Socialförsäkringsutskottets betänkande
2002/03:SFU2

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare ochflyktingar

Sammanfattning

Utskottet  behandlar i detta betänkande  proposition
2002/03:1 Budgetpropositionen  för  år  2003  såvitt
avser utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar samt
motioner som rör anslagen eller näraliggande frågor.
Utgiftsområdet        omfattar       politikområdena
integrationspolitik,      storstadspolitik,
migrationspolitik samt minoritetspolitik.

Regeringen föreslår utöver anslag  m.m. en ändring
av integrationspolitikens mål som därmed tydliggörs.
Begreppet   tolerans  tas  bort  för  att  tydligare
markera  att olikheter  måste  respekteras  på  lika
villkor.  Detta   framgår   genom   den   föreslagna
formuleringen "ömsesidig respekt för olikheter  inom
de  gränser  som  följer av samhällets grundläggande
demokratiska värderingar".
Regeringen föreslår  även  en  anpassning  av  den
statliga    ersättningen    till    kommunerna   för
flyktingmottagande      i      och      med      att
äldreförsörjningsstödet införs den 1 januari 2003.
Utskottet   tillstyrker   propositionen   med  den
ändring  som föreslås i en motion (s, v, mp) om  att
anslag 10:5  Diskrimineringsombudsmannen  utökas med
100 000 kr. Utskottet avstyrker övriga motioner.
Till betänkandet har fogats 13 reservationer och 6
särskilda yttranden.


Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare
och flyktingar

a) Riksdagen godkänner den föreslagna ändringen
av de integrationspolitiska målen,
b) Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om
ändring   av   den   statliga  ersättningen  till
kommuner för flyktingmottagande,
c) Riksdagen godkänner att under 2003 lån tas upp
i Riksgäldskontoret för  det  samlade  behovet av
hemutrustningslån intill ett belopp av
1 300 000 000 kr,
d) Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003
för    ramanslaget    12:7    Från    EU-budgeten
finansierade   insatser   för   asylsökande   och
flyktingar   besluta   om  bidrag  som  inklusive
tidigare  gjorda  åtaganden  medför  utgifter  på
högst 13 000 000 kr under 2003-2004,
e) Riksdagen anvisar  anslagen inom utgiftsområde
8 Invandrare och flyktingar  för  budgetåret 2003
enligt  utskottets  förslag  i bilaga  2.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi230 yrkande 2
och bifaller delvis regeringens förslag,
f)  Riksdagen  avslår  motionerna  2002/03:Sf227,
2002/03:Sf256 yrkande 18, 2002/03:Sf334 yrkandena
11,  30,  47,  48,  51  och  52,   2002/03:Sf348,
2002/03:Sf367  yrkandena  1  i denna del  och  4,
2002/03:Sf378   yrkandena  1-5  och   7-12   samt
2002/03:Fi232 yrkande 14 i denna del.

2. Statsbidrag till invandrarorganisationer

Riksdagen avslår  motionerna 2002/03:Sf243 samt
2002/03:Sf282.
Reservation 1 (fp)

3. Integrationsfrämjande insatser

Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Sf289
yrkande 10 och 2002/03: So297 yrkande 3.
Reservation 2 (fp)

4. Det kommunala flyktingmottagandet

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf336 yrkandena
4 och 5.
Reservation 3 (v)

5. Hemutrustningslån

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf252.

6. Asylansökan i hela landet

Riksdagen avslår motion  2002/03:Sf256  yrkande
19.
Reservation 4 (fp)

7. Flexiblare anslagsutnyttjande

Riksdagen  avslår  motion 2002/03:Sf264 yrkande
2.
Reservation 5 (m)

8. Avgifter i utlännings- och
medborgarskapsärenden

Riksdagen   avslår  motionerna   2002/03:Sf218,
2002/03:Sf222,  2002/03:  Sf236 och 2002/03:Sf336
yrkande 40.
Reservation 6 (v)

9. Boende- och dagersättning samt
organiserad verksamhet

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf367 yrkandena
2 och 3.
Reservation 7 (v, mp)

10. Boende för asylsökande

Riksdagen avslår motionerna  2002/03:Sf269  och
2002/03:Sf358.

11. Hälso- och sjukvård för asylsökande

Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Sf214
yrkande 7, 2002/03:Sf365, 2002/03:So224 yrkandena
1 och 2 samt 2002/03:So515 yrkande 6.
Reservation 8 (v, mp)
Reservation 9 (c)

12. Flyktingkvoten

Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Sf256
yrkande 11 och 2002/03: Sf334 yrkande 21.
Reservation 10 (fp)
Reservation 11 (kd)

13. Instans- och processordning i
utlänningsärenden

Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Sf256
yrkande   17,   2002/03:Sf334  yrkande  15   samt
2002/03:Sf367 yrkande 1 i denna del.
Reservation 12 (fp, kd)

14. Utvärdering av resurser till
minoritetsspråken

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf259.
Reservation 13 (kd)

15. Romerna i Sverige

Riksdagen  avslår motion  2002/03:Sf293  yrkandena
1-3 och 6.

Stockholm den 26 november 2002

På socialförsäkringsutskottets vägnar


Tomas Eneroth


Följande ledamöter  har  deltagit  i beslutet: Tomas
Eneroth (s), Sven Brus (kd), Ronny Olander (s), Sten
Tolgfors  (m), Bo Könberg (fp), Ulla  Hoffmann  (v),
Mariann Ytterberg  (s),  Anita  Sidén  (m),  Lennart
Klockare  (s), Linnéa Darell (fp), Birgitta Carlsson
(c),  Kerstin   Kristiansson   Karlstedt  (s),  Anna
Lilliehöök  (m),  Göte Wahlström (s),  Mona  Jönsson
(mp), Kurt Kvarnström (s) och Börje Vestlund (s).


2002/03

SfU2


Redogörelse för ärendet


Ärendet och dess beredning

Socialförsäkringsutskottet    behandlar    i   detta
betänkande utgiftsområde 8 i budgetpropositionen för
år 2003 (prop. 2002/03:1) jämte motionsyrkanden från
den   allmänna   motionstiden  2002.  De  behandlade
förslagen återfinns i bilaga 1.

Migrationsverket har besökt utskottet och informerat
om verkets arbete.

Under     beredningen      av      ärendet     har
Riksrevisionsverket,    RRV,   muntligt   informerat
utskottet om två effektivitetsrapporter Att etablera
sig     i     Sverige.     En     granskning      av
introduktionsverksamheten  för  flyktingar och deras
anhöriga,   RRV   2002:15,   och   Hur   mottas   de
asylsökande?   Den  organiserade  verksamheten   för
asylsökande inom Migrationsverket, RRV 2002:19.
Utskottets överväganden


Utgiftsområde 8

Utgiftsområdet     består     av     politikområdena
Integrationspolitik,      Storstadspolitik,
Migrationspolitik och Minoritetspolitik.
Inom  integrationspolitiken  behandlas  frågor  om
invandrares introduktion, ersättning till kommunerna
för  flyktingmottagande  samt  frågor   om   svenskt
medborgarskap.  Vidare  behandlas  åtgärder  som rör
etnisk    och   kulturell   mångfald   samt   etnisk
diskriminering,   främlingsfientlighet  och  rasism.
Inom     politikområdet      finns     myndigheterna
Integrationsverket,    Ombudsmannen    mot    etnisk
diskriminering (DO) samt Nämnden mot diskriminering.
Storstadspolitik     är    ett     tvärsektoriellt
politikområde och omfattar olika utvecklingsinsatser
i storstadsområden. Migrationspolitik  rör frågor om
flyktingpolitik,    invandringen    till    Sverige,
mottagande  av  asylsökande,  utlänningars rätt  att
vistas här samt internationellt  samarbete  inom det
migrationspolitiska   området   samt   myndigheterna
Migrationsverket och Utlänningsnämnden.
Dessutom       omfattar       utgiftsområde      8
minoritetspolitiken  med  frågor rörande  skydd  och
stöd   för  de  nationella  minoriteterna   och   de
historiska minoritetsspråken.

Rambeslut

Riksdagens    finansutskott   föreslår   ramen   för
utgiftsområde 8 till
7 128 470 000 kr  (bet. 2002/03:FiU1) för budgetåret
2003.


Integrationspolitiken


Integrationspolitiken omfattar frågor om invandrares
introduktion i det  svenska samhället och ersättning
till  kommunerna  för  flyktingmottagande,   svenskt
medborgarskap,   åtgärder   för   att   den  etniska
mångfalden i samhället skall tillvaratas och för att
främja    lika    rättigheter,    skyldigheter   och
möjligheter för alla oavsett etnisk bakgrund. Vidare
ingår åtgärder för att förebygga och motverka etnisk
diskriminering, främlingsfientlighet och rasism.


Integrationspolitikens mål


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla regeringens förslag  om
ändring av de integrationspolitiska målen som
tydliggörs  genom  att begreppet tolerans tas
bort för att tydligare  markera att olikheter
måste respekteras på lika  villkor. Samtidigt
markeras att respekten för etniska, religiösa
och  kulturella  olikheter inte  innebär  att
varje  handling eller  yttring  som  har  sin
grund i  sådana olikheter är acceptabla i ett
demokratiskt     samhälle.     Detta    anges
uttryckligen   genom  den  nya  formuleringen
"ömsesidig  respekt  för  olikheter  inom  de
gränser    som    följer     av    samhällets
grundläggande demokratiska värderingar"

Propositionen

Målen   för  integrationspolitiken   beslutades   av
riksdagen   hösten   1997  (prop.  1997/98:16,  bet.
1997/98:SfU6,    rskr.    1997/98:68)     och    har
kompletterats  vid  ett  tillfälle (prop. 2000/01:1,
bet.    2000/01:SfU2,    rskr.    2000/01:72).    De
integrationspolitiska  målen  är  lika  rättigheter,
skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk
och  kulturell  bakgrund,  en samhällsgemenskap  med
samhällets    mångfald    som    grund     och    en
samhällsutveckling  som  kännetecknas  av  ömsesidig
respekt  och  tolerans och som alla oavsett bakgrund
skall vara delaktiga i och medansvariga för.

Regeringen aviserade  i  våras  (skr. 2001/02:129)
och  föreslår  i  propositionen  en  ändring  av  de
integrationspolitiska målen.
Regeringens     avsikt     är    att    tydliggöra
integrationspolitikens mål. Begreppet  tolerans  tas
bort  för  att tydligare markera att olikheter måste
respekteras   på  lika  villkor.  Samtidigt  är  det
angeläget att markera  att  respekten  för  etniska,
religiösa och kulturella olikheter inte innebär  att
varje  handling  eller  yttring  som har sin grund i
sådana  olikheter  är acceptabla i ett  demokratiskt
samhälle.   Utgångspunkten    är    att   samhällets
grundläggande  värderingar skall gälla  alla.  Detta
bör    uttryckligen     framgå    av    målen    för
integrationspolitiken genom formuleringen "ömsesidig
respekt för olikheter inom  de gränser som följer av
samhällets grundläggande demokratiska  värderingar".
De yttersta gränserna i samhället sätts  av  landets
lagar.  Till  de  grundläggande  värdena  hör  också
jämställdhet  mellan  könen  samt  respekten  för de
mänskliga fri- och rättigheterna.

Utskottets ställningstagande

Beslutet om integrationspolitiken 1997 markerade  en
viktig    skillnad    från    den   tidigare   förda
invandrarpolitiken  som  befäste  invandrarskap  och
särlösningar. Integrationspolitiken däremot omfattar
hela   befolkningen.   Integrationsprocesserna    är
ömsesidiga  i den meningen att alla är delaktiga och
medansvariga  i  dem,  alla  har  en  skyldighet att
bidra.

Utskottet   framhöll   (bet.   1997/98:SfU6)   att
handlingar  som bryter mot samhällets  grundläggande
värderingar aldrig kan accepteras oavsett kulturella
skillnader.  En   uppslutning   kring  grundläggande
värderingar är nödvändig i det kulturella samhället.
Utskottet anser att de integrationspolitiska målen
tydliggörs  genom  den  föreslagna  ändringen,   och
utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Utskottet  vill  i likhet med regeringen understryka
att     en     förutsättning      för     att     de
integrationspolitiska målen skall kunna uppnås är en
generell politik som ger lika möjligheter  för alla.
Integrationspolitiken är tvärsektoriell och åtgärder
som sker inom andra politikområden är avgörande  för
att   de  integrationspolitiska  målen  skall  kunna
uppnås.  De  insatser  som  sker  inom den generella
politiken  är avgörande, och särskilt  betydelsefull
är    inriktningen     på     arbetsmarknads-    och
utbildningspolitiken. Regeringen  redovisade i våras
(skr.  2001/02:129)  en  uppföljning/utvärdering  av
integrationspolitiken sedan  den beslutades 1997 och
den fortsatta inriktningen.


10:1 Integrationsverket


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag
till    medelsanvisning.    Därmed     avslås
motionsyrkanden om annan medelsanvisning samt
om avveckling av Integrationsverket.

Propositionen

Integrationsverket   inrättades   1998  som  central
förvaltningsmyndighet för integrationsfrågor och har
ett       övergripande      ansvar      för      att
integrationspolitiska  mål och synsätt får genomslag
inom  olika  samhällsområden  samt  för  att  aktivt
stimulera integrationsprocesserna  i  samhället.  En
central  uppgift  för  myndigheten  är att följa och
utvärdera   samhällsutvecklingen  mot  bakgrund   av
samhällets etniska och kulturella mångfald.

Regeringen  konstaterade  i  skrivelse 2001/02:129
Integrationspolitik för 2000-talet  att det finns en
ökad   medvetenhet  om  den  etniska  mångfalden   i
samhället   och   att   den  tillvaratas  bättre  än
tidigare.  De  insatser som  gjorts  har  dock  inte
alltid varit tillräckligt  effektiva  och de avsedda
resultaten  har  inte  alltid uppnåtts. Skillnaderna
mellan   invandrare  och  infödda   är   fortfarande
oacceptabelt   stora.   Arbetet  med  att  få  fullt
genomslag för de integrationspolitiska  målen  är en
lång process och hur integrationen lyckas avgörs  av
faktorer såväl på individnivå som på samhällsnivå.
Enligt  regeringens  bedömning finns det inga skäl
till förändringar av den  huvudsakliga  inriktningen
på  integrationspolitiken  även om genomförandet  av
integrationspolitiken skall utvecklas och förbättras
inom olika områden.
Enligt    propositionen   har   Integrationsverket
uppfyllt verksamhetsmålen och arbetar vidare med att
utveckla relevanta  mätmetoder  och resultatmått för
integrationspolitiken.   En  av  Integrationsverkets
viktigaste uppgifter är att  följa utvecklingen inom
olika samhällsområden och de statliga myndigheternas
verksamhet. Regeringen har för avsikt att underlätta
och tydliggöra Integrationsverkets  uppföljande  och
utvärderande roll i dessa avseenden.
Vidare   föreslås   att   5  miljoner  kronor  får
disponeras  till  insatser  i  syfte  att  stimulera
etnisk och kulturell mångfald inom  den  privata och
den offentliga sektorn.
Enligt propositionen skall förstärkningen  av  det
antirasistiska    arbetet    fortsätta   genom   att
förvaltningsanslaget och anslagssparandet disponeras
för  insatser  enligt  handlingsplanen  mot  rasism,
främlingsfientlighet,  homofobi  och  diskriminering
och för nya insatser.
Regeringens   planer   på   att   underlätta   för
organisationerna att etablera ett centrum mot rasism
och andra former av intolerans  skall  inte  påverka
Integrationsverkets  nuvarande uppgifter. En uppgift
för  verket bör vara att  bistå  organisationerna  i
deras  arbete  samt  att  följa  upp  och  utvärdera
verksamheten.
För   budgetåret   2003  föreslår  regeringen  ett
ramanslag på 87 511 000 kr.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003

I motion Sf378 yrkandena  1  och  2 av Sten Tolgfors
m.fl.  (m)  begärs  tillkännagivanden   om   att  en
avveckling av Integrationsverket bör inledas och att
introduktionsenheten överförs till Migrationsverket.

I  yrkande  7  begärs  att  riksdagen beslutar att
anvisa  till  anslag  10:1  Integrationsverket  43,5
miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit.

Sven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf334 yrkande 51
ett  tillkännagivande om att Integrationsverket  bör
avvecklas   fr.o.m.   den   1  juni  2003  samt  att
Migrationsverket  ges ansvar för  informationsfrågor
till invandrare och flyktingar. I yrkande 52 i denna
del begärs att riksdagen  beslutar  att  anvisa till
anslag 10:1 Integrationsverket 57,5 miljoner  kronor
mindre än regeringen föreslagit.

I motion Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande
14  i  denna  del  begärs att riksdagen beslutar att
anvisa  till  anslag  10:1   Integrationsverket   42
miljoner  kronor mindre än regeringen, då verket kan
minska i omfattning.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottet  har  Integrationsverket  en viktig
roll    som   central   förvaltnings-myndighet   för
integrationsfrågor.   Verket  har  ett  övergripande
ansvar för att integrationspolitiska mål och synsätt
får genomslag inom olika samhällsområden och för att
aktivt    stimulera    integrationsprocesserna     i
samhället.   Det   kan  dock  vara  svårt  att  mäta
effekterna av verkets arbete.

När  det  gäller  metoder   för  genomförandet  av
integrationspolitiken  är  uppföljning   inom  olika
områden en av de viktigaste uppgifterna. Riksdag och
regering  skall  informeras om utvecklingen  och  om
hinder för integrationspolitikens  genomslag  så att
beslut  om  förändringar  kan  fattas. En av verkets
viktigaste  uppgifter  är  att verka  för  att  alla
berörda  myndigheter  inom  sina  verksamhetsområden
arbetar med de integrationspolitiska målen.
Med   hänvisning  till  det  anförda   tillstyrker
utskottet  regeringens  förslag till medelsanvisning
och avstyrker motionerna Sf378 yrkandena 1, 2 och 7,
Sf334 yrkandena 51 och 52  samt  Fi232  yrkande 14 i
denna del.
Det kan tilläggas att utskottet har föreslagit att
Riksdagens    revisorer    inom   ramen   för   sitt
granskningsarbete    granskar    Integrationsverkets
verksamhet   för   att   se   i   vilken  omfattning
myndigheten fyller det syfte som avsetts.  Utskottet
erfar    att    det   för   närvarande   pågår   ett
granskningsarbete hos Riksdagens revisorer.

10:2 Integrationsåtgärder


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag
till   medelsanvisning   och   därmed   avslå
motionsyrkanden   bl.a.   om   avveckling  av
anslaget.
Riksdagen   bör  avslå  motionsyrkanden   om
stödet   för   arbetet    mot    rasism   och
främlingsfientlighet,  om statsbidraget  till
invandrarorganisationer    och    om   lokala
antidiskrimineringsbyråer.
Jämför reservationerna nr 1 (fp) och 2 (fp).

Propositionen

Anslaget       disponeras      huvudsakligen      av
Integrationsverket  för stöd till organisationer som
främjar integration och  för åtgärder som förebygger
och   motverkar  rasism,  främlingsfientlighet   och
etnisk   diskriminering   samt   för   åtgärder  som
stimulerar   integrationsprocesserna   i  samhället.
Anslaget  disponeras  vidare  för  stöd  till  lokal
antidiskrimineringsverksamhet.

För 2001-2003 har anslaget tillförts medel från de
100 miljoner kronor som avsatts särskilt för att öka
sysselsättningen bland invandrare. Dessa medel avser
stöd  till insatser för att förbättra introduktionen
för  nyanlända  samt  för  att  främja  den  etniska
mångfalden.
Vidare  föreslås att 5 miljoner kronor av anslaget
samt en del  av tidigare anslagssparande används som
stöd  till  ett  antirasistiskt  centrum  och  andra
former av intolerans  samt till andra organisationer
som  bedriver antirasistisk  verksamhet.  Högst  2,5
miljoner  kronor  av  dessa  medel får utgöra bidrag
till en sammanslutning av organisationer  som  avser
att  bedriva ett centrum mot rasism och andra former
av intolerans  under  2003. En halv miljon kronor av
projektstödet   disponeras    för    att   stimulera
frivilligorganisationer   och  andra  aktörer   till
utbildning och informationsinsatser mot antisemitism
och islamofobi.
Regeringen   anser   att   frågor    som    gäller
jämställdhet samt de frågor som är förenade med  den
gemensamma   värdegrunden  skall  uppmärksammas  vid
fördelningen av  statsbidrag till organisationer som
främjar integration.
För stöd till verksamhet  för  personer  som  vill
lämna     rasistiska     grupper     föreslås    att
Integrationsverket får disponera högst  2,4 miljoner
kronor 2003.
Regeringen föreslår att Integrationsverket år 2003
får  disponera  10 miljoner kronor för förbättringar
av  introduktionen   inom   ramen   för  regeringens
satsning på att öka sysselsättningen för invandrare.
Därtill  skall  5  miljoner kronor även  under  2003
disponeras för att främja  den  etniska mångfalden i
arbetslivet.
Regeringen  har beslutat om en översyn  av  stödet
till  organisationer   som   främjar  integration  i
samband med en översyn av stödet till organisationer
som  företräder  nationella minoriteter.  Regeringen
bedömer att stödet  till  organisationer som främjar
integration bör syfta till  att  mer  aktivt  stärka
integrationsprocessen.
För   budgetåret   2003  föreslår  regeringen  ett
ramanslag på 51 742 000 kr.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003

I motion Sf378 av Sten  Tolgfors  m.fl. (m) begärs i
yrkande 4 ett tillkännagivande om en  avveckling  av
anslaget  10:2  Integrationsåtgärder och i yrkande 8
att  riksdagen  inte   anvisar   något   anslag  för
budgetåret 2003. I stället skall resurser  ges  till
organisationer  som  arbetar för att hjälpa personer
som vill lämna rasistiska  grupper,  som arbetar mot
rasism  samt  som  arbetar  för  att hjälpa  utsatta
kvinnor  med  invandrarbakgrund.  Dessa   medel  bör
distribueras  genom  anslag  inom  utgiftsområde   9
Hälsovård, sjukvård och omsorg.

I  motion Sf334 av Sven Brus m.fl. (kd) yrkande 52 i
denna  del  avvisas  regeringens  förslag  om lokala
diskrimineringsombudsmän.  Dessa  medel,  4 miljoner
kronor, bör tillföras DO.

I motion Sf227 av Lena Adelsohn Liljeroth (m) anförs
att verksamheter som stöder personer som vill  lämna
rasistiska  grupper  måste  använda  en  stor del av
tiden   till  att  söka  pengar  och  oroa  sig  för
verksamhetens  framtid.  Med  stöd  som sträcker sig
över   en   längre   period,   3-5   år,  får  dessa
verksamheter  arbetsro  och  kan ägna sina  resurser
till verksamheten. Motionären  vill på så sätt säkra
stödet till arbetet mot rasism och nazism.

Övriga motioner

Christer Nylander m.fl. (fp) anför  i  motion  Sf243
att  idrottsföreningar, folkrörelser, fackföreningar
och nätverk  mot  rasism  m.fl.  bör få mer resurser
till  utbildning och opinionsarbete  i  arbetet  mot
vardagsrasism  för  ett  öppet  och tolerant Sverige
(yrkande 1).

Okunskap  är en grogrund för främlingsfientlighet.
Därför bör ett speciellt kunskapscentrum mot rasism,
antisemitism   och   främlingsfientlighet   inrättas
(yrkande 2).
Exit Skånes verksamhet är en angelägenhet för hela
Sverige    och   det   huvudsakliga   ansvaret   för
finansiering bör åligga staten (yrkande 3).

Paavo Vallius  och Nikos Papadopoulos anför i motion
Sf282 att föreningslivet  har stor betydelse för att
bryta isolering. Det är därför  viktigt  att se över
hur  stödet  till  invandrarorganisationer fördelas,
vilka  behov  som  finns   och   vad   som   behöver
prioriteras.  Motionärerna  vill  att  det  statliga
stödet   till   invandrarorganisationer  får  bättre
villkor och ökas.

Vad det gäller motion  So297 av Helena Bargholtz och
Birgitta Ohlsson (fp) yrkande  3 anförs att lesbiska
invandrarkvinnor    är    mer    osynliggjorda    än
homosexuella invandrarmän. Ett sätt  att  lyfta fram
dessa kvinnor är att främja projekt som syftar  till
att  synliggöra lesbiska kvinnor inom organisationer
som arbetar för invandrare.

I motion  Sf289 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande
10  anförs  att  genom  att  stödja  inrättandet  av
regionala kontor  skulle  arbetet mot diskriminering
bli  mer  effektivt. Motionärerna  vill  stärka  det
lokala arbetet  mot diskriminering genom att förorda
ett       aktivt       stöd       till        lokala
antidiskrimineringsbyråer.

Utskottets ställningstagande

Från  anslaget  utgår bl.a. stöd till organisationer
som  främjar  integration   och  till  åtgärder  som
förebygger   och   motverkar   främlingsfientlighet,
rasism och etnisk diskriminering.

Det  är  integrationspolitiken och  dess  mål  som
legat till grund  för  utformandet  av  förordningen
(2000:216)  om  statsbidrag till organisationer  som
främjar    integration.     Stödet    utdelas    som
organisationsbidrag,     verksamhetsbidrag     eller
projektbidrag. Organisationsbidraget, som i huvudsak
bygger  på  medlemsantal,  syftar   till  att  täcka
kostnader    för    central   administration    m.m.
Verksamhetsbidraget syftar i sin tur till att stödja
den utåtriktade         och         löpande
integrationsverksamheten.  För  att  en organisation
skall    kunna    få   nämnda   bidrag   krävs   att
organisationen till  övervägande  del  har medlemmar
med    invandrarbakgrund.    Projektbidrag    lämnas
slutligen till klart avgränsade integrationsprojekt.
En    översyn    skall    ske   av   stödet   till
organisationerna som främjar  integration  och  till
organisationer     som     företräder     nationella
minoriteter.
Utskottet  finner med hänvisning härtill och  till
att  förändringen   av  organisationsstödet  nyligen
genomförts att motion Sf282 bör avslås.
Utskottet erinrar om  att  Integrationsverket fått
mer resurser för integrationsåtgärder och att stödet
skall     fördelas     i     enlighet     med     de
integrationspolitiska  målen  där kvinnors och  mäns
lika  rättigheter är ett av de grundläggande  värden
som betonas. Dessutom skall Integrationsverket varje
år   redovisa    till    regeringen   statsbidragens
användning i förhållande till  bidragets  syfte  och
till de integrationspolitiska målen.
Motionerna  Sf243  yrkandena  1  och  3 samt So297
yrkande 3 avstyrks.
Utskottet  noterar  att  regeringen  föreslår  att
under budgetåret 2003 avsätta 2,5 miljoner  kronor i
bidrag till en sammanslutning av organisationer  som
avser  att  bedriva ett centrum mot rasism och andra
former av intolerans.  Förslaget  om att inrätta ett
centrum  har utarbetats i samråd med  representanter
för Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Utskottet   anser   mot  bakgrund  av  regeringens
satsning att motion Sf243  yrkande  2 får anses vara
tillgodosedd.
Utskottet       ser      positivt      på      att
antidiskrimineringsbyråer  finns  i  hela landet men
anser  att  motion  Sf289 yrkande 10 får  anses  som
tillgodosedd  genom  att   försöksverksamheten   med
lokala   och   regionala  diskrimineringsombud,  som
infördes år 2002,  även nästa år tillförs 4 miljoner
kronor.
Utskottet  avstyrker   motionerna   Sf227,   Sf378
yrkandena 4 och 8 samt Sf334 yrkande 52 i denna del.
Utskottet   tillstyrker   regeringens  förslag  till
medelsanvisning.

10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör godkänna regeringens förslag om
ändring  av  den  statliga ersättningen  till
kommuner     för    flyktingmottagande     då
äldreförsörjningsstöd införs.
Riksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag
till   medelsanvisning   och   därmed   avslå
motionsyrkanden om annan medelsanvisning.
Riksdagen  bör  avslå motionsyrkanden om s.k.
utvecklingspeng    och     om     kommunernas
skyldigheter vid flyktingmottagande.
Jämför reservation nr 3 (v).

Propositionen

Anslaget   finansierar   statlig   ersättning   till
kommunerna  för  kostnaden i samband med  mottagande
och introduktion av  flyktingar  och deras anhöriga.
Ersättningarna    ges   enligt   bestämmelserna    i
förordningen (1990:927)  om  statlig  ersättning för
flyktingmottagande  m.m. Huvuddelen av den  statliga
ersättningen utbetalas  i form av schablonersättning
som lämnas med ett fast belopp  per mottagen person.
Denna ersättning är flerårig och  börjar  betalas ut
månaden efter det att flyktingen har folkbokförts  i
en    kommun.    De    faktiska    kostnaderna   för
försörjningsstöd  och  vissa  andra  kostnader   för
äldre,   varaktigt   sjuka   och  för  personer  med
funktionshinder ersätts också.

I   propositionen  föreslås  att   riksdagen   bör
godkänna   förslaget  om  ändring  av  den  statliga
ersättningen till kommunerna för flyktingmottagande.
Från   och   med    den   1   januari   2003   skall
schablonbeloppet sänkas  för dem som fyllt 65 år och
som  omfattas av det kommunala  flyktingmottagandet.
Rätten  att  återsöka kostnader för försörjningsstöd
för dessa personer  upphör. Skälet till detta är att
det statliga äldreförsörjningsstödet då införs.
I  propositionen  anges   att  Riksrevisionsverket
(RRV)  har  granskat  introduktionsverksamheten  för
flyktingar   och  deras  anhöriga   (RRV   2002:15).
Regeringen har överlämnat rapporten till utredningen
Översynen  av mottagande  av  och  introduktion  för
flyktingar (dir. 2001:87).
För  budgetåret   2003   föreslår  regeringen  ett
ramanslag på 2 279 239 000 kr.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003

I motion Sf348 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) begärs
i denna del att riksdagen beslutar  att  anvisa  100
miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit till
anslaget       10:3      Kommunersättningar      vid
flyktingmottagande.   Motionärerna   anför   att  en
engångsvis indragning av anslagssparande bör göras.

Sven  Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf334 yrkandena
47 och  48  att  riksdagen beslutar att systemet med
förhandlingar  och   avtal  med  kommuner,  avseende
nyanlända, avskaffas och att det i stället införs en
s.k.  utvecklingspeng,   som  följer  individen  och
fördelas av Riksförsäkringsverket, RFV.

Övrig motion

I motion Sf336 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 4
anförs  att  det i dag finns  stora  skillnader  vad
gäller  flyktingmottagningen   mellan  kommunerna  i
framför allt storstadsregionerna.  Alltfler kommuner
säger dessutom upp sina avtal med Integrationsverket
och     ännu     fler     kommuner    minskar    sin
flyktingmottagning,     vilket      bidrar      till
segregationen.      Motionärerna      begär      ett
tillkännagivande  om  att  regeringen bör lägga fram
förslag som tydliggör kommunernas  skyldigheter  att
ta emot flyktingar med permanent uppehållstillstånd.

I  yrkande 5 anför motionärerna att kommunerna har
ett ansvar för att skapa en meningsfull tillvaro för
de  flyktingar  som  finns  i  flyktingmottagningen.
Kännedom  om  och samhörighetskänsla med det svenska
samhället är centralt  för  en  lyckad  integration.
Motionärerna    begär    ett   tillkännagivande   om
kommunernas ansvar att skapa  fritidsverksamhet  för
de  barn,  unga  och  vuxna  asylsökande som finns i
kommunens flyktingmottagning.  Detta gäller både för
dem som lever på förläggningar och  för  dem som har
eget boende.

Utskottets ställningstagande

Kommunersättningen avser att täcka de kostnader  som
flyktingmottagandet medför för kommunerna. Det är av
stor  vikt  att den kommun som tar emot personer som
omfattas av flyktingmottagandet  har  kapacitet  att
erbjuda boende och en god introduktion, allt för att
den  enskilde  skall  få så goda förutsättningar som
möjligt att komma in i det svenska samhället.

Utskottet noterar att  utredningen  om  översyn av
mottagande  av  och introduktion för flyktingar  och
andra invandrare  (dir. 2001:87) skall beakta frågor
rörande boendet för  asylsökande  och bosättning för
nyanlända  flyktingar. Utredaren skall  överväga  om
det finns behov  av åtgärder för att få personer att
välja ett boende som innebär så goda förutsättningar
som möjligt, dels  under  tiden  asylansökan prövas,
dels för en individuellt anpassad  introduktion  och
dels  för  en  långsiktigt hållbar integration. Även
vilken   betydelse    informationsinsatserna    från
Migrationsverket  och  Integrationsverket  om  bl.a.
tillgång på bostäder, arbete och utbildning på olika
orter  har  haft  för  flyktingars  bosättning skall
analyseras. Om utredaren finner att det  finns behov
av att i ökad utsträckning söka påverka boendet, bör
olika alternativ övervägas.
Beträffande       kommunernas      ansvar      för
fritidsverksamhet  för   flyktingar   m.fl.  noterar
utskottet     att     det     inom     ramen     för
introduktionsprogrammet  är ett delmål att nyanlända
invandrare  har  tidig  och  för  personen  relevant
kontakt  med  arbets- och föreningsliv.  Även  tiden
under vilken en  asylansökan  prövas skall beaktas i
den ovanstående utredningen (dir. 2001:87).
Utskottet   inväntar  utredningens   analys,   och
motionerna Sf334  yrkandena  47  och  48  samt Sf336
yrkandena 4 och 5 avstyrks.
Vad    det   gäller   medelstilldelningen   finner
utskottet  ingen  anledning  att  göra  någon  annan
bedömning    än   den   regeringen   har   gjort   i
propositionen  och  avstyrker i och med detta motion
Sf348 i denna del.
Utskottet   föreslår   att   riksdagen   godkänner
regeringens  förslag  om  ändring  av  den  statliga
ersättningen till kommuner för flyktingmottagande.

10:4 Hemutrustningslån


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag
till   medelsanvisning   och   därmed   avslå
motionsyrkanden om annan medelsanvisning.
Riksdagen  bör  även  godkänna  att lån under
2003 får tas upp i Riksgäldskontoret  för det
samlade  behovet  av hemutrustningslån intill
ett högsta belopp.
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om en
utvärdering av hemutrustningslån.

Propositionen

Från  1991  kan  flyktingar  få  statliga  lån  till
hemutrustning när de bosätter sig i en kommun. Dessa
lån administreras  av  Centrala  studiestödsnämnden,
CSN.  Kapitalet  lånas  upp av Riksgäldskontoret  på
marknadsmässiga  villkor  och   ställs   till  CSN:s
förfogande.     Underskottet     i     verksamheten,
låneeftergifter   och  bristande  inbetalningar   av
räntor och amorteringar, täcks via anslaget.

Omfattningen av låneverksamheten bestäms främst av
antalet   kommunmottagna   flyktingar   och   dessas
lånebenägenhet.  Sett  över en femårsperiod brukar i
genomsnitt 92 % utnyttja möjligheten att få lån.
Anslagsbelastningen har gått ned kraftigt under de
senare åren och uppgick  förra  året  till  drygt  6
miljoner  kronor.  Stora belopp har kunnat återföras
till statsbudgeten i  form av indragningar. Den låga
marknadsräntan har haft betydelse för detta.
Prognosen   för  hemutrustningslånen   visar   att
kostnaderna de  närmaste  åren kommer att stiga igen
beroende  på  att antalet låneeftergifter  förväntas
öka de kommande åren.

Regeringen  föreslår   för   budgetåret  2003  ett
ramanslag på 18 631 000 kr.
Regeringen föreslår också att  riksdagen godkänner
att  lån under 2003 tas upp i Riksgäldskontoret  för
det samlade behovet för hemutrustningslån intill ett
belopp av 1 300 000 000 kr.

Motion med anslagseffekt budgetåret 2003

I motion  Sf378 av Sten Tolgfors m.fl. (m) yrkande 9
begärs att  riksdagen beslutar att anvisa 6 miljoner
kronor mindre än regeringen föreslagit till anslaget
10:4 Hemutrustningslån.  Besparingen  kan  ske genom
ändrade regler.

Övrig motion

Siw Wittgren-Ahl (s) anför i motion Sf252 att  många
flyktingar  inte  kommit in på arbetsmarknaden efter
två år och därför söker  anstånd  med betalningen av
hemutrustningslånen.  Räntan  fortsätter   att  löpa
under anståndstiden, vilket medför att skulden ökar.
Permanent  skuldsättning  och  socialbidragsberoende
hindrar dessa grupper från att bli självförsörjande.
Det  finns anledning att följa hur  skuldbördan  hos
flyktingarna   påverkar   deras   möjligheter   till
integration   i   samhället.   Motionären  begär  en
utvärdering av hur dagens hemutrustningslån påverkar
möjligheterna till en bra start i Sverige.

Utskottets ställningstagande

När   det   gäller  utformningen  av  reglerna   för
hemutrustningslån   ser   utskottet   i   dag  ingen
anledning att föreslå ändringar.

Utskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  till
medelsanvisning samt avstyrker motion Sf378  yrkande
9.   Utskottet   tillstyrker   även   att  riksdagen
godkänner   att  lån  under  2003  får  tas  upp   i
Riksgäldskontoret upp till angivet belopp.

Vad gäller eventuella  problem med hemutrustningslån
enligt motion Sf252 vill  utskottet hänvisa till att
det i den pågående översynen  av  mottagande  av och
introduktion  för  flyktingar  och  andra invandrare
(dir.   2001:87)   även   ingår  att  analysera   om
hemutrustningslånets utformning  och syfte har någon
betydelse   för   bosättningen  och  introduktionen.
Utredningen skall redovisa  sitt  uppdrag senast den
31 mars 2003. Utskottet anser att denna  analys  bör
avvaktas.  Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion Sf252.


10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla utskottets förslag till
medelsanvisning,  vilket  innebär att till DO
anvisas   100   000   kr  mer  än  regeringen
föreslagit.
Därmed  bifalles en motion  (s,  v,  mp)  och
övriga     motionsyrkanden      om      annan
medelsanvisning avslås.

Propositionen

Från  anslaget  finansieras Ombudsmannen mot  etnisk
diskriminering (DO) samt Nämnden mot diskriminering.

Nämnden mot diskriminering har uppgifter som berör
både DO, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av
sexuell läggning  och Handikappombudsmannen. Nämnden
skall dock särskilt ge DO råd i principiellt viktiga
frågor  om  tillämpningen  av  lagen  (1999:131)  om
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering.
Antalet anmälningar  om  etnisk  diskriminering  i
arbetslivet har ökat kraftigt sedan lagen (1999:130)
om  åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet
trädde  i  kraft  1999.  Ökningen  avstannande något
under  2000.  Därefter har antalet anmälningar  ökat
med 65 % mellan 2000 och 2001.
Ett visst anslagssparande  har uppnåtts. Skälet är
att  de  senaste  årens  expansion   har   inneburit
påfrestningar       för      DO,      bl.a.      har
personalrekryteringen  tagit  tid.  DO  har fått ett
ökat   antal   ärenden   om  anmälningar  om  etnisk
diskriminering i arbetslivet. DO:s anslag har därför
förstärkts  med  2  miljoner   kronor  för  2002  på
tilläggsbudgeten  med  hänvisning  till  den  ökande
ärendemängden.
I en proposition våren  2003 kommer regeringen att
föreslå en förändring av lagstiftningen  mot  etnisk
diskriminering till följd av EG-direktivet om etnisk
och religiös diskriminering. DO kommer därmed att få
utvidgat tillsynsansvar. Mot den bakgrunden föreslår
regeringen att anslaget tillförs
2 miljoner kronor även för 2003.
För   budgetåret   2003  föreslår  regeringen  ett
ramanslag på 16 176 000 kr.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003

I motion Fi230 av Britt  Bohlin  m.fl.  (s,  v, mp )
yrkande  2 begärs att riksdagen beslutar anvisa  100
000  kr mer  än  regeringen  till  anslag  10:5  DO.
Motionärerna  anser  att  DO bör tillföras medel för
utökade   arbetsuppgifter   i   och    med   en   ny
diskrimineringslagstiftning  som  planeras  träda  i
kraft  den  1  juli  2003. Dessutom har  DO  tillsyn
enligt  lagen  om  likabehandling   av  studenter  i
högskolan som trädde i kraft den 1 mars 2002.

Sten Tolgfors m.fl. (m) begär i motion Sf378 yrkande
10  att  riksdagen  inte  anvisar  några medel  till
anslag  10:5 DO inom utgiftsområde 8.  Anslaget  bör
föras över till utgiftsområde 14 Arbetsliv.

I motion  Sf334 av Sven Brus m.fl. (kd) yrkande 52 i
denna del begärs  att  riksdagen  anvisar 2 miljoner
kronor  mer än regeringen föreslagit  till  anslaget
10:5   Ombudsmannen   mot   etnisk   diskriminering.
Motionärerna  avvisar  regeringens förslag om lokala
diskrimineringsombudsmän  och  anser  att även dessa
medel,   4   miljoner   kronor   under  anslag  10:2
Integrationsåtgärder, bör tillföras DO.

Utskottets ställningstagande

Regeringen  avser  att i en proposition  våren  2003
föreslå en förändring  av  lagstiftningen mot etnisk
diskriminering till följd av EG-direktivet om etnisk
och religiös diskriminering,  vilket  innebär att DO
därmed kommer att få utvidgat tillsynsansvar.

Enligt utskottet finns det skäl för att ge utrymme
för  en  utökning av anslaget 10:5 Ombudsmannen  mot
etnisk diskriminering  i  enlighet  med motion Fi230
yrkande 2.
Utskottet anser att anslaget till DO bör vara kvar
inom     utgiftsområdet.    Av    riksdagsordningens
tilläggsbestämmelse  5.12.1  framgår  att  beslut  i
fråga  om  vilka  ändamål och verksamheter som skall
innefattas i ett utgiftsområde  fattas i samband med
beslut    med    anledning    av    den   ekonomiska
vårpropositionen.  Något beslut att flytta  anslaget
har inte fattats av riksdagen (bet. 2001/02:KU37).
Utskottet  tillstyrker   propositionen   med   den
ändring  som  föreslås  i motion Fi230 yrkande 2 och
avstyrker  motionerna Sf378  yrkande  10  och  Sf334
yrkande 52 i denna del.

Storstadspolitiken


11:1 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag
till   medelsanvisning   och   därmed   avslå
motionsyrkanden om avveckling av anslaget.

Propositionen

Storstadspolitiken  omfattar  frågor  om  hur en god
utveckling kan främjas i storstädernas mest  utsatta
stadsdelar,  hur förutsättningar för tillväxt skapas
och   hur   tillväxten   kommer   alla   till   del.
Storstadspolitiken är tvärsektoriell och berör flera
andra     politikområden,      främst      närings-,
arbetsmarknads-,  utbildnings- och
integrationspolitik. Det finns  därmed ingen bestämd
myndighet med särskilt ansvar för storstadspolitik.

En      särskild     Storstadsdelegation      inom
Regeringskansliet   har   regeringens   uppdrag  att
utveckla och samordna politikområdet.
Utgifterna inom politikområdet styrs av  takten på
det  lokala  utvecklingsarbetet i de stadsdelar  som
omfattas  av  insatser   inom   ramen   för   lokala
utvecklingsavtal.   Stadsdelarna  har  hunnit  olika
långt beroende på vid  vilken  tidpunkt kommunen och
staten   tecknat   avtal.  Först  under   2001   var
utvecklingsarbetet   påbörjat    i    samtliga    24
stadsdelar.  Den årliga förbrukningen baserat på att
utvecklingsarbetet  är i full gång beräknas till 562
miljoner kronor enligt utgiftsprognosen för 2002.
I enlighet med storstadspropositionens intentioner
skall  en samlad avstämning  och  utvärdering  göras
efter tre år som underlag för ställningstagande till
former   och    omfattning    för    den   fortsatta
storstadspolitiken.
Regeringen  avser  inleda ett värderingsarbete  av
material   från   avstämningen   samt   tillkommande
utvärderingar  och studier.  Värderingsarbetet  blir
ett    viktigt    underlag     inför     regeringens
ställningstagande till storstadspolitikens fortsatta
utformning.    Regeringen   avser   återkomma   till
riksdagen   under    2003   om   storstadspolitikens
utveckling. Mot denna  bakgrund  har  inga nya medel
beräknats från 2004.
För   budgetåret  2003  föreslår  regeringen   ett
ramanslag på 230 000 000 kr.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003

I motion  Sf378 av Sten Tolgfors m.fl. (m) yrkandena
5 och 11 begärs  att  riksdagen  beslutar  att  inte
anvisa    några    medel    till    anslaget    11:1
Utvecklingsinsatser      i      storstadsregionerna.
Motionärerna     anser     att     anslaget     till
storstadssatsningen   bör   upphöra  och  att  andra
metoder   skall   prövas,   bl.a.   avreglering   av
arbetsmarknad  och  bostadsmarknad,  för   att   öka
förutsättningarna  för arbete, utbildning och social
rörlighet.

I motion Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande
14 i denna del begärs  att  riksdagen  beslutar  att
inte   anvisa   några   medel   till   anslag   11:1
Utvecklingsinsatser      i      storstadsregionerna.
Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna  har  inte
en  tillfredsställande  effektivitet  och förankring
bland de berörda. Därför bör anslaget upphöra.

I motion Sf334 av Sven Brus m.fl. (kd)  yrkande 52 i
denna  del  begärs  att riksdagen beslutar att  inte
anvisa    några    medel    till    anslaget    11:1
Utvecklingsinsatser      i      storstadsregionerna.
Motionärerna  hänvisar  till  att  Kristdemokraterna
sammantaget  avsätter  3,5 miljarder kronor  mer  än
regeringen   i   statsbidrag   till   kommuner   för
2003-2004.

I motion Sf348 av  Birgitta  Carlsson  m.fl.  (c)  i
denna  del  begärs  att  riksdagen beslutar att inte
anvisa    några    medel    till    anslaget    11:1
Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna.

Utskottets ställningstagande

Enligt  utskottets  mening är storstadspolitiken  en
viktig del i arbetet  att  bryta  segregationen  och
förbättra    storstadsregionernas   förutsättningar.
Detta     arbete     är      emellertid,      liksom
integrationspolitiken, av långsiktig karaktär.

Av propositionen framgår att regeringen avser  att
göra  en  samlad  avstämning  och utvärdering av den
hittills förda storstadspolitiken.  Därefter  kommer
regeringen  att  ta  ställning till formerna för den
fortsatta storstadspolitiken.
Ett   av   instrumenten    för    att    genomföra
storstadspolitiken är de lokala utvecklingsavtal som
tecknats  med sju kommuner i storstadsregionerna  om
vilka  åtgärder   som   skall   vidtas.   De  lokala
utvecklingsavtalen   bygger  på  delad  finansiering
mellan stat och kommun.  Sammanlagt  har  regeringen
anvisat
2  miljarder  kronor  för  perioden  1999-2003,  och
kommunerna förutsätts bidra med motsvarande belopp.
Utskottet  anser  även  att kommunernas  ordinarie
insatser   är   av  stor  betydelse   för   att   de
storstadspolitiska  målen skall uppnås. Insatser som
sker   inom  andra  politikområden   bidrar   också,
exempelvis arbetsmarknads- och utbildningsinsatser.
Utskottet  kan  konstatera  att  den statistik som
beskriver utvecklingen i bostadsområdena  visar  att
utvecklingen   i   många  avseenden  går  i  positiv
riktning.   Arbetslösheten    har   minskat   liksom
socialbidragsberoende.  I  vilken   utsträckning  de
statliga  insatserna  inom  politikområdet  bidragit
till utvecklingen är för tidigt att bedöma.
Utskottet  noterar  också  att  trots  en  positiv
utveckling i berörda bostadsområden  är  tillståndet
inom   politikområdet   inte  tillfredsställande   i
förhållande till de uppsatta  målen,  att  bryta den
sociala,  etniska  och diskriminerande segregationen
och att ge storstadsregionerna  goda förutsättningar
för en långsiktig och hållbar tillväxt.
För närvarande pågår ett arbete  med  att  löpande
utvärdera      insatserna      inom     de     olika
utvecklingsavtalen.  Integrationsverket   har   fått
regeringens  uppdrag  att  koordinera  en  nationell
utvärdering av insatserna och redovisade i juni 2002
rapporten   På   rätt   väg?  Slutrapport  från  den
nationella  utvärderingen   av   storstadssatsningen
(Integrationsverkets rapportserie 2002:5). Rapporten
innehåller  inga  slutsatser  om  resultatet  av  de
lokala     insatserna     eftersom     det    enligt
Integrationsverket  är för tidigt att se  effekterna
av  storstadssatsningen.   Däremot  ges  en  aktuell
lägesbeskrivning  av  utvecklingen   i   de  berörda
områdena  och  för delmålen. Rapporten belyser  även
vilka framgångsfaktorer  och hinder som hittills har
kunnat ses i genomförandet av storstadssatsningen.
I avvaktan på den utvärdering som regeringen avser
att göra ställer sig utskottet  bakom  den nuvarande
satsningen   inom  anslaget  utvecklingsinsatser   i
storstadsregionerna. Utskottet kommer noga att följa
arbetet med utvärdering av storstadsarbetet.
Utskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  till
medelsanvisning  för  2003  och  avstyrker  med  det
anförda  motionerna  Sf378 yrkandena 5 och 11, Fi232
yrkande 14 i denna del,  Sf334 yrkande 52 samt Sf348
i denna del.

Migrationspolitiken


Migrationspolitiken    omfattar    frågor    rörande
flyktingpolitik,    invandringen    till    Sverige,
mottagande  av asylsökande,  utlänningars  rätt  att
vistas i Sverige  samt  internationellt  arbete inom
det  migrationspolitiska  området.  I politikområdet
ingår     myndigheterna     Migrationsverket     och
Utlänningsnämnden.


12:1 Migrationsverket


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag
till   medelsanvisning   och   därmed   avslå
motionsyrkanden om annan medelsanvisning.
Riksdagen   bör  avslå  motionsyrkanden   om
asylansökan   i   hela   landet,   om   långa
handläggningstider   samt   om   avgifter   i
utlännings-,        medborgarskaps-       och
viseringsärenden.
Jämför reservationerna  nr 4 (fp), 5 (m) och
6 (v).

Propositionen

Migrationsverket är central  utlänningsmyndighet och
ansvarar    för   utlännings-,   invandrings-    och
medborgarskapsfrågor   i   den   mån  frågorna  inte
handläggs av någon annan myndighet.

I  propositionen  anges  att  det  ökande  antalet
asylsökande främst är en följd av Sveriges operativa
inträde   i   Schengensamarbetet.   Fortfarande   är
situationen  på  Balkan  och  i Irak liksom  i  f.d.
Sovjetunionen sådan att många söker  sig  bort  från
dessa  områden.  En stor del av dessa väljer Sverige
som tillflyktsland  bl.a.  för  att  de har anhöriga
här. Under senare tid kan möjligen också  den skarpa
debatten   i  några  andra  Schengenländer  ha  haft
effekt.
Vid beräkningen  av  anslaget görs bedömningen att
Migrationsverket bör ha  en beredskap att ta emot 27
000 asylsökande. För att kunna  minska  balansen  av
ärenden,  både  avseende prövning av asylärenden och
verkställigheter,  bedömer  regeringen det motiverat
att  utöka Migrationsverkets förvaltningsanslag  med
118 miljoner kronor 2003.
Inom  EU  sker en harmonisering av migrations- och
asylpolitiken,  vilket  är  en  förutsättning för en
solidarisk flyktingpolitik inom Europeiska  unionen.
Bland  annat  kommer  fingeravtryckssystemet Eurodac
som syftar till att effektivisera  tillämpningen  av
Dublinkonventionen och handläggningen av asylärenden
att börja användas i januari 2003.
När  det  gäller  besök  och  bosättning  har  ett
datorstöd     införts     för     handläggning    av
utlänningsärenden på 15 utlandsmyndigheter  för  att
få  bättre beslutsunderlag, flexibel ärendehantering
och kortare handläggningstider
För   budgetåret   2003  föreslår  regeringen  ett
ramanslag på 617 511 000 kr.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003

I motion Sf378 av Sten  Tolgfors m.fl. (m) yrkande 3
begärs att kommunersättningar vid flyktingmottagande
skall distribueras av Migrationsverket efter det att
Integrationsverket,   som   motionärerna   föreslår,
avvecklats.

I  yrkande  12  begärs  att riksdagen  anvisar  20
miljoner  kronor mer än regeringen  föreslagit  till
anslag 12:1  Migrationsverket.  Målet  bör  vara att
väntetiden  för  beslut om uppehållstillstånd uppgår
till maximalt sex månader.

I motion Sf334 av  Sven  Brus  m.fl. (kd) yrkande 11
anförs  att  om  Migrationsverkets   tillförs  ökade
resurser     minskar    handläggningstiderna     och
verksamhetsmålet på sex månader bör uppnås.

I yrkande 30  begärs  ett  tillkännagivande om att
prövningen av uppehållstillstånd skall tas bort dels
avseende de av svensk domstol meddelade adoptionerna
för barn i åldern 12-17 år, dels  för  nyfödda  barn
till  föräldrar  med  uppehållstillstånd  i Sverige,
varigenom resurser frigörs för Migrationsverket.
I  yrkande  52  i  denna  del begärs att riksdagen
anvisar  10  miljoner  kronor  mer   än   regeringen
föreslagit   till   anslag   12:1  Migrationsverket.
Integrationsverket  bör  avvecklas   och   vissa  av
verkets   uppgifter   bör   i   stället  övertas  av
Migrationsverket  samt DO. Migrationsverkets  anslag
bör därför ökas.

I  motion Sf348 av Birgitta  Carlsson  m.fl.  (c)  i
denna  del  begärs att riksdagen anvisar 50 miljoner
kronor mindre  än  regeringen föreslagit till anslag
12:1 Migrationsverket  genom  besparingar  i verkets
administration.

I motion Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande
14  i  denna  del  begärs  att riksdagen anvisar  70
miljoner  kronor mer än regeringen  föreslagit  till
anslag 12:1 Migrationsverket. Genom ökade satsningar
på   snabbare    behandling   av   asylärenden   kan
handläggningstiderna  förkortas  och kostnaderna för
mottagande  av  asylsökande  minskas.  Ett  liknande
yrkande  finns  i motion Sf256 yrkande  18  av  Lars
Leijonborg m.fl. (fp).

I motion Sf367 av  Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande
1 i denna del begärs  att  Migrationsverket skall få
mer  resurser  för  att  kunna göra  ett  godtagbart
arbete och korta handläggningstiderna.  I  yrkande 4
anförs  att en verksamhet inte kan anses präglas  av
humanitet och respekt för individens rättigheter när
asylsökande  tvingas att vänta i flera år på besked.
Motionärerna  begär   ett  tillkännagivande  om  att
maximal tid för besked  i  första  instans  inte får
överstiga sex månader och om hur detta skall uppnås.

Övriga motioner

I motion Sf256 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande
19  anförs  att  det bör vara möjligt att ansöka  om
asyl på alla Migrationsverkets  kontor. Detta medför
att   ärendebelastningen  minskar  på   kontoren   i
storstäderna och handläggningstiderna blir kortare.

Per Bill  m.fl.  (m)  anser i motion Sf264 yrkande 2
att det krävs ökad flexibilitet för Migrationsverket
och en mindre byråkratisk syn på anslagsanvändningen
men att det inte finns  någon anledning att låsa sig
vid en specifik modell.

Det  finns  flera  motioner   som   rör  avgifter  i
utlännings-, medborgarskaps- och viseringsärenden.

I motion Sf336 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande
40 begärs ett tillkännagivande om att  avgiften  för
att  söka  svenskt  medborgarskap skall tas bort när
det statsfinansiella läget så tillåter.
I  motion  Sf218  av  Yilmaz   Kerimo   och  Tommy
Waidelich (s) anförs att kostnaderna är för höga för
dem    som   ansöker   om   svenskt   medborgarskap.
Motionärerna  begär  att  reglerna  ses  över så att
avgiften  tas  bort  för  dem med ekonomiskt bistånd
eller ersätts av kommunen.
Samma motionärer anför i  motion Sf222 att det bör
göras en översyn av avgifter  för tillståndsärenden.
Motionärerna är kritiska mot höga  avgifter  och att
avgiften   i   vissa  fall  beror  på  nationalitet.
Exempelvis krävs  ingen  avgift för EU-medborgare. I
motionen begärs ett tillkännagivande om detta.
I  motion  Sf236  av  Håkan   Juholt  och  Krister
Örnfjäder  (s)  anförs att de svenska  ambassadernas
och generalkonsulatens  viseringspolicy  ibland  kan
uppfattas  som  godtycklig.  I vissa länder tas inga
avgifter  ut  för barn och ungdomar  medan  i  andra
länder samma avgifter  är  kännbart  höga.  Barn och
ungdomar   från   länder   där  Sveriges  satsar  på
demokratiprojekt som inbjuds till Sverige skall inte
hindras att komma hit på grund  av ett lokalt beslut
om  höga viseringsavgifter. Motionärerna  begär  ett
tillkännagivande  om  att  regeringen  skall göra en
översyn   av   viseringsavgifterna   och  eventuella
justeringar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  noterar  att  regeringen  i propositionen
bedömt att kostnaderna för migrationspolitiken  även
under 2002 kan komma att överskrida tilldelade medel
i   huvudsak  genom  en  allmän  ökning  av  antalet
asylsökande.

Utskottet   kan  liksom  tidigare  konstatera  att
antalet asylsökande  är  av  avgörande betydelse för
kostnadernas   utveckling   inom  området.   Antalet
asylsökande  har  under  de senaste  tre  åren  ökat
markant,  från  ca  11  200  år   1999  till  enligt
preliminära prognoser i propositionen  ca  28 000 år
2002 och ca 27 000 år 2003. Migrationsverket  uppgav
vid  sitt  besök  i  utskottet  den  5  november att
verkets   prognoser  däremot  uppgår  till  33   000
asylsökande  för  både  år  2002 och år 2003. Enligt
både regeringen och Migrationsverket  beror ökningen
av antalet asylsökande främst på Sveriges  operativa
inträde i Schengensamarbetet men även på den  skarpa
debatten i några andra Schengenländer.
Prognosen för antalet asylsökande är alltid mycket
osäker  och  olika  händelser  kan  påverka  antalet
ansökningar.  Utskottet  utgår vid sin bedömning  av
ramen från att antalet asylsökande  blir  ca  27 000
under  2003  men  förutsätter  att  medel anvisas på
tilläggsbudget redan våren 2003 om dessa  antaganden
inte håller.

Utskottet vill även påpeka att det är viktigt att de
medel  som  anvisas  för migrationspolitiken används
rationellt.   Vad  gäller   handläggningstiderna   i
Migrationsverket   vill   utskottet   i  likhet  med
regeringen  påtala att det är viktigt att  genomföra
åtgärder i syfte  att förkorta handläggningstiderna.
Långa handläggningstider  blir  särskilt kostsamma i
asylärenden, inte bara på grund av  att  de  sökande
under     tiden     vistas    i    Migrationsverkets
mottagandesystem utan också på grund av den psykiska
press som sökandena under tiden tvingas leva under.

Utskottet   noterar   att    målet    vad   gäller
handläggningstider     inte     uppnåtts.     Enligt
propositionen   avgjordes  49  %  av  ärendena  inom
verksamhetsmålet  sex  månader  under  2001  och  en
viktig  orsak  var  det tidskrävande arbetet med att
klarlägga  oklara  identiteter,  resvägar  m.m.  Den
totala   genomsnittliga    handläggningstiden    för
grundärenden  under  2001 var 226 dagar. Av de drygt
23 500 personer som sökte asyl år 2001 saknade drygt
76 % pass eller andra identitetshandlingar. En annan
orsak till ökade handläggningstider  är  att antalet
asylsökande ökade med 45 % under året.
Utskottet ser positivt på regeringens förslag  att
Migrationsverket  tillförs  118 miljoner kronor 2003
för att kunna minska balansen av ärenden.

Vad    gäller   frågan   om   anslagsstruktur    och
flexibilitet  inom  Migrationsverket har utskottet i
betänkande 2001/02:SfU13  vid  behandlingen  av  ett
förslag från Riksdagens revisorer framhållit att det
är  nödvändigt  att anlägga ett flerårigt synsätt på
resursfördelningen  till  migrationspolitiken.  Inte
minst  i  asylprövningen, där det måste ställas höga
krav på personalens kompetens, finns det gränser för
hur mycket verksamheten med kort varsel kan utökas.

Utskottet  delade revisorernas uppfattning att det
behövs  ett förbättrat  underlag  för  bedömning  av
behovet  av   och   utnyttjandet   av  resurser  för
asylprocessen.  Detta gav riksdagen som  sin  mening
regeringen  till  känna   (rskr.   2001/02:251   och
2001/02:252).
När    det    gäller   frågan   om   prövning   av
uppehållstillstånd   för   adopterade   barn  finner
utskottet inte tillräckliga skäl för att  nu föreslå
en ändring av bestämmelserna som trädde i kraft  den
1 juli 2001.
Av  2  kap.  4  §  första  stycket utlänningslagen
framgår att uppehållstillstånd får ges till ett barn
under 18 år som är hemmavarande  till  någon som har
beviljats   uppehållstillstånd  i  Sverige.   Enligt
Migrationsverkets  praxis beviljas ett barn som föds
i  Sverige  av  föräldrar   med   uppehållstillstånd
motsvarande uppehållstillstånd. Om en av föräldrarna
har  permanent  uppehållstillstånd  får  barnet  som
huvudregel också permanent uppehållstillstånd.
Med det anförda tillstyrker utskottet  regeringens
förslag till medelsanvisning för 2003 och  avstyrker
motionerna Sf378 yrkandena 3 och 12, Sf334 yrkandena
11, 30 och 52 i denna del, Sf348 i denna del,  Fi232
yrkande  14  i  denna del och Sf256 yrkande 18. Även
motionerna Sf264  yrkande 2 samt Sf367 yrkandena 1 i
denna del och 4 avstyrks  med  anledning av det ovan
anförda.

När det gäller organisationen för asylansökningar är
det i princip möjligt att handlägga  asylärenden  på
samtliga  av  Migrationsverkets kontor. Asylansökan,
efter inresa i landet, skall handläggas i den region
där sökanden bor.  Med  det anförda får motion Sf256
yrkande 19 anses vara tillgodosedd.

I vårpropositionen (prop. 2000/01:100) föreslogs att regeringen
skulle  bemyndigas  att  meddela   föreskrifter   om
avgifter    för    ansökan    om    uppehålls-   och
arbetstillstånd    för    vissa    sökande.   Enligt
grundprincipen      skall      ansökningar      vara
avgiftsbelagda.  Från  denna princip skall göras ett
antal undantag, där det  av  olika  skäl  anses vara
olämpligt   att   ta   ut   avgift.  Ansökningar  om
uppehållstillstånd  på  grund  av  skyddsbehov,  när
ansökan görs i Sverige och när rätten  till vistelse
följer  av  EES-avtalet,  utgör  sådana undantag.  I
yttrande  över  propositionen (yttr.  2000/01:SfU6y)
tillstyrkte utskottet  regeringens  förslag  om  ett
bemyndigande.  Utskottet  utgick  från  att åtgärden
följs  upp  bl.a. vad gäller konsekvenserna  för  de
sökande.

Enligt   utlänningsförordningen   (1989:547)   får
avgift med där  angivna undantag tas ut för prövning
av ansökan om uppehålls-  och/eller  arbetstillstånd
med 1 000 kr för personer som fyllt 18  år  och  med
250  kr  för  personer  som  inte  fyllt  18  år. Av
förordningen framgår t.ex. att undantag görs för  de
flesta av kandidatländerna.
Motion  Sf222  om  uppehållstillstånd avstyrks med
hänvisning härtill.

När det gäller avgifter  i medborgarskapsärenden kan
utskottet    konstatera   att   det    av    11    §
medborgarskapsförordningen  (2001:218)  framgår  att
avgift  får  tas  ut  för  prövning  av  anmälan och
ansökan enligt förordningen. Avgiften för ansökan om
naturalisation är 1 500 kr. Ogifta barn under  18 år
som  omfattas  av föräldrarnas naturalisationsbeslut
är befriade från  avgift.  Avgift tas inte heller ut
av  statslösa  som  fått  flyktingförklaring   eller
resedokument utfärdade av svensk myndighet.

Utskottet har tidigare (bl.a. i bet. 2000/01:SfU8)
behandlat   motionsyrkanden   rörande  avgifter  vid
ansökan om medborgarskap och därvid  framhållit  att
det  är  mycket  viktigt  att  försäkra  sig  om att
avgiftens  storlek inte är ett hinder för någon  att
ansöka   om   svenskt    medborgarskap.    Utskottet
underströk   att   frågan  om  vilka  kostnader  som
rimligen kan godtas  bör  utgå från att den enskilde
aldrig skall behöva avstå från  att  ansöka på grund
av  avgiftsnivån  och  att  avgifterna  skall   vara
skäliga.
Vad avser motionerna Sf336 yrkande 40 och Sf218 om
medborgarskapsansökan  avstyrks  dessa  med det ovan
anförda.

Utskottet   noterar   att   det   enligt  förordning
(1997:691)   om  avgifter  vid  utlandsmyndigheterna
framgår  att  visering   är   avgiftsfri  bl.a.  för
studerande  som  av Sida, annan svensk  organisation
eller mellanfolklig organisation fått stipendier för
studier i Sverige.  En  utlandsmyndighets  beslut  i
fråga  om  avgift enligt förordningen kan överklagas
hos Regeringskansliet.  Utskottet  erfar  att  det i
allmänhet kostar motsvarande 225 kr att lämna in  en
ansökan  om  visum för att besöka Sverige i upp till
30 dagar. Gäller  ansökan  vistelse  längre tid, upp
till 90 dagar, kostar ansökan 275 kr. Avgiften avser
ansökningar för både barn och vuxna.

Utskottet  förutsätter att förordningen  tillämpas
på avsett sätt och avstyrker motion Sf236.

12:2 Mottagande av asylsökande


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag
till   medelsanvisning   och   därmed   avslå
motionsyrkanden om annan medelsanvisning.
Riksdagen  bör  mot bakgrund av den pågående
utredningen     (dir.      2001:87)     avslå
motionsyrkanden      om      boende-      och
dagersättningen,    om    den    organiserade
verksamheten, om s.k. EBO-inflyttning  och om
bostadsfrågan vid kommunplacering.
Riksdagen bör även avslå motionsyrkanden  om
vård  och  behandling  vid hivinfektioner, om
hälsoundersökningar och  tester  samt om stöd
för asylsökande barn som är rörelsehindrade.
Jämför reservationerna nr 7 (v, mp),  8  (v,
mp) samt 9 (c).

Propositionen

Anslaget finansierar mottagande av asylsökande m.fl.
Inom   ramen   för   mottagandet  finansieras  också
Migrationsverkets     återvändandearbete.     Vidare
finansieras kostnaderna för utlänningar som tagits i
förvar enligt utlänningslagen.  Anslaget finansierar
även  kostnader  för  ersättning till  kommuner  för
asylsökande barns utbildning, förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg samt kostnader  för  den  ersättning
som  kommuner  lämnar  till vissa andra utlänningar,
vilka medgetts rätt att  vistas  i  landet  medan de
väntar   på   beslut   om  uppehållstillstånd.  Från
anslaget   finansieras   också    ersättning    till
kommunerna   för   kostnader   för   god   man  till
ensamkommande  barn. Därutöver finansieras kostnader
för  ersättning  till  landstingen  för  hälso-  och
sjukvård till asylsökande  m.fl.  och  till barn som
hålls    gömda   inför   verkställigheten   av   ett
avvisnings-  eller  utvisningsbeslut  samt kostnader
för  den tillfälliga ersättningen till kommuner  och
landsting     för     vissa     utlänningar     från
Förbundsrepubliken Jugoslavien.

Antagandet  om  ökat  antal asylsökande leder till
att  de  förväntade  utgifterna  för  mottagande  av
asylsökande ökar.
För  budgetåret  2003   föreslår   regeringen  ett
ramanslag på 3 154 274 000 kr.

Utlänningar  beviljas  i enstaka fall tidsbegränsade
uppehållstillstånd   understigande    ett    år   på
humanitär/medicinsk  grund  enligt 2 kap. 4 § första
stycket  5  utlänningslagen (1989:529).  I  de  fall
landstingen haft  sjukvårdskostnader  och kommunerna
haft  kostnader  för  bistånd  enligt  4  kap.  1  §
socialtjänstlagen (2001:453) för dessa personer  har
Integrationsverket  haft  möjlighet  att  i särskild
ordning   ersätta   dessa   kostnader,   vilket   nu
finansieras  under  anslaget 10:3 Kommunersättningar
vid  flyktingmottagande.  Mot  bakgrund  av  att  de
aktuella  personerna  inte  skall  folkbokföras  och
omfattas  av det kommunala flyktingmottagandet skall
sådan ersättning fr.o.m. 2003 i stället kunna lämnas
av Migrationsverket  och  finansieras  från anslaget
12:2 Mottagande av asylsökande.

Motioner med anslagseffekt budgetåret 2003

I motion Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande
14  i  denna  del begärs att riksdagen beslutar  att
anvisa  300 miljoner  kronor  mindre  än  regeringen
föreslagit    till   anslag   12:2   Mottagande   av
asylsökande.  Genom  ökade  satsningar  på  snabbare
behandling av asylärenden  kan  handläggningstiderna
förkortas   och   kostnaderna   för  mottagande   av
asylsökande minskas.

Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär  i  motion Sf348 i
denna del att riksdagen beslutar anvisa 100 miljoner
kronor mindre än regeringen föreslagit till anslaget
12:2 Mottagande av asylsökande. Denna besparing  kan
uppnås   genom   effektiviseringar   i  mottagandet,
förkortade handläggningstider och ökade  möjligheter
för flyktingar att delta i arbete.

Övriga motioner

I motion Sf367 av Peter Eriksson m.fl. (mp)  yrkande
2   anförs   att  beslutet  om  bidragsnivåerna  för
asylsökande i  Sverige  fattades  1994  och inte har
förändrats   sedan  dess.  Motionärerna  begär   ett
tillkännagivande      om     att     nivåerna     på
bostadsersättning och dagersättning bör ses över och
höjas till en rimlig nivå.

I  yrkande  3  anförs  att  asylsökande  som  utan
giltiga   skäl   inte  deltar  i   Migrationsverkets
organiserade verksamhet riskerar att få en reducerad
dagersättning. Motionärerna  menar att tolkningen av
giltiga skäl är problematisk då  indrag  ibland sker
vid  sjukdom  eller  vård  av sjukt barn. Ett  annat
problem  är  att  verksamheten   inte   upplevs  som
meningsfull   utan   endast   som  ett  tidsfördriv.
Verksamheten   bör   i   högre   grad  fokusera   på
språkundervisning,       demokratiskolning       och
förberedelse för att leva  i  det svenska samhället.
Motionärerna anför att innehållet i den organiserade
verksamheten och hanteringen av  dagersättningen bör
ses över.

Carl-Axel  Roslund  (m)  anför  i motion  Sf358  att
Migrationsverket   skall   åläggas   att   informera
kommuner när asylsökande flyttar till släktingar med
eget       boende,       s.k.       EBO-inflyttning.
Inflyttningskommunen  kan  få  stora  kostnader  som
följd,  och  stöd bör ges kommunerna som  redan  har
t.ex. bostadsbrist.  Motionären vill låta utreda hur
de  kommuner  som drabbas  hårt  av  EBO-inflyttning
snabbt kan kompenseras.

I motion Sf269 av Yilmaz Kerimo m.fl. (s) anförs att
när en asylsökande  får  uppehållstillstånd  så görs
skillnad mellan dem som bor i anläggning och dem som
bor  i  eget  boende. De som bor i anläggning får  i
regel stanna tills  kommunplacering  är ordnad medan
de  som bor i eget boende skrivs ut efter  30  dagar
oavsett  om  bostadsfrågan är löst eller inte. Detta
medför problem  i  form  av alltför stor inflyttning
till  vissa  kommuner  och trångboddhet.  Motionären
anser att bostadsfrågan skall lösas även för dem med
eget boende före utskrivning från Migrationsverket.

I motion Sf365 av Tasso  Stafilidis  (v)  anförs att
asylsökande personer med hivinfektion i dag inte ges
rätt  till  adekvat  vård  och  behandling  för  sin
infektion.  Dessa  personer  nekas bromsmediciner på
grund av kostnadsskäl och på grund  av  att personen
inte  är  knuten till den allmänna sjukförsäkringen.
Motionären     anser     att     det     är    djupt
otillfredsställande att asylsökande endast  har rätt
till   akut   vård   i   Sverige.  Utöver  medicinsk
prevention  bör  hivpositiva   asylsökande  erbjudas
profylaktisk behandling för att  minska lidandet och
förlänga    livstiden.    Motionären    begär    ett
tillkännagivande om rätten till en adekvat  vård och
behandling  med bromsmediciner mot hivinfektion  för
alla som vistas i landet.

I  motion  Sf214  av  Birgitta  Carlsson  m.fl.  (c)
yrkande 7 anförs  att  asylsökande  ofta  har  stort
behov  av  hälso-  och  sjukvård.  För att de snabbt
skall   få   rätt  hjälp  är  det  viktigt  att   en
hälsoundersökning   sker   direkt   vid  ansökan  om
uppehållstillstånd i Sverige.

I  motion  So224  av  Birgitta Carlsson och  Viviann
Gerdin (c) yrkande 1 anförs  att  det är viktigt att
Migrationsverket  får information vid  hälsosamtalen
om   det   förekommer   smittsamma   sjukdomar   hos
asylsökande för att åtgärder skall kunna vidtas, med
tanke på både de andra asylsökande  och de anställda
på   Migrationsverket.   Motionärerna   begär    ett
tillkännagivande till regeringen härom.

I  yrkande  2  anförs  att det behövs ett generöst
erbjudande  av  tester av smittsamma  sjukdomar  vid
asylansökan och erbjudande  om hälsosamtal både före
och   efter   testen.   Motionärerna    begär    ett
tillkännagivande  om  vinsterna  som kan göras genom
att  erbjuda tester av smittsamma sjukdomar  så  att
dessa upptäcks i tid.

I motion So515 yrkande 6 av Maria Wetterstrand m.fl.
(mp) anförs  att  rörelsehindrade  barn som lever på
flyktingförläggningar har svårt att få tillgång till
såväl habilitering och rehabilitering  som  det stöd
de  behöver.  Regeringen  bör återkomma om hur detta
skall uppnås.

Utskottets ställningstagande

Enligt propositionen var i  början  av 2002 drygt 28
000   personer   registrerade   i  Migrationsverkets
mottagandesystem. Av dessa bodde  ca 14 600 personer
i Migrationsverkets anläggningar. Den genomsnittliga
vistelsetiden  var  316 dagar, vilket  är  50  dagar
mindre än verksamhetsmålet om 365 dagar. Jämfört med
2000  har den genomsnittliga  vistelsetiden  minskat
med 45 dagar.

Motsvarande  uppgifter  var  i  augusti  i  35 347
personer,    varav   18   997   personer   bodde   i
Migrationsverkets  anläggningar.  Den genomsnittliga
vistelsetiden för de senaste tolv månaderna  var  ca
339 dagar.
Med  det anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag  till medelsanvisning för 2003 och avstyrker
motionerna  Fi232 yrkande 14 i denna del och Sf348 i
denna del.

Utskottet   delar    regeringens   uppfattning   att
Migrationsverkets   organiserade   verksamhet,   som
syftar  till  att  ge  den  asylsökande  meningsfull
sysselsättning medan han  eller hon väntar på besked
om uppehållstillstånd, skall  vara  av värde oavsett
om  personen senare kommer att få uppehållstillstånd
eller  inte.  Vidare  är det viktigt att de delar av
aktiviteterna som är inriktade på vistelse i Sverige
utformas  så  att  de  förbereder   för  kommunernas
introduktionsprogram.

Regeringens bedömning är att det kan  finnas  skäl
att  förtydliga  Migrationsverkets  uppdrag  i detta
avseende.  I detta sammanhang kan även nämnas att  i
uppdraget  för   Översynen   av  mottagande  av  och
introduktion för flyktingar (dir. 2001:87) ingår att
bl.a.  analysera i vilken mån förutsättningarna  för
integration  påverkas  av  individens  situation och
samhällets  insatser  under  den  tid en asylansökan
prövas.
RRV har i sin rapport Hur mottas  de  asylsökande?
Den  organiserade verksamheten för asylsökande  inom
Migrationsverket (RRV 2002:19) påtalat att det finns
brister  bl.a.  när  det  gäller svenskundervisning,
individualisering,   praktik    i    samhället   och
hälsoundersökningar.  Insatserna  bör  även   bättre
bereda  den  enskilde  utlänningen  för  integration
eller återvändande.
Utskottet     har    noterat    att    det    inom
Migrationsverket  pågår  ett arbete för att förändra
den organiserade verksamheten, OV.
I den ovanstående utredningen (dir. 2001:87) ingår
även  att  analysera  boendet  för  asylsökande  och
bosättning för nyanlända flyktingar. Utredaren skall
bl.a.  analysera  i  vilken   mån  koncentration  av
asylsökande  och  nyanlända  flyktingar  till  vissa
kommuner       och      bostadsområden      påverkar
integrationsprocesserna  och  i  vilken utsträckning
kommunerna  ger  dem det stöd de har  behov  av.  Om
utredaren  mot  bakgrund  av  sin  analys  av  bl.a.
boende- och bosättningsproblematiken  anser  att det
finns  skäl  till det skall utredaren analysera  och
överväga       om      samarbetsformerna       eller
ansvarsfördelningen   mellan  stat  och  kommun  vad
gäller mottagandet av asylsökande behöver förändras.
Utredaren  skall  även  analysera  om  ansvars-  och
arbetsfördelningen   mellan   Migrationsverket   och
Integrationsverket  behöver   förändras   vad  avser
medverkan   vid   bosättning   av  flyktingar  efter
beviljade uppehållstillstånd och  vid  behov föreslå
författningsförändringar.
Utskottet anser att denna analys bör avvaktas.
Motionerna  Sf367  yrkande  3,  Sf358  och   Sf269
avstyrks med anledning av det ovan anförda.

Vad  gäller  nivåerna  på bostads- och dagersättning
förutsätter utskottet att  dessa  vid behov omprövas
inom ramen för tillgängliga medel. Även den pågående
översynen  av mottagandet av och introduktionen  för
flyktingar  kan   få   betydelse.  Med  det  anförda
avstyrker utskottet motion Sf367 yrkande 2.

Enligt    överenskommelse    mellan    staten    och
Landstingsförbundet skall landstingen ge asylsökande
m.fl. akut sjuk- och tandvård  samt  sådan sjuk- och
tandvård som inte kan anstå. Barn och ungdomar under
18  år  erhåller  samma  vård  som  barn  bosatta  i
Sverige.  I den omfattning som landstingen ger  vård
enligt  överenskommelsen   lämnas   ersättning  till
landstingen   enligt  förordningen  (1996:1357)   om
statlig ersättning  för  hälso-  och  sjukvård  till
asylsökande.

Enligt  Allmänna råd från Socialstyrelsen, 1995:4,
Hälso- och  sjukvård för asylsökande och flyktingar,
kan begreppet  omedelbar  vård och vård som inte kan
anstå  inte  definieras  så  att   det  täcker  alla
situationer  som  kan  uppkomma. Det är  endast  den
vårdansvariga läkaren som  utifrån förutsättningarna
i  det enskilda fallet kan bedöma  vilken  vård  som
skall   ges.   Vård  som  inte  faller  under  dessa
kriterier och där en måttlig fördröjning inte medför
allvarliga följder  för  patienten  ersätts  inte av
staten.
Efter  uppföljning  i samråd med Migrationsverket,
Socialstyrelsen   och  Landstingsförbundet   har   i
februari  2002 träffats  av  en  ny  överenskommelse
mellan  staten   och  Landstingsförbundet.  Den  nya
överenskommelsen   innebär    främst   att   statens
ersättning  höjts för att täcka  landstingens  ökade
kostnader   för    denna    vård.   Vidare   ersätts
hälsoundersökningar/hälsosamtal i särskild ordning i
syfte  att  fler  asylsökande skall  erbjudas  sådan
undersökning.
Motionerna Sf365, Sf214 yrkande 7, So224 yrkandena
1 och 2 samt So515 yrkande 6 avstyrks.

12:3 Migrationspolitiska åtgärder


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag
till medelsanvisning.
Riksdagen  bör  avslå   motionsyrkanden   om
ökning m.m. av flyktingkvoten.
Jämför reservationerna 10 (fp) och (11) kd.

Propositionen

Staten  betalar  ut ersättning till de kommuner  som
tar emot flyktingar  för vidarebosättning i Sverige,
s.k. kvotflyktingar. Uttagningarna  sker som regel i
samarbete  med UNHCR. Av de medel riksdagen  anvisar
för   vidarebosättning    genomförs    även    vissa
hjälpinsatser för flyktingar utanför Sverige.

Bidrag  från  anslaget  utgår  till  åtgärder  för
frivillig  återvandring  av vissa personer som efter
att ha varit bosatta i Sverige  under  längre  eller
kortare   tid   väljer   att  återvandra  till  sitt
ursprungliga   hemland   eller    till   ett   annat
bosättningsland. Vidare kan anhöriga till flyktingar
i Sverige få bidrag till resan hit.
Medel   används   även   för  att  bekosta   vissa
migrationspolitiska projekt  och Sveriges deltagande
i  internationellt  samarbete  inom   flykting-  och
invandringsområdet. Likaså anvisas medel  från detta
anslag      till      Svenska      Röda      Korsets
efterforskningsverksamhet.
År  2001  överfördes  1  279 flyktingar och övriga
skyddsbehövande till Sverige.
Medlen  för  2003  avseende  vidarebosättning   av
flyktingar m.fl. bör liksom för innevarande år kunna
få  användas  med  viss  flexibilitet  och  motsvara
kostnaderna för 1 840 flyktingar.
För   budgetåret   2003  föreslår  regeringen  ett
ramanslag på 286 629 000 kr. asylsökande

Motioner utan anslagseffekt 2003

I motion Sf256 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande
11   anförs   att   mot  bakgrund   av   de   enorma
flyktingströmmarna  i  världen  och  att  de  flesta
flyktingar inte lyckas  söka  asyl på egen hand, bör
Sverige    och   övriga   länder   som   tar    emot
kvotflyktingar     kraftigt    höja    ambitionerna.
Motionärerna  begär  ett   tillkännagivande  om  att
flyktingkvoten i Sverige och  globalt  kraftigt  bör
öka.

Sven Brus m.fl. (kd) anför i motion Sf334 yrkande 21
att   Sverige   för   år   2001   tog   emot  1  279
kvotflyktingar trots att riksdagen bestämt att 1 840
kvotflyktingar  kunde  tas emot. Motionärerna  menar
att det i framtiden bör  finnas  resurser inom ramen
för   budgeten  som  medger  mottagande   av   akuta
flyktingströmmar   utan   att   flyktingkvoten  blir
lidande. Samtidigt är det viktigt  att  Sverige  tar
emot det antal kvotflyktingar som man åtagit sig och
beslutat   i   riksdagen.   Motionärerna  begär  ett
tillkännagivande härom.

Utskottets ställningstagande

Ett   viktigt   inslag   i  migrationspolitiken   är
beredskapen    att    ta    emot   flyktingar    för
vidarebosättning i Sverige. Den  s.k. flyktingkvoten
skall  användas  för  uttagning av flyktingar  eller
andra personer som befinner sig i en särskilt utsatt
situation och/eller för  att  ta  hand  om  fall där
UNHCR   har  särskilda  svårigheter  att  finna  ett
lämpligt  placeringsland.  Kvoten  är inte begränsad
till  flyktingar i ordets formella bemärkelse,  utan
kan användas också för personer som är förföljda och
befinner  sig i fara men ännu inte kunnat lämna sitt
land.

Enligt  utskottets   mening  är  det  viktigt  att
uttagningarna, liksom hittills, görs i samarbete med
UNHCR.  Anslagsmedlen avseende  vidarebosättning  av
flyktingar  m.m.  bör  i  likhet  med innevarande år
motsvara kostnaderna för överföring  och  mottagande
av  1  840  personer. Medlen avser vidare att  täcka
bidrag till lösningar av flyktingsituationer utanför
Sverige också  på  annat  sätt  än genom organiserad
överföring    hit.   Utskottet   delar   regeringens
uppfattning att  medlen  även fortsättningsvis skall
få användas med viss flexibilitet.  Genom att regler
om tillfälligt skydd i en massflyktssituation införs
får  medlen  också användas för överföring  i  dessa
fall.
Utskottet vill  också  framhäva  att  det  vid  en
massflyktssituation   är   viktigt  att  inte  andra
angelägna  överföringar av skyddsbehövande  får  stå
tillbaka.
I proposition  2001/02:195  Uppehållstillstånd med
tillfälligt    skydd    vid   massflykt    behandlas
genomförandet av rådets direktiv  2001/55/EG  av den
20  juni 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt
skydd   vid   massiv   tillströmning   av  fördrivna
personer.   Vad   gäller   kostnadsbedömningar   bör
fördelnings-principerna  enligt  EG-direktivet  leda
till att kostnader, som kan  uppstå  vid  en  massiv
tillströmning   av   fördrivna   personer,  fördelas
jämnare  mellan  medlemsstaterna. Detta  ger  enligt
propositionen stöd  för  uppfattningen  att  den nya
regleringen  inte  kommer  att  medföra  någon  ökad
belastning  för  Sveriges  del  jämfört  med vad som
skulle kunna bli fallet enligt nuvarande regler  (se
bet. 2002/03:SfU4).
Utskottet  tillstyrker med det anförda regeringens
förslag till medelsanvisning  för 2003 och avstyrker
motionerna Sf256 yrkande 11 och Sf334 yrkande 21.

12:4 Utlänningsnämnden


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag
till      medelsanvisning      och      avslå
motionsyrkanden om annan medelsanvisning.
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om en ny
instans-       och      processordning      i
utlänningsärenden   samt   om  avveckling  av
Utlänningsnämnden     och     om    en     ny
processordning.
Jämför reservation nr 12 (fp, kd).

Propositionen

Anslaget     avser     förvaltningskostnader     för
Utlänningsnämnden.

Utlänningsnämnden prövar  överklaganden  av beslut
som  fattas  av  Migrationsverket avseende avvisning
och      utvisning     samt      ansökningar      om
uppehållstillstånd,     flyktingförklaring,
resedokument, svenskt medborgarskap  och  offentligt
biträde  i  utlänningsärenden.  Nämnden prövar  även
s.k. nya ansökningar om uppehållstillstånd  enligt 2
kap. 5 b § utlänningslagen.
Som    en    följd    av    förslaget    att   öka
Migrationsverkets   förvaltningsanslag  bör,  enligt
propositionen, Utlänningsnämndens anslag ökas med 37
miljoner  kronor  2003   för   att   undvika   långa
handläggningstider.
För   budgetåret   2003  föreslår  regeringen  ett
ramanslag på 114 074 000 kr.

Motion med anslagseffekt budgetåret 2003

I motion Sf348 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) delvis
begärs att riksdagen beslutar att anvisa 60 miljoner
kronor mindre än regeringen föreslagit till anslaget
12:4   Utlänningsnämnden.    Utlänningsnämnden   bör
avvecklas     vid     halvårsskiftet    2003     och
förvaltningsdomstolarna överta asylärendena.

Övriga motioner

I motion Sf256 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande
17 anförs att för att komma till rätta med problemen
i asylhanteringen krävs att en processordning införs
som innebär att den asylsökande och Migrationsverket
ställs  som  parter  mot  varandra   i   en  muntlig
förhandling    enligt    normala   processprinciper.
Prövningen  av asylärenden  bör  flyttas  över  till
länsrätten och  kammarrätten. Motionärerna begär ett
tillkännagivande  om  utformningen av en ny instans-
och processordning i utlänningsärenden.

Sven Brus m.fl. (kd) anför i motion Sf334 yrkande 15
att riksdagen förra året  fattade  ett  beslut (bet.
2001/02:SfU2) om att Utlänningsnämnden skall  läggas
ned   och  att  utlänningsärenden  skall  prövas  av
förvaltningsdomstolar.  Regeringen har överlämnat en
lagrådsremiss  som  har  fått  kritik  av  Lagrådet.
Motionärerna vidhåller att  Utlänningsnämnden  skall
läggas  ned  och  att tvåpartsprocess skall införas.
Motionärerna begär  att regeringen påskyndar ärendet
och återkommer med förslag till ny processordning.

I motion Sf367 av Peter  Eriksson m.fl. (mp) yrkande
1 i denna del begärs att Utlänningsnämnden läggs ned
och  ersätts  med  en  tvåpartsprocess  i  en  civil
domstol.

Utskottets ställningstagande

Målet för verksamhetsområdet  överprövning av beslut
om avvisning eller utvisning är  att  öppna  ärenden
inte  får  vara  äldre  än  sex  månader.  Utskottet
noterar  att  den  genomsnittliga handläggningstiden
har   minskats  betydligt   sedan   2000.   Då   var
handläggningstiden 264 dagar för asylärenden och 311
dagar där  asylskäl  inte  har anförts. Under första
halvåret 2002 var motsvarande handläggningstider 216
respektive 250.

Som  en  följd  av  den  ökande  inströmningen  av
asylsökande  2001 har Utlänningsnämnden  fått  33  %
fler överklaganden  om  avvisning eller utvisning än
året innan. Andelen bifall  minskade  i  förhållande
till 2000 med 3 procentenheter till 19 %.
Med hänsyn till det ökade antalet asylsökande  ser
utskottet  positivt  på  att regeringen föreslår ett
tillskott  till  Utlänningsnämndens  anslag  med  37
miljoner  kronor för  2003  för  att  undvika  långa
handläggningstider.

I   samband   med    behandlingen    av   betänkande
2001/02:SfU2  (rskr. 2001/02:69 och 2001/02:70)  gav
riksdagen  regeringen  i  uppdrag  att  under  våren
återkomma  med   förslag   om  en  ny  instans-  och
processordning      i     utlänningsärenden      för
riksdagsbeslut   före  sommaren   2002.   Regeringen
överlämnade i juni  2002  ett förslag om ny instans-
och   processordning   i   utlänningsärenden    till
Lagrådet.

Utskottet  vill  påpeka  att det efter remissvaret
från    Lagrådet   inom   Regeringskansliet    pågår
överläggningar   med   riksdagspartierna  inför  det
fortsatta   beredningsarbetet    när    det   gäller
införandet  av  en  ny  instans- och processordning.
Utskottet inväntar därmed regeringens förslag.
Med  det  anförda avstyrker  utskottet  motionerna
Sf256 yrkande 17, Sf334 yrkande 15 och Sf367 yrkande
1 i denna del.
Utskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  till
medelsanvisning för 2003 och avstyrker därmed motion
Sf348 i denna del.

12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag
till medelsanvisning  och  därmed  avslå  ett
motionsyrkande om annan medelsanvisning.

Propositionen

Anslaget   finansierar   offentligt  biträde  enligt
utlänningslagen        vid        Regeringskansliet,
Migrationsverket  och  Utlänningsnämnden.   Anslaget
påverkas   främst  av  antalet  ärenden.  Regeringen
bedömer att anslaget behöver utökas med
50 miljoner kronor som en följd av det ökade antalet
asylsökande.

För  budgetåret   2003   föreslår  regeringen  ett
ramanslag på 127 027 000 kr.

Motion med anslagseffekt budgetåret 2003

I motion Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande
14  i  denna del begärs att riksdagen  beslutar  att
anvisa  18   miljoner   kronor   mer  än  regeringen
föreslagit  till  anslag 12:5 Offentligt  biträde  i
utlänningsärenden.   Genom   ökade   satsningar   på
snabbare     behandling     av    asylärenden    kan
handläggningstiderna förkortas  och  kostnaderna för
mottagande av asylsökande minskas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet avstyrker motion Fi232 yrkande  14 i denna
del   och   tillstyrker   regeringens  förslag  till
medelsanvisning för 2003.


12:6 Utresor för avvisade och utvisade


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag
till medelsanvisning.

Propositionen

Anslaget  finansierar  resor   ut   ur   landet  för
utlänningar som avvisats eller utvisats med  stöd av
utlänningslagen   enligt   beslut   av   regeringen,
Migrationsverket,  Utlänningsnämnden eller  Polisen.
Även  kostnader  för resor  ut  ur  Sverige  för  de
asylsökande som återkallat  sin  ansökan finansieras
från anslaget.

Migrationsverket   kan   överlämna  ärenden   till
polismyndigheten  om utlänningen  håller  sig  undan
eller om det kan antas  att tvång kommer att behövas
för att genomföra verkställigheten.  Kriminalvårdens
transporttjänst organiserar utresor för avvisade och
utvisade på Polisens uppdrag.
Regeringen  bedömer  att anslaget bör  utökas  med
drygt 35 miljoner kronor  på  grund  av  ökat  antal
avvisningar  och  utvisningar  som  en  följd av att
antalet asylsökande har ökat.
För   budgetåret  2003  föreslår  regeringen   ett
ramanslag på 105 556 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  ser  ingen anledning att göra någon annan
bedömning  än  regeringen   och  tillstyrker  därför
regeringens förslag till medelsanvisning för 2003.


12:7 Från EU-budgeten finansierade insatser för
asylsökande och flyktingar


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bemyndiga regeringen  att under
2003  för  ramanslaget  12:7 Från EU-budgeten
finansierade  insatser  för  asylsökande  och
flyktingar  besluta om bidrag  som  inklusive
tidigare gjorda  åtaganden medför utgifter på
högst 13 000 000 kr under 2003-2004.
Riksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag
till medelsanvisning.

Propositionen

Europeiska kommissionen  har  inrättat  en europeisk
flyktingfond  som  skall  underlätta för EU-länderna
att  ta  emot asylsökande och  flyktingar.  Anslaget
disponeras  av  Migrationsverket och används för att
utveckla  mottagandesystemet  för  asylsökande,  för
integrationsinsatser och för att hjälpa personer att
återvända  eller   återvandra   till  sitt  hemland.
Bidraget   administreras   av   Migrationsverket   i
samarbete med Integrationsverket.

I  propositionen  föreslås att riksdagen  bemyndigar
regeringen att under  2003 för ramanslaget 12:7 Från
EU-budgeten finansierade  insatser  för  asylsökande
och  flyktingar  besluta  om  bidrag  som  inklusive
tidigare  gjorda åtaganden medför utgifter på  högst
13 000 000 kr under 2003-2004.

Under 2003 beräknas svenska projekt erhålla 32 000
000  kr  i bidrag.  Anslagsbeloppet  motsvarar  EU:s
finansiering av projekten.
För  budgetåret   2003   föreslår  regeringen  ett
ramanslag på 32 000 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens  förslag  avseende
medelsanvisning och bemyndigande.


Minoritetspolitiken


Minoritetspolitiken  omfattar  frågor  om skydd  och
stöd   för   de  nationella  minoriteterna  och   de
historiska minoritetsspråken.

De    nationella     minoriteterna    är    samer,
sverigefinnar, tornedalingar,  romer  och judar, och
de  språk  som  omfattas  av minoritetspolitiken  är
samiska    (alla    former),    finska,    meänkieli
(tornedalsfinska),  romani  chib (alla  former)  och
jiddisch.

47:1 Åtgärder för nationella minoriteter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag
till medelsanvisning.
Riksdagen   bör  avslå  motionsyrkanden   om
romerna i Sverige  och  om resursanvändningen
för att stärka minoritetsspråkens ställning.
Jämför reservation nr 13 (kd).

Propositionen

Minoritetspolitiken  är ett nytt politikområde sedan
år   2000.  Av  anslaget  används   huvuddelen   som
statsbidrag  till kommunerna och landstinget inom de
områden   i  Norrbottens   län   som   utpekas   som
förvaltningsområden    för   samiska,   finska   och
meänkieli.  Medlen  fördelas   av   Länsstyrelsen  i
Norrbottens  län  som  även  tilldelats  medel   för
hanteringen   av   bidragen   till   kommunerna  och
landstinget    samt    för   den   arbetsgrupp   vid
länsstyrelsen  som skall  följa  upp  och  utvärdera
tillämpningen av lagarna om rätt att använda samiska
respektive     finska      och     meänkieli     hos
förvaltningsmyndigheter  och   domstolar.   Anslaget
täcker också kostnader för inflytande för nationella
minoriteter och vissa uppföljningsinsatser.

Minoritetspolitiken är ett nytt politikområde  och
det   finns  behov  av  att  utveckla  verksamheten.
Regeringen  har  tidigare  aviserat  att  en  samlad
översyn  skall  göras av minoritetsorganisationernas
möjligheter  till   stöd.   Regeringen  har  nyligen
inrättat en arbetsgrupp med uppgift  att  bl.a. göra
denna översyn.
I  propositionen  anges  att regeringen avser  att
tillsätta ett nytt samverkans-organ  i  form  av ett
råd för romska frågor.
Regeringen  bedömer att verksamheten bör fortsätta
utvecklas  i  enlighet   med   intentionerna  i  den
minoritetspolitiska propositionen.
Regeringen  föreslår  för  budgetåret   2003   ett
ramanslag på 8 000 000 kr.

Motioner utan anslagseffekt 2003

Erling  Wälivaara  (kd)  begär  i motion Sf259 en ny
utvärdering med skärpta krav på hur kommunerna skall
redovisa hur tilldelade medel använts för att stärka
minoritetsspråkens  ställning  och   hur  respektive
kommun lever upp till dessa krav.

I motion Sf293 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) om romer
i Sverige begär motionärerna i yrkandena  1-3  och 6
tillkännagivande i följande avseenden.

Den  svenska  statens agerande gentemot det romska
folket  under  efterkrigstiden  bestående  bl.a.  av
tvångssteriliseringar     och     förföljelse    bör
uppmärksammas.
Det  finns många myter och fördomar  kring  romer.
Romer utsätts ofta för vardagsdiskriminering t.ex. i
affärer  och av hyresvärdar. Romska barn trakasseras
i skolorna  av  både lärare och elever. Motionärerna
menar  att  det  behövs   korrekt   information  och
eventuellt  en  upplysningskampanj för  att  bekämpa
fördomar om romer.
Motionärerna vill  bekämpa utanförskapet som många
romer upplever. Samarbetet  mellan romska föreningar
och   exempelvis   arbetsförmedlingar    och   andra
myndigheter behöver stärkas. Motionärerna  menar att
nya former för möten krävs för att återuppbygga  ett
förtroende.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  noterar att det i propositionen anges att
en arbetsgrupp  vid  Länsstyrelsen i Norrbottens län
följer i vilken utsträckning  lagarna  om  rätt  att
använda  samiska,  finska och meänkieli har använts.
Länsstyrelsen  i  Norrbottens   län   skall  årligen
redovisa  hur  statsbidraget  till  kommunerna   och
landstinget    fördelats    samt   vilket   resultat
uppföljningen   av  de  regionala   insatserna   och
kostnaderna  för dessa  givit.  Därvid  skall  också
redovisas hur  arbetet  har  bedrivits för att följa
upp och utvärdera de regionala åtgärderna.

Motion Sf259 får därmed anses vara tillgodosedd.

Genom minoritetspolitiken har  romerna  erkänts  som
nationell    minoritet    och    romani   chib   som
minoritetsspråk.  Regeringen  konstaterar   att  ett
resultat av den nya minoritetspolitiken är en större
medvetenhet    och    kunskap   om   de   nationella
minoriteterna både inom  minoritetsgrupperna  själva
och i majoritetssamhället.

Minoriteternas  ökade  möjligheter till inflytande
har    lett    till    växande    aktivitet    bland
minoritetsgrupperna,  bl.a.  har  flera  nya  romska
riksorganisationer bildats.
För att målet för minoritetspolitiken  skall kunna
förverkligas    krävs    att   samtliga   nationella
minoriteters   behov   och   intressen   beaktas   i
samhället.  Utskottet  noterar  att   regeringen   i
propositionen  skriver att åtgärder skall vidtas för
att  öka  kunskapen   om   minoritetspolitiken   och
diskutera  politikens konkreta genomförande på olika
nivåer  i  samhällsförvaltningen,  särskilt  på  den
kommunala nivån.
Utskottet vill påpeka att regeringen har gett DO i
uppgift att  under  en  tvåårsperiod  genomföra  ett
särskilt  arbete  för att motverka diskriminering av
romer. Uppdraget skall redovisas i februari 2004.
En  särskild arbetsgrupp  för  romska  frågor  har
varit verksam  i  Regeringskansliet. En övergripande
uppgift för den romska  arbetsgruppen  har varit att
lämna förslag till insatser som kan främja  romernas
situation  i  samhället. På arbetsgruppens initiativ
anordnades våren  2002  en  konferens  om  de romska
barnens situation. Avsikten är att konferensen skall
följas  upp  på  regional  och lokal nivå. Det finns
även fortsättningsvis behov  av  ett samverkansorgan
med  inriktning  på de romska gruppernas  situation.
Frågan bereds för  närvarande inom Regeringskansliet
i samråd med romska  organisationer  och  inom  kort
avser  regeringen  att  tillsätta ett råd för romska
frågor.
Med det anförda får motion Sf293 yrkandena 1-3 och
6 anses vara tillgodosedd.
Utskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  till
medelsanvisning för budgetåret 2003.
Reservationer



Utskottets    förslag   till   riksdagsbeslut    och
ställningstaganden     har     föranlett    följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som
behandlas i avsnittet.


1. Statsbidrag till invandrarorganisationer
(punkt 2)

av Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs  i reservation 1. Riksdagen bifaller
därmed  motion  2002/03:Sf243   och   avslår  motion
2002/03:Sf282.

Ställningstagande

Vi   menar   att   idrottsföreningar,  folkrörelser,
fackföreningar och nätverk  mot  rasism m.fl. bör få
mer  resurser  till utbildning och opinionsarbete  i
arbetet mot vardagsrasism för ett öppet och tolerant
Sverige.

Vi  anser  att  okunskap   är   en   grogrund  för
främlingsfientlighet.   Därför   bör  ett  speciellt
kunskapscentrum   mot   rasism,   antisemitism   och
främlingsfientlighet inrättas.
Dessutom anser vi att Exit Skånes verksamhet är en
angelägenhet   för   hela   Sverige   och  att   det
huvudsakliga  ansvaret för finansiering  bör  åligga
staten.

2. Integrationsfrämjande insatser (punkt 3)

av Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation  2.  Riksdagen bifaller
därmed  motion 2002/03:So297 yrkande  3  och  avslår
motion 2002/03:Sf289 yrkande 10.

Ställningstagande

Vi  menar   att  lesbiska  invandrarkvinnor  är  mer
osynliggjorda än homosexuella invandrarmän. Ett sätt
att lyfta fram  dessa  kvinnor är att främja projekt
som syftar till att synliggöra lesbiska kvinnor inom
organisationer som arbetar för invandrare.


3. Det kommunala flyktingmottagandet (punkt 4)

av Ulla Hoffmann (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation  3.  Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:Sf336 yrkandena 4 och 5.

Ställningstagande

Vi  menar att det i dag finns stora  skillnader  vad
gäller   flyktingmottagningen  mellan  kommunerna  i
framför allt  storstadsregionerna. Alltfler kommuner
säger dessutom upp sina avtal med Integrationsverket
och     ännu    fler    kommuner     minskar     sin
flyktingmottagning,      vilket      bidrar     till
segregationen. Regeringen bör lägga fram förslag som
tydliggör  kommunernas  skyldigheter  att   ta  emot
flyktingar med permanent uppehållstillstånd.

Vi  anser också att kommunerna har ett ansvar  för
att skapa  en meningsfull tillvaro för de flyktingar
som omfattas av flyktingmottagandet. Kännedom om och
samhörighetskänsla  med  det  svenska  samhället  är
centralt  för  en lyckad integration. Kommunerna bör
även ansvara för  att  skapa  fritidsverksamhet  för
barn, unga och vuxna asylsökande oavsett om de lever
på förläggningar eller har eget boende.

4. Asylansökan i hela landet (punkt 6)

av Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs  i reservation 4. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:Sf256 yrkande 19.

Ställningstagande

Vi menar att det bör vara möjligt att ansöka om asyl
på alla Migrationsverkets  kontor.  Detta medför att
ärendebelastningen    minskar    på    kontoren    i
storstäderna   och  att  handläggningstiderna   blir
kortare.


5. Flexiblare anslagsutnyttjande (punkt 7)

av Sten Tolgfors, Anita Sidén och Anna Lilliehöök
(alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation  5.  Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:Sf264 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi  anser  att  det  krävs  ökad  flexibilitet   för
Migrationsverket  och  en  mindre byråkratisk syn på
anslagsanvändningen. För närvarande  finns  det inte
någon anledning att låsa sig vid en specifik modell.


6. Avgifter i utlännings- och
medborgarskapsärenden (punkt 8)

av Ulla Hoffmann (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs i reservation 6. Riksdagen bifaller
därmed motionerna  2002/03:Sf222, 2002/03: Sf236 och
2002/03:Sf336  yrkande   40   samt   avslår   motion
2002/03:Sf218.

Ställningstagande

Vi   anser   att   avgiften  för  att  söka  svenskt
medborgarskap    skall     tas    bort    när    det
statsfinansiella läget så tillåter.

Vidare bör det göras en översyn  av  avgifter  för
tillståndsärenden.  Vi är kritiska mot höga avgifter
och att avgiften i vissa fall beror på nationalitet.
Exempelvis krävs ingen avgift för EU-medborgare.
Dessutom   kan   de  svenska   ambassadernas   och
generalkonsulatens viseringspolicy  ibland uppfattas
som godtycklig. I vissa länder tas inga avgifter för
barn  och  ungdomar  ut  medan i andra länder  samma
avgifter är kännbart höga.  Barn  och  ungdomar från
länder  där  Sverige satsar på demokratiprojekt  som
inbjuds till Sverige  skall  inte  hindras att komma
hit   på   grund  av  ett  lokalt  beslut  om   höga
viseringsavgifter. Regeringen bör göra en översyn av
viseringsavgifterna och eventuella justeringar.

7. Boende- och dagersättning samt organiserad
verksamhet (punkt 9)

av Ulla Hoffmann (v) och Mona Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att  utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs  i  reservation 7. Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:Sf367 yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Beslutet  om  bidragsnivåerna   för   asylsökande  i
Sverige  togs 1994 och nivåerna har inte  förändrats
sedan   dess.    Vi    anser    att    nivåerna   på
bostadsersättning och dagersättning bör ses över.

Dessutom  riskerar  asylsökande  som utan  giltiga
skäl  inte  deltar i Migrationsverkets  organiserade
verksamhet  att   få   en  reducerad  dagersättning.
Tolkningen  av  giltiga  skäl   är  problematisk  då
reduktion  ibland  sker vid sjukdom  eller  vård  av
sjukt barn. Ett annat  problem  är  att verksamheten
inte  upplevs  som meningsfull utan endast  som  ett
tidsfördriv. Verksamheten  bör i högre grad fokusera
på    språkundervisning,    demokratiskolning    och
förberedelse för att leva i det  svenska  samhället.
Innehållet  i  den  organiserade  verksamheten   och
hanteringen av dagersättningen bör ses över.

8. Hälso- och sjukvård för asylsökande
(punkt 11)

av Ulla Hoffmann (v) och Mona Jönsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs i reservation 8. Riksdagen bifaller
därmed motion  2002/03:So515  yrkande  6 samt avslår
motionerna  2002/03:Sf214  yrkande  7, 2002/03:Sf365
samt 2002/03: So224 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Vi  anser  att  rörelsehindrade  barn som  lever  på
flyktingförläggningar har svårt att få tillgång till
den habilitering och rehabilitering  som de behöver.
Regeringen bör återkomma om hur detta skall uppnås.


9. Hälso- och sjukvård för asylsökande
(punkt 11)

av Birgitta Carlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  11
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation  9.  Riksdagen bifaller
därmed  motionerna  2002/03:Sf214  yrkande   7   och
2002/03:So224   yrkandena   1   och  2  samt  avslår
motionerna  2002/03:Sf365 och 2002/03:So515  yrkande
6.

Ställningstagande

Asylsökande har  ofta  stort  behov  av  hälso-  och
sjukvård.  För  att de snabbt skall få rätt hjälp är
det viktigt att en hälsoundersökning sker direkt vid
ansökan om uppehållstillstånd i Sverige.

Vi   anser   även   att   det   är   viktigt   att
Migrationsverket får information  om  det förekommer
smittsamma   sjukdomar   hos  asylsökande  för   att
åtgärder skall kunna vidtas,  både  med  tanke på de
andra    asylsökande    och    de    anställda    på
Migrationsverket.
Vidare  behövs  det  ett  generöst  erbjudande  av
tester  av  smittsamma sjukdomar vid asylansökan och
erbjudande  om   hälsosamtal  både  före  och  efter
testen. Vi anser att  vinsterna  som kan göras genom
att  erbjuda tester av smittsamma sjukdomar  så  att
dessa upptäcks i tid är stora.

10. Flyktingkvoten (punkt 12)

av Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs i reservation 10. Riksdagen bifaller
därmed motion  2002/03:Sf256  yrkande 11 samt avslår
motion 2002/03:Sf334 yrkande 21.

Ställningstagande

Mot  bakgrund  av  de  enorma  flyktingströmmarna  i
världen och att de flesta flyktingar  inte lyckas ta
sig till ett annat land och söka asyl på  egen hand,
bör   Sverige   och   övriga  länder  som  tar  emot
kvotflyktingar kraftigt  höja ambitionerna. Vi anser
att flyktingkvoten i Sverige  och  globalt  kraftigt
bör öka.


11. Flyktingkvoten (punkt 12)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  12
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 11.  Riksdagen bifaller
därmed motion 2002/03:Sf334 yrkande  21  samt avslår
motion 2002/03:Sf256 yrkande 11.

Ställningstagande

År 2001 tog Sverige emot 1 279 kvotflyktingar  trots
att riksdagen bestämt att 1 840 kvotflyktingar kunde
tas  emot.  I framtiden bör det finnas resurser inom
ramen för budgeten  som  medger  mottagande av akuta
flyktingströmmar   utan   att  flyktingkvoten   blir
lidande. Samtidigt är det viktigt  att  Sverige  tar
emot det antal kvotflyktingar som man åtagit sig och
beslutat i riksdagen.


12. Instans- och processordning i
utlänningsärenden (punkt 13)

av  Sven  Brus  (kd),  Bo Könberg (fp) och Linnéa
Darell (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation  12. Riksdagen bifaller
därmed  motionerna  2002/03:Sf256   yrkande  17  och
2002/03:Sf334   yrkande   15   samt  avslår   motion
2002/03:Sf367 yrkande 1 i denna del.

Ställningstagande

Riksdagen  fattade  förra  året  ett   beslut  (bet.
2001/02:SfU2, rskr: 2001/02:69
och  2001/02:70)  om  att  Utlänningsnämnden   skall
läggas   ned   och   att   utlänningsärenden   skall
överprövas    av   allmänna   förvaltningsdomstolar.
Regeringen har  överlämnat  en lagrådsremiss som har
fått kritik av Lagrådet.

För   att  komma  till  rätta  med   problemen   i
asylhanteringen  krävs  att en processordning införs
som innebär att den asylsökande och Migrationsverket
ställs  som  jämställda parter  mot  varandra  i  en
muntlig förhandling enligt normala processprinciper.
Ett  negativt  beslut   om   uppehållstillstånd   av
Migrationsverket  skall  automatiskt  leda  till  en
prövning  i länsrätten. Regeringen bör snarast lägga
fram  ett  förslag   till   en   ny   instans-   och
processordning i utlänningsärenden.

13. Utvärdering av resurser till
minoritetsspråken (punkt 14)

av Sven Brus (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 14
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 13. Riksdagen  bifaller
därmed motion 2002/03:Sf259.

Ställningstagande

Vi begär en ny utvärdering med skärpta krav på hur
kommunerna   skall  redovisa  hur  tilldelade  medel
använts för att  stärka minoritetsspråkens ställning
och hur respektive kommun lever upp till dessa krav.
Särskilda yttranden



Utskottets  beredning   av   ärendet  har  föranlett
följande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom
parentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.


1. Moderaternas anslagsförslag (punkt 1)

av Sten Tolgfors, Anita Sidén och Anna Lilliehöök
(alla m).

Socialförsäkringsutskottet  har under beredningen av
detta betänkande arbetat under  förutsättningen  att
en  riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater,
vänsterpartister  och  miljöpartister den 4 december
2002 kommer att fastställa  ekonomiska  ramar för de
olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en
beräkning  av  statens inkomster avseende 2003  samt
besluta om ett preliminärt utgiftstak för år 2004.

Moderata  samlingspartiet   har   i   parti-   och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska   politiken   och   budgetpolitiken.  Ett
övergripande  mål för den ekonomiska  politiken  bör
vara  att  möjliggöra   ökad   tillväxt.   Då  måste
utgiftskvoten  sänkas.  För  detta  krävs  bl.a.  en
moderniserad  arbetsmarknad,  avregleringar,  sänkta
skatter   och  lägre  offentliga  utgifter.  Antalet
sjukskrivna  och  förtidspensionerade  måste minskas
genom att sjukvård och rehabilitering förbättras.
Våra   förslag   syftar   också   till  att  skapa
förutsättningar  för ett ekonomiskt, kulturellt  och
socialt  växande  Sverige.   Vi  vill  satsa  på  en
utbildning som ger alla större  möjligheter till ett
rikare liv. Genom en större enskild  sektor  och ett
starkare   civilt  samhälle  kan  både  företag  och
människor växa.  Ännu  fler  kan  komma  in  på  den
ordinarie  arbetsmarknaden.  Den  sociala tryggheten
ökar också i andra bemärkelser genom  att  hushållen
får  en  större  ekonomisk självständighet. Friheten
att  välja  bidrar både  till  mångfald,  en  bättre
kvalitet  och   en   större  trygghet.  De  enskilda
människorna får ett större inflytande över sina liv.
Vi  har  föreslagit en  långtgående  växling  från
subventioner     och    bidrag    till    omfattande
skattesänkningar   för   alla,   främst   låg-   och
medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor
som är i störst behov av gemensamma insatser och som
har små eller inga möjligheter  att påverka sin egen
situation. Vi slår också fast att det allmänna skall
tillföras resurser för att på ett tillfredsställande
sätt  kunna genomföra de uppgifter  som  måste  vara
gemensamma.  Avsevärda  resurser  tillförs t.ex. för
att  bryta  den  ökade sjukfrånvaron och  de  ökande
förtidspensioneringarna.
Vårt budgetalternativ  -  med  våra  förslag  till
utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar
-  bör  ses som en helhet där inte någon eller några
delar kan  brytas  ut och behandlas isolerat från de
andra.
När finansutskottets  majoritet  nu  genom förslag
till  beslut  om  ramar för de olika utgiftsområdena
ställt sig bakom en  annan  inriktning av politiken,
redovisar vi i detta särskilda  yttrande  den del av
vår politik som rör utgiftsområde 8.

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar

Moderata  samlingspartiet anser att utgiftsområde  8
bör minskas med 327,4 miljoner kronor för budgetåret
2003 i förhållande till regeringens förslag.

Vi  anser   att   anslaget  Utvecklingsinsatser  i
storstadsregionerna  bör   upphöra   och  att  andra
metoder som är effektivare och bättre  skall prövas.
Vi menar att en av de viktigaste uppgifterna  är att
skapa  social och geografisk rörlighet i det svenska
samhället.   Detta   kan   uppnås  bl.a.  genom  att
bostadsmarknaden  och  arbetsmarknaden   avregleras.
Anslaget  Integrationsåtgärder  bör  avvecklas,  och
medel  till  organisationer  som arbetar  mot  bl.a.
rasism och diskriminering bör i stället distribueras
genom  utgiftsområde  9  Hälsovård,   sjukvård   och
omsorg.   Vi   motsatte   oss   att   ett   särskilt
integrationsverk  inrättades  och  anser  att verket
skall  läggas ned. Anslaget Ombudsmannen mot  etnisk
diskriminering  bör  flyttas  till  utgiftsområde 14
Arbetsliv.  Anslaget Hemutrustningslån  kan  minskas
genom ändrade regler.
Dessutom   föreslår    vi    att   anslaget   till
Migrationsverket ökas. Målet bör vara att väntetiden
för   beslut  om  uppehållstillstånd   uppgår   till
maximalt sex månader.

2. Folkpartiets anslagsförslag (punkt 1)

av Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).

Folkpartiet  liberalernas  budgetförslag för år 2003
innebär i sina huvuddrag sänkta  skatter  på  arbete
och   företagande  som  syftar  till  att  uppnå  en
långsiktig  och  uthållig tillväxt. Det syftar också
till  en  mera  rättvis   skattepolitik   för  bl.a.
barnfamiljer.   Våra  utgiftsökningar  avser  främst
bistånd, utbildning,  vård och omsorg, förbättringar
för   handikappade,  åtgärder   mot   ohälsan   samt
satsningar på miljö och rättssäkerhet.

Vårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde 8 har
emellertid avslagits i budgetprocessens första steg.
Då Folkpartiets  budgetförslag  är  en helhet är det
inte meningsfullt att delta i fördelningen på anslag
inom  utgiftsområde  8. I det följande  redovisas  i
sammanfattning innehållet  i  vårt budgetförslag för
utgiftsområde 8.

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar

Folkpartiet anser att utgiftsområde  8  bör  minskas
med  484  miljoner  kronor  för  budgetåret  2003  i
förhållande till regeringens förslag.

Vi  anser  att  en dominerande del av de projekt som
finansieras  inom   anslaget  Utvecklingsinsatser  i
storstadsregionerna inte  haft en tillfredsställande
effektivitet och förankring  bland  de  berörda  och
anser  därför  att  anslaget  bör  upphöra. Vi anser
också   att   Integrationsverket   kan   minska    i
omfattning.  Dessutom bör Migrationsverket tillföras
70 miljoner kronor  och  anslaget Offentligt biträde
tillföras 18 miljoner kronor. Genom ökade satsningar
på  snabbare  behandling  av  asylärenden  förkortas
handläggningstiderna och kostnaderna  för mottagande
av asylsökande minskar.

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar

Folkpartiet  anser  att utgiftsområde 8 bör  minskas
med  484  miljoner  kronor  för  budgetåret  2003  i
förhållande till regeringens förslag.

Vi anser att en dominerande  del av de projekt som
finansieras  inom  anslaget  Utvecklingsinsatser   i
storstadsregionerna  inte haft en tillfredsställande
effektivitet och förankring  bland  de  berörda  och
anser  därför  att  anslaget  bör  upphöra. Vi anser
också   att   Integrationsverket   kan   minska    i
omfattning.  Dessutom bör Migrationsverket tillföras
70 miljoner kronor  och  anslaget Offentligt biträde
tillföras 18 miljoner kronor. Genom ökade satsningar
på  snabbare  behandling  av  asylärenden  förkortas
handläggningstiderna och kostnaderna  för mottagande
av asylsökande minskar.

3. Kristdemokraternas anslagsförslag (punkt 1 )

av Sven Brus (kd).

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar

Kristdemokraterna  anser  att  utgiftsområde  8  bör
minskas  med  275,5 miljoner kronor  för  budgetåret
2003 i förhållande till regeringens förslag.


Projekt som finansieras inom anslaget
Utvecklingsinsatser i storstadsreg-ionerna
har kritiserats bl.a. för att de inte haft
avsedd verkan. Kristdemokraterna anser att
anslaget bör upphöra och att de generella
statsbidragen till kommunerna i stället bör
öka. Vi menar vidare att Integrationsverket
bör läggas ned från den 1 juni 2003. Vissa
av verkets uppgifter bör i stället övertas
av Migrationsverket samt Ombudsmannen mot
etnisk diskriminering. Migrationsverkets
anslag ökas därför med 10 miljoner kronor.
DO bör tillföras ytterligare medel för att
kunna få en central roll i arbetet mot
diskriminering, främlingsfientlighet och
rasism. För detta ändamål ökas DO:s anslag
med 6 miljoner kronor. I samband med detta
avsätts inte längre projektmedel som har
utgått till lokala och regionala
diskrimineringsombudsmän. Vi föreslår att
Migrationsverket inte skall pröva
uppehållstillstånd för adopterade samt för
nyfödda till föräldrar med
uppehållstillstånd i Sverige. Detta innebär
ett ekonomiskt utrymme om 4-5 miljoner
kronor per år som kan användas till att
förkorta handläggningstiderna för
asylsökande. Vidare avser Kristdemokraterna
att använda de 10 miljoner kronor som finns
inom ramen för sysselsättning av invandrare
till en projektverksamhet med jobbguider.
Slutligen anser vi att systemet med
förhandlingar och avtal med kommuner bör
avskaffas och att stödet i stället skall
bestå av en utvecklingspeng som följer
individen. Medel för detta tillförs
utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och handikapp.


4. Centerpartiets anslagsförslag (punkt 1)

av Birgitta Carlsson (c).

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar

Centerpartiet anser  att utgiftsområde 8 bör minskas
med  540  miljoner  kronor  för  budgetåret  2003  i
förhållande till regeringens förslag.

Vi  anser  att  det  bör   göras   en   engångsvis
indragning    av    anslagssparande    på   anslaget
Kommunersättningar vid flyktingmottagande.  Anslaget
Utvecklingsinsatser    i   storstadsregionerna   bör
avvecklas. Vi anser att det bör göras besparingar på
50     miljoner     kronor    i    Migrationsverkets
administration.  Vidare   anser  vi  att  förkortade
handläggningstider vid flyktingmottagandet och ökade
insatser  för att få människor  i  arbete  möjliggör
stora  besparingar  inom  utgiftsområdet.  Slutligen
anser vi  att  Utlänningsnämnden  bör  avvecklas vid
halvårsskiftet  och  att asylärendena bör  överföras
till förvaltningsdomstolarna.

5. Boende för asylsökande (punkt 10)

av Ulla Hoffmann (v).

En asylsökande person  som  bor  på  förläggning får
hjälp av Integrationsverket med kommunplacering. Bor
personen däremot i eget boende åligger  det kommunen
där  flyktingen  befinner  sig  när  han  eller  hon
erhåller  uppehållstillstånd att finna en bostad.  I
dag skall en  person som har eget boende vara beredd
att lämna det och acceptera plats på förläggning för
att Integrationsverket  skall  åta  sig att finna en
kommunplacering.   Vi   anser   att   ansvaret   för
kommunplacering  bör  ligga  hos  Integrationsverket
även för de flyktingar som har eget boende.


6. Hälso- och sjukvård för asylsökande (punkt
11)

av Ulla Hoffmann (v).
Enligt   vår   mening  bör  alla  flyktingar   och
asylsökande så länge  de finns kvar i landet ha rätt
till  samma hälso- och sjukvård  som  här  i  landet
bosatta   personer,  detta  således  oavsett  vilken
diagnos som ställts. För nyanlända asylsökande måste
man även uppmärksamma  de  särskilda  behov  som kan
finnas   och   därmed   ett   eventuellt   behov  av
specialistkompetens.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag


Propositionen

Regeringen     har     i    proposition    2002/03:1
Budgetpropositionen för 2003 i volym 4 utgiftsområde
8 föreslagit att riksdagen

1.  godkänner  den  föreslagna   ändringen   av   de
integrationspolitiska målen (avsnitt 3),

2.  godkänner  vad regeringen föreslår om ändring av
den   statliga  ersättningen   till   kommuner   för
flyktingmottagande (avsnitt 3),

3.  godkänner   att   under   2003  lån  tas  upp  i
Riksgäldskontoret   för  det  samlade   behovet   av
hemutrusningslån intill  ett belopp av 1 300 000 000
kronor (avsnitt 3),

4.  bemyndigar  regeringen  att   under   2003   för
ramanslaget   12:7   från  EU-budgeten  finansierade
insatser för asylsökande  och  flyktingar besluta om
bidrag  som  inklusive  tidigare  gjorda   åtaganden
medför  utgifter  på  högst  13 000 000 kronor under
2003-2004 (avsnitt 5),

5.  för  budgetåret  2003  anvisar   anslagen  under
utgiftsområde  8 Invandrare och flyktingar  enligt
följande uppställning: (tusental kronor)

- 10:1 Integrationsverket; ramanslag; 87 511,

- 10:2 Integrationsåtgärder; ramanslag; 51 742,

-  10:3 Kommunersättningar  vid  flyktingmottagande;
ramanslag; 2 279 239,

- 10:4 Hemutrustningslån; ramanslag; 18 631,

-  10:5   Ombudsmannen  mot  etnisk  diskriminering;
ramanslag; 16 176,

-  11:1 Utvecklingsinsatser  i  storstadsregionerna;
ramanslag; 230 000,

- 12.1 Migrationsverket; ramanslag; 617 511,

- 12:2 Mottagande av asylsökande; ramanslag; 3 154
274,
- 12.3 Migrationspolitiska åtgärder; ramanslag; 286
629,
- 12.4 Utlänningsnämnden; ramanslag; 114 074,
- 12.5 Offentligt biträde i utlänningsärenden;
ramanslag; 127 027,
- 12.6 Utresor för avvisade och utvisade; ramanslag;
105 556,
- 12.7 Från EU-budgeten finansierade insatser för
asylsökande och flyktingar;    ramanslag; 32 000,
- 47:1 Åtgärder för nationella minoriteter;
ramanslag; 8 000.


Motioner från allmänna motionstiden
2002


2002/03:Sf214 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

7. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i   motionen   anförs   om  att  en
hälsoundersökning bör ske direkt för den som söker
uppehållstillstånd i Sverige.

2002/03:Sf218 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs om kostnader vid ansökan  om
svenskt medborgarskap.

2002/03:Sf222 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen    anförs    om    avgifter   för
tillståndsärenden.

2002/03:Sf227 av Lena Adelsohn Liljeroth (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  att säkra stödet  till
arbetet mot rasism och nazism.

2002/03:Sf236 av Håkan Juholt och Krister Örnfjäder
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om viseringsavgifter.

2002/03:Sf243 av Christer Nylander m.fl. (fp):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som i motionen anförs om vikten av ökat
stöd    till    föreningslivets     arbete     mot
vardagsrasism.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs  om ett speciellt
kunskapscentrum   mot  rasism,  antisemitism   och
främlingsfientlighet.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad som i motionen anförs om statens ansvar
för finansiering av Exit Skånes verksamhet.

2002/03:Sf252 av Siw Wittgren-Ahl (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad    i   motionen   anförs   om   utvärdering   av
hemutrustningslån.

2002/03:Sf256 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

11. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ansträngningar för
att höja flyktingkvoten i Sverige och globalt.

17.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om utformningen av en
ny     instans-      och      processordning     i
utlänningsärenden.

18.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om åtgärder för att
korta handläggningstiderna.

19. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om asylansökan i hela
Sverige.

2002/03:Sf259 av Erling Wälivaara (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om skärpning av kraven i en ny
utvärdering  av  hur  kommunerna  lever upp till och
använder   tilldelade   resurser   för  att   stärka
minoritetsspråkens ställning.

2002/03:Sf264 av Per Bill m.fl. (m):

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om ökad flexibilitet
i anslagsanvändningen på asylområdet.

2002/03:Sf269 av Yilmaz Kerimo m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad    i    motionen    anförs    om    asylsökandes
boendesituation.

2002/03:Sf282 av Paavo Vallius och Nikos
Papadopoulos (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs om det statliga stödet  till
invandrarorganisationer.

2002/03:Sf289 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

10. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  stöd   och
uppmuntran     i     bildandet      av      lokala
antidiskrimineringsbyråer.

2002/03:Sf293 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om relationen  mellan
den svenska staten och det romska folket.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att bekämpa myter,
fördomar och diskriminering av romer.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  bekämpa
utanförskapet som många romer upplever.

6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   nya
samarbetsformer mellan  romska  föreningar/grupper
och myndigheter m.fl.

2002/03:Sf334 av Sven Brus m.fl. (kd):

11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om Migrationsverkets
handläggningstider.

15. Riksdagen  begär  att  regeringen återkommer med
förslag till ny processordning, i enlighet med vad
som anförs i motionen.

21. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om kvotflyktingar.

30.  Riksdagen  beslutar  att  ta bort prövningen av
uppehållstillstånd avseende de  av  svensk domstol
meddelade adoptionerna för barn i åldern  12-17 år
samt    nyfödda    barn    till    föräldrar   med
uppehållstillstånd i Sverige, i enlighet  med  vad
som anförs i motionen.

47.    Riksdagen    beslutar    att   systemet   med
förhandlingar  och  avtal  med  kommuner  avseende
flyktingar  avskaffas,  i  enlighet  med  vad  som
anförs i motionen.

48. Riksdagen beslutar införa en utvecklingspeng som
följer  individen  och  som  fördelas  av  RFV,  i
enlighet med vad som anförs i motionen.

51.   Riksdagen   beslutar   att  Integrationsverket
avvecklas  fr.o.m.  den  1  juni   2003  samt  att
Migrationsverket ges ansvar för informationsfrågor
till invandrare och flyktingar, i enlighet med vad
som anförs i motionen.

52.  Riksdagen  anvisar  för  budgetåret  2003   med
följande  ändringar i förhållande till regeringens
förslag anslaget  under utgiftsområde 8 Invandrare
och flyktingar enligt uppställning i motionen:

2002/03:Sf336 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  kommunernas
skyldighet  att  ta  emot flyktingar med permanent
uppehållstillstånd.

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om kommunernas ansvar
att  skapa  fritidsverkamhet för de barn, unga och
vuxna     som    finns     i     den     kommunala
flyktingmottagningen.

40. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att  avgiften  för
att  söka svenskt medborgarskap skall tas bort när
det statsfinansiella läget så tillåter.

2002/03:Sf348 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

Riksdagen   anvisar   med   följande   ändringar   i
förhållande  till regeringens förslag anslagen under
utgiftsområde  8  Invandrare  och  flyktingar enligt
uppställning i motionen:

2002/03:Sf358 av Carl-Axel Roslund (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  framförs  om  att Migrationsverket
åläggs    att    informera   kommunerna   om    EBO-
inflyttningens omfattning  samt  låter utreda hur de
kommuner som drabbas hårt av EBO-inflyttning  snabbt
kompenseras.

2002/03:Sf365 av Tasso Stafilidis (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs om rätt till en adekvat vård
och behandling  med  bromsmediciner mot hivinfektion
för alla som vistas i landet.

2002/03:Sf367 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att förkorta
handläggningstiderna   hos  Migrationsverket   och
Utlänningsnämnden.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  nivåerna  på
bostadsersättning och dagersättning.

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om innehållet  i  den
obligatoriska   verksamheten   som   anordnas   av
Migrationsverket      och      hanteringen      av
dagersättningen vid frånvaro.

4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs om att  maxtid  för
besked  i första  instans  ej  får  överstiga  sex
månader och hur detta skall uppnås.

2002/03:Sf378 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad i motionen anförs om att en avveckling
av Integrationsverket inleds.

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
introduktionsenheten         överförs         till
Migrationsverket.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen    anförs    om    att
kommunersättningar  vid  flyktingmottagande  skall
distribueras av Migrationsverket.

4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att  en avveckling
av politikområde 10:2 Integrationsåtgärder inleds.

5.   Riksdagen   avslår   regeringens   förslag   om
resurstilldelning   till   utvecklingsinsatser   i
storstäderna.

7.   Riksdagen   anvisar  till  politikområde   10:1
Integrationsverket  för budgetåret 2003 44 000 000
kr.

8.   Riksdagen  anvisar  till   politikområde   10:2
Integrationsåtgärder för budgetåret 2003 0 kr.

9.  Riksdagen   anvisar   till   politikområde  10:4
Hemutrustningslån för budgetåret  2003  12 600 000
kr.

10.   Riksdagen   anvisar  till  politikområde  10:5
Ombudsmannen   mot   etnisk   diskriminering   för
budgetåret 2003 0 kr.

11.  Riksdagen  anvisar   till   politikområde  11:1
Utvecklingsinsatser   i  storstadsregionerna   för
budgetåret 2003 0 kr.

12.  Riksdagen  anvisar  till   politikområde   12:1
Migrationsverket för budgetåret 2003 20 000 000 kr
utöver  vad  regeringen  föreslagit  eller således
637 500 000 kr.

2002/03:Fi230 av Britt Bohlin m.fl. (s, v, mp):

2.  Riksdagen  anvisar  med  följande  ändringar   i
förhållande   till  regeringens  förslag  anslagen
under utgiftsområde  8  Invandrare  och flyktingar
enligt uppställning i motionen: Anslag Regeringens
förslag  Anslagsförändring  10:5. Ombudsmannen  16
176 000 + 100 000 mot etnisk  diskriminering Summa
för utgiftsområdet 7 128 370 000 + 100 000.

2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

14.1. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen
under (utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar),
utgiftsområde  10 Ekonomisk trygghet  vid  sjukdom
och handikapp, utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet
vid  ålderdom  samt   utgiftsområde  12  Ekonomisk
trygghet    för   familjer   och    barn    enligt
uppställningen i tabell 9.

2002/03:So224 av Birgitta Carlsson och Viviann
Gerdin (c):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om att informationen
till  Migrationsverket   förbättras   vad   gäller
smittsamma  sjukdomar  bland  asylsökande  för att
åtgärder skall kunna vidtas.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vinsterna  som kan
göras  genom  att  erbjuda  tester  av  smittsamma
sjukdomar så att dessa upptäcks i tid.

2002/03:So297 av Helena Bargholtz och Birgitta
Ohlsson (fp):

3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening     vad     i     motionen    anförs     om
frivilligorganisationer    som     arbetar     för
invandrare.

2002/03:So515 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  tillgång  till
habilitering och  rehabilitering för rörelsehindrade
flyktingbarn.
Bilaga 2

Förslag till beslut om anslag inom
utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar



Belopp i 1 000-tal kronor
-----------------------------------------------------------------
Politikområde,    Regeringens  Utskottets
anslag       förslag     förslag  Avvikelse
-------------------------------------------------------------
10 Integrationspolitik
-----------------------------------------------------------------
1  Integrationsverket (ram)        87 511      87 511
-----------------------------------------------------------------
2  Integrationsåtgärder (ram)      51 742      51 742
-----------------------------------------------------------------
3  Kommunersättningar vid       2 279 239   2 279 239
flyktingmottagande (ram)
-----------------------------------------------------------------
4  Hemutrustningslån (ram)         18 631      18 631
-----------------------------------------------------------------
5  Ombudsmannen mot etnisk         16 176      16 276      + 100
diskriminering (ram)
-------------------------------------------------------------
11 Storstadspolitik
-----------------------------------------------------------------
1  Utvecklingsinsatser i 230 000     230 000
storstadsregionerna (ram)
-------------------------------------------------------------
12 Migrationspolitik
-----------------------------------------------------------------
1  Migrationsverket (ram)         617 511     617 511
-----------------------------------------------------------------
2  Mottagande av asylsökande    3 154 274   3 154 274
(ram)
-----------------------------------------------------------------
3  Migrationspolitiska   286 629     286 629
åtgärder (ram)
-----------------------------------------------------------------
4  Utlänningsnämnden (ram)        114 074     114 074
-----------------------------------------------------------------
5  Offentligt biträde i  127 027     127 027
utlänningsärenden (ram)
-----------------------------------------------------------------
6  Utresor för avvisade och       105 556     105 556
utvisade (ram)
-----------------------------------------------------------------
7  Från EU-budgeten       32 000      32 000
finansierade  insatser för
asylsökande och flyktingar
(ram)
-------------------------------------------------------------
47 Minoritetspolitik
-----------------------------------------------------------------
1  Åtgärder för nationella 8 000       8 000
minoriteter (ram)
-----------------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet     7 128 370   7 128 470      + 100
-----------------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------------