Skatteutskottets betänkande
2002/03:SKU10

Allmänna motioner om mervärdesskatt

Sammanfattning

I  betänkandet  behandlar  utskottet motionsyrkanden
från    den    allmänna   motionstiden    2002    om
mervärdesskattefrågor.  Motionärerna  tar upp frågor
som bl.a. rör den allmänna nivån på mervärdesskatten
samt  mervärdesskatten  på  vissa  särskilt  angivna
varor  och  tjänster  där  motionärerna   begär  att
skatten skall sänkas eller slopas. Exempel på sådana
varor      och      tjänster     är     nöjesparker,
danstillställningar,      servering,     skidliftar,
körkortsutbildning,             alternativmedicinska
sjukdomsbehandlingar,  glasögon och  prydnadsväxter.
Andra  särskilda  frågor som  tas  upp  är  moms  på
elektronisk    handel,     byggmoms,    frågan    om
mervärdesskattens lämplighet  som ett miljöpolitiskt
styrmedel,  gränsdragningen  mellan   personbil  och
lastbil,  jämkning  av  ingående  moms  vid   ändrad
användning   av   en   fastighet,   avdragsrätt  för
importmoms       m.m.       Även      de      skilda
mervärdesskatteordningarna vid  verksamhet som drivs
kommunalt eller av ideell förening tas upp.

Utskottet  föreslår  inte  något  uttalande  eller
annan   åtgärd   av   riksdagen  med  anledning   av
motionerna utan samtliga yrkanden avstyrks.
I betänkandet finns sjutton  reservationer och ett
särskilt yttrande.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut



1. Skattesatser, e-handel, m.m.

Riksdagen   avslår  motionerna   2002/03:Sk228,
2002/03:Sk417   yrkandena    19   och   21   samt
2002/03:L319 yrkande 5.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (fp)

2. Vissa varu- och tjänsteomsättningar

Riksdagen   avslår   motionerna    2002/03:K333
yrkande    8,    2002/03:Sk207,    2002/03:Sk219,
2002/03:Sk224,    2002/03:Sk249,   2002/03:Sk263,
2002/03:  Sk287,  2002/03:Sk289,   2002/03:Sk303,
2002/03:Sk314,    2002/03:Sk344,   2002/03:Sk345,
2002/03:Sk382 yrkande 27, 2002/03:Sk392, 2002/03:
Sk401, 2002/03:Sk411,  2002/03:N226 yrkande 2 och
2002/03:N391 yrkande 9.
Reservation 3 (fp)
Reservation 4 (kd)
Reservation 5 (c)

3. Miljömärkta produkter

Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ432
yrkande   2,   2002/03:MJ490   yrkande   23   och
2002/03:N396 yrkande 34.
Reservation 6 (kd)
Reservation 7 (mp)

4. Utbildning i alternativmedicin, m.m.

Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:So225
yrkande 4 och 2002/03: So365 yrkande 6.
Reservation 8 (mp)

5. Körkortsutbildning

Riksdagen avslår motion 2002/03:T214 yrkande 1.

6. Företagsbilar

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk386.
Reservation 9 (m)

7. Vägmoms i Danmark

Riksdagen avslår  motion  2002/03:Sk414 yrkande
1.

8. Avdragsrätt för importmoms

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk362.
Reservation 10 (m, kd)

9. Byggmoms

Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Bo216
yrkande 5, 2002/03:Bo267 yrkande 9, 2002/03:Bo269
yrkande   2,   2002/03:Bo290    yrkande   5   och
2002/03:Bo291 yrkande 9.
Reservation 11 (fp)
Reservation 12 (kd)
Reservation 13 (c)

10. Fastighetsskötsel

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk250.
Reservation 14 (kd)
Reservation 15 (c)

11. Omvandling av lokaler till bostäder

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk315.

12. Skattefri verksamhet som bedrivs
kommunalt eller landstingskommunalt eller av
ideell förening

Riksdagen  avslår motion 2002/03:Kr297  yrkande
14.
Reservation 16 (m)

13. Momsbefrielse för små ideella
föreningar

Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Sk346
yrkande 1, 2002/03:Sk357 och 2002/03:Sk372.

14. Stöld och rån

Riksdagen avslår  motionerna  2002/03:Sk282 och
2002/03:N306 yrkande 28.
Reservation 17 (c)

15. Ersättningar till gode män och
förvaltare

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk206.

Stockholm den 4 mars 2003


På skatteutskottets vägnar


Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i  beslutet:  Arne
Kjörnsberg (s), Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist
(m),  Per Erik Granström (s), Per-Olof Svensson (s),
Anne-Marie  Pålsson (m), Lennart Axelsson (s), Roger
Karlsson  (c),   Inger   Nordlander  (s),  Catharina
Bråkenhielm  (s),  Barbro  Feltzing   (mp),  Fredrik
Olovsson (s), Björn Hamilton (m), Anne-Marie Ekström
(fp), Lars Gustafsson (kd), Per Rosengren (v) och Bo
Bernhardsson (s).


2002/03

SkU10


Redogörelse för ärendet



I det följande behandlar skatteutskottet de allmänna
motionsyrkanden        som        gäller       olika
mervärdesskattefrågor  som  återstår  efter  höstens
budgetbehandling.   Motionsyrkandena    återges    i
förteckningen över behandlade förslag, se bilaga.

Tre  motioner  som  rör frågan om moms vid EG-handel
med    begagnade    bilar    har    skickats    till
Riksskatteverket för yttrande  och  kommer  därefter
att  behandlas  i  ett annat betänkande under våren.
Dessa motioner utgår därför ur detta ärende.



Utskottets överväganden


Skattesatser, e-handel, m.m.
Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om en allmän
sänkning av mervärdesskatten,  om  att  verka
för  att inom EU införa en nollskattesats  på
elektronisk  handel,  och  om  en  översyn av
mervärdesskattens struktur. Riksdagen  avslår
även  ett  yrkande  om  att  det undantag som
gäller  för  resande från icke EU-land  skall
gälla även varuhandel  via  Internet från ett
land utanför EU.
Jämför reservationerna 1 (m) och 2 (fp).

Gällande bestämmelser, m.m.

I  Sverige  tillämpas  följande   skattesatser   för
mervärdesskatten:
- 25 % = normalskattesats
- 12 % = livsmedel
hotellrums- och campinguthyrning
transport i skidlift
konstnärs försäljning av egna konstverk
import av konstverk, samlarföremål och antikviteter
- 6 % =  dagstidningar, tidskrifter, böcker
entré  till  konserter,  biograf-, teater-,
opera- och balettföreställningar  samt till
djurparker
personbefordran
viss biblioteksverksamhet
viss museiverksamhet
upphovsrätt till litterära och konstnärliga
verk
rätt till ljud- och bildupptagning
idrottsområdet

Mervärdesskatten  utgör  en  stor  inkomstkälla  för
staten. För år 2003 förväntas intäkterna  uppgå till
175  miljarder kronor. Jämförelsevis kan nämnas  att
inkomsten  för den statliga inkomstskatten förväntas
uppgå  till  ca  35  miljarder  och  inkomsterna  av
bolagsskatten  till  ca  60 miljarder. Av den totala
basen för mervärdesskatten  beskattas 77 procent med
normalskattesatsen, 18 procent  med  den  reducerade
skattesatsen  12 %  och 5 procent med den reducerade
skattesatsen på 6 %.

I övriga EU-länder  varierar  den normala nivån på
mervärdesskatten  mellan  25 %  (Danmark)  och  15 %
(Luxemburg).  Tar man de stora länderna  uppgår  den
normala momsen  till  19,6 %  i  Frankrike,  20 %  i
Italien,   17,5 %   i   Storbritannien  och  16 %  i
Tyskland.
EG:s mervärdesskatteregler  bygger  i  likhet  med
mervärdesskattelagen  (ML)  på  principen  att  alla
omsättningar  omfattas  av  skatteplikt.  De omsätt-
ningar av varor och tjänster som skall undantas från
beskattning   eller   får  beskattas  med  en  lägre
skattesats räknas därför  upp  särskilt  i en bilaga
till sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG).
Till  de  områden  som  inte får beskattas med  en
reducerad skattesats hör elektronisk handel. När det
gäller  frågan  var och hur elektroniska  leveranser
skall  beskattas  gäller  skilda  regler  för  varu-
respektive tjänsteleveranser.
Om det gäller on-line-leveranser varvid mottagaren
laddar ned produkten  i  sin  dator  (bl.a. digitalt
levererade  filmer,  musik, dataprogram,  spel  samt
böcker, tidningar och  andra  former  av  text-  och
sifferdokument)         betraktas        de        i
mervärdesskattehänseende som tjänsteomsättningar och
inte     som     varuomsättningar.     Inom     EG:s
mervärdesskatteområde  skall  i sådana fall reglerna
om   mervärdesskatt  vid  omsättning   av   tjänster
tillämpas.  Detta innebär bl.a. att om köparen är en
privatperson  i  ett  EG-land  (t.ex.  Sverige)  och
säljaren också finns i ett EG-land skall säljaren ta
ut moms enligt sitt hemlands momssystem, dvs. enligt
ursprungslandsprincipen.
Vid  motsvarande handel mellan företag inom EU tas
däremot   momsen  ut  i  köparens  hemland,  dvs.  i
destinationslandet.   Beskattning   sker  genom  att
köparen beskattas för förvärvet, för  att  sedan  få
omedelbart    avdrag,    s.k.   reverse   charge   -
förvärvsbeskattning.
När det gäller moms på elektroniska  tjänster  vid
handel  mellan  EU och tredje land innebär nuvarande
regler i princip  att  tjänster som säljs över nätet
av tredjelandsföretag till  kunder  i  EU  inte blir
beskattade i EU. Det innebär också att tjänster  som
säljs  av  ett  företag inom gemenskapen till kunder
utanför EU beskattas  i  EU.  Utskottet återkommer i
det   följande  till  de  regler  som   EU-ländernas
finansministrar  kommit  överens  om skall gälla för
sådan handel.
Vid handel med varor (fysiskt gods) över Internet,
som utgör den till omfånget största  andelen  av  e-
handeln  och  som  till sin innebörd egentligen inte
skiljer sig från postorderhandel, sker beskattningen
normalt i destinationslandet, dvs. köparens hemland.
Ett företag i ett annat  EU-land kan dock sälja till
konsumenter i Sverige för upp till 320 000 kr per år
utan att ta ut svensk moms.
En   svensk   privatperson,   som   själv   ordnar
transporten av varorna från ett annat EU-land, kan i
princip köpa en obegränsad mängd varor för personlig
konsumtion  med  tillämpning   av   ursprungslandets
mervärdesskatt.    Det    gäller    även   flertalet
kapitalvaror,  med undantag för nytillverkade  bilar
och andra motorfordon,  större  båtar  och flygplan.
Inom  EU  gäller således inte de regler som  normalt
tillämpas mellan länder, där varor till större värde
normalt  inte   kan   föras   över   gränserna  utan
beskattningskonsekvenser.
För   resande  från  icke  EU-land,  samt   Åland,
Kanarieöarna och liknande områden får andra varor än
alkohol-  och  tobaksvaror  (resanderansonen) endast
införas tull- och skattefritt  till  ett  sammanlagt
värde av 1 700 kr. När en privatperson beställer  en
vara  från  ett  land  utanför  EU  räknas  det  som
privatimport  och  tull  och  andra  avgifter  måste
betalas.  Tullsatsen  för varan finns angiven i EG:s
tulltaxa och är olika beroende  på  vilken  vara som
beställs  och  vilket  land  varan  beställs  ifrån.
Tullsatsen är oftast en procentsats som beräknas  på
varans    pris   inklusive   frakt   och   eventuell
försäkringskostnad.  När  varan  kommer till Sverige
tar Posten ut tullavgiften och moms på varorna.

Arbete inom EU

Digitala tjänster från tredje land

Kommissionen lämnade sommaren 2000 ett förslag (KOM (2000) 349)
till       ändring       av       de      gemensamma
mervärdesskattereglerna   vad   gäller    mervärdes-
skatteordningen för vissa tjänster som tillhandhålls
på    elektronisk   väg   (s.k.   onlineleveranser).
Förslaget  innebär att sådana tjänster som levereras
elektroniskt   skall   beskattas   inom   EU  om  de
konsumeras  här.  (Tjänsterna  skall  undantas  från
beskattning  i  EU  när  de  tillhandahålls  utanför
gemenskapen).  Är  köparen  en  privatperson   skall
tredjelandsföretaget  registrera  sig i ett valfritt
land  och  betala  momsen  i  det landet  efter  den
skattesats som gäller där, oavsett i vilka andra EU-
länder  kunderna  finns.  Förslaget   såvitt  gäller
hanteringen   av   momsen   vid   försäljning   till
privatpersoner  accepterades inte av medlemsstaterna
eftersom  det  befarades  att  skattesatserna,  till
följd av skillnaderna i skattesatser mellan de olika
medlemsstaterna,  skulle få en avgörande inverkan på
vilket land företagaren valde att momsregistrera sig
i.

Vid ett Ekofinmöte  i början av år 2002 ingicks en
politisk överenskommelse  om  en treårig provisorisk
lösning  som  bygger  på  ett kompromissförslag  som
arbetades fram under det svenska  ordförandeskapet i
EU. Förslaget innebär att säljaren i tredje land vid
försäljning till konsument endast behöver registrera
sig i ett EU-land (kontaktstaten).  Dit  skall sedan
deklaration och betalning sändas. Skatten  skall tas
ut    efter    konsumtionslandets   skattesats   och
kontaktstaten                        vidarebefordrar
deklarationsuppgifterna och skattebetalningarna till
respektive  konsumtionsstat.  Vid  försäljning  till
företag  sker  förvärvsbeskattning,  dvs.   det   är
köparen  inom  EU som betalar in skatten enligt sitt
lands skattesystem.
De nya reglerna  skall  träda  i  kraft den 1 juli
2003.  Efter  treårsperioden  är  avsikten   att  en
långsiktig   lösning   skall   tas   i   bruk.   Vid
Ekofinrådets  möte  den  7 maj  2002  antogs  de nya
direktiv- och förordningstexter som skall gälla.  En
proposition  med  de nationella ändringar som behövs
är aviserad att lämnas  till  riksdagen  under våren
2003.  En  lagrådsremiss har redan överlämnats  till
Lagrådet.

Avdragsrätt för ingående mervärdesskatt

Ett förslag  angående avdragsrätt för mervärdesskatt lades fram
av kommissionen år 1998 (KOM (1998) 377).

Direktivförslaget består av två delar, dels frågan
om harmonisering  av  avdragsrätten,  dels frågan om
ett  s.k. gränsöverskridande system för  avdragsrätt
för moms  som  betalats  i  en  medlemsstat  där den
skattskyldige  inte  är  etablerad. Förslaget syftar
till att göra det enklare  för företagare som agerar
i  andra EU-länder. Förslaget  om  harmonisering  av
avdragsrätten     rör     kostnader     för    bl.a.
passagerarfordon (tjänstebilar och andra  bilar  som
till  viss  del  kan användas privat), logi, mat och
dryck.   Förslaget   om    ett    gränsöverskridande
avdragssystem innebär att företagarna, i stället för
att ansöka om återbetalning i varje land där de haft
momskostnader  men  inte är registrerade,  skall  få
rätt att dra av mervärdesskatten i sin deklaration i
det land där de är etablerade  och  registrerade för
mervärdesskatt (avdragsmedlemsstaten). Momsen kommer
därefter  att  föras  över från den medlemsstat  där
inköpet    skett    och    momsen    har    betalats
(inköpsmedlemsstaten). I dag  får  företagarna  söka
återbetalning  för sådan moms i inköpsmedlemsstaten,
vilket är betungande  för  företagarna  samt  medför
kontrollmässiga och legala problem.
En  klar majoritet av medlemsstaterna har meddelat
att de  kan  följa  den  strategi som nu föreligger.
Arbetsgruppen för skattefrågor  skall  fortsätta att
granska  frågor  om  momskontroll  och riskerna  för
bedrägeri,     administrativa     kostnader     samt
budgeteffekter  för  medlemsstaterna.   Sverige   är
positivt till ett införande av en gränsöverskridande
avdragsrätt.

Översyn av EG:s skattesatsregler

I  juni år 2000 lade kommissionen fram ett s.k. meddelande  som
innehåller  en  ny  arbetsstrategi för att förbättra
det europeiska mervärdesskattesystemet.  Meddelandet
innehåller  ett  åtgärdsprogram  för olika delar  av
mervärdesskattesystemet   där  lagstiftningsinsatser
ansetts angelägna. Den nya  arbetsstrategin  innebär
att   det   skall   ske   en  successiv  anpassning,
modernisering        och        förenkling        av
mervärdesbeskattningen  (KOM (2000)  348).  I  detta
arbete ingår en översyn av EG:s skattesatsregler.

Administrativt samarbete

Under 2001 lämnade kommissionen  ett förslag till ny förordning
om  administrativt  samarbete inom momsområdet  (KOM
(2001) 294). Förslaget  är  ett  led  i  kampen  mot
skatteundandraganden och bedrägerier.

Sverige  har  uttalat  att  man  välkomnar att det
administrativa   samarbetet  mellan  medlemsstaterna
stärks. Avsaknaden  av  fiskala  gränser  kräver ett
effektivt  samarbete  och informationsutbyte  mellan
länderna     för     att    skattekontroller     och
bedrägeribekämpning skall  kunna  genomföras  på ett
framgångsrikt sätt.
Behandlingen   i  rådsarbetsgruppen  för  indirekt
skatt är avslutad.  När  en politisk överenskommelse
nåtts  måste  Europaparlamentets  yttrande  inhämtas
innan förordningen  formellt  kan beslutas. Avsikten
har så här långt varit att den  skall tillämpas från
utgången av 2003.

OECD och elektronisk handel

Basen   för   samarbetet   inom   OECD   utgör   den
överenskommelse som träffades vid ett möte  i Ottawa
1998. Där slog man fast vissa allmänna principer som
skall  vara  vägledande  för  arbetet. I dessa finns
krav på neutralitet och likabehandling,  som innebär
att  man  i  praktiken  avvisar att e-handeln  skall
utgöra en skattefri zon.  Vidare  skall  e-handeln i
största   möjliga   mån   behandlas   med  hjälp  av
existerande regelsystem. Staternas skattesuveränitet
skall  beaktas, samtidigt som en rättvis  fördelning
av skattebasen  skall  eftersträvas.  Reglerna skall
utformas  så att såväl dubbelbeskattning  som  icke-
beskattning undviks.

Beträffande   konsumtionsbeskattningen   framhålls
bl.a.   att   skattesystemen  bör  utformas  så  att
beskattning  av   e-handel   sker  i  det  land  där
konsumtionen  äger rum (destinationslandsprincipen).
Här avviker OECD  från  EU:s  ståndpunkt beträffande
EU-intern  handel,  men  överensstämmer   med   EU:s
principer  för handel med länder utanför EU. Det har
ifrågasatts om inte destinationslandsprincipen borde
införas också  inom  EU  för tjänster som säljs över
Internet. Något förslag i den riktningen finns inte.
EG-kommissionen har dock aktualiserat  en diskussion
i frågan.

Utredningar

Skattebasutredningen,  som tillsattes av  regeringen
år   2000  för  att  utreda  internationaliseringens
betydelse   för  svenska  skattebaser  och  framtida
skattestruktur,  har  i sitt betänkande SOU 2002:47,
Våra  skatter,  uttalat att  Sverige  i  ett  längre
perspektiv bör ha  en beredskap för att kunna minska
gapet mellan den svenska  25-procentsnivån på momsen
och EU:s miniminivå på 15 %.  Bara  genom  att rensa
bland  momsnedsättningarna  går  det  sannolikt  att
sänka   den   generella   nivån   till  22 %,  menar
utredningen.

När  det  gäller försäljning med digital  leverans
direkt till konsument  bosatt  i annat EU-land pekar
skattebasutredningen    på    att    den     svenska
momsskattesatsen  innebär en nackdel för svenska  e-
handelsföretag i konkurrensen  med  andra EU-företag
med   lägre   hemlandsmoms.   E-handel  från   t.ex.
Luxemburg  till  konsument  här  i   landet  får  en
momsbelastning på endast 15 %. Ett annat  problem är
att  EG-rätten  inte  tillåter  ett  land att införa
nedsatt  moms  på  e-handel  och andra tjänster  där
ursprungslandsprincipen tillämpas.  Sverige  får med
andra  ord  inte införa specialmoms på dessa områden
för att eliminera konkurrenssnedvridningen.
Utredningen  föreslår att Sverige med kraft verkar
för  att  en  specialskattenivå   för  e-handel  och
liknande tjänster tillåts inom EU.  Ett  sådant krav
bör  gälla  alla  internationellt  konkurrensutsatta
områden   där   man  inom  EU  väljer  att  tillämpa
ursprungslandsprincipen.   Dock  bör  länderna  inte
tillåtas att sätta en lägre nivå än 15 %.
Betänkandet har skickats på remiss till den 1 juni
2003.

Mot  bakgrund  av riksdagens tillkännagivande  (bet.
2001/02:SkU18, rskr.  199) har regeringen tillkallat
en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn
av    tillämpningsområdet    för    de    reducerade
skattesatserna  och undantagen från beskattning inom
mervärdesskatteområdet  (dir. 2002:141). I uppdraget
ingår att kartlägga de avgränsningsproblem som finns
med nuvarande regler. Översynen  skall syfta till en
begränsning av dessa problem. I uppdraget skall även
ingå att analysera skattesatsernas  struktur utifrån
rättsliga,        administrativa,        ekonomiska,
konkurrensmässiga,      fördelningspolitiska     och
statsfinansiella   aspekter.   I   sin   analys   av
skattesatsernas struktur  skall även internationella
konkurrensfrågor  beaktas.  I  direktiven  sägs  att
valet av skattesatser inte kan ske utan beaktande av
skattenivåerna  i  andra länder  med  vilka  Sverige
bedriver handel.

Uppdraget skall bedrivas  i  två etapper varav den
första delen skall redovisas i början av år 2004 och
den andra delen senast den 1 februari 2005.

Motioner

I  motion  Sk417  yrkandena  19 och  21  av  Lennart
Hedquist m.fl. (m) begärs tillkännagivanden  om  att
mervärdesskatten  skall  sänkas till europeisk nivå.
Enligt motionärerna medför den höga svenska nivån på
mervärdesskatten att svenska  företag  har svårt att
konkurrera  med  privatimport  av  bilar  och  andra
kapitalvaror   från   övriga   EU-länder.  Den  höga
mervärdesskattenivån innebär också  problem  när det
bl.a.  gäller  handel  med digitala leveranser, dvs.
tjänster  som  säljs  och  levereras  via  Internet.
Därutöver  anser  motionärerna  att  en  översyn  av
mervärdesskattens konstruktion bör göras i syfte att
minska momsrelaterade konkurrenssnedvridningar såväl
inom landet som i förhållande till EU.

I motion Sk228 av  Jeppe Johnsson och Ulla Löfgren
(m) förordas att lika regler skall gälla för köp via
Internet från länder utanför  EU som vid införsel av
tull- och skattefria varor vid  personligt  besök  i
samma länder.
I  motion  L319 yrkande 5 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) föreslås  ett  tillkännagivande till regeringen
om att verka för att  det  inom  EU  införs en noll-
skattesats  på elektronisk handel. Denna  skattesats
skall gälla till  dess  en rejäl genomgång gjorts av
momsreglerna   för   icke-elektroniska   varor   och
tjänster  och OECD-länderna  kommit  överens  om  en
gemensam syn på beskattningen av e-handeln.

Utskottets ställningstagande

Enligt  gängse   mätningar   är   såväl  det  totala
skatteuttaget som nivån på mervärdesskatten  högre i
Sverige  än  i  de  flesta andra industriländer. Som
utskottet  tidigare  framhållit  torde  detta  hänga
samman med de generellt utformade välfärdssystemen i
Sverige som i hög grad  syftar  till  att kompensera
för   inkomstbortfall   -   och  där  ersättningarna
beskattas  -  samt  att  vi  i Sverige  har  en  hög
ambitionsnivå när det gäller offentligt  finansierad
verksamhet.

Mot bakgrund av den ovan lämnade redovisningen  över
arbetet   i   EU   och   inhemska   utredningar   om
internationaliseringens  betydelse  för den framtida
skattestrukturen  samt inom momsområdet  konstaterar
utskottet att de frågor om mervärdesskattesatser, e-
handel och internationella  och  nationella  konkur-
rensproblem   som   tas   upp   i  motionerna  redan
uppmärksammats  både av den svenska  regeringen  och
inom EU. Det finns  därför  enligt utskottets mening
inte någon anledning för riksdagen  att  göra  något
tillkännagivande  till  regeringen  av  det slag som
motionärerna efterlyser. Utskottet avstyrker  därför
motionerna  Sk417  yrkandena  19  och  21  och  L319
yrkande 5.

Utskottet avvisar motionsförslaget om att låta det
undantag  som  gäller  för resande från icke EU-land
även gälla varuhandel via  Internet  från  ett  land
utanför     EU.    Inte    minst    kontroll-    och
konkurrensmässiga   aspekter   talar  mot  en  sådan
åtgärd.  Utskottet  avstyrker  därmed   även  motion
Sk228.

Vissa varu- och tjänsteomsättningar


Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till pågående utredningsarbete
avslår riksdagen samtliga motionsyrkanden  om
sänkt  mervärdesskatt  på restaurangtjänster,
transport  i  skidlift,  danstillställningar,
nöjesparksverksamhet m.m.  och  om en översyn
av   gränsdragningarna   inom   lågbeskattade
områden.
Jämför reservationerna 3 (fp), 4  (kd)  och 5
(c).

Gällande bestämmelser

Livsmedel

Livsmedel som konsumenten köper och tar med  sig  hem beskattas
med  12 % medan mat som serveras på restaurang eller
annat  serveringsställe  beskattas  på  normal nivå,
dvs.   25 %.   Tidigare   var  mervärdesskatten   på
servering  lika  med mervärdesskatten  på  mat,  men
fr.o.m.  den 1 januari  1995  höjdes  den  till  den
allmänna nivån.  Skälet  var  att  EG-reglerna  inte
medgav en lägre skattesats på serveringstjänster (se
prop.   1994/95:57   s.   124,   bet.   1994/95:SkU7
s. 80-81).

En reducerad mervärdesskattesats, 12 %,  tillämpas
på  rumsuthyrning  i  hotellrörelse  eller  liknande
verksamhet och camping.

Transport i skidlift

Mervärdesskatt  på  transport  i skidliftar tas  ut  med  12 %.
Mervärdesskatt på personbefordran  tas  ut  med  6 %
fr.o.m.  den  1  januari  2001.  Motivet  till sänkt
momssats   på   personbefordran   var   att   mildra
effekterna  för  kollektivtrafiken av en höjning  av
dieselskatten (budgetprop. för år 2001).

Nöjesparker, danstillställningar, m.m.

Mervärdesskattesatsen  för allmänna nyhetstidningar är 6 %. Med
allmänna   nyhetstidningar   avses   i   ML   sådana
publikationer   av   dagspresskaraktär  som  normalt
utkommer med minst ett nummer varje vecka. Den lägre
skattesatsen omfattar  även  motsvarande  radio- och
kassettidningar.  Från  och  med den 1 januari  2002
gäller samma skattesats för tidskrifter och böcker.

Skattesatsen för nöjesparker  och kommersiell dans
beskattas med 25 %. EG-direktivet tillåter reducerad
skattesats på bl.a. nöjesparker men Sverige har inte
utnyttjat denna möjlighet till differentiering. Dans
nämns  däremot inte uttryckligen i  den  förteckning
(bil. H)  i  det  berörda  direktivet över varor och
tjänster som får lågbeskattas.
På entréavgiften till museer,  vid  tillträde till
konserter,   djurparker  och  cirkusföreställningar,
biograf-, teater-  och operaföreställningar samt vid
balettföreställningar eller liknande tas moms ut med
6 %.

Glasögon

Enligt   ML   är   synundersökning    utförd   av   legitimerad
glasögonoptiker  att  anse  som sjukvård och  därmed
momsfri. Försäljning av glasögon,  kontaktlinser och
andra  synhjälpmedel  är  dock momspliktiga.  Enligt
sjätte  momsdirektivet  får reducerade  skattesatser
endast tillämpas i fråga  om  vissa särskilt uppräk-
nade kategorier av varor och tjänster.  Uppräkningen
sker  i  bilaga  H  till direktivet. En kategori  är
medicinsk utrustning, hjälpmedel och andra apparater
som normalt är avsedda  att  lindra  eller  behandla
invaliditet,   för   den  handikappades  uteslutande
personliga bruk.

Prydnadsväxter

Mervärdesskatt på prydnadsväxter  tas  i  Sverige  ut  med  den
normala  skattesatsen,  25 %. EG-direktivet 96/42/EG
gör det i och för sig tillåtet  för  medlemsstaterna
att    tillämpa    en   reducerad   skattesats   för
tillhandahållande  av   levande   växter  och  andra
produkter från blomsterodling, men  Sverige har inte
använt sig av denna möjlighet.

Utredning

Mot  bakgrund  av riksdagens tillkännagivande  (bet.
2001/02:SkU18, rskr.  199) har regeringen tillkallat
en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn
av    tillämpningsområdet    för    de    reducerade
skattesatserna  och undantagen från beskattning inom
mervärdesskatteområdet  (dir. 2002:141). I uppdraget
ingår att kartlägga de avgränsningsproblem som finns
med nuvarande regler. Översynen  skall syfta till en
begränsning  av avgränsningsproblemen.  I  uppdraget
skall  även  ingå   att   analysera  skattesatsernas
struktur    utifrån    rättsliga,    administrativa,
ekonomiska,         fördelningspolitiska         och
statsfinansiella     aspekter.     Mervärdesskattens
påverkan på konkurrenssituationen  mellan  och  inom
olika branscher skall belysas.

Motioner

I  ett  flertal motioner föreslås att nya grupper av
varor och  tjänster  skall  beskattas  med reducerad
skattesats  eller  att  gränsdragningarna inom  låg-
beskattade områden ses över.

I motionerna Sk263 av Inger  René  och Anita Sidén
(m), Sk289 av Jeppe Johnsson (m), Sk344  av  Torsten
Lindström  (kd),  N226  yrkande  2  av Kenneth Lantz
(kd), Sk287 av Lars-Ivar Ericson (c)  och  Sk392  av
Börje  Vestlund  (s) begärs tillkännagivanden om att
beskatta restaurangtjänster  på  samma låga nivå som
mat som köps i livsmedelsbutik. I  motionerna  Sk401
av  Peter  Danielsson och Tobias Billström (m), N391
yrkande 9 av  Lars  Lindén  m.fl.  (kd) och Sk249 av
Claes  Västerteg  och  Sofia Larsen (c)  begärs  att
frågan om sänkt moms på restaurangtjänster skall bli
föremål för en översyn.
I motionerna Sk314 av Ola Sundell (m) och Sk219 av
Kenneth   Johansson   m.fl.    (c)    krävs    sänkt
mervärdesskatt   på  skidliftsverksamhet.  I  motion
Sk345  av Ulrik Lindgren  m.fl.  (kd)  förordas  att
mervärdesbeskattningen av skidliftar ses över.
I motion  Sk207  av Rolf Gunnarsson (m) anförs att
en  enhetlig momsskattesats  bör  införas  för  hela
kulturområdet.   Motionärerna   framhåller  särskilt
skillnaden   i  skattesatser  mellan   balett-   och
operaföreställningar   och   danstillställningar.  I
motion  K333  yrkande  8 av Kent  Olsson  m.fl.  (m)
förespråkas en neutral tidningsmoms.  Siw  Wittgren-
Ahl och Claes-Göran Brandin (s) efterlyser i  motion
Sk411    en    översyn   av   momsskattesatsen   för
nöjesparker.
I motion Sk224  av Johan Linander (c) begärs sänkt
moms  på glasögon och  kontaktlinser.  Personer  med
synfel   skall   drabbas   ekonomiskt   i  så  liten
utsträckning som möjligt, anser motionären.
I  motion Sk303 av Johnny Gylling (kd) begärs  att
effekterna  av  en  momssänkning  på  prydnadsväxter
skall  utredas.  Motionären vill härigenom  motverka
"svarthandel"   med    prydnadsväxter    samt    öka
försäljningen.

Vikten  av  att  införa  en  enhetlig moms tas upp i
motion   Sk382  av  Lars  Leijonborg   m.fl.   (fp).
Motionärerna  begär  att  den av riksdagen beställda
översynen    av   mervärdesskattesatserna    snarast
genomförs så att  vägen  mot  en  enhetlig  moms kan
inledas.   Enligt   motionärerna   leder   nuvarande
differentiering av momsen till en oroande urholkning
av   skattebasen   samt  styr  konsumtionen  på  ett
olyckligt sätt (yrkande 27).

Utskottets ställningstagande

Behandlingen av i stort sett liknande motioner förra
året resulterade i att  riksdagen, på förslag av ett
enigt  skatteutskott, riktade  ett  tillkännagivande
till regeringen  om  att se över tillämpningsområdet
för de reducerade skattesatserna m.m. Utredningen är
nu tillsatt och har påbörjat  sitt arbete. Utskottet
ser ingen anledning för riksdagen att rikta ett nytt
tillkännagivande till regeringen i denna fråga eller
att föregripa utredningens arbete genom uttalanden i
den  riktning  som  motionärerna  önskar   eller  nu
föreslå  reducerade skattesatser för nya grupper  av
varor  och   tjänster.  Utskottet  avstyrker  därför
samtliga nu behandlade motioner och motionsyrkanden.


Miljömärkta produkter


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  avslår  motionsyrkanden  om  sänkt
mervärdesskatt på miljövänliga produkter.
Jämför reservationerna 6 (kd) och 7 (mp).

Bakgrund

Några särbestämmelser om miljömärkta produkter finns
inte i mervärdesskattelagen  och  inte  heller i EG-
direktivet om mervärdesskatt. Sådana varor beskattas
således enligt generella regler.

Regeringen tillsatte förra året en arbetsgrupp med
uppdrag att utreda möjligheten av och lämpligheten i
att   sänka   mervärdesskatten   på  omsättning   av
miljömärkta livsmedel. Utredningen skulle omfatta de
rättsliga,      administrativa     och     praktiska
förutsättningarna  för  en sådan sänkning. I samband
därmed skulle även en mer  generell  analys göras av
lämpligheten av att använda mervärdesskatten, liksom
andra  slags skatter, som miljöpolitiskt  styrmedel.
En rapport  lämnades  till  regeringen den 1 oktober
2002 (Ds 2002:51).
Arbetsgruppens  arbete  har  mynnat   ut   i   två
huvudsatser: Den s.k. likabehandlingsprincipen i EG-
rätten  innebär  att  Sverige  inte kan införa olika
momssatser  för  miljömärkta (ekologiska)  livsmedel
och    andra   livsmedel.    En    ensidig    svensk
differentiering  bedöms  inte  kunna utformas så att
den blir EG-konform. Den ekonomiska  analysen  visar
att  mervärdesskatten  inte  är  det  mest  lämpliga
miljöpolitiska  styrmedlet,  bl.a.  med  hänsyn till
instrumentets       trubbighet       och      osäkra
kostnadseffektivitet,     och     till     att    en
differentiering till förmån för ekologiska livsmedel
kan  sägas gå emot den allmänt accepterade principen
om att  förorenaren  skall betala (den s.k. Polluter
Pays Principle).
I    kommissionens    grönbok     om    integrerad
produktpolicy   (KOM   (2001)  68)  presenteras   en
strategi som går ut på att  förstärka  och  rikta om
den produktrelaterade miljöpolitiken för att  främja
utvecklingen   av   en   marknad   för  miljövänliga
produkter.   Grönboken  innehåller  ett   omfattande
program av åtgärder,  och  bl.a. förs tankar fram på
en  differentierad beskattning  utgående  från  pro-
dukternas  miljöprestanda och ett införande av sänkt
mervärdesskatt   för   produkter   som  utmärks  med
gemenskapens miljömärke. I kommissionens  rapport om
tillämpningen  av de reducerade skattesatserna  inom
unionen   (KOM   (2001)   599)   drar   kommissionen
slutsatsen att en  översyn av reglerna för reducerad
moms bör ske i ett medellångt  tidsperspektiv. Innan
en översyn av bestämmelserna görs  vill kommissionen
nu närmast avvakta försöket med sänkt  moms på vissa
arbetsintensiva tjänster.
Frågan om användning av reducerade momssatser  som
ett  led  i  miljöpolitiken  har från tid till annan
diskuterats  i  vissa  länder. Hittills  synes  dock
slutsatsen ha varit att  möjligheten till nationella
åtgärder på detta område är  små om inte EG-reglerna
först ändras.

Motioner

I motion MJ432 yrkande 2 av Alf  Svensson m.fl. (kd)
begärs att regeringen skall återkomma till riksdagen
med  förslag  till  hur  ekonomiska  styrmedel   kan
användas    för    att   öka   andelen   miljömärkta
arbetsmaskiner och motorer.  En lösning skulle t.ex.
kunna   vara   en   momssänkning   av    miljömärkta
gräsklippare och utombordsmotorer.

I  motion  MJ490  yrkande 23 av Maria Wetterstrand
m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om sänkt moms
på  ekologiska  livsmedel.   En   ny  utredning  bör
tillsättas för att visa enligt vilka  modeller detta
skulle vara möjligt. Ett yrkande om slopad  moms  på
miljövänligt producerade produkter framställs även i
motion N396 yrkande 34 av Ingegerd Saarinen (mp).

Utskottets ställningstagande

Den  av  regeringen  tillsatta arbetsgruppen för att
utreda möjligheten av  och  lämpligheten i att sänka
mervärdesskatten på miljömärkta livsmedel har kommit
fram till att Sverige inte ensidigt kan införa olika
mervärdesskattesatser för miljömärkta  livsmedel och
andra  livsmedel.  Vidare  påpekas  att en reducerad
mervärdesskatt  inte  heller  är  det mest  lämpliga
miljöpolitiska  styrmedlet. Utskottet  har  tidigare
ställt  sig avvisande  till  en  sådan  ordning  som
motionärerna   förespråkar   eftersom   den   skulle
innebära  olika  skatt på varor som är av samma slag
men som är tillverkade på olika sätt eller har olika
egenskaper. Utskottet  vidhåller sin uppfattning att
en sådan ordning skulle  bli  svår  att administrera
och än svårare att kontrollera, bl.a.  mot  bakgrund
av gränsdragningsproblemen.

Med  anledning av vad som framförs i motion  MJ432
vill utskottet  dessutom  erinra  om  att skatten på
alkylatbensin nyligen sänkts. Syftet med  sänkningen
var   att   öka   användningen  av  sådan  bensin  i
tvåtaktsmotorer    (bl.a.    utombordsmotorer    med
tvåtaktsteknik),  snöskotrar  och  gräsklippare  och
därigenom   minska   utsläppen    av    miljö-   och
hälsofarliga ämnen.
Mot  bakgrund  av  det anförda avstyrker utskottet
motionsyrkandena.

Utbildning i alternativmedicin, m.m.


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  avslår  motionsyrkanden  om  sänkt
mervärdesskatt     på    alternativmedicinska
behandlingar och om  slopad mervärdesskatt på
utbildning för yrkesutövare  av komplementär-
och alternativmedicin.
Jämför reservation 8 (mp).

Gällande bestämmelser

Enligt  3  kap.  4 §  ML undantas  från  skatteplikt
omsättning av tjänster  som utgör sjukvård, tandvård
och  social  omsorg.  För  skattefrihet   krävs  att
sjukvården  tillhandahålls vid sjukvårdsinrättningar
eller av någon  med  särskild legitimation att utöva
sjukvårdsyrke.   För  s.k.   alternativvård   gäller
däremot inte skattefriheten.

När det gäller läkemedel  gäller  undantaget  från
skatteplikt  endast  läkemedel  som  utlämnas enligt
recept  eller säljs till sjukhus eller  införs  till
landet  i  anslutning  till  sådan  utlämning  eller
försäljning (3 kap. 23 § ML).
Icke skattepliktig  utbildning  är enligt ML sådan
grundskole-,  gymnasie-skole- och högskoleutbildning
som  sker  i  de  allmännas  regi  eller  av  erkänd
utbildningssamordnare   samt  övrig  utbildning  som
berättigar till studiemedel enligt studiestödslagen.
Med det allmänna avses stat, kommun eller landsting.
Med uttrycket av erkänd utbildningssamordnare  avses
t.ex.  fristående  skolor  och kompletterande skolor
som tillhandahåller utbildning  som  ett  led  i det
allmännas  utbildningsinsatser.  Skatteplikt  gäller
däremot  för  i  princip  all  kommersiellt bedriven
utbildning  som  sker utom ramen för  den  ordinarie
skolutbildningen och som inte heller berättigar till
studiestöd.

Motioner

I motion So225 yrkande  4  av  Birgitta Carlsson och
Viviann  Gerdin  (c) begärs ett tillkännagivande  om
att utbildning för  yrkesutövare  inom komplementär-
och     alternativmedicin     bör    befrias    från
mervärdesskatt.  Motionärerna  anför  att  det  inte
finns någon komplementär- eller  alternativmedicinsk
utbildning i det traditionella svenska  skolväsendet
och  att  de  personer  som  vill  utbilda sig  inom
området    måste   söka   sig   till   den   privata
utbildningsmarknaden. Sådan utbildning är belagd med
25 % moms.

I motion So365  yrkande  6 av Kerstin-Maria Stalin
m.fl. (mp) begärs att förutsättningarna  för  slopad
mervärdesskatt       på       komplementärmedicinska
behandlingsformer utreds.

Utskottets ställningstagande

Frågan om skattenedsättning på  alternativmedicinska
behandlingar  har  prövats  av  utskottet   vid  ett
flertal  tillfällen under de senaste åren. Utskottet
har  avstyrkt   sådana   motionsyrkanden  bl.a.  med
hänvisning till de kostnader för staten som en sådan
åtgärd   skulle   föra   med   sig   och   till   de
avgränsningsproblem som skulle kunna uppstå gentemot
andra typer av verksamheter vars  ändamål  också  är
att  göra människor friskare och som beskattas fullt
ut. Utskottet  har  inte  ändrat  ståndpunkt i denna
fråga och avstyrker därför även nu aktuell motion.

Även  motionsyrkandet om slopad mervärdesskatt  på
utbildning  för  yrkesutövare  av  komplementär- och
alternativmedicin avstyrks.

Körkortsutbildning


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   avslår   en   motion   om  slopad
mervärdesskatt på körkortsutbildning.

Gällande bestämmelser

Skatteplikt på bl.a. körkortsutbildningar infördes i
samband  med  att  utbildningsområdet  generellt  på
grund  av  EG-rättens  krav infogades i det  skatte-
pliktiga    området    (prop.    1996/97:10,    bet.
1996/97:SkU6).   För  att  mildra   effekterna   för
bilskolorna infördes  samtidigt  en  avdragsrätt för
bilskolornas förvärv och förhyrning av fordon.

Motionen

I  motion  T214  yrkande 1 av Birgitta Carlsson  och
Rigmor Stenmark (c)  begärs  ett tillkännagivande om
slopad  mervärdesskatt  på  körkortsutbildning.   De
åberopade  skälen är att minska dels kostnaderna för
körkortsutbildningen, dels de sociala skillnaderna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  har  tidigare  vid  upprepade  tillfällen
avstyrkt   motioner    om    slopad    eller   sänkt
mervärdesskatt på körkortsutbildning med  hänvisning
till  att  detta  inte  är möjligt enligt EG-rätten.
Utskottet har även erinrat  om att bilskolorna, till
skillnad från de flesta andra företag, har rätt till
avdrag för mervärdesskatt som  belöper  på inköp och
leasing av bilar. Utskottet vidhåller sitt  tidigare
ställningstagande  och  avstyrker därmed nu aktuellt
motionsyrkande.


Företagsbilar


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  avslår  en motion  om  avdrag  för
ingående mervärdesskatt  för sådana lastbilar
som i dag betraktas som personbilar.
Jämför reservation 9 (m).

Gällande bestämmelser

För  förvärv  av  personbilar   råder  avdragsförbud
enligt ML, utom i några speciella  verksamheter. Som
personbil  räknas enligt ML även bl.a.  lastbil  med
skåpkarosseri  utan  separat  förarhytt  och  med en
totalvikt   om   högst  3 500  kg.  Andra  lastbilar
behandlas       som      normala       varor       i
mervärdesskattehänseende  och är alltså inte utsatta
för  någon  särskild  begränsning   i   vad   gäller
avdragsrätten för näringsidkare.

Som  nyss  nämnts  är  reglerna om avdragsrätt för
bl.a.  lastbilar  och  andra   fordon   föremål  för
överväganden inom EU, se KOM (1998) 377.

Motionen

I  motion  Sk386 yrkandena 1 och 2 av Lars  Lindblad
(m) begärs att mervärdesskattelagen ses över i syfte
att ändra reglerna  om rätt till avdrag för ingående
mervärdesskatt för företagsbilar.  Motionären  anser
att  nuvarande  bestämmelser  är ineffektiva och ger
upphov till onödigt krångel.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  instämmer i att bestämmelserna  i  ML  om
avdragsrätt  för  förvärv  av fordon på grund av den
nuvarande gränsdragningen mellan  fordon  som räknas
som  personbilar  och fordon som anses som lastbilar
kan   förefalla   svårförståelig   i   vissa   fall.
Regleringen av avdragsrätten  för  mervärdesskatt är
till  viss  del utformad som en schablonbeskattning.
Utgångspunkten  är  att  schablonen skall omfatta de
bilar  som är inrättade på  ett  sätt  som  gör  dem
möjliga  att  använda  även  för privat körning. Vid
förvärv av dessa bilar saknas  avdragsrätt  och  vid
förhyrning  begränsas  avdragsrätten  till 50 %. För
driftskostnader medges dock full avdragsrätt även om
bilarna används privat till en viss del.  Syftet med
att    använda   en   schablon   är   att   förenkla
skattekontrollen.   Fordonets   vikt   och  utseende
används  som  kriterier  för att på ett enkelt  sätt
kunna bedöma vilka bilar som omfattas.

Frågan om avdragsrätt för  momsen  på bilar är för
närvarande föremål för beredning inom  EU.  Det  kan
därför inte anses aktuellt att nu utreda det svenska
systemet.   Sammanfattningsvis  vidhåller  utskottet
sitt   tidigare   ställningstagande   om   att   EG-
kommissionens förslag till nya regler om avdragsrätt
för mervärdesskatt bör slutbehandlas innan riksdagen
tar   ställning    till   sådana   förändringar   av
avdragsrätten   som   motionären   begär.   Motionen
avstyrks därmed.

Vägmoms i Danmark


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  avslår ett motionsyrkande  om  att
regeringen  skall   agera   för   att  danska
myndigheter  skall undanta svenskregistrerade
bussar från skyldigheten att betala vägmoms i
Danmark.

Gällande bestämmelser

Enligt    artikel     9.2    b    i    det    sjätte
mervärdesskattedirektivet    skall    platsen    för
tillhandahållande  av transporttjänster vara den där
transporten äger rum.  De avstånd som tillryggaläggs
skall beaktas. En medlemsstat  skall  således enligt
direktivet momsbeskatta transporttjänster som utförs
inom  dess territorium. En persontransport  som  går
genom t.ex.  tre  länder  skall beskattas i alla tre
länderna.  Under  den  s.k.  övergångsperioden   får
emellertid  medlemsländerna  fortsätta  att  undanta
bl.a. persontransporter från beskattning (se artikel
28.3.b och Annex F, punkt 17). Sverige har utnyttjat
denna    rätt    till   undantag   i   samband   med
anslutningsfördraget.

·  Inom  EU  pågår  för  närvarande  en  översyn  av
reglerna om beskattningsland för tjänster.
·
·  En persontransport  som utförs inom Sverige skall
beskattas  här.  En sådan  transporttjänst  anses
omsatt  inom landet  enligt  5  kap.  5 §  första
stycket ML.  Detta  gäller både när företaget som
utför  transporten är  svenskt  och  när  det  är
utländskt.  I  princip  gäller  att ett utländskt
företag  som  utför sådana persontransporter  som
skall beskattas  i  Sverige skall registreras här
(3 kap. 1 § första stycket  2  SBL)  och redovisa
mervärdesskatten i en deklaration.
·
·  En  persontransport  som  sker direkt till  eller
från Sverige beskattas dock  inte  (s.k. 0-skatt,
dvs. skatt tas inte ut men säljaren har rätt till
avdrag  för  ingående  skatt)  till den  del  den
utförs i Sverige, oavsett om det  är  ett svenskt
eller   utländskt   företag  som  tillhandahåller
transporten. En sådan  transporttjänst anses inte
omsatt inom landet, 5 kap. 5 § första stycket ML.
Dessa regler, som avviker  från  bestämmelserna i
sjätte     direktivet,    har    Sverige    genom
anslutningsfördraget  rätt  att  ha kvar så länge
någon  annan  medlemsstat  tillämpar  motsvarande
ordning. Är det däremot fråga  om  att  t.ex. ett
danskt bussbolag utför resor enbart inom Sverige,
dvs.  inte  endast  en  direkttransport, så skall
således  den  del av resan  som  sker  i  Sverige
beskattas i Sverige  (i enlighet med vad som ovan
sägs).
·
1. Persontransporter  som   utförs  utanför  Sverige
beskattas     inte     i     Sverige,      sådana
transporttjänster anses omsatta utomlands.
2.
Enligt    inhämtad    uppgift   är   turistbussresor
skattepliktiga  i Danmark.  Det  gäller  oavsett  om
resan utförs med  en turistbuss som är registrerad i
Danmark eller i utlandet.  Danska  företag  beräknar
momsbeloppet på erhållet vederlag och betalar in det
genom  den  ordinarie momsredovisningen. När det  är
fråga om bussar  registrerade i utlandet använder de
danska skattemyndigheterna  en schablonregel för att
avgöra  hur  stor del av det totala  vederlaget  som
skall hänföras  till  resan  i  Danmark  och  därmed
vilket  belopp  skatten skall beräknas på. Utländska
företag som utför momspliktiga transporter i Danmark
skall momsregistreras där.

Motionen

I motion Sk414 yrkande  1  av Christina Axelsson och
Eva Arvidsson (s) föreslås att  regeringen bör agera
för  att  danska myndigheter skall  undanta  svensk-
registrerade  bussar  från  skyldigheten  att betala
vägmoms i Danmark.

Utskottets ställningstagande

Danmark  beskattar  resor  inom  sitt territorium  i
enlighet  med  vad  som följer av sjätte  direktivet
(artikel 9.2). Som framgår ovan är denna beskattning
inte riktad enbart mot  utländska  företag, utan den
gäller  även  danska företag. För utländska  företag
används en schablonregel vid beräkning av skatten.

På grund av ett undantag från det sjätte direktivet
tas moms inte ut  i Sverige vid direkttransport till
eller från Sverige.  Övriga  transporter  i  Sverige
beskattas  dock,  även när de utförs av t.ex. danska
företag.

Utskottet noterar att det inom EU pågår en översyn
av reglerna om beskattningsland  för tjänster. I det
sammanhanget kan bestämmelserna om transporttjänster
komma att ses över. Såväl Sverige  som  ett  flertal
andra medlemsländer har framfört krav härom.
Med  anledning  av  det  anförda  finns det enligt
utskottets  uppfattning  inte  någon  anledning  för
riksdagen  att  göra  något  tillkännagivande   till
regeringen  av det slag som motionärerna efterlyser.
Motionsyrkandet bör därför avslås.

Avdragsrätt för importmoms


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  avslår   en  motion  om  att  ML:s
bestämmelser  om avdragsrätt  för  importmoms
skall ses över  i  syfte att ändra tidpunkten
för  avdragsrättens  inträde  när  speditörer
uppträtt  som ombud för  importören  och  för
dennes räkning betalat importmomsen.
Jämför reservation 10 (m, kd).

Gällande bestämmelser

Moms  vid  import  tas  ut  av  Tullverket,  som  är
beskattningsmyndighet    vid    import    av   vara.
(Skattemyndigheten   är  beskattningsmyndighet   vid
införsel av vara från annat EG-land.)

Skyldig att betala skatten  vid  import är den som
enligt  tullagstiftningen  är betalningsskyldig  för
tull  eller  skulle  ha  varit betalningsskyldig  om
varorna varit tullbelagda.
Alla varor som förs in till  Sverige  från  tredje
land  skall tullklareras. Förtullning är en form  av
tullklarering.   Den   som   anmäler   en  vara  för
förtullning blir deklarations- och betalningsskyldig
och  deklaranten  skall  lämna  en  tulldeklaration.
Deklaration  får  även  lämnas  genom befullmäktigat
ombud,  t.ex.  en  speditör  som är registrerad  hos
Tullverket.   Med   ledning   av   tulldeklarationen
fastställer  verket  tull,  skatt, t.ex.  moms,  och
avgifter.
Det är den som är skattskyldig  som  har  rätt att
göra avdrag för ingående moms på import av vara  för
en  verksamhet  som  medför  skattskyldighet.  Om en
speditör  uppträder  som  ombud  för en importör och
betalar importmomsen till Tullverket för importörens
räkning, har inte speditören rätt  till  avdrag  för
sådan moms.
Enligt 13 kap. 16 § ML skall ingående moms dras av
för  den redovisningsperiod under vilken den som för
in en  vara  till  landet enligt god redovisningssed
har bokfört eller borde  ha  bokfört  importen. Rätt
till avdrag för ingående moms som tas ut  vid import
inträder  enligt 13 kap. 23 § ML, dock tidigast  när
en av Tullverket  utfärdad tullräkning har mottagits
av   importören.   Detta    innebär    att   oavsett
importtidpunkt eller förskottsbetalning får avdraget
göras   tidigast   i   den   period  då  tullräkning
mottagits. En tullräkning utfärdas  minst  tio dagar
innan den skall betalas.
Den  importmoms  en speditör tar upp i sin faktura
utgör  enbart  ett  utlägg   för   kundens  räkning.
Speditörens faktura är till den del den avser utlägg
för    importmoms    därmed   inte   heller   direkt
avdragsgrundande.   Avgörande   för   avdragsrättens
inträde   för  importören   (köparen)   vad   gäller
importmomsen     är    när    speditören    mottagit
tullräkningen.
Normalt fakturerar  speditören arvode, frakter och
utlägg innan tullräkningen  kommit.  RSV  har  tills
vidare  godkänt  att  speditören som alternativ till
att bifoga en kopia av  tullräkningen  i  stället  i
speditionsfakturan  får  ange  det datum från vilket
rätt  till avdrag inträder för i  fakturan  upptagen
importmoms.  I fakturan anges ett datum då rätt till
avdrag   för   importmomsen    tidigast    inträder.
Transportindustriförbundet tar årligen fram tabeller
för  fastställande  av tidpunkten för avdragsrättens
inträde för importmomsen.  I  tabellerna  tas hänsyn
till    att    avdragsrätt    inträder   först   när
tullräkningen har mottagits av importören.

Motionen

I motion Sk362 av Elizabeth Nyström  m.fl.  (m,  fp,
kd,  c)  begärs  en översyn av mervärdesskattelagens
regler i syfte att  förenkla  för  företag  som  vid
import  använder  speditörer. Motionärerna anser att
importföretag som inte  är hemtagare, utan utnyttjar
speditörer, bör ges möjlighet  att  göra  avdrag för
importmomsen  under  samma  period  som  de  betalar
fakturan till speditören.

Utskottets ställningstagande

Motionären  tar  upp det fall när en speditör, innan
en  av  Tullverket  utfärdad   tullräkning   kommit,
fakturerar   importören   (köparen)   för  avgifter,
frakter och utlägg för importmoms.

Speditörens  faktura  är  till  den del den  avser
utlägg  för  importmoms inte direkt avdragsgrundande
för importören.  Rätt  till  avdrag  för  importören
inträder tidigast när tullräkningen har mottagits.
Regeln  om  att  avdragsrätt  inträder  först  när
tullräkning  mottagits av den skattskyldige  tillkom
för att undanröja  den fördel för den skattskyldige,
i form av uppskov med betalning av moms, som förelåg
vid kreditimport jämfört med upphandling inom landet
(prop. 1981/82:201).  Syftet  var således främst att
skapa   neutralitet   mellan  import   och   inhemsk
försäljning.
Utskottet  noterar att  Mervärdesskatteutredningen
har föreslagit  att  mervärdesskattelagens regler om
tidpunkterna för skattskyldighetens  inträde respek-
tive  redovisningen  av  utgående och ingående  moms
skall    preciseras    i   enlighet    med    sjätte
momsdirektivets   bestämmelser.    Anpassningen   av
redovisningsbestämmelserna  till direktivet  innebär
att ett flertal specialbestämmelser  om  redovisning
av moms föreslås slopas, bl.a. 13 kap. 23 §  ML  som
reglerar  avdragsrättens  inträde för importörer vad
gäller importmomsen.
Mot  bakgrund  av det anförda  är  utskottet  inte
berett  att  nu  överväga   någon   ändring   av  de
bestämmelser  som  reglerar tidpunkten för rätt till
avdrag för ingående moms som hänför sig till import.
Motionen avstyrks därmed.

Byggmoms


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  avslår  motionsyrkanden  om  olika
tillkännagivanden           om            hur
mervärdesskattekostnaderna  bör  hanteras vid
produktion   av   bostäder   av  olika  slag.
Utskottet  hänvisar  till  att en  promemoria
angående den aktuella frågan  upprättats inom
Regeringskansliet och att ärendet bereds.
Jämför reservationerna 11 (fp),  12  (kd) och
13 (c).

Gällande bestämmelser

Produktion     av     bostäder     beskattas     med
normalskattesatsen.   Enligt  sjätte  momsdirektivet
(bilaga H, art. 12.3 a) har medlemsländerna rätt att
införa en reducerad skattesats  inom  byggsektorn på
tillhandahållande, byggande, renovering  och ändring
av  bostäder  endast  om  detta  utgör  ett  led   i
socialpolitiken.

I  dag  används  investeringsbidrag  t.ex. för att
stimulera  produktionen  av  studentlägenheter   och
hyreslägenheter.

Motioner

I  motion  Bo290  yrkande 5 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) anförs att mervärdesskatten inte skall användas
i konsumtions- eller  produktionsstimulerande syften
utan vara så generell som  möjligt.  En momssänkning
för en viss typ av byggande är att betrakta  som ett
riktat  bidrag.  För  att  stimulera  ökat  bostads-
byggande    behövs   andra   åtgärder   än   riktade
subventioner.       Motionärerna      begär      ett
tillkännagivande till regeringen om detta.

I motionerna Bo291  yrkande  9  av  Göran Hägglund
m.fl.  (kd) och Bo216 yrkande 5 av Annelie  Enochson
(kd)  föreslås  minskad  skatt  på  nyproduktion  av
flerbostadshus    motsvarande    en   halvering   av
byggmomsen fr.o.m. 1 oktober 2003.  För  att inte gå
emot  EU:s regler föreslår motionärerna att  skatte-
sänkningen   utformas  så  att  byggföretaget  efter
deklaration   erhåller    en   skattereduktion   som
motsvarar  hälften av den erlagda  byggmomsen,  dvs.
10 %   av   byggkostnaderna.    Avsikten    är   att
skattereduktionen   skall   ses   som   en   del  av
skattesystemet och inte som ett bidrag.
Maud  Olofsson  m.fl.  (c)  anför  i  motion Bo267
yrkande  9 att regeringen bör uppmanas att  göra  en
generell utvärdering  av  den  moms  på byggande som
infördes i och med 1990 års skattereform.
I motion Bo269 yrkande 2 av Kenneth G Forslund (s)
anförs  att det är viktigt att en sänkt  byggmoms  i
sin helhet  får  genomslag på produktionskostnaderna
och  att  en  sänkning   av  byggmomsen  därför  bör
kombineras    med    någon    form     av    löpande
prisuppföljning.

Utskottets ställningstagande

I    sitt   yttrande   till   finansutskottet   över
skattefrågorna  i  budgetpropositionen  för  år 2003
anförde  skatteutskottet  att  det  inte  hade någon
invändning  mot  att en momssänkning bör prövas  för
studentbostäder    och    äldrebostäder    som    en
kompletterande    stimulans    på    detta    område
(2002/03:SkU1y).

Därefter   har   en  promemoria   (Fi   2002/4722)
upprättats inom Regeringskansliet  vari föreslås att
ett  tillfälligt  investeringsstöd  införs  för  att
stimulera bostadsbyggandet av hyreslägenheter mindre
än 60 m2 och studentbostäder. Stödet  föreslås  till
projekt  som  påbörjas mellan den 1 januari 2003 och
den  31  december  2006  och  som  bidrar  till  ett
långsiktigt   hållbart  byggande.  Behovet  av  ökat
byggande av äldrebostäder bör övervägas ytterligare.
Promemorian har  remissbehandlats och ärendet bereds
nu inom Regeringskansliet.
Frågan om momseffekterna  på  vissa  byggtjänster,
och  om åtgärder bör vidtas för att eliminera  dessa
effekter,    är   således   under   beredning   inom
Regeringskansliet  och  regeringen  har aviserat ett
ställningstagande  inom kort. På grund  härav  anser
utskottet  att  man  bör   avvakta   också  med  ett
ställningstagande  till  de frågor som väckts  i  de
aktuella  motionerna.  Utskottet   avstyrker  därför
dessa.

Fastighetsskötsel


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   avslår   en   motion   om  slopad
mervärdesskatt  på fastighetsskötsel  i  egen
regi.
Jämför reservationerna 14 (kd) och 15 (c).

Motionen

I  motion  Sk250  av   Lilian  Virgin  och  Christer
Engelhardt (s) begärs ett  tillkännagivande  om  att
slopa  mervärdesskatten  på fastighetsskötsel i egen
regi eller ändra beloppsgränsen  för när skatt skall
tas ut.

Utskottets ställningstagande

Fastighetsskötare skall, även om verksamheten inte i
övrigt är momspliktig, uttagsbeskattas  om han eller
hon  i  egen  regi  utför  vissa tjänster som  avser
fastigheten eller skötseln därav.  De  tjänster  som
skall  beskattas  är bl.a. underhåll, lokalstädning,
fönsterputsning,     renhållning      och      annan
fastighetsskötsel.  Bakgrunden till bestämmelsen  är
att  många  fastighetsförvaltande   företag,   bl.a.
bostadsförvaltningsföretagen,  inte  är skyldiga att
ta  ut  mervärdesskatt i sin verksamhet  och  därför
inte heller  kan  dra  av  den  skatt som fristående
fastighetsskötare  debiterar. För  att  undvika  att
bostadsförvaltarna och andra momsbefriade företag av
skatteskäl helt går  över  till  fastighetsskötsel i
egen regi har sådan egenregiverksamhet  belagts  med
moms  om  kostnaden  överstiger  150 000  kr. Regeln
tillkom  i samband med 1990 års skattereform  (prop.
1989/90:11).

Beskattningen  syftar  således  till att förhindra
konkurrenssnedvridande      effekter     av      den
mervärdesskattefrihet      som      gäller       för
bostadsförvaltare        och       vissa       andra
fastighetsförvaltare, och  utskottet  är inte berett
att tillstyrka att denna beskattningsregel slopas.
Utskottet     avstyrker     med     det    anförda
motionsyrkandet.

Omvandling av lokaler till bostäder


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om att jämkning av
ingående  mervärdesskatt  inte  skall  ske  i
sådana  fall  då en fastighetsägare omvandlar
lokaler, där momspliktig  verksamhet bedrivs,
till bostäder.

Gällande bestämmelser

Vid   inkomstbeskattningen   medges    årligen   ett
värdeminskningsavdrag  för  den förslitning  som  en
tillgång undergår. När en näringsidkare  har  använt
tillgången  så  länge att den ekonomiskt är värdelös
skall   tillgången    vara   helt   avskriven.   Vid
mervärdesbeskattningen  medges  i princip avdrag för
anskaffning av en tillgång, fastighet eller maskiner
m.m., omedelbart. Utgångspunkten  är  att tillgången
skall  användas  i  den skattepliktiga verksamheten.
Det finns dock en s.k.  jämkningsregel  som  är till
för  att  korrigera avdragen så att de motsvarar  en
tillgångs  användning  i  skattepliktig  verksamhet.
Korrigeringen  kan ske antingen som en ökning av ett
avdrag eller som  minskning av ett tidigare medgivet
avdrag.

Det är ändrad användning  eller  överlåtelse av en
investeringsvara     som     föranleder    jämkning.
Bestämmelserna kan framför allt  bli tillämpliga vid
överlåtelser   av   fastigheter,   som   används   i
skattskyldig  verksamhet,  och  vid  förändringar  i
uthyrningsförhållanden.
Av 8 a kap. 1 § ML framgår att avdrag för ingående
moms   hänförlig   till  förvärv  eller  import   av
investeringsvaror skall  jämkas  om  användningen av
varan   ändras   efter  förvärvet  eller  om   varan
överlåts.

Som investeringsvaror enligt ML räknas bl.a.

·  fastigheter som  varit  föremål  för  ny-,  till-
eller   ombyggnad,  om  den  ingående  momsen  på
kostnaden uppgår till minst 100 000 kr,
·
·  bostadsrätt  eller  hyresrätt  till  en lokal, om
bostadsrättsinnehavaren   eller  lokalhyresgästen
utfört ny-, till- eller ombyggnad  av lokalen och
om  skatten på kostnaden för denna åtgärd  uppgår
till minst 100 000 kr.
·
Eftersom  omsättning  av  fastigheter  är undantagen
från  skatteplikt är det endast då ny-, till-  eller
ombyggnad  gjorts  som  jämkning  kan komma i fråga.
Korrigeringstiden för fastigheter,  hyresrätter  och
bostadsrätter  är  tio  år  och  beräknas  för varje
byggåtgärd   om   momsen  på  kostnaden  för  sådana
åtgärder   uppgår  till   100 000   kr   efter   den
sammanläggning som i vissa fall skall ske.

Jämkning skall  ske  av  den ingående moms som kan
anses  belöpa  på den återstående  korrigeringstiden
efter en ändrad användning eller en överlåtelse (8 a
kap.  7 § ML). Denna  jämkning  skall  antingen  ske
årligen  eller för alla återstående åren på en gång,
beroende på vilken åtgärd som föranlett ändringen.

Motionen

I motion Sk315  av  Gunnar  Nordmark (fp) begärs ett
tillkännagivande      om      en     ändring      av
mervärdesskattelagen  så  att  ingen   jämkning   av
ingående    moms    behöver    göras   i   de   fall
fastighetsägaren omvandlar lokaler  där  momspliktig
verksamhet bedrivs till bostäder.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  ser  inte  något skäl att ändra nuvarande
regler om jämkning av ingående mervärdesskatt på det
sätt  som  förordas  i  motionen.   Tvärtom   skulle
införandet av en sådan skattefavör riskera att  leda
till     oönskad     skatteplanering    och    annat
skatteundandragande. Motionen avstyrks.


Skattefri verksamhet som bedrivs
kommunalt eller landstingskommunalt
eller av ideell förening


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   avslår   ett  motionsyrkande   om
ändringar  i  mervärdesskattelagen   för  att
åstadkomma  samma  villkor  för föreningsägda
idrottsanläggningar och motsvarande kommunala
verksamheter  med  hänvisning  till  pågående
arbete inom Regeringskansliet.
Jämför reservation 16 (m).

Gällande bestämmelser

Allmännyttiga  föreningar,  som bedriver  verksamhet
som de inte behöver betala inkomstskatt  för,  skall
enligt  4  kap. 8 § mervärdesskattelagen (ML) heller
inte betala  någon  moms för omsättningar som görs i
denna   verksamhet.   På    motsvarande   sätt   som
beträffande   inkomstskatten  för   rörelseinkomster
gäller således  för  en sådan förening att moms inte
skall  tas  ut  vid  försäljningen   av   varor  och
tjänster,  som  har  ett  naturligt samband med  den
allmännyttiga  verksamheten   eller   av   hävd  har
utnyttjats   som   finansieringskälla   för  ideellt
arbete.

Detta  innebär  i sin tur att sådana allmännyttiga
ideella   föreningar,    som    är   befriade   från
inkomstskatt    och    moms,    saknar    -   liksom
privatpersoner - möjlighet att dra av momsen på sina
inköp.  Kommunerna har inte heller någon avdragsrätt
för  kostnader  som  är  hänförliga  till  skattefri
verksamhet men kan i många fall få kompensation inom
ramen  för  systemet  enligt  lagen  (1995:1518)  om
mervärdesskattekonton  för  kommuner  och landsting,
det  s.k. kommunkontosystemet. Kommunerna  får  dock
betala  en  avgift  till systemet för att finansiera
uttagen.

Undantaget från skatteplikt  inom idrottsområdet i 3
kap.  11  a §  ML infördes som en  mosvarighet  till
artikel     13     A.1    m     i     det     sjätte
mervärdeskattedirektivet.   Avgifter  för  tillträde
till  idrottsliga  evenemang  eller  för  att  utöva
idrottslig   verksamhet   undantas    därför    från
skatteplikt.   Vidare   undantas  tjänster  som  har
omedelbart samband med utövandet  av den idrottsliga
verksamheten. (Omsättning av varor  omfattas inte av
undantaget från skatteplikt.)

Undantagen  gäller  endast  sådan  verksamhet  som
tillhandahålls av staten, kommun, landsting eller en
förening i de fall verksamheten inte skall anses som
yrkesmässig  enligt  4 kap. 8 § ML. För  motsvarande
verksamhet som bedrivs  av annan gäller en reducerad
skattesats om 6 %.

Utredning

Mervärdesskatteutredningen  (dir.  1999:10)  som  på
uppdrag  av  regeringen gjort en översyn av reglerna
om skattskyldighet  i mervärdesskattelagen, m.m. har
särskilt   analyserat   hur    ideella   föreningars
verksamhet    överensstämmer    med   EG-direktivets
verksamhetsinriktade undantag från  skatteplikt  för
organisationer utan vinstintresse samt hur nuvarande
svenska  regler  påverkar  konkurrensneutraliteten i
allmänhet och i förhållande  till små och medelstora
företag i synnerhet.

Utredningen  föreslår  i betänkande  SOU  2002:74,
Mervärdesskatten i ett EG-rättsligt  perspektiv, att
undantaget   från  skatteplikt  inom  idrottsområdet
skall - såvitt  gäller  annan än stat eller kommun -
gälla  för  tjänster som omsätts  av  organisationer
utan vinstintresse.  Härigenom kommer undantaget att
avse i princip samma krets  av subjekt som tidigare,
dvs.   de   allmännyttiga   ideella    föreningarna.
Utredningen   föreslår   varken  några  förändringar
beträffande  de  tjänster  som   skall  omfattas  av
undantaget från skatteplikt eller  begränsningar  av
undantaget  från  skatteplikt med hänsyn till risken
för  konkurrenssnedvridning.   Betänkandet   är   nu
föremål för remissbehandling.
Skattesatsutredningen  (dir.  2002:141)  skall  se
över    tillämpningsområdet    för   de   reducerade
skattesatserna och undantagen från  beskattning inom
mervärdesskatteområdet.   Utredningen  skall   bl.a.
belysa  skattens  påverkan på  konkurrenssituationen
mellan  och  inom  olika  branscher.  Förslag  skall
lämnas med beaktande av EG-reglerna på området.

Motionen

I motion Kr297 yrkande  14  av Kent Olsson m.fl. (m)
begärs   ett   tillkännagivande  om   lika   villkor
beträffande mervärdesskatt  för  idrottsanläggningar
som  drivs  av  föreningar  och  sådana   som  drivs
kommunalt.

Utskottets ställningstagande

I betänkande SOU 2002:74 som för närvarande  är  ute
på remiss behandlas som nyss nämnts olika frågor som
har   betydelse  för  konkurrensförhållandet  mellan
mervärdesskatteskyldiga   organisationer   och  icke
mervärdesskatteskyldiga.    Innan    resultatet   av
beredningsarbetet  föreligger  är  utskottet  därför
inte berett att ta ställning till om  några åtgärder
bör vidtas med anledning av de konkurrensfrågor  som
aktualiseras  i  motionen.  Utskottet  vill dessutom
erinra   om   att   även   de   kommersiellt  drivna
anläggningarnas skattesituation bör  uppmärksammas i
detta  sammanhang. Om idrottsevenemang  anordnas  på
sådana anläggningar  beskattas  de  normalt med 6 %.
Detta  förhållande kan emellertid komma  att  ändras
som en följd  av  Skattesatsutredningens arbete. Det
finns således skäl att avvakta även denna utredning.
Motionsyrkandet avstyrks.


Momsbefrielse för små ideella
föreningar


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden  om  ideella
föreningars    och    trossamfunds   framtida
skattskyldighet med hänvisning  till pågående
arbete inom Regeringskansliet.

Gällande bestämmelser, m.m.

I det sjätte direktivet finns inte  någon  regel som
specifikt  tar  sikte  på  aktiviteter  bedrivna  av
ideella  organ.  De  allmänna reglerna i direktivet,
inklusive  undantagsbestämmelserna   i  artikel  13,
gäller även sådana subjekt.

Enligt   ML   kan   aktiviteter  som  bedrivs   av
allmännyttiga  ideella föreningar  och  registrerade
trossamfund omfattas  av både den särskilda regeln 4
kap. 8 § och ett undantag  från  skatteplikten  i  3
kap.
Mervärdesskatteutredningen  föreslår  i betänkande
SOU  2002:74,  Mervärdesskatten  i  ett EG-rättsligt
perspektiv,  att  den särskilda regeln  som  på  ett
generellt   sätt  undantar   allmännyttiga   ideella
föreningar   och   registrerade   trossamfund   från
mervärdesbeskattning  slopas.  Dessa  subjekt kommer
därför  att omfattas av de föreslagna bestämmelserna
om   beskattningsbar   person.   Det   innebär   att
föreningarna  och  trossamfunden är beskattningsbara
personer om de självständigt  utför  någon  form  av
ekonomisk aktivitet. Om de i denna egenskap omsätter
varor   eller  tjänster,  kan  de  bli  föremål  för
mervärdesbeskattning såvida inte något undantag från
skatteplikt  är  tillämpligt  eller  intäkterna från
skattepliktig omsättning m.m. understiger  90 000 kr
per år.
För  att den ideella sektorn även fortsättningsvis
skall   få   en   positiv   särbehandling   föreslår
utredningen  att  sjätte  mervärdesskattedirektivets
möjligheter  att  undanta ideella  aktiviteter  från
skatteplikt utnyttjas.  Nya bestämmelser om undantag
från     skatteplikt     föreslås     därför     för
tillhandahållande  av personal  för  själavård.  Det
krävs dock att själavården  ges inom ramen för vissa
aktiviteter som undantas från  mervärdesskatteplikt.
Vidare föreslås nya bestämmelser  om  undantag  från
skatteplikt  för  omsättning av tjänster, samt varor
med nära anknytning till omsättningen av tjänsterna,
som tillhandahålls medlemmar av vissa organisationer
utan vinstintresse.
Inom kultur- och  idrottsområdet  och  det sociala
området   föreslås   en   utvidgning   av  nuvarande
bestämmelser och undantag från skatteplikt.
För    att   underlätta   finansieringen   av   de
undantagna,   ideella  eller  sociala  aktiviteterna
föreslås vidare  ett  undantag  från skatteplikt för
omsättning av varor eller tjänster  inom  ramen  för
s.k. penninginsamlingsevenemang.

Motioner

I motion Sk346 yrkande 1 av Jörgen Johansson och Jan
Andersson (c) förordas att ideella föreningar med en
årsomsättning  om  högst 1 miljon kronor bör befrias
från moms.

I motion Sk357 av  Birgitta Carlsson och Margareta
Andersson  (c) begärs ett  tillkännagivande  om  att
trossamfund  och ideella föreningar även i fortsätt-
ningen skall vara momsbefriade.
I motion Sk372 av Mikael Oscarsson (kd) kritiseras
Mervärdesskatteutredningens     förslag    om    att
församlingar skall bli momsredovisningsskyldiga  för
en rad varor och tjänster som församlingarna säljer,
t.ex.  böcker, tidskrifter och kyrkkaffe. Motionären
begär ett  tillkännagivande  om  att trossamfund och
ideella föreningar även i fortsättningen  skall  stå
utanför momssystemet.

Utskottets ställningstagande

Mervärdesskatteutredningens  uppdrag har bl.a. varit
att    lämna    förslag    till    förändringar    i
mervärdesskattelagen  i  syfte  att  harmonisera  de
begrepp  som reglerar frågor om skattskyldighet  och
yrkesmässig  verksamhet i sjätte momsdirektivet. Den
övergripande målsättningen med arbetet har varit att
förbättra  förutsättningarna  för  en  tolkning  och
tillämpning  av  mervärdesskattelagen  i konformitet
med direktivet.

Utredningens förslag är för närvarande föremål för
sedvanlig   remissbehandling   och   skall  därefter
beredas inom Regeringskansliet. Utskottet  anser att
resultatet   av   regeringens   överväganden   skall
avvaktas  innan  ställning  tas  till  de frågor som
väcks  i  motionerna.  Utskottet  avstyrker   därmed
motionerna.

Stöld och rån


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om reducerad
mervärdesskatt  för förlust av kontanta medel
genom stöld eller rån.
Jämför reservation 17 (c).

Gällande bestämmelser

Enligt   1  kap.  1 §   mervärdesskattelagen   skall
mervärdesskatt  betalas  vid omsättning av varor och
tjänster om omsättningen är skattepliktig och sker i
yrkesmässig verksamhet. Bestämmelser  om  hur och på
vilket  underlag  skatten skall beräknas finns  i  7
kap. mervärdesskattelagen.  Normalt beräknas skatten
som  en  procentsats  på  priset   för  varan  eller
tjänsten    (beskattningsunderlaget).   Enligt    en
särskild bestämmelse  får  den  skattskyldige minska
beskattningsunderlaget om det uppkommer  en  förlust
på en fordran avseende ersättning för en vara  eller
en tjänst, s.k. kundförlust. Minskningen får ske med
ett belopp som motsvarar förlusten.

Mervärdesskattelagen   innehåller  i  övrigt  inte
någon  bestämmelse  om  att hänsyn  skall  tas  till
förluster  i  en  verksamhet.   En  skattskyldig  är
således skyldig att redovisa mervärdesskatt  även om
den  ersättning  han  eller  hon  har  uppburit  för
omsättningen  har  förlorats  genom exempelvis stöld
e.d.    Det   är   endast   vid   kundförlust    som
beskattningsunderlaget får minskas.
De nu redovisade  reglerna  i mervärdesskattelagen
stämmer  överens med bestämmelserna  i  EG:s  sjätte
mervärdesskattedirektiv.  EG-direktivet  medger inte
att  beskattningsunderlaget  får  ändras därför  att
vederlaget för en eller flera omsättningar  förloras
genom t.ex. stöld.
Från och med 1999 års taxering föreligger en  viss
avdragsrätt  vid  inkomstbeskattningen för förluster
av kontanta medel i  näringsverksamhet  genom brott.
Enligt den aktuella propositionen (prop. 1996/97:154
s.  35  f.)  övervägde regeringen att också  föreslå
regler  som  skulle   göra  det  möjligt  att  ändra
underlaget vid mervärdesbeskattningen  när förluster
uppkommit   genom   brott,   t.ex.   stöld.   Enligt
regeringens  bedömning tydde emellertid en genomgång
av EG-rätten på  att  gemenskapslagstiftningen  inte
medgav  att  Sverige  införde  regler för ändring av
beskattningsunderlaget i sådana  fall  då vederlaget
för  en  omsatt vara eller tjänst stulits.  Dessutom
ansåg regeringen  att  ett införande av en rätt till
ändring av beskattningsunderlaget  skulle strida mot
mervärdesskattelagens    grundläggande    principer.
Regeringen föreslog därför inte några sådana regler.
Skatteutskottet, som beträffande  denna  fråga var
enigt,   avvek   inte   från  regeringens  bedömning
(1997/98:SkU2). Detta ställningstagande  har  senare
vidhållits   av   utskottet,   senast  i  betänkande
2001/02:SkU18.

Motioner

I  motion Sk282 av Birgitta Carlsson  och  Margareta
Andersson  (c)  begärs att regeringen återkommer med
förslag som ger avdragsrätt  för  mervärdesskatt  på
belopp som förlorats genom rån eller stöld.

I  motion  N306  yrkande 28 av Maud Olofsson m.fl.
(c)  begärs  en  översyn   av  mervärdesskattelagens
regler  i  syfte  att  förhindra  att  den  enskilde
företagaren  tvingas betala  moms  på  vederlag  som
förlorats genom t.ex. stöld eller rån.

Utskottets ställningstagande

Med hänvisning  till  den  ovan lämnade redogörelsen
över  vad  som förekommit rörande  den  nu  aktuella
frågan vidhåller  utskottet  sin uppfattning att ett
införande   av   en   rätt   till   reducering    av
beskattningsunderlaget  för  mervärdesskatt  på  det
sätt  som motionärerna begär skulle strida mot såväl
gällande  EG-regler  som grundläggande principer för
mervärdesskatteredovisningen. Ett tillmötesgående av
motionärernas önskemål  skulle  dessutom  ge  upphov
till  problem,  t.ex.  då  det gäller hanteringen av
gjorda avdrag för mervärdesskatt,  försäkringsfrågor
m.m. Utskottet avstyrker därför motionerna.


Ersättningar till gode män och
förvaltare


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet.

Gällande bestämmelser

Uppdrag som god man omfattas inte av  något  av de i
ML uppräknade undantagen från skatteplikt.

Motionen

I   motion  Sk206  av  Rolf  Gunnarsson  (m)  begärs
ändringar  i  mervärdesskattelagen. Motionären anser
att om en kommun  väljer att förskottera arvoden och
kostnadsersättningar  till  gode män/förvaltare samt
erlägger   vederbörliga   arbetsgivaravgifter,   och
därefter fakturerar huvudmannen  på utbetalt belopp,
bör tjänsten inte vara belagd med moms.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid tidigare behandling  av  en motion
med  samma  innehåll som den nu aktuella funnit  att
vad som anförs inte ger anledning att överväga någon
ändring  av  mervärdesskattelagens  bestämmelser  om
skattepliktiga  tjänster  eller skattskyldighet till
mervärdesskatt, inte heller när det gäller uppdraget
som  god man/förvaltare. Utskottet  vidhåller  detta
ställningstagande och avstyrker därmed motionen.

Reservationer



Utskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och
ställningstaganden     har    föranlett     följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.


1. Skattesatser, e-handel, m.m. (punkt 1) - m

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie  Pålsson  (m)
och Björn Hamilton (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande  lydelse:  Riksdagen  ger som sin mening
regeringen till känna vad i reservationen  anförs om
sänkt   mervärdesskatt.  Riksdagen  bifaller  därmed
motion 2002/03:Sk417 yrkandena 19 och 21 samt avslår
motionerna 2002/03:Sk228 och 2002/03:L319 yrkande 5.

Ställningstagande

Sverige   har,    jämte    Danmark,    den    högsta
mervärdesskatten   i   Europa.  Detta  ställer  till
allvarliga konkurrensproblem  för  svenska  företag,
och   problemen   växer  efter  hand  som  den  inre
marknaden  utvecklas.   Den   stora   skillnaden  på
skattenivåerna  mellan  å  ena sidan Sverige  och  å
andra sidan länderna söder om  Danmark  försätter de
svenska  företagen  i ett mycket besvärligt  konkur-
rensmässigt       underläge.       Särskilt       på
kapitalvarumarknaden  (bilar, vitvaror, elektroniska
varor m.m.) blir det allt svårare att konkurrera med
motsvarande  handlare  på   kontinenten,  vilka  kan
erbjuda mycket lägre priser på  grund  av  den lägre
nivån   på   mervärdesskatten.   Den   är   t.ex.  9
procentenheter lägre i Tyskland.

Även  när  det  gäller e-handeln, särskilt handeln
med digitala produkter  och  tjänster  som levereras
via Internet, utgör den höga svenska momsen ett pro-
blem.  Är  köparen  en  privatperson  i Sverige  och
säljaren också finns i ett EG-land skall säljaren ta
ut moms enligt sitt hemlands momssystem, dvs. enligt
ursprungslandsprincipen.  Detta  innebär   en   klar
nackdel  för svenska e-handelsföretag i konkurrensen
med  andra   EU-företag   med   lägre  hemlandsmoms.
Eftersom EG-rätten inte tillåter ett land att införa
nedsatt  moms  på  e-handel och andra  tjänster  där
ursprungslandsprincipen  tillämpas  kan Sverige inte
införa   specialmoms   på  dessa  områden  för   att
eliminera      konkurrenssnedvridningen.       Denna
omständighet  visar  ytterligare  på  behovet av att
sänka  den generella momsnivån här i landet.  Skulle
dessutom  ett framtida momssystem inom EU helt bygga
på beskattning i ursprungslandet kommer det att vara
helt omöjligt  för  Sverige  att  tillämpa  en  från
övriga        Europa        kraftigt       avvikande
mervärdesskattenivå. Vi tillstyrker  således  motion
Sk417 i dessa delar.
Vi   anser   att   det   är  angeläget  att  sänka
skattetrycket i Sverige av flera  skäl.  Därvid  bör
även     övervägas    en    allmän    sänkning    av
mervärdesskatten  till  europeisk nivå bl.a. för att
stärka   konkurrensförutsättningarna   för   svenska
företag och  minska  behovet  av kontrollåtgärder på
detta område. Mot bakgrund av det  anförda  anser vi
att  riksdagen  bör rikta ett tillkännagivande  till
regeringen om att den bör inrikta sig på en sänkning
av  mervärdesskatten   till   en  nivå  som  är  mer
konkurrenskraftig.

2. Skattesatser, e-handel, m.m. (punkt 1) - fp

av  Anna  Grönlund  (fp)  och Anne-Marie  Ekström
(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen ger som sin mening regeringen  till  känna
vad  i  reservationen  anförs om moms på elektronisk
handel.    Riksdagen    bifaller    därmed    motion
2002/03:L319   yrkande  5  och   avslår   motionerna
2002/03:Sk228 och 2002/03:Sk417 yrkandena 19 och 21.

Ställningstagande

Handel  över Internet  skapar  nya  möjligheter  för
konsumenten.  Genom  Internet  blir  den  gemensamma
marknaden i EU tillgänglig för människor oavsett var
de  bor.  För att konsumenten verkligen skall  kunna
dra nytta av de möjligheter som e-handeln ger upphov
till krävs att denna fungerar smidigt på den globala
marknaden.

Nuvarande  regler innebär bl.a. att ett EU-företag
som  säljer musik,  spel,  programvaror  samt  andra
tjänster    som   distribueras   elektroniskt   till
privatpersoner  inom  EU alltid måste ta ut moms vid
en sådan försäljning. Motsvarande tjänster som säljs
över nätet av ett företag  utanför  EU  till  kunder
inom  gemenskapen  blir  inte beskattade i EU. Denna
konkurrenssnedvridning  måste   självfallet   rättas
till.  Vi anser dock att det beslut som fattades  av
Ekofinrådet   förra   våren   och  som  innebär  att
elektroniska tjänster skall beskattas  inom EU om de
konsumeras   i   EU,   inte  är  rätt  väg  att  gå.
Medlemsländerna måste i  stället  ges  möjlighet att
införa  nollskattesats  på  e-handeln till  dess  en
rejäl  genomgång  gjorts av momsreglerna  för  icke-
elektroniska varor  och  tjänster  och OECD-länderna
kommit  överens om en gemensam syn på  beskattningen
av e-handeln.
Vad vi  nu  anfört  bör riksdagen med anledning av
motion L319 som sin mening ge regeringen till känna.

3. Vissa varu- och tjänsteomsättningar
(punkt 2) - fp

av  Anna  Grönlund (fp)  och  Anne-Marie  Ekström
(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen ger som sin mening  regeringen  till känna
vad  i reservationen anförs om enhetliga momssatser.
Riksdagen   bifaller   därmed  motion  2002/03:Sk382
yrkande   27  och  avslår  motionerna   2002/03:K333
yrkande     8,     2002/03:Sk207,     2002/03:Sk219,
2002/03:Sk224,    2002/03:Sk249,   2002/03:   Sk263,
2002/03:Sk287,     2002/03:Sk289,     2002/03:Sk303,
2002/03:Sk314,     2002/03:Sk344,     2002/03:Sk345,
2002/03:Sk392,   2002/03:Sk401,    2002/03:   Sk411,
2002/03:N226 yrkande 2 och 2002/03:N391 yrkande 9.

Ställningstagande

Enligt vår mening leder de olika differentieringarna
av  mervärdesskatten till en oroande  urholkning  av
skattebasen.  Dessutom  styrs  människors konsumtion
efter statsmakternas politiska prioriteringar på ett
olyckligt  sätt. Undantagen från  normalskattesatsen
uppgår nu till  en  sådan  omfattning att den skulle
kunna  sänkas  till 20-21 % om  inte  alla  undantag
funnes. Vi vill  därför  betona vikten av att den av
riksdagen  initierade  översynen   av   reglerna  om
reducerade    mervärdesskattesatser   m.m.   snarast
genomförs så att vägen mot en enhetlig moms ånyo kan
inledas. Riksdagen  bör med bifall till motion Sk382
yrkande   27   rikta   ett   tillkännagivande   till
regeringen     härom.    Övriga     motioner     och
motionsyrkanden  som  behandlas  under detta avsnitt
avstyrks.


4. Vissa varu- och tjänsteomsättningar
(punkt 2) - kd

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse: Riksdagen ger  som  sin  mening
regeringen  till  känna  vad i reservationen anförs.
Riksdagen   bifaller  därmed   motion   2002/03:N391
yrkande 9, bifaller delvis motionerna 2002/03:Sk249,
2002/03:Sk263,    2002/03:Sk287,   2002/03:   Sk289,
2002/03:Sk344,  2002/03:Sk392,   2002/03:Sk401   och
2002/03:N226   yrkande   2  samt  avslår  motionerna
2002/03:K333      yrkande      8,     2002/03:Sk207,
2002/03:Sk219,     2002/03:Sk224,     2002/03:Sk303,
2002/03:Sk314, 2002/03: Sk345, 2002/03:Sk382 yrkande
27 och 2002/03:Sk411.

Ställningstagande

För  att  Sverige  skall  kunna  hävda  sig  i   den
internationella  konkurrensen  om  stora  kongresser
måste      skattenivån      på     turism,     bl.a.
restaurangtjänster och uthyrning av lokaler, sänkas.
Det är därför angeläget att den  utredning som nu är
tillsatt    för    att    göra    en    översyn   av
mervärdesskattesatserna       skyndsamt      utreder
förutsättningarna  för  sådana skattesänkningar  som
skulle göra Sverige mer attraktivt  som värdland för
internationella kongresser. Detta bör  riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna. Med det anförda
tillstyrker  jag  motion  N391 yrkande 9. Övriga  nu
behandlade    motioner    som    rör     moms     på
restaurangtjänster      får      härigenom     anses
tillgodosedda.


5. Vissa varu- och tjänsteomsättningar
(punkt 2) - c

av Roger Karlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen ger som sin mening regeringen  till  känna
vad   i   reservationen  anförs  om  sänkt  moms  på
restaurangtjänster   och   transport   i   skidlift.
Riksdagen  bifaller  därmed motionerna 2002/03:Sk219
och   2002/03:Sk249,  bifaller   delvis   motionerna
2002/03:Sk263,     2002/03:Sk287,     2002/03:Sk289,
2002/03:Sk314,     2002/03:Sk344,     2002/03:Sk345,
2002/03:Sk392, 2002/03: Sk401, 2002/03:N226  yrkande
2 och 2002/03:N391 yrkande 9 samt avslår  motionerna
2002/03:K333      yrkande      8,     2002/03:Sk207,
2002/03:Sk224, 2002/03:Sk303, 2002/03:Sk382  yrkande
27 och 2002/03:Sk411.

Ställningstagande

Svensk  turism sysselsätter 2,8 % av de anställda  i
landet, vilket  är mindre än hälften jämfört med EU-
genomsnittet. Turistnäringen  har  således  en  stor
potential  och  många  möjligheter till tillväxt. En
expansion av turismen i  Sverige  skulle  leda  till
ökad  omsättning  av även kringliggande näringar och
verksamheter. Arbetstillfällena  skulle bli fler och
skatteintäkterna   öka.   För   att   den    svenska
turistnäringen  skall  kunna  konkurrera  med  andra
länder  om  världens turister behövs dock likvärdiga
konkurrensvillkor. Bland annat behövs en sänkning av
den  höga  svenska   restaurangmomsen.  De  momsned-
sättningar   som   för   närvarande    gäller    för
hotelltjänster  etc.  är  inte  tillräckliga för att
väga upp denna negativa bild. Enligt  min  mening är
det orimligt att mat som inhandlas i butik beskattas
med  12  %  medan  mat  som  förtärs  på  restaurang
belastas  med  25  % moms. Denna skillnad har  också
lett till en betydande  konkurrenssnedvridning  inom
landet.  Skattesatsutredningen, som har till uppgift
att  bl.a.   se   över  tillämpningsområdet  för  de
reducerade  mervärdesskattesatserna,   bör   ta  upp
orättvisorna   kring  restaurangmomsen  och  föreslå
åtgärder som råder bot på dessa.

Vidare  anser  jag  att  mervärdesskattesatsen  på
transport i skidlift  skall  sänkas  till samma nivå
som momssatsen på övrig personbefordran,  dvs.  till
6 %.  En  sådan  åtgärd skulle gynna vinterturismen,
förbättra konkurrensförutsättningarna för de svenska
vintersportanläggningarna   samt   leda  till  lägre
kostnader för utövarna av utförsåkning.

Vad som ovan anförts bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Det innebär
att jag tillstyrker motionerna Sk219 och
Sk249. Övriga nu behandlade motioner som rör
moms på restaurangtjänster och
skidliftsverk-samhet får härigenom anses
tillgodosedda.


6. Miljömärkta produkter (punkt 3) - kd

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen ger som sin mening regeringen  till  känna
vad  i  reservationen  anförs om sänkt moms på vissa
miljömärkta  produkter.  Riksdagen  bifaller  därmed
motion 2002/03:MJ432 yrkande 2 och avslår motionerna
2002/03: MJ490 yrkande 23  och  2002/03:N396 yrkande
34.

Ställningstagande

Enligt Kristdemokraternas uppfattning bör regeringen
snarast återkomma till riksdagen  med  förslag  till
hur  ekonomiska  styrmedel  kan användas i syfte att
öka andelen miljömärkta arbetsmaskiner  och motorer.
En  lösning  som  bör  övervägas  är en sänkning  av
momsen   på  miljömärkta  gräsklippare   och   andra
arbetsmaskiner  samt utombordsmotorer. Riksdagen bör
med anledning av  motion MJ432 i denna del rikta ett
tillkännagivande till regeringen härom.


7. Miljömärkta produkter (punkt 3) - mp

av Barbro Feltzing (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  reservationen   anförs   om  sänkt  moms  på
ekologiska livsmedel m.m. Därmed bifaller  riksdagen
motion 2002/03:MJ490 yrkande 23 och bifaller  delvis
motionerna 2002/03:N396 yrkande 34 och 2002/03:MJ432
yrkande 2.

Ställningstagande

Det   skall  löna  sig  att  producera  miljövänliga
produkter.  I likhet med motionären bakom motionerna
MJ490 och  N396 anser jag därför att en ny utredning
bör tillsättas  för  att  visa enligt vilka modeller
det  skulle  vara  möjligt  att   sänka   momsen  på
ekologiska    livsmedel   och   andra   miljövänligt
producerade produkter.  Detta  bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.


8. Utbildning i alternativmedicin, m.m.
(punkt 4) - mp

av Barbro Feltzing (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad    i   reservationen   anförs   om   alternativa
sjukdomsbehandlingar.   Därmed   bifaller  riksdagen
motion  2002/03:So365  yrkande 6 och  avslår  motion
2002/03:So225 yrkande 4.

Ställningstagande

Av  principiella  skäl  och   för   att   tillgodose
människors  berättigade  krav  på valfrihet när  det
gäller sjukvård bör alternativmedicin och alternativ
sjukvård jämställas med skolmedicin och traditionell
sjukvård i momshänseende. Jag anser  att  regeringen
bör  göra  en översyn av frågan i syfte att ta  fram
ett  förslag   som  tillgodoser  kravet  på  jämlika
behandlingsvillkor och människors valfrihet på detta
område. Jag föreslår  att  riksdagen  som sin mening
ger  regeringen  till  känna vad jag nu anfört.  Det
innebär att jag tillstyrker motion So365 i denna del
men avstyrker motion So225 i denna del.


9. Företagsbilar (punkt 6) - m

av Lennart Hedquist (m),  Anne-Marie  Pålsson (m)
och Björn Hamilton (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i  reservationen  anförs  om  avdragsrätt  för
ingående  moms  för  vissa  fordon.  Därmed bifaller
riksdagen delvis motion 2002/03:Sk386.

Ställningstagande

I likhet med vad som anförs i motion Sk386  anser vi
att     mervärdesskattelagens     bestämmelser    om
avdragsrätt för förvärv av fordon är svårförståeliga
och ger upphov till onödigt krångel  för  de berörda
företagarna.     Reglerna,     och    då    särskilt
gränsdragningen   mellan  fordon  som   räknas   som
personbilar och fordon  som anses som lastbilar, bör
därför bli föremål för en  skyndsam  översyn. Vad vi
nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.


10. Avdragsrätt för importmoms (punkt 8) - m,
kd

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie  Pålsson (m),
Björn Hamilton (m) och Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt  8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   reservationen  anförs  om  tidpunkten  för
avdragsrätt    för   importmoms.   Därmed   bifaller
riksdagen motion 2002/03:Sk362.

Ställningstagande

Ett företag som  importerar  varor  och inte är s.k.
hemtagare       utnyttjar       speditörer       för
importdeklarationen.  Speditören  fakturerar arvode,
frakter, speditionskostnader, tull  samt  utlägg för
importmomsen.  Fakturan  är  till den del den  avser
utlägg  för importmoms inte direkt  avdragsgrundande
för importören,  utan  rätten  till  avdrag inträder
tidigast   när  tullräkning  har  mottagits.   Detta
innebär att importören måste separera införselmomsen
från   fakturorna    och    periodisera    dem   via
interimskonton      för      att     kunna     följa
mervärdesskattelagens regler för tidpunkt för avdrag
av   ingående   moms.  Förfarandet   krånglar   till
bokföringen  för importörerna  och  försämrar  också
importföretagens         likviditet         eftersom
speditörsfakturan   måste   betalas   medan   momsen
hänförlig  till  importen  inte  fås tillbaka förrän
långt   senare.  Vi  anser  att  bestämmelserna   om
avdragsrätt  för  importmoms  skall ses över i syfte
att ändra tidpunkten för avdragsrättens  inträde när
speditörer uppträtt som ombud för importören och för
dennes räkning betalat importmomsen. Importören  bör
ges möjlighet att göra avdrag för importmomsen under
samma  period  som fakturan till speditören betalas.
Riksdagen  bör  rikta   ett   tillkännagivande  till
regeringen  härom.  Det  anförda  innebär   att   vi
tillstyrker motion Sk362.


11. Byggmoms (punkt 9) - fp

av  Anna  Grönlund  (fp)  och  Anne-Marie Ekström
(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under  punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om sänkt byggmoms. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03: Bo290  yrkande  5
och   avslår  motionerna  2002/03:Bo216  yrkande  5,
2002/03:  Bo267  yrkande  9, 2002/03:Bo269 yrkande 2
och 2002/03:Bo291 yrkande 9.

Ställningstagande

Regeringen  har  i  budgetpropositionen   för   2003
aviserat  att den skall återkomma till riksdagen med
förslag som  innebär  sänkt  moms på vissa former av
byggande. Folkpartiet avser att  återkomma  i frågan
när  regeringens  slutliga  förslag  läggs  fram för
riksdagen.  Vi  anser det dock påkallat att framföra
vår ståndpunkt om  att  mervärdesskatten  inte skall
användas         i         konsumtions-        eller
produktionsstimulerande syften utan vara så generell
som     möjligt.    De    många    undantag     från
normalskattesatsen   som  införts  under  senare  år
urholkar    skattebasen   och    har    lett    till
snedvridningar i konsumtion och produktion.

En momssänkning för en viss typ av byggande är att
betrakta som  ett  riktat  bidrag, något som vi inte
kan ställa oss bakom. Fler subventioner  skapar inte
en   bra  bostadsmarknad.  För  att  stimulera  ökat
bostadsbyggande  behövs  andra  åtgärder  än riktade
subventioner.  I  vår partimotion Bo290 föreslås  en
rad  åtgärder  för  att   skapa  långsiktigt  bättre
villkor och spelregler för bostadspolitiken.
De argument vi nu anfört mot en sänkning av momsen
på  byggande  bör  riksdagen  som   sin   mening  ge
regeringen   till   känna.   Det   innebär   att  vi
tillstyrker motion Bo290 i denna del.

12. Byggmoms (punkt 9) - kd

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  reservationen  anförs  om  minskad  skatt på
nyproduktion  av bostäder. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2002/03:Bo216 yrkande 5 och 2002/03:Bo291
yrkande  9  samt   avslår  motionerna  2002/03:Bo267
yrkande 9, 2002/03:Bo269 yrkande 2 och 2002/03:Bo290
yrkande 5.

Ställningstagande

Att Sverige har OECD-områdets lägsta bostadsbyggande
beror i betydande grad  på det faktum att vi har ett
högt  skattetryck  och dessutom  lägger  extra  hård
beskattning  på nyproduktion  av  bostäder.  Det  är
därför  rimligt   att   lindra   skatteeffekten  vid
nyproduktion   av   flerbostadshus  motsvarande   en
halvering av byggmomsen.  Tekniskt  kan  byggföretag
efter  deklaration  erhålla  en skattereduktion  som
motsvarar hälften av den erlagda  momsen,  dvs. 10 %
av byggkostnaden. En förutsättning för att en  sådan
skattereduktion  skall  fungera  på  samma  sätt som
sänkt  moms  är  att den gäller all nyproduktion  av
flerbostadshus,  är  utan  tidsbegränsning  samt  är
obyråkratisk och utan  osäkerhet  om  den  utbetalas
eller ej. Skattereduktionen är att betrakta  som  en
del  av  skattesystemet  och  inte ytterligare ett i
raden   av  riktade  bidrag  till  byggsektorn.   Vi
kristdemokrater förordar därför att en minskad skatt
på nyproduktion  av  flerbostadshus  motsvarande  en
halvering av byggmomsen införs fr.o.m. den 1 oktober
2003. Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening
ge  regeringen  till  känna.  Det  innebär  att  jag
tillstyrker  motion  Bo216  i  denna  del och motion
Bo291 i denna del.


13. Byggmoms (punkt 9) - c

av Roger Karlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha  följande lydelse: Riksdagen ger som  sin  mening
regeringen  till känna vad i reservationen anförs om
en  utvärdering   av   byggmomsen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2002/03:Bo267  yrkande 9 och avslår
motionerna  2002/03:Bo216 yrkande  5,  2002/03:Bo269
yrkande 2, 2002/03:Bo290 yrkande 5 och 2002/03:Bo291
yrkande 9.

Ställningstagande

Som anförs i Centerpartiets partimotion Bo267 är det
angeläget att  den höjning av momsen på byggande som
infördes  i  och  med  1990  års  skattereform  blir
föremål för en utvärdering.

En sänkt moms på  bostadsbyggande skulle inte bara
dämpa kostnaderna för nyproduktion, utan också hålla
nere kostnadsutvecklingen för hela bostadsbeståndet.
Jag konstaterar att även  regeringen  har insett att
den höga momssatsen medför negativa konsekvenser för
bostadsmarknaden. Regeringens tankar på  att  införa
skattelättnader  enbart  på vissa former av byggande
är dock inte tillräckligt,  utan allt byggande måste
ske  på  lika  villkor.  Vad  jag   nu   anfört   om
nödvändigheten   av   en   generell  utvärdering  av
byggmomsen  och  dess effekter  på  bostadsbyggandet
efter skattereformen bör ges regeringen till känna.

14. Fastighetsskötsel (punkt 10) - kd

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  10
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i    reservationen    anförs    om   moms   på
fastighetsskötsel   i  egen  regi.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2002/03:Sk250.

Ställningstagande

Fastighetsförvaltning  kan  innefatta en mängd olika
tjänster,  exempelvis  byte,  underhåll  och  mindre
reparationer,  men  också  kamerala  uppdrag,  t.ex.
administration      av     hyresuppbörden.      Även
fastighetsskötsel   i   form    av    lokalstädning,
fönsterputsning       och       renhållning       är
fastighetsförvaltande  arbetsuppgifter. Omsättningen
av    samtliga    dessa   förvaltningstjänster    är
skattepliktiga. En  fastighetsägare  som handlar upp
olika  tjänster  till sin fastighetsförvaltning  får
betala moms på de  upphandlade tjänsterna. Momsen är
inte   avdragsgill   och    blir    en   kostnad   i
fastighetsägarens   verksamhet.   För   att    uppnå
kostnadsneutralitet   i   valet  mellan  upphandlade
tjänster och tjänster i egen  regi  har  man  infört
regler om uttagsbeskattning i vissa fall.

På  grund av att räntebidragen har trappats ned  i
takt med  räntesänkningen  har  räntesänkningen inte
kommit hyresgästerna till godo. För  villaägarna har
däremot räntesänkningen varit tydlig. Hyresboende är
tjänsteintensivt  och  därmed  högt  beskattat   och
avgiftsbelagt,   vilket  drabbar  dem  som  har  det
ekonomiskt sämst ställt.  Jag  anser mot bakgrund av
det anförda att förvaltningsmomsen  för  fastigheter
på  sikt bör avskaffas eller att beloppsgränsen  för
när skatt  skall  tas ut ändras. Därmed kommer också
hyresgästernas möjlighet  till  självförvaltning att
öka.
Vad jag nu anfört bör riksdagen  med  anledning av
motion  Sk250  som  sin  mening  ge regeringen  till
känna.

15. Fastighetsskötsel (punkt 10) - c

av Roger Karlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  10
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   reservationen    anförs    om    moms   på
fastighetsskötsel   i  egen  regi.  Därmed  bifaller
riksdagen delvis motion 2002/03:Sk250.

Ställningstagande

I  finansieringen av 1990  års  skattereform  ingick
bl.a.  en  särskild  skatt,  en s.k. uttagsskatt, på
företag som driver fastighetsskötsel  i  egen  regi.
Detta  har  bl.a.  drabbat  många  allmännyttiga och
kooperativa bostadsföretag, och det leder till ökade
hyreskostnader. Enligt min mening bör  uttagsskatten
slopas,    vilket   vi   också   föreslog   i   vårt
budgetalternativ  för år 2003. Då blir beskattningen
av hyresboendet lägre  och  det  missgynnas  inte  i
jämförelse   med   andra   boendeformer.  Detta  bör
riksdagen  med  anledning av motion  Sk250  som  sin
mening ge regeringen till känna.


16. Skattefri verksamhet som bedrivs kommunalt
eller landstingskommunalt eller av ideell
förening (punkt 12) - m

av Lennart Hedquist  (m),  Anne-Marie Pålsson (m)
och Björn Hamilton (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i reservationen anförs om jämlika  villkor  för
verksamheter  som  bedrivs  i  kommunal  regi och av
ideella föreningar. Riksdagen bifaller därmed motion
2002/03:Kr297 yrkande 14.

Ställningstagande

Den  omständigheten  att  kommunerna och landstingen
kan  få  kompensation  för  den  mervärdesskatt  som
belastar  inköp  och andra förvärv  inom  ramen  för
kommunkontosystemet  och  att  de skattefria ideella
föreningarna   saknar  denna  kompensationsmöjlighet
missgynnar de ideella  föreningarna.  Vi  anser  att
skillnaden  i  mervärdesskatteförhållande  för å ena
sidan  kommuner  och  landsting  och  å  andra sidan
ideella föreningar utgör ett problem när det  gäller
mervärdesskatten   på   kostnadskrävande  drift  och
underhåll av byggnader och  anläggningar som används
t.ex. inom idrotten. Problemen med att inte kunna få
tillbaka  utlägg  för  moms blir  givetvis  särskilt
stora  för de ideella föreningarna  när  det  gäller
drift  och   underhåll  av  stora  anläggningar  som
idrottsarenor.  Vi  efterlyser  jämlika  villkor  på
detta  område och anser att regeringen bör återkomma
med  förslag   som  gör  detta  möjligt.  Detta  bör
riksdagen som sin  mening  ge  regeringen till känna
och vi tillstyrker därför motion Kr297 yrkande 14.


17. Stöld och rån (punkt 14) - c

av Roger Karlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  14
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   reservationen    anförs    om    reducerad
mervärdesskatt  på grund av stöld eller rån.  Därmed
bifaller riksdagen  motion  2002/03:N306  yrkande 28
och bifaller delvis motion 2002/03:Sk282.

Ställningstagande

Det  förhållandet  att  näringsidkare till följd  av
mervärdesbeskattningens     konstruktion     tvingas
redovisa mervärdesskatt på all sin omsättning - även
om  han  eller  hon förlorat vederlaget  i  form  av
kontanta medel till  följd av rån, stöld eller annat
tillgreppsbrott  - har  upplevts  som  stötande  och
orättvist. Enligt min uppfattning skulle det vara en
fördel om reglerna kunde mjukas upp.

Regeringen  har tidigare  funnit  att  Sverige  av
bl.a. EG-rättsliga  skäl  inte kan införa regler för
korrigering av beskattningsunderlaget  i sådana fall
då  vederlaget  för  en  omsatt  vara  eller  tjänst
stulits.  Jag  anser  att  regeringen  bör  göra  en
förnyad  analys  av  rättsläget och om det visar sig
nödvändigt agera inom  EU  för  att göra det möjligt
att  på  något sätt reducera mervärdesskatten  efter
rån, stöld och liknande tillgreppsbrott.
Vad jag  nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Särskilt yttrande



Utskottets  beredning   av   ärendet  har  föranlett
följande särskilda yttrande.


Momsbefrielse för små ideella föreningar (punkt
13) - kd, c

av Lars Gustafsson (kd) och Roger Karlsson (c).
Vi  anser att trossamfund och  ideella  föreningar
även   framdeles    skall    vara    befriade   från
mervärdesbeskattning.  Inom båda dessa  verksamheter
förekommer frivilligt och  ideellt arbete som i stor
utsträckning utförs på fritiden  av medlemmarna. Det
skulle därför upplevas som mycket  negativt om dessa
verksamheter                            momsbelades.
Mervärdesskatteutredningens  förslag  är nu  föremål
för remissbehandling och vi ämnar bevaka  frågan. Vi
avvaktar därför med att ställa konkreta yrkanden.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag



Motioner från allmänna
motionstiden

2002/03:K333 av Kent Olsson m.fl. (m):

8.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs   om  en  neutral
tidningsmoms.

2002/03:Sk206 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om reglerna för  beskattningen
av ersättningar till gode män och förvaltare.

2002/03:Sk207 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen   anförs   om  momssatserna  inom
kulturområdet.

2002/03:Sk219 av Kenneth Johansson m.fl. (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i  motionen  anförs  om  att  momssatsen   för
skidliftsverksamhet skall vara 6 %.

2002/03:Sk224 av Johan Linander (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs om att momsen på glasögon och
kontaktlinser skall sänkas.

2002/03:Sk228 av Jeppe Johnsson och Ulla Löfgren
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att lika regler skall gälla
för köp via Internet  från länder utanför EU som vid
införsel   av   tull-  och  skattefria   varor   vid
personliga besök i samma länder.

2002/03:Sk249 av Claes Västerteg och Sofia Larsen
(c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  att  direktiven  kring
Utredningen  om  mervärdesskattesatserna   tar   upp
orättvisorna  kring  restaurangmomsen  enligt  vad i
motionen anförs.

2002/03:Sk250 av Lilian Virgin och Christer
Engelhardt (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en översyn av tillämpningen
av moms på fastighetsskötsel.

2002/03:Sk263 av Inger René och Anita Sidén (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om önskvärdheten av likvärdiga
momsvillkor för restauranger och livsmedelsbutiker.

2002/03:Sk282 av Birgitta Carlsson och Margareta
Andersson (c):

Riksdagen begär hos regeringen förslag om avdrag för
moms   på   belopp   som   berövats   ägaren   genom
tillgreppsbrott som rån eller stöld.

2002/03:Sk287 av Lars-Ivar Ericson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att förbättra villkoren för
den svenska restaurangnäringen.

2002/03:Sk289 av Jeppe Johnsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen anförs om att restaurangmomsen skall
sänkas till samma nivå som momsen på livsmedel.

2002/03:Sk303 av Johnny Gylling (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om moms på prydnadsväxter.

2002/03:Sk314 av Ola Sundell (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i   motionen   anförs  om  mervärdesskatten  på
skidliftsverksamhet.

2002/03:Sk315 av Gunnar Nordmark (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om borttagande av jämkning
av moms då fastighet  helt  eller  delvis  omvandlas
från  fastighet  där  momspliktig verksamhet bedrivs
till att bli bostäder.

2002/03:Sk344 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs om  att  en  förändring  av
mervärdesskatten bör  övervägas  så att moms vid köp
av   livsmedel   på  restaurang  sänks  till   samma
skattesats som vid inköp av livsmedel i butik.

2002/03:Sk345 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen anförs  om  behovet  av  översyn  av
mervärdesbeskattningen   för   tillhandahållande  av
skidlift.

2002/03:Sk346 av Jörgen Johansson och Jan Andersson
(c):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att  momsbefria
ideella   föreningar   med   en  årsomsättning  om
maximalt 1 000 000 kr.

2002/03:Sk357 av Birgitta Carlsson och Margareta
Andersson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  att  inte  momsbelägga
registrerade trossamfund eller ideella föreningar.

2002/03:Sk362 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, fp, kd,
c):

Riksdagen  begär  att regeringen gör en  översyn  av
reglerna för att förenkla för företag som vid import
använder speditörer.

2002/03:Sk372 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs  om  att inte göra trossamfund
och ideella föreningar momsredovisningsskyldiga.

2002/03:Sk382 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

27. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om en översyn av
momsen.

2002/03:Sk386 av Lars Lindblad (m):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om behovet av att se
över mervärdesskattelagen.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  företagares
tjänstebilar.

2002/03:Sk392 av Börje Vestlund (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om moms på restaurangmat.

2002/03:Sk401 av Peter Danielsson och Tobias
Billström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om restaurangmomsen.

2002/03:Sk411 av Siw Wittgren-Ahl och Claes-Göran
Brandin (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av en översyn av de
olika momssatserna.

2002/03:Sk414 av Christina Axelsson och Eva
Arvidsson (s):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  agerande för
undantag för vägmoms i Danmark.

2002/03:Sk417 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

19.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om mervärdesskatt för
digitala tjänster.

21. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om mervärdesskatten.

2002/03:L319 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om momsfri, global e-
handel.

2002/03:So225 av Birgitta Carlsson och Viviann
Gerdin (c):

4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  vad  i
motionen   anförs    om   att   utbildningen   för
yrkesutövande      inom      komplementär      och
alternativmedicin bör befrias från moms.

2002/03:So365 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs  om  att  utreda
momsbefrielse.

2002/03:Kr297 av Kent Olsson m.fl. (m):

14. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen   anförs  om  moms  på
idrottsanläggningar.

2002/03:T214 av Birgitta Carlsson och Rigmor
Stenmark (c):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om momsbefrielse på
körkortsutbildning.

2002/03:MJ432 av Alf Svensson m.fl. (kd):

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs  om  miljömärkta
arbetsmaskiner och båtmotorer.

2002/03:MJ490 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

23. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om momssänkning på
ekologisk mat.

2002/03:N226 av Kenneth Lantz (kd):

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  översyn  av
momssatsernas betydelse för ökad turistnäring.

2002/03:N306 av Maud Olofsson m.fl. (c):

28. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs om en  översyn  av
momsreglerna vid stöld eller förskingring.

2002/03:N391 av Lars Lindén m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  villkor  för
turismen, avseende skatter och avgifter likvärdiga
med dem som finns i andra länder.

2002/03:N396 av Ingegerd Saarinen (mp):

34.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs  om  en  utredning
beträffande momsbefrielsen  av miljövänligt produ-
cerade produkter.

2002/03:Bo216 av Annelie Enochson (kd):

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om att sänka momsen
på nyproduktion.

2002/03:Bo267 av Maud Olofsson m.fl. (c):

9. Riksdagen begär att regeringen  gör  en  generell
utvärdering av den moms på byggande som infördes i
och med 1990 års skattereform.

2002/03:Bo269 av Kenneth G Forslund (s):

2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om  att kombinera en
byggmomssänkning med prisuppföljning.

2002/03:Bo290 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om sänkt byggmoms.

2002/03:Bo291 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om reducerad  skatt  på
nyproduktion  av  flerbostadshus  från den 1 oktober
2003.