m), Per Erik Granström (s), Ulla Wester  (s), Marie
Engström  (v),  Per-Olof  Svensson  (s),  Anne-Marie
Pålsson  (m),  Lennart  Axelsson  (s), Gunnar Andrén
(fp), Roger Karlsson (c), Inger Nordlander  (s), Ulf
Sjösten   (m),  Catharina  Bråkenhielm  (s),  Barbro
Feltzing  (mp),  Lars  Gustafsson  (kd)  och  Britta
Rådström (s).
2002/03

SkU11


Redogörelse för ärendet


Ärendet och dess beredning

Riksdagen   har    under   höstens   behandling   av
statsbudgeten  för  år  2003  ställt  sig  bakom  de
förslag  om  förändringar  på  skatteområdet,  bl.a.
avseende   punktskatter,    som    lagts    fram   i
budgetpropositionen  och  i en motion av Socialdemo-
kraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Riksdagen
beslutade  bl.a.  om en grön  skatteväxling  med  en
omslutning  på 3 miljarder  kronor  som  innebar  en
sänkning   av   inkomstskatten    för    låg-    och
medelinkomsttagare  finansierad  genom  höjningar av
koldioxidskatten,   elskatten,  avfallsskatten   och
naturgrusskatten.  Härvid  avslogs  de  förslag  som
Moderata samlingspartiet,  Folkpartiet  liberalerna,
Kristdemokraterna och Centerpartiet lagt fram i sina
respektive    budgetalternativ   för   2003   (prop.
2002/03:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m.,
bet. 2002/03:FiU1).

I   detta  betänkande   behandlar   utskottet   de
motionsyrkanden  angående  punktskatter, dvs. främst
frågor  om  skatt  på  energi,  vägtrafik,  alkohol,
avfall,  naturgrus  och spel, som väckts  under  den
allmänna motionstiden  hösten  2002,  men  som  inte
behandlats     i     anslutning     till     höstens
budgetberedning.
Socialutskottet  (yttr.  2002/03:SoU2y) har yttrat
sig över de flesta alkoholrelaterade  motionerna och
i samband därmed till skatteutskottet överlämnat  en
motion,   2002/03:So27,  som  väckts  med  anledning
proposition  2002/03:35 Mål för folkhälsan. Motionen
behandlas  i  detta  betänkande  och  återges  jämte
övriga  behandlade   motionsyrkanden   i  bilaga  1.
Socialutskottets yttrande återges i bilaga 2.
Utskottets överväganden


Energibeskattning, allmänt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen       avslår      förslagen      om
energiskattesystemets  utformning,  den gröna
skatteväxlingens      regionala     effekter,
kärnkraftverkens effektskatt,  skatten på el,
hotell-   och   restaurangnäringens   energi-
skatter,     gemensam      miniminivå     för
koldioxidskatt  i  EU, EU:s beslutsordning  i
fråga  om  miljöskatter,   en  internationell
överenskommelse    om    minimiavgifter    på
kodioxidutsläpp    vid    transporter     som
inkluderar    flygbränsle   och,   slutligen,
kraftvärmens konkurrensvillkor.
Jämför reservationerna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd),
4 (c) och 5 (mp).

Utredningar m.m.

En offentlig utredning,  Skatteväxlingskommittén (Fi
1994:04), granskade idén om  en  grön  skatteväxling
och  redovisade  sina  slutsatser i januari  1997  i
betänkandet  (SOU  1997:11)   Skatter,   miljö   och
sysselsättning.   Kommittén  presenterade  bl.a.  en
modell för hur energiskattesystemet kunde reformeras
i syfte att göra det  mer  överskådligt  och stabilt
samtidigt som miljörelateringen ökade.

Finansdepartementets    analysarbete   beträffande
Skatteväxlingskommitténs          energiskattemodell
presenterades i december 2000 i departementspromemo-
rian      (Ds      2000:73)      Utvärdering      av
Skatteväxlingskommitténs energiskattemodell.
I  budgetpropositionen för 2001 drogs riktlinjerna
upp    för     en     stegvis     reformering     av
energiskattestrukturen     med     utgångspunkt    i
Skatteväxlingskommitténs     principskiss     (prop.
2000/01:1,  bet. 2000/01:FiU1).  Budgetpropositionen
godkändes av  riksdagen.  Det  samlade skatteuttaget
från  energi-  och koldioxidskatterna  skall  enligt
riksdagens beslut  omfördelas  med en ökad tyngd för
koldioxidskatterna.     Energiskatternas     fiskala
karaktär  renodlas  och  skatteuttaget   för   olika
energislag  skall avspegla energiinnehållet. På sikt
breddas   basen    för   energiskatten   genom   att
biobränslen inkluderas. Koldioxidskatten höjs utöver
vad som följer av den intäktsneutrala omfördelningen
från  energiskatt  till   koldioxidskatt.  Samtidigt
bibehålls  det  reducerade  skatteuttaget   för   de
konkurrensutsatta       sektorerna.      Alternativa
avgränsningar   av  det  konkurrensutsatta   området
utreds. Vid produktion  av el och värme eftersträvas
en  likformig  beskattning   med   uttag  enbart  av
koldioxidskatt     för     direkt    och    indirekt
konkurrensutsatta sektorer.  Likformigheten  främjar
en rationell användning av resurser och bidrar  till
stabila  skatteintäkter. Det lägre skatteuttaget vid
produktion  av  värme balanseras med införande av en
konsumtionsskatt     på    värme.    Elproduktionens
konkurrenssituation beaktas vid valet av skattenivå.
I  sammanhanget  bör  även   utvecklingen  av  gröna
certifikat   beaktas.   En  särskild   trafik-   och
miljöskattekomponent bryts  ut  ur energiskatten för
drivmedel     för     att    miljöeffekter    utöver
utsläppseffekter, t.ex.  trängsel och förslitning av
vägnätet, skall beaktas på ett tydligt sätt.
Skattenedsättningskommittén      (Fi      2001:09)
tillsattes i april 2001 för översyn av reglerna  för
nedsättning  av  skatt  på  energi som förbrukas för
uppvärmning  och  drift av stationära  motorer  inom
sektorer   som   är   utsatta   för   internationell
konkurrens   (dir.   2001:29).   Utredningen   skall
analysera och föreslå lämpliga kriterier för vad som
bör anses vara konkurrensutsatt verksamhet och i vad
mån   detta   bör  motivera   energiskattelättnader.
Utredningen skall också utreda förutsättningarna för
en    annan    avgränsning     av     området    för
energiskattenedsättning  än  vad som gäller  i  dag.
Effekterna   av   olika  avgränsningar   mot   andra
sektorer,  t.ex.  tjänstesektorn,   samt   el-   och
värmeproduktionen   skall   analyseras.  Utredningen
beräknas avsluta sitt arbete den 31 mars 2003.
Vägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:08) tillsattes
i  april 2001 för översyn av vägtrafikbeskattningens
utformning.  Översynen  (dir. 2001:12) skall framför
allt    beakta    miljö-,    trafiksäkerhets-    och
konkurrensaspekter med utgångspunkt  i  ett  fiskalt
perspektiv     och     med    hänsynstagande    till
trafikskatternas  påverkan   på   transportsystemets
effektivitet.  Utredaren  skall analysera  för-  och
nackdelar  med  en kilometerskatt.  Utredaren  skall
även se över uttaget  av  fordonsskatt.  En särskild
uppgift  är  att  klarlägga  om  det är möjligt  att
införa  ekonomiska  incitament för fordon  med  låga
utsläpp. Vidare skall  beskattningen  av  dieselolja
för    privatbilism,    yrkesmässig    trafik    och
arbetsmaskiner  utredas.  En  allmän  översyn  skall
göras    av    fordonsskattelagen    och    fordons-
skatteförordningen  i syfte att förenkla och anpassa
regelverkens terminologi.  Slutligen skall följderna
av  ett  upphävande av lagen om  saluvagnsskatt  och
förordningen   om  uppbörd  av  saluvagnsskatt  m.m.
analyseras  och  möjligheten   att   föra  in  dessa
bestämmelser   i   fordonsskattelagen   eller   dess
förordning prövas.
Utredningen skall vidare (dir. 2002:26)  analysera
hur ett eventuellt svenskt kilometerskattesystem kan
utformas  i enlighet med de av riksdagen fastställda
målen  för  trafik-  och  miljöpolitik.  Utredningen
skall också analysera pågående lagstiftningsarbete i
Europa och utvecklingen  av  införda  och  planerade
kilometerskattesystem.
Översynen   av   beskattningen  av  arbetsmaskiner
liksom de delar av uppdraget  som  särskilt påverkar
åkerinäringens  konkurrenssituation skall  redovisas
med    förtur.    Detsamma     gäller    beträffande
skattelättnad för tunga fordon som  uppfyller  vissa
högre  krav  på  utsläpp  och slutsatser avseende en
trafik-       och       miljöskattekomponent       i
drivmedelsbeskattningen.   Utredningen  skall  lämna
sitt slutbetänkande senast den 31 december 2003.
Delegationen (2001:08) om ett system och regelverk
för  Kyotoprotokollets  flexibla   mekanismer,  dvs.
handel  med utsläppsrätter samt de två  projektbase-
rade   mekanismerna   gemensamt   genomförande   och
mekanismen  för  ren  utveckling  tillsattes  i juli
2001.   Utredningen  beräknas  avsluta  sitt  arbete
senast den 31 december 2004.

EG-direktiv m.m.

I EU finns  tre  olika direktiv som rör punktskatter
på   mineraloljor.   Regler   om   förfarandet   vid
beskattningen av de harmoniserade  varuslagen  finns
främst    i    cirkulationsdirektivet   (92/12/EEG).
Mineraloljedirektivet      (92/81/EEG)      reglerar
skattestrukturen,    och    i   skattesatsdirektivet
(92/82/EEG)    fastläggs   minimiskattesatser    för
mineraloljor.

Av   mineraloljedirektivet    följer    att   alla
mineraloljor  som används för uppvärmning eller  som
motorbränsle  skall   beskattas.  För  motorbränslen
gäller  dessutom  att  alla  bränslen,  alltså  även
biobränslen,  som  används   som   drivmedel   skall
beskattas. Skatten skall i dessa fall betalas med de
skattebelopp     som    gäller    för    motsvarande
mineraloljeprodukt,    vanligen   dieselolja   eller
bensin. Mineraloljor som  används  för andra ändamål
än uppvärmning eller motordrift skall  vara befriade
från punktskatter. Vidare gäller att medlemsstaterna
inte  får  beskatta  mineraloljor  som  används  för
kommersiell flyg- och fartygstrafik.
Mineraloljedirektivet      ger     medlemsstaterna
möjlighet  (artikel  8.2 ) att tillämpa  full  eller
partiell  skattebefrielse   för   mineraloljor   som
används i följande fall:
·  för framställning av el samt i kraftvärmeverk,
·
·  för inlandssjöfart (ej fritidsfartyg),
·
1) för  pilotprojekt  för utveckling av miljövänliga
produkter (t.ex. biobränslen),
2)
1. passagerartransporter    och   godsbefordran   på
järnväg,
2.
·  för   tillverkning,  utveckling,   testning   och
underhåll av luftfartyg och fartyg,
·
·  inom       jordbruks-,       trädgårds-       och
skogsbruksnäringarna    samt    vid   odling   av
insjöfisk,
·
·  i samband med muddring i farbara  vattenleder och
hamnar.
·
Medlemsländerna   kan   vidare   hos   rådet  begära
tillåtelse att tillämpa ytterligare undantag  i form
av  skattebefrielse  eller  skattenedsättning enligt
ett  särskilt förfarande som fastställts  i  artikel
8.4 i direktivet, s.k. 8.4-undantag. Sverige har sex
sådana undantag:

·  skattenedsättning  på oljor för industriellt bruk
och energiintensiva företag,
·
1. skattereduktion för  dieselbränsle i enlighet med
indelning i miljöklasser,
2.
·  differentiering av skatten på blyfri bensin efter
miljöklasser,
·
1. skattefrihet på bränsle för privat luftfart,
2.
   skattefrihet på biologiskt  framställd  metan och
andra avfallsgaser samt
·  sänkt skatt på alkylatbensin.
·
Inom  EU  pågår  sedan  mars  1997  arbetet  med ett
ramdirektiv  om  energibeskattning  KOM(97)  30  som
innebär  en  samlad  beskattning  av alla energipro-
dukter och inte bara mineraloljor. Förslaget innebär
höjda   minimiskattesatser   men   samtidigt    ökad
flexibilitet    för   medlemsstaterna   vad   gäller
möjligheten till  differentiering  utifrån bränslets
miljöegenskaper.    Målsättningen   är   att    alla
energiprodukter  skall   omfattas   av   en  positiv
skattesats,   således   även   biobränslen.   Enligt
kommissionens förslag skall kommersiellt flygbränsle
undantas  från beskattning så länge sådana produkter
inte beskattas  enligt ett internationellt åtagande.
Undantaget kan begränsas  till jetbränsle (flygfoto-
gen).

Den svenska lagstiftningen  om  beskattning  av el
och  bränslen finns i lagen (1994:1776) om skatt  på
energi.  Genom lagen har en anpassning skett till de
regler  som   gäller  inom  EU  för  beskattning  av
mineraloljor. Skattebeloppet  utgörs av energiskatt,
koldioxidskatt och svavelskatt. Koldioxidskatten och
svavelskatten    beräknas   utifrån    kolinnehållet
respektive  svavelinnehållet   medan   energiskatten
utgår  med  bestämda  belopp  per vikt eller  volym.
Energiskatt och koldioxidskatt  tas  ut  på  bensin,
eldningsolja,   dieselbrännolja,   fotogen,   gasol,
metan, naturgas, kolbränslen och petroleumkoks.  Den
allmänna  principen  är att skatt tas ut om bränslet
används   till   uppvärmning    eller    motordrift.
Energiskatt och koldioxidskatt tas även ut  på  icke
fossila bränslen som används som drivmedel.
Energiskatten  på  bensin  är differentierad i tre
nivåer,  två nivåer för s.k. blyfri  bensin  och  en
nivå  för annan  bensin.  Den  blyfria  bensinen  är
indelad i två miljöklasser.
Eldningsolja,  dieselbrännolja och fotogen m.m. är
indelade  i  märkt  respektive   omärkt   olja.  Den
högbeskattade,  ofärgade  dieseloljan skall användas
vid fordonsdrift och är indelad i tre miljöklasser.
Energiskatt på el utgår med  reducerade  belopp  i
vissa kommuner i Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs och
Västernorrlands  län  samt  i  samtliga  kommuner  i
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.
Skattelättnader  gäller vidare i form av att ingen
energiskatt och en reducerad  koldioxidskatt betalas
för fossila bränslen som används för uppvärmning och
drift       av      stationära      motorer      vid
tillverkningsprocessen   i   industriell  verksamhet
eller  i  yrkesmässig  jordbruks-,  skogsbruks-  och
vattenbruksverksamhet  (inklusive  växthusnäringen).
Det  innebär  att  dessa sektorer  betalar  en  fast
procentuell andel av  den  koldioxidskatt som gäller
för  övriga sektorer, dvs. andra  näringsgrenar  och
hushållssektorn.  Andelen  är  för  närvarande 25 %.
Ingen  energiskatt  betalas  heller  på den  el  som
förbrukas i de skattenedsatta sektorerna.  Begreppet
"tillverkningsprocess   i   industriell  verksamhet"
definieras  utifrån  den  officiella  statistik  som
används för näringsgrensindelning (SNI).
Utöver dessa generella skattelättnader kan företag
med stor energiförbrukning  erhålla viss ytterligare
nedsättning  av  koldioxidskatten.   Om   den   kol-
dioxidskatt som belastar ett företag inom de angivna
näringarna  överstiger  0,8 % av försäljningsvärdet,
sätts skatten ned så att  endast  24 %  av den över-
stigande     skattebelastningen    återstår.    EG:s
minimiskattesatser  på  mineralolja  får  dock  inte
underskridas (0,8-procentsregeln).
Det finns även en annan möjlighet till nedsättning
av   koldioxidskatten  på  kol  och  naturgas  (1,2-
procentsregeln).   Regeln   kan  bara  tillämpas  av
företag   som   framställer   produkter   av   andra
mineraliska ämnen än metaller,  dvs. cement-, kalk-,
sten-  och  glasindustrin.  Skatten  begränsas  till
högst   1,2 %   av   de   framställda   produkternas
försäljningsvärde. Regeln är  tidsbegränsad till den
1   januari   2004   och  förlängdes  senast   genom
budgetpropositionen för  2003, (yttr. 2002/03:SkU1y,
bet. 2002/03:FiU1).
Regeringen   har   i   januari   2003   överlämnat
proposition 2002/03:40 Elcertifikat  för  att främja
förnybara    energikällor.   Förslaget   bygger   på
betänkande (SOU  2001:77)  Handel  med elcertifikat.
Certifikatberättigade  elproduktionsanläggningar  är
vindkraft,  solenergi,  geotermisk   energi,   vissa
biobränslen,  vågenergi och vattenkraft (under vissa
förutsättningar).  Avsikten  är att den nya lagen om
elcertifikatsystem skall träda  i  kraft  den  1 maj
2003.

Motioner

I  motion  Sk288  av Agneta Ringman m.fl. (s) begärs
ett  tillkännagivande   om  skattesystemet  som  ett
instrument  i  den svenska  energipolitiken.  Enligt
motionen är möjligheten  att  tillvarata  varmvatten
vid värmekraftverk för att höja verkningsgraden  och
skona  miljön  ett  exempel  på  områden där skatte-
systemet kan vara ett instrument i energipolitiken.

I  motion  Sk400  av  Rune  Berglund   m.fl.   (s)
framhålls  att  budgetpropositionens förslag om höjd
skatt på el i utbyte  mot  en  generell  höjning  av
grundavdraget innebär att kostnaden i högre grad får
bäras   av  människor  i  landets  norra  delar  där
klimatet är kallare. Det är viktigt att den skillnad
i pris på  el mellan norr och söder som gäller i dag
bibehålls   även   vid   en   skatteväxling,   säger
motionärerna.
I motion Sk413  av  Sören  Wibe  och  Karl  Gustav
Abramsson (s) föreslås att regeringen bör utreda hur
den  skatteväxling  riksdagen  beslutat om kan full-
följas utan att de regionala skillnaderna ökar.
Moderata     samlingspartiet     framhåller      i
kommittémotion  Sk417  yrkande 7 av Lennart Hedquist
m.fl. (m) att inga fiskala  energiskatter bör tas ut
i produktionsledet. Sverige har  en  internationellt
sett stor energikrävande industrisektor som drabbats
hårt   av  produktionsskatterna  på  el,  framhåller
motionärerna.  Enligt  motionen (yrkande 25) behöver
vidare    energiskatterna    för     hotell-     och
restaurangbranschen  ses över. Branschen får, enligt
motionärerna, betala konsumentskatt på energi, medan
livsmedelsindustrin   betraktas   som   tillverkande
enheter och har lägre skattetariff.
Moderata   samlingspartiet    anför    vidare    i
kommittémotion  N301  yrkande  10 av Mikael Odenberg
m.fl.    (m)   att   energiskattesystemet    behöver
reformeras. Produktionsskatter och subventioner, som
utan    miljöskäl     försämrar     energimarknadens
funktionssätt,   bör   enligt  motionen  tas   bort.
Effektskatten på kärnkraftsel  bör  i avvaktan härpå
omvandlas till energiskatt. Motionärerna  framhåller
vidare  att  enbart  miljöstyrande  skatter som  har
koppling till utsläpp av skadliga ämnen bör tas ut i
produktionsledet medan rent fiskala skatter  bör tas
ut  i  konsumentledet. Eftersom elmarknaden i Norden
är  gemensam   bör,   enligt   motionen,  regeringen
samordna principerna för energibeskattningen  med de
övriga nordiska länderna.
I  motion  Sk204 av Carl-Axel Johansson (m) anförs
att det är motiverat  att under mandatperioden sänka
energibeskattningen  för   hotell-  och  restaurang-
näringen till industrinivå.
I  motion  Sk252  av  Anita  Sidén  och  Elisabeth
Nyström (m) begärs ett uttalande  om  att  elskatten
skall  sänkas. Skatten har sedan 1996 höjts med  mer
än 100 %.  Elmarknadens  avreglering  skulle,  säger
motionärerna  vidare, ge konsumenterna lägre priser,
men ingen avreglering hjälper mot höjda skatter. Den
särskilda produktionsskatten  på kärnkraftsel gynnar
import av nedsmutsande kolkraft.
I  motion  Sk266  av Catharina Elmsäter-Svärd  (m)
föreslås att ett införande  av  en miljöklassning av
eldningsoljor för uppvärmning bör  utredas eller att
någon   liknande  åtgärd  vidtas.  Syftet   är   att
stimulera    utveckling    av   oljor   med   bättre
miljöegenskaper   och  som  är  framtagna   på   ett
koldioxidneutralt vis. Samma motionär anför i motion
Sk268  att  villkoren   för   hotell-   och  restau-
rangbranschen   måste  förbättras.  Näringen   måste
likställas  med  industrin   när  det  gäller  bl.a.
energibeskattningen. Även alkoholbeskattningen  bör,
enligt  motionären,  anpassas till den nya situation
som EU-medlemskapet innebär.
I motion Sk269 av Cristina  Husmark  Pehrsson  och
Jan-Evert     Rådhström     (m)     föreslås     att
energibeskattningen       för       hotell-      och
restaurangbranschen  skall  ses över. Till  skillnad
från  traditionell  industriell  verksamhet  betalar
hotell- och restaurangföretag  samma energiskatt som
gäller    för    hushåll.   Det   innebär,    enligt
motionärerna, att  villkoren  ser  helt olika ut för
verksamheter som ligger mycket nära varandra.
I motion N262 yrkande 1 av Lars Lindblad m.fl. (m)
sägs   att   effektskatten   på   kärnkraftsel   bör
avvecklas.   Skatten  är  ett  hot  mot  långsiktiga
investeringar    i   befintliga   reaktorer,   menar
motionärerna. Skatten  skall  betalas  oavsett om el
produceras    eller    ej.    Enbart   Barsebäck   2
straffbeskattas med över 100 miljoner kronor per år.
Det är ett misslyckande för energiskattesystemet som
enbart   gagnar   utländsk   kolkraft,    framhåller
motionärerna.  I  motionen anförs slutligen (yrkande
3) att kraftvärme baserad  på  naturgas skulle kunna
konkurrera ut kolkraften från elmarknaden  förutsatt
att kraftvärmen får bättre konkurrensvillkor.
Folkpartiet anser i partimotion MJ315 yrkande 3 av
Lars  Leijonborg  m.fl.  (fp) att EU måste ges  ökad
makt  över  klimatpolitiken  och  att  en  europeisk
miniminivå för  koldioxidskatt  är ett första steg i
den riktningen. Trots att samtliga partier säger sig
förespråka en sådan åtgärd är Sverige, enligt motio-
närerna, i realiteten en bromskloss.  Skälet  är att
socialdemokrater  och  moderater  vägrar  låta  EU:s
beslutsregler  ändras  så att beslut om miljöskatter
kan fattas med majoritet,  framhåller  motionärerna.
Härigenom   kan   det   medlemsland  som  har  lägst
miljöambition stoppa en rationell klimatpolitik.
Kristdemokraterna  anser   i  kommittémotion  N390
yrkande   6   av  Maria  Larsson  m.fl.   (kd)   att
Energiskatteutredningen  skall arbeta med inriktning
mot ett energiskattesystem där goda miljöegenskaper,
hög   energieffektivitet   och    hög   elproduktion
premieras  medan  produktion  baserad   på   fossila
bränslen  beläggs med styrande miljöavgifter. Enligt
motionen  bör   vidare   (yrkande  4)  den  pågående
Energiskatteutredningen  se  över  effektskatten  på
kärnkraftsel  ur  ett  ekonomiskt  och  miljömässigt
perspektiv. Skatten fungerar  konkurrenssnedvridande
och   riskerar  att  göra  kärnkraftsproducerad   el
olönsam,   vilket   leder   till   ökad   import  av
fossilbaserad  el. I samma motion (yrkande 5)  före-
slås också att förhandlingar  bör upptas med Danmark
och  andra  länder  om att belägga  kolkraftsel  med
miljöavgift vid import  till  Sverige. Kristdemokra-
terna anser vidare (yrkande 16)  att  EU bör bli mer
handlingskraftigt på miljöområdet och att  beslut om
miljöavgifter   skall  kunna  tas  med  kvalificerad
majoritet. Enligt  motionen  slutligen  (yrkande 17)
krävs gemensamma europeiska åtgärder för  att  sänka
koldioxidutsläppen, och ett effektivt sätt vore  att
i     EU     lagstifta     om    miniminivåer    för
koldioxidavgifter.
Kristdemokraterna föreslår  i  kommittémotion U239
yrkande  6  av  Holger  Gustafsson  m.fl.  (kd)  att
regeringen  bör  utreda  möjligheten att  träffa  en
internationell överenskommelse om koldioxidavgift på
transporter och att flygbränsle  bör ingå i en sådan
överenskommelse.  I motionen betonas  att  ett  mil-
jömässigt hållbart handelssystem måste ha incitament
för effektiva och miljövänliga transporter.
I motion Sk335 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) sägs
att regeringen skyndsamt bör utreda en avveckling av
effektskatten på kärnkraftsel.
Centerpartiet  anför   i   partimotionerna   Fi286
yrkande  24  och  MJ428  yrkande 13 av Maud Olofsson
m.fl. (c) att ett väl fungerande  system  för handel
med  utsläppsrättigheter,  på  ett  bättre  sätt  än
laborerande    med    skattesatser,    kan   använda
marknadsekonomins  dynamik  i  miljöns  tjänst.   En
skatteväxling    måste,   framhåller   motionärerna,
utformas   så   att   en    framtida    handel   med
utsläppsrättigheter   underlättas.  Regeringen   och
samarbetspartierna har  inte  klarat  av  detta utan
förstärkt   skillnaden   i  miljöbeskattning  mellan
hushåll       och      industri.      Centerpartiets
budgetalternativ  innebär, enligt motionen, ett steg
i   riktning  mot  att   jämna   ut   skillnaden   i
miljöbeskattning mellan hushåll och industri.
Centerpartiet  anför  slutligen i partimotion U326
yrkande 9 av Maud Olofsson m.fl. (c) att en starkare
miljöpolitik kräver att beslut  om miljöskatter i EU
kan tas med majoritetsbeslut.
I  motion Sk370 av Claes Västerteg  (c)  sägs  att
hotell- och restaurangnäringen bör ges samma villkor
som   övrig   tillverkningsindustri   i   fråga   om
energibeskattning.
I motion  Sk404  av  Sven  Bergström  och Ingegerd
Saarinen    (c,   mp)   påtalas   behovet   av   att
koldioxidskatten  på  bränslen  justeras  så att den
åter blir strikt proportionell mot kolinnehållet. En
korrekt koldioxidskatt kommer, enligt motionen,  att
tydligare     styra     användningen     mot     mer
koldioxideffektiva alternativ.
I  motion Sk408 av Åsa Domeij m.fl.(mp, fp, kd, c)
föreslås  att  Sverige inom EU skall vara pådrivande
för att det införs en miniminivå för koldioxidskatt.
Enligt motionärerna  kan detta utgöra ett värdefullt
komplement till handel med utsläppsrättigheter eller
vara  ett alternativ i  avvaktan  på  ett  effektivt
system för handel med utsläppsrättigheter.
I motion  N271  yrkande  2 av Yvonne Andersson och
Anna Lindgren (kd, m) anförs  att  effektskatten  på
kärnkraftsel behöver ses över för att fastställa hur
den kan avvecklas.
I  motion  U324  yrkande 14 av Ulf Holm m.fl. (mp)
anförs att regeringen i EU bör verka för en plan för
att   underlätta  användandet   av   miljörelaterade
skatter  bl.a.  genom  gemensamma  miniminivåer  för
energi- och koldioxidskatter.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen  har  ställt sig bakom den strategi för en
successivt  ökad miljörelatering  av  skattesystemet
genom grön skatteväxling som presenterades i budget-
propositionen   för   2001  (prop.  2000/01:1,  bet.
2000/01:FiU1). Grunden  för  strategin  är att höjda
skatter  på  energi-  och  miljöområdet  växlas  mot
sänkta  skatter  på  arbete. Det främsta syftet  med
skatteväxlingen är att  bidra  till  att fastställda
miljömål  uppnås  genom  en  ökad miljöstyrning  via
skattesystemet. Genom miljöskatter  sätter  man  ett
pris  på  miljön,  och det blir dyrare att släppa ut
föroreningar.  Härigenom  får  hushållen  ekonomiska
motiv att välja  en  mer  miljövänlig och resurssnål
livsstil medan företagen stimuleras  att utveckla en
mer   miljövänlig   teknik.  En  grön  skatteväxling
innebär inte en höjning  av det totala skatteuttaget
då   höjningar   av  de  miljörelaterade   skatterna
balanseras av sänkningar av skatterna på arbete.

Skatteväxlingsstrategin    beräknas    under    en
tioårsperiod omfatta sammanlagt 30 miljarder kronor.
Under  inledningsåren  2001  och 2002 var den totala
omslutningen drygt 5 miljarder  kronor. Inriktningen
2001 var att ge koldioxidskatten  en  ökad  tyngd  i
förhållande till energiskatten. Skattehöjningarna på
energiområdet  koncentrerades  till fossila bränslen
för   uppvärmning,  till  elförbrukning   och   till
dieselolja.   Dessa  höjningar  växlades  mot  höjda
grundavdrag för löntagare och pensionärer och sänkta
arbetsgivaravgifter     och     egenavgifter     för
egenföretagare. Skatteväxlingen 2002 bestod av höjda
grundavdrag i inkomstskatten, höjd koldioxidskatt på
bränslen  för  uppvärmning,  höjd  energiskatt på el
samt höjd avfallsskatt.
Riksdagen  har  vidare  i samband med  den  gångna
höstens budgetbehandling godtagit  det tredje steget
i   skatteväxlingen   som   för   2003  innebär   en
skatteväxling på 3 miljarder kronor. Skatteväxlingen
bestod  av  en  sänkt  inkomstskatt  för   låg-  och
medelinkomsttagare  finansierad  med  höjningar   av
kodioxidskatten,   elskatten,   avfallsskatten   och
naturgrusskatten      (prop.     2002/03:1,     bet.
2002/03:FiU1).
En  reformering av energiskattesystemet  utgör  en
central   del   av   en   grön   skatteväxling,  och
Skatteväxlingskommitténs principskiss utgör utgångs-
punkten    för   reformarbetet.   Utredningar    har
initierats    i    fråga    om    utformningen    av
nedsättningsreglerna   för   tillverkningsindustrin,
växthusnäringen  samt  jordbruks-,  skogsbruks-  och
vattenbruksnäringarna, vägtrafikbeskattningen  och i
fråga  om  övriga  miljörelaterade skatter. Dessutom
görs analyser av alternativa  ekonomiska  styrmedel.
Det  gäller  bl.a.  handel  med utsläppskvoter.  Ett
förslag om ett system för handel med förnybar el med
hjälp av s.k. gröna certifikat  har  nyligen lämnats
till riksdagen. Ytterligare styrmedel  som  studeras
vid   sidan   av   skatter   är   driftsbidrag   och
investeringsbidrag.
Riksdagen  antog  slutligen  våren 2002 riktlinjer
för   energipolitiken   (prop.   2001/02:143,   bet.
2001/02:NU17).
De  motioner som behandlas i avsnittet  rör  bl.a.
frågor   om  energiskattesystemets  utformning,  den
gröna skatteväxlingen  och  dess regionala effekter,
kärnkraftverkens  effektskatt  och  skatten  på  el,
hotell-   och   restaurangnäringens   energiskatter,
gemensam miniminivå för koldioxidskatt inom EU, EU:s
beslutsordning  i   fråga   om   miljöskatter   samt
kraftvärmebeskattningen.    Utskottet    anser   att
ifrågavarande motioner i allt väsentligt rör  frågor
som  riksdagen redan tagit ställning till eller  som
omfattas   av   överväganden  i  olika  utredningar.
Utskottet  begränsar   sig   därför   till  följande
kommentarer.
När   det   först   gäller   energiskattesystemets
utformning har förslag med olika inriktning väckts i
motionerna Sk266, Sk400, Sk404, Sk413, Sk417 yrkande
7, Fi286 yrkande 24, N301 yrkande 10, N390 yrkandena
5 och 6 samt MJ428 yrkande 13.
I fråga om motion Sk266 och en  miljöklassning  av
eldningsoljor  för uppvärmning konstaterar utskottet
att  det  för närvarande  inte  finns  något  sådant
miljöklassystem.   Däremot   utgår  svavelskatt  som
verkar  miljöstyrande. I det av  riksdagen  godkända
betänkande  2001/02:MJU10  ansåg  miljö-  och  jord-
bruksutskottet   att   en  ökad  miljöanpassning  av
eldningsoljor  var  önskvärd   och   förutsatte  att
regeringen   verkade   för   detta   utan   särskilt
tillkännagivande från riksdagens sida. Utskottet har
ingen  annan  uppfattning  i  frågan  än  miljö- och
jordbruksutskottet.
Beträffande  motion Sk417 yrkande 7 och frågan  om
energiskatterna i den energikrävande industrisektorn
vill  utskottet  erinra  om  att  ingen  energiskatt
betalas    på   den   el    som    förbrukas    inom
tillverkningsindustrin.
Frågan i motion  N301  yrkande  10  delvis där det
talas  om  en  avveckling av produktionsskatterna  i
energiskattesystemet  har  utskottet behandlat under
flera  år. Utskottet vidhåller  att  dagens  svenska
energibeskattning   i   huvudsak   är  utformad  som
konsumtionsskatt.   Kvarvarande   rester    av    en
produktionsskatt  på  el  finns endast i form av den
effektskatt som tas ut på kärnkraftverk.
Förslaget i motion N390 yrkande  5  om att belägga
dansk  kolkraftel  med  miljöavgift vid import  till
Sverige anser utskottet knappast  vara genomförbart.
Utskottet är övertygat om att elproduktion  som inte
är  miljövänlig  kommer  att  bli  dyrare och därmed
mindre konkurrenskraftig i samband med  att staterna
skall   minska   utsläppen   av  koldioxid  för  att
säkerställa   åtagandena   under   Kyotoprotokollet.
Danmark   skall   inom   ramen   för   EU:s  interna
bördefördelning  minska sina utsläpp av drivhusgaser
med  21 % jämfört med  1990  års  nivå.  Enligt  den
danska genomförandeplanen kommer danska kolkraftverk
att kunna exportera el endast om de köper kvoter som
uppväger utsläppen.
När   det  gäller  förslaget  i  motionerna  Fi286
yrkande 24  och  MJ428 yrkande 13 om en utjämning av
miljöbeskattning mellan  hushåll  och industri anser
utskottet          att         resultatet         av
Skattenedsättningskommitténs arbete bör avvaktas.
Vad   sedan   gäller   frågan    om    den   gröna
skatteväxlingen och dess regionala effekter, som tas
upp  i  de  två  motionerna  Sk400  och  Sk413,  har
utskottet  tagit  del  av  uppgifter  om  att  höjda
koldioxidskatter  i  allmänhet  skulle belasta gles-
bygdsbor hårdare än tätortsbor. Utskottet utgår från
att   det  är  en  fråga  som  är  uppmärksammad   i
Regeringskansliet. När det gäller el försöker staten
kompensera   elkonsumenter  i  områden  med  kallare
klimat.  Energiskatt   på   el   utgår   därför  med
reducerade  belopp  i  vissa  kommuner  i Värmlands,
Dalarnas, Gävleborgs och Västernorrlands  län samt i
samtliga  kommuner  i  Jämtlands, Västerbottens  och
Norrbottens län. Fordonsskatten  på  personbilar som
ägs av boende i vissa glesbygdskommuner  är  nedsatt
sedan 1980.
Utskottet tar härefter upp frågan om skatten  på
el och  kärnkraftverkens  effektskatt  som  berörs i
motionerna   Sk252,  Sk335,  N262  yrkande  1,  N271
yrkande 2, N301  yrkande  10 delvis och N390 yrkande
4. Riksdagen har i samband  med  den  gångna höstens
budgetberedning tagit ställning till skatten  på el.
Förslaget i motion Sk252 om en skattesänkning på  el
är  därför  inaktuellt. Vid budgetberedningen avslog
riksdagen    vidare     förslag     från    Moderata
samlingspartiet    om    att   sänka   skatten    på
kärnkraftverk samt att omvandla  effektskatten  till
en  skatt på producerad energi. Utskottet är nu inte
berett   att  föreslå  riksdagen  en  avveckling  av
effektskatten   eller   en   utredning  om  skattens
avveckling.     När    det    gäller    valet     av
beskattningsmetod  för  kärnkraftverk genomfördes en
omläggning från en produktionsskatt  till  nuvarande
effektskatt  under  år  2000  för  att på det sättet
minska     risken     för     snedvridningar    inom
elproduktionssystemet,  och utskottet  finner  ingen
anledning att föreslå riksdagen en återgång till den
tidigare beskattningstekniken.  Utskottet vill också
erinra  om  att  Skattenedsättningskommittén   skall
analysera avgränsningen av det nuvarande området för
energiskattenedsättning  mot  andra  sektorer, bl.a.
mot elproduktionen.
Med  anledning  av  vad  som  sägs  i motion  N262
yrkande 1 om att effektskatten skall betalas oavsett
om el produceras eller ej vill utskottet  påpeka att
reglerna medger skatteavdrag om en reaktor  varit ur
drift mer än 90 dygn.
Vad  sedan  gäller hotell- och restaurangnäringens
energiskatter som uppmärksammats i motionerna Sk204,
Sk268, Sk269, Sk417 yrkande 25 och Sk370 konstaterar
utskottet att Skattenedsättningskommittén  skall  se
över  avgränsningen  av  det  nuvarande  området för
energiskattenedsättning  mot  andra sektorer,  t.ex.
tjänstesektorn.  Utskottet  anser   att   kommitténs
arbete inte bör föregripas.
Utskottet  övergår  härefter till de motioner  som
rör EU-samarbetet och frågor  om  bl.a.  en gemensam
miniminivå för koldioxidskatt i EU, att miljöskatter
skall  kunna  beslutas med kvalificerad majoritet  i
rådet och om en  internationell  överenskommelse  om
minimiavgifter  på  kodioxidutsläpp  som  inkluderar
flygbränsle.  Dessa  frågor  tas  upp  i  motionerna
Sk408,  MJ315  yrkande 3, N390 yrkandena 16 och  17,
U239 yrkande 6, U326 yrkande 9 och U324 yrkande 14.
Som utskottet  de  senaste  åren har redovisat har
Sverige i EU verkat för att gemensamma minimiskatter
skall införas också på naturgas och kol. Sverige har
tillsammans med andra länder sökt  få  till stånd en
lösning      som      innebär      att     nuvarande
mineraloljedirektiv     byggs     ut     till    ett
energiskattedirektiv.  Dessa  ansträngningar   ledde
till  att  kommissionen  i  mars  1997  föreslog ett
ramdirektiv  om  energibeskattning  där  skattebasen
utvidgas  till  samtliga  energiprodukter. Förslaget
innebär höjda minimiskattesatser  och  samtidigt  en
ökad  flexibilitet för medlemsstaterna i förhållande
till det nuvarande mineraloljedirektivet, vad gäller
möjligheterna till differentiering utifrån bränslets
miljöegenskaper.   Sverige   har   kraftfullt  stött
arbetet  med  ett ramdirektiv på energiskatteområdet
och lyckades under  sitt ordförandeskap driva frågan
vidare.  Det  nuvarande   ordförandeskapslandet  har
tagit  upp  frågan  vid möte i  Ekofinrådet  den  18
februari 2003.
Enligt mineraloljedirektivet  får  medlemsstaterna
inte  beskatta  mineraloljor som används  för  bl.a.
kommersiell flygtrafik.  Undantaget  för flygbränsle
finns   också  med  i  kommissionens  förslag   till
energiskattedirektiv.      Under     arbetet     med
direktivförslaget   har   rådet   och   kommissionen
deklarerat  att  av rent principiella  skäl  och  av
hänsyn   till  skattesystemets   enhetlighet   borde
bränsle för  kommersiell luftfart beskattas på samma
sätt som allt  annat bränsle. Rådet och kommissionen
anser dock att frågan  om konkurrens med tredje land
måste   beaktas  och  att  man   bör   undvika   all
snedvridning  av  konkurrensen  med  socioekonomiska
återverkningar. En lämplig strategi enligt rådet och
kommissionen är att fortsätta diskussionen  i frågan
med International Civil Aviation Organization (ICAO)
och att när beskattning av flygbränsle blir tillåten
internationellt  besluta  att  upphäva undantaget  i
energiskattedirektivet.    Utskottet    anser    att
förslaget i motion U239 inte  bör  bli  föremål  för
något tillkännagivande från riksdagens sida.
Frågan  om  utvidgad  användning  av  kvalificerad
majoritet     i     rådet     var     aktuell    vid
regeringskonferensen   i   Nice  i  december   2000.
Konferensen   beslöt   att   enhällighet    även   i
fortsättningen  skall  gälla  alla  bestämmelser   i
fördraget     som    rör    beskattning.    Beslutet
överensstämmer  med  den svenska inställningen. Även
utskottet anser att den  nuvarande ordningen för att
fatta  beslut  i  skattefrågor   i  EU  är  den  som
långsiktigt   gynnar  svenska  intressen   och   att
riksdagen  inte   bör   uttala  sig  i  någon  annan
riktning. Det kan i detta  sammanhang framhållas att
Amsterdamfördraget innebar att miljöfrågorna fick en
ökad  tyngd  inom  EU:s  målformuleringar   och  att
formerna  för  beslut  om  åtgärder  för  att  uppnå
miljömålen  ändrades. Europaparlamentet har fått  en
större   roll  i   lagstiftningsarbetet.   Fördraget
innebar också  att  området  för beslut med kvalifi-
cerad majoritet utsträcktes till nya områden.
När  det  till  sist  gäller  frågan   om   bättre
konkurrensvillkor   för  kraftvärme,  som  berörs  i
motion  N262 yrkande 3,  erinrar  utskottet  om  att
frågan om att förbättra kraftvärmens konkurrenskraft
var aktuell vid den senaste budgetberedningen (prop.
2002/03:1,  bet.  2002/03:FiU1). Regeringen föreslog
en temporär omläggning  av kraftvärmebeskattningen i
avvaktan  på  Skattenedsättningskommitténs  översyn.
Enligt förslaget  skall  en  övergång ske till indu-
stribeskattning av kraftvärmeverken,  vilket  kommer
att stimulera denna produktionsform. Skatteutskottet
ställde  sig  i  yttrande till finansutskottet bakom
förslaget men ansåg  att  erforderliga  besked  från
kommissionen  borde avvaktas innan ärendet förelades
riksdagen. Riksdagen följde utskottet.
Utskottet avstyrker  med det ovan anförda samtliga
i avsnittet behandlade motioner i motsvarande delar.

Jordbrukets och trädgårdsnäringens
miljö- och energiskatter


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen  om sänkta skatter
på  bränslen  och  drivmedel, om  skatten  på
handelsgödsel  och bekämpningsmedel,  om  att
avveckla 0,8-procentsregeln  och om att slopa
gränsen på 1 000 kr för att få tillbaka skatt
på el och eldningsolja.
Jämför reservationerna 6 (m),  7  (kd), 8 (c)
och 9 (mp).

Gällande bestämmelser

Sedan  den 1 juli 2000 omfattas jordbrukssektorn  av
samma skattelättnader som tillverkningsindustrin vid
förbrukning  av  el  och  bränslen.  På bränslen som
används  för  uppvärmning  och  drift  av stationära
motorer vid yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks-  och
vattenbruksverksamhet   (inklusive  växthusnäringen)
utgår således ingen energiskatt,  och  en  reducerad
koldioxidskatt  motsvarande  25 %  av  den generella
nivån  tas  ut. De reducerade skattesatserna  gäller
dock inte för  alla  typer  av bränslen och inte för
bränslen  som  förbrukas  för drift  av  motordrivna
fordon. Ingen energiskatt betalas  heller  på el som
förbrukas i dessa sektorer.

Företag  med  stor  energiförbrukning kan få  viss
ytterligare nedsättning  av koldioxidskatten. Om den
koldioxidskatt som belastar  ett  företag överstiger
0,8 % av försäljningsvärdet sätts skatten ned så att
den överskjutande skattebelastningen inte överstiger
24 %   av   det  överskjutande  skattebeloppet   för
bränslet (0,8-procentsregeln).  EG-rätten innehåller
dock minimiskattesatser som inte får underskridas.
Skatterna  på  bekämpningsmedel  och   gödselmedel
infördes    båda    1984.   Basen   för   uttag   av
gödselmedelsavgift var  från  början  innehållet  av
kväve  och  fosfor i handelsgödsel. År 1994 slopades
avgiften på fosfor.  I  stället  infördes  avgift på
kadmiuminnehållet        i        fosforgödselmedel.
Gödselmedelsskatten är 1:80 kr för  varje  helt kilo
kväve, förutsatt att andelen kväve i medlet är minst
2 %,  och  30  kr  för  varje  helt  gram  kadmium i
gödselmedel,    till   den   del   kadmiuminnehållet
överstiger    fem    gram     per     ton    fosfor.
Bekämpningsmedelsskatten  är  20  kr för varje  helt
kilo verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet.

Motionerna

Moderata   samlingspartiet  anför  i  kommittémotion
MJ268 yrkande  6 av Per Westerberg m.fl. (m) att det
är beklagligt att  regeringen  inte föreslagit sänkt
dieselskatt  på jordbrukets arbetsmaskiner.  Skatten
är kraftigt betungande  och konkurrenshämmande, även
för   trädgårdsodlingen.   Jordbrukets   och   träd-
gårdsnäringens produktionsskatter  måste  ses  i ett
sammanhang      där     växthusodlingens     fossila
bränsleanvändning   ingår   och   stäms   av   efter
konkurrenssituationen.

Moderata    samlingspartiet    anför    vidare   i
kommittémotion  N304  yrkande  5  av Mikael Odenberg
m.fl.  (m)  att  de  areella  näringarna   måste  få
möjlighet  att konkurrera på likvärdiga villkor  med
övriga EU-länder.  Bland  annat  måste  skatterna på
produktionsmedel   som   diesel   och  handelsgödsel
sänkas.
I  motion Sk260 yrkande 2 av Patrik  Norinder  (m)
anförs   att   svenskt   jord-   och  skogsbruk  har
produktionsskatter  på  en  nivå som  ger  betydande
konkurrensnackdelar.  Dieselskatten  behöver  sänkas
till en med omvärlden jämförbar nivå.
I motion Sk316 av Marietta  de Pourbaix-Lundin (m)
anförs att dieselskatten måste  sänkas  till  53 öre
per liter för jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner.
I motion Sk332 av Marietta de Pourbaix-Lundin  (m)
begärs  att skatten på handelsgödsel skall avskaffas
utan krångliga återföringsmodeller.
I motion  MJ429  yrkandena  2  och  5  av Cristina
Husmark  Pehrsson  m.fl.  (m) anförs att jordbrukets
produktionsskatter bör sänkas  så  att  näringen kan
konkurrera   på  lika  villkor  i  EU.  Motionärerna
föreslår sänkt dieselskatt på arbetsmaskiner till 53
öre   per   liter    och    slopad   kväveskatt   på
handelsgödsel.
Kristdemokraterna   anför   i  partimotion   MJ424
yrkande 3 av Alf Svensson m.fl.  (kd)  att Sverige i
EU  måste driva frågan om harmonisering av  jordbru-
kets   skatter   och   avgifter.   Böndernas   extra
skatteryggsäck,  bl.a.  i  form  av hög dieselskatt,
måste  lyftas av så att företagaren  kan  konkurrera
med omvärlden på lika villkor.
Kristdemokraterna   vill   vidare   enligt   samma
partimotion  (yrkande  21) avveckla koldioxidskatten
för trädgårdsnäringen eller  reducera den i nivå med
konkurrentländernas   skatt   i  avvaktan   på   ett
nivåmässigt enhetligt beskattningssystem  i  EU. Man
vill  slutligen  också  avveckla  0,8-procentsregeln
till    förmån    för   ett   generellt   likformigt
nedsättningssystem.   Samma   yrkande  framställs  i
motion Sk347 yrkande 1 av Sven  Gunnar Persson m.fl.
(kd).
I motion MJ314 yrkande 1 av Birgitta  Carlsson (c)
hemställer  motionären  att  lantbrukare  skall  ges
samma konkurrensvillkor som i övriga EU. Det innebär
bl.a.  sänkt  dieselskatt för jord- och skogsbrukets
maskiner. Motionären  vill  också slopa kväveskatten
på handelsgödsel samt slopa gränsen  på 1 000 kr för
att få tillbaka skatt på el och eldningsolja.
Miljöpartiet anför i partimotion MJ489  yrkande  5
av     Maria    Wetterstrand    m.fl.    (mp)    att
kvävebelastningen   från   jordbruket  måste  minska
kraftigt genom en rad åtgärder.  I motionen föreslås
höjd  miljöavgift  på  konstgödsel  för   att  gynna
ekologiskt lantbruk eftersom det i dag är lönsammare
att använda konstgödsel än naturgödsel.

Utskottets ställningstagande

Motionärerna  framför  krav  på  sänkta  skatter  på
bränslen   och  drivmedel  och  yrkanden  med  olika
inriktning om  skatten  på handelsgödsel och bekämp-
ningsmedel    i    jord-    och    skogsbruk    samt
trädgårdsnäringen. Härutöver framställs  yrkanden om
att avveckla 0,8-procentsregeln och om slopad  gräns
på  1 000  kr  för  att  få tillbaka skatt på el och
eldningsolja.

Riksdagen   höjde   fr.o.m.    1    januari   2003
koldioxidskatten  på bränslen med 19 %.  För  bensin
och  dieselolja  sänktes  energiskattesatserna  lika
mycket som koldioxidskattesatserna höjdes. Härutöver
skedde   en   uppräkning    med    förändringen    i
konsumentprisindex     (prop.     2002/03:1,    bet.
2002/03:FiU1).    Jordbruks-,    skogsbruks-     och
vattenbruksnäringarna  (inklusive trädgårdsnäringen)
kompenserades genom att koldioxidskattelättnaden för
bl.a.  dessa  näringar höjdes  från  70  till  75 %.
Riksdagen avslog  i  det  sammanhanget oppositionens
krav på bl.a. sänkt skatt på bensin och diesel.
Skattenedsättningskommittén  (Fi 2001:09) skall se
över utformningen av nedsättningssystemet  för bl.a.
jordbruks-,  skogsbruks-  och  vattenbruksnäringarna
(inklusive   trädgårdsnäringen).   Översynen   skall
omfatta beskattningen av såväl fossila  bränslen som
el.  Kommittén  skall bl.a. utreda förutsättningarna
för   en   annan   avgränsning    av   området   för
energiskattenedsättning   för  de  konkurrensutsatta
sektorerna  än vad som gäller  i  dag  och  särskilt
beakta gränsytorna  mot  andra sektorer samt el- och
värmeproduktionen.  Konsekvenserna  för  de  berörda
verksamheterna   när   det    gäller   bl.a.   deras
konkurrenskraft   skall   analyseras.    Utredningen
beräknas avsluta sitt arbete den 31 mars 2003.
Beskattningen   av   dieselolja   för  jordbrukets
arbetsmaskiner    ses    med    förtur    över    av
Vägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:08). Utredningen
har   i   en   promemoria  i  februari  2002  i  ett
preliminärt ställningstagande  ansett att om diesel-
oljebeskattningen  för arbetsmaskiner  skall  sänkas
bör det ske till den  s.k. uppvärmningsnivån, vilket
skulle motsvara sänkt skatt  med  62  öre per liter.
Det  slutliga  ställningstagandet i frågan  tas  när
utredningen utrett  de grundläggande principerna för
trafikbeskattningen.  Utredningen  skall  lämna sitt
slutbetänkande senast den 31 december 2003.
För  skatten  på  el  gäller  som  huvudregel  att
återbetalningen  sker på årsbasis, med möjlighet för
företag med förbrukning  i  större omfattning att få
återbetalning kvartalsvis. Vad  gäller återbetalning
av  elskatt  finns  det en administrativ  gräns  som
innebär att endast den  del  av  skattebeloppet  som
överstiger  1 000 kr per år betalas tillbaka. Enligt
utskottets mening  har  de  regler som nu gäller för
nedsättning  av  skatterna  på eldningsolja  och  el
utformats   med   industrin   som   förebild,    och
återbetalningsreglerna  har  med de anpassningar som
krävs på grund av de annorlunda förutsättningarna en
liknande utformning. Utskottet  är  inte  berett att
tillstyrka att dessa regler nu ändras.
Riksdagen  har efter förslag i budgetpropositionen
för 2002 beslutat  om  en  återföring  av skatten på
bekämpningsmedel  och handelsgödsel till  jordbruks-
näringen   (vilken   inbegriper    växthusnäringen).
Uppburen  skatt  på  bekämpningsmedel  och  kväve  i
handelsgödsel  återförs  till  jordbruket  via   ett
särskilt anslag. Huvuddelen av den återförda skatten
används     till    åtgärder    för    att    minska
växtnäringsförluster   från  jordbruket  och  minska
miljöriskerna inom växtskyddsområdet.  En mindre del
av   beloppet   återförs   kollektivt   till   jord-
bruksnäringen för bl.a. informations-, utbildnings-,
rådgivnings-  och  utvecklingsinsatser med syfte att
främja  hållbara  produktionsmetoder.   Skatten   på
bekämpningsmedel återförs kollektivt för forsknings-
och  utvecklingsinsatser  med  syfte  att  främja en
hållbar  utveckling  inom  jordbruket och trädgårds-
näringen.
En särskild utredare tillkallades  i juni 2001 med
uppgift  att utvärdera skatterna på bekämpningsmedel
och handelsgödsel.  Utredningen (dir. 2001:55) skall
dels  analysera och bedöma  skatternas  påverkan  på
användningen,  dels  bedöma vilka effekter de har på
miljön.  I uppdraget ingår  också  att  se  över  om
skatterna  bör  förändras  så  att  de  fungerar som
effektivare  styrmedel  på  miljöområdet  utan   att
kraven     på    kostnadseffektivitet    eftersätts.
Utredningen    har    i    februari    2003   avgett
slutbetänkandet  (SOU 2003:9) Skatt på handelsgödsel
och   bekämpningsmedel?   Betänkandet   bereds   för
närvarande i Regeringskansliet.
Av den lämnade redovisningen framgår att de frågor
som  aktualiserats   i  motionerna  är  föremål  för
utredning  i  olika  sammanhang  eller  nyligen  har
prövats   i   riksdagen.   Innan    resultatet    av
utredningarna  föreligger  är  det inte aktuellt med
några  sådana  ändringar som motionärerna  föreslår.
Med  det  anförda  avstyrker  utskottet  samtliga  i
avsnittet behandlade motioner i motsvarande delar.

Vägtrafikbeskattning


Åkerinäringen


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår  förslagen  om  bl.a.  sänkt
skatt på diesel, införande av kilometerskatt,
vinjettsystem för bussar och åtgärdsplan  för
åkerinäringen.
Jämför reservationerna 10 (m) och 11 (kd).

Bakgrund

Bindande minimiskattesatser för motorfordon  finns i
Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/62/EG om
avgifter på tunga godsfordon för användning av vissa
infrastrukturer.

Sverige  deltar  sedan  den  1  januari 1998 i det
gemensamma  vägavgiftssystem  som Belgien,  Danmark,
Luxemburg,   Nederländerna  och  Tyskland   tidigare
infört,   det   s.k.    Eurovinjettsystemet   (prop.
1997/98:12, bet. 1997/98: SkU7). Avgiften gäller för
lastbilar och lastbilsekipage  med  en  totalvikt på
minst  tolv ton. För dessa fordon har fordonsskatten
sänkts.  Betald  vägavgift  ger  rätt  att trafikera
vägarna  i anslutna länder. Riksdagen beslöt  hösten
2000  (bet.  2000/01:SkU11  och  2000/01:SkU13)  att
vägavgiften   i   enlighet   med   rådets   direktiv
1999/62/EG skall differentieras efter vilka krav  på
utsläpp   av  föroreningar  som  ett  fordons  motor
uppfyller.
Tyskland  har  aviserat att man har för avsikt att
lämna vägavgiftssamarbetet den 31 augusti 2003 och i
stället införa en  kilometerskatt (avståndsrelaterad
skatt).  Det  pågår  för  närvarande  en  diskussion
mellan samarbetsländerna huruvida det är möjligt att
fortsätta samarbetet mellan  de kvarvarande länderna
och, om så är fallet, vilka förändringar  som krävs.
En    samlad    handlingsplan    för   åkerinäringen
redovisades   för   riksdagen   våren  2000   (prop.
1999/2000:78,   bet.   1999/2000:TU11).   Regeringen
konstaterade  bl.a.  att  det   är   nödvändigt  att
intensifiera    arbetet    med    att   skapa   goda
förutsättningar  för  en  konkurrenskraftig   svensk
åkerinäring.  I  en  debatt  den 25 januari 2001 med
anledning   av  interpellation  2000/01:170   uppgav
näringsministern att arbetet med de olika åtgärderna
i denna plan  pågår  i samarbete med företrädare för
branschen.
Kommissionen har hösten 2001 lämnat en vitbok, Den
gemensamma transportpolitiken fram till 2010: Vägval
inför  framtiden.  Kommissionen   menar   bl.a.  att
kostnaderna för vägtransporter skall betalas  av dem
som  använder  vägarna.  Med kostnader avses i detta
sammanhang    även    externa    kostnader     såsom
miljöpåverkan.  I  vitboken  diskuteras  även hur de
intäkter som kommer från vägtrafiken skall användas.
Vidare  pekar vitboken på praktiska svårigheter  som
uppkommit  på  grund  av  utformningen av direktivet
(1999/62/EG).  Ett  exempel  är  att  kilometerskatt
endast får tas ut på motorvägar,  vilket i praktiken
gör  det  omöjligt  att  införa en kilometerskatt  i
Sverige. Kommissionen har  för  avsikt  att utarbeta
ett  förslag till direktiv om transporter  i  Europa
och  ett   nytt   direktiv   om  avgifter  på  tunga
godsfordon.
Vägtrafikskatteutredningen (Fi  2001:08)  skall se
över vägtrafikbeskattningen med beaktande främst  av
miljö-,  trafiksäkerhets- och konkurrensaspekter med
utgångspunkt   i  ett  fiskalt  perspektiv  och  med
hänsynstagande  till  trafikskatternas  påverkan  på
transportsystemets  effektivitet.  I uppdraget ingår
att    analysera   för   och   nackdelar   med    en
kilometerskatt.  De  delar av uppdraget som påverkar
åkerinäringens konkurrenssituation  skall  redovisas
med  förtur  i  ett  delbetänkande.  Detsamma gäller
frågan  om  skattelättnader  för  tunga  fordon  som
uppfyller   vissa   högre   krav   på  utsläpp  samt
slutsatser  avseende  införandet av en  trafik-  och
miljöskattekomponent   i    drivmedelsbeskattningen.
Utredningen har avgett delbetänkandet  (SOU 2002:64)
Vissa vägtrafikskattefrågor.

Motionerna

I motion Sk329 av Alf Eriksson (s) föreslås  att  en
skatteväxling mellan fordonsskatt och kilometerskatt
genomförs.   Det  skulle  innebära  en  bättre  kon-
kurrensneutralitet   mellan  svenska  och  utländska
åkare som kör i Sverige  och  minska  utsläppen från
godstrafiken, framhåller motionären.

I motion Sk414 yrkande 2 av Christina Axelsson och
Eva Arvidsson (s) föreslås i syfte att skapa en sund
och  rättvis  konkurrens  på  turistbussområdet  att
Sverige inom EU driver frågan om  införande  av  ett
vinjettsystem för busstrafiken på de större vägarna,
motsvarande det som finns för lastbilstrafiken.
I  motion  Sk222 av Ola Sundell (m) sägs att många
goda skäl talar  för  sänkt  dieselskatt. Motionären
framhåller bl.a. att åkeribranschen  har ett prekärt
läge i Sverige, att miljön sparas om utländska åkare
kan förmås tanka i Sverige och att framtagningen  av
nya renare dieselmotorer gynnas.
I  motion  Sk260  yrkande 1 av Patrik Norinder (m)
begärs att dieselskatten för åkerinäringen sänks med
hänvisning till att kostnaderna  för svenska åkerier
är ca 20 % högre än i konkurrentländerna.
Kristdemokraterna  anför  i  kommittémotion  Sk383
yrkande 10 av Per Landgren m.fl. (kd) att regeringen
bör återkomma med en åtgärdsplan  för att skapa lika
villkor  mellan svensk och utländsk  åkerinäring.  I
sitt budgetalternativ föreslår Kristdemokraterna att
dieselskatten  sänks  med 25 öre per liter plus moms
för att underlätta för de svenska åkerierna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill med anledning  av  yrkandena om sänkt
skatt på diesel erinra om att riksdagen  nyligen med
anledning  av  budgetpropositionen  för  2003  tagit
ställning   till  skattenivån  på  drivmedel  (prop.
2002/03:1, bet.  2002/03:FiU1)  och  att riksdagen i
det sammanhanget avslog oppositionens  krav på bl.a.
sänkt skatt på bensin och diesel.

Utskottet     vidhåller     att     åkerinäringens
konkurrensproblem  inte  ensidigt  kan  knytas  till
skatten på dieselbränsle utan att det finns  en  rad
faktorer  som  bidrar till kostnadsskillnader mellan
svenska åkerier  och  åkerier i andra EU-länder. Det
handlar bl.a. om löner  och arbetstider. Det rör sig
även  om  en s.k. social dumpning  som  innebär  att
åkeriföretag   i   Europa   använder  sig  av  tred-
jelandschaufförer med låga löner  och  som har långa
körtider. Utskottet anser att åkerinäringens problem
måste  angripas från ett vidare perspektiv  och  att
EU-samarbetet därvid är viktigt.
Inom    EU    pågår    ett    arbete    med    ett
dieselskattedirektiv.     Kommissionens     förslag,
KOM(2002)  410  slutlig,  innebär  att  en  gemensam
skattesats   för   dieselolja  som  används  av  den
yrkesmässiga trafiken  införs  i  syfte  att undvika
snedvridning     av     konkurrensen     på     EG:s
transportmarknad.
Vägtrafikskatteutredningen        föreslår       i
delbetänkandet       (SOU       2002:64)       Vissa
vägtrafikskattefrågor,   i   syfte   att   förbättra
åkerinäringens     konkurrenssituation    och    öka
miljöstyrningen  för   tunga  motorfordon,  att  det
införs   en  särskild  fordonsskatteskala   som   är
differentierad  efter  de miljöklasser som finns för
fordon. I delbetänkandet  anför  utredningen i fråga
om  åkerinäringens  konkurrenssituation   bl.a.  att
olika  omständigheter  talar  mot  en  sänkning   av
dieselbeskattningen.  Den  svenska  skattenivån  för
dieselolja   ligger   lågt   i  mellanskiktet  bland
jämförbara  länder.  En  punktinsats   vore,  enligt
utredningen,   olycklig  som  man  inte  kan  bedöma
resultatet  eller   värdet  av  i  förhållande  till
pågående   arbete   inom   EU   och   den   inhemska
skatteväxlingen.    Delbetänkandet     bereds    för
närvarande inom Regeringskansliet.
Med  det  anförda  avstyrker utskottet samtliga  i
avsnittet behandlade motioner i motsvarande delar.

Fossila drivmedel


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen  om sänkta skatter
på   drivmedel   och   om   förändringar   av
drivmedelsbeskattningssystemet.
Jämför reservationerna 12 (m) och 13 (kd).

Gällande bestämmelser m.m.

En redogörelse för beskattningen av fordonsbränslen,
gällande   direktiv   på   området    och   pågående
utredningar har lämnats på s. 8 och följande sidor.

Skattebeloppet    utgörs   av   energiskatt    och
koldioxidskatt.  Koldioxidskatten  beräknas  utifrån
kolinnehållet medan energiskatten utgår med bestämda
belopp per vikt eller  volym. För år 2003 är skatten
på  bensin  (miljöklass  1)   4,71   kr   per  liter
(energiskatt 2,94 kr och koldioxidskatt 1,77 kr) och
på  diesel  (omärkt  miljöklass 1) 3 178 kr per  kbm
(energiskatt 1 004 kr och koldioxidskatt 2 174 kr).
Det   inom   EU   pågående    arbetet    med   ett
dieselskattedirektiv  KOM(2002)  410  slutlig syftar
till,   förutom  att  förhindra  snedvridningen   av
konkurrensen   på   EG:s  transportmarknad,  att  av
miljöskäl höja beskattningen  av  diesel  för privat
bruk.  Kommissionen föreslår en minimiskattenivå  på
diesel för  privatbilar, vilket möjliggör en höjning
av skatten på  diesel för privatbilism varvid hänsyn
i högre grad kan  tas  till  kostnader som uppkommer
vid  miljöpåverkan,  vilket  ökar  möjligheten  till
styrning mot renare fordon.

Motionerna

I motion Sk226 av Elizabeth Nyström och Ulla Löfgren
(m)  anförs att skatter och avgifter  på  dieselolja
bör utformas  så att de inte längre missgynnar detta
alternativ.

I motion Sk259 av Rolf Gunnarsson (m) föreslås att
bensinskatten sänks  eftersom en hög skatt slår hårt
mot alla som bor där allmänna  kommunikationer  inte
kan användas för nödvändiga transporter.
I  motion  Sk301  yrkande 1 av Henrik S Järrel (m)
föreslås likaledes att bensin- och dieselskatten bör
sänkas eftersom många  är  starkt  beroende av bil i
och utanför arbetet.
Enligt   motionen  har  vidare  (yrkande   2)   en
oförsvarligt     ringa    del    av    de    samlade
fordonsrelaterade  skatterna och avgifterna hittills
"återgått"  till investeringar  i  vägar  och  annan
infrastruktur m.m.
Även i motion  Sk385  av  Jan-Evert  Rådhström (m)
föreslås  sänkt  drivmedelsskatt  för  att  familjer
skall  ha råd att äga och köra bil. Ett första  steg
för att  minska  familjers  bilkostnad  är att sänka
drivmedelsskatten   med   1   kr  per  liter,  anför
motionären.
I  motion  MJ429  yrkande 11 av  Cristina  Husmark
Pehrsson  m.fl.  (m)  anförs   att   kostnaden   för
drivmedel  på  landsbygden  är en stor utgift varför
skatten  på  drivmedel  måste  sänkas  märkbart  och
reseavdragen höjas.
I  motion  Sk254  yrkande 1 av Hans  Backman  (fp)
anförs att bensinskatten  bör  sänkas  med  3 kr per
liter  eftersom  tillgången  till  bil är en absolut
nödvändighet  för  många  svenskar  eftersom   bilen
förenklar vardagen och skapar valfrihet i boendet.
I  samma  motion  (yrkande  2)  föreslås också att
systemet   för  bensinbeskattning  ändras   så   att
höjningar av  världsmarknadspriset  inte automatiskt
slår igenom på bensinskatten.
I motion Sk286 yrkande 1 av Runar Patriksson  (fp)
hemställs  att  straffbeskattningen  på  diesel  för
personbilar  avskaffas.  Den  tudelade beskattningen
för  personbilar  är  felaktig  och  djupt  orättvis
framhåller motionären.
I  samma  motion (yrkande 2) föreslås  vidare  att
regeringen bör  tillsätta  en  utredning med uppgift
att  se  över  skillnaden  i  miljöpåverkan   mellan
dieseldrivna  och bensindrivna personbilar samt  att
skattesystemet harmoniseras mellan diesel och bensin
så att lika miljöpåverkan  ger  samma skatt (yrkande
3).
Kristdemokraterna     föreslår     slutligen     i
kommittémotion  T462  yrkande  8  av Johnny  Gylling
m.fl.  (kd)  att  regeringen  skyndsamt  bör  utreda
förutsättningarna  för  att  omvandla   en   del  av
energiskatten   på   drivmedel   till   en  väghåll-
ningsavgift.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen  har  tagit ställning till skattenivån  på
drivmedel  genom  budgetbeslutet   för  2003  (prop.
2002/03:1, bet. 2002/03:FiU1) och i det sammanhanget
avslagit oppositionens krav på bl.a.  sänkt skatt på
bensin och diesel.

För  att  mildra  effekterna  av  höjningarna   på
arbetsresor  har  riksdagen  höjt  det  avdragsgilla
beloppet för kostnader för resor med egen bil mellan
bostad och arbetsplats och i tjänsten såväl 1998 som
2001.  Fordonsskatten  på  personbilar  som  ägs  av
boende  i  vissa  glesbygdskommuner är nedsatt sedan
1980.
Skatteutskottet   vidhåller    uppfattningen   att
skatterna på bl.a. bensin och diesel  utgör  viktiga
styrmedel  i  miljöpolitiken  som  syftar  till  att
minska    utsläppen    av    koldioxid   och   andra
växthusgaser.  Regeringen har i  budgetpropositionen
för 2003 aviserat  sin  avsikt att på sikt verka för
att     inslaget     av     rörliga    skatter     i
vägtrafikbeskattningen ökar och  att  det är viktigt
att bensin och dieselolja för privat bruk  beskattas
på  ett likartat sätt. Regeringen avvaktar dock  den
pågående   Vägtrafikskatteutredningens   förslag  om
förändringar  av  drivmedelsskatten.  Utskottet  ser
inga  skäl  att  sänka skatten på bensin och  diesel
eller att i övrigt  förändra drivmedelsbeskattningen
på det sätt motionärerna föreslår.
Utskottet          erinrar         om          att
Vägtrafikskatteutredningen  bl.a. skall se över frå-
gan  om  att  bryta  ut  en  särskild   trafik-  och
miljöskattekomponent  ur energiskatten på  drivmedel
för att miljöeffekter utöver utsläppseffekter, t.ex.
trängsel och förslitning  av vägnätet, skall beaktas
på  ett tydligt sätt. Det som  sägs  i  motion  T462
yrkande  8  om  att utreda frågan om att omvandla en
del   av  energiskatten   på   drivmedel   till   en
väghållningsavgift     förefaller     att    tangera
utredningens  uppdrag.  Utskottet  anser därför  att
resultatet av utredningen bör avvaktas.
När det gäller förslaget i motion  Sk286 yrkande 2
om en utredning med uppgift att se över skillnaden i
miljöpåverkan mellan diesel- respektive bensindrivna
personbilar  kan  man  på  goda  grunder  anta   att
Vägtrafikskatteutredningen kommer att ta till sig de
senaste  rönen  på  området.  Det behövs därför inte
tillsättas en särskild utredning för detta.
Med  det  anförda avstyrker utskottet  samtliga  i
avsnittet behandlade motioner i motsvarande delar.

Alternativa drivmedel


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   avslår    förslagen    om    fler
pilotprojekt,  skattebefrielse av alternativa
drivmedel,  subvention   av   bränslet   E85,
begreppet  "koldioxidneutral", definitionerna
i  EU:s  kommande   biobränsleskattedirektiv,
begreppet     "motsvarande     bränsle"     i
energiskattelagen    samt   om   principiella
ståndpunkter rörande alternativa drivmedel.
Jämför reservationerna  14  (m),  15 (kd), 16
(c) och 17 (mp).

Bakgrund

Biobränslen beskattas i dag endast  när  de  används
för drift av motordrivna fordon.

Genom    budgetpropositionen   för   2002   (prop.
2001/02:1)   lades    inriktningen   fast   för   en
skattestrategi  för  alternativa  drivmedel.  Enligt
strategin  kan skattenedsättning  ske  antingen  via
pilotprojekt,  för  vilka medges befrielse från både
energi-  och koldioxidskatt,  eller  genom  generell
koldioxidskattebefrielse    för    koldioxidneutrala
drivmedel med stöd av ett rådsbeslut  enligt artikel
8.4   i   mineraloljedirektivet   (92/81/EEG).   För
pilotprojekt avsattes 150 miljoner  kronor  per  år.
Intäktsbortfallet        för       en       generell
koldioxidskattebefrielse    för    koldioxidneutrala
drivmedel beräknades till högst  750 miljoner kronor
per   år.  Det  beräknade  bortfallet  avsåg   täcka
användning  av  drivmedel  såväl  i  ren  form som i
blandning med andra produkter.
I  budgetpropositionen  för 2003 (prop. 2002/03:1)
redovisar  regeringen  att ansökan  om  8.4-undantag
enligt mineraloljedirektivet  avseende den generella
koldioxidskattebefrielsen   och   ansökningar    för
godkännande  enligt statsstödsreglerna avseende både
pilotprojekt        och         den        generella
koldioxidskattebefrielsen       har      tillställts
kommissionen. När godkännanden erhållits  återkommer
regeringen  till  riksdagen med de lagändringar  som
krävs  för  att  skattestrategin   för   alternativa
drivmedel skall kunna tillämpas. I avvaktan  på  EG-
besluten     avser    regeringen    att    garantera
konkurrenskraftiga  och  konkurrensneutrala  villkor
under   2003   för  att  säkerställa  tillgången  på
alternativa drivmedel.  Enligt regeringens bedömning
bör   skattestrategin   för  alternativa   drivmedel
utformas  så att den på ett  kostnadseffektivt  sätt
bidrar till  att  uppställda  miljömål  uppnås.  Den
framtida   utformningen   är   också   beroende   av
resultaten  från  det  pågående  arbetet inom EU med
olika direktivförslag som berör biodrivmedel.
Regeringen  har  sedan 1995 beviljat  ett  flertal
pilotprojektdispenser   för  olika  aktörer  på  den
svenska marknaden, som i praktiken har inneburit att
all användning av biodrivmedel  (främst  etanol  och
rapsmetylester) varit helt eller - vad gäller etanol
i  blandning  med  mineraloljeprodukt  - i vart fall
delvis skattebefriad.
Den   19   december   2002  och  senare  beslutade
regeringen   om  befrielse  från   energiskatt   och
koldioxidskatt för en rad pilotprojekt för bränslena
etanol, rapsmetylester,  fiskmetylester, ekoparaffin
och  vätgas  som  används  i  försöksverksamhet  för
drivmedel. Besluten innebär att  nuvarande dispenser
förlängs  under 2003 och att nya ansökningar  prövas
på  samma  villkor.   De  900  miljoner  kronor  som
regeringen i budgetpropositionen 2002 har avsatt för
skattestrategin   används    nu    för   2003   till
skattenedsättning.  Totalt omfattas tio  företag  av
beslutet. De skattebefriade  kvoterna,  som omfattar
både produktion och import, ökar kraftigt 2003.
I      EU      pågår      arbetet      med     ett
biobränsleskattedirektiv.      Kommissionen      har
föreslagit  en  ändring  i  direktiv  92/81/EEG  vad
gäller    möjligheten    att    tillämpa    nedsatta
punktskatter  på  vissa  mineraloljor som innehåller
biobränslen  och  på  biobränslen,   KOM(2001)  547.
Kommissionen   har   också   föreslagit   dels   ett
meddelande  om alternativa bränslen för vägtransport
och  om åtgärder  för  att  främja  användningen  av
biobränslen,  dels ett direktiv om främjande av bio-
bränslen för transport.  Skatteförslaget  innehåller
bl.a. frivilliga bestämmelser om att medlemsstaterna
får  minska  punktskatterna  i  proportion till  den
andel biobränsle som ingår i det  slutliga bränslet.
Slutproduktens faktiska skattebelopp  får  inte vara
lägre  än  50 %  av  den  vanliga  punktskatten  för
motsvarande   motorbränsle.   Blandas  mer  än  50 %
biodrivmedel    in    i   fossilt   bränsle    måste
medlemsländerna ansöka  om  undantag  enligt artikel
8.4  i  mineraloljedirektivet. Enligt förslaget  ges
möjlighet  till ytterligare skattereduktion för bio-
bränslen    som    används    vid    lokal    allmän
passagerartrafik,  bl.a.  bussar och taxibilar, samt
fordon som används i offentlig  tjänst. Målet är att
minst  20 %  av  bensin- och dieselförbrukningen  är
ersatt med etanol  och  andra  biobränslen senast år
2020.

Motionerna

I motion Sk389 av Agneta Lundberg  och Hans Stenberg
(s) anförs att staten under en övergångstid  bör  ge
alla  flytande biodrivmedel som i dag försöker bryta
sig in  på  den  fossila drivmedelsmarknaden tydliga
signaler  och  stabila   regler   om  fortsatt  full
skattereduktion (koldioxid och energiskatt).

I  motion  Sk262  av Catharina Elmsäter-Svärd  (m)
sägs att regeringen bör  verka för att EU:s kommande
direktiv  om  alternativa  drivmedel  beaktar  breda
definitioner  av alternativa  och  koldioxidneutrala
drivmedel. I motion  Sk265 framhåller samma motionär
att  begreppet  "motsvarande   bränsle"   i  energi-
skattelagen  behöver definieras tydligare. Slutligen
i  motion Sk267  betonar  motionären  att  begreppet
koldioxidneutral i samband med en skattestrategi för
alternativa  drivmedel  (se budgetpropositionen 2002
avsnitt 8.6.4) bör få en  så  vid  innebörd  att det
inte   inskränker  utvecklingsarbetet  mot  minskade
nettoutsläpp av koldioxid.
Kristdemokraterna   anför   i   partimotion  MJ432
yrkande  1  av  Alf  Svensson  m.fl. (kd)  att  fler
pilotprojekt   bör   godkännas  i  syfte   att   öka
produktionen av alternativa  drivmedel. Motionärerna
framhåller att den nuvarande situationen  snedvrider
konkurrensen   och   hindrar   utvecklingen  av  nya
produkter samt möjligheten att bygga  ut  servicenät
för    alternativa    bränslen.   Nuvarande   klass-
ningskriterier är, enligt  motionen, otidsenliga och
missgynnar   nya   miljövänliga   drivmedel,   t.ex.
ekoparaffin.
Kristdemokraterna föreslår vidare i kommittémotion
MJ377 yrkande 3 av Lars  Gustafsson  m.fl.  (kd) att
producenter   av  förnyelsebara  drivmedel  bör  ges
långsiktig   befrielse   från   koldioxidskatt   och
energiskatt  och   inte   som   enligt   regeringens
skattestrategi   för  alternativa  drivmedel  endast
befrias från koldioxidskatten  från 2003. I motionen
upprepas (yrkande 5) slutligen vad som sägs i motion
MJ432 yrkande 1.
I  motion  Sk350 yrkande 3 av Viviann  Gerdin  och
Birgitta Sellén  (c) hemställs att staten via skatt-
och momsnivåer bör  säkerställa att E85 är billigare
än bensin, räknat per  mil. E85 är, enligt motionen,
till  viss  del  skattebefriat,   vilket   gör   det
billigare  per  liter,  för  närvarande 8,44 kr, men
förbrukningen  är  20 %  högre än  vid  bensindrift,
varför milkostnaden ändå är högre.
I motion Sk355 av Lena Ek  och Claes Västerteg (c)
anförs att fler pilotprojekt måste  komma till stånd
innan utvecklingen stannar av. Långsiktiga beslut om
biobränslenas   introduktion   på  marknaden   måste
fattas, men också beslut som får  i  gång produktion
av sådana bränslen. Regeringen bör också  skyndsamt,
framhåller  motionärerna,  undersöka möjligheten  av
etanolproduktion på Gotland.
Centerpartiet anför i motion  T466  yrkande  31 av
Sven Bergström m.fl. (c) att skatten bör tas bort på
biodrivmedel  och  att  man  bör överväga en direkt-
subventionering av produktion  av biodrivmedel under
en   introduktionsperiod.   Enligt  motionen   måste
regeringen ge tydliga besked  om framtidens bränslen
och vad som skall göras åt växthuseffekten  eftersom
miljön kräver tydlig och långsiktig politik.
I motion Sk409 slutligen av Ingegerd Saarinen (mp)
betonas  att  staten har ett extra stort ansvar  för
att  skapa  långsiktiga   och  stabila  villkor  för
alternativa drivmedel. Enligt motionen bör riksdagen
slå  fast  följande principiella  ståndpunkter:  att
koldioxidneutrala drivmedel skall skattebefrias helt
under en övergångsperiod på fem år, att definitionen
av koldioxidneutrala  drivmedel  tar  hänsyn till de
samlade   nettoutsläppen   av   växthusgaser   under
drivmedlets livscykel, att drivmedelsskatten på sikt
består  av  minst  tre  eller fyra komponenter  samt
slutligen att skatten efter övergångsperioden består
av   en   energikomponent  och   en   differentierad
miljökomponent.

Utskottets ställningstagande

I motioner Sk355 föreslås att regeringen bör bevilja
fler pilotprojekt  i  syfte  att öka produktionen av
alternativa  drivmedel.  I motion  MJ432  yrkande  1
föreslås    att    regeringen    skall     undersöka
möjligheterna till etanolproduktion på Gotland.  När
det    gäller    frågan    om   att   bevilja   fler
pilotprojektdispenser,   t.ex.    för   ekoparaffin,
erinrar utskottet om att det åligger  regeringen att
pröva   sådana   dispensansökningar.   Som  framgått
använder   regeringen   900   miljoner  kronor   som
riksdagen avsatte i budgeten 2002  till  att bevilja
skattenedsättningar    under   2003   för   en   rad
pilotprojekt, vilket innebär en kraftig ökning av de
skattebefriade  kvoterna.   Enligt   vad   utskottet
erfarit   har   skattedispens   beviljats  även  för
produktion  av  ekoparaffin. Bland  de  företag  som
beviljats skattebefrielse  för  produktion av etanol
finns Roma Etanolproduktion AB som producerar etanol
på Gotland.

I motionerna MJ377 yrkande 3 och  T466  yrkande 31
föreslås  att producenter av förnyelsebara drivmedel
bör ges långsiktig befrielse från koldioxidskatt och
energiskatt.  I samband med budgetberedningen hösten
2002  avslog  riksdagen   (prop.   2002/03:1,   bet.
2002/03:FiU1)   motioner  om  att  koldioxidneutrala
drivmedel skall befrias  från  både  energiskatt och
koldioxidskatt.  Skatteutskottet  anförde   i   sitt
yttrande till finansutskottet att utgångspunkten för
de  skattebefrielser som skall gälla mer långsiktigt
bör vara  att  de  bränslen  som  kan  betraktas som
koldioxidneutrala  befrias  från koldioxidskatt  men
inte från energiskatt. Strategin  för nedsättning av
skatten på alternativa drivmedel bör  således  ligga
fast.     En    ökad    konkurrenskraft    för    de
koldioxidneutrala   drivmedlen   uppnås   genom  att
koldioxidskatten   ges   en  ökad  tyngd  vid  ener-
gibeskattningen, något som  ingår i strategin för en
grön skatteväxling. Utskottets  ställningstagande är
fortfarande giltigt.
Två  motioner Sk350 yrkande 3 och  Sk389  tar  upp
s.k. FFV-fordon  (Flexible  Fuel  Vehicle) som drivs
med E85-bränsle. Bränslet består av 85 % etanol samt
bensin  som  tändförbättrare  och ytterligare  någon
tillsats. Bränslet är till viss  del  skattebefriat,
vilket  gör  det  billigare än bensin, men  eftersom
förbrukningen av E85  är  högre  än  vid bensindrift
blir   bränslet,   enligt   motionen,   dyrare   för
konsumenten.  I  den ena motionen begärs att  staten
via skatte- och momsnivåer skall säkerställa att E85
är  billigare  än bensin  per  liter.  I  den  andra
motionen begärs  bl.a.  att bensindelen av E85 skall
skattebefrias  under  2003.   Utskottet   anser  att
utgångspunkten bör vara att en skattenedsättning  på
alternativa   drivmedel   i   princip  endast  skall
kompensera    för   merkostnaden   att    framställa
drivmedlet.   Bränslet    E85   erhåller   betydande
subventioner genom de satsningar  riksdagen gör från
årsskiftet  på skattenedsättningar för  pilotprojekt
avseende   bl.a.    etanolproduktion.   Enligt   vad
utskottet erfarit har  priset på E85 från årsskiftet
sjunkit  till  följd  av dessa  skattenedsättningar.
Priset på E85 är nu lägre  än  för  bensin  även med
beaktande   av   att  drift  med  E85  innebär  ökad
bränsleförbrukning.   Utskottet   ser  därför  ingen
anledning     att    förorda    några    ytterligare
skattenedsättningar   för   bränslet.   Under   inga
omständigheter  kan  det  komma i fråga att särskilt
subventionera  bensindelen  i   bränslet  eller  att
införa en särskild momsnivå för bränslet.
När  det  gäller  motion  Sk267 om  innebörden  av
begreppet   koldioxidneutral  i   samband   med   en
skattestrategi  för  alternativa  drivmedel  erinrar
utskottet  om att regeringen aviserat att frågan  om
vilka   produkter    som    ryms    inom   begreppet
"koldioxidneutrala    drivmedel"    skall   utredas.
Riksdagen   bör   inte   föregripa  denna  prövning.
Utskottet  anser  heller  inte  att  riksdagen,  som
föreslås i motion Sk262, behöver  uttala sig i fråga
om      definitionerna      i      EU:s     kommande
biobränsleskattedirektiv.
Motion Sk265 tar upp frågan om vad  som  avses med
"motsvarande bränsle" i energiskattelagen i  samband
med  beskattningen  av  alternativa drivmedel. Skatt
för ett alternativt drivmedel  skall  betalas enligt
den  skattesats  som  gäller för motsvarande  direkt
skattepliktiga  mineraloljeprodukt,   dvs.  i  regel
dieselolja  eller bensin beroende på vilket  fossilt
bränsle  som  det   alternativa  bränslet  ersätter.
Utskottet   har   förståelse    för    motionärernas
synpunkter  att  det kan uppstå tillämpningsproblem.
Utskottet räknar dock  med  att  problemen  inte  är
större    än   att   beskattningsmyndigheten,   dvs.
Riksskatteverket    eller   andra   rättstillämpande
myndigheter, kan lösa de frågor som uppkommer.
Enligt motion Sk409  bör  riksdagen slå fast några
principiella ståndpunkter för  att skapa långsiktiga
och  stabila  villkor  för  alternativa   drivmedel.
Utskottet  har  ovan  avvisat  förslag  om  att helt
skattebefria   alternativa   drivmedel  och  förslag
rörande definitionen av begreppet "koldioxidneutrala
drivmedel" i samband med en strategi för alternativa
drivmedel.    Med    hänsyn   till   det    pågående
utredningsarbetet  i Vägtrafikskatteutredningen  ser
utskottet heller ingen  anledning  att  riksdagen nu
tar   ställning   beträffande  komponenterna  i   en
framtida drivmedelsbeskattning.
Med det ovan anförda  avstyrker utskottet samtliga
i avsnittet behandlade motioner i motsvarande delar.

Fordonsskatt


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   avslår   förslagen    om    sänkt
fordonsskatt         för         dieselbilar,
fordonsskattebefrielse,  skattebefrielse  för
släp   äldre   än   30   år,   och  enhetliga
definitioner av miljöfordon.
Jämför reservationerna 18 (kd) och 19 (mp).

Gällande bestämmelser m.m.

Fordonsskatt,  eller  skatt  på innehav  av  fordon,
infördes på 1920-talet. Motivet bakom införandet var
att fordonsägare skulle svara  för  kostnader i form
av vägunderhåll och vägslitage. Skatten  tas  ut med
visst belopp för en viss tidsperiod oavsett i vilken
utsträckning   fordonet   faktiskt  används.  Enligt
fordonsskattelagen (1988:327)  tas  fordonsskatt  ut
för  motorcyklar,  personbilar,  bussar,  lastbilar,
traktorer,  tunga  terrängvagnar,  motorredskap  och
släpvagnar  som  är  eller  bör vara registrerade  i
bilregistret    och    som   inte   är    avställda.
Fordonsskattens   storlek    varierar    bl.a.   med
fordonsslag,  skattevikt,  drivmedel  och  fordonets
konstruktion.   Tjänstevikten   är   skattevikt  för
personbil,  motorcykel,  traktor  och  motorredskap.
Totalvikten  är  skattevikt för buss, lastbil,  tung
terrängvagn och släpvagn.  Skatten  tas  ut  med ett
grundbelopp  och  ett  tilläggsbelopp för varje helt
hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen.
Uttaget av fordonsskatt på tunga godsfordon får inte
understiga  de  minimiskattesatser   som   anges   i
Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/62/EG om
avgifter på tunga godsfordon för användning av vissa
infrastrukturer.

Som  exempel på fordonsskattens storlek kan nämnas
att  fordonsskatten   för   personbil  (bensin)  med
skattevikt över 900 kg är 734  kr + 149 kr för varje
hundratal  kg  över  lägsta  skattevikt   (900  kg).
Fordonsskatten för motsvarande personbil (diesel) är
2 814 kr + 569 kr för varje hundratal kg över lägsta
skattevikt.  Punktskatten  på  dieselbränslet  är  å
andra sidan lägre än på bensin.
Skatteplikten för släpvagnar är  bl.a. beroende av
vilket slags fordon som drar släpvagnen.  Släpvagnar
som  dras av motorredskap eller tung terrängvagn  är
inte  skattepliktiga  om  dragfordonet  används  som
jordbrukstraktor.  Påhängsvagnar  med  en skattevikt
över  3  ton  är  inte  skattepliktiga  om  de  dras
uteslutande  av  personbilar, lastbilar eller bussar
som kan drivas med  dieselolja  eller  om de dras av
terminaltraktor.
För  vägavgiftspliktiga  fordon  tillämpas   sänkt
fordonsskatt.
Fordonsskatt   tas   inte   ut   för  personbilar,
lastbilar,  bussar  och  motorcyklar som  är  av  en
årsmodell   som   är   30   år  eller   äldre.   För
vägavgiftspliktiga lastbilar  tas  dock fordonsskatt
ut  även om de är 30 år eller äldre.  Skattefriheten
för äldre fordon omfattar inte traktorer, släpvagnar
och husvagnar.
För  personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar
som blir skattepliktiga första gången under 2002 och
som uppfyller  kraven  för  miljöklass  2005  enligt
bilaga  1  till  lagen  (2001:1080)  om motorfordons
avgasrening och motorbränslen gavs, enligt en numera
upphävd bestämmelse, en tillfällig skattelättnad  på
1500  kr.  Skattelättnaden  var utformad med stöd av
Europaparlamentets och rådets direktiv 1998/69/EG om
åtgärder  mot luftföroreningar  genom  avgaser  från
motorfordon.
El-   och   elhybridbilar    är    befriade   från
fordonsskatt   i   fem   år.   Någon   frihet   från
fordonsskatt  för  FFV-fordon  finns inte. För tunga
fordon  som är godkända enligt strängare  frivilliga
miljökrav   finns  i  Sverige  för  närvarande  inte
motsvarande skattelättnad. Enligt Europaparlamentets
och rådets direktiv 1999/96/EG är det möjligt att ge
ett ekonomiskt  incitament  även  för  tunga  fordon
utifrån    vilka    utsläppskrav   fordonets   motor
uppfyller.
Fordonsskatten på jordbrukstraktorer  slopades den
1  januari  2002.  Detsamma gäller motorredskap  och
tunga   terrängvagnar    som   är   att   anse   som
jordbrukstraktorer.
Vägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:08) har avgett
delbetänkandet       (SOU       2002:64)       Vissa
vägtrafikskattefrågor. Utredningen  föreslår,  bl.a.
för  att  öka miljöstyrningen för tunga motorfordon,
att det införs  en  särskild fordonsskatteskala, som
är differentierad efter  de  miljöklasser  som finns
för fordon. Förslaget bereds i Regeringskansliet.

Motionerna

I  motion  Sk366  av  Tomas  Högström  och Catharina
Elmsäter-Svärd  (m) föreslås sänkt fordonsskatt  för
dieselbilar eftersom  flera  färska rapporter, bl.a.
från  Vägverket,  visar  på dieselbilarnas  fördelar
jämfört med bensinbilar. Motionärerna framhåller att
skatten på dieselolja visserligen  är  lägre  än för
bensin  men  att  vid normala årliga körsträckor den
sammanlagda fordons-  och bränsleskatten i de flesta
fall är högre än för bensinbilar.

I motion Sk350 yrkande  2  av  Viviann  Gerdin och
Birgitta     Sellén     (c)     föreslås    förlängd
fordonsskattebefrielse  till tio år  för  bilar  med
s.k.  FFV-teknik,  vilket  bör   omfatta   även  el-
hybridbilar.  Enligt  motionen  (yrkande 4) bör  nya
miljövänliga dieselbilar ges skattebefrielse  de fem
första åren.
I  motion T465 yrkande 1 av Ingegerd Saarinen  och
Claes  Roxbergh  (mp)  anförs  att  det  finns olika
definitioner  av  miljöfordon  i  olika situationer,
både statligt och kommunalt. Alla berörda parter bör
enligt motionen i samverkan ta fram  bättre  och mer
enhetliga definitioner av miljöfordon.
I  motion  T467  yrkande  1 av Annika Qarlsson (c)
begärs att lastbilar och släp  äldre  än 30 år skall
befrias från fordonsskatt.
I  motion  T461  yrkande 1 av Lars Gustafsson  och
Sven Bergström (kd,  c)  begärs också att släp äldre
än 30 år skattebefrias.

Utskottets ställningstagande

I     motion    Sk366    framhålls    dieselbilarnas
miljöförtjänster  som  motiv för sänkt fordonsskatt.
Att   det   sker   en   fortgående   utveckling   av
dieselbilarnas motorer i  miljövänlig riktning torde
vara  odiskutabelt.  Enligt  utskottets  uppfattning
saknas  det  trots  det  anledning  att  frångå  den
gällande   uppfattningen   om   fordonsskatten   för
dieselbilar som har stöd i de  slutsatser som dras i
Trafikbeskattningsutredningens  slutbetänkande  (SOU
1999:62) Bilen, miljön och säkerheten.  Utredningens
ståndpunkt  var  att det från miljömässiga  utgångs-
punkter   bör   råda  konkurrensneutralitet   mellan
dieseldrivna  och   bensindrivna   bilar   och   att
fordonsskatten   på   dieseldrivna   bilar   även  i
fortsättningen  bör  vara  högre  än  på motsvarande
bensindrivna  fordon  för  att  kompensera  för  att
drivmedlet  diesel beskattas lindrigare  än  bensin.
Regeringen  har   nu  initierat  en  ny  översyn  av
vägtrafikbeskattningen.   Vägtrafikskatteutredningen
(Fi 2001:08) skall bl.a. se  över fordonsskatten och
drivmedelsskatten, och utskottet anser att det finns
anledning att avvakta utredningens  syn  på  diesel-
bilarnas beskattning.

Vad  därefter  gäller  förslaget  i  motion  Sk350
yrkande  2  om  förlängd  fordonsskattebefrielse för
bilar med s.k. FFV-teknik och  för elhybridbilar kan
utskottet konstatera att det för  närvarande  gäller
en femårig fordonsskattebefrielse endast för el- och
elhybridbilar.  Utskottet  anser  att  det  pågående
översynsarbetet  bör  avvaktas och är inte nu berett
att  förorda  en  förlängning  eller  utvidgning  av
skattebefrielsen. Utskottet  gör  samma  bedömning i
fråga  om  förslaget i yrkande 4 om att miljövänliga
dieselbilar bör skattebefrias under fem år.
I motionerna  T467  yrkande  1  och T461 yrkande 1
föreslås att släpvagnar äldre än 30  år befrias från
fordonsskatt. Utskottet kan i denna fråga konstatera
att bestämmelsen om befrielse från fordonsskatt  för
veteranfordon  var  föremål  för översyn av 1996 års
Trafikbeskattningsutredning och att utredningen inte
föreslog någon utvidgning av bestämmelsen till t.ex.
släpvagnar eller husvagnar. I andra sammanhang (bet.
1997/98:SkU18)  när  frågan har  varit  aktuell  har
utskottet  avstyrkt förslagen  och  erinrat  om  att
undantaget tillkommit  efter  diskussioner med olika
företrädare för fordonshobbyn och att en prövning av
de problem som en 30-årsgräns kunde  ge  upphov till
och  att  avsikten  således inte varit att uppställa
någon allmän regel om  befrielse  från  fordonsskatt
för    fordon    som    är    äldre    än   30   år.
Avslagsmotiveringen äger fortfarande giltighet.
När  det till sist gäller förslaget i motion  T465
yrkande  1  om bättre och mer enhetliga definitioner
av miljöfordon anser utskottet att detta knappast är
möjligt och inte  ens  önskvärt. Förslaget tar i hög
grad   sikte   på   kommunala   angelägenheter   och
myndigheters agerande,  varför  utskottet inte anser
att riksdagen bör ta initiativet.
Utskottet avstyrker med det ovan  anförda samtliga
i avsnittet behandlade motioner i motsvarande delar.

Differentierad drivmedels- och fordonsskatt


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   avslår   förslagen  om  regionalt
differentierad      drivmedelsskatt       och
fordonsskatt, differentierad fordonsskatt för
bussar    och    bussar   med   eftermonterad
avgasreningsutrustning.
Jämför reservation 20 (kd).

Motionerna

I motion Sk358 yrkande  1  av  Jarl Lander m.fl. (s)
föreslås en differentierad fordonsskatt  för  bussar
enligt samma miljöklasser som gäller för tunga  for-
don.  Dagens  fordonsskattesystem  bygger  på vilket
bränsle som används och gör ingen skillnad mellan  å
ena  sidan  bussar med den senaste miljötekniken och
bussar som saknar  rening,  framhåller motionärerna.
Enligt samma motion (yrkande  2)  bör för att stärka
miljöstyrningen   ytterligare   även   eftermonterad
avgasreningsutrustning ge lägre fordonsskatt.

Kristdemokraterna redovisar i kommittémotion  N393
yrkande 7 av Lars Lindén m.fl. (kd) att man föreslår
generellt  sänkt  skatt på diesel med 25 öre (31 öre
inkl. moms) och att man för att jämställa diesel och
bensin inom stödområde A också vill sänka skatten på
bensin med 25 öre inom detta område.
I motion Sk302 av  Dan  Kihlström  (kd)  begärs en
utredning   av   frågan  om  en  differentiering  av
drivmedelsskatten   till   förmån  för  människor  i
glesbygd. Samma yrkande framförs  i motionerna Sk306
av  Erling  Wälivaara  och  Gunilla Tjernberg  (kd),
Sk337 av Ulrika Lindgren (kd)  och  Sk339  av Mikael
Oscarsson (kd).
I  motion  Sk218  av  Kenneth  Johansson och Eskil
Erlandsson    (c)   begärs   att   frågan   om    en
differentiering  av  fordonsskatten  till förmån för
landsortsbor skall utredas.
I  motion  Sk242  av  Håkan  Larsson och  Birgitta
Sellén   (c)   föreslås  en  försöksverksamhet   med
geografiskt differentierad  drivmedelsskatt  i syfte
att   finna   ett  fungerande  långsiktigt  hållbart
system.
I motion Sk381  yrkande 1 av Kenneth Johansson och
Birgitta  Sellén  (c)   föreslås  en  differentierad
fordonsskatt  på bussar grundad  på  mängden  miljö-
farliga  ämnen i  avgaserna.  Motionärerna  föreslår
slutligen  att  miljöstyrningen  ytterligare  stärks
genom att också eftermonterad avgasreningsutrustning
bör ge lägre fordonsskatt (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Motioner  om regional differentiering av skatten  på
drivmedel  har   behandlats  av  utskottet  vid  ett
flertal    tillfällen,     senast    i    betänkande
2001/02:SkU17.   Motionerna   har    avstyrkts   med
motiveringen att ett sådant system som  motionärerna
efterlyser   skulle   medföra  stora  administrativa
svårigheter och problem  från  kontrollsynpunkt samt
snedvrida  konkurrensen  och ge upphov  till  handel
mellan   regionerna.   Utskottet   vidhåller   denna
uppfattning.

Vägtrafikskatteutredningen  (Fi  2001:08) skall se
över de sammantagna effekterna av alla vägrelaterade
skatter   med   målsättning  att  öka  den   samlade
miljöstyrningen.   Bland   annat  skall  utredningen
klarlägga  om det i fordonsskatten  går  att  införa
ekonomiska incitament  för  fordon med låga utsläpp.
Utredningen har avgett delbetänkandet  (SOU 2002:64)
Vissa  vägtrafikskattefrågor.  Utredningen  föreslår
för att bl.a. öka miljöstyrningen  för  tunga fordon
att  det införs en särskild fordonsskatteskala,  som
är differentierad  efter  de  miljöklasser som finns
för fordon. Förslaget bereds för närvarande i Reger-
ingskansliet.     Utskottet    anser    inte     att
beredningsarbetet bör föregripas.
Fordonsskatten på  personbilar som ägs av boende i
vissa  glesbygdskommuner   är  nedsatt  sedan  1980.
Fordonsskatten tas i dessa områden  ut  till den del
skatten  överstiger 384 kr. Frågan om fordonsskatten
i   glesbygdsområden    har    varit   föremål   för
överväganden  i  Trafikbeskattningsutredningen   (Fi
1996:11). Utredningen föreslog inte någon ändring av
nuvarande bestämmelser.
Utskottet  avstyrker med det ovan anförda samtliga
i avsnittet behandlade motioner i motsvarande delar.

Alkohol- och tobaksfrågor


Alkoholbeskattning


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   avslår    förslagen    om   sänkt
respektive   höjd   skatt   på   alkohol,  om
införande  av  alkoholskadeavgift och  om  en
positiv minimiskatt på vin i EU.
Jämför reservation  21  (m).  Jämför särskilt
yttrande 1 (kd, mp).

Bakgrund

Sveriges medlemskap i EU föranledde  förändringar  i
beskattningen    av   alkoholhaltiga   drycker.   En
progressiv skatteskala som infördes 1992 ersattes av
en   i  princip  proportionell   beskattning   efter
alkoholhalt.

I förhandlingarna  om medlemskap i EU fick Sverige
en treårig övergångsperiod  (t.o.m.  den  1  januari
1998) under vilken en reducerad skattesats skulle få
tillämpas   för  öl  med  en  alkoholhalt  som  inte
överstiger 3,5  volymprocent.  I syfte att förstärka
stimulansen  för  en  övergång  till  alkoholsvagare
drycker   och   motverka   den  ökande  gränshandeln
genomfördes  dock  en omläggning  till  en  enhetlig
lägre  skatt  på  öl  redan   den  1  januari  1997.
Samtidigt höjdes alkoholgränsen för nollbeskattat öl
från 2,25 volymprocent till den övre gränsen inom EU
för tillämpning av reducerade skatter  på  öl,  dvs.
2,8   volymprocent.  För  att  uppnå  en  oförändrad
konsumtionsvolym av ren alkohol höjdes också skatten
på   sprit    med   2 %   (prop.   1996/97:1,   bet.
1996/97:FiU1).
Skatten på vin  och  andra  jästa  drycker  än vin
eller  öl,  t.ex. cider, sänktes den 1 december 2001
(prop. 2000/01:144,  bet.  2000/01:SkU2)  med 18,8 %
efter krav från EG-kommissionen. Samtidigt aviserade
regeringen   ett   tillskott   till  den  nationella
handlingsplanen  för  att  förebygga   alkoholskador
under 2001-2003 på ytterligare 100 miljoner kronor.
Skatten  på  öl  med  en alkoholhalt om högst  2,8
volymprocent  är således 0 kr.  Skatten  på  öl  med
alkoholhalt över  2,8  volymprocent  är  1,47 kr per
liter   för  varje  volymprocent  alkohol.  Vid   en
alkoholhalt  på  5 %  är  skatten alltså 7,35 kr per
liter.
Skatten på lättvin tas ut i "trappsteg" och uppgår
till 22,08 kr per liter för  vin  med en alkoholhalt
över 8,5 upp till 15 volymprocent.
Skatten  på  sprit  är  501,45  kr per  liter  ren
alkohol. Skatten på 1 liter starksprit är således ca
200 kr.
Kommissionen   förbereder   en  rapport   angående
funktionen   av   gällande   skattestrukturer    och
skattesatser  på  alkoholområdet. Stötestenen är att
inom kommissionen få  majoritet  för  ett förslag om
positiv  minimiskatt  på vin. Om ett sådant  förslag
inte   kan   läggas   fram  bedöms   det   vara   av
konkurrensskäl svårt att  höja  minimiskattesatserna
på övriga alkoholprodukter. Sverige  har i EU drivit
frågan om att införa en positiv minimiskattesats  på
vin    och   att   en   höjning   av   de   gällande
minimiskattesatserna på alkoholdrycker bör ske.
Vid budgetberedningen hösten 2002 avslog riksdagen
(prop. 2002/03:1,  bet. 2002/03:FiU1) motionsförslag
om  sänkt skatt på öl,  vin  och  sprit  och  godtog
skatteutskottets   uttalanden   om  att  ett  av  de
viktigaste  alkoholpolitiska medlen  fortfarande  är
prispolitiken  och  att  det  inte  är  lämpligt att
genomföra sådana skattesänkningar som föreslagits.

Motionerna

I  motion So517 yrkande 3 av Anders Bengtsson  m.fl.
(s)  sägs  att en diskussion om alkoholskattens nivå
bör komma till stånd.

I motion Sk213  av  Rolf Gunnarsson (m) anförs att
ölskatten måste sänkas  och att sänkningen av hänsyn
till bryggeriindustrin bör ske till dansk nivå.
I motion Sk227 av Nils  Fredrik  Aurelius och Anna
Lindgren (m) föreslås att ölskatten  för  öl  med en
alkoholhalt över 2,8 % i ett första steg sänks  till
0,85  kr  per  procent och liter. Åtgärden är enligt
motionen motiverad av hänsyn till bryggeriindustrins
konkurrenskraft.
I motion Sk278  yrkandena  1  och  2  av  Cristina
Husmark  Pehrsson  och  Hillevi Engström (m) påtalas
att hög alkoholskatt leder  till att privatinförseln
till   Sverige   är   mycket  omfattande   och   att
arbetstillfällen förloras i bryggerinäringen. Enligt
motionärerna bör regeringen  snarast  föreslå  sänkt
alkoholskatt till europeisk nivå.
I  motion  Sk368  av  Tomas Högström och Catharina
Elmsäter-Svärd (m) föreslås att ölskatten sänks till
en  nivå där svenska bryggerier  kan  konkurrera  på
lika villkor med bryggerier i Danmark och Tyskland.
I motion  So27  av  Tobias Billström (m) föreslås,
med  hänvisning  till  att   de   av   regeringen  i
proposition 2002/03:35 angivna folkhälsomålen  hotas
av  införseln  av  alkohol  främst  från Danmark och
Tyskland, att alkoholskatten bör sänkas  till  dansk
nivå.
I  motion  Sk311 av Annelie Enochson (kd) föreslås
att en särskild  alkoholskadeavgift  bör  tas ut och
placeras  i en fond vars medel skall bidra till  att
finansiera samhällets alkoholrelaterade kostnader.
I motion  So455 yrkande 3 av Göran Magnusson m.fl.
(s, fp, kd, v, c, mp) anförs att Sverige bör göra en
framställan till  EU  om  en  positiv minimiskatt på
vin. Dessutom bör punktskatterna  höjas för samtliga
slag  av  alkoholdrycker  och  vara relaterade  till
alkoholstyrkan.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet som yttrat sig över motionerna, dock
inte  motion Sk311, avstyrker bifall  till  samtliga
förslag.  Utskottet  betonar bl.a. att Sverige sedan
länge bedriver en restriktiv  alkoholpolitik för att
begränsa   alkoholens   medicinska    och    sociala
skadeverkningar   och   menar   att   Sverige   även
fortsättningsvis     skall    begränsa    alkoholens
medicinska   och  sociala   skadeverkningar.   Alko-
holpolitikens ambitionsnivå måste vara fortsatt hög,
och alkoholskatten  är  därvid  ett viktigt verktyg.
Detta  verktyg  bör  värnas så långt  möjligt  genom
nationella  och internationella  insatser.  Eftersom
möjligheten att  begränsa  alkoholens tillgänglighet
genom  nationella  insatser  minskat  efter  EU-med-
lemskapet   måste  de  lokala  och   internationella
insatserna     förstärkas     för     att     minska
alkoholskadorna.  En  EU-strategi  för  en effektiv,
ansvarsfull  och  social  alkoholpolitik som  gagnar
folkhälsan är särskilt viktig.  Det är också viktigt
att EU-politiken även innefattar  åtgärder  för  att
minska    efterfrågan,   t.ex.   genom   pris-   och
skatteinstrumentet.     Genom     den     nationella
handlingsplanen för att förebygga alkoholskador  har
kommunerna  en  viktig  roll  för  att  utveckla och
samordna den lokala alkoholpreventionen.  Förstärkta
åtgärder  behövs  när  det  gäller stödinsatser  för
riskgrupper  och individer med  riskbeteende,  vård-
och behandlingsinsatser  samt  opinionsbildning  och
information,    begränsning    av   tillgången   och
marknadsföringen          av         alkoholdrycker,
kompetensutveckling, uppföljning av konsumtions- och
skadeutvecklingen samt alkoholforskningen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer med vad  socialutskottet  anfört
om alkoholpolitiken och vikten av att Sverige håller
fast  vid  en  restriktiv  alkoholpolitik som syftar
till att begränsa alkoholens  skadeverkningar  genom
en minskad totalkonsumtion.

I  ett par motioner yrkas en generell sänkning  av
alkoholskatten  medan  i  några  motioner  kravet på
skattesänkningar endast gäller öl. I en motion före-
slås en diskussion om alkoholskattens nivå.
Riksdagen  har  nyligen i samband med behandlingen
av  budgeten  för  2003   (prop.   2002/03:1,   bet.
2002/03:FiU1) avvisat förslag om skattesänkningar på
öl,   vin  och  sprit.  Utskottet  anförde  vid  det
tillfället   bl.a.   att   ett   av   de  viktigaste
alkoholpolitiska medlen fortfarande är prispolitiken
och  att  det inte är lämpligt att genomföra  sådana
skattesänkningar    som    föreslagits.   Utskottets
ställningstagande gäller fortfarande.
När det gäller skatten på  öl erinrar utskottet om
att riksdagen (prop. 2000/01:144, bet. 2001/02:SkU2)
den 1 december 2001 sänkte skatten  på  vin  för att
tillgodose   krav   från  kommissionen  om  en  viss
utjämning av skatten  på  öl  och  skatten  på  vin.
Skattesänkningar  på  enbart  öl  är  alltså  mindre
lämpliga  av EU-skäl eftersom balansen i förhållande
till skatten på vin skulle rubbas.
Mot bakgrund  av  att  förutsättningarna  för  den
svenska   alkoholpolitiken   förändrats   genom  EU-
medlemskapet och den ökande internationella  rörlig-
heten framstår förslaget i motion So517 yrkande 3 om
en  diskussion  om  alkoholskattens  nivå som mycket
rimligt.  Utskottet anser dock att diskussionen  kan
komma till  stånd  utan  ett  tillkännagivande  från
riksdagen.
Med  anledning  av  motion So455 yrkande 3 erinrar
utskottet  om att regeringen  i  EU  hävdat  att  en
höjning av minimiskattesatserna  för  alkoholdrycker
bör  ske  samt  att  det  inte bör vara möjligt  för
medlemsstaterna  att ha nollskattesats  på  vin.  På
svenskt initiativ  antog  EU:s  hälsoministrar under
det  svenska  ordförandeskapet en rådsresolution  om
behovet av en gemensam  strategi  inom  EU  för  att
minska  alkoholens  skadeverkningar.  I resolutionen
understryker  hälsorådet  att en hög hälsoskyddsnivå
måste tillförsäkras inom de  politikområden  som  är
viktiga  för  folkhälsan.  I  detta sammanhang nämns
särskilt   punktskatter  på  alkohol.   Kommissionen
förbereder  en   rapport   angående   funktionen  av
gällande   skattestrukturer   och  skattesatser   på
alkoholområdet.
När  det  gäller  yrkandet i motion  Sk311  om  en
särskild avgift på alkoholdrycker för att finansiera
bl.a. hälso- och sjukvårdens  kostnader för alkohol-
relaterade  skador skall erinras  om  att  utskottet
tidigare  i  olika  sammanhang  tagit  avstånd  från
specialdestinerade  skatter  med motiveringen att de
verksamheter  som  motionärerna   vill   gynna   bör
underställas  en  normal  budgetprövning.  Utskottet
finner inte skäl att göra någon annan bedömning  med
anledning av nu aktuellt yrkande.
Med  det ovan anförda avstyrker utskottet samtliga
i avsnittet behandlade motioner i motsvarande delar.

Privatinförsel av alkohol och tobak


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen    avslår    förslagen   om   ökade
införselkvoter vid import  från  tredje  land
respektive  sänkta  införselkvoter  vid  resa
mellan EU-länder.
Jämför särskilt yttrande 1 (kd, mp).

Bakgrund

Enligt   rådets   direktiv   92/12/EEG,   det   s.k.
cirkulationsdirektivet, får den som reser mellan EU-
länder medföra 10 liter sprit, 20 liter starkvin, 90
liter  vin,  110  liter  öl samt 800 cigaretter, 400
cigariller, 200 cigarrer och  1  kilo  röktobak utan
att betala skatt i införsellandet om varorna inköpts
beskattade  i  en  annan EU-stat och är avsedda  för
privat konsumtion.

Den 30 juni 2000 beslutade  rådet,  i enlighet med
vad som underhand överenskommits mellan  Sverige och
kommissionen, att Sverige, i likhet med Danmark  och
Finland,  får  fortsätta  att t.o.m. den 31 december
2003     ha     regler     som     avviker      från
cirkulationsdirektivet  och  skall  under tiden fram
till  detta  datum  successivt  öka införselkvoterna
(direktiv 2000/44/EEG).
Riksdagen  har  i  enlighet  härmed   beslutat  om
successivt  ökade  kvoter  för  privatinförsel   för
resande från EU av vin, starköl och tobaksvaror. Den
senaste  höjningen skedde fr.o.m. den 1 januari 2003
(prop.   2002/03:1,    bet.    2002/03:FiU1).   Från
årsskiftet  kan således en privatperson  föra  in  5
liter spritdryck, 6 liter starkvin, 52 liter vin, 64
liter starköl,  400  cigaretter, 200 cigariller, 100
cigarrer eller 550 gram  röktobak  utan  att  svensk
skatt skall betalas.
Genom   den  nationella  handlingsplanen  för  att
förebygga alkoholskador  har  riksdagen  2001 (prop.
2000/01:20, bet. 2000/01:SoU8) antagit åtgärder  för
att   Sverige   fortsättningsvis,   även  vid  höjda
införselkvoter,  skall  kunna  begränsa   alkoholens
skadeverkningar och verka för att minska den  totala
alkoholkonsumtionen.  För  genomförandet  av  planen
disponeras  550  miljoner  kronor  under  tre år. En
kommitté,  Alkoholkommittén,  har  fått  regeringens
uppdrag  att  samordna insatserna på nationell  nivå
och  att  i  samspel   med  kommuner  och  landsting
stimulera   insatser   enligt   handlingsplanen   på
regional och lokal nivå.
Skattefria  alkoholdrycker  och  tobaksvaror  kan,
även sedan taxfreeförsäljningen  1999  upphörde inom
EU, fortfarande säljas till resenärer som reser till
tredje  land  samt  föras  in från sådant land  till
Sverige. Införseln och de begränsningar  som  därvid
gäller  grundar  sig  på  EG:s  regler  om tull- och
skattefri   import  från  tredje  land.  EG-reglerna
innebär kvantitativa begränsningar för tobak, sprit,
starkvin och  vin. För varor som inte omfattas av en
kvantitativ restriktion,  t.ex. öl, gäller i stället
att  importen  är  tull- och skattefri  om  varornas
sammanlagda   värde  inte   överstiger   tull-   och
skattefrihetsbeloppet på 175 euro. Sveriges undantag
från EG:s regler  om  privatinförsel  från ett annat
EU-land innebär att Sverige är skyldigt att tillämpa
samma  begränsningar vid den yttre gränsen  som  vid
den inre.  Dagens  skattefria  kvantitet på 64 liter
starköl gäller därför både privatinförsel från annat
EU-land  och  privatimport  från  tredje   land.  De
svenska reglerna beträffande import från tredje land
finns  i lagen (1994:1551) om frihet från skatt  vid
import,  m.m.  Flygresenärer  från  tredje  land kan
skattefritt bl.a. föra in 1 liter spritdryck eller 2
liter  starkvin, 2 liter vin, 64 liter starköl  samt
200  cigaretter   eller   100  cigariller  eller  50
cigarrer   eller   250   gram  röktobak   eller   en
proportionell blandning av dessa tobaksvaror.

Motionerna

I motion Sk319 av Marietta  de  Pourbaix-Lundin  (m)
anförs  att  den skattefria införselmängden bör vara
lika stor oavsett  från  vilket  land man reser. Den
tillåtna införselkvoten av sprit,  vin  och  öl från
icke EU-land behöver därför öka.

I  motion  So442  yrkande  8  av Kerstin Heinemann
m.fl.  (fp)  sägs att Sverige och andra  länder  bör
verka för ändrade  införselregler  så  att  tillåtna
kvoter  motsvarar  måttlighetskonsumenternas normala
inköp vid semester- och tjänsteresor.
I motion So455 yrkande  4 av Göran Magnusson m.fl.
(s, fp, kd, v, c, mp) anförs  att  Sverige bör verka
för sänkta privatinförselkvoter för  alkohol  mellan
EU-länderna.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet  avstyrker  i  sitt  yttrande bifall
till motionerna. Utskottet anför bl.a. följande.

Den     pågående     anpassningen    till    EU:s
införselregler är inte oproblematisk. Möjligheten
att  använda  prisinstrumentet  för  att  påverka
tillgången    på   alkohol    försvagas.    Höjda
införselkvoter   kan  vidare,  om  åtgärder  inte
vidtas,  leda  till   ökad   gränshandel   liksom
troligen   också   den   illegala   handeln   och
försäljningen av alkohol. Det finns anledning att
hysa  oro  för  att alkoholskadorna, i ett sådant
läge, kan komma att  bli  fler  till  följd av en
ökande totalkonsumtion. De negativa effekterna av
EU:s  införselregler  måste  kraftfullt motverkas
och      aktiva     informationsinsatser      och
opinionsbildande   årgärder   är  nödvändiga.  De
kvantiteter  för resandeinförsel  som  nu  medges
inom EU är långt  större  än vad som rimligen kan
anses vara införsel för privat bruk.

Utskottets ställningstagande

När det gäller förslaget i motion  Sk319 om att höja
importkvoterna  för  resande från tredje  land  till
samma nivå som gäller  för  resande  inom EU erinrar
utskottet om att EU:s regler om tull-  och skattefri
import   från   tredje   land  innebär  kvantitativa
restriktioner för tobak, sprit,  starkvin  och  vin,
vilka Sverige inte ensidigt kan ändra. Att Sverige i
fråga   om   starköl  tillämpar  samma  kvantitativa
begränsning såväl  vid privatinförsel från annat EU-
land som vid privatimport  från tredje land beror på
att EU saknar en kvantitativ restriktion för starköl
vid privatimport och att Sverige  har åtagit sig att
i   fråga  om  import  där  EU  saknar  kvantitativa
restriktioner  tillämpa  samma begränsningar vid den
yttre gränsen som vid den  inre. Förutom de formella
hindren mot att höja kvoterna  för  privatimport  av
tobak,  sprit,  starkvin  och  vin  från tredje land
anser utskottet att de alkoholpolitiska överväganden
som socialutskottet redovisat starkt  talar  mot  en
sådan åtgärd.

Vad därefter gäller motionerna So442 yrkande 8 och
So455  yrkande  4 och förslagen om att Sverige skall
verka  för  sänkta  privatinförselkvoter  för  bl.a.
alkohol   kan  utskottet   endast   konstatera   att
yrkandena är oförenliga med direktiv 2000/44/EEG där
överenskommelsen  mellan Sverige och kommissionen om
en    successiv    anpassning    av    de    svenska
införselkvoterna  för   alkohol   och   tobak   till
cirkulationsdirektivets  nivåer  regleras. Utskottet
finner det föga troligt att Sverige  skulle kunna få
gehör inom EU för sänkta privatinförselkvoter.
Utskottet  avstyrker  alla i avsnittet  behandlade
motioner i motsvarande delar.

Försäljning i flygplatsernas taxfreebutiker


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget  om  en utvidgning
av  reglerna  för  försäljning  av beskattade
varor till EU-resenärer i taxfreebutiker.
Jämför reservation 22 (m).

Bakgrund

Den    1   juli   1999   upphörde   den   skattefria
försäljningen  (den  s.k. taxfreeförsäljningen) inom
EU.  Sedan  detta  datum  kan  endast  alkohol-  och
tobaksvaror som beskattats  i  ett annat medlemsland
föras  in  (prop.  1998/99:86, bet.  1998/99:SkU21).
Skattefria  alkoholdrycker   och   tobaksvaror   kan
fortfarande  säljas  till  resenärer  som reser till
tredje  land  samt  föras  in från sådant land  till
Sverige. Genom en lagändring  (prop.  1999/2000:105,
bet. 1999/2000:SkU22) som trädde i kraft  den 1 juli
2000  är  det  numera  tillåtet  att i exportbutiker
sälja  beskattade varor till EU-resenärer.  Undantag
gäller dock  för  beskattade  alkoholdrycker  som ju
enligt    alkohollagen    bara    får    säljas   av
Systembolaget.

Motionen

I   motion  Sk377  av  Per  Bill  (m)  föreslås  att
resenärer  inom  EU  skall tillåtas handla i svenska
flygplatsers  taxfreebutiker   förutsatt  att  skatt
betalas för varorna.

Utskottets ställningstagande

Det  är  numera  tillåtet  att  i  exportbutiker  på
svenska  flygplatser  sälja beskattade  varor,  utom
alkoholdrycker, till EU-resenärer.  Utskottet finner
ingen anledning att föreslå en ändring  av  gällande
ordning och avstyrker den aktuella motionen.


Beskattningen av veckopress och
dagspress


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  avslår  förslaget  om  att  utreda
beskattningen     av     veckopressen     och
dagspressens bilagor.
Jämför särskilt yttrande 2 (c).

Bakgrund m.m.

Reklamskatt  tas  ut  på  annons  som är avsedd  att
offentliggöras i landet och för reklam som är avsedd
att  spridas  i  landet  i  annan  form  än  annons.
Skattskyldig  är  den  som yrkesmässigt offentliggör
reklam  eller  annons.  Skattesatsen  för  annons  i
allmän  nyhetstidning är 4 %  av  beskattningsvärdet
och i övriga  fall,  i  bl.a.  tidskrifter,  11 % av
beskattningsvärdet.  En  allmän nyhetstidning är  en
periodisk   publikation  av  dagspresskaraktär   som
normalt kommer  ut med minst ett nummer varje vecka.
Den skall innehålla  reguljär nyhetsförmedling eller
allmänpolitisk  opinionsbildning.   Reklamskatt  tas
inte ut på direktreklam, dvs. reklamtrycksaker, inte
heller på reklam i kommersiell TV och radio eller på
reklam via Internet.

Mervärdesskatten   på  bl.a.  böcker,  broschyrer,
häften, tidningar och  tidskrifter sänktes från 25 %
till 6 % den 1 januari 2002  (prop. 2001/02:45, bet.
SkU12). Vid riksdagsbehandlingen  motsatte sig bl.a.
Centerpartiet   att  sänkningen  av  momsen   skulle
omfatta även tidskrifter.
Riksdagen uttalade  i  ett  tillkännagivande  till
regeringen våren 2002 att tillämpningsområdet för de
reducerade   momsnivåerna  behövde  ses  över  (bet.
2001/02:SkU18).   En   utredning   (dir.   2002:141)
tillsattes i november samma år.
I samband med budgetberedningen hösten 2002 (prop.
2002/03:1,     bet.     FiU1)    avslog    riksdagen
motionsyrkande bl.a. från Centern (Fi286 yrkande 31)
om att momsen på tidskrifter  skall återställas till
25 %  i  avvaktan på en översyn av  momsen  på  hela
kulturområdet.  Riksdagen avslog vid samma tillfälle
också  yrkanden om  att  riksdagen  i  beslut  eller
tillkännagivande skulle uttala sig om reklamskattens
omedelbara  avskaffande  eller gradvisa utfasning. I
det  av  riksdagen  godkända   betänkandet  uttalade
finansutskottet  att  utskottet  utgick   från   att
regeringen   utan  särskilt  tillkännagivande  eller
beslut från riksdagen  inför  nästa  års budget ånyo
skulle    pröva   frågan   om   en   avveckling   av
reklamskatten.

Motionen

Centerpartiet  begär  i  motion  Fi286 yrkande 32 av
Maud  Olofsson  m.fl.  (c)  ett tillkännagivande  om
behovet av att en konkurrensneutral  beskattning  av
veckopressen och dagspressens bilagor utreds.

Utskottets ställningstagande

Allmänna  nyhetstidningar  hade  tidigare både lägre
reklamskatt och lägre mervärdesskattesats  än  andra
tidningar och tidskrifter. Genom den momssänkning på
bl.a.  tidningar  och tidskrifter från 25 % till 6 %
som riksdagen nyligen  beslutat  om  kvarstår endast
skillnaden   i   reklamskattesats   mellan  allmänna
nyhetstidningar och andra tidningar och tidskrifter.
Det   råder   en   bred  politisk  enighet  om   att
reklamskatten  i  sin   helhet   bör  avskaffas.  En
utredning har också nyligen tillsats  på momsområdet
för   att   se   över  tillämpningsområdet  för   de
reducerade momsnivåerna.  Utskottet anser därför att
det inte behövs tillsättas  en ytterligare utredning
med   uppgift   att   se   över   beskattningen   av
veckopressen och dagspressens bilagor.

Utskottet  avstyrker  den  aktuella   motionen   i
motsvarande del.

Avfallsskatt m.m.


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   avslår   förslagen   rörande   en
utredning  om  miljöavgift på mobiltelefoner,
förbränningsskatt på avfall och en återföring
av en del av deponiavgiften  på  avfall  till
kommunerna.
Jämför särskilt yttrande 3 (v, mp).

Bakgrund

Avfallsskatt  betalas  enligt  lagen  (1999:673)  om
skatt  på  avfall efter vikt på avfall som  förs  in
till  en  avfallsanläggning.  Skatten  betalas  till
staten   av   den   som   bedriver   verksamhet   på
anläggningen. Efter  förslag  i  årets  budgetpropo-
sition  (prop.  2002/03:1,  bet.  2002/03:FiU1)  har
riksdagen beslutat höja avfallsskatten från 288 till
370 kr per ton.

En särskild utredare (dir. 2001:13) har utvärderat
hur  systemet  med avfallsbeskattning  fungerar  och
analyserat    de   ekonomiska    och    miljömässiga
konsekvenserna av att införa en skatt på förbränning
av  avfall.  I betänkandet  (SOU  2002:9)  Skatt  på
avfall idag -  och  i framtiden, anger utredaren att
det   framkommit   såväl    goda    skäl   till   en
förbränningsskatt på avfall som ett antal  nackdelar
eller risker. Utredningen har remissbehandlats.
Till våren 2003 förbereds en kretsloppsproposition
som kommer att innehålla förslag som syftar till att
nå de miljömål som riksdagen antagit.
Mobiltelefoner   omfattas   av  producentansvaret.
Kommunerna     ansvarar    för    insamlingen     av
elektronikvaror  som  sedan tas om hand av Elkretsen
AB.

Motionerna

I  motion  MJ312  yrkande  5  av  Eva  Flyborg  (fp)
föreslås   att  frågan   om   en   miljöavgift   för
mobiltelefoner   utreds.   Avgiften   skall,  enligt
motionen,   kopplas   direkt  till  forskningen   om
strålningens inverkan på människor.

I motion MJ270 yrkande  2  av  Kjell-Erik Karlsson
m.fl.  (v)  föreslås  införande  av  en  viktbaserad
förbränningsskatt  på avfall. Den nuvarande  skatten
på deponering av avfall leder, enligt motionen, till
ökad förbränning, inte  bara  av svenskt avfall utan
även av utländskt avfall som förs  in  till  svenska
anläggningar.
I motion Sk356 av Birgitta Sellén (c) sägs att  en
del  av deponiavgiften för avfall bör återföras till
kommunen.
I  motion   Sk307   av   Åsa  Domeij  och  Mikaela
Valtersson  (mp)  föreslås  också  införande  av  en
förbränningsskatt på avfall.

Utskottets ställningstagande

Utskotten  avvisar förslaget om  en  miljöavgift  på
mobiltelefoner  direkt  kopplad  till  forskning  om
strålningens  inverkan på människor. Avgiften är att
betrakta som en  skatt,  och  utskottet har i skilda
sammanhang     konsekvent     motsatt    sig     att
skatteinkomster specialdestineras  för olika ändamål
och  hävdat att behovet av medel för  olika  ändamål
bör  vara   underkastat  sedvanlig  budgetberedning.
Enligt utskottets  uppfattning  framstår  det vidare
som   obefogat   att   skilja  ut  mobiltelefonen  i
sammanhanget  eftersom  frågan  om  elektromagnetisk
strålning kan förknippas med en lång rad produkter.

I samband med den gångna  höstens  budgetberedning
ansåg  utskottet  att  riksdagen  borde avvakta  den
kommande  kretsloppspropositionen  när   det  gäller
frågan    om   en   förbränningsskatt   på   avfall.
Ställningstagandet är fortfarande giltigt.
Syftet med  avfallsskatten  är  att  ge  enskilda,
kommuner  och  producenter ett ekonomiskt incitament
att minska mängden  avfall  som deponeras. Utskottet
anser  att  en  återföring  av  deponiavgiften  till
kommunerna skulle motverka skattens syfte. Förslaget
bör därför inte genomföras.
Utskottet avstyrker med det ovan  anförda  alla  i
avsnittet behandlade motioner i motsvarande delar.

Naturgrusskatt


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen    avslår    förslaget    om    ett
tillkännagivande om skatten på naturgrus.
Jämför reservation 23 (m).

Bakgrund

Naturgrus är en icke förnybar resurs och sedan den 1
juli  1996  (prop.  1995/96:87,  bet. 1995/96:SkU18)
finns en skatt på naturgrus som syftar  till att öka
hushållningen  med naturligt förekommande  grus  och
sand som t.ex. finns i rullstensåsar. Lagstiftningen
grundades på ett  utredningsbetänkande (SOU 1995:67)
Naturgrusskatt m.m.  Målet  var  att nå proportionen
70/30 mellan användningen krossberg  och  naturgrus,
obestämt   när.  Andelen  naturgrus  av  den  totala
ballastanvändningen har under en lång period sjunkit
stadigt.  År  2000  var  proportionen  60/40  mellan
användningen   av   krossberg   och  naturgrus.  När
naturgrusskatten infördes beslutades  också  att  en
utvärdering skulle göras efter tre år. Utvärderingen
utfördes  av Naturvårdsverket år 2000. Utvärderingen
pekade  på ett  behov  av  fortsatt  utvärdering  av
substitution   av   naturgrus   och   krossberg  med
overksamt avfall m.m.

2001 års avfallsskatteutredning har i  betänkandet
(SOU 2002:9) Skatt på avfall idag - och i  framtiden
utvärderat i vilken utsträckning avfallsskatten  har
påverkat    användningen   av   naturgrus   och   om
avfallsskattens   införande  ger  skäl  att  ompröva
naturgrusskattens  nivå   och   dess   utformning  i
förhållande  till  avfallsskatten.  Utredaren   fann
sammanfattningsvis   att   avfallsskattens   möjliga
påverkan på naturgrusanvändningen var förhållandevis
liten  och  att  mål och syften med naturgrusskatten
därför  inte  påverkades   i   sådan  omfattning  av
avfallsskattens införande att det  fanns skäl att av
denna anledning ompröva naturgrusskatten.
Efter förslag i budgetpropositionen  för  2003 har
riksdagen   (prop.   2002/03:1,  bet.  2002/03:FiU1)
beslutat höja skatten  på  naturgrus  fr.o.m.  den 1
januari 2003 från 5 till 10 kr per ton.

Motionen

I  motion  Sk236  av  Rolf Gunnarsson (m) anförs att
höjd skatt på naturgrus är ett hot mot åkare i norra
Dalarna eftersom jobben tas över av norska åkare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet     tillstyrkte    vid     den     senaste
budgetberedningen  den  höjning  av naturgrusskatten
som riksdagen sedermera beslutade  om  och  erinrade
därvid  bl.a. om de miljömål som riksdagen satt  upp
för uttaget av naturgrus i landet. Utskottet påminde
vidare om  att  naturgrus  är en mycket knapp resurs
och att användningen måste minimeras  bl.a.  för att
skydda  det grundvatten som finns i grusavlagringar.
Utskottet  ansåg  också  att naturgrusskatten är ett
viktigt styrmedel i sammanhanget  och  att  det  var
osäkert   om   den   föreslagna  skattehöjningen  är
tillräcklig   för  att  miljömålen   skall   uppnås.
Utskottet ser inga  skäl  att  ändra  uppfattning  i
frågan och avstyrker den aktuella motionen.


Skatt på spel


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  avslår  förslagen om en översyn av
trav-    och    galoppsportens    beskattning
respektive  om en  sänkning  och  översyn  av
lotteriskatten.

Bakgrund m.m.

Den  svenska  lotterilagstiftningen  bygger  på  att
inkomster från  spel skall vara förbehållna det all-
männa eller allmännyttiga  ändamål samt hästsporten.
Kommersiella    intressen    tillåts    dock    inom
restaurangkasinoverksamhet samt  avseende  marknads-
och  tivolinöjen.  Spel-  och  lotterimarknaden   är
uppdelad  på  tre huvudaktörer, AB Svenska Spel, som
är helägt av staten,  AB  Trav och Galopp (ATG), som
ägs av Svenska Travsportens centralförbund (STC) och
Svenska  Galoppförbundet  (SG),  samt  folkrörelser.
Omsättningen uppgick år 2002  till  ca  35 miljarder
kronor. Svenska Spel och ATG svarar för ca  78 %  av
omsättningen  medan  folkrörelsernas  andel utgör ca
18 %. Resterande 4 % utgörs av restaurangkasinon och
varuspel.

ATG har sedan 1973 ansvaret för totalisatorspel på
trav-  och  galopptävlingar. Bolaget har  fått  sina
rättigheter genom  beslut  av regeringen med stöd av
ett  bemyndigande  i 45 § lotterilagen  (1994:1000).
Detaljregler  för spel  på  trav-  och  galopphästar
regleras dels i  avtal, det s.k. totalisatoravtalet,
som  med  viss  periodicitet   omförhandlas   mellan
företrädare   för   trav-  och  galoppsporterna  och
staten, dels i regeringsbeslut  om  att  bevilja ATG
tillstånd  att  bedriva  totalisatorspel. Regeringen
har den 19 december 2002 godkänt  en  förlängning på
sex  månader  av avtalet med trav- och galoppsporten
som innebär nya resurser, 31 miljoner kronor per år,
till hästsporten.
Skattepliktiga  lotterier  beskattas  enligt olika
lagar  beroende på vilken typ av spel eller  lotteri
det är fråga  om  och  vem  som  arrangerat  spelet.
Enligt  lagen  (1991:1482) om lotteriskatt tas skatt
ut av lotterianordnaren  med  36 % av den behållning
som  återstår  sedan  de sammanlagda  vinsterna  som
betalats ut till vinnarna  i  lotteriet  räknats  av
från  de  sammanlagda insatserna. Ideella föreningar
som bedriver  allmännyttig  verksamhet är undantagna
från lotteriskatt. Även de lotterier som anordnas av
AB  Svenska  Spel  är  sedan  den   1  januari  1996
undantagna  från lotteriskatt. Skattefria  är  också
sådant  lotteri  och  spel  som  enligt  kasinolagen
(1999:355)  anordnas  av  företag som ägs av staten.
Sedan  1997  är  det således bara  ATG  som  betalar
lotteriskatt. För roulett, kortspel och tärningsspel
som   är  tillståndspliktiga   enligt   lotterilagen
regleras  beskattningen av lagen (1972:820) om skatt
på spel.
ATG    och   AB    Svenska    Spel    är    enligt
inkomstskattelagen  frikallade  från skattskyldighet
för all annan inkomst än inkomst som hänför sig till
innehav av fastighet.
Den  som  deltar i svenska lotterier/spel  betalar
som regel ingen skatt på spelvinsterna.
På  grundval   av  rapporten  De  statligt  styrda
spelbolagens koncessioner  och  organisationer  m.m.
(Ds  1995:61)  och ett avtal mellan staten och trav-
och galoppsporten höjde riksdagen (prop. 1996/97:98,
bet. 1996/97:SkU18)  lotteriskatten  den 1 juli 1997
med 1 procentenhet från 35 % till 36 % samt ändrades
i    viss   mån   skatteunderlaget.   Förändringarna
beräknades  ge  ca  45 miljoner kronor per år i ökad
lotteriskatt, varav 25  miljoner  kronor på grund av
höjningen  av  procentsatsen och 20 miljoner  kronor
genom ändringen av skatteunderlaget.
Lotterilagstiftningen    har    setts    över   av
Lotterilagsutredningen    i    delbetänkande    (SOU
1998:144)  Automatspel  och  i  slutbetänkande  (SOU
2000:50)  Från  tombola  till  Internet - översyn av
lotterilagstiftningen. Föreningslivets  ställning på
den  svenska  spel-  och lotterimarknaden har  setts
över  i betänkande (SOU  2000:9)  Föreningslivet  på
spel-    och     lotterimarknaden.    Den    svenska
hästpolitiken har  setts  över  av den Hästpolitiska
utredningen  i betänkande (SOU 2000:109)  En  svensk
hästpolitik.
Riksdagen behandlade  under våren 2002 proposition
2001/02:153  Lotterier  över   Internet  m.m.  (bet.
2001/02:KrU21). Det av riksdagen  antagna  förslaget
innebär  bl.a.  att  lotterilagen anpassas till  den
tekniska  utvecklingen   i   form  av  Internet  och
mobiltelefoni. Finansministern  anförde vidare i ett
interpellationssvar  (ip. 2001/02:153)  under  våren
2002  att  regeringen  avser   att   återkomma   med
ytterligare förslag på åtgärder för att förbättra de
svenska  aktörernas  förutsättningar  att  möta  den
internationella   konkurrensen   på   lotteri-   och
spelmarknaden.
En  proposition  om  spelfrågor har aviserats till
våren 2003.

Motionerna

I motion Sk390 av Michael  Hagberg  (s)  föreslås en
översyn av beskattningen av trav- och galoppsporten.
Allt större summor försvinner från spel hos ATG till
utländska   Internetbolag   som  inte  ger  ett  öre
tillbaka  till sporten eller i  skatt  till  staten.
Motionären  erinrar  bl.a. om att sporten sedan 1996
har förhöjd skatt och  att  skatten  är näst högst i
Europa och ungefär dubbelt så hög som  i de nordiska
grannländerna.

I  motion Kr229 yrkande 1 av Eskil Erlandsson  och
Sofia   Larsen   (c)   anförs   att  det  behövs  en
nedsättning  och  översyn av totalisatorskatten.  Om
näringen och sporten  skall kunna utvecklas måste de
ekonomiska    villkoren   för    arrangörerna    och
näringsidkarna förbättras, säger motionärerna.
I motion MJ267  yrkande  2  av Birgitta Sellén och
Viviann  Gerdin  (c)  begärs  att  en   översyn   av
totalisatorskatten  bör göras. Enligt motionen är en
skattesänkning  det säkraste  sättet  att  skapa  en
förbättrad ekonomi för näringen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill för  tydlighetens skull framhålla att
totalisatorskatten är  avskaffad  och att ATG numera
betalar lotteriskatt med 36 %.

Det är angeläget för alla inblandade  parter, dvs.
trav-  och  galoppsporten, spelarna och staten,  att
ATG har en god  ekonomisk utveckling och att bolaget
kan erbjuda attraktiva  och  konkurrenskraftiga spel
på trav- och galopptävlingar.  Utskottet  hyser goda
förhoppningar  om  att  ATG  även  fortsättningsvis,
också med konkurrens från utlandet, skall kunna vara
den  dominerande  aktören i Sverige när  det  gäller
sådant  spel.  Viktiga  förändringar  har  vidtagits
eller har aviserats  i  syfte  att  förbättra  ATG:s
möjligheter    att    möta    den    internationella
konkurrensen på spelmarknaden. Av särskild betydelse
i  det  sammanhanget  är  att  ATG  sedan  några  år
tillbaka  kan  erbjuda  spel  via  Internet  och att
bolaget nyligen erhållit ett permanent tillstånd för
detta.  I  en  nyligen framlagd proposition föreslår
regeringen att ATG som ombud för utländska spelbolag
även skall kunna erbjuda spel på utländska tävlingar
(prop. 2002/03:93).
Utgångspunkten       vid      bestämmandet      av
lotteriskattesatsen  har  varit  att  ge  staten  en
lämplig andel av ATG:s  resultat.  Riksdagens beslut
om att höja lotteriskatten med 1 % den  1  juli 1997
föregicks  av ett avtal mellan regeringen och  ATG:s
ägare där parterna  var  eniga  om  ett åtgärdspaket
som,  bl.a.  mot  bakgrund av ATG:s goda  ekonomiska
utveckling, innebar ökade inkomster för staten.
Utskottet   ser  ingen   anledning   att   föreslå
riksdagen en sänkning  av  lotteriskatten  eller  en
översyn   av   beskattningen.  Det  får  ankomma  på
regeringen, som  på nära håll följer utvecklingen av
ATG:s  spelverksamhet,   att  på  lämpligt  underlag
bedöma om förhållandena motiverar  en  justering  av
skattesatsen  och i så fall återkomma till riksdagen
i frågan.
Utskottet avstyrker med det anförda de i avsnittet
behandlade motionerna i motsvarande delar.


Reservationer



Utskottets   förslag    till    riksdagsbeslut   och
ställningstaganden     har    föranlett     följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.


1. Energibeskattning, allmänt (punkt 1) - m

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie  Pålsson  (m)
och Ulf Sjösten (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i  reservationen  anförs  om  energibeskattning,
allmänt.   Därmed   bifaller  riksdagen   motionerna
2002/03:Sk417  yrkandena   7  och  25,  2002/03:N262
yrkandena 1 och 3 och 2002/03:N301  yrkande  10 samt
avslår  motionerna  2002/03:Sk204,  2002/03:  Sk252,
2002/03:Sk266,     2002/03:Sk268,     2002/03:Sk269,
2002/03:Sk288,     2002/03:Sk335,     2002/03:Sk370,
2002/03:Sk400,   2002/03:Sk404,   2002/03:    Sk408,
2002/03:Sk413,     2002/03:Fi286     yrkande     24,
2002/03:N271  yrkande 2, 2002/03:N390 yrkandena 4-6,
16  och  17, 2002/03:U239  yrkande  6,  2002/03:U324
yrkande 14,  2002/03:U326  yrkande  9, 2002/03:MJ315
yrkande 3 och 2002/03:MJ428 yrkande 13.

Ställningstagande

Moderata     samlingspartiet    anser    att    hela
energiskattesystemet    behöver    reformeras.    De
särskilda  produktionsskatterna  och subventionerna,
som   utan   miljöskäl   försämrar  energimarknadens
funktion,  bör  tas  bort.  I   avvaktan  härpå  bör
effektskatten   på   kärnkraftverk  omvandlas   till
energiskatt.   Som   en   del    i   den   generella
miljöpolitiken är det befogat med  avgifter  som  är
direkt    kopplade   till   skadliga   miljöutsläpp.
Koldioxidskatten   bör  på  sikt  ersättas  med  ett
internationellt    system     för     handel     med
utsläppsrättigheter.   En   vägledande  princip  för
energiskatter  bör  vara  att  enbart  miljöstyrande
skatter  tas  ut  i produktionsledet  medan  fiskala
skatter   tas  ut  i  konsumentledet.   De   fiskala
skatterna blir på så sätt konkurrensneutrala, vilket
skärper konkurrensen mellan energislagen.

Eftersom  det finns en gemensam elmarknad i Norden
och i viss mån  i hela norra Europa, vore det bra om
länderna  tillämpade   samma   princip  för  energi-
beskattning.  Regeringen  bör snarast  ta  initiativ
till en diskussion med de övriga  nordiska  länderna
om en sådan samordning.
Energiskatterna  slår  inte  bara  mot  jord-  och
skogsbruk.  Sverige har en internationellt sett stor
energikrävande  industrisektor som har drabbats hårt
av produktionsskatten  på el. Den socialdemokratiska
regeringens  omfattande  stöd-   och  bidragspolitik
avseende   bl.a.  minskad  elanvändning,   förnybara
energikällor  och  effektivare  elanvändning  har  i
flera  utvärderingar  visat sig vara misslyckad. Det
är dags att ta konsekvenserna  av dessa resultat och
renodla statens stöd också på energiområdet till att
enbart  omfatta  forskning  och  utveckling   av  ny
teknik.
Effektskatten   på  kärnkraftverk  bör  avvecklas.
Skatten är ett hot  mot  långsiktiga investeringar i
befintliga    reaktorer.    Enbart    Barsebäck    2
straffbeskattas med över 100 miljoner kronor per år.
Det   är   ett   misslyckande   för   det    svenska
energiskattesystemet,   som   tillsammans   med  den
ogynnsamma beskattningen av kraftvärme enbart gagnar
utländsk  kolkraft.  Kraftvärme  baserad på naturgas
skulle  med  bättre  villkor  kunna  konkurrera   ut
kolkraften från elmarknaden.
Besöksnäringen    är   en   viktig   och   växande
näringsgren  i  hela  världen.  I  flertalet  länder
betraktas näringen som  viktig,  medan den i Sverige
har   svårt   att   bli   betraktad   som   en   med
tillverkningsindustrin jämbördig aktör. Restauranger
diskrimineras  gentemot  livsmedelsaffärer  när  det
gäller mervärdesskatten. Hotell och restauranger får
betala     konsumentskatt     på    energi,    medan
livsmedelsindustrier  betraktas   som   tillverkande
enheter   och  har  lägre  skattetariff.  Köttbullar
tillverkade  i fabrik eller restaurangkök är avsedda
för   konsumtion    och    borde   inte   ha   olika
förutsättningar.   Vi   anser   därför   att   denna
konkurrenssnedvridning bör undanröjas.
Vad ovan anförts bör riksdagen  som  sin mening ge
regeringen till känna.

2. Energibeskattning, allmänt (punkt 1) - fp

av Anna Grönlund (fp) och Gunnar Andrén (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  reservationen  anförs  om energibeskattning,
allmänt.    Därmed    bifaller   riksdagen    motion
2002/03:MJ315  yrkande  3   och   avslår  motionerna
2002/03:Sk204,    2002/03:   Sk252,   2002/03:Sk266,
2002/03:Sk268,     2002/03:Sk269,     2002/03:Sk288,
2002/03:Sk335,     2002/03:Sk370,     2002/03:Sk400,
2002/03:Sk404,   2002/03:    Sk408,   2002/03:Sk413,
2002/03:Sk417  yrkandena  7  och  25,  2002/03:Fi286
yrkande  24,  2002/03:N262  yrkandena   1   och   3,
2002/03:N271  yrkande  2,  2002/03:N301  yrkande 10,
2002/03:N390  yrkandena 4-6, 16 och 17, 2002/03:U239
yrkande  6, 2002/03:U324  yrkande  14,  2002/03:U326
yrkande 9 och 2002/03:MJ428 yrkande 13.

Ställningstagande

Folkpartiet  anser  att EU har unika möjligheter att
minska de gränsöverskridande  miljöproblemen, och en
rationell klimatpolitik kräver  att EU ges makt över
klimatpolitiken. Att unionen agerat  gemensamt  utåt
har  lett  till goda resultat. Kyotoöverenskommelsen
var  en  stor  framgång  för  EU.  Utan  ett  mycket
enträget    arbete     från     EU:s    sida    hade
klimatkonventionen från Rio inte  kunnat  omsättas i
ett  faktiskt  åtagande  från  i-världens  sida  att
reducera    sina   utsläpp.   Nu   krävs   gemensamt
genomförande   också   inom   Europa.  En  europeisk
miniminivå för koldioxidskatten  är ett första steg.
Trots att samtliga partier säger sig  förespråka  en
sådan  är  Sverige  i  realiteten  en  av  de värsta
bromsklossarna  mot  en sådan utveckling. Skälet  är
att socialdemokrater och  moderater  har  bildat  en
ohelig  allians  som  vägrar låta EU:s beslutsregler
förändras så att beslut  om  miljöskatter kan fattas
med   majoritet.   Det   är  mycket  glädjande   att
Klimatkommitténs majoritet enats om en ändrad svensk
linje  i  denna  avgörande  fråga.   Det   är  också
angeläget   att   regeringen   snabbt   ändrar   sin
inställning   i  frågan  och  börjar  driva  klimat-
politiken på rätt politisk nivå.

Vad ovan anförts  bör  riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

3. Energibeskattning, allmänt (punkt 1) - kd

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  reservationen anförs  om  energibeskattning,
allmänt.   Därmed   bifaller   riksdagen  motionerna
2002/03:N390 yrkandena 4-6, 16 och  17, 2002/03:U239
yrkande  6,  2002/03:Sk408  och  2002/03:Sk413  samt
avslår   motionerna   2002/03:Sk204,  2002/03:Sk252,
2002/03:Sk266,     2002/03:Sk268,     2002/03:Sk269,
2002/03:   Sk288,   2002/03:Sk335,    2002/03:Sk370,
2002/03:Sk400,      2002/03:Sk404,     2002/03:Sk417
yrkandena  7  och  25,  2002/03:Fi286   yrkande  24,
2002/03:   N262  yrkandena  1  och  3,  2002/03:N271
yrkande  2, 2002/03:N301  yrkande  10,  2002/03:U324
yrkande 14,  2002/03:U326  yrkande  9, 2002/03:MJ315
yrkande 3 och 2002/03:MJ428 yrkande 13.

Ställningstagande

Kristdemokraterna  anser  att  Sverige  behöver  ett
skattesystem   som   styr   mot  ekologiskt  hållbar
produktion och konsumtion. Skattesystemet måste vara
konsekvent och rättvist men det  bör  inte  vara  så
belastande  att  industrin förlorar konkurrenskraft.
Det svenska energiskattesystemet är extremt komplext
och  svåröverblickbart   och   fungerar  till  synes
godtyckligt genom en mängd särregler,  undantag  och
nedsättningar.  Vi  anser att det är dags att ta ett
helhetsgrepp    på    energiskatterna,     och    en
energiskatteutredning  bör  presentera ett uthålligt
skattesystem    där   goda   miljöegenskaper,    hög
energieffektivitet     och     verkningsgrad     vid
elproduktionen premieras medan produktion baserad på
fossila bränslen beläggs med styrande miljöavgifter.

Regeringen bör vidare utreda hur den skatteväxling
riksdagen  beslutat  om  kan  fullföljas utan att de
regionala skillnaderna ökar.
Kristdemokraterna har länge drivit  kravet  att EU
skall  vara  mer  handlingskraftigt på miljöområdet,
eftersom miljöpolitik  bör  vara  en  av EU:s huvud-
uppgifter.  Ett  viktigt steg i den riktningen  vore
att fatta beslut om  miljöavgifter  med kvalificerad
majoritet. Hittills har det till följd  av ett fåtal
länders  blockering varit omöjligt att driva  igenom
t.ex. en gemensam  miniminivå för koldioxidavgifter.
Dessvärre  har  den  svenska  regeringen  konsekvent
motsatt sig en förändring,  med  hänvisning till att
skattefrågor är en nationell angelägenhet.  Vi anser
att  miljöfrågor  är gränsöverskridande problem  som
bör hanteras i ett  internationellt  sammanhang. Det
krävs gemensamma europeiska åtgärder för  att  sänka
koldioxidutsläppen,  och  ett effektivt sådant medel
vore att lagstifta om miniminivå för miljöavgifter.
EU-länderna måste leva upp  till  Kyotoprotokollet
om klimatförändringar genom kraftfulla  insatser  på
hemmaplan,   i   synnerhet  en  ökad  samordning  på
energiområdet. Det  behövs  också  en internationell
överenskommelse  om  miljöavgifter  på  transporter,
vilken även bör inkludera flygbränsle.
Kristdemokraterna   anser  att  effektskatten   på
kärnkraftverk,  liksom andra  konkurrenssnedvridande
produktionsskatter, bör avvecklas eller ersättas med
en konsumtionsskatt. Effektskatten riskerar att göra
kärnkraftsproducerad  el  olönsam och leda till ökad
import  av  fossilbaserad  elproduktion.  Skattened-
sättningskommittén bör pröva  effektskatten  ur  ett
ekonomiskt och miljömässigt perspektiv varvid hänsyn
bör tas till internationell konkurrens.
Regeringen bör genom förhandlingar med Danmark och
andra  kraftproducerande  länder skapa möjlighet att
lägga en miljöavgift på importerad kolkraft.
Vad ovan anförts bör riksdagen  som  sin mening ge
regeringen till känna.

4. Energibeskattning, allmänt (punkt 1) - c

av Roger Karlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  reservationen  anförs  om energibeskattning,
allmänt.   Därmed   bifaller  riksdagen   motionerna
2002/03:Fi286 yrkande  24, 2002/03:MJ428 yrkande 13,
2002/03:U326 yrkande 9, 2002/03:Sk404, 2002/03:Sk408
och    2002/03:Sk413    samt    avslår    motionerna
2002/03:Sk204,     2002/03:Sk252,     2002/03:Sk266,
2002/03:Sk268,     2002/03:Sk269,     2002/03:Sk288,
2002/03:Sk335,   2002/03:Sk370,   2002/03:    Sk400,
2002/03:Sk417   yrkandena  7  och  25,  2002/03:N262
yrkandena   1  och  3,   2002/03:N271   yrkande   2,
2002/03:N301 yrkande 10, 2002/03:N390 yrkandena 4-6,
16  och  17, 2002/03:U239  yrkande  6,  2002/03:U324
yrkande 14 och 2002/03:MJ315 yrkande 3.

Ställningstagande

Centerpartiet  anser  att  ekonomiska  styrmedel kan
vara   effektiva  för  att  komma  till  rätta   med
miljöproblem.    Väl   utformade   låser   de   inte
utvecklingen  vid  vissa  tekniska  lösningar  eller
miljömässiga delmål  utan stimulerar kreativitet och
utveckling. Det blir lönsamt  att  skydda miljön och
effektivisera   resursanvändningen  genom   ständiga
förbättringar.

Ekonomiska  styrmedel   som   t.ex.   skatter  och
avgifter  ger  som  en  sidoeffekt  inkomster   till
statskassan.  Det innebär att staten kan sänka andra
skatter   och   avgifter   som   är   störande   för
samhällsekonomin.  Grön  skatteväxling innebär sänkt
skatt på arbete och höjda skatter på miljöförstöring
och användning av ändliga  naturresurser. Vi vill se
en  äkta  grön  skatteväxling  i   Sverige,   vilket
förutsätter  raka rör mellan höjda miljöskatter  och
sänkta arbetsgivaravgifter.  Regeringen  bör  utreda
hur  skatteväxlingen  kan  fullföljas  utan  att  de
regionala skillnaderna ökar.
Avsikten  med  koldioxidskatten  har varit att den
skall    stå   i   proportion   till   de   faktiska
koldioxidutsläppen   från   respektive  bränsle  och
drivmedel.  Mängden bildad koldioxid  är  ju  direkt
beroende av andelen  kolatomer i bränslet. Redan när
koldioxidskatten  infördes   bestämdes   den   något
schablonartat  för  olika  typer av bränslen. Vid de
årliga justeringarna har skillnaderna  av olika skäl
förstärkts  fram  till att vi i dag har en  relativt
svag  koppling  mellan   verkligt   kolinnehåll  och
koldioxidskatt.  Vid den senaste budgetpropositionen
förstärk-tes      missförhållandet      ytterligare.
Centerpartiet   anser   att   koldioxidskatten   bör
justeras så att den  åter  blir strikt proportionell
mot   kolinnehållet   i  de  olika   bränslena.   Om
nödvändigt  bör energiskatten  justeras  så  att  de
samlade intäkterna  från  punktskatterna på bränslen
blir oförändrade.
Ett   väl  fungerande  system   för   handel   med
utsläppsrättigheter  kan,  på  ett  bättre  sätt  än
laborerande      med      skattesatser,      använda
marknadsekonomins  dynamik  i miljöns tjänst. Handel
med  utsläppsrättigheter  berör   dock   inte   alla
områden, varför skatteväxling fortfarande är ett bra
instrument   för   att  minska  miljöförstöring  och
användning av ändliga naturresurser. Skatteväxlingen
måste vara utformad  på  ett  sätt  som  gör  att en
framtida handel med utsläppsrättigheter underlättas.
Det   har  regeringen  och  samarbetspartierna  inte
klarat  av.  I stället förstärker man den befintliga
skillnaden  i miljöbeskattning  mellan  hushåll  och
industri.
Centern anser att en koldioxidskatt inom EU skulle
kunna utgöra  ett  värdefullt komplement till handel
med utsläppsrättigheter  eller  vara  en  alternativ
lösning så länge det inte finns ett effektivt system
för  handel med utsläppsrättigheter. Det är  viktigt
att inte  koldioxidskatten  får  utgöra något hinder
för länder som vill gå före och ha en högre skatt på
koldioxid. Vi föreslår att skatten  utformas som ett
minimikrav, men som inte ligger så lågt att den inte
har styrverkan.
EU saknar fortfarande tänder på viktiga  delar  av
miljöområdet.   Möjligheten   att  fatta  beslut  om
gemensamma miljöskatter kräver  enhälligt  beslut  i
rådet,   vilket   hittills   visat   sig   vara  ett
oöverstigligt  hinder.  Centerpartiet  anser att  en
starkare  miljöpolitik  kräver  att majoritetsbeslut
används om miljöskatter.
Vad ovan anförts bör riksdagen  som  sin mening ge
regeringen till känna.

5. Energibeskattning, allmänt (punkt 1) - mp

av Barbro Feltzing (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  reservationen  anförs  om energibeskattning,
allmänt.   Därmed   bifaller  riksdagen   motionerna
2002/03:Sk404,   2002/03:Sk408    och   2002/03:U324
yrkande  14  samt  avslår  motionerna 2002/03:Sk204,
2002/03:Sk252,     2002/03:Sk266,     2002/03:Sk268,
2002/03:Sk269,     2002/03:Sk288,     2002/03:Sk335,
2002/03:Sk370,   2002/03:    Sk400,   2002/03:Sk413,
2002/03:Sk417  yrkandena  7  och  25,  2002/03:Fi286
yrkande  24,  2002/03:N262  yrkandena   1   och   3,
2002/03:N271  yrkande  2,  2002/03:N301  yrkande 10,
2002/03:N390  yrkandena 4-6, 16 och 17, 2002/03:U239
yrkande  6, 2002/03:U326  yrkande  9,  2002/03:MJ315
yrkande 3 och 2002/03:MJ428 yrkande 13.

Ställningstagande

Miljöpartiet  anser  att  klimatfrågan  är  vår tids
största globala miljöfråga. I en tid då världen  har
gjort  sig  beroende  av  fossila  bränslen  för sin
energiförsörjning     är    ett    handlingsinriktat
internationellt samarbete  nödvändigt för att minska
utsläppen  av  växthusgaser. I  det  internationella
miljöarbetet räcker det inte med att ställa upp mål.
Det    behövs    också     gemensamma     styrmedel.
Klimatkommittén  har  visat att ekonomiska styrmedel
är  det mest kostnadseffektiva  sättet  att  få  ned
utsläppen av växthusgaser.

Inom  EU  diskuteras  just nu ett gemensamt system
med handel med utsläppsrättigheter  för  energi- och
industrisektorerna.  Men  det är än så länge  oklart
hur verkningsfullt systemet kommer att bli.
En koldioxidskatt inom EU  skulle kunna utgöra ett
värdefullt     komplement     till    handel     med
utsläppsrättigheter eller vara en alternativ lösning
så  länge  det inte finns ett effektivt  system  för
handel med utsläppsrättigheter.  Det  är viktigt att
inte koldioxidskatten blir ett hinder för länder som
vill gå före och ha en högre skatt på koldioxid.  Vi
föreslår  att  skatten  utformas som ett minimikrav,
dock inte så lågt att det inte har någon styrverkan,
och   att   intäkterna   tillfaller    de   enskilda
medlemsländerna.
Avsikten  med koldioxidskatten har varit  att  den
skall   stå   i   proportion    till   de   faktiska
koldioxidutsläppen  från  respektive   bränsle   och
drivmedel.  Mängden  bildad  koldioxid  är ju direkt
beroende av andelen kolatomer i bränslet.  Redan när
koldioxidskatten   infördes   bestämdes   den  något
schablonartat  för olika typer av bränslen.  Vid  de
årliga justeringarna  har skillnaderna av olika skäl
förstärkts fram till att  vi  i  dag har en relativt
svag   koppling  mellan  verkligt  kolinnehåll   och
koldioxidskatt.  Vid den senaste budgetpropositionen
förstärktes    missförhållandet    ytterligare    då
koldioxidskatten   höjdes   på  bensin,  diesel  och
eldningsolja men däremot inte på naturgas och gasol.
Miljöpartiet anser att koldioxidskatten bör justeras
så  att  den  åter  blir  strikt  proportionell  mot
kolinnehållet  i de olika bränslena.  Om  nödvändigt
bör energiskatten  justeras  liksom  eventuellt  nya
fiskala  skattekomponenter införas så att de samlade
intäkterna  från  punktskatterna  på  bränslen  blir
oförändrade.
Vad  ovan  anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

6. Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö-
och energiskatter (punkt 2) - m

av Lennart  Hedquist  (m), Anne-Marie Pålsson (m)
och Ulf Sjösten (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  reservationen  anförs  om  jordbrukets   och
trädgårdsnäringens   miljö-  och  energibeskattning.
Därmed bifaller riksdagen  motionerna  2002/03:MJ268
yrkande 6, 2002/03: N304 yrkande 5 och 2002/03:Sk260
yrkande  2  samt  avslår  motionerna  2002/03:Sk316,
2002/03:Sk332,      2002/03:Sk347     yrkande     1,
2002/03:MJ314 yrkande  1,  2002/03:MJ424 yrkandena 3
och  21,  2002/03:MJ429  yrkandena   2  och  5  samt
2002/03:MJ489 yrkande 5.

Ställningstagande

Svenska      produktionsskatter      är     negativa
konkurrensfaktorer som belastar trädgårdsföretagen i
långt  högre  grad än i konkurrentländerna.  Det  är
beklagligt   att    regeringen    i    den   senaste
budgetpropositionen inte presenterade ett förslag om
en   sänkning   av   dieselskatten   på  jordbrukets
arbetsmaskiner. Moderata samlingspartiet  anser  att
jord-   och   skogsbrukets  samt  trädgårdsnäringens
produktionsskatter,     såsom    på    diesel    och
handelsgödsel, måste ses  i ett gemensamt sammanhang
där  även beskattningen av växthusodlingens  fossila
bränsleanvändning   ingår   och   stäms   av   efter
konkurrenssituationen.  Genom att under en följd  av
år hänvisa till pågående  utredningar  låter  reger-
ingen    den   snedvridna   konkurrensen   tära   på
näringarnas   ekonomi   och  lönsamhet.  Den  areala
näringen består till stor  del  av familjeägda jord-
och  skogsbruksföretag.  Det saknas  i  dag  rimliga
möjligheter  till  generationsväxlingar,  vilket  är
nödvändigt om företagen  skall  kunna bestå. För att
komma   till   rätta   med   problematiken   fordras
förändringar  i skattelagstiftningen  om  reavinster
och om arv och gåva.

Vad ovan anförts  bör  riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

7. Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö-
och energiskatter (punkt 2) - kd

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  reservationen  anförs   om  jordbrukets  och
trädgårdsnäringens miljö- och energiskatter.  Därmed
bifaller    riksdagen    motionerna    2002/03:MJ424
yrkandena 3 och 21 och 2002/03:Sk347 yrkande  1 samt
avslår    motionerna    2002/03:Sk260   yrkande   2,
2002/03:Sk316, 2002/03:Sk332,  2002/03:N304  yrkande
5, 2002/03:MJ268 yrkande 6, 2002/03:MJ314 yrkande 1,
2002/03:MJ429  yrkandena  2 och 5 samt 2002/03:MJ489
yrkande 5.

Ställningstagande

Kristdemokraternas jordbrukspolitik  syftar  till
uthållig    användning    av    åkermarken    för
livsmedelsproduktion   med   hög   kvalitet.   En
förutsättning  för  att  jordbruket  skall finnas
kvar  som  basnäring  i  hela landet är att  kon-
kurrensvillkoren  är  desamma   som   omvärldens.
Sverige  måste  inom  EU  hårt  driva  frågan  om
harmonisering av skatter och avgifter som drabbar
jordbruket.   På   annat   sätt   kan  inte  lika
konkurrensvillkor skapas. De svenska bönderna bär
på en extra skatteryggsäck bl.a. i  form  av höga
dieselskatter   som   måste   lyftas  av  så  att
lantbruksföretagen kan konkurrera på lika villkor
med  omvärlden.  Kristdemokraterna   kräver   att
regeringen infriar löftet om att sänka skatten på
diesel.     Jordbrukssektorn     får    i    vårt
budgetalternativ för 2003 en dryg  miljard mer än
vad regeringen föreslagit.

Kristdemokraterna har även tidigare ställt krav på
att   koldioxidskatten  för  växthusodlingen   skall
avvecklas     eller    reduceras    i    nivå    med
konkurrentländernas  beskattning  i  avvaktan på att
ett  enhetligt system kan läggas fast i  EU.  I  det
sammanhanget  har  vi  också ställt krav på att 0,8-
procentsregeln avvecklas  för  växthusodlingens del.
Vår kritik mot 0,8-procentsregeln gäller förutom att
den  ger  väsentligt  högre  koldioxidskatt   än   i
konkurrentländerna  även  att  den  skapar uppenbart
skeva   konkurrensförhållanden  internt   inom   den
svenska  växthusodlingen.   Genom   kopplingen  till
mineraloljedirektivet missgynnas växthusföretag  med
oljeuppvärmning   i  förhållande  till  företag  med
naturgasuppvärmning.
Införandet av 0,8-procentsregeln  innebar  också i
ett  slag att ett antal företag inom växthusodlingen
med  höga   omsättningsvärden   drabbades  av  högre
koldioxidskatt än i tidigare nedsättningssystem.  En
annan   allvarlig   invändning   mot  det  nuvarande
systemet  är  att  det straffar företag  som  sparar
energi  eller  utnyttjar   alternativ  till  fossila
energikällor.
Vad ovan anförts bör riksdagen  som  sin mening ge
regeringen till känna.

8. Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö-
och energiskatter (punkt 2) - c

av Roger Karlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  reservationen  anförs  om  jordbrukets   och
trädgårdsnäringens  miljö- och energiskatter. Därmed
bifaller riksdagen motion  2002/03:MJ314  yrkande  1
och   avslår  motionerna  2002/03:Sk260  yrkande  2,
2002/03:Sk316,  2002/03:Sk332, 2002/03:Sk347 yrkande
1, 2002/03:N304 yrkande  5, 2002/03:MJ268 yrkande 6,
2002/03:MJ424  yrkandena  3  och  21,  2002/03:MJ429
yrkandena 2 och 5 samt 2002/03:MJ489 yrkande 5.

Ställningstagande

Centerpartiet anser att om svenska lantbrukare skall
kunna producera livsmedel till  rimliga priser måste
de få lika villkor som lantbrukare  i  övriga EU. De
nuvarande höga skatterna och avgifterna  gör att det
svenska jordbruket konkurreras ut. Enligt Centern är
det därför rimligt att

·  dieselskatten  sänks  till jämförbar EU-nivå  för
jord- och skogsbrukets maskiner,
·
   kväveskatten på handelsgödsel slopas,
   enklare regler och minskad byråkrati införs,
   gränsen på 1 000 kr slopas  för  att  få tillbaka
skatten på el- och eldningsolja,
   arbetsgivaravgifterna sänks,
   samma  socialförsäkringar för egenföretagare  som
för anställda införs,
   EU-ersättningarna   betalas   ut  senast  den  30
november,
generationsväxlingar underlättas för företagare.
Lönsamheten i svenskt jordbruk är  helt otillräcklig
sett   utifrån   investeringsbehov   men   även    i
förhållande  till en rimlig ersättning för brukarnas
eget arbete och  eget  kapital.  För  att ge svenskt
jordbruk  likvärdiga konkurrensvillkor,  framtidstro
och möjlighet  att  delta  i  omställningen  mot ett
ekologiskt   hållbart   samhälle   måste  ovannämnda
åtgärder vidtas snarast.
Vad ovan anförts bör riksdagen som  sin  mening ge
regeringen till känna.

9. Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö-
och energiskatter (punkt 2) - mp

av Barbro Feltzing (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i  reservationen  anförs  om  jordbrukets  och
trädgårdsnäringens  miljö- och energiskatter. Därmed
bifaller riksdagen motion  2002/03:MJ489  yrkande  5
och   avslår  motionerna  2002/03:Sk260  yrkande  2,
2002/03:Sk316, 2002/03:Sk332, 2002/03: Sk347 yrkande
1, 2002/03:N304  yrkande 5, 2002/03:MJ268 yrkande 6,
2002/03:MJ314 yrkande  1,  2002/03:MJ424 yrkandena 3
och 21 samt 2002/03:MJ429 yrkandena 2 och 5.

Ställningstagande

Sverige svarar för ungefär 17 % av kvävebelastningen
i Östersjön. Med tanke på att vi bara har ca 10 % av
befolkningen i Östersjöns tillrinningsområde betyder
det att Sveriges utsläpp per  invånare  är betydligt
högre än genomsnittet runt Östersjön. Av tillförseln
av  kväve  till havet från människors aktiviteter  i
Sverige kommer  ca  45 %  från  jordbruket. Ökningen
sedan 1970-talet kommer framför allt från jordbruket
och trafiken.

Miljöpartiet  anser  att  kvävebelastningen   från
jordbruket  måste  minskas  kraftigt  genom  en  rad
åtgärder.   Vi  vill  bl.a.  höja  miljöavgiften  på
konstgödsel. I dag är det mer lönsamt för bonden att
använda konstgödning än naturgödsel. Detta trots att
det finns naturgödsel  i  överskott  på  gårdar  som
endast håller djur.
Vad  ovan  anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

10. Åkerinäringen (punkt 3) - m

av Lennart  Hedquist  (m), Anne-Marie Pålsson (m)
och Ulf Sjösten (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om åkerinäringen.  Därmed
bifaller  riksdagen  motionerna  2002/03:  Sk222 och
2002/03:Sk260  yrkande  1,  bifaller  delvis  motion
2002/03:Sk383  yrkande  10  samt  avslår  motionerna
2002/03:Sk329 och 2002/03:Sk414 yrkande 2.

Ställningstagande

Moderata  samlingspartiet anser att situationen  för
åkerinäringen  i  vårt land är alarmerande. Vi anser
att skatten på diesel  måste  sänkas.  De redan höga
kostnaderna  för företagen ökade i samband  med  att
regeringen  tillsammans   med   Vänsterpartiet   och
Miljöpartiet  från  årsskiftet  höjde dieselskatten.
Kostnaderna för svenska åkerier ligger  i  dag cirka
20 %   över   konkurrentländernas,   och   den  höga
drivmedelsbeskattningen riskerar kort sagt att driva
svenska arbetstillfällen utomlands, antingen  via en
utflaggning  av  svenska  åkerier  eller  genom  att
utländska åkerier tar jobben.

Även   för   miljön   har  dieselskatten  negativa
konsekvenser. Redan i dag tankas utländska lastbilar
så  mycket  det går utanför  Sveriges  gränser.  Det
innebär att svensk  miljödiesel ersätts med utländsk
diesel.
Branscher  som  framför   allt   drabbas  av  höga
drivmedelskostnader     är    skogsindustrin     och
livsmedelsnäringen.   Skogsbruket   är   den   stora
beställaren av transporttjänster  i  vårt  land, och
skattehöjningar   på   drivmedel   slår  direkt  mot
skogsbrukets netto. Transportnäringen  är  nödvändig
och   viktig,   inte   minst   i   glesbygden,   och
skattehöjningar  på diesel drabbar företag och invå-
nare i glesbygden  extra  hårt. Snöröjning, sandning
och andra servicefunktioner som åkarna utför gör det
möjligt  för  invånarna och näringsidkare  att  vara
kvar  på  orten.   Stänger  åkeriet  sin  verksamhet
stänger man också bygden eller byn.
Vad ovan anförts bör  riksdagen  som sin mening ge
regeringen till känna.

11. Åkerinäringen (punkt 3) - kd

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om åkerinäringen.  Därmed
bifaller  riksdagen motion 2002/03:Sk383 yrkande  10
och avslår  motionerna  2002/03:Sk222, 2002/03:Sk260
yrkande 1, 2002/03:Sk329  och  2002/03:Sk414 yrkande
2.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att svensk åkerinäring lider
svårt av de sämre konkurrensvillkor  som  gäller för
svenska företag jämfört med andra i EU. För  svenskt
vidkommande  är  det  främst konkurrensen med danska
och holländska åkare som är kännbar, men även länder
som  Polen har andra villkor  än  de  som  gäller  i
Sverige.  Åkerinäringen  har  visat  att kostnaderna
behöver   minska   med   ca  20 %  för  att  svenska
inrikesåkare skall kunna konkurrera med t.ex. danska
åkare.  Näringen  har  föreslagit   sänkta   sociala
kostnader,  sänkt energiskatt på miljöklass 1-diesel
med 50 öre per  liter  samt  sänkt fordonsskatt till
EU:s miniminivå för de fordonskombinationer som inte
har denna nivå på skatt i dag samt ytterligare sänkt
skatt för fordon med luftfjädring eller motsvarande.
Kristdemokraterna anser att regeringen bör återkomma
med en åtgärdsplan för att skapa lika villkor mellan
svensk  och  utländsk åkerinäring.  Vi  föreslår  en
sänkning av dieselskatten  med  25 öre per liter (31
öre  inklusive moms). Kostnaden för  detta  beräknas
till 825  miljoner  kronor  2003  och  875  miljoner
kronor 2004.

Vad  ovan anförts bör riksdagen som sin mening  ge
regeringen till känna.

12. Fossila drivmedel (punkt 4) - m

av Lennart  Hedquist  (m), Anne-Marie Pålsson (m)
och Ulf Sjösten (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  reservationen  anförs om fossila  drivmedel.
Därmed bifaller riksdagen  motionerna 2002/03:Sk226,
2002/03:Sk259, 2002/03:Sk301  yrkandena  1 och 2 och
2002/03:Sk385  samt  avslår motionerna 2002/03:Sk254
yrkandena  1  och  2, 2002/03:Sk286  yrkandena  1-3,
2002/03:T462 yrkande 8 och 2002/03:MJ429 yrkande 11.

Ställningstagande

Vi  anser  att  det i dag  inte  finns  något  annat
drivmedel som vid en sammanvägning av ekonomi, hälsa
och miljö har samma  potential som dieselolja. Under
de senaste åren har det  utvecklats  nya  avancerade
typer  av  dieselmotorer  som är mycket bränslesnåla
och  samtidigt  ger  låga  utsläpp   av  hälso-  och
miljöfarliga    avgaser.   Kombinationen   av    nya
dieseloljor  och  nya   dieselmotorer   innebär  ett
överlägset alternativ som inte längre bör missgynnas
i fråga om beskattning.

Många  människor är starkt beroende av bil  i  och
utanför arbetet.  Bensin-  och  dieselskatterna  bör
sänkas.  De höga drivmedelsskatterna slår hårt bl.a.
mot alla som  bor  där allmänna kommunikationer inte
kan  användas  för  nödvändiga   transporter,  bl.a.
barnfamiljer  i  glesbygd,  pensionärer   och  många
andra.
Hittills  har  en  oförsvarligt  liten  del av  de
samlade  fordonsrelaterade  skatterna och avgifterna
återförts   till  investeringar   i   vägar,   annan
infrastruktur och trafiksäkerhetshöjande åtgärder.
Vad ovan anförts  bör  riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

13. Fossila drivmedel (punkt 4) - kd

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i reservationen anförs  om  fossila  drivmedel.
Därmed   bifaller   riksdagen   motion  2002/03:T462
yrkande  8  samt  avslår  motionerna  2002/03:Sk226,
2002/03:Sk254  yrkandena  1  och  2,  2002/03:Sk259,
2002/03:Sk286 yrkandena 1-3, 2002/03:Sk301 yrkandena
1 och 2, 2002/03:Sk385 och 2002/03:MJ429 yrkande 11.

Ställningstagande

Trafiken på de statliga vägarna  ökar kraftigt, inte
minst   den  tunga  trafiken.  Resultatet   är   ett
accelererande  slitage,  då  anslagen till drift och
underhåll av vägar ligger på en  nivå  som  inte ens
medger  att dagens standard på det statliga vägnätet
upprätthålls.     Många     av    landets    främsta
transportleder   är   i   behov   av   en   avsevärd
standardhöjning,  inte minst sådana  som  i  dag  är
relativt   lågtrafikerade.    Med   ett   förbättrat
underhåll  skulle  man få bukt med  de  tillgänglig-
hetsproblem som hindrar  trafiken  under stora delar
av året och därmed skapa bättre förutsättningar  för
inlandets fortsatta utveckling.

För  att  närmare  koppla användningen av vägnätet
till kostnaderna för dess  underhåll  kan det finnas
skäl  att  omvandla  en del av skatten på  drivmedel
till en väghållningsavgift.  På  sikt  bör en modell
där   underhållet   bekostas   med   avgifter   från
trafikanterna  kunna  medföra  ett  vägunderhåll som
står i bättre överensstämmelse med behoven.  En ökad
trafik medför då högre underhållsbehov samtidigt som
den  automatiskt  genererar  högre  underhållsanslag
till Vägverket. En sådan modell har också  förordats
av Svenska Kommunförbundet.
Kristdemokraterna  anser  att regeringen skyndsamt
bör utreda förutsättningarna för att omvandla en del
av   energiskatten  på  drivmedel   till   en   väg-
hållningsavgift för att bekosta vägunderhållet.
Vad  ovan  anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

14. Alternativa drivmedel (punkt 5) - m

av Lennart  Hedquist  (m), Anne-Marie Pålsson (m)
och Ulf Sjösten (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om alternativa drivmedel.
Därmed bifaller riksdagen motionerna  2002/03:Sk262,
2002/03:Sk265    och   2002/03:Sk267   samt   avslår
motionerna 2002/03:Sk350  yrkande  3, 2002/03:Sk355,
2002/03:Sk389,  2002/03:Sk409, 2002/03:T466  yrkande
31, 2002/03:MJ377  yrkandena  3  och 5 samt 2002/03:
MJ432 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi  vill  betona  vikten  av  att  definitionen   av
begreppet   koldioxidneutral,   som  regeringen  för
närvarande  ser  över, blir tillräckligt  omfattande
och  tydlig, och samtidigt  praktisk  att  tillämpa.
Definitionen  får  inte  leda  till inskränkningar i
utvecklingsarbetet  mot  minskade   nettoutsläpp  av
koldioxid. Avsikten med begreppet är  inte  bara att
bedöma  om  råvaran  för  drivmedlet är förnyelsebar
eller  biobaserad  utan  att  även  ta  hänsyn  till
nettoeffekterna  av  de  samlade  koldioxidutsläppen
under    hela   produktionskedjan   av   drivmedlet.
Produkter   baserade   på   förnyelsebart   material
garanterar i sig inte att väsentliga mängder  fossil
energi eller fossilt kol använts i produktionskedjan
eller  att  inte utsläpp av andra växthusgaser sker.
Man bör också  beakta att fossila produkter kan vara
råvara   till   koldioxidneutrala    drivmedel,   om
produktionen sker så att kolet i dessa "återanvänds"
till  drivmedel  i  stället för att direkt  generera
koldioxidutsläpp.

Vi har vidare erfarit  att EG-kommissionen arbetar
med nya direktiv för "biodrivmedel" till fordon, som
skall   komplettera  mineraloljedirektivet.   Tidiga
utkast  tyder  på  att  fokus  ligger  på  drivmedel
tillverkade  från  biomassa  och utan hänsyn till om
fossil  energi  används under produktionen  etc.  Vi
anser att Sverige aktivt bör påverka utformningen av
direktiven. Begreppet  koldioxidneutral som är basen
i  den  svenska  skattestrategin   för   alternativa
drivmedel är som vi framhållit ovan ett begrepp  som
inte  bara  inbegriper bioråvara och förnyelsebarhet
oavsett produktionsmetod.  Man  bör också beakta att
fossila  drivmedel  kan  förbättras  väsentligt  med
avseende  på  miljö-  och  hälsoegenskaper  och  att
sådana drivmedel eventuellt  bör  omfattas av de nya
drivmedelsdirektiven.  Som  alternativ  skulle  EU:s
mineraloljedirektiv kunna kompletteras med generella
möjligheter   för   medlemsländerna    att    införa
miljöklassningssystem  baserade  på  verkliga miljö-
och hälsoegenskaper hos drivmedel.
Drivmedel   som  inte  är  eldningsolja,   bensin,
diesel, gasol,  metangas eller naturgas skall enligt
energiskattelagen    beskattas    som   "motsvarande
bränsle".  Ingenstans, varken i lagen,  andra  lagar
eller i förarbeten  till  lagen,  klargörs  vad  som
avses med "motsvarande bränsle". Efter hand som fler
typer  av  alternativa  drivmedel och blandningar av
drivmedel introduceras uppstår  tolkningsproblem. Vi
anser att begreppet "motsvarande  bränsle" i energi-
skattelagen därför behöver definieras tydligare.
Vad ovan anförts bör riksdagen som  sin  mening ge
regeringen till känna.

15. Alternativa drivmedel (punkt 5) - kd

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om alternativa drivmedel.
Därmed  bifaller  riksdagen motionerna 2002/03:MJ432
yrkande 1 och 2002/03:MJ377  yrkandena  3 och 5 samt
avslår   motionerna   2002/03:Sk262,  2002/03:Sk265,
2002/03:Sk267,     2002/03:Sk350      yrkande     3,
2002/03:Sk355,   2002/03:Sk389,  2002/03:Sk409   och
2002/03: T466 yrkande 31.

Ställningstagande

Kristdemokraterna  anser  att  fossila bränslen inom
ramen  för  en  grön  skatteväxling  successivt  bör
beläggas med högre koldioxidskatt.  Lagstiftning och
regler  måste  på  ett  bättre sätt än i  dag  gynna
utveckling av ny teknik,  forskning  samt försök med
alternativa  bränslen. Politiken måste  inriktas  på
att genom långsiktiga  mål driva på utvecklingen för
energieffektiva  och  miljövänliga  fordon  och  nya
bränslen. Ett kristdemokratiskt  mål  är att använd-
ningen  av  fossila drivmedel skall halveras  senast
till år 2020.

Det är viktigt  att pilotprojekt för produktion av
alternativa drivmedel  genomförs.  Vi  beklagar  att
regeringen  begränsar  antalet pilotprojekt i så hög
grad   att   konkurrensen  snedvrids   och   hindrar
utvecklingen av  nya  produkter samt möjligheter att
bygga  ut  servicenät  för   alternativa   bränslen.
Producenter  av  alternativa drivmedel pekar på  att
nuvarande   klassningskriterier   för   miljövänliga
drivmedel inte är tidsenliga utan snarare missgynnar
nya miljövänliga drivmedel, som t.ex. ekoparaffin.
Regeringen    har   i   sin   skattestrategi   för
alternativa drivmedel  annonserat  att man tänker ta
bort koldioxidskatten på koldioxidneutrala drivmedel
från 2003. Kristdemokraterna anser att skatteuttaget
på vägtrafiken skall motsvaras av kostnader,  varför
förnybara  bränslen bör befrias från både koldioxid-
och energiskatt.  Koldioxidskatten  skall  sänkas  i
proportion   till   inblandningsgrad   av  förnybara
bränslen.  Likaså  bör  energiskatten  tas bort  för
dessa bränslen under en övergångstid för  att  skapa
ett   miljövänligt   alternativ   till   de  fossila
bränslena.  Producenter och intressenter på  området
menar att utan  slopad energiskatt finns ingen chans
för ökad produktion av alternativa bränslen.
Det  är också angeläget  att  inom  EU  åstadkomma
gemensamma  tag  när  det gäller den miljörelaterade
beskattningen. På detta  sätt kan konkurrensen bibe-
hållas  men  med  mer miljöanpassade  drivmedel  och
transporter. Regler  inom  EU  har  också  motverkat
t.ex.  inblandning  av  en  större  andel  etanol  i
bensinen.
Vad  ovan anförts bör riksdagen som sin mening  ge
regeringen till känna.

16. Alternativa drivmedel (punkt 5) - c

av Roger Karlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om alternativa drivmedel.
Därmed bifaller  riksdagen  motionerna  2002/03:T466
yrkande 31 och 2002/03:Sk355 samt avslår  motionerna
2002/03:Sk262,     2002/03:Sk265,     2002/03:Sk267,
2002/03:Sk350      yrkande     3,     2002/03:Sk389,
2002/03:Sk409, 2002/03:MJ377  yrkandena 3 och 5 samt
2002/03:MJ432 yrkande 1.

Ställningstagande

Centerpartiet  anser  att  bilen  har  en  avgörande
betydelse för den som vill bo och verka  i gles- och
landsbygd. Om bilen även i framtiden skall  vara ett
bra kommunikationsmedel utan att äventyra miljön  är
det  viktigt  att utveckla miljövänliga bränslen. EU
har satt upp som  mål  att andelen biobränslen skall
ökas till över 20 % av den  europeiska förbrukningen
av bensin och diesel till 2020.  För att klara målet
anser vi att Sverige långsiktigt bör  slopa  skatten
på biobränsle.

Regeringen har hittills varit motståndare till att
låta  biobränslen vara skattebefriade med hänvisning
till att  de statsfinansiella effekterna skulle vara
för stora.  Ett  sådant  resonemang  är  enligt  vår
mening   förödande.   Miljön   kräver   tydlig   och
långsiktig  politik  och att låsa fast Sverige i ett
fortsatt oljeberoende med motivet att det ger staten
skatteinkomsterna är ett  osolidariskt  agerande mot
kommande generationer. Det finns också skäl  att tro
att   en  skattebefrielse  inte  minskar  de  totala
skatteinkomsterna   för   staten   eftersom  inhemsk
produktion    av    biobränslen    ger    ett   ökat
skatteunderlag   som   skulle  uppväga  det  direkta
bortfallet av energi- och koldioxidskatt.
Etanol är ett koldioxidneutralt  bränsle  som  med
fördel kan ersätta eller komplettera användningen av
fossila    bränslen    t.ex.   inom   trafiksektorn.
Användningen  av  biodrivmedel   i  transportsektorn
måste   öka   om  vi  skall  klara  av  att   minska
koldioxidutsläppen. De senaste åren har användningen
av främst etanol  ökat, men långtifrån tillräckligt.
Fler projekt liknande  etanolfabriken  i  Norrköping
bör  därför  startas.  Problemet  är att regeringens
s.k. skattestrategi för alternativa  drivmedel  inte
är  långsiktig.  I  mitten  av december 2002 fattade
regeringen  beslut  om skattenedsättning  för  vissa
anläggningar, men eftersom  beslutet  kom  sent  och
enbart  gäller  för  innevarande  år  kan ingen göra
investeringar med så kort framförhållning.  En  stor
del  av  pengarna  som avsatts för skattenedsättning
för alternativa bränslen  kommer  därför  att  frysa
inne.   Vi   anser  att  det  är  viktigt  att  fler
pilotprojekt kommer  till  stånd  innan utvecklingen
helt riskerar att stanna av i Sverige.  För  att det
skall  vara  möjligt krävs det att regeringen fattar
långsiktiga beslut så att företagen vågar investera.
Vad ovan anförts  bör  riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

17. Alternativa drivmedel (punkt 5) - mp

av Barbro Feltzing (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om alternativa drivmedel.
Därmed bifaller riksdagen  motion 2002/03:Sk409 samt
avslår   motionerna  2002/03:Sk262,   2002/03:Sk265,
2002/03:Sk267,      2002/03:Sk350     yrkande     3,
2002/03:Sk355, 2002/03:Sk389,  2002/03:T466  yrkande
31,  2002/03:MJ377  yrkandena  3 och 5 samt 2002/03:
MJ432 yrkande 1.

Ställningstagande

Miljöpartiet  anser att skattebelastningen  är  helt
avgörande för lönsamheten  för alternativa drivmedel
då  de utgör en så stor del av  slutproduktens  pris
samtidigt  som  skattenivån är relativt oförutsägbar
för enskilda aktörer.  Staten har därför extra stort
ansvar  för  att  skapa  långsiktiga   och   stabila
villkor. Det gäller i synnerhet för utvecklingen  av
koldioxidneutrala  drivmedel.  Ingen  kan  garantera
skattevillkoren  om  fem  till tio år, men det  vore
värdefullt  om  riksdagen  kunde   slå   fast  några
principiella ståndpunkter.

Miljöpartiet  anser att samtliga koldioxidneutrala
drivmedel   helt  skall   skattebefrias   under   en
övergångsperiod  på  minst  fem år. Skattebefrielsen
räcker  för att säkra avkastningen  hos  existerande
produktionsanläggningar  och  ge  nya  aktörer  full
skattebefrielse  under  en  inledningsfas.  Vi anser
också att det efter hand behöver införas en förfinad
definition  av  koldioxidneutrala drivmedel som  tar
hänsyn   till   de   samlade    nettoutsläppen    av
växthusgaser  under  drivmedlets hela livscykel. Det
är viktigt att redan nu  förbereda  aktörerna på att
livscykelperspektivet  kommer  att  gälla,  även  om
detaljutformningen inte är klar. Vi anser vidare att
drivmedelsskatten  på sikt bör bestå av  minst  tre,
förslagsvis fyra komponenter. En koldioxidkomponent,
som  utgår  för  fossila   drivmedel;   idealt   bör
koldioxidskatten  vara  proportionell mot de samlade
nettoutsläppen   av  koldioxid   under   drivmedlets
livscykel. En energikomponent,  som är proportionell
mot energiinnehållet hos drivmedlet  oavsett  om det
har  fossilt ursprung eller inte. En miljökomponent,
som  är  differentierad  efter  miljöegenskaper  hos
emissionerna.  En  trafikkomponent,  som  tar hänsyn
till   trängsel,   buller,  olyckor  etc.  Vi  anser
slutligen att även koldioxidneutrala drivmedel efter
en övergångsperiod bör  räkna med skatt bestående av
en   energikomponent,  en  miljökomponent   som   är
differentierad    utifrån    miljöegenskaperna   hos
emissionerna samt en trafikkomponent. Vi förutsätter
att koldioxidskatten kommer att bli en större del av
den  totala  energibeskattningen.   En  utgångspunkt
skulle kunna vara att skatten på rena, koldioxidneu-
trala drivmedel blir mellan hälften och en fjärdedel
av dagens nivå.
Ett  långsiktigt  ställningstagande  enligt   ovan
skulle  ge klargörande signaler till producenter och
investerare   och   ge  viktiga  signaler  till  det
pågående     arbetet     inom     EU     med     ett
biodrivmedelsdirektiv. Det skulle också ge en tydli-
gare signal till utredningar  och olika pågående och
kommande initiativ på området.
Vad ovan anförts bör riksdagen  som  sin mening ge
regeringen till känna.

18. Fordonsskatt (punkt 6) - kd

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i reservationen anförs om fordonsskatt.  Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2002/03:T467 yrkande 1
och 2002/03:T461  yrkande  1  samt avslår motionerna
2002/03: Sk350 yrkandena 2 och  4, 2002/03:Sk366 och
2002/03:T465 yrkande 1.

Ställningstagande

Att  renovera  bilar men också äldre  släp,  framför
allt husvagnar och i vissa fall lastbilssläp för att
visa upp i samband  med  rallyn,  utställningar  och
träffar,  har  blivit allt vanligare. Bilar äldre än
30 år är skattebefriade  men  inte släpen. Jag anser
att  arbetet  med  att  bevara de historiska  släpen
skulle    underlättas   om   de    befriades    från
fordonsskatt.  Beskattningen av bilar och släp äldre
än 30 år bör därför jämställas.

Vad ovan anförts  bör  riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

19. Fordonsskatt (punkt 6) - mp

av Barbro Feltzing (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs  om  fordonsskatt. Därmed
bifaller  riksdagen  motion 2002/03:T465  yrkande  1
samt avslår motionerna 2002/03:Sk350 yrkandena 2 och
4,  2002/03:Sk366,  2002/03:T461   yrkande   1   och
2002/03:T467 yrkande 1.

Ställningstagande

Ett  viktigt  sätt  att  stimulera  utvecklingen  av
renare  och  effektivare  fordon  och miljövänligare
drivmedel är att med olika medel stödja miljöfordon.
Miljöpartiet anser att det finns några  principiella
problem med den nuvarande situationen. Vi  har olika
definitioner  av  miljöfordon  i  olika situationer,
både    statligt    och    kommunalt.   Snäva    och
teknikfokuserade definitioner  riskerar  att  hindra
nya  lösningar  och  annorlunda teknik. Detta gäller
särskilt om det inte finns  utrymme  för alternativa
lösningar  eller  dispenser.  Fokuseringen   på  att
miljöfordon   måste   vara  annorlunda  konstruerade
innebär på sätt och vis  en diskriminering. Framtida
lösningar kan gå ut på att  helt normala fordon utan
modifiering  tankas med förnybara  ersättningar  för
bensin och diesel.

Det sammantagna  stödet  till  enskilda miljöbilar
kan vara ganska omfattande om man  räknar in minskad
fordonsskatt,      lägre      förmånsvärde      samt
skattesubventionerat  drivmedel. Dessutom tillkommer
eventuella kommunala förmåner, som gratis parkering.
Stöden kan sammanlagt uppgå  till  storleksordningen
20 000 kr per bil och år.
Vi  anser  att  alla berörda parter bör  samarbeta
angående  definitioner   av   miljöfordon   i  olika
sammanhang samt verka för smidiga mekanismer  så att
likvärdiga eller bättre alternativa lösningar kan få
samma skattevillkor och förmåner.
Vad  ovan anförts bör riksdagen som sin mening  ge
regeringen till känna.

20. Differentierad drivmedels- och fordonsskatt
(punkt 7) - kd

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om
differentierad drivmedels- och fordonsskatt.
Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:N393
yrkande 7 och avslår motionerna 2002/03: Sk218,
2002/03:Sk242, 2002/03:Sk302, 2002/03:Sk306,
2002/03:Sk337, 2002/03:Sk339, 2002/03:Sk358
yrkandena 1 och 2 samt 2002/03:Sk381 yrkandena
1 och 2.

Ställningstagande

Kristdemokraterna   anser  att  glesbygdsbor  som  i
allmänhet har bristfällig  kollektivtrafik och långa
avstånd till arbete, service  och nöjen bör få någon
form  av  kompensation  för  de  merkostnader  detta
innebär. Vi anser att skatten på diesel  bör  sänkas
generellt  med 25 öre litern över hela riket, vilket
motsvarar 31  öre  lägre  pris  per  liter inklusive
moms.   För  att  jämställa  diesel  och  bensin   i
stödområde  A  anser  vi att skatten på bensin skall
sänkas med 25 öre i detta  område.  Det motsvarar 31
öre lägre pris per liter inklusive moms.

Vad ovan anförts bör riksdagen som  sin  mening ge
regeringen till känna.

21. Alkoholbeskattning (punkt 8) - m

av  Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson  (m)
och Ulf Sjösten (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser  att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen  anförs  om  alkoholbeskattning.
Därmed bifaller riksdagen motionerna  2002/03:Sk213,
2002/03:Sk227,  2002/03:Sk278  yrkandena  1  och  2,
2002/03:   Sk368   och  2002/03:So27   samt   avslår
motionerna 2002/03:Sk311,  2002/03:  So455 yrkande 3
och 2002/03:So517 yrkande 3.

Ställningstagande

Moderata   samlingspartiet   anser  att  regeringens
alkoholpolitiska  linje,  som  främst   handlar   om
förebyggande  insatser,  inte  tar  hänsyn  till den
förändrade  situation  som uppkommit genom byggandet
av Öresundsbron och Sveriges  anpassning  till  EU:s
privatinförselregler.   En   betydande   ökning   av
införseln av sprit, vin och öl har skett, vilket har
fått  rakt  motsatt  effekt mot vad regeringen säger
sig  förespråka.  Enligt   uppgifter  finns  ungefär
hälften av all sprit som konsumeras  i  landet  inte
med  i  den vanliga alkoholstatistiken. Den kan vara
illegalt  tillverkad,  smugglad eller lagligt införd
av  privatpersoner.  Mellan   1996  och  2001  ökade
införseln av alkoholvaror med 60 %, till motsvarande
1,8 liter ren alkohol per person.  Utredningar visar
att resandeinförseln av alkoholvaror  står  för 20 %
av  den  totala  alkoholkonsumtionen i Sverige under
2001.  Under  hösten  2002  aviserade  danskarna  en
sänkning  av  alkoholskatten.   Det   gör   att   en
omprövning   av   den   svenska  politiken  ter  sig
ytterligare   motiverad.  Om   prisskillnaden   ökar
ytterligare från de redan kritiska nivåerna nås till
slut  en punkt där  Systembolagets  monopolställning
inte  kan   motiveras.   Vi  anser  att  regeringens
folkhälsomål   hotas   av   den    ovan    beskrivna
alkoholinförseln,  vilket  gör  det  nödvändigt  att
sänka alkoholskatterna.

Moderata   samlingspartiet  anser  vidare   att
utvecklingen medför  att  arbetstillfällen slås ut i
bryggeribranschen. De svenska  bryggerierna  arbetar
under   orättvisa   konkurrensförhållanden  gentemot
omvärlden. Detta märks  genom  att  flera bryggerier
har  varit tvingade att stänga eller minska  antalet
anställda.  Svensk  ölskatt  är  avsevärt högre än i
omvärlden, nästan dubbelt så hög som  i  Danmark och
åtta gånger så hög som i Tyskland. Privatinförsel av
öl  ökar  och  är  nu  lika  stor som Systembolagets
försäljning av starköl. Genom de förändrade reglerna
för import och ökat resande är  hög skatt och därmed
högt    pris    effektlöst    för    att    begränsa
alkoholkonsumtionen. Inköpen av öl flyttas i stället
från  Sverige  till  grannländer  med lägre pris  på
grund   av   lägre   skatt.   För   att   komma   åt
missförhållandena    vad   gäller   konkurrens   och
okontrollerad införsel föreslår vi att skatten på öl
med en alkoholhalt över 2,8 % sänks till 0,85 kr per
procent och liter.
Vad ovan anförts bör  riksdagen  som sin mening ge
regeringen till känna.

22. Försäljning i flygplatsernas taxfreebutiker
(punkt 10) - m

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie  Pålsson  (m)
och Ulf Sjösten (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   reservationen   anförs  om  försäljning  i
flygplatsernas taxfreebutiker. Därmed bifaller riks-
dagen motion 2002/03:Sk377.

Ställningstagande

Det är inte längre tillåtet  för  resenärer  inom EU
att handla varor taxfree. På svenska flygplatser får
bara  de  resenärer  handla  i  taxfreebutikerna som
skall  resa  till  ett  land  utanför  EU.  I  andra
europeiska   länder   kan  EU-resenärer   handla   i
butikerna om de betalar  skatt på de varor de köper,
och ett sådant system borde  kunna  införas  även  i
Sverige.  Skatteintäkterna  blir  desamma,  och  det
underlättar för människor som reser att få handla på
flygplatsen.    Förslaget   innebär   en   väsentlig
förenkling för flygresenärerna  och en möjlighet för
flygplatsernas butiker att sälja  mer och konkurrera
på  lika villkor med sina europeiska  kolleger.  Det
enda argument som åberopas mot den av oss föreslagna
ordningen  är  Systembolagets  monopolställning. Som
ett första steg att avskaffa detta  bör  försäljning
tillåtas i butiker på flygplatserna.

Vad  ovan anförts bör riksdagen som sin mening  ge
regeringen till känna.

23. Naturgrusskatt (punkt 13) - m

av Lennart  Hedquist  (m), Anne-Marie Pålsson (m)
och Ulf Sjösten (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om naturgrusskatt. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Sk236.

Ställningstagande

Socialdemokraterna    har   kommit    överens    med
Miljöpartiet  om  en kraftig  höjning  av  den  s.k.
naturgrusskatten. Skatten  har  höjts från 5 kr till
10  kr  per  ton.  Höjningen  kan  tyckas   vara  en
bagatell,  men  kraftiga  reaktioner hörs exempelvis
från åkare i norra Dalarna,  där  man ser att norska
åkare  kan  jobba  i  området  utan att  beröras  av
naturgrusskatten. Enligt uppgifter är det ett 60-tal
lastbilar  och åkare i norra delen  av  Dalarna  som
berörs.

Detta bör  riksdagen  som sin mening ge regeringen
till känna.
Särskilda yttranden



Utskottets  beredning  av  ärendet   har   föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges  inom
parentes  vilken  punkt  i  utskottets  förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.


1. Alkoholbeskattning, privatinförsel av
alkohol och tobak (punkterna 8 och 9) - kd,
mp

av Lars Gustafsson (kd) och Barbro Feltzing (mp).

Vi  anser  att de successivt ökande införselkvoterna
för alkoholdrycker  sätter stark press på de svenska
punktskatterna  på alkohol.  De  nuvarande  kvoterna
överstiger en rimlig genomsnittskonsumtion och är så
höga   att  de  omöjliggör   en   folkhälsofokuserad
prispolitik.

Det är  väl  känt,  och  stöds  av  forskningen på
området,  att  priset  på  alkohol  har mycket  stor
betydelse  för  den totala konsumtionen  och  därmed
också för skadeverkningarnas  omfattning.  Vi  anser
att  EU:s  direktiv  på  området  inte  får tillåtas
motverka en förbättrad folkhälsa i Europa.  När  det
gäller  skattesatserna  på  alkohol  står direktiven
inte i samklang med Romfördragets artikel  152,  som
anger  att  "en  hög  hälsoskyddsnivå  för människor
skall  säkerställas  vid utformning och genomförande
av   all   gemenskapspolitik    och    alla   gemen-
skapsåtgärder". Minimiskattenivåerna bör ses över så
att  de  harmonierar med en hög hälsoskyddsnivå  och
folkhälsomålen  i  respektive land. Därför bör också
miniminivåerna  för skatt  på  alkoholprodukter  och
införselkvoter  för   privatbruk   ses   över.   EG-
kommissionen  bör framlägga förslag på minimiskatter
på området i enlighet med slutsatserna i den nyligen
framlagda översynen.
Det är en viktig  svensk uppgift att verka för att
EU  inför  och  tillämpar  regler  som  minskar  den
alltför höga och skadliga alkoholkonsumtionen.

2. Beskattning av dagspress och veckopress
(punkt 11) - c

av Roger Karlsson (c).

Centerpartiet välkomnade sänkningen av bokmomsen som
skedde för ett år sedan. Däremot motsatte vi oss att
momssänkningen    på    böcker    också    omfattade
tidskrifter. I samband med detta efterlyste vi också
en  översyn av momsen  inom  hela  kulturområdet.  I
avvaktan på denna menar vi att momsen på tidskrifter
bör återställas.  Mot  bakgrund  av  den  konkurrens
veckopressen får genom bilagor i dagspressen  är det
enligt  vår  mening  angeläget att skyndsamt se över
konkurrensvillkoren.  En   neutral   beskattning  av
veckopress och dagspressens bilagor bör  enligt  vår
mening utredas.


3. Avfallsskatt m.m. (punkt 12) - v, mp

av Marie Engström (v) och Barbro Feltzing (mp).

Vi   anser  att  det  är  viktigt  från  miljö-  och
resurssynpunkt  att både minska avfallsmängderna och
att välja bästa teknik  för  behandling av avfallet.
Sveriges  nationella  avfallsstrategi   innebär  att
avfallsmängden  skall  begränsas  i  första hand.  I
andra   hand  skall  produkter  återanvändas   eller
materialåtervinnas.  I tredje hand skall förbränning
ske,  och  först  i  fjärde   hand   skall   soporna
deponeras.

Med   den  nuvarande  ensidiga  avfallsskatten  på
deponering  ser  vi en kraftig ökning av förbränning
av avfall. Inte bara av svenskt avfall, utan en ökad
införsel   av   utländskt    avfall   till   svenska
anläggningar sker redan. Import  sker  från Holland,
Tyskland, Danmark och Norge.
Andra  länder har en hög förbränningsavgift  eller
mottagningsavgift,   vilket   gör  det  lönsamt  att
transportera avfallet till Sverige och förbränna det
här.  Mottagningsavgifterna  i  Tyskland   ligger  i
spannet  6003 300  kr per ton. I Holland kostar  det
6601 220 kr per ton,  i  Danmark  ca 5001 500 kr per
ton.   Detta   skall   jämföras   med   den  svenska
mottagningsavgiften som ligger i spannet  150550  kr
per  ton.  Förhållandena  leder  till  ökade svenska
giftutsläpp  samt ökade svenska miljöbelastningar  i
transportsystemet  samt  att  den deponerade mängden
ökar i Sverige. Samtidigt riskerar vi att binda fast
oss i ett system som baseras på import.
2001 års avfallsskatteutredning  har i betänkandet
(SOU 2002:9) Skatt på avfall idag -  och i framtiden
föreslagit  en  skatt på förbränning av  avfall.  Vi
anser att det är viktigt att en förbränningsskatt så
snart som möjligt införs.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag


Motioner från allmänna motionstiden
2002

2002/03:Fi286 av Maud Olofsson m.fl. (c):

24. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om skatteväxling  och
handel med utsläppsrättigheter.

32. Riksdagen begär att regeringen skyndsamt utreder
en  konkurrensneutral  beskattning av veckopressen
och dagspressens bilagor  i  enlighet  med  vad  i
motionen anförs.

2002/03:Sk204 av Carl-Axel Johansson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs i motionen om energibeskattning inom
hotell- och restaurangnäringen.

2002/03:Sk213 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om sänkning av skatten på öl.

2002/03:Sk218 av Kenneth Johansson och Eskil
Erlandsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i   motionen   anförs   om   en   utredning  om
differentierad fordonsskatt.

2002/03:Sk222 av Ola Sundell (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om sänkt dieselskatt.

2002/03:Sk226 av Elizabeth Nyström och Ulla Löfgren
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs om skatter och avgifter  på
dieselolja.

2002/03:Sk227 av Nils Fredrik Aurelius och Anna
Lindgren (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs  om  behovet  av  att  sänka
ölskatten  för  öl  med  en alkoholhalt överstigande
2,8 % i ett första steg till 0:85 kr per procent och
liter  så  att  bättre  konkurrensvillkor   för  den
svenska bryggeriindustrin uppnås.

2002/03:Sk236 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om skatten på naturgrus.

2002/03:Sk242 av Håkan Larsson och Birgitta Sellén
(c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  försöksverksamhet  med
geografiskt differentierad drivmedelsskatt.

2002/03:Sk252 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att sänka elskatten.

2002/03:Sk254 av Hans Backman (fp):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om sänkt bensinspris.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om att systemet för
bensinbeskattning måste ändras så att höjningar av
världsmarknadspriset inte automatiskt  slår igenom
i form av högre bensinskatt.

2002/03:Sk259 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen anförs om en sänkning av skatten  på
bensin.

2002/03:Sk260 av Patrik Norinder (m):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om vikten av att
dieselskatten sänks för åkerinäringen.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen  anförs  om  betydelsen  av
likvärdiga konkurrensvillkor för svenskt jord- och
skogsbruk samt därmed lägre dieselskatt.

2002/03:Sk262 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs  om att regeringen verkar för
att EU:s kommande direktiv  om alternativa drivmedel
beaktar  breda  definitioner  av   alternativa   och
koldioxidneutrala drivmedel.

2002/03:Sk265 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs om tydligare definitioner av
vad  som menas  med  motsvarande  bränslen  i  lagen
(1994:1776) om skatt på energi.

2002/03:Sk266 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen   anförs   om   att   utreda   en
miljöklassning  av  eldningsoljor  för  uppvärmning,
eller liknande åtgärd, som syftar till att stimulera
utveckling    av   oljor   som   dels   har   bättre
miljöegenskaper,    dels   är   framtagna   på   ett
koldioxidneutralt vis.

2002/03:Sk267 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs  om begreppet koldioxidneutral
i   samband  med  skattestrategi   för   alternativa
drivmedel.

2002/03:Sk268 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i  motionen  anförs  om  förbättrade villkor för
hotell- och restaurangbranschen.

2002/03:Sk269 av Cristina Husmark Pehrsson och Jan-
Evert Rådhström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  i  motionen  anförs  om  en   översyn   av
energibeskattningen  i  hotell-  och restaurangbran-
schen.

2002/03:Sk278 av Cristina Husmark Pehrsson och
Hillevi Engström (m):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som  i  motionen  anförs om de negativa
effekterna av hög alkoholskatt.

2. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer
med förslag som innebär att alkoholskatten snarast
anpassas till samma nivå som i övriga Europa.

2002/03:Sk286 av Runar Patriksson (fp):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  behovet  av att
avskaffa straffbeskattningen på diesel för person-
bilar.

2.  Riksdagen  begär  att  regeringen  tillsätter en
utredning   med   uppgift  att  utreda  eventuella
skillnader  i  miljöpåverkan  mellan  dieseldrivna
personbilar och bensindrivna personbilar.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att omgående
harmonisera  skattesystemen  mellan  dieselskatten
och  bensinskatten  så att lika miljöpåverkan  får
samma skatt.

2002/03:Sk288 av Agneta Ringman m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs om  skattesystemet  som  ett
instrument i den svenska energipolitiken.

2002/03:Sk301 av Henrik S Järrel (m):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om sänkta bensin- och
dieselskatter.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs om behovet  av  en
infrastruktur med högre standard.

2002/03:Sk302 av Dan Kihlström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs  om  att  utreda  frågan om en
differentierad drivmedelsskatt.

2002/03:Sk306 av Erling Wälivaara och Gunilla
Tjernberg (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs om att utreda frågan  om  en
differentierad drivmedelsskatt.

2002/03:Sk307 av Åsa Domeij och Mikaela Valtersson
(mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att en förbränningsskatt på
avfall bör införas.

2002/03:Sk311 av Annelie Enochson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i  motionen   anförs   om   att   inrätta   en
alkoholskadefond.

2002/03:Sk316 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om sänkt skatt på diesel.

2002/03:Sk319 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
behovet  av  att  öka den tillåtna införselkvoten av
sprit, vin och öl från  icke-EU-land  i enlighet med
vad som anförs i motionen.

2002/03:Sk329 av Alf Eriksson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  skatteväxling   mellan
fordonsskatt       och       kilometerskatt      för
transportsektorn.

2002/03:Sk332 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om avskaffande  av  skatten på
handelsgödsel.

2002/03:Sk335 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av en avveckling av
effektskatten.

2002/03:Sk337 av Ulrik Lindgren (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs om att utreda frågan  om  en
differentierad drivmedelsskatt.

2002/03:Sk339 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att låta utreda en sänkning
av bensinskatten för boende på landsbygden.

2002/03:Sk347 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad i motionen anförs om en anpassning  av
energibeskattningen på svensk växthusodling.

2002/03:Sk350 av Viviann Gerdin och Birgitta Sellén
(c):

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att förlängd
skattebefrielse av fordonsskatt för bilar med s.k.
FFV-teknik  till  tio  år  bör  omfatta  även  el-
elhybrider.

3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om  att  säkerställa
lägre milkostnader för bilar som körs på  ren eta-
nol (e85).

4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  de  nya
dieselbilarna som anses vara  miljövänliga bör ges
skattereduktion de fem första åren.

2002/03:Sk355 av Lena Ek och Claes Västerteg (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i  motionen  anförs  om  etanolproduktion   på
Gotland.

2002/03:Sk356 av Birgitta Sellén (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs om att en del av avgiften för
deponi bör återföras till kommunen.

2002/03:Sk358 av Jarl Lander m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om införande av ett
fordonsskattesystem  för  bussar  som är differen-
tierat utifrån miljöklasserna för tunga fordon.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om att eftermonterad
avgasreningsutrustning bör ge lägre fordonsskatt.

2002/03:Sk366 av Tomas Högström och Catharina
Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs om sänkt  fordonsskatt  för
dieselbilar.

2002/03:Sk368 av Tomas Högström och Catharina
Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen begär att  regeringen  lägger fram förslag
om  sänkt ölskatt i enlighet med vad  som  anförs  i
motionen.

2002/03:Sk370 av Claes Västerteg (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i  motionen  anförs om att ge svensk hotell- och
restaurangnäring lika  villkor  som  övrig tillverk-
ningsindustri i energibeskattningen.

2002/03:Sk377 av Per Bill (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som i motionen anförs om att tillåta  resenärer
inom EU  att  handla  i  svenska  flygplatsers  tax-
freebutiker,  förutsatt  att  de  betalar  skatt  på
varorna.

2002/03:Sk381 av Kenneth Johansson och Birgitta
Sellén (c):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införande  av  ett
fordonsskattesystem  för  bussar  som är differen-
tierat utifrån mängden avgasutsläpp.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om att eftermonterad
avgasreningsutrustning bör ge lägre fordonsskatt.

2002/03:Sk383 av Per Landgren m.fl. (kd):

10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i motionen anförs om åtgärdsplan  för
konkurrensneutralitet för åkerinäringen.

2002/03:Sk385 av Jan-Evert Rådhström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad    i   motionen   anförs    om    sänkning    av
drivmedelsskatter.

2002/03:Sk389 av Agneta Lundberg och Hans Stenberg
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen   anförs   om  skattebefrielse  för
bränslen som används i försöksverksamhet.

2002/03:Sk390 av Michael Hagberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  i  motionen  anförs  om   en   översyn  av
beskattningen av trav- och galoppsporten.

2002/03:Sk400 av Rune Berglund m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om grön skatteväxling.

2002/03:Sk404 av Sven Bergström och Ingegerd
Saarinen (c, mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen anförs om att ändra koldioxidskatten
på bränslen  så  att  den blir relaterad till koldi-
oxidutsläppen.

2002/03:Sk408 av Åsa Domeij m.fl. (mp, fp, kd, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om  att  Sverige inom EU skall
vara   pådrivande  för  att  en  koldioxidskatt   på
miniminivå införs.

2002/03:Sk409 av Ingegerd Saarinen (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs om att slå fast principer för
en långsiktig skattestrategi för alternativa drivme-
del.

2002/03:Sk413 av Sören Wibe och Karl Gustav
Abramsson (s):

Riksdagen  begär  att  regeringen  skall  utreda  de
regionala effekterna av skatteväxlingen.

2002/03:Sk414 av Christina Axelsson och Eva
Arvidsson (s):

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att skapa sund och
rättvis konkurrens på turistbussområdet i Europa.

2002/03:Sk417 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skatter på energi.

25.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om behovet av översyn
av  energiskatterna   för   hotell-   och  restau-
rangbranschen.

2002/03:U239 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen  anförs  om  att  fortsatt
utreda möjligheten till en internationell överens-
kommelse om koldioxidavgifter på transporter.

2002/03:U324 av Ulf Holm m.fl. (mp):

14. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att regeringen
skall  verka för att en plan  för  att  underlätta
användandet   av  miljörelaterade  skatter,  bl.a.
genom  gemensamma  miniminivåer  för  energi-  och
koldioxidskatter, tas fram.

2002/03:U326 av Maud Olofsson m.fl. (c):

9. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen anförs om att en starkare
miljöpolitik kräver  att  majoritetsbeslut används
om miljöskatter i EU.

2002/03:So442 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

8.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  i motionen anförs om att inom EU
ändra införselreglerna för alkoholdrycker.

2002/03:So455 av Göran Magnusson m.fl. (s, fp, kd,
v, c, mp):

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   som  i  motionen  anförs  om  höjda
minimiskatter på alkohol.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad  som  i  motionen  anförs  om  sänkta
införselkvoter.

2002/03:So517 av Anders Bengtsson m.fl. (s):

3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad i motionen anförs om att en diskussion
om alkoholskattens nivå bör komma till stånd.

2002/03:Kr229 av Eskil Erlandsson och Sofia Larsen
(c):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  sänkning och
översyn av totalisatorskatten.

2002/03:T461 av Lars Gustafsson och Sven Bergström
(kd, c):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  skattebefrielse
för äldre släp.

2002/03:T462 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

8.  Riksdagen  begär  att  regeringen  låter  utreda
förutsättningarna  för en omvandling av  delar  av
skatten på drivmedel till väghållningsavgift.

2002/03:T465 av Ingegerd Saarinen och Claes Roxbergh
(mp):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att ta fram bättre
och mer enhetliga definitioner av miljöfordon.

2002/03:T466 av Sven Bergström m.fl. (c):

31.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs   om   långsiktig
skattebefrielse för biobränslen.

2002/03:T467 av Annika Qarlsson (c):

1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  i motionen anförs  om  att  släp  och
lastbilar äldre än 30 år skattebefrias.

2002/03:MJ267 av Birgitta Sellén och Viviann Gerdin
(c):

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  översyn  av
totalisatorskatten.

2002/03:MJ268 av Per Westerberg m.fl. (m):

6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  yrkesmässig
trädgårdsodling.

2002/03:MJ270 av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (v):

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att införa en
viktbaserad förbränningsskatt på avfall.

2002/03:MJ312 av Eva Flyborg (fp):

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  utredning av en
miljöavgift för mobiltelefoner.

2002/03:MJ314 av Birgitta Carlsson (c):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen    anförs    om   lika
konkurrensvillkor för det svenska jordbruket.

2002/03:MJ315 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad i motionen anförs  om  att  införa  en
gemensam europeisk koldioxidskatt.

2002/03:MJ377 av Lars Gustafsson m.fl. (kd):

3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  som  i  motionen  anförs  om  att  ge
producenter  av förnyelsebara drivmedel långsiktig
befrielse från koldioxidskatt och energiskatt.

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad som i motionen anförs om att låta fler
få   pilotprojektsdispenser,    för    alternativa
bränslen såsom ekoparaffin.

2002/03:MJ424 av Alf Svensson m.fl. (kd):

3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen anförs  om  att  inom  EU
harmonisera avgifter och skatter för jordbruket.

21. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  att  skapa
förbättrade villkor för trädgårdsnäringen.

2002/03:MJ428 av Maud Olofsson m.fl. (c):

13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  en grön
skatteväxling  måste  utformas  så  att handel med
utsläppsrättigheter underlättas.

2002/03:MJ429 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m):

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs   om  skatternas
betydelse för en framgångsrik jordbruksnäring.

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  gällande betydelsen
av konkurrensneutralitet.

11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om kostnader för
drivmedel och milersättning.

2002/03:MJ432 av Alf Svensson m.fl. (kd):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om att godkänna fler
pilotprojekt  i  syfte  att  öka  produktionen  av
alternativa drivmedel.

2002/03:MJ489 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om att höja avgiften
på handelsgödsel.

2002/03:N262 av Lars Lindblad m.fl. (m):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad i motionen anförs om effektskatten  på
kärnkraft.

3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om villkoren för
kraftvärmeproduktionen.

2002/03:N271 av Yvonne Andersson och Anna Lindgren
(kd, m):

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  en  översyn  av
effektskatten.

2002/03:N301 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

10.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs  om  principerna  för
energibeskattningen.

2002/03:N304 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  de   areella
näringarna.

2002/03:N390 av Maria Larsson m.fl. (kd):

4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om effektskatten.

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om att förhandlingar
bör upptas med Danmark och  andra  exportländer så
att kolkraftsproducerad el vid import till Sverige
kan beläggas med miljöavgift.

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att utredningen om
energiskatter  bör  arbeta  med  inriktning på ett
uthålligt  skattesystem  där goda miljöegenskaper,
hög   energieffektivitet  och   hög   elproduktion
premieras  medan  produktion  baserad  på  fossila
bränslen beläggs med styrande miljöavgifter.

16.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs om att EU skall kunna
fatta  beslut om  miljöavgifter  med  kvalificerad
majoritet.

17. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad i motionen anförs om miniminivåer  för
koldioxidavgifter i EU.

2002/03:N393 av Lars Lindén m.fl. (kd):

7. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om differentierad
drivmedelsskatt.


Motion väckt med anledning av
proposition 2002/03:35 Mål för
folkhälsan


2002/03:So27 av Tobias Billström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att med
utgångspunkt i de av regeringen i propositionen
angivna folkhälsomålen sänka och harmonisera
skattesatserna för alkoholinköp i Sverige.




Bilaga 2

Socialutskottets yttrande
2002/03:SoU2y


Alkoholbeskattning m.m.

Till skatteutskottet



Skatteutskottet  har den 26 november  2002  beslutat
bereda socialutskottet  tillfälle  att avge yttrande
över  ett  antal  motioner  och  motionsyrkanden  om
alkoholbeskattningsfrågor som väckts  under allmänna
motionstiden 2002.
Socialutskottet   begränsar  sitt  yttrande   till
motionerna So442 (fp)  yrkande  8, So455 (s, fp, kd,
v, c, mp) yrkandena 3 och 4, So517  (m)  yrkande  3,
Sk213  (m),  Sk227  (m), Sk278 (m), Sk319 (m), Sk368
(m).

Med anledning av regeringens
proposition 2002/03:35, Mål för
folkhälsan, har bl.a. motion
So27 (m) väckts.
Socialutskottet överlämnar,
under förutsättning av
skatteutskottets medgivande,
motionen med detta yttrande.




Socialutskottet



Motionerna

Ett antal motioner rör  att  skatten  på alkohol bör
sänkas.

I motion Sk213 av Rolf Gunnarsson (m) begärs
tillkännagivande om sänkning av skatten på öl.
Motionären anför att arbetstillfällen inom
bryggeribranschen riskerar att gå förlorade om inte
skatten på öl sänks till en nivå motsvarande den som
gäller i Danmark. Även i motion Sk368 av Tomas
Högström och Catharina Elmsäter-Svärd (båda m)
framförs ett yrkande med detta innehåll.

I motion Sk278 av Cristina Husmark Pehrsson och
Hillevi Engström (båda m) framställs yrkanden av
innebörd att den höga alkoholskatten har negativa
effekter för bl.a. bryggerinäringen och att en
anpassning av alkoholskatten till samma nivå som i
övriga Europa är nödvändig.

I motion Sk227 av Nils Fredrik Aurelius och Anna Lindgren (båda
m) begärs tillkännagivande om behovet av  att  sänka
skatten för öl med en alkoholhalt överstigande 2,8 %
i ett första steg till 0:85 kr per procent och liter
så  att  bättre  konkurrensvillkor  för  den svenska
bryggeriindustrin  uppnås.  Motionärerna  anför  att
valet  av  svenskt eller utländskt öl skall bero  på
kvaliteten    på     produkten     och    inte    på
konkurrenssnedvridande skattesatser  som  stimulerar
gränshandel.

I  motion So27 av Tobias Billström (m) begärs  tillkännagivande
om  behovet   av   att  med  utgångspunkt  i  de  av
regeringen  i propositionen  angivna  folkhälsomålen
sänka    och    harmonisera    skattesatserna    för
alkoholinköp i Sverige.  Motionären  anför  att  den
ekonomiska   vinst  som  görs  på  transporten  över
Öresund från Danmark  och  Tyskland  är en drivkraft
som   ökar   både   den  illegala  och  den  lagliga
konsumtionen. Motionären  pekar  också  på  att  den
danska  skattesatsen kommer att sänkas med 45 % från
den 1 oktober  2003.  En  omedelbar justering av den
svenska skattesatsen är därför absolut nödvändig.

Två motionsyrkanden förespråkar höjda alkoholskatter
respektive  ifrågasätter  om   alkoholskatterna  bör
sänkas.

I motion So455 av Göran Magnusson  m.fl. (s, fp, kd,
v,   c,   mp)   begärs  tillkännagivande  om   höjda
minimiskatter på  alkohol  (yrkande 3). Motionärerna
anför att Sverige bör göra en framställan till EU om
att det dels skall införas en positiv minimiskatt på
vin,  dels  att  punktskatterna   skall   höjas  för
samtliga  slag av alkoholdrycker och vara relaterade
till graden av alkoholstyrka.

I  motion  So517   av   Anders   Bengtsson   m.fl.  (s)  begärs
tillkännagivande    om    att   en   diskussion   om
alkoholskattens nivå bör komma  till  stånd (yrkande
3).  Motionärerna  anför  att  det inte finns  något
självändamål  med  sänkta alkoholskatter.  Det  enda
skälet för att sänka  skatterna  kan vara att stävja
den okontrollerade alkohol som genererar missbruk.

Tre motionsyrkanden rör privatinförsel av alkohol och tobak.

I  motion  So442  av  Kerstin Heinemann  m.fl.  (fp)
begärs  tillkännagivande   om   att  inom  EU  ändra
införselreglerna  för  alkoholdrycker  (yrkande  8).
Motionärerna  pekar  på  att  införselreglerna  från
årsskiftet 2003/04 medger  att  en resande vid varje
inresetillfälle får medföra 230 liter alkoholdrycker
för "privat" bruk. Sverige och andra  länder som har
samma   intressen  bör  gå  in  för  att  få  inför-
selreglerna  ändrade så att de ges en rimlig kontakt
med vad som kan vara måttlighetskonsumenters normala
inköp vid semester-  och tjänsteresor. Även i motion
So455 av Göran Magnusson m.fl. (s, fp, kd, v, c, mp)
begärs  tillkännagivande  om  sänkta  införselkvoter
(yrkande  4).  Motionärerna  anför  att de nuvarande
införselkvoterna är alltför höga för  att möjliggöra
för  enskilda  länder att föra en folkhälsofokuserad
prispolitik. Kvoterna  bör  i ett första steg sänkas
med två tredjedelar.

I  motion Sk319 av Marietta de  Pourbaix-Lundin  (m)
begärs  tillkännagivande  om  behovet av att öka den
tillåtna införselkvoten av sprit,  vin  och  öl från
icke-EU-land.  Motionären  anser  att  den  tillåtna
skattefria   införselmängden   bör  vara  lika  stor
oavsett från vilket land man reser.


Socialutskottets ställningstagande


Sverige   bedriver  sedan  lång  tid   tillbaka   en
restriktiv    alkoholpolitik    för   att   begränsa
alkoholens  medicinska och sociala  skadeverkningar.
Socialutskottet  vill  betona  vikten av att Sverige
även  fortsättningsvis  behåller  målsättningen  att
begränsa alkoholens skadeverkningar  och  verkar för
att minska den totala alkoholkonsumtionen.

Socialutskottet står fast vid att det svenska  EU-
medlemskapet har förändrat det som tidigare utgjorde
viktiga  delar  av  alkoholpolitiken. Den anpassning
till EU:s införselregler  som Sverige måste göra och
som innebär stegvis höjda införselkvoter för alkohol
för privat bruk fram till år 2004 är inte oproblema-
tisk.    Möjligheten    att   använda    det    s.k.
prisinstrumentet  för  att   påverka  tillgången  på
alkohol försvagas. Höjda införselkvoter  kan vidare,
om  åtgärder  inte  vidtas,  komma  att medföra  att
gränshandeln  med  alkohol  successivt  ökar  liksom
troligen    också    den    illegala   handeln   och
försäljningen av alkohol. Det  finns  därför, enligt
utskottet,  anledning att hysa oro för att  alkohol-
skadorna  kan   komma   att   bli   fler  genom  att
totalkonsumtionen, i ett sådant läge, kommer att öka
under  de  närmaste  åren.  Utskottet anser  att  de
eventuella negativa effekterna  av  denna anpassning
till  EU:s  regelsystem kraftfullt måste  motverkas.
Aktiva  informationsinsatser   och  opinionsbildande
åtgärder är nödvändiga.
Socialutskottet   vidhåller   att    den   svenska
alkoholpolitikens ambitionsnivå måste vara  fortsatt
hög  och  anser att alkoholskatten otvivelaktigt  är
ett viktigt  verktyg  i  sammanhanget. Detta verktyg
bör  värnas så långt möjligt  genom  nationella  och
internationella  insatser.  I  detta sammanhang vill
utskottet uttrycka uppfattningen  att de kvantiteter
för resandeinförsel som nu medges inom  EU  är långt
större  än  vad som rimligen kan anses vara införsel
för privat bruk.
Det övergripande  målet  för  den svenska alkohol-
politiken ligger fast. Målet bör  nås genom åtgärder
mot skadligt dryckesbeteende och genom att sänka den
totala   alkoholkonsumtionen.   Möjligheterna    att
begränsa  alkoholens tillgänglighet genom nationella
åtgärder har  som  ovan  anförts  minskat de senaste
åren, och en förstärkning måste enligt utskottet ske
av såväl lokala som internationella insatser för att
minska alkoholskadorna.
Det internationella arbetet på alkoholområdet  bör
utvecklas   och   förstärkas.  Särskilt  viktigt  är
utarbetandet av en  EU-strategi  för  att utforma en
effektiv, ansvarsfull och social alkoholpolitik  som
gagnar  folkhälsan inom unionen. Utskottet anser det
viktigt att denna politik på EU-nivå även innefattar
åtgärder  för  att  minska  efterfrågan,  exempelvis
genom  pris-  och  skatteinstrument. Socialutskottet
erinrar om de initiativ  som  togs  av Sverige under
det svenska ordförandeskapet.
Den nationella handlingsplanen för  att  förebygga
alkoholskador   som  antagits  av  riksdagen  (prop.
2000/01:20, bet.  2000/01:SoU8,  rskr.  2000/01:144)
ger  kommunerna  en  viktigare  roll vad gäller  att
utveckla      och      samordna      den      lokala
alkoholpreventionen.  Utskottet ser positivt på  att
det   lokala  ansvaret  i  det   alkoholförebyggande
arbetet har ökat och förstärkts. Förstärkta åtgärder
behövs  när  det  gäller  särskilda stödinsatser för
riskgrupper  och individer med  riskbeteende,  vård-
och behandlingsinsatser  samt  opinionsbildning  och
information,   begränsning   av  tillgången  på  och
marknadsföringen          av         alkoholdrycker,
kompetensutveckling, uppföljning av konsumtions- och
skadeutvecklingen samt alkoholforskningen.
Socialutskottet vill också framhålla vikten av det
arbete  som  Statens  folkhälsoinstitut  utför  inom
ramen för sitt uppdrag  att  följa upp och utvärdera
de  olika insatserna som följer  av  den  nationella
handlingsplanen.   Slutligen   finns  det  skäl  att
framhålla  det  omfattande  uppdrag   att  förebygga
alkoholskador som Alkoholkommittén erhållit.

Med    hänvisning    till    det    anförda    anser
socialutskottet  att  skatteutskottet  bör  avstyrka
bifall  till motionerna So27 (m), So442 (fp) yrkande
8, So455  (s,  fp,  kd, v, c, mp) yrkandena 3 och 4,
So517 (m) yrkande 3,  Sk213  (m),  Sk227  (m), Sk278
(m), Sk319 (m) och Sk368 (m).


På socialutskottets vägnar


Stockholm den 11 februari 2003


Ingrid Burman


Följande  ledamöter har deltagit i beslutet:  Ingrid
Burman  (v),   Chatrine   Pålsson   (kd),   Kristina
Zakrisson  (s),  Margareta  Israelsson (s), Cristina
Husmark  Pehrsson  (m), Conny Öhman  (s),  Carl-Axel
Johansson  (m),  Marina   Pettersson   (s),  Gabriel
Romanus   (fp),   Kenneth  Johansson  (c),  Christer
Engelhardt (s), Anne  Marie  Brodén (m), Elina Linna
(v), Kerstin-Maria Stalin (mp),  Martin  Nilsson (s)
och Marita Aronson (fp).



Avvikande mening



Cristina  Husmark Pehrsson, Carl-Axel Johansson  och
Anne Marie Brodén (alla m) anför:

Sedan  den  traditionella  svenska  alkoholpolitiken
utformades har  stora samhällsförändringar skett. Vi
anser att det nu  behövs  en  ny  alkoholpolitik  då
förutsättningarna   för   den   gamla   inte  längre
föreligger.   De  nya  förutsättningarna  kan   bara
hanteras  med en  väl  underbyggd  och  hos  folkets
flertal  förankrad   alkoholpolitik.   En  sådan  ny
politik   kräver   en   kombination  av  samverkande
åtgärder.  Den  legala  och   beskattade  alkoholens
tillgänglighet måste öka och dess  pris  sänkas  för
att minska risken, och därmed vinsten, för kriminell
verksamhet.

Enligt   vår   uppfattning   kräver   en  effektiv
alkoholpolitik,   som  kan  bidra  till  att  minska
alkoholskadorna,   en    folklig    förankring   och
förståelse      för     sambandet     mellan     hög
alkoholkonsumtion  och  alkoholens  skador. En sådan
förankring kräver att det goda bruket accepteras och
inte motverkas av svårförståeliga restriktioner.  Vi
anser  att  en  sänkning  av  alkoholskatten  skulle
minska  försäljningen  av  "svartsprit" och motverka
kriminalitet. Hjälpen till missbrukarna  måste också
förstärkas  och  effektiviseras. Vi har också  sedan
länge hävdat att det  bästa sättet att få ett bättre
förhållningssätt till alkohol  är  genom  upplysning
och  information.  Starköl  och  vin bör enligt  vår
uppfattning  kunna  säljas  utanför Systembolaget  i
licensierade butiker. I ett senare  skede  bör  även
starksprit         kunna         omfattas         av
licensieringsmöjligheten.  Vi  anser  också  att ett
undantag  bör  införas  i  alkohollagstiftningen som
möjliggör för svenska vinproducenter  att sälja sina
egna  produkter  i anslutning till sin tillverkning.
Åldersgränsen för  inköp på Systembolaget bör sänkas
till 18 år så att den bringas i överensstämmelse med
myndighetsåldern.
I ett gränslöst Europa  är  enligt  vår  mening en
större   öppenhet   för  andra  länders  traditioner
påkallad    om   Sverige   skall    kunna    påverka
alkoholpolitiken.  På  flera  håll  i  världen pågår
arbete  med  att informera och upplysa om  alkoholen
utifrån  ett  öppet  och  positivt  perspektiv.  Det
främsta exemplet  är,  enligt  vår  uppfattning, den
kanadensiska  delstaten  Québec,  där en  omfattande
liberalisering av alkohollagarna har kombinerats med
ett   omfattande  upplysningsarbete.  Erfarenheterna
från Kanada  och även från Nya Zeeland visar att man
kan  liberalisera   alkoholpolitiken  och  samtidigt
genom informationsåtgärder  m.m.  få  till  stånd en
minskad alkoholkonsumtion.
Mot  bakgrund av vår här redovisade alkoholpolitik
anser  vi   bl.a.  att  det  finns  skäl  att  sänka
alkoholskatterna,    vilket    också   framhålls   i
motionerna So27 (m), Sk213 (m), Sk227 (m), Sk278 (m)
och Sk368 (m).