Näringsutskottets betänkande

2002/03:NU14

Vissa ägarfrågor m.m. rörande

---

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller de förslag
som regeringen lägger fram i proposition 2002/03:142
rörande förändrat ägande av AB Svensk Exportkredit
(SEK). Det övergripande målet är enligt utskottets
mening att SEK även fortsättningsvis på ett
effektivt sätt kan bidra till det svenska
näringslivets utveckling och konkurrenskraft på
exportmarknaderna. Utskottet tillstyrker därför att
riksdagen godkänner att staten på det sätt som
regeringen redovisat förvärvar ABB Structured
Finance Investment AB:s samtliga aktier i SEK.
Vidare föreslås att regeringen bemyndigas dels att
vidta de övriga åtgärder som krävs för att genomföra
affären, dels att ställa ut en garantiförbindelse
gentemot SEK om högst 600 miljoner kronor med en
löptid på upp till 30 år.

I en reservation (fp) yrkas avslag på
propositionen. Reservanterna anser att regeringens
förslag står i strid med budgetlagens anda och att
regeringen – med hänsyn till önskvärdheten av att
ABB kan avyttra sina aktier i SEK – snarast bör
återkomma till riksdagen med ett förslag som inte
underminerar budgetprocessen.
I en motivreservation (m) godtas konstruktionen
med statens förvärv av ABB:s aktier i SEK trots
anförda brister när det gäller regeringens
budgetpolitik. Reservanterna har kommit fram till
att värderingen av ABB:s ägarandel i SEK är rimlig
samt att SEK:s ställning tryggas och att statens och
skattebetalarnas intressen blir tillgodosedda genom
den valda lösningen. I en annan motivreservation
(kd) accepteras regeringens förslag under protest;
det har inte funnits tidsmässiga möjligheter att
analysera substansen i uppgörelsen eller överväga
alternativa lösningar är uppfattningen.
När det gäller beredningsfrågorna har utskottet
erfarit att det förelegat tidsbrist i alla led inför
en försäljning av ABB:s aktier till staten.
Utskottet menar dock att tidsbristen i första hand
är en konsekvens av omsorgen om SEK och ABB. I en
reservation (m, fp, kd, c) påtalas stora brister i
beslutsunderlaget i den nu aktuella propositionen –
liksom i flera andra propositioner under detta
riksdagsår. Tidsaspekten när det gäller statens
förhandling med ABB är inte ett fullgott skäl, anför
reservanterna och hänvisar till att situationen
kunde ha förutsetts långt tidigare.
I fråga om det framtida ägandet av aktier i AB
Svensk Exportkredit anser utskottet enhälligt att
det är av stor vikt att det skapas lugn och klarhet
kring ägarbilden med hänsyn till att SEK skall kunna
behålla sin höga kreditvärdighet och trovärdighet på
de finansiella marknaderna. Om en seriös och lämplig
partner till staten i framtiden blir intresserad av
ett delägarskap i SEK bör staten självfallet vara
öppen för en diskussion om en sådan lösning, påpekar
utskottet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Beredningsfrågor

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N18 yrkande
2 och 2002/03:N19 yrkandena 1, 2 och 4.
Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. Regeringens förslag

Riksdagen

a) godkänner att staten på det sätt regeringen
redogör för i propositionen förvärvar ABB
Structured Finance Investment AB:s samtliga
aktier i AB Svensk Exportkredit,

b) bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder i
övrigt som krävs för att genomföra förvärvet,

c) bemyndigar regeringen att – i samband med att
den garantiförbindelse som ABB Structured
Finance Investment AB ingått gentemot AB Svensk
Exportkredit upphör att gälla – ställa ut
garantiförbindelse gentemot AB Svensk
Exportkredit om högst 600 miljoner kronor som
får ha en löptid på upp till 30 år.

Därmed bifaller riksdagen proposition
2002/03:142 och avslår motion 2002/03:N18
yrkande 1.

Reservation 2 (fp)
Reservation 3 (m) – motiv.
Reservation 4 (kd) – motiv.

3. Det framtida ägandet av aktier i AB
Svensk Exportkredit

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N17,
2002/03:N19 yrkande 3 och 2002/03:N20.
Utskottet föreslår att ärendet avgörs efter
endast en bordläggning.

Stockholm den 11 juni 2003

På näringsutskottets vägnar

Marie Granlund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Marie
Granlund (s), Mikael Odenberg (m), Ingegerd Saarinen
(mp), Nils-Göran Holmqvist (s), Eva Flyborg (fp),
Sylvia Lindgren (s), Maria Larsson (kd), Lennart
Beijer (v), Karl Gustav Abramsson (s), Ulla Löfgren
(m), Carina Adolfsson Elgestam (s), Yvonne Ångström
(fp), Åsa Torstensson (c), Anne Ludvigsson (s),
Stefan Hagfeldt (m), Lars Johansson (s) och Reynoldh
Furustrand (s).

2002/03

NU14

AB Svensk Exportkredit

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas

dels proposition 2002/03:142 om vissa ägarfrågor
m.m. rörande AB Svensk Exportkredit,
dels fyra motioner som väckts med anledning av
propositionen.
Enligt riksdagens beslut har motionstiden förkortats
från femton till två dagar. Statssekreterare Sven-
Eric Söder, Näringsdepartementet, har inför
utskottet redogjort för bakgrunden till
propositionen. Vidare har upplysningar och
synpunkter i ärendet lämnats av verkställande
direktören för AB Svensk Exportkredit, Peter Yngwe.

Utskottet föreslår att förevarande ärende får
avgöras efter endast en bordläggning.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Avtal har slutits dels mellan staten och ABB
Structured Finance Investment AB (ABB) angående
överlåtelse av bolagets aktier i AB Svensk
Exportkredit (SEK) till staten, dels mellan staten,
ABB och SEK om bl.a. en riktad utdelning från SEK
till ABB som vederlag för överlåtelsen av ABB:s
aktieinnehav till staten. Utdelningen förutsätts bli
beslutad vid ordinarie bolagsstämma i SEK senast den
30 juni 2003. Avtalen är beroende av riksdagens
godkännande. Staten kommer som ensam ägare till SEK
att verka för att bolaget under de närmaste åren
visar återhållsamhet i fråga om aktieutdelningar.
Statens garantiåtagande gentemot SEK föreslås vidare
få utökas i samband med att ABB upphör att vara
ägare i SEK.

Utskottets överväganden

Propositionen

Bakgrund och förslag

AB Svensk Exportkredit (SEK) bildades år 1962. SEK
tillhandahåller medel- och långfristiga krediter för
exportaffärer och investeringar. På uppdrag av
staten administrerar SEK det svenska systemet för
statsstödda exportkrediter till fast ränta och
statens biståndskreditsystem. Statens ägarandel i
SEK uppgår sedan några år till 64,65 % av
aktiekapitalet; ABB Structured Finance Investment AB
(ABB) äger resterande 35,35 % av aktiekapitalet. Den
31 december 2002 var bolagets balansomslutning 132
539 miljoner kronor och det egna kapitalet 3 765
miljoner kronor.

ABB förvärvade sin andel av aktierna i SEK år 2000
i samband med att några större svenska banker
avvecklade sitt ägande och har sedan dess bidragit
aktivt och konstruktivt till SEK:s utveckling. ABB
önskar nu avyttra sitt aktieinnehav. Förhandlingar
har därför förts mellan staten och ABB med resultat
att ABB:s aktieinnehav enligt förslag skall
överlåtas till staten mot en köpeskilling om en
krona. Ett villkor för överenskommelsen är
riksdagens godkännande.
Som ett led i uppgörelsen om aktieöverlåtelsen har
även träffats ett avtal mellan staten, ABB och SEK
om bl.a. en riktad utdelning från SEK till ABB som
vederlag för överlåtelsen. Utdelningen skall enligt
avtalet uppgå till
1 240 miljoner kronor. Även denna överenskommelse är
beroende av riksdagens godkännande.
SEK:s styrelse har beslutat att, med förbehåll för
att riksdagen bifaller regeringens förslag i
propositionen, föreslå den ordinarie bolagsstämman i
SEK att fatta beslut om en riktad utdelning.
Ordinarie bolagsstämma i SEK skall hållas senast den
30 juni 2003.
Det är enligt vad som sägs i propositionen
angeläget att affären kan genomföras skyndsamt och
kan behandlas vid SEK:s ordinarie bolagsstämma.

Regeringens förslag innebär att riksdagen skall
godkänna att staten – på det sätt som redovisas
i propositionen – förvärvar samtliga ABB:s
aktier i AB Svensk Exportkredit och därmed blir
ensam ägare till det sistnämnda bolaget. Vidare
föreslår regeringen att den får ett
bemyndigande att vidta de åtgärder i övrigt som
krävs för att genomföra förvärvet. Slutligen
bör regeringen enligt förslaget bemyndigas att
ersätta de ekonomiska förpliktelser som staten
har i form av garantiförbindelse gentemot AB
Svensk Exportkredit med en garanti om högst 600
miljoner kronor, där utställd garanti får ha en
löptid på upp till 30 år.

Motiveringar i samband med förslaget

SEK:s verksamhet bidrar positivt till det svenska
näringslivets utveckling och förmåga att konkurrera
på internationella marknader. För att inte riskera
att bolagets verksamhet påverkas negativt av ABB:s
avveckling av sitt ägande är den mest ändamålsenliga
lösningen enligt regeringen att staten förvärvar
ABB:s aktier och tar det fulla ägaransvaret för SEK.
Staten avser som huvudägare att även i
fortsättningen värna och utveckla bolagets
verksamhet.

Genom den riktade utdelningen till ABB minskar
SEK:s eget kapital. Som ett led i uppgörelsen kommer
SEK att ta upp ett evigt förlagslån för att
därigenom stärka företagets kapitalbas. Ett villkor
i det nämnda trepartsavtalet är att denna upplåning
kan ske till villkor som möjliggör för SEK att
bevara sin ställning på marknaden.
Staten blir genom förverkligande av förslagen
ensam ägare till SEK. För att företaget skall kunna
stärka sin kapitalbas avser regeringen att under de
närmaste åren verka för återhållsamhet i fråga om
aktieutdelning från SEK.
I samband med att ABB avslutar sitt ägande i SEK
frånträder ABB också ett åtagande om garanti på upp
till ett belopp om 300 miljoner kronor. Statens
garantiåtagande på 300 miljoner kronor bör därför
omvandlas till ett åtagande om garanti inom en ram
om 600 miljoner kronor, där utställda garantier får
ha en löptid på upp till 30 år. SEK skall debiteras
en riskavspeglande avgift för garantierna. Under en
begränsad övergångstid förutsätts ABB stå kvar vid
sitt tidigare garantiåtagande.

Motionerna

I motion 2002/03:N20 (m) anför motionärerna att
propositionen utgör ett dåligt beslutsunderlag,
eftersom den sannolikt pressats fram under alltför
kort tid. De har förståelse för att förhandlingarna
med ABB dragit ut på tiden men inte för att
regeringen i ett mycket sent skede har insett att
riksdagens godkännande måste inhämtas.

Motionärerna har, enligt vad som sägs i motionen,
själva tagit fram ett mer fullständigt
beslutsunderlag, när det gäller en bedömning av om
värderingen av ABB:s ägarandel i SEK är rimlig och
av hur SEK påverkas av den föreslagna minskningen av
bolagets eget kapital. Slutsatsen enligt
motionärerna är att värderingen av ABB:s ägarandel
är rimlig, att SEK:s ställning tryggas och att
statens och skattebetalarnas intressen blir
tillgodosedda i de föreslagna avtalen.
Motionärerna är beredda att godta konstruktionen
av försäljningen trots att de anser att det
naturliga hade varit att staten köpt ABB:s aktier
för den överenskomna summan. Skälet att regeringen
valt den aktuella lösningen antas vara att
regeringen vill undvika att utgiftstaket påverkas.
Moderata samlingspartiets generella syn är att det
statliga ägandet av företag bör minska och inte öka,
påpekas det. I detta fall accepterar emellertid
motionärerna en ökning med argumentet att en
utdragen osäkerhet om ägarförhållandena i SEK
riskerar att skada bolaget och därmed ytterst
skattebetalarna. Även om det nu är viktigt att skapa
lugn och klarhet kring ägarbilden i SEK, finns det
anledning att förmoda att en kommersiell partner
också i en framtid kan bidra till SEK:s utveckling,
vilket riksdagen som sin mening bör ge regeringen
till känna.
I motion 2002/03:N18 (fp) yrkas att riksdagen
avslår propositionen. Motionärerna förklarar att de
inte motsätter sig att regeringen löser ut den
nuvarande delägaren ABB, men att de vänder sig emot
den föreslagna metoden. I stället för att på
sedvanligt sätt lösa in ABB:s aktier har regeringen
valt en metod vars huvudsakliga syfte är att kringgå
det statliga utgiftstaket. Den enligt motionärerna
märkliga hanteringen innebär att staten köper ABB:s
aktier för en krona och ger en riktad utdelning till
ABB om 1 240 miljoner kronor samt att SEK måste ta
upp ett evigt förlagslån. Det är enligt motionärerna
i sig förkastligt att regeringen inte har en
budgetmarginal för att klara oförutsedda och snabbt
uppkomna situationer. I detta fall anser
motionärerna att det inte handlar om en oförutsedd
händelse. Ett dylikt kringgående av systemet med
utgiftstak bryter mot budgetlagens anda, hävdas det.
Förslaget bör därför avvisas och regeringen bör
snarast återkomma med ett förslag som inte
underminerar budgetprocessen.
Vidare vill motionärerna kritisera regeringens
handläggning av denna fråga, vilken kraftigt
försvårar för riksdagen att ordentligt analysera
ärendet.
Även i motion 2002/03:N19 (kd) framhålls att den
aktuella propositionen – liksom flera andra
propositioner under detta riksdagsår – har stora
brister som beslutsunderlag. Bland annat saknas
konsekvensanalyser av de olika tänkbara
alternativen. Riksdagen ges därför inte möjlighet
att från grunden pröva om de verksamheter som i dag
finansieras med medel från statsbudgeten också i
framtiden skall finansieras av det allmänna.
Kvaliteten på regeringens propositioner måste höjas,
annars kommer regeringens makt att stärkas på
riksdagens bekostnad.
Om det mest lämpliga är att staten bör bli
helägare till SEK borde köpet – för att skapa
största möjliga transparens – finansieras via
statsbudgeten, hävdar motionärerna. De förklarar att
de avstår från att yrka avslag på propositionen,
inte därför att de övertygats om riktigheten i
regeringens förslag, utan för att de inte anser att
de haft möjlighet att överväga alternativa
lösningar. Enligt motionärerna måste regeringen och
riksdagen i samförstånd hitta en modell för hur
frågor rörande statliga bolag skall hanteras i
framtiden så att både riksdagens legitima krav på
insyn och delaktighet samt bolagens affärsmässiga
intressen kan tillgodoses.
Ett ägarförhållande med staten och ett eller flera
privata företag som ägare har i över 40 år visat sig
vara framgångsrikt för SEK. Motionärerna anser
därför att staten så snart som möjligt bör sälja ut
delar av sina aktier i SEK, dock inte mer än 66 %.
Försäljningen skall ske till marknadsmässigt pris
och i den takt som är möjlig med hänsyn till
konjunkturläget och andra marknadsmässiga
förutsättningar. Enligt motionärernas uppfattning
har SEK en nyckelroll när det gäller att stärka den
svenska exportindustrins konkurrenskraft och att
administrera det svenska systemet för statsstödda
krediter och statens biståndskreditsystem. Detta
talar för att staten även i framtiden bör ha ett
betydande inflytande över bolaget, anser
motionärerna.
Vidare anser motionärerna att riksdagen bör göra
ett uttalande till regeringen om staten som
normgivare på marknaden. Statens agerande på
marknaden måste ha samma etiska kvalitet som staten
kräver av det privata näringslivet. I detta fall
föreslår regeringen exempelvis en tveksam
finansieringsmetod. Även förfaringssättet med
riktade utdelningar är tveksamt med hänsyn till
aktiebolagslagens krav. Regeringen borde spela efter
de spelregler som den själv varit med om att
besluta, heter det i motionen.
I motion 2002/03:N17 (c) framförs kritik mot
propositionen vad gäller dess utformning och
behandling. Enligt motionärerna lägger regeringen
fram förslag utan att på ett tillfredsställande sätt
redogöra för den mångfasetterade bakgrunden. Vidare
medför den snäva tidsramen för riksdagens behandling
av propositionen att det inte har funnits
möjligheter för riksdagen att sätta sig in i frågan,
än mindre att granska förfarandet.
Motionärerna anser att regeringen på ett långt
tidigare stadium borde ha tagit ett större ansvar
för att förbereda en väl underbyggd proposition, som
hade gett riksdagen möjligheter till en adekvat
genomlysning av ärendet. Trots bristerna är det
emellertid – med hänsyn till svenskt näringsliv –
angeläget att problemet med Svensk Exportkredit AB
får en skyndsam lösning.
Att staten genom förverkligande av förslagen blir
ensam ägare av bolaget anser motionärerna vara
långsiktigt felaktigt. Målsättningen bör vara att
bredda ägandet. Motionärerna föreslår därför att en
strategi arbetas fram för att på ett lämpligt sätt
minska det statliga ägandet.

Vissa kompletterande upplysningar

Handläggningsfrågor

Propositionen om vissa ägarfrågor m.m. rörande AB
Svensk Exportkredit bordlades i riksdagen den 4 juni
2003. För hanteringen av denna proposition förordade
regeringen att riksdagen skulle besluta att förkorta
motionstiden till en dag. På förslag av
näringsutskottets ordförande Marie Granlund (s)
beslutade emellertid riksdagen den 5 juni att
motionstiden skulle uppgå till två dagar. Efter
motionstidens utgång föreligger enligt
arbetsplaneringen cirka två arbetsdagar för
utskottets hantering m.m. Enligt samma planering
skall betänkandet, efter endast en bordläggning i
kammaren, diskuteras och beslutas i kammaren den 12
juni.

De i propositionen nämnda avtalen är
sekretessbelagda hos Näringsdepartementet.
Under motionstiden har de – med fortsatt
sekretess – funnits tillgängliga för utskottets
ledamöter och suppleanter.

Synen på statligt ägande av företag

Utskottet har nyligen i sitt betänkande 2002/03:NU9
om statliga företag tagit upp den principiella synen
på statligt ägande av företag. Utskottet redovisade
i detta sammanhang bl.a. följande (s. 30):

Utskottet har i olika sammanhang redovisat sin
syn på statligt ägande av företag. Det kan i
vissa fall vara motiverat med ett statligt
ägande. De statligt ägda företagen kan t.ex.
bidra till en hög servicenivå och likvärdighet
över hela landet.

De statliga företagen har i flertalet fall sitt
ursprung i en infrastruktur som en gång byggts
upp med offentliga medel. Som regel har bolagen
varit myndigheter eller verkat under monopol i
bolagsform som genom den tekniska och
marknadsmässiga utvecklingen omvandlats till
konkurrensutsatta företag, vilka numera i många
fall arbetar på en internationell marknad. Staten
är Sveriges största företagsägare och
arbetsgivare. Totalt är ca 200 000 personer,
fördelade över hela landet, anställda i företag
med statligt ägande. Detta medför ett stort
ansvar och ställer krav på en långsiktig och
professionell förvaltning för att säkerställa
tillväxt och därmed sysselsättningen.
Utskottet intar en pragmatisk hållning i frågan
om huruvida staten skall äga vissa företag eller
inte. Det kan i vissa fall vara motiverat med
försäljning av del av eller hela det statliga
ägandet i ett bolag. Den ordning som för
närvarande gäller och som innebär att regeringen
– i det fall den inte redan har beslutsmöjlighet
– lägger fram förslag till riksdagen om
försäljning, anser utskottet vara ändamålsenlig.

I en reservation (m, fp, kd, c) redovisades följande
uppfattning (s. 35):

Statens främsta näringspolitiska uppgift är att
ange ramar och regelsystem för näringslivets
verksamhet och bidra till att skapa betingelser
för långsiktig tillväxt. Om staten samtidigt
uppträder som ägare och som utformare av de
regler som gäller för näringslivets verksamhet
uppstår en rad problem, bland vilka följande kan
nämnas: risk för konkurrenssnedvridning, risk för
inoptimala investeringsbeslut samt svårigheter
att tillföra kapital till företag som behöver
kapital för expansion. Grundprincipen måste,
enligt vår mening, vara att konkurrensutsatt
verksamhet skall bedrivas i privat regi.

En privatisering av de statliga företagen
kommer att leda till följande:
–renodling av statens roll som lagstiftare och
normgivare,
–stärkande av de privatiserade företagen,
–spridning av intresset för sparande i aktier
till nya grupper och breddning av
riskkapitalmarknaden,
–tillskott av statsinkomster som kan användas
till andra, mer angelägna ändamål,
–sundare konkurrens.

Det arbete med att minska statens företagsägande
som påbörjades under fyrpartiregeringen i början
av 1990-talet bör, enligt vår uppfattning,
återupptas. Med en privatisering av statliga
företag uppnås en tydligare ägarroll,
kommersiellt mer kompetenta företag och en ökad
aktiespridning. Sammanlagt inbringade de
försäljningar som gjordes under den borgerliga
regeringen ett betydande belopp till statskassan,
vilket minskade statens upplåningsbehov med
motsvarande summa. Försäljningen ledde också till
en spridning av aktieägandet till grupper som
inte tidigare innehaft aktier och därmed till en
breddning av riskkapitalmarknaden. Riksdagen bör
således begära att regeringen lägger fram en plan
för försäljning av statliga företag i enlighet
med vad som här har angetts.

Försäljningen av de statliga företagen skall
ske på ett ansvarsfullt sätt. Det berörda
företaget skall bli starkare och mer
konkurrenskraftigt efter slutförd privatisering.
Hänsyn måste därför tas till företagens
intressen, bl.a. vid valet av tidpunkt för
försäljningen och hur ägarstrukturen skall se ut
samt vid valet av metoderna för genomförandet av
försäljningen. Vi anser vidare, som nämnts, att
en strävan bör vara att stärka
riskkapitalmarknadens funktion vid
försäljningarna genom att bredda aktiesparandet
till en bredare allmänhet och därmed öka den
långsiktiga kapaciteten för tillförsel av
inhemskt riskkapital. Detta innebär att hänsyn
måste tas till det allmänna marknadsläget och att
försäljning skall ske i den takt som är möjlig
med beaktande av andra introduktioner på
aktiemarknaden.

Budgetlagen m.m.

I och med att lagen (1996:1059) om statsbudgeten
(den s.k. budgetlagen) trädde i kraft den 1 januari
1997 reglerades frågor om utgiftstak och
utgiftsramar. Om det finns risk för att ett beslutat
tak för statens utgifter eller använda utgiftsramar
kommer att överskridas, skall regeringen för att
undvika detta vidta sådana åtgärder som den har
befogenhet till eller föreslå riksdagen nödvändiga
åtgärder (42 §).

I budgetlagen regleras även regeringens befogenhet
att sälja aktier och andelar som staten äger. Enligt
26 § får regeringen besluta om försäljning av aktier
eller andelar i ett företag där staten har mindre än
hälften av rösterna för samtliga aktier eller
andelar, om inte riksdagen bestämt annat för
företaget. Regeringen får inte utan riksdagens
bemyndigande genom försäljning eller på annat sätt
minska statens ägarandel i företag där staten har
hälften eller mer än hälften av rösterna för
samtliga aktier eller andelar.
Budgetlagen reglerar inte regeringens befogenhet
att öka statens kapital- eller röstandel i
aktiebolag.
Regeringen har i den ekonomiska vårpropositionen
år 2003 (prop. 2002/03:100) lagt fram förslag för
att skapa en ordning som underlättar
kapitalomstrukturering i den statliga företagssfären
genom att tillämpa specialdestination. Extra
utdelningar från statliga företag skall enligt
förslaget samlas på ett särskilt räntebärande konto
i Riksgäldskontoret. Regeringen uppskattar att det
är möjligt att genomföra engångsutdelningar på minst
3 miljarder kronor utan att bolagens finansiella
ställning skadas. Avsikten är att förbättra
möjligheterna att återföra medel till bolagen när
detta behövs.
Finansutskottet har i sitt nyligen justerade
betänkande (bet. 2002/03: FiU21) tillstyrkt
förslaget med vissa modifieringar. Finansutskottet
understryker att riksdagens inflytande bör
garanteras på ett rimligt sätt och föreslår bl.a.
att det skall vara riksdagen som i varje enskilt
fall beslutar om utgifterna för kapitaltillskott
eller utnyttjande av hembudsavtal inom den statliga
företagssfären.
Finansutskottets förslag kommer att beslutas i
riksdagen den 11 juni 2003. Näringsutskottet har i
sitt betänkande 2002/03:NU13 om åtgärder för att
stärka den finansiella ställningen i SJ AB utgått
från att finansutskottets förslag vinner bifall
innan SJ-ärendet debatteras i riksdagen dagen därpå
den 12 juni.
Det kan vidare redovisas att Riksdagens revisorer
har granskat staten som bolagsägare och inom kort
väntas avlämna ett förslag till riksdagen (2002/03:
RR16) med synpunkter i denna fråga.

Aktiebolagslagen

I aktiebolagslagens (1975:1385) tolfte kapitel finns
bestämmelser om utbetalningar och andra
värdeöverföringar till aktieägare, t.ex. utdelning.
Reglerna syftar ytterst till att underlätta bolagens
anskaffning av risk- och lånekapital. Genom reglerna
om formerna för värdeöverföring från bolaget kan
aktieägarna garanteras insyn i och inflytande över
kapitalanvändningen, vilket främjar möjligheterna
att skaffa riskkapital. Genom begränsningar i fråga
om omfattningen av sådana värdeöverföringar skapas
ett skydd för bolagets borgenärer. Reglerna om
formerna för värdeöverföringar från bolaget är
uppställda i aktieägarnas intresse och kan därför, i
likhet med andra regler som finns till skydd för
aktieägarna, åsidosättas om samtliga aktieägare är
ense därom.

Utskottets ställningstagande

Beredningsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
beredningsfrågor. Utskottet hänvisar till att
den tidsbrist som har förelegat i samband med
hanteringen av propositionen är en konsekvens
av omsorgen om AB Svensk Exportkredit och
ABB. Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c).

Tidsbristen när det gäller hanteringen av propositionen och
därmed sammanhängande synpunkter på olika brister i
propositionen har tagits upp i samtliga motioner,
även om synpunkterna endast åtföljs av
förslagspunkter i motionerna 2002/03:N18 (fp) och
2002/03:N19 (kd). Utskottet har erfarit att det
förelegat tidsbrist i alla led inför en försäljning
av ABB:s aktier till staten. Inte minst har det
faktum att det i praktiken är nödvändigt att en
ordinarie bolagsstämma beslutar om den föreslagna
riktade utdelningen påverkat möjligheterna att få
till stånd en bredare behandling av de uppkomna
spörsmålen. Samtidigt vill utskottet understryka att
den föreslagna ägarförändringen med åtföljande
effekter på statsbudgeten kräver ett beslut av
riksdagen.

Enligt utskottets uppfattning hade det uppenbart
varit positivt att få en fylligare
bakgrundsbeskrivning och en analys av alternativa
tillvägagångssätt. Detta har dock inte varit möjligt
av bl.a. tidsskäl. Utskottet har förståelse för att
tidsbristen i första hand är en konsekvens av
omsorgen om AB Svensk Exportkredit (SEK) och ABB.
Genom beslut av riksdagen möjliggjordes en
motionstid på två dagar i stället för den av
regeringen förordade motionstiden på en dag.
Utskottet ställer sig följaktligen inte bakom
motionärernas krav på ett riksdagens uttalande i den
nu aktuella frågan.
Självklart anser utskottet – i linje med vad som
sägs i motion 2002/03:N19 (kd) – att staten som
bolagsägare skall följa samma regler som andra
ägare. Med hänsyn till att utskottet inte har någon
från motionärerna skild uppfattning i denna fråga är
något uttalande från riksdagens sida inte heller på
denna punkt erforderligt.
I fråga om förslaget i sistnämnda motion om att
regeringen och riksdagen i samförstånd bör hitta en
modell för hur frågor rörande statliga bolag skall
hanteras i framtiden anser utskottet att sådana
frågor lämpligen bör diskuteras i samband med
behandlingen av regeringens årliga skrivelse om
statliga företag liksom i anslutning till det
aviserade förslaget från Riksdagens revisorer om
staten som bolagsägare. Förslaget i motionen
avstyrks sålunda.
Med hänvisning till vad som ovan anförts anser
utskottet att riksdagen bör avslå motionerna
2002/03:N18 (fp) och 2002/03:N19 (kd) när det gäller
här upptagna beredningsfrågor.

Regeringens förslag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bifalla propositionen i sin
helhet och avslå ett motionsyrkande om att
regeringen snarast bör återkomma till
riksdagen med ett nytt förslag. Jämför
reservation 2 (fp) samt motivreservationerna
3 (m) och 4 (kd).

Förslaget i motion 2002/03:N18 (fp) om avslag på propositionen
baseras på motionärernas uppfattning att metoden för
statens köp av ABB:s aktier i SEK är ett kringgående
av systemet med budgettak. Utskottet håller i och
för sig med om att metoden för aktieförvärvet är
okonventionell, men anser att lösningen ändå är
ändamålsenlig med hänsyn till ärendets brådskande
natur. Enligt utskottets sätt att se måste det
övergripande målet vara att AB Svensk Exportkredit
även fortsättningsvis på ett effektivt sätt kan
bidra till det svenska näringslivets utveckling och
konkurrenskraft på exportmarknaderna. Utskottet har
erfarit att detta mål är möjligt att uppnå med
beaktande av regeringsförslagen som ett "paket"
inklusive de övriga åtgärder i samband med förvärvet
som redovisas i propositionen. För att säkerställa
bolagets kapitalbas planeras således ett evigt
förlagslån. Vidare förutsätts att regeringen som
ensam ägare under de närmaste åren visar
återhållsamhet i fråga om aktieutdelningar. När det
gäller formerna för förvärvet står det klart att
aktieägarna i SEK är ense om den valda metoden.
Yrkandet om avslag på hela propositionen i motion
2002/03:N18 (fp) avvisas alltså av utskottet.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner att
staten på det sätt regeringen redovisat förvärvar
ABB Structured Finance Investment AB:s samtliga
aktier i AB Svensk Exportkredit samt bemyndigar
regeringen att vidta de åtgärder i övrigt som krävs
för att genomföra förvärvet i enlighet med vad som
anges i propositionen. Vidare bör riksdagen
bemyndiga regeringen att – i samband med att den
garantiförbindelse som ABB Structured Finance
Investment AB ingått gentemot AB Svensk Exportkredit
upphör att gälla – ställa ut garantiförbindelse
gentemot AB Svensk Exportkredit om högst 600
miljoner kronor som får ha en löptid på upp till 30
år.

Det framtida ägandet av aktier i AB Svensk
Exportkredit

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om det
framtida ägandet av aktier i AB Svensk
Exportkredit med hänvisning till att det är
av stor vikt att det skapas lugn och klarhet
kring ägarbilden.

Det framtida statliga ägandet i SEK har tagits upp i
motionerna 2002/03:N20 (m), 2002/03:N19 (kd) och
2002/03:N17 (c). I dessa motioner begärs på olika
sätt och med olika tidshorisonter att det statliga
ägandet av aktier i SEK skall minskas.

Ägarstrukturen inom SEK är en del av
trovärdigheten. Enligt ett internationellt
kreditvärderingsinstitut kan den av regeringen
föreslagna ägarförändringen innebära ett högre betyg
(rating) för SEK.
För att SEK skall kunna behålla sin höga
kreditvärdighet och trovärdighet på de finansiella
marknaderna är det, menar utskottet, av stor vikt
att det skapas lugn och klarhet kring ägarbilden.
Statens ägande i SEK är långsiktigt och stabilt. Det
är dock inget självändamål att staten alltid skall
äga 100 % av aktierna i SEK. Det är utskottets
bedömning att det har varit till gagn för bolaget
med en kompletterande ägarpartner från näringslivet.
Även om staten nu blir ensam ägare till SEK finns
det anledning att förmoda att en partner också i en
framtid kan bidra till SEK:s utveckling. Om en
seriös och lämplig partner till staten i framtiden
blir intresserad av ett delägarskap i SEK bör staten
självfallet vara öppen för en diskussion om en sådan
lösning.
Med hänvisning till vad som anförts bör här
aktuella motionsyrkanden inte leda till något
uttalande från riksdagens sida.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Beredningsfrågor (punkt 1)

av Mikael Odenberg (m), Eva Flyborg (fp), Maria
Larsson (kd), Ulla Löfgren (m), Yvonne Ångström
(fp), Åsa Torstensson (c) och Stefan Hagfeldt
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2002/03:N18 yrkande 2
och 2002/03:N19 yrkandena 1, 2 och 4.

Ställningstagande

Vi anser – i likhet med vad som anförs i de här
upptagna motionerna – att den nu aktuella
propositionen liksom flera andra propositioner under
detta riksdagsår har stora brister som
beslutsunderlag. Tidsbristen är en anledning till
den forcerade hanteringen, men tidsaspekten är inte
i sig ett fullgott skäl eftersom situationen kunde
ha förutsetts långt tidigare. Det borde också ha
varit uppenbart för regeringen att förvärvet av
ABB:s aktier i SEK måste underställas riksdagens
prövning. Därvid borde regeringen ha redogjort för
de alternativ som förelåg och hur dessa värderades.
Två dagars motionstid anser vi inte vara
tillräckligt för att analysera substansen i
uppgörelsen eller överväga alternativa lösningar.

Problematiken kring den nu aktuella
affärsuppgörelsen belyser de problem som finns med
statligt ägande av företag, vilka agerar på en
konkurrensutsatt marknad. Å ena sidan har riksdagen
ett legitimt intresse av insyn, å andra sidan kan
bolagets affärsmässiga intressen skadas av den
öppenhet och den tidsåtgång som en
riksdagsbehandling innebär. För framtiden bör en ny
modell sökas.
Vi anser också att regeringens förvaltning av
statliga bolag måste ha en hög kvalitet och
åtminstone samma kvalitet som krävs i fråga om
privata bolag, inte minst när det gäller etiska
ställningstaganden. Alltför innovativa upplägg kan
vara olämpliga från denna synpunkt.
Med hänvisning till det anförda tillstyrks
motionerna 2002/03:N18 (fp) och 2002/03:N19 (kd) i
här berörda delar.

2. Regeringens förslag (punkt 2)

av Eva Flyborg och Yvonne Ångström (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

2. Riksdagen avslår proposition 2002/03:142 och
tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
övrigt anförs i reservation 2. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:N18 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi anser – i likhet med vad som anförs i motion
2002/03:N18 (fp) – att regeringens förslag om metod
för att köpa ABB:s aktier i SEK inte följer
vedertagna normer. Bakgrunden till den märkliga
metoden, som alltså innebär att staten köper ABB:s
aktier för en krona och ger en riktad utdelning till
ABB om 1 240 miljoner kronor samt att SEK måste ta
upp ett evigt förlagslån, torde vara att ett
regelrätt köp inte går att finansiera via
statsbudgeten. Därför måste systemet med utgiftstak
kringgås. Det är uppenbart att regeringens förslag
står i strid med budgetlagens anda.

Med hänsyn till önskvärdheten att ABB kan avyttra
sina aktier i SEK bör regeringen snarast återkomma
med ett förslag som inte underminerar
budgetprocessen.
Med det sagda avstyrks propositionen i sin helhet
och tillstyrks motion 2002/03:N18 (fp) i berörd del.

3. Regeringens förslag (punkt 2, motiveringen)

av Mikael Odenberg, Ulla Löfgren och Stefan
Hagfeldt (alla m).

Ställningstagande

Efter vår egen analys har vi kommit fram till att
värderingen av ABB:s ägarandel i SEK är rimlig. Vi
har också konstaterat att den planerade upplåningen
kan ske till villkor som bevarar SEK:s ställning och
förmåga att verka på marknaden. Vår sammanfattande
bedömning blir således att SEK:s ställning tryggas
och att statens och skattebetalarnas intressen blir
tillgodosedda i de föreslagna avtalen.

Vi anser att skälet till den av regeringen valda
metoden för statens köp av ABB:s aktier knappast kan
vara något annat än att regeringen vill undvika att
utgiftstaken påverkas. Annorlunda uttryckt har
metoden nödvändiggjorts av regeringens slappa
budgetpolitik. De budgeteringsmarginaler som skall
finnas i statens budget har genom åren dels blivit
allt mindre, dels utnyttjats för att genomföra
ofinansierade reformer. Därför tvingas regeringen
till den typ av trixande som vi påtalat, bl.a. när
regeringen förvandlat utgiftsökningar till
inkomstminskningar eller inrättat ett sorts
koncernkonto i Riksgäldskontoret för att utanför
statsbudgeten kunna föra pengar mellan olika
statliga bolag. I detta fall uppfattar vi dock
konstruktionen med den riktade utdelningen mer som
ett uttryck för regeringens begränsade
handlingsfrihet än som ett uppsåtligt kringgående av
budgetlagen.
Mot den nämnda bakgrunden tillstyrker vi förslagen
i propositionen.

4. Regeringens förslag (punkt 2, motiveringen)

av Maria Larsson (kd).

Ställningstagande

Jag ser mig inte ha något annat val än att acceptera
regeringens förslag om att staten förvärvar ABB:s
samtliga aktier i SEK på det sätt som redogörs för i
propositionen. Detta är ett resultat av regeringens
bristfälliga handläggning och den situation som en
utdragen riksdagsbehandling och omförhandlingar av
affärsuppgörelsen med ABB skulle sätta SEK i. På
grund av den korta tid under vilken ärendet har
beretts, har jag inte haft någon möjlighet att
analysera substansen i uppgörelsen eller överväga
alternativa lösningar.

Med den budgetpolitik som regeringen för, med en i
princip obefintlig budgeteringsmarginal, har det
även varit omöjligt att finna medel att anslå via
statsbudgeten för att betala för köpet av aktierna i
SEK. Om det mest lämpliga är att staten blir
helägare till SEK borde köpet finansieras via
statsbudgeten för att skapa största möjliga
transparens. Men i stället introducerar regeringen
ett helt nytt sätt att kringgå budgetlagen för att
finansiera utgifter utanför utgiftstaket. Som
alternativ till att anslå medel via statsbudgeten
för att betala köpeskillingen väljer regeringen en
finansieringsmetod som innebär att staten betalar
köpet med SEK:s eget kapital.
Att jag inte yrkar avslag på propositionen beror
sålunda inte på att jag är övertygad om att den
lösningen som regeringen föreslår är den bästa, utan
på att jag inte givits någon möjlighet att överväga
alternativa lösningar som skulle skapa goda
möjligheter för SEK att fortsätta sin verksamhet på
samma framgångsrika sätt som hittills.
För framtiden anser jag att finansieringsfrågor av
detta slag måste vara bättre genomarbetade, visa på
olika alternativ med tillhörande konsekvensanalyser
och därigenom möjliggöra ett reellt
ställningstagande från riksdagens sida.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2002/03:142

1. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att
staten på det sätt regeringen redogör för i
propositionen förvärvar samtliga ABB Structured
Finance Investment AB:s aktier i AB Svensk
Exportkredit (avsnitt 3).

2. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att vidta de åtgärder i övrigt som
krävs för att genomföra förvärvet (avsnitt 3).

3. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att – i samband med att den
garantiförbindelse som ABB Structured Finance
Investment AB ingått gentemot AB Svensk
Exportkredit upphör att gälla – ställa ut
garantiförbindelse gentemot AB Svensk Exportkredit
om högst 600 miljoner kronor som får ha en löptid
på upp till 30 år (avsnitt 3).

Regeringen föreslår vidare att riksdagen beslutar
att förkorta motionstiden till en dag.

Motioner med anledning av
propositionen

2002/03:N17 av Åsa Torstensson m.fl. (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att en strategi tas fram för att
på ett lämpligt sätt minska det statliga ägandet i
AB Svensk Exportkredit.

2002/03:N18 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen avslår regeringens proposition och
begär att regeringen snarast återkommer med ett
förslag enligt de riktlinjer som anförs i
motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om beredningstid
av regeringens förslag.

2002/03:N19 av Maria Larsson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kvaliteten på
regeringens propositioner (avsnitt 5).

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om regeringens
hantering av frågor gällande statliga bolag
(avsnitt 6).

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utförsäljning av
aktier i AB Svensk Exportkredit (avsnitt 7).

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om staten som
normgivare på marknaden (avsnitt 8).

2002/03:N20 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ägandet i AB Svensk Exportkredit.