Socialförsäkringsutskottets betänkande

2002/03:SFU2

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare ochflyktingar

---

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition
2002/03:1 Budgetpropositionen för år 2003 såvitt
avser utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar samt
motioner som rör anslagen eller näraliggande frågor.
Utgiftsområdet omfattar politikområdena
integrationspolitik, storstadspolitik,
migrationspolitik samt minoritetspolitik.

Regeringen föreslår utöver anslag m.m. en ändring
av integrationspolitikens mål som därmed tydliggörs.
Begreppet tolerans tas bort för att tydligare
markera att olikheter måste respekteras på lika
villkor. Detta framgår genom den föreslagna
formuleringen "ömsesidig respekt för olikheter inom
de gränser som följer av samhällets grundläggande
demokratiska värderingar".
Regeringen föreslår även en anpassning av den
statliga ersättningen till kommunerna för
flyktingmottagande i och med att
äldreförsörjningsstödet införs den 1 januari 2003.
Utskottet tillstyrker propositionen med den
ändring som föreslås i en motion (s, v, mp) om att
anslag 10:5 Diskrimineringsombudsmannen utökas med
100 000 kr. Utskottet avstyrker övriga motioner.
Till betänkandet har fogats 13 reservationer och 6
särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare
och flyktingar

a) Riksdagen godkänner den föreslagna ändringen
av de integrationspolitiska målen,
b) Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om
ändring av den statliga ersättningen till
kommuner för flyktingmottagande,
c) Riksdagen godkänner att under 2003 lån tas upp
i Riksgäldskontoret för det samlade behovet av
hemutrustningslån intill ett belopp av
1 300 000 000 kr,
d) Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003
för ramanslaget 12:7 Från EU-budgeten
finansierade insatser för asylsökande och
flyktingar besluta om bidrag som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på
högst 13 000 000 kr under 2003-2004,
e) Riksdagen anvisar anslagen inom utgiftsområde
8 Invandrare och flyktingar för budgetåret 2003
enligt utskottets förslag i bilaga 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi230 yrkande 2
och bifaller delvis regeringens förslag,
f) Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf227,
2002/03:Sf256 yrkande 18, 2002/03:Sf334 yrkandena
11, 30, 47, 48, 51 och 52, 2002/03:Sf348,
2002/03:Sf367 yrkandena 1 i denna del och 4,
2002/03:Sf378 yrkandena 1-5 och 7-12 samt
2002/03:Fi232 yrkande 14 i denna del.

2. Statsbidrag till invandrarorganisationer

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf243 samt
2002/03:Sf282.
Reservation 1 (fp)

3. Integrationsfrämjande insatser

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf289
yrkande 10 och 2002/03: So297 yrkande 3.
Reservation 2 (fp)

4. Det kommunala flyktingmottagandet

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf336 yrkandena
4 och 5.
Reservation 3 (v)

5. Hemutrustningslån

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf252.

6. Asylansökan i hela landet

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf256 yrkande
19.
Reservation 4 (fp)

7. Flexiblare anslagsutnyttjande

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf264 yrkande
2.
Reservation 5 (m)

8. Avgifter i utlännings- och
medborgarskapsärenden

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf218,
2002/03:Sf222, 2002/03: Sf236 och 2002/03:Sf336
yrkande 40.
Reservation 6 (v)

9. Boende- och dagersättning samt
organiserad verksamhet

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf367 yrkandena
2 och 3.
Reservation 7 (v, mp)

10. Boende för asylsökande

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf269 och
2002/03:Sf358.

11. Hälso- och sjukvård för asylsökande

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf214
yrkande 7, 2002/03:Sf365, 2002/03:So224 yrkandena
1 och 2 samt 2002/03:So515 yrkande 6.
Reservation 8 (v, mp)
Reservation 9 (c)

12. Flyktingkvoten

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf256
yrkande 11 och 2002/03: Sf334 yrkande 21.
Reservation 10 (fp)
Reservation 11 (kd)

13. Instans- och processordning i
utlänningsärenden

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf256
yrkande 17, 2002/03:Sf334 yrkande 15 samt
2002/03:Sf367 yrkande 1 i denna del.
Reservation 12 (fp, kd)

14. Utvärdering av resurser till
minoritetsspråken

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf259.
Reservation 13 (kd)

15. Romerna i Sverige

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf293 yrkandena
1-3 och 6.

Stockholm den 26 november 2002

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Tomas Eneroth

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tomas
Eneroth (s), Sven Brus (kd), Ronny Olander (s), Sten
Tolgfors (m), Bo Könberg (fp), Ulla Hoffmann (v),
Mariann Ytterberg (s), Anita Sidén (m), Lennart
Klockare (s), Linnéa Darell (fp), Birgitta Carlsson
(c), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s), Anna
Lilliehöök (m), Göte Wahlström (s), Mona Jönsson
(mp), Kurt Kvarnström (s) och Börje Vestlund (s).

2002/03

SfU2

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Socialförsäkringsutskottet behandlar i detta
betänkande utgiftsområde 8 i budgetpropositionen för
år 2003 (prop. 2002/03:1) jämte motionsyrkanden från
den allmänna motionstiden 2002. De behandlade
förslagen återfinns i bilaga 1.

Migrationsverket har besökt utskottet och informerat
om verkets arbete.

Under beredningen av ärendet har
Riksrevisionsverket, RRV, muntligt informerat
utskottet om två effektivitetsrapporter Att etablera
sig i Sverige. En granskning av
introduktionsverksamheten för flyktingar och deras
anhöriga, RRV 2002:15, och Hur mottas de
asylsökande? Den organiserade verksamheten för
asylsökande inom Migrationsverket, RRV 2002:19.

Utskottets överväganden

Utgiftsområde 8

Utgiftsområdet består av politikområdena
Integrationspolitik, Storstadspolitik,
Migrationspolitik och Minoritetspolitik.
Inom integrationspolitiken behandlas frågor om
invandrares introduktion, ersättning till kommunerna
för flyktingmottagande samt frågor om svenskt
medborgarskap. Vidare behandlas åtgärder som rör
etnisk och kulturell mångfald samt etnisk
diskriminering, främlingsfientlighet och rasism.
Inom politikområdet finns myndigheterna
Integrationsverket, Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering (DO) samt Nämnden mot diskriminering.
Storstadspolitik är ett tvärsektoriellt
politikområde och omfattar olika utvecklingsinsatser
i storstadsområden. Migrationspolitik rör frågor om
flyktingpolitik, invandringen till Sverige,
mottagande av asylsökande, utlänningars rätt att
vistas här samt internationellt samarbete inom det
migrationspolitiska området samt myndigheterna
Migrationsverket och Utlänningsnämnden.
Dessutom omfattar utgiftsområde 8
minoritetspolitiken med frågor rörande skydd och
stöd för de nationella minoriteterna och de
historiska minoritetsspråken.

Rambeslut

Riksdagens finansutskott föreslår ramen för
utgiftsområde 8 till
7 128 470 000 kr (bet. 2002/03:FiU1) för budgetåret
2003.

Integrationspolitiken

Integrationspolitiken omfattar frågor om invandrares
introduktion i det svenska samhället och ersättning
till kommunerna för flyktingmottagande, svenskt
medborgarskap, åtgärder för att den etniska
mångfalden i samhället skall tillvaratas och för att
främja lika rättigheter, skyldigheter och
möjligheter för alla oavsett etnisk bakgrund. Vidare
ingår åtgärder för att förebygga och motverka etnisk
diskriminering, främlingsfientlighet och rasism.

Integrationspolitikens mål

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
ändring av de integrationspolitiska målen som
tydliggörs genom att begreppet tolerans tas
bort för att tydligare markera att olikheter
måste respekteras på lika villkor. Samtidigt
markeras att respekten för etniska, religiösa
och kulturella olikheter inte innebär att
varje handling eller yttring som har sin
grund i sådana olikheter är acceptabla i ett
demokratiskt samhälle. Detta anges
uttryckligen genom den nya formuleringen
"ömsesidig respekt för olikheter inom de
gränser som följer av samhällets
grundläggande demokratiska värderingar"

Propositionen

Målen för integrationspolitiken beslutades av
riksdagen hösten 1997 (prop. 1997/98:16, bet.
1997/98:SfU6, rskr. 1997/98:68) och har
kompletterats vid ett tillfälle (prop. 2000/01:1,
bet. 2000/01:SfU2, rskr. 2000/01:72). De
integrationspolitiska målen är lika rättigheter,
skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk
och kulturell bakgrund, en samhällsgemenskap med
samhällets mångfald som grund och en
samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig
respekt och tolerans och som alla oavsett bakgrund
skall vara delaktiga i och medansvariga för.

Regeringen aviserade i våras (skr. 2001/02:129)
och föreslår i propositionen en ändring av de
integrationspolitiska målen.
Regeringens avsikt är att tydliggöra
integrationspolitikens mål. Begreppet tolerans tas
bort för att tydligare markera att olikheter måste
respekteras på lika villkor. Samtidigt är det
angeläget att markera att respekten för etniska,
religiösa och kulturella olikheter inte innebär att
varje handling eller yttring som har sin grund i
sådana olikheter är acceptabla i ett demokratiskt
samhälle. Utgångspunkten är att samhällets
grundläggande värderingar skall gälla alla. Detta
bör uttryckligen framgå av målen för
integrationspolitiken genom formuleringen "ömsesidig
respekt för olikheter inom de gränser som följer av
samhällets grundläggande demokratiska värderingar".
De yttersta gränserna i samhället sätts av landets
lagar. Till de grundläggande värdena hör också
jämställdhet mellan könen samt respekten för de
mänskliga fri- och rättigheterna.

Utskottets ställningstagande

Beslutet om integrationspolitiken 1997 markerade en
viktig skillnad från den tidigare förda
invandrarpolitiken som befäste invandrarskap och
särlösningar. Integrationspolitiken däremot omfattar
hela befolkningen. Integrationsprocesserna är
ömsesidiga i den meningen att alla är delaktiga och
medansvariga i dem, alla har en skyldighet att
bidra.

Utskottet framhöll (bet. 1997/98:SfU6) att
handlingar som bryter mot samhällets grundläggande
värderingar aldrig kan accepteras oavsett kulturella
skillnader. En uppslutning kring grundläggande
värderingar är nödvändig i det kulturella samhället.
Utskottet anser att de integrationspolitiska målen
tydliggörs genom den föreslagna ändringen, och
utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Utskottet vill i likhet med regeringen understryka
att en förutsättning för att de
integrationspolitiska målen skall kunna uppnås är en
generell politik som ger lika möjligheter för alla.
Integrationspolitiken är tvärsektoriell och åtgärder
som sker inom andra politikområden är avgörande för
att de integrationspolitiska målen skall kunna
uppnås. De insatser som sker inom den generella
politiken är avgörande, och särskilt betydelsefull
är inriktningen på arbetsmarknads- och
utbildningspolitiken. Regeringen redovisade i våras
(skr. 2001/02:129) en uppföljning/utvärdering av
integrationspolitiken sedan den beslutades 1997 och
den fortsatta inriktningen.

10:1 Integrationsverket

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag
till medelsanvisning. Därmed avslås
motionsyrkanden om annan medelsanvisning samt
om avveckling av Integrationsverket.

Propositionen

Integrationsverket inrättades 1998 som central
förvaltningsmyndighet för integrationsfrågor och har
ett övergripande ansvar för att
integrationspolitiska mål och synsätt får genomslag
inom olika samhällsområden samt för att aktivt
stimulera integrationsprocesserna i samhället. En
central uppgift för myndigheten är att följa och
utvärdera samhällsutvecklingen mot bakgrund av
samhällets etniska och kulturella mångfald.

Regeringen konstaterade i skrivelse 2001/02:129
Integrationspolitik för 2000-talet att det finns en
ökad medvetenhet om den etniska mångfalden i
samhället och att den tillvaratas bättre än
tidigare. De insatser som gjorts har dock inte
alltid varit tillräckligt effektiva och de avsedda
resultaten har inte alltid uppnåtts. Skillnaderna
mellan invandrare och infödda är fortfarande
oacceptabelt stora. Arbetet med att få fullt
genomslag för de integrationspolitiska målen är en
lång process och hur integrationen lyckas avgörs av
faktorer såväl på individnivå som på samhällsnivå.
Enligt regeringens bedömning finns det inga skäl
till förändringar av den huvudsakliga inriktningen
på integrationspolitiken även om genomförandet av
integrationspolitiken skall utvecklas och förbättras
inom olika områden.
Enligt propositionen har Integrationsverket
uppfyllt verksamhetsmålen och arbetar vidare med att
utveckla relevanta mätmetoder och resultatmått för
integrationspolitiken. En av Integrationsverkets
viktigaste uppgifter är att följa utvecklingen inom
olika samhällsområden och de statliga myndigheternas
verksamhet. Regeringen har för avsikt att underlätta
och tydliggöra Integrationsverkets uppföljande och
utvärderande roll i dessa avseenden.
Vidare föreslås att 5 miljoner kronor får
disponeras till insatser i syfte att stimulera
etnisk och kulturell mångfald inom den privata och
den offentliga sektorn.
Enligt propositionen skall förstärkningen av det
antirasistiska arbetet fortsätta genom att
förvaltningsanslaget och anslagssparandet disponeras
för insatser enligt handlingsplanen mot rasism,
främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering
och för nya insatser.
Regeringens planer på att underlätta för
organisationerna att etablera ett centrum mot rasism
och andra former av intolerans skall inte påverka
Integrationsverkets nuvarande uppgifter. En uppgift
för verket bör vara att bistå organisationerna i
deras arbete samt att följa upp och utvärdera
verksamheten.
För budgetåret 2003 föreslår regeringen ett
ramanslag på 87 511 000 kr.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003

I motion Sf378 yrkandena 1 och 2 av Sten Tolgfors
m.fl. (m) begärs tillkännagivanden om att en
avveckling av Integrationsverket bör inledas och att
introduktionsenheten överförs till Migrationsverket.

I yrkande 7 begärs att riksdagen beslutar att
anvisa till anslag 10:1 Integrationsverket 43,5
miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit.

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf334 yrkande 51
ett tillkännagivande om att Integrationsverket bör
avvecklas fr.o.m. den 1 juni 2003 samt att
Migrationsverket ges ansvar för informationsfrågor
till invandrare och flyktingar. I yrkande 52 i denna
del begärs att riksdagen beslutar att anvisa till
anslag 10:1 Integrationsverket 57,5 miljoner kronor
mindre än regeringen föreslagit.

I motion Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande
14 i denna del begärs att riksdagen beslutar att
anvisa till anslag 10:1 Integrationsverket 42
miljoner kronor mindre än regeringen, då verket kan
minska i omfattning.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottet har Integrationsverket en viktig
roll som central förvaltnings-myndighet för
integrationsfrågor. Verket har ett övergripande
ansvar för att integrationspolitiska mål och synsätt
får genomslag inom olika samhällsområden och för att
aktivt stimulera integrationsprocesserna i
samhället. Det kan dock vara svårt att mäta
effekterna av verkets arbete.

När det gäller metoder för genomförandet av
integrationspolitiken är uppföljning inom olika
områden en av de viktigaste uppgifterna. Riksdag och
regering skall informeras om utvecklingen och om
hinder för integrationspolitikens genomslag så att
beslut om förändringar kan fattas. En av verkets
viktigaste uppgifter är att verka för att alla
berörda myndigheter inom sina verksamhetsområden
arbetar med de integrationspolitiska målen.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker
utskottet regeringens förslag till medelsanvisning
och avstyrker motionerna Sf378 yrkandena 1, 2 och 7,
Sf334 yrkandena 51 och 52 samt Fi232 yrkande 14 i
denna del.
Det kan tilläggas att utskottet har föreslagit att
Riksdagens revisorer inom ramen för sitt
granskningsarbete granskar Integrationsverkets
verksamhet för att se i vilken omfattning
myndigheten fyller det syfte som avsetts. Utskottet
erfar att det för närvarande pågår ett
granskningsarbete hos Riksdagens revisorer.

10:2 Integrationsåtgärder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag
till medelsanvisning och därmed avslå
motionsyrkanden bl.a. om avveckling av
anslaget.
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
stödet för arbetet mot rasism och
främlingsfientlighet, om statsbidraget till
invandrarorganisationer och om lokala
antidiskrimineringsbyråer.
Jämför reservationerna nr 1 (fp) och 2 (fp).

Propositionen

Anslaget disponeras huvudsakligen av
Integrationsverket för stöd till organisationer som
främjar integration och för åtgärder som förebygger
och motverkar rasism, främlingsfientlighet och
etnisk diskriminering samt för åtgärder som
stimulerar integrationsprocesserna i samhället.
Anslaget disponeras vidare för stöd till lokal
antidiskrimineringsverksamhet.

För 2001-2003 har anslaget tillförts medel från de
100 miljoner kronor som avsatts särskilt för att öka
sysselsättningen bland invandrare. Dessa medel avser
stöd till insatser för att förbättra introduktionen
för nyanlända samt för att främja den etniska
mångfalden.
Vidare föreslås att 5 miljoner kronor av anslaget
samt en del av tidigare anslagssparande används som
stöd till ett antirasistiskt centrum och andra
former av intolerans samt till andra organisationer
som bedriver antirasistisk verksamhet. Högst 2,5
miljoner kronor av dessa medel får utgöra bidrag
till en sammanslutning av organisationer som avser
att bedriva ett centrum mot rasism och andra former
av intolerans under 2003. En halv miljon kronor av
projektstödet disponeras för att stimulera
frivilligorganisationer och andra aktörer till
utbildning och informationsinsatser mot antisemitism
och islamofobi.
Regeringen anser att frågor som gäller
jämställdhet samt de frågor som är förenade med den
gemensamma värdegrunden skall uppmärksammas vid
fördelningen av statsbidrag till organisationer som
främjar integration.
För stöd till verksamhet för personer som vill
lämna rasistiska grupper föreslås att
Integrationsverket får disponera högst 2,4 miljoner
kronor 2003.
Regeringen föreslår att Integrationsverket år 2003
får disponera 10 miljoner kronor för förbättringar
av introduktionen inom ramen för regeringens
satsning på att öka sysselsättningen för invandrare.
Därtill skall 5 miljoner kronor även under 2003
disponeras för att främja den etniska mångfalden i
arbetslivet.
Regeringen har beslutat om en översyn av stödet
till organisationer som främjar integration i
samband med en översyn av stödet till organisationer
som företräder nationella minoriteter. Regeringen
bedömer att stödet till organisationer som främjar
integration bör syfta till att mer aktivt stärka
integrationsprocessen.
För budgetåret 2003 föreslår regeringen ett
ramanslag på 51 742 000 kr.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003

I motion Sf378 av Sten Tolgfors m.fl. (m) begärs i
yrkande 4 ett tillkännagivande om en avveckling av
anslaget 10:2 Integrationsåtgärder och i yrkande 8
att riksdagen inte anvisar något anslag för
budgetåret 2003. I stället skall resurser ges till
organisationer som arbetar för att hjälpa personer
som vill lämna rasistiska grupper, som arbetar mot
rasism samt som arbetar för att hjälpa utsatta
kvinnor med invandrarbakgrund. Dessa medel bör
distribueras genom anslag inom utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och omsorg.

I motion Sf334 av Sven Brus m.fl. (kd) yrkande 52 i
denna del avvisas regeringens förslag om lokala
diskrimineringsombudsmän. Dessa medel, 4 miljoner
kronor, bör tillföras DO.

I motion Sf227 av Lena Adelsohn Liljeroth (m) anförs
att verksamheter som stöder personer som vill lämna
rasistiska grupper måste använda en stor del av
tiden till att söka pengar och oroa sig för
verksamhetens framtid. Med stöd som sträcker sig
över en längre period, 3-5 år, får dessa
verksamheter arbetsro och kan ägna sina resurser
till verksamheten. Motionären vill på så sätt säkra
stödet till arbetet mot rasism och nazism.

Övriga motioner

Christer Nylander m.fl. (fp) anför i motion Sf243
att idrottsföreningar, folkrörelser, fackföreningar
och nätverk mot rasism m.fl. bör få mer resurser
till utbildning och opinionsarbete i arbetet mot
vardagsrasism för ett öppet och tolerant Sverige
(yrkande 1).

Okunskap är en grogrund för främlingsfientlighet.
Därför bör ett speciellt kunskapscentrum mot rasism,
antisemitism och främlingsfientlighet inrättas
(yrkande 2).
Exit Skånes verksamhet är en angelägenhet för hela
Sverige och det huvudsakliga ansvaret för
finansiering bör åligga staten (yrkande 3).

Paavo Vallius och Nikos Papadopoulos anför i motion
Sf282 att föreningslivet har stor betydelse för att
bryta isolering. Det är därför viktigt att se över
hur stödet till invandrarorganisationer fördelas,
vilka behov som finns och vad som behöver
prioriteras. Motionärerna vill att det statliga
stödet till invandrarorganisationer får bättre
villkor och ökas.

Vad det gäller motion So297 av Helena Bargholtz och
Birgitta Ohlsson (fp) yrkande 3 anförs att lesbiska
invandrarkvinnor är mer osynliggjorda än
homosexuella invandrarmän. Ett sätt att lyfta fram
dessa kvinnor är att främja projekt som syftar till
att synliggöra lesbiska kvinnor inom organisationer
som arbetar för invandrare.

I motion Sf289 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande
10 anförs att genom att stödja inrättandet av
regionala kontor skulle arbetet mot diskriminering
bli mer effektivt. Motionärerna vill stärka det
lokala arbetet mot diskriminering genom att förorda
ett aktivt stöd till lokala
antidiskrimineringsbyråer.

Utskottets ställningstagande

Från anslaget utgår bl.a. stöd till organisationer
som främjar integration och till åtgärder som
förebygger och motverkar främlingsfientlighet,
rasism och etnisk diskriminering.

Det är integrationspolitiken och dess mål som
legat till grund för utformandet av förordningen
(2000:216) om statsbidrag till organisationer som
främjar integration. Stödet utdelas som
organisationsbidrag, verksamhetsbidrag eller
projektbidrag. Organisationsbidraget, som i huvudsak
bygger på medlemsantal, syftar till att täcka
kostnader för central administration m.m.
Verksamhetsbidraget syftar i sin tur till att stödja
den utåtriktade och löpande
integrationsverksamheten. För att en organisation
skall kunna få nämnda bidrag krävs att
organisationen till övervägande del har medlemmar
med invandrarbakgrund. Projektbidrag lämnas
slutligen till klart avgränsade integrationsprojekt.
En översyn skall ske av stödet till
organisationerna som främjar integration och till
organisationer som företräder nationella
minoriteter.
Utskottet finner med hänvisning härtill och till
att förändringen av organisationsstödet nyligen
genomförts att motion Sf282 bör avslås.
Utskottet erinrar om att Integrationsverket fått
mer resurser för integrationsåtgärder och att stödet
skall fördelas i enlighet med de
integrationspolitiska målen där kvinnors och mäns
lika rättigheter är ett av de grundläggande värden
som betonas. Dessutom skall Integrationsverket varje
år redovisa till regeringen statsbidragens
användning i förhållande till bidragets syfte och
till de integrationspolitiska målen.
Motionerna Sf243 yrkandena 1 och 3 samt So297
yrkande 3 avstyrks.
Utskottet noterar att regeringen föreslår att
under budgetåret 2003 avsätta 2,5 miljoner kronor i
bidrag till en sammanslutning av organisationer som
avser att bedriva ett centrum mot rasism och andra
former av intolerans. Förslaget om att inrätta ett
centrum har utarbetats i samråd med representanter
för Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Utskottet anser mot bakgrund av regeringens
satsning att motion Sf243 yrkande 2 får anses vara
tillgodosedd.
Utskottet ser positivt på att
antidiskrimineringsbyråer finns i hela landet men
anser att motion Sf289 yrkande 10 får anses som
tillgodosedd genom att försöksverksamheten med
lokala och regionala diskrimineringsombud, som
infördes år 2002, även nästa år tillförs 4 miljoner
kronor.
Utskottet avstyrker motionerna Sf227, Sf378
yrkandena 4 och 8 samt Sf334 yrkande 52 i denna del.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.

10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör godkänna regeringens förslag om
ändring av den statliga ersättningen till
kommuner för flyktingmottagande då
äldreförsörjningsstöd införs.
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag
till medelsanvisning och därmed avslå
motionsyrkanden om annan medelsanvisning.
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om s.k.
utvecklingspeng och om kommunernas
skyldigheter vid flyktingmottagande.
Jämför reservation nr 3 (v).

Propositionen

Anslaget finansierar statlig ersättning till
kommunerna för kostnaden i samband med mottagande
och introduktion av flyktingar och deras anhöriga.
Ersättningarna ges enligt bestämmelserna i
förordningen (1990:927) om statlig ersättning för
flyktingmottagande m.m. Huvuddelen av den statliga
ersättningen utbetalas i form av schablonersättning
som lämnas med ett fast belopp per mottagen person.
Denna ersättning är flerårig och börjar betalas ut
månaden efter det att flyktingen har folkbokförts i
en kommun. De faktiska kostnaderna för
försörjningsstöd och vissa andra kostnader för
äldre, varaktigt sjuka och för personer med
funktionshinder ersätts också.

I propositionen föreslås att riksdagen bör
godkänna förslaget om ändring av den statliga
ersättningen till kommunerna för flyktingmottagande.
Från och med den 1 januari 2003 skall
schablonbeloppet sänkas för dem som fyllt 65 år och
som omfattas av det kommunala flyktingmottagandet.
Rätten att återsöka kostnader för försörjningsstöd
för dessa personer upphör. Skälet till detta är att
det statliga äldreförsörjningsstödet då införs.
I propositionen anges att Riksrevisionsverket
(RRV) har granskat introduktionsverksamheten för
flyktingar och deras anhöriga (RRV 2002:15).
Regeringen har överlämnat rapporten till utredningen
Översynen av mottagande av och introduktion för
flyktingar (dir. 2001:87).
För budgetåret 2003 föreslår regeringen ett
ramanslag på 2 279 239 000 kr.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003

I motion Sf348 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) begärs
i denna del att riksdagen beslutar att anvisa 100
miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit till
anslaget 10:3 Kommunersättningar vid
flyktingmottagande. Motionärerna anför att en
engångsvis indragning av anslagssparande bör göras.

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf334 yrkandena
47 och 48 att riksdagen beslutar att systemet med
förhandlingar och avtal med kommuner, avseende
nyanlända, avskaffas och att det i stället införs en
s.k. utvecklingspeng, som följer individen och
fördelas av Riksförsäkringsverket, RFV.

Övrig motion

I motion Sf336 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 4
anförs att det i dag finns stora skillnader vad
gäller flyktingmottagningen mellan kommunerna i
framför allt storstadsregionerna. Alltfler kommuner
säger dessutom upp sina avtal med Integrationsverket
och ännu fler kommuner minskar sin
flyktingmottagning, vilket bidrar till
segregationen. Motionärerna begär ett
tillkännagivande om att regeringen bör lägga fram
förslag som tydliggör kommunernas skyldigheter att
ta emot flyktingar med permanent uppehållstillstånd.

I yrkande 5 anför motionärerna att kommunerna har
ett ansvar för att skapa en meningsfull tillvaro för
de flyktingar som finns i flyktingmottagningen.
Kännedom om och samhörighetskänsla med det svenska
samhället är centralt för en lyckad integration.
Motionärerna begär ett tillkännagivande om
kommunernas ansvar att skapa fritidsverksamhet för
de barn, unga och vuxna asylsökande som finns i
kommunens flyktingmottagning. Detta gäller både för
dem som lever på förläggningar och för dem som har
eget boende.

Utskottets ställningstagande

Kommunersättningen avser att täcka de kostnader som
flyktingmottagandet medför för kommunerna. Det är av
stor vikt att den kommun som tar emot personer som
omfattas av flyktingmottagandet har kapacitet att
erbjuda boende och en god introduktion, allt för att
den enskilde skall få så goda förutsättningar som
möjligt att komma in i det svenska samhället.

Utskottet noterar att utredningen om översyn av
mottagande av och introduktion för flyktingar och
andra invandrare (dir. 2001:87) skall beakta frågor
rörande boendet för asylsökande och bosättning för
nyanlända flyktingar. Utredaren skall överväga om
det finns behov av åtgärder för att få personer att
välja ett boende som innebär så goda förutsättningar
som möjligt, dels under tiden asylansökan prövas,
dels för en individuellt anpassad introduktion och
dels för en långsiktigt hållbar integration. Även
vilken betydelse informationsinsatserna från
Migrationsverket och Integrationsverket om bl.a.
tillgång på bostäder, arbete och utbildning på olika
orter har haft för flyktingars bosättning skall
analyseras. Om utredaren finner att det finns behov
av att i ökad utsträckning söka påverka boendet, bör
olika alternativ övervägas.
Beträffande kommunernas ansvar för
fritidsverksamhet för flyktingar m.fl. noterar
utskottet att det inom ramen för
introduktionsprogrammet är ett delmål att nyanlända
invandrare har tidig och för personen relevant
kontakt med arbets- och föreningsliv. Även tiden
under vilken en asylansökan prövas skall beaktas i
den ovanstående utredningen (dir. 2001:87).
Utskottet inväntar utredningens analys, och
motionerna Sf334 yrkandena 47 och 48 samt Sf336
yrkandena 4 och 5 avstyrks.
Vad det gäller medelstilldelningen finner
utskottet ingen anledning att göra någon annan
bedömning än den regeringen har gjort i
propositionen och avstyrker i och med detta motion
Sf348 i denna del.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner
regeringens förslag om ändring av den statliga
ersättningen till kommuner för flyktingmottagande.

10:4 Hemutrustningslån

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag
till medelsanvisning och därmed avslå
motionsyrkanden om annan medelsanvisning.
Riksdagen bör även godkänna att lån under
2003 får tas upp i Riksgäldskontoret för det
samlade behovet av hemutrustningslån intill
ett högsta belopp.
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om en
utvärdering av hemutrustningslån.

Propositionen

Från 1991 kan flyktingar få statliga lån till
hemutrustning när de bosätter sig i en kommun. Dessa
lån administreras av Centrala studiestödsnämnden,
CSN. Kapitalet lånas upp av Riksgäldskontoret på
marknadsmässiga villkor och ställs till CSN:s
förfogande. Underskottet i verksamheten,
låneeftergifter och bristande inbetalningar av
räntor och amorteringar, täcks via anslaget.

Omfattningen av låneverksamheten bestäms främst av
antalet kommunmottagna flyktingar och dessas
lånebenägenhet. Sett över en femårsperiod brukar i
genomsnitt 92 % utnyttja möjligheten att få lån.
Anslagsbelastningen har gått ned kraftigt under de
senare åren och uppgick förra året till drygt 6
miljoner kronor. Stora belopp har kunnat återföras
till statsbudgeten i form av indragningar. Den låga
marknadsräntan har haft betydelse för detta.
Prognosen för hemutrustningslånen visar att
kostnaderna de närmaste åren kommer att stiga igen
beroende på att antalet låneeftergifter förväntas
öka de kommande åren.

Regeringen föreslår för budgetåret 2003 ett
ramanslag på 18 631 000 kr.
Regeringen föreslår också att riksdagen godkänner
att lån under 2003 tas upp i Riksgäldskontoret för
det samlade behovet för hemutrustningslån intill ett
belopp av 1 300 000 000 kr.

Motion med anslagseffekt budgetåret 2003

I motion Sf378 av Sten Tolgfors m.fl. (m) yrkande 9
begärs att riksdagen beslutar att anvisa 6 miljoner
kronor mindre än regeringen föreslagit till anslaget
10:4 Hemutrustningslån. Besparingen kan ske genom
ändrade regler.

Övrig motion

Siw Wittgren-Ahl (s) anför i motion Sf252 att många
flyktingar inte kommit in på arbetsmarknaden efter
två år och därför söker anstånd med betalningen av
hemutrustningslånen. Räntan fortsätter att löpa
under anståndstiden, vilket medför att skulden ökar.
Permanent skuldsättning och socialbidragsberoende
hindrar dessa grupper från att bli självförsörjande.
Det finns anledning att följa hur skuldbördan hos
flyktingarna påverkar deras möjligheter till
integration i samhället. Motionären begär en
utvärdering av hur dagens hemutrustningslån påverkar
möjligheterna till en bra start i Sverige.

Utskottets ställningstagande

När det gäller utformningen av reglerna för
hemutrustningslån ser utskottet i dag ingen
anledning att föreslå ändringar.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning samt avstyrker motion Sf378 yrkande
9. Utskottet tillstyrker även att riksdagen
godkänner att lån under 2003 får tas upp i
Riksgäldskontoret upp till angivet belopp.

Vad gäller eventuella problem med hemutrustningslån
enligt motion Sf252 vill utskottet hänvisa till att
det i den pågående översynen av mottagande av och
introduktion för flyktingar och andra invandrare
(dir. 2001:87) även ingår att analysera om
hemutrustningslånets utformning och syfte har någon
betydelse för bosättningen och introduktionen.
Utredningen skall redovisa sitt uppdrag senast den
31 mars 2003. Utskottet anser att denna analys bör
avvaktas. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion Sf252.

10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla utskottets förslag till
medelsanvisning, vilket innebär att till DO
anvisas 100 000 kr mer än regeringen
föreslagit.
Därmed bifalles en motion (s, v, mp) och
övriga motionsyrkanden om annan
medelsanvisning avslås.

Propositionen

Från anslaget finansieras Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering (DO) samt Nämnden mot diskriminering.

Nämnden mot diskriminering har uppgifter som berör
både DO, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av
sexuell läggning och Handikappombudsmannen. Nämnden
skall dock särskilt ge DO råd i principiellt viktiga
frågor om tillämpningen av lagen (1999:131) om
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering.
Antalet anmälningar om etnisk diskriminering i
arbetslivet har ökat kraftigt sedan lagen (1999:130)
om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet
trädde i kraft 1999. Ökningen avstannande något
under 2000. Därefter har antalet anmälningar ökat
med 65 % mellan 2000 och 2001.
Ett visst anslagssparande har uppnåtts. Skälet är
att de senaste årens expansion har inneburit
påfrestningar för DO, bl.a. har
personalrekryteringen tagit tid. DO har fått ett
ökat antal ärenden om anmälningar om etnisk
diskriminering i arbetslivet. DO:s anslag har därför
förstärkts med 2 miljoner kronor för 2002 på
tilläggsbudgeten med hänvisning till den ökande
ärendemängden.
I en proposition våren 2003 kommer regeringen att
föreslå en förändring av lagstiftningen mot etnisk
diskriminering till följd av EG-direktivet om etnisk
och religiös diskriminering. DO kommer därmed att få
utvidgat tillsynsansvar. Mot den bakgrunden föreslår
regeringen att anslaget tillförs
2 miljoner kronor även för 2003.
För budgetåret 2003 föreslår regeringen ett
ramanslag på 16 176 000 kr.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003

I motion Fi230 av Britt Bohlin m.fl. (s, v, mp )
yrkande 2 begärs att riksdagen beslutar anvisa 100
000 kr mer än regeringen till anslag 10:5 DO.
Motionärerna anser att DO bör tillföras medel för
utökade arbetsuppgifter i och med en ny
diskrimineringslagstiftning som planeras träda i
kraft den 1 juli 2003. Dessutom har DO tillsyn
enligt lagen om likabehandling av studenter i
högskolan som trädde i kraft den 1 mars 2002.

Sten Tolgfors m.fl. (m) begär i motion Sf378 yrkande
10 att riksdagen inte anvisar några medel till
anslag 10:5 DO inom utgiftsområde 8. Anslaget bör
föras över till utgiftsområde 14 Arbetsliv.

I motion Sf334 av Sven Brus m.fl. (kd) yrkande 52 i
denna del begärs att riksdagen anvisar 2 miljoner
kronor mer än regeringen föreslagit till anslaget
10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering.
Motionärerna avvisar regeringens förslag om lokala
diskrimineringsombudsmän och anser att även dessa
medel, 4 miljoner kronor under anslag 10:2
Integrationsåtgärder, bör tillföras DO.

Utskottets ställningstagande

Regeringen avser att i en proposition våren 2003
föreslå en förändring av lagstiftningen mot etnisk
diskriminering till följd av EG-direktivet om etnisk
och religiös diskriminering, vilket innebär att DO
därmed kommer att få utvidgat tillsynsansvar.

Enligt utskottet finns det skäl för att ge utrymme
för en utökning av anslaget 10:5 Ombudsmannen mot
etnisk diskriminering i enlighet med motion Fi230
yrkande 2.
Utskottet anser att anslaget till DO bör vara kvar
inom utgiftsområdet. Av riksdagsordningens
tilläggsbestämmelse 5.12.1 framgår att beslut i
fråga om vilka ändamål och verksamheter som skall
innefattas i ett utgiftsområde fattas i samband med
beslut med anledning av den ekonomiska
vårpropositionen. Något beslut att flytta anslaget
har inte fattats av riksdagen (bet. 2001/02:KU37).
Utskottet tillstyrker propositionen med den
ändring som föreslås i motion Fi230 yrkande 2 och
avstyrker motionerna Sf378 yrkande 10 och Sf334
yrkande 52 i denna del.

Storstadspolitiken

11:1 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag
till medelsanvisning och därmed avslå
motionsyrkanden om avveckling av anslaget.

Propositionen

Storstadspolitiken omfattar frågor om hur en god
utveckling kan främjas i storstädernas mest utsatta
stadsdelar, hur förutsättningar för tillväxt skapas
och hur tillväxten kommer alla till del.
Storstadspolitiken är tvärsektoriell och berör flera
andra politikområden, främst närings-,
arbetsmarknads-, utbildnings- och
integrationspolitik. Det finns därmed ingen bestämd
myndighet med särskilt ansvar för storstadspolitik.

En särskild Storstadsdelegation inom
Regeringskansliet har regeringens uppdrag att
utveckla och samordna politikområdet.
Utgifterna inom politikområdet styrs av takten på
det lokala utvecklingsarbetet i de stadsdelar som
omfattas av insatser inom ramen för lokala
utvecklingsavtal. Stadsdelarna har hunnit olika
långt beroende på vid vilken tidpunkt kommunen och
staten tecknat avtal. Först under 2001 var
utvecklingsarbetet påbörjat i samtliga 24
stadsdelar. Den årliga förbrukningen baserat på att
utvecklingsarbetet är i full gång beräknas till 562
miljoner kronor enligt utgiftsprognosen för 2002.
I enlighet med storstadspropositionens intentioner
skall en samlad avstämning och utvärdering göras
efter tre år som underlag för ställningstagande till
former och omfattning för den fortsatta
storstadspolitiken.
Regeringen avser inleda ett värderingsarbete av
material från avstämningen samt tillkommande
utvärderingar och studier. Värderingsarbetet blir
ett viktigt underlag inför regeringens
ställningstagande till storstadspolitikens fortsatta
utformning. Regeringen avser återkomma till
riksdagen under 2003 om storstadspolitikens
utveckling. Mot denna bakgrund har inga nya medel
beräknats från 2004.
För budgetåret 2003 föreslår regeringen ett
ramanslag på 230 000 000 kr.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003

I motion Sf378 av Sten Tolgfors m.fl. (m) yrkandena
5 och 11 begärs att riksdagen beslutar att inte
anvisa några medel till anslaget 11:1
Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna.
Motionärerna anser att anslaget till
storstadssatsningen bör upphöra och att andra
metoder skall prövas, bl.a. avreglering av
arbetsmarknad och bostadsmarknad, för att öka
förutsättningarna för arbete, utbildning och social
rörlighet.

I motion Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande
14 i denna del begärs att riksdagen beslutar att
inte anvisa några medel till anslag 11:1
Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna.
Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna har inte
en tillfredsställande effektivitet och förankring
bland de berörda. Därför bör anslaget upphöra.

I motion Sf334 av Sven Brus m.fl. (kd) yrkande 52 i
denna del begärs att riksdagen beslutar att inte
anvisa några medel till anslaget 11:1
Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna.
Motionärerna hänvisar till att Kristdemokraterna
sammantaget avsätter 3,5 miljarder kronor mer än
regeringen i statsbidrag till kommuner för
2003-2004.

I motion Sf348 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) i
denna del begärs att riksdagen beslutar att inte
anvisa några medel till anslaget 11:1
Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är storstadspolitiken en
viktig del i arbetet att bryta segregationen och
förbättra storstadsregionernas förutsättningar.
Detta arbete är emellertid, liksom
integrationspolitiken, av långsiktig karaktär.

Av propositionen framgår att regeringen avser att
göra en samlad avstämning och utvärdering av den
hittills förda storstadspolitiken. Därefter kommer
regeringen att ta ställning till formerna för den
fortsatta storstadspolitiken.
Ett av instrumenten för att genomföra
storstadspolitiken är de lokala utvecklingsavtal som
tecknats med sju kommuner i storstadsregionerna om
vilka åtgärder som skall vidtas. De lokala
utvecklingsavtalen bygger på delad finansiering
mellan stat och kommun. Sammanlagt har regeringen
anvisat
2 miljarder kronor för perioden 1999-2003, och
kommunerna förutsätts bidra med motsvarande belopp.
Utskottet anser även att kommunernas ordinarie
insatser är av stor betydelse för att de
storstadspolitiska målen skall uppnås. Insatser som
sker inom andra politikområden bidrar också,
exempelvis arbetsmarknads- och utbildningsinsatser.
Utskottet kan konstatera att den statistik som
beskriver utvecklingen i bostadsområdena visar att
utvecklingen i många avseenden går i positiv
riktning. Arbetslösheten har minskat liksom
socialbidragsberoende. I vilken utsträckning de
statliga insatserna inom politikområdet bidragit
till utvecklingen är för tidigt att bedöma.
Utskottet noterar också att trots en positiv
utveckling i berörda bostadsområden är tillståndet
inom politikområdet inte tillfredsställande i
förhållande till de uppsatta målen, att bryta den
sociala, etniska och diskriminerande segregationen
och att ge storstadsregionerna goda förutsättningar
för en långsiktig och hållbar tillväxt.
För närvarande pågår ett arbete med att löpande
utvärdera insatserna inom de olika
utvecklingsavtalen. Integrationsverket har fått
regeringens uppdrag att koordinera en nationell
utvärdering av insatserna och redovisade i juni 2002
rapporten På rätt väg? Slutrapport från den
nationella utvärderingen av storstadssatsningen
(Integrationsverkets rapportserie 2002:5). Rapporten
innehåller inga slutsatser om resultatet av de
lokala insatserna eftersom det enligt
Integrationsverket är för tidigt att se effekterna
av storstadssatsningen. Däremot ges en aktuell
lägesbeskrivning av utvecklingen i de berörda
områdena och för delmålen. Rapporten belyser även
vilka framgångsfaktorer och hinder som hittills har
kunnat ses i genomförandet av storstadssatsningen.
I avvaktan på den utvärdering som regeringen avser
att göra ställer sig utskottet bakom den nuvarande
satsningen inom anslaget utvecklingsinsatser i
storstadsregionerna. Utskottet kommer noga att följa
arbetet med utvärdering av storstadsarbetet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning för 2003 och avstyrker med det
anförda motionerna Sf378 yrkandena 5 och 11, Fi232
yrkande 14 i denna del, Sf334 yrkande 52 samt Sf348
i denna del.

Migrationspolitiken

Migrationspolitiken omfattar frågor rörande
flyktingpolitik, invandringen till Sverige,
mottagande av asylsökande, utlänningars rätt att
vistas i Sverige samt internationellt arbete inom
det migrationspolitiska området. I politikområdet
ingår myndigheterna Migrationsverket och
Utlänningsnämnden.

12:1 Migrationsverket

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag
till medelsanvisning och därmed avslå
motionsyrkanden om annan medelsanvisning.
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
asylansökan i hela landet, om långa
handläggningstider samt om avgifter i
utlännings-, medborgarskaps- och
viseringsärenden.
Jämför reservationerna nr 4 (fp), 5 (m) och
6 (v).

Propositionen

Migrationsverket är central utlänningsmyndighet och
ansvarar för utlännings-, invandrings- och
medborgarskapsfrågor i den mån frågorna inte
handläggs av någon annan myndighet.

I propositionen anges att det ökande antalet
asylsökande främst är en följd av Sveriges operativa
inträde i Schengensamarbetet. Fortfarande är
situationen på Balkan och i Irak liksom i f.d.
Sovjetunionen sådan att många söker sig bort från
dessa områden. En stor del av dessa väljer Sverige
som tillflyktsland bl.a. för att de har anhöriga
här. Under senare tid kan möjligen också den skarpa
debatten i några andra Schengenländer ha haft
effekt.
Vid beräkningen av anslaget görs bedömningen att
Migrationsverket bör ha en beredskap att ta emot 27
000 asylsökande. För att kunna minska balansen av
ärenden, både avseende prövning av asylärenden och
verkställigheter, bedömer regeringen det motiverat
att utöka Migrationsverkets förvaltningsanslag med
118 miljoner kronor 2003.
Inom EU sker en harmonisering av migrations- och
asylpolitiken, vilket är en förutsättning för en
solidarisk flyktingpolitik inom Europeiska unionen.
Bland annat kommer fingeravtryckssystemet Eurodac
som syftar till att effektivisera tillämpningen av
Dublinkonventionen och handläggningen av asylärenden
att börja användas i januari 2003.
När det gäller besök och bosättning har ett
datorstöd införts för handläggning av
utlänningsärenden på 15 utlandsmyndigheter för att
få bättre beslutsunderlag, flexibel ärendehantering
och kortare handläggningstider
För budgetåret 2003 föreslår regeringen ett
ramanslag på 617 511 000 kr.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003

I motion Sf378 av Sten Tolgfors m.fl. (m) yrkande 3
begärs att kommunersättningar vid flyktingmottagande
skall distribueras av Migrationsverket efter det att
Integrationsverket, som motionärerna föreslår,
avvecklats.

I yrkande 12 begärs att riksdagen anvisar 20
miljoner kronor mer än regeringen föreslagit till
anslag 12:1 Migrationsverket. Målet bör vara att
väntetiden för beslut om uppehållstillstånd uppgår
till maximalt sex månader.

I motion Sf334 av Sven Brus m.fl. (kd) yrkande 11
anförs att om Migrationsverkets tillförs ökade
resurser minskar handläggningstiderna och
verksamhetsmålet på sex månader bör uppnås.

I yrkande 30 begärs ett tillkännagivande om att
prövningen av uppehållstillstånd skall tas bort dels
avseende de av svensk domstol meddelade adoptionerna
för barn i åldern 12-17 år, dels för nyfödda barn
till föräldrar med uppehållstillstånd i Sverige,
varigenom resurser frigörs för Migrationsverket.
I yrkande 52 i denna del begärs att riksdagen
anvisar 10 miljoner kronor mer än regeringen
föreslagit till anslag 12:1 Migrationsverket.
Integrationsverket bör avvecklas och vissa av
verkets uppgifter bör i stället övertas av
Migrationsverket samt DO. Migrationsverkets anslag
bör därför ökas.

I motion Sf348 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) i
denna del begärs att riksdagen anvisar 50 miljoner
kronor mindre än regeringen föreslagit till anslag
12:1 Migrationsverket genom besparingar i verkets
administration.

I motion Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande
14 i denna del begärs att riksdagen anvisar 70
miljoner kronor mer än regeringen föreslagit till
anslag 12:1 Migrationsverket. Genom ökade satsningar
på snabbare behandling av asylärenden kan
handläggningstiderna förkortas och kostnaderna för
mottagande av asylsökande minskas. Ett liknande
yrkande finns i motion Sf256 yrkande 18 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp).

I motion Sf367 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande
1 i denna del begärs att Migrationsverket skall få
mer resurser för att kunna göra ett godtagbart
arbete och korta handläggningstiderna. I yrkande 4
anförs att en verksamhet inte kan anses präglas av
humanitet och respekt för individens rättigheter när
asylsökande tvingas att vänta i flera år på besked.
Motionärerna begär ett tillkännagivande om att
maximal tid för besked i första instans inte får
överstiga sex månader och om hur detta skall uppnås.

Övriga motioner

I motion Sf256 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande
19 anförs att det bör vara möjligt att ansöka om
asyl på alla Migrationsverkets kontor. Detta medför
att ärendebelastningen minskar på kontoren i
storstäderna och handläggningstiderna blir kortare.

Per Bill m.fl. (m) anser i motion Sf264 yrkande 2
att det krävs ökad flexibilitet för Migrationsverket
och en mindre byråkratisk syn på anslagsanvändningen
men att det inte finns någon anledning att låsa sig
vid en specifik modell.

Det finns flera motioner som rör avgifter i
utlännings-, medborgarskaps- och viseringsärenden.

I motion Sf336 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande
40 begärs ett tillkännagivande om att avgiften för
att söka svenskt medborgarskap skall tas bort när
det statsfinansiella läget så tillåter.
I motion Sf218 av Yilmaz Kerimo och Tommy
Waidelich (s) anförs att kostnaderna är för höga för
dem som ansöker om svenskt medborgarskap.
Motionärerna begär att reglerna ses över så att
avgiften tas bort för dem med ekonomiskt bistånd
eller ersätts av kommunen.
Samma motionärer anför i motion Sf222 att det bör
göras en översyn av avgifter för tillståndsärenden.
Motionärerna är kritiska mot höga avgifter och att
avgiften i vissa fall beror på nationalitet.
Exempelvis krävs ingen avgift för EU-medborgare. I
motionen begärs ett tillkännagivande om detta.
I motion Sf236 av Håkan Juholt och Krister
Örnfjäder (s) anförs att de svenska ambassadernas
och generalkonsulatens viseringspolicy ibland kan
uppfattas som godtycklig. I vissa länder tas inga
avgifter ut för barn och ungdomar medan i andra
länder samma avgifter är kännbart höga. Barn och
ungdomar från länder där Sveriges satsar på
demokratiprojekt som inbjuds till Sverige skall inte
hindras att komma hit på grund av ett lokalt beslut
om höga viseringsavgifter. Motionärerna begär ett
tillkännagivande om att regeringen skall göra en
översyn av viseringsavgifterna och eventuella
justeringar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att regeringen i propositionen
bedömt att kostnaderna för migrationspolitiken även
under 2002 kan komma att överskrida tilldelade medel
i huvudsak genom en allmän ökning av antalet
asylsökande.

Utskottet kan liksom tidigare konstatera att
antalet asylsökande är av avgörande betydelse för
kostnadernas utveckling inom området. Antalet
asylsökande har under de senaste tre åren ökat
markant, från ca 11 200 år 1999 till enligt
preliminära prognoser i propositionen ca 28 000 år
2002 och ca 27 000 år 2003. Migrationsverket uppgav
vid sitt besök i utskottet den 5 november att
verkets prognoser däremot uppgår till 33 000
asylsökande för både år 2002 och år 2003. Enligt
både regeringen och Migrationsverket beror ökningen
av antalet asylsökande främst på Sveriges operativa
inträde i Schengensamarbetet men även på den skarpa
debatten i några andra Schengenländer.
Prognosen för antalet asylsökande är alltid mycket
osäker och olika händelser kan påverka antalet
ansökningar. Utskottet utgår vid sin bedömning av
ramen från att antalet asylsökande blir ca 27 000
under 2003 men förutsätter att medel anvisas på
tilläggsbudget redan våren 2003 om dessa antaganden
inte håller.

Utskottet vill även påpeka att det är viktigt att de
medel som anvisas för migrationspolitiken används
rationellt. Vad gäller handläggningstiderna i
Migrationsverket vill utskottet i likhet med
regeringen påtala att det är viktigt att genomföra
åtgärder i syfte att förkorta handläggningstiderna.
Långa handläggningstider blir särskilt kostsamma i
asylärenden, inte bara på grund av att de sökande
under tiden vistas i Migrationsverkets
mottagandesystem utan också på grund av den psykiska
press som sökandena under tiden tvingas leva under.

Utskottet noterar att målet vad gäller
handläggningstider inte uppnåtts. Enligt
propositionen avgjordes 49 % av ärendena inom
verksamhetsmålet sex månader under 2001 och en
viktig orsak var det tidskrävande arbetet med att
klarlägga oklara identiteter, resvägar m.m. Den
totala genomsnittliga handläggningstiden för
grundärenden under 2001 var 226 dagar. Av de drygt
23 500 personer som sökte asyl år 2001 saknade drygt
76 % pass eller andra identitetshandlingar. En annan
orsak till ökade handläggningstider är att antalet
asylsökande ökade med 45 % under året.
Utskottet ser positivt på regeringens förslag att
Migrationsverket tillförs 118 miljoner kronor 2003
för att kunna minska balansen av ärenden.

Vad gäller frågan om anslagsstruktur och
flexibilitet inom Migrationsverket har utskottet i
betänkande 2001/02:SfU13 vid behandlingen av ett
förslag från Riksdagens revisorer framhållit att det
är nödvändigt att anlägga ett flerårigt synsätt på
resursfördelningen till migrationspolitiken. Inte
minst i asylprövningen, där det måste ställas höga
krav på personalens kompetens, finns det gränser för
hur mycket verksamheten med kort varsel kan utökas.

Utskottet delade revisorernas uppfattning att det
behövs ett förbättrat underlag för bedömning av
behovet av och utnyttjandet av resurser för
asylprocessen. Detta gav riksdagen som sin mening
regeringen till känna (rskr. 2001/02:251 och
2001/02:252).
När det gäller frågan om prövning av
uppehållstillstånd för adopterade barn finner
utskottet inte tillräckliga skäl för att nu föreslå
en ändring av bestämmelserna som trädde i kraft den
1 juli 2001.
Av 2 kap. 4 § första stycket utlänningslagen
framgår att uppehållstillstånd får ges till ett barn
under 18 år som är hemmavarande till någon som har
beviljats uppehållstillstånd i Sverige. Enligt
Migrationsverkets praxis beviljas ett barn som föds
i Sverige av föräldrar med uppehållstillstånd
motsvarande uppehållstillstånd. Om en av föräldrarna
har permanent uppehållstillstånd får barnet som
huvudregel också permanent uppehållstillstånd.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag till medelsanvisning för 2003 och avstyrker
motionerna Sf378 yrkandena 3 och 12, Sf334 yrkandena
11, 30 och 52 i denna del, Sf348 i denna del, Fi232
yrkande 14 i denna del och Sf256 yrkande 18. Även
motionerna Sf264 yrkande 2 samt Sf367 yrkandena 1 i
denna del och 4 avstyrks med anledning av det ovan
anförda.

När det gäller organisationen för asylansökningar är
det i princip möjligt att handlägga asylärenden på
samtliga av Migrationsverkets kontor. Asylansökan,
efter inresa i landet, skall handläggas i den region
där sökanden bor. Med det anförda får motion Sf256
yrkande 19 anses vara tillgodosedd.

I vårpropositionen (prop. 2000/01:100) föreslogs att regeringen
skulle bemyndigas att meddela föreskrifter om
avgifter för ansökan om uppehålls- och
arbetstillstånd för vissa sökande. Enligt
grundprincipen skall ansökningar vara
avgiftsbelagda. Från denna princip skall göras ett
antal undantag, där det av olika skäl anses vara
olämpligt att ta ut avgift. Ansökningar om
uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov, när
ansökan görs i Sverige och när rätten till vistelse
följer av EES-avtalet, utgör sådana undantag. I
yttrande över propositionen (yttr. 2000/01:SfU6y)
tillstyrkte utskottet regeringens förslag om ett
bemyndigande. Utskottet utgick från att åtgärden
följs upp bl.a. vad gäller konsekvenserna för de
sökande.

Enligt utlänningsförordningen (1989:547) får
avgift med där angivna undantag tas ut för prövning
av ansökan om uppehålls- och/eller arbetstillstånd
med 1 000 kr för personer som fyllt 18 år och med
250 kr för personer som inte fyllt 18 år. Av
förordningen framgår t.ex. att undantag görs för de
flesta av kandidatländerna.
Motion Sf222 om uppehållstillstånd avstyrks med
hänvisning härtill.

När det gäller avgifter i medborgarskapsärenden kan
utskottet konstatera att det av 11 §
medborgarskapsförordningen (2001:218) framgår att
avgift får tas ut för prövning av anmälan och
ansökan enligt förordningen. Avgiften för ansökan om
naturalisation är 1 500 kr. Ogifta barn under 18 år
som omfattas av föräldrarnas naturalisationsbeslut
är befriade från avgift. Avgift tas inte heller ut
av statslösa som fått flyktingförklaring eller
resedokument utfärdade av svensk myndighet.

Utskottet har tidigare (bl.a. i bet. 2000/01:SfU8)
behandlat motionsyrkanden rörande avgifter vid
ansökan om medborgarskap och därvid framhållit att
det är mycket viktigt att försäkra sig om att
avgiftens storlek inte är ett hinder för någon att
ansöka om svenskt medborgarskap. Utskottet
underströk att frågan om vilka kostnader som
rimligen kan godtas bör utgå från att den enskilde
aldrig skall behöva avstå från att ansöka på grund
av avgiftsnivån och att avgifterna skall vara
skäliga.
Vad avser motionerna Sf336 yrkande 40 och Sf218 om
medborgarskapsansökan avstyrks dessa med det ovan
anförda.

Utskottet noterar att det enligt förordning
(1997:691) om avgifter vid utlandsmyndigheterna
framgår att visering är avgiftsfri bl.a. för
studerande som av Sida, annan svensk organisation
eller mellanfolklig organisation fått stipendier för
studier i Sverige. En utlandsmyndighets beslut i
fråga om avgift enligt förordningen kan överklagas
hos Regeringskansliet. Utskottet erfar att det i
allmänhet kostar motsvarande 225 kr att lämna in en
ansökan om visum för att besöka Sverige i upp till
30 dagar. Gäller ansökan vistelse längre tid, upp
till 90 dagar, kostar ansökan 275 kr. Avgiften avser
ansökningar för både barn och vuxna.

Utskottet förutsätter att förordningen tillämpas
på avsett sätt och avstyrker motion Sf236.

12:2 Mottagande av asylsökande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag
till medelsanvisning och därmed avslå
motionsyrkanden om annan medelsanvisning.
Riksdagen bör mot bakgrund av den pågående
utredningen (dir. 2001:87) avslå
motionsyrkanden om boende- och
dagersättningen, om den organiserade
verksamheten, om s.k. EBO-inflyttning och om
bostadsfrågan vid kommunplacering.
Riksdagen bör även avslå motionsyrkanden om
vård och behandling vid hivinfektioner, om
hälsoundersökningar och tester samt om stöd
för asylsökande barn som är rörelsehindrade.
Jämför reservationerna nr 7 (v, mp), 8 (v,
mp) samt 9 (c).

Propositionen

Anslaget finansierar mottagande av asylsökande m.fl.
Inom ramen för mottagandet finansieras också
Migrationsverkets återvändandearbete. Vidare
finansieras kostnaderna för utlänningar som tagits i
förvar enligt utlänningslagen. Anslaget finansierar
även kostnader för ersättning till kommuner för
asylsökande barns utbildning, förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg samt kostnader för den ersättning
som kommuner lämnar till vissa andra utlänningar,
vilka medgetts rätt att vistas i landet medan de
väntar på beslut om uppehållstillstånd. Från
anslaget finansieras också ersättning till
kommunerna för kostnader för god man till
ensamkommande barn. Därutöver finansieras kostnader
för ersättning till landstingen för hälso- och
sjukvård till asylsökande m.fl. och till barn som
hålls gömda inför verkställigheten av ett
avvisnings- eller utvisningsbeslut samt kostnader
för den tillfälliga ersättningen till kommuner och
landsting för vissa utlänningar från
Förbundsrepubliken Jugoslavien.

Antagandet om ökat antal asylsökande leder till
att de förväntade utgifterna för mottagande av
asylsökande ökar.
För budgetåret 2003 föreslår regeringen ett
ramanslag på 3 154 274 000 kr.

Utlänningar beviljas i enstaka fall tidsbegränsade
uppehållstillstånd understigande ett år på
humanitär/medicinsk grund enligt 2 kap. 4 § första
stycket 5 utlänningslagen (1989:529). I de fall
landstingen haft sjukvårdskostnader och kommunerna
haft kostnader för bistånd enligt 4 kap. 1 §
socialtjänstlagen (2001:453) för dessa personer har
Integrationsverket haft möjlighet att i särskild
ordning ersätta dessa kostnader, vilket nu
finansieras under anslaget 10:3 Kommunersättningar
vid flyktingmottagande. Mot bakgrund av att de
aktuella personerna inte skall folkbokföras och
omfattas av det kommunala flyktingmottagandet skall
sådan ersättning fr.o.m. 2003 i stället kunna lämnas
av Migrationsverket och finansieras från anslaget
12:2 Mottagande av asylsökande.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003

I motion Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande
14 i denna del begärs att riksdagen beslutar att
anvisa 300 miljoner kronor mindre än regeringen
föreslagit till anslag 12:2 Mottagande av
asylsökande. Genom ökade satsningar på snabbare
behandling av asylärenden kan handläggningstiderna
förkortas och kostnaderna för mottagande av
asylsökande minskas.

Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf348 i
denna del att riksdagen beslutar anvisa 100 miljoner
kronor mindre än regeringen föreslagit till anslaget
12:2 Mottagande av asylsökande. Denna besparing kan
uppnås genom effektiviseringar i mottagandet,
förkortade handläggningstider och ökade möjligheter
för flyktingar att delta i arbete.

Övriga motioner

I motion Sf367 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande
2 anförs att beslutet om bidragsnivåerna för
asylsökande i Sverige fattades 1994 och inte har
förändrats sedan dess. Motionärerna begär ett
tillkännagivande om att nivåerna på
bostadsersättning och dagersättning bör ses över och
höjas till en rimlig nivå.

I yrkande 3 anförs att asylsökande som utan
giltiga skäl inte deltar i Migrationsverkets
organiserade verksamhet riskerar att få en reducerad
dagersättning. Motionärerna menar att tolkningen av
giltiga skäl är problematisk då indrag ibland sker
vid sjukdom eller vård av sjukt barn. Ett annat
problem är att verksamheten inte upplevs som
meningsfull utan endast som ett tidsfördriv.
Verksamheten bör i högre grad fokusera på
språkundervisning, demokratiskolning och
förberedelse för att leva i det svenska samhället.
Motionärerna anför att innehållet i den organiserade
verksamheten och hanteringen av dagersättningen bör
ses över.

Carl-Axel Roslund (m) anför i motion Sf358 att
Migrationsverket skall åläggas att informera
kommuner när asylsökande flyttar till släktingar med
eget boende, s.k. EBO-inflyttning.
Inflyttningskommunen kan få stora kostnader som
följd, och stöd bör ges kommunerna som redan har
t.ex. bostadsbrist. Motionären vill låta utreda hur
de kommuner som drabbas hårt av EBO-inflyttning
snabbt kan kompenseras.

I motion Sf269 av Yilmaz Kerimo m.fl. (s) anförs att
när en asylsökande får uppehållstillstånd så görs
skillnad mellan dem som bor i anläggning och dem som
bor i eget boende. De som bor i anläggning får i
regel stanna tills kommunplacering är ordnad medan
de som bor i eget boende skrivs ut efter 30 dagar
oavsett om bostadsfrågan är löst eller inte. Detta
medför problem i form av alltför stor inflyttning
till vissa kommuner och trångboddhet. Motionären
anser att bostadsfrågan skall lösas även för dem med
eget boende före utskrivning från Migrationsverket.

I motion Sf365 av Tasso Stafilidis (v) anförs att
asylsökande personer med hivinfektion i dag inte ges
rätt till adekvat vård och behandling för sin
infektion. Dessa personer nekas bromsmediciner på
grund av kostnadsskäl och på grund av att personen
inte är knuten till den allmänna sjukförsäkringen.
Motionären anser att det är djupt
otillfredsställande att asylsökande endast har rätt
till akut vård i Sverige. Utöver medicinsk
prevention bör hivpositiva asylsökande erbjudas
profylaktisk behandling för att minska lidandet och
förlänga livstiden. Motionären begär ett
tillkännagivande om rätten till en adekvat vård och
behandling med bromsmediciner mot hivinfektion för
alla som vistas i landet.

I motion Sf214 av Birgitta Carlsson m.fl. (c)
yrkande 7 anförs att asylsökande ofta har stort
behov av hälso- och sjukvård. För att de snabbt
skall få rätt hjälp är det viktigt att en
hälsoundersökning sker direkt vid ansökan om
uppehållstillstånd i Sverige.

I motion So224 av Birgitta Carlsson och Viviann
Gerdin (c) yrkande 1 anförs att det är viktigt att
Migrationsverket får information vid hälsosamtalen
om det förekommer smittsamma sjukdomar hos
asylsökande för att åtgärder skall kunna vidtas, med
tanke på både de andra asylsökande och de anställda
på Migrationsverket. Motionärerna begär ett
tillkännagivande till regeringen härom.

I yrkande 2 anförs att det behövs ett generöst
erbjudande av tester av smittsamma sjukdomar vid
asylansökan och erbjudande om hälsosamtal både före
och efter testen. Motionärerna begär ett
tillkännagivande om vinsterna som kan göras genom
att erbjuda tester av smittsamma sjukdomar så att
dessa upptäcks i tid.

I motion So515 yrkande 6 av Maria Wetterstrand m.fl.
(mp) anförs att rörelsehindrade barn som lever på
flyktingförläggningar har svårt att få tillgång till
såväl habilitering och rehabilitering som det stöd
de behöver. Regeringen bör återkomma om hur detta
skall uppnås.

Utskottets ställningstagande

Enligt propositionen var i början av 2002 drygt 28
000 personer registrerade i Migrationsverkets
mottagandesystem. Av dessa bodde ca 14 600 personer
i Migrationsverkets anläggningar. Den genomsnittliga
vistelsetiden var 316 dagar, vilket är 50 dagar
mindre än verksamhetsmålet om 365 dagar. Jämfört med
2000 har den genomsnittliga vistelsetiden minskat
med 45 dagar.

Motsvarande uppgifter var i augusti i 35 347
personer, varav 18 997 personer bodde i
Migrationsverkets anläggningar. Den genomsnittliga
vistelsetiden för de senaste tolv månaderna var ca
339 dagar.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag till medelsanvisning för 2003 och avstyrker
motionerna Fi232 yrkande 14 i denna del och Sf348 i
denna del.

Utskottet delar regeringens uppfattning att
Migrationsverkets organiserade verksamhet, som
syftar till att ge den asylsökande meningsfull
sysselsättning medan han eller hon väntar på besked
om uppehållstillstånd, skall vara av värde oavsett
om personen senare kommer att få uppehållstillstånd
eller inte. Vidare är det viktigt att de delar av
aktiviteterna som är inriktade på vistelse i Sverige
utformas så att de förbereder för kommunernas
introduktionsprogram.

Regeringens bedömning är att det kan finnas skäl
att förtydliga Migrationsverkets uppdrag i detta
avseende. I detta sammanhang kan även nämnas att i
uppdraget för Översynen av mottagande av och
introduktion för flyktingar (dir. 2001:87) ingår att
bl.a. analysera i vilken mån förutsättningarna för
integration påverkas av individens situation och
samhällets insatser under den tid en asylansökan
prövas.
RRV har i sin rapport Hur mottas de asylsökande?
Den organiserade verksamheten för asylsökande inom
Migrationsverket (RRV 2002:19) påtalat att det finns
brister bl.a. när det gäller svenskundervisning,
individualisering, praktik i samhället och
hälsoundersökningar. Insatserna bör även bättre
bereda den enskilde utlänningen för integration
eller återvändande.
Utskottet har noterat att det inom
Migrationsverket pågår ett arbete för att förändra
den organiserade verksamheten, OV.
I den ovanstående utredningen (dir. 2001:87) ingår
även att analysera boendet för asylsökande och
bosättning för nyanlända flyktingar. Utredaren skall
bl.a. analysera i vilken mån koncentration av
asylsökande och nyanlända flyktingar till vissa
kommuner och bostadsområden påverkar
integrationsprocesserna och i vilken utsträckning
kommunerna ger dem det stöd de har behov av. Om
utredaren mot bakgrund av sin analys av bl.a.
boende- och bosättningsproblematiken anser att det
finns skäl till det skall utredaren analysera och
överväga om samarbetsformerna eller
ansvarsfördelningen mellan stat och kommun vad
gäller mottagandet av asylsökande behöver förändras.
Utredaren skall även analysera om ansvars- och
arbetsfördelningen mellan Migrationsverket och
Integrationsverket behöver förändras vad avser
medverkan vid bosättning av flyktingar efter
beviljade uppehållstillstånd och vid behov föreslå
författningsförändringar.
Utskottet anser att denna analys bör avvaktas.
Motionerna Sf367 yrkande 3, Sf358 och Sf269
avstyrks med anledning av det ovan anförda.

Vad gäller nivåerna på bostads- och dagersättning
förutsätter utskottet att dessa vid behov omprövas
inom ramen för tillgängliga medel. Även den pågående
översynen av mottagandet av och introduktionen för
flyktingar kan få betydelse. Med det anförda
avstyrker utskottet motion Sf367 yrkande 2.

Enligt överenskommelse mellan staten och
Landstingsförbundet skall landstingen ge asylsökande
m.fl. akut sjuk- och tandvård samt sådan sjuk- och
tandvård som inte kan anstå. Barn och ungdomar under
18 år erhåller samma vård som barn bosatta i
Sverige. I den omfattning som landstingen ger vård
enligt överenskommelsen lämnas ersättning till
landstingen enligt förordningen (1996:1357) om
statlig ersättning för hälso- och sjukvård till
asylsökande.

Enligt Allmänna råd från Socialstyrelsen, 1995:4,
Hälso- och sjukvård för asylsökande och flyktingar,
kan begreppet omedelbar vård och vård som inte kan
anstå inte definieras så att det täcker alla
situationer som kan uppkomma. Det är endast den
vårdansvariga läkaren som utifrån förutsättningarna
i det enskilda fallet kan bedöma vilken vård som
skall ges. Vård som inte faller under dessa
kriterier och där en måttlig fördröjning inte medför
allvarliga följder för patienten ersätts inte av
staten.
Efter uppföljning i samråd med Migrationsverket,
Socialstyrelsen och Landstingsförbundet har i
februari 2002 träffats av en ny överenskommelse
mellan staten och Landstingsförbundet. Den nya
överenskommelsen innebär främst att statens
ersättning höjts för att täcka landstingens ökade
kostnader för denna vård. Vidare ersätts
hälsoundersökningar/hälsosamtal i särskild ordning i
syfte att fler asylsökande skall erbjudas sådan
undersökning.
Motionerna Sf365, Sf214 yrkande 7, So224 yrkandena
1 och 2 samt So515 yrkande 6 avstyrks.

12:3 Migrationspolitiska åtgärder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag
till medelsanvisning.
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
ökning m.m. av flyktingkvoten.
Jämför reservationerna 10 (fp) och (11) kd.

Propositionen

Staten betalar ut ersättning till de kommuner som
tar emot flyktingar för vidarebosättning i Sverige,
s.k. kvotflyktingar. Uttagningarna sker som regel i
samarbete med UNHCR. Av de medel riksdagen anvisar
för vidarebosättning genomförs även vissa
hjälpinsatser för flyktingar utanför Sverige.

Bidrag från anslaget utgår till åtgärder för
frivillig återvandring av vissa personer som efter
att ha varit bosatta i Sverige under längre eller
kortare tid väljer att återvandra till sitt
ursprungliga hemland eller till ett annat
bosättningsland. Vidare kan anhöriga till flyktingar
i Sverige få bidrag till resan hit.
Medel används även för att bekosta vissa
migrationspolitiska projekt och Sveriges deltagande
i internationellt samarbete inom flykting- och
invandringsområdet. Likaså anvisas medel från detta
anslag till Svenska Röda Korsets
efterforskningsverksamhet.
År 2001 överfördes 1 279 flyktingar och övriga
skyddsbehövande till Sverige.
Medlen för 2003 avseende vidarebosättning av
flyktingar m.fl. bör liksom för innevarande år kunna
få användas med viss flexibilitet och motsvara
kostnaderna för 1 840 flyktingar.
För budgetåret 2003 föreslår regeringen ett
ramanslag på 286 629 000 kr. asylsökande

Motioner utan anslagseffekt 2003

I motion Sf256 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande
11 anförs att mot bakgrund av de enorma
flyktingströmmarna i världen och att de flesta
flyktingar inte lyckas söka asyl på egen hand, bör
Sverige och övriga länder som tar emot
kvotflyktingar kraftigt höja ambitionerna.
Motionärerna begär ett tillkännagivande om att
flyktingkvoten i Sverige och globalt kraftigt bör
öka.

Sven Brus m.fl. (kd) anför i motion Sf334 yrkande 21
att Sverige för år 2001 tog emot 1 279
kvotflyktingar trots att riksdagen bestämt att 1 840
kvotflyktingar kunde tas emot. Motionärerna menar
att det i framtiden bör finnas resurser inom ramen
för budgeten som medger mottagande av akuta
flyktingströmmar utan att flyktingkvoten blir
lidande. Samtidigt är det viktigt att Sverige tar
emot det antal kvotflyktingar som man åtagit sig och
beslutat i riksdagen. Motionärerna begär ett
tillkännagivande härom.

Utskottets ställningstagande

Ett viktigt inslag i migrationspolitiken är
beredskapen att ta emot flyktingar för
vidarebosättning i Sverige. Den s.k. flyktingkvoten
skall användas för uttagning av flyktingar eller
andra personer som befinner sig i en särskilt utsatt
situation och/eller för att ta hand om fall där
UNHCR har särskilda svårigheter att finna ett
lämpligt placeringsland. Kvoten är inte begränsad
till flyktingar i ordets formella bemärkelse, utan
kan användas också för personer som är förföljda och
befinner sig i fara men ännu inte kunnat lämna sitt
land.

Enligt utskottets mening är det viktigt att
uttagningarna, liksom hittills, görs i samarbete med
UNHCR. Anslagsmedlen avseende vidarebosättning av
flyktingar m.m. bör i likhet med innevarande år
motsvara kostnaderna för överföring och mottagande
av 1 840 personer. Medlen avser vidare att täcka
bidrag till lösningar av flyktingsituationer utanför
Sverige också på annat sätt än genom organiserad
överföring hit. Utskottet delar regeringens
uppfattning att medlen även fortsättningsvis skall
få användas med viss flexibilitet. Genom att regler
om tillfälligt skydd i en massflyktssituation införs
får medlen också användas för överföring i dessa
fall.
Utskottet vill också framhäva att det vid en
massflyktssituation är viktigt att inte andra
angelägna överföringar av skyddsbehövande får stå
tillbaka.
I proposition 2001/02:195 Uppehållstillstånd med
tillfälligt skydd vid massflykt behandlas
genomförandet av rådets direktiv 2001/55/EG av den
20 juni 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt
skydd vid massiv tillströmning av fördrivna
personer. Vad gäller kostnadsbedömningar bör
fördelnings-principerna enligt EG-direktivet leda
till att kostnader, som kan uppstå vid en massiv
tillströmning av fördrivna personer, fördelas
jämnare mellan medlemsstaterna. Detta ger enligt
propositionen stöd för uppfattningen att den nya
regleringen inte kommer att medföra någon ökad
belastning för Sveriges del jämfört med vad som
skulle kunna bli fallet enligt nuvarande regler (se
bet. 2002/03:SfU4).
Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens
förslag till medelsanvisning för 2003 och avstyrker
motionerna Sf256 yrkande 11 och Sf334 yrkande 21.

12:4 Utlänningsnämnden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag
till medelsanvisning och avslå
motionsyrkanden om annan medelsanvisning.
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om en ny
instans- och processordning i
utlänningsärenden samt om avveckling av
Utlänningsnämnden och om en ny
processordning.
Jämför reservation nr 12 (fp, kd).

Propositionen

Anslaget avser förvaltningskostnader för
Utlänningsnämnden.

Utlänningsnämnden prövar överklaganden av beslut
som fattas av Migrationsverket avseende avvisning
och utvisning samt ansökningar om
uppehållstillstånd, flyktingförklaring,
resedokument, svenskt medborgarskap och offentligt
biträde i utlänningsärenden. Nämnden prövar även
s.k. nya ansökningar om uppehållstillstånd enligt 2
kap. 5 b § utlänningslagen.
Som en följd av förslaget att öka
Migrationsverkets förvaltningsanslag bör, enligt
propositionen, Utlänningsnämndens anslag ökas med 37
miljoner kronor 2003 för att undvika långa
handläggningstider.
För budgetåret 2003 föreslår regeringen ett
ramanslag på 114 074 000 kr.

Motion med anslagseffekt budgetåret 2003

I motion Sf348 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) delvis
begärs att riksdagen beslutar att anvisa 60 miljoner
kronor mindre än regeringen föreslagit till anslaget
12:4 Utlänningsnämnden. Utlänningsnämnden bör
avvecklas vid halvårsskiftet 2003 och
förvaltningsdomstolarna överta asylärendena.

Övriga motioner

I motion Sf256 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande
17 anförs att för att komma till rätta med problemen
i asylhanteringen krävs att en processordning införs
som innebär att den asylsökande och Migrationsverket
ställs som parter mot varandra i en muntlig
förhandling enligt normala processprinciper.
Prövningen av asylärenden bör flyttas över till
länsrätten och kammarrätten. Motionärerna begär ett
tillkännagivande om utformningen av en ny instans-
och processordning i utlänningsärenden.

Sven Brus m.fl. (kd) anför i motion Sf334 yrkande 15
att riksdagen förra året fattade ett beslut (bet.
2001/02:SfU2) om att Utlänningsnämnden skall läggas
ned och att utlänningsärenden skall prövas av
förvaltningsdomstolar. Regeringen har överlämnat en
lagrådsremiss som har fått kritik av Lagrådet.
Motionärerna vidhåller att Utlänningsnämnden skall
läggas ned och att tvåpartsprocess skall införas.
Motionärerna begär att regeringen påskyndar ärendet
och återkommer med förslag till ny processordning.

I motion Sf367 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande
1 i denna del begärs att Utlänningsnämnden läggs ned
och ersätts med en tvåpartsprocess i en civil
domstol.

Utskottets ställningstagande

Målet för verksamhetsområdet överprövning av beslut
om avvisning eller utvisning är att öppna ärenden
inte får vara äldre än sex månader. Utskottet
noterar att den genomsnittliga handläggningstiden
har minskats betydligt sedan 2000. Då var
handläggningstiden 264 dagar för asylärenden och 311
dagar där asylskäl inte har anförts. Under första
halvåret 2002 var motsvarande handläggningstider 216
respektive 250.

Som en följd av den ökande inströmningen av
asylsökande 2001 har Utlänningsnämnden fått 33 %
fler överklaganden om avvisning eller utvisning än
året innan. Andelen bifall minskade i förhållande
till 2000 med 3 procentenheter till 19 %.
Med hänsyn till det ökade antalet asylsökande ser
utskottet positivt på att regeringen föreslår ett
tillskott till Utlänningsnämndens anslag med 37
miljoner kronor för 2003 för att undvika långa
handläggningstider.

I samband med behandlingen av betänkande
2001/02:SfU2 (rskr. 2001/02:69 och 2001/02:70) gav
riksdagen regeringen i uppdrag att under våren
återkomma med förslag om en ny instans- och
processordning i utlänningsärenden för
riksdagsbeslut före sommaren 2002. Regeringen
överlämnade i juni 2002 ett förslag om ny instans-
och processordning i utlänningsärenden till
Lagrådet.

Utskottet vill påpeka att det efter remissvaret
från Lagrådet inom Regeringskansliet pågår
överläggningar med riksdagspartierna inför det
fortsatta beredningsarbetet när det gäller
införandet av en ny instans- och processordning.
Utskottet inväntar därmed regeringens förslag.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
Sf256 yrkande 17, Sf334 yrkande 15 och Sf367 yrkande
1 i denna del.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning för 2003 och avstyrker därmed motion
Sf348 i denna del.

12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag
till medelsanvisning och därmed avslå ett
motionsyrkande om annan medelsanvisning.

Propositionen

Anslaget finansierar offentligt biträde enligt
utlänningslagen vid Regeringskansliet,
Migrationsverket och Utlänningsnämnden. Anslaget
påverkas främst av antalet ärenden. Regeringen
bedömer att anslaget behöver utökas med
50 miljoner kronor som en följd av det ökade antalet
asylsökande.

För budgetåret 2003 föreslår regeringen ett
ramanslag på 127 027 000 kr.

Motion med anslagseffekt budgetåret 2003

I motion Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande
14 i denna del begärs att riksdagen beslutar att
anvisa 18 miljoner kronor mer än regeringen
föreslagit till anslag 12:5 Offentligt biträde i
utlänningsärenden. Genom ökade satsningar på
snabbare behandling av asylärenden kan
handläggningstiderna förkortas och kostnaderna för
mottagande av asylsökande minskas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet avstyrker motion Fi232 yrkande 14 i denna
del och tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning för 2003.

12:6 Utresor för avvisade och utvisade

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag
till medelsanvisning.

Propositionen

Anslaget finansierar resor ut ur landet för
utlänningar som avvisats eller utvisats med stöd av
utlänningslagen enligt beslut av regeringen,
Migrationsverket, Utlänningsnämnden eller Polisen.
Även kostnader för resor ut ur Sverige för de
asylsökande som återkallat sin ansökan finansieras
från anslaget.

Migrationsverket kan överlämna ärenden till
polismyndigheten om utlänningen håller sig undan
eller om det kan antas att tvång kommer att behövas
för att genomföra verkställigheten. Kriminalvårdens
transporttjänst organiserar utresor för avvisade och
utvisade på Polisens uppdrag.
Regeringen bedömer att anslaget bör utökas med
drygt 35 miljoner kronor på grund av ökat antal
avvisningar och utvisningar som en följd av att
antalet asylsökande har ökat.
För budgetåret 2003 föreslår regeringen ett
ramanslag på 105 556 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser ingen anledning att göra någon annan
bedömning än regeringen och tillstyrker därför
regeringens förslag till medelsanvisning för 2003.

12:7 Från EU-budgeten finansierade insatser för
asylsökande och flyktingar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bemyndiga regeringen att under
2003 för ramanslaget 12:7 Från EU-budgeten
finansierade insatser för asylsökande och
flyktingar besluta om bidrag som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på
högst 13 000 000 kr under 2003-2004.
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag
till medelsanvisning.

Propositionen

Europeiska kommissionen har inrättat en europeisk
flyktingfond som skall underlätta för EU-länderna
att ta emot asylsökande och flyktingar. Anslaget
disponeras av Migrationsverket och används för att
utveckla mottagandesystemet för asylsökande, för
integrationsinsatser och för att hjälpa personer att
återvända eller återvandra till sitt hemland.
Bidraget administreras av Migrationsverket i
samarbete med Integrationsverket.

I propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar
regeringen att under 2003 för ramanslaget 12:7 Från
EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande
och flyktingar besluta om bidrag som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst
13 000 000 kr under 2003-2004.

Under 2003 beräknas svenska projekt erhålla 32 000
000 kr i bidrag. Anslagsbeloppet motsvarar EU:s
finansiering av projekten.
För budgetåret 2003 föreslår regeringen ett
ramanslag på 32 000 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag avseende
medelsanvisning och bemyndigande.

Minoritetspolitiken

Minoritetspolitiken omfattar frågor om skydd och
stöd för de nationella minoriteterna och de
historiska minoritetsspråken.

De nationella minoriteterna är samer,
sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar, och
de språk som omfattas av minoritetspolitiken är
samiska (alla former), finska, meänkieli
(tornedalsfinska), romani chib (alla former) och
jiddisch.

47:1 Åtgärder för nationella minoriteter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag
till medelsanvisning.
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
romerna i Sverige och om resursanvändningen
för att stärka minoritetsspråkens ställning.
Jämför reservation nr 13 (kd).

Propositionen

Minoritetspolitiken är ett nytt politikområde sedan
år 2000. Av anslaget används huvuddelen som
statsbidrag till kommunerna och landstinget inom de
områden i Norrbottens län som utpekas som
förvaltningsområden för samiska, finska och
meänkieli. Medlen fördelas av Länsstyrelsen i
Norrbottens län som även tilldelats medel för
hanteringen av bidragen till kommunerna och
landstinget samt för den arbetsgrupp vid
länsstyrelsen som skall följa upp och utvärdera
tillämpningen av lagarna om rätt att använda samiska
respektive finska och meänkieli hos
förvaltningsmyndigheter och domstolar. Anslaget
täcker också kostnader för inflytande för nationella
minoriteter och vissa uppföljningsinsatser.

Minoritetspolitiken är ett nytt politikområde och
det finns behov av att utveckla verksamheten.
Regeringen har tidigare aviserat att en samlad
översyn skall göras av minoritetsorganisationernas
möjligheter till stöd. Regeringen har nyligen
inrättat en arbetsgrupp med uppgift att bl.a. göra
denna översyn.
I propositionen anges att regeringen avser att
tillsätta ett nytt samverkans-organ i form av ett
råd för romska frågor.
Regeringen bedömer att verksamheten bör fortsätta
utvecklas i enlighet med intentionerna i den
minoritetspolitiska propositionen.
Regeringen föreslår för budgetåret 2003 ett
ramanslag på 8 000 000 kr.

Motioner utan anslagseffekt 2003

Erling Wälivaara (kd) begär i motion Sf259 en ny
utvärdering med skärpta krav på hur kommunerna skall
redovisa hur tilldelade medel använts för att stärka
minoritetsspråkens ställning och hur respektive
kommun lever upp till dessa krav.

I motion Sf293 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) om romer
i Sverige begär motionärerna i yrkandena 1-3 och 6
tillkännagivande i följande avseenden.

Den svenska statens agerande gentemot det romska
folket under efterkrigstiden bestående bl.a. av
tvångssteriliseringar och förföljelse bör
uppmärksammas.
Det finns många myter och fördomar kring romer.
Romer utsätts ofta för vardagsdiskriminering t.ex. i
affärer och av hyresvärdar. Romska barn trakasseras
i skolorna av både lärare och elever. Motionärerna
menar att det behövs korrekt information och
eventuellt en upplysningskampanj för att bekämpa
fördomar om romer.
Motionärerna vill bekämpa utanförskapet som många
romer upplever. Samarbetet mellan romska föreningar
och exempelvis arbetsförmedlingar och andra
myndigheter behöver stärkas. Motionärerna menar att
nya former för möten krävs för att återuppbygga ett
förtroende.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att det i propositionen anges att
en arbetsgrupp vid Länsstyrelsen i Norrbottens län
följer i vilken utsträckning lagarna om rätt att
använda samiska, finska och meänkieli har använts.
Länsstyrelsen i Norrbottens län skall årligen
redovisa hur statsbidraget till kommunerna och
landstinget fördelats samt vilket resultat
uppföljningen av de regionala insatserna och
kostnaderna för dessa givit. Därvid skall också
redovisas hur arbetet har bedrivits för att följa
upp och utvärdera de regionala åtgärderna.

Motion Sf259 får därmed anses vara tillgodosedd.

Genom minoritetspolitiken har romerna erkänts som
nationell minoritet och romani chib som
minoritetsspråk. Regeringen konstaterar att ett
resultat av den nya minoritetspolitiken är en större
medvetenhet och kunskap om de nationella
minoriteterna både inom minoritetsgrupperna själva
och i majoritetssamhället.

Minoriteternas ökade möjligheter till inflytande
har lett till växande aktivitet bland
minoritetsgrupperna, bl.a. har flera nya romska
riksorganisationer bildats.
För att målet för minoritetspolitiken skall kunna
förverkligas krävs att samtliga nationella
minoriteters behov och intressen beaktas i
samhället. Utskottet noterar att regeringen i
propositionen skriver att åtgärder skall vidtas för
att öka kunskapen om minoritetspolitiken och
diskutera politikens konkreta genomförande på olika
nivåer i samhällsförvaltningen, särskilt på den
kommunala nivån.
Utskottet vill påpeka att regeringen har gett DO i
uppgift att under en tvåårsperiod genomföra ett
särskilt arbete för att motverka diskriminering av
romer. Uppdraget skall redovisas i februari 2004.
En särskild arbetsgrupp för romska frågor har
varit verksam i Regeringskansliet. En övergripande
uppgift för den romska arbetsgruppen har varit att
lämna förslag till insatser som kan främja romernas
situation i samhället. På arbetsgruppens initiativ
anordnades våren 2002 en konferens om de romska
barnens situation. Avsikten är att konferensen skall
följas upp på regional och lokal nivå. Det finns
även fortsättningsvis behov av ett samverkansorgan
med inriktning på de romska gruppernas situation.
Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet
i samråd med romska organisationer och inom kort
avser regeringen att tillsätta ett råd för romska
frågor.
Med det anförda får motion Sf293 yrkandena 1-3 och
6 anses vara tillgodosedd.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning för budgetåret 2003.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Statsbidrag till invandrarorganisationer
(punkt 2)

av Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 1. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:Sf243 och avslår motion
2002/03:Sf282.

Ställningstagande

Vi menar att idrottsföreningar, folkrörelser,
fackföreningar och nätverk mot rasism m.fl. bör få
mer resurser till utbildning och opinionsarbete i
arbetet mot vardagsrasism för ett öppet och tolerant
Sverige.

Vi anser att okunskap är en grogrund för
främlingsfientlighet. Därför bör ett speciellt
kunskapscentrum mot rasism, antisemitism och
främlingsfientlighet inrättas.
Dessutom anser vi att Exit Skånes verksamhet är en
angelägenhet för hela Sverige och att det
huvudsakliga ansvaret för finansiering bör åligga
staten.

2. Integrationsfrämjande insatser (punkt 3)

av Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 2. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So297 yrkande 3 och avslår
motion 2002/03:Sf289 yrkande 10.

Ställningstagande

Vi menar att lesbiska invandrarkvinnor är mer
osynliggjorda än homosexuella invandrarmän. Ett sätt
att lyfta fram dessa kvinnor är att främja projekt
som syftar till att synliggöra lesbiska kvinnor inom
organisationer som arbetar för invandrare.

3. Det kommunala flyktingmottagandet (punkt 4)

av Ulla Hoffmann (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 3. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:Sf336 yrkandena 4 och 5.

Ställningstagande

Vi menar att det i dag finns stora skillnader vad
gäller flyktingmottagningen mellan kommunerna i
framför allt storstadsregionerna. Alltfler kommuner
säger dessutom upp sina avtal med Integrationsverket
och ännu fler kommuner minskar sin
flyktingmottagning, vilket bidrar till
segregationen. Regeringen bör lägga fram förslag som
tydliggör kommunernas skyldigheter att ta emot
flyktingar med permanent uppehållstillstånd.

Vi anser också att kommunerna har ett ansvar för
att skapa en meningsfull tillvaro för de flyktingar
som omfattas av flyktingmottagandet. Kännedom om och
samhörighetskänsla med det svenska samhället är
centralt för en lyckad integration. Kommunerna bör
även ansvara för att skapa fritidsverksamhet för
barn, unga och vuxna asylsökande oavsett om de lever
på förläggningar eller har eget boende.

4. Asylansökan i hela landet (punkt 6)

av Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 4. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:Sf256 yrkande 19.

Ställningstagande

Vi menar att det bör vara möjligt att ansöka om asyl
på alla Migrationsverkets kontor. Detta medför att
ärendebelastningen minskar på kontoren i
storstäderna och att handläggningstiderna blir
kortare.

5. Flexiblare anslagsutnyttjande (punkt 7)

av Sten Tolgfors, Anita Sidén och Anna Lilliehöök
(alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 5. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:Sf264 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att det krävs ökad flexibilitet för
Migrationsverket och en mindre byråkratisk syn på
anslagsanvändningen. För närvarande finns det inte
någon anledning att låsa sig vid en specifik modell.

6. Avgifter i utlännings- och
medborgarskapsärenden (punkt 8)

av Ulla Hoffmann (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 6. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2002/03:Sf222, 2002/03: Sf236 och
2002/03:Sf336 yrkande 40 samt avslår motion
2002/03:Sf218.

Ställningstagande

Vi anser att avgiften för att söka svenskt
medborgarskap skall tas bort när det
statsfinansiella läget så tillåter.

Vidare bör det göras en översyn av avgifter för
tillståndsärenden. Vi är kritiska mot höga avgifter
och att avgiften i vissa fall beror på nationalitet.
Exempelvis krävs ingen avgift för EU-medborgare.
Dessutom kan de svenska ambassadernas och
generalkonsulatens viseringspolicy ibland uppfattas
som godtycklig. I vissa länder tas inga avgifter för
barn och ungdomar ut medan i andra länder samma
avgifter är kännbart höga. Barn och ungdomar från
länder där Sverige satsar på demokratiprojekt som
inbjuds till Sverige skall inte hindras att komma
hit på grund av ett lokalt beslut om höga
viseringsavgifter. Regeringen bör göra en översyn av
viseringsavgifterna och eventuella justeringar.

7. Boende- och dagersättning samt organiserad
verksamhet (punkt 9)

av Ulla Hoffmann (v) och Mona Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 7. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:Sf367 yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Beslutet om bidragsnivåerna för asylsökande i
Sverige togs 1994 och nivåerna har inte förändrats
sedan dess. Vi anser att nivåerna på
bostadsersättning och dagersättning bör ses över.

Dessutom riskerar asylsökande som utan giltiga
skäl inte deltar i Migrationsverkets organiserade
verksamhet att få en reducerad dagersättning.
Tolkningen av giltiga skäl är problematisk då
reduktion ibland sker vid sjukdom eller vård av
sjukt barn. Ett annat problem är att verksamheten
inte upplevs som meningsfull utan endast som ett
tidsfördriv. Verksamheten bör i högre grad fokusera
på språkundervisning, demokratiskolning och
förberedelse för att leva i det svenska samhället.
Innehållet i den organiserade verksamheten och
hanteringen av dagersättningen bör ses över.

8. Hälso- och sjukvård för asylsökande
(punkt 11)

av Ulla Hoffmann (v) och Mona Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 8. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:So515 yrkande 6 samt avslår
motionerna 2002/03:Sf214 yrkande 7, 2002/03:Sf365
samt 2002/03: So224 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Vi anser att rörelsehindrade barn som lever på
flyktingförläggningar har svårt att få tillgång till
den habilitering och rehabilitering som de behöver.
Regeringen bör återkomma om hur detta skall uppnås.

9. Hälso- och sjukvård för asylsökande
(punkt 11)

av Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 9. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2002/03:Sf214 yrkande 7 och
2002/03:So224 yrkandena 1 och 2 samt avslår
motionerna 2002/03:Sf365 och 2002/03:So515 yrkande
6.

Ställningstagande

Asylsökande har ofta stort behov av hälso- och
sjukvård. För att de snabbt skall få rätt hjälp är
det viktigt att en hälsoundersökning sker direkt vid
ansökan om uppehållstillstånd i Sverige.

Vi anser även att det är viktigt att
Migrationsverket får information om det förekommer
smittsamma sjukdomar hos asylsökande för att
åtgärder skall kunna vidtas, både med tanke på de
andra asylsökande och de anställda på
Migrationsverket.
Vidare behövs det ett generöst erbjudande av
tester av smittsamma sjukdomar vid asylansökan och
erbjudande om hälsosamtal både före och efter
testen. Vi anser att vinsterna som kan göras genom
att erbjuda tester av smittsamma sjukdomar så att
dessa upptäcks i tid är stora.

10. Flyktingkvoten (punkt 12)

av Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 10. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:Sf256 yrkande 11 samt avslår
motion 2002/03:Sf334 yrkande 21.

Ställningstagande

Mot bakgrund av de enorma flyktingströmmarna i
världen och att de flesta flyktingar inte lyckas ta
sig till ett annat land och söka asyl på egen hand,
bör Sverige och övriga länder som tar emot
kvotflyktingar kraftigt höja ambitionerna. Vi anser
att flyktingkvoten i Sverige och globalt kraftigt
bör öka.

11. Flyktingkvoten (punkt 12)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 11. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:Sf334 yrkande 21 samt avslår
motion 2002/03:Sf256 yrkande 11.

Ställningstagande

År 2001 tog Sverige emot 1 279 kvotflyktingar trots
att riksdagen bestämt att 1 840 kvotflyktingar kunde
tas emot. I framtiden bör det finnas resurser inom
ramen för budgeten som medger mottagande av akuta
flyktingströmmar utan att flyktingkvoten blir
lidande. Samtidigt är det viktigt att Sverige tar
emot det antal kvotflyktingar som man åtagit sig och
beslutat i riksdagen.

12. Instans- och processordning i
utlänningsärenden (punkt 13)

av Sven Brus (kd), Bo Könberg (fp) och Linnéa
Darell (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 12. Riksdagen bifaller
därmed motionerna 2002/03:Sf256 yrkande 17 och
2002/03:Sf334 yrkande 15 samt avslår motion
2002/03:Sf367 yrkande 1 i denna del.

Ställningstagande

Riksdagen fattade förra året ett beslut (bet.
2001/02:SfU2, rskr: 2001/02:69
och 2001/02:70) om att Utlänningsnämnden skall
läggas ned och att utlänningsärenden skall
överprövas av allmänna förvaltningsdomstolar.
Regeringen har överlämnat en lagrådsremiss som har
fått kritik av Lagrådet.

För att komma till rätta med problemen i
asylhanteringen krävs att en processordning införs
som innebär att den asylsökande och Migrationsverket
ställs som jämställda parter mot varandra i en
muntlig förhandling enligt normala processprinciper.
Ett negativt beslut om uppehållstillstånd av
Migrationsverket skall automatiskt leda till en
prövning i länsrätten. Regeringen bör snarast lägga
fram ett förslag till en ny instans- och
processordning i utlänningsärenden.

13. Utvärdering av resurser till
minoritetsspråken (punkt 14)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 14
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 13. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:Sf259.

Ställningstagande

Vi begär en ny utvärdering med skärpta krav på hur
kommunerna skall redovisa hur tilldelade medel
använts för att stärka minoritetsspråkens ställning
och hur respektive kommun lever upp till dessa krav.
Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Moderaternas anslagsförslag (punkt 1)

av Sten Tolgfors, Anita Sidén och Anna Lilliehöök
(alla m).

Socialförsäkringsutskottet har under beredningen av
detta betänkande arbetat under förutsättningen att
en riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater,
vänsterpartister och miljöpartister den 4 december
2002 kommer att fastställa ekonomiska ramar för de
olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en
beräkning av statens inkomster avseende 2003 samt
besluta om ett preliminärt utgiftstak för år 2004.

Moderata samlingspartiet har i parti- och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Ett
övergripande mål för den ekonomiska politiken bör
vara att möjliggöra ökad tillväxt. Då måste
utgiftskvoten sänkas. För detta krävs bl.a. en
moderniserad arbetsmarknad, avregleringar, sänkta
skatter och lägre offentliga utgifter. Antalet
sjukskrivna och förtidspensionerade måste minskas
genom att sjukvård och rehabilitering förbättras.
Våra förslag syftar också till att skapa
förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och
socialt växande Sverige. Vi vill satsa på en
utbildning som ger alla större möjligheter till ett
rikare liv. Genom en större enskild sektor och ett
starkare civilt samhälle kan både företag och
människor växa. Ännu fler kan komma in på den
ordinarie arbetsmarknaden. Den sociala tryggheten
ökar också i andra bemärkelser genom att hushållen
får en större ekonomisk självständighet. Friheten
att välja bidrar både till mångfald, en bättre
kvalitet och en större trygghet. De enskilda
människorna får ett större inflytande över sina liv.
Vi har föreslagit en långtgående växling från
subventioner och bidrag till omfattande
skattesänkningar för alla, främst låg- och
medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor
som är i störst behov av gemensamma insatser och som
har små eller inga möjligheter att påverka sin egen
situation. Vi slår också fast att det allmänna skall
tillföras resurser för att på ett tillfredsställande
sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara
gemensamma. Avsevärda resurser tillförs t.ex. för
att bryta den ökade sjukfrånvaron och de ökande
förtidspensioneringarna.
Vårt budgetalternativ - med våra förslag till
utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar
- bör ses som en helhet där inte någon eller några
delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de
andra.
När finansutskottets majoritet nu genom förslag
till beslut om ramar för de olika utgiftsområdena
ställt sig bakom en annan inriktning av politiken,
redovisar vi i detta särskilda yttrande den del av
vår politik som rör utgiftsområde 8.

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar

Moderata samlingspartiet anser att utgiftsområde 8
bör minskas med 327,4 miljoner kronor för budgetåret
2003 i förhållande till regeringens förslag.

Vi anser att anslaget Utvecklingsinsatser i
storstadsregionerna bör upphöra och att andra
metoder som är effektivare och bättre skall prövas.
Vi menar att en av de viktigaste uppgifterna är att
skapa social och geografisk rörlighet i det svenska
samhället. Detta kan uppnås bl.a. genom att
bostadsmarknaden och arbetsmarknaden avregleras.
Anslaget Integrationsåtgärder bör avvecklas, och
medel till organisationer som arbetar mot bl.a.
rasism och diskriminering bör i stället distribueras
genom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och
omsorg. Vi motsatte oss att ett särskilt
integrationsverk inrättades och anser att verket
skall läggas ned. Anslaget Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering bör flyttas till utgiftsområde 14
Arbetsliv. Anslaget Hemutrustningslån kan minskas
genom ändrade regler.
Dessutom föreslår vi att anslaget till
Migrationsverket ökas. Målet bör vara att väntetiden
för beslut om uppehållstillstånd uppgår till
maximalt sex månader.

2. Folkpartiets anslagsförslag (punkt 1)

av Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).

Folkpartiet liberalernas budgetförslag för år 2003
innebär i sina huvuddrag sänkta skatter på arbete
och företagande som syftar till att uppnå en
långsiktig och uthållig tillväxt. Det syftar också
till en mera rättvis skattepolitik för bl.a.
barnfamiljer. Våra utgiftsökningar avser främst
bistånd, utbildning, vård och omsorg, förbättringar
för handikappade, åtgärder mot ohälsan samt
satsningar på miljö och rättssäkerhet.

Vårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde 8 har
emellertid avslagits i budgetprocessens första steg.
Då Folkpartiets budgetförslag är en helhet är det
inte meningsfullt att delta i fördelningen på anslag
inom utgiftsområde 8. I det följande redovisas i
sammanfattning innehållet i vårt budgetförslag för
utgiftsområde 8.

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar

Folkpartiet anser att utgiftsområde 8 bör minskas
med 484 miljoner kronor för budgetåret 2003 i
förhållande till regeringens förslag.

Vi anser att en dominerande del av de projekt som
finansieras inom anslaget Utvecklingsinsatser i
storstadsregionerna inte haft en tillfredsställande
effektivitet och förankring bland de berörda och
anser därför att anslaget bör upphöra. Vi anser
också att Integrationsverket kan minska i
omfattning. Dessutom bör Migrationsverket tillföras
70 miljoner kronor och anslaget Offentligt biträde
tillföras 18 miljoner kronor. Genom ökade satsningar
på snabbare behandling av asylärenden förkortas
handläggningstiderna och kostnaderna för mottagande
av asylsökande minskar.

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar

Folkpartiet anser att utgiftsområde 8 bör minskas
med 484 miljoner kronor för budgetåret 2003 i
förhållande till regeringens förslag.

Vi anser att en dominerande del av de projekt som
finansieras inom anslaget Utvecklingsinsatser i
storstadsregionerna inte haft en tillfredsställande
effektivitet och förankring bland de berörda och
anser därför att anslaget bör upphöra. Vi anser
också att Integrationsverket kan minska i
omfattning. Dessutom bör Migrationsverket tillföras
70 miljoner kronor och anslaget Offentligt biträde
tillföras 18 miljoner kronor. Genom ökade satsningar
på snabbare behandling av asylärenden förkortas
handläggningstiderna och kostnaderna för mottagande
av asylsökande minskar.

3. Kristdemokraternas anslagsförslag (punkt 1 )

av Sven Brus (kd).

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar

Kristdemokraterna anser att utgiftsområde 8 bör
minskas med 275,5 miljoner kronor för budgetåret
2003 i förhållande till regeringens förslag.

Projekt som finansieras inom anslaget
Utvecklingsinsatser i storstadsreg-ionerna
har kritiserats bl.a. för att de inte haft
avsedd verkan. Kristdemokraterna anser att
anslaget bör upphöra och att de generella
statsbidragen till kommunerna i stället bör
öka. Vi menar vidare att Integrationsverket
bör läggas ned från den 1 juni 2003. Vissa
av verkets uppgifter bör i stället övertas
av Migrationsverket samt Ombudsmannen mot
etnisk diskriminering. Migrationsverkets
anslag ökas därför med 10 miljoner kronor.
DO bör tillföras ytterligare medel för att
kunna få en central roll i arbetet mot
diskriminering, främlingsfientlighet och
rasism. För detta ändamål ökas DO:s anslag
med 6 miljoner kronor. I samband med detta
avsätts inte längre projektmedel som har
utgått till lokala och regionala
diskrimineringsombudsmän. Vi föreslår att
Migrationsverket inte skall pröva
uppehållstillstånd för adopterade samt för
nyfödda till föräldrar med
uppehållstillstånd i Sverige. Detta innebär
ett ekonomiskt utrymme om 4-5 miljoner
kronor per år som kan användas till att
förkorta handläggningstiderna för
asylsökande. Vidare avser Kristdemokraterna
att använda de 10 miljoner kronor som finns
inom ramen för sysselsättning av invandrare
till en projektverksamhet med jobbguider.
Slutligen anser vi att systemet med
förhandlingar och avtal med kommuner bör
avskaffas och att stödet i stället skall
bestå av en utvecklingspeng som följer
individen. Medel för detta tillförs
utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och handikapp.

4. Centerpartiets anslagsförslag (punkt 1)

av Birgitta Carlsson (c).

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar

Centerpartiet anser att utgiftsområde 8 bör minskas
med 540 miljoner kronor för budgetåret 2003 i
förhållande till regeringens förslag.

Vi anser att det bör göras en engångsvis
indragning av anslagssparande på anslaget
Kommunersättningar vid flyktingmottagande. Anslaget
Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna bör
avvecklas. Vi anser att det bör göras besparingar på
50 miljoner kronor i Migrationsverkets
administration. Vidare anser vi att förkortade
handläggningstider vid flyktingmottagandet och ökade
insatser för att få människor i arbete möjliggör
stora besparingar inom utgiftsområdet. Slutligen
anser vi att Utlänningsnämnden bör avvecklas vid
halvårsskiftet och att asylärendena bör överföras
till förvaltningsdomstolarna.

5. Boende för asylsökande (punkt 10)

av Ulla Hoffmann (v).

En asylsökande person som bor på förläggning får
hjälp av Integrationsverket med kommunplacering. Bor
personen däremot i eget boende åligger det kommunen
där flyktingen befinner sig när han eller hon
erhåller uppehållstillstånd att finna en bostad. I
dag skall en person som har eget boende vara beredd
att lämna det och acceptera plats på förläggning för
att Integrationsverket skall åta sig att finna en
kommunplacering. Vi anser att ansvaret för
kommunplacering bör ligga hos Integrationsverket
även för de flyktingar som har eget boende.

6. Hälso- och sjukvård för asylsökande (punkt
11)

av Ulla Hoffmann (v).
Enligt vår mening bör alla flyktingar och
asylsökande så länge de finns kvar i landet ha rätt
till samma hälso- och sjukvård som här i landet
bosatta personer, detta således oavsett vilken
diagnos som ställts. För nyanlända asylsökande måste
man även uppmärksamma de särskilda behov som kan
finnas och därmed ett eventuellt behov av
specialistkompetens.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen har i proposition 2002/03:1
Budgetpropositionen för 2003 i volym 4 utgiftsområde
8 föreslagit att riksdagen

1. godkänner den föreslagna ändringen av de
integrationspolitiska målen (avsnitt 3),

2. godkänner vad regeringen föreslår om ändring av
den statliga ersättningen till kommuner för
flyktingmottagande (avsnitt 3),

3. godkänner att under 2003 lån tas upp i
Riksgäldskontoret för det samlade behovet av
hemutrusningslån intill ett belopp av 1 300 000 000
kronor (avsnitt 3),

4. bemyndigar regeringen att under 2003 för
ramanslaget 12:7 från EU-budgeten finansierade
insatser för asylsökande och flyktingar besluta om
bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 13 000 000 kronor under
2003-2004 (avsnitt 5),

5. för budgetåret 2003 anvisar anslagen under
utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar enligt
följande uppställning: (tusental kronor)

- 10:1 Integrationsverket; ramanslag; 87 511,

- 10:2 Integrationsåtgärder; ramanslag; 51 742,

- 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande;
ramanslag; 2 279 239,

- 10:4 Hemutrustningslån; ramanslag; 18 631,

- 10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering;
ramanslag; 16 176,

- 11:1 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna;
ramanslag; 230 000,

- 12.1 Migrationsverket; ramanslag; 617 511,

- 12:2 Mottagande av asylsökande; ramanslag; 3 154
274,
- 12.3 Migrationspolitiska åtgärder; ramanslag; 286
629,
- 12.4 Utlänningsnämnden; ramanslag; 114 074,
- 12.5 Offentligt biträde i utlänningsärenden;
ramanslag; 127 027,
- 12.6 Utresor för avvisade och utvisade; ramanslag;
105 556,
- 12.7 Från EU-budgeten finansierade insatser för
asylsökande och flyktingar; ramanslag; 32 000,
- 47:1 Åtgärder för nationella minoriteter;
ramanslag; 8 000.

Motioner från allmänna motionstiden
2002

2002/03:Sf214 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en
hälsoundersökning bör ske direkt för den som söker
uppehållstillstånd i Sverige.

2002/03:Sf218 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om kostnader vid ansökan om
svenskt medborgarskap.

2002/03:Sf222 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om avgifter för
tillståndsärenden.

2002/03:Sf227 av Lena Adelsohn Liljeroth (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att säkra stödet till
arbetet mot rasism och nazism.

2002/03:Sf236 av Håkan Juholt och Krister Örnfjäder
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om viseringsavgifter.

2002/03:Sf243 av Christer Nylander m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om vikten av ökat
stöd till föreningslivets arbete mot
vardagsrasism.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om ett speciellt
kunskapscentrum mot rasism, antisemitism och
främlingsfientlighet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om statens ansvar
för finansiering av Exit Skånes verksamhet.

2002/03:Sf252 av Siw Wittgren-Ahl (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om utvärdering av
hemutrustningslån.

2002/03:Sf256 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ansträngningar för
att höja flyktingkvoten i Sverige och globalt.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utformningen av en
ny instans- och processordning i
utlänningsärenden.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för att
korta handläggningstiderna.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om asylansökan i hela
Sverige.

2002/03:Sf259 av Erling Wälivaara (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om skärpning av kraven i en ny
utvärdering av hur kommunerna lever upp till och
använder tilldelade resurser för att stärka
minoritetsspråkens ställning.

2002/03:Sf264 av Per Bill m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökad flexibilitet
i anslagsanvändningen på asylområdet.

2002/03:Sf269 av Yilmaz Kerimo m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om asylsökandes
boendesituation.

2002/03:Sf282 av Paavo Vallius och Nikos
Papadopoulos (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om det statliga stödet till
invandrarorganisationer.

2002/03:Sf289 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om stöd och
uppmuntran i bildandet av lokala
antidiskrimineringsbyråer.

2002/03:Sf293 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om relationen mellan
den svenska staten och det romska folket.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att bekämpa myter,
fördomar och diskriminering av romer.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att bekämpa
utanförskapet som många romer upplever.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nya
samarbetsformer mellan romska föreningar/grupper
och myndigheter m.fl.

2002/03:Sf334 av Sven Brus m.fl. (kd):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Migrationsverkets
handläggningstider.

15. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag till ny processordning, i enlighet med vad
som anförs i motionen.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kvotflyktingar.

30. Riksdagen beslutar att ta bort prövningen av
uppehållstillstånd avseende de av svensk domstol
meddelade adoptionerna för barn i åldern 12-17 år
samt nyfödda barn till föräldrar med
uppehållstillstånd i Sverige, i enlighet med vad
som anförs i motionen.

47. Riksdagen beslutar att systemet med
förhandlingar och avtal med kommuner avseende
flyktingar avskaffas, i enlighet med vad som
anförs i motionen.

48. Riksdagen beslutar införa en utvecklingspeng som
följer individen och som fördelas av RFV, i
enlighet med vad som anförs i motionen.

51. Riksdagen beslutar att Integrationsverket
avvecklas fr.o.m. den 1 juni 2003 samt att
Migrationsverket ges ansvar för informationsfrågor
till invandrare och flyktingar, i enlighet med vad
som anförs i motionen.

52. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 med
följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anslaget under utgiftsområde 8 Invandrare
och flyktingar enligt uppställning i motionen:

2002/03:Sf336 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kommunernas
skyldighet att ta emot flyktingar med permanent
uppehållstillstånd.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kommunernas ansvar
att skapa fritidsverkamhet för de barn, unga och
vuxna som finns i den kommunala
flyktingmottagningen.

40. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att avgiften för
att söka svenskt medborgarskap skall tas bort när
det statsfinansiella läget så tillåter.

2002/03:Sf348 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

Riksdagen anvisar med följande ändringar i
förhållande till regeringens förslag anslagen under
utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar enligt
uppställning i motionen:

2002/03:Sf358 av Carl-Axel Roslund (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen framförs om att Migrationsverket
åläggs att informera kommunerna om EBO-
inflyttningens omfattning samt låter utreda hur de
kommuner som drabbas hårt av EBO-inflyttning snabbt
kompenseras.

2002/03:Sf365 av Tasso Stafilidis (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om rätt till en adekvat vård
och behandling med bromsmediciner mot hivinfektion
för alla som vistas i landet.

2002/03:Sf367 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att förkorta
handläggningstiderna hos Migrationsverket och
Utlänningsnämnden.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nivåerna på
bostadsersättning och dagersättning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om innehållet i den
obligatoriska verksamheten som anordnas av
Migrationsverket och hanteringen av
dagersättningen vid frånvaro.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att maxtid för
besked i första instans ej får överstiga sex
månader och hur detta skall uppnås.

2002/03:Sf378 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en avveckling
av Integrationsverket inleds.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
introduktionsenheten överförs till
Migrationsverket.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
kommunersättningar vid flyktingmottagande skall
distribueras av Migrationsverket.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en avveckling
av politikområde 10:2 Integrationsåtgärder inleds.

5. Riksdagen avslår regeringens förslag om
resurstilldelning till utvecklingsinsatser i
storstäderna.

7. Riksdagen anvisar till politikområde 10:1
Integrationsverket för budgetåret 2003 44 000 000
kr.

8. Riksdagen anvisar till politikområde 10:2
Integrationsåtgärder för budgetåret 2003 0 kr.

9. Riksdagen anvisar till politikområde 10:4
Hemutrustningslån för budgetåret 2003 12 600 000
kr.

10. Riksdagen anvisar till politikområde 10:5
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering för
budgetåret 2003 0 kr.

11. Riksdagen anvisar till politikområde 11:1
Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna för
budgetåret 2003 0 kr.

12. Riksdagen anvisar till politikområde 12:1
Migrationsverket för budgetåret 2003 20 000 000 kr
utöver vad regeringen föreslagit eller således
637 500 000 kr.

2002/03:Fi230 av Britt Bohlin m.fl. (s, v, mp):

2. Riksdagen anvisar med följande ändringar i
förhållande till regeringens förslag anslagen
under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
enligt uppställning i motionen: Anslag Regeringens
förslag Anslagsförändring 10:5. Ombudsmannen 16
176 000 + 100 000 mot etnisk diskriminering Summa
för utgiftsområdet 7 128 370 000 + 100 000.

2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

14.1. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen
under (utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar),
utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och handikapp, utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet
vid ålderdom samt utgiftsområde 12 Ekonomisk
trygghet för familjer och barn enligt
uppställningen i tabell 9.

2002/03:So224 av Birgitta Carlsson och Viviann
Gerdin (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att informationen
till Migrationsverket förbättras vad gäller
smittsamma sjukdomar bland asylsökande för att
åtgärder skall kunna vidtas.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vinsterna som kan
göras genom att erbjuda tester av smittsamma
sjukdomar så att dessa upptäcks i tid.

2002/03:So297 av Helena Bargholtz och Birgitta
Ohlsson (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
frivilligorganisationer som arbetar för
invandrare.

2002/03:So515 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tillgång till
habilitering och rehabilitering för rörelsehindrade
flyktingbarn.

Bilaga 2

Förslag till beslut om anslag inom
utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar

Belopp i 1 000-tal kronor
-----------------------------------------------------------------
Politikområde, Regeringens Utskottets
anslag förslag förslag Avvikelse
-------------------------------------------------------------
10 Integrationspolitik
-----------------------------------------------------------------
1 Integrationsverket (ram) 87 511 87 511
-----------------------------------------------------------------
2 Integrationsåtgärder (ram) 51 742 51 742
-----------------------------------------------------------------
3 Kommunersättningar vid 2 279 239 2 279 239
flyktingmottagande (ram)
-----------------------------------------------------------------
4 Hemutrustningslån (ram) 18 631 18 631
-----------------------------------------------------------------
5 Ombudsmannen mot etnisk 16 176 16 276 + 100
diskriminering (ram)
-------------------------------------------------------------
11 Storstadspolitik
-----------------------------------------------------------------
1 Utvecklingsinsatser i 230 000 230 000
storstadsregionerna (ram)
-------------------------------------------------------------
12 Migrationspolitik
-----------------------------------------------------------------
1 Migrationsverket (ram) 617 511 617 511
-----------------------------------------------------------------
2 Mottagande av asylsökande 3 154 274 3 154 274
(ram)
-----------------------------------------------------------------
3 Migrationspolitiska 286 629 286 629
åtgärder (ram)
-----------------------------------------------------------------
4 Utlänningsnämnden (ram) 114 074 114 074
-----------------------------------------------------------------
5 Offentligt biträde i 127 027 127 027
utlänningsärenden (ram)
-----------------------------------------------------------------
6 Utresor för avvisade och 105 556 105 556
utvisade (ram)
-----------------------------------------------------------------
7 Från EU-budgeten 32 000 32 000
finansierade insatser för
asylsökande och flyktingar
(ram)
-------------------------------------------------------------
47 Minoritetspolitik
-----------------------------------------------------------------
1 Åtgärder för nationella 8 000 8 000
minoriteter (ram)
-----------------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 7 128 370 7 128 470 + 100
-----------------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------------