Näringsutskottets betänkande
2002/03:NU7

Vissa näringspolitiska frågor

Sammanfattning

I    detta   betänkande   behandlar   utskottet   89
motionsyrkanden  om  olika  näringspolitiska frågor.
Områden   som  berörs  är  bl.a.  innovationer   och
nyföretagande,   kapitalförsörjning  samt  kvinnors,
invandrares  och  ungas   företagande.   Även   inom
områdena  forskning  och kompetensutveckling, social
ekonomi, turism och design  har  det väckts motioner
som  är  föremål  för  utskottets ställningstagande.
Vidare behandlas förslag  med  koppling  till  vissa
industrisektorer.  Bland  dessa  märks skogs-, trä-,
glas-,   varvs-   och  rymdindustrierna.   Utskottet
avstyrker samtliga yrkanden. I de flesta fallen sker
detta med hänvisning  till  pågående utrednings- och
beredningsarbete   eller   till   av   statsmakterna
vidtagna   åtgärder  som  tillgodoser  förslagen   i
motionerna.

Inom några  områden har reservationer anmälts. När
det gäller innovationer  och nyföretagande framhålls
i en reservation (m, fp, kd,  c)  betydelsen av goda
allmänna  villkor  för  företagande. Vidare  betonas
vikten av åtgärder för att  förbättra  villkoren för
uppfinnare  och  innovatörer.  I en motivreservation
framför   företrädaren   för   Miljöpartiet    vissa
synpunkter  på det arbete som bedrivs för att främja
innovationer  och nyföretagande. I två reservationer
(m, fp, kd, c) presenteras dessa partiers gemensamma
syn på kvinnors,  invandrares  och ungas företagande
respektive    på   betydelsen   av   en   fungerande
kapitalförsörjning.  När  det  gäller social ekonomi
finns  en  motivreservation (m, fp)  där  det  bl.a.
framhålls att aktörer inom den sociala ekonomin inte
bör särbehandlas  i  jämförelse med andra företag. I
en annan reservation (kd, c) tillstyrks motioner som
bl.a.    innehåller    förslag     om     förbättrad
återrapportering  från  regeringen  om  arbetet  med
social  ekonomi  samt  om  bättre  möjligheter   att
applicera  den  sociala  ekonomin  på mindre enheter
inom  skolor,  sjukhus  och vårdinrättningar.  Andra
bedömningar än utskottet om behovet av åtgärder inom
turistområdet förordas i  en reservation (m, fp, kd,
c).
Under      avsnittet     om     forskning      och
kompetensutveckling  har två reservationer avgivits.
I den ena (m, fp, kd)  yrkas  bifall  till en motion
där  det  föreslås en samhällsekonomiskt  definierad
återbetalning av teknikbrostiftelsernas medel. I den
andra reservationen  (mp)  föreslås vissa uttalanden
om                     industriforskningsinstitutens
forskningsinriktning  och   lokalisering.   När  det
gäller  frågor  om  företagsnedläggningar reserverar
sig   representanterna    för   Vänsterpartiet   och
Miljöpartiet till förmån för  två  motioner  i vilka
det   bl.a.  föreslås  förbättrade  möjligheter  för
anställda   m.fl.  att  ta  över  nedläggningshotade
företag. I en  annan  reservation  (m,  fp,  kd,  c)
framhålls  att  en  sådan  ordning  skulle  innebära
betydande    ingrepp   i   äganderätten.   Samtidigt
tillstyrker reservanterna  en  motion  där vikten av
att  svenska  företag  har  lika  villkor  som  sina
konkurrenter  i  andra  EU-länder  lyfts fram. Samma
företrädare redovisar i ytterligare  en  reservation
att  de  har  en  annan  uppfattning  än  utskottets
majoritet, när det gäller forskning, vidareförädling
och    regionala    satsningar   inom   skogs-   och
träindustrin. Slutligen  tillstyrks i en reservation
(fp, c, mp) en motion där det föreslås att frågan om
bidrag till miljöcertifiering  av  småföretag  skall
utredas.


Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Innovationer och nyföretagande
Riksdagen    avslår   motionerna   2002/03:L250
yrkande 1, 2002/03:N201  och 2002/03:N395 yrkande
16.
Reservation 1 (m, fp, kd, c)
Reservation 2 (mp) - motiv.

2. Industriella utvecklingscentrum

Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:N286,
2002/03:N292 och 2002/03: N327.

3. Kapitalförsörjning

Riksdagen   avslår   motionerna    2002/03:T458
yrkandena  5  och  6,  2002/03: N267 yrkande  15,
2002/03:N306 yrkande 16 och 2002/03:N359.
Reservation 3 (m, fp, kd, c)

4. Kvinnors, invandrares och ungas
företagande

Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ub258
yrkande     2,    2002/03:N208,     2002/03:N248,
2002/03:N263 yrkande 13, 2002/03:N302 yrkandena 5
och 6, 2002/03:N306  yrkandena  17,  19  och  20,
2002/03:N312, 2002/03: N389, 2002/03:N395 yrkande
10,  2002/03:N396  yrkande  16  och  2002/03:A366
yrkande  14.
Reservation 4 (m, fp, kd, c)

5. Forskning och kompetensutveckling

Riksdagen    avslår   motionerna   2002/03:N347
yrkande   7,   2002/03:N369    och   2002/03:N396
yrkandena 20, 22 och 23.
Reservation 5 (m, fp, kd)
Reservation 6 (mp)

6. Auktorisation och certifiering

Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:N220,
2002/03:N284,  2002/03:  N383 yrkandena  1-3  och
2002/03:N396 yrkande 35.
Reservation 7 (fp, c, mp)

7. Social ekonomi

Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Kr371
yrkande 7, 2002/03:N306 yrkande 32, 2002/03:N375,
2002/03:N387,   2002/03:N396   yrkande   19   och
2002/03:A239 yrkande 35.
Reservation 8 (m, fp) - motiv.
Reservation 9 (kd, c)

8. Turism

Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Kr336
yrkande   13,   2002/03:    MJ428   yrkande   22,
2002/03:N214, 2002/03:N217, 2002/03:N267  yrkande
17,   2002/03:N304   yrkande   12,  2002/03:N328,
2002/03:N331 yrkandena 1-4, 2002/03:N345  yrkande
10,   2002/03:N362   yrkande   6,  2002/03:  N391
yrkandena 1 och 3-7 och 2002/03:N398 yrkande 3.
Reservation 10 (m, fp, kd, c)

9. Företagsetablering och
företagsnedläggning

Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:N218,
2002/03:N225 yrkandena 1 och 2, 2002/03:N261  och
2002/03:N330 yrkandena 1 och 2.
Reservation 11 (m, fp, kd, c)
Reservation 12 (v, mp)

10. Företagare och anställda

Riksdagen  avslår  motionerna  2002/03:N247 och
2002/03:N377 yrkandena 1-4.

11. Skogs-, trä- och stålindustrin

Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ425
yrkande  8,  2002/03:N233  yrkandena  1  och   2,
2002/03:N269  yrkandena  1  och  2,  2002/03:N285
yrkandena  1 och 2, 2002/03:N302 yrkande  17  och
2002/03:N362 yrkande 5.
Reservation 13 (m, fp, kd, c)

12. Varvsindustrin

Riksdagen avslår motion 2002/03:N234.

13. Glasindustrin

Riksdagen avslår motion 2002/03:N349.

14. Rymdindustrin

Riksdagen avslår motion 2002/03:N322.

15. Nanoteknik

Riksdagen  avslår  motionerna  2002/03:N237 och
2002/03:N245.

16. Design

Riksdagen  avslår motion 2002/03:Ub335  yrkande
4.

17. Centrum för miljöteknikexport

Riksdagen avslår motion 2002/03:N314.

Stockholm den 25 mars 2003

På näringsutskottets vägnar


Marie Granlund

Följande ledamöter  har deltagit i beslutet: Marie
Granlund (s), Mikael Odenberg (m), Ingegerd Saarinen
(mp), Nils-Göran Holmqvist  (s),  Eva  Flyborg (fp),
Sylvia Lindgren (s), Ann-Marie Fagerström (s), Maria
Larsson   (kd),  Lennart  Beijer  (v),  Karl  Gustav
Abramsson (s),  Ulla  Löfgren  (m), Carina Adolfsson
Elgestam (s), Åsa Torstensson (c),  Anne  Ludvigsson
(s),  Stefan  Hagfeldt (m), Reynoldh Furustrand  (s)
och Nyamko Sabuni (fp).


2002/03

NU7


Redogörelse för ärendet


Ärendet och dess beredning

I  detta  betänkande   behandlas  56  motioner  från
allmänna motionstiden.

Utskottet  har  vid  ett  besök   hos   Verket   för
näringslivsutveckling  (Nutek)  den  4 februari 2003
fått  upplysningar  i  ärendet. Vid detta  tillfälle
informerades utskottet även av företrädare för Almi-
koncernen.

Utskottets överväganden


Innovationer och nyföretagande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör med hänvisning  till  vidtagna
åtgärder   och    pågående    arbete    avslå
motionsyrkanden     om    innovationer    och
nyföretagande. Jämför  reservationerna  1 (m,
fp, kd, c) och 2 (mp).

Motionerna


I     motion    2002/03:L250    (m)    begärs    ett
tillkännagivande  om  behoven  av bättre villkor för
uppfinnare och innovatörer. Motionären anför att små
och  medelstora företag saknar goda  existensvillkor
och  att   den   s.k.  Simplexgruppen  hittills  har
presterat förvånansvärt  lite i regelförenklingsväg.
Det  fordras,  enligt  motionären,  en  målmedveten,
strukturell och samlad strategi  inom  flera områden
för att skapa konkurrenskraftiga förutsättningar för
näringsverksamhet   och  företagande.  Kvalificerade
utbildningsmöjligheter  i  kombination med gynnsamma
forskningsbetingelser   är,   påpekar    motionären,
viktiga   förutsättningar   för   ett  allmänt  gott
innovationsklimat.

Även   i   motion  2002/03:N201  (m)  begärs   ett
tillkännagivande  om  villkoren  för  uppfinnare.  I
motionen   refereras   uppgifter  från  Patent-  och
registreringsverket  (PRV)  som  säger  att  antalet
svenska patentansökningar  har minskat med mer än 10
% det senaste året. Samtidigt  har antalet utländska
patentansökningar legat på oförändrad  nivå. För att
förhindra   denna   negativa   utveckling   föreslår
motionären   avdragsrätt  för  patentkostnader  samt
tillsättandet  av en ombudsman för patenträttsfrågor
alternativt en intressenämnd inom PRV.
I Kristdemokraternas motion 2002/03:N395 framhålls
att  det  är  avgörande   för   svenskt  näringslivs
konkurrenskraft att tillräckliga  resurser satsas på
forskning  och  utveckling.  Det  är nödvändigt  att
samhället  bistår  de mindre företagen  för  att  de
skall    kunna    ta   del   i    forsknings-    och
utvecklingsarbetet.   Förutom   ett   allmänt   gott
investerings-  och  företagsklimat måste ytterligare
åtgärder vidtas som främjar  kommersialiseringen  av
innovationer  i  Sverige.  Av avgörande betydelse är
att  innovatörer  och  exploatörer   kopplas   ihop.
Möjligheter för anställda att utveckla egna idéer på
arbetsplatsen med rätt till eget patent bör utredas.
Avtal  om  delad vinst skulle kunna vara en form för
samverkan. Kristdemokraterna anser att satsningen på
innovativ teknikupphandling  till mindre företag och
uppfinnare bör utökas. Nya rön  inom  forskning  och
utveckling   bör   göras   mer  lättillgängliga  för
småföretagen, understryks det i motionen.

Vissa kompletterande uppgifter


Regelförenklingar

När det gäller allmänna villkor  för företagande kan
det inledningsvis konstateras att näringsutskottet i
anslutning  till behandlingen av budgetpropositionen
för år 2003 också  tog  ställning  till  regeringens
skrivelse  om  det  pågående regelförenklingsarbetet
(skr. 2002/03:8, bet. 2002/03:NU1). Riksdagen gjorde
på förslag i en reservation  (m,  fp, kd, c, mp) ett
tillkännagivande       till       regeringen      om
regelförenklingsarbetet.  Regeringen  anmodades  att
under innevarande mandatperiod  gå  igenom  hela det
regelverk som berör företagandet, så att onödiga och
krångliga regler kan tas bort. Regeringen bör vidare
sätta     upp     ett     kvantitativt    mål    för
regelförenklingsarbetet, i  syfte  att  redan  under
innevarande mandatperiod påtagligt minska företagens
kostnader  för administration av regelverket. Takten
i regelförenklingsarbetet  måste  öka redan under år
2003,  och därför skall ett mått som  kan  visa  hur
regelbördan  utvecklas  tas  fram.  Vidare anmodades
regeringen  att under år 2003 inge en  anmälan  till
OECD     med    begäran     om     granskning     av
regelförenklingsarbetet  i  Sverige.  När det gäller
regelverket vid företagsstart bör regeringen  tillse
att  det  sätts  upp  en  bestämd  tid,  inom vilken
berörda  myndigheter måste ha svarat eller  handlagt
ett ärende.  Myndigheterna  måste  generellt  sett i
större   utsträckning  fungera  som  "lots"  i  sina
kontakter med företagen, anfördes det.

Företrädarna  i  utskottet  för Socialdemokraterna
och   Vänsterpartiet   hade   också   förordat   ett
tillkännagivande  om  att  regeringen  skulle  vidta
olika      åtgärder     för     att     intensifiera
regelförenklingsarbetet,   dock  utan  krav  på  ett
kvantitativt  mål för regelförenklingsarbetet  eller
att hela regelverket  kring  företagande  borde  gås
igenom under innevarande mandatperiod.
Sedan  riksdagens tillkännagivande i december 2002
har   regelförenklingsarbetet    fortskridit    inom
Regeringskansliet.    Enligt    Näringsdepartementet
kommer departement och myndigheter  att  utifrån  en
genomgång av de regelverk som berör företagandet att
vidta  åtgärder  för  att  minska den administrativa
bördan.  Beredningen  av  detta  arbete  pågår  inom
Regeringskansliet.  Vidare  kommer   Institutet  för
tillväxtpolitiska  studier  (ITPS) att i  mars  2003
redovisa  ett förslag på mätmetod  av  administrativ
börda. Regeringens  ambition är att inleda mätningar
under   år   2003.   Ett   kvantitativt    mål   för
regelförenklingsarbetet  kommer  att  redovisas   så
snart  en  fungerande mätmetod finns tillgänglig. En
anmälan till  OECD  med  begäran  om  granskning  av
regelreformeringsarbetet  kommer att inlämnas i mars
2003.

Innovationspolitik och entreprenörskap

I budgetpropositionen för år  2003  (prop. 2002/03:1
utg.omr. 24, s. 15) anförde regeringen  att  statens
roll  är  att  verka  för  att  det  finns  ett  väl
fungerande  ramverk  för  företagande.  Insatser som
särskilt     kommer     att     prioriteras     inom
näringspolitiken är entreprenörskapsfrågor, skatter,
kapitalförsörjning,    väl   fungerande   marknader,
enkla/ändamålsenliga regler  och  utvecklingen av en
innovationsstrategi.

Vidare  framhöll regeringen att kunskapsutveckling
och   innovativ   verksamhet   i   kombination   med
entreprenörskap   är   av   avgörande   betydelse  i
ansträngningarna   att   säkra   Sveriges   framtida
konkurrenskraft.  Staten har en viktig roll när  det
gäller att uppmuntra  och befrämja sådan verksamhet.
Riksdagen har tagit ställning  till  propositionerna
om  FoU  och samverkan i innovationssystemet  (prop.
2001/02:2,  bet.  2001/02:NU5) och om en politik för
tillväxt  och  livskraft   i   hela   landet  (prop.
2001/02:4,    bet.   2001/02:NU4).   Propositionerna
innehåller  bl.a.  förslag  till  åtgärder  för  att
utveckla innovationssystem och kluster.
Innovationspolitiken  skall  främja nyskapande och
nyttiggörande  av  kunskap.  Av  budgetpropositionen
framgår att regeringen har tagit initiativ  till  en
process med näringsliv, arbetsmarknadens parter samt
universitet  och  högskola  för  att  diskutera  och
formulera   en   offensiv  innovationsstrategi.  Det
huvudsakliga syftet  med en sådan strategi är att ny
kunskap från universitet  och  högskola,  näringsliv
samt offentlig sektor i högre utsträckning omsätts i
nyföretagande  och  hållbar  tillväxt  och därigenom
social  välfärd. Frågor med koppling till  forskning
kommer att inta en viktig roll i denna strategi. För
att forskningsresultat  skall  bidra till tillväxten
måste  de omsättas i innovationer,  dvs.  nya  eller
förbättrade processer, produkter och tjänster.
Regeringen  ser  det  som  angeläget  att  antalet
kommersialiserade  innovationer ökar. Ambitionen  är
att andelen kunskapsintensiva  företag  och  företag
som  är  baserade på immaterialrättsliga tillgångar,
främst patent, ökar under perioden 2003-2006. Därför
avser regeringen  att arbeta med att ta fram mål och
mätmetoder avseende  kunskapsbaserat företagande och
kommersialiserade, hållbara  innovationer  under  år
2003.  Verket  för  innovationssystem  (Vinnova) har
fått  i uppdrag att bl.a. se över de strukturer  som
finns   i    dag,    särskilt   teknikbrostiftelser,
holdingbolag och teknikparker.  I september 2002 gav
regeringen  Vinnova i uppdrag att  föreslå  åtgärder
för    att    underlätta     kommersialisering    av
forskningsresultat.  Uppdraget  skall  avrapporteras
under våren 2003. Regeringen  menade  vidare att det
bl.a. behövs särskilda miljöer - inkubatorer  -  som
kan  möjliggöra  för  forskare och entreprenörer vid
universitet   och   högskolor    att    starta   små
högteknologiska    företag.   Av   Vinnovas   anslag
reserverades sedermera  30  miljoner  kronor som ett
startbidrag  för  genomförandet  av ett program  för
inkubatorer.
I   regeringens   senaste  s.k.  regionalpolitiska
proposition (prop. 2001/02:4,  bet. 2001/02:NU4) gör
regeringen  bedömningen  att  Sverige   behöver  ett
entreprenörskapsklimat   på  högsta  internationella
nivå.   Regeringen   föreslog    ett    sammanhållet
nationellt  entreprenörskapsprogram  med  syfte  att
skapa  ett  mer entreprenöriellt klimat, att  främja
positiva attityder  till  entreprenörskap  samt  att
skapa ett ökat nyföretagande.
I  juni  2002  uppdrog  regeringen  åt  Verket för
näringslivsutveckling  (Nutek) att utarbeta  förslag
till  ett  nationellt program  för  entreprenörskap.
Fokus skall  vara  på  ungdomar,  och andra aktörers
medverkan skall eftersträvas för att  ge  programmet
en  större  ekonomisk  omfattning. Nutek överlämnade
i september  2002  ett  förslag  till  program  till
regeringen. Regeringen uppdrog  sedermera  åt  Nutek
att    genomföra    ett   nationellt   program   för
entreprenörskap  med  inriktning   mot   unga.   För
programmets  genomförande beviljade regeringen Nutek
bidrag under perioden 2002-2004 med sammanlagt högst
12 miljoner kronor.
Nutek framförde  vissa  synpunkter  på programmets
inriktning  till  Regeringskansliet.  Verket  menade
bl.a. att satsningen var för snävt inriktad  på unga
och  att  den  omfattade  för  lite  resurser. Nutek
aviserade  att verket önskade få återkomma  med  ett
bredare  entreprenörsprogram  i  samverkan  med  den
verksamhet  som  sker  regionalt  inom  ramen för de
regionala  tillväxtprogrammen.  Mot  den  bakgrunden
gick Nutek i december 2002 ut med en förfrågan  till
representanter för de regionala partnerskapen om att
utse en ansvarig för entreprenörsfrågor. Avsikten är
att  Nutek  skall  utarbeta  ett  förslag  till  ett
bredare  program för entreprenörskap i samverkan med
dessa personer.  Planen  är att förslaget skall vara
klart  i  månadsskiftet augusti/september  2003.  En
skiss över programmets inriktning har redovisats för
Näringsdepartementet i januari 2003.
Till detta  skall  även  fogas  att  Nutek på eget
initiativ arbetar med att ta fram en policyskrift på
temat  entreprenörskap.  Denna skrift skall  ta  ett
bredare grepp på entreprenörsfrågorna och inkluderar
bl.a. förslag till åtgärder  inom  områden  som inte
omfattas  av Nuteks mandat, däribland skatteområdet.
Skriften behandlades  av  Nuteks styrelse i februari
2003.  Styrelsen  förordade vissa  justeringar,  men
godtog i huvudsak den  breda  ansatsen.  Publicering
väntas ske i mars 2003.
I  januari  2003  presenterade EG-kommissionen  en
grönbok   med   titeln  Entreprenörskap   i   Europa
(KOM/2003/27).  I   denna   redovisas  kommissionens
inställning till frågor kring  entreprenörskap  samt
betonas  att  Europa  måste bli bättre på att främja
entreprenörsanda.  Tillsammans  med  en  rapport  om
genomförandet   av  den   europeiska   stadgan   för
småföretag  och  ett   meddelande   om   "att  tänka
småskaligt   i   ett   växande  Europa"  behandlades
grönboken vid konkurrenskraftsrådets möte den 3 mars
2003.

Utskottets ställningstagande


Utskottet  anser  att  de  allmänna   villkoren  för
företagande  skall  fungera  som  en  god grund  för
innovationer,  entreprenörskap och kommersialisering
av goda idéer. I  det  avseendet  skiljer  sig  inte
utskottets  uppfattning från det som anförs i de här
behandlade  motionerna.  Utskottet  menar  dock  att
dessa förutsättningar i betydande utsträckning redan
finns  i  Sverige.  Samtidigt  vill  utskottet  ändå
understryka  vikten  av  ytterligare åtgärder. De av
regeringen     prioriterade     insatserna      inom
näringspolitiken,    dvs.    entreprenörskapsfrågor,
skatter,    kapitalförsörjning,    väl    fungerande
marknader,  enkla/ändamålsenliga  regler   och   ut-
veckling  av  en  innovationsstrategi,  kommer i det
avseendet       att       ytterligare      förbättra
företagsklimatet. Det ovan beskrivna arbetet med att
ta   fram  en  innovationsstrategi,   insatser   för
kommersialisering  av  innovationer samt de insatser
som görs både på regerings-  och  myndighetsnivå för
att lyfta fram frågor om entreprenörskap  kommer att
på   flera   sätt   gagna  svenska  innovatörer  och
entreprenörer.  Att  det   även  har  initierats  en
diskussion  om  entreprenör-skapsfrågor  på  EU-nivå
bidrar till att intresset för dessa frågor ges extra
stimulans.

Avslutningsvis vill utskottet betona vikten av att
takten upprätthålls i det regelförenklingsarbete som
bedrivs   inom  Regeringskansliet.   Utskottet   ser
positivt på  de  åtgärder som hittills har vidtagits
och på den planering  av  det  fortsatta arbetet som
har beskrivits av Näringsdepartementet.
Med   det   anförda   avstyrks  de  här   aktuella
motionerna i berörda delar.

Industriella utvecklingscentrum


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden   om
industriella  utvecklingscentrum.   Utskottet
hänvisar till pågående beredningsarbete.

Motionerna


Svensk industristruktur har, enligt vad  som  anförs
motion 2002/03:N286 (s), en tämligen svagt utvecklad
grupp  medelstora  företag.  Ett naturligt fokus för
näringspolitiken är att stödja de mindre företag som
vill  och  har  möjligheter  att  växa.   Motionären
framhåller     verksamheten     inom    industriella
utvecklingscentrum (IUC) och det  s.k. UPA-uppdraget
(Uppsökande            verksamhet-Produktutveckling-
Avknoppning)   som  framgångsrika   satsningar.   En
vidareutveckling  av IUC-verksamheten kräver, enligt
motionären, emellertid  mer långsiktig finansiering.
Regeringen  bör  därför  ges  i  uppdrag  att  skapa
förutsättningar för ett minst  sjuårigt  program för
att säkra verksamhetens fortsättning.

Även i motion 2002/03:N292 (s) framhålls vikten av
en     fortsatt     utveckling    av    industriella
utvecklingscentrum.  Det  påpekas  att  den  svenska
industristrukturen domineras  av enstaka företag och
att orter som är beroende av ett  stort  företag  är
sårbara  om  verksamheten  läggs ned. På Gotland har
exempelvis  neddragningar  hos   Flextronics  slagit
hårt. Motionärerna anser att det behövs stöd för att
både nya och befintliga företag skall kunna växa.
I  motion  2002/03:N327 (s) anförs  det  att  IUC-
satsningen  har  varit  framgångsrik  vad  beträffar
produktutvecklingsuppdrag,     avknoppningar     med
nyetableringar, sysselsättningstillfällen, regionalt
samarbete  för utveckling och nya marknadskontakter.
Motionärerna     framhåller    att    IUC-konceptets
nätverksstruktur   ger   varje   enskilt   IUC-bolag
möjlighet   att  åta  sig   utvecklingsuppdrag   där
regional förankring  och  nationell  spridning är en
förutsättning  för  resultat.  Det  ger också  unika
möjligheter  att  hålla  kostnader för en  nationell
överbyggnad  och struktur på  en  mycket  låg  nivå.
Under försöksverksamheten  har  konceptet  visat sig
vara  så  framgångsrikt  att  näringsliv,  fack  och
kommuner  i  alltfler  regioner  vill utveckla denna
samverkansform. Att utvidga IUC-nätverket  med  fler
regionala  IUC-bolag  skapar,  enligt  motionärerna,
ökad  kompetens,  och  mer  resurser möjliggör  ökad
tillväxt  i  hela  Sverige. Försöksverksamheten  bör
därför  avslutas  och   ett   väl   definierat   och
långsiktigt program tas fram för att nå målet om ett
innovationsprogram i världsklass.

Vissa kompletterande uppgifter


Via     Nutek     stöder     staten     industriella
utvecklingscentrum  (IUC)  som skall stimulera  till
utveckling  och  nya  jobb i mindre  och  medelstora
företag. Varje IUC-bolag  är  ett  fristående privat
aktiebolag    där   det   lokala   eller   regionala
näringslivet  är   majoritetsägare.  Även  kommuner,
fackliga   organisationer   samt   andra   regionala
intressenter kan ingå i bolaget. Staten lämnar genom
det s.k. UPA-uppdraget stöd till tre aktiviteter vid
IUC.     Dessa     är     uppsökande     verksamhet,
produktutveckling och  förstudier  för  avknoppning.
IUC skall utforma avtal med företagen så  att de får
del  av de intäkter som uppstår i företagen  som  en
följd        av        produktutvecklings-       och
avknoppningsprojekten.

Våren 2001 behandlade  utskottet  motioner  om IUC
(bet.  2000/01:NU7).  Utskottet betonade att det  är
viktigt  att staten på olika  sätt  kan  stödja  den
verksamhet  som  IUC  bedriver  och  att  den typ av
underifrån  och  regionalt initierad verksamhet  som
IUC  representerar   är   ett  värdefullt  inslag  i
näringspolitiken.  Med  hänvisning   till   pågående
arbete   vid   Nutek,   Almi   och   IUC  avstyrktes
motionerna.
I  november  2001 gavs en särskild utredare  (f.d.
landshövdingen Ulf  Lönnqvist)  i  uppdrag att lämna
förslag   till   inriktning,   effektivisering   och
organisering av statens insatser  på  regional  nivå
(dir. 2001:103). En fråga för utredningen var vilken
roll  staten  skall  ha  gentemot  IUC-bolagen i ett
längre  perspektiv  och  hur  ett sådant  eventuellt
engagemang  i  så fall skall finansieras.  Utredaren
skulle   lämna   förslag   på   hur   den   statliga
uppdragsverksamhet   som   i   dag   utförs  av  IUC
långsiktigt skall hanteras.
I  finansplanen  för  år  2003  (prop.  2002/03:1)
framhöll regeringen att den vill bygga vidare på den
positiva   anda   som  företagsledare  och  fackliga
företrädare bl.a. har utvecklat. Regeringen sade sig
vara  beredd  att  föreslå   nya   medel   för   att
förverkliga  förslag  som hade presenterats av bl.a.
gruppen   Framtid  för  svensk   industri   (Bennet-
Johnsson-gruppen).  Regeringens  förbehåll  var dock
att  andra  aktörer  är  beredda att tillskjuta lika
mycket.
I  november  2002  presenterade   Utredningen   om
statens  regionala  insatser  för företagsutveckling
sina slutsatser (SOU 2002:101).  Utredaren  framhöll
att IUC-bolagen bedriver en verksamhet som är viktig
för innovationsutveckling och för tillkomsten av nya
företag.  Vidare  bidrar  den till produktutveckling
och  till utarbetande av produktionsprocesser.  IUC-
bolagen  har  även  en  stark  förankring  i  lokalt
näringsliv.   Utredaren  föreslog  därför  att  UPA-
uppdraget skulle  ges en långsiktig inriktning genom
att en miljard kronor  satsas  på verksamheten under
en  femårsperiod.  Utredaren  hänvisade   även  till
regeringens  löfte i finansplanen om nya medel  till
realiserandet   av   förslag  från  Bennet-Johnsson-
gruppen. Bland dessa förslag fanns sådana som gällde
IUC och som hade samma  inriktning  som de utredaren
förespråkade.
Vid sin behandling av budgetpropositionen  för  år
2003  och  i anslutning därtill väckt motionsyrkande
om  ett  nytt   anslag  för  IUC-verksamhet  anförde
näringsutskottet  ånyo att den typ av underifrån och
regionalt initierad verksamhet som IUC representerar
är ett värdefullt inslag  i  näringspolitiken  (bet.
2002/03:NU1). Med hänvisning till pågående beredning
inom    Näringsdepartementet   av   förslagen   från
Utredningen   om   statens  regionala  insatser  för
företagsutveckling,  ansåg  utskottet  att riksdagen
inte borde ta något eget initiativ på området.
IUC-företagens situation behandlades även i början
av  februari  2003  i en interpellationsdebatt.  Med
anledning av en interpellation av Maria Larsson (kd)
om IUC-företagens framtid  (ip. 2002/03:127) anförde
näringsminister Leif Pagrotsky  bl.a. att regeringen
har för avsikt att ta ställning till förslagen i den
nyssnämnda  utredningen efter den  remissomgång  som
löpte fram till den 28 februari 2003.

Utskottets ställningstagande


Utskottet har  vid flera tidigare tillfällen uttalat
sig positivt om  den  verksamhet  som  bedrivs  inom
ramen för s.k. industriella utvecklingscentrum (IUC)
och att staten framgent bör stödja denna verksamhet.
Regionalt    förankrad   och   underifrån   uppbyggd
utvecklingsverksamhet  med  intressenter  från såväl
regionalt      och     lokalt     näringsliv     som
arbetstagarorganisationer  och offentliga aktörer är
en  modell  som har goda förutsättningar  att  kunna
stimulera nyföretagande  och därigenom framväxten av
nya arbetstillfällen.

Utskottets  grundläggande  positiva  syn  på  IUC-
verksamheten överensstämmer därmed i allt väsentligt
med  den  som  hösten   2002  presenterades  av  den
tidigare beskrivna Utredningen  om statens regionala
insatser för företagsutveckling.  Det är emellertid,
enligt  utskottets mening, angeläget  att  det  s.k.
UPA-uppdraget    och   den   därtill   knutna   IUC-
verksamheten  ses som  en  del  av  det  långsiktiga
helhetsgrepp som  övervägs i samband med beredningen
av   utredningens   förslag.    Enligt    utskottets
uppfattning bör regeringens ställningstagande  i det
avseendet  avvaktas  innan  det kan anses nödvändigt
med några tillkännagivanden från  riksdagen om dessa
frågor.  Med  det  anförda  avstyrks  samtliga   här
behandlade motioner i berörda delar.

Kapitalförsörjning


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  med  hänvisning till vidtagna
åtgärder    och   pågående    arbete    avslå
motionsyrkanden om kapitalförsörjning. Jämför
reservation 3 (m, fp, kd, c).

Motionerna


Den framtida  sysselsättningen i Sverige är beroende
av att nya företag  kan  utvecklas,  framhålls det i
motion   2002/03:N359  (s).  Motionären  anför   att
riskkapitalsatsningar  på de yngsta företagen och de
allra fräschaste företagsidéerna  på  senare tid har
minskat  betydligt. I stället har riskkapitalisterna
ökat  sina   satsningar  på  företag  som  redan  är
etablerade.  Detta   är  en  utveckling  som  enligt
motionären  för  med  sig   negativa   konsekvenser.
Motionären begär ett tillkännagivande om  bristen på
finansiärer på riskkapitalmarknaden.

Även   i   motion  2002/03:N267  (fp)  begärs  ett
tillkännagivande  om tillgången på riskkapital. Inom
regionalpolitiken är  tillgången  på  riskkapital av
stor betydelse, anförs det i motionen.  Motionärerna
framhåller  att  det kan vara svårt att få  tillgång
till riskkapital om  man  saknar  eget  kapital  att
sätta  in.  Flyktingar, långtidsarbetslösa, ungdomar
utan  sparkapital,  invandrare  utan  a-kassa  eller
kvinnor som blir övertaliga efter lågavlönade jobb i
offentlig  sektor nämns som exempel på människor som
har svårt att spara ihop till ett eget kapital.
Bristen  på   riskkapital   lyfts   också  fram  i
Centerpartiets  motion  2002/03:N306.  Svårigheterna
att få tag på kapital för att utveckla sitt  företag
är ett problem för många småföretagare, anförs  det.
För  att  bredda  tillgången  på  riskkapital  nämns
följande modeller i motionen: förbättrade regler för
periodisering    av   vinst   och   beskattning   av
ägarkapital,     stimulerande      av      regionala
entreprenörsfonder och möjlighet för placering av en
del    av    pensionsavsättningarna    i   regionala
pensionsfonder  inom  ramen för premiepensionsvalet.
Vidare    föreslås    införande     av    personligt
riskkapitalavdrag och införande av mikrolån  för att
underlätta  lån till de minsta företagen. Mikrolånen
skall     enligt      Centerpartiet      ha      ett
jämställdhetsperspektiv  genom  att hälften skall gå
till kvinnliga och hälften till manliga företagare.
I motion 2002/03:T458 (c) framhålls att produktion
av  IT-varor  och  därtill knuten utrustning  är  en
förutsättning   för   utveckling   i   basindustrin.
Regeringens,  enligt motionärerna,  misslyckade  IT-
satsningar     har      emellertid     gjort     att
datapenetrationen inte längre  är  märkvärdig ur ett
internationellt perspektiv. Motionärerna  menar  att
då  riskkapitalet har minskat behövs nu att särskild
uppmärksamhet    riktas    mot    möjligheten   till
riskkapital  för  nya  företag  inom  näringen.  Ett
tillkännagivande  begärs  om särskilda åtgärder  för
att öka tillgången till riskkapital inom IT-området.
Motionärerna  anser  också  att   det   behövs   ett
tillkännagivande  om exportinriktade satsningar inom
IT-sektorn.

Vissa kompletterande uppgifter


Riksdagen behandlade  motioner om kapitalförsörjning
senast     våren    2002    (bet.     2001/02:NU12).
Näringsutskottet     framhöll    att    frågan    om
kapitalförsörjning för  småföretag  intar en central
ställning  inom  näringspolitiken. Utskottet  menade
att  en effektivt fungerande  kapitalmarknad  är  en
grundförutsättning  för skapandet av nya företag och
för   tillväxt  i  befintliga   företag.   Utskottet
framhöll     också     att     statens    roll    på
kapitalförsörjningsområdet tydligt  skall  motiveras
och  fungera  som  ett  komplement  till  den övriga
kapitalmarknaden.   Med  referens  till  regeringens
uttalanden i frågan,  betonade  utskottet  även  att
statsmakternas  insatser  på  området  löpande måste
omprövas. Utskottet konstaterade vidare att flera av
de  aspekter  som berördes i motionerna var  föremål
för utredning inom  Regeringskansliet samt att några
motionsyrkanden kunde  anses vara tillgodosedda. Det
gällde bl.a. införandet  av  ett  särskilt mikrolån,
stöd  till kreditgarantiföreningar och  utvecklandet
av   ett    statligt   lånegarantisystem.   Samtliga
motionsyrkanden avstyrktes.

I en reservation  (m,  kd, c, fp) betonades vikten
av      skattesänkningar      för     att      skapa
investeringsvilligt   kapital   och   motverka   den
snedvridning     av    konkurrensen    som     vissa
arbetsmarknadspolitiska       program       innebär.
Reservanterna  framhöll även vikten av åtgärder  för
att  tillgodose  att   det   finns  riskkapital  för
finansieringen   av   forskning,   utveckling    och
marknadsbedömning i ett inledande skede.
I   budgetpropositionen   för   år  2003  framhöll
regeringen     att     en    effektivt    fungerande
kapitalmarknad   är   en   grundförutsättning    för
skapandet  av  nya företag och tillväxt i befintliga
företag. Kapitalmarknaden  är ett område inom vilket
privata aktörer huvudsakligen står för verksamheten.
För  att motverka brister i kapitalmarknadens  utbud
bör  staten   ha   ett   antal  instrument  för  att
komplettera marknaden. Bland dessa instrument nämnde
regeringen  tillförsel  av riskkapital,  lånekapital
och  bidrag.  Regeringen  konstaterade   också   att
skattelagstiftningen  har  betydelse  för företagens
kapitalförsörjning.
I  förra  årets näringspolitiska motionsbetänkande
(bet.  2001/02:NU12)  beskrev  näringsutskottet  det
utbud av lån och stöd till företag som administreras
av statliga myndigheter, bolag och stiftelser. Något
av detta  förtjänar att upprepas i sammanfattad form
även detta år.
För det första kan Almi Företagspartner AB nämnas.
Almi lämnar  bl.a.  lån  med  tillhörande rådgivning
till  växande  småföretag, till individer  som  vill
starta nya företag  och  till  innovatörer. Almi har
lånat  ut  2,6  miljarder  kronor  till  ca  13  000
lånekunder. Dessutom ger Almi strategisk  rådgivning
och  utvecklingsinsatser till ca 20 000 företag  per
år. Almi  skall  komplettera  bankerna och ta större
risker, men även säkerställa att  det egna kapitalet
hålls  intakt. Riksdagen beslutade hösten  2001  att
ett  generellt   mikrolån   skulle   införas  (prop.
2001/02:4,  bet.  2001/02:NU4).  Under  hösten  2002
introducerade   Almi  detta  mikrolån  under  namnet
Företagarlån. Almi  skall  enligt sina direktiv inom
sin finansieringsverksamhet  sträva  efter att ha en
jämn  könsfördelning mellan kunderna. Bolaget  skall
även i  högre  grad  än  tidigare  inrikta  sig  mot
finansiering  i  tidiga skeden. Det framgår även att
det nya företagarlånet  skall inriktas på behovet av
små  lån och att kvinnor,  invandrare  och  ungdomar
skall  ha  minst  en  andel  av  finansieringen  som
motsvarar den de erhållit i tidigare års låneformer.
En  förordning  som  reglerar det nya företagarlånet
tillkom sedan i januari  2003 (SFS 2003:4). Av denna
framgår att företagarlånet  får  täcka högst 50 % av
företagets  totala  kapitalbehov om  det  överstiger
50 000  kr  och  dess beloppsgräns  är  250 000  kr.
Amorteringar  och ränta  anpassas  efter  företagets
utveckling och  ekonomiska  situation.  Under hösten
2002  ökade  antalet  företagarlån till kvinnor  med
40 % jämfört med samma  period 2001 då det fanns ett
särskilt företagarlån till kvinnor.
Industrifonden,    Norrlandsfonden,     Stiftelsen
Innovationscentrum  och Sjätte AP-fonden är  exempel
på andra aktuella långivare.  Industrifonden ger lån
till     industriella     utvecklingsprojekt     och
marknadssatsningar  samt  lämnar   finansiering  via
ägarkapital  till  i  huvudsak  små  och  medelstora
företag.     Industrifonden    kan    även    stötta
företagsetableringar     genom    att    köpa    vid
nyemissioner. Norrlandsfonden  erbjuder  riskvilliga
lån till företrädesvis små och medelstora  företag i
Norrland. Sjätte AP-fonden gör investeringar  i  små
och  medelstora  svenska  bolag som inte är noterade
och   som   bedöms   ha   goda   möjligheter    till
värdetillväxt. Vanligen överstiger Sjätte AP-fondens
investeringar   15   miljoner   kronor.   AB  Svensk
Exportkredit   och   Exportkreditnämnden  kan  lämna
krediter och garantier  som  skyddar  företagen  mot
risker  vid  utlandsaffärer. Den statliga Stiftelsen
Innovationscentrum  (SIC)  beviljar  ekonomiskt stöd
till   innovationer   i  tidiga  utvecklingsstadier.
Stödet beviljas antingen  som  förstudiebidrag  utan
återbetalningsskyldighet   eller  som  ett  lån  med
villkorlig återbetalningsskyldighet.  Målgruppen  är
privatpersoner  samt  nystartade  företag.  Då SIC:s
verksamhet  upphör år 2004 har Almi och SIC påbörjat
ett arbete med  att  samordna  SIC:s  verksamhet med
Almis rådgivnings- och finansieringsverksamhet.
Som  ett  stöd  för  företags  och  entreprenörers
sökande  efter  kapital  har  Nutek  tagit  fram  en
särskild   finansierings-   och  riskkapitaldatabas.
Databasen  innehåller  information   om  svensk  och
nordisk offentlig finansiering riktad  till  företag
samt information om andra riskkapitalaktörer och  om
vissa EU-stöd.
Sedan    juni   2001   bedriver   Nutek/Almi   och
Industrifonden  ett samarbete kring finansiellt stöd
till tekniska innovationer i deras inledningsskeden,
s.k. såddfinansiering.  Samarbetet innebär att Nutek
i samråd med Industrifonden  avgör om ett projekt är
intressant  för  vidare undersökning.  Nutek  svarar
sedan för det analysarbete  som  bl.a. krävs för att
fastställa   hur   mycket   kapital   som    behövs.
Industrifonden    fattar    därefter    beslut    om
finansieringen  och tar över ansvaret för projektet.
Samarbetet gäller  insatser på mellan 250 000 kr och
2 miljoner   kronor   med    maximalt    50   %   av
projektkostnaden.  Företag  med  större kapitalbehov
kan vända sig direkt till Industrifonden.  Av  de 34
projekt som sökte stöd under år 2002 erhöll fem s.k.
startkapital.   Problemen   med  att  hitta  externa
medfinansiärer bidrog dock till  att  endast  ett av
dessa  kunde  beviljas  stöd från Industrifonden.  I
budgetpropositionen för år  2003 framhöll regeringen
att     den     noga     följer     det     aktuella
såddfinansieringssamarbetet  och  att  den  statliga
kapitalförsörjningen   i   större  utsträckning  bör
fokuseras till dessa tidiga utvecklingsfaser.
Regeringen   har  vid  flera  tillfällen   uttalat
önskemål om en utökad  användning  av  lånegarantier
(se  bl.a.  prop.  2001/02:4  och prop. 1997/98:62).
Dessa ställningstaganden utmynnade i juni 2001 i att
regeringen gav Nutek i uppdrag att ta fram en modell
för  ett  statligt  lånegarantisystem.   Ett  sådant
system  bygger på att staten garanterar banklån  och
delar risktagandet  med  banken  eller  något  annat
privat  låneinstitut.  En fördel med detta kan t.ex.
vara  att utbudet av privata  aktörer  som  erbjuder
lånefinansiering   till   företag  ökar.  Eventuellt
skulle ett utvecklat lånegarantisystem kunna ersätta
några    av   statens   kapitalförsörjningsinsatser.
Uppdraget  redovisades  till  regeringen  i februari
2002. En arbetsgrupp med uppgift att presentera  ett
förslag  till  lånegarantisystem tillsattes därefter
inom Regeringskansliet.  Enligt  budgetpropositionen
för  år  2003 skulle ett utvecklat lånegarantisystem
ha funnits  i  drift  fr.o.m. januari 2003. Aktuella
uppgifter   från   Näringsdepartementet   gör   dock
gällande att införandet  kommer att ske senare under
år 2003.
Som tidigare har nämnts  redovisade Utredningen om
statens  regionala  insatser för  företagsutveckling
sitt slutbetänkande (SOU  2002:101) i november 2002.
I detta föreslås en kraftsamling  på finansiering av
de    tidigaste    skedena   i   innovations-    och
företagsutveckling.  Enligt utredarens förslag skall
500 miljoner kronor överföras  från  Almis  lånefond
till en särskild fond för sådd- och innovationslån i
tidiga  skeden.  Denna  nya fond skall förvaltas  av
Almi.  Nutek skall ha rätt  att  använda  högst  100
miljoner  kronor  per  år  ur  fonden till sådd- och
innovationsfinansiering.  Utredaren  uppmanar  också
regeringen  att överväga möjligheterna  att  använda
delar av Industrifondens  avkastning  för  sådd- och
innovationsfinansiering.   Vidare   bör   delar   av
anslaget  till  allmänna  regionalpolitiska insatser
öronmärkas   för  detta  ändamål.   Totalt   innebär
utredarens förslag att ca 200 miljoner kronor per år
avsätts för sådd-  och  innovationsfinansiering i de
mest  riksfyllda  skedena.   Remissbehandlingen   av
betänkandet har nyligen avslutats.
Svenska   Riskkapitalföreningen   och   Nutek  gör
kvartalsvisa  undersökningar av händelseutvecklingen
på riskkapitalmarknaden.  Av  den senaste rapporten,
som  avser  fjärde  kvartalet och  helåret  2002  (R
2003:1),    framgår    att     en    majoritet    av
riskkapitalbolagen  (74  %)  anser   att  det  finns
tillräckligt  många  goda  idéer  eller projekt  att
investera  i  på  dagens marknad. Riskkapitalbolagen
ser också positivt på branschens framtid. Huvuddelen
av företagen (78 %) kommer att fortsätta investera i
minst samma utsträckning  som tidigare. Noterbart är
dock att antalet investeringar  inom  såddfasen  har
minskat  under  sju  kvartal  i  rad  och  verkar ha
stabiliserat  sig på en låg nivå. Rapportförfattarna
underströk behovet  av  statliga  insatser  på detta
område.
Regionala kreditgarantiföreningar är en ny form av
organisation  för  finansieringslösningar i Sverige.
En kreditgarantiförening  ställer  garantier för lån
och andra krediter som småföretagare  har  behov  av
för  sin  rörelse.  Regeringen har betonat vikten av
att det regionala näringslivet  tar  ett  ansvar för
dessa initiativ och att de är oberoende från staten.
Regeringen anser dock att det är viktigt att  främja
framväxten  av  lokala  initiativ inom detta område.
Ett  särskilt  bidrag om totalt  3  miljoner  kronor
under perioden 2002-2004  för information om hur man
startar lokala och regionala kreditgarantiföreningar
har därför beslutats.
I juni 2002 överlämnade den  s.k. 3:12-utredningen
(dir.   1999:72)  sitt  betänkande  Beskattning   av
småföretagare   (SOU   2002:52)   till   regeringen.
Utredningens   förslag   kan   ha  konsekvenser  för
kapitalförsörjningen    i   småföretag.    Förslaget
remissbehandlades  under  hösten   2002.   Flera  av
remissinstanserna och flera av utredningens experter
var kritiska till de slutsatser som presenterades  i
betänkandet.   Beredning   av   förslaget  sker  för
närvarande inom Regeringskansliet.
Riksdagen  tar  under  våren 2003  ställning  till
regeringens    proposition   2002/03:49    om    nya
förmånsrättsregler.  Utskottets  syn på dessa frågor
kommer   att   redovisas   i   ett   yttrande   till
lagutskottet (yttr. 2002/03:NU1y).

Utskottets ställningstagande


Ett    effektivt    tillvaratagande    av   tekniska
innovationer     liksom    utvecklingen    av    ett
framgångsrikt entreprenörskap  förutsätter  vanligen
tillgång till extern finansiering. För detta ändamål
finns  i första hand den ordinarie kapitalmarknaden.
Det står  emellertid  klart att staten har en viktig
funktion att fylla när  det  gäller  att komplettera
denna  marknad  inom  vissa områden. Detta  är  inte
minst tydligt under rådande  konjunkturläge  då  den
ordinarie riskkapitalmarknaden i större utsträckning
än  tidigare  riktar  blickarna  mot företag som har
kommit en bit i sin utveckling. För  att  potentiell
samhällsnytta  inte skall gå till spillo är  behovet
av statliga insatser påtagligt.

Statens åtgärder på kapitalförsörjningsområdet har
beskrivits   ovan.    Enligt    utskottets    mening
tillhandahåller staten ett varierat utbud av lån och
andra   stöd   till   företagande.   Det   generella
företagslån  som  infördes  under  hösten  2002  är,
enligt   utskottets  uppfattning,  en  utveckling  i
positiv    riktning.     Utskottet    noterar    med
tillfredsställelse  att  hittillsvarande  långivning
svarar upp mot kraven på en fortsatt prioritering av
kvinnor. Utskottet förutsätter  att  regeringen  med
särskild   vaksamhet  följer  utvecklingen  i  detta
avseende och  vidtar  nödvändiga  åtgärder  om denna
grupp missgynnas.
Utskottet   konstaterar  att  det  hittillsvarande
samarbetet mellan  Nutek  och Industrifonden när det
gäller  såddfinansiering  ännu  inte  kan  anses  ha
svarat upp mot förväntningarna.  Utfallet  i form av
beviljade krediter måste betraktas som alltför lågt.
Regeringen  har  aviserat att den skall följa  detta
samarbete noga, och  utskottet  förutsätter  att  så
sker.      Utvecklas      inte      de      statliga
såddfinansieringsinsatserna  inom  ramen  för  detta
samarbete  i  en  mer positiv riktning förväntar sig
utskottet att regeringen vidtar åtgärder.
Trots förekomsten  av  ett mångfasetterat statligt
utbud på kapitalförsörjningsområdet  vill  utskottet
framhålla  vikten  av  kontinuerlig  utveckling  och
omprövning  av  dessa  insatser. Mot den  bakgrunden
anser  utskottet  det  vara  positivt  att  det  för
närvarande pågår ett arbete  inom  Regeringskansliet
som   under  år  2003  kan  förväntas  resultera   i
ytterligare  åtgärder  för  att  stärka  de statliga
insatserna på kapitalförsörjningsområdet. Det gäller
bl.a. regeringens ställningstagande till de  förslag
som  hösten  2002  presenterades  av  Utredningen om
statens  regionala  insatser  för företagsutveckling
samt införandet av ett statligt kreditgarantisystem.
Även  på  skatteområdet pågår beredningsarbete  inom
Regeringskansliet  som  kan  resultera i förslag med
konsekvenser    för   företags   kapitalförsörjning.
Utskottet anser att regeringens överväganden i dessa
avseenden bör avvaktas innan det kan finnas skäl för
riksdagen att agera.
När  det  gäller  de  i  motion  2002/03:T458  (c)
framförda förslagen om särskilda satsningar inom IT-
området hänvisar utskottet till befintliga generella
statliga riskkapitalinsatser samt det arbete med att
utveckla dessa  som  har  beskrivits ovan. Utskottet
finner  heller  inte  motiv  för   några   särskilda
exportfrämjande  insatser  på  detta  område. Enligt
utskottets mening är det utbud som tillhandahålls av
Exportkreditnämnden och AB Svensk Exportkredit i det
avseendet tillfyllest.
Med  det anförda avstyrker utskottet samtliga  här
behandlade motioner i berörda delar.

Kvinnors, invandrares och ungas
företagande


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå   motionsyrkanden  om
kvinnors, invandrares och ungas  företagande.
Utskottet  åberopar  bl.a.  pågående  arbete.
Jämför reservation 4 (m, fp, kd, c).

Motionerna


I motion 2002/03:N312 (s) begärs en översyn av såväl
bankernas  som samhällets instrument  för  att  göra
lånemöjligheterna för nyföretagande mer tillgängliga
för invandrare.  Det framhålls att invandrare kan ha
svårigheter  att få  lån  för  att  starta  företag.
Motionären menar  att  det  bl.a. kan vara svårt att
bedöma     deras     återbetalningsförmåga.      Vid
kreditgivning  får  ingen  diskrimineras på grund av
ras, hudfärg, ursprung eller  trosbekännelse.  Trots
detta   upplever   invandrare,   enligt  motionären,
emellanåt  att  de  inte  får samma möjligheter  som
svenska  nyföretagare  när  det   exempelvis  gäller
bankkontakter  och  lånemöjligheter.   Bankerna   är
heller  inte  alltid intresserade av att bevilja små
lån till servicenäringen.

Småföretagen  har  på  senare  tid  spelat en allt
större  roll  för  sysselsättning  av  personer  med
utländsk  bakgrund påpekas det i motion 2002/03:N389
(s). För dessa  personer  kan dock språksvårigheter,
svårigheter att få krediter och ett sämre kontaktnät
göra etablering av småföretag problematiskt. Det är,
enligt motionärerna, angeläget  att  regeringen  ser
över     förutsättningarna    för    personer    med
invandrarbakgrund att etablera småföretag.
I motion  2002/03:N263 (fp) anförs att företag som
drivs av personer med invandrarbakgrund är en viktig
del  av  den svenska  ekonomin.  Det  är  dock  ofta
svårare för  invandrare  att  starta  företag än för
infödda svenskar, eftersom många processer  är svåra
för  någon som inte behärskar språket fullt ut.  Det
är,  enligt   motionärerna,  viktigt  att  alla  ges
förutsättningar  att  kunna  delta  i den nya tidens
företagande.  En  anledning  till att det  är  färre
kvinnor än män som startar företag  är  det kraftiga
motståndet  mot privata alternativ inom områden  där
kvinnor  traditionellt   sett   har  erfarenhet  och
kompetens,   framhålls   det   vidare  i   motionen.
Motionärerna  anser att det måste  bli  lättare  för
kvinnor att starta och driva företag. De problem som
nämns  i motionen  är  bl.a.  att  många  banker  är
ovilliga  att  bevilja lån och krediter till kvinnor
och  invandrare samt  det  krångliga  regelverk  som
genomsyrar  företagandet.  Ett positivt beslut under
de senare åren är beslutet om s.k. mikrokrediter.
Relativt få människor startar  företag  i  Sverige
och  antalet företagare minskar, anförs det i motion
2002/03:Ub258   (fp).   För   att   uppmuntra   ungt
företagande bör riksdagen tillkännage att alla skall
få  ett  informationspaket  om  företagande  med ett
provexemplar av en F-skattsedel då de fyller 18  år.
Denna  provskattsedel skall sedan kunna bytas ut mot
en riktig F-skattsedel.
I Kristdemokraternas  motion  2002/03:N395  begärs
ett   tillkännagivande   om  kvinnligt  företagande.
Kristdemokraterna  anser  att   ett  ökat  kvinnligt
företagande kan ge näringslivet förnyelse  och  ökad
mångfald  och  bör  därför  uppmuntras  och stödjas.
Bland   annat  bedriver  Almi  speciella  kurser   i
kvinnligt     företagande    samt    tillhandahåller
företagarlån riktade  till  kvinnor. Dessa kvinnolån
kommer att upphöra. Att kvinnliga  företagare  i hög
utsträckning  verkar  i  tjänstesektorn  innebär att
motionärernas  förslag  om  avdragsrätt  vid köp  av
hushållstjänster särskilt skulle förbättra villkoren
för kvinnors företagande, påpekas det.
Ett  tillkännagivande om att en handlingsplan  för
ökat kvinnligt  företagande  bör  tas  fram begärs i
motion  2002/03:N248 (v). Det framhålls att  andelen
företag som  startas  av  kvinnor bör vara högre och
att kvinnliga företagares position  i debatten måste
flyttas  fram.  Skolan  kan  på ett mer aktivt  sätt
utbilda inom områden som stimulerar  småföretagande.
Vidare  påpekas  att kvinnor ofta har svårt  att  få
banklån. En del av  förklaringen  till  detta är den
manliga strukturen i bankvärlden. Bankerna har dålig
kunskap om kvinnors kreativitet och "otraditionella"
affärsidéer.  Det  är  vidare,  enligt motionärerna,
viktigt   att   nyföretagarrådgivningen    har   ett
jämställdhetsperspektiv. För att få fler kvinnor att
starta företag måste vissa regler ändras. Alla skall
ha samma möjligheter att starta företag, oavsett kön
och etnisk bakgrund.
Det   saknas,   enligt   vad  som  sägs  i  motion
2002/03:N208 (c), ett samlat  grepp kring projekt om
ungt företagande. Projektformen försvårar långsiktig
planering.  Kommunerna  har ofta  viljan  att  satsa
medel men vågar inte för  ovissheten  om  projektets
utveckling. För att skapa kontinuitet bör regeringen
snarast  göra  en översyn av de olika projekten  och
utreda möjligheterna  för  en  permanent lösning för
långvariga    verksamheter    som    främjar    ungt
företagande.
Centerpartiet anför i motion 2002/03:N306  att det
behövs  en  rad  åtgärder  för  att främja kvinnligt
företagande.  Regelverk  och  utformning   gör   att
kvinnor  bara  får  10  %  av  samhällets  stöd till
företag. Den förda näringslivspolitiken har,  enligt
Centerpartiet,  lett  till  att kvinnors företagande
har diskriminerats. Riksdagen bör därför tillkännage
att målet skall vara att hälften av de nya företagen
skall  startas av kvinnor. Motionärerna  konstaterar
vidare att  bland  många kvinnor nämns svårigheterna
att få tillgång till  riskkapital  som  det  enskilt
största  hindret  för att etablera företag. Modellen
med   lån  till  kvinnliga   företagare,   kvinnliga
resurscentrum   och  särskilda  affärsrådgivare  för
kvinnor bör återinföras  nationellt och permanentas.
Detta bör ges regeringen till känna. Även invandrare
och ungdomar kan möta problem  när  de  vill  starta
eget,  anförs  det  i  motionen. Centerpartiet anser
därför att riksdagen bör  ge  regeringen  till känna
att    liknande    modeller   med   speciella   lån,
resurscentrum samt affärsrådgivare  bör införas även
för invandrare och ungdomar.
Även  i  motion  2002/03:A366 (c) anförs  det  att
målet måste vara att  hälften  av  de  nya företagen
skall  startas  av  kvinnor. Trots ett framgångsrikt
arbete med jämställdhet  i  Sverige  har  den  förda
näringslivspolitiken    lett   till   att   kvinnors
företagande  har  diskriminerats,   hävdas   det   i
motionen.  Att Almi har sammanfört sina låneformer i
ett    enda   småföretagarlån    riskerar,    enligt
motionärerna,  att leda till att kvinnor får svårare
att hitta riskkapital.
I   motion   2002/03:N302    (mp)    begärs    två
tillkännagivanden  om  kvinnors företagande. Det ena
gäller hur den s.k. mainstreamingen  (dvs. beaktande
av jämställdhetsaspekter i alla sammanhang) på Nutek
kan  förbättras.  Det andra gäller Almi:s  lån  till
kvinnliga  företagare.   Yrkandena   saknar  närmare
motiveringar.   Även  i  motion  2002/03:N396   (mp)
behandlas Almi:s  lån  till  kvinnligt  företagande.
Almi:s   krav   på   att   lånesökande   skall   var
intresserade  av  tillväxt  i företaget står, enligt
motionären,  helt  i  strid  med   de   ursprungliga
intentionerna att villkoren skulle svara  mot  många
kvinnors sätt att bedöma sitt lånebehov. Att anpassa
villkoren  för  Almi:s  lån  för målgrupper av bägge
könen är, enligt motionärerna,  ett  sätt  att  göra
låneverksamheten  mera  jämställd. Den översynen bör
Almi göra före år 2004.

Vissa kompletterande uppgifter


Våren 2002 behandlade utskottet  senast  motioner om
kvinnors    och    invandrares   företagande   (bet.
2001/02:NU12), varav flera med liknande innehåll som
de som är föremål för utskottets ställningstagande i
år. Utskottet betonade  att  en  viktig  uppgift för
näringspolitiken är att stödja kvinnors företagande.
Utskottet ansåg det vara angeläget att fler  kvinnor
blir företagare. Hinder för kvinnors möjligheter att
starta och driva företag bör därför identifieras och
elimineras. Utskottet menade vidare att beaktande av
jämställdhetsaspekter   i   alla   sammanhang,  s.k.
mainstreaming,   bör   prägla   de  näringspolitiska
insatserna för att främja tillkomsten av nya företag
och tillväxten i befintliga företag.

Vid den senaste behandlingen underströk  utskottet
även   betydelsen   av   en   effektivt   fungerande
kapitalförsörjning    för    småföretag    som    en
grundförutsättning  för skapandet av nya företag och
tillväxt i befintliga  företag.  Utskottet hänvisade
till pågående arbete inom kapitalförsörjningsområdet
- däribland utformningen av generella mikrolån - och
till de principer som vid flera tillfällen  tidigare
har    framförts   beträffande   statens   roll   på
kapitalförsörjningsområdet.   Dessa   principer  har
redovisats under avsnittet Kapitalförsörjning  ovan.
Beträffande generella mikrolån menade utskottet  att
dessa  kan  vara  en  ändamålsenlig  lösning som kan
bidra till att småföretag lättare kan  etableras och
växa.  Vidare  anfördes att de tidigare prioriterade
grupperna kvinnor, ungdomar och invandrare skall ges
fortsatt förtur.  Utskottet  betonade  vikten av att
dessa lån följs upp genom statistik över låntagarna,
så att hanteringen av olika gruppers låneansökningar
och  lån  kan utvärderas. Vidare framhöll  utskottet
betydelsen  av  att kunskaperna hos finansiärerna om
kvinnor, unga och personer med invandrarbakgrund som
driver företag förbättras. Utskottets mening var att
det är viktigt att  arbeta  för förändrade attityder
gentemot  de  grupper  som  har svårigheter  att  få
krediter. Staten bör främja framväxten  av regionala
kreditgarantiföreningar,  ansåg utskottet.  Med  det
anförda avstyrktes samtliga motionsyrkanden.
I  en  reservation  (m,  kd,  c,  fp)  efterlystes
åtgärder för att eliminera de  hinder  som finns för
kvinnor  att starta och driva företag. Reservanterna
förordade  också  ett förbättrat företagsklimat, ett
förenklat    regelverk     och    avdragsrätt    för
hushållstjänster. De betonade även vikten av att den
verksamhet  som bedrivs för att  främja  och  stödja
kvinnors företagande nogsamt följs upp.
Statens insatser på kapitalförsörjningsområdet har
beskrivits  närmare  ovan.  Angående  det  generella
företagarlån   som  infördes  hösten  2002  och  som
administreras  av   Almi  kan  tilläggas  att  under
perioden september till  december  2002 gick 45 % av
företagarlånen till företag med minst 50 % kvinnligt
delägande. Detta är en ökning med 40 % mot det antal
företagarlån till kvinnor som beviljades under samma
period år 2001. Andelen företagarlån  till  personer
med utländsk härkomst var under samma period  20  %.
Utöver  att administrera företagarlånet, bistår Almi
med rådgivning.  Flera  av  de regionala Almibolagen
har  en  särskild  person  med  ansvar   för  frågor
gällande  kvinnors  företagande.  Almi driver  också
olika  program för kompetens- och företagsutveckling
med små  och  medelstora företag som målgrupp. Vissa
program riktar sig enbart till kvinnor. Det kan vara
företagarskolor, mentorsprogram och seminarier.
Nutek skall öka  kunskapen  om  de  villkor och de
möjligheter som kvinnliga företagare och  företagare
med   invandrarbakgrund   möter.   För   att  främja
företagandet   bland   kvinnor   och   personer  med
invandrarbakgrund      föreslog     regeringen     i
budgetpropositionen  för  år  2002  en  utökning  av
anslaget   för  näringslivsutveckling   m.m.   under
perioden 2002-2004.  Under år 2003 innebär detta att
14 miljoner kronor har avsatts för Nuteks arbete med
att  integrera  affärsrådgivning   bland  etablerade
rådgivningsaktörer  och för att söka  samverkan  med
organisationer och företagare  i  syfte  att  sprida
förebilder för kvinnors entreprenörskap. Medlen  får
också      användas     till     stöd     åt     den
rådgivningsverksamhet som bedrivs av Internationella
Företagarföreningen   i   Sverige   med   syfte  att
underlätta invandrares företagande. För år  2003 har
Nutek  erhållit  2,5 miljoner kronor för en särskild
satsning på att öka  sysselsättningen bland personer
med invandrarbakgrund.
Nutek driver två nationella  program  riktade till
kvinnor: Att främja kvinnors företagande och Kvinnor
och  innovationer.  Det  förstnämnda programmet  tar
fram  kunskaper om kvinnors  företagande,  synliggör
kvinnliga   företagare   och  hinder  för  kvinnliga
företagare  samt  verkar för  att  undanröja  sådana
hinder. Programmet Kvinnor och innovationer har sitt
ursprung   i  det  förslag   till   ett   nationellt
handlingsprogram  för  kvinnor  och innovationer som
Nutek   överlämnade   till  Näringsdepartementet   i
januari  2001. Programmet  syftar  till  att  främja
kvinnors möjligheter  att arbeta med innovationer så
att antalet kvinnor som  är uppfinnare ökar samt att
fler   av  kvinnors  uppfinningar   kommer   ut   på
marknaden.  Regeringen  avsatte  sedermera medel för
genomförandet av de kommunala teknikskolorna. Övriga
delar  av programmet Kvinnor och innovationer  drivs
vidare inom ramen för Nuteks ordinarie anslag.
Nutek  samordnar,  delfinansierar  och  utvärderar
också  projektet  med  affärsrådgivare  för kvinnor.
Målet  med  projektet  är att få kvinnor att  starta
företag eller utveckla sina  befintliga  företag  så
att   de  kan  stanna  kvar  och  ha  sin  fortsatta
försörjning  på  hemorten.  För att ge möjlighet för
fler kvinnor att få rådgivning  för att starta eller
utveckla    sitt    företag   har   Nutek   erbjudit
nyföretagarcentrum  och   Almi:s   regionala   bolag
möjlighet  till  medfinansiering  av projekt riktade
till  kvinnor.  För  närvarande  pågår   ett  30-tal
projekt   med  affärsrådgivning  till  kvinnor   och
ytterligare  ett 40-tal har sökt finansiering för år
2003.  Nutek samlar  också  två  gånger  per  år  de
rådgivare   som  arbetar  med  att  främja  kvinnors
företagande     till      erfarenhetsutbyte      och
kompetensutveckling.
Sedan år 1998 har regeringen givit Nutek i uppdrag
att årligen avsätta medel för projekt vid lokala och
regionala  resurscentrum  för  kvinnor. Medlen skall
tilldelas projekt som utgår från  kvinnors behov och
villkor i regionen eller kommunen.  Projekten  skall
bygga  på  samverkan  mellan  olika  aktörer för att
främja kvinnors idéer om hur regionen eller kommunen
eller   bygdens   möjligheter  tas  till  vara   och
utvecklas. För perioden 2002-2004 avsätts årligen 10
miljoner kronor per år för att täcka delar av utgif-
terna för basfinansieringen  av regionala och lokala
resurscenter för kvinnor. För  år 2003 har därutöver
26 miljoner kronor avsatts för projektverksamhet vid
dessa   center.  För  att  komma  i  åtnjutande   av
projektmedlen  krävs annan medfinansiering med minst
40 %.
Nutek har regeringens  uppdrag  att bidra till att
kommuner    etablerar    kommunala    teknik-    och
entreprenörskolor, KomTek. Syftet är att  på sikt få
fler  ungdomar, framför allt flickor, att välja  ett
tekniskt  inriktat  yrke.  KomTek  skall bl.a. bidra
till   en  ny  rekryteringsbas  för  utbildning   av
tekniker  och  naturvetare av båda könen och fungera
som ett komplement  till  undervisningen i skola och
arbetsliv.  Förebilden  är  kommunala   musikskolan.
Hälften  av  de studerande skall vara flickor  eller
kvinnor. År 2001  beviljades  Nutek  samt Örebro och
Norrköpings  kommuner  medel  från EU:s Equalprogram
för  ett  treårigt  utvecklingspartnerskap  för  att
etablera KomTek. Sedermera har 19 kommuner ansökt om
medel för att etablera KomTek. Landets första KomTek
invigdes i Örebro i februari 2003.
När det gäller arbetet med mainstreaming vid Nutek
kan nämnas att det pågår  flera  olika  aktiviteter.
Bland  dessa  kan ett projekt om ledningssystem  för
hållbar tillväxt nämnas. Projektet syftar bl.a. till
att integrera jämställdhet i all verksamhet, internt
såväl  som externt.  All  personal  vid  myndigheten
kommer dessutom  att  få  utbildning  i jämställdhet
under våren 2003.
När  det  gäller  hinder för kvinnligt företagande
inom områden som domineras av den offentliga sektorn
kan  nämnas att finansminister  Bosse  Ringholm  vid
flera tillfällen de senaste åren har besvarat frågor
om vilka  åtgärder  han  avser  att  vidta  för  att
underlätta  för  företagare  inom  vård,  skola  och
omsorg   att  erhålla  F-skattsedel  (se  bl.a.  fr.
2001/02:719, fr. 2001/02:1298 och fr. 2001/02:1299).
Vid  det senaste  tillfället  i  juni  2002  anförde
finansministern  att  generellt  gäller att alla som
ansöker om F-skattsedel och som uppger  sig  bedriva
eller  ha  för  avsikt att bedriva näringsverksamhet
skall tilldelas en  sådan.  Finansministern framhöll
att   inget   i   nuvarande   lagstiftning   hindrar
sjuksköterskor som avser att driva  vårdföretag  att
få   F-skattsedel.  En  förutsättning  är  dock  att
verksamheten   anses  som  näringsverksamhet  enligt
definitionen i inkomstskattelagen. Det innebär bl.a.
att verksamheten  skall  bedrivas självständigt. Det
är enligt finansministern  ofta  där  det kan finnas
brister. Finansministern menade att det  är en fråga
för rättstillämpningen att närmare precisera  när en
verksamhet  skall  anses  självständigt bedriven och
därmed  kunna betraktas som  näringsverksamhet.  Han
avsåg  inte  vidta  några  åtgärder  för  att  ändra
reglerna i det avseendet.
Beträffande  andelen  kvinnor  i chefspositioner i
näringslivet  kan  det  noteras  att regeringen  har
tillsatt en utredning som skall göra  en  översyn av
kvinnors   representation   på   ledande   poster  i
näringslivet (dir. 2002:19). Utredningen, som  skall
presenteras   i   mars  2003,  skall  också  föreslå
åtgärder  för  att öka  kvinnors  representation  på
ledande poster i näringslivet.
I början av år  2002  fattade regeringen beslut om
projektet Jämnt på toppen, som bl.a. syftar till att
snabba  upp  processen  i  näringslivet   mot   ökad
jämställdhet mellan kvinnor och män. Jämnt på toppen
kommer  att  avslutas  under  våren  2004.  Därefter
kommer en utvärdering av projektet att ske.
Under  våren  2003 kommer regeringen att överlämna
en      skrivelse      till       riksdagen       om
jämställdhetspolitiken.  Till skrivelsen kommer även
en   handlingsplan   för  regeringens   arbete   med
jämställdhetspolitiken       under       innevarande
mandatperiod   att   fogas.   Enligt   uppgift  från
Näringsdepartementet  kommer  skrivelsen  bl.a.  att
behandla frågor om kvinnors företagande.
När  det  gäller  ungas företagande har det  redan
nämnts att regeringen  hösten  2002 uppdrog åt Nutek
att    genomföra   ett   nationellt   program    för
entreprenörskap   med   inriktning  på  unga.  Under
perioden  2002-2004 beviljas  programmet  sammanlagt
högst 12 miljoner  kronor.  Insatserna  i programmet
skall  anpassas  efter  flickors och pojkars  skilda
beteenden, villkor och möjligheter. Programmet skall
även rikta sig till unga med utländsk bakgrund. Inom
ramen  för  programmet skall  Nutek  bl.a.  göra  en
fördjupad  nationell   kartläggning  av  existerande
projekt      för     attitydpåverkan      respektive
företagsutveckling hos unga.
Stiftelsen  Innovationscentrum   driver   de   två
programmen  Innovativa kvinnor och Unga innovatörer.
Syftet  är att  stimulera  innovationsarbetet  bland
dessa båda grupper.

Utskottets ställningstagande


Näringsutskottet har vid flera tillfällen poängterat
betydelsen  av  att  kvinnors företagande stimuleras
och   underlättas.   Statens   insatser   inom   det
näringspolitiska området för att synliggöra kvinnors
företagande  och  för  att   undanröja   hinder  för
kvinnligt   entreprenörskap   är   därvidlag  mycket
betydelsefulla.   Det  är  emellertid  viktigt   att
poängtera  att jämställdhetssträvanden  inte  enbart
får resultera  i  särskilda  satsningar  på kvinnors
företagande.  Dessa  tankar  måste  genomsyra   hela
näringspolitiken  på ett sätt som på sikt leder till
än mer positiva attityder till kvinnors företagande.

Näringspolitiken  har en betydelsefull uppgift när
det gäller att säkerställa  tillgången  till kapital
för  nyföretagande. Denna roll är inte minst  viktig
inom områden  där den ordinarie kapitalmarknaden har
ett begränsat utbud.  Utskottet konstaterar att Almi
sedan hösten 2002 erbjuder  ett  generellt  mikrolån
till  företagare.  Det  är  enligt utskottets mening
tillfredsställande att den kontinuerliga uppföljning
som sker av långivningen visar  att  antalet lån som
har  beviljats  företag  med en majoritet  kvinnligt
ägande har ökat. Detta visar att utskottets tidigare
uttalanden om fortsatt prioritering av bl.a. kvinnor
har fått genomslag i praktiken.  Samtidigt vidhåller
utskottet sin tidigare framförda uppfattning att det
vore       önskvärt       att       den      privata
kapitalförsörjningsmarknadens   kunskaper   om   och
inställning  till  vissa  gruppers  efterfrågan   på
krediter  förändrades  i  en  mer  positiv riktning.
Invandrares, kvinnors och ungas svårigheter  på  den
privata  kreditmarknaden måste undanröjas. Utskottet
är övertygat  om  att  det  arbete  som  bl.a. Nutek
bedriver   i   samverkan   med   organisationer  och
företagare  för att sprida förebilder  för  kvinnors
entreprenörskap   kommer  att  bidra till en positiv
utveckling i det avseendet.
Utskottet konstaterar också att  Nutek tillsammans
med    Almi    svarar   för   ett   omfattande   och
mångfasetterat arbete för att främja såväl kvinnors,
ungas som invandrares  företagande. Affärsrådgivning
för  såväl  kvinnor  som  invandrare,   lokala   och
regionala   resurscentrum   för   kvinnor  samt  ett
särskilt  program inriktat på entreprenörskap  bland
unga  är  bara   några   exempel  på  detta  arbete.
Utskottet ser även positivt  på  det arbete med s.k.
mainstreaming inom Nutek som har redovisats ovan.
Utskottet anser att kvinnliga förebilder  i  olika
positioner  i  samhället är en viktig faktor för att
stimulera kvinnors  företagande.  Regeringens arbete
inom  projektet  Jämnt på toppen samt  i  anslutning
till   beredningen  av   utredningen   om   kvinnors
representation  på ledande poster i näringslivet kan
enligt utskottets  mening  förväntas  ha  en positiv
inverkan på denna faktor.
Avslutningsvis   vill   utskottet   redovisa   sin
positiva  inställning till ett ökat företagande inom
områden  där   kvinnor   dominerar.   Utskottet   är
emellertid   inte   berett   att  verka  för  sådana
lösningar  som  innebär att ett  offentligt  monopol
inom dessa sektorer  riskerar  att ersättas av stora
privata  företag  som  exempelvis  köper   upp   små
lönsamma  vårdföretag.  Utskottet  återkommer längre
fram  i  detta  betänkande  till  verksamheter   som
omfattas  av  begreppet  social  ekonomi,  däribland
kooperativa    verksamhetsformer    utan   utpräglat
vinstintresse.
Med det anförda avstyrker utskottet här behandlade
motioner i berörda delar.

Forskning och kompetensutveckling


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  med  hänvisning till vidtagna
åtgärder    och   pågående    arbete    avslå
motionsyrkanden      om     forskning     och
kompetensutveckling. Jämför reservationerna 5
(m, fp, kd) och 6 (mp).

Motionerna


De  mindre  och medelstora  företagen  blir  alltmer
betydelsefulla  för  sysselsättningen,  anförs det i
motion    2002/03:N369   (s).   Möjligheterna   till
kompetensutveckling  för den enskilde företagaren är
emellertid  begränsade.   För   att   möjliggöra  en
övervintring   av   företaget   samtidigt   som   en
kompetensutveckling  och  tekniköversyn kommer  till
stånd,  bör  särskilda  samhällsinsatser  göras  för
kompetensutveckling av ensamföretagare.

I    motion   2002/03:N347   (kd)    begärs    ett
tillkännagivande  om  att  det  skall  tillämpas  en
samhällsekonomisk  definiering av återbetalningen av
medlen          från          teknikbrostiftelserna.
Teknikbrostiftelsen i Lund har skapat ett system som
årligen   producerar  25-30  nya  företag   ur   det
akademiska   systemet   och   har   också  förmedlat
akademisk  kompetens  till  3 500  företag  i  södra
Sverige.  Enligt  motionärerna visar en  utvärdering
att  varje  krona  som  satsas  på  koppling  mellan
universitet/högskola och små företag ger en tillväxt
i samhällsekonomin på 50 kr.
I   motion   2002/03:N396    (mp)    begärs    tre
tillkännagivanden    om    industriforskningen:   om
småföretagens  möjligheter  att   ta   del  av  FoU-
satsningarna,    om    industriforskningsinstitutens
forskningsinriktning             samt             om
industriforskningsinstitutens          lokalisering.
Motionärerna framhåller att den svenska  forskningen
spelar  en  central  roll  för  utvecklingen av  det
svenska    innovationssystemet   och   näringslivets
konkurrenskraft. Att göra högskolornas forskning och
utbildning mer  tillgänglig  för de mindre företagen
skulle ta till vara den kunskap  och  initiativkraft
som finns på lokal och regional nivå på  ett  bättre
sätt.  Vidare bör industriforskningsinstituten rikta
en större  del  av  forskningsinsatserna mot områden
som baseras på svenska  råvaror.  På  det sättet kan
användningen av ny teknik och nya tillämpningar inom
dessa sektorer stödjas. Industriforskningsinstituten
kan med fördel lokaliseras i anslutning till kluster
med  spjutspetsteknik.  Som  det  är i dag  riskerar
institutens    verksamhet   att   förläggas    kring
storstäderna, påpekas det i motionen.

Vissa kompletterande uppgifter


När     det    gäller    kompetensutveckling     för
ensamföretagare      kan     det     noteras     att
arbetsmarknadsutskottet    behandlade    motsvarande
motionsyrkanden   våren   2002   i  anslutning  till
beredningen  av  propositionen  om  ett  system  för
individuell kompetensutveckling (prop.  2001/02:175,
bet.   2001/02:AU10).   I   propositionen  föreslogs
införandet av särskilda kompetenskonton  där fysiska
personer  ges  möjlighet  att  göra insättningar  på
kompetenssparkonto som de kan disponera fritt. I ett
yttrande från utbildningsutskottet  konstateras  att
det     föreslagna     systemet     även    omfattar
egenföretagare.    Arbetsmarknadsutskottet    yrkade
bifall till propositionen  och  avstyrkte  bl.a. den
motion       som       gällde       ensamföretagares
kompetensutvecklingsmöjligheter.

Hösten 2001 tog riksdagen ställning till frågan om
teknikbrostiftelsernas    framtida   verksamhet    i
anslutning till behandlingen av propositionen om FoU
och    samverkan   i   innovationssystemet    (prop.
2001/02:2,   bet.   2001/02:NU5).  Av  propositionen
framgår att skälet till att regeringen vid bildandet
av teknikbrostiftelserna  fastställde  ett slutdatum
för  stiftelsernas  verksamhet  var  önskemålet  att
efter viss tid kunna utvärdera dessa för  att  sedan
ta  ställning  till verksamheternas fortsättning.  I
propositionen framhåller  regeringen att den har för
avsikt  att i god tid före år  2007  göra  en  sådan
utvärdering  och  bedöma  om  -  och i så fall hur -
verksamheten      skall      bedrivas      därefter.
Näringsutskottet  fann ingen anledning att föregripa
resultaten   av   denna    utvärdering.    Utskottet
tillstyrkte  således  propositionen i berörda  delar
och avstyrkte de motionsyrkanden  som  hade väckts i
motsvarande delar.
Det     kapital     som    tillfördes    de    sju
teknikbrostiftelserna vid  bildandet  hade ett värde
motsvarande    sammanlagt    en    miljard   kronor.
Teknikbrostiftelsernas   förmögenhet  skall   enligt
stiftelseförordnandet  från   år  1993  återgå  till
staten då deras verksamhet upphör  den  31  december
2007. I juni 2002 föreslog flera landshövdingar i en
skrivelse     att    en    bred    samhällsekonomisk
återbetalning av teknikbrostiftelsernas medel skulle
tillämpas. Innebörden av detta var att de pengar som
genererar inkomster  till  samhället  skulle  utgöra
återbetalning. I november 2002 beslutade regeringen,
med hänvisning till stiftelseförordnandet, att  inte
vidta någon åtgärd med anledning av skrivelsen.
Synpunkter     på    industriforskningsinstitutens
inriktning  tas  upp  i  motion  2002/03:N396  (mp).
Regeringen  framhöll  i  propositionen  om  FoU  och
samverkan  i innovationssystemet  (prop.  2001/02:2)
att Vinnova  bör  bidra  till att små och medelstora
företag lättare kan börja  använda  nya material och
ny  kunskap i sin verksamhet. Ett viktigt  inslag  i
detta  arbete  är  nätverksbyggande med universitet,
högskolor,   industriforskningsinstitut   och   även
större företag.  Regeringen  menade att FoU-insatser
också  bör  inriktas mot den tillverkande  industrin
samt verksamheter  som  baseras på svenska råvaror i
syfte att stödja användningar  av  ny teknik och nya
tillämpningar inom denna. I sammanhanget  kan nämnas
att  ett  av  Vinnovas  prioriterade tillväxtområden
under   verksamhetsperioden   2003-2007   är   gröna
material  från förnybara råvaror. Avsikten är att ny
kunskap om  det  biologiska systemets uppbyggnad och
funktion     skall     skapa      innovativa     och
kunskapsintensiva produkter av råvaror  från  grödor
och träd.
Beträffande småföretags möjligheter att ta del  av
forskningsresultat   kan   även  nämnas  att  en  av
industriforskningsinstitutens   uppgifter   är   att
förädla   och   förmedla   forskningsresultat   till
näringslivet,   speciellt  små  företag.  Regeringen
angav i nyssnämnda  proposition om FoU och samverkan
i              innovationssystemet               att
industriforskningsinstituten  i  högre grad bör vara
en   resurs   för   utvecklingsinriktade   små   och
medelstora   företag.   De   bör   även   i   större
utsträckning ta forsknings-  och  utvecklingsuppdrag
från  dessa  företag.  Utskottet delade  regeringens
bedömning  i  det  avseendet   (bet.   2001/02:NU5).
Holdingbolaget Ireco AB (Institute for Research  and
Competence),   som   förvaltar   statens   aktier  i
industriforskningsinstituten,  har  även regeringens
uppdrag  att  genomföra  omstruktureringen   av   de
statligt delägda industriforskningsinstituten.
Vidare   kan   noteras   att  det  i  EU:s  sjätte
ramprogram för forskning och  utveckling,  som pågår
under åren 2003-2006, finns krav på att 15 %  av  de
totala  forskningsresurserna  skall utnyttjas av små
och medelstora företag. Frågan om små och medelstora
företags   deltagande  var,  enligt   uppgift   från
Näringsdepartementet,  prioriterad  av Sverige under
förhandlingsarbetet.
När   det   gäller   industriforskningsinstitutens
lokalisering  kan  det  noteras   att  regeringen  i
propositionen    om    FoU    och    samverkan     i
innovationssystemet   (prop.  2001/02:2)  angav  att
inriktningen mot större  institut inte utesluter att
dessa kan vara lokaliserade till flera orter. Vidare
kan  nämnas  att  Ireco:s  delägare  Stiftelsen  för
kunskaps-  och  kompetensutveckling  (KK-stiftelsen)
avsatte 50 miljoner  kronor under åren 2001 och 2002
för "särskilda samverkansprojekt mellan institut och
nya    universitet   och   högskolor."    Satsningen
resulterade  i  att  tio  industriforskningsinstitut
etablerades hos elva nya universitet  och högskolor.
Till detta kan fogas att Ireco inom ramen  för  sitt
uppdrag        skall       verka       för       att
industriforskningsinstituten samverkar med företag i
hela landet. Institutens  inriktning  mot  tillämpad
forskning  gör  att  geografisk  kundnärhet ofta  är
viktig.

Utskottets ställningstagande


Utskottet vill inledningsvis understryka  betydelsen
för   samhällsekonomin   av  att  forskningsresultat
kommer  små  och  medelstora   företag   till   del.
Utskottet  anser att dessa kategorier företag spelar
en    avgörande    roll    för    en    framgångsrik
kommersialisering  av  helt  eller delvis offentligt
finansierade satsningar inom innovationssystemet.

I anslutning till behandlingen av propositionen om
FoU   och   samverkan   i  innovationssystemet   tog
utskottet  hösten  2001  ställning   för  ett  antal
principer   för   utvecklingen   av  behovsmotiverad
forskning  inom  det  nationella innovationssystemet
och  åtgärder  för  att  stärka  innovationssystemet
(prop.  2001/02:2, bet. 2001/02:NU5).  En  av  dessa
principer  är  att små och medelstora företags behov
skall     beaktas.     Industriforskningsinstituten,
universiteten och högskolorna  har en viktig uppgift
i  att bidra till att kunskapsöverföringen  fungerar
på   ett    effektivt    sätt,   inte   minst   till
utvecklingsorienterade små  och  medelstora företag.
Utskottet menar att denna princip  alltjämt vägleder
arbetet, varför ett särskilt uttalande  om  att  öka
småföretagens   möjligheter   att  ta  del  av  FoU-
satsningar i enlighet med vad som  anförs  i  motion
2002/03:N396 (mp) inte är påkallat.
I    motion    2002/03:N396    (mp)   begärs   att
industriforskningsinstituten  i större  utsträckning
bör  inrikta  sina  satsningar  mot   användning  av
svenska    råvaror.   Utskottet   konstaterar    att
regeringens    prioriteringar,    som   stöddes   av
riksdagen,  bl.a.  innebär en prioritering  av  FoU-
insatser  som baseras  på  svenska  råvaror.  Därmed
torde motionsyrkandet redan vara tillgodosett.
När   det   gäller   industriforskningsinstitutens
lokalisering, som också tas upp i nyssnämnda motion,
är   utskottets   bedömning    att    den   pågående
omstruktureringen  av  instituten  inte  kommer  att
resultera  i  en ökad geografisk koncentration.  Det
uppdrag som innebär att industriforskningsinstituten
skall samverka  med  företag  över  hela  landet och
inrikta sina insatser mot tillämpad forskning borgar
för   en   fortsatt   geografisk  spridning.  Motion
2002/03:N396 (mp) avstyrks  i  här berörda delar med
det nu anförda.
Som      tidigare     har     redovisats     skall
teknikbrostiftelserna  avvecklas år 2007. Regeringen
har tidigare aviserat att  den  i god tid före detta
datum  skall ha utvärderat stiftelsernas  verksamhet
och tagit  ställning  till  hur  den  därefter skall
utformas. Utskottet godtog denna ordning  och finner
ingen    anledning    att    genom    ett   särskilt
tillkännagivande  nu  ta  ställning  för  ett  annat
tillvägagångssätt. Motion 2002/03:N347 (kd) avstyrks
i berörd del.
Avslutningsvis konstaterar utskottet att riksdagen
har  beslutat att införa ett system för individuellt
kompetenssparande.  Då  detta  system  även omfattar
ensamföretagare finner utskottet ingen anledning att
förorda   någon   särlösning   för   denna  kategori
företagare  i  linje  med  vad som begärs  i  motion
2002/03:N369 (s). Motionen avstyrks således.

Auktorisation och certifiering


Utskottets förslag i korthet

Med  hänvisning  till vidtagna  åtgärder  och
pågående   arbete   bör    riksdagen    avslå
motionsyrkanden    om    auktorisation    och
certifiering.  Jämför  reservation  7 (fp, c,
mp).

Motionerna


I     motion    2002/03:N220    (s)    begärs    ett
tillkännagivande  om  näringskörkort för företagare.
Motionärerna menar att det inte ställs några krav på
branschvana och på förkunskaper vad gäller lagar och
regler om bokföring, arbetsgivaravgifter  m.m. Detta
kan  leda  till  att näringsidkaren får anmärkningar
från olika myndigheter.  En intensivkurs på cirka en
vecka  skulle  kunna  bespara   dessa  småföretagare
sådana anmärkningar och från att  bli skönstaxerade.
Kursen bör examineras, och den blivande  företagaren
bör få ett körkort/bevis som kan bifogas ansökan  om
registrering av firma.

Även   i   motion   2002/03:N284  (s)  begärs  ett
tillkännagivande om företagskörkort.  Det anförs att
konflikter med myndigheter och fackliga  företrädare
på   en   arbetsplats   ofta   grundar  sig  på  att
företagaren har bristande kunskaper.  De som har för
avsikt  att starta företag bör, enligt motionärerna,
därför ha  genomgått en grundläggande utbildning för
att få ett företagskörkort. Utbildningen bör omfatta
skattelagstiftning,    bokföring,   arbetsrätt   och
arbetsmiljölagstiftning.
Arbetsgivare  saknar ofta  kunskap  om  lagar  och
föreskrifter i arbetslivet  och  på arbetsmarknaden,
anförs  det  i  motion 2002/03:N383 (s).  Det  finns
enligt  motionärerna  ett  behov  av  att  förstärka
arbetsgivarnas  incitament  att skaffa sig relevanta
kunskaper. Ett sätt att göra  detta  är att utarbeta
ett   certifieringssystem.   För   att   ytterligare
understödja   en   utveckling  i  positiv  riktning,
särskilt   bland  mindre   företag   och   utländska
arbetsgivare,   är   det   önskvärt  med  en  riktad
utbildning         på         området.         Såväl
arbetsgivarorganisationer        som        fackliga
organisationer   bör   ges   en   betydande  roll  i
planeringen  och  i  genomförandet av  utbildningen.
Utbildningen   bör   utmynna   i   någon   form   av
kompetensbevis  som  visar   att   företagaren   har
tillgodogjort   sig   gällande   lagar,  regler  och
branschföreskrifter. Mot bakgrund  av  detta  begärs
tillkännagivanden  dels  om  att det skall utarbetas
ett certifieringssystem för företagare,  dels om att
det skall tas fram en utbildningsplan för att stödja
ett   sådant   certifieringssystem.   Avslutningsvis
önskas  ett  tillkännagivande  om  att regeringen  i
samverkan    med    arbetsmarknadens   parter    och
Kommunförbundet bör lägga  fram  förslag till hur en
sådan   utbildning   skall   kunna   erbjudas    och
finansieras i samtliga kommuner.
I  motion  2002/03:N396  (mp) framförs önskemål om
att  staten  skall införa ett  särskilt  bidrag  för
miljöcertifiering av mindre företag. Kostnaderna för
ett sådant bidrag  bör  senast  den  1  mars 2004 ha
granskats    av    en    särskild    utredning    om
småföretagarnas villkor.

Vissa kompletterande uppgifter


Företagskörkort

Såväl  näringsutskottet  som  lagutskottet  har  vid
flera   tillfällen   behandlat   motionsyrkanden  om
särskilda  kunskapskrav  m.m.  på  dem   som  önskar
etablera företag och om införande av någon  form  av
företagskörkort.  Lagutskottet  påpekade  våren 1999
att  det  naturligtvis  är  angeläget att det i  ett
nystartat företag finns kunskaper  om  de regler som
är  av  betydelse  för näringsverksamheten  och  att
företagaren allmänt  sett  är  lämplig för uppgiften
(bet. 1998/99:LU15). Samtidigt framhöll lagutskottet
att  brister  i  företagskunnande  dock   inte   bör
åtgärdas  genom  införande av krav på kompetensbevis
eller liknande för företagare.

Våren 2002 tog näringsutskottet  senast  ställning
till  frågor om företagskörkort (bet. 2001/02:NU12).
Utskottet  redovisade  bl.a.  att  ett enigt utskott
våren 2001 hade framhållit att ett generellt ingrepp
i näringsfriheten inte är rätt väg att  gå  för  att
komma  till  rätta  med problem som kan uppstå genom
ekonomisk  brottslighet.  I  stället  förordades  en
effektiv tillsyn  av gällande lagar och bestämmelser
på olika områden.
Utskottet  beskrev   också   i   detalj   i  vilka
sammanhang    en    lagstadgad   auktorisation   kan
tillgripas  och i vilka  sammanhang  det  förekommer
krav på tillståndsprövning för att bedriva aktivitet
inom  viss näringsverksamhet  (exempelvis  tillstånd
för servering  av  alkohol  inom restaurangbranschen
och  tillståndsprövning  för  yrkesmässig   trafik).
Utskottet               refererade              även
Branschsaneringsutredningens   slutbetänkande   (SOU
1997:111),  där  det  bl.a. anfördes att ett krav på
att den presumtive företagaren  personligen eller på
annat sätt har tillgång till grundläggande kunskaper
i  bokföring, skatteregler, arbetslagstiftning  m.m.
(företagarkunskaper)    kan    verka   förebyggande.
Utskottet noterade att utredningen  emellertid  inte
hade  lett  till  några  vidare  åtgärder  på  detta
område.  Enligt  uppgifter från Näringsdepartementet
är  några  sådana  åtgärder  ej  heller  aktuella  i
nuläget.
I sitt ställningstagande  betonade  utskottet  att
den   fria  etableringsrätten  är  den  övergripande
principen för näringsverksamhet i Sverige. Utskottet
menade  vidare att det är viktigt att företagare har
goda  kunskaper  om  gällande  regelverk.  Samtidigt
påpekades  att detta i sig inte är någon garanti för
att  brott  mot  lagstiftningen  beivras.  Utskottet
betonade  betydelsen   av  en  effektiv  tillsyn  av
gällande lagar och bestämmelser  på  olika  områden,
t.ex.    beträffande    skatter,   arbetsmiljö   och
arbetstider. Vidare underströk  utskottet betydelsen
av   att   information   om   gällande   lagar   och
bestämmelser är lätt åtkomlig för företagen  och att
bestämmelserna  är  klart  och  tydligt formulerade.
Utskottet framhöll även att regelsystemet  inte  bör
utformas  på  ett  sådant  sätt att dess komplexitet
utgör ett hinder för nyföretagare.
När det gäller information  till  nyföretagare kan
nämnas   att  Nutek  sedan  1994  driver  den   s.k.
Startlinjen.   Startlinjen   är   en   telefon-  och
webbaserad    informationstjänst,    genom    vilken
nyföretagaren kan få information om regler och  krav
inför   företagsstarten,   registreringar,  skatter,
företagsformer,   finansiering,   olika   typer   av
tillstånd m.m.

Bidrag till miljöcertifiering

De  företag  som  arbetar   efter   riktlinjerna   i
miljöledningssystemen EMAS (EU:s miljöstyrnings- och
miljörevisionsordning)  och  ISO  14001  kan låta en
oberoende   part   granska   miljöstyrningssystemet.
Uppfyller miljöstyrningssystemet uppställda krav kan
företaget erhålla en EMAS-registrering eller ett ISO
14001-certifikat.

I regeringens skrivelse 2001/02:173  om  en samlad
naturvårdspolitik erinrades om att marknadskrafterna
ger  företagen  möjlighet  att  komma  längre i sitt
miljöarbete  än vad som föreskrivs i lagstiftningen.
Utvecklingen  av   marknadsbaserade   styrmedel  bör
fortsätta  och  på  så  sätt  bidra  till att  olika
miljökvalitetsmål    uppnås.   Regeringen   framhöll
emellertid att sådana  verktyg  i  första  hand  bör
utvecklas  av aktörerna på marknaden, dvs. konsumen-
ter, producenter,  handel  samt  miljö-  och  miljö-
märkningsorganisationer.    Regeringen   ansåg   att
myndigheterna och vetenskapssamhället har ett ansvar
för att tillhandahålla och presentera  underlag  som
kan vara relevant för utformning eller revidering av
ett system.
Under  åren  1996-1998 genomförde Nutek programmet
Miljöstyrning i  småföretag.  Huvuduppgiften var att
stärka  små och medelstora företags  konkurrenskraft
genom att  skapa förutsättningar för att påbörja ett
miljöstyrningsarbete.       Stöd      gavs      till
miljöstyrningsprojekt  samt  till   information  och
vägledning  i  miljöstyrningsfrågor  till   små  och
mellanstora företag.
I  början  av  februari  2003  presenterade  Nutek
rapporten  Miljöarbete  i småföretag - en ren vinst?
Av rapporten framgår att  miljöledningssystem är det
viktigaste  verktyget  i småföretagens  miljöarbete.
Resultat från flera undersökningar  visar  dock  att
det  är  relativt  sett  dyrare  för  småföretag att
miljöcertifiera    sig.    I   rapporten   framhålls
emellertid  också  att  det  är   mer   tveksamt  om
subventioner  är  ett lämpligt verktyg för  att  öka
företags    miljöanpassning.     Enligt     tidigare
undersökningar  som  refereras  i rapporten har  det
framkommit att många företag är kritiska till bidrag
då  sådana  lätt  snedvrider  konkurrensen.   Enligt
Miljövårdsberedningen,   som   också   refereras   i
rapporten,  tycker dessutom många företag att det är
krångligt att söka bidrag.
Nutek  menar   att   det  måste  bli  lättare  för
småföretag att miljöcertifiera  sig enligt ISO 14001
och EMAS. Myndigheten anser att språket  i ISO 14001
bör  bli  enklare och ges en tolkning som är  bättre
anpassad till  småföretagens  förutsättningar. Nutek
menar också att det finns goda skäl att utreda vilka
konsekvenser stegvis certifiering  kan  få  när  det
gäller   miljöarbete   i   småföretag.   Alternativa
certifieringssystem    som    är    anpassade   till
småföretagens  villkor  bör utformas på  ett  sådant
sätt att de lägger grunden  till  senare  anslutning
till ISO 14001 eller EMAS-standarderna.
Enligt  uppgift  från  Nutek  har det inte funnits
något bidrag på central statlig nivå till småföretag
som vill miljöcertifiera sin verksamhet. Nutek anser
att  det  är  ett  samhällsintresse  att   stimulera
miljöcertifiering men att certifiering främst  skall
ses som ett konkurrensmedel och därför inte bör  ges
särskilda  bidrag. Nutek menar att man i stället bör
visa att det  lönar  sig  att  satsa  på  ett aktivt
miljöarbete.  Problemet  är dock, enligt Nutek,  att
det  är  få småföretag som tillräckligt  snabbt  kan
göra kostnadsbesparingar eller öka intäkterna på ett
sätt som motsvarar den höga kostnaden för att införa
miljöledningssystem.  Enligt  Nutek  skulle en metod
för att göra införandet lönsamt kunna  vara  att  ge
rabatt    på   tillsynsavgifter.   Sådana   rabatter
förekommer  redan  i  dag  i  vissa kommuner. Vidare
förespråkar    Nutek    stöd    till   småföretagens
miljöarbete  genom information och  rådgivning  samt
genom  att det  utvecklas  verktyg  som  underlättar
detta arbete.  Ett  viktigt instrument är här Nuteks
s.k. miljöledningspraktika. Denna handledning syftar
till att hjälpa företag  att komma en bit på väg mot
en  certifiering enligt ISO  14001  och/eller  EMAS.
Materialet kostar 800 kr och har hittills sålts i ca
1 700 exemplar.
När  det gäller stimulering av företags anslutning
till   miljöledningssystem    genom    sänkning   av
tillsynsavgifter     bör     det     noteras     att
Naturvårdsverket  i  ett  remissvar  har motsatt sig
denna  lösning.  Naturvårdsverket  menade   att  det
saknas  grund  för  en  sådan sänkning, särskilt  om
avgiften    skall    fortsätta     vara    en    ren
finansieringsavgift.  Verket  ansåg att  det  behövs
starkare  incitament  för en anslutning,  exempelvis
sänkt  arbetsgivaravgift,  för  att  säkerställa  en
finansiering        via       registreringsavgifter.
Naturvårdsverket menade  vidare  att incitamenten av
miljöskäl även bör inkludera andra  samhällssektorer
och   branscher   än   dem   som   betalar  statliga
tillsynsavgifter,   exempelvis   areella   näringar,
transportsektorn   samt   bygg-,   fastighets-   och
bostadssektorn.
Med  Almi  Företagspartners program  Miljö  4  kan
småföretag genom en serie gruppseminarier införa ISO
14001 och/eller  EMAS och en egen miljömanual. Cirka
400-500  företag  har  deltagit  i  programmet.  Ett
komplett program som  skall  leda  till certifiering
kostar   120   000   kr  (exklusive  kostnader   för
certifiering).
I    sammanhanget    bör    även     AB    Svenska
Miljöstyrningsrådet nämnas. Företaget ägs  gemensamt
av    staten,   industrin   och   kommunerna   genom
Miljödepartementet,  Svenskt  Näringsliv och Svenska
Kommunförbundet.  Miljöstyrningsrådets   uppgift  är
bl.a. att stödja industri, näringsliv och  offentlig
förvaltning      i      deras     miljöarbete.     I
Miljöstyrningsrådets verksamheter  ingår  bl.a.  att
förvalta,      utveckla     och     informera     om
miljöstyrningssystem och miljövarudeklarationer.

Utskottets ställningstagande


Frågor  om  särskilda   utbildningar   för  blivande
företagare  som  leder  fram  till  någon  form   av
kompetensbevis  har  varit  föremål  för  utskottets
ställningstagande   vid   ett   flertal  tillfällen.
Utskottet  har  då betonat betydelsen  av  den  fria
etableringsrätten  som  en grundläggande princip vid
företagsetablering samt framfört  tvivel  på  att en
modell   med   företagskörkort   eller   motsvarande
verkligen  kan  motverka  den  typ  av  problem  som
beskrivs  i  motionerna.  Utskottet  har  i  stället
förordat en effektiv tillsyn och information som  de
viktigaste instrumenten för det ändamålet.

När  nu  dessa  frågor på nytt tas upp i ett antal
motioner kan inte utskottet  finna  några  nya motiv
som   föranleder   ett  annat  ställningstagande  än
tidigare.  Utskottet   menar   därför  att  det  får
förutsättas    att    nyföretagare   besitter    den
grundläggande  kännedom   om   centrala  regler  för
företagande   som   kan   anses   erforderlig.    Om
företagaren  själv  finner  att  det finns brister i
dessa  kunskaper  skall  det vara lätt  att  inhämta
nödvändig information. I det  avseendet  fyller  den
informationstjänst  som  Nutek  tillhandahåller  med
inriktning  mot nyföretagare (Startlinjen) en viktig
funktion.  Även  Almi  bistår  med  rådgivning  till
nyföretagare.  I  de  fall  ett  företag uppsåtligen
eller   på   grund   av   bristande  kunskaper   hos
företagaren drivs utanför lagarnas råmärken är det i
första hand olika kontroll-  och tillsynsmyndigheter
som  skall  svara  för att detta  uppmärksammas  och
beivras.   Med  det  anförda   avstyrker   utskottet
aktuella yrkanden  i  motionerna  2002/03:N220  (s),
2002/03:N284 (s) och 2002/03:N383 (s).
När  det  gäller  frågan  om  att  underlätta  för
småföretagare  att miljöcertifiera sina företag, som
tas upp i motion  2002/03:N396  (mp), vill utskottet
inledningsvis understryka värdet  av  att företagens
miljöarbete stimuleras. Detta bör företrädesvis  ske
genom rådgivning och genom att staten på olika sätt,
och  i  samverkan  med  företagar-,  konsument-  och
miljövårdsorganisationer,  medverkar  i utarbetandet
av    miljöledningssystem   och   miljöcertifiering.
Miljöstyrningsrådet tillhör också de aktörer som har
en viktig  funktion i sammanhanget. Utskottet anser,
liksom Nutek,  att  företagens  miljöarbete i första
hand bör grundas på synsättet att miljösatsningar är
en metod för att stärka företagens  konkurrenskraft.
Staten   bör   på   olika  sätt  påverka  företagens
attityder i det avseendet.  Direkta  subventioner är
emellertid  inte  en  metod  som har den långsiktiga
effekt som eftersträvas och kan  dessutom  vara svår
att   förena  med  EU:s  statsstödsregler.  Med  det
anförda  avstyrker  utskottet  motion  2002/03: N396
(mp) i berörd del.

Social ekonomi


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  med  hänvisning till vidtagna
åtgärder    och   pågående    arbete    avslå
motionsyrkanden  om  social  ekonomi.  Jämför
reservationerna 8 (m, fp) och 9 (kd, c).

Motionerna


I     motion    2002/03:N375    (s)    begärs    ett
tillkännagivande    om    den    sociala   ekonomins
möjligheter. Motionärerna menar att  social ekonomi,
där  småföretagandet  är  en  viktig  del,   är  ett
alternativ  inte  minst  ur  sysselsättningsskapande
synvinkel.  Det är angeläget med  en  diskussion  om
alternativa    driftsformer.     Personalkooperativ,
brukarkooperativ  och  ideella  organisationer  utan
vinstsyfte måste ges större utrymme i vårt samhälle.
I  Spanien  och  Frankrike  finns  möjligheter   för
arbetslösa   att   omvandla   hela  eller  delar  av
arbetslöshetsersättningen    till     insatser     i
kooperativa  företag.  En sådan modell bör även vara
tänkbar i Sverige anser  motionärerna  och tillägger
att även andra former av fonder bör undersökas.

Regeringen  bör  ingående diskutera de möjligheter
som  den  sociala  ekonomin   kan   erbjuda.   Denna
diskussion   bör   föras   i  nära  samband  med  de
regionalpolitiska       frågorna       och       med
näringslivsfrågorna.
I    motion    2002/03:N387   (s)   refereras   en
undersökning där det konstateras att 83 % av svenska
folket  inte  kan associera  till  begreppet  social
ekonomi.    Motionärerna     begär     därför    ett
tillkännagivande  om  behovet  av  kunskap  om   den
sociala  ekonomin. Insatser kan exempelvis innefatta
information  till  och  utbildning  av  medlemmar  i
föreningar,     kooperativ,    stiftelser,    lokala
utvecklingsgrupper och till politiker och tjänstemän
inom offentlig förvaltning.  Bland de två sistnämnda
grupperna är det extra viktigt  att stärka kunskapen
om den sociala ekonomin i samband med upphandlingar.
Enligt motionärerna finns det även  ett behov av att
etablera en bild av begreppet social  ekonomi  bland
elever  i  grundskola  och  gymnasium. Syftet skulle
vara  att  visa att verksamheten  inom  den  sociala
ekonomin  är   ett  alternativ  till  vanlig  privat
verksamhet.  Verksamheter   och  organisationer  med
social ekonomi som inriktning  skall  även  kunna få
större utrymme inom den högre utbildningen.
Den ideella sektorn är en kraft och en tillgång  i
det  kulturella  nätverket  som  kan  stödjas på ett
positivt sätt av statsmakterna, anförs  det i motion
2002/03:Kr371 (kd). Motionärerna vill se  en nystart
för  det  nationella  stödet  för utveckling av  den
ideella sektorn. I motionen konstateras att det inom
Regeringskansliet  finns en arbetsgrupp  för  samråd
kring  social  ekonomi.  Motionärerna  har  tidigare
framfört  att  en  sådan  arbetsgrupp  huvudsakligen
borde  bestå av representanter  från  organisationer
och föreningar  och  inte  enbart  av representanter
från   departementen.   Enligt   motionärerna    bör
regeringen  återkomma till riksdagen med ytterligare
information om arbetsgruppens arbete.
I Centerpartiets  motion  2002/03:N306  anförs att
den  sociala  ekonomin  har  växt  sig allt starkare
under  senare  år.  Allt vanligare är att  människor
övertar verksamheter  från  den  offentliga sektorn.
Motionärerna menar dock att den sociala ekonomin har
motarbetats  på  senare  tid.  Ett  orört  kommunalt
självstyre  är nämligen en viktig del  för  att  den
skall  kunna  växa.   De  av  regeringen  föreslagna
inskränkningarna av det  kommunala  självstyret  har
hindrat    den    sociala    ekonomins   utveckling.
Motionärerna  anser att den sociala  ekonomin  skall
kunna appliceras  på  mindre enheter, som komplement
till hela verksamheter,  inom  skolor,  sjukhus  och
vårdinrättningar  för  att  främja  en utveckling av
verksamheter  som  annars  riskerar  att  avvecklas.
Genom att möjliggöra för kommuner och  landsting att
i  större  utsträckning  än  i  dag  kunna dela  upp
upphandlingar  i  mindre delar kan förutsättningarna
för den sociala ekonomins aktörer förbättras.
Genom medborgarnas  engagemang  och  delaktighet i
verksamheten förstärks den lokala demokratin, vilket
enligt vad som sägs i motion 2002/03: A239 (c) måste
ses som positivt. Den sociala ekonomin skapar bättre
förutsättningar för människorna att själva ha makten
över  sina  liv, stärka och förbättra välfärden  och
bidra till en  mer  utvecklad  medborgardemokrati. I
den sociala ekonomin reduceras inte medborgaren till
klient  eller  kund  utan ges, enligt  motionärerna,
möjlighet  att  bära  sitt  medborgaransvar  med  de
rättigheter  och  skyldigheter  som  detta  innebär.
Motionärerna  begär   ett  tillkännagivande  om  att
framtidens  välfärd  kan   utvecklas   utifrån   ett
underifrånperspektiv genom den sociala ekonomin.
När   civilsamhällets  engagemang  tas  till  vara
utvecklas  samhällen,  byar, stadsdelar och kvarter,
anförs  det i motion 2002/03:N396  (mp).  Medlemmars
engagemang    i   icke-traditionella   och   ideella
verksamheter  kan   vara  en  inkörsport  till  eget
företagande.     Den    sociala     ekonomin     har
förutsättningar  att   bidra  med  arbetstillfällen,
speciellt   för   grupper   som    är    svaga    på
arbetsmarknaden  och  kan  öka  samhällets  service,
genom  nya  välfärdslösningar  inom vård och omsorg.
Motionären  menar  att  satsningar  på  den  sociala
ekonomin   kan  få  avsevärd   betydelse   för   den
ekonomiska   tillväxten    och    för   landsbygdens
överlevnadsmöjligheter.

Vissa kompletterande uppgifter


Riksdagen behandlade frågor om social ekonomi senast
våren  2002  (bet.  2001/02:NU12), varvid  utskottet
framhöll  att  det  ser  mycket  positivt  på  sådan
verksamhet  som  bedrivs  inom  ramen  för  det  som
benämns social ekonomi.  Med  referens till pågående
och  planerade insatser om kooperativa  företag  och
social   ekonomi  avstyrkte  utskottet  samtliga  de
aktuella motionerna i berörda delar.

I en motivreservation  (m,  kd,  fp)  anfördes att
kooperativa   företag   är   likvärdiga   med  andra
företagsformer  och att det därför är angeläget  att
framhålla vikten  av  att  olika  företagsformer ges
möjlighet    att   konkurrera   på   lika   villkor.
Reservanterna   menade  att  en  generellt  verkande
näringspolitik bör  eftersträvas.  Några ytterligare
åtgärder  för  att  främja de kooperativa  företagen
ansågs inte vara nödvändiga.  I en annan reservation
(c)  förordades  ett  tillkännagivande  om  att  det
behövs  åtgärder för att  underlätta  framväxten  av
verksamheter  inom  den sociala ekonomin. Inte minst
gäller  detta  verksamheter   på   områden  där  den
offentliga  sektorn  dominerar. Detta  skulle  bl.a.
underlätta  för den sociala  ekonomins  aktörer  att
utveckla mindre verksamheter som annars riskerar att
avvecklas.
Hösten    1997     tillsatte     regeringen     en
interdepartemental   arbetsgrupp   om   den  sociala
ekonomin  och  dess utveckling. Gruppens arbete  låg
bl.a. till grund  för  identifierandet  av ett antal
områden  där det behövs vidare utredning och  dialog
samt ett antal  frågeställningar  som bedöms ha stor
betydelse  för  de berörda verksamheternas  framtida
utvecklingsmöjligheter.  Våren 2001 utgav regeringen
en skrift om social ekonomi  i vilken arbetsgruppens
slutsatser behandlades ytterligare.
I  budgetpropositionen  för år  2002  nämndes  den
sociala  ekonomin som en utvecklingsfaktor  inom  en
rad politikområden.  Regeringen  lanserade också det
nya     politikområdet    folkrörelsepolitik.     Av
budgetpropositionen   för   år   2003   framgår  att
politikområdet folkrörelsepolitik bl.a. syftar  till
att   stödja  och  stärka  den  sociala  ekonomin  i
samhället.  Med  social  ekonomi åsyftas organiserad
verksamhet   som   bedrivs   fristående   från   den
offentliga sektorn i syfte att  göra  konkret  nytta
för   medlemmar   eller   andra   grupper   och  där
vinstintresset är underordnat.
Den  sociala  ekonomin  behandlades  också  i  den
regionalpolitiska  propositionen  hösten 2001 (prop.
2001/02:4).  Där  framgår  att  lokala   kooperativa
utvecklingscentrum (LKU) på ett bredare sätt  skulle
främja  företagande  och  företagsutveckling  i  den
sociala    ekonomin.   Stöd   avsattes   även   till
information      om     lokala     och     regionala
kreditgarantiföreningar  (se ovan). I förslagen till
nationellt  program för entreprenörskap  och  lokala
utvecklingsprogram för kommersiell service framhölls
att  den  sociala   ekonomins   aktörer  skall  vara
representerade   i   partnerskap.   Näringsutskottet
ställde  sig bakom dessa förslag (bet.  2001/02:NU4)
och   de   ekonomiska   åtaganden   som   följde   i
budgetpropositionen  (bet.  2001/02:NU2).  Riksdagen
följde utskottets förslag till beslut.
Regeringen   tillsatte  i  september  2001  en  ny
interdepartemental  arbetsgrupp  för  frågor rörande
folkrörelser och social ekonomi. Gruppen  har främst
fungerat som ett samrådsforum och utformat  underlag
för    en   samlad   politik.   Då   sakfrågor   med
folkrörelseanknytning   finns   spridda   på   flera
departement  har  gruppen  spelat en viktig roll när
det  bl.a.  gäller kunskapssamordning.  Gruppen  har
även deltagit  i  arbetet med det i propositionen om
demokrati  för  det nya  seklet  (prop.  2001/02:80)
aviserade folkrörelseforumet  för  samråd och dialog
mellan regeringen och föreningslivet. Inom ramen för
folkrörelseforum genomförs tre tematiska  seminarier
under  våren  2003.  En större konferens kommer  att
anordnas under hösten 2003.
Sedan år 1999 har Nutek ansvaret för att handlägga
det statliga bidraget  till  kooperativ  utveckling.
Anslaget  för  kooperativ  utveckling ökade till  25
miljoner kronor år 2002 och  skall  därefter årligen
öka med 5 miljoner kronor fram till år  2004.  Under
år  2003 kommer 26 miljoner kronor att fördelas till
25 LKU  och  4  miljoner  kronor skall användas till
kompetensutveckling,     utvecklingsprojekt     samt
utvärdering av LKU:s insatser.  Nutek  har  under år
2002 påbörjat en analys av effekterna av stödet till
LKU. Studien kommer att redovisas i mars 2003.
Av den verksamhetsplan som Nutek har upprättat för
området  kooperativt företagande för år 2003 framgår
att  verksamheten   syftar   till   att  skapa  goda
förutsättningar  för  en utveckling av  företagandet
inom den sociala ekonomin.  Målen  är  bl.a. att det
skall  startas  fler och starkare företag  inom  den
sociala ekonomin och att de som startar företag inom
den  sociala  ekonomin   skall   ha   tillgång  till
professionell rådgivning. Vidare skall  kunskapen om
företagandet  inom området höjas väsentligt  hos  de
aktörer som företagare  ofta kommer i kontakt med. I
verksamhetsplanen  framhålls  också  att  företagare
inom  den  sociala  ekonomin   skall  behandlas  och
bedömas på samma grunder som övriga  småföretagare i
sina    kontakter    med    myndigheter,    företag,
organisationer  och  banker.  Företagandet inom  den
sociala ekonomin skall vara väl  integrerat i Nuteks
företagsstödjande arbete.
I  den s.k. Upphandlingskommitténs  slutbetänkande
(SOU 2001:31) presenterades förslag som bl.a. skulle
göra det  möjligt  för kommuner och landsting att ge
företräde   för  icke  vinstsyftande   företag   och
organisationer  vid  upphandling av vård och omsorg.
Upphandlingskommittén  behandlade  också  frågor  om
s.k.    lokal   upphandling.   I   begreppet   lokal
upphandling   inkluderades  bl.a.  sådana  uppdelade
upphandlingar som  efterlyses  i några av motionerna
och som kan gynna mindre och medelstora företag samt
aktörer      inom      den     sociala     ekonomin.
Upphandlingskommittén menade  att  det  redan  i dag
finns  möjlighet  att  dela upp upphandlingar på ett
sådant   sätt   att  även  mindre   och   medelstora
leverantörer   ges    möjlighet    att    delta    i
upphandlingen.
Kommitténs  förslag behandlades i propositionen om
ändringar i lagen  om  offentlig  upphandling,  m.m.
(prop. 2001/02:142). Regeringen ansåg att det skulle
vara  mot  reglerna  om  en  upphandlande  enhet tog
lokala  hänsyn vid offentlig upphandling. Regeringen
menade dock  att det i likhet med vad kommittén hade
anfört finns vissa möjligheter att inom regelverkets
ram   förbättra    förutsättningarna    för   lokala
leverantörer att lämna anbud. Beträffande  frågan om
företräde   för  icke  vinstsyftande  företag  valde
regeringen  att   avvakta  med  vidare  åtgärder  på
området i avvaktan  på  en pågående utredning om ett
nytt  slag  av  aktiebolag för  icke  vinstutdelande
verksamhet (dir.  2002:30).  Denna  utredning  skall
redovisas senast den 15 september 2003.
Utredningen  om vårdens ägarformer (dir. 2000:103)
har  behandlat situationen  för  personalkooperativ,
ekonomiska  föreningar  och  andra  som verkar eller
vill  verka  inom  hälso-  och  sjukvården.   I  ett
idébetänkande  (SOU  2002:31)  ägnas  ett kapitel åt
villkoren  för  vård utan vinstsyfte. Idébetänkandet
har remissbehandlats  och  ett  slutbetänkande skall
presenteras i mars 2003.

Utskottets ställningstagande


Begreppet   social  ekonomi  innefattar   en   mängd
verksamheter med det gemensamma att de bygger på ett
engagemang underifrån utan utpräglat vinstsyfte. Det
kan handla om  att  människor  sluter  sig  samman i
ideella   föreningar   eller   kooperativ   för  att
exempelvis odla ett gemensamt intresse eller för att
producera tjänster inom vård eller omsorg.

Utskottet   har   vid  flera  tidigare  tillfällen
framhållit   sin  positiva   inställning   till   de
verksamheter  som   omfattas   av  begreppet  social
ekonomi.  Den  allmännytta  eller samhällsnytta  som
fungerar  som  drivkraft  för  aktörerna   inom  den
sociala ekonomin stimulerar ett fördjupat engagemang
i   frågor   som  rör  medborgarnas  vardag.  Enligt
utskottet skapar  detta  bl.a. en djupare förståelse
för  samhällets  funktion  och   bidrar   till   att
upprätthålla grundläggande demokratiska värderingar.
Denna utskottets positiva syn på verksamheter inom
den  sociala ekonomin tycks delas av regeringen. Det
framgår  inte  minst  av den beskrivning av pågående
aktiviteter  på  området   som   givits   ovan.  Ett
tillkännagivande som i allmänna ordalag understryker
den   sociala   ekonomins   fördelar   kan,   enligt
utskottets  mening,  därför  inte  anses nödvändigt.
Däremot anser utskottet, i likhet med vad som anförs
i  motion 2002/03:N387 (s), att det är  bekymmersamt
att   allmänhetens   kännedom  om  begreppet  social
ekonomi är så begränsad. Mot bakgrund av regeringens
positiva  syn  på den sociala  ekonomins  potential,
förutsätter utskottet  emellertid  att regeringen på
ett ändamålsenligt sätt säkerställer att medborgare,
verksamheter  och beslutsfattare informeras  om  den
sociala ekonomins  innebörd och förtjänster. Med det
anförda avstyrks samtliga  här  aktuella  motioner i
berörda delar.

Turism


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  med  hänvisning till vidtagna
åtgärder och pågående arbete, bl.a. genom det
s.k.        Framtidsprogrammet,         avslå
motionsyrkanden om turism. Jämför reservation
10 (m, fp, kd, c).

Motionerna


I     motion    2002/03:N217    (s)    begärs    ett
tillkännagivande   om  åtgärder  mot  pornografi  på
hotell och konferensanläggningar. Motionären betonar
vikten av att pornografins  utbredning  hindras  och
menar  att  det  är angeläget att initiativ tas till
samtal och åtgärder mot pornografi på dessa platser.
Staten, kommunerna,  landstingen,  näringslivet  och
den  fackliga rörelsen bör ha ett gemensamt intresse
av att  slopa tillgången på pornografi på hotell och
konferensanläggningar, anförs det.

I motion  2002/03:N328  (s) föreslås ett uttalande
av  riksdagen  om vikten av fisketurismen.  För  att
främja  denna  turism   bör   flera  olika  åtgärder
tillgripas. Åtgärder som nämns  i motionen är att ta
fram  en samlad kunskapsbas om fisketurism  och  att
alla relevanta organisationer och myndigheter förses
med en  offensiv strategi på området. Vidare behövs,
enligt  motionärerna,   regelförändringar   så   att
företagande inom fisketurismen blir möjligt.
I  Dalarna finns goda förutsättningar att utveckla
turismen,  anförs  det  i  motion  2002/03:N362 (s).
Besöksnäringen    måste    därför    bli    än   mer
konkurrenskraftig både på den svenska hemmamarknaden
och när det gäller att locka utländska besökare till
länet.  Lönsamheten  för de enskilda företagen  inom
besöksnäringen kan öka  genom  produktutveckling och
förstärkt marknadsföring, där helhetsprodukten skall
vara  miljöanpassad. Turismen kan  bidra  till  ökad
sysselsättning    hos    företag    verksamma   inom
besöksnäringen.   För   att   möjliggöra  en   sådan
utveckling  krävs  också  förbättrad  infrastruktur.
Motionären  begär ett tillkännagivande  om  vad  som
anförs om ökad sysselsättning inom turismbranschen.
Turismens förutsättningar  i Dalarna berörs även i
motion  2002/03:N214 (m). Det framhålls  att  det  i
detta  län   finns   många   möjligheter   till  nya
arbetstillfällen   inom   turistsektorn.  Motionären
efterlyser åtgärder på flera  olika  områden för att
turistbranschen skall kunna växa. I motionen  anförs
bl.a.      att     turistbranschen     är     mycket
arbetskraftsintensiv        och       att       höga
arbetsgivarkostnader  och sociala  kostnader  därför
drabbar turistnäringen  hårt.  En  stor  andel av de
anställda  inom  skidturismen  är  säsongsanställda,
påpekar  motionären  och menar att förändrade  lagar
skulle underlätta för  säsongsanställda  att få ihop
till en heltid och därmed kunna bosätta sig i bygden
-  och  betala  skatt  där.  För  små  kommuner  kan
gästarbetarna  innebära en tung belastning genom att
kommunen  tvingas   investera   i   samhällsservice,
framhålls det.
I motion 2002/03:N398 (s) framhålls  att  turismen
är   en   av   de   snabbast   växande   branscherna
internationellt.  Motionärerna anser att Västsverige
skall  ha en hög attraktionskraft  som  turistregion
med    konkurrenskraftiga     och    marknadsledande
anläggningar   och   evenemang   inom    strategiska
turistsegment. Detta bör ges regeringen till känna.
Turismen    är    en    näring    med    betydande
tillväxtmöjligheter    som    är   viktig   ur   ett
regionalpolitiskt perspektiv, framhålls det i motion
2002/03:N304 (m). Det behövs dock bättre villkor för
turismen    som    näring.    Turistindustrin     är
personalintensiv  och motionärerna förespråkar sänkt
skatt    på    arbete    och     bättre    anpassade
arbetsmarknadsregler  för  att Sverige  skall  klara
konkurrensen  och  kunna  utveckla   turistnäringen.
Motionärerna framhåller att kommuners  engagemang på
turismens   område  ofta  innebär  svårigheter   för
turistföretagen,  eftersom konkurrensen inte sker på
lika villkor. Kommunerna  bör,  enligt motionärernas
uppfattning,  inte  engagera sig i  aktiviteter  som
bättre   kan   skötas   av    privata    företagare.
Motionärerna anser att de insatser som har gjorts på
turistområdet inte har gynnat företagen nämnvärt.
En  fungerande  turistsektor  kan  ge  fler  jobb,
bättre statliga finanser, ett levande Sverige och en
bättre miljö, anförs det i motion 2002/03:N267 (fp).
Den  s.k.  ekoturismen är intressant med hänsyn till
vad Sverige  kan  erbjuda  turister  i form av orörd
natur och andra kultur- och skönhetsupplevelser.
I      motion     2002/03:N331     (fp)     begärs
riksdagsuttalanden  i  följande  fyra  avseenden: om
behovet    av    att    utvärdera   verksamheten   i
Turistdelegationen;  om  behovet   av   att  granska
verksamheten  i  Sveriges  Rese-  och  Turistråd  AB
(Turistrådet);  om  behovet  av  att  undersöka   om
effektivitetsvinster   kan   uppnås  dels  genom  en
sammanslagning     av     Turistdelegationen     och
Turistrådet,  dels genom att  överföra  Turistrådets
informationsverksamhet till Utrikesdepartementet; om
behovet av att ersätta de strategiska riktlinjerna i
Turistdelegationens handlingsprogram med en generell
politik        avseende         arbetskraftsintensiv
tjänsteproduktion.     Motionärerna    anser     att
Turistrådets roll bör vara att sprida information om
Sverige som turistland,  inte  att  engagera  sig  i
enskilda företags intressen, som har skett vid flera
tillfällen    under   årens   lopp.   Vidare   anser
motionärerna  att   frågan   om  hur  anslagen  till
Turistrådet  har  disponerats  och   hur  riksdagens
beslut  har  förverkligats  bör  utredas  liksom  om
effektivitetsvinster    kan    uppnås    genom    en
sammanslagning        av       Turistrådet       och
Turistdelegationen. Den  statistikförsörjning  som i
ekonomisk mening är Turistdelegationens huvuduppgift
innehåller    viktiga    marknadsfakta    för   både
Turistrådet  och  näringen  och frågan är därför  om
inte    Turistrådet    är    bättre    skickat    än
Turistdelegationen  att hantera detta material.  Det
är  även  angeläget  att   frågan   om  huruvida  en
överföring  av  Turistrådets  informationsverksamhet
till Utrikesdepartementet skulle  kunna  skapa  ökad
effektivitet görs till föremål för en utvärdering  i
detta sammanhang.
Statens  mål  för  turistpolitiken  ligger i stort
sett  utanför  det  näringspolitiska  området.   Det
förutsätts  en  omfattande omläggning av skatte- och
arbetsmarknadspolitiken  för  att  det  skall  kunna
uppnås.  Målet bör därför omformuleras. Verksamheten
i  både  Turistdelegationen  och  Turistrådet  inger
enligt   motionärerna    betänkligheter    i   flera
hänseenden.  Den har nu bedrivits i åtta år och  bör
därför granskas  och  utvärderas  för  att utröna om
inriktningen   är   den   rätta  och  om  riksdagens
intentioner förverkligats eller  har förutsättningar
att förverkligas.
Motion 2002/03:N391 (kd) innehåller  förslag  till
sex  tillkännagivanden,  bl.a.  om  turismen  som en
nationell    angelägenhet,    om    infrastrukturens
betydelse för turismen och om forskningens betydelse
för  turistnäringen. Vidare begärs tillkännagivanden
om tillväxtpotentialen  inom  evenemangsturismen och
konferensturismen,       om      den      småskaliga
landsbygdsturismens       och       fjäll-       och
skärgårdsturismens  betydelse  samt  om  behovet  av
minskad   byråkrati   och  myndighetskontroll   samt
regelförenklingar.
I motionen framhålls  att turism är ett område som
är typiskt nationellt till  sin karaktär. Om politik
skall bedrivas på turistområdet  bör  det  därför  i
allt   väsentligt   ske  nationellt,  regionalt  och
lokalt.   Konferensturismen    är    den    del   av
turistnäringen   som   omsätter   mest   pengar  per
besökare. För att Sverige skall kunna konkurrera  om
stora  kongresser  måste  skattenivåerna  på  turism
harmoniseras.   Motionärerna  framhåller  också  att
Sverige har en bred  evenemangsstruktur  som  lockar
till  sig  alltfler besökare. För skärgårdsturismens
del menar motionärerna  att  det  behövs  en  rimlig
servicenivå,   vilken   i   sin   tur   kräver   att
förutsättningarna  för åretruntboende måste stärkas.
Motionärerna     anser    att     den     småskaliga
landsbygdsturismen  kan  vara  en  möjlighet för att
många skall kunna bo kvar på sin hemort. Den kan bli
en  positiv sysselsättningsfaktor. Fjällturismen  är
sedan  länge  etablerad.  Fisketurism  är  ett annat
område där det finns möjligheter till företagande.
Motionärerna   framhåller   vidare   att   en  väl
fungerande  infrastruktur  är av avgörande betydelse
för turismen på landsbygden.  Priser  på  flyg-  och
tågresor liksom vägarnas standard betyder mycket för
en lönsam turistnäring. Motionärerna framhåller även
vikten  av att Sverige deltar aktivt i den forskning
som  bedrivs  kring  turism.  Lika  viktigt  är  att
erfarenheter och forskningsrön på ett effektivt sätt
förs ut  till näringen. Sverige bör i samarbetet med
EU hävda behovet  av  minskad  byråkrati.  Slutligen
påpekar  motionärerna  att  det behövs genomgripande
förändringar  av regelverket,  men  även  förändrade
attityder vid regeltillämpningen  så  att  den  inte
hämmar verksamheten i turistföretagen.
I    motion    2002/03:Kr336    (c)   begärs   ett
tillkännagivande om att Turistdelegationen bör ges i
uppdrag att se hur kulturen på ett  mer  aktivt sätt
kan  placeras i turistsammanhang. Det framhålls  att
turismen     är    en    av    Sveriges    starkaste
exportindustrier  och  den  basnäring  som  har  den
starkaste  tillväxten.  Motionärerna  menar  att det
behövs     samverkan    mellan    kulturlivet    och
turistorganisationerna  för  att göra landets kultur
och   konstnärliga   verksamhet   mer    känd    och
lättillgänglig.  Medvetna satsningar på kulturturism
är   en   drivkraft  för   den   lokala   ekonomiska
utvecklingen och sysselsättningen, anförs det.
Centerpartiet  framhåller  i  motion 2002/03:MJ428
att den breda allmänhetens naturintresse och kunskap
om   naturvärden   kan  stimuleras  genom   att   en
ekologiskt hållbar turism  i  skyddade  naturområden
främjas. Det finns, enligt motionärerna,  annars  en
risk   att   naturskyddsområden  blir  en  undangömd
tillgång för särskilt  bevandrade naturvårdskännare.
För  landsbygden  och i skärgården  är  turismen  på
många håll ekonomiskt mycket betydelsefull.
Centerpartiet  berör  också  frågor  om  turism  i
motion    2002/03:N345.     Där     framhålls    att
landsbygdsturismen  är  viktig för att  hela  landet
skall kunna utvecklas. Motionärerna menar att utöver
regelförenklingar och minskade  personalkostnader är
det   viktigt   att  olika  aktörer  samordnar   sin
marknadsföring och  att  det  finns paketerbjudanden
för  turister. Regeringen bör därför  i  samråd  med
bl.a.    hushållningssällskapen,    turistbranschens
aktörer,  Lantbrukarnas  Riksförbund  och  regionala
företrädare  utveckla  ett  samlat program  för  att
utveckla landsbygdsturismen.

Vissa kompletterande uppgifter


Allmänt om politiken på turistområdet

Våren 2002 behandlade utskottet  (bet. 2001/02:NU12)
flera motioner om turism med liknande  innehåll  som
de   nu   aktuella.   Utskottet  avstyrkte  samtliga
yrkanden i berörda delar  och konstaterade bl.a. att
turistnäringen är sysselsättningsintensiv och har en
stor betydelse i många delar av landet, inte minst i
glesbygden.  Utskottet  erinrade   vidare  bl.a.  om
förslagen   från   den   av   regeringen   tillsatta
Framtidsgruppen  (Framtidsprogrammet),  som  berörde
flera  av  de  spörsmål  som  togs upp i motionerna.
Genomförandet av Framtidsprogrammet  skulle,  enligt
utskottets    uppfattning,    utgöra   grunden   för
utvecklandet  av  den  svenska  turistnäringen,  och
utskottet  fann  inget  skäl  att  föregripa   detta
arbete.

I  en  reservation  (m, kd, c och fp) anfördes att
närings- och konkurrensvillkoren  för turistnäringen
i  Sverige  måste  förbättras.  Särskilt   betonades
betydelsen    av    generellt   goda   villkor   för
företagandet.
I budgetpropositionen  för  år  2003  konstaterade
regeringen  att  turismen är ett viktigt område  för
att öka tillväxten  i  Sverige. Vidare framhölls att
staten  tillsammans med näringen  ansvarar  för  att
implementera   Framtidsprogrammet.   Denna   process
bedöms  pågå  under  minst en treårsperiod och skall
kontinuerligt följas upp  och utvärderas. Regeringen
betonade även att detta arbete  bör  koordineras med
de regionala tillväxtprogrammen. Det ansågs  viktigt
att  eftersträva villkor för företagen i den svenska
rese-  och  turistindustrin som så långt som möjligt
jämställs   med    vad    som   gäller   i   viktiga
konkurrentländer. Villkoren  skall  heller inte göra
att turistföretagen missgynnas jämfört med företag i
andra branscher.
I    sin    behandling    av   budgetpropositionen
konstaterade  näringsutskottet   att  anslaget  till
turistfrämjande  höjdes med 10 miljoner  kronor  för
budgetåret 2002 bl.a.  för genomförandet av det s.k.
Framtidsprogrammet (bet.  2002/03:NU1). I programmet
förordas bl.a. att anslaget till turismen successivt
bör    öka    under    de    kommande   tre    åren.
Framtidsprogrammet hade också  legat  till grund för
den  satsning på turistfrämjande som gjordes  i  den
regionalpolitiska  propositionen  hösten 2001 (prop.
2001/02:4, bet. 2001/02:NU4).
Utskottet  konstaterade  vidare  att   Turistrådet
därefter  hade  fått  i  uppdrag  att  utveckla  och
marknadsföra   varumärket   Fjällvärlden   och   att
regeringen  i  juli  2002  gav Turistdelegationen  i
uppdrag   att   genomföra  ett  program   för   ökad
innovationskraft  inom  turistnäringen. Insatser som
främjar   turismforskningen    skulle   utgöra   ett
insatsområde. Ett delprogram för  hållbar utveckling
och miljömärkning skulle också vara  en  del  av det
programmet.   Med   hänvisning   till  höjningen  av
anslaget  till  turistfrämjande  och  de  medel  som
avsattes  genom den regionalpolitiska  propositionen
hösten    2001    avstyrkte    utskottet    samtliga
motionsyrkanden.
Som har framgått  ovan  genomför  staten  delar av
politiken   på   turistområdet  genom  den  statliga
myndigheten Turistdelegationen  och det med näringen
gemensamt ägda bolaget Sveriges Rese-  och Turistråd
AB (Turistrådet). Turistdelegationen och Turistrådet
deltar  i  arbetet  med de regionala tillväxtavtalen
samt i arbetet med att genomföra Framtidsprogrammet.
Av  budgetpropositionen  för  år  2003  framgår  att
Turistrådet  har  påbörjat en omstrukturering av sin
verksamhet. Minskade  fasta  kostnader  och  en  mer
flexibel  organisation  skall  möjliggöra en bredare
och  mer  kostnadseffektiv representation  utomlands
och   att   medel    frigörs    till   bl.a.   olika
marknadsaktiviteter.     Enligt     uppgift     från
Näringsdepartementet     kommer    turistfrämjandets
organisation att ses över under år 2003.

Förutsättningar för företagande inom
turistsektorn

När det gäller allmänna villkor  för  småföretagande
hänvisas främst till vad som i detta betänkande  har
redovisats    under   avsnittet   innovationer   och
nyföretagande.   Där   behandlas   bl.a.  frågor  om
regelförenklingar   m.m.   Nämnas   bör   dock   att
Turistdelegationen  för  närvarande  arbetar med  en
uppdatering   av   skriften  Sundare  Förnuft   från
november 1999. I denna  beskrivs de näringspolitiska
villkoren för turistnäringen  i  Sverige och även de
hinder  för  utveckling  som  har  identifierats  av
branschorganisationer    och    företag.    Skriften
behandlar   även   konkurrensfrågor  och  frågor  om
rollfördelningen mellan turistföretag och offentliga
aktörer.

Kulturturism

Beträffande    kulturturism    kan    noteras    att
Turistdelegationen  har  bildat  en  mötesplats  med
anledning  av de regionala tillväxtavtalen, Centralt
Partnerskap-Turism,  för  myndigheter  som  på olika
sätt  är  involverade  i turistnäringens utveckling.
Myndigheterna träffas några  gånger  per  år och tar
upp  frågor  som  rör  turistnäringens tillväxt  och
villkor för utveckling.  Ett  område  som  berörs  i
dessa sammanhang är kultur kopplad till turism. Inom
ramen   för  Turistdelegationens  innovationsprogram
diskuteras  ett  antal konkreta samarbetsprojekt med
Riksantikvarieämbetet      (RAÄ)     och     Statens
fastighetsverk   rörande   bl.a.    världsarv    och
affärsutveckling  av kulturturistiska produkter. RAÄ
har    nyligen    i    skriften     Kulturarvet    -
Utvecklingsområde  för svensk turism föreslagit  att
det skall inrättas ett nytt centrum för kulturturism
i Östersund.

Infrastruktur och turism

Infrastrukturens betydelse  för  turismen  tas upp i
några  motionsyrkanden. I anslutning till detta  kan
konstateras   att   ett   av  utvecklingsområdena  i
Framtidsprogrammet  gäller  just   infrastruktur.  I
propositionen  om infrastruktur för ett  långsiktigt
hållbart transportsystem  (prop.  2001/02:20) lyftes
turismen   och  dess  behov  fram.  I  propositionen
framhölls att en grundläggande förutsättning för att
turistnäringen   skall   fortsätta   att   utvecklas
positivt  är att vägnätet är tillfredsställande  där
turismen är  under stark utveckling. Särskild hänsyn
måste  tas  till   sådana   behov  i  den  regionala
planeringen  av  transportinfrastrukturen,  anfördes
det.

Forskning och turism

Från och med juli  2002  och  tre  år  framåt satsar
staten genom Turistdelegationen 7,5 miljoner  kronor
på    att    främja    forskningen   kring   turism.
Turistdelegationen skall bl.a. i samråd med forskare
utarbeta ett program för  att  främja  forskning  om
turism  samt  se  till att avsatta medel används för
forskning  inom  turistområdet  som  har  strategisk
betydelse  för  turistnäringen.  Satsningarna  skall
bl.a. kopplas till Framtidsprogrammets olika områden
och   ligga   till   grund    för   ett   nationellt
forskningsprogram som utvecklar  tankegångarna i var
ett  nationellt  forsknings-  och utvecklingsprogram
för rese- och turistindustrin - Turismforskning 2005
-  som togs fram av Turistdelegationen  och  Svenska
Rese-   och  Turistindustrins  Samarbetsorganisation
(RTS) men som saknade egen finansiering.

Forskningsinstitutet  ETOUR  vid  Mitthögskolan  i
Östersund   kan   sägas  vara  den  enskilt  största
forskningsmiljön med inriktning på turism i Sverige.
Forskningen     bedrivs     inom     programområdena
företagsutveckling,   destinationsutveckling,  natur
och  naturresurser samt  kultur  och  kulturmiljöer.
ETOUR      finansieras      i     dagläget     genom
strukturfondsmedel.   Denna   finansiering    upphör
emellertid   den   30  september  2004.  Den  årliga
budgeten uppgår till  ca  25  miljoner  kronor.  För
närvarande  pågår  ett arbete med att stärka ETOUR:s
tillväxtorientering,  bl.a.  genom  nya  projekt med
inriktning  på innovationssystem och klusterdynamik.
Som ett komplement  till turismforskningen har ETOUR
under det senaste året  startat  en enhet för analys
och  statistik.  Syftet är att förse  turistnäringen
med  analyser  som  ger   företag,  myndigheter  och
organisationer  möjlighet  att  skapa  en  stabilare
grund för sin utveckling. En  viktig  del av ETOUR:s
verksamhet      utgör      kunskapsöverföring     av
forskningsresultat  till  privata   och   offentliga
intressenter   inom   turistnäringen.   Förutom  via
forskningsrapporter     sprids     resultaten    via
populärvetenskapliga  sammanfattningar,   faktablad,
nyhetsbrev  och  hemsida. Ett stort antal seminarier
och  föreläsningsserier   ordnas  årligen  runtom  i
landet.  Avslutningsvis kan  nämnas  att  ETOUR  har
kartlagt all  aktuell  turismforskning  i Sverige. I
kartläggningen identifierades över 200 projekt.  Det
visade  sig att majoriteten av landets högskolor och
universitet  på  något sätt har deltagit i forskning
om turism.

Ekoturism och annan naturturism

Turistdelegationen  har fått i uppdrag att stimulera
en ökad miljömärkning  av  turistföretag. I februari
2002    lanserades    ett    av   världens    första
ekoturismmärkningssystem: Naturens  Bästa. Målet med
märkningen  är att reseköparna lättare  skall  hitta
fram till unika  natur- och kulturarrangemang. Bakom
märkningen    står   Svenska    Ekoturismföreningen,
Turistrådet        och        Naturskyddsföreningen.
Turistdelegationen arbetar också inom ramen för sitt
ordinarie   uppdrag  med   hållbar   utveckling   av
turistprodukter.  Under  år  2002  gjordes  bl.a. en
kartläggning av de olika märkningssystem som används
av företag och destinationer.

Turistdelegationen  och Skogsstyrelsen driver  ett
projekt som syftar till att nå ett närmare samarbete
mellan   turismens   företrädare,   skogsägare   och
skogsbruk samt att vidga  det ekonomiska utbytet och
sysselsättningen från skogen  genom  turism. Arbetet
har bl.a. mynnat ut i en informations- och idéskrift
som berör småföretagarnas och myndigheternas  roller
inom  området.  Avsikten  är att skriften Skogen och
Turismen - en gren av naturturismen  skall stimulera
markägare, entreprenörer och myndigheter till arbete
med  turism kopplad till skogen samt underlätta  för
nya  entreprenörer.   I  maj  2002  genomfördes  ett
seminarium på temat turism i skogsmiljö.
Turistdelegationen    driver    tillsammans    med
Fiskeriverket   och   Turistrådet    ett    särskilt
utvecklingsprojekt kring fisketurism. Inom ramen för
detta arbete har flera delprojekt genomförts,  bl.a.
en  kartläggning av fiskeentreprenörer i landet samt
möten  och  seminarier om fisketurismens möjligheter
att  utvecklas.  Som  en  direkt  följd  av  arbetet
bildades  under  år  2002 en branschorganisation för
entreprenörerna. I februari  2003 hölls en konferens
där  strategiskt  viktiga  myndigheter   och   andra
intressenter deltog.
När    det    gäller   det   som   kan   betecknas
landsbygdsturism    kan    det    konstateras    att
Turistdelegationen        inom       ramen       för
innovationsprogrammet  driver   och   deltar  i  ett
flertal   utvecklingsprocesser  med  koppling   till
landsbygdsutveckling. Den redan nämnda satsningen på
fisketurism  och  ekoturismprojektet  Naturens Bästa
hör   till  dessa.  Hästturism  i  Sverige  är   ett
nystartat  projekt.  Jaktturism är alldeles i början
av en utvecklingsprocess liksom området måltider och
turism   med   koppling  till   lokalt   producerade
livsmedel.        Lantbrukarnas         Riksförbund,
Jordbruksverket,               hushållningssällskap,
forskningsinstitutioner   m.fl.   är   knutna   till
projekten.

Turism i särskilda regioner

När det gäller att tillvarata förutsättningarna  för
turism   i   särskilda   regioner   kan  nämnas  att
Turistdelegationen följer och deltar med kunskap och
andra   resurser   i   arbetet   med   de  regionala
tillväxtprogrammen.  På  så  sätt  bidrar  man  till
utveckling inom sådana områden som är specifika  för
en  viss  region,  t.ex.  Dalarna som nämns i två av
motionerna.

Regeringen har också tillsatt två delegationer för
att långsiktigt stärka den  regionala utvecklingen i
norra  Sverige  respektive  i delar  av  Bergslagen,
Dalsland  och Värmland (dir. 2002:15  och  2002:16).
Delegationerna   skall   i   dialog   med  centrala,
regionala  och  lokala  aktörer  medverka  till  att
långsiktigt  stärka  en  hållbar regional utveckling
inom de aktuella områdena.  I direktiven konstateras
att  turismen har förutsättningar  att  expandera  i
dessa  regioner.  De  båda  delegationerna redovisar
sitt  uppdrag  löpande,  och  arbetet   skall   vara
avslutat den 31 december 2004.

EU och turism

EU     har     ingen     gemensam     turistpolitik.
Turistdelegationen  bevakar  emellertid  tillsammans
med   Näringsdepartementet   det   samarbete   kring
turismfrågor  som  finns  inom  EU.  I kommissionens
arbete  kring Turism och sysselsättning  deltar  man
bl.a. i flera  arbetsgrupper.  Det gäller exempelvis
grupper  som  arbetar med kvalitetsförbättringar  av
turistprodukter samt med främjande av miljöskydd och
en     hållbar     utveckling     inom     turismen.
Turistdelegationen och Näringsdepartementet är också
representerade  i  styrgruppen  för  det  europeiska
turismsamarbetet.

Om pornografi i hotell-TV

Frågan   om   att   TV-utbudet    på    hotell   och
konferensanläggningar bör vara fritt från pornografi
behandlades    av   utskottet   våren   2001   (bet.
2000/01:NU7).  Utskottet  avstyrkte  motionsyrkandet
med motivet att  den  aktuella  frågan främst var en
angelägenhet  för  de  berörda företagen.  Samtidigt
pekade  utskottet på den  möjlighet  som  riksdagen,
regeringen  och  myndigheter har att föregå med gott
exempel    genom    att     välja     hotell     och
konferensanläggningar som inte har pornografi i sitt
TV-utbud.

Vidare  kan  noteras  att statsrådet Gunnar Lund i
januari 2003 besvarade en  fråga  (fr.  2002/03:430)
från motionären Carina Hägg (s) om att införa regler
i             Regeringskansliets             interna
upphandlingsbestämmelser  med  innebörden att hotell
och kursgårdar som inte har pornografi  i  sitt  TV-
utbud skall väljas. Av svaret framgår att regeringen
delar   motionärens   uppfattning   om  att  det  är
angeläget   att   politiker   tar   ställning    mot
pornografi.  Statsrådet  uttryckte  förhoppningar om
att kravet på begränsning i hotells och  kursgårdars
TV-utbud   skall   vara   möjligt   att  föra  in  i
Regeringskansliets interna upphandlingsregler  trots
att  EU:s  upphandlingsregler  säger att sådana krav
inte får utgöra en konkurrensbegränsning.
Enligt  uppgift från Justitiedepartementet  skulle
ett förbud mot utsändning av pornografi i hotell-TV-
anläggningar  sannolikt kräva grundlagsförändringar.
Ett  skäl  till detta  är  att  pornografi  inte  är
olagligt i Sverige.
Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer
i  Sverige  (ROKS)   har   nyligen   presenterat  en
kartläggning  av  porrfria  hotell i Sverige.  I  en
särskild katalog listas ca 200  hotell  som inte har
pornografi i TV-utbudet på rummen.

Utskottets ställningstagande


Turismens   betydelse   för   Sverige   torde   vara
oomtvistad.  Detta  gäller  inte minst i de delar av
landet  där utbudet av arbetstillfällen  inom  andra
sektorer är begränsat. Det är utskottets uppfattning
att  staten   har   ett  betydande  ansvar  för  att
turistnäringens potential tas till vara. Det handlar
inte bara om utformningen  av  turistpolitiken  utan
även om att tillskapa gynnsamma allmänna villkor för
småföretagande i exempelvis glesbygden.

Som  utskottet  har  framhållit tidigare återfinns
grunden för den svenska  turistpolitiken  i det s.k.
Framtidsprogrammet.  Enligt  utskottets  uppfattning
innebär   den   strategi   som   har  lagts  fast  i
Framtidsprogrammet ett tydligt ställningstagande för
en  offensiv  satsning  på att utveckla  turismen  i
Sverige   och  därigenom  på   att   stärka   svensk
turistnäring. De ekonomiska satsningar som riksdagen
har tagit ställning  till i samband med behandlingen
av   den  regionalpolitiska   propositionen   (prop.
2001/02:4) och budgetpropositionen för år 2002 utgör
grunden   för  programmets  praktiska  genomförande.
Genomförandet    är   dessutom   högprioriterat   av
Turistdelegationen  och  Turistrådet,  och utskottet
förväntar  sig  en  fortsatt  hög  intensitet  i  de
närmaste årens implementeringsarbete. Den översyn av
turistfrämjandets organisation som har  aviserats av
Näringsdepartementet bör kunna resultera  i  ett  än
mer  effektivt  genomförande.  Utskottet förutsätter
också att översynen tar sin utgångspunkt i en analys
av  hur  effektiv  den nuvarande organisationen  har
varit   när   det   gäller    att   nå   målen   för
turistpolitiken.
Framtidsprogrammets olika delområden  berör  flera
av  de  områden  som  tas  upp  i  de här behandlade
motionerna.   Det  gäller  exempelvis  de   allmänna
villkoren   för  turistnäringen,   fisketurism   och
ekoturism.   Framtidsprogrammet   innehåller   också
satsningar på  forskning om turism samt inom området
infrastruktur  och  turism.  Även  natur-,  kultur-,
landsbygds- och  konferensturismen  är  föremål  för
olika  insatser.  Näringsutskottet  finner inga skäl
till att riksdagen genom särskilda uttalanden  skall
föregripa den pågående genomförandeprocessen.
Avslutningsvis    vill   utskottet   upprepa   sin
ståndpunkt från våren 2001 angående pornografi i TV-
utbudet   på   hotell   och   konferensanläggningar.
Utskottet anser att frågan främst är en angelägenhet
för berörda företag, men att det finns möjlighet för
riksdag,  regering och myndigheter  att  föregå  med
gott exempel  genom  att välja anläggningar som inte
tillhandahåller  pornografi.   Utskottet  ser  också
positivt   på   det   arbete   som   bedrivs    inom
Regeringskansliet  för att se över möjligheterna att
i upphandlingssammanhang  ställa  särskilda  krav på
hotell  och  konferensanläggningar  vad  gäller  TV-
utbudet.
Med  det  anförda avstyrker utskottet här aktuella
motioner i berörda delar.

Företagsetablering och
företagsnedläggning


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör  med  hänvisning  till vidtagna
åtgärder    och    pågående    arbete   avslå
motionsyrkanden  om  företagsetablering   och
företagsnedläggning.  Jämför  reservationerna
11 (m, fp, kd, c) och 12 (v, mp).

Motionerna


I motion 2002/03:N218 (s) önskas  en kartläggning av
problem   och  åtgärder  i  samband  med   utländska
företags etablering i Sverige. Det hävdas i motionen
att konfrontationen  med  våra  arbetsmarknadsregler
kan leda till kulturkrockar vid sådana tillfällen. I
många   länder   har   man  inte  samma  önskan   om
överenskommelser  och  samsyn  mellan  den  fackliga
organisationen och arbetsgivaren,  vilket  kan  leda
till  problem.  Enligt motionären är en kartläggning
av dessa problem  liksom  vilka åtgärder som behöver
vidtas en angelägen fråga.

Under de senaste 30 åren  har inga nya storföretag
startats  och  stannat  kvar i landet,  sägs  det  i
motion 2002/03:N225 (kd).  Idéer  som  vuxit  fram i
Sverige  förverkligas  i  andra  länder,  och  stora
företag  flyttar  allt oftare till länder som är mer
företagsvänliga. Det  är  av  stor  vikt att svenska
storföretag får likvärdiga villkor med  konkurrenter
i  andra  EU-länder.  Det  gäller  såväl  ekonomiska
garantier  som  handläggningstider.  Får storföretag
sämre  förmåner  riskerar vi att förlora  åtskilliga
arbetstillfällen i  landet, anförs det. Motionärerna
exemplifierar  problemet  med  långsam  handläggning
genom    att    beskriva     Saabs     ansökan    om
riskkapitalfinansiering  för deltagande i  det  s.k.
Airbusprojektet A380. Det tog enligt motionärerna ca
20 månader innan Saab fick  besked från regeringen i
ärendet.  Mot bakgrund av detta  begär  motionärerna
två tillkännagivanden.  Det ena gäller ett uttalande
om att ge svenska företag  samma  villkor  som deras
konkurrenter i andra EU-länder. Det andra avser  ett
uttalande   om   betydelsen  av  att  företagen  ges
ekonomiska  garantier   och  att  beslut  fattas  så
skyndsamt att företagen stannar kvar i landet.
I  motion 2002/03:N330 (v)  begärs  att  riksdagen
lägger  fram  förslag till nya lagar eller reviderar
befintliga lagar  för att tydliggöra regelverket vid
nedläggning av företag eller företagsenheter. Vidare
begärs att regeringen  låter  utreda  frågan  om  en
lagstiftning  som ökar de anställdas förutsättningar
att förvärva ett  företag  eller  en enhet som skall
läggas ned samt föreslår åtgärder som gör ett sådant
övertagande praktiskt möjligt. Motionären  anser att
det  under  de  senaste  decennierna  har fokuserats
mindre  på  vad  som  produceras  och  mer på  total
vinstmaximering.  Inte  ens mycket lönsamma  enheter
eller  företag  kan  känna  sig  säkra.  I  motionen
exemplifieras    detta    med    processen     kring
nedläggningen  av  stålverket  i  Degerfors.  Det är
uppenbart    att   det   svenska   regelverket   vid
nedläggning av fungerande och lönsamma företag eller
enheter  måste   ses   över,  anser  motionären  och
efterlyser förslag från regeringen som tydliggör och
skärper  företagens ansvar  gentemot  anställda  och
berörda orter.  Inriktningen  skall  också  vara att
stärka de anställdas rättigheter och inflytande  vid
beslut  om  nedläggning.  Regeringen bör överväga en
lagstiftning som ger de anställda  rätt att förvärva
ett företag eller en enhet, som hotas av nedläggning
och  föreslå  åtgärder  som gör sådana  övertaganden
möjliga,  t.ex. genom statliga  lånegarantier  eller
statligt medägande  direkt  eller indirekt. En sådan
lag skulle dessutom minska risken  för  företagsköp,
som  syftar  till  att  begränsa konkurrensen  genom
nedläggning.   Motionären   anser    att    ägandets
rättigheter   måste   begränsas  och  de  anställdas
rättigheter utökas.
Åtgärder   för  att  möjliggöra   övertagande   av
nedläggningshotade  företag  begärs  även  i  motion
2002/03:N261    (mp).    Orter    som   drabbas   av
fabriksnedläggningar  drabbas  hårt.  Inget  företag
skall, enligt motionären, ha rätt  att  lägga ned en
enhet  utan  att först bjuda ut den till försäljning
till, i tur och  ordning,  enhetens arbetare, ortens
befolkning     och    den    allmänna     marknaden.
Försäljningssummans  storlek  skall  lagregleras och
vara  skälig.  Utrustning  som krävs för  att  driva
enheten vidare skall undantas från försäljning.

Vissa kompletterande uppgifter


Våren 2001 behandlade näringsutskottet en motion med
i  stort  sett  likalydande innehåll  som  i  motion
2002/03:N218 (s).  Utskottet (bet. 2000/01:NU7), som
delade motionärens uppfattning  att  det är positivt
med utländska företags investeringar i Sverige, fann
det   självklart   att   utländska   företag   skall
respektera  de lagar och bestämmelser som gäller  på
olika områden.  Vidare  framhöll utskottet vikten av
att konkurrensneutrala villkor  gäller för utländska
företags investeringar i olika länder  och  noterade
med   tillfredsställelse  det  arbete  med  direktiv
beträffande  arbetstagarinflytande  som bedrevs inom
EU.   Ett   enigt  utskott  avstyrkte  den  aktuella
motionen.

Angående förköpsrätt för anställda m.fl. som nämns
i motionerna 2002/03: N330 (v) och 2002/03:N261 (mp)
kan noteras att  liknande  yrkanden  behandlades  av
utskottet    i    mitten    av    1990-talet   (bet.
1994/95:NU18).  Utskottet  avstyrkte   yrkandet  med
motivet  att  den  typ  av  reglering  av företagens
verksamhet som förordades skulle kräva genomgripande
förändringar   av  lagstiftningen,  främst  avseende
aktiebolagen. När  liknande  förslag  framfördes  av
Miljöpartiet under riksmötet 1998/99 ansåg utskottet
det  vara  viktigt  att möjligheten ökas för dem som
arbetar i ett företag  -  arbetare,  tjänstemän  och
företagsledning  -  att ta över ägandet om företaget
skall    säljas   (bet.   1998/99:NU6).    Utskottet
förespråkade  en  mångfald i ägandet och utgick från
att   regeringen   hade    ett   likartat   synsätt.
Motionsyrkandena avstyrktes.
Våren   2002   behandlade  arbetsmarknadsutskottet
(bet. 2001/02:AU6)  en  motion med liknande innehåll
som       i      motion      2002/03:N330       (v).
Arbetsmarknadsutskottet  konstaterade att regeringen
mot   bakgrund   av  ett  ökat  antal   varsel   vid
driftsinskränkningar hade ansett det vara nödvändigt
att  kartlägga vilka  regler  som  finns  inom  EU:s
medlemstater    om    arbetsgivarens    ansvar   vid
företagsnedläggelser. Arbetsmarknadsstyrelsen,  AMS,
fick      sedermera      ett     sådant     uppdrag.
Arbetsmarknadsutskottet hänvisade  också till att en
särskild utredare hade fått i uppdrag  att  bl.a. se
över  effekterna  av  s.k.  omställningsavtal  (dir.
2000:55).    Utskottet    avstyrkte   motionen   med
hänvisning   till   att   dessa  utredningar   borde
slutföras innan utskottet tog närmare ställning.
Slutsatsen från AMS kartläggning var bl.a. att EU-
medlemsstaternas   regelsystem    som   gäller   vid
företagsnedläggningar   uppvisar  vissa   gemensamma
drag, som beror på att staternas  regleringar  utgår
från   samma   minimikrav   enligt   internationella
arbetsorganisationen    (ILO)    och    EG-direktiv.
Samtidigt  finns  det  också  många  skillnader  som
förklaras  av  staternas  olika syn på arbetsrättens
och    arbetsmarknadsmyndigheternas     roll     och
funktionssätt i samhället.

Utskottets ställningstagande


I   två  av  de  här  aktuella  motionerna  föreslås
åtgärder   för   att   underlätta   övertagande   av
nedläggningshotade  företag eller enheter. Utskottet
har tagit ställning till  liknande yrkanden tidigare
och    då,    utan   att   förorda   ett    särskilt
tillkännagivande, understrukit vikten av en mångfald
i  ägandet.  Vidare  har  utskottet  framhållit  att
möjligheten bör  ökas  för  dem  som  arbetar  i ett
företag,  arbetare,  tjänstemän och företagsledning,
att  ta  över  ägandet om  företaget  skall  säljas.
Utskottets  står  fast  vid  denna  uppfattning  och
förutsätter att  regeringen  fortlöpande  prövar  om
kompletterande  åtgärder  erfordras  för  att främja
sådant övertagande.

Vidare vill utskottet instämma i vad som  anförs i
motion  2002/03:N225  (kd)  om  vikten av likvärdiga
konkurrensvillkor för svenska företags  agerande  på
den    europeiska   arenan.   Till   skillnad   från
motionärerna  menar  utskottet  dock  att de svenska
företagen  i  allt  väsentligt  har minst lika  goda
allmänna villkor som aktörer från  andra  EU-länder.
Enligt   utskottets   mening  kan  det  exempel  som
beskrivs  i  motionen  inte   tas   som  intäkt  för
förekomsten av ett generellt problem  när det gäller
exempelvis långa handläggningstider. Därutöver  vill
utskottet    framhålla    att    det    pågår    ett
regelförenklingsarbete  som  ytterligare  kommer att
förbättra de svenska företagens konkurrenssituation.
Beträffande  vad  som anförs i motion 2002/03:N218
(s) om utländska företags  etablering i Sverige vill
utskottet upprepa sin tidigare  ståndpunkt i frågan.
Utskottet   finner  det  självklart  att   utländska
företag skall  respektera  de lagar och bestämmelser
som gäller på olika områden  samt att det är viktigt
att konkurrensneutrala villkor  gäller för utländska
företags investeringar. Till detta  kan  även  fogas
att  utskottet  inte  uppfattar  att  de problem som
beskrivs i motionen är av sådan art eller omfattning
att  den  föreslagna  kartläggningen kan anses  vara
motiverad.
Med det anförda avstyrks  samtliga  här behandlade
motioner i berörda delar.

Företagare och anställda


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  med hänvisning till bl.a.  en
pågående  rättsprocess   avslå   motioner  om
företagare och anställda.

Motionerna


Det   finns   all  anledning  att  se  positivt   på
möjligheterna att  använda  okonventionella  metoder
för   att   finna   nya   verksamhetsidéer  i  bl.a.
avfolkningsbygder, anförs det  i motion 2002/03:N247
(v).  I  orter  med  en  ensidig näringslivsstruktur
saknas ofta traditionen att  starta företag, påpekar
motionären  och förordar därför  en  bolagsform  där
idéer kan prövas  samtidigt  som  den  enskilde  kan
behålla  sin  A-skattsedel  och därmed betraktas som
formellt anställd. Efter en tid skall det bedömas om
idén  kan  ligga  till  grund  för  en  självständig
verksamhet.  Motionären  föreslår   att   regeringen
samlar  information  om  den här typen av verksamhet
inom   ramen  för  det  förenklingsarbete   avseende
småföretag som pågår och sedan föreslår erforderliga
förbättringar.

I  motion  2002/03:N377  (c)  anförs  att  svenska
företagare  är omgärdade av en omfattande byråkrati.
De minsta företagen  är  särskilt  drabbade. Mot den
bakgrunden  förespråkar motionären ett  pilotprojekt
som grundar sig  på  företagsmodellen Bolagsbolaget.
Modellen bygger på att  enskilda  entreprenörer  hyr
sin arbetsgivare: Bolagsbolaget. Den enskilde får en
anställning  i  Bolagsbolaget  AB  som  genom sin F-
skattsedel  ansvarar för redovisning av skatter  och
arbetsgivaravgifter.   Bolagsbolaget  hanterar  även
fakturering, bokföring m.m.  Bolagsbolaget har också
fått betydelse för dem som är i arbetsmarknadsåtgärd
efter    långtidsarbetslöshet.    De     arbetslösas
motivation till eget företagande har ökat  då de har
kunnat  erhålla kompletterande ersättning under  den
tid de prövar sina idéer i Bolagsbolagets hängd.
Invandrare    som   har   ambitionerna   att   bli
egenföretagare   eller    anställda,    kan    genom
Bolagsbolaget  lära sig den svenska företagskulturen
och samtidigt prova  sig fram, visa sina färdigheter
och  "sälja  in  sig" på  marknaden.  Bolagsbolagets
verksamhetsmodell  har  många fördelar och måste ses
som ett komplement till andra  företagsmodeller  och
utbildningsformer.   Mot   denna   bakgrund   önskas
tillkännagivanden     om     att    företagsmodellen
Bolagsbolaget skall utses till pilotprojekt under en
begränsad    tidsperiod,   om   att   Bolagsbolagets
verksamhet kan betraktas som en lärande organisation
för  enskilda  blivande   företagare   samt  om  att
Bolagsbolagets modell utgör ett utbildningsforum för
invandrare  där  de  kan  få kunskap om den  svenska
företagskulturen och möjlighet  till  integrering  i
samhället  på  ett naturligt sätt. En begäran om ett
fjärde tillkännagivande saknar närmare motiveringar.
Lydelsen    är   endast    att    direktiven    till
länsstyrelserna,       skattemyndigheterna       och
arbetslöshetskassorna skall vara enhetliga.

Vissa kompletterande uppgifter


Beträffande   Bolagsbolaget   kan  det  noteras  att
Näringsdepartementet vid uppvaktningar  har  fått ta
del  av  de  idéer  som  återges  i motionen. Enligt
uppgift  har  departementets  näringslivsenhet  sett
förhållandevis     positivt     på    Bolagsbolagets
verksamhet, medan större tveksamhet  har funnits hos
arbetsmarknadsenheten. Detta bottnar huvudsakligen i
hur     de     s.k.     bolagsbrukarna     utnyttjar
arbetslöshetsförsäkringen.

Skattemyndigheten  i  Värmlands  län  beslutade  i
februari  2001  att  återkalla  ett Bolagsbolags  F-
skattsedel.   Skälet   var   bl.a.   att    bolagets
redovisningsrutiner   stred  mot  bestämmelserna   i
bokföringslagen.      Enligt       skattemyndigheten
sammanhängde     detta     bl.a.     med    bolagets
verksamhetsidé. Skattemyndigheten menade  också  att
bolaget  missbrukat sin F-skattsedel genom att gå in
som betalningsmottagare i stället för den person som
hade  utfört   arbetet.   Detta  ansågs  strida  mot
bestämmelserna  i  skattebetalningslagen.   Beslutet
överklagades till länsrätten som i en dom i februari
2003  gick  på skattemyndighetens linje. Länsrättens
beslut har sedermera överklagats till kammarrätten.

Utskottets ställningstagande


Utskottet har en positiv inställning till nytänkande
som kan stimulera  framväxten  av  nya  företag  och
arbetstillfällen.  Inte  minst  gäller  detta sådana
initiativ som innebär att människors kreativitet  på
lokal  och  regional  nivå  tas  till  vara.  Enligt
utskottets   uppfattning   bör  den  ovan  beskrivna
rättsliga prövning som för närvarande pågår avvaktas
innan riksdagen tar eventuella  initiativ  till  att
förändra  aktuella  regler  eller för att tillse att
okonventionella företagsmodeller utreds närmare. Det
kan  under  den  pågående rättsliga  processen  inte
heller  anses lämpligt  med  några  uttalanden  från
riksdagens   sida  som  har  direkt  bäring  på  den
verksamhet  som   är   föremål   för  den  rättsliga
prövningen. Med det anförda avstyrker  utskottet här
behandlade motioner i berörda delar.


Skogs-, trä- och stålindustrin


Utskottets förslag i korthet

Med  hänvisning  till  vidtagna  åtgärder och
pågående    arbete    bör   riksdagen   avslå
motionsyrkanden   om   skogs-,    trä-    och
stålindustrin.  Jämför reservation 13 (m, fp,
kd, c).

Motionerna


I    motion    2002/03:N362     (s)    anförs    att
förädlingsgraden borde kunna öka  på  det  virke som
tas  ut  från  skogarna  i Dalarnas län. Genom ökade
FoU-insatser skulle detta  vara  möjligt  att uppnå.
Enligt motionärerna kan skogen i större utsträckning
bidra till ökad sysselsättning, ökade inkomster  och
ett  mer  ekologiskt hållbart samhälle. Motionärerna
framhåller också att det mesta av det som produceras
inom  stålindustrin   i  Dalarna  lämnar  länet  med
alltför låg vidareförädlingsgrad.  Därför  måste  en
ökad  satsning  på  utvecklingsinsatser  i samarbete
mellan  industrin  och  högskolan komma till  stånd.
Ökad vidareförädling stärker basindustrin och bidrar
till ökad sysselsättning, sägs det i motionen.

I motion 2002/03:N269 (m)  framhålls  skogsbrukets
och   skogsindustrins   betydelse   som   en  viktig
basnäring.   Staten  har  ett  delansvar  att  skapa
förutsättningar  för  att  skogsbruk och skogsnäring
kan  utvecklas, sägs det i motionen.  Skogspolitiken
måste  breddas  för  att  kunna  medverka  till  att
uppfylla  de  övergripande  målen för den ekonomiska
politiken  samt för regional-,  arbetsmarknads-  och
miljöpolitiken. Enligt motionärerna måste staten mer
beslutsamt än  tidigare analysera vilka åtgärder som
behövs för att skogsklustret  skall  kunna spela den
roll  det  hittills  har  gjort. Motionärerna  anser
vidare   att  staten  måste  ta   ansvar   för   att
forskningen  inom  den trätekniska sektorn ges ökade
resurser. Det begärs  ett  tillkännagivande  om  den
svenska  skogsnäringens  betydelse  för  den svenska
ekonomin  och om en satsning på vidareutveckling  av
träanvändning.
I motion  2002/03:MJ425 (kd) betonas vikten av att
Vetenskapsrådet   harmoniserar   den   grundläggande
forskningen     och     tillämpade     innovationer.
Industriforskningsinstitutens               statliga
grundfinansiering är en förutsättning för långsiktig
forskningsverksamhet    där   näringen   tillskjuter
huvuddelen av medlen. Ett tillkännagivande begärs om
att  regeringen måste prioritera  forskningen  kring
trä och träanvändning.
Det    finns   stora   förutsättningar   att   öka
vidareförädlingsgraden  inom  skogsbranschen, anförs
det   i   motion   2002/03:N233   (c).    En   högre
vidareförädlingsgrad    skulle    stärka    näringen
ytterligare,   vidareutveckla   landets   viktigaste
exportnäring  och  ge  ett  tillskott  av värdefulla
arbetstillfällen.   Motionärerna   konstaterar   att
riksdagen  våren 2002 beslutade om ett  program  för
ökad träanvändning  i  Sverige. För att bryta dagens
utveckling  och  ge  byggande,   träanvändning   och
förädling ett nytt avstamp krävs enligt motionärerna
att  detta  program  utformas  till  ett  kraftfullt
instrument för arbete och utveckling, inte  minst  i
skogslänen.    Motionärerna    önskar    även    ett
tillkännagivande  om  vikten  av att skapa regionala
träcentrum/utvecklingscentrum.  Det  behövs,  enligt
motionärerna,  regionala  program  för  att utveckla
skogsnäringen  och vidareförädlingen av skogsråvaran
i berörda områden.
Vidareförädling  av  trä  behandlas också i motion
2002/03:N285 (c). Även i denna motion erinras om att
riksdagen     har     antagit     ett     nationellt
handlingsprogram för vidareförädling av trä.  Enligt
motionärerna    bör   det   eftersträvas   en   ökad
vidareförädling.  Helst  bör förädlingen ske så nära
växtplatsen   som   möjligt   för    att    minimera
miljöskadliga  transporter.  Med  ökad  förädling  i
Sverige  skapas  också nya arbetstillfällen.  Vidare
pläderas  för  en  ökad   satsning  på  trädesign  i
Västernorrlands och Jämtlands län.
Trä är en förnyelsebar resurs och i ett ekologiskt
hållbart samhälle måste trä  på sikt ersätta plast i
många  produkter, anförs det i  motion  2002/03:N302
(mp).  Skogsråvaran   borde  kunna  skapa  betydande
mervärden om den förädlades  i  högre grad än i dag,
hävdas det i motionen.

Vissa kompletterande uppgifter


Trä

Utskottet   behandlade  motionsyrkanden   på   temat
vidareförädling  av  trä  senast  våren  2002  (bet.
2001/02:NU12).   Beredningen   resulterade   i   att
riksdagen   på   förslag  av  utskottet  gjorde  ett
tillkännagivande i syfte att driva på regeringens då
nyligen  initierade  arbete  med  att  ta  fram  ett
nationellt   träprogram.  Utskottet  framhöll  också
skogsindustrins  stora  betydelse för den ekonomiska
utvecklingen i Sverige, bl.a.  genom  dess ansenliga
bidrag  till exportnettot, och genom dess  betydelse
för sysselsättningen på vissa orter.

Med hänvisning  till tidigare uttalanden upprepade
utskottet uppfattningen  att  det borde vara möjligt
för    den    svenska   skogsindustrin    att    öka
förädlingsgraden  i  de produkter som exporteras. En
ökad vidareförädling vore, enligt utskottet, bra för
svensk ekonomi, sysselsättning  och miljö. Utskottet
fann   det   även  positivt  att  ett  arbete   hade
initierats inom  Regeringskansliet  i  syfte att öka
träanvändningen i byggandet. Med referens till det i
den     regionalpolitiska    propositionen    (prop.
2001/02:4)  aviserade  programmet  för utveckling av
det  nationella träklustret betonade  utskottet  det
centrala  i  näringslivets  medverkan i framtagandet
och genomförandet av programmet.
När   utskottet   behandlade   den   ovan   nämnda
regionalpolitiska  propositionen och  tog  ställning
för den satsning på ett program för hållbar tillväxt
inom det nationella  träklustret  som där föreslogs,
underströk   utskottet  (bet.  2001/02:   NU4)   det
angelägna i att  stimulera  en snabb utveckling inom
skogs-  och  träbranschen. Motivet  till  detta  var
bl.a.    den   ökande    konkurrensen    från    nya
trävaruleverantörer  i  bl.a.  östra Europa och även
från nya material.
Nutek  har  sedermera, i samråd  med  Vinnova  och
Delegationen för  utländska  investeringar i Sverige
(ISA), utarbetat insatsområdet träkluster inom ramen
för  ett  nationellt  program  för   utveckling   av
innovationssystem  och kluster. Träklusterprogrammet
omfattar totalt 20 miljoner  kronor  under åren 2003
och  2004.  Programmet  delfinansierar projekt  till
företagsnätverk/kluster   inom   den   trärelaterade
industrin med upp till 50 % av projektens kostnader.
Syftet är att främja samverkan  mellan företag genom
sådana  affärsmässiga  relationer  som   leder  till
utveckling  och  tillväxt  utöver vad företagen  och
andra aktörer var för sig kan  åstadkomma.  Målet är
att    programmet    skall    medverka    till   att
företagsnätverk  tillsammans  med  aktörer inom  den
trärelaterade  industrin möjliggör nya  kommersiella
aktiviteter   på  nationella   och   internationella
marknader.
Under år 2002 genomförde Vinnova en utvärdering av
de olika strategiska  insatser  som  gjorts  för att
stimulera  utvecklingen  av svensk skogsnäring under
perioden  1997-2000 (Vinnova  rapport  VR  2002:24).
Bland slutsatserna  kan  nämnas att en utveckling av
byggsystem    som   baseras   på    massivträ    och
lättbyggnadsteknik har initierats. Samarbetet mellan
träleverantörer  och  byggnadsföretag har utvecklats
så   att   fungerande   demonstrationsprojekt    har
tillkommit.   Problemet   inom   trä-,   bygg-   och
möbelprogrammet tycks dock främst ha varit bristande
marknadsbearbetning    och    avsaknad    av    egna
internationella  marknadskanaler. Rapportförfattarna
framhöll vikten av  att de uppnådda resultaten under
de kommande åren omsätts  i affärsmässig verksamhet.
De betonade även värdet av  att  berörda myndigheter
samordnar  sina  insatser mot en gemensam  mål-  och
helhetsbild.
Utvärderingen låg  sedermera  bl.a. till grund för
Vinnovas    verksamhetsplanering    för     perioden
2003-2007.  Av  denna  framgår  att  myndigheten har
identifierat   arton  prioriterade  tillväxtområden.
Inom dessa tillväxtområden  kraftsamlar  Vinnova för
att   öka   den   tekniska   forskningen.   Ett   av
tillväxtområdena   är   trämanufaktur.   Målet   för
verksamheten   inom   det   tillväxtområdet  är  att
vidareförädlingen  av  trä på nationell  nivå  skall
fördubblas under den kommande tioårsperioden. Främst
skall detta ske inom modulära träbaserade byggsystem
och  interiöra,  funktionella   lösningar  med  högt
innehåll av vidareförädlat trä.
I   december   2002   tillkallade  regeringen   en
förhandlare  för  att  tillsammans   med   trä-  och
byggsektorn utarbeta en långsiktig strategi  för att
moderna  träbaserade  byggsystem  skall  bli  bättre
etablerade  på  marknaden. Strategin skall innehålla
en  plan  med  förslag   till  åtgärder  för  staten
respektive näringslivet. Förhandlaren  ansvarar  för
att  olika  intressenter aktivt involveras i arbetet
och bidrar till  att utforma förslagen. Senast den 1
december  2003  skall   förhandlaren  redovisa  sitt
arbete.
När det gäller forskning på träområdet kan noteras
att utskottet tidigare har  uttalat  vikten  av FoU-
insatser  inom den svenska skogsindustrin. Utskottet
har också framhållit  att  skogsindustrin tillhör de
områden som bör prioriteras av Vinnova och i samband
med               omstruktureringen               av
industriforskningsinstituten.  Näringsutskottet  har
även  betonat  vikten  av  en  hög kunskapsnivå inom
skogsindustrin (bet. 2001/02:NU5).
På   det  skogsindustriella  området   finns   två
industriforskningsinstitut,      Institutet      för
träteknisk  forskning  (Trätek)  och Skogsindustrins
Tekniska Forskningsinstitut (STFI). STFI har nyligen
slagits     ihop     med    Packforskningsinstitutet
(Packforsk). Detta sägs  ge  större möjligheter till
uppbyggnad   av  en  kvalificerad   skogsindustriell
forskning som  inkluderar  flera förädlingsled. Även
Trätek har uttryckt önskemål om att integrera framåt
i förädlingskedjan.
För  att utveckla svensk träindustri  inleddes  år
2000   en   treårig   försöksverksamhet   med   s.k.
industriella   utvecklingscentrum  för  träindustrin
(IUC-Trä). Som tidigare  nämnts  har  statens roll i
förhållande  till  IUC behandlats av Utredningen  om
statens regionala insatser  för  företagsutveckling.
Regeringen kommer att ta ställning till utredningens
förslag efter den remissomgång som löpte ut i slutet
av februari 2003.

Stål

När det gäller vidareförädling av  stål  kan  nämnas
att  regeringen i propositionen om FoU och samverkan
i innovationssystemet (prop. 2001/02:2) framhöll att
produktutvecklingen  inom  stål- och metallindustrin
har  gjort  svenska  företag till  världsledande  på
dessa områden. Regeringen  ansåg  att  det  finns en
stor  potential  för svenska industriella framgångar
om   nödvändiga  kunskaper   kan   komma   företagen
tillgodo.  Vinnova  bör enligt regeringen bidra till
att små och medelstora  företag  lättare  kan  börja
använda   nya   material   och   ny  kunskap  i  sin
verksamhet.  Ett  viktigt inslag i detta  arbete  är
nätverksbyggande   med    universitet,    högskolor,
industriforskningsinstitut och även större  företag.
Regeringen menade att FoU-insatser även bör inriktas
mot den tillverkande industrin samt verksamheter som
baseras  på  svenska  råvaror  i  syfte  att  stödja
användningar av ny teknik och nya tillämpningar.

I   samband   med   behandlingen   av   ett  antal
motionsyrkanden  om  stålindustrin  som  väcktes   i
anslutning till propositionen framhöll utskottet att
den svenska stålindustrin har stor betydelse för den
svenska  ekonomin. Utskottet noterade att regeringen
i propositionen  lyfte  fram  materialteknik som ett
prioriterat område och framhöll  att  det är viktigt
med såväl vidareutveckling som introduktion  av helt
nya  material  om  svenska  konkurrensfördelar  inom
stål-  och  metallindustrin  skall  kunna bibehållas
(prop. 2001/02:2, bet. 2001/02:NU5).
Med   anledning   av   vad  som  anförs  i  motion
2002/03:N362  (s)  om  vidareförädling   av  stål  i
Dalarnas  län  kan nämnas att det i detta län  finns
ett företagssamarbete  som  kallas Nätverk Tunnplåt.
Nätverket  består  av  ett tjugofemtal  företag  med
verksamhet  inom  tunnplåtsförädling.   Arbetet   är
inriktat  mot en ökad regional vidareförädling bl.a.
av den tunnplåt  som är den viktigaste produkten vid
SSAB:s anläggning  i  Borlänge.  Genom samarbete kan
medlemsföretagen  åtaga  sig  större   uppdrag   och
därigenom  tillföra  Dala-Bergslagsregionen  en ökad
ordervolym. SSAB Tunnplåt, Avesta Polarit, Högskolan
Dalarna     och    IUC    stöder    nätverket    med
företagsanpassad   utbildning  i  nya  material  och
bearbetningsmetoder.

Utskottets ställningstagande


Skogsnäringens   betydelse    för   den   ekonomiska
utvecklingen  i Sverige är uppenbar.  Skogsbruk  och
skogsindustri    skapar    ett    betydande    antal
arbetstillfällen,   inte   minst   i  glesbygd,  och
genererar ett betydande positivt exportnetto.  Denna
syn  på  skogsnäringen  har  utskottet  framfört vid
flera  tillfällen  tidigare; utskottet finner  ingen
anledning  att  ompröva   denna   ståndpunkt.   Från
utskottets  sida  har även framhållits vikten av att
åtgärder vidtas för  att stimulera vidareförädlingen
av skogsråvaran. Regeringens initiativ att tillsätta
en särskild "träförhandlare"  ligger väl i linje med
dessa utskottets tankegångar. Utskottet anser vidare
att den valda förhandlingsmodellen  kommer att kunna
leda   fram   till  en  strategi  för  att  etablera
träbaserade byggsystem  på  marknaden och som är väl
förankrad hos såväl privata som  offentliga  aktörer
på området.

Utskottet  vill  också  lyfta  fram det arbete som
sker  inom  ramen för det s.k. Träklusterprogrammet.
Utvärderingar av tidigare satsningar på utvecklingen
av svensk skogsråvara har visat på vissa svårigheter
att omsätta de utvecklingsprojekt som har initierats
i affärsmässiga produkter.
Utskottet     bedömer     att     den     pågående
omstruktureringen   av  industriforskningsinstituten
kommer  att leda till  förbättrade  möjligheter  att
bedriva en  kvalificerad  skogsindustriell forskning
som   inkluderar   flera  vidareförädlingsled.   Den
sammanslagning som redan  har  skett av två institut
med  skogsindustriell  koppling kan  anses  visa  på
viljan att stärka den skogsindustriella  forskningen
ytterligare.
Beträffande      regionala      satsningar      på
vidareförädling  av  trä  som nämns i några motioner
noterar utskottet den verksamhet  som  bedrivs  inom
industriella   utvecklingscentrum  för  träindustrin
(IUC-Trä). Utskottet har tidigare i detta betänkande
redogjort för de  förslag  kring statens långsiktiga
engagemang  i  IUC  som för närvarande  bereds  inom
Regeringskansliet.  Enligt   utskottets  mening  bör
dessa  överväganden  avvaktas  innan  riksdagen  tar
några initiativ på området.
Avslutningsvis konstaterar utskottet att det pågår
ett  flertal  aktiviteter  för  att  uppnå  en  ökad
regional vidareförädling av stål.  Det  arbete som i
det  avseendet  bedrivs  av  ett  företagsnätverk  i
Dalarnas län ligger i linje med vad  som önskas i en
av de här aktuella motionerna.
Med det anförda avstyrker utskottet  samtliga  här
behandlade motioner i berörda delar.

Varvsindustrin


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  med  hänvisning till vidtagna
åtgärder avslå en motion om varvsindustrin.

Motionen


I motion 2002/03:N234  (s)  konstateras  att ett EU-
beslut  från  juni  2002 innebär att medlemsländerna
får   möjlighet   att   ge    statligt   stöd   till
fartygstillverkning. Beslutet är  en  konsekvens  av
handelstvisten  med Republiken Korea (Sydkorea), men
måste enligt motionärerna  även  ses mot bakgrund av
att  flera länder i Europa inte har  avvecklat  sina
industristöd till varvsnäringen. Det stöd som EU har
beslutat   att   införa   gäller   tillverkning   av
containerfartyg   och   gastankfartyg.  Motionärerna
anser att det är orimligt  att  stödet endast gäller
vissa  fartygstyper. De menar att  om  det  inom  EU
skall finnas  utrymme  för statliga varvsstöd är det
angeläget att det blir ett  rättvist  stöd.  Sverige
bör  därför i EU verka för att denna differentiering
tas bort.


Vissa kompletterande uppgifter


Näringsutskottet  har vid flera tillfällen behandlat
frågor  om  varvsstöd,   senast   våren  2001  (bet.
2000/01:NU7). I betänkandet noterade  utskottet  att
Sverige  avskaffade  den sista formen av direkt stöd
till varvsindustrin vid  årsskiftet 1992/93 samt att
driftsstöd till varvsindustrin är förbjudet inom EU.
Utskottet  konstaterade vidare  att  ett  eventuellt
riktat driftsstöd,  endast  kunde  bli  aktuellt  om
kommissionen  lägger fram ett förslag om ett sådant,
vilket  i  sin  tur   beror   på   utvecklingen   av
situationen  i  Sydkorea. Den motion som hade väckts
med  önskemål om statligt  stöd  till  varvsnäringen
avstyrktes av ett enigt utskott.

Bakgrunden   till  det  beslut  om  en  tillfällig
stödmekanism som  nämns i motion 2002/03:N234 (s) är
att EU anser att Sydkorea konkurrerar illojalt genom
underprissättning i  delar av sin fartygsproduktion.
Förhandlingar med Sydkorea har pågått under flera år
utan resultat. Mot den  bakgrunden beslutade rådet i
juni 2002 om att införa en  tillfällig  stödmekanism
för  viss varvsproduktion samt att inleda  ett  s.k.
WTO-förfarande  mot Sydkorea om en bilateral lösning
inte  uppnåddes  före   den   30   september   2002.
Förhandlingarna  med Sydkorea bröt emellertid samman
och ett WTO-förfarande  inleddes  samtidigt  som den
tillfälliga  stödförordningen trädde i kraft den  24
oktober 2002.
Som   nämns  i   motionen   omfattas   inte   alla
fartygsslag  av det aktuella stödet. Den tillfälliga
stödmekanismen  riktar  sig  till de marknadssegment
som  är  särskilt  utsatta för konkurrens  från  den
sydkoreanska varvsindustrin  och  där det har kunnat
konstateras  att det förekommer underprissättning  i
koreansk    varvsindustri.    Dessa    segment    är
containerfartyg  och  produkt-  och kemikalietanker.
Stödet  för  gastanker träder inte  i  kraft  förrän
kommissionen,  på  grundval  av  undersökningar  som
omfattar   år   2002,   bekräftar  att  gemenskapens
industri  har  skadats  av illojal  konkurrens  från
Sydkorea. Denna undersökning beräknas bli klar under
våren 2003.
Stödförordningen skall  gälla  så  länge  en  WTO-
procedur  pågår  eller tills konflikten med Sydkorea
har lösts, dock ej  längre  än  till mars 2004. WTO-
processen beräknas ta minst 18 månader.  I  februari
2003 har medlemsländerna börjat notifiera stöd enlig
den tillfälliga stödmekanismen, men kommissionen har
ännu inte beslutat om något fall. I sammanhanget bör
det  erinras  om  att  det  är  medlemsländerna  som
bestämmer  om de vill ge stöd enligt den tillfälliga
stödmekanismen.  Det  handlar  således inte om något
stöd från EU.
Sverige     anser,     enligt     uppgift     från
Näringsdepartementet,   att   statligt   stöd   till
varvsindustrin  inte  gynnar branschen i ett  längre
perspektiv.  Enligt  Näringsdepartementet   avvisade
Sverige   bestämt   kommissionens   förslag   om  en
tillfällig    skyddsordning    för   varvsindustrin.
Följaktligen   röstade   Sverige,  tillsammans   med
Storbritannien, Finland, Danmark  och Nederländerna,
utan  framgång  mot förslaget. Enligt  uppgift  från
Regeringskansliet kommer Sverige framgent att bevaka
att beslutet inte utvidgas i tid eller omfattning.

Utskottets ställningstagande


Näringsutskottet anser, i likhet med regeringen, att
statliga  stöd  till   varvsindustrin   inte  gagnar
branschen   i   ett   längre   perspektiv.  Mot  den
bakgrunden ställer sig utskottet  bakom  regeringens
ansträngningar  att  förhindra införandet av  sådana
stöd. Regeringskansliets  utfästelser  om  att  även
framgent  försöka  motverka  en  utvidgning  av  den
aktuella  stödmekanismen  överensstämmer med vad som
bl.a.  efterfrågas  i  den  här  aktuella  motionen.
Samtidigt anser utskottet att  Sverige  får foga sig
efter  det beslut om en tillfällig stödmekanism  som
har fattats  av  EU.  Utskottet  menar  att  det  är
rimligt  att  den  tillfälliga stödmekanismen endast
får omfatta de fartygstyper där det med säkerhet har
kunnat  påvisas att Sydkorea  har  använt  otillåtna
konkurrensmetoder.   Utskottet   finner  inte  några
argument   i   den   här  behandlade  motionen   som
föranleder utskottet att  ändra  denna  uppfattning.
Motion 2002/03:N234 (s) avstyrks.


Glasindustrin


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  med  hänvisning bl.a. till en
strävan  efter att undvika  särlösningar  för
vissa industrisektorer  avslå  en  motion  om
glasindustrin.

Motionen


Den  svenska glasindustrin är väl känd och står  för
hög kvalitet, påpekas det i motion 2002/03:N349 (s).
Branschen   är   personalintensiv  och  kräver  stor
erfarenhet och kunskap.  Glasriket  är ett etablerat
namn   med   gott   renommé,  och  verksamheten   är
ovärderlig  för  Kronobergs   och  Kalmar  län  från
sysselsättnings-, kultur- och turistsynpunkt.

Glasindustrin är emellertid en  liten bransch sett
utifrån den totala industrisysselsättningen, påpekas
det  i  motionen.  Antalet  anställda har  halverats
sedan  år 1980. I dag är endast  ca  1 100  personer
sysselsatta  inom glasindustrin. Enligt motionärerna
är detta mycket oroande, då branschen är känslig för
konjunkturnedgångar och då majoriteten av glasbruken
ligger i små tätorter  i glesbygd. På många av dessa
orter   är  glasbruket  dessutom   den   dominerande
arbetsplatsen.
Ägarbilden   har   förändrats   och   är,   enligt
motionärerna,  i  dag  av  mer  kortsiktig karaktär.
Ekonomisk   vinst   utgör   ägarnas   huvudintresse.
Glasforskningsinstitutet  (Glafo)  behöver  en  ökad
säkerhet   vad   gäller   ekonomin  för  att   kunna
utvecklas. Enligt motionärerna behövs det ekonomiskt
stöd samt satsningar på forskning och utbildning för
såväl     glasblåsare    som    formgivare.     Även
fortbildningen inom industrin behöver förstärkas.
Motionärerna  begär  ett  tillkännagivande  om att
regeringen  skall se över vad som kan göras för  att
stödja Glasriket  och  trygga  dess  verksamhet  och
fortlevnad.

Vissa kompletterande uppgifter


Den  manuella glasnäringens situation har behandlats
vid ett par tillfällen av näringsutskottet (se bl.a.
bet. 1997/98:NU10).  Yrkandena har varit av liknande
slag som det nu aktuella  och  har inte resulterat i
några tillkännagivanden från riksdagen.

Utskottet  tog  hösten  2001  ställning  till  ett
motionsyrkande   om   att   Glasforskningsinstitutet
skulle       återfå       sin       status       som
industriforskningsinstitut  och därmed kunna erhålla
statligt    grundanslag    för    forskning    (bet.
2001/02:NU5).  I  betänkandet  redovisade  utskottet
regeringens      prioriterade      områden       vid
omstruktureringen av industriforskningsinstituten  -
däribland   materialteknik   -   och   framhöll  att
utskottet  inte  hade  något  att invända mot  denna
prioritering.    Utskottet    ansåg    också     att
statsmakternas  styrning  av myndigheters verksamhet
bör   ske   genom   riktlinjer   i    propositioner,
utskottsbetänkanden och regleringsbrev. Därefter har
myndigheterna  -  i  detta fall Vinnova -  att  göra
avvägningar  mellan  insatser   på   olika  områden.
Detaljstyrning  bör  undvikas.  Utskottet  avstyrkte
samtliga   motioner   med  krav  på  mer   specifika
inriktningar, däribland motionen om Glafo.
I     februari     2002    besvarade     dåvarande
näringsministern  Björn   Rosengren  en  fråga  (fr.
2001/02:645) från Carina Adolfsson  Elgestam  (s) om
vad  han avsåg att göra för att säkra glasindustrins
framtid.  Näringsministern  framhöll att regeringens
arbete  i  första  hand  bygger på  att  skapa  goda
basvillkor  för  alla  branscher.   Vidare  framhöll
statsrådet  att  det  i  den berörda regionen  finns
organ som har till uppgift  att  bl.a.  med statliga
medel främja nya företag och företag som  vill  växa
med produktutveckling och marknadsföring. Exempel på
sådana   statliga   medel   är   stöd  till  allmänt
näringsfrämjande   åtgärder   som  ges   från   EG:s
strukturfonders     mål     2    och    industriella
utvecklingscentrum   samt  genom   lån   från   Almi
Företagspartner  AB.  Näringsministern   menade  att
företag inom glasindustrin kan söka stöd från  dessa
finansieringsorgan.     Inom    ramen    för    EG:s
strukturfonder  finns  också   gemenskapsinitiativet
Leader-plus   som   ger   stöd  till  glas-,   trä-,
aluminium- och designprojekt inom regionen. Statliga
medel  beviljas  som s.k. medfinansiering  i  sådana
projekt. Stiftelsen Svensk Industridesign driver med
hjälp av statliga  medel  regionala projekt, bl.a. i
Kalmar län, som syftar till ökad lönsamhet med hjälp
av design i små företag.
Av budgetpropositionen för  år  2003  framgår  att
Växjö universitet prioriterar en fortsatt utveckling
av  forskningsområdet  glasteknik.  Tillsammans  med
Glafo  har  universitetet bl.a. för avsikt att satsa
på fortbildning,  grundläggande  utbildning  och FoU
inom  glasteknologi/glaskemi, glasdesign och glasets
kulturhistoria.

Utskottets ställningstagande


Näringsutskottet  delar  den  syn  på  glasnäringens
betydelse  som  framförs i motion 2002/03:N349  (s).
Det gäller dels branschens  roll  som tillskapare av
arbetstillfällen i Kalmar och Kronobergs  län,  dels
dess  roll  som bärare av gamla hantverkstraditioner
samt dels dess betydelse för turismen i det aktuella
området.  Glasnäringen   kan  också  anses  vara  en
nationell angelägenhet.

Utskottet vidhåller dock  sin  tidigare  framförda
uppfattning   att   Vinnova   utifrån   övergripande
riktlinjer  skall  ta ställning till vilka  insatser
som  behövs  på  olika  områden.  Enligt  utskottets
uppfattning  saknas   hållbara   argument   för  att
glasindustrin  bör  särbehandlas  i  det  avseendet.
Utskottets  ambition  att skapa goda basvillkor  för
alla  branscher talar också  emot  särlösningar  för
glasindustrin.   Med  det  anförda  avstyrks  motion
2002/03:N349 (s).

Rymdindustrin


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  med  hänvisning  till  gjorda
prioriteringar och  pågående  arbete avslå en
motion om rymdverksamheten i Trollhättan.

Motionen


I motion 2002/03:N322 (s) framhålls  att  Volvo Aero
sedan  över  20  år  har  deltagit  i det europeiska
rymdsamarbetet  och  bl.a.  fungerat som  leverantör
till   det   s.k.   Arianeprogrammet.   Verksamheten
sysselsätter 130 personer  och  den  högteknologiska
kompetens  som  har  byggts  upp har betydelse  även
utanför   företaget.   Området   kring   Trollhättan
(Fyrstadsregionen)  gynnas bl.a. genom  Volvo  Aeros
samarbete med ett antal mindre företag.

Riksdagen reducerade  anslaget  för rymdverksamhet
för budgetåret 2002 med ca 50 miljoner  kronor. Fram
till år 2005 kommer en minskning att ske  med totalt
200  miljoner kronor. Rymdstyrelsen har, enligt  vad
som anförs i motionen,  ifrågasatt om det är möjligt
att bedriva  en  balanserad  rymdverksamhet på denna
lägre anslagsnivå, som inkluderar  en  så omfattande
verksamhet som Arianeprogrammet.
Motionären  konstaterar  att  EU:s  ministerråd  i
början av år 2003 väntades ta ställning till Arianes
framtid.  Om  Arianeprogrammet skulle avbrytas  blir
effekten 100-120 personers övertaglighet. Om Sverige
ensidigt skulle  ta ställning mot programmet kan det
ha   negativa   konsekvenser    för    den   viktiga
spetskunskap som Sverige behöver för att  hävda  sig
internationellt.  Enligt  motionären  bör  riksdagen
därför  ge  regeringen till känna vad som i motionen
anförs om rymdverksamheten i Trollhättan.

Vissa kompletterande uppgifter


Huvuddelen av  den  svenska rymdverksamheten bedrivs
inom  ramen  för  den europeiska  rymdorganisationen
(ESA) men även inom  bilaterala  samarbeten,  främst
med  Frankrike.  Av  budgetpropositionen för år 2003
framgår att resurserna för rymdverksamhet successivt
har minskat under senare  år, vilket har medfört att
det   svenska  deltagandet  i  ESA:s   program   har
reducerats.  Statens  resurser  till  rymdverksamhet
kanaliseras via Rymdstyrelsen, som ansvarar  för det
svenska   deltagandet  i  ESA-samarbetet  och  andra
internationella  samarbeten.  Basen  för  de svenska
rymdföretagens  verksamhet  är  i  stor utsträckning
också    deltagande    i   internationella   utveck-
lingsprojekt, framför allt  inom  ESA. För ESA:s del
utgör bärraketen Ariane en strategisk  tillgång  och
en  förutsättning  för  Europas  oberoende tillträde
till rymden.

Kommissionen har nyligen presenterat en grönbok om
europeisk rymdpolitik (KOM/2003/17).  Grönboken  har
tagits  fram i samarbete med ESA och i den behandlas
ett antal  strategiska  frågeställningar av teknisk,
ekonomisk och politisk natur  som  har betydelse för
rymdverksamhetens  framtid  i  Europa.  Sverige  har
ställt  sig  positivt till en vidgad  diskussion  om
rymdfrågor. Grönboken  har  sänts  ut på remiss till
den  15  april  2003. Rådsslutsatser kan  eventuellt
förväntas på Konkurrenskraftsrådets  möte den 12 och
13 maj 2003.
I maj 2003 planeras också ett möte med  ESA:s  råd
på  ministernivå.  Då skall bl.a. ställning tas till
den   europeiska   rymdtransportsektorn   och   dess
problem. Enligt Rymdstyrelsens  bedömning  torde det
dock vara uteslutet att Arianeprogrammet läggs  ned.
Rymdstyrelsen    anser    emellertid   att   svenska
rymdföretag kan drabbas om  Sverige  väljer att inte
längre   garantera   sitt  fortsatta  deltagande   i
programmet.

Utskottets ställningstagande


Sverige  har  en  viktig   roll   i  det  europeiska
rymdsamarbetet och svensk industri  har etablerat en
stark  position  i  det  sammanhanget.  Det  svenska
deltagandet       genererar       också      viktiga
samhällsekonomiska värden på flera  platser  i  vårt
land.   Mest   påtagligt  är  detta  i  Kiruna,  men
rymdverksamheten    är    också    på   flera   sätt
betydelsefull i Fyrstadsregionen.

Utskottet  finner  det  angeläget att  betona  den
multilaterala dimensionen i  det  rymdsamarbete  som
bedrivs    i    Europa.   Sverige   måste   som   en
förhållandevis liten  bidragsgivare  i  sammanhanget
kontinuerligt  omvärdera sina insatser i förhållande
till  rymdsamarbetets  resultat  och  andra  länders
ekonomiska     åtaganden.    Till    detta    kommer
restriktioner i form av ett begränsat budgetutrymme.
Sammantaget har  detta  resulterat  i prioriteringar
som   bl.a.   har   inneburit   att  anslaget   till
rymdverksamhet har reducerats. Utskottet förutsätter
att  frågan  om  Arianeprogrammets  fortlevnad   har
beaktats i det sammanhanget.
Avslutningsvis   vill  utskottet  lyfta  fram  det
arbete på rymdområdet  som  har  inletts på EU-nivå.
Utskottet förutsätter att regeringen spelar en aktiv
roll  i detta arbete och att Sverige  även  framgent
kommer   att  kunna  hävda  sin  position  inom  den
europeiska rymdverksamheten.
Med det anförda avstyrks motion 2002/03:N322 (s).

Nanoteknik


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  med  hänvisning till vidtagna
åtgärder    och   pågående    arbete    avslå
motionsyrkanden om nanoteknik.

Motionerna


I  motion  2002/03:N245   (v)  hävdas  att  en  bred
tillämpning  av  s.k. nanoteknik  (dvs.  teknik  där
storleken  på  applikationerna  mäts  i  miljarddels
meter) är nästa industriella revolution. Ett flertal
ledande industriländer  har  identifierat nanoteknik
som en trolig framtidsteknik. Motionärerna anser att
regeringen bör ges i uppdrag att  komma  med förslag
till  ett  nationellt  initiativ i syfte att  stödja
forskning och utveckling  av  nanoteknik. Då Sverige
är  ett  litet  land  är  en  förutsättning,  enligt
motionärerna,   emellertid   att  man   identifierar
nanoteknikområden  som är lämpliga  att  utveckla  i
Sverige.

Nanoteknisk  forskning  behandlas  även  i  motion
2002/03:N237 (c).  Det  anförs att nanovetenskap och
nanoteknik   är   ett   av   de   mest   strategiska
forskningsområdena    med    en   stor   industriell
potential.  Stora  satsningar görs  internationellt.
Svensk forskning inom det aktuella området bör ligga
vid den internationella  frontlinjen  och motionären
förordar därför en nationell satsning på nanoteknisk
forskning och utveckling.

Vissa kompletterande uppgifter


I    propositionen    om   FoU   och   samverkan   i
innovationssystemet  (prop.  2001/02:2)  konstaterar
regeringen att nanotekniken  bl.a.  kommer att spela
en  viktig  roll vid framtida materialframställning.
Vinnova driver  ett  program som heter Bionanoit där
livsvetenskaper kopplas ihop med mikro/nanovetenskap
och IT. En första utlysning av medel från programmet
ägde  rum  under våren 2002  och  flera  utlysningar
planeras under programmets löptid 2002-2007.

Från och med  år  2003  har  Vinnova förändrat sin
programstruktur.    Verket    definierar    nu    18
prioriterade tillväxtområden. Ett av dessa är mikro-
och nanoelektronik. Området tros  få  stor betydelse
för utvecklingen av nya material och teknologier och
för  nanoteknikområdet  i  allmänhet. Ett  annat  av
Vinnovas prioriterade tillväxtområden  är  designade
material  inklusive nanomaterial. Design av material
på nano-, mikro-  eller  makronivå i samspel med nya
tillverkningsmetoder  förväntas   bl.a.   möjliggöra
utveckling  av material med helt nya egenskaper  och
tillverkning  av komponenter med unika kombinationer
av funktion och geometrisk form.
Vinnovas ambitioner  är  vidare  att  utvecklingen
främst   skall   ske   på   områden  där  det  finns
tillväxtmöjligheter   för   svensk    industri.   En
kartläggning skall därför påbörjas för  att  närmare
utröna   näringslivets   behov   av   forskning  och
utveckling på nanoområdet.
Det  kan även nämnas att Nordisk Industrifond  har
vissa planer för gemensamma insatser på nanoområdet.
Planer  finns  exempelvis  på  samarbete  kring  ett
utbildningsprogram  samt  på att försöka identifiera
gemensamma styrkeområden.
I EG:s sjätte ramprogram för forskning, utveckling
och   teknisk   demonstration  ingår   delprogrammet
Nanoteknik   och   nanovetenskap,   kunskapsbaserade
multifunktionella material, nya produktionsprocesser
och produktionsanordningar.  I  december  2002  gick
programmet  ut  med  sin första begäran om att få in
projektansökningar.   Budgeten   för   delprogrammet
ligger på 1 300 miljoner euro.

Utskottets ställningstagande


Som anförs i de båda motionerna är det angeläget att
Sverige    håller   sig   väl    framme    på    nya
vetenskapsområden,  däribland  det nanovetenskapliga
området.     De     svenska     traditionerna     på
elektronikområdet  och ett brett kunnande  inom  det
som brukar betecknas livsvetenskaperna utgör, enligt
utskottet, en god grund  för  en  gynnsam utveckling
även inom det nanotekniska området. Av redovisningen
ovan framgår att regeringen genom Vinnova  redan har
vidtagit  flera  åtgärder  för  att  stimulera denna
utveckling.     Av    Vinnovas    18    prioriterade
tillväxtområden innefattar  exempelvis  två  direkta
nanovetenskapliga inslag. Till detta kan även  fogas
att   svenska   forskare   har  möjlighet  att  söka
nanotekniskt inriktade forskningsanslag från EU.

Mot bakgrund av detta anser inte utskottet att det
finns  några  motiv  för  riksdagen  att  genom  ett
tillkännagivande förespråka  ytterligare  satsningar
inom  nanoteknikområdet. Motionerna 2002/03:N245 (v)
och 2002/03: N237 (c) avstyrks.

Design


Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning  till  vidtagna  åtgärder  och
pågående   arbete  bör  riksdagen  avslå  ett
motionsyrkande  om  designens  betydelse  för
näringslivet  och  om åtgärder för att främja
svensk design.

Motionen


I    motion    2002/03:Ub335    (m)    begärs    ett
tillkännagivande    om   designens   betydelse   för
näringslivet. Det påpekas  att  intresset för svensk
arkitektur, form och design ökar  och  att  design i
lika  hög  grad  är  en  kultur- och näringspolitisk
fråga  som en utbildningsfråga.  Motionärerna  menar
att designen  måste  bli  mer näringslivsorienterad.
Exportrådet har en viktig roll  när  det  gäller att
exponera  svensk  design och form utomlands.  Enligt
motionärerna bör denna  roll ses över och ges större
utrymme. I motionen framhålls  även  vikten  av  att
statusen för svensk slöjd höjs.


Vissa kompletterande uppgifter


Utskottet  behandlade  frågor om design i anslutning
till beredningen av budgetpropositionen  för år 2003
(bet.  2002/03:NU1).  Regeringen hade föreslagit  en
satsning med 20 miljoner kronor för att utveckla ett
designprogram        som        skall         främja
näringslivsutvecklingen  på området. Den vision  som
enligt regeringen skall ligga till grund för arbetet
är   att   Sverige   redan   år  2006   skall   vara
världsledande på design. Programmet  skall  bygga på
samverkan  mellan  näringslivet  och det offentliga,
och   insatserna   skall   koordineras   med   andra
initiativ,    främst    inom   närings-,   regionala
utvecklings-,    kultur-    ,    utbildnings-    och
miljöpolitiken.   I  samband  med  behandlingen   av
budgetpropositionen    refererade   utskottet   även
regeringsförklaringen  från  oktober  2002  där  det
sades   att   ökade  satsningar   skall   göras   på
industriell design  och  att  ett  svenskt  designår
planeras till år 2005.

Utskottet  ställde  sig  mycket  positivt till  de
aviserade   satsningarna   och  framhöll   att   den
designfrämjande verksamheten  har en självklar plats
inom    näringspolitiken.    Med    anledning     av
motionsyrkanden  om  att  hemslöjdens och slöjdarnas
kunnande skall tas till vara  inom den av regeringen
föreslagna satsningen och att regionala projektmedel
skall  kunna komma i fråga, framhöll  utskottet  att
det bör  vara  fullt  möjligt att ta in denna typ av
insatser  i  de  ökade  medel  avseende  design  som
regeringen har föreslagit.  Något tillkännagivande i
saken   ansåg   utskottet   emellertid   inte   vara
nödvändigt, varför motionerna avstyrktes.
I  december  2002  överlämnade  Stiftelsen  Svensk
Industridesign  och  För-eningen   Svensk  Form  ett
förslag   till   handlingsprogram  till  regeringen.
Programmet innehåller aktiviteter inom flera områden
-  näringsliv (t.ex.  fordon,  biomedicinsk  teknik,
förpackningsindustri),  samhälle (designinsatser för
ett  friskare arbetsliv, insatser  inom  sjukvården,
design  för  offentlig  upphandling),  forskning och
utbildning. Genom att föra in design i nya  sektorer
och   områden   skapas   förutsättningar   för   nya
affärsmöjligheter   och   stärkt  konkurrenskraft  i
svenska företag. Programmet inbegriper också förslag
om  att  visa  upp  nyskapande   exempel  under  ett
designår   2005   samt   ett  exportdesignår   2006.
Satsningen  skulle  enligt  förslaget  ha  en  total
budget på 250 miljoner kronor  per  år  varav staten
skall  svara  för  drygt  100  miljoner  kronor  och
näringslivet, EU och regionerna för resten.
I februari 2003 beslutade regeringen att  anslå 20
miljoner   kronor   till  de  inledande  delarna  av
arbetet.   Medlen   skall    täcka   kostnader   för
konkurrensstärkande            projekt           och
produktutvecklingssatsningar inom  förpacknings- och
fordonsindustrin.   Förberedelserna  inför   det   i
regeringsförklaringen   aviserade   designåret  2005
skall  också  rymmas  inom  de  avsatta  resurserna.
Fortsatt     beredning     av     förslaget     till
handlingsprogram sker inom Regeringskansliet.
I  sammanhanget  kan också nämnas att Nutek enligt
sitt  regleringsbrev  för  år  2003  skall  utveckla
former    för    stiftelsens   återrapportering   av
designinsatsernas resultat och effekter i samråd med
Stiftelsen Svensk Industridesign.

Utskottets ställningstagande


Utskottet   har   tidigare    framhållit   att   den
designfrämjande  verksamheten har  en  viktig  plats
inom näringspolitiken.  Genom  det  handlingsprogram
som  har presenterats och arbetet med  det  designår
som planeras till år 2005 synes motion 2002/03:Ub335
(m) redan  vara  tillgodosedd.  Utskottet anser inte
att  det  finns  skäl till några uttalanden,  varför
motionen avstyrks i berörd del.


Centrum för miljöteknikexport


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör med  hänvisning  till  pågående
beredningsarbete  avslå  en motion om behovet
av  ett  centrum  för  hållbar  utveckling  i
Östersjön.

Motionen


I    motion    2002/03:N314    (s)     begärs    ett
tillkännagivande  om  behovet  av  ett  centrum  för
hållbar  utveckling  i Östersjön (Baltic Sustainable
Centre)   i  samverkan  med   regionala   initiativ.
Motionärerna  refererar  regeringsförklaringen  från
hösten  2002  där  etableringen  av  ett  nationellt
centrum     för     miljöteknikexport     utlovades.
Motionärerna  framhåller  att  tankar  kring hållbar
utveckling  har utvecklats till idén om ett  "Baltic
Sustainable Centre"  i  Kalmar  län.  Syftet  är att
driva på utvecklingen mot en hållbar tillväxt i hela
Östersjöregionen.  Nästa  steg  blir  att  analysera
möjligheter och förutsättningar att skapa ett sådant
centrum.  Motionärerna  menar att genom att utnyttja
och     förädla     regionala     initiativ      kan
regeringsförklaringens  utfästelse om ett nationellt
centrum för miljöteknikexport bli framgångsrik.


Vissa kompletterande uppgifter


En grupp av statssekreterare  från Utrikes-, Miljö-,
Utbildnings- och Näringsdepartementen har diskuterat
frågan  om  det  i  regeringsförklaringen  aviserade
centrumet           för           miljöteknikexport.
Statssekreterargruppen  har  i sin tur  tillsatt  en
arbetsgrupp som skall göra en  djupare  analys kring
resursbehov m.m. Arbetsgruppen skall rapportera sina
slutsatser till statssekreterargruppen i  början  av
mars  2003.  Enligt  uppgift från Miljödepartementet
finns  ännu  inget  ställningstagande  för  en  viss
geografisk lokalisering  av  centrumet.  Dessutom är
det  fortfarande  möjligt att det i stället  för  en
geografiskt koncentrerad  verksamhet  i  första hand
satsas   på   nätverksuppbyggnad  mellan  befintliga
aktörer på miljöteknikområdet.

I regleringsbrevet  för år 2003 har Nutek givits i
uppdrag att lämna förslag  till  hur  ett nationellt
centrum  för  miljödriven näringslivsutveckling  och
miljöteknikexport   kan  inrättas.  Uppdraget  skall
redovisas till regeringen  senast den 30 april 2003.
Samtidigt  skall  Nutek  redovisa   hur  myndigheten
planerar att använda anslagna medel för  miljödriven
näringslivs- och affärsutveckling under år 2003.

Utskottets ställningstagande


Utskottet ser positivt på regeringens initiativ  att
inrätta ett centrum för miljöteknikexport. Utskottet
finner  det  emellertid  inte påkallat att genom ett
särskilt     tillkännagivande      föregripa     det
planeringsarbete  som  pågår  inom Regeringskansliet
och  Nutek  när det gäller formerna  för  centrumets
verksamhet och  dess  lokalisering. Det får dessutom
förutsättas att regionala  initiativ beaktas i detta
förberedelsearbete.   Med  det   anförda   avstyrker
utskottet den här aktuella motionen.

Reservationer


Utskottets   förslag   till    riksdagsbeslut    och
ställningstaganden     har     föranlett    följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som
behandlas i avsnittet.

1. Innovationer och nyföretagande (punkt 1)

av  Mikael  Odenberg (m), Eva Flyborg (fp), Maria
Larsson (kd),  Ulla  Löfgren (m), Åsa Torstensson
(c), Stefan Hagfeldt (m) och Nyamko Sabuni (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  som  anförs  i  reservation  1.  Därmed
bifaller riksdagen  motionerna  2002/03:L250 yrkande
1, 2002/03:N201 och 2002/03:N395 yrkande 16.

Ställningstagande

Vi vill inledningsvis understryka  att goda allmänna
villkor   för   företagande   är   en  grundläggande
förutsättning  för att svenska företag  skall  kunna
upprätthålla en  internationell  konkurrenskraft.  I
dagsläget  missgynnas  svenskt  företagande bl.a. av
ett      överbyråkratiskt      regelsystem,       en
företagarfientlig   arbetsrätt   och  ett  för  högt
skattetryck.  Om inte kraftfulla insatser  görs  för
att  undanröja  dessa   hinder  kommer  den  svenska
konkurrenskraften  att  urholkas  och  tillväxten  i
befintliga     företag     att     avstanna.     Den
entreprenörsanda  som  skall fungera som  grund  för
nyföretagande   kommer   att   kvävas.   Regeringens
insatser  för  att  stimulera   entreprenörskap  och
kommersialisering     av     innovationer     saknar
förutsättningar att fungera effektivt  med mindre än
att  radikala  förbättringar  görs  av  det allmänna
företagsklimatet.

Utöver     dessa     allmänna     synpunkter    på
företagsklimatet vill vi fästa uppmärksamhet  på  de
problem som finns när det gäller tillvaratagandet av
innovationer   i   Sverige.  Enligt  uppgifter  från
Patent-  och  registreringsverket   (PRV)   minskade
antalet nationella patentansökningar med 13 % mellan
åren 2001 och 2002. Antalet är därmed det lägsta  på
tio   år.   Antalet   patentansökningar   i   övriga
europeiska   länder   minskade  något  mindre  än  i
Sverige. För patentansökningar  till  den europeiska
patenträttsorganisationen (EPO) var antalet  ingivna
patentansökningar  oförändrat  mellan åren 2001  och
2002 samtidigt som det ökade på  global  nivå  under
samma period.
Mot   bakgrund  av  detta  anser  vi  att  det  är
motiverat   att   regeringen  närmare  överväger  de
förslag som förs fram  i här behandlade motioner och
återkommer till riksdagen  med  förslag  till  olika
åtgärder  för att förbättra villkoren för uppfinnare
och  innovatörer.   Med   det   anförda  tillstyrker
utskottet motionerna 2002/03:L250  (m), 2002/03:N201
(m) och 2002/03:N395 (kd) i berörda delar.

2. Innovationer och nyföretagande (punkt 1,
motiveringen)

av Ingegerd Saarinen (mp).

Ställningstagande

Jag anser att de allmänna villkoren  för företagande
skall  fungera  som  en  god grund för innovationer,
entreprenörskap och kommersialisering av goda idéer.
I  det avseendet skiljer sig  inte  min  uppfattning
från  det som anförs i de här behandlade motionerna.
Enligt    min    mening    är    de    grundläggande
förutsättningarna     i    dagsläget    inte    helt
tillfredsställande och  jag  vill därför understryka
vikten  av ytterligare åtgärder.  De  av  regeringen
prioriterade  insatserna inom näringspolitiken, dvs.
entreprenörskapsfrågor, skatter, kapitalförsörjning,
väl   fungerande   marknader,   enkla/ändamålsenliga
regler  och  utveckling  av  en innovationsstrategi,
kommer sannolikt att kunna bidra till förbättringar.
Arbetet  med att ta fram en innovationsstrategi  och
åtgärder   för    en   ökad   kommersialisering   av
innovationer samt de insatser som görs för att lyfta
fram frågor om entreprenörskap  kan  förväntas gagna
svenska innovatörer och entreprenörer.  Att det även
har       initierats      en      diskussion      om
entreprenörskapsfrågor  på  EU-nivå  bidrar till att
intresset för dessa frågor ges extra stimulans.

Avslutningsvis  vill  jag  betona  vikten  av  att
takten ökas i det regelförenklingsarbete som bedrivs
inom Regeringskansliet. Med det anförda  avstyrks de
här aktuella motionerna i berörda delar.

3. Kapitalförsörjning (punkt 3)

av  Mikael Odenberg (m), Eva Flyborg (fp),  Maria
Larsson  (kd),  Ulla Löfgren (m), Åsa Torstensson
(c), Stefan Hagfeldt (m) och Nyamko Sabuni (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  anförs  i  reservation  3.  Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2002/03:T458 yrkandena
5  och  6,  2002/03:N267 yrkande 15 och 2002/03:N306
yrkande 16 och avslår motion 2002/03:N359.

Ställningstagande

Svenskt företagande  är  beroende  av  goda allmänna
villkor,  däribland  sådana villkor som säkerställer
tillgången på riskkapital.  Enligt  vår  uppfattning
motverkar  bl.a. flera bestämmelser på skatteområdet
den   kapitalbildning    som   möjliggör   de   egna
kapitalinsatser  som ofta är  en  förutsättning  vid
riskkapitalprojekt.   Förmögenhetsskatten   är   ett
exempel  på  ett  sådant hinder. Regeringen bör även
överväga de förslag  till breddning av tillgången på
riskkapital som föreslås i motion 2002/03:N306 (c).

Vi vill vidare understryka  vikten  av  en  större
effektivitet    i    de   statliga   insatserna   på
riskkapitalområdet. Enligt  vår  uppfattning har det
hittillsvarande arbetet främst genererat ett flertal
utredningsförslag, samtidigt som utfallet  i form av
konkreta    insatser    har    varit    magert.   På
såddfinansieringsområdet    har   visserligen    ett
samarbete   kommit   i   gång   mellan   Nutek   och
Industrifonden, men resultatet i  form  av  konkreta
såddfinansieringsinsatser    har    i   stort   sett
uteblivit. Regeringen har ett betydande  ansvar  för
att  skapa en samsyn mellan Industrifonden och Nutek
när det  gäller  hur  samarbetet  skall bedrivas och
vilka  projekt som bör erhålla stöd.  Det  är  djupt
beklagligt   att   denna   situation  har  uppkommit
samtidigt  som  den  rådande  konjunkturen  gör  att
behovet    av    de    statliga    insatserna     på
såddfinansieringsområdet är som mest påtagligt.
Vi  anser  också,  i  likhet  med vad som anförs i
motion 2002/03:T458 (c), att det  är  motiverat  med
särskilda  satsningar  för  att  öka  tillgången  på
riskkapital  inom  IT-området och att det finns skäl
för regeringen att agera  när det gäller exporten av
IT-produkter.
Riksdagen bör genom ett uttalande ställa sig bakom
vad  vi  här  har  anfört.  Därmed  blir  de  nämnda
motionerna i sak tillgodosedda  i  berörda delar och
tillstyrks. Även motion 2002/03:N267 (fp) yrkande 15
tillstyrks. Motion 2002/03:N359 (s) avstyrks.

4. Kvinnors, invandrares och ungas företagande
(punkt 4)

av Mikael Odenberg (m), Eva Flyborg  (fp),  Maria
Larsson  (kd),  Ulla Löfgren (m), Åsa Torstensson
(c), Stefan Hagfeldt (m) och Nyamko Sabuni (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  anförs  i  reservation  4.  Därmed
bifaller  riksdagen motionerna 2002/03:Ub258 yrkande
2,   2002/03:N208,    2002/03:N263    yrkande    13,
2002/03:N306  yrkandena  17, 19 och 20, 2002/03:N395
yrkande 10, och 2002/03:A366  yrkande  14 och avslår
motionerna  2002/03:N248,  2002/03:N302 yrkandena  5
och 6, 2002/03:N312, 2002/03:N389  och  2002/03:N396
yrkande 16.

Ställningstagande

En viktig uppgift för näringspolitiken är att främja
kvinnors  företagande.  Ett  ökat företagande  bland
kvinnor kan emellertid endast  uppnås  om  de hinder
som  finns  för kvinnor att starta och driva företag
elimineras. Näringspolitiken  har  en viktig uppgift
när det gäller att identifiera dessa  hinder och när
det gäller att föreslå åtgärder för att  komma  till
rätta med dessa problem. En grundläggande åtgärd som
kommer   att   stärka   förutsättningarna  för  ökat
nyföretagande hos kvinnor,  unga  och  invandrare är
att   förbättra  det  allmänna  företagsklimatet   i
Sverige.   Ett   mer   begripligt   regelsystem  för
företagande är en viktig åtgärd som kan  ha särskilt
stor  effekt  för  att  stimulera företagande  bland
sådana grupper som inte behärskar  språket fullt ut.
Skattesänkningar och förändringar i  arbetsrätten är
andra   åtgärder   som   kan   förväntas   uppmuntra
nyföretagande.

Tillgången   på   kapital   är   en  grundläggande
förutsättning  för allt företagande.  Det  får  inte
vara så att de villkor  som  reglerar  kreditgivning
diskriminerar  exempelvis  kvinnor,  invandrare  och
unga.  För  att  säkerställa kvinnors tillgång  till
offentligt riskkapital  bör  målet  vara  att  minst
hälften  av Almis företagslån skall gå till kvinnors
företagande.  Visar uppföljningar att målet inte nås
bör  modellen  med   särskilda   lån   för   kvinnor
återinföras.  Samtidigt  bör  lån  som  riktas  till
invandrare och unga prövas.
Kvinnors  företagande  skulle  även  gynnas av ett
återinförande   av   kvinnliga   resurscentrum   och
särskilda   kvinnliga   affärsrådgivare.    Liknande
modeller bör även prövas för invandrare och unga.
Andra åtgärder som gynnar kvinnors företagande  är
att  stimulera  ökat  företagande  inom sektorer där
många  kvinnor  är  verksamma.  Det  kan  exempelvis
handla  om  att  vidga  möjligheterna  till   privat
företagande  inom  den  offentliga  sektorn.  Vi  är
övertygade om att kvinnors företagande skulle öka om
exempelvis  vård,  skola  och  omsorg  öppnades  för
privata  alternativ. Många kvinnor verkar inom dessa
områden, och  den  samlade  kompetensen  är stor. Vi
tror emellertid inte att denna kompetens kommer till
sin rätt i den monopolsituation som i dag råder inom
dessa verksamheter.
Ett  annat  område  som bör göras mer tillgängligt
för entreprenörskap är  hushållsområdet.  Här  krävs
främst åtgärder på skatteområdet. Det kan exempelvis
handla om avdragsrätt eller skattereduktion vid  köp
av hushållstjänster.
När  det gäller ungas företagande behövs en bättre
kontinuitet  i insatserna. Kortsiktiga satsningar på
olika        projekt        utan        tillräckliga
resultatuppföljningar är inte ett effektivt sätt att
stimulera    ungdomars    entreprenörskap.    Större
långsiktighet  måste  eftersträvas,  och  insatserna
måste   bygga   på   såväl   goda  som  mindre  goda
erfarenheter  av det som hittills  gjorts.  För  att
ytterligare   främja    en   positiv   grundsyn   på
företagande bland unga kan  det finnas anledning att
ta till mer okonventionella metoder.  En  sådan  som
regeringen  bör  överväga  är  att,  som  föreslås i
motion    2002/03:Ub258    (fp),   distribuera   ett
informationspaket om företagande  till  landets alla
18-åringar.
Riksdagen bör genom ett uttalande ställa sig bakom
vad  vi här har anfört om kvinnors, invandrares  och
ungas    företagande.    Därmed    blir   motionerna
2002/03:Ub258  (fp), 2002/03:N208 (c),  2002/03:N263
(fp),  2002/03:N306   (c),  2002/03:N395  (kd),  och
2002/03:A366 (c) i huvudsak  tillgodosedda i berörda
delar   och   tillstyrks.   Övriga  här   behandlade
motionsyrkanden avstyrks.

5. Forskning och kompetensutveckling (punkt 5)

av Mikael Odenberg (m), Eva  Flyborg  (fp), Maria
Larsson  (kd), Ulla Löfgren (m), Stefan  Hagfeldt
(m) och Nyamko Sabuni (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att  utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  anförs  i  reservation  5.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:N347 yrkande 7 och
avslår   motionerna  2002/03:N369  och  2002/03:N396
yrkandena 20, 22 och 23.

Ställningstagande

Teknikbrostiftelserna  har  skapat  ett  system  som
årligen  främjar  tillkomsten  av nya företag ur det
akademiska systemet. Stiftelserna ägnar sig också åt
att  förmedla  akademisk  kompetens   till  små  och
medelstora  företag.  I förhållande till  en  mycket
ringa investering får tillväxten  i såväl ekonomiska
termer   som   sysselsättningstermer   anses    vara
omfattande.

Vi   anser   att  den  regionala  näringspolitiken
behöver  en  bättre   koppling   till   universitet,
högskolor  och forskning. De positiva erfarenheterna
från teknikbrostiftelsernas arbete borde, enligt vår
uppfattning, utvecklas till en nationell politik.
Teknikbrostiftelserna  och  Vinnova har föreslagit
att  regeringen skall tillämpa en  samhällsekonomisk
definiering  av  stiftelsernas tilldelade medel. Med
en sådan tillämpning  skulle  det  finnas  drygt  en
miljard  kronor  till  praktisk  tillväxtpolitik. Vi
anser  att  riksdagen  som  sin  mening   skall   ge
regeringen   till  känna  att  det  förslaget  skall
genomföras. Genom  detta  tillgodoses  det  aktuella
yrkandet  i  motion  2002/03:N347 (kd),  som  därmed
tillstyrks.  Övriga  motioner  som  behandlas  under
avsnittet    Forskning    och    kompetensutveckling
avstyrks.

6. Forskning och kompetensutveckling (punkt 5)

av Ingegerd Saarinen (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  som  anförs  i  reservation  6.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:N396 yrkandena 20,
22 och 23 och avslår motionerna 2002/03:N347 yrkande
7 och 2002/03:N369.

Ställningstagande

Enligt min uppfattning  bör  vad som anförs i motion
2002/03:N396  (mp)  om industriforskningsinstitutens
inriktning och lokalisering ligga till grund för ett
tillkännagivande  från   riksdagen.  Jag  anser  att
industriforskningsinstituten  spelar  en viktig roll
som  stöd  för företagens kunskapsutveckling.  Deras
FoU-arbete är  ett  komplement  till universitet och
högskolor  och företagen. Samtidigt  är  den  totala
resurs som de  svenska  FoU-instituten utgör liten i
jämförelse  med motsvarande  sektor  i  andra  OECD-
länder.    Den   pågående    omstruktureringen    av
industriforskningsinstituten    mot    större    och
konkurrenskraftigare   enheter   får,   enligt   min
uppfattning,   inte   resultera  i  att  institutens
verksamhet    koncentreras     till    storstäderna.
Industriforskningsinstituten    kan    med    fördel
lokaliseras   i   anslutning   till   kluster    med
spjutspetsteknik.

När   det   gäller   industriforskningsinstitutens
inriktning  anser jag, med  instämmande  i  vad  som
anförs i motion 2002/03:N396 (mp), att en större del
av forskningsinsatserna bör inriktas mot områden som
baseras  på  svenska   råvaror.   På   så  sätt  kan
användningen av ny teknik och nya tillämpningar inom
dessa  sektorer  stödjas.  Jag vill även understryka
vikten av att småföretagens  intressen  inte  kommer
till  korta  i  samband  med den omstrukturering som
skall  genomföras  av  industriforskningsinstituten.
Med det anförda tillstyrker  jag motion 2002/03:N396
(mp) i berörda delar.
Som     tidigare     har     redovisats      skall
teknikbrostiftelserna  avvecklas år 2007. Regeringen
har tidigare aviserat att  den  i god tid före detta
datum  skall ha utvärderat stiftelsernas  verksamhet
och tagit  ställning  till  hur  den  därefter skall
utformas.  Utskottet  godtog denna ordning  och  jag
finner ingen anledning  till att utskottet genom ett
särskilt tillkännagivande  nu  tar ställning för ett
annat  tillvägagångssätt. Motion  2002/03:N347  (kd)
avstyrks i berörd del.
Avslutningsvis  konstaterar  jag att riksdagen har
beslutat  att  införa  ett  system för  individuellt
kompetenssparande.  Då  detta system  även  omfattar
ensamföretagare  finner  jag   ingen  anledning  att
förorda   någon   särlösning   för  denna   kategori
företagare  i  linje  med  vad som begärs  i  motion
2002/03:N369   (s).   Även  den  motionen   avstyrks
således.

7. Auktorisation och certifiering (punkt 6)

av Ingegerd Saarinen  (mp), Eva Flyborg (fp), Åsa
Torstensson (c) och Nyamko Sabuni (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  som  anförs  i  reservation  7.  Därmed
bifaller riksdagen  motion  2002/03:N396  yrkande 35
och  avslår  motionerna  2002/03:N220, 2002/03:N284,
2002/03:N383 yrkandena 1-3.

Ställningstagande

Frågor  om  särskilda  utbildningar   för   blivande
företagare   som  leder  fram  till  någon  form  av
kompetensbevis  har  varit  föremål  för  utskottets
ställningstagande   vid   ett   flertal  tillfällen.
Utskottet  har  då betonat betydelsen  av  den  fria
etableringsrätten  som  en grundläggande princip vid
företagsetablering samt framfört  tvivel  på  att en
modell   med   företagskörkort   eller   motsvarande
verkligen  kan  motverka  den  typ  av  problem  som
beskrivs  i  motionerna.  Utskottet  har  i  stället
förordat en effektiv tillsyn och information som  de
viktigaste instrumenten för det ändamålet.

När  nu  dessa  frågor på nytt tas upp i ett antal
motioner  finner  vi   inte   några  nya  motiv  som
föranleder ett annat ställningstagande  än tidigare.
Vi   menar   därför  att  det  får  förutsättas  att
nyföretagare besitter  den grundläggande kännedom om
centrala  regler  för  företagande   som  kan  anses
erforderlig.  Om  företagaren själv finner  att  det
finns brister i dessa  kunskaper skall det vara lätt
att inhämta nödvändig information.  I  det avseendet
fyller     den    informationstjänst    som    Nutek
tillhandahåller   med  inriktning  mot  nyföretagare
(Startlinjen) en viktig  funktion.  Även Almi bistår
med  rådgivning  till  nyföretagare. I de  fall  ett
företag  uppsåtligen eller  på  grund  av  bristande
kunskaper  hos  företagaren  drivs  utanför lagarnas
råmärken  är  det i första hand olika kontroll-  och
tillsynsmyndigheter  som  skall  svara för att detta
uppmärksammas och beivras. Med det  anförda avstyrks
aktuella  yrkanden i motionerna 2002/03:  N220  (s),
2002/03:N284 (s) och 2002/03:N383 (s).
Vi anser  i  likhet  med  vad  som anförs i motion
2002/03:N396   (mp)   att   de   mindre   företagens
miljöarbete  bör  stimuleras ytterligare. Rådgivning
och  information  är   i   det   avseendet   viktiga
instrument.  Samtidigt  menar  vi  att de ekonomiska
förutsättningarna för mindre företag  att  investera
resurser  i  miljöledningssystem  i  syfte att uppnå
eftersträvansvärda     miljöcertifieringskrav     är
begränsade.  De  mindre  företagens  attityder  till
miljöarbete   blir   alltmer  positiva,   men   höga
ambitioner på området  begränsas  inte sällan av att
de kostnader som miljöanpassningen  innebär  på kort
sikt uppfattas som alltför höga. Risken är stor  att
de  mindre  företagens  miljöengagemang  kvävs i sin
linda, vilket vore beklagligt inte minst i ljuset av
Sveriges  ambitioner  att vara ett föregångsland  på
miljöområdet.  Mot  bakgrund   av   detta   och  att
miljöledningssystem   anses   vara   det  viktigaste
instrumentet  för  de mindre företagens  miljöarbete
anser vi att det är motiverat att regeringen närmare
överväger   hur   ett   system   med   bidrag   till
miljöcertifiering i småföretag  kan utformas. Därmed
tillgodoses motion 2002/03:N396 (mp)  i  berörd  del
och tillstyrks i motsvarande del.

8. Social ekonomi (punkt 7, motiveringen)

av  Mikael  Odenberg  (m), Eva Flyborg (fp), Ulla
Löfgren  (m),  Stefan  Hagfeldt  (m)  och  Nyamko
Sabuni (fp).

Ställningstagande

Vi  anser  att det är positivt  med  det  engagemang
underifrån som  kännetecknar  den  sociala ekonomin.
Utskottet har också vid flera tillfällen  framhållit
sin  positiva  inställning till de verksamheter  som
omfattas   av   begreppet    social   ekonomi.   Den
allmännytta  eller samhällsnytta  som  fungerar  som
drivkraft för  aktörerna  inom  den sociala ekonomin
stimulerar ett fördjupat engagemang i frågor som rör
medborgarnas vardag.

Vi  finner  dock  inga  hållbara  motiv  till  att
verksamheter   inom   den  sociala  ekonomin   skall
särbehandlas i förhållande  till  annat företagande.
Det  är  enligt  vår mening likvärdiga  villkor  som
skall  gälla för allt  företagande,  och  detta  bör
uppnås genom  en  generellt verkande näringspolitik.
Med  det  anförda  avstyrks  samtliga  här  aktuella
motioner i berörda delar.

9. Social ekonomi (punkt 7)

av Maria Larsson (kd) och Åsa Torstensson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  anförs  i  reservation  9.  Därmed
bifaller  riksdagen motionerna 2002/03:Kr371 yrkande
7, 2002/03:N306  yrkande 32 och 2002/03:A239 yrkande
35 och avslår motionerna  2002/03:N375, 2002/03:N387
och 2002/03:N396 yrkande 19.

Ställningstagande

Verksamheter  som bedrivs inom  ramen  för  det  som
betecknas social  ekonomi  har  fått  en allt större
betydelse  under  senare  år.  Det gäller bl.a.  som
grund    för    ett    brett    underifrån   baserat
samhällsengagemang som genererar såväl samhällsnytta
som  olika  värden  för  enskilda individer.  I  den
sociala ekonomin tillåts medborgarna  själva  att ta
ansvar  på ett sådant sätt att den lokala demokratin
förstärks, vilket är positivt. Mot bakgrund av detta
är  det  högst   besvärande  att  de  av  regeringen
föreslagna   inskränkningarna   av   det   kommunala
självstyret  har   tillåtits   hämma   den   sociala
ekonomins utveckling.

Vi anser att likvärdiga allmänna villkor är  en av
de  viktigaste förutsättningarna för företagandet  i
Sverige. Ett steg på vägen mot detta är att göra det
möjligt  för  aktörer  inom den sociala ekonomin att
verka  inom  områden  där  den   offentliga  sektorn
dominerar  så  som exempelvis inom vård,  skola  och
omsorg. Om den sociala  ekonomin  kan  appliceras på
mindre  enheter,  skulle detta även kunna  förhindra
att  vissa  verksamheter   avvecklas.   Vidare   bör
offentliga   aktörer  ges  möjlighet  att  i  större
utsträckning  än   i   dag  kunna  dela  upp  större
upphandlingar  i  mindre  delar.  Inom  den  sociala
ekonomin är många aktörer små  och har därför endast
begränsade möjligheter att delta  i upphandlingar av
större volym.
Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder i syfte
att  underlätta  för bl.a. kooperativt  företagande.
Insynen i hur detta  arbete  bedrivs  är  emellertid
begränsat. Vi anser därför att det är motiverat  att
den  särskilda  arbetsgrupp  för den ideella sektorn
som har bildats inom Regeringskansliet  redogör  för
det  pågående  arbetet.  Med det anförda tillstyrker
utskottet     motionerna     2002/03:Kr371     (kd),
2002/03:N306 (c)  och  2002/03:A239  (c)  i  berörda
delar.  Övriga  här  aktuella  motioner  avstyrks  i
berörda delar.

10. Turism (punkt 8)

av Mikael Odenberg  (m),  Eva Flyborg (fp), Maria
Larsson (kd), Ulla Löfgren  (m),  Åsa Torstensson
(c), Stefan Hagfeldt (m) och Nyamko Sabuni (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under  punkt 8 borde
ha följande lydelse:

8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  som anförs  i  reservation  10.  Därmed
bifaller riksdagen  motionerna 2002/03:Kr336 yrkande
13,   2002/03:MJ428   yrkande    22,   2002/03:N214,
2002/03:N267  yrkande 17, 2002/03:N304  yrkande  12,
2002/03:N331 yrkandena  1-4, 2002/03:N345 yrkande 10
och 2002/03:N391 yrkandena  1  och  3-7  och  avslår
motionerna  2002/03:N217, 2002/03:N328, 2002/03:N362
yrkande 6 och 2002/03:N398 yrkande 3.

Ställningstagande

Turistnäringen   fyller   en   viktig  funktion  som
tillskapare  av arbetstillfällen  på  flera  håll  i
landet, inte minst  på landsbygden där turistsektorn
inte sällan utgör den dominerande arbetsgivaren. För
att företagandet inom  turistområdet  även  framgent
skall kunna bidra med nödvändiga arbetstillfällen  i
bl.a.    glesbygden,    krävs    att   de   allmänna
förutsättningarna för småföretagande förbättras. Det
handlar  exempelvis  om  åtgärder för  att  förenkla
regelverket  för  företagande  och  förändringar  på
skatteområdet. I det senare fallet skulle exempelvis
ett  avskaffande av  fastighetsskatten  kunna  bidra
till  att   folk  ges  möjlighet  att  bo  kvar  och
upprätthålla den servicestruktur som i många fall är
nödvändig  för  utvecklingen  av  turismen  i  vissa
områden. Det  finns  enligt  vårt  förmenande heller
inget rimligt skäl till att alpin skidsport skall ha
en högre momssats än andra idrotter. Turismbranschen
är   också   arbetskraftsintensiv,   varför   sänkta
arbetsgivaravgifter och mer flexibla regler  på  det
arbetsrättsliga området skulle få positiva effekter.
En   ytterligare   åtgärd   som   skulle  underlätta
företagande  inom  turistområdet  vore   en   bättre
samordning  mellan de myndigheter som utövar tillsyn
och   kontroll    av    turistföretags   verksamhet.
Tillsynsarbetet    bör    dessutom    inriktas    på
verksamheter  där  det  finns  indikationer  på  att
problem föreligger. Uteblir  reformer  på de områden
som  här  har  nämnts,  riskerar  utvecklingen  inom
turistsektorn   att   avstanna   och   den   svenska
konkurrenskraften på området att hämmas.

Utöver dessa allmänna villkor för företagande inom
turistområdet  finner  vi  det  angeläget att  flera
olika  områden  inom turistsektorn  uppmärksammas  i
enlighet med vad  som  anförs i några av motionerna.
Det   gäller  exempelvis  landsbygds-,   skärgårds-,
fjäll-,  kultur-, konferens- och evenemangsturismen.
Vi vill också betona vikten av att den forskning som
bedrivs på  turistområdet på ett effektivt sätt även
kommer näringsidkare  inom  turistområdet  till del.
Infrastrukturens   betydelse  bl.a.  för  turism   i
glesbygd tas upp i några motioner, och vi finner det
nödvändigt att understryka  vad  motionärerna  anför
därvidlag.
I  några  motioner efterlyses utvärderingar av den
statliga turistpolitiken  och den myndighetsstruktur
som  finns  på  området.  Vi noterar  avsikten  inom
Regeringskansliet att under  år  2003  genomföra  en
översyn av myndighetsstrukturen på turistfrämjandets
område.  En  sådan översyn är enligt vår uppfattning
nödvändig  och   måste,   såsom   föreslås  i  några
motioner, bl.a. ta sin utgångspunkt i en utvärdering
av    målen   för   de   statliga   insatserna    på
turistområdet. Vidare måste den på ett genomgripande
och objektivt sätt belysa hur Turistdelegationen och
Turistrådet  har  genomfört  sina uppdrag. Härutöver
bör översynen inriktas på att  generera  förslag som
innebär   tydliga   begränsningar   i   de   berörda
aktörernas  agerande på en konkurrensutsatt marknad.
Enligt   vår   uppfattning    skall   företag   inom
turistsektorn  inte  behöva konkurrera  på  ojämlika
villkor med offentligt finansierade aktörer.
Riksdagen bör anmoda regeringen att vidta åtgärder
i enlighet med vad vi  här  har  anfört. Därmed blir
motionerna  2002/03:Kr336  (c),  2002/03:MJ428  (c),
2002/03:N214  (m),  2002/03:N267 (fp),  2002/03:N304
(m),  2002/03:  N331  (fp),   2002/03:N345  (c)  och
2002/03:N391 (kd) tillgodosedda  i berörda delar och
tillstyrks. Övriga här behandlade motioner avstyrks.

11. Företagsetablering och företagsnedläggning
(punkt 9)

av Mikael Odenberg (m), Eva Flyborg  (fp),  Maria
Larsson  (kd),  Ulla Löfgren (m), Åsa Torstensson
(c), Stefan Hagfeldt (m) och Nyamko Sabuni (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  anförs  i  reservation  11. Därmed
bifaller riksdagen motion  2002/03:N225 yrkandena  1
och    2   och   avslår   motionerna   2002/03:N218,
2002/03:N261 och 2002/03: N330 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

I  två  av   de  här  aktuella  motionerna  föreslås
åtgärder   för   att   underlätta   vissa   gruppers
övertagande  av  nedläggningshotade   företag  eller
enheter.  Förslagen  innefattar bl.a. idéer  om  att
företag eller företagsenheter  skall  erbjudas olika
köpare  i  en  viss lagstadgad turordning  samt  att
köpeskillingens  storlek  skall  lagregleras.  Dessa
förslag innebär betydande intrång i äganderätten och
är  för  oss  helt främmande. De aktuella motionerna
avstyrks å det bestämdaste.

Beträffande det  som  anförs i motion 2002/03:N218
(s)  om  utländska  företags  etablering  i  Sverige
ansluter vi oss till  utskottets tidigare ståndpunkt
i  frågan.  Vi anser det  självklart  att  utländska
företag skall  respektera  de lagar och bestämmelser
som gäller på olika områden  samt att det är viktigt
att konkurrensneutrala villkor  gäller för utländska
företags investeringar. Till detta  kan  även  fogas
att vi inte uppfattar att de problem som beskrivs  i
motionen  är  av  sådan art eller omfattning att den
föreslagna kartläggningen  kan anses vara motiverad.
Motionen avstyrks.
Däremot finner vi det motiverat  att  uppmärksamma
de problem som beskrivs i motion 2002/03:N225  (kd).
Vi  menar  att  det,  i  likhet med vad som anförs i
motionen,   är   av   yttersta  vikt   att   svenska
storföretag får likvärdiga  villkor som konkurrenter
i  andra  EU-länder.  Det  gäller  såväl  ekonomiska
garantier  som  den  tid som får  åtgå  för  beslut.
Långsam handläggning av  riskkapitalansökningar  och
uteblivna  ekonomiska  garantier  får inte leda till
att  svenska  företag  tvingas  utomlands   för  att
erhålla    likvärdiga   konkurrensförhållanden   som
företag i andra länder. Vi anser inte heller att det
är acceptabelt  att EU:s konkurrenspolitik försvårar
för    små    europeiska     länder     att    skapa
konkurrenskraftiga   företag   och   som  förhindrar
uppkomsten av skalfördelar och därmed  lägre priser.
Med   det   anförda   tillstyrks  den  här  aktuella
motionen.

12. Företagsetablering och företagsnedläggning
(punkt 9)

av Ingegerd Saarinen (mp) och Lennart Beijer (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  anförs  i  reservation  12. Därmed
bifaller   riksdagen  motionerna  2002/03:N261   och
2002/03:N330 yrkandena 1 och 2 och avslår motionerna
2002/03:N218 och 2002/03:N225 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

I motionerna  2002/03:N330 (v) och 2002/03:N261 (mp)
beskrivs  de  bekla-gansvärda  situationer  som  kan
uppkomma  på  mindre   orter   när   en  dominerande
arbetsgivare  avvecklar  sin  verksamhet.  Människor
förlorar   sina   arbeten,  och  hela   den   lokala
samhällsstrukturen  hotas. Vi menar att ett sätt att
motverka  dessa  problem   är   att   ge  anställda,
företagsledning m.fl. större möjligheter att ta över
nedläggningshotade   enheter   i  syfte  att   driva
verksamheten vidare.

Utskottet   har  tidigare,  utan  något   särskilt
tillkännagivande,    framhållit    vikten   av   att
möjligheten ökas för dem som arbetar  i  ett företag
att  ta  över ägandet om företaget skall säljas.  Vi
anser inte  att  detta  ställningstagande  har givit
önskvärt  resultat i form av konkreta åtgärder  från
regeringens  sida.  Mot  den bakgrunden anser vi att
riksdagen nu bör anmoda regeringen  att  utreda  hur
regelverket    kring    företagsnedläggningar    kan
förtydligas.  Vidare  bör  frågan om en lagstiftning
som ökar de anställdas förutsättningar  att förvärva
ett  företag  eller en enhet utredas. Med det  sagda
blir yrkandena  i  motionerna  2002/03:N330  (v) och
2002/03:N261  (mp)  helt  eller delvis tillgodosedda
och tillstyrks. Övriga motioner avstyrks.

13. Skogs-, trä- och stålindustrin (punkt 11)

av Mikael Odenberg (m),  Eva  Flyborg (fp), Maria
Larsson (kd), Ulla Löfgren (m),  Åsa  Torstensson
(c), Stefan Hagfeldt (m) och Nyamko Sabuni (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:

11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  som  anförs  i  reservation  13. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2002/03:MJ425  yrkande
8,  2002/03:N269  yrkandena 1 och 2 och 2002/03:N285
yrkande 1, bifaller  delvis  motionerna 2002/03:N233
yrkandena  1 och 2 och 2002/03:N285  yrkande  2  och
avslår  motionerna   2002/03:N302   yrkande  17  och
2002/03:N362 yrkande 5.

Ställningstagande

Svenskt skogsbruk och svensk skogsindustri  har stor
betydelse   för  samhällsekonomin.  Näringen  skapar
bl.a. ett ansenligt  exportnetto  och bidrar med ett
betydande  antal  arbetstillfällen,  inte   minst  i
glesbygden.  En  fortsatt  konkurrenskraftig  svensk
skogsbransch  är  dock  beroende  av att det bedrivs
kvalificerad forskning på det skogsindustriella  och
det  trämekaniska  området.  Staten måste på ett mer
påtagligt  sätt  än  hittills engagera  sig  i  FoU-
satsningar inom dessa  områden. Utan sådana insatser
hotas  den  svenska  skogsbranschens   position  som
konkurrenskraftig   aktör   på  den  internationella
arenan och därigenom dess positiva  bidrag  till den
svenska  samhällsekonomin.  Forskningen  måste också
resultera   i   kommersiella   produkter   av  högre
vidareförädlingsgrad.    Utan    en    värdeskapande
vidareförädling  i  en starkare träteknisk  industri
krymper marginalerna i skogsbruket. Risken finns att
verksamheter inom branschen måste avvecklas.

Även företagen inom branschen måste bidra till den
fortsatta                              utvecklingen.
Industriforskningsinstitutens               statliga
grundfinansiering    är    en    förutsättning   för
långsiktigt   inriktad   forskningsverksamhet    där
näringen tillskjuter huvuddelen av medlen.
För att göra det möjligt för hela Sverige att leva
måste  statens  insatser  på  det  skogsindustriella
området  även  kompletteras med ett mer  lokalt  och
regionalt förankrat  engagemang. En sådan förankring
bör inkludera ett synsätt som innebär att träråvaran
i möjligaste mån vidareförädlas  så nära växtplatsen
som möjligt. Vidareförädlingens samhällsnytta kan på
det   sättet   mer  direkt  komma  de  områden   där
primärproduktionen sker tillgodo.
Med    det    anförda    tillgodoses    motionerna
2002/03:N269 (m)  och  2002/03: MJ425 (kd) i berörda
delar  och tillstyrks. Motionerna  2002/03:N233  (c)
och 2002/03:N285  (c)  tillgodoses till viss del och
tillstyrks i dessa delar. Övriga i avsnittet Skogs-,
trä, och stålindustrin behandlade  motioner avstyrks
i berörda delar.
Särskilt yttrande


Utskottets   beredning  av  ärendet  har   föranlett
följande särskilda  yttrande.  I rubriken anges inom
parentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Industriella utvecklingscentrum

av Maria Larsson (kd).

Utskottet  har  vid  flera  tillfällen  uttalat  sig
positivt   om   verksamheten  vid   regionala   IUC.
Verksamheten har  utvärderats ett flertal gånger och
samtliga utvärderingar  visar  att  verksamheten  är
kostnadseffektiv   och  har  hög  måluppfyllelse.  I
valrörelsen hösten 2002  gjorde  regeringen dessutom
utfästelser   om   fortsatta  satsningar   på   IUC-
konceptet.

Mot bakgrund av detta  får  det  anses  som mycket
förvånande  att  regeringen  i  december 2002 fattar
beslut om att satsningen på UPA-uppdrag skall mer än
halveras  och endast uppgå till 30  miljoner  kronor
under år 2003.  Det  kan  inte anses skäligt att den
mycket väl fungerande verksamhet  som  i dag bedrivs
vid IUC skall behöva drabbas i avvaktan  på  en  mer
långsiktig strategi för de statliga insatserna. Lika
allvarligt är att tillväxten av nya IUC-bolag hämmas
i ett konjunkturläge då behovet av nyföretagande och
nya  arbetstillfällen är högst påtagligt. Enligt min
uppfattning  har  regeringen  inte tagit sitt ansvar
för att säkerställa IUC-verksamheten på kort sikt.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag



Motioner från allmänna
motionstiden

2002/03:L250 av Henrik S Järrel (m):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om behoven av bättre
villkor för uppfinnare och innovatörer.

2002/03:Kr336 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   som   i   motionen  anförs  om  att
Turistdelegationen bör få  ett  uppdrag att se hur
kulturen  på  ett mer aktivt sätt kan  placeras  i
turistsammanhang.

2002/03:Kr371 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

7. Riksdagen begär  att regeringen återkommer med en
redogörelse   för  arbetet   inom   departementens
gemensamma arbetsgrupp för den ideella sektorn.

2002/03:Ub258 av Nyamko Sabuni (fp):

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att alla vid tiden
då  de  fyller  18  år  bör  få  sig  tillsänt ett
informationspaket om företagande innehållande  ett
provexemplar på F-skattsedel.

2002/03:Ub335 av Kent Olsson m.fl. (m):

4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  designens
betydelse för näringslivet.

2002/03:T458 av Lena Ek och Åsa Torstensson (c):

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om särskilda åtgärder
för  att  öka tillgången till riskkapital inom IT-
området.

6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i motionen anförs om exportsatsningar
inom IT-området.

2002/03:MJ425 av Björn von der Esch m.fl. (kd):

8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  vad  i
motionen  anförs  om  behovet  av  att  prioritera
forskningen kring trä och träanvändning.

2002/03:MJ428 av Maud Olofsson m.fl. (c):

22. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad i motionen anförs om att  utveckla  en
ekologiskt hållbar turism där de lokalt boende får
utkomst     av     skyddade     reservats-     och
naturskyddsområden.

2002/03:N201 av Henrik Westman (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om villkoren för uppfinnare.

2002/03:N208 av Sofia Larsen (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs om att utreda möjligheten för
en permanent lösning för långvariga verksamheter som
främjar ungt företagande.

2002/03:N214 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om förutsättningar för en ökad
turism.

2002/03:N217 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs  om åtgärder mot pornografi på
hotell och konferensanläggningar.

2002/03:N218 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om  en kartläggning av problem
och  åtgärder vid utländska  företags  etablering  i
Sverige.

2002/03:N220 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i   motionen   anförs   om  näringskörkort  för
företagare.

2002/03:N225 av Yvonne Andersson och Sven Brus (kd):

1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att ge svenska
företag  samma  villkor som deras  konkurrenter  i
andra EU-länder.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om betydelsen av att
företagen  ges ekonomiska garantier och att beslut
fattas så skyndsamt  att  företagen stannar kvar i
landet.

2002/03:N233 av Sven Bergström och Kenneth Johansson
(c):

1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om behovet av att,
som en uppföljning  av  ett nationellt träprogram,
medverka till regionala program  för  att utveckla
skogsnäringen och vidareförädling av skogsråvaran.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  vikten  av  att
skapa regionala träcentrum/utvecklingscentrum.

2002/03:N234 av Håkan Juholt och Krister Örnfjäder
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om stöd till varvsnäringen.

2002/03:N237 av Rigmor Stenmark (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  i motionen anförs om nationell satsning på
nanoteknologisk forskning och utveckling.

2002/03:N245 av Lennart Beijer m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs  om  att  återkomma  med  ett
förslag     till     nationellt     initiativ     på
nanoteknikområdet.

2002/03:N247 av Marie Engström (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad     i    motionen    anförs    om    regeringens
förenklingsarbete avseende småföretag.

2002/03:N248 av Gunilla Wahlén m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs  om  att en handlingsplan för
ökat kvinnligt företagande tas fram.

2002/03:N261 av Gustav Fridolin (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   som  i  motionen  anförs  om   en   lagstiftad
skyldighet   för   företag   att   först   bjuda  ut
nedläggningshotade  enheter till försäljning  i  tur
och   ordning   till   enhetens   arbetare,   ortens
befolkning och den allmänna marknaden i enlighet med
motionens intentioner.

2002/03:N263 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  kvinnors och
invandrares möjligheter att kunna starta företag.

2002/03:N267 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):

15.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om tillgången på
riskkapital.

17.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om turism.

2002/03:N269 av Per Westerberg m.fl. (m):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  den  svenska
skogsnäringens betydelse för den svenska ekonomin.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  satsning  på
vidareutveckling av träanvändning.

2002/03:N284 av Hillevi Larsson och Britt-Marie
Lindkvist (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om företagskörkort.

2002/03:N285 av Birgitta Sellén och Håkan Larsson
(c):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som  i  motionen anförs om att utveckla
träförädlingen så nära råvaran som möjligt.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som i motionen anförs om att satsa på
trädesign i Västernorrlands och Jämtlands län.

2002/03:N286 av Rolf Lindén (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs  om  vikten  av  industriell
utveckling underifrån.

2002/03:N292 av Lilian Virgin och Christer
Engelhardt (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att utveckla IUC.

2002/03:N302 av Ingegerd Saarinen och Lotta N
Hedström (mp):

5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   hur
mainstreamingen på Nutek kan förbättras.

6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om Almis lån till
kvinnliga företagare.

17. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening    vad    i   motionen   anförs   om   ökad
förädlingsgrad inom träsektorn.

2002/03:N304 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om bättre villkor för
den svenska turistnäringen.

2002/03:N306 av Maud Olofsson m.fl. (c):

16.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs  om  att  bredda
tillgången till riskkapital utanför bankerna.

17. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om att målet skall
vara att 50 % av  nystartade företag skall startas
av kvinnor.

19. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att tillföra
resurser    så    att   modellen   med   kvinnliga
affärsrådgivare,  resurscentrum  för  kvinnor  och
kvinnolån kan permanentas.

20. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om att den modell med
kvinnliga   affärsrådgivare,   resurscentrum   för
kvinnor  och  särskilda  kvinnolån,  som visat sig
lyckosam,  bör  tjäna  som  modell för att  stötta
invandrare och ungdomar som önskar starta företag.

32. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om att den sociala
ekonomin även skall  kunna  appliceras  på  mindre
enheter inom skolor, sjukhus och vårdinrättningar.

2002/03:N312 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  behovet av att se över
såväl bankernas som samhällets  instrument  för  att
göra   lånemöjligheterna   för   nyföretagande   mer
tillgängliga för invandrare.

2002/03:N314 av Håkan Juholt m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  behovet  av ett Baltic
Sustainable   Centre   i   samverkan  med  regionala
initiativ.

2002/03:N322 av Peter Jonsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  i  motionen anförs om  rymdverksamheten  i
Trollhättan.

2002/03:N327 av Ann-Kristine Johansson och Helena
Zakariasén (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad    i    motionen    anförs    om    industriella
utvecklingscentrum (IUC).

2002/03:N328 av Ann-Kristine Johansson och Jan-Olof
Larsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av fisketurism.

2002/03:N330 av Peter Pedersen (v):

1.  Riksdagen   begär  att  regeringen  lägger  fram
förslag  till  nya   lagar   eller  revidering  av
befintliga  lagar  för att tydliggöra  regelverket
vid nedläggning av företag eller företagsenhet.

2.  Riksdagen  begär  att  regeringen  låter  utreda
frågan om en lagstiftning  som  ökar de anställdas
förutsättningar att förvärva ett  företag eller en
enhet  som  skall  läggas  ned,  och därvid  också
föreslå  åtgärder  som gör ett sådant  övertagande
praktiskt möjligt.

2002/03:N331 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om behovet av att
utvärdera verksamheten i Turistdelegationen.

2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om behovet av att
granska   verksamheten   i  Sveriges   Rese-   och
Turistråd AB.

3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om behovet av att
undersöka om effektivitetsvinster  kan uppnås dels
genom en sammanslagning av Turistdelegationen  och
Sveriges  Rese-  och  Turistråd,  dels  genom  att
överföra  Turistrådets informationsverksamhet till
Utrikesdepartementet.

4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om behovet av att
ersätta    de    strategiska    riktlinjerna     i
Turistdelegationens    handlingsprogram   med   en
generell  politik  avseende   arbetskraftsintensiv
tjänsteproduktion.

2002/03:N345 av Maud Olofsson m.fl. (c):

10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att regeringen i
samråd  med de  regionala  hushållningssällskapen,
turistbranschens aktörer och regionala företrädare
utvecklar  ett  samlat  program  för  att utveckla
landsbygdsturismen.

2002/03:N347 av Sven Gunnar Persson (kd):

7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att tillämpa en
samhällsekonomisk  definiering  av återbetalningen
av Teknikbropengarna till år 2006.

2002/03:N349 av Tomas Eneroth och Lars Wegendal (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen anförs om att se över  vad  som  kan
göras  för  att  stödja  Glasriket  och  trygga dess
verksamhet och fortlevnad.

2002/03:N359 av Krister Örnfjäder (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen anförs om bristen på finansiärer  på
riskkapitalmarknaden.

2002/03:N362 av Per Erik Granström m.fl. (s):

5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening    vad    i   motionen   anförs   om   ökad
vidareförädling av skog, trä och stål.

6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om förutsättningar
för ökad sysselsättning inom turismbranschen.

2002/03:N369 av Hans Stenberg och Agneta Lundberg
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad    i    motionen   anförs    om    behovet    av
kompetensutveckling av ensamföretagare.

2002/03:N375 av Marianne Carlström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen  anförs  om  den  sociala  ekonomins
möjligheter.

2002/03:N377 av Viviann Gerdin (c):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  den nya
företagsmodellen    BolagsBolaget    utses    till
pilotprojekt under en begränsad tidsperiod.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs om att  direktiven
till  länsstyrelserna,   skattemyndigheterna   och
arbetslöshetskassorna skall vara enhetliga.

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att BolagsBolagets
verksamhet    kan   betraktas   som   en   lärande
organisation för enskilda blivande företagare.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att BolagsBolagets
modell  utgör  ett utbildningsforum för invandrare
där   de   kan   få   kunskap   om   den   svenska
företagskulturen och möjlighet  till integrering i
samhället på ett naturligt sätt.

2002/03:N383 av Siw Wittgren-Ahl och Gunilla
Carlsson i Hisings Backa (s):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om att utarbeta ett
certifieringssystem för företagare.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att  ta fram en
utbildningsplan   för   att   stödja   ett  sådant
certifieringssystem.

3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om  att  i samverkan
med  arbetsmarknadens  parter  och Kommunförbundet
lägga  fram  förslag till hur en sådan  utbildning
skall kunna erbjudas  och  finansieras  i samtliga
kommuner.

2002/03:N387 av Eva Arvidsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av kunskap  om  den
sociala ekonomin.

2002/03:N389 av Nikos Papadopoulos och Paavo Vallius
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  att se över regler för
småföretagare med invandrarbakgrund.

2002/03:N391 av Lars Lindén m.fl. (kd):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  turismen som en
nationell angelägenhet.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om infrastrukturens
betydelse för turismen.

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  forskningens
betydelse för turistnäringen.

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening     vad     i     motionen     anförs    om
tillväxtpotentialen  inom  evenemangsturismen  och
konferensturismen.

6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om den småskaliga
landsbygdsturismens, fjäll- och skärgårdsturismens
betydelse.

7.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om behovet av minskad
byråkrati      och     myndighetskontroll     samt
regelförenklingar.

2002/03:N395 av Alf Svensson m.fl. (kd):

10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  kvinnligt
företagande.

16. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  forskning,
utveckling och innovationer.

2002/03:N396 av Ingegerd Saarinen (mp):

16. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att göra Almis
låneverksamhet mer jämställd.

19. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om social ekonomi.

20.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening   vad  i  motionen  anförs   om   att   öka
småföretagens  möjligheter  att  ta  del  av  FoU-
satsningarna.

22.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening     vad     i     motionen    anförs     om
industriforskningsinstitutens
forskningsinriktning.

23.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening     vad     i     motionen    anförs     om
industriforskningsinstitutens lokalisering.

35. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att underlätta för
småföretagarna att miljöcertifiera sitt företag.

2002/03:N398 av Monica Green m.fl. (s):

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  turismens
betydelse för Västsverige.

2002/03:A239 av Margareta Andersson m.fl. (c):

35. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen anförts om att framtidens
välfärd kan, genom den sociala ekonomin, utvecklas
utifrån ett underifrånperspektiv.

2002/03:A366 av Margareta Andersson m.fl. (c):

14. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  avsätta
hälften  av  Almis  småföretagarlån till kvinnliga
företagare.